Klådris i Indalsälvens delta
|
|
- Olof Månsson
- för 8 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 Klådris i Indalsälvens delta I Indalsälvens delta har klådriset sin starkaste förekomst i landet. Stefan Grundström berät tar om artens historia och ekologi. Figur 1. Klådris i Indalsälvens delta, juni 2007 The riparian shrub Myricaria germanica in the outer parts of the delta landscape of the river Indalsälven. Text och foto: STEFAN GRUNDSTRÖM N atten mellan den 6 juni och 7 juni 1796 inträffade en dramatisk händelse vid Indalsälven. En man som kallades Vildhussen skulle bygga en flottled förbi Storforsen nedströms Ragundasjön i östra Jämtland. När fjällfloden kom med stora vattenmängder bröt vattnet en ny fåra, Ragundasjön tömdes på fyra timmar och Döda fallet bildades. En femton meter hög flodvåg bröt fram längs älven och vid mynningen växte deltat till. Mängder med sand och grus avsattes och flerdubblade deltats storlek på kort tid. Som genom ett under omkom ingen men många byggnader och stora ytor med åkeroch ängsmarker blev förstörda (Ivarson 1990). Förmodligen bör klådris och andra störningsberoende växter ganska snabbt ha funnit sig väl tillrätta i deltalandskapets jungfruliga sandbankar. Längs älven tillkom också stora ytor med SVENSK BOTANISK TIDSKRIFT 103:6 (2009) renspolade strandbrinkar och dessutom den torrlagda Ragundasjön. Flera klådrisfynd från Ragundasjöns stränder och torrlagda bottnar från 1800-talet visar på händelsens betydelse för klådrisets tillväxt i området. Gamla lokaler längs älven Medelpadsbotanisten Erik Collinder uppger att klådriset några år efter händelsen växte på Faxören i Indalsälvens delta. Det finns flera äldre uppgifter från Indalsälven förutom från deltat. Collinder skriver i sin landskapsflora från 1909 att klådris finns här och där efter Indalsälfven, måttlig talrik. I Thorvald Langes Jämtlandsflora (Lange 1938) beskrivs flera lokaler från Indalsälvens huvudfåra, till exempel från Ragunda och Fors socknar i nuvarande Ragunda kommun. 311
2 GRUNDSTRÖM Nuvarande utbredning Under de senaste åren är klådris känd från några biflöden till Indalsälven, till exempel längs Ammerån (figur 3) och vid Töjsan i trakten av Lit. Här finns livskraftiga bestånd då dessa vattendrag ännu har kvar sin naturliga vattenregim med vårfloder, höstöversvämningar och isrivningar vintertid. Också längs Indalsälvens huvudfåra finns klådris kvar på några ställen. Vid landskapsgränsen mellan Medelpad och Jämtland finns en förekomst som nästan bara består av äldre buskar som tynar bort i den uppväxande skogen. Åtgärder i form av röjning är föreslagen på denna lokal men naturliga förutsättningar saknas att långsiktigt bibehålla arten i detta område. Strax nedströms Hammarforsens kraftverk finns också en lokal med mest äldre buskar som besöktes under Botanikdagarna i Jämtland Figur 2. Klådriset har en tvådelad blomningstid. Dels på försommaren då kortskotten på äldre grenar blommar, dels i juli augusti då årsskotten hunnit utveckla sina blommor. Klådrisblommornas tio ståndare är delvis sammanväxta till ett rör. Flowers of Myricaria germanica. Indalsälvens reglering Utbyggnaden av vattenkraften i Indalsälvens nedre del pågick under perioden Regleringen av älven innebar att flera växtplatser för klådris dämdes över och de lokaler som var kvar började växa igen eftersom den naturliga dynamiken uteblev (se t.ex. Jansson m.fl. 2000). De flacka stränderna vid älvens nedre del som hyste klådris dränktes ända upp till Liden år 1956, då Bergeforsens kraftverk stod klart. Ljung (2007) nämner även flottledsrensning som pågick under första halvan av 1900-talet som en annan verksamhet som förstörde klådrislokaler. Rensningen gjordes för att underlätta timrets väg ner till sågverk och massaindustrier vid kusten och är idag ett av de stora naturvårdsproblemen i norra Sverige. Många av våra vattendrag har mist sitt naturliga utseende och är mer eller mindre kanaliserade. Dynamik vid oreglerade vattendrag Isens rörelser och tjällyftningar är viktiga för att röja vattendrag och vidmakthålla den konkurrenssvaga strandfloran. Infrusna vedväxter rycks bort av vårfloden och till och med träd kan stryka med vissa år då isen varit tjock (se t.ex. Renman 1993). Samtidigt som isen röjer stränderna så frigörs näring efter en sådan störning. Isrivningar och tjällyftningar är sannolikt mycket viktiga faktorer i älvsträndernas naturliga dynamik i vårt klimat. Klådrisets livsmiljö beskrivs i EU:s art- och habitatdirektiv. Klådriset är en typisk art för habitatet och alpina vattendrag i bergsområden är artens huvudmiljö i Europa. I den beskrivning av livsmiljön som finns i direktivet påpekas att klådris inte långsiktigt kan finnas kvar i reglerade vattendrag. Frisendahl (1921) beskrev förutsättningarna för klådris och andra strandväxter längs en typisk älvstrand. En zonering råder där de lägst belägna delarna av stranden årligen drabbas av vårflodens kraft och de högst belägna delarna översvämmas bara vissa år. Klådriset trivs bäst i en mellanzon där god föryngring kan råda och stranden är tillräckligt öppen för att hysa blommande buskar. 312 SVENSK BOTANISK TIDSKRIFT 103:6 (2009)
3 KLÅDRIS Nya högflöden som når högre än den föregående kan skada föregående års föryngring och först efter ett några år kan klådrisplantan stå emot en översvämning. Lyckade föryngringar sker därför med flera års mellanrum men eftersom en planta kan leva i flera decennier så räcker det. Spridning av klådris Förutom spridning med frön är spridning med vegetativa delar viktigt. Rotdelar som slitits av kan slå rot på nya stränder nedströms (se t.ex. Ljung 2007). Eftersom klådriset producerar mängder av frön som sprids med vinden (figur 3) så kan den dyka upp på nya lokaler långt från tidigare kända förekomster. Exempelvis hittades en ganska stor förekomst i ett grustag i trakten av Ånge Sådana förekomster kan leva kvar under några decennier men är knappast långsiktigt livskraftiga. Denna typ av lokaler är dock viktiga när man ska bedöma artens bevarandestatus. Klådris i Indalsälvens delta på senare år I Indalsälvens delta finns ännu ett livskraftigt bestånd av klådris trots att älven är reglerad sedan mer än femtio år. Det mesta av klåd riset växer numera i området norr om E4 som inte är skyddat som naturreservat eller Natura 2000-område (figur 4). År 2005 räknade jag drygt tvåtusen plantor i hela deltaområdet varav flertalet var småplantor. År 2008 gjordes en mer noggrann räkning inom ramen för klåd risets åtgärdsprogram och då hittades plantor varav ungefär 1800 var små, ännu inte för vedade eller buskformiga plantor, som jag bedömde bara var något eller några år gamla. De här siffrorna innebär att Indalsälvens delta troligen hyser en mycket stor del av den svenska populationen av klådris. Figur 3. Klådris vid Ammerån i Jämtland, september Klådrisets frön är försedda med en hårpensel som gör att de kan spridas avsevärda sträckor med vinden. Trots det är klådriset rödlistat i Sverige i kategorin starkt hotad (EN). Myricaria germanica on the shore of the non-regulated river Ammerån, a tributary to the river Indalsälven in Jämtland. Below, M. germanica seeds have fine hairs aiding in wind dispersal. SVENSK BOTANISK TIDSKRIFT 103:6 (2009) 313
4 GRUNDSTRÖM E m Figur 4. Indalsälvens delta med Midlanda flygplats i mitten och E4:an rakt igenom. Klådrisets nuvarande utbredning i Indalsälvens delta är inom de rödmarkerade områdena. De yttre delarna av deltat är skyddat som naturreservat (gul gräns) och Natura 2000 (blå gräns). Illustration: Naturinformation Lennart Wessberg. The delta landscape at the estuary of the Indalsälven. Midlanda Airport is in the centre and the motorway (E4) runs straight through the delta. The areas enclosed by red lines indicate the present distribution of Myricaria germanica. The outer parts of the delta are protected as a nature reserve (yellow line) and a Natura 2000 site (blue line). I deltat finns gott om lämpliga livsmiljöer i form av sand och grusbankar. I samma områden där klådriset föryngrar sig finns också rika förekomster av andra konkurrenssvaga strandväxter. De ettåriga ävjepilört Persicaria foliosa (figur 5) och fyrling Tillaea aquatica, även de rödlistade och minskande i Sverige, är ganska vanliga i deltats övre del. År 2007 räknades cirka plantor av ävjepilört inom deltaområdet (Paulsson 2007). Klådriset växter i deltat främst på sand och grus men plantor hittas även på ganska fina sediment som ibland överlagrat sanden. Då har förmodligen det finaste materialet tillkommit E4 N senare och fastnat på klådrisbuskarna. Exempel på att klådris även kan växa i ganska grovt material finns från flera håll, till exempel i sprängstensmassor i reglerade älvsträckor (se t.ex. Ericsson 1999, Westerström 2008). Klådriset har de senaste åren haft en gynnsam utveckling i Indalsälvens delta (figur 6). Vi har haft några extrema högflödesår i början av 2000-talet vilket inneburit att nya sandbankar har tillkommit och konkurrerande vedväxter på befintliga stränder har skadats. Högflöden i form av så kallade hundraårsregn inträffade i juli 2000 och i augusti september Ett extremt rekordregn (150 mm vid Sundsvalls-Härnösands flygplats på ett dygn) uppträde i augusti 2003 och även under sommaren 2005 var det höga flöden. Senhösten och början av vintern var också ovanligt regnig och hela deltat stod under vatten i månader. Påtagligt för det första decenniet av talet är annars att vårflödena varit ganska måttliga. Enstaka år har vi haft normala vårfloder, till exempel 2005 och Högflödena tenderar alltmer att komma under sommar och höst, ett scenario som stämmer överens med de klimatförändringar som förväntas (Kjellström & Ruosteenoja 2007). För klådrisets del är det förmodligen så att långvariga översvämningar under sommar och höst inte är bra för frögroning men långvariga högflöden håller borta konkurrerande vegetation och år med varmt och torrt sommarväder som 2004, 2006 och 2007 kan klådriset blomma rikligt och föryngra sig. Vattenståndsvariationer i havet En annan faktor som har stor betydelse för vegetationens utveckling i deltat är vattenståndsvariationer i havet. Även om dessa inte direkt motsvarar de naturliga vattenregimerna i älvarna så finns ändå en årsrytm och förändringar i vattennivån som troligen gynnar klådriset och andra konkurrenssvaga växter. Eftersom hela deltalandskapet ligger lågt, under 1 meter, så påverkar havsnivån vattenståndet i hela området. Extremerna under den senaste hundraårsperioden visar på en variation på hela 2,16 meter i vattenstånd från mätstationen vid Spikarna 314 SVENSK BOTANISK TIDSKRIFT 103:6 (2009)
5 KLÅDRIS Figur 5. Ävjepilört från Indals älvens delta, augusti The red-listed annual herb Persicaria foliosa, which like Myricaria is dependent on disturbances, can also be found in the delta landscape. Figur 6. God föryngring av klådrisplantor i de övre delarna av Indalsälvens delta, september Successful reproduction of Myricaria germanica in the northern parts of the delta. på Alnön strax utanför deltats mynning, cirka 15 km söder om deltat. 128 cm över normal vattenstånd inträffade vid ett tillfälle 1984 och 88 cm under inträffade 1906 (SMHI i brev 2009). Normalt sett är dock variationen mindre. Statistik från SMHI under perioden visar på månadsmedelvärden inom en meter (+55 cm och 40 cm vid Spikarna). Årsrytmen i havsvattenståndet är i regel sådan att det är högt på vintern, som lägst i april och maj, en förhöjning på försommaren och en lägre period under sensommaren och förhösten. Det innebär att det råder samma förutsättningar i deltat som på en havsstrand och att frön kan gro på öppna sandbankar under främst sen vår och sensommar. SVENSK BOTANISK TIDSKRIFT 103:6 (2009) Strömkraftverk ger viss dynamik Även om Indalsälven är reglerad så finns ändå en naturlig årsdynamik delvis kvar i deltat. Eftersom Bergeforsens kraftverk är ett så kal lat strömkraftverk utan regleringsmagasin så innebär det att all tillrinning under vårens snösmältning ovanför dammen rinner förbi turbinen. De år det är stor fjällflod kan inte allt smältvatten magasineras i vattenmagasinen uppströms utan överskottet släpps igenom och kommer till Berge forsen där det också måste släppas igenom. Dessutom mynnar den delvis oreglerade Ljustorpsån nedströms Bergeforsdammen, men eftersom Ljustorpsån har så liten vattenmängd jämfört med älven så är nog denna faktor av mer underordnad betydelse. 315
6 GRUNDSTRÖM Älgar gillar också klådris Intressant är att klådrisplantorna i deltat är ganska hårt betade av älg. På vintern är det vanligt att älgar samlas i deltalandskapet som hyser mycket lövträd och buskar att beta av. Om det är begränsat med snö är det vanligt att älgar betar de späda skotten av klådris. Klådris som är anpassad till att ryckas och slitas av vid isrivningar och högflöden verkar tåla betet och nya skott kommer upp hela tiden. Förhoppningsvis kan klådriset leva kvar ännu många år i Indalsälvens delta och Anders Jahan Retzius beskrivning från 1806 kan ännu gälla: Tamarisk. Wäxer på holmar uti Indalsälfwen. Dess rätta ställe är i sand och grus wid åar och strömmar, hälst där wattnet på sådane ställen dragit sig tilbakars. Ett tack till Andreas Aronsson som granskat de engelska texterna. Citerad litteratur Collinder, E Medelpads flora. Almqvist & Wiksell, Stockholm Ericsson, S Klådris Myricaria germanica vinnare och förlorare. Svensk Bot. Tidskr. 93: Frisendahl, A Myricaria germanica (L.) Desv. I: Acta Floræ Sueciæ 1. Föreningen Sveriges flora, Stockholm. Ivarson, H. (red.) Döda fallet och Ragundasjön naturkatastrof i nytt ljus. Ragunda kommun, Hammarstrand. Jansson, R., Nilsson, C., Dynesius, M. & Andersson, E Effects of regulation on river-margin vegetation: a comparison of eight boreal rivers. Ecol. Appl. 10: Kjellström, E. & Ruosteenoja, K Present-day and future precipitation in the Baltic Sea region as simulated in a suite of regional climate models. Clim. Change 81: Lange, T Jämtlands kärlväxtflora. Acta Bot. Fenn. 21: Ljung, T Åtgärdsprogram för klådris (Myricaria germanica). Rapport Naturvårdsverket, Stockholm. Paulsson, H Inventering av ävjepilört (Persicaria foliosa) i Medelpad Rapport 2007: 9. Länsstyrelsen i Västernorrland, Härnösand. Renman, G Frost formation in the ecotonal zone and its role for release of nutrients. Hydrobiologia 251: Retzius, A. J Försök til en Flora Oeconomica Sveciæ. Lund. Westerström, G Floran i tre socknar i nordvästra Ångermanland. Svensk Bot. Tidskr. 102: ABSTRACT Grundström, S Klådris i Indalsälvens delta. [Myricaria germanica in the delta of the Indalsälven, central Sweden.. Svensk Bot. Tidskr. 103: Uppsala. ISSN X. The delta landscape at the estuary of the river Indalsälven hosts one of Sweden s largest populations of the riparian shrub Myricaria germanica (Tamaricaceae). Myricaria germanica is considered endangered (EN) in Sweden and is normally dependent on natural dynamics of non-regulated rivers. The reproduction of the shrub is good in the area, displayed by lots of juvenile plants at the river banks. Most plants are located in the northern parts of the delta outside the protected areas. Despite the fact that Indalsälven is regulated for hydroelectric power, some changes in water level occur that benefit M. germanica and other disturbance-dependent species. Variations in sea level and floods in recent years are probably important factors explaining why M. germanica can maintain a reproducing population in the delta landscape. Stefan Grundström är ekolog vid Timrå kommun och styrelseledamot i SBF. Stefan har under flera år arbetat med åtgärdsprogram för hotade arter, främst smällvedel, klådris och mnemosynefjäril. Adress: Älgsjö 103, Härnösand E-post: stefan.grundstrom@hotmail.com 316 SVENSK BOTANISK TIDSKRIFT 103:6 (2009)
Bevarandeplan Natura 2000
Bevarandeplan Natura 2000 Nordsjövikarna i Faxälven SE0710207 Foto: Länsstyrelsen Namn: Nordsjövikarna i Faxälven Sitecode: SE0710208 Områdestyp: SCA 2011-03 Areal: 6,0 ha Skyddsform: Oskyddat Kommun:
Läs merInventering av den hotade skalbaggen strandsandjägare (Cicindela maritima) i Västernorrland Stefan Grundström Stigsjö GeoBio
Strandsandjägare vid Stavre, Ljustorspån Foto: Sven Halling, Scandi Natur Inventering av den hotade skalbaggen strandsandjägare (Cicindela maritima) i Västernorrland 2007 Stefan Grundström Stigsjö GeoBio
Läs merRapport. Diarienummer Klådrisinventering. Öster om Russfjärden, Strömsund i Jämtlands län
Rapport Diarienummer 511-8502-2012 Klådrisinventering Öster om Russfjärden, Strömsund i Jämtlands län Omslagsbild Klådris. Foto: Fredrik Jonsson. Utgiven av Länsstyrelsen Jämtlands län December 2012 Utförd
Läs merTappningsstrategi med naturhänsyn för Vänern
2014-04-22 Anna Eklund och Sten Bergström SMHI:s Dnr: 2013/343/9.5 Länsstyrelsens Dnr: 502-6290-2012 Tappningsstrategi med naturhänsyn för Vänern -Strategi1 och Strategi2 Under våren 2013 tog Calluna fram
Läs merFigur 1. Älvmagasin Bjurfors Nedre, 6.8 km långt, 164-166 meter över havet.
9 Figur 1. Älvmagasin Bjurfors Nedre, 6.8 km långt, 164-166 meter över havet. 1 Innehåll Bäck 8... 3 Bäck 9... 9 Bäck 10... 11 Bäck 57... 15 Bäck 11... 17 Bäck 12... 20 Bäck 13... 23 Bäck 14... 27 2 Bäck
Läs merElfiske i Jönköpings kommun 2009
Elfiske i Jönköpings kommun 29 De genomförda elfiskena har skett framförallt som uppföljning av tidigare fisken eller fiskevårdsinsatser i Tabergsån och Lillån i Bankeryd. Ett inventeringsfiske (Kärrån)
Läs merOm man kör med bil längs någon av
Floran återhämtar sig inte längs utbyggda älvar Naturliga älvstränder är en av våra artrikaste miljöer. Att många växtarter försvinner från stränderna längs de utbyggda älvarna visste man sedan förut.
Läs merBevarandeplan för Natura 2000-området Abborravan
1(5) Bevarandeplan för Natura 2000-området Abborravan Foto: Lars Björkelid Fastställd av Länsstyrelsen: 2016-12-12 Namn och områdeskod: Abborravan, SE0810361 Kommun: Lycksele Skyddsstatus: Natura 2000:
Läs merLångvarig torka kontra extrem nederbörd
Halmstad 2011-05-03 Carin Nilsson Långvarig torka kontra extrem nederbörd Hur ser klimatet ut i ett 30 års perspektiv i Sydvästra Sverige? Några utmaningar: Hur ska vi bygga våra hus? Var ska vi bygga
Läs merFlottledsåterställning i Bureälven Etapp 1 Delrapport Strömsholm Bursjön 2015
Flottledsåterställning i Bureälven Etapp 1 Delrapport Strömsholm Bursjön 2015 Foto: Tony Söderlund Bakgrund Flottningen av timmer var som mest omfattande i Sverige mellan 1850-1950. Detta var den metod
Läs merInventering av fågelarv Holosteum umbellatum på Västra Torget 2017
1 Inventering av fågelarv Holosteum umbellatum på Västra Torget 2017 2 Innehållsförteckning Sammanfattning... 3 Bakgrund... 3 Artens ekologi och skötsel av lokalen... 3 Metodik och avgränsning... 3 Rödlistan...
Läs merKlimatanpassning Daniel Bergdahl
Klimatanpassning Daniel Bergdahl Jag heter Daniel och jobbar med klimatanpassning på Länsstyrelsen. Nederbörd och flöden kommer att förändras i ett framtida klimat. Tittat vi historiskt så har förhållandena
Läs merRestaureringsplan för Natura 2000-området Balgö, SE0510050 i Varbergs kommun
2012-12-20 1 (9) Restaureringsplan för Natura 2000-området Balgö, SE0510050 i Varbergs kommun Restaureringsplan inom Life+-projektet GRACE för delområde Balgö. Bilaga 1 Karta med restaureringsområden Jeanette
Läs merAtt planera för högre havsnivå Kristianstad och Åhuskusten. Michael Dahlman, C4 Teknik Kristianstads kommun
Att planera för högre havsnivå Kristianstad och Åhuskusten Michael Dahlman, C4 Teknik Kristianstads kommun Kristianstadsslätten är en gammal havsvik med stora ytor av lågt belägna områden. Genom den gamla
Läs merPelagia Miljökonsult AB
KOMPLETTERANDE NATURVÄRDESINVENTERING OCH MYRKARTERING I LIDENOMRÅDET MED OMNEJD 2014 Pelagia Miljökonsult AB Adress: Sjöbod 2, Strömpilsplatsen 12, 907 43 Umeå, Sweden. Telefon: 090-702170 (+46 90 702170)
Läs merHur blir klimatet i framtiden? Två scenarier för Stockholms län
Hur blir klimatet i framtiden? Två scenarier för Stockholms län Foto: Timo Schmidt/flickr.com Människans utsläpp påverkar klimatet Temperaturen på jorden stiger det pågår en global uppvärmning som med
Läs merBevarandeplan Natura 2000
Bevarandeplan Natura 2000 Långnäsmon SE0710202 Foto: Jonas Salmonsson Namn: Långnäsmon Sitecode: SE0710202 Områdestyp: SAC 2011-03 Areal: 4,2 ha Skyddsform: Biotopskydd Kommun: Timrå Naturvårdsförvaltare:
Läs merBevarandeplan för Natura 2000-området Norra Petikträsk
1(5) Bevarandeplan för Natura 2000-området Norra Petikträsk Åkerbär. Foto: Länsstyrelsen Västerbotten Fastställd av Länsstyrelsen: 2016-12-12 Namn och områdeskod: Norra Petikträsk, SE0810422 Kommun: Norsjö
Läs merPM ÖRINGBIOTOPER I HULEBÄCKEN
PM ÖRINGBIOTOPER I HULEBÄCKEN UPPDRAG Idrottsvägen Dagvatten UPPDRAGSNUMMER 13000126 UPPDRAGSLEDARE Ann Jansson UPPRÄTTAD AV Niklas Egriell DATUM 2018-04-12 Utredning om öringbiotoper i Hulebäcken i anslutning
Läs merBevarandeplan Natura 2000 Mörtsjöbäcken
Dnr 511-7956-05 00-001-064 Bevarandeplan Natura 2000 Mörtsjöbäcken Upprättad: 2005-08-12 Namn: Mörtsjöbäcken Områdeskod: SE0630202 Områdestyp: SCI (Art- och habitatdirektivet) Area: 0,5 ha Skyddsform:
Läs merBevarandeplan Natura 2000
Bevarandeplan Natura 2000 Nipsippan i Krången SE0710161 Namn: Nipsippan i Krången Sitecode: SE0710161 Områdestyp: psci 2000-07 enligt art- och habitatdirektivet Areal: 3,1 ha Skyddsform: Blivande naturreservat
Läs merRoland Jansson. Strandvegetation i utbyggda älvar möjliga miljöförbättringar
Roland Jansson Strandvegetation i utbyggda älvar möjliga miljöförbättringar Fritt strömmande älvar 1500 1450 1400 1350 1300 1250 1200 1150 1100 jan-94 jan-94 feb-94 mar-94 apr-94 apr-94 maj-94 jun-94 jul-94
Läs merKonsekvenser för flora, fauna och friluftsliv
Vänerns reglering Konsekvenser för flora, fauna och friluftsliv Anna Koffman Elisabeth Lundkvist Mova Hebert Maria Thorell Ny reglering! Kommer detta gynna oss? 1 Syfte Utreda konsekvenser för arter, habitat,
Läs merBevarandeplan Natura 2000
Bevarandeplan Natura 2000 Rigstakärret SE0710201 Foto: Per Sander Namn: Rigstakärret Sitecode: SE0710201 Områdestyp: SAC 2011-03 Areal: 4,6 ha Skyddsform: Biotopskydd Kommun: Timrå Tillsynsmyndighet: Skogsstyrelsen
Läs merBevarandeplan för Natura 2000-området Rabnabäcken
1(5) Bevarandeplan för Natura 2000-området Rabnabäcken Fjällviol. Foto: Andreas Garpebring Fastställd av Länsstyrelsen: 2016-12-12 Namn och områdeskod: Rabnabäcken, SE0810426 Kommun: Sorsele Skyddsstatus:
Läs merRoland Jansson. Åtgärder för a, förbä,ra trandvegeta0on i utbyggda älvar miljöanpassade va,entånd och skydd mot stranderosion
Roland Jansson Åtgärder för a, förbä,ra trandvegeta0on i utbyggda älvar miljöanpassade va,entånd och skydd mot stranderosion Strandvegeta0onens ekosystemfunk0oner Livsmiljö för många arter Filter mot gijer
Läs merBevarandeplan Natura 2000
Bevarandeplan Natura 2000 Sumpskog vid Flärkmyran SE0710200 Foto: Per Sander Namn: Sumpskog vid Flärkmyran Sitecode: SE0710200 Områdestyp: SAC 2011-03 Areal: 2,3 hektar Skyddsform: Biotopsskyddsområde
Läs merDammen uppströms intaget till Ungsjöboverket
På inspektionsresa till småskaliga vattenkraftsanläggningar i Dalarna Bålstabon Anders Nilsson blev 1990 egenföretagare då han grundade rörmokarfirman Håbo Rör AB. 1993 gav han sig in i vindkraftbranschen
Läs merSand Life (Life 11 NAT/SE/000849): Restaureringsplan för SE0420232 Bjärekusten i Båstads kommun
1 Sand Life (Life 11 NAT/SE/000849): Restaureringsplan för SE0420232 Bjärekusten i Båstads kommun Martorn på Ängelbäcksstrand inom Bjärekustens naturreservat. Bilaga 1 Karta med Natura 2000 område Bjärekusten
Läs merBevarandeplan Natura 2000
Bevarandeplan Natura 2000 Höglands naturminne SE0710208 Foto: Länsstyrelsen Namn: Höglands naturminne Sitecode: SE0710208 Områdestyp: SAC 2011-03 Areal: 0,4 hektar Skyddsform: Naturminne Kommun: Sundsvall
Läs merElfiske i Vojmån och Buföringsbäcken våren 2006
Tina Hedlund, Aquanord 2006-06-22 Rapport Elfiske i Vojmån och Buföringsbäcken våren 2006 Undersökningen utförd av Tina Hedlund Aquanord Bakgrund Hösten 2005 utfördes två elfisken i Vojmån och ett elfiske
Läs merAggarp-Åshuvud. Bevarandeplan för Natura 2000-område. Områdeskod SE Bevarandeplanen fastställd September 2005
Bevarandeplan för Natura 2000-område Aggarp-Åshuvud Områdeskod SE0310415 Bevarandeplanen fastställd September 2005 Beteckning Bakgrund Natura 2000 handlar om att bevara hotade arter och naturtyper som
Läs merVästernorrlands län. Översiktlig klimat- och sårbarhetsanalys Naturolyckor. Översiktlig klimat- och sårbarhetsanalys Västernorrlands län
Västernorrlands län Översiktlig klimat- och sårbarhetsanalys Naturolyckor Översiktlig klimat- och sårbarhetsanalys Västernorrlands län Redovisning av resultat Beskrivande rapport med kartor Kartorna är
Läs merÄger du ett gammalt träd?
Äger du ett gammalt träd? Då har du något speciellt i din vård Projektet Värna skyddsvärda träd ska öka kunskapen om trädens värde. Sexton kommuner i Västra Götaland och Halland vill gemensamt visa hur
Läs merKlimatförändringen inverkan idag och i framtiden
Mallversion 1.0 2009-09-23 Carin Nilsson och Katarina Norén Klimatförändringen inverkan idag och i framtiden Några utmaningar: Hur ska vi bygga våra hus? Var ska vi bygga dem? Och vad gör vi med byggnader
Läs merHökafältet GULLBRANNA
Du håller i en digital informationsbroschyr om Gullbranna och projektet Sand Life, som pågår fram till 2018 i reservatet. Här finns information och fakta om projektet och platsen, presenterat på ett enkelt
Läs merJordstjärnor i Sverige
Jordstjärnor i Sverige 4. Fransig jordstjärna, säckjordstjärna, mörk jordstjärna, rödbrun jordstjärna och kragjordstjärna Arterna i denna kvintett kan vara svåra att skilja åt. De växer ofta i skog och
Läs merBevarandeplan Natura 2000
1 (7) Bevarandeplan Natura 2000 Sörbyn SE0820416 Fastställd av Länsstyrelsen: 2007-12-11 Namn: Sörbyn Områdeskod: SE0820416 Områdestyp: SCI (utpekat enligt art- och habitatdirektivet) Area: 5,40 ha Ytterligare
Läs merBevarandeplan för Natura 2000-område (enligt 17 förordningen (1998:1252) om områdesskydd enligt miljöbalken m.m.)
1 (6) Enheten för naturvård Ekoberget SE110170 Bevarandeplan för Natura 2000-område (enligt 17 förordningen (1998:1252) om områdesskydd enligt miljöbalken m.m.) Inledning Bevarandeplanen är det dokument
Läs merRAPPORT FÅGELFÖREKOMST I RELATION TILL VINDKRAFT VID RUUTHSBO
RAPPORT FÅGELFÖREKOMST I RELATION TILL VINDKRAFT VID RUUTHSBO Lund 2009-12-17 Leif Nilsson Ekologihuset 223 62 Lund Leif.nilsson@zooekol.lu.se UPPDRAGET Vattenfall AB planerar att uppföra en mindre vindkraftspark
Läs merÅterbesök på äldre lokaler för grynig påskrislav i Västra Götalands län
Återbesök på äldre lokaler för grynig påskrislav i Västra Götalands län Sterocaulon incrustatum Rapport 2008:47 Rapportnr: 2008:47 ISSN: 1403-168X Författare: Naturcentrum AB Utgivare: Länsstyrelsen i
Läs merHökafältet TÖNNERSA. Du håller i pdf-versionen av en digital informationsbroschyr
Du håller i pdf-versionen av en digital informationsbroschyr om Tönnersa och projektet Sand Life, som pågår fram till 2018 i reservatet. Här finns information och fakta om projektet och platsen, presenterat
Läs merTillståndsansökan för vattenverksamhet Samrådshandling fortsatt samråd
Tillståndsansökan för vattenverksamhet Samrådshandling fortsatt samråd Utrivning av Milsbro och Gällsta kraftverk i Gnarpsån samt omledning av Lunnsjöbäcken vid Lunnsjöns utlopp och vid bäckens utlopp
Läs merVresrosen ett hot mot kustens flora
Vresrosen ett hot mot kustens flora Vresrosen ett hot mot kustens flora Vresrosen (Rosa rugosa) är en främmande art som förts in från Sydostasien i början av 1900-talet, och som sprider sig särskilt i
Läs merSäkerheten vid våra kraftverk
Säkerheten vid våra kraftverk Tillsammans kan vi öka säkerheten Ett vattenkraftverk är mäktigt att uppleva på nära håll. Det ger respekt och förståelse för naturens krafter. Vi på Vattenfall vill gärna
Läs merIndalsälven. Beskrivning av vattendraget
Indalsälven Denna värdebeskrivning är en del av det underlagsdata som definierar Energimyndighetens förslag på riksintressen för Vattenkraft. Förutom värdebeskrivningen finns GIS-data som visar dels kraftverkens
Läs merUmeälven. Beskrivning av vattendraget
Umeälven Denna värdebeskrivning är en del av det underlagsdata som definierar Energimyndighetens förslag på riksintressen för Vattenkraft. Förutom värdebeskrivningen finns GIS-data som visar dels kraftverkens
Läs merVindel River LIFE. Work plan för 2011 Action C2-C4
Vindel River LIFE Work plan för 2011 Action C2-C4 Action C2: ROTENTRÄSKDAMMEN Sökande: Åtgärd: Lycksele kommun / Vindelälvens Fiskeråd Uppförande av överfallströskel vid utloppet av Rotenträsket (Sikbäcken)
Läs merSkogsvårdsplan 2014 Skanssundets Samfällighetsförening
www.skanssundet.se Skogsvårdsplan 2014 Skanssundets Samfällighetsförening Skogsvårdsplan Skanssundets Samfällighetsförening BG 20140302 Sid 1 Bakgrund Skanssundets samfällighet har sedan dess bildande
Läs merDet finns två huvudgrupper av ogräs: fröogräs och rotogräs.
OGRÄS 2013 05 18 Vad är ett ogräs? Ogräs är egentligen ett orättvist namn på växter som många gånger är väldigt vackra men som råkar växa på, för oss människor, fel plats Ogräs är alltså en växt som finns
Läs merrapport 2013/1 Provfiske med ryssja i Enköpingsån 2012
rapport 2013/1 Provfiske med ryssja i Enköpingsån 2012 Alexander Masalin, Johan Persson, Tomas Loreth och Per Stolpe, Upplandsstiftelsen Gustav Johansson, Hydrophyta Ekologikonsult Författare Alexander
Läs merSamverkansgruppen 3 regleringsmagasin GEP i Lycksele, Lycksele kommun Åsa Widén Greger Jonsson
Samverkansgruppen 3 regleringsmagasin GEP i Lycksele, Lycksele kommun Åsa Widén Greger Jonsson Bilder i presentationen: Åsa Widén Rapport från Samverkansgruppen 3 regleringsmagasin God Ekologisk Potential
Läs merSTOCKHOLMS LÄN 2100 VARMARE OCH BLÖTARE
STOCKHOLMS LÄN 2100 VARMARE OCH BLÖTARE nordens venedig VARMARE OCH BLÖTARE DET FRAMTIDA STOCKHOLMSKLIMATET kommer att utsätta vårt samhälle och vår natur för allt större påfrestningar. Här får du se vad
Läs merBevarandeplan för. Klövberget (södra) SCI (Art- och habitatdirektivet) Mittpunktskoordinat: 1543249 / 6900148
Dnr 511-8928-06 00-001-064 Bevarandeplan för Klövberget (södra) Upprättad: 2006-12-15 Namn: Klövberget (södra) Områdeskod: SE0630129 Områdestyp: SCI (Art- och habitatdirektivet) Area: 46 ha Skyddsform:
Läs merVäg 796, bro över Indalsälven i Lit
GRANSKNINGSHANDLING Väg 796, bro över Indalsälven i Lit Östersunds kommun, Jämtlands län Hydrologisk PM, 2015-09-30 Objekt: 143961 Titel: Granskningshandling - Väg 796, bro över Indalsälven i Lit Utgivningsdatum:
Läs merNATURRESERVAT OCH NATURA 2000
NATURRESERVAT OCH NATURA 2000 Murstensdalen (även Natura 2000), syftet med reservatet är att bevara ett vilt och väglöst taiganaturskogsområde med omfattande förekomst av myrar, sjöar och tjärnar och med
Läs merBevarandeplan. Åtmyrberget SE0810484
Bevarandeplan Åtmyrberget E0810484 Namn: Åtmyrberget itecode: E0810484 Områdestyp: CI Area: 35 320 ha Kommun: I huvudsak Vindeln, men berör också Vännäs, Bjurholm och Lycksele Karta: Vindeln 21 J, ekonomiska
Läs merÅtgärd för att främja flodpärlmusslan
Lekbottenåterställning i Tallån 2016 Åtgärd för att främja flodpärlmusslan Datum: 2016-11-17 Flodpärlmussla Flodpärlmusslan (figur 1) är sedan 1994 fridlyst i hela Sverige, och klassas som Starkt hotad
Läs merBESIKTNING AV OMRÅDE I ALESKOGEN VID HALMSTAD 2014
BESIKTNING AV OMRÅDE I ALESKOGEN VID HALMSTAD 2014 SAMMANFATTANDE NATURVÅRDSUTLÅTANDE 2014-10-20 Örjan Fritz & Jonas Stenström Uppdragsgivare Halmstads kommun Samhällsbyggnadskontoret c/o Lasse Sabell
Läs merVikten av småbiotoper i slättbygden. www.m.lst.se
Vikten av småbiotoper i slättbygden www.m.lst.se Titel: Utgiven av: Text och bild: Beställningsadress: Layout: Tryckt: Vikten av småbiotoper i slättbygden Länsstyrelsen i Skåne län Eco-e Miljökonsult (Malmö)
Läs merInventering av ängsskära Serratula tinctoria och ängsvädd Succisa pratensis i Järlåsa- trakten. Pär Eriksson/Upplandsstiftelsen
Inventering av ängsskära Serratula tinctoria och ängsvädd Succisa pratensis i Järlåsa- trakten år 2013 Pär Eriksson/Upplandsstiftelsen 2 Bakgrund I Järlåsa-trakten förekommer de två sällsynta fjärilsarterna
Läs merElfiskeundersökning i Mölndalsån i Landvetter med utvärdering
2009-12-14 sid 1 (5) Härryda kommun Elfiskeundersökning i Mölndalsån i Landvetter med utvärdering Två fiskare i Mölndalsån Sportfiskarna Per-Erik Jacobsen Fiskevårdskonsulent Sjölyckan 6 416 55 Göteborg
Läs merEolus Vind AB Naturvärdesbedömning Rångedala / Falskog
Eolus Vind AB Naturvärdesbedömning Rångedala / Falskog Örnborg Kyrkander Biologi och Miljö AB Naturvärdesbedömning Rångedala / Falskog sida 2 Naturvärdesbedömning För att kunna avgöra vilka områden i en
Läs merNacka Tingsrätt Miljödomstolen, enhet 3 Box 1104 131 26 Nacka Strand. Stockholm 2009.01.12
Nacka Tingsrätt Miljödomstolen, enhet 3 Box 1104 131 26 Nacka Strand Stockholm 2009.01.12 Yttrande över Fortum Dalälven Kraft AB:s ansökan om att anlägga ett nytt kraftverk i anslutning till Untra kraftverk
Läs merPM: Utredning med anledning av förekomst av grenigt kungsljus inom detaljplanområdet för Börje tull
STADSBYGGNADSFÖRVALTNINGEN Handläggare Datum Diarienummer Mia Agvald Jägborn 2018-10-15 PBN-2017-287 PM: Utredning med anledning av förekomst av grenigt kungsljus inom detaljplanområdet för Börje tull
Läs merUTVECKLINGSMÖJLIGHETER VEGETATION GRÖNOMRÅDE ONSALA
Bilaga 8 UTVECKLINGSMÖJLIGHETER VEGETATION GRÖNOMRÅDE ONSALA (Fastighet 1:20) Landskapsgruppen AB Telefon: 031-749 60 00 Torsgatan 5 Telefax: 031-749 60 01 411 04 Göteborg Org nr: 556253 5988 Enens Samfällighetsförening
Läs merMetod för kartläggning av skyddszoner
Metod för kartläggning av skyddszoner Miljöavdelningen, Fiske- och vattenvårdsenheten Praktikant, Emma Cederlund 1 Titel: Författare: Handledare: Metod för kartläggning av skyddszoner Emma Cederlund Lukas
Läs merBilaga 1 Biotopkartering och naturvärdesbedömning
Bilaga 1 Biotopkartering och naturvärdesbedömning Biotopkartering Syfte Biotopkartering är en väl beprövad metod för inventering och värdering av skyddsvärda naturmiljöer. Syftet är att med en rimlig arbetsinsats
Läs merHökafältet HAVERDAL. Du håller i pdf-versionen av en digital informationsbroschyr
Du håller i pdf-versionen av en digital informationsbroschyr om Haverdal och projektet Sand Life, som pågår fram till 2018 i reservatet. Här finns information och fakta om projektet och platsen, presenterat
Läs merNYA BIOTOPKARTERINGSMODELLEN, MAJ 2017 BAKGRUND OCH VARIABLER
20170522 NYA BIOTOPKARTERINGSMODELLEN, MAJ 2017 BAKGRUND OCH VARIABLER Vad är biotopkartering? Vad är biotopkartering? Vad ska ingå i karteringen? Protokoll A, Del 1, 2 och 3 Protokoll A - Väsentliga förändringar
Läs merChecklista till fältbesöket - rådgivning 14U
Sida 1(7) Checklista till fältbesöket - rådgivning 14U Denna checklista är främst tänkt som ett stöd under själva fältbesöket. Den är tänkt att användas i bedömningen av dikets status, utseende och problematik.
Läs mer13 praktiska allmänna skötselråd
13 praktiska allmänna skötselråd -För ökad biologisk mångfald tack vare motorbaneaktiviteter 1 av 17 Skötselråd -anvisningar Detta är en generaliserad preliminär skötselplan för att underlätta igångsättning
Läs merInventering av stormusslor i Höje å 2016
Inventering av stormusslor i Höje å 2016 Vattenavledningsföretaget av Höjeån 1896-97 Lund 2016-06-20 Eklövs Fiske och Fiskevård Anders Eklöv Sid 1 (8) INNEHÅLL 1 INLEDNING 3 2 LOKALBESKRIVNING 3 3 RESULTAT
Läs merStränder som livsmiljö för djur, växter och svampar
Rödlistan för hotade arter Stränder som livsmiljö för djur, växter och svampar Småvatten och småvattendrag SLU ArtDatabanken Ulf Bjelke 2015 03 26 Foto: Fredrik Jonsson Foto: Krister Hall
Läs merBiotopvårdsåtgärder i Tåmeälven 2008
Direkttelefon Referens 0910-73 76 77 2008-11-17 Bygg- och miljökontoret Miljöavdelningen Bo-Göran Persson Biotopvårdsåtgärder i Tåmeälven 2008 Delrapport inom projektet - Kustvattendrag inom Skellefteå
Läs merBevarandeplan Natura 2000
Bevarandeplan Natura 2000 Indalsälvens delta Foto: Helena Paulsson Namn: Indalsälvens delta Sitecode: SE0710224 Områdestyp: psci enligt Art- och habitatdirektivet Area: 147 hektar Skyddsform: Delvis naturreservat
Läs merÖversvämningar i jordbrukslandskapet exempel från Smedjeån
Översvämningar i jordbrukslandskapet exempel från Smedjeån Johan Kling Vattenmyndigheten, Västerhavet johan.kling@lansstyrelsen.se, 070-600 99 03 Syfte Analys av Smedjeåns hydrologi och geomorfologi för
Läs merÅtgärder utan betydande produktionspåverkan. 12 åtgärdsgrupper i huvudfåra och biflöden
Åtgärder utan betydande produktionspåverkan 12 åtgärdsgrupper i huvudfåra och biflöden Hur tänkte vi? Innovativt - Att praktiskt i fält lokalisera var naturvärde och biologisk mångfald finns bevarad och
Läs merNy vattenkraftstation i nedre delen av Iggesundsån
Ny vattenkraftstation i nedre delen av Iggesundsån SAMMANFATTNING Holmen Kraft AB äger tre vattenkraftstationer som ligger i anslutning till Iggesunds samhälle. De tre vattenkraftstationerna heter Järnfallet,
Läs merBevarandeplan för Natura område
BEVARANDEPLAN Fastställd 2005-09-09 Diarienummer: 511-3663-2005 Naturvårdsfunktionen Åke Widgren Bevarandeplan för Natura 2000 - område SE0410068 Pukaviksbukten Kommun: Sölvesborg Områdets totala areal:
Läs merBild från områdets södra delområde som betas med inslag av uppluckrad grässvål med sandblottor. Foto: Johan Jansson, år 2013
1 Sand Life (Life 11 NAT/SE/000849): Restaureringsplan för Natura 2000-området Skedeås (tidigare namn Skedemosse), SE0330104, Mörbylånga kommun, Kalmar län Bild från områdets södra delområde som betas
Läs merUPPDRAGSLEDARE. Fredrik Wettemark. Johanna Lindeskog
UPPDRAG Modellering av översvämning i Höje å UPPDRAGSNUMMER UPPDRAGSLEDARE Fredrik Wettemark UPPRÄTTAD AV Johanna Lindeskog DATUM INLEDNING Höje å flyter genom de tre kommunerna Lomma, Lund och Staffanstorp
Läs merRemissvar om ansökan om spridning av bekämpningsmedlet VectoBac G i Nedre Dalälvsområdet (dnr: NV , NV )
Världsnaturfonden WWF Ulriksdals Slott 170 81 Solna Tel: 08 624 74 00 Fax: 08 85 13 29 peter.westman@wwf.se mats.forslund@wwf.se Allmänt: info@wwf.se Hemsida: www.wwf.se Naturvårdsverket Björn-Axel Beier
Läs merKlimatförändringar Hur exakt kan vi förutsäga. Markku Rummukainen Lunds universitet
Klimatförändringar Hur exakt kan vi förutsäga Markku Rummukainen Lunds universitet Markku.Rummukainen@cec.lu.se Det blir varmare Fortsatta utsläpp av växthusgaser kommer att orsaka fortsatt uppvärmning
Läs merÅtgärdsprogram för hotade arter
871 86 HÄRNÖSAND Besöksadress Nybrogatan 15 och Pumpbacksgatan 19 Telefon 0611-34 90 00 www.lansstyrelsen.se/vasternorrland Tillbakablickar på 2013 Sedan fem år tillbaka ger vi som arbetar med åtgärdsprogrammen
Läs merInventering av skaftslamkrypa i Landvettersjön vid Rådanäs
-14 UPPDRAG Tekniska utredningar DP Bråta UPPDRAGSNUMMER 12601144 UPPDRAGSLEDARE Björn Carlsson UPPRÄTTAD AV Niklas Egriell DATUM KVALITETSGRANSKNING Peter Rodhe Inventering av skaftslamkrypa i Landvettersjön
Läs merPM - Hydraulisk modellering av vattendraget i Kämpervik i nuläget och i framtiden
Detaljplan för del av KÄMPERSVIK KÄMPERÖD 1:3 M FL, Tanums kommun, Västra Götalands län PM - Hydraulisk modellering av vattendraget i Kämpervik i nuläget och i framtiden Sammanfattning Föreliggande PM
Läs merFörslag till prioriterade objekt vid en omprövning av vattendomar i Ljusnan nedströms Laforsen och Voxnan
PM 1 (17) 48 Miljöanalys Pär Granström 026-17 12 40 per.granstrom@x.lst.se Förslag till prioriterade objekt vid en omprövning av vattendomar i Ljusnan nedströms Laforsen och Voxnan Förord Detta förslag
Läs merVattenkvalitet Vattenkemiprover från Svartälven vid Hammarn (tabell 1).
Svartälven Avrinningsomr.: Gullspångsälv. 61-138 Terrängkartan: 12ed, 11e9d, 11e8d, 11e8e, Vattenförekomst: SE663193-14263 11e7e, 11e7f, 11e6f, 11e5f, 11e2f, 11e2g, 11eg, Vattendragsnummer: 13814 11gh,
Läs merÖVERSIKTLIG BIOTOPKARTERING OCH
NATURCENTRUM AB NATURINVENTERINGAR ÖVERSIKTLIG BIOTOPKARTERING OCH NATURVÄRDESBEDÖMNING Kronetorps gård, Burlövs kommun UNDERLAG FÖR DETALJPLAN På uppdrag av FOJAB Arkitekter, Malmö 2010-03-18 Uppdragstagare
Läs merStrandinventering i Kramfors kommun
Strandinventering i Kramfors kommun Bredkaveldun Utförd av biolog Bernt Persson 2011 Syfte Strandinventeringen utfördes med syfte att ge ett underlag som både kan användas av kommunen vid löpande handläggning
Läs merSamtliga veckans ord v VECKANS ORD v 35 (+ omprov v 37)
Samtliga veckans ord v 35-42 VECKANS ORD v 35 (+ omprov v 37) bytesdjur ett djur som äts av ett annat djur mossa växer över stenar och trädrötter promenera kan vara skönt att göra i skogen barrskog skog
Läs merSand Life (Life 11 NAT/SE/000849): Restaureringsplan för Hagestad inom Natura 2000-området, SE0430093 Sandhammaren i Ystads kommun
1 Sand Life (Life 11 NAT/SE/000849): Restaureringsplan för Hagestad inom Natura 2000-området, SE0430093 Sandhammaren i Ystads kommun Glänta i naturreservatet Hagestad där solen kan värma upp marken. Bilaga
Läs merSkogsvårdsplan. Kungshamns Samfällighetsförening
Skogsvårdsplan Kungshamns Samfällighetsförening Anders Larsson Mammut konsult Yxlan 22 April 2014 Sid 1 Skötselbeskrivning av naturmark, allmänt. Kungshamns Samfällighetsförening. Området är mycket vackert,
Läs mer7.5.7 Häckeberga, sydväst
7 och analys Backlandskapet i sydvästra delen av Häckeberga 7.5.7 Häckeberga, sydväst Naturförhållanden Den sydvästra delen av Häckeberga naturvårdsområde består av ett omväxlande halvöppet backlandskap
Läs merFörekomst av hårklomossa Dichelyma capillaceum på några lokaler i Kronobergs län
Förekomst av hårklomossa Dichelyma capillaceum på några lokaler i Kronobergs län Förekomst av hårklomossa ISSN 1103-8209, meddelande nr 2006:20 Text: Per Darell Omslagsfoto: Per Darell Tryckt på Länsstyrelsens
Läs merUppdaterad åtgärdstabell för gotlandsranunkel,
Uppdaterad åtgärdstabell för gotlandsranunkel, 2016 2021 (Ranunculus ophioglossifolius) Hotkategori: STARKT HOTAD (EN) Åtgärdstabellen har upprättats av Länsstyrelsen i Gotlands län Naturvårdsverket Tel:
Läs merSvenska Björn SE0110124
1 Naturvårdsenheten BEVARANDEPLAN Datum 2007-12-12 Beteckning 511-2006-060144 Svenska Björn SE0110124 Bevarandeplan för Natura 2000-område (Enligt 17 förordningen (1998:1252) om områdesskydd) Norrgrund
Läs merBilaga 1 Karta med restaureringsområden
1 Sand Life (Life 11 NAT/SE/000849): Restaureringsplan för Natura 2000-området Verkeåns dalgång, SE0420075, delområde Brösarps backar i Simrishamns kommun. Bilaga 1 Karta med restaureringsområden 2 Inledning
Läs merPedagogiska vattenmiljöer vid Erikstorps förskola
Pedagogiska vattenmiljöer vid Erikstorps förskola Vattnet i skolan 2016-08-23. Lyngnerns vattenråd www.vattenorganisationer.se/lygnernsvr/ 1 (8) Genom Erikstorp rinner en lite bäck som mynnar i Nolån.
Läs mer