Uppgifter från landstingens verksamhetsindelade bokslut 2009

Transkript

1 OE 28 SM 1001 Landstingens verksamhetskostnader Uppgifter från landstingens verksamhetsindelade bokslut 2009 Data from county councils financial statements I korta drag Landstingens verksamheter kostade 215,5 miljarder Den sammanlagda nettokostnaden för landstingens verksamhet 2009, inklusive den del av Gotlands kommun som bedriver landstingsverksamhet, uppgick till 215,5 miljarder kronor, en ökning med,9 miljarder (3,3 procent) i löpande priser jämfört med Ökade kostnader på verksamhetsnivå Inom hälso- och sjukvården visade primärvården tillsammans med den specialiserade somatiska vården den högsta nettokostnadsökningen, 4,3 procent respektive 4,2 procent jämfört med Bland primärvårdens delverksamheter ökade kostnaderna för allmänläkarvård inklusive jourverksamhet och övrig primärvård mest i jämförelse med föregående år. Inom specialiserad somatisk vård var det framför allt delområdena mottagningsverksamhet och sluten vård som ökade. Specialiserad psykiatrisk vård med 1,3 procent jämfört med året innan. Verksamheter inom regional utveckling ökade med 2,8 procent. Förbättrat resultat 2009 Landstingens och regionernas resultaträkning som publicerades i mars visade ett överskott med 2,8 miljarder kronor för helåret Det var en förbättring jämfört med år 2008 då överskottet var 0,9 miljarder kronor. Till landstingens överskott bidrog bland annat ökade statsbidrag. Finansiella intäkter bidrog till ett positivt finansnetto. Summan av landstingens skatteintäkter, intäkter från utjämningssystemet och generella statliga bidrag uppgick till 21,7 miljarder kronor. Kaisa Ahola, SCB, tfn Olle Storm, SCB, tfn Offentlig.ekonomi@scb.se Statistiken har producerats av SCB, som ansvarar för officiell statistik inom området. ISSN Serie Offentlig ekonomi OE 28 SM Utkom den 1 juni URN:NBN:SE:SCB-2010-OE28SM1001_pdf Tidigare publicering: Se avsnittet Fakta om statistiken. Utgivare av Statistiska meddelanden är Stefan Lundgren, SCB.

2 SCB 2 OE 28 SM 1001 Innehåll Statistiken med kommentarer Landstingens verksamheter kostade 215,5 miljarder kronor år 2009 Nettokostnadsutvecklingen inom hälso- och sjukvården var 3,3 procent Kostnadsökningen inom regional utveckling mattades av Närmare hälften av landstingens kostnader avser personal Fortsatt ökning av köp av verksamhet Förbättrat resultat 2009 Resultaträkning för landsting , miljarder kronor Tabeller Teckenförklaring 1. Nettokostnader för primärvård Nettokostnader för specialiserad somatisk vård Nettokostnader för specialiserad psykiatrisk vård Nettokostnader för övrig hälso- och sjukvård Fakta om statistiken Detta omfattar statistiken Definitioner och förklaringar Så görs statistiken Statistikens tillförlitlighet Bra att veta Annan statistik In English Summary Greater surplus in 2009 List of tables List of terms

3 SCB 3 OE 28 SM 1001 Statistiken med kommentarer Landstingens verksamheter kostade 215,5 miljarder kronor år 2009 År 2009 uppgick den sammanlagda nettokostnaden för landstingens verksamhet till 215,5 miljarder kronor, en ökning med,9 miljarder (3,3 procent) i löpande priser jämfört med Nettokostnader för vissa verksamheter , miljoner kronor, löpande priser 1) Verksamhet Förändr i procent Primärvård ,3 Specialiserad somatisk vård ,2 Specialiserad psykiatrisk vård ,3 Övrig hälso- och sjukvård ,5 Politisk verksamhet avseende hälso- och sjukvård ,2 Läkemedel inom läkemedelsförmånen ,1 Summa hälso- och sjukvård exkl. tandvård ,3 Tandvård, exklusive moms ,7 Regional utveckling ,8 Utanför verksamheten ,5 Nettokostnad, totalt ,3 1) Tabellinnehållet baseras på uppgifter om samtliga landsting och regioner samt den del av Gotlands kommun som bedriver landstingsverksamhet. 2 ) Inkluderar interna ränteintäkter och pensionsavsättningar. Nettokostnadsutvecklingen inom hälso- och sjukvården var 3,3 procent Hälso- och sjukvårdens sammanlagda nettokostnader ökade med 3,3 procent mellan 2008 och De största verksamhetsområdena är den specialiserade somatiska vården och primärvården. Dessa områden utvecklades också starkast år Nettokostnaderna för primärvården ökade med 1,4 miljarder kronor, motsvarande 4,3 procent, jämfört med Bland primärvårdens delverksamheter ökade kostnaderna för allmänläkarvård inklusive jourverksamhet och övrig primärvård mest i jämförelse med föregående år. I övrig primärvård ingår kostnader för influensapandemin vilket bidrog till att denna delverksamhet ökade med drygt 1 miljard kronor. Allmänläkarvården inklusive jourverksamhet, som är det största delverksamhetsområdet inom primärvården, ökade med drygt 0,4 miljarder kronor. Primärvården utgjorde knappt 20 procent av hälso- och sjukvårdens totala nettokostnader, exklusive läkemedel inom läkemedelsförmånen, under Den specialiserade vården består av två verksamhetsområden, specialiserad somatisk vård och specialiserad psykiatrisk vård. Specialiserad somatisk vård är den största av hälso- och sjukvårdens verksamheter och under 2009 kunde ca 1 procent av nettokostnaderna inom hälso- och sjukvården, exklusive läkemedel inom läkemedelsförmånen, härledas dit. Nettokostnaderna för specialiserad somatisk vård ökade med drygt 4 miljarder kronor eller 4,2 procent från året innan. Drygt 1,5 miljarder kronor av ökningen kom från somatisk mottagningsverksamhet och ca 1,9 miljarder från somatisk sluten vård. Specialiserad psykiatrisk vård utgjorde drygt 10 procent av hälso- och sjukvårdens totala nettokostnader, exklusive läkemedel inom läkemedelsförmånen.

4 SCB 4 OE 28 SM 1001 Nettokostnaderna för specialiserad psykiatrisk vård ökade med drygt 0,2 miljarder kronor jämfört med 2008 vilket motsvarar 1,3 procent. Övrig hälso- och sjukvård består bland annat av ambulans- och sjuktransporter, handikapp- och hjälpmedelsverksamhet samt forskning och utveckling. Inom övrig hälso- och sjukvård var nettokostnadsökningen endast knappt 0,1 miljarder kronor eller 0,5 procent. Tandvården redovisade något lägre nettokostnader jämfört med föregående år och tandvården utvecklades därmed negativ med -0,7 procent. Det är framför allt nettokostnaderna för allmäntandvård för vuxna som sjunker. Kostnadsökningen inom regional utveckling mattades av Landstingens nettokostnader för regional utveckling består av kostnader för verksamheter som utbildning, kultur och trafik samt infrastruktur. Nettokostnaderna för regional utveckling ökande med drygt 0,4 miljarder kronor, vilket är en måttlig ökning jämfört med motsvarande ökning mellan 2007 och 2008 då ökningen var 1,3 miljarder kronor. Ungefär hälften av ökningen kommer från trafik. Närmare hälften av landstingens kostnader avser personal Den största kostnaden för landstingen var för den anställda personalen. Löner utgjorde 31,7 procent och övriga personalkostnader inklusive pensioner utgjorde 14,0 procent av kostnaderna. Övriga personalkostnader var något lägre år 2009 jämfört med året innan vilket bland annat berodde på den premiebefrielse som AFA Försäkring gav för de kollektivt avtalade sjukförsäkringarna och som innebar en kostnadsreduktion för landstingen. En annan stor kostnadspost för landstingen är material och tjänster som utgjorde 29,8 procent av kostnaderna för år Kostnaderna för material och tjänster uppgick till 73,1 miljarder kronor och ökade därmed med 3,5 miljarder kronor från året innan. Bland materialkostnaderna ingår också de kostnader som landstingen har för läkemedel inom läkemedelsförmånen. Fortsatt ökning av köp av verksamhet Landstingens totala köp av verksamhet uppgick till 37,9 miljarder kronor vilket innebär en ökning med 3,7 miljarder kronor jämfört med Köp av verksamhet från privata företag stod för över 0 procent av ökningen, 2,4 miljarder kronor. Kostnaderna för köpt verksamhet inom hälso- och sjukvården, exklusive tandvård, ökade med 3,0 miljarder kronor från året innan och uppgick till 31,9 miljarder kronor. Liksom tidigare år fanns de största kostnaderna för köpt verksamhet inom specialiserad somatisk vård och primärvård, det var också inom dessa områden som kostnaderna ökade mest. Köp av verksamhet i förhållande till nettokostnaderna uppgick till 18,8 procent vilket kan jämföras med 17, procent året innan.

5 SCB 5 OE 28 SM 1001 Landstingens köp av verksamhet för hälso- och sjukvård ) Köp av verks i procent av nettokostnaden 2) Kostnad för köp, mnkr Verksamhet Primärvård 24,7 2,1 28, Specialiserad somatisk vård 17,5 17,8 18, Specialiserad psykiatrisk vård 10,2 10,2 11, Övrig hälso- och sjukvård 8,4 8,0 8, Hälso- och sjukvård exkl. tandvård 17,1 17, 18, Tandvård, exklusive moms 27,5 28,0 32, ) Exklusive Gotlands kommun 2 ) Exklusive läkemedel inom läkemedelsförmånen Förbättrat resultat 2009 Landstingens och regionernas resultaträkning som publicerades i mars visade ett överskott med 2,8 miljarder kronor för helåret Det var en förbättring jämfört med år 2008 då överskottet var 0,9 miljarder kronor. Till landstingens överskott bidrog bland annat ökade statsbidrag. Generella statliga bidrag utanför utjämningssystemet ökade med 1,5 miljarder kronor sedan bokslutet för år I de generella statsbidragen ingår förutom bidrag till läkemedelsförmånen även bidrag för minskad sjukfrånvaro samt bidrag för vaccination mot den nya influensan A(H1N1). Verksamhetens intäkter, där specialdestinerade statsbidrag ingår, ökade med 2,9 miljarder kronor vilket motsvarar 8, procent. Bland specialdestinerade statsbidrag finns den s. k. kömiljarden. Finansiella intäkter bidrog till ett positivt finansnetto. Finansnettot ökade med 2,2 miljarder mellan åren 2008 och Finansiella intäkter ökade på grund av ökad återföring av nedskrivning av finansiella tillgångar samt valutakursvinster och övriga finansiella intäkter. Summan av landstingens skatteintäkter, intäkter från utjämningssystemet och generella statliga bidrag ökade med,5 miljarder kronor, motsvarande 3,1 procent, och uppgick till 21,7 miljarder kronor. Resultaträkning för landsting , miljarder kronor Verksamhetens intäkter 29,9 31,0 32,3 33, 3,4 Verksamhetens kostnader -201,3-214,9-223,2-234,4-243,8 Avskrivningar -5,7-5,9 -,3 -,5 -,8 Verksamhetens nettokostnader 1) -177,1-189,8-197,2-207,3-214,2 Skatteintäkter 147,1 155,9 13,8 171,4 175,7 Utjämningssystemen o generella statliga 34,1 35,8 37,8 38,7 41,0 bidrag 2) Finansiella intäkter 1,7 1,8 1,8 2,0 3,4 Finansiella kostnader -1, -1,8-2,2-3,9-3,1 Resultat före extraordinära poster 4,2 1,9 4,0 0,9 2,8 Extraordinära intäkter 0,1 0,0 0,0 0,0 0 Extraordinära kostnader 0,0-0,1 0,0 0,0 0 Årets resultat 4,3 1,8 4,0 0,9 2,8 Källa: För åren , Sveriges Kommuner och Landsting 1) Exklusive Gotlands kommun

6 SCB OE 28 SM 1001 Tabeller Teckenförklaring Explanation of symbols Noll Zero 0 0,0 Mindre än 0,5 Mindre än 0,05 Less than 0.5 Less than Uppgift inte tillgänglig eller för Data not available osäker för att anges. Uppgift kan inte förekomma Not applicable * Preliminär uppgift Provisional figure 1. Nettokostnader för primärvård Net expenditure for primary care, 2009 Delområde 1 Miljoner kronor Procentuell andel av summa Allmänläkarvård inkl jourverksamhet ,5 Sjuksköterskevård ,2 Mödrahälsovård ,0 Barnhälsovård ,4 Sjukgymnastik och arbetsterapi ,0 Primärvårdsansluten hemsjukvård ,0 Sluten primärvård 219 0,7 Övrig primärvård ,2 Summa primärvård ,0 1) Exklusive läkemedel inom läkemedelsförmånen 2. Nettokostnader för specialiserad somatisk vård Net expenditure for specialist somatic care, 2009 Delområde 1 Miljoner kronor Procentuell andel av summa Somatisk mottagningsverksamhet ,4 Somatisk dagsjukvård 040 5,8 Somatisk hemsjukvård ,0 Somatisk slutenvård ,8 Summa specialiserad somatisk vård ,0 1) Exklusive läkemedel inom läkemedelsförmånen

7 SCB 7 OE 28 SM Nettokostnader för specialiserad psykiatrisk vård Net expenditure for specialist psychiatric care, 2009 Delområde 1 Miljoner kronor Procentuell andel av summa Psykiatrisk mottagningsverksamhet ,4 Psykiatrisk dagsjukvård 304 1,7 Psykiatrisk hemsjukvård 80 0,4 Psykiatrisk slutenvård ,5 Summa specialiserad psykiatrisk vård ,0 1) Exklusive läkemedel inom läkemedelsförmånen 4. Nettokostnader för övrig hälso- och sjukvård Net expenditure for other health and medical care, 2009 Delområde 1 Miljoner kronor Procentuell andel av summa Ambulans- och sjuktransporter ,0 Sjukresor 1 11,2 Handikapp-/ hjälpmedelsverksamhet ,3 Social verksamhet 52 3, Folkhälsofrågor 572 3,9 FoU avseende hälso- och sjukvård ,9 Övrigt ,1 Summa övrig hälso- och sjukvård ,0 1) Exklusive läkemedel inom läkemedelsförmånen

8 SCB 8 OE 28 SM 1001 Fakta om statistiken Statistiska centralbyrån (SCB) har sedan 1874 sammanställt bokslutsuppgifter om kommunernas finanser. SCB samlade in landstingens räkenskapssammandrag (RS) t.o.m. räkenskapsåret Efter 35 år på Landstingsförbundet/ Sveriges Kommuner och Landsting (SKL) är arbetsuppgiften nu tillbaka på SCB. Preliminära uppgifter för år 2009 avseende kommunernas och landstingens resultat- och balansräkning redovisades i mars Uppgifterna för varje kommun och landsting finns tillgängliga på Internet i Sveriges statistiska databas, under ämnesområdet Offentlig ekonomi. Tabeller redovisas även på SCB:s webbplats: Detta omfattar statistiken Statistiken avser samtliga landsting och deras senaste årsbokslut. Uppgifterna har samlats in från landstingen genom Räkenskapssammandraget som efterfrågar uppgifter i ett flertal avdelningar. Denna statistik omfattar uppgifter från driftredovisningen, specificering av driftredovisningen, investeringsredovisningen, motpartsredovisning och avdelning kapitaltjänstkostnader. Definitioner och förklaringar Uppgifternas definitioner följer kontoplanen L-Bas05 som bygger på den kommunala redovisningslagen. Så görs statistiken Uppgifterna samlas in årligen från samtliga landsting med hjälp av ett elektroniskt formulär via e-post. I formuläret finns förutom själva blanketten även förtryckta uppgifter och granskningskontroller. De inkomna blanketterna granskas, och vid behov kontaktar SCB uppgiftslämnarna för att få förklaringar och upprättningar. En återrapportering av nyckeltal till uppgiftslämnarna sker, där de kan se sina och andra landstings nyckeltal innan offentliggörandet, detta för att säkerställa kvaliteten. Uppgiftsinsamlingen sker i två steg. Insamlingen i steg 1, som avser preliminär resultaträkning och balansräkning sker i februari mars och görs av SKL. Resterande, slutgiltig resultatinsamling i steg 2 sker i april maj. Kommuner och landsting är skyldiga att lämna denna statistik enligt författning SCB-FS 2007:19, Statistiska centralbyråns föreskrifter om uppgifter till statistik om kommunernas och landstingens årliga bokslut, Räkenskapssammandraget. Uppgifterna är offentliga och finns tillgängliga på kommun- och landstingsnivå. Statistikens tillförlitlighet Statistiken omfattar alla 20 landsting/regioner i riket samt Gotlands kommun. Inget bortfall föreligger för 2009 års uppgifter. Bra att veta När ett värde har markerats med punkter [..] i tabellerna betyder detta antingen att uppgift saknas eller att värdet är för osäkert för att redovisas. Markeringen med en punkt [.] innebär att värdet ej kan förekomma.

9 SCB 9 OE 28 SM 1001 Annan statistik Mer information om statistiken och dess kvalitet ges i Beskrivning av statistiken Offentlig ekonomi på SCB:s webbplats Mer detaljerade uppgifter om respektive verksamhet publiceras av Sveriges Kommuner och Landstings (SKL) Statistik om hälso- och sjukvård samt regional utveckling 2009 och på SKL:s hemsida: Ett urval av jämförelsetal för verksamheter och kostnader för landsting finns på

10 SCB 10 OE 28 SM 1001 In English Summary The county councils net expenditure was billion in Net expenditure for health and medical care, exclusive of dental care, was SEK billion in This is an increase of SEK.1 billion, 3.3 percent, compared to According to earlier figures from the county councils income statements of 2009, a surplus was reported before extraordinary items of SEK 2.8 billion. The largest increases in net expenditure were in primary and specialised somatic care. Primary care expenditures increased by 4.3 percent, corresponding to SEK 1.4 billion between 2008 and Included in these expenditures are those for general primary care and emergency services as well as other primary care. Other primary care includes costs of the influenza pandemic. The specialised somatic care, which includes the closed hospital affiliated somatic care, increased by 4.2 percent or SEK 4.1 billion from the previous year. As for the increase of SEK.1 billion in the net expenditure for health and medical care, SEK 3.9 billon came from the three largest county councils. These accounted for just over half of the county councils net expenditures. Dental net costs decreased slightly (-0.7 percent). Dental subsidy directed to adults has increased which has resulted in increased revenues within dental care. Net expenditure for regional development was SEK 1.2 billon. This is an increase of 2.7 percent, compared to the previous year. The corresponding increase between 2007 and 2008 was 9.1 percent. Greater surplus in 2009 The annual accounts showed a surplus of SEK 2.8 billion for county councils and regions in This can be compared to a reported surplus of SEK 0.9 billion for One of the factors contributing to the surplus was the increase in subsidies. General subsidies increased by SEK 1.5 billon between 2008 and Besides the subsidy for pharmaceuticals, the general subsidies include also the subsidy for lower sick leave and the subsidy for the A(H1N1) influenza vaccinations. Specially destined subsidies are included in incomes, which increased by SEK 2.9 billion (8.%). Total revenues to the county councils from taxes, from the equalisation system as well as general subsidies from the central government increased by SEK.5 billion (3.1%) and amounted to SEK 21.7 billion. Between 2007 and 2008, the increase was 4.3%. Financial revenue increased and contributed to the net financial surplus. The net financial surplus increased by SEK 2.2 billion between 2008 and The increase is due to write-backs of depreciation concerning financial assets, exchange profits and other financial revenues.

11 SCB 11 OE 28 SM 1001 List of tables Explanation of symbols 1. Net expenditure for primary care, Net expenditure for specialised somatic care, Net expenditure for specialised psychiatric care, Net expenditure for other health and medical care,

12 SCB 12 OE 28 SM 1001 List of terms Allmänläkarvård Ambulans- och sjuktransporter Arbetsterapi Avskrivningar Barnhälsovård Delområde Extraordinära intäkter Extraordinära kostnader Finansiella intäkter Finansiella kostnader Folkhälsofrågor FoU Generella statsbidrag/utjämningsbidrag Handikapp- hjälpmedelsverksamhet Jourverksamhet Kostnader Köp av verksamhet Landsting Läkemedel Läkemedelsförmån Mödrahälsovård Netto Nettokostnader Politisk verksamhet Primärvård Primärvårdsansluten hemsjukvård Psykiatrisk dagsjukvård Psykiatrisk hemsjukvård Psykiatrisk mottagningsverksamhet Psykiatrisk slutenvård Regional utveckling Resultaträkning Sjukgymnastik Sjukresor Sjuksköterskevård Skatteintäkter Sluten primärvård Social verksamhet Somatisk dagsjukvård Ordinary medical care Ambulance transport Occupational therapy Depreciation Public health for children Part of area Extraordinary income Extraordinary expenses Financial income Financial costs Public health issues Research and development Government grants, incl. equalisation grants Handicap and assistance activites On call activities Expenditures Purchase of activities County council Pharmaceuticals Pharmaceutical benefit Maternity care Net Net costs Political activities Primary care Primary care home medical care Pshychiatric outpatient care Pshychiatric home medical care Pshychiatric reception activities Pshychiatric inpatient care Regional development Income statement Physiotherapy Conveyance of patients Nurse care Tax revenues Inpatient care Social activities Somatic outpatient care

13 SCB 13 OE 28 SM 1001 Somatisk hemsjukvård Somatisk mottagningsverksamhet Somatisk slutenvård Specialiserad psykiatrisk vård Specialiserad somatisk vård Summa Tandvård Verksamhet Verksamhetens intäkter Verksamhetens kostnader Verksamhetens nettokostnader Årets resultat Övrig hälso- och sjukvård Övrig primärvård Övrigt Somatic home medical care Somatic reception activities Somatic inpatient care Specialist pshychiatric care Specialist somatic care Total Dental care Operation, activity Total revenues for operations Total costs for operations Total net current costs Net surplus/ deficit for the year Other health and medical care Other primary care Other