Havre som foder till häst. Feeding oats to horses. Anders Herlin
|
|
- Ludvig Lindqvist
- för 8 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 Havre som foder till häst Feeding oats to horses Anders Herlin Summary Oats is a very important and useful feedstuff for horses following forage. Feeding oats contains most of the nutrients needed by the horse but there are concerns on calcium and the dietary cation anion balance (DCAB) as these are low in oats. It is suggested that oats is fed together with some Lucerne as this feed is high in calcium and DCAB. Starch content is relatively low in oats compared to other grains and the oat starch is of a quality that is mainly digested in the small intestines and the risk for acidification in the large intestines is small. But the amount of oats that s fed per meal and how the oats is fed in relation to the forage will affect the amount of starch entering the large intestines. New varieties high in fat simplifies feeding of fat as it may be beneficial in the muscle metabolism and to cool more horses being a more nervous type. Bakgrund Havre är nog de fodermedel, förutom vallfoder, som ha den största användbarheten till häst. Hästar bör utfodras med i första hand vallfoder för att mag-tarm kanalen skall fungera optimalt och störningsfritt. Men för att uppfylla hästens övriga näringsbehov så räcker havre långt. Det finns dock en del som måste uppmärksammas vid utfodring av havre. Det finns begränsningar i mängden som kan utfodras och havren kan behöva kompletteras med andra fodermedel för att tillsammans med vallfodret ge en gedigen foderstat till de flesta hästkategorier.
2 Att havre har stor användbarhet till häst konstaterade redan Sveriges första hippolog CF Wrangel som i sitt stora verk Handbok för hästvänner (Wrangel, 1911) beskrev havren som både det allmännaste och bästa och att Hafren är för hästen hvad köttet är för människan.. Wrangel skriver vidare att hafren innehåller alla nödvändiga näringsämnen i lämpligaste sammansättning och form. Wrangel beskrev även en intressant anomali angående havre i jämförelse med andra fodermedel då han först konstaterar han att i undersökningar av havrens smältbarhet (utförda på häst) är ca 10 % högre för korn och bönor och 20 % högre för majs än för havre för att sen konstatera att havren ändå bekommer hästen bättre än korn och bönor. Längre fram i denna artikel kommer förklaring till detta. Antalet hästar har sedan dess lägsta antal senaste hundra åren, 1970, stadigt ökat. Den senaste uppskattningen gav ett antal på ca hästar (SJV, 2004). Mängden foder som används har följdaktigt också ökat. I jordbruksverkets statistik över tillverkat och importerat foder från åren har fodermängden ökat från ton (SJV, 2003) till nästan ton (SJV, 2005). Användning av havre (kärna) i tillverkade och importerade hästfoder har under åren legat på en relativt stadig nivå runt 20 %. Omfattningen av gårdsförsäljningen av havre direkt till hästägare har inte gått inte att uppskatta. Det finns jämförelsevis få undersökningar har genomförts med havre på häst. I en litteraturgenomgång av Youngs och Forsberg (1987) omfattande 175 publikationer men enbart 3 % av arbetena var försök på häst. Även om många fler vetenskapliga undersökningar av havre tillkommit sen dess är relativt få gjorda på häst i relation till undersökningar på andra djurslag.
3 Havren är ett mycket användbart fodermedel och har en viktig roll i utfodring av de flesta hästkategorierna. Havre kan utan problem utgöra 90 % av kraftfodret (Meyer och Coenen 2002). Denna artikel skall behandla havren som hästfoder och sammanfatta några av de senaste rönen kring utfodring med havre till häst. Havrens sammansättning och näringsvärde Enligt den vanliga råanalysen innehåller havre mer växttråd, mindre kvävefria extraktivämnen än de andra vanliga spannmålsslagen och inte minst mer 2-3 ggr mer råfett (Tabell 1). Den skalfria nakna havren har hög protein- och fetthalt och en växttrådhalt i nivå med vete. Tabell 1. Spannmålens sammansättning enligt råanalys (g/kg torrsubstans) Vete Korn Havre Skalad eller naken havre Råprotein Växttråd Kvävefria extraktionsämnen (NFE) Råfett (eter extraktion) Total aska Källa: Spörndly, (2003) Det finns en del skillnader i råanalysens sammansättning mellan havresorter (Tabell 2). Innehållet av fett, protein och växtråd kan variera relativt mycket mellan sorter.
4 Tabell 2. Den organiska substansens sammansättningen i några olika havresorter (g/kg torrsubstans) (beräknat från 1996 års fältförsök. 32 g aska inkluderas i torrsubstansen). Freja Petra Matilda Rhinnon (lågfett) (högfett) (naken) Råprotein Växttråd Kvävefria extraktionsämnen (NFE) Råfett (eter extraktion) Råanalysens mått växttråd och kvävefria extraktivämnen (som är en beräknad rest) avser beskriva kolhydraternas sammansättning men detta är ger inte någon bra bild över hur näringsämnena. Man vill helst dela upp kolhydraterna i ena sidan i socker och stärkelse och i å sidan i strukturella kolhydrater. Detta därför att dessa smälts på olika ställen i hästens magtarmkanal. Med en sk NDF-analys (Neutral Detergent Fiber) kan de strukturella kolhydraterna uppskattas. NDF ger oss det ungefärliga innehållet av cellulosa, hemicellulosa och lignin men inte pektin. Havre är det spannmålsslag som innehåller minst stärkelse och relativt mycket fiber (Tabell 3).
5 Tabell 3. Kolhydratfraktioner i vete korn och havre (g/kg torrsubstans) Vete Korn Havre NDF (Neutral Detergent Fiber) Stärkelse Pektin Socker Källa: Spörndly, 2003 Fettsyrasammansättningen i havre domineras av oljesyra (18:1) och linolsyra (18:2) som tillsammans (i ungefär lika delar) utgör mer än 80 % av fettsyrainnehållet. I vissa sorter (Matilda) är innehållet av oljesyra vara klart högre (46 %) än i linolsyra (34 %) (Mattson, 1998). För hästar har inte lika stora krav på amimosyrasammansättning som andra enkelmagade djur som grisar och fjäderfä. Det är endast lysin som det anges behov att uppfylla för föl och unghästar. Detta behov anges till 0,8 g lysin per MJ för de yngsta (föl 3-4 månader) och 0,4 g lysing per MJ för de äldsta unghästarna (19-36 månader). Havre innehåller ca 0,5 g lysin per MJ vilket gör att föl till och med 6 månader kan behöva något proteintillskott av god kvalitet. Spannmål innehåller generellt låga halter av kalcium och höga halter av fosfor. Kroppens syra-bas balans kvantifieras av katjon anjon balansen (summan av milliekvivalenter av natrium och kalium minus summan av milliekvivalenter för klor och svavel per kg ts) är låg (tabell 4). Gräs har generellt höga halter av kalcium (6 g/kg ts) och lägre halt av fosfor (3,5
6 g/kg ts). Klöver och lusern har ytterligare högre halter av kalcium (15-17 g/kg ts). Katjonanjon balansen ligger normalt på meq/kg ts) i gräs och vallbaljväxter. Tabell 4. Innehåll av mineralämnen och katjon - anjonbalans (CAB) i spannmål (g/kg torrsubstans) Vete Korn Havre Skalad eller naken havre Kalcium 0,3 0,4 0,7 0,8 Fosfor 3,7 4,0 3,7 4,6 CAB meq Källa Spörndly (2003) Energivärdet (omsättbar energi) i spannmål beräknas efter innehållet i den organiska substansen i råanalysen, smältbarheten av den organiska substansen hos idisslare och omräkningsfaktorer (Jansson m.fl.., 2004) (Tabell 5). Tabell 5. Energivärden i spannmål (MJ / kg TS). Beräknad efter Jansson m.fl. (2004). Vete Korn Havre Naken havre Organiska substansens smältbarhet, % * Omsättbar 13,3 12,8 11,2 12,3 energi, MJ / kg TS * enl Spörndly,(2003)
7 Mellan sorter kan det vara intressant att notera att energihalten är ca 5 % högre i högfettsorten Matilda jämfört lågfettsorten Petra. Högst energihalt har den nakna sorten Rhiannon (Tabell 6). Tabell 6. Energivärden i några havresorter. Freja Petra Matilda högfett Rhiannon lågfett (Naken) Omsättbar 11,2 11,0 11,6 11,9 energi, MJ / kg TS Utfodring av havre Hästens digestion av foder börjar med sönderdelningen av fodret med tänderna. Hästen har även en väl utvecklad känslighet i läpparna för fodrets smak och lukt. Havre är i sammanhanget mycket smakligt (Houpt, 1983). Under tuggandet sker en kraftig sönderdelning av fodret. Havren har fördelen kontra andra spannmålsslag att den kan utfodras hel. Havren behöver krossas endast till hästar med tandproblem och till unghästar under tandömsning. Konsumtionshastigheten av havre för varmblodiga hästar är normalt 10 min per kg havre vilket är kort jämfört vallfoder som tar 40 min per kg foder (Meyer och Coenen, 2002). Salivinblandningen i havre blir också mindre än för vallfoder. I magen sker sen en viss mjölksyra jäsning och saltsyra tillsätts för att förbereda fodret för den enzymatiska nedbrytningen. Det är då viktigt att den konsumerade mängden havre inte är för stor då det här kan ske störningar som just beror på bristande inblandning av saliv och surgörning.
8 Från magen portioneras nästan kontinuerligt foder till tunntarmen för den enzymatiska nedbrytningen. Här skall fett, protein och stärkelse brytas ned till de upptagningsbara näringsämnena fettsyror, glycerol, aminosyror och glukos. Stötdoser av fett, som när olja utfodras, kan innebära problem då hästen inte har någon gallblåsa som kan möta fluktuationer i fetttillförseln till tunntarmen. Fett utfodras alltså jämt fördelat i fodret. Fett bör inte utfodras mer än g/100 kg kroppsvikt och utfodringstillfälle (Jansson m.fl., 2004). För stärkelse så finns begränsningar i hur mycket som kan brytas ned i tunntarmen. I svenska rekommendationer anges detta till 200 g stärkelse/100 kg kroppsvikt och utfodringstillfälle (Jansson m.fl., 2004). Stärkelse som osmält passerat tunntarmen kommer orsaka störningar och ph sänkningar i första hand blindtarmen. Dessa störningar kan vara ganska subtila som sämre fibersmältbarhet och lägre vitaminproduktion av en rad B-vitaminer eller så orsakas stora störningar som kolik, med risk för mycket svåra följder. Men nu beror detta på vilken typ av stärkelse som utfodras. I en studie av Meyer et al. (1995) jämfördes nedbrytningen av stärkelse i tunntarmen från bl a havre, korn och majs. Tunntarmssmältbarheten för stärkelse var % för havre oberoende av krossning och dos eller om den gavs ensamt eller tillsammans med hö. Tunntarmssmältbarhet för majsens stärkelse var 30 % och 26 % för korn. Malning och värmebehandling ökade smältbarheten väsentligt till 90 % för dessa foder. Liknande resultat fann de Fombelle et al. (2004) som studerade stärkelsens nedbrytning i tunntarmen från olika fodermedel och i kombination med olika nivåer av fiberinnehållet i foderstaten. Havrens stärkelse hade högst smältbarhet av de jämförda fodermedlen (vete, korn, majs foderbönor och potatis). Ett högt fiberinnehåll påskyndade passagehastigheten genom tunntarmen men detta påverkade inte stärkelsens smältbarhet. Det var alltså stärkelsens botaniska ursprung som hade störst betydelse för
9 smältbarheten i tunntarmen. I svenska studier har Palmgren-Karlsson et al. (2000) visat att en ökad inblandning av havre i foderstaten kan ge sämre fibersmältbarhet. I denna studien skedde utfodringen 2 gånger per dag och höet utfodrades 15 minuter före havren. I en studie jämförde Zeyner et al. (2004) olika doser hö på en konstant havregiva (1 kg/100 kg levande vikt och dag) och utfodringsordning. Höet utfodrades 30 minuter före havren och vice versa. Utfodring av minst 0,83 kg hö/100 levande vikt och dag 30 minuter före havregivan motverkade försurning i grovtarmen. Beteendestörningar försvann när högivan ökade till 1 kg/100 kg levande vikt och dag. Ett sätt att motverka försurning av grovtarmen när hästen kapacitet att smälta mer stärkelse i tunntarmen kan man utfodrad jästkultur som skyddad från den omilda behandling som sker tidigare i mag-tarmkanalen (Medina et al., 2002). Fysiologiska effekter vid utfodring av havre till häst Vid upptag av glukos (från stärkelse) från tunntarmen ökar blodglukoshalten inom 1,5 till 2 timmar (Jose-Cunilleras et al., 2004). Då kroppen vill hålla en konstant halt av blodglukos utsöndras insulin som underlättar transporten av glukos in i cellerna och lagring av glukos som glykogen. Vid arbete eller då blodsockerhalten sjunker kommer glukos åter mobiliseras från glykogenet. Hästens evolutionära bakgrund har gjort den anpassad till upptag av näring från jäsningsbara fibrer och inte från lättsmälta fodermedel som ger fluktuationer i blodsockernivån. Utfodring av lättsmälta kolhydrater, socker och stärkelse, till häst ökar risken för insulin resistens, fetma, kolik, fång och muskelproblem (Hoffman, 2003).
10 Genom att det idag finns havresorter med relativt höga fetthalter är det av intresse att diskutera hur detta kan påverka hästen. Den fysiologiska effekten av fett eller lipider i olika nivåer i foder har undersökts av bl. a. Hambleton et al. (1980). I huvudsak har dessa studier visat att utfodring av fett inte påverkar hästarna negativt. Hyyppa et al. (1999) fann att utfodring av fett inte påverkade påfyllnaden av glykogen efter ett träningspass hos hästar som var anpassade till fettutfodring. Inte heller Pagan et al. (1995) fann några negativa effekter av fettutfodring (400 ml soja olja per dag under sju månader motsvarande 12 % av energiintaget). Tvärtom, var slutsatsen att det finns positiva effekter på djurens glukosreglering med minskade toppar av blodglukos och insulin efter utfodring när fett ersätter stärkelse. Detta kan i sin tur leda till att blodsockerhalten inte faller så mycket vid kraftig ansträngning. Även Crandall et al. (1999) fann vid utfodring av fettillskott lägre blodsockernivåer under 3 timmar efter utfodring än när enbart spannmål utfodrades. Insulinhalten var lägre efter utfodring och under arbetstest. Kortisolhalten i plasma var lägre under arbetstest för fettutfodrade hästar än för kontrollutfodrade hästar ( sweet feed /spannmål/hö). Fettutfodrade hästar drack mer vatten än kontrollutfodrade hästar. Extra fett i foderstaten kan påverka hästens beteende. Olika fettkomponenter är viktiga byggstenar i hjärnan och involverade i funktionen av cellmembran (Bourre et al., 1993). I ett försök med råttor har man (Carrie et al. (2000) visat på betydelsen av fiskolja (omega-3 fettsyror). Tillskott av fiskolja gav ett mer undersökande beteende hos unga råttor, medan denna effekt inte fanns hos äldre råttor. Yngre råttor som fick tillskott, hade bättre inlärning än råttor som ej fick tillskott, medan äldre råttor med tillskott hade sämre inlärning än råttor utan tillskott av fiskolja.
11 I en studie där hästar gavs majsolja och sojalecitin blev hästarna lugnare och hade mindre reaktion på plötsligt uppdykande föremål (Holland et al., 1996) jämfört med hästar som gavs en kontrollfoderstat med enbart spannmål och hö. I en svensk studie (Herlin et al., 2005) jämfördes högfettssorten Matilda med lågfettssorten Petra på ridhästar i ett change-over försök avseende ridbarhetsegenskaper. Slutsatserna var att det extra fettillskottet (som matilda havren gav) på ca 200 g per häst och dag främst påverkade några individer (3 st ston) på ett positivt sätt (bättre lydnad och ridbarhet) medan flertalet av de andra hästarna som var valacker och en hingst inte påverkades nämnvärt i någon riktning. Den låga katjon-anjon balansen (CAB) i havre påverkar negativt (Review av Cooper, 2005). Hos hästar som utfodrades på med låga nivåer CAB var ph i blodet lägre än hos hästar som fick höga nivåer CAB (Wall et al., 1992). Dessutom fann Popplewell et al. (1993) att hästar som utfodrats med foder med låg CAB (10 meq/kg ts) hade en lägre prestationen än hästar som utfodrats med en hög CAB (295 meq/kg ts). Men andra resultat har inte varit lika entydiga (Cooper, 2005). Dock måste man beakta att kalcium verkar utsöndras mer vid låg CAB nivå i fodret (McKenzie et al., 2003) vilket kan leda till en förödande benskörhet! Slutsatser Havre av god kvalitet kan användas till flertalet hästkategorier. Hästar som uppvisar fetma, har risk för att få fång eller har andra omsättningsproblem eller låga energibehov behöver inte tillskottsutfodras med havre eller andra kraftfoder. Till högpresterande hästar är havre ett utmärkt foder som är smakligt och inte riskerar orsaka så stora matsmältnings problem om man utfodrar begränsade mängder per måltid. Även till unghästar och avelsston är havre ett utmärkt och prisvärt fodermedel. Havren måste kompletteras med någon kalciumkälla då den innehåller mer fosfor än kalcium. Havrens kajon-anjonbalans är låg vilket sannolikt behöver
12 beaktas för att undvika skelettproblem och hålla ph i blod på en passande nivå. Användning av havresorter med hög fetthalt kan bidra till förbättrad glukosomsättning och sparande på muskelglykogen. Det kan finnas fördelar med ökad fetthalt i havren på hästarnas beteende och användbarhet. Referenser Bourre JM, Bonneil M, Clement M, Dumont O, Durand G, Lafont H, Nalbone G & Piciotti M Function of dietary polyunsaturated fatty acids in the nervous system. Prostaglandins Leukot Essent Fatty Acids 48, 5-15 Carrie I, Guesnet P, Bourre JM & Frances H Diets containing long-chain n-3 polyunsaturated fatty acids affect behaviour differently during development than ageing in mice. Br J Nutr 83, Cooper S:R Electrolyte balance of performance horses. Oklahoma State University Crandall KG, Pagan JD, Harris P & Duren SE A comparison of grain, oil and beet pulp as energy sources for the exercised horse. Equine Vet. J. Suppl. 30, de Fombelle, A, Veiga, L., Drogoul, C. & Julliand, V Effect of diet composition and feeding pattern on the prececal digestibility of starches from diverse botanical origins measured with the mobile nylon bag technique in horses. J. Anim. Sci. 82, Hambleton PL, Slade LM, Hamar DW, Keinholz EW & Lewis LD Dietary fat and exercise conditioning effect on metabolic parameters in the horse. J. Anim. Sci. 51, Holland, J.L., Kronfeld, D.S. & Meacham, T.N Behaviour of Horses Is Affected by Soy Lecithin and Corn oil in the Diet. J. Anim. Sci. 74, Jansson, A. m.fl utfodringsrekommendationer till häst. SLU augusti 2004
13 Jose-Cunilleras, E., Taylor, L. E & Hinchcliff, K. W Glycemic index of cracked corn, oat groats and rolled barley in horses. J. Anim. Sci. 82, Herlin, A.H. Rundgren, M & Lundberg, M Feeding, riding properties and behaviour. Poster presented at the EAAP conference in Uppsala Hoffman R. M Carbohydrate Metabolism in Horses In: Recent Advances in Equine Nutrition, S.L. Ralston and H.F. Hintz (Eds.) International Veterinary Information Service ( Ithaca, New York, USA Houpt, K.A Taste preferences in horses. Equine Practitioner 5, Hyyppa S, Saastamoinen & Reeta Poso A Effect of a post exercise fat-supplemented diet on muscle glycogen repletion. Equine Vet. J. Suppl. 30, Mattsson, B Framställning av specialsorter i havre. Stencil rapport till SLF McKenzie EC, Valberg SJ, Godden SM, Pagan JD, Carlson GP, MacLeay JM, & DeLaCorte FD Comparison of volumetric urine collection versus single-sample urine collection in horses consuming diets varying in cation-anion balance. Am J Vet Res. 64, Medina B, Girard ID, Jacotot E, & Julliand V Effect of a preparation of Saccharomyces cerevisiae on microbial profiles and fermentation patterns in the large intestine of horses fed a high fiber or a high starch diet. J Anim Sci. 80, Meyer, H. & Coenen, M Pferdefütterung. 4e upplagan. Parey Buchverlag Berlin Meyer H, Radicke S, Kienzle E, Wilke S, Kleffken D, & Illenseer M Investigations on preileal digestion of starch from grain, potato and manioc in horses. Zentralbl Veterinarmed A. 42, Pagan, J.D., Burger, I. & Jackson, S.G The ong term effects of feeding fat to two year thoroughbreds in training. Equine vet. J., Suppl. 18,
14 Palmgren-Karlsson, C., Lindberg, J.E. & Rundgren, M Associative effects on total tract digestibility in horses fed different rations grass hay and whole oats. Livest. Prod. Sci. 65, Popplewell, J.C., Topliff, D.R., Freeman, D.W., & Breazile, J.E Effects of dietary cation-anion balance on acid-base balance and blood parameters in anaerobically exercised horses. Proc. Thirteenth Equine Nutr. Physiol. Symp. Gainesville, FL SJV Jordbruksverkets foderkontroll Jordburksverket Rapport 2005:11 SJV Ny hästräkning genomförd. Jordbruksverket. Pressmeddelande SJV Jordbruksverkets foderkontroll Jordbruksverket Rapport 2003:8 Spörndly, R Fodertabeller för idisslare. (R. Spörndly red.) SLU, Institutionen för husdjurens utfodring och vård. Rapport 257 Youngs, V.L. & Forsberg, R.A Oat, in: Nutritional Quality of Cereal grains: Genetic and Agronomic Improvement, (Red: R.A. Olson och K.J. Frey) Madison, WI, Wall, D.L., D.R. Topliff, D.W. Freeman, D.G. Wagner & J.E. Breazile Effects of dietary cation-anion balance on urinary mineral excretion in exercised horses. J. Equine Vet. Sci. 12, Wrangel, C.G Handbok för hästvänner. Faksimilutgåva. Walter Ekstrands Bokförlag. Lund Zeyner, A. Geißler, C. & Dittrich, A Effects of hay intake and feeding sequence on variables in faeces and faecal water (dry matter, ph value, organic acids, ammonia, buffering capacity) of horses J. Anim. Physiol. a. Anim. Nutr. 88, 7 19
Betfor Inte bara nyttigt
Betfor Inte bara nyttigt Betfor. Från hobbyridning Betfor har varit en viktig komponent i svenska hästars foderstat i mer än 50 år. Skälet till detta är ganska självklart, efter- Betfor påverkar en rad
Läs merHIPPOS FODER. Framgång föder framgång
FODER Framgång föder framgång Foderprogrammet anpassat till modern hästhållning AB Johan Hansson har sedan 1981 producerat hästfoder med stor framgång och har nu ett av marknadens mest välrenomerade hästfoder.
Läs merBetfor Inte bara nyttigt
Betfor Inte bara nyttigt Betfor. Från hobbyridning till OS-final. Betfor har varit en viktig komponent i svenska hästars foderstat i mer än 70 år. Skälet till detta är ganska självklart, eftersom Betfor
Läs merRäkneövningar i NorFor Plan. 1. Betydelsen av foderintag på fodrets smältbarhet och näringsvärde
Räkneövningar i NorFor Plan Nedanstående övningar syftar till att ge en ökad förståelse för hur NorFor Plan fungerar. 1. Betydelsen av foderintag på fodrets smältbarhet och näringsvärde Två foderstater
Läs merBetfor en riktig klassiker!
Frågor & Svar Betfor en riktig klassiker! Ju mer du vet om utfodring, desto större möjligheter har du att ta hand om din häst på ett bra sätt. Men det är inte alldeles enkelt, för det finns mycket att
Läs merSeminariekurs i hästens biologi, 5 p 2012. Att utfodra hästen fett i form av vegetabilisk olja. Sofhie Hagen. Strömsholm
Sveriges lantbruksuniversitet Fakulteten för Veterinärmedicin och husdjursvetenskap Hippologenheten Seminariekurs i hästens biologi, 5 p 2012 Att utfodra hästen fett i form av vegetabilisk olja Sofhie
Läs mer"Skillnader i hästens prestation och välbefinnande när den får energi från stärkelse, socker eller fett."
"Skillnader i hästens prestation och välbefinnande när den får energi från stärkelse, socker eller fett." Differences in performance and well-being of the horse when gaining energy from starch, sugar or
Läs merRätt grovfoderkvalitet är nyckeln till framgång
Rätt grovfoderkvalitet är nyckeln till framgång Kjell Martinsson, Institutionen för norrländsk jordbruksvetenskap, SLU, tel: 090-786 94 40, e-post: Kjell.Martinsson@njv.slu.se I norra Skandinavien har
Läs merHIPPOS. Framgång föder framgång
HIPPOS Framgång föder framgång AB Johan Hansson har sedan 1981 producerat hästfoder med stor framgång och har nu ett av marknadens mest omtyckta hästfoder. EDEL HIPPOS erbjuder ett komplett högkvalitativt
Läs mervitafor HÄSTMINERALER www.kvarnbyfoder.se
vitafor HÄSTMINERALER www.kvarnbyfoder.se Kvarnbyfoders mineralfodersortiment till häst är baserat på de senaste forskningsrönen. Ett bra mineralfoder kan vara avgörande för hästens välbefinnande och prestation.
Läs merBetfor en riktig klassiker!
Frågor & Svar Betfor en riktig klassiker! Ju mer du vet om utfodring, desto större möjligheter har du att ta hand om din häst på ett bra sätt. Men det är inte alldeles enkelt, för det finns mycket att
Läs merUtfodringen av nötkreatur. Ann-Theres Persson 2008
Utfodringen av nötkreatur Ann-Theres Persson 2008 1 Biologiska grundfunktioner Flockdjur rangordning Grovfoderomvandlare och idisslare 2 Flockdjur Djuren vill helst äta samtidigt, dricka samtidigt och
Läs mer! Seminariekurs i hästens biologi, 5 hp 2015
HANDLEDARE: Linda Kjellberg, Strömsholm Sveriges lantbruksuniversitet Fakulteten för Veterinärmedicin och husdjursvetenskap Hippologenheten Seminariekurs i hästens biologi, 5 hp 2015 Seminariekurs i hästens
Läs merHÄST MINERALER. vitafor HÄSTMINERALER. www.kvarnbyfoder.se
HÄST vitafor MINERALER HÄSTMINERALER www.kvarnbyfoder.se Vitafor Hästmineraler är baserat på de senaste forskningsrönen. Ett bra mineralfoder kan vara avgörande för hästens välbefinnande och prestation.
Läs merFrågor & Svar BACK TO BASIC
Frågor & Svar BACK TO BASIC FOTO: ERIK RUNDELIUS Betfor Back to basic! Betfor har funnits i mer än 70 år. Det är ingen tillfällighet. Under de senaste åren har vetenskapliga försök visat det som erfarna
Läs merHur ofta och vad hästar äter spelar roll för deras välbefinnande och svar på arbete.
Hur ofta och vad hästar äter spelar roll för deras välbefinnande och svar på arbete. Utfodringens inverkan på prestation och hälsa hos hästar JAN ERIK LINDBERG De flesta hästar som svettas mycket har saltbrist.
Läs merNorFor Plan, en översiktlig beskrivning. Sammanställd och bearbetad av Projektgruppen*, NorFor
2004-06-22 NorFor Plan, en översiktlig beskrivning Sammanställd och bearbetad av Projektgruppen*, NorFor * Arnt-Johan Rygh, Maria Mehlqvist, Marie Liljeholm, Mogens Larsen, Anders H Gustafsson, Harald
Läs merNäringslära. Författare: Leif Göransson Agr. Dr. i Husdjurens utfodring och vård, 2009
Näringslära Författare: Leif Göransson Agr. Dr. i Husdjurens utfodring och vård, 2009 NÄRINGSÄMNEN - UPPBYGGNAD OCH FUNKTION... 2 KOLHYDRATER... 2 FETT... 3 PROTEIN... 3 MAKROMINERALÄMNEN OCH SPÅRELEMENT...
Läs merBibliografiska uppgifter för Åtgärder för att höja fett- och proteininnehåll i ekologisk mjölk. Råd i praktiken
Bibliografiska uppgifter för Åtgärder för att höja fett- och proteininnehåll i ekologisk mjölk. Råd i praktiken Författare Andresen N. Utgivningsår 2008 Tidskrift/serie Jordbruksinformation Nr/avsnitt
Läs merSlutrapport Hästars fosforbehov Projektets syfte, hypoteser och slutsatser
1 2 3 4 5 6 7 8 9 10 11 12 13 14 15 16 17 18 19 20 21 22 23 24 25 26 27 28 29 30 31 32 33 34 35 36 37 38 39 40 41 42 43 44 45 46 47 48 49 Slutrapport Hästars fosforbehov Professor Anna Jansson och Professor
Läs merEnzymer och fiberfraktioner
Enzymer och fiberfraktioner i slaktkycklingfoder, Institutionen för husdjurens utfodring och vård Innehåll # Vad är fiber? # Hur påverkar fiber kycklingen? # Vad är enzymer? # Hur påverkar enzymer kycklingen?
Läs merKraftfor / info. Performance Low Starch
Kraftfor / info Performance Low Starch Ett unikt kompletteringsfoder med en mycket låg andel stärkelse (4%) och socker (4%), med tillsatt aktiv levande jäst för att balansera hästens fodersmältningssystem,
Läs merASKA ASH Aska bestäms som vanligt, förbränns vid 5ooºC. Enheten är g/kg DM Analysmetod 71/250/EEC rekommenderas.
Analysera majsensilaget Maria Åkerlind, Svensk Mjölk 2009-03-09 ANALYSPARAMETRAR Att räkna foderstater med NorFor Plan kräver fler analysparametrar än med AAT/PBV-systemet. Långt ifrån alla parametrar
Läs merförstå din hunds maghälsa
förstå din hunds maghälsa Det är inte ovanligt Mag-tarmsjukdomar (vanligtvis associerade med t.ex. kräkningar och/eller diarré) är några av de mest förekommande anledningarna till att man tar hundar till
Läs mersto, föl och den växande unghästen
Utfodring Det digivande stoet ska producera mjölk till fölet och fölet och unghästen ska växa till full storlek, det innebär högre näringsbehov för dessa hästar och kräver extra tillägg i foderstaten för
Läs merNäringsanalys Ens.blandvall 10-50%baljv 1A SKÖRD 2015
Näringsanalys Ens.blandvall 10-50%baljv 1A SKÖRD 2015 BLGG AgroXpertus Råby 2003 S - 242 92 HÖRBY Kontaktperson: Charlotte Akerlind T kundservice: 0415-51 127 E kundservice@blgg.agroxpertus.se I blgg.agroxpertus.se
Läs merLIQUIDS NÄRINGSLÖSNINGAR FÖR SONDMATNING
LIQUIDS AR FÖR SONDMATNING KONVALESCENS INTENSIVVÅRD RENAL DIETARY MANAGEMENT ADAPTED ENERGY kcal COMPLETE NUTRITION ANTIOXIDANT COMPLEX Sammansatt för att stödja njurfunktionen vid njurinsufficiens: högkvalitativt
Läs merSveriges lantbruksuniversitet Fakulteten för Veterinärmedicin och husdjursvetenskap Hippologenheten. Överutfodring med protein. L.
Sveriges lantbruksuniversitet Fakulteten för Veterinärmedicin och husdjursvetenskap Hippologenheten Seminariekurs i hästens biologi, 5 hp 2012 Överutfodring med protein L.Ploug Elkjær Strömsholm HANDLEDARE:
Läs merFoder UTFODRING AV HÄSTEN
Foder Hästen är en gräsätare och i vilt tillstånd söker den föda omkring 16-18 timmar varje dygn. Uppstallade hästar måste utfodras regelbundet med rätt och lagom mängd foder vid varje tillfälle för att
Läs mer4) Ett träckprov kan vara en god markör för intag och överutfodring av fosfor både hos unga och äldre hästar (bättre än ett urinprov).
1 2 3 4 5 6 7 8 9 10 11 12 13 14 15 16 17 18 19 20 21 22 23 24 25 26 27 28 29 30 31 32 33 34 35 36 37 38 39 40 41 42 43 44 45 46 47 48 Träckanalys - en bra markör för överutfodring med fosfor? Professor
Läs merPeter Zachris www.zphotoz.se
Peter Zachris www.zphotoz.se MALIN BARYARD Jag har fodrat Mitavites foder och tillskott till alla mina hästar sedan 2007. Det är det bästa och mest genuint framställda fodret på marknaden och jag vill
Läs merVallfoder som enda foder till får
Vallfoder som enda foder till får Gun Bernes, Inst. för norrländsk jordbruksvetenskap, SLU, Umeå Lena Stengärde, Inst. för kliniska vetenskaper, SLU, Uppsala Tyler Turner, Inst. för livsmedelsvetenskap,
Läs merTolkning av foderanalys BLGG
Tolkning av foderanalys BLGG En ensilageanalys med mineraler ger svar på näringsstatus, smaklighet, ensileringsprocess, lagringstabilitet och gödslingsbalans. Analysdata ger därmed möjligheter för en optimal
Läs merSKÖTSEL Höanalys - Få koll på vad ditt hö innehåller
SKÖTSEL Höanalys - Få koll på vad ditt hö innehåller 34 HÄSTFOCUS #6/2015 Höanalys - Få koll på vad ditt hö innehåller SKÖTSEL HÖANALYS - Få koll på vad ditt hö innehåller HÄSTFOCUS #6/2015 35 SKÖTSEL
Läs merBra vallfoder till mjölkkor
Bra vallfoder till mjölkkor Foto: Jordbruksverket Jordbruksinformation 10-2014 Bra vallfoder till mjölkkor Text: Dan-Axel Danielsson, Jordbruksverket Vallen är grundstommen i ekologiska mjölkkors foderstat.
Läs merMATSMÄLTNINGEN, NÄRINGSÄMNEN, CELLANDNING OCH FOTOSYNTESEN = KOST & HÄLSA
MATSMÄLTNINGEN, NÄRINGSÄMNEN, CELLANDNING OCH FOTOSYNTESEN = KOST & HÄLSA Läs mer: http://www.1177.se/skane/tema/kroppen/matsmaltning-ochurinvagar/matsmaltningsorganen/?ar=true http://www.slv.se/grupp1/mat-ochnaring/kostrad/
Läs merNorFor-frågor till Rådgivarsajten
NorFor Övningsuppgift 2 Kunskapstest (översatt från Øvingsoppgaver NorFor Plan 2006) Hjälpmedel: Kursmaterial från våren 2006 och NorFor-tabellen NorFor-frågor till Rådgivarsajten Fråga 1. Är det korrekt
Läs merHelsäd i mjölk och köttproduktion. Innehåll. Aktuella grödor. Skörd och konservering av helsäd. Fodervärde - kemisk sammansättning - smältbarhet
Helsäd i mjölk och köttproduktion Johanna Wallsten, Norrländsk jordbruksvetenskap, SLU johanna.wallsten@njv.slu.se 090-786 87 53 1 Innehåll Skörd och konservering av helsäd Fodervärde - kemisk sammansättning
Läs merSlutrapport från projektet 0447016 Utfodring för hälsa och prestation
Slutrapport från projektet 0447016 Utfodring för hälsa och prestation Bakgrund Trav-, galopp-, fälttävlan och distansritthästar, men också högdräktiga, digivande och växande hästar har ett högt närings-
Läs merHIPPOS. Framgång föder framgång
HIPPOS Fraån föder fraån AB Johan Hansson har sedan 1981 producerat hästfoder med stor fraån och har nu ett av marknadens mest omtyckta hästfoder. EDEL HIPPOS erbjuder ett komplett hökvalitativt foderoch
Läs merSkillnader mellan NorFor Plan och dagens fodervärderingssystem
Maj 2005 Skillnader mellan NorFor Plan och dagens fodervärderingssystem Sammanställt av NorFor projektgrupp 1 Inledning I dagens fodervärderingssystem finns flera svagheter som har beaktats vid utvecklingen
Läs merDet går lika bra med rapsfett
Sida 1 av 5 Bakgrund Mjölkfe ets sammansä ning kan i hög grad påverkas av u odringen, särskilt om fe llsä s i fodret. En typisk fe syrasammansä ning i komjölk är cirka 70% mä at fe, 25% enkelomä at fe
Läs merUTFODRINGSTIPS. För dig som jobbar i travstall
UTFODRINGSTIPS För dig som jobbar i travstall HästKraft har sedan i början på 2 (hösilage) av högsta kvalitet till Vi såg tidigt ett behov av ett kvalitetssäkrat hösilage till våra travstall, samtidigt
Läs merInnehållsdeklaration. Hästens Skafferi. En produktguide från Svenska Foder
Innehållsdeklaration Hästens Skafferi En produktguide från Svenska Foder Råvaror Näringsinnehåll, per kg Foderjäst* Linfrökaka Svarthavre Havre Korn Vetekli Lusernpellets Sojamjöl Foderkalk Energi, enl
Läs merAv: Leif Göransson, Agr. Dr. i Husdjurens utfodring och vård, 2010. Råvaruvärdering
Råvaruvärdering Innehåll Bakgrund 1 Råvaruvärdering i praktiken 2 Energi 2 Aminosyror 3 Makromineralämnen 3 Fosfor Övriga Spårelement 4 Vitaminer 4 Antinutritionella faktorer (ANF) 5 Bakgrund En noggrann
Läs merTypfoderstater. för ekologiska tackor och lamm
Typfoderstater för ekologiska tackor och lamm HS Konsult AB, 22 Förord Typfoderstater för ekologiskt uppfödda tackor och lamm är framtagen av HS Konsult AB på uppdrag av Jordbruksverket. Skriften innehåller
Läs merPrinciper för skattning av energiinnehåll i foder till grisar
Principer för skattning av energiinnehåll i foder till grisar Jan Erik Lindberg Sveriges Lantbruksuniversitet (SLU), Institutionen för husdjurens utfodring och vård, Box 7024, 750 07 Uppsala. Sammanfattning
Läs merUtfodringens betydelse för hästens hälsa
Utfodringens betydelse för hästens hälsa The impact of feeding for the health in horses av Cornelia Andersson Institutionen för husdjurens Examensarbete 312 utfodring och vård Swedish University of Agricultural
Läs merSLUTRAPPORT 06-03-2010 Kan brist på natrium och magnesium hos häst orsaka kardiovaskulära förändringar: finns det några enkla markörer?
SLUTRAPPORT 06-03-2010 Kan brist på natrium och magnesium hos häst orsaka kardiovaskulära förändringar: finns det några enkla markörer? Docent Anna Jansson* och professor Clarence Kvart**, *Inst för husdjurens
Läs merNäringsämnena och matspjälkning
Näringsämnena och matspjälkning Näringsämnen De tre näringsämnen som vi behöver störst mängd av är: - Kolhydrater - Fett - Proteiner Näringsämnena behövs för att bygga upp cellerna och för att ge energi.
Läs merProteinutfodring till mjölkkor med fokus på vall/grovfoder protein. Pekka Huhtanen SLU / NJV
Proteinutfodring till mjölkkor med fokus på vall/grovfoder protein Pekka Huhtanen SLU / NJV Innehåll Inledning Protein foder Grovfoder protein N-gödsling Konservering metod (hö vs. Ensilage) Kvalitet av
Läs merHögklassiga foder ger avkastning och resultat! Finska Foders allfoder, halvkoncentrat och koncentrat Modeller för en resultatrik utfodring!
Högklassiga foder ger avkastning och resultat! Finska Foders allfoder, halvkoncentrat och koncentrat Modeller för en resultatrik utfodring! Balanserad utfodring som beaktar djurets behov är grunden för
Läs merHUR KAN MAN FÖRBÄTTRA ÄRTANS PROTEINVÄRDE OCH MINSKA KVÄVEFÖRLUSTERNA?
Tomas Rondahl, Institutionen för norrländsk jordbruksvetenskap, SLU, Umeå, E-post: Tomas.Rondahl@njv.slu.se HUR KAN MAN FÖRBÄTTRA ÄRTANS PROTEINVÄRDE OCH MINSKA KVÄVEFÖRLUSTERNA? I EU:s kompletteringsförordning
Läs merINNEHÅLLSFÖRTECKNING. FÖRORD sid 2. REFERAT sid 2. INLEDNING sid 2. LITTERATURÖVERSIKT sid 2 Havre sid 2 Beteende ättider sid 4
INNEHÅLLSFÖRTECKNING FÖRORD sid 2 REFERAT sid 2 INLEDNING sid 2 LITTERATURÖVERSIKT sid 2 Havre sid 2 Beteende ättider sid 4 EGEN UNDERSÖKNING sid 4 MATERIAL OCH METODER sid 4 sid 4 Djur sid 4 Material
Läs merLIQUIDS NÄRINGSLÖSNINGAR FÖR SONDMATNING
LIQUIDS AR FÖR SONDMATNING KONVALESCENS INTENSIVVÅRD HIGH PROTEIN ADAPTED ENERGY kcal COMPLETE NUTRITION ANTIOXIDANT COMPLEX Högt proteininnehåll för att bibehålla muskelmassa under sjukhusvistelse och
Läs merFörstå din katts. MAGhälsa
Förstå din katts MAGhälsa Precis som människor kan katter lida av störningar i mage och tarm som leder till kräkningar och diarré. Dessa störningar är ofta kortvariga och läker ut av sig själv men kan
Läs merNutrition & hälsa. Research Institutes of Sweden Elinor Hallström
Nutrition & hälsa Research Institutes of Sweden Elinor Hallström 1 Vad är hälsa? 3 Kosten viktigaste parametern för vår hälsa Vi behöver näringsämnen av två anledningar Energi Byggstenar Energi Vad behöver
Läs merMjölkkor. Kor med olika behov: Tillvänjningskor Nykalvade kor Kor i mittlaktation Kor i senlaktation Sinkor
Mjölkkor Kor med olika behov: Tillvänjningskor Nykalvade kor Kor i mittlaktation Kor i senlaktation Sinkor 20 Hullvärdering - poäng 1,0 - Extremt mager 1,5 - Mager (har inga reserver) 2,0 - Tunn 2,5 -
Läs merTidskrift/serie. SLU, Centrum för uthålligt lantbruk. Utgivningsår 2005
Bibliografiska uppgifter för Foderförsörjning och välfärd i ekologisk grisköttproduktion Tidskrift/serie Utgivare Utgivningsår 2005 Författare SLU, Centrum för uthålligt lantbruk Høøk Presto M., Andersson
Läs merNyheter Till Er som har behov att dryga ut ert grovfoder så har vi tagit fram följande produkter:
Fodernytt 2018 Nyheter Till Er som har behov att dryga ut ert grovfoder så har vi tagit fram följande produkter: Ett fiberfoder som vid grovfoderbrist kan ersätta en del av grovfodret Kraftfoder med högt
Läs merHårt arbete, kärlek och Dynavena. Chaigon: ägare Maria Borg
Hårt arbete, kärlek och Dynavena. Chaigon: ägare Maria Borg Varför fodra med Dynavena? Och vad innehåller Dynavena Mycket hög smältbarhet. Eftersom fodret inne h ål ler ångkokt spann mål med mycket natur
Läs merKan mjölkkor äta bara grovfoder?
Kan mjölkkor äta bara grovfoder? Idisslare är unika foderförädlare, eftersom de kan omvandla grovfoder till mjölk. Ändå utfodras stora mängder spannmål till mjölkkor, som skulle kunna användas som mat
Läs merUtnytting av lokale proteinvekster i melkeproduksjonen
Utnytting av lokale proteinvekster i melkeproduksjonen Elisabet Nadeau Institutionen för husdjurens miljö och hälsa, Sveriges Lantbruksuniversitet Skara Hushållningssällskapet Sjuhärad Økomelk-konferanse
Läs merTabell 1. Foderstat till kor i början av laktationen, exempel från november 2001
Ekologisk mjölkproduktion med 100% ekologiskt foder på Tingvalls försöksgård. Delredovisning av projekt med diarienummer 25-5153/00 Grovfoderrik foderstat utan konventionella proteinfodermedel Ekologisk
Läs merVi vet vad vi gör! Producent av djurfoder sedan 1928
Vi vet vad vi gör! Producent av djurfoder sedan 1928 Ett foder för alla hundar! Vi lever upp till höga svenska kvalitetskrav på ingående råvaror, optimerad sammansättning, högteknologisk tillverkningsprocess
Läs merFörfattare Arvidsson K. Utgivningsår 2004
Bibliografiska uppgifter för Vallfoder fyller mjölken med nyttigheter Författare Arvidsson K. Utgivningsår 2004 Tidskrift/serie Nytt från institutionen för norrländsk jordbruksvetenskap. Husdjur Nr/avsnitt
Läs merOptimal trivsel vid optimal utfodring
Vers.0213 rodukter Stärkelse % Socker % Energi MJ/kg Barley Rings 43,5 2,5 13,5 1,02 Build Up Conditioning Cubes 19,0 5,5 12,5 0,95 Build Up Conditioning Mix 23,5 8,0 12,5 0,95 Mix - 7,0 8,4 0,63 Competition
Läs merUnghästprojektet på Wången 2010-2012
Unghästprojektet på Wången 2010-2012 1-3-åriga travhästar fodrade utan kraftfoder och tränade i kortare distanser Den här studien har visat att ettåriga travhästar som utfodras med ett energirikt grovfoder
Läs merÅkerböna (Vicia faba L.) i samodling med vårvete som helsäd -avkastning och fodervärde. Kjell Martinsson
Kjell Martinsson Kjell Martinsson, SLU NJV Grovfodercentrum Närproducerade kompletteringsfoder till vallfoder Del 2 Närproducerade kompletteringsfoder till vallfoder, 11 mars 2009 i Jakobstad Sammandrag
Läs merDra full nytta av gårdens egna foder. Rätt komplementeringsfoder ger en balanserad utfodring.
Funktionella utfodringsmodeller med Krono-foder Dra full nytta av gårdens egna foder. Rätt komplementeringsfoder ger en balanserad utfodring. Krono I, II, III och IV allfoder Krossi 125 Top, Krono 135
Läs merBaljväxtakademin. Lund 18 april 2012. Nutritionist Ulla Johansson www.idunmatochnaringskonsult.se
Baljväxtakademin Lund 18 april 2012 Nutritionist Ulla Johansson www.idunmatochnaringskonsult.se Baljväxter, värda sin vikt i guld? Johannesbrödsträdets grekiska namn keration har gett namn åt måttet carat,
Läs merKopplingen är viktig mellan foder och växtodling
Ladda vallfodret för din lammproduktion! Kopplingen är viktig mellan foder och växtodling * Vallblandning * Gödselstrategi * Skörd * Lagring * Foderstat Av TeamWork Agro AB, Charlotte Wirmola(Åkerlind)
Läs merFå den bästa starten
Få den bästa starten Det bästa från naturen För att stoet och hingsten kan leverera hälsosamma avkommor, är det viktigt med en bra start i livet. Fodrets näringsämnen påverkar alla kroppens funktioner,
Läs merFoderkatalog. Tillskott som hjälper din häst att må bra KRAFFT. Nyheter! Vinter/vår 2016 020-30 40 40. direkt@krafft.nu
Foderkatalog Vinter/vår 016 Nyheter! Tillskott som hjälper din häst att må bra KRAFFT Direkt 00-30 0 0 direkt@krafft.nu KRAFFT A PRODUCT OF SWEDEN Vårt produktlöfte Välmående hästar Det spelar ingen roll
Läs merGenerella utfodringsrekommendationer
Generella utfodringsrekommendationer Generella utfodringsrekommendationer St Hippolyt Foderstatsberäkning och rekommendationer Fem övergripande frågor! 1. Häst information Ras, prestation, hull, vikt,
Läs merGoda skäl att öka andelen grovfoder
Mikaela Patel, Inst för husdjurens uodring och vård, SLU mikaela.patel@slu.se Resultat från studier vid Instuonen för husdjurens uodring och vård vid Sveriges lantbruksuniversitet (SLU) visade a mjölkavkastningen
Läs merDR.B.VIDYA ASSISTANT PROFESSOR DEPARTMRNT OF ANIMAL NUTRITION CVSC, KORUTLA
DR.B.VIDYA ASSISTANT PROFESSOR DEPARTMRNT OF ANIMAL NUTRITION CVSC, KORUTLA INTRODUCTION INDIA- Sheep and Goat play a vital role in rural economy Sheep - 75 million ( FAOSTAT,2012) Goat - 160 million In
Läs merTypfoderstater. för ekologisk nötköttsproduktion
Typfoderstater för ekologisk nötköttsproduktion HS Konsult AB, Förord Typfoderstater för ekologisk nötköttsproduktion är framtagen av HS Konsult AB på uppdrag av Jordbruksverket. Skriften innehåller typfoderstater
Läs merFÖRTECKNING ÖVER AVSEDDA ANVÄNDNINGSOMRÅDEN FÖR DIETFODER (FODER FÖR SÄRSKILDA NÄRINGSBEHOV)
FÖRTECKNING ÖVER AVSEDDA ANVÄNDNINGSOMRÅDEN FÖR DIETFODER (FODER FÖR SÄRSKILDA NÄRINGSBEHOV) Bilaga Understödjande av njurfunktionen vid kronisk njurinsufficiens Låg fosforhalt och begränsad halt av protein
Läs merSvavel. för kvantitet och kvalitet. Dan-Axel Danielsson 2014-10-16
Svavel för kvantitet och kvalitet Dan-Axel Danielsson Protein är Aminosyror och aminosyror består av Kol Syre Väte Kväve Svavel Bara metionin och cystein innehåller svavel Växterna tar Kol från luften
Läs merFoderkatalog. Tillskott som hjälper din häst att må bra KRAFFT. Nyheter! Vinter/vår 2016 020-30 40 40. direkt@krafft.nu
Foderkatalog Vinter/vår 016 Nyheter! Tillskott som hjälper din häst att må bra KRAFFT Direkt 00-30 0 0 direkt@krafft.nu KRAFFT A PRODUCT OF SWEDEN Vårt produktlöfte Välmående hästar Det spelar ingen roll
Läs merSveriges lantbruksuniversitet Fakulteten för Veterinärmedicin och husdjursvetenskap Hippologenheten
Sveriges lantbruksuniversitet Fakulteten för Veterinärmedicin och husdjursvetenskap Hippologenheten Seminariekurs i hästens biologi, 5 hp 2012 Hur påverkas föls beteende och hull av avvänjning? Susanna
Läs merSvensk djurhållning utan soja?
Svensk djurhållning utan soja? Margareta Emanuelson Institutionen för Husdjurens Utfodring och vård Greppa Näringen temadag 29 november 2010, Stockholm Disposition * Hur mkt soja används i Sverige? * Fördelning
Läs merHästar och foderstater
Hästar och foderstater Hästar är räsätare och har en mae som är anpassad till räs. Stora mänder av andra foder som spannmål är farlit för hästar eftersom de inte kan bryta ner spannmål i större mänder.
Läs merAmning del 2 Bröstmjölk Modersmjölksersättning April 2015. Cecilia Hedström, leg dietist Centrala barnhälsovården Göteborg och S Bohuslän.
Amning del 2 Bröstmjölk Modersmjölksersättning April 2015 Cecilia Hedström, leg dietist Centrala barnhälsovården Göteborg och S Bohuslän. Amning Minskar risk för (grade 1): - Mag- och tarminfektioner -
Läs merOlika strategier för närproducerat foder på mjölkgårdar
FORSKNINGSRAPPORT Rapport nr: 2 2014-02-20 Olika strategier för närproducerat foder på mjölkgårdar Anders H Gustafsson Ann-Theres Persson Ulrik Lovang 1 (57) Innehåll sid Förord 3 Summary 5 Inledning 6
Läs merTräckdiagnostik- ett sätt att följa upp hur kornas foderstat fungerar Av: Katarina Steen
Träckdiagnostik- ett sätt att följa upp hur kornas foderstat fungerar Av: Katarina Steen Är spannmålskrossen rätt inställd? Fungerar hackningen av majsensilaget tillfredställande? Får korna tillräckligt
Läs merMjölkureahalten påverkas av foderstatens mineralinnehåll och provmjölkningstidpunkt. Torsten Eriksson
Mjölkureahalten påverkas av foderstatens mineralinnehåll och provmjölkningstidpunkt Torsten Eriksson Mjölkurea markör för kons proteinförsörjning Koldioxid Ammoniak Ammoniak Mjölkurea markör för kons proteinförsörjning
Läs merRapport. Spannmål lagrad i gastät silo har högre näringsvärde än spannmål lagrad på konventionellt sätt
Rapport Spannmål lagrad i gastät silo har högre näringsvärde än spannmål lagrad på konventionellt sätt Bakgrund: Enligt tradition lagras spannmål genom att torkas ner till en vattenhalt om cirka 14 %.
Läs merFinska Foders heltäckande nötfodersortiment är planerat för din gårds bästa.
Lyckad utfodring ger resultat! Finska Foders heltäckande nötfodersortiment är planerat för din gårds bästa. Med rätt foderval tryggar du besättningens avkastning och djurens välbefinnande på ett kostnadseffektivt
Läs merBOOOM - Introduktion För kräsna uthållighetsidrottare
BOOOM - Introduktion För kräsna uthållighetsidrottare Tränare och fysansvariga strävar efter att uppnå det bästa de kan med sina idrottsmän och idrottskvinnor. Att välja pålitliga och hälsosamma kosttillskott
Läs merNÖT 2013-14. www.edelfoder.se
NÖT 2013-14 www.edelfoder.se NÖT EDELfoder - kvalitet med bredd Edelfoder har länge och framgångsrikt funnits på den svenska marknaden. Vår målsättning är att nu och i framtiden förvalta våra goda relationer
Läs merNG FÅ EMS N U T R I T I O N C O N C E P T S
FÅNG EMS NUTRITION CONCEPTS - Att det finns flera orsaker till att hästen får fång? - Akut överfodring med stärkelse eller protein kan resultera i en feljäsning i grovtarmen med fång som följd. - Långvarig
Läs merVad vet vi från forskningen idag?
Vad vet vi från forskningen idag? - Om utmaningarna med 100% ekologiskt foder Workshop 17-18 November, Jönköping Robin Kalmendal, Inst f Husdjurens Utfodring och Vård, SLU Uppsala Innehåll Varför är 100%
Läs merI detta hälsobrev koncentererar jag mig på maten, men kommer i kommande hälsobrev också att informera om behovet av rörelse och motion.
Om vår kost Måltider skall vara ett tillfälle till avkoppling och njutning. Att samlas till ett vackert dukat bord och äta spännande, god och nyttig mat är en viktig del av livet. All mat är bra mat, det
Läs merEmissionsfaktorer för beräkning av metan från husdjur använda vid beräkningar för officiell statistik, (kg metan/djur/år) Växthusgaser i Sverige
Metanproduktion från djurens fodersmältning Jan.Bertilsson@slu.se Kor har en unik förmåga att utnyttja gräs.. men bildning av växthusgaser är en oundviklig följd av fodrets omsättning Kungsängens forskningscentrum
Läs merVallskördeprognos för de nya vallväxterna käringtand och cikoria
Vallskördeprognos för de nya vallväxterna käringtand och cikoria Inledning Hur skiljer sig kvalitetsegenskaperna åt mellan käringtand, cikoria och våra vanliga klöverarter? Hur fungerar dagens vallskördeprognoser
Läs merSveriges lantbruksuniversitet Fakulteten för Veterinärmedicin och husdjursvetenskap Hippologenheten
År de Sveriges lantbruksuniversitet Fakulteten för Veterinärmedicin och husdjursvetenskap Hippologenheten Seminariekurs i hästens biologi, 5 p 2012 Vad händer om hästen får natriumbrist och vilka negativa
Läs mer