FÖRETAG MOT NÄTHAT. #förersomtarställning

Transkript

1 FÖRETAG MOT NÄTHAT #förersomtarställning

2 Utgiven av Diskrimineringsbyrån Uppsala (DU) Kungsängsgatan 74, Uppsala, Kontakt: DU:s webbplats: Projektets webbplats: ISBN: Författare: Andreas Alfredsson, Sebastian Caicedo Gordh, Reb Kerstinsdotter Redaktörsgrupp: Linda Awerstedt, Josefin Bergman, Ida Gulbrandsen Översättning: Josefin Bergman Extern granskning: Sara Hernandez, Comprend Illustration: Anne Anttila, Johan Ploski Grafisk design: Yomaco Tryck: Åtta.45 Tryckeri AB Utgivningsår: 2014 Diskrimineringsbyrån Uppsala (DU). Det är tillåtet att citera, kopiera eller printa detta verk för icke kommersiellt bruk. Källa ska alltid anges.

3 Introduktion 4 Del 1 Vad är näthat? 7 Begreppet näthat 8 Näthatets särskilda förutsättningar 11 Näthatets effekter 19 Del 2 Företags ansvar 29 Rättsligt ansvar 30 Socialt ansvarstagande 45 Del 3 Hur kan företaget arbeta 55 Förebyggande 56 Åtgärdande arbete 75 Checklista 82 Resurser och tips 85

4 INTRODUKTION Diskrimineringsbyrån Uppsala Diskrimineringsbyrån Uppsala är en lokal antidiskrimineringsbyrå som arbetar för ett samhälle där alla människor har möjlighet att delta, engagera sig och ta ansvar på likvärdiga villkor. Vi ger stöd och råd till individer som upplever sig diskriminerade. Vi arbetar också förebyggande och driver projekt för att minska förekomsten av diskriminering och kränkningar i samhället. Den här boken har vi tagit fram inom vårt projekt Nätvaro, som syftar till att utveckla arbetet med att förebygga och åtgärda hat, hot och kränkningar på nätet. Om den här boken I den här boken vänder vi oss till företag med verksamhet på nätet till er som driver ett community eller en webbtidning, till er som har ett intranät för era medarbetare, till er som har ett twitterkonto eller en facebooksida där kunder kan interagera med företaget. Framförallt vänder vi oss till dig som äger eller leder arbetet i företaget, dig som arbetar med CSR-frågor, kommunikation, och/eller personalfrågor. Fokus för boken ligger på en övergripande, strategisk nivå och 4

5 syftar till att hjälpa er att komma igång med ert arbete mot näthat. Boken är indelad i tre delar. I del ett introducerar vi dig till begreppet näthat och presenterar olika perspektiv på näthat. I del två beskriver vi företagens rättsliga och sociala ansvar och varför det är viktigt att företag arbetar mot näthat. Den tredje och sista delen handlar om hur ni kan arbeta mot näthat på era sajter förebyggande såväl som åtgärdande. Längst bak i boken finns tips om andra som arbetar mot näthat. 5

6

7 DEL 1 VAD ÄR NÄTHAT? 7

8 BEGREPPET NÄTHAT Det finns ingen vedertagen definition av näthat. I den allmänna debatten används begreppet för att beskriva många olika typer av företeelser: Nätmobbning mellan ungdomar såväl som hotfulla mejl som skickas till kvinnliga journalister, och sajter som hänger ut och skandaliserar människor utifrån deras hudfärg eller etniska bakgrund. Diskrimineringsbyrån Uppsala definierar näthat som hat, hot och kränkningar mot personer och grupper över internet eller andra informationstekniska verktyg, till exempel SMS, MMS och mobilapplikationer. Vi har valt att avgränsa vårt arbete till diskriminering, hatbrott och kränkningar som omfattas av skollagen. Vi använder inte begreppet nätmobbning i vårt arbete i den mån kränkningar sker vid en skola pratar vi istället om kränkande behandling eller trakasserier, vilket är begrepp som omfattas av skollagen respektive diskrimineringslagens regler om elevers skydd mot kränkningar i anslutning till skolans verksamhet. Vi tycker också att det är viktigt att påpeka att näthat kan ske mellan barn och unga såväl som mellan vuxna. 8

9 Till exempel kan företag komma i kontakt med näthat mellan medarbetare, mellan kunder och från medarbetare mot kunder eller från kunder mot medarbetare. I förhållande till företag kan vi därför tala om internt respektive externt näthat. Med internt näthat menas kränkningar som sker mellan medarbetare. Med externt näthat menas kränkningar som sker från medarbetare mot en utomstående, eller från en utomstående mot en annan utomstående eller mot någon som representerar företaget. 9

10 Det finns inte ett särskilt brott som heter näthat, men det kan bestå av olika brottsliga handlingar. Det kan till exempel handla om förtal, förolämpning, olaga hot, olaga förföljelse, hets mot folkgrupp och ofredande. Det kan också vara fråga om trakasserier eller upprepade kränkningar mot en medarbetare, som utförs över nätet istället för i fikarummet. Om detta sker på en arbetsplats omfattas beteendet av diskrimineringslagen eller arbetsmiljölagen. Näthat behöver dock inte vara olagligt utan kan till exempel bestå av kommentarer som inte når upp till vad som är olagligt, men som ändå kan uppfattas som mycket kränkande av den som utsätts. Visst näthat är organiserat och sker med avsikt att skada eller kränka andra. Annat näthat sker utan sådan avsikt. Enligt Diskrimineringsbyrån Uppsalas definition av näthat måste inte personen som står bakom materialet haft en hatisk avsikt eller känsla, utan det som gör att det är fråga om näthat är att den som tagit emot materialet upplevt det som kränkande. 10

11 NÄTHATETS SÄRSKILDA FÖRUTSÄTTNINGAR Det där hatet mot mig som offentlig person, eller offentlig kvinna, är sjukt. Men hatet har liksom på senare tid fått ett prefix, nämligen nät-. Näthat. Alltså kvinnohat, rasism, homohat och transhat gör sig lättare via nätet, men det är inte enbart näthat [...] Näthat är inte ett hat som föddes på internet och stannar där, utan det är ett hat som brinner överallt. Kakan Hermansson, Sommar i P1, 15 augusti 2014 Hatet i näthat är inte någonting nytt. Motsättningar, kränkningar och hat mellan människor fanns långt innan internet uppfanns och det fortsätter finnas offline. Nätet orsakar alltså inte hat, men nätets struktur gör att det fungerar annorlunda än hat som uttrycks offline. I det här avsnittet presenterar vi vad som är speciellt med hat som sker över nätet och vilka effekter det får. Anonymitet och avstånd Internet ger oss möjligheten att kommunicera anonymt med människor från hela världen under ett användarnamn som vi själva valt. Möjligheten till kommunikation 11

12 är en av internets bästa sidor och att kunna kommunicera anonymt kan vara en fördel för den som är blyg eller av någon anledning lever isolerat, eller för den som vill förmedla kritik mot en odemokratisk stat utan att råka illa ut. Tyvärr ger anonymiteten större möjlighet att kränka andra med liten risk för att bli upptäckt. Dels är det enkelt att dölja sina digitala fingeravtryck, dels är det bara polisen som kan begära ut information om vem som ligger bakom material på nätet. Eftersom polisen inte har möjlighet att utreda alla brott går många förövare fria, också från näthat som utgör allvarliga brottsliga handlingar. Den anonymitet och det avstånd som internet erbjuder innebär också att vi inte alltid ser hur den eller de vi interagerar med reagerar på vår kommunikation. Forskare från universitetet i Haifa i Israel har utfört experiment bland studenter för att se skillnaden i kommunikation beroende på om personerna kan se varandra eller inte, och har utifrån resultaten visat att det är svårare att vara elak mot någon som en har ögonkontakt med. Bristen på ögonkontakt kan därför vara en av förklaringarna till att det upplevs som enklare att kränka någon på nätet än utanför. 12

13 Det visade sig att det var dubbelt så vanligt att studenterna var fientliga mot varandra om de inte hade ögonkontakt, skriver vetenskapssajten Scientific American. I de fall studenterna hade ögonkontakt förekom hotfull stämning bara i undantagsfall. Dagens Nyheter, 17 september 2012 Spridning, hastighet och massa När kränkande material väl ligger på nätet, gör dess struktur att det kan spridas fort och nå väldigt många. Det finns en snabbhetskutur på nätet som gör att många kan dela vidare material utan att titta eller tänka igenom vad det står i slutet av texten, vem som står bakom videon, om bilden är manipulerad eller inte och vad det kan få för konsekvenser att sprida något vidare. Med lite tillspetsning kan en säga att internet underlättar för oss att bete oss som en mobb istället för att kommunicera med eftertanke. Det innebär att en stor mängd människor kan trigga varandra till att bekräfta och utföra kränkningar. En kommentar som först inte verkat så farlig kan några minuter senare ha förvandlats till en hatstorm eftersom hundra människor har 13

14 tryckt på gillaknappen under den. Ibland är kommentaren i sig hatisk, vilket kan upplevas som obehagligt. Om det dessutom är många som gillar och sprider kommentaren, blir det förstås ännu värre. Det här är också ett exempel på hur en positivt laddad funktion gillaknappen kan användas för att kränka andra, någonting som webbplatsutvecklare behöver förhålla sig till vid utformningen av interaktiva tjänster. 14 Maria jävla pack, åk hem för fan Like Reply hours ago Thomas eller skjut dom bara hela bunten Like Reply 92 2 hours ago Henke Vart är Breivik när man behöver honom. Like Reply hours ago ja, han hade vart bra nu

15 METRO GRANSKAR VIRALA NYHETER Gratistidningen Metro är Sveriges största tidning med runt 1,3 miljoner läsare dagligen. Sedan mars 2014 driver de Viralgranskaren, för att granska sanningshalten i nyheter som blivit stora på nätet och uppmana till källkritik. Bakom Viralgranskaren står journalisterna Jack Werner, Linnea Jonjons och Åsa Larsson. Hej Viralgranskaren! Varför viralgranskar ni? Under hösten 2013 märkte vi att de artiklar vi skrev om rykten som sprids på sociala medier väckte mycket intresse. Bland annat skrev vi om en efterlysning på Facebook som visade sig leda till att en kvinna med skyddad identitet fick sin nya hemort röjd, och om en falsk mordhistoria med rasistisk agenda som delades tusentals gånger. Den här sortens storys brukar fastna i folks medvetande och i viss utsträckning forma deras världsbild, men vi journalister har varit dåliga på att granska dem. Med Viralgranskaren ville vi ta den sociala webbens ryktes- och nyhetsspridning på allvar, och dessutom få våra läsare att tänka ett varv till, att vara källkritiska i sin vardag. 15

16 Varför är det viktigt att vara källkritisk? Många utnyttjar sina medmänniskors godtrogenhet och sprider propaganda eller fejknyheter. Om alla tänkte ett varv extra innan de delade vidare, och tog ansvar för sina publiceringar på sociala medier, skulle vi slippa många missförstånd, lögner och falska historier. Vi vill arbeta för att komma längre på den vägen. Hur ser ni på tidningar och nätanvändares ansvar för att inte sprida vidare hatiskt, hotfullt och annat kränkande material? I vår tid kan man prata om skillnaden mellan ansvariga och oansvariga utgivare. En ansvarig utgivare är en sådan som låter en publicering föregås av en reflekterande diskussion om huruvida någon kan ta skada av publiceringen, om den är sann och relevant, om den är nödvändig. En oansvarig utgivare, däremot, reflekterar inte innan de i affekt trycker ut något på sociala medier. De är i absolut majoritet i dag och det är där vi ser den största förbättringspotentialen. 16

17 Eftersom nätet möjliggör stor och snabb spridning hjälper strukturen också till vid mobilisering av sociala rörelser. Tidigare har sociala medier lyfts upp som en viktig del i mobiliseringen vid den så kallade Arabiska våren, vilket var ett antal uppror i flera länder i Nordafrika och Mellanöstern under år 2011, där de protesterande bland annat krävde demokratiska rättigheter och ökad frihet. Vad jag skulle vilja att Adobe förstår, är att Gamergate har en genomtänkt strategi. Det är bara att gå in på 8chan och se på när de planerar och genomför sina falska utbrott. Planen är enkel: Skapa falska e-postadresser, använd mallar och fejka upprörhet. Deras mål är att få det att se ut som om det är många fler personer som är upprörda än det egentligen är. Brianna Wu, The Verge, 21 oktober 2014 Nätets potential att användas för mobilisering är dock oberoende av syftet till mobiliseringen och vi kan även se att internet används för att samla personer som vill hota och kränka andra. Ett sådant exempel utgör den så kallade Gamergate-rörelsen, där bland annat anti feminister samlats för att protestera mot att vissa 17

18 spelsajter gett utrymme för feministisk kritik av spelbranschen. Aktörerna bakom Gamergate har bland annat mobiliserat sig via sajter och diskussionsforum under kampanjen Operation Disrespectful Nod där de uppmanat andra att vända sig till annonsörerna på vissa spelsajter för att protestera mot att uttalade feminister skriver på sajten. Gamergate-rörelsen har också använt metoder som att hacka internetkonton, sprida privat information, hatiska budskap och i vissa fall även rikta mordhot mot feministiska spelutvecklare, spelkritiker som är kvinnor, samt dem som tar ställning mot Gamergate. Det finns också rapporter om att nätet är en viktig del av högerextrema gruppers mobilisering. Den avhoppade extremnationalisten Kim Fredriksson har berättat följande: Vi koordinerade våra nätkampanjer. Det finns interna facebookgrupper där man skickar in länkar till olika nyhetsartiklar, sedan går alla in och bombar kommentarsfälten med kommentarer. Sådana nätkrigare är inte särskild intresserade av att föra en debatt utan bara att nöta in olika mantran som tröttar ut motståndaren och saboterar deras nätkommunikation. Kim Fredriksson, Research.nu, 27 april

19 Utöver det faktum att nätets anonyma kommu nikationsmöjligheter och dess snabba struktur gör att det är lättare att skriva och sprida hatiskt material, kan det vara mycket svårt att få bort sådant som väl lagts upp på nätet. Det går inte att förutse hur länge material kan ligga kvar på en sajt om den som publicerat det eller den som äger sajten inte vill ta bort det, eller om sajten inte används längre. Även om en bild tas bort från en webbplats, eller länken till en artikel tas bort från Googles sökresultat, kan någon ha sparat materialet och kan lägga upp det igen. NÄTHATETS EFFEKTER Vi har hittills beskrivit att näthat kan bestå av allt från kränkande behandling och trakasserier mellan skolelever eller sexuella trakasserier över företags intranät, till ideologiskt organiserade hatkampanjer mot människor utifrån etnicitet, hudfärg, eller kön. Frågan är vilka konsekvenser som näthat får för individer och för samhället samt vad det innebär för internetbaserade företag, vars webbplatser kan utgöra en arena för kränkningarna. 19

20 Påverkan på individer I Sverige har så många som nio till tio personer tillgång till både internet och dator. I åldrarna 12 till 55 år använder nästan 100 procent internet en siffra som för förskolebarn och yngre pensionärer ligger runt 80 procent. En fjärdedel av alla tvååringar använder till exempel internet dagligen (källa.se 2014). Det går inte att säga hur många av internetanvändarna som har blivit utsatta för näthat, bland annat för att det saknas en entydig definition av vad näthat är. Det finns däremot statistik som visar att 44 procent av journalister har blivit utsatta för nedsättande kommentarer, hot eller blivit påhoppade på nätet (källa: Cision 2013). Det finns också statistik som visar att en tredjedel av barn och unga har blivit kränkta via mobil, dator eller surfplatta minst någon gång under det senaste året (källa: Friends 2014). Dessa och andra undersökningar visar också på kopplingar mellan kränkningar på nätet och till exempel kön eller andra egenskaper, och att kvinnor och rasifierade personer blir utsatta för kränkningar på nätet i högre grad än andra grupper. 20

21 Många ser dessa attacker som isolerade fall av nätmobbning. De beskriver dem som slumpmässiga upptåg eller som resultatet av infekterade relationer. Men anonyma mobbar åstadkommer någonting långt mer systematiskt än så. I stället för att attackera ett slumpmässigt urval av individer, riktar sig internetmobbar särskilt ofta mot kvinnor. Den ideella organisationen Working to Halt Online Abuse förklarar att från 2000 till 2007 identifierade sig 72,7 procent av de personer som rapporterar kränkningar på nätet som kvinnor och 22 procent som män. Hälften av dessa individer hade någon relation med sina angripare. Likaså rapporterar USA:s nationella brottsoffercentrums Stalking Resource Center att runt 60 procent av internettrakasserierna involverar manliga angripare och kvinnliga mål. Internetmobbar attackerar ofta lesbiska och/eller icke-vita kvinnor särskilt aggressivt. De fokuserar också på rasifierade män, religiösa minoriteter och homosexuella män. Danielle Keats Citron i Levmore & Nussbaum 2010, s. 32 Genom arbetet inom projektet Nätvaro har vi stött på uppfattningen att näthat inte är så allvarligt och att den som utsätts för kränkningar på nätet lätt kan skaka av sig dem eller ta dem med en nypa salt (Svensson & Dahlstrand 2014, s. 80). Det är en problematisk bild. 21

22 För det första för att den särskiljer kränkningar på nätet från kränkningar utanför nätet, och förmedlar att det liv vi lever online inte anses vara på riktigt. Den är också problematisk för att den normaliserar förekomsten av näthat och gör det till något som en förväntas tåla för att överhuvudtaget kunna vara eller yttra sig på nätet. Synsättet för med sig ett antagande om att internetanvändare ska vara på vissa sätt eller anpassa sitt beteende på nätet för att inte riskera att bli utsatta för kränkningar. Konsekvensen blir att internet blir till en arena som framförallt är tillgänglig för dem som lever upp till samhällets normer, anpassar sig, döljer vilka de är, eller kan stå ut med att bli kränkta. Påståendet att näthat kan tas med en nypa salt delas dessutom inte av alla. När Diskrimineringsbyrån Uppsala samlade in erfarenheter av internetanvändande och näthat svarade drygt 80 procent av de medverkande (66 personer) att näthat påverkar dem på något sätt. Förutom ilska och oro beskrev de att näthat begränsar dem: De lägger inte upp bilder på sig själva, de tar bort konton från sajter där de tidigare varit medlemmar, de har slutat diskutera på nätet och delar inte med sig av saker de är intresserade av. På så sätt fungerar näthatet som ett ständigt närvarande hot 22

23 om kränkningar från människor som en känner eller inte känner. I vissa fall har personerna gått så långt att de valt att inte finnas på nätet överhuvudtaget. Organisationen Researchgruppen visade liknande resul tat när de i september 2014 presenterade en undersökning om näthatets effekter. De som svarade på under sökningen och hade erfarenhet av att ha blivit utsatta för näthat beskrev att de blivit rädda och oroliga, fått sömnsvårigheter och även i vissa fall haft självmordstankar som resultat av kränkningarna. 31 procent av de svarande har avstått från att skriva eller uttrycka sig som en konsekvens av näthat, och 16 procent har helt slutat skriva om vissa ämnen (källa: Research gruppen 2014). Påverkan på samhället Frihet och säkerhet på nätet har under flera år varit ett av den svenska regeringens prioriterade områden inom både utrikes-, utvecklings- och handelspolitiken. Internet framhålls särskilt som ett forum för det fria ordet, och vikten av yttrandefrihet på nätet har fått en framstående ställning. Alla mänskliga rättigheter ska dock gälla on line, vilket etableras i FN:s MR-rådsresolution om skydd et för mänskliga rättigheter på internet från juni

24 [S]amma rättigheter som människor har utanför nätet måste [också] skyddas på nätet, särskilt yttrandefriheten, som är tillämplig oberoende av nationsgränser och oavsett vilken typ av media en väljer, i enlighet med artiklarna 19 i den Allmänna förklaringen om de mänskliga rättigheterna och den Internationella konventionen om medborgerliga och politiska rättigheter. Utdrag ur FN:s resolution The Promotion, Protection and Enjoyment of Human Rights on the Internet Internet möjliggör för människor att kommunicera med varandra, uttrycka åsikter och debattera, söka och sprida vidare information, föra fram politiska budskap och mobilisera sig över nationsgränser. Av den anledningen begränsas tillgången till internet av till exempel förtryckande stater. På ett mer subtilt plan begränsas dock tillgången till internet, med all dess demokratiska potential, även av näthat och det faktum att stater har svårt att fälla personer som utsätter andra för mer eller mindre grova kränkningar på nätet. Det innebär att nätet riskerar bli en plats där bara de som är starka nog att hantera kränkningarna på egen hand kan ta plats, vilket inte bara begränsar individers 24

25 möjlighet att vara sig själva på nätet, utan även deras tillgång till det demokratiska samtalet. Vi kan här tala om en så kallad chilling effect, eller självcensur, där närvaron av hot, hat och kränkningar gör att människor begränsar sina yttranden utifrån risken för att mötas av näthat. Den självcensur som näthat ger upphov till är ett demokratiproblem i sig, vilket blir extra allvarligt när vissa redan utsatta grupper utsätts för näthat och därmed får särskilt svårt att delta i den offentliga debatten och ta del av de möjligheter som internet erbjuder. Detta gäller framförallt kvinnor och personer som utsätts för rasism. Det faktum att vissa yrkesgrupper, som journalister och politiker, är särskilt utsatta för näthat utgör också ett hot mot demokratin eftersom det demokratiska systemet förutsätter möjligheten att engagera sig politiskt, liksom att folkvalda politiker utsätts för granskning. I förlängningen riskerar bristerna i rättsskyddet för den som utsatts för kränkningar online att underminera förtroendet till rättsstaten. Forskargruppen Cybernormer skriver: 25

26 Att rättsväsendet och lagstiftningen har haft svårigheter att erbjuda nätets brottsoffer skydd och upprättelse för kränkningar har uppmärksammats [...] I grunden är problemet ett rättstrygghetsproblem, men eftersom det rör ungas möjlighet att få stöd och hjälp genom rättsväsendet så kan rättens brister på området resultera i att en uppväxande generation får en bristande tilltro till rättsväsendets möjlighet att råda bot på olika kränkningar online. På sikt skulle detta kunna leda till en minskad legitimitet till rättsstaten. Svensson & Dahlstrand 2014, s 12 I forskargruppens undersökning Nätkränkningar: en studie av svenska ungdomars normer och beteenden bekräftas denna farhåga genom att över 80 procent av de som deltagit i undersökningen svarat att de tror att rättsväsendet inte alls eller i begränsad grad skulle tillvarata deras intresse som brottsoffer. Runt 75 procent av deltagarna har svarat att de tror att rättsväsendets möjligheter att hantera brottsliga kränkningar på nätet är obetydliga eller begränsade ett resultat som är mycket otillfredsställande. 26

27 Påverkan på företag Näthat påverkar alltså inte bara den som utsätts för det eller de som står vid sidan av och ser kränkningarna, utan hela samhället. Även internetföretag och andra företag med verksamhet på internet påverkas av näthat, framförallt genom den lagstiftning som de måste följa, men också genom närvaron av hat inom och mot verksamheten. Närvaron av kränkningar på en sajt påverkar kundernas syn på företaget och deras sätt att använda tjänsten i vissa fall stänger skolor och arbetsplatser ner tillgången till sajten och i andra fall väljer annonsörer att inte längre köpa annonsplats på den. På så sätt påverkar näthat även ett företags ägare och finansiärer. Förekomsten av näthat påverkar också de anställdas arbetsmiljö genom att de kan tvingas ta del av och hantera kränkningar mellan utomstående, eller genom att de får kränkande mejl från utomstående eller från kollegor. Risken för näthat påverkar också hur företag arbetar externt, särskilt för den som ska uttala sig för företagets räkning. Tillsammans utgör detta faktorer som gör att frågan om näthat bör adresseras inom alla företag med verksamhet på internet. 27

28 28

29 DEL 2 FÖRETAGS ANSVAR 29

30 RÄTTSLIGT ANSVAR Ett företag har rättsligt ansvar för sin internetnärvaro i tre delar: De ansvarar för sådant som medarbetare och andra som företräder företaget gör, för utomståendes material, och i egen kapacitet. I det här avsnittet går vi igenom hur dessa typer av ansvar ser ut. Ansvar för medarbetare och andra som företräder företaget Ett företag kan bli skadeståndsskyldigt för kränkningar som en anställd eller annan företrädare för företaget utför. Till exempel är det företaget och inte den enskilda medarbetaren som är ansvarigt om en anställd diskriminerar en kund. Det är också företaget som är skadeståndsrättsligt ansvarigt om en medarbetare utför brottsliga handlingar i tjänsten. Det senare är innebörden av företagets principalansvar, vilket gäller för handlingar online likväl som för handlingar offline. Avgörande för principalansvaret är om kränkningarna utförs i tjänsten, vilket i princip innebär att den sker i själva arbetet, oftast på arbetsplatsen eller i visst samband med arbetsuppgifterna. Kränkningarna ska också falla 30

31 Diskriminering Diskriminering är när en person blir sämre behandlad än en annan person har blivit eller skulle ha blivit, det finns ett samband mellan skillnaden i behandling och någon av de skyddade diskrimineringsgrunderna och det händer inom ett skyddat samhällsområde (till exempel arbetslivet) där den diskriminerade personen är i en beroendeställning till den person som behandlar hen sämre. Det krävs inte en avsikt att diskriminera. Det som räknas är konsekvenserna för den som blir utsatt. Diskrimineringsgrunderna Etnisk tillhörighet Funktionsnedsättning Kön Könsidentitet eller -uttryck Religion eller annan trosuppfattning Sexuell läggning Ålder inom ramen för brottsbalkens bestämmelser om brott mot person, frihet, frid eller ära. Det gäller till exempel brotten olaga förföljelse, ofredande, förtal och förolämpning, vilka är vanliga när det kommer till just näthat. 31

32 Principalansvar 3 kap 1 skadeståndslagen Den som har arbetstagare i sin tjänst skall ersätta 1. personskada eller sakskada som arbetstagaren vållar genom fel eller försummelse i tjänsten, 2. ren förmögenhetsskada som arbetstagaren i tjänsten vållar genom brott, och 3. skada på grund av att arbetstagaren kränker någon annan på sätt som anges i 2 kap. 3 genom fel eller försummelse i tjänsten. I fråga om skadeståndsansvar för staten eller en kommun gäller även vad som sägs nedan i detta kapitel. Vad som där sägs om en kommun gäller också ett landsting och ett kommunalförbund. Lag (2001:732). För att undvika denna typ av skadeståndsansvar är det viktigt att den eller de som sköter företagets internetnärvaro har kännedom om vad som är tillåtet online. Tips: För att veta mer om bedömning om material är olagligt eller inte kan vår publikation Juridisk lathund vara användbar. Publikationen finns att ladda ner från vår webbplats. 32

33 Ansvar för utomståendes material Företag ansvarar i vissa fall även skadeståndsrättsligt för innehåll som publiceras av en utomstående användare i den mån företaget kan påverka innehållet. Företag ansvarar till exempel inte för ett twitterinlägg där någon taggar företagets twitteralias eller använder en hashtag som företaget lanserat, eftersom företaget inte kan påverka sådant innehåll. Däremot ansvarar företaget för kommentarer som användare lägger upp på en interaktiv del av företagets sajt eller facebooksida. För att kunna uppfylla sitt ansvar har företaget också ansvar för att hålla uppsikt över tjänsten, särskilt över inlägg som innehåller personuppgifter eller material som uttrycker missaktning mot en folkgrupp. Detta uppsiktsansvar innebär att företaget regelbundet måste hålla koll på sina tjänster. Ansvaret regleras i personuppgiftslagen (1998:204, läs mer på s 38), respektive lagen (1998:112) om ansvar för elektroniska anslagstavlor eller BBS-lagen som den kallas (efter det förlegade begreppet Bulletin Board System). 33

34 BBS-lagen 4 Den som tillhandahåller en elektronisk anslagstavla skall, för att kunna fullgöra sin skyldighet enligt 5, ha sådan uppsikt över tjänsten som skäligen kan krävas med hänsyn till omfattningen och inriktningen av verksamheten. BBS-lagen tar sikte på den som tillhandahåller en publik interaktiv tjänst i form av till exempel ett kommentarsfält eller ett diskussionsforum. Lagen reglerar tillhandahållarens ansvar för att hålla uppsikt över tjänsten och ta bort vissa typer av material. Det som ska tas bort är sådant som uppenbart utgör uppvigling, hets mot folkgrupp, barnpornografi, olaga våldsskildring eller uppenbara intrång i upphovsrätten. Om tillhandahållaren inte tar bort materialet uppsåtligen eller av oaktsamhet kan hen bli dömd till böter. Det anses till exempel vara oaktsamt att inte hålla tillräcklig uppsikt över tjänsten. Det går inte att säga exakt hur ofta tillhandahållaren måste hålla koll på sin tjänst, men i vart fall bör en tjänst inte kunna lämnas under uppsikt under längre tid än en vecka om tillhandahållaren ska anses ha hållit tillräcklig uppsikt. 34

35 Vad är hets mot folkgrupp? Brottet hets mot folkgrupp skyddar grupper av människor och inte enskilda personer. Det definieras i brottsbalken (16 kap. 8 ) som att någon uppsåtligen, i uttalande eller i annat meddelande som sprids, hotar eller uttrycker missaktning för en folkgrupp eller annan sådan grupp av personer med anspelning på ras, hudfärg, nationellt eller etniskt ursprung, trosbekännelse eller sexuell läggning. Med annan sådan grupp menas till exempel gruppen invandrare. Förbudet mot hets mot folkgrupp gäller inte bara muntliga uttalanden utan även text, bilder, symboler och gester som är menade att sprida hot och hat mot en grupp. Det berör dock inte uttalanden som kan bedömas ingå i en saklig diskussion och inte heller uttalanden som görs i det privata. För att ett uttalande ska räknas som hets mot folkgrupp måste det därför ha spritts till flera personer. Brottet döms som grovt om uttalandet är särskilt hotfullt eller om det spritts till ett stort antal personer för att väcka stor uppmärksamhet. 35

36 Eget ansvar Utöver företagets ansvar för sina företrädares handlingar och ansvaret att hålla uppsikt över och ta bort visst material på sin sajt, har företag också ett ansvar för innehållet på dess webbtjänster. Skyldighet att se till att inga brott sker inom verksamheten Tidigare i avsnittet har vi presenterat företagets skadeståndsrättsliga skyldighet för diskriminering och brott som utförs av en företrädare inom ramen för tjänsten. Ansvaret sträcker sig vanligtvis enbart till skadeståndsrättsligt ansvar, eftersom enbart fysiska personer kan utföra brott och straffas för dem. Företaget har dock ett ansvar för att se till att inga brott sker inom verksamheten. Om de inte uppfyller det ansvaret finns en möjlighet att ålägga näringsidkaren att betala en före tagsbot (36 kap 7 brottsbalken). För att det ska ske krävs att det är strängare straff än böter i straffskalan för det aktuella brottet och att näringsidkaren inte har gjort vad den kunnat för att förebygga brottsligheten, eller att brottet begåtts av personer i ledande ställning eller med särskilt ansvar för kontroll i verksamheten. Företagsbot kommer däre mot inte på tal om verksamheten organiserats så 36

37 att det sker någon form av tillsyn över att verksamheten följer lagen. Ansvar för förhandsmodererade forum Det finns också en risk för att brott begås inom verksamheten när företag bedriver förhandsmodererade forum, till exempel kommentarsfält och diskussionsforum. Om företaget tillhandahåller ett sådant forum kan tjänstens moderator bli straffrättsligt ansvarig för otillåtet material som hen väljer att lägga upp på forumet. Den moderator som godkänner och därmed lägger upp läsarkommentarer kan exempelvis göra sig skyldig till förtal. Det beror på att kommentarerna inte skulle ha publicerats på webbplatsen om det inte vore för moderatorns godkännande till skillnad från ett efterhandsmodererat kommentarsfält där kommentarer kommer upp direkt utan föregående godkännande. Ansvaret för den som har ett förhandsmodererat kommentarsfält sträcker sig alltså längre än vad som följer av BBS-lagen och därför är det i dessa fall särskilt viktigt att ha koll på den juridiska regleringen. För efterhandsmodererade kommentarsfält kan företaget bara hållas ansvarigt enligt PUL eller BBS-lagen (s 33). 37

38 Ansvar enligt personuppgiftslagen Såvida företaget inte skyddas av reglerna i yttrandefrihetsgrundlagen (YGL) har företaget också ett ansvar enligt personuppgiftslagen (PUL). Företagets ansvar enligt PUL består av flera delar, som alla kan sammanfattas med att företaget är ansvarigt för den personuppgiftsbehandling som det kan påverka. Ansvaret omfattar sådan personuppgiftsbehandling som företagets företrädare och externa användare av tjänsten utför. Att företaget är ansvarigt enligt PUL innebär i sådana fall att den eller de som är personuppgiftsansvariga kan bli skadeståndsrättsligt ansvariga för personuppgiftsbehandling som strider mot PUL. För att inte ställas till ansvar måste företaget ta bort kränkande personuppgifter. Om någon av företagets facebookföljare till exempel lagt upp en nakenbild på företagets sida eller har skrivit ut information om att någon begått ett brott, kan företaget alltså bli ansvarigt för publiceringen om det inte tar bort den. För att kunna uppfylla skyldigheten enligt PUL måste företaget i praktiken ha översikt över de webbplatser där det har verksamhet. 38

39 Vad är personuppgiftsbehandling? Personuppgifter är all slags information som kan hänföras till en fysisk person, till exempel personnummer, adress, bild, röstupptagning, IP-nummer, med mera. Med personuppgiftsbehandling menas i princip alla åtgärder som vidtas med en sådan uppgift, till exempel insamling, lagring, organisering, utlämnande eller spridning. Vem är personuppgiftsansvarig? Personuppgiftsansvarig är den som ensam eller tillsammans med andra bestämmer hur personuppgifter ska behandlas. Det kan vara både en fysisk och en juridisk person. Vem som är personuppgiftsansvarig beror på omständigheterna i det enskilda fallet. En administratör för en facebooksida kan till exempel vara personuppgiftsansvarig eftersom hen har möjlighet att ta bort inlägg på sidan. När är personuppgiftsbehandlingen kränkande? Datainspektionen menar att det inte är möjligt att generellt slå fast vad som är kränkande personuppgiftsbehandling på internet. En bedömning måste göras i varje enskilt fall och då ska samtliga omständigheter vägas in. Några sådana faktorer är vilka uppgifter som publicerats, var de publicerats, syftet med publiceringen, och hur länge 39

40 uppgifterna publicerats på Internet. Upplevelsen av publiceringen för den vars personuppgifter behandlats kan vara av betydelse, men är inte avgörande i bedömningen. Att publicera personuppgifter i syfte att skandalisera eller hänga ut någon är tydliga exempel på publicering som normalt är kränkande enligt personuppgiftslagen, skriver Datainspektionen på sin webbplats. Vad är personlig integritet? Datainspektionen skriver på sin webbplats att Det finns ingen allmänt vedertagen definition på begreppet personlig integritet. Integritet är en inre egenskap som är olika hos olika individer.»rätten att få vara i fred är en vanlig tolkning«.»rätten att få sin personliga egenart och inre sfär respekterad och inte utsättas för kränkande behandling«är en annan. En tjänst kan i sin utformning också vara sådan att den regleras av personuppgiftslagen. Det gäller till exempel sökmotorer. I EU-domstolens dom Costeja mot Google Spanien (C-131/12) konstaterade domstolen att sökmotorer ägnar sig åt just personuppgiftsbehandling. Eftersom personuppgiftsbehandlingen är tätt 40

41 knuten till rätten till skydd för personlig integritet anses en person ha rätt att begära att ens personuppgifter ska kunna tas bort från ett sökresultat under vissa om ständigheter, så kallad avindexering. Skyldigheten att ta bort personuppgifter omfattas även av personupp giftslagen. 41

42 OM EN MEDARBETARE BLIR UTSATT Företag riskerar att ställas inför situationer där medarbetare kränker varandra via nätet eller blir måltavlor för kränkningar från någon utanför företaget. Det kan handla om ovälkomna sexuella inviter över internchatten, rasistiska kedjebrev på intranätet, eller att en representant för företaget bli uthängd med namn och adress på sociala medier. Kränkningar mot anställda är en arbetsmiljöfråga oavsett om de sker i fikarummet eller över internet. Om kränkningarna har koppling till någon av de sju lagstadgade diskrimineringsgrunderna föreskriver diskrimineringslagen (2008:567) att arbetsgivaren har en skyldighet att förebygga, förhindra, utreda och åtgärda diskriminering och trakasserier. Om kränkningen inte har koppling till någon diskrimineringsgrund eller om den anställda blivit utsatt av någon utomstående omfattas det inte av diskrimineringslagen. Arbetsgivarens skyldighet att förebygga ohälsa och olyckor i arbetet och skapa en god arbetsmiljö för arbetaren gäller dock i båda fallen enligt arbetsmiljölagen (1977:1160). 42

43 Hej Henrik Eriksson, chefredaktör för Nyheter24! En före detta medarbetare vid Nyheter24 blev utsatt för näthat och i det fallet blev näthataren dömd. Vad gjorde ni när det hände? Vi pratade med den utsatta reportern och bestämde att vi skulle polisanmäla händelsen. Vi samlade så mycket information om personen vi kunde med skärmdumpar och lämnade sedan informationen till polisen för att hjälpa dem att hitta personen. Vad är ert tips till företag som vill ta ställning mot hat, hot och kränkningar på nätet? Vi som jobbar med media har stora plattformar att ta ansvar för det är lätt att stänga ner ett kommentarsfält men jag tror inte att det inte är vägen att gå utan att ha dialog och föregå med gott exempel och öppna kommentarsfälten och låt den bra diskussionen ta över det tar lång tid men det är fullt möjligt. Bara genom att prata med varandra och de som näthatar, också de som näthatar av slentrian, kan vi göra någonting åt näthatet. 43

44 Som arbetsgivare är det viktigaste att prata om näthat och ta det på allvar. Uppmärksamma frågan genom att prata med personalen om att det inte är ok. Anmäl händelser och få in det i rutinerna. Även om man inte vet vad man ska göra och kunna avgöra om det är ett hot ring polisen så får de bedöma det. Och stötta medarbetaren! 44

45 SOCIALT ANSVARSTAGANDE Vi måste välja mellan en global marknad som drivs av kalkyleringar om kortsiktig vinst eller en marknad som är human. [ ] Mellan en egoistisk marknad som ignorerar förlorarnas öde, och en i vilken de starka och framgångsrika accepterar sitt ansvar och visar på global vishet och ledarskap. Kofi Annan, f.d. generalsekreterare i FN, Pressmeddelande, 1 februari 1999 Företagets rättsliga ansvar utgör en miniminivå men företag har också ett socialt eller moraliskt ansvar att inte vara ett redskap för näthat, ett ansvar som går utöver det lagen säger. Företagets sociala ansvar grundar sig i företagets behov av legitimitet för verksamheten såväl som varumärket. För att uppnå detta behöver företaget möta sina intressen ters förväntningar. Om företag inte lever upp till dessa förväntningar finns det en risk för såväl ekonomisk skada som förtroendeförluster i förhållande till användare, annon sörer eller andra intressenter. Ekonomisk förlust kan till exempel uppstå om användare slutar 45

46 besöka eller använda sig av en sajt för att den innehåller för mycket näthat, eller om annonsörer väljer att inte annonsera på sajten. Förtroendeförlusten tar istället sikte på före tagets legitimitet på marknaden, så kallad license to operate. När användare och annonsörer lämnar en sajt på grund av förekomsten av näthat, eller när skolor eller andra institutioner väljer att stänga ner tillgången till sajten från deras nätverk, innebär det att dessa intressenter inte längre accepterar företagets verksamhet. För att motverka detta eller återvinna sitt förtroende kapital hos intressenterna bör företag arbeta för att att skapa ett starkare förtroende bland intressenterna, till exempel genom att verka för en kränkningsfri sajt. Vad är CSR? CSR är företags ansvarstagande för sin påverkan på samhället Europeiska kommissionen (2011) CSR, Corporate Social Responsibility, översätts till svenska som företags sociala ansvarstagande eller samhällsansvar. Begreppet handlar om ett ansvar bortom lagen och företagets vinstgenererande syfte om att ta ansvar för företagets påverkan på miljö, ekonomi och samhälle. Begreppet har vuxit 46

47 fram sedan 1970-talet och innebörden skiftar över tid. Den speglar de förväntningar som företagets intressenter har på ett företag vid ett visst ögonblick och vid en viss plats. Företagets sociala ansvarstagande handlar om att möta de förväntningarna. 47

48 IT- & TELEKOMFÖRETAGEN STÖDER SURFA LUGNT IT- & Telekomföretagen är en branschorganisation som samlar 1100 företag inom IT och telekom. Tillsammans med en rad andra organisationer och den svenska regeringen stöder de Surfa Lugnt ett initiativ för att höja vuxnas kunskaper om barns och ungas vardag på nätet, med syftet att bejaka det positiva och samtidigt ge kunskap för att hantera fallgroparna. De har varit medlemmar sedan starten år Hej Ellinor Bjennacke, på IT & och Telekomföretagen! Varför har ni valt att stötta Surfa Lugnt? Tillit till internet och förtroende för branschens tjänster och produkter är viktigt för branschen. Det är därför självklart för oss som branschorganisation att vara engagerade i Surfa Lugnt, så att vi kan bidra till att höja vuxnas kunskaper om barns och ungas vardag på internet. 48

49 Vad har företag för ansvar för hat, hot och kränkningar på nätet? Internet i sig är inte orsaken till hat, hot och kränkningar; det är endast en arena eller en kanal. För att stoppa och förebygga detta krävs insatser på flera nivåer och av många aktörer. Självklart är företag, i form av sin roll som arbetsgivare, en av dessa aktörer som tillsammans med det offentliga och hela vuxenvärlden måste agera och tydligt ta avstånd från denna typ av agerande. Att visa på engagemang genom att exempelvis stödja initiativ likt Surfa Lugnt, är ett sätt. Vilka är företagets intressenter och vad har de för förväntningar på företaget? En klassisk intressentmodell ser följande grupper som företagets intressenter: Ägare, investerare, kunder, anställda, leverantörer, medierna, det allmänna, samt konkurrenter, eller ännu vidare den som har någon typ av intresse i företaget. 49

50 en intressent är en person eller en organisation som på något sätt har berörts, berörs eller kommer att beröras av ett företags verksamhet, det vill säga någon som har ett intresse i företaget. R. Edward Freeman, citerad i Borglund m.fl. 2012, s 18. Anställda Intresse- org. Leverantörer Media Investerare Politiska org. Branschorg. Konsulter Kunder Stater 50 FÖRETAG

51 Vi har tidigare presenterat hur internetanvändare och samhället i stort berörs av näthat. Det framgår också av forskargruppen Cybernormers enkätundersökning i studien Nätkränkningar en studie av svenska ungdomars normer och beteenden (2014) att fler anser att webbföretag ska lägga resurser på att komma tillrätta med problem på grund av kränkningar online, än att rättsväsendet ska göra det (84 respektive 70,2 procent). I den användarundersökning som Nätvaro gjorde under 2014 (s 52) kunde vi också se ett starkt stöd för att företagen bör ta sådant ansvar. Över 80 procent av de 66 svarande ansåg att sajterna borde ha bättre anmälningsfunktioner och över 75 procent ansåg att sajterna borde ta bort personer som bryter mot lagen och sajtens användarvillkor. Det finns därmed visst fog för att påstå att intressentgrupperna kunder och det allmänna anser att företaget ska göra vad som står till dess förfogande för att motverka näthat som samhällsfenomen och/eller på den specifika sajten. 51

52 Agera mot näthat I vilken utsträckning respondenterna anser att företag som driver tjänster på nätet som Facebook, Twitter och Instagram skall lägga reurser på att komma tillrätta med problem på grund av nätkränkningar. Källa: Cybernormer 2014, s ,0 % Ja 7,3 % 8,7 % Nej Vet ej Vad tycker du borde göras mot näthatet? I Nätvaros undersökning om internetanvändande och erfarenheter av hat, hot och kränkningar på nätet, svarade totalt 66 personer. Av totalt 66 svar angav 63 personer att företag ska ta ansvar för näthat genom att: 80,3 % 75,6 % 69,7 % 50,0 % 50,0 % 43,9 % Samarbeta med polisen Bättre anmälningsfunktioner Ta bort användare som bryter mot lagen och sajtens användarvillkor Ta bort kränkande material snabbare Företag som annonserar på sajter borde kräva att sajtens ägare tar tag i problemet Hjälpa dem som blivit utsatta för kränkningar på sajten 52

53 Lyssna på era intressenter! Det händer att företag tar ställning mot näthat på ett sätt som kritiseras av användare och samhället i stort. Till exempel är ett av syftena med Facebooks Real Name Policy, som innebär att användarna ska använda sitt riktiga namn inom tjänsten, att minimera risken för anonyma kränkningar. Kritiker har påpekat att det inte är säkert för alla att använda sitt juridiska namn till exempel inte för transpersoner som inte har möjlighet att byta namn, och inte heller för personer som lever gömt på grund av hot om våld. Efter kritiken bad Facebook om ursäkt för den effekt policyn fått på transpersoners liv och lovade att ordna den så att det är personens självvalda namn som är det riktiga namnet. De drog dock inte tillbaka policyn i dess helhet. men utgå från er värdegrund Att föra dialog med företagets intressenter kan vara ett sätt att ta fram åtgärder som adresserar problem utan att bidra till ytterligare kränkningar. Det kan dock även få motsatt effekt. I denna bok beskrivs två kampanjer som vänt sig till annonsörer på särskilda sajter för att få dem att sluta annonsera där. Medan Gamergate-rörelsen (s 17) protesterade mot att ett visst spelföretag hade en uttalad feminist i redaktionen, protesterade Women, Action, and the Media (s 72) mot att en internettjänst tillät 53

54 grupper med skämt om grafiskt våld mot kvinnor. För ett företag blir det enklare att hantera liknande initiativ om de ställningstaganden det gör är förankrat i dess värdegrund. Utifrån den går det sedan att utvärdera beslut och metoder för att se om de leder de till de effekter som företaget vill uppnå eller stå för. 54

55 DEL 3 HUR KAN FÖRETAGET ARBETA 55

56 Om ni har bestämt er för att arbeta mot näthat finns här ett antal förslag på hur ni kan gå vidare. Vi har delat in tipsen i förebyggande respektive åtgärdande arbete. Delarna handlar alltså om att arbeta för att kränkningar inte ska uppkomma, och om de ändå gör det att hantera de kränkningar som uppstår. FÖREBYGGANDE Arbeta med företagets värdegrund Det första steget mot en kränkningsfri sajt är att inkludera nätet i företagets värdegrundarbete. Om ni inte redan har ett värdegrundarbete bör ni överväga att inleda ett sådant värdegrunden ska genomsyra hela verksamheten och ligga till grund för de beslut ni fattar om vilket material som ska finnas på er sajt. Värdegrunden behöver vidare förankras i verksamheten så att den inte blir en pappersprodukt i företagets bokhylla. Gör värdegrunden tydlig för alla medarbetare och för utomstående dela den internt såväl som externt genom att till exempel lägga ut den på företagets webbplats, och implementera den i företagets uppförandekod. Genom att offentliggöra företagets 56

57 57

58 ståndpunkt om att ni tar ansvar i arbetet mot näthat förtydligar ni var ni står! Detta har ni allt att vinna på: Ni gör det lättare för kunder som vill stödja företag som tar ställning mot näthat att välja just er. För de kunder som inte är så insatta i frågorna visar ni att ni är ett företag som tar aktiv ställning för ett bättre klimat på internet och att ni bryr er om era användare. Hej Hans De Geer, företagsetiker och en av författarna till boken CSR en guide till företagens ansvar! På vilket sätt hänger ett företags värdegrund ihop med ett ställningstagande, till exempel mot hat, hot och kränkningar på nätet? Företagets värdegrund ska i första hand uttrycka vad som ska utmärka interna arbetssätt och externa relationer det som bygger företagets anseende och intressenternas förväntan på företaget. Självklart kan inga uttryck för hat, hot eller kränkningar få förknippas med företagets varumärke. 58

59 Vilka tips skulle du ge till företag som vill påbörja eller fördjupa sitt värdegrundsarbete? Idag förväntar sig allt fler att även mindre och medelstora företag har en tydlig värdegrund. Men tänk på att det handlar om ett fortgående arbete, en process, inte ett projekt som avslutas. Chefer på alla nivåer måste på ett tydligt sätt använda värdegrunden i sitt praktiska ledningsarbete, hänvisa till den när prestationsmått definieras och utvärderas. Att anta en värdegrund och tillkänna ge detta utan att på ett tydligt sätt försöka leva upp till den är bara att öka risken i verksamheten. Kunskapshöjande När ett företag förankrat sitt ställningstagande mot hat, hot och kränkningar på nätet i sin värdegrund kan det vara dags att fördjupa företagets kunskaper om näthat och framgångsrikt arbete mot näthat. Utgå från företagets värdegrund på vilket sätt ska den påverka verksamheten på internet? Här är det viktigt att börja med att inventera vilka frågor och områden som ni saknar kunskap kring. Samarbeta gärna med aktörer 59

60 från relevanta intresseorganisationer som kan erbjuda er ett ömsesidigt utbyte av kunskap och andra resurser. Tillsammans kan ni arbeta för att stärka varandras legitimitet och förbättra arbetets effektivitet. DIVERSI MÅNGFALD INOM SPELBRANSCHEN Diversi är ett samarbete som startades av Dataspelsbranschen och forskningsföretaget Praxikon med stöd av Vinnova. I november 2014 lanserade de uppropet #gamediversity mot hat, hot och kränkningar inom spelbranschen. Hej Milda Rönn, en av initiativtagarna till Diversi. Varför grundades Diversi? Allt fler spelar och utvecklar spel, men det är fortfarande många som inte känner sig hemma eller välkomna, på grund av till exempel sitt kön. Diversi vill skynda på utvecklingen mot en inkluderande spelsektor genom att ge förutsättningar för spelare, företag och utbildningar att inspirera, hjälpa och driva på varandras mångfaldsarbete. 60