Skoglig mångbruksplan över Vitbergsområdet

Transkript

1 Skoglig mångbruksplan över Vitbergsområdet Skellefteå kommun Planeringsavdelningen

2 Vitberget har alltid berört Vitberget är Skellefteås eget stadsberg som inramar staden och styrt dess lokalisering och utformning. Att berget är naturskönt och ligger stadsnära gör att det sedan länge har en viktig funktion som tätortnära rekreationsområde. Vi definierar Vitbergsområdet som ett hektar stort område norr om centralorten, se bild 1. Markägare är Skellefteå kommun, Luleå stift och ett antal privatpersoner. För att tillgodose allmänhetens intresse av områden för friluftsliv och naturaktiviteter har kommunen under lång tid förvärvat mark kring Vitberget. Den kommunalt ägda marken uppgår till numera till drygt hälften av området (660 hektar). Förvaltningen av kommunens mark har delats huvudsakligen mellan fritidskontoret som svarat för olika drift och underhåll av idrotts- och motionsanläggningar och kommunledningskontoret som svarat för skogskötsel. Frågan om hur Vitberget ska skötas och förvaltas har diskuterats under lång tid. Många har menat att det bör inrättas ett naturreservat på Vitberget som skydd för natur- och rekreationsintressena. Andra har menat att det bör tas fram en plan (enligt plan- och bygglagen) för att säkra bevarandet. Redan 1967 gjorde byggnadsnämnden en framställan hos länsstyrelsen att avsätta Vitberget som naturreservat. Ansökan om reservat kom dock att avslås av länsstyrelsen. En förnyad kontakt 1970 med länsstyrelsen ledde till ett beslut 1972 om skydd för landskapsbilden (naturvårdslagen 18-19). Förordnandet var ett praktiskt skydd mot exempelvis exploatering men innebar inte att skötsel eller pågående markanvändning berördes. Bild 1. Vitbergsområdet. På kommunens uppdrag tog skogsvårdsstyrelsen 1982 en naturvårdsinriktad skogsbruksplan. Planen som endast omfattade kommunens mark visade hur en hänsynsfull skogsskötsel skulle utföras. I samband med arbetet 1988 kring en ny dispositionsplan för Norrböle och Erikslid startade åter diskussionen om Vitbergets bevarande. Beslutet blev att planen fastställdes omfattande områden för bostads- och centrumändamål. Skogs- och rekreationsområden i det

3 egentliga Vitbergsområdet lämnades utanför planen. Kommunledningskontoret beställde 1995 en ny naturvårdsinriktad skogsbruksplan (NISP) av skogsvårdsstyrelsen. I planarbetet togs stor hänsyn till önskemål från olika kommunala förvaltningar och föreningar med intressen i området. Eftersom planperioden i NISP (10 år) är till ända har ersättning i form av ett förslag till mångbruksplan för den kommunala skogsmarken tagits fram. Mångbruksplanen är en utveckling av NISP och ska vara den handling som bestämmer med vilka åtgärder som den kommunala marken ska skötas. Mångbruksplanen har upprättats av kommunledningskontoret med stöd av representanter från skogsstyrelsen och andra kommunala förvaltningar. Bild 2. Tallskog Ny tid, nya idéer Ambitionen under överskådlig tid har för området varit en tätortsanpassad skogsskötsel med naturvärdesanpassningar. Detta har lett till att Vitberget idag är ett område med företrädelsevis äldre skog. Den gamla skogen är en av områdets stora fördelar och bör så vara även i fortsättningen. Den historiskt försiktiga skötseln innebär dock att ett antal av de äldre bestånden är i behov av skötselåtgärder. Detta kan röra sig om gallring för att rensa bort exempelvis sjuka, skadade eller oproduktiva träd och i andra fall om att föryngra gammal skog för att ersätta den med en ny generation. Andra skötselåtgärder är exempelvis påkallad avverkning invid skidspår på grund av säkerhets- eller framkomlighetsskäl eller förändrad markanvändning av olika slag. Vid avverkningar i tätortsskogar skall det eftersträvas att tillskapa andra upplevelser i skogen än man talar om i det vanliga ekonomiska skogsbruket, eller trakthyggesbruket som det kallas. Det kan exempelvis röra sig om utsiktsplatser, genomsiktskogar och variationsrika områden. När det nu är dags för en ny skogsbruksplan för kommunens skog i området kommer denna att få en inriktning mot mångbrukstänkandet. Förutom naturvärden skall även allmänhetens och föreningars nyttjande av den tätortsnära skogen påverka skogsskötseln. De två tidigare skogsbruksplanerna med naturvårdsanpassning som funnits var areellt relativt lika. Den plan

4 som är resultatet av detta dokument kommer dock att ökas från 1995 års skogsbruksplan på 386 hektar produktiv skogsmark till att hädanefter omfatta cirka 562 hektar. Långsiktighet ger resultat Från och med att kommunens mark inom Vitbergsområdet fick sin första anpassade skogsbruksplan har den utvecklats i sin struktur och sitt innehåll. Ett antal skogsområden har försvunnit från detta planområde på grund av exploatering men många andra har tillkommit till det som man i dagligt tal kallar Vitbergsområdet. Kommunens inriktning med ett hänsynsfullt skogsbruk har givit ett skogstillstånd med fler gamla skogar och färre kalmarker Områdets åldersutveckling Kalmark Bild 3. Åldersklassfördelning Vitberget(notera att området utökats areellt i 2007 års plan). Det intensiva skogsbruket med korta omloppstider som dominerar svenskt skogsbruk idag har lett till att de äldre skogarna över 100 år blir färre och färre. Dessa skogar med dess speciella strukturer är inte längre en självklarhet i dagens skogslandskap. På Vitberget är ambitionen att vi ska sköta skogen så att man som besökare ska kunna finna just dessa äldre skogar. Åldersstrukturer över landet Kalmark Ac län Norra Norrland Hela landet Vitbergsområdet Bild 4. Åldersklasser över landet

5 Mångbruksplanen skapar en skog för alla När vi beslutade oss för att den tätortsnära skogen skall vara mångbruksanpassad var vår utgångspunkt för brukandet av kommunens skogar att de åtgärder som görs skall utförs på ett så effektivt och lönsamt sätt som möjligt och att vedertagna, skogligt accepterade metoder ska användas. Valet av metod kommer framför allt att utgå från just det specifika beståndet och dess egna naturgivna förutsättningar, men hänsyn skall även tas till behovet av anpassning för att möta andra värden inom närområdet. I de tätortsnära skogarna skall stora hänsyn tas till de sociala värden som följer med ett aktivt medborgarnyttjande av skogarna. Att schablonmässigt låta bli att sköta dessa skogar skulle medföra en negativ utveckling för de som faktiskt nyttjar den tätortsnära miljön idag. De erfarenheter vi och många andra har av tätortsnära skogsskötsel i praktiken är att man vill ha välskötta, säkra, lättvandrade områden med färre helt kala ytor än i den vanliga skogen. Helt orörda områden är också viktiga men dessa bör vara strategiskt placerade där de verkligen kan uppskattas. För att hitta rätt skötselmodell för vart och ett bestånd måste de klassificeras utifrån vilka anpassningar som måste göras. Exempelvis ges områden som skall anpassas för rekreation samma klassificering och därmed kan man lägga likartade inskränkningar på liknande bestånd oavsett om dessa ligger på Vitberget eller kring Jörns tätort. På samma sätt klassar man områden med anpassningar mot kulturminnen, exploateringsmarker eller liknande. Först då detta är gjort kan vi se de strukturer som finns för det faktiska mångbrukandet av den tätortsnära skogsmiljön och därefter ta erforderlig hänsyn. En av utmaningarna för Vitbergsområdet kommer att vara de redan gamla granskogarna som behöver avvecklas och ersätts med ny skog då de är på väg att tappa det ekonomiska värdet på grund av rötangrepp alternativt blåsa ut vid en rejäl storm, troligtvis i en kombination av dessa båda. Förnyandet av dessa skogsmarker skulle redan ha varit påbörjade om man skulle klara av ett generationsbyte utan radikalare metoder som exempelvis kalhyggen. Om beståndsföryngringar genom exempelvis skärmställning eller blädning av granskog skall lyckas krävs dessutom att bestånden uppfyller ett antal krav på flerskiktning, virkesmängd, bonitet och stormsäkerhet som i de flesta fall inte alls tillgodoses. Skogsvårdslagens tanke med produktions- och miljömål skall även prägla skötseln av den tätortsnära skogen. Erfarenheten säger oss dock att det kommer att bli svårt att få acceptans för orörda områden intill tätorter då den klart vanligaste anledningen att kommuninnevånarna kontaktar oss idag är att man tycker att skogarna ser risiga och inte nog välskötta ut. Dessa krav på städade områden kolliderar med vår ambition att de viktiga naturvårdsavsättningarna även skall vara en naturlig del av den tätortsnära skogen. Detta till trots ser vi förutom det naturvårdsmässiga värdet ett pedagogiskt syfte i att dessa avsättningar inte bara finns i de traditionella produktionsskogarna.

6 I den skogsutredning om kommunens skogsinnehav som skogsfunktionen nyligen presenterade slogs fast att även den tätortsnära skogen skulle skötas effektivt och tillföra kommunen mervärden såväl ekonomiskt, boendeestetiskt och för rekreation och folkhälsa. Detta kan bara nås genom en kompetent och effektiv förvaltning som utgår från att sköta den kommunala skogen genom att beakta alla dess värden och intresseaspekter och förutsättningslöst söker de bästa lösningarna även då det inte finns en som tillgodoser alla. Bild 5. Omfattningen av mångbruksplanen På Vitbergets ska många verksamheter inrymmas Skidspår Stora delar av området är täckta med skidspår av sådan kvalité att de även nyttjas frekvent som vandringsstråk under hela barmarksperioden. Att tänka på vid skogsskötsel vid skidspår. Rensa diken för att motverka blöta spår. Breda uthuggna spår som tillåter att all snö når spåret och inte stannar i de intilliggande träden. Om det går bör en zon på 10 meter kring spåren behandlas som en buffertzon där skogen är gles och genomsläpplig men står för kontinuitet. De skogsåtgärder som görs bör vara areellt mindre och större hänsyn bör visas än i det vanliga skogsbruket. Variation och upplevelser efter vart och ett skidspår skall eftersträvas.

7 Bild 6. Gallring vid elljusspår. Orienteringsverksamhet För orienteringsverksamheten nyttjas hela Vitbergsområdet även de delar som har annan ägare än kommunen. Lättillgängligheten till området ger ett högt nyttjande av detta som orienteringsresurs. Olika nyuppkomna verksamheter eller stigar ger lokaliseringsproblem vid orienteringen. Att tänka på vid skogsskötseln. Variation i skogen ger möjlighet till god orientering. Framförhållning vid åtgärder är viktig för kartproduktionen. Det är bra om man har ett område som är välskött och varierat för nybörjare och liknande. Friluftsfrämjarnas verksamhet Deras verksamhet är framför allt avgränsad till uteklassrummet och naturstigen på Vitberget. Då uteklassrummet bygger på en känsla av orörd skog måste man vara mycket försiktig vid eventuella åtgärder så att man inte förstör känslan. Naturstigen bygger på att visa vissa naturtyper på en slinga, skogliga åtgärder bör därför inte förstöra dessa. Om detta måste göras skall detta samrådas och ersättningsytor skapas. SMU Deras verksamhet påverkas inte i större omfattning av eventuell skogsskötsel. De har dock önskemål om en upphuggning/utglesning mot söder, öster och väster för att få in mer sol på området. Brukshundklubbens verksamhet Brukshundklubben brukar alla skidspår i området, den stora delen av verksamheten är dock vid den fasta anläggningen vid ställverket. För vissa verksamheter som spårning använder man flertalet utbytesområden på olika platser i kommunen. Området kring deras klubbhus önskas uppröjt och gallrat då de tycker att det ser osnyggt ut idag. En stor osäkerhet finns om hur man ska kunna ersätta deras nuvarande spår i och med den planerade exploateringen av Erikslidsområdet.

8 Dagis och skolskogsverksamhet Denna verksamhet består främst i att komma ut i naturen och lära sig mer om den. Men den nyttjas även till att ge olika skolämnen exempelvis mattematik en praktisk koppling. I Skellefteå har vi haft Naturskolan som en bra drivkraft i bildandet av skolskogar och verksamheten i dessa. På dessa områden bör man vara småskalig och ge dem möjlighet komma ut och titta på när åtgärderna utförs. Det kan röra sig om att se skogsmaskiner in action, hjälpa till och plantera eller liknande. Allmänhetens nyttjande I de kontakter vi haft med allmänheten har det visat sig att man nyttjar större delen av Vitbergsområdet, dock varierar verksamheter och omfattning på de olika områdena. För att på ett så bra sätt som möjligt möta de krav som nyttjarna har på området har en zonindelning gjorts. Detta gör även för att förenkla och förtydliga skötselinriktningar, mål och huvudsakliga skötselåtgärder på dessa områden. Den skog som nyttjas mest och av flest skall ha den högsta rekreationsanpassningen. Ytterområden som inte nyttjas i någon större omfattning får därför tåla större produktionsinriktade åtgärder. Zoneringen följer skogsbruksplanens avdelningar. Zoneringen skall vara flexibel och skall kunna ändras om förutsättningarna förändras. Jakt Jakt förekommer i Vitbergsområdet, detta för att hålla klövviltsstammarna på nivåer som medger att beteskänsliga trädslag naturligt kan utveckla sig till trädformiga individer. Jakt skall dock ej naturligt förekomma på detaljplanelagd mark eller i direkt anslutning till fritidsanläggningar eller rekreationsområden. Undantaget är eventuell skyddsjakt. Få fornlämningar och kulturminnen Inom planområdet finns endast enstaka noterade kulturvärden, enligt Skellefteå museum. På Luleå stifts marker väster om planområdet finns dock ett flertal registrerade fornlämningar och kulturminnen. På Nöppelberget och Vitbergets hällmarker har stenbrott bedrivits sedan 1800-talet. Många husgrunder, gatubeläggning, gravvårdar och grindstolpar i Skellefteå kommer härifrån. Väster om Solbacken finns rester av odlingsmarker och en husgrund, dess historia är dock okänd. Mellan Nöppelberget och Brännberget finns stora mängder provgropar.

9 Planbegränsningar Fastlagda detaljplaner På tio platser omfattar mångbruksplanen skogsmarker inom någon detaljplan. I ingen av dessa finns det dock inskrivet några begränsningar i planen gällande brukande av skogen. Detaljplanerna som berörs är: A1-144, A1-148, A1-1004, A3-1050, A2-135, A2-187, A1-123, A3-1027, A1-119, A Bild 7. Detaljplaner som gränsar till Vitberget. Pågående detaljplaneuppdrag En detaljplan gällande bostäder på Erikslid håller för närvarande på att arbetas fram. Denna kommer att påverka skogen inom mångbruksplanens område. När exploatering påbörjas skall avverkningsnivåer och skötsel anpassas till detta. Frågan om eventuellt tillköp av skogsmark i området för att ersätta de nuvarande rekreationsområdena bör också lyftas i och med detta.

10 Väl avvägda bedömningar är viktiga för helheten För att kunna utveckla och bevara Vitbergets alla värden krävs att all insamlad data vägs samman så att en acceptabel lösning tas fram för den fortsatta skogsskötseln. Detta innebär att områden med diverse värden skall utvecklas och stärkas. Intilliggande områden med olika värden skall dock påverka varandra så att man kan uppleva att dessa värden balanseras med en helhetssyn. Ett exempel på detta kan vara att man i stället för ett stort kalhygge alldeles intill ett fynd av en rödlistad art väljer att ställa en skärm för bättre beskuggning. Man kan på detta sätt få ett stort sammanhållet varierat fritidsområde med en långsiktig ambition att gynna skogens alla värden. Insamlat material och utredningar som gjorts under planarbetet skall användas som arbetsmaterial som kan nyttjas eller förkastas beroende på de avvägningar och bedömningar som görs. En referensgrupp som har bestått av representanter från Fritidskontoret och Bygg och miljökontoret har under arbetets gång fortlöpande getts möjlighet att påverka mångbruksplanens utformning och innehåll. Tydliga zoner Dessa zoner skall vara anpassade till de värden och krav som finns i området. Vitbergsområdet skall indelas i fyra zoner, se bild 8. Zon 1 är det gröna området söder om kraftledningarna mellan Campingen och gamla Kågevägen. Detta område ligger nära camping, slalombacke och är det område som är närmast staden. Då det är ett stadsnära område med vandringsleder och spår i ett relativt vidsträckt område lockar det till den snabba rekreationen. Denna närrekreation lätt åtkomlig, välskött och nära blir allt mer viktig i dagens samhälle. Området är cirka 106 hektar stort varav 88 hektar är produktiv skogsmark. Zon 2 är det gula område som ligger kring Vitbergstjärnarna och områdets sydöstra del domineras av skidspår. Här är det mest framträdande det aktiva friluftslivet, man har fina spår för skidåkning, löpning och vandring. Denna zon omfattar totalt 136 hektar i hjärtat av Vitbergsområdet. 96 hektar av detta räknas som produktiv areal. Zon 3 är 160 hektar stort, lila på kartan och beläget från pistolskyttebanan norrut förbi fritidskontorets aktivitetsbana. Även ett större område vid Fällbäcken räknas in i zon 3. I dessa skogsområden finns naturvärden som kommunen anser är viktiga att bevara för våra barn och barnbarn. I denna zon finns den stora delen av de skyddade områdena. 93 hektar av zonens totala areal är produktiv skogsmark som till viss mån ligger insprängd i stora delar impediment därmed får man ett stort sammanhållet område där man kan vandra i skogar som aldrig ska avverkas. Zon 4 är den blå nord/nordöstra delen av Vitberget vid snötippen. Detta är den perifera och av befolkningen mindre nyttjade delen av Vitberget med få skidspår och naturvärden. I dessa delar ligger också snötippen och det område som är planerad för en framtida utveckling av Solbackens handelsplats. I detta område har skogen varit i privat ägo längst tid vilket avspeglar sig i en mer varierande åldersfördelning och

11 smalare beståndsremsor i nord sydlig riktning. Detta område omfattar 158 hektar eller 141 hektar produktiv areal. Bild 8. Zonindelning på Vitberget Inriktning med skogsskötseln Zon 1: Här skall stor vikt läggas på säkerhet, åtkomlighet variation och kontinuitet. Skogar skall uppfattas som skötta, städade och inbjudande även för den som inte uppfattar sig som en van skogsvandrare. Detta nås genom att ha ett hög skötselintervall när det gäller gallring och röjning men med ett varsamt genomförande. I dessa områden skall man ha ett restriktivt förhållningssätt när skog skall föryngras. Detta skall företrädelsevis göras för att skapa variation, vid tillskapande av nya miljöer, vid sjukdomar eller skador i beståndet eller då allmän säkerhet kräver det. Zon 2: I detta område skall spår- och stigsystemet vara i centrum. De som färdas i detta område skall bjudas på variation, upplevelser, kontinuitet och kvalitet. Detta görs genom att anpassa skötseln av skogsområdena så att man till exempel tillskapar värden som sikt och variation genom röjningar och avverkningar. Man kan även genom att gallra bort mindre livskraftiga tallar i äldre tallskogar ge en kontinuitet genom att skapa evighetsbestånd som med lite tur kan stå i många hundra år.

12 Zon 3: Här är naturvärdena viktigast. Att kunna vandra i områden som får utvecklas utan påverkan av människan hör inte till vanligheterna, att denna skog ligger så nära en stad gör området än mer exklusivt. Den skogsskötsel som aktivt skall göras är att sköta träden vid spår och leder så att inte den allmänna säkerheten åsidosätts. Zon 4: I detta område är inte trycket från allmänheten är så stor kan man bruka skogen på ett mer rationellt sätt än ide övriga zonerna. Det skall inte vara ett helt ekonomiskt rationellt skogsbruk, utan ett skogsbruk med restriktioner. Det kan röra sig om att bestånden inte får avverkas vid sin lägsta slutavverkningsålder utan ska överhållas, etc. Man ska inte se indelningen på så sätt att all skog i en zon måste skötas på samma sätt, dock är detta den dominerande inriktningen. Mångbruksplanens skogliga data Principer Mångbruksplanen omfattar endast den mark som var i kommunal ägo under Planen gäller i 10 år, därefter skall ny plan upprättas. Den plan som efterföljer detta dokument skall utformas i samråd med representanter för kommunledningskontor, bygg och miljökontor och fritidskontor inom kommunen. Detta gäller även eventuell ny ägare om marken försålts. I de fall marker tas bort eller läggs till i mångbruksplanen behövs ej ett nytt dokument. Förändringar, åtgärder och de nya avverkningsmängderna skall årligen införas i den uppdaterade digitala mångbruksplanen. När det finns ett bra sätt att presentera denna plan digitalt skall denna finnas tillgänglig i ett kommunövergripande geografiskt informationssystem. Skogstillståndet Alla skogliga data, sammanställningar och åtgärder med mera finns redovisade i separat bilaga till mångbruksplanen. Här inunder kommer en sammanfattning. Planen över Vitbergsområdet omfattar 418 hektar produktiv skogsmark samt 144 hektar impediment och övrig mark. På detta område finns det m3sk, det innebär att det i snitt står 155 m3sk per hektar. Det genomsnittliga virkesförrådet på Skellefteå kommuns skogsmarker är cirka 100 m3sk/ha. Skogens tillväxt i området är m3sk per år eller 2,4 m3sk/ha och markens bonitet (möjlig tillväxt) är 3,9 m3sk/ha och år. Detta innebär att skogen är så gammal att den inte klarar att ta tillvara på markens produktionsförmåga på cirka m3sk. Inom ramen för mångbruksplanen över Vitbergsområdet är 124,8 hektar produktiv skogsmark, eller 29,9 % av den produktiva skogsmarken, avsatt för naturvårdssyfte inom det totala området för de fyra zonerna. Motsvarande andel i den naturvårdsinriktade skogsbrukplanen från 1995 var 23 %. I ett certifierat skogsbruk krävs att minst 5 % av innehavet är avsatt för fri utveckling. Dessutom är 106 hektar klassat som impediment och 36,4 hektar klassat som övrig mark.

13 Det innebär att skogsbruk inte kommer att utföras på 230,8 hektar, eller drygt 41 % av Vitbergets skogsareal. Det är alltså endast 293,2 hektar som får brukas på ett eller annat sätt inom området. Tillväxten på dessa bestånd är cirka 822 m3sk per år och betecknas som disponibel tillväxt. Bild 9. Produktionsklasser. Var och en zon har sina specifika skötselmetoder Övergripande principer för skogsskötsel på Vitbergsområdet För att beskriva skötselambitionerna för området bör ett antal principer fastställas och tydliggöras. Dessa gäller för hela området. Skogen på Vitberget skall kunna bli gammal. Genom att dela den brukningsbara arealen (ej N-klassad) med en ungefärlig omloppstid på 140 år får man fram en årsyta för föryngringsavverkningar. Denna garanterar en jämn och försiktig avverkningstakt. Avverkningar och årsytor behöver inte vara jämt fördelade över åren, flera årsavverkningar kan tas samtidigt om detta följs av år utan avverkning. Årsytan för hela Vitbergsområdet blir 2,1 hektar då det finns 295 hektar icke N- klassad skog och vi räknar med en omloppstid på i snitt 140 år. Under planperioden får därmed maximalt 21 hektar föryngringsavverkas. Avverkningsmängden får inte överstiga den disponibla tillväxten. Under planperiodens 10 år får därför maximalt m3sk avverkas inom området. Trots att området var cirka 21 % mindre 1995 lades avverkningsnivån i dåvarande plan på m3sk. Eventuella röjningsrester är inte inkluderade i dessa siffror.

14 Planerade skogliga åtgärder ges ett periodtal som indikerar när åtgärden förmodligen kommer att utföras. 1 betyder i början, 2 i mitten och 3 i slutet av planperioden. Dessa måste dock inte avverkas under perioden. Åtgärder i andra bestånd än de föreslagna kan komma att utföras, men då i mindre omfattning eller efter särskild påkallad avverkning. Föryngringsavverkningar skall om det finns förutsättningar för att nå en god återväxt utföras i form av skärmställningar eller fröträdställningar. Eventuell markbehandling får inte utföras med dragande harv. Körskador och andra markskador skall minimeras, uppkomna skador skall åtgärdas. Stigar och leder skall hållas fri från avverkningsrester. Mål, metoder och intentioner i dokumentet kan åsidosättas om övergripande kommunala beslut leder till att större avverkningar för den allmänna nyttan måste göras inom området. Om Vitbergsområdet skulle krympa, exempelvis vid en eventuell exploatering skall genast en ny disponibel tillväxt och maximal avverkningsnivå räknas fram med den nya arealen brukningsbar skog som grund. Dessa exploateringsytor skall också räknas in i årsytorna. Om man överskrider antalet årsytor på grund av exploatering skall dessa avräknas i den kommande mångbruksplanen som skall fastställas Detta för att garantera en långsiktigt hållbar skötsel av området. Frågan om ett eventuellt tilläggsköp i form av ersättningsområden bör i dessa fall tas upp till diskussion. En grupp med en representant från vardera fritidskontoret, bygg och miljökontoret, kommunledningskontoret och eventuell extern förvaltare skall utses för att underlätta snabb information om verksamhet och skötsel på Vitberget. Skogliga skötselmetoder Zon 1. Föryngringsytans storlek maximeras till 1 hektar. Ytans form och storlek anpassas så att de smälter väl in i landskapet. Föryngringsavverkningar skall utföras i form av skärmställningar, fröträdställningar eller återkommande luckhuggningar. Vid de fall restaurering av bestånd innebär kalavverkning skall hänsyn tas till det rörliga friluftslivet. Som regel bör ingen markberedning utföras, i problemområden kan högläggning i undantagsfall utföras. Röjning utförs på normalt sätt, dock skall röjning även utföras för att öka framkomligheten i vissa bestånd. Gallring utförs både med maskinella och manuella metoder, metod avgörs i det enskilda fallet. Vid skogsarbeten skall åtgärder vidtas för att avverkningsrester inte försvårar framkomligheten i skogsområdet. Varje beståndsåtgärd skall anpassas till de stigar och spår samt verksamheter i området.

15 Skogliga skötselmetoder Zon 2. Föryngringsytans storlek maximeras till 2 hektar. Ytans form och storlek anpassas så att de smälter väl in i landskapet. Föryngringsavverkningar skall om det finns förutsättningar för det utföras i form av skärmställningar eller fröträdställningar. Eventuell markberedning utförs mycket skonsamt med fläckmarkberedare eller högläggare. Röjning utförs på normalt sätt. Gallring utförs främst med maskinella metoder, även manuella gallringar kan utföras. Förebyggande åtgärder tas till för att undvika störande ris vid stigar, fasta anläggningar och rastplatser. Varje beståndsåtgärd skall anpassas till det aktuella spårsystemet. Skogliga skötselmetoder Zon 3. Föryngringsytor får endast tas upp på ej N-klassad mark. Röjning utförs endast vid spår och stigar på N-klassad mark. Enstaka farliga träd kan kapas och lämnas kvar i området. Gallring och annan avverkning utförs endast vid stigar och spår för att förbättra eller säkra mark där träd inte kan lämnas. Skogliga skötselmetoder Zon 4. Föryngringsytans storlek maximeras till 8 hektar. Naturlig föryngring eller plantering, ståndorten avgör vad som används. Markberedning utförs skonsamt med fläckmarkberedare eller högläggare. Röjning utförs på normalt sätt. Gallring utförs med maskinella metoder.

16 Bilaga 1. Skötselsystem och avverkningsmetoder användbara i den tätortsnära skogen Trakthyggesbruk Trakthyggesbruk kan med fördel användas i rekreationsanpassade skogar men man måste tänka mer småskaligt än i det vanliga skogsbruket. Metoden går ut på att se åtgärderna som olika faser av ett skogligt kretslopp. Likartade områden så kallade trakter sköts med likartade metoder. Skog föryngras, röjs, gallras, och föryngringsavverkas igen, allt med en omloppstid på år. De skogar som oftast blir resultatet av trakthyggesbruket är någorlunda likåldriga, friska och lättskötta skogsområden. Man bör i de rekreationsanpassade skogarna undvika rena kalhyggen och istället använda sig av fröträdställning om mark och trädförhållanden tillåter det. Vid markberedningar bör varsammare metoder nyttjas. Det är framför allt i kvartersnäraskogen och där det gäller att återskapa kultur eller naturvärden som denna brukningsform inte kan nyttjas. För att beskriva hur skötsel kan se ut i tätortsskogar kommer här en beskrivning på användbara metoder. Fröträdställning Fröträdställningen är en ofta accepterad metod i de områden där folk vistas. Då det finns stora träd kvar i beståndet efter avverkningen ger fröträdställningen inte ett allt för öppet intryck. I en fröträdställning lämnar man cirka träd per hektar kvar för att dessa skall så in den avverkade marken med sina frön. Antalet fröträd avgörs av boniteten på marken där de står. Fröträdställningen avvecklas då återväxten är säkerställd. En förutsättning för att föryngringen skall lyckas är att fröet får en bra start utan allt för stor konkurrens. Använder man sig av denna skötselmetod i tätortsskogen bör omloppstiden på skogen förlängas, storleken på föryngringsytan hållas nere och noga anpassa hyggesformen till den omgivande naturen. Skärmställning Detta är kanske den föryngringsmetod som är bäst anpassad till de krav som framkommer i de attitydundersökningar som gjorts om tätortsnära skogsbruk. Skillnaden mellan en frö- och skärmställning är antalet träd, i den senare kvarlämnas cirka 200 träd per hektar. Detta leder till att plantuppslaget blir mindre på grund av näringskonkurrensen med de stående skärmträden. Skärmställning anses i undersökningar bidra till att öka rekreationsvärdet, detta i form av en mer tilltalande landskapsbild och en allmänt trevligare skogsmiljö att vistas i.

17 Desto mindre areal och ju färre träd som avverkas desto lättare har man att acceptera avverkningen. Vid fröträdställning och skärmställning lämnas träd kvar och detta bidrar till att man kan behålla känslan av skog. När en skärmställning skall avvecklas görs detta genom att ställa en fröträdställning. Denna successiva avveckling är ur rekreationssynpunkt mycket viktigt då stora drastiska förändringar ofta upplevs som negativt. Bild 10. Tallskärm Luckhuggning Luckhuggning är en modell som man kan använda i bostadsnära skogar. Den ger intryck av att skogen finns kvar även om man har påbörjat föryngringen av beståndet. Metoden leder till en osymmetrisk sammansättning av gammal skog, gläntor och ungskogspartier. En skärm kan avvecklas etappvis vartefter det nya beståndet växer upp, därmed blir övergången mellan det nya och det gamla beståndet blir inte så dramatiskt. Denna metod kan användas när man ska byta trädslag från gran till löv. Kanthuggning Kanthuggning bygger på likartade principer som luckhuggning. Man får upp en ny föryngring relativt odramatiskt, vilket gör att förändringarna av skogen inte upplevs på samma sätt. Dock har den samma problematik som luckhuggningen när det gäller vindskador. Blädning Blädningsskog anses allmänt inte vara den optimala skogstypen för rekreationsområden, troligen pga. att denna skogstyp inte erbjuder någon direkt variation utan är konstant över tiden. Detta kan dock på vissa ställen anses som positivt just på grund av att man har ett statiskt utseende på skogen. Blädning på rätt mark ger en fullskiktad skog som ibland anses som mörk och svår att överblicka. Den anses ofta vara svår att orientera sig då variationen inom det enskilda beståndet är litet.

18 Kontinuitetsskogsbruk Detta är ett samlingsnamn på ett flertal mer eller mindre kontroversiella metoder. Den för tillfället mest omtalade modellen Naturkultur, bygger på teorin av skogsbrukande på individbasis och befriande avverkningar med utgångspunkt från trädens konkurrenssituation, kvalitet och utseende. Man kan säga att teorin är snarlik den som ledde till sönderhuggningen av de svenska skogarna under första halvan av 1900-talet. Reaktionen på resultatet av dessa avverkningsformer ledde till att nästan alla avverkningsmetoder utom det storskaliga kalhyggesbruket förbjöds enligt lag. Den skogstyp som är målet med metoden är ganska lik en blädad skog och har därför samma för och nackdelar som denna i den tätortsnära skogen. Naturkultur är i skrivande stund mycket ifrågasatt och på vissa ställen även anmäld av statliga Skogsstyrelsen för brott mot skogsvårdslagen. Om kontinuitetsskogsbruk kommer att accepteras eller inte och var den i så fall bör vara lämplig att använda vet vi ännu inte. Framtiden får därmed utvisa om metoden Naturkultur kommer att vara användbar i Skellefteå kommuns tätortsskogar eller ej. Fördjupning skogsvårdsåtgärder Föryngring Här finns metoder som naturlig föryngring där de kvarstående fröträdens frön blir nya träd, sådd med odlat frö eller plantering med skolade plantor. Den vanligaste metoden i dagens skogsbruk är plantering efter markberedning. Detta ger en säker återbeskogning med plantmaterial som ibland är bättre anpassat för överlevnad och hög tillväxt än det lokala fröet. Under senare tid har det utvecklats markberedare med såddutrustning, detta har inneburit att denna metod som nästan var utdöd har nu blivit mer populär. Detta är dock en mindre säker metod att föryngra sin skog än plantering. Naturlig föryngring är en metod som fungerar mycket bra på torra marker som exempelvis de tallhedar som finns uppströms Skellefteälven. På friskare marker måste metoden kompletteras med markberedning för att fröet skall ha någon chans att gro och överleva i konkurrensen med gräs och annan vegetation. Markberedning Markberedningar kan göras på flera sätt. Harvning är en metod där man drar stråk bakom skogsmaskinen där man blottar mineraljorden så att plantan eller fröet kan gro. Denna metod är enkel och effektiv, särskilt där man har problem med gräs eller annan konkurrens för plantorna. Fläckmarkberedning innebär som namnet antyder att fläckar med blottad mineraljord kvarlämnas. Denna metod har varit vanlig där man velat göra liten markpåverkan, exempelvis på områden med tunt humusskikt.

19 Högläggning är en metod som ofta nyttjas på fuktigare marker där plantorna riskerar att skadas av fukt, frost eller konkurrens. Med denna metod grävs humusskiktet och en del av mineraljorden upp och läggs upp och ner på hygget. Detta ger små högar som ger ypperliga möjligheter för en plantas första år. Dessa högar är inte större än att de flyter ut och försvinner efter några år. I de tätortsnära skogarna bör ambitionsnivån vara att påverkan på marken ska vara så liten som möjligt utan att föryngringen äventyras. Praktiskt så innebär detta att det bara är harvningen som är tveksam i dessa skogar. Trädslagsval vid föryngring Det trädslagsval som görs i det moderna skogsbruket är strikt ståndortsanpassat, det vill säga att det trädslag som är bäst lämpat ur tillväxt och överlevnads hänseende skall finnas på den specifika ståndorten. I rekreationsskogarna bör man främst nyttja naturlig föryngring, om man väljer att plantera kan man blanda trädslag och försöka att inte sätta dessa i exakt raka rader. Röjning Röjning innebär en utglesning av plant och ungskog till ett för marken lämpligt förband. Man gynnar det trädslag och de individer som man räknar med ska ge högst tillväxt- och kvalitetsutbyte. Då denna åtgärd danar det kommande beståndet så är det viktigt att detta görs på rätt sätt. Bild 11. Röjning

20 Gallring Gallring är likt röjningen en utglesning av träd till ett lämpigt förband. Skillnaden är att skogen nu är äldre och att virke tas ut i åtgärden. Än en gång tas träd med sämre kvalitet och produktion ut och de bästa träden sparas. Bild 12. Gallring Trädslagsval vid röjning och gallring Trädslagsvalet bör baseras på ett ståndortstänkande. Detta förhållningssätt innebär att det är klimat, markvegetation, jordart och vattentillgång som styr vilket trädslag som lämpar sig på den aktuella växtplatsen. Detta leder till att man på likartad mark får enskiktade monokulturer. I blandskogen med fler trädslag blir artrikedomen större och där ges därmed oftast fler alternativ i den framtida tätortsnära skogsskötseln. Därför bör man i rekreationsskogarna gynna andra trädslag som kommer naturligt så som björk på granmarker då det skapar en uppskattad variation i skogsbeståndet.

21

22 Bilaga 2. Skoglig sammanställning över Vitbergsområdet. Åldersklassfördelningar

23

24

25 Åtgärder Planerade åtgärder anges i priotal:1 är i början, 2 i mitten och 3 i slutet av perioden(10 år).

26

27

28

29 Bilaga 3. Kartor Planerade åtgärder under planperioden ( ).

30

31 Föryngringsavverkning

32 Avverkning fröträd

33 Gallring

34 Röjning

35 Åldersklasser

36 Skogliga data och skogskarta Beskrivningar M3 = m3sk Skogskubikmeter, hela stamvolymen ovan stubbskäret inklusive bark Diam Medel diameter i beståndet Höjd Medelhöjden i beståndet Stam Stammar per hektar, bara i ungskogar Gy Grundyta per hektar, summan av alla träds grundytor(stamgenomskärningsytan i bristhöjd) per ha SI Ståndortsindex, den höjd som de grövsta träden väntas kunna uppnå vid 100 års ålder för det dominerande trädslaget T.G.L Trädslagsfördelning, räknas i % Veg. Vegitationstyper, beskriver markens fält och bottenskikt Fukt. Fuktighetsklasser, beskriver vattenmängd i marken Plan åtg. Planerad åtgärd, tänkt dock ej tvingande i tid eller utformning Åt I Vitbergsplanen används priotal där 1 betyder i början, 2 i mitten och 3 i slutet av planperioden. Huggningsklasser Huggningsklass K - Kalmark K1. Kalmark där återväxtåtgärder återstår K2. Kalmark där återväxterna är utförda Huggningsklass R - Röjningskog R1. Plantskog < 1,3 meters medelhöjd R2. Ungskog > 1,3 meters medelhöjd Huggningsklass G - Gallringsskog G1. Yngre gallringskog, ej uppnått lägsta föryngringsåldern G2. Äldre gallringskog, uppnått lägsta föryngringsåldern men kan gallras ytterligare någon gång Huggningsklass S - Slutavverkningsskog S1. Slutavverkningsbar skog, normalt ingen mer gallring S2. Slutavverkningsmogen skog, har uppnått lämplig växttid

37 Målklasser på Vitberget A-T Anpassat mål- förstärkt tätortshänsyn Som namnet antyder är detta olika typer av tätortsnära skogar. I dessa områden är det ett anpassat normalskogsbruk som är utgångspunkten för de flesta av skötselåtgärderna. Exempel på hänsynen kan vara att begränsa föryngringsytans storlek, sträva mot naturliga föryngringar, eftersträva skärmföryngringar, överhålla bestånd eller säkerställa närhet till naturskyddade områden. NS Naturvårdsmål- skötsel I avdelningar med höga naturvärden där återkommande skötsel är nödvändig för att bibehålla eller där förutsättning finns att återskapa naturvärden. Det kan gälla strand och lövskogar med höga naturvärden som hotas av invandrande gran. Naturvårdsmålet styr skötseln som endast utförs när det är motiverat av naturvårdsskäl. NO Naturvårdsmål- orört Dessa avdelningar har antingen höga naturvärden där en fri utveckling är nödvändig för att bevara dem, eller så finns möjligheter att återskapa dessa. Exempel på det kan vara rasbranter eller granskog med långhistorik och naturskogskaraktär. Naturvårdsmålet styr genom att området lämnas för fri utveckling. Kommunen har lagt till en följebokstav för att förtydliga vad det är för framtida ambition med beståndet. NO-Å naturvärden saknas i området i dag men klassningen syftar till att återskapa dylika genom lämna området för fri utveckling. NO-B syftar till att bevara naturvärden som redan finns. Skogskartor I skogskartan har alla bestånd likadan datauppställning för att enkelt få en översikt över hur skogen ser ut. * Beståndsnumret / Målklass Beståndsålder

38 Skogskartor

39

40

41

42

43

44

45

46

47 Bilaga 4. Avdelningsbeskrivning Avdelningsbeskrivning Moröbacke 1:1 Filtrerat med: Vitberget Bestånd Areal Imp M3/haM3 HklÅlder MålK SI DiaHöjd Gy Stam Tall Gran Löv GYL Veg FuktCertifieringNV poäng Planerad åtg.år %Inv.år prod ha ägo ha m3sk m3sk år cm mm2/hast/ha % % % Skifte: Vitberget , G1 61 A- T Blåbär Fris gallring GAMLA GRUNDER, OLIKÅLDRIGT, STOR DIAMETERSPRIDNING , G1 49 A- B Smalbl Fris gallring NÅGRA SÄLGAR. ENSTAKA GROVA TALLAR NÄRA VÄGEN Kraftled 5, Upplag 8, , S1 102 A- T Blåbärs Fris , G1 31 A- T Kråkbär Fris 2007 MYCKET VARIERANDE, STOR DIAMETERSPRIDNING YNGRE OCH KLENARE I SÖDER , G1 41 A- G Blåbär Fris 2007 LandInfo Skog Licens för Silvi Nova GIS Ab den 10 januari 2008 Sida 1 av 41

48 Avdelningsbeskrivning Moröbacke 1:1 Filtrerat med: Vitberget Bestånd Areal Imp M3/haM3 HklÅlder MålK SI DiaHöjd Gy Stam Tall Gran Löv GYL Veg FuktCertifieringNV poäng Planerad åtg.år %Inv.år prod ha ägo ha m3sk m3sk år cm mm2/hast/ha % % % Skifte: Vitberget , R2 26 A- T Blåbär Fris 2007 VARIERANDE BONITET , G1 31 A- G Lingon Fris 2007 OLIKÅLDRIGT, RÖJNING I NORRA DELEN , G1 40 A- G Blåbär Fris röjning TVÅSKIKTAT , S2 136 A- G Blåbär Fris , S2 133 A- T Blåbär Fris 2007 ENSTAKA ASPAR. MOT HÄLLMARKEN I SÖDER FINNS NÅGRA MYCKET GROVA GAMLA HÄNSYNSTALLAR , S2 133 A- T Lingon Fris 2007 HÄLLMARKSBLOCKIGT I SÖDER. MOT MYREN I NORR SUMPSKOG. LandInfo Skog Licens för Silvi Nova GIS Ab den 10 januari 2008 Sida 2 av 41

49 Avdelningsbeskrivning Moröbacke 1:1 Filtrerat med: Vitberget Bestånd Areal Imp M3/haM3 HklÅlder MålK SI DiaHöjd Gy Stam Tall Gran Löv GYL Veg FuktCertifieringNV poäng Planerad åtg.år %Inv.år prod ha ägo ha m3sk m3sk år cm mm2/hast/ha % % % Skifte: Vitberget , S3 171 N T Lingon Torr BERGBUNDET, OJÄMT, DELVIS FÖRSUMPAT,5 40 Mager tallskog med en del mycket gammal kortvuxen tall. Naturvärden finns i form av de gamla tallarna G2 79 A- G Blåbär Fris 2007 STOR DIAMETERSPRIDNING S2 131 A- T Kråkbär Fukt , S1 101 N T Starr- Fris ,8 128 Tät, länge orörd barrblandskog. Ganska gott om död ved, främst stående. Olikåldrigt med en del betydligt äldre granar och enstaka asp. Kan främst på sikt utveckla naturvärden , S2 126 A- G Blåbär Fris 2007 ENSTAKA GROVA TALLAR, ENSTAKA TORRTRÄD OCH LÅGOR , G2 91 N T Fattigris Fukt SUMPSKOG,3 48 Vildvuxen sumpskog mellan två myrar. Orörd talldominerad barrblandskog med stort lövinslag. En del löv finns. Redan nu vissa naturvärden och dessa kommer att stiga med stigande ålder och mängd död ved. LandInfo Skog Licens för Silvi Nova GIS Ab den 10 januari 2008 Sida 3 av 41

50 Avdelningsbeskrivning Moröbacke 1:1 Filtrerat med: Vitberget Bestånd Areal Imp M3/haM3 HklÅlder MålK SI DiaHöjd Gy Stam Tall Gran Löv GYL Veg FuktCertifieringNV poäng Planerad åtg.år %Inv.år prod ha ägo ha m3sk m3sk år cm mm2/hast/ha % % % Skifte: Vitberget 112 0, R2 16 A- B Smalbl Fris röjning TVÅSKIKTAT 113 0, R2 11 A- G Smalbl Fris röjning STIGAR , S1 114 A- G Blåbärs Fris 2007 STIGAR Övrig Berg 0, Berg 0, Berg 0, Berg LandInfo Skog Licens för Silvi Nova GIS Ab den 10 januari 2008 Sida 4 av 41

51 Avdelningsbeskrivning Moröbacke 1:1 Filtrerat med: Vitberget Bestånd Areal Imp M3/haM3 HklÅlder MålK SI DiaHöjd Gy Stam Tall Gran Löv GYL Veg FuktCertifieringNV poäng Planerad åtg.år %Inv.år prod ha ägo Ägo ha m3sk m3sk år cm mm2/hast/ha % % % Skifte: Vitberget Berg 0, Berg 14, Myr 0, Myr 0, Myr 0, Myr 0, Myr 0, Myr 0, Myr 1, Myr LandInfo Skog Licens för Silvi Nova GIS Ab den 10 januari 2008 Sida 5 av 41

52 Avdelningsbeskrivning Moröbacke 1:1 Filtrerat med: Vitberget Bestånd Areal Imp M3/haM3 HklÅlder MålK SI DiaHöjd Gy Stam Tall Gran Löv GYL Veg FuktCertifieringNV poäng Planerad åtg.år %Inv.år prod ha ägo Ägo ha m3sk m3sk år cm mm2/hast/ha % % % Skifte: Vitberget Berg 1, , S1 78 A- T Lågört Fris , S1 89 A- G Lågört Fris 2007 STIGAR, STORA VARIATIONER , G2 89 A- T Blåbärs Fukt 2007 BÄCK, OLIKÅLDRIGT 122 2, G1 38 A- G Lågört Fris gallring NORRA DELEN KAN EVENTUELLT AVDELAS TILL ANNAT BESTÅND 123 7, S2 114 A- T Blåbärs Fukt , S1 104 A- T Blåbärs Fris 2007 DELVIS BERGIMP LandInfo Skog Licens för Silvi Nova GIS Ab den 10 januari 2008 Sida 6 av 41

53 Avdelningsbeskrivning Moröbacke 1:1 Filtrerat med: Vitberget Bestånd Areal Imp M3/haM3 HklÅlder MålK SI DiaHöjd Gy Stam Tall Gran Löv GYL Veg FuktCertifieringNV poäng Planerad åtg.år %Inv.år prod ha ägo ha m3sk m3sk år cm mm2/hast/ha % % % Skifte: Vitberget , G2 87 A- G Blåbärs Fris gallring STIG, UNDERVÄXT 126 1, G1 56 A- T Blåbärs Fris gallring STIG, OJÄMT, LUCKIGT, GRUPPSTÄLLT , R2 29 A- T Kråkbä Fris röjning LUCKIGT, OLIKÅLDRIGT, VARGTYPER, GRUPPSTÄLLT , S1 94 A- G Blåbärs Fris 2007 I SYDÖSTRA DELEN MOT BESTÅND 127 FINNS ETT LITET PARTI GAMMAL TALLSKOG DÄR DET FÖREKOMMER PLATTKRONIGA TALLAR. 13 0, G1 38 A- T Lågörtt Fris röjning SKOTERLED 130 2, R2 21 A- T Lingon Fris 2007 LandInfo Skog Licens för Silvi Nova GIS Ab den 10 januari 2008 Sida 7 av 41

54 Avdelningsbeskrivning Moröbacke 1:1 Filtrerat med: Vitberget Bestånd Areal Imp M3/haM3 HklÅlder MålK SI DiaHöjd Gy Stam Tall Gran Löv GYL Veg FuktCertifieringNV poäng Planerad åtg.år %Inv.år prod ha ägo ha m3sk m3sk år cm mm2/hast/ha % % % Skifte: Vitberget , S3 181 N G Lingon Fris Restriktio Höga Naturvärden,5 70 Norr om myren, gles olikåldrig tallskog med inslag av 200-åriga tallar. Söder om myren, mycket tät olikåldrig barrskog med stort lövinslag. En del lågor. Bägge har redan nu höga naturvärden , G1 69 A- T Fattig Fukt gallring STAMSKADOR, GRANUNDERVÄXT 133 0, G1 38 A- G Smalbl Fukt gallring DIKAT, DELVIS TVÅSKIKTAT 134 1, G1 74 A- T Blåbärs Fris gallring OJÄMT VIRKESFÖRRÅD 135 4, G1 38 A- T Lingon Fris 2007 BERGBUNDET, VÄSTRA DELEN RÖJD, VARIERANDE VIRKESFÖRRÅD Ytterligare. åtg gallring , G1 66 A- T Smalbl Fris gallring FD INÄGA, LUCKOR, GRUPPSTÄLLT LandInfo Skog Licens för Silvi Nova GIS Ab den 10 januari 2008 Sida 8 av 41

55 Avdelningsbeskrivning Moröbacke 1:1 Filtrerat med: Vitberget Bestånd Areal Imp M3/haM3 HklÅlder MålK SI DiaHöjd Gy Stam Tall Gran Löv GYL Veg FuktCertifieringNV poäng Planerad åtg.år %Inv.år prod ha ägo ha m3sk m3sk år cm mm2/hast/ha % % % Skifte: Vitberget 138 2, G1 79 A- T Blåbärs Fukt gallring EN GRUPP PÅ 15 MYCKET GAMLA TALLAR FINNS MITT I DEN NORRA AVDELNINGEN , S1 104 A- T Blåbärs Fris , S1 87 A- T Blåbärs Fukt 2007 DELVIS FÖRSUMPAT 140 0, R2 16 A- T Kråkbä Torr , R2 16 A- T Blåbärs Fris avverkn öf Ytterligare. åtg röjning 3 Fröträd 1, , G1 64 A- G Blåbärs Fukt gallring OLIKÅLDRIGT LandInfo Skog Licens för Silvi Nova GIS Ab den 10 januari 2008 Sida 9 av 41

56 Avdelningsbeskrivning Moröbacke 1:1 Filtrerat med: Vitberget Bestånd Areal Imp M3/haM3 HklÅlder MålK SI DiaHöjd Gy Stam Tall Gran Löv GYL Veg FuktCertifieringNV poäng Planerad åtg.år %Inv.år prod ha ägo ha m3sk m3sk år cm mm2/hast/ha % % % Skifte: Vitberget 143 2, S2 129 A- G Blåbärs Fris 2007 GROV BARRSKOG, ENSTAKA GAMLA TRÄD NÄRMAST VÄGEN. STIGAR Berg 0, , S1 99 A- T Lingon Fris , G1 79 A- T Blåbärs Fris , R2 8 A- T Smalbl Fris röjning VÄGLINJE 18 0, G2 79 A- T Kråkbär Fukt 2007 LÖVUPPSLAG 182 0, S3 123 N T ,1 15 Kantzon LandInfo Skog Licens för Silvi Nova GIS Ab den 10 januari 2008 Sida 10 av 41

57 Avdelningsbeskrivning Moröbacke 1:1 Filtrerat med: Vitberget Bestånd Areal Imp M3/haM3 HklÅlder MålK SI DiaHöjd Gy Stam Tall Gran Löv GYL Veg FuktCertifieringNV poäng Planerad åtg.år %Inv.år prod ha ägo ha m3sk m3sk år cm mm2/hast/ha % % % Skifte: Vitberget R2 31 A- B Smalbl Fukt röjning F D MYRODLING 184 3, S2 123 A- T Blåbär Fris gallring , S2 144 N T Kråkbär Fris BERGBUNDET. PARKARTAD TALLSKOG. EN DEL TYPISKA HÄNSYNSTALLAR MED PLATTA KRONOR FINNS, FRÄMST I ÖSTRA DELEN. 1, , S2 144 N T Kråkbär Fris 2007 BERGBUNDET. PARKARTAD TALLSKOG. EN DEL TYPISKA HÄNSYNSTALLAR MED PLATTA KRONOR FINNS, FRÄMST I ÖSTRA DELEN. 1,1 130 Äldre tall 188 2, S2 141 A- T Blåbär Fris 2007 OJÄMT, FEL TRÄDSLAG SKALL VARA TALL. I NORDVÄSTRA DELEN FINNS HÄNSYNSTALLAR PÅ CIRKA 180 ÅR , S2 141 A- T Blåbär Fris 2007 OJÄMT, FEL TRÄDSLAG SKALL VARA TALL LandInfo Skog Licens för Silvi Nova GIS Ab den 10 januari 2008 Sida 11 av 41