Stab och samordning Tillhör ärende /1902 VERKSAMHETSPLAN 1/18. SvK200, v2.0, Svenska Kraftnäts verksamhetsplan 2013

Transkript

1 Stab och samordning Tillhör ärende /1902 VERKSAMHETSPLAN SvK200, v2.0, Svenska Kraftnäts verksamhetsplan /18

2 Innehåll 1 Uppdrag, organisation och värdegrund Svenska Kraftnäts uppdrag Svenska Kraftnäts organisation Svenska Kraftnäts värdegrund Svenska kraftnäts verksamhet Omvärldsanalys Miljökrav, marknadsbehov och förnyelse Europeisk utveckling Media och allmänhet Resurser och kompetens Teknikutveckling Robusthet och krishanteringsförmåga Ekonomiska förutsättningar Nulägesanalys - interna förhållanden Kompetensförsörjning Arbetssätt, IT-stöd och intern kommunikation Investeringsplanering Vision och målbild Mål Nyckeltal Väsentliga risker /18

3 1 Uppdrag, organisation och värdegrund 1.1 Svenska Kraftnäts uppdrag Svenska Kraftnät är systemansvarig myndighet för det nationella elsystemet enligt ellagen. Verket är vidare systemansvarig myndighet för naturgas enligt naturgaslagen och elberedskapsmyndighet enligt elberedskapslagen. Svenska Kraftnät är även säkerhetsskyddsmyndighet enligt säkerhetsskyddslagen och tillsynsvägledande myndighet för dammsäkerhet enligt miljöbalken. Svenska Kraftnät ska på ett affärsmässigt sätt förvalta, driva och utveckla ett kostnadseffektivt, driftsäkert och miljöanpassat kraftöverföringssystem, sälja överföringskapacitet och i övrigt bedriva verksamheter som är anknutna till kraftöverföringssystemet. Svenska Kraftnät ska utöva systemansvaret för el och naturgas kostnadseffektivt, främja en öppen svensk, nordisk och europeisk marknad för el och naturgas samt verka för en robust elförsörjning 1.2 Svenska Kraftnäts organisation Svenska Kraftnät leds av en styrelse och en generaldirektör som utses av regeringen. Verket har drygt 450 medarbetare organiserade i nio avdelningar. De flesta arbetar på huvudkontoret i Sundbyberg men det finns även en driftcentral i Sollefteå och kontor i Halmstad och Sundsvall. Det finns sex råd knutna till organisationen som informations- och samrådsorgan. Ett av dem, Elberedskapsrådet, utses av regeringen och de övriga av generaldirektören. Råden består av består av representanter från Svenska Kraftnät, elbranschen, naturgasbranschen, myndigheter och andra intressenter. 3/18

4 Svenska Kraftnäts verksamhet är uppdelad i följande sex verksamhetsgrenar, som utgör grund för verksamhetens styrning. > Överföring av el på stamnätet > Systemansvar för el > Systemansvar för naturgas > Elcertifikat > Telekom > Elberedskap och säkerhet Som stöd för verksamhetsgrenarna finns följande funktioner: > Ekonomi > Personal inkl. fastighetsfrågor och kontorsservice > IT samt tele- och datakommunikation > Extern och intern kommunikation > Stab med juridik, inköp, FoU, miljö, arkiv och registratur 4/18

5 1.3 Svenska Kraftnäts värdegrund Värdegrunden speglar de värderingar som är viktiga för Svenska Kraftnät och som verket vill stå för. Värdeorden är utveckling, ansvar, effektivitet och tydlighet. Utveckling Genom att vara nyfikna, proaktiva och förändringsbenägna ska Svenska Kraftnät förnya och bygga ut det svenska stamnätet samt vara framstående när det gäller den utveckling som sker på den europeiska elmarknaden. Ansvar Svenska Kraftnät har ansvar för en samhällsviktig infrastruktur och en stor del i arbetet för att Sveriges ska uppnå målen i miljö- och klimatpolitiken. Verket kan axla detta ansvar genom att varje medarbetare tar sitt personliga ansvar och genom att verket möter högt ställda krav i rollen som arbetsgivare. Effektivitet Svenska Kraftnät ska bedriva en effektiv verksamhet med god kostnadskontroll genom att göra rätt saker på rätt sätt. Tydlighet Svenska Kraftnät ska vara tydligt, sakligt och objektivt i all intern och extern kommunikation. 2 Svenska kraftnäts verksamhet Svenska Kraftnäts investeringsvolym har ökat kraftigt de senaste åren och beräknas till fem miljarder kronor för En effektiv och ansvarsfull hantering av denna investeringsportfölj är en av verksamhetens viktigaste frågor. I perioder med stort fokus på investeringsprojekten finns risk för att effektiviteten i den löpande förvaltningen eftersätts. Verket söker säkra att förvaltningen sköts och utvecklas på ett bra sätt genom en tydlig organisation och tydliga prioriteringar. Den viktigaste delen i verkets dagliga verksamhet är säker och effektiv drift av elsystemet. Det nationella kontrollrummet med bemanning dygnet runt är kärnan i den operativa driftorganisationen. Den långsiktiga planeringen av driften är särskilt viktig för att möta elmarknadens förväntningar när investeringar och underhåll ska genomföras. Den operativa driften sker i samarbete med övriga nordiska stamnätsföretag. Det nordiska samarbetet är reglerat i avtal. 5/18

6 Ett avgörande stöd för driftverksamheten utgörs av verkets IT-system och kommunikationen med anläggningarna ute i landet. Här gäller mycket höga krav på tillgänglighet och säkerhet. Kunder Svenska Kraftnäts kunder är i huvudsak företag inom elförsörjningen. Kunderna utgörs av regionnätsägare med nät anslutna till stamnätet och producenter som har större kraftverk direkt anslutna till detta. En annan grupp kunder är de balansansvariga företagen. Bland dessa återfinns elhandlare och producenter. Balansansvariga företag har avtal med Svenska Kraftnät om att hantera obalanser genom att köpa och sälja el till Svenska Kraftnät. Verket har också balansansvarsavtal med företag på naturgasmarknaden. Leverantörer Svenska Kraftnät är en utpräglad beställarorganisation. Verket har ingen egen utförarpersonal för byggande och underhåll, utan funktionsupphandlar anläggningsprojekt och har långa avtal med företag som sköter löpande underhåll. Modellen kräver hög beställarkompetens. Myndigheter Energimarknadsinspektionen utövar tillsyn över Svenska Kraftnät i verkets roll som förvaltare av stamnätet. Elsäkerhetsverket är tillsynsmyndighet i elsäkerhetsfrågor. Löpande samarbete finns med främst Statens energimyndighet och Myndigheten för samhällsskydd och beredskap. Svenska Kraftnät har också samarbete med Energimarknadsinspektionen i frågor där myndigheten inte har en tillsynsroll. Medarbetare Svenska Kraftnät har i internationell jämförelse få anställda i relation till verksamhetens storlek och betydelse. Verket är en kunskapsintensiv organisation, vilket kräver extra fokus på att det finns rätt kompetens för olika ansvarsroller. Svenska Kraftnät har, liksom många andra företag i elbranschen, en åldersprofil som innebär många pensioneringar de närmaste åren. Verket har därför ett program för aktiv kompetensväxling till yngre medarbetare. Den växande organisationen ställer särskilt höga krav på en planerad ledarförsörjning, Svenska Kraftnät har lika många manliga och kvinnliga chefer. Fortlöpande insatser för en god arbetsmiljö samt aktiviteter för en god hälsa, jämställdhet och mångfald är viktiga inslag i verkets framåtriktade kompetensförsörjning. Miljö Svenska Kraftnäts verksamhet med stora kraftledningar och transformatorstationer 6/18

7 har en betydande miljöpåverkan. De mest uppmärksammade frågorna är påverkan på natur och landskapsbild samt oro för magnetfält från kraftledningar. Verket har länge haft fokus på miljöfrågor i byggnadsprojekten och i den löpande förvaltningen. Överföringen på stamnätet skapar energiförluster som täcks genom inköp av el. De emissioner av växthusgaser som produktionen av denna el förorsakar är förmodligen verkets mest betydande miljöaspekt. Svenska Kraftnät är miljöcertifierat enligt ISO Beredskap och säkerhet Svenska Kraftnät arbetar aktivt för att höja elförsörjningens förmåga att motstå och hantera allvarliga störningar och svåra påfrestningar. Det sker bl.a. genom fördelning av medel från det årliga beredskapsanslag på ca 250 Mkr som verket disponerar. Uppgiften som säkerhetsskyddsmyndighet för elförsörjningen handlar framför allt om att stärka informationssäkerheten, tillträdesskyddet och arbetet med säkerhetsprövning av personal. Inom dammsäkerhetsområdet stödjer verket länsstyrelserna i deras tillsynsuppdrag och dammägarna genom vägledningar, FoU samt kompetensuppbyggnad. Naturgas Den s.k. Fransutredningens har föreslagit att systemansvaret för naturgas ska överföras från Svenska Kraftnät till Swedegas AB. Svenska Kraftnät har bistått Swedegas i förberedelsearbetet men beslut har ännu inte fattats av riksdagen. Det förväntas ske under FoU Svenska Kraftnät bedriver aktiv FoU-verksamhet med en årlig budget om ca 30 Mkr. Verket ger forskningsuppdrag till högskolor, universitet, institutioner och konsulter. Utgångspunkten för FoU-verksamheten är Svenska Kraftnäts behov av ny teknik samt metodik för att klara framtida utmaningar. Samarbetet inom Europa ökar och påverkar arbetet. 3 Omvärldsanalys Svenska Kraftnät agerar i en föränderlig omvärld, vilket i hög grad påverkar verksamheten. 7/18

8 3.1 Miljökrav, marknadsbehov och förnyelse Prioriteringen av klimatfrågorna i dagens samhälle är tydlig, från både politiskt håll och allmänheten. Krav ställs på åtgärder för att minska de miljöpåverkande utsläppen och på åtgärder för att anpassa samhället så att skadliga klimatförändringar kan motverkas på både kort och lång sikt. EU:s ambitioner framgår av det s.k paketet 1. Ny vindkraft kommer att föranleda behov av omfattande utbyggnader av stamnätet för att medge anslutning av de nya vindkraftsparkerna. Vindkraftens produktion är varierande och svår att förutsäga. Det ställer ökande krav på reglering och reserver i kraftsystemet. Svenska Kraftnät kommer att arbeta för ökade reglerresurser i både produktionsanläggningar och förbrukningssidan. Pågående och planerade effekthöjningar i kärnkraftverken medför att Svenska Kraftnät behöver förstärka nätet med både nya 400 kv-ledningar och ställverk. Elmarknaden har behov av tillräcklig överföringskapacitet inom landet och till grannländerna. Utökad överföringskapacitet underlättar elhandeln och ökar försörjningstryggheten. De äldsta delarna av stamnätet byggdes på 1950-talet och är i stort behov av förnyelse. Ett omfattande moderniseringsprogram har inletts och kommer att pågå under många år. Stora investeringar görs även i Stockholm för att förbättra nätstrukturen och göra huvudstadsregionens elförsörjning mer robust. 3.2 Europeisk utveckling Det finns framför allt tre starka drivkrafter som gör att arbetet på det europeiska planet utökats och blir alltmer omfattande. Det är försörjningstrygghet, en integrerad energimarknad och de s.k målen 2. I praktiken handlar EU-arbetet till stor del om att inom ramen för ENTSO-E 3 ta fram förslag till gemensamma europeiska regler. Det pågår även en strukturomvandling av de europeiska elbörserna. Huvudskälet är att öka konkurrensen och erhålla ett effektivt nyttjande av överföringsnätet. Det har därför tagits flera initiativ för att länka samman befintliga marknader och elbörser genom s.k. marknadskoppling. Utvecklingen mot en harmonisering av den europeiska 1 EU-Kommissionens målpaket som bland annat anger att växthusgaserna ska minskas med 20 %, att andelen förnybar energi ska vara 20 % och att energieffektiviteten ska öka med 20 % fram till år Till år 2020 ska: utsläppen av koldioxid minska med 20% jämfört med 1990 års nivå, 20% av den energi som används inom EU komma från förnybara källor, den totala energiförbrukningen minska med 20%. 3 ENTSO-E är en samarbetsorganisation som bildats av de europeiska stamnätsföretagen. 8/18

9 elmarknaden, med ett utökat gemensamt regelverk, påverkar inte bara Svenska Kraftnät utan hela elbranschen. När nuvarande mål och planer på produktionsutbyggnad i Norden har förverkligats kommer regionen troligen att få ett betydande elenergiöverskott. Förbrukningen förväntas inte öka i samma omfattning. Samhällsnyttan av utlandsförbindelser från Norden till kontinentala Europa förväntas därmed vara stor, vilket gör en samplanering mellan i första hand Norge och Sverige önskvärd. Ett utökat europeiskt samarbete bidrar även till en större marknad för leverantörer och entreprenörer. Företag som tidigare inte har varit aktiva i Sverige har nu möjlighet att delta i upphandlingar på den svenska marknaden. Även harmonisering av regelverk inom Europa och ökade internationella kontakter bidrar till detta. 3.3 Media och allmänhet Indelningen av Sverige i fyra elområden har ökat medias och allmänhetens intresse för elmarknaden och Svenska Kraftnät. Indelningen medför att priset bestäms beroende på utbud och efterfrågan i respektive elområde. Detta synliggör på ett nytt sätt de begränsningar som finns i överföringskapaciteten i det svenska stamnätet. De prisskillnader som ibland uppstår mellan olika elområden och de begränsningar i stamnätets kapacitet som föranleder detta uppmärksammas nu i media på ett helt annat sätt än tidigare. Allmänheten och närboende påverkas även av den ökade utbyggnadstakten. Samtidigt tenderar processerna kring tillstånd och markåtkomst vid byggande av nya ledningar att bli alltmer tidskrävande. Huvudskälet till detta är intressekonflikter mellan lokala och globala miljöintressen. Även dessa intressekonflikter har medfört en större bevakning i massmedia. 3.4 Resurser och kompetens Konkurrensen om resurser och kompetent arbetskraft är stor. Det gäller både rekrytering och för anlitade av konsulter och entreprenörer. En anledning är att investeringstakten ökat inom både den nordiska och europeiska elbranschen. 3.5 Teknikutveckling Den ökade satsningen på förnybar elproduktion och ökad efterfrågan på alternativa överföringstekniker medför en allt snabbare teknikutveckling. Utvecklingen har två sidor. Den ger en möjlighet till exempelvis mer kostnadseffektiva lösningar, snabbare genomförande och bättre miljöprestanda. Den andra sidan är att 9/18

10 leverantörer lanserar produkter som inte är färdigutvecklade, vilket kan ge problem vid drift och underhåll av anläggningarna. 3.6 Robusthet och krishanteringsförmåga Tillgång till elektricitet är ett grundläggande krav i ett modernt samhälle. Ett långvarigt och omfattande elavbrott innebär mycket allvarliga konsekvenser. Säkerhet i såväl elnätet som i IT-infrastrukturen blir därmed allt viktigare. 3.7 Ekonomiska förutsättningar Svensk ekonomi bedöms hålla sig relativt stabil under 2013 men med lägre tillväxt än vad som tidigare förutsågs. Det är en svag utveckling i omvärlden och en relativt stark krona som försvårar Sveriges möjlighet att få draghjälp i en konjunkturåterhämtning. Riksbankens räntenivåer förväntas ligga fortsatt lågt och eventuellt sänks räntan ytterligare. BNP förväntas ligga relativt stilla under 2012 och spås öka med 1,8 % år Samtidigt är de underliggande finansiella problemen i Europa långtifrån lösta, varför det finns en stor osäkerhet i de bedömningar som presenterats. 4 Nulägesanalys - interna förhållanden Efterfrågan på högre överföringskapacitet, en elmarknad som blir mer och mer utbyggd över nationsgränserna och större fokus på klimatfrågorna med förnybara energikällor motiverar en allt snabbare utbyggnad av stamnätet för el. Detta syns tydligt i Svenska Kraftnäts investeringsplaner med stadigt ökande investeringsvolymer. 4.1 Kompetensförsörjning Den ökande investeringsvolymen ökar hela arbetsbelastningen inom Svenska Kraftnät. Nya arbetsuppgifter tillkommer och andra förändras. Det är inte bara de delar av organisationen som direkt arbetar med utbyggnaden som behöver utökas, utan även de olika stödfunktionerna. Arbetssätt och metoder behöver också utvecklas. Svenska Kraftnät är i stor utsträckning en beställarorganisation och kan därmed inte direkt styra vilka kompetenser som ska finnas på marknaden. Det blir därför viktigt att samarbeta med konsulter och entreprenörer för att behålla för Svenska Kraftnät betydelsefull kompetens inom branschen. 10/18

11 4.2 Arbetssätt, IT-stöd och intern kommunikation Fler medarbetare ställer ökade krav på Svenska Kraftnäts organisation, interna arbetssätt, tydlig ansvarsfördelning, stödsystem och lokaler. Huvudkontoret kommer redan i slutet av 2013 att vara fullsatt. För att nå önskad kvalitet i arbetet behöver metoder kring planering, prioritering och uppföljning förbättras. I samma takt ökar behoven av väl fungerande IT-baserade stödsystem. I takt med att verket får fler anställda blir det allt viktigare att sprida och förankra information internt. Vikten av att förmedla information, nå samsyn kring olika frågor och implementera beslut blir mer och mer tydlig i takt med att antalet medarbetare ökar. 5 Investeringsplanering Svenska Kraftnäts omfattande investeringsportfölj och projektverksamhet medför utvecklingsbehov långt utanför den egentliga projektorganisationen. Detta återspeglas i de verksamhetsmål som anges i denna plan. Investeringsplaneringen görs i flera steg med olika tidsperspektiv. Svenska Kraftnäts har hösten 2012 presenterat Perspektivplan 2025, som beskriver vilka utmaningar Svenska kraftnät står inför de närmaste åren. Planen redovisar verkets bedömning av hur stamnätet behöver utvecklas för att möta de energi- och klimatpolitiska målen. Planen ska bli föremål för beslut under våren 2013 utgör därefter grunden för Svenska Kraftnäts investeringsplanering. En viktig uppgift för den europeiska stamnätsorganisationen ENTSO-E är att utarbeta tioårsplaner 4 för investeringarna i Europas stamnät Kravet från EU-kommissionen är att en sådan icke bindande tioårsplan ska tas fram vartannat år. Tioårsplanen ska bl.a. omfatta olika scenarier, bedömning av framtida produktionsresurser och förbrukningsutveckling samt modellering av det europeiska kraftsystemet för analyser. Vidare redovisar tioårsplanen identifierade investeringsbehov och de åtgärder som planeras för att svara upp mot behovet. 4 Ten Year Network Development Plans (TYNDP) 11/18

12 Arbetet med den europeiska investeringsplanen organiseras regionalt och leder fram till regionala tioårsplaner baserade på nationella planerna. Det är således en bottomup -process, där de nationella planerna ska vara utgångspunkten i det fortsatta arbetet. Svenska Kraftnäts investeringsplaner konkretiseras ytterligare i den rullande treåriga investerings- och finansieringsplan som lämnas till regeringen i februari varje år. 6 Vision och målbild Svenska Kraftnäts vision är att verket ska ha En ledande roll för en säker och hållbar energiförsörjning. Denna vision uttrycker viljan att ta en ledande roll på energiområdet oavsett om det gäller att skapa hög driftsäkerhet, en bättre fungerande elmarknad eller att bygga nät och därmed skapa förutsättningar för att förverkliga riksdagens energi- och klimatpolitiska ambitioner. Sverige ska ha ett driftsäkert och personsäkert stamnät. Svenska Kraftnät ska arbeta för miljöanpassade och hållbara lösningar för Sveriges energiförsörjning. För att uppnå denna vision har verket följande målbild: Svenska Kraftnät driver, förvaltar och utvecklar stamnätet med god kvalitet, hög leveranssäkerhet och låg miljöpåverkan. Svenska Kraftnäts anläggningar erbjuder en säker arbetsmiljö för alla som vistas där. Svenska Kraftnät omhändertar alla nyetableringar med bibehållen driftsäkerhet. Svenska Kraftnät styrs effektivt genom en tydlig målstyrd verksamhet med väl avvägda prioriteringar och tydliga ansvar. Målbilden visar inriktningen för verksamheten och är även utgångspunkt för de mål på lång och kort sikt samt nyckeltal som årligen tas fram. Målen och nyckeltalen ska visa och förtydliga vad Svenska Kraftnät ska fokusera på under de kommande åren. Målen och nyckeltalen grupperas i sex olika målområden. 12/18

13 Målområden Effektiv nätutbyggnad Drift och förvaltning Gemensam europeisk elmarknad En bra arbetsgivare Inre effektivitet Ekonomi 7 Mål Nedan presenteras de långsiktiga och kortsiktiga målen grupperade efter respektive målområde. De långsiktiga målen har ett tidsperspektiv på 3 5 år. Långsiktiga mål är i texten nedan skrivna efter denna markör >. De kortsiktiga målen visar vad som ska vara utfört inom ramen för varje långsiktigt mål under de närmaste två åren. Året för slutförande av målet visas inom parentes. Kortsiktiga mål föregås i texten av. Målområdet Effektiv nätutbyggnad > Vi har en konsekvent, tydlig och samstämmig kommunikation. Alla stora och strategiskt viktiga projekt har en kommunikationsplan. (2013) Vi har ett strategiskt koncept för att så tidigt som möjligt kunna informera intressenter som berörs av våra utbyggnadsplaner. (2013) > Vi prioriterar aktivt mellan investeringsprojekten, på både kort och lång sikt. Vi har en etablerad metod för att prioritera mellan anläggningsprojekten. (2014) Perspektivplanen är konkretiserad på projektnivå (investeringar). (2013) > Vi har ett etablerat arbetssätt för idéfasen, dvs. processen fram till projektstart, för våra anläggningsprojekt. Inriktnings- och investeringsbeslut har ett beslutsunderlag som baseras på standardiserade ekonomiska förutsättningar och innehåller relevanta finansiella analyser. (2013) 13/18

14 Samtliga tekniska förstudier är granskade av projektledare, underhållsingenjör och teknisk specialist innan inriktningsbeslut tas. (2013) > Vi genomför våra anläggningsprojekt med hög effektivitet utifrån ett standardiserat arbetssätt. Projektorganisationens roller och ansvar är tydligt definierade och etablerade. (2014) Kvaliteten på vår kravställning vid upphandling inom våra projekt har ökat. (2013) Vi har genomförda ledtidsanalyser för våra standardiserade anläggningsprojekt. (2013) Vi genomför en strukturerad uppföljning av våra projekt och hanterar avvikelser på ett systematiskt sätt. (2013) Målområdet Drift och förvaltning > Vi har inga olyckor i våra anläggningar och på våra arbetsplatser. Alla tillbud och olycksfall hanteras enligt Svenska Kraftnäts förbättrade rutiner. (2013) > Vi har metoder för att hantera även den framtida balanshållningen. Automatisk sekundärreglering är implementerad. (2013) En grundlig studie för att hitta orsaken till de återkommande oscillationerna i kraftsystemet är genomförd. (2013) > Vi bedriver en strategisk och effektiv förvaltning av alla våra anläggningar. Vi har genomfört systematiska analyser av våra anläggningars tekniska status. (2013) Vi har en tydlig plan och strategi för de reinvesteringar som ska genomföras. (2014) > Vi utvecklar och effektiviserar vår IT-styrning 14/18

15 Målområdet Gemensam europeisk elmarknad > Vi engagerar oss aktivt för att påverka den europeiska utvecklingen och värna den nordiska modellen. Vi arbetar efter en struktur som gör att prioriteringar och strategier inom Europaområdet tas i tid och förankras i organisationen. (2013) Målområdet En bra arbetsgivare > Vi är en av Sveriges tio bästa arbetsplatser. Svenska Kraftnäts värdegrund är välkänd och värdeorden genomsyrar all verksamhet. (2013) Svenska Kraftnäts resultat i GPTW är bättre än mätningen (2013) > Kompetensförsörjning är långsiktig och väl genomtänkt. Den utgår från verksamhetens behov och strävar mot balans i ålder, kön och etnicitet. Andelen kvinnor i verksamheten är 34 procent och andelen medarbetare med invandrarbakgrund är 13 procent. (2013) Karriärmöjligheterna för såväl ledare som specialister är tydliga och välförankrade. (2013) Alla medarbetare har en plan för kompetens- och karriärutveckling. (2013) Målområdet Inre effektivitet > Vi har en målstyrd verksamhet och ett etablerat arbetssätt för uppföljning. Vi har god uppföljning och kontroll av Svenska Kraftnäts inköpsverksamhet. (2014) Verksamhetsplanen följs upp kvartalsvis på samtliga nivåer inom Svenska Kraftnät och utfallet på verksnivå publiceras på Infonätet. (2014) > Vi förvaltar och utvecklar processer och arbetssätt på alla nivåer inom Svenska Kraftnät. Vi har rutiner och ett IT-stödsystem för incident-/avvikelsehantering. (2013) Kvalitetsrutiner är framtagna för att stödja projekt- och underhållsverksamhet. (2013) 15/18

16 Vi har mätetal för att mäta intern effektivitet. (2013) Vi har en utvecklad och implementerad krisledningsorganisation inom Svenska Kraftnät. (2013) Vi har ett utvecklat, etablerat och effektivt ledningssystem för informationssäkerhet. (2014) > Vi förbättrar vår miljöprestanda genom ett systematiskt miljöarbete i alla delar av verksamheten. Vi har fungerande rutiner och relevanta nyckeltal för att säkerställa rätt prioriteringar i Svenska Kraftnäts miljöarbete. (2013) Gasturbinverksamheten är certifierad enligt ISO (2013) > Vi tillhandahåller relevant intern information genom tydliga kommunikationskanaler. Den interna kommunikationen som tillhandahålls når alla medarbetare på Svenska Kraftnät. (2013) Målområdet Ekonomi > Vi har framtagna och implementerade strategier för finansiella frågor. Alla verksamhetsgrenar bär sina egna kostnader. (2013) Vi har en modell för långsiktigt hållbar finansiering av Perspektivplan (2013) 8 Nyckeltal För att förtydliga och kunna mäta och redovisa Svenska Kraftnäts prestationer i den dagliga löpande verksamheten har ett antal nyckeltal identifierats. Nyckeltalen lyfter fram viktiga delar av verksamheten och utgör underlag för förbättringsarbete. Målområdet Drift och förvaltning Driftsäkerheten på stamnätet är prioriterad. Denna följs genom mätning av icke levererad energi (ILE) och icke levererad effekt (ILEffekt) p.g.a. fel i stamnätet. Målen är att ILE ska uppgå till högst 10 MWh per år och ILEffekt till högst 80 MW per år. 16/18

17 För att elsystemet ska vara i balans bör frekvensen vara 50 Hz. Det gemensamma nordiska målet är att frekvensen inte ska ligga utanför intervallet 49,90 50,10 mer än minuter per år, vilket motsvara drygt 1,1 procent av den totala tiden. Inom området telekom är tillgängligheten viktig. Tillgängligheten i drifttelenätet ska vara minst 99,95 procent. För att naturgasnätet ska fungera tillfredställande bör tryckgränsen ligga i intervallet bar. Målet är att trycket aldrig ska gå utanför detta intervall. Målområdet En bra arbetsgivare Ett sätt att mäta hälsa är sjukfrånvaro. Målet är att sjukfrånvaron inom affärsverket ska understiga två procent under ett år. Målområdet Ekonomi Målet är givet av regeringen och innebär att räntabilitet på justerat eget kapital efter schablonmässigt avdrag för skatt ska vara minst sex procent. Skuldsättningsgraden ska inte överstiga 80 procent. 9 Väsentliga risker Ett omfattande elavbrott får stora samhällsekonomiska konsekvenser för berörda områden. En god driftsäkerhet är därför grunden i allt arbete. Stamnätet är robust byggt och klarar de flesta störningar som kan inträffa, utan att kunderna påverkas. Om ett elavbrott skulle ske finns rutiner för att snabbt återställa elmatningen. En stor del av Svenska Kraftnäts verksamhet består av utbyggnadsprojekt och antalet ökar kontinuerligt. Projekt drabbas av förseningar, vilket ofta beror på svårigheter att få koncession i tid. Även interna och externa resurskonflikter kan bidra. Svenska Kraftnät arbetar därför med att skapa tydliga budskap gentemot berörda myndigheter, kommuner, län och markägare som alla är viktiga intressenter i tillståndsprocesserna. Svenska Kraftnät arbetar också med att implementera en modell för prioritering av projekt. Risken och sannolikheten för sabotage mot våra anläggningar är för närvarande liten. Hotbilden kan dock snabbt förändras. Vid om- eller nybyggnad av anläggningarna förstärks därför det fysiska skyddet. 17/18

18 Utbyggnadsprojekten påverkar miljön på många sätt. Svenska Kraftnäts miljöledningssystem underlättar arbetet med att strukturera och säkerställa miljöarbetet i utbyggnadsprojekten. För att minska miljöriskerna genomförs årligen miljörevision av ett antal entreprenader. Dessutom ställs miljökrav vid all upphandling av bygg- och underhållsentreprenader. Förmågan att övervaka och styra stamnätet bygger på väl fungerande IT- och telekommunikationssystem. För att säkerställa driften av dessa system är de uppbyggda med hög redundans. Mer detaljerad information om Svenska Kraftnäts risker finns i dokumentet Riskanalys enligt förordningen om intern styrning och kontroll. Affärsverket genomför årligen en risk- och sårbarhetsanalys enligt förordningen (2006:942) om åtgärder för fredstida krishantering och höjd beredskap i denna. 18/18