Dator, hjälp eller stjälp i skolarbete.

Transkript

1 Örebro universitet Institutionen för vårdvetenskap och omsorg Arbetsterapi Nivå C Höstterminen 2004 Dator, hjälp eller stjälp i skolarbete. Att använda dator som läs- och skrivhjälpmedel till elev med gravt rörelsehinder och synnedsättning. En fallstudie. Computer, assistance or hindrance in schoolwork. Författare: Ulla Furendal Handledare: Carin Fredriksson

2 Örebro universitet Institutionen för vårdvetenskap och omsorg Arbetsterapi Arbetets art: Svensk titel: Engelsk titel: Författare: Handledare: Uppsatsarbete omfattande 10 poäng, C-nivå inom ämnet arbetsterapi Dator, hjälp eller stjälp i skolarbete Att använda dator som läs- och skrivhjälpmedel till elev med gravt rörelsehinder och synnedsättning, en fallstudie. Computer, assistance or hindrance in schoolwork Using computer as reading and writing device for a child with physical disability and visual impairment, a case study. Ulla Furendal Carin Fredriksson Datum: Antal ord: 8476 Sammanfattning: Informationsteknik skapar nya möjligheter för personer med funktionsnedsättning. Denna uppsats handlar om en elev med gravt rörelsehinder och synnedsättning som använder dator som läs- och skrivhjälpmedel i skolan. Syftet med uppsatsen var att ta reda på hur eleven och kringpersonerna uppfattar användningen av datorhjälpmedlet. Som metod valdes fallstudie. I första steget filmades eleven i skolan när hon använde datorhjälpmedlet. Filmen utgjorde underlag för skapande av en intervjuguide. Enligt BATS-modellen finns det fyra faktorer som interagerar med varandra och är viktiga att ta hänsyn till för att ett hjälpmedel ska fungera som det är tänkt. Det är brukaren, aktiviteten, hjälpmedlet, omgivningen. Intervjuerna bestod av frågor inom dessa områden. Intervjuer gjordes med berörda personer, sammanlagt 6 intervjuer. Resultatet visar ett både och. Datorhjälpmedlet ger eleven stora möjligheter att kunna skriva och läsa på egen hand. Eleven visar kämpaglöd trots motoriska svårigheter. Kringpersonerna har ett stort engagemang och tålamod och ser framtida möjligheter i datorhjälpmedlet. Elevens funktionsnedsättning gör dock att allting tar mycket tid och att det är viktigt att anpassa undervisningen. En osäkerhet om roller och ansvar skapar en sårbarhet. Vem ger utbildning och support, vem hjälper kringpersonerna att komma vidare? Studien visar tydligt att det krävs ett samspel mellan en mängd faktorer för att datorhjälpmedlet ska fungera som det är tänkt. Slutsats: Teknik kan aldrig ersätta människor! Sökord: disabled children, vision disorders, schools, computers, social support

3 1. INLEDNING BAKGRUND Barns rätt tillskolgång Cerebral pares (CP) Cerebral visual impairment (CVI) Att läsa och skriva vid flerfunktionshinder Habilitering och syncentral Hjälpmedel Definition och regler Dator som hjälpmedel Utprovning av hjälpmedel BATS-modellen Definition av begrepp i BATS-modellen Problemformulering SYFTE METOD Fallstudien som metod Urval Personbeskrivning av Lina Kringpersoner Linas datorhjälpmedel bakgrund Datainsamling Genomförande Observation Intervjuguide Intervju Analys Etik RESULTAT DISKUSSION Metoddiskussion Resultatdiskussion Slutsats Referenser Bilaga 1. Bilaga 2. Brev till förälder angående tillstånd att genomföra studien. Brev till rektor angående tillstånd att genomföra studien.

4 1 1. INLEDNING IT, Informationsteknik (SOU 2004:83, 2004) har gett personer med funktionsnedsättning (Socialstyrelsen, 2003) helt nya möjligheter. Med hjälp av dator och speciella anpassningar kan man utföra aktiviteter som annars inte hade varit möjliga att klara självständigt. För den som har ett rörelsehinder kan ett datorhjälpmedel ersätta papper och penna. En person med grav synskada eller synnedsättning kan läsa och skriva med hjälp av olika datoranpassningar. Vid litteraturgenomgång visade det sig att det inte finns mycket dokumenterat om hur elever med flerfunktionshinder gör för att läsa och skriva. På SPRIDA i Örebro provas datorhjälpmedel ut till personer med flerfunktionshinder. Efter utprovning och utbildning är det förskrivarens ansvar att följa upp hur datorhjälpmedlet fungerar. Som delaktig i utprovningen undrar jag ofta hur resultatet blev. Fungerar datorhjälpmedlet som det var tänkt, är berörda personer nöjda, hur uppfattar man användningen av datorhjälpmedlet? Denna uppsats handlar om en 10-årig flicka med gravt rörelsehinder och synnedsättning som använder dator som hjälpmedel i skolan för att läsa och skriva. Syftet är att ta reda på hur eleven och kringpersonerna uppfattar användningen av datorhjälpmedlet. 2. BAKGRUND 2.1 Barns rätt tillskolgång FN: s barnkonvention slår fast varje barns mänskliga rättigheter. I artikel står att läsa att barn har rätt till grundskoleutbildning. Artikel 23 betonar vikten av att varje barn med fysiskt eller psykiskt handikapp har rätt till ett fullvärdigt och anständigt liv. Det handikappade barnets särskilda behov ska tillgodoses så att barnet erhåller undervisning och utbildning ( I den svenska skollagens första kapitel fastställs i 2 att alla barn och ungdomar ska ha lika tillgång till utbildning i det offentliga skolväsendet (SFS 1985:1100). I utbildningen ska hänsyn tas till elever med särskilda behov ( Ett av skolans viktigaste uppdrag är att lära eleven läsa och skriva (www3.skolverket.se/ki03). En studie genomförd av Skolverket om skolans insatser för elever med funktionshinder visar att både lärare och rektorer menar att skolan saknar kompetens om de sociala och pedagogiska svårigheter ett funktionshinder kan medföra (Skolverket, 2001). 2.2 Cerebral pares (CP) Cerebral pares, CP, är den vanligaste orsaken till rörelsehinder hos barn och ungdomar. Av de ca barn som föds i Sverige varje år får ca 200 en CP-skada. CP är inte en enhetlig diagnos utan ett samlingsbegrepp för en rad olika tillstånd med rörelsehinder som gemensam nämnare. CP orsakas av en skada eller utvecklingsstörning i den omogna hjärnan under fosterstadiet, i samband med förlossningen eller tiden närmast därefter. De symtom som uppstår vid en CP-skada utgörs främst av en motorisk störning. Variationen är stor, en del personer får bara ett lätt rörelsehinder medan andra har mycket lite viljestyrd motorisk

5 2 aktivitet. I Sverige används en klassificering där CP delas in i tre huvudgrupper: Spastisk CP, Dyskinetisk CP och Ataktisk CP. Indelningen bygger dels på de neurologiska symptomens karaktär dels på deras lokalisation i kroppen. Förutom rörelsehindret förekommer hos de flesta även andra funktionshinder som utvecklingsstörning, epilepsi, perceptionsstörningar, talsvårigheter och synnedsättning. (Bille & Olow, 1999; Aquilonius & Fagius, 2000). 2.3 Cerebral visual impairment (CVI) En normal synutveckling sker i ett komplicerat samspel mellan ögonen och hjärnan. Bilderna tas emot av ögonen men det är hjärnan som tolkar det vi ser. Alla synfel kan alltså inte förklaras med fel i själva ögat. I den bakre delen av hjärnan, synbarken, bearbetas, tolkas och sorteras synintrycken. Denna förmåga kallas visuell perception. Den visuella perceptionen handlar om att känna igen föremål och ansiktsuttryck. Vidare att vi kan orientera oss i olika miljöer och uppfatta detaljer i en komplex bild. Att uppfatta och särskilja symboler som står tätt ihop är avgörande bland annat för läsförmågan. Bedöma djup och avstånd samt uppfatta saker som rör sig, allt detta är viktiga förmågor som innefattas i den visuella perceptionen och som har stor betydelse för att vi ska kunna skapa ordning bland synintrycken (Resurscenter Syn Tomteboda, 2001). Vid hjärnsynskada är ofta ögonen och synnerver normala medan hjärnans synbanor och synbarken kan vara skadade av olika skäl. I litteratur används ofta begreppet Cerebral visual impairment, CVI. Ögonen kan ta emot syninformation men hjärnan kan inte sortera, känna igen och analysera. Bland barn med CP-skador är det inte helt ovanligt med hjärnsynskada. Synbanorna i hjärnan ligger väldigt nära de motoriska banorna. Vid en hjärnsynskada kan det bli problem med den visuella perceptionen. Även skelning och brytningsfel är vanligt (Resurscenter Syn Tomteboda, 2001). 2.4 Att läsa och skriva vid flerfunktionshinder Vid litteraturgenomgång visade det sig svårt att hitta litteratur som beskriver hur elever med både gravt rörelsehinder och synnedsättning gör för att läsa och skriva. Att datorhjälpmedel används av båda grupperna var för sig är väl känt. Men hur arbetar man med elever som har både ett rörelsehinder och en synnedsättning? Jacobsson & Dutton (2000) konstaterar att det är glest med litteratur när det gäller hur undervisningen för barn med CVI bör gå till. De betonar vikten av att hjälpa barnet hitta strategier för att kompensera för detta. Det kan vara att förstora texten som ska läsas, att använda talböcker eller datorer med förstoringsprogram och talsyntes. Fellenius, Ek & Jacobsson (2001) beskriver ett fenomen som är vanligt hos barn med CVI, crowding. Crowding innebär en oförmåga att känna igen flera symboler på rad medan enstaka symboler av samma storlek är lätta att känna igen. En praktisk konsekvens av crowding är svårigheter att läsa långa ord. Ord bestående av 3-4 bokstäver brukar gå bra, längre ord blir svårlästa. Stora textmassor som står tätt är ofta svårlästa. Fellenius, Ek & Jacobsson (2001) har studerat läsprocessen hos 4 elever med CVI och crowding. Två av eleverna fick lära sig punktskrift. För den ena fungerade detta mycket bra, för den andra fungerade det inte alls på grund av att hon förutom synskadan även hade ett rörelsehinder. I hennes fall blev det dator med förstorat tangentbord och talsyntes som underlättade och gjorde det möjligt att läsa och skriva. Ny teknologi öppnar möjligheter att presentera text utifrån individuella önskningar och

6 3 behov. I datorn kan texten förstoras och anpassas. När text blir tillgänglig på detta sätt ökar motivationen såväl som uthålligheten konstateras i studien. En annan slutsats är att det måste finnas ett flexibelt tänkande när det gäller barn med CVI och deras läs- och skrivinlärning både metodmässigt och vilka medel som används. Dator som hjälpmedel är ett viktigt redskap. 2.5 Habilitering och syncentral Ett barn med CP-skada utreds vid länets barn- och ungdomshabilitering. Där finns tillgång till specialister av olika slag vars uppgifter är att ge stöd från medicinsk, pedagogisk, psykologisk och social synpunkt (Bille & Olow, 1999). En av specialisterna är arbetsterapeuten vars uppgifter är mångskiftande, en uppgift kan vara att förskriva hjälpmedel för att kompensera för nedsatt skrivförmåga. Barn med synnedsättning handhas oftast på länets syncentral som utgör en egen enhet organisatoriskt skild från habiliteringen. 2.6 Hjälpmedel Definition och regler Hjälpmedelsinstitutet skriver på sin hemsida att det inte finns något entydigt svar på frågan vad ett hjälpmedel är. Det finns varken någon nationell eller internationellt accepterad definition. Ofta definieras hjälpmedel som produkter som bidrar till att minska eller kompensera en funktionsnedsättning. ( Däremot finns bestämmelser som reglerar hur hjälpmedel förskrivs (Blomquist & Nicolau, 2000). I Hjälpmedel, Betänkande av LSS- och hjälpmedelsutredningen (SOU 2004:83) resoneras kring begreppet hjälpmedel i IT-sammanhang. Där hänvisas till definitionen som Internationella standardiseringsorganet, ISO, använder. Den lyder: Sådan/t produkt, instrument, utrustning eller tekniskt system som används av personer med funktionsnedsättningar, särskilt framtagen/t eller allmänt tillgänglig/t, som förebygger, kompenserar, varnar, underlättar eller neutraliserar skadan/sjukdomen eller funktionsnedsättningen (SOU 2004:83, p.235) Dator som hjälpmedel Persondatorns intåg i mitten av åttiotalet innebar ett genombrott för personer med funktionshinder. Med en dator med lämplig programvara och speciella anpassningar blev det möjligt att klara aktiviteter som tidigare inte hade varit möjliga att utföra. Hösten 1988 startade ett 3-årigt nationellt projekt, REDAH (REgionala center för DAtoranpassade hjälpmedel för Handikappade). Åtta regionala REDAH-center bildades. Syftet var att prova ut datorbaserade hjälpmedel till brukare och sprida kunskap om datorhjälpmedel till personal främst inom landsting och skolverksamhet. I uppdraget ingick även att utveckla och utvärdera såväl mjukvara som hårdvara samt att utveckla metoder för att kunna tillgodogöra sig den nya tekniken (Handikappinstitutet, 1991; CMT rapport, 1993:3). Ett av dessa REDAH center

7 4 placerades i Örebro under namnet SPRIDA, numera SPRIDA Kommunikationscenter. I texten används fortsättningsvis beteckningen SPRIDA. I uppsatsen kommer datorhjälpmedel att användas som en samlingsterm för dator med programvara och tillhörande hjälpmedel som gör det möjligt för en person med en funktionsnedsättning att utföra en datoraktivitet Utprovning av hjälpmedel Bain & Legers (1997) betonar vikten av att arbeta i team vid utprovning av hjälpmedel. Teamet utgörs av personer med olika yrkeskompetens vars samlade kompetens medför olika perspektiv och erfarenheter. Arbetsterapeuten är en teammedlem som har ett stort ansvar och är ofta den som håller samman hela processen. Scherer (2000) menar att med teknikens hjälp flyttas gränserna för vad personer med funktionshinder kan klara. Hjälpmedel kan ge befrielse och skapa nya möjligheter till ett effektivare liv. Men den frihet som tekniska hjälpmedel förväntas ge infrias inte alltid. Det är inte så enkelt att det bara handlar om tekniken i sig. Inget hjälpmedel fungerar utan acceptansen från brukaren själv att använda sitt hjälpmedel. Brukarens attityd, motivation och inställning är det som ytterst avgör. Att vilja använda ett hjälpmedel bygger på insikten om den egna förmågan och att man anser att hjälpmedlet fyller ett reellt behov i vardagen. Hjälpmedlets egenskaper och funktion såväl som stöd från omgivningen i både den sociala och fysiska miljön spelar också stor roll. Scherer (2000) ser en risk i att tekniska lösningar kan skymma sikten för andra grundläggande behov. Personliga, psykologiska och sociala behov får inte glömmas bort till förmån för tekniska lösningar. Liksom Bain & Legers (1997) betonar därför Scherer (2000) vikten av att brukaren hela tiden är med i beslutsprocessen vid val av hjälpmedel. Det är också nödvändigt att få träning och utbildning i att använda hjälpmedlet. Det gäller både brukaren såväl som personer som kan behöva assistera brukaren. King (1999) kan inte nog betona betydelsen av den mänskliga faktorn. Teknik i sig är inte nog. Ytterst handlar det om människans förmåga att interagera med tekniken. Att acceptera, lära sig och effektivt utnyttja teknikens möjligheter, det är det som är den mänskliga faktorn enligt honom. Det räcker inte med brukarens motivation och intresse. Utan nyckelpersoner i brukarens omgivning kommer hjälpmedlet inte att fungera. Brukaren är beroende av deras kompetens och engagemang. Hjälpmedlets egenskaper och hur lätt det är att använda är andra avgörande faktorer. 2.7 BATS-modellen Enligt Bain & Legers (1997) finns det fyra faktorer som är viktiga att ta hänsyn till vid utprovning av hjälpmedel till personer med funktionsnedsättning. Detta åskådliggörs i en modell kallad BATS-modellen, The Bain Assistive Technology System.

8 5 Omgivning Aktivitet Brukare Hjälpmedel Fritt översatt från BATS (The Bain Assistive Technology System) (Bain & Leger, 1997, p.4) Utgångspunkten är att det finns en aktivitet som brukaren vill, men inte kan utföra. Hjälpmedlet är det redskap som ska göra det möjligt att utföra den önskade aktiviteten. Aktiviteten utförs i en omgivning. Enligt Bain & Legers (1997) måste en kartläggning inom alla dessa områden göras inför utprovning av hjälpmedel. De olika delarna interagerar med varandra och alla delar är nödvändiga för att uppnå den bästa effekten av hjälpmedlet. Försummas en del kan det innebära att aktiviteten inte kan utföras och hjälpmedlet överges. Bain & Legers (1997) beskriver utprovningen som en process som sker i olika steg. Utgångspunkten är att brukaren själv är aktiv och medverkar i processen. I första steget har någon identifierat ett behov. Det behöver inte vara brukaren själv. Här är det viktigt att identifiera brukarens egna intressen och önskningar, vad är det brukaren vill kunna utföra med hjälpmedlet? Därefter görs en funktionsbedömning utifrån brukarens fysiska, psykosociala och kognitiva förutsättningar. Har brukaren de färdigheter som krävs för att använda ett specifikt hjälpmedel? Den medicinska prognosen är också viktig att ta hänsyn till. Omgivningen där hjälpmedlet ska användas analyseras. Omgivningen kan underlätta eller hindra möjligheterna för personer med funktionshinder att bli aktiva och självständiga. Fysiska hinder kan sätta stopp för tillgängligheten. Flera faktorer utanför brukaren själv påverkar möjligheten att få tillgång till tekniskt mer komplicerade hjälpmedel. Det kan vara rädsla för teknik hos ansvariga personer, avsaknad av teknisk support eller brist på kompetens hos personal som brukaren är beroende av. Familjens och samhällets inställning till hjälpmedel, om de accepteras eller inte, spelar också stor roll. Omgivning handlar vidare om i vilken miljö ett hjälpmedel ska användas. Är det i hemmet, i skolan, på arbetet eller någon annanstans? Vistas brukaren i sängen eller i rullstol? Varierar användningen från tid till tid? Inte förrän alla dessa faktorer analyserats är det dags att pröva olika hjälpmedel. Det är viktigt att de olika stegen sker i denna ordning, att i första skedet inte fokusera på själva hjälpmedlet. Sammanfattningsvis är hjälpmedel redskap som ger möjligheter för en brukare att få mer kontroll över sitt liv och sin omgivning. Brukaren blir mer självständig och får ökad livskvalitet. Hjälpmedel gör det möjligt att spara tid och energi, aktiviteterna kan utföras på ett mer effektivt sätt.

9 Definition av begrepp i BATS-modellen Bain & Legers (1997) ger ingen entydig definition av begreppen i modellen. Begreppen sätts in i olika sammanhang, genom olika exempel och utifrån detta får läsaren dra slutsatsen om deras innebörd. Följande definition används i detta arbete: Brukaren Den person som ska använda hjälpmedlet. Aktiviteten Den aktivitet som brukaren vill men inte kan utföra utan hjälpmedel. Hjälpmedel Redskap som gör det möjligt för en brukare att utföra en aktivitet på ett mer effektivt sätt. En definition av ATD, Assistive Technology Device, citeras inledningsvis: Any item, piece of equipment, or product system, whether acquired commercially off the shelf, modified, or customized, that is used to increase, maintain, or improve functional capabilities of individuals with disabilities. (Bain & Legers, 1997 p. 2). Omgivning Faktorer av såväl fysisk som psykosocial karaktär. 2.8 Problemformulering Det är fastställt i lag att elever med funktionsnedsättning ska erhålla undervisning utifrån sina förutsättningar. IT har gjort det möjligt att anpassa undervisningen för elever genom att använda dator som läs- och skrivhjälpmedel till elever med flerfunktionshinder. När datorhjälpmedel ska provas ut är det viktigt att arbeta i team. Arbetsterapeuten har ofta en viktig roll. Det är många faktorer att ta hänsyn till för att hjälpmedel ska fungera som det är tänkt. Det finns inte så mycket dokumentation om hur elever med flerfunktionshinder gör för att läsa och skriva. Fungerar det att använda dator som skriv- och läshjälpmedel? Personer som arbetar med utprovning av dessa hjälpmedel behöver få kunskap om hur datorhjälpmedel används samt vilka faktorer som spelar in för att det ska fungera som man önskar. Eftersom dokumentationen inom området är knapphändig känns ämnet angeläget att studera. 3. SYFTE Syftet är att ta reda på hur elev och kringpersoner uppfattar användningen av dator som läsoch skrivhjälpmedel i skolan.

10 7 4. METOD 4.1 Fallstudien som metod Fallstudie som metod valdes för att få möjlighet att analysera och öka förståelsen för hur de berörda personerna uppfattar sin situation och vilka faktorer som påverkar denna (Polit & Hungler, 1999). De filosofiska grunderna för fallstudier kommer från ett kvalitativt forskningsparadigm. Den kvalitativa metoden är induktiv och fokuserar på process, förståelse och tolkning. Fallstudien lämpar sig bra som metod när forskaren vill skaffa sig ingående kunskaper om en viss situation samt få kunskap om hur de inblandade personerna tolkar denna. Syftet är inte att bevisa utan snarare att upptäcka. Metoden är ett sätt att komma åt subjektiva faktorer, tankar, känslor och önskningar. Den lämpar sig därför väl när man vill få svar på frågor som på vilket sätt och hur. Trots det unika fallet kan fallstudien belysa ett generellt problem och blir därmed en metod att använda när man vill ha förståelse innan man kan ändra praktiken (Merriam, 1998). Jönsson (1999) hävdar att fallstudien är en vida underskattad forskningsstrategi. Hon menar att fallstudier är väl lämpade som mötesplatser mellan människor med funktionshinder, forskare och andra intressenter. 4.2 Urval Önskan var att göra en fallstudie om en person med rörelsehinder och synnedsättning. Personen skulle ha fått datorhjälpmedel utprovat på SPRIDA och hunnit använda detta en tid. Utprovningen skulle ha gjorts av arbetsterapeut och synpedagog. Vid tidpunkten när denna uppsats påbörjades var Lina en av de personer som passade in på den beskrivningen. Lina är beroende av kringpersoner för att kunna använda sitt datorhjälpmedel. Fallet i denna studie utgörs därför av Lina och hennes kringpersoner. 4.3 Personbeskrivning av Lina Lina, (fingerat namn) är 10 år. Hon har ett gravt rörelsehinder på grund av CP-skada. Lina saknar gångförmåga men kan förflytta sig självständigt med el-rullstol som hon kör med vänster hand. Linas tal är dysartriskt men det är inga problem att förstå vad hon säger. Lina har astigmatism som korrigeras med glasögon. För ett par år sedan fick hon diagnosen CVI. Lina går i normalklass med anpassad undervisning. En del av skoldagen får hon undervisning av speciallärare i ett angränsande rum till klassrummet. Hon har personliga assistenter som hjälper henne både i hemmet och i skolan Kringpersoner I detta arbete används ordet kringpersoner för att beskriva några av de personer som Lina är beroende av för att klara olika aktiviteter i sin vardag. Det är dels Linas närstående men även assistenter. Vidare är det Linas arbetsterapeut samt specialpedagoger i skolan.

11 Linas datorhjälpmedel bakgrund I det landsting Lina tillhör saknas resurser för att prova ut mer avancerade datorhjälpmedel till personer med flerfunktionshinder. Arbetsterapeuten vände sig därför till SPRIDA för att få hjälp med utprovning. Samarbete skedde även med länets syncentral. Ett team från SPRIDA åkte till Linas hemort, för att göra en analys av Linas situation, och träffade där Lina, förskrivare, förälder, assistenter och skolpersonal. Önskemålet var att Lina skulle få möjlighet att använda dator för att läsa, skriva och räkna. Hon hade ett par år tidigare fått datorhjälpmedel för att kompensera för sitt rörelsehinder. Man visste inte då att Lina hade en CVI och därför hade inga synanpassningar gjorts på datorn. Nuvarande datorhjälpmedel fungerade inte tillfredsställande. Det hade också blivit tydligt att Linas synproblem försvårade för henne att arbeta vid datorn. Lina och kringpersoner fick sedan komma till SPRIDA. Under ett par dagar fick Lina prova olika datorhjälpmedel. Hjälpmedlen skulle kompensera både för hennes rörelsehinder samt synnedsättning. Här kommer en beskrivning av Linas datorhjälpmedel. Hon skriver på ett förstorat tangentbord där tecknen på tangenterna är ca 3 cm höga. Lina har svårt att nå alla tangenter eftersom hon bara kan använda sin vänstra arm inom ett begränsat område. Därför är det viktigt att kunna justera tangentbordets läge. Tangentbordet sitter fast på en justerbar arm som är fäst på bordet där datorn står. Ett mindre tangentbord hade gjort det lättare att nå alla tangenterna, men då hade det krävts större precision för att trycka ned tangenterna. Framför allt skulle det ha inneburit svårigheter för Lina att se tangenterna. I stället för vanlig mus använder Lina en joysticksmus. För att göra ett vänsterklick trycker hon på en manöverkontakt som är fäst intill joysticken. Två andra manöverkontakter kan användas för att programmera kortkommandon. Skrivprogrammet heter Bright, textstorlek är 26, teckensnitt Arial. Personer med CVI är ofta auditivt starka. Därför får Lina tillgång till talsyntes som kan läsa upp allt hon skriver. Hon får ljudning på bokstav, ord och hela meningen läses upp. Genom att lyssna i stället för att titta på skärmbilden kan talsyntesen bli ett komplement eller ett alternativt sätt att stämma av om texten hon skriver blev som hon tänkte. Lina tycker mycket om att läsa. Kringpersonal får därför lära sig att skanna in böcker. Personer med CVI kan ha svårigheter med stora textmassor, det blir rörigt och texten flyter ihop. Ett sätt att läsa med datorns hjälp är att läsa med läsrad. En speciell programvara omvandlar texten på skärmbilden så att bara en rad i taget syns, resten av skärmbilden är tom på information. Texten kan förstoras till önskad teckenstorlek. Man läser genom att textraden flyter fram i en hastighet man själv väljer. Alternativet är att själv flytta sig framåt mening för mening via en piltangent. Till den här programvaran kan inte talsyntes användas utan här får Lina läsa med synen. Lina kan också läsa den inskannade boken genom att lyssna på texten med talsyntes. När hon vill läsa en mening använder hon kortkommandon som gör att hela meningen eller hela texten på skärmbilden läses upp. Innan datorhjälpmedlen levererades till Linas skola kom skolpersonal med rektor och lärare, samt Linas arbetsterapeut, till SPRIDA för utbildning under en hel dag. Personal från SPRIDA levererade sedan datorhjälpmedlet till skolan ett par veckor senare.

12 9 4.4 Datainsamling Genomförande Linas förälder kontaktades genom brev, (se bilaga 1). Tillstånd gavs att genomföra studien. Nästa steg blev att kontakta rektorn på Linas skola, (se bilaga 2). Även han gav sitt tillstånd. Journalanteckningar lästes för att friska upp minnet om Linas situation. Lina bor i ett annat landsting. Därför har jag bara träffat Lina och kringpersonalen vid ett par tillfällen. Kontakt har även skett genom telefon, brev och e-post Observation Vid första träffen filmades Lina när hon arbetade vid datorn. Filmen var ett förarbete till nästa steg, att skapa en intervjuguide. Filmningen skedde under två pass. Första passet arbetade Lina tillsammans med en specialpedagog. Även en assistent deltog. Lina skrev text på datorn och hade lästräning. Vid nästa filmpass hade Lina mattelektion tillsammans med en annan specialpedagog. Varje pass filmades utan avbrott och utan att jag förde någon dialog med personerna som filmades. Sammanlagd filmtid blev cirka 60 minuter Intervjuguide Med filmen som underlag formulerades en intervjuguide. Syftet var att intervjupersonerna skulle berätta så fritt som möjligt men ändå inom givna frågeområden. Därför valdes semistrukturerad intervju (Polit & Hungler, 1999). Frågorna utformades lite olika beroende på intervjuperson men alla med BATS-modellen (Bain & Leger, 1997) som utgångspunkt. Följande översikt visar innehållet i frågeområdena: 1. Vilka förmågor hos brukaren påverkar datoranvändningen? 2. Till vilka aktiviteter används datorhjälpmedlet? 3. Hur fungerar hjälpmedlet? - Användarvänlighet - Vilka delar används - Tekniska problem 4. Omgivningens förutsättningar. - Fysiska faktorer - Psykosociala faktorer - Ansvar och roller Frågorna skrevs ned på papper, ett för varje intervju. Syftet var att se till att ingen fråga missades. Följdfrågor nedtecknades för att ha som stöd om intervjupersonen skulle ha svårt att svara på de öppna frågorna Intervju 6 intervjuer genomfördes. De personer som intervjuades var Lina, Linas närstående, assistent, två specialpedagoger samt Linas arbetsterapeut. 5 av intervjuerna genomfördes på plats. Med Linas arbetsterapeut gjordes en telefonintervju. En av de andra intervjuerna fick delvis göras om per telefon på grund av tekniskt problem vid första intervjutillfället. Jag anser inte att detta påverkade resultatet.

13 Analys Intervjuerna renskrevs ordagrant. Varje intervju lästes igenom flera gånger. Merriam (1994) beskriver det som att forskaren för en dialog med informationsmassan. Färgpennor användes för att markera allt som rörde respektive begrepp; brukaren, aktiviteten, hjälpmedlet och omgivningen. Sedan gjordes en tabell för varje intervjuperson med fyra kolumner, en kolumn för varje begrepp. En intervju i taget lästes igenom igen och allt som rörde ett begrepp fördes in under respektive kolumn. Avslutningsvis bearbetades ett begrepp i taget genom att alla intervjuer lästes parallellt. Sammanställningen av den bearbetningen presenteras under resultatdelen. I innehållsanalys söker forskaren organisera sitt material med syfte att få fram teman eller begrepp (Polit & Hungler, 1999). Aktuell studie utgick från fyra begrepp och intervjuguiden innehöll frågor inom dessa områden. Under analysens gång framträdde nya perspektiv vilka redogörs för under resultatdiskussionen. 4.6 Etik Godkännande till studien inhämtades av förälder och rektor. Att garantera total anonymitet är inte möjligt även om Lina är ett fingerat namn och varken hemort eller skola omnämns. Detta kommenterades även i breven till förälder och rektor. Jag anser dock inte att dessa omständigheter ska kunna komma Lina till skada. Det datorhjälpmedel Lina använder provades ut på SPRIDA i Örebro. Jag hade en mycket aktiv del i utprovningen. Detta är naturligtvis ett faktum som kan skapa ett beroendeförhållande. Det är knappast troligt att de personer som mötte mig i intervjusituationen såg mig som något annat än en av de ansvariga för just utprovningen. Detta i sin tur kan ha påverkat deras möjligheter att svara så ärligt som de skulle vilja. Även min egen roll, möjligheten att vara objektiv, kan ifrågasättas (Polit & Hungler, 1999). Det går inte att utesluta att svaren och resultatet skulle ha kunnat bli ett annat om en oberoende person hade genomfört studien. Jag valde ändå att genomföra studien, väl medveten om dessa omständigheter. 5. RESULTAT Under bearbetningen av resultatet framträdde nya perspektiv. Ett inifrånperspektiv lägger fokus på Lina. Utifrånperspektivet handlar om kringpersonerna. Ett annat perspektiv, struktur handlar om roller och ansvar. Resultatet kommer inte att redovisas utifrån dessa perspektiv utan presenteras genom en sammanfattning av de sex intervjupersonernas berättelser under respektive begrepp i BATS-modellen (Bain & Leger, 1997). De nya perspektiven diskuteras under resultatdiskussionen. Alla citat som anges citeras ordagrant och är inte i något fall redigerade.

14 11 Brukaren Här beskrivs uppfattningar om användandet av datorhjälpmedlet relaterat till brukaren. Alla kringpersoners uppfattning är att Lina upplever det positivt att använda datorhjälpmedlet. Arbetsterapeuten berättar att Lina var väldigt positiv till att börja använda dom här hjälpmedlen, sa att hon tyckte det var roligare att skriva framför datorn. Andra personer understryker detta, hon tycker det är bra, hon känner att hon klarar att göra någonting själv, andra behöver inte skriva åt henne. Linas närstående berättar att hon tror att hon tycker det är ganska bra. Annars skulle Lina känna sig stressad och då brukar hon berätta det. När Lina tillfrågas hur hon tycker det är att använda datorn svarar hon kort och gott bra. På en ledande följdfråga, tycker du det är jobbigt att hålla på med datorn eller att det är kul, svarar Lina jobbigt och kul. Linas svar visar att det inte enbart är positiva erfarenheter att använda datorhjälpmedlet. En följdfråga till Lina är vad det är som är jobbigt. Hon berättar att jag når ju inte så bra. Hennes begränsade rörelseomfång gör att det är svårt att placera tangentbordet i ett sådant läge att hon kan nå alla tangenter utan problem. Detta faktum nämns av flera personer. Noga med tangentbordet, viktigt komma rätt om Lina ska nå. En tid efter att Lina börjat använda datorhjälpmedlet fick hon en botoxinjektion i armen. Ett par personer kommenterar effekten av detta, att Lina fått lite lättare att nå, behöver inte kämpa för varje gång hon ska använda armen. Tidsaspekten lyfts också fram, allting tar tid för henne, hon är ju betydligt snabbare i tanken än vad hon är motoriskt. Trots de svårigheter som finns råder en stor enighet om Linas positiva inställning och envishet. Hon är van att kämpa berättar närstående. Hon har aldrig tröttnat så att jag har sett henne tappa humöret berättar en av lärarna. Vidare beskrivs Lina som en person med såna egna inneboende resurser, Lina i sig själv är kommunikativ, har fantasi, utvecklas hela tiden, har ju sånt bra minne, sån bra kapacitet, hon har så mycket. Aktiviteten Här beskrivs de aktiviteter som Lina använder datorn till samt kommentarer kring själva aktivitetsutförandet. Linas egna ord om vad hon gör vid datorn lyder så här, jag skriver och läser, jag arbetar. Bland annat skriver hon något som kallas måndagsboken. Lina klarar rätt bra att läsa ur böcker men läser även med läsraden, för att komma in i det läsandet och den träningen berättar en av lärarna. Vidare används datorn i mattelektionen. Där arbetar Lina med räknetal, addition och subtraktion. Det tar mycket tid för Lina att utföra de olika aktiviteterna med datorns hjälp. Dels ska hon lära sig hur datorhjälpmedlet fungerar, dels finns svårigheterna i själva utförandet på grund av rörelsehindret. Assistenten konstaterar att, det tar ju tid, men samtidigt måste det kanske få ta den tiden för det är hennes sätt att arbeta. Finns det någon konflikt i detta, att Lina ska få arbeta i sin egen takt, självständigt, samtidigt som en viss mängd kunskap ska inhämtas? Naturligtvis, men man måste ju avgränsa för henne mängden kunskap som hon ska hämta in. Man måste sätta realistiska målsättningar för henne. Så det är ju inte en jättekonflikt, reflekterar en av lärarna.

15 12 Den inställningen tycks man vara eniga om, att det får ta tid. Jag försöker att hon får hålla på, tycker inte jag griper in så mycket. Sitter hon och hakar upp sig, gör jag ju det. Linas närstående resonerar likadant, absolut, det tror jag är jätteviktigt för Lina, det där är ju en avvägningsfråga. Hon måste ju ta in kunskaper. Även om hon måste lära sig hantera dom där grejerna får det ta den tid det tar, för man kan inte ställa maximala krav, hon har nog med en sak åt gången på något sätt. Men visst finns det gränser, då hinner vi ju dubbelt så mycket, menar en av lärarna och ger ett exempel då hon griper in för att man ska komma fortare framåt. Hjälpmedlet Här presenteras det som handlar om själva hjälpmedlet. Hur lätt det är att använda, vilka olika delar som används och om hjälpmedlet krånglat. Lina har svårt att nå vissa tangenter och därför är det är viktigt att hon kommer i rätt position i förhållande till tangentbordet. Assistenten säger så här, lite omständligt att åka in å liksom ställa in det å så där varje gång. En av lärarna berättar att det ofta tar det ganska lång stund att komma igång på grund av att det är så noga med tangentbordet. Tidigare hade Lina ett mindre tangentbord. På direkt fråga vilket av tangentborden hon tycker är lättast att använda svarar Lina, bättre det stora. Om joysticken och manöverkontakterna tycker assistenten, man kunde utveckla lite mer, lite fippligt med knapparna. En av lärarna funderar på om man skulle kunna flytta på dom där knapparna. Det var ju tre knappar, hon använder väl egentligen bara en av dom. Den skulle nästan göra mera nytta om den satt i närheten av bokstäverna på tangentbordet. Just nu sitter egentligen den där grejen lite grann i vägen. Joysticken används framför allt när Lina jobbar med matte. Läraren tycker att det går ganska bra att ställa den rätt men hjälper ibland till för att man ska hinna med mer. Lina får frågan hur hon gör när hon använder talsyntesen, lyssnar hon mest eller tittar hon på skärmen. Lina svarar jag lyssnar mest, jag skriver ju varje ord sen tittar jag. Assistenten tror att Lina har stöd av talsyntesen, jag upplever att hon använder det att höra om hon har bokstaverat rätt. Hennes uppfattning är att Lina skriver hela ordet, sen lyssnar hon om det blev rätt. Matteläraren berättar att Lina skrattar åt den där konstiga rösten. Den andra läraren tror att Lina har nytta av talsyntesen, ja, jag tycker det. Hon hör ljudet, hon hör ordet och hon hör hela meningen. Hon tycker det är kul och bra att få den responsen. Om läsraden, hur det är att läsa på det sättet säger Lina, bra. En följdfråga blir om hon tycker det är någon skillnad att läsa med läsrad eller att läsa i en bok. Svaret blir ja det gör ju det definitivt. Linas lärare menar att hon läser bra i böcker också men hon vill se i ett längre perspektiv. Hon tänker att Lina ska kunna använda läsraden om hon tar hem någon text på Internet och det är för smått då kan väl hon slå på läsraden. Jag vill att hon ska vara van vid den. Skannern har använts för att skanna in böcker som sedan läses med läsraden. Kommentar kring Bright är att det inte går att lägga in bilder i det programmet. Angående kortkommandon berättar läraren att man inte kommit dit än. Hon upplever att man fortfarande är i träningsstadiet för att lära sig använda bokstäverna. Något större krångel av utrustningen har inte inträffat. Den har hängt sig några gånger men i stort har det fungerat bra.

16 13 Sammanfattningsvis några funderingar kring datorhjälpmedlet och vad det innebär för Lina. Arbetsterapeuten tycker att det är jättebra att den här möjligheten finns, att det går att få så specialanpassat, man ser ju vilka möjligheter det ger. Andra röster lyder, bara möjligheter att kunna utveckla mer med datorn, man gör sig lite beroende av den, väldigt viktigt för att Lina ska utvecklas. Ytterligare några positiva reflektioner, det är ju ett jättelyft för henne, det är ju en fantastisk utrustning. Att få ett specialanpassat tangentbord, det gå ju inte att få det bättre, med alla dom möjligheter som det här innebär. Både programmet och tangentbordet gör ju att det här blir möjligt för henne på ett helt annat sätt. Det här är verkligen ett tillskott i hennes övriga förmågor. Det är en helt annan värld som öppnar sig. Närstående för in ytterligare ett perspektiv, mitt önskemål hade ju varit att vi hade fått två likadana system, här hemma och i skolan. Hon upplever det som en stor brist. Skolan vill att Lina ska prestera och det läggs ner hur mycket pengar som helst på skoltid, men man verkar inte bry sig om vad hon har hemma. Det är just i hemmet Lina skulle kunna leka fram hanteringen. Då skulle allt sitta mycket snabbare, så det där tycker jag är en jättebrist. Hon betonar dock att hon är medveten om att det är ekonomi som råder och att det inte är något som skolan bestämmer. Omgivningen Omgivningen syftar bland annat på den fysiska skolmiljön. Kringpersonernas inställning till datorhjälpmedlet samt resonemang kring ansvar, roller och kompetens redovisas här. Datorhjälpmedlet är placerat i ett angränsande rum till klassrummet. Att Lina har möjlighet att arbeta i ett enskilt rum ses som en nödvändighet. Lina själv svarar bra på en ledande fråga om vad hon tycker om att sitta i eget rum när hon jobbar med datorn. Personalens inställning till datorhjälpmedlet är positiv. Det framkom redan under presentationen av föregående begrepp, hjälpmedlet. Att det tar sin tid verkar inte vara något problem. Så här säger en av lärarna, vi står ju inte och pustar och stönar heller och säger vad jobbigt, utan vi har en positiv attityd till alltihop. Och vi vet att tid är det hon behöver så att det får ta den tiden. Arbetsterapeuten konstaterar att man märker också på att skolan är motiverad och använder det. Många personer är inblandade i Linas datoranvändning. Detta uppfattas inte som något större problem. Den lärare som arbetar mest med Lina berättar att det varit ganska bra kontinuitet med personal, assistenter har inte bytts och själv har hon arbetat med Lina i flera år. Den andra läraren uttrycker det så här, vi vet vad vi gör, har en sån bra kommunikation så det tycker jag inte är något hinder, det tycker jag går bra. Inte heller Linas närstående tror att det spelar någon roll att det är många personer inblandade, de flesta har ju varit med länge. Frågan vem man upplever ansvarar för utrustningen ställs till alla utom Lina. Det är en fråga som alla blir lite fundersamma över, stannar upp inför och tänker till innan man svarar på. Här skiftar svaren mycket. Arbetsterapeuten tvekar lite men menar sedan att det känns ju som om det är habiliteringen. Eller syncentralen har ju visst ansvar också för sina delar. Den lärare som arbetar mest med Lina funderar så här, ja, jag känner väl, ja liksom att det är jag då tillsammans med datatekniker support, och så med er då (SPRIDA), från habiliteringen och Men här på skolan tycker jag väl att det är jag då. Ytterligare en reflektion, vem har det, det kan man undra.

17 14 Linas närstående funderar också i olika banor angående huvudansvar. Nej, ingen, ingen känsla direkt så där vem jag vänder mig till om det är någonting som inte funkar. Det flyter lite grann, det jag tror att jag känner att det är ni (SPRIDA) som är huvudansvariga, det skulle nog vara er jag vände mig till tror jag eller till datateknikern på skolan. Fast det kanske är habiliteringen, arbetsterapeuten. Arbetsterapeuten berättar att hon inte var involverad från allra första början i datorutprovningen. Det gör att hon inte upplever att hon har den övergripande bilden utan känner en osäkerhet kring sin roll, kollen har man inte. Hon upplever ändå att samarbetet fungerar bra med skolan. Hon träffar Lina i andra sammanhang än kring datorhjälpmedlet och brukar då fråga hur det fungerar i skolan. Så här funderar hon vidare, dom tänker mig nog som förskrivare och hjälpmedlena att jag har ansvaret för dom, skulle jag tro, eller att habiliteringen har det då men att jag är den, ja kontaktpersonen. Förskrivarens roll verkar diffus för övriga personer. Dom ser man aldrig, det känns inte som om dom har någon del i det här är reflektioner som kommer fram. En av lärarna funderar i samband med frågan om förskrivarens roll att krånglar det så ringer jag ju till er (SPRIDA) liksom eller till skolans datatekniker. För det är ni som gjort programmet så det är ingen idé att ringa hit om det. Dom har väl gjort det dom ska med att hon har fått sakerna. Dom har kommit när vi har kallat till träffar och då har dom nöjt sig med att det flutit på. Hon menar också att det kanske är rimligt också, det är inget jag går och är missnöjd över. Jag hade någon fundering på om ni (SPRIDA) kommer hit någon mer gång? Så funderar en av lärarna. Hon får förklaringen att SPRIDA inte kan komma annat än på uppdrag från habiliteringen i Linas landsting. Hon har önskemål om justering av utrustningens placering samt uppföljning. På en fråga vart hon vänder sig för att få hjälp att komma vidare kommer svaret utan minsta tvekan, till er (SPRIDA). Att vända sig till habiliteringen, datamänniska från habiliteringen, den tanken har jag inte tänkt, det är ju liksom ni (SPRIDA) som kan dom där grejerna känner jag då. Att den egna kompetensen spelar roll framkommer vid en fråga om hur olika funktioner på tangentbordet och kortkommandon används, är inte bra på det själv heller. Säkert också en orsak att man inte använt det mer. 6. DISKUSSION 6.1 Metoddiskussion Syftet med studien var att få en inblick i hur en elev och hennes kringpersoner uppfattar det att använda datorhjälpmedel i skolan för att läsa och skriva. För att ta reda på detta valdes fallstudie som metod. Enligt Polit & Hungler (1999) ger fallstudien möjligheter att gräva djupt och genom det kan många aspekter fångas in. Att använda fallstudie för att uppnå syftet med studien fungerade just så. Begränsningen ligger i möjligheten att generalisera menar Polit & Hungler (1999) och detsamma gäller naturligtvis resultatet i denna studie. Vid ett första besök i skolan filmades Lina. Syftet var att utifrån filmen få underlag och idéer till nästa steg, att skapa en intervjuguide. I BATS-modellen (Bain & Leger, 1997) betonas att det finns fyra faktorer att ta hänsyn till om ett hjälpmedel ska kunna fungera som det är tänkt. Det handlar om brukaren, aktiviteten, hjälpmedlet och omgivningen. För ett få en struktur på

18 15 frågorna valdes BATS-modellen som grund och utifrån denna formulerades ett antal frågor inom varje område. Frågorna var öppna och intervjuerna fördes i dialog utifrån de svar som gavs. Syftet var att ta del av både Linas och kringpersonernas uppfattningar och intervjuerna fungerade som ett bra redskap för att nå detta mål. 6 intervjuer genomfördes. BATS-modellen som struktur i intervjuguiden gjorde det möjligt att fånga upp olika aspekter av datoranvändningen. Det blev tydligt att de fyra faktorerna brukaren, aktiviteten, hjälpmedlet och omgivningen interagerar med varandra och att det inte går att förbise någon del. En modell innebär dock en förenkling av verkligheten och har sina begränsningar. Att Lina har svårt att använda tangentbordet är ett bra exempel på det. Vad är egentligen orsaken till problemet? Finns det hos brukaren eller hjälpmedlet? Är det Linas fysiska förmåga som är problemet eller är det själva hjälpmedlet? Tanken var att deltagarna så mycket som möjligt skulle berätta fritt utifrån de frågor som ställdes. Det var svårast att föra en dialog med Lina. Här kändes det som om jag fick leda och styra intervjun betydligt mer än med övriga personer. Det kan finnas flera skäl till detta. Dels kanske det inte är så lätt för en 10-åring att förstå syftet med en intervju. Dels saknar jag erfarenhet av intervjuteknik och det kan ha påverkat förmågan att ställa rätt typ av frågor, att kunna fånga hennes uppfattningar på ett bra sätt. Merriam (1994) konstaterar just detta, att det krävs träning för att bli en skicklig intervjuare. Att jag redan hade en relation med alla intervjupersoner märktes tydligt. Man relaterade med självklarhet till mig som en av SPRIDA personerna som varit med i utprovningsprocessen. Det är inte heller rimligt att förvänta sig något annat. På vilket sätt detta påverkade svaren är svårt att tyda. Hade resultatet skiljt sig mycket om en oberoende person gjort intervjuerna? Det går inte att ge ett entydigt svar på det. Det finns dock en annan aspekt av detta. Kännedom om ärendet gjorde det också möjligt att ställa följdfrågor som hade varit svårare för en oberoende person att göra. Polit & Hungler (1999) resonerar kring för- och nackdelar med fallstudien. Forskaren ges möjlighet att få en ingående kunskap om en persons situation. Detta kan dock skapa en slags familjaritet som i sig blir en svaghet vilket gör det svårt att vara objektiv. QUEST 2.0 (Demers, Weiss-Lambrou & Ska, 2001) är ett standardiserat bedömningsinstrument konstruerat för att utvärdera en persons tillfredsställelse med ett tekniskt hjälpmedel. Formuläret innehåller frågor med sifferskala men med plats för kommentarer. Det går att använda både som enkät eller som intervjuformulär. QUEST 2.0 hade kunnat vara ett intressant instrument att använda som komplement i denna studie för att få ytterligare en dimension på kringpersonernas uppfattning av datorhjälpmedlet. Att enbart använda enkät tror jag skulle ha inneburit en begränsning. Min önskan var att fånga det unika och intervjuerna gav möjlighet att få ett djup i innehållet med möjlighet till följdfrågor.

19 Resultatdiskussion Resultatet visar ett både och, såväl möjligheter som svårigheter liksom styrkor och svagheter blir tydliga. De nya perspektiv, inifrån, utifrån och struktur, som framträdde under bearbetningens gång, används här som utgångsläge för diskussionen. INIFRÅN Brukaren Kul, bra, klara sig själv, motiverad, ger inte upp Jobbigt - räckvidd Tidsaspekt UTIFRÅN Kringpersoner Engagemang Ser möjligheter Kompetens Utbildning STRUKTUR Osäkerhet om - roller - ansvar Sårbarhet INIFRÅN Här handlar det om ett individperspektiv. Fokus ligger på Linas egen och kringpersonernas uppfattning om hur det är för henne att använda datorhjälpmedlet. Kul och jobbigt, berättar Lina själv. Hon beskrivs som en positiv person med kämpaglöd. Trots sina stora motoriska svårigheter vill hon gärna använda sitt datorhjälpmedel. Det är förutsättningen för att hon alls ska kunna skriva själv. Scherer (2000) berättar om skillnaden mellan personer som har ett medfött funktionshinder, som Lina, och personer som tidigare varit helt friska men drabbats av skada. Hon menar att det här finns två perspektiv. För personer med medfött funktionshinder, som haft nedsatt aktivitetsförmåga och varit beroende av hjälp, kan hjälpmedel öppna en helt ny värld. Att använda hjälpmedel blir nyckeln till nya erfarenheter och upplevelser, en möjlighet till självständighet där man tidigare varit beroende av assistans. En person med en förvärvad skada däremot har ett annat perspektiv. Att behöva använda hjälpmedel snarare understryker ett beroende, det blir symbolen för allt som inte längre går att klara på egen hand. Kanske är det så man ska förstå Linas uppfattning. Utan datorhjälpmedel har hon ingen chans att skriva på egen hand. Då kanske det är värt att kämpa för att nå tangenterna, just för att klara sig själv. Borde Lina ha ett annat tangentbord? Det går inte entydigt att svara på det. De flesta tangenter klarar Lina bra att nå, det är hennes begränsade rörelseomfång som gör det svårt att nå vissa tangenter. Med ett mindre tangentbord skulle Lina få svårare att se tangenterna och det skulle krävas större precision. Ibland får man acceptera en kompromiss, man når inte ända fram ens med hjälpmedel. Om Lina ska skriva själv blir det helt enkelt jobbigt och i vissa moment måste hon få hjälp.

20 17 Förutom tangentbordet är tidsaspekten något som kommer tillbaka hela tiden. Det tar dels tid att komma i rätt position, dels ska hon lära sig använda själva datorhjälpmedlet. Det får ta tid för Lina, det är man överens om, och vikten av att sätta realistiska målsättningar understryks. Ska Lina till varje pris klara allt själv? Sker det i så fall på bekostnad av själva inhämtandet av kunskaper? Är det bra att gripa in och hjälpa till för att hinna lite längre och komma fortare fram? Hemmingsson, Borell & Gustavsson (1999) konstaterar att läraren hamnar i ett dilemma vid undervisning av elever med rörelsehinder. Om läraren låter eleven arbeta i sin egen takt blir det svårt att hinna med alla moment i kursen. Å andra sidan, om eleven hela tiden får assistans minskar möjligheten till träning i basfärdigheter som att läsa och skriva. I Linas fall sågs inte detta som ett problem i nuläget. Det man kan fundera på är hur det blir när Lina blir äldre. Om det kommer att ställas större krav på mängden kunskap som ska inhämtas, vilka konsekvenser kan det få sett i relation till självständigheten i datoranvändningen? UTIFRÅN Utifrånperspektivet handlar om kringpersonerna. Enighet råder om att det innebär stora möjligheter för Lina att ha fått ett så specialanpassat hjälpmedel och det finns ett engagemang med en positiv inställning till att använda datorhjälpmedlet. Man verkar också ha ett stort tålamod med Linas bästa som målsättning. Utifrån detta är tidsaspekten inte något man stressar upp sig för, det får ta den tid det tar. I Skolverkets studie (2001) lyfts just den engagerade läraren fram som den absolut mest avgörande faktorn för att det ska fungera för elever med särskilda behov i skolan. Frågan om kompetens framkommer inte så tydligt utom vid ett tillfälle på en direkt fråga. Samma lärare ger också uttryck för önskan att komma vidare. Däremot går det indirekt att dra slutsatsen att det finns ett behov av uppföljning och mer utbildning. Linas tangentbord går att programmera på flera olika sätt. Hur det går till visades på utbildningen. De möjligheterna har inte utnyttjats. Även andra funktioner som visades tycks inte ha använts. Det här ger anledning till reflektion. Är det kanske så att den som har kompetens och utbildar kring datorhjälpmedel har för hög ambitionsnivå? Linas datorhjälpmedel innehåller så många möjligheter. Kringpersonerna som ska lära sig hjälpmedlet behöver helt enkelt mer tid. Det vore säkert bättre med flera utbildningsmöjligheter vid flera tillfällen och med en mer systematisk och kontinuerlig uppföljning. King (1999) delar in hjälpmedel i tre grupper utifrån användarvänlighet. Ett hjälpmedel är antingen transparent, translucent eller opaque. Ett transparent hjälpmedel är självinstruerande och lätt att använda utan utbildning. För att kunna använda ett translucent hjälpmedel krävs viss inlärning och träning för att komma igång. Slutligen opaque, dessa hjälpmedel kräver mycket utbildning och träning för att kunna användas. Det som är transparent för en person kan vara opaque för en annan. Allt beror på intresse, vilken kunskap och erfarenhet som användaren av hjälpmedlet har. Att spegla kringpersonernas situation i dessa begrepp kan fördjupa förståelsen av vikten av utbildning på rätt nivå. Två världar möts. För den som utbildar är hjälpmedlet transparent. För den som tar emot utbildning är hjälpmedlet till att börja med opaque. Vuorela (2004) har använt bland annat BATS-modellen (Bain & Leger, 1997) för att utvärdera datorbaserade kommunikationshjälpmedel. Det är delvis andra typer av hjälpmedel jämfört med det Lina använder, men i övrigt finns många likheter. Vuorela (2004) konstaterar just detta, att det behövs mer utbildning för dem som har ansvaret för hjälpmedlet. Hon säger