Experimentell studie av köldbärarflödets inverkan på systemets värmefaktor

Save this PDF as:
 WORD  PNG  TXT  JPG

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Experimentell studie av köldbärarflödets inverkan på systemets värmefaktor"

Transkript

1 Flödesoptimering av bergvärmepumpar Experimentell studie av köldbärarflödets inverkan på systemets värmefaktor M A T T I A S E R I C S S O N H a n d l e d a r e : J o s é A c u ñ a MJ153x Examensarbete i Energi och miljö, grundnivå Stockholm 2013

2

3 Sammanfattning Denna studie har gått ut på att undersöka hur köldbärarödet påverkar värmepumpens och systemets värmefaktor samt föreslå hur ödet kan optimeras. En kopplingsprincip som tillåter att ödet genom värmepumpens förångare är lägre än ödet genom borrhålen har utvärderats. Köldbärarödet fanns ha en avgörande betydelse för värmepumpens värmefaktor och vid de utförda experimenten ökade värmefaktorn näst intill linjärt med ödet. Tidigare forskning visar samma sak men att kurvan för värmefaktorn planar ut vid ytterligare höjning av köldbärarödet. Beräknas istället systemets värmefaktor, där eekt för cirkulationspumpar räknas med, så existerar en punkt där en ytterligare höjning av köldbärarödet ger en försämring av värmefaktorn på grund av ökad pumpeekt. Inga resultat i studien tyder på att det skulle nnas en nytta av att ha lägre öde genom förångaren än genom borrhålen. Istället ökade systemets värmefaktor vid sänkning av borrhålsödena eftersom pumpeekten kraftigt reducerades. Frågeställningen kommer att fortsätta utredas med en utförlig experimentserie. i

4 Abstract The aim of this study has been to investigate the impact of the secondary uid ow(the brine) on the coecient of performance for both the heat pump unit and the entire system. A by-pass on the evaporator side that enables the ow through the evaporator to be lower than the ow through the boreholes has been evaluated. Increasing the secondary uid ow through the evaporator was found to increase the heat pump units coecient of performance and the relation was found to be almost linear. Previous research has shown the same result but the rate of increase in the coecient of performance is decreasing with higher uid ow. If the systems coecient of performance is calculated instead, which means taking power for the brine pump into account, a maximum point exists from where a further increasing of the brine ow would decrease the systems coecient of performance because of increased pumping power. No results in this study shows any benet of running the system with a lower ow through the evaporator than through the boreholes. Instead the systems coecient of performance was found to increase with a lower borehole ow because of reduced pumping power. This study will be followed by an extensive series of experiments. ii

5 Förkortningar C p 1 Värmebärarens specika värmekapacitet. [kj/(kg K)] COP 1 Coecient Of Performance. Värmepumpens värmefaktor [-] COP 1 sys Coecient Of Performance. Systemets värmefaktor [-] d Ė K Ė P 2 ṁ Rördiameter. [m] Värmepumpens kompressoreekt. [W] Förbrukad eekt av köldbärarpumpen. [W] Massöde. [kg/s] µ Dynamisk viskositet. [Pa s] Q 1 Re Reynolds tal. [-] ρ Densitet [kg/m 3 ] Avgiven värmeeekt i värmepumpens kondensor. [W] ρ 1 Värmebärarens densitet. [kg/m 3 ] ρ 2 Köldbärarens densitet. [kg/m 3 ] T 1 1 Värmebärarens temperatur in i kondensorn. [ C] T 1 2 Värmebärarens temperatur ut ur kondensorn. [ C] T 2 1 Köldbärarens temperatur in i förångaren. [ C] T 2 2 Köldbärarens temperatur ut ur förångaren. [ C] T 1 BH1 Köldbärarens temperatur till borrhål 1. [ C] T 2 BH1 Köldbärarens temperatur från borrhål 1. [ C] T 1 BH2 Köldbärarens temperatur till borrhål 2. [ C] T 2 BH2 Köldbärarens temperatur från borrhål 2. [ C] v V 1 V 2 V BH1 V BH2 Värmebärarens volymöde genom kondensorn. [m 3 /s] Köldbärarens volymöde genom förångaren. [m 3 /s] Köldbärarens volymöde genom borrhål 1. [m 3 /s] Köldbärarens volymöde genom borrhål 2. [m 3 /s] Flödeshastighet. [m/s] iii

6 Figurer 1 Principskiss för Laborationsuppställning Principskiss för Laborationsuppställning Värmepumpens och systemets värmefaktor som funktion av köldbärarödet 9 4 Avgiven kondensoreekt som funktion av köldbärarödet Pumpeekt som funktion av köldbärarödet Systemets värmefaktor under Test Värmebärarens returtemperatur under Test Köldbärarens temperatur till och från borrhålen under Test Köldbärarens temperatur till och från borrhålen under Test Systemets värmefaktor vid de olika ödeskongurationerna under Test 1 och Avgiven eekt i kondensorn ( Q 1 ) under Test 1 och Köldbärarens temperatur till och från borrhålen under Driftfall Köldbärarens temperatur till och från borrhålen under Driftfall Köldbärarens temperatur till och från borrhålen under Driftfall Temperaturhöjning över respektive borrhål för Driftfall Avgiven eekt i kondensorn ( Q 1 ) under Driftfall Systemets värmefaktor vid Driftfall Eektuttag ur BH1 och BH2 under Driftfall Eektuttag ur BH1 och BH2 under Driftfall Eektuttag ur BH1 och BH2 under Driftfall Värmebärarens temperatur in i kondensorn för Driftfall Värmebärarens öde för Driftfall iv

7 Innehåll 1 Introduktion Relevans Tidigare arbete Syfte och mål Delmål Metodik Systemgräns Grundläggande ekvationer Överförd eekt i kondensor Denition av COP Reynolds tal Utrustning och tester Värmepumpens värmefaktor Systemets värmefaktor och utvärdering av by-pass Tester laborationsuppställning Sammanställning och databehandling Resultat Värmepumpens värmefaktor Systemets värmefaktor och utvärdering av by-pass Test Test 1 och Driftfall 1,2 och Diskussion Resultat Delmål Delmål Delmål Delmål Felkällor Laborationsuppställning Laborationsuppställning Köldbärarens temperatur Värmebärarens temperatur Värmebärarens öde Slutsatser 26 6 Fortsatt arbete 27 v

8

9 1 Introduktion I strävan efter mer eektiva sätt att värma våra hus har bergvärmepumpen gjort ett stort intåg. Ofta innebär ett byte till bergvärmepump en stor ekonomisk besparing för användaren eftersom mängden köpt energi kraftigt kan reduceras. Ur ett samhällsperspektiv blir konsekvensen att en lägre andel fossila bränslen behöver användas för uppvärmning eftersom bergvärme till stor del utnyttjar förnyelsebar energi i form av termisk energi som är lagrad i marken. Besparingen för samhället är dock inte alltid så enkel att kvantiera eftersom den till stor del beror på hur den av värmepumpen använda elen produceras. Ett byte från fjärrvärme till bergvärme är i de esta fall en given ekonomisk besparing för användaren men om fjärrvärmen producerades genom till exempel spillvärme från ett kraftverk men elen istället produceras med hjälp av fossila bränslen kommer nettoutsläppen att öka. En bergvärmepump behöver därmed inte innebära en given förbättring ur ett samhällsperspektiv varför det är av yttersta vikt att driften optimeras så lång det är möjligt. Projektet går ut på att utvärdera nyttan av att driva en bergvärmepump med lägre öde över förångare än över borrhålet. Detta åstadkommes genom att bygga en by-pass på värmepumpens förångarsida och låta en del av köldbäraren från borrhålet recirkulera utan att passera förångaren. Flödet i by-passledningen justeras med hjälp av en manuell injusteringsventil. Nyttan av ett lägre förångaröde är att man då sparar pumpenergi för cirkulation av köldbäraren. En förutsättning är dock att tryckfallet över förångaren dominerar över tryckfallet över borrhålet. Ett ökat köldbäraröde kommer att öka värmepumpens värmefaktor men samtidigt kommer pumpenergin att öka. Rimligtvis nns ett max i systemets värmefaktor då en ytterligare ökning av köldbärarödet kräver mer pumpeekt än vad som erhålls i ökad kondensoreekt. 1.1 Relevans Fokus i studien ligger på optimering av bergvärmepumpar främst i villor och erbostadshus. Trenderna som kommer visas i hur värmepumpen fungerar rent tekniskt är dock inte beroende av storleken på värmepumpen. Frågeställningen är intressant eftersom bergvärmeanläggningar idag nästan uteslutande byggs med en kopplingsprincip som innebär lika köldbäraröde genom borrhål och förångare. Det nns tiotusentals anläggningar på svenska marknaden idag så om det är möjligt att optimera bentliga anläggningar kan det innebära en betydande nationell energibesparing. En anläggning kan enkelt byggas om med en by-pass för att möjliggöra olika öden över borrhål och förångare. Studien är också relevant eftersom artiklar med köldbärarödet i fokus är få och sällan behandlar ett system med borrhål. Om köldbärarödet undersöks är det ofta bara själva värmepumpens värmefaktor som studeras och inte vad som händer med pumpeekt och borrhålets prestanda. Att undersöka köldbärarödet ur ett systemperspektiv är begränsat utfört. 1

10 1.2 Tidigare arbete Granryd (2010) undersöker sekundära ödet 1 i förångare och kondensor och dess inverkan på systemets verkningsgrad. Rapporten behandlar direkta system, dvs. system utan en sekundär vätska där istället förångare är luftvärmd med en äkt. Simuleringar presenteras där systemets verkningsgrad undersöks som funktion av ödeshastigheten genom förångaren. Resultaten visar tydligt att det nns ett maximum där en ökning av ödeshastigheten ger en lägre värmefaktor för systemet. Samma sak visas av Granryd (2007) där istället indirekta system undersöks och köldbärarens inverkan på systemets värmefaktor presenteras. Samtidigt visas att högre köldbäraröde ger en högre förångningstemperatur vilket alltså ger högre värmeöverföring i förångaren. Det nns ertalet rapporter som undersöker systemets värmefaktor ur längre tidsperspektiv, bland andra Bakirci (2010) och Ozyurt och Ekinci (2011). Dessa har dock med fokus på hur framförallt bergets temperatur påverkar värmefaktorn för både värmepumpen och systemet. Bakirci (2010) utför körningar med en värmepump över cykler på 16 timmar och visar att värmefaktorn sjunker under hela körningen. Samtidigt visas att markens temperatur(i borrhålet) fortsätter att minska under hela körningen där minskningens hastighet avtar med körningens längd. Olika köldbäraröden testas ej. Det nns ertalet artiklar i likhet med Bakirci (2010) där ingen driftparameter egentligen isoleras utan tester utförs i syfte att utreda systemets prestanda under vanliga driftförhållanden. Artikeln säger ingenting om optimering av systemet. Ozyurt och Ekinci (2011) utför tester vid två olika köldbäraröden där det högre ödet ger en högre värmefaktor för både värmepumpen och systemet. Artikeln drar slutsatsen att man måste ta hela systemet i beaktande vid optimering av värmepumpar och inte fokusera på enbart värmepumpen. Designfaktorer som framförallt cirkulationspumpar och tryckfall i systemet är av största vikt för att erhålla en värmefaktor för systemet som är accepterbar. Chung och Choi (2012) studerar värmepumpens värmefaktor vid förändrat köldbärar- öde i en testrigg med konstant temperatur för värme- och köldbärare in i kondensor respektive förångare. Studien visar tydligt att värmepumpens värmefaktor ökar med ökat köldbäraröde och att ökningens hastighet minskar med ökat köldbäraröde. Även effektförbrukning för cirkulationspumpar räknas med och det visas att det nns ett max i systemets värmefaktor då en ökning av ödet sänker värmefaktorn på grund av ökad pumpeekt. Resultaten är i enlighet med Granryd (2007). Kongurationen med en by-pass på köldbäraren förekommer inte i någon av de studerade artiklarna. 1.3 Syfte och mål Syftet med denna studie är att undersöka nyttan av att driva en bergvärmeanläggning med olika öden genom borrhål och värmepumpens förångare. För att erhålla vetenskapligt säkra resultat krävs dock en mycket omfattande experimentserie vilken inte ryms inom ramen för ett kandidatexamensarbete. Denna studie fyller därför även ett syfte att ligga till grund för vidare experiment. Fokus har legat på att utföra experiment med hög kvalitet även om det får som konsekvens att antalet testade driftfall är för få för att dra några denitiva slutsatser om det övergripande syftet. 1 Sekundär refererar till värme- och köldbärare. Primär vätska är köldmediet i värmepumpen 2

11 1.3.1 Delmål Delmål har formulerats i form av frågorna nedan. Även om delmål 4 är det som är kärnan i studien fyller alla delmål en funktion i att ge en övergripande bild av köldbärarödets inverkan på systemet. 1. Hur påverkas värmepumpens COP 1 av förändrat köldbäraröde? 2. Hur påverkas eektuttaget ur ett borrhål av köldbärarödet? 3. Hur påverkas den nödvändiga pumpenergin för att cirkulera köldbäraren när ödet förändras? 4. Hur påverkas systemets värmefaktor (COP sys ) av att köldbärarödet optimeras för både borrhål och förångare? 3

12 2 Metodik Studien är huvudsakligen experimentellt utförd med en begränsad litteraturstudie för att sätta detta arbete i ett perspektiv. De utförda experimenten är relativt tidskrävande eftersom de termodynamiska processerna i systemet är relativt tröga och lång tid krävs för att erhålla stabila förhållanden. Systemets beteende under långa värmepumpscykler är också intressant att studera varför experimentserien avslutades med att testa endast ett enskilt driftfall vid varje tillfälle. Fokus har legat på att få hög kvalitet på få mätpunkter istället för att mäta vid många olika driftfall med större osäkerhet som konsekvens. Frågeställningen kommer att fortsätta undersökas i senare studier efter denna varför det är viktigt att ta fram och tillämpa en mätmetodik som ger högkvalitativa mätdata. På så sätt ligger denna studie till grund för vidare experiment. 2.1 Systemgräns Studien undersöker bergvärmeanläggningar med ett eller era borrhål samt en värmepump. I kapitel beskrivs den specika testanläggningen i detalj. För att jämföra systemets värmefaktor vid olika driftförhållanden krävs att drivenergi för cirkulationspumpar räknas med samt att öde och temperaturfall över värmepumpens kondensor mäts. Därför omsluter systemgränsen hela köldbärarsidan samt hela värmepumpen. Systemgränsen nns ritad i gur 2. Värmebärare och pumpeekt för att cirkulera denna är ej med inom systemgränsen. Anledningen till detta är att värmebärarödet hålls konstant under alla tester varför inte pumpeekten kommer att förändras. Att räkna med den skulle bara leda till ytterligare en felkälla som inte är nödvändig för att undersöka frågeställningen. Trender som kommer visas i studie kan bestämmas oberoende av pumpeekt för cirkulation av värmebäraren. Värmebärarens öde och temperaturer in och ut ur kondensorn måste dock mätas för att beräkna avgiven eekt från värmepumpen. Detta beskrivs i kapitel Grundläggande ekvationer Överförd eekt i kondensor För att beräkna överförd eekt i värmepumpens kondensor mäts värmebärarens öde samt in- och utgående temperaturer. Den värme som tillförts värmebäraren är samma som överförts i kondensorn. Överförd eekt beräknas enligt följande ekvation (Ekroth och Granryd, 2010). Q 1 = V 1 ρ 1 C p 1 (T 1 2 T 1 1 ) (1) där Q 1 är värmepumpens överförda eekt i kondensorn. [W] V 1 är värmebärarens volymöde. [m 3 /s] ρ 1 är värmebärarens densitet. [kg/m 3 ] C p 1 är värmebärarens specika värmekapacitet. [kj/(kg K)] T 1 1 är värmebärarens temperatur in i kondensorn. [ C] T 1 2 är värmebärarens temperatur ut ur kondensorn. [ C] 4

13 Ekvation 1 används även för beräkning av utvunnen eekt ur borrhålen. Då används istället köldbärarens densitet, volymöde och specik värmekapacitet samt temperaturhöjningen över borrhålet Denition av COP 1 COP 1 är förkortningen av engelskans Coecient Of Performance och avser värmepumpens värmefaktor(verkningsgrad i kylfallet brukar betecknas COP 2). där COP 1 = Ė K är värmepumpens kompressoreekt. [W] Q 1 Ė K (2) I denna rapport är dock systemets värmefaktor av intresse varför istället COP 1 sys denieras enligt Q 1 COP 1 sys = (3) Ė K + ĖP 2 Där Ė P 2 är pumpeekt för cirkulationspump P2(köldbärarpumpen) (Se gur 2 för vilken pump som avses). [W] Reynolds tal Reynolds tal är en dimensionslös konstant som beskriver huruvida en uids strömning är laminär eller turbulent. För strömning i rör denieras Reynolds tal som Re = ρvd µ (4) där ρ är uidens densitet. [kg/m 3 ] v är uidens hastighet i röret. [m/s] d är rörets diameter. [m] µ är uidens dynamiska viskositet. [Pa s] För rörströmning med normal ytråhet är kritiskt värde för omslag till turbulent strömning Re 2000 och vid Re >2300 råder fullt utvecklad turbulens (Ekroth och Granryd, 2010). 5

14 2.3 Utrustning och tester För att besvara frågeställningen användes två olika laborationsuppställningar. En testrigg för värmepumpar 2 användes för att studera värmepumpens värmefaktor vid förändrat köld- bärar öde. Även pumpe ekt mättes för att ge en indikation på hur stor påverkan den har på systemets totala värmefaktor. Riggen är belägen i Norsholm söder om Norrköping och är beskriven i detalj i kapitel Den andra laborationsuppställningen 3 är belägen i Vallentuna norr om Stockholm och användes för att utvärdera kopplingsprincipen med en by-pass samt för att studera systemets värmefaktor vid förändrat köldbärar öde. Laborationsuppställningen är en be ntlig bergvärmeanläggning belägen i en enplansvilla och är beskriven i detalj i kapitel Värmepumpens värmefaktor Principen för Laborationsuppställning 1 visas i gur 1. Värmepumpen som använts är en Rydell & Lembke EC Multi 903P med R407C som köldmedie och en märkt kondensore ekt på 35 kw. I testriggen ansluts värmare och kylare på värmepumpens förångar- respektive kondensorsida. Temperaturerna in på respektive sida(t1-1 och T2-1) kan därmed hållas konstanta. Flöden för både värmebärare och köldbärare är möjliga att reglera genom att förändra respektive cirkulationspumps varvtal. Testriggen är likvärdig med den som används av Chung och Choi (2012). Figur 1: Principskiss för Laborationsuppställning 1 Köldbärar ödets inverkan på värmepumpens värmefaktor studerades genom att låta köldbärar ödet variera samtidigt som temperatur på ingående köldbärare och värmebärare samt värmebärarens öde hölls konstant. Testerna syftade till att besvara delmål 1 och 3. Köldbärar ödet förändrades genom att ändra cirkulationspumpens varvtal. För varje varvtal hos cirkulationspumpen mättes öde och temperaturdi erenser för både värmebärare och köldbärare samt kompressorns och köldbärarpumpens förbrukade ele ekt. Med hjälp av dessa mätningar bestämdes COP 1 och COP 1sys vid varje köldbärar öde enligt ekvationerna 2 och 3. Varje driftfall testades under minst 30 minuter eller tills uktuationer hos de mätta parametrarna verkade ha nått ett minimum. Mätvärden loggades var 30:e sekund under hela mätperioden och de presenterade mätpunkterna är beräknade som medelvärden av mätvärdena under de sista 16 minuterna av mätningen. 2 3 I fortsättningen benämnes denna laborationsuppställning 1 I fortsättningen benämnes denna laborationsuppställning 2 6

15 2.3.2 Systemets värmefaktor och utvärdering av by-pass Figur 2 visar Laborationsuppställning 2 som användes för mätningar i Vallentuna. På radiatorkretsens returledning monterades en värmeväxlare för att kyla returvattnet och på så sätt simulera ett värmebehov i huset även om utetemperaturen var hög. På så sätt kan värmepumpen vara i drift kontinuerligt istället för att stanna när framledningstemperaturen på värmesystemet är tillräcklig. Värmeväxlaren kyls med kallvatten och kallvatten ödet regleras med en tappkran. Genom att justera kallvatten ödet kan stabila temperaturer erhållas på värmebärarens retur vilket ger värmepumpen stabila driftförutsättningar. Figur 2: Principskiss för Laborationsuppställning 2 Systemet har två borrhhål, BH1 och BH2, samt en värmepump. Värmepumpen är en IVT PremiumLine EQ E10 med R410A som köldmedie och en märkt kondensore ekt på 10 kw. Borrhålen består av U-rörskollektorer dimension mm och djupet 140 m per 4 av typ Brunata HGS5. Energimätare hål. Båda borrhålen är försedda med energimätare på värmebärare är en Kamstrup Multical 601 och ödesmätare på köldbärarledningen in i förångaren är en ABB WaterMaster. Elmätare för kompressor och köldbärarpump är båda Kamstrup 382B. 4 Flödesmätare tillsammans temperaturgivare på tillopp- och returledning 7

16 2.4 Tester laborationsuppställning 2 De specika driftfallen som utfördes i laborationsuppställning 2 är beskrivna i kapitel 3.2. Initialt var idén att testa många driftfall där borrhålsödet varieras för olika öden över förångare. Det skulle dock visa sig att problem uppstod med testanläggningen vilket gjorde att några stabila förhållanden ej kunde erhållas. Därför är de presenterade resultaten lika mycket en förklaring till varför de första testerna inte gav några tillförlitliga resultat som en undersökning av den faktiska frågeställningen. När anläggningen till slut var utformad på ett sätt som tillät högkvalitativa tester och en mätmetodik var utformad fanns endast tid kvar för att testa 3 driftfall. Den metodik som till slut användes var att köra varje driftfall under lång tid och sedan låta systemet återhämta sig under minst en natt. På så sätt får varje driftfall så lika förutsättningar som det är möjligt. Mätvärden antecknades under hela körningen med ca 3 minuters intervall under körningens början till ca 10 minuters intervall under körningens senare del. Under fortsatta tester kommer loggningsutrustning att installeras för att möjliggöra tester under längre tid och med högre precision. De slutliga driftfallen valdes för att testa både olika borrhålsöden vid samma förångaröde samt högre öden över förångare. Intentionen var att testa borrhålsöden vid både laminära och turbulenta strömningsförhållanden men vid den tidpunkt då testerna utfördes var borrhålskollektorns dimensioner okända varför en uppskattning utfördes. Det skulle visa sig att samtliga driftfall utfördes vid turbulenta förhållanden så den undersökningen återstår att göra. 2.5 Sammanställning och databehandling Resultaten från laborationsuppställning 1 loggades under hela körningen och de presenterade mätpunkterna är beräknade som medelvärden av mätvärdena under körningens sista 16 minuter. Fluktuationerna under körningen var mycket små och avvikelsen från de presenterade punkterna är mycket låg, dock är den inte kvantierad i denna studie. Resultaten från laborationsuppställning 2 visade på mycket högre uktuationer varför mätdatan är presenterad direkt i diagram utan vidare behandling. Undantaget är resultaten från Test 1 och 2 där era driftfall testades under samma körning. Där presenteras systemets värmefaktor som funktion av sammanlagt öde i borrhålen i gur 10. Punkterna i den guren är beräknade som medelvärdet av de sista 5 mätvärdena under respektive driftfall. Detta gjordes för att få en indikation på resultaten från Test 1 och 2 eftersom presentationen av ren mätdata hade varit svårtolkad. Under driftfallen 1-3 där endast ett driftfall testades vid varje körning är det dock lätt att tolka resultaten utan vidare behandling av mätdatan. 8

17 3 Resultat Nedan presenteras resultaten från de utförda experimenten. Resultaten är uppdelade i vilken ordning de erhölls under projektet och i kapitel 3.1 presenteras resultaten från den förstudie som syftade till att förstå hur värmepumpen i sig reagerar på förändrat köldbäraröde. I kapitel 3.2 utreds projektets kärnfråga om nyttan av olika öden över förångare och borrhål varför även denna del fått betydligt mer utrymme i rapporten. Resultaten presenterade i kapitel 3.1 får anses vara allmänt kända sen tidigare och inga nya insikter presenteras. 3.1 Värmepumpens värmefaktor Figur 3 visar värmefaktorn för den testade värmepumpen vid olika köldbäraröden. För experimenten användes laborationsuppställning 1. Testerna utfördes 14:e och 15:e februari COP1 COP1 sys 4 COP Köldbärarflöde [l/s] Figur 3: Värmepumpens och systemets värmefaktor som funktion av köldbärarödet Upp till köldbärarödet 1,4 l/s ökar COP 1 system men vid 1,6 l/s planar kurvan ut och visar tendens att sjunka. En ökning av köldbärarödet från 1,4 l/s till 1,6 l/s ger alltså inte någon höjning av systemets värmefaktor. Dock kan en höjning av köldbärarödet vara motiverad så länge inte värmefaktorn minskar eftersom kondensoreekten ökar. Värmepumpens värmefaktor fortsätter öka med ökat köldbäraröde och visar inga tendenser att plana ut. Ökningen är näst intill linjär från ca 1 l/s och uppåt. 9

18 38 36 Q 1 34 Effekt [kw] Köldbärarflöde [l/s] Figur 4: Avgiven kondensoreekt som funktion av köldbärarödet Figur 4 visar att värmepumpens avgivna eekt i kondensorn ökar näst intill linjärt med köldbärarödet. Hur denna kurva ser ut är rimligtvis specikt för varje värmepump och är beroende av ertalet designfaktorer hos värmepumpen. Den frågeställningen ligger dock utanför denna studie. Det viktiga resultatet här är att kondensoreekten ökar med ökat köldbäraröde vilket är en förutsättning för att värmefaktorn ska öka. 1.5 Ė P2 Ė P2 - tredjegradspolynom Effekt [kw] Köldbärarflöde [l/s] Figur 5: Pumpeekt som funktion av köldbärarödet Figur 5 visar förbrukad eleekt av köldbärarpumpen vid förändrat öde genom förångaren. Pumpeekt har enligt grundläggande strömningsmekanisk teori ett kubiskt förhållande (E p V 3 ) mot öde vilket stämmer väl överens med dessa resultat. I guren är ett interpolerat tredjegradspolynom inlagt för jämförelse och polynomet passar väl med de uppmätta punkterna. 10

19 3.2 Systemets värmefaktor och utvärdering av by-pass Med laborationsuppställning 2 utfördes tester för att utvärdera nyttan av ett lägre öde genom förångaren än genom borrhålen. Testerna utfördes vid sex olika tillfällen och resultaten är alla beskrivna i detalj nedan. Mätmetoden ändrades efter tillfällena 2 och 3 eftersom det var svårt att få stabilitet i mätningarna med den metod som först användes. Dessa två mätningar är därför benämnda Test 1 respektive Test 2 emedan de tre avslutande mätningarna, vid då tre olika driftfall, är benämnda Driftfall 1,2 och 3. Resultaten från Test 1 och 2 redovisas mest för att visa på varför de inte ger säkra resultat. Det skulle dock visa sig att de slutsatser som kan dras av Test 1 och 2 inte strider mot de som Driftfall 1,2 och 3 ger. Den första mätningen är benämnd Test 0 och utfördes innan värmeväxlaren på värmebäraren installerades Test 0 V 2 [l/s] VBH1 [l/s] VBH2 [l/s] Test 0 0, ,555 Tabell 1: Flöden genom förångare och borrhål under Test 0 Den första körningen utfördes 26 mars 2013 med ett borrhål öppet. Det specika syftet med mätningen var att köra ett och samma driftfall tills dess att alla temperaturer ställt in sig och stabilitet rådde i systemet. På så sätt skulle en lämplig testlängd kunna bestämmas. Ett problem uppstod dock med att värmebärarens returtemperatur kontinuerligt ökade under testet eftersom utetemperaturen var hög och inget värmebehov rådde i huset som värmepumpen betjänar. Värmepumpens producerade värme kyldes således inte bort vilket ck till följd att inga stabila förhållanden kunde erhållas. Figur 6 visar systemets värmefaktor under testet. Värmepumpen stannade efter 21 minuter på grund av tillräcklig framledningstemperatur på värmesystemet. 56 minuter senare startade den igen för att gå i 19 minuter COP1sys Test Figur 6: Systemets värmefaktor under Test 0 Den varierande värmefaktorn beror främst på att returtemperaturen från värmesystemet inte kunde hållas konstant vilket gav förändrad kondenseringstemperatur för värmepumpen under hela testet. Figur 7 visar värmebärarens returtemperatur under testet. 11

20 50 48 Temperatur [ C] Test Figur 7: Värmebärarens returtemperatur under Test 0 På grund av problematiken med värmebärarens returtemperatur installerades en kallvattenkyld värmeväxlare på returledningen. På så sätt simulerades ett värmebehov och värmebärarens temperatur in i kondensorn kunde hållas konstant. Inkopplingen är beskriven i kapitel

21 3.2.2 Test 1 och 2 V 2 [l/s] VBH1 [l/s] VBH2 [l/s] Test 1a 5 0,725 0,405 0,374 Test 1b 0,719 0,499 0,462 Test 1c 0,721 0,600 0,556 Test 1d 0,719 0,637 0,590 Test 2a 0,599 0,664 0,615 Test 2b 0,600 0,462 0,426 Tabell 2: Flöden genom förångare och borrhål under Test 1 och 2 Idén med testerna var att förändra ödet över borrhålet samtidigt som förångarödet hölls konstant. Detta kan åstadkommas genom att förändra köldbärarpumpens varvtal och sedan justera balanseringsventilen på by-passledningen för att erhålla rätt öde över förångaren. Varje ödeskonguration skulle köras tills dess att stabilitet hos de mätta parametrarna rådde. Eftersom Test 0 inte gav något svar på hur lång en körning bör vara var huvudsyftet med Test 1 och 2 att besvara just detta. Test 1 utfördes den 10 april 2013 och påbörjades 11:36 för att avslutas 16:10.Testet utfördes vid fyra olika borrhålsöden(beskrivna ovan som Test 1a-d). Det lägsta ödet testades först och ödet ökades sedan under dagen. Test 2 utfördes den 12 april 2013 och påbörjades 10:34 för att avslutas 13:36. Detta test utfördes vid 2 olika borrhålsöden(test 2a och 2b)där borrhålsödena sänktes från Test 2a till 2b. Den viktigaste lärdomen av dessa tester var att köldbärarens temperatur från borrhålen fortsätter att minska under hela körningarna eftersom det råder ett nära konstant eektuttag ur borrhålen. Borrhålen får alltså ingen möjlighet att återhämta sig mellan de olika testerna. Det får som konsekvens att varje ödeskonguration får olika driftförutsättningar eftersom köldbärartemperaturen hela tiden förändras. Figur 8 visar temperatur till och från borrhålen under Test 1. Temperatur [ C] T 1 BH1 T 2 BH1 T 1 BH2 T 2 BH Figur 8: Köldbärarens temperatur till och från borrhålen under Test 1 Under uppehållet i mätningen stängdes kylningen via värmeväxlaren av vilket ck till följd att värmepumpen stannade. Intressant är att det i dessa kurvor inte går att tyda 5 By-pass är stängd vid test 1a vilket borde ge att förångarödet är summan av ödena i borrhålen. Det rör sig här om ett mätfel och de tester där by-pass är stängd kommer i fortsättningen markeras med *. 13

22 när ödet ändras vilket indikerar att ödet har väldigt liten, eller ingen, påverkan på köldbärarens temperaturer. Det som kan ses är att temperaturskillnaden över borrhålet är större i början och minskar under testet vilket är en följd av att ödet ökas. Temperatur [ C] T 1 BH1 T 2 BH1 T 1 BH2 T 2 BH Figur 9: Köldbärarens temperatur till och från borrhålen under Test 2 Figur 9 visar motsvarande kurvor för Test 2. Under testet stängdes inte kylningen av under uppehållet vilket kan ses genom att köldbärartemperaturen fortsätter sjunka under hela testet. Även här kan ödesförändringarna tydas av en förändrad temperaturhöjning över borrhålen. Systemets värmefaktor för Test 1a-2b visas i gur 10. Värdena är beräknade som medelvärdet av de 5 sista mätpunkterna som registrerats under varje ödeskonguration. En trend kan tydas i att värmefaktorn minskar med ökat borrhålsöde. Det högre förångar- ödet i Test 1 tycks också leda till en högre värmefaktor. 5.5 Test 1 Test 2 COP1sys Sammanlagt flöde i BH1 och BH2 [l/s] Figur 10: Systemets värmefaktor vid de olika ödeskongurationerna under Test 1 och 2 Trenderna som visas i gur 10 kan dock inte enbart antas bero av ödena eftersom alla punkter är mätta vid olika köldbärartemperaturer. I gur 11 visas värmepumpens avgivna kondensoreekt under testerna. Avgiven eekt tycks sjunka under hela körningen från runt 14

23 12 till 11 kw för Test 1 och runt 11,5 till 10,5 kw för Test 2. Den sjunkande eekten kan rimligtvis förklaras med den sjunkande köldbärartemperaturen vilket gör att en mätpunkt från körningens start inte är jämförbar med en från körningens senare del. Denna slutsats leder fram till mätmetoden för Driftfall 1,2 och 3 där endast en ödeskonguration testades vid varje körning Test 1 Test 2 Effekt [kw] Figur 11: Avgiven eekt i kondensorn ( Q 1 ) under Test 1 och Driftfall 1,2 och 3 V 2 [l/s] VBH1 [l/s] VBH2 [l/s] Re BH1 Re BH2 Driftfall 1 0,700 0,645 0, Driftfall 2* 0,694 0,386 0, Driftfall 3* 1,003 0,556 0, Tabell 3: Flöden genom förångare och borrhål under Driftfall 1,2 och 3 samt Reynolds tal för de respektive borrhålen. Slutligen testades tre stycken driftfall i syfte att ge en indikation på eekten av olika öden över borrhål och förångare. Driftfall 1 kördes med ett högre öde över borrhålen än över förångaren emedan Driftall 2 och 3 båda kördes med stängd by-pass. I Driftfall 3 höjdes förångarödet för att se eekten av ett lägre temperaturfall över förångaren(vilket leder till högre förångningstemperatur). Driftfall 1 genomfördes den 17 april 2013 kl. 10:52-15:59, Driftfall 2 den 18 april :29-14:51 och Driftall 3 genomfördes den 23 april 2013 med start 10:36 och avslutande 15:37. Målet var i alla tre fallen att ha en testtid uppåt fem timmar. Driftfall 2 var dock tvunget att avbrytas eftersom värmepumpen stannade på grund av för lågt inställd framledningskurva för värmebäraren. Reynolds tal i borrhålen för de olika driftfallen är presenterade i tabell 3. Köldbärarvätskans egenskaper är använda vid 3 C och vid denna temperatur indikerar alla driftfallen turbulent öde i borrhålen. Vätskans dynamiska viskositet minskar dock med ökad temperatur och vid körningarnas senare del var temperaturen till borrhålen strax över 0 C. Vid denna temperatur visar fortfarande Driftfall 1 och 3 på turbulent strömning. Reynolds tal för Driftfall 2 är dock 2541 för BH1 och 2352 för BH2 vilket är precis över den gräns för utvecklad turbulent strömning som används. Vid mycket ostörda förhållanden kan strömningen vid dessa värden 15

24 på Reynolds tal vara laminär (Ekroth och Granryd, 2010). Det är dock orimligt att det är så i detta fall. Köldbärarens temperatur för de tre driftfallen mättes under hela körningarna och är presenterade i gurerna 12, 13 och 14. Under Driftfall 1 gjordes två uppehåll i mätningarna, det första för lunch, och det andra för att värmepumpen växlade över för att producera varmvatten. Värmepumpen jobbar vid varmvattenproduktion under helt andra förutsättningar under en period på ca 20 minuter (framförallt med kraftigt höjd värmebärartemperatur) vilket förklarar att de första mätpunkterna efter uppehållet har en högre köldbärartemperatur. Temperaturhöjning var ca 1,6-1,7 C för BH1 och 1,7-1,8 C för BH2 under hela körningen (de lägre värdena registrerades under körningens andra halva). Temperatur [ C] T 1 BH1 T 2 BH1 T 1 BH2 T 2 BH Figur 12: Köldbärarens temperatur till och från borrhålen under Driftfall 1 Under Driftfall 2 gjordes ett längre uppehåll för lunch samt för att värmepumpen växlade över till varmvattenproduktion. Samma tendens med en högre köldbärartemperatur efter varmvattenproduktionen som kan ses under Driftfall 1 kan tydas även här. Temperaturhöjningarna låg på 2,8-2,9 C för BH1 och 2,9-3,0 C för BH2 där även här det lägre värdet registrerades i körningens slutskede. Temperatur [ C] T 1 BH1 T 2 BH1 T 1 BH2 T 2 BH Figur 13: Köldbärarens temperatur till och från borrhålen under Driftfall 2 16

25 Även under Driftfall 3 gjordes två uppehåll, det första för lunch och det andra för att värmepumpen växlade över till varmvattenproduktion. Köldbärartemperaturen beter sig på samma sätt som under både Driftfall 1 och 2 efter varmvattenproduktionen. Temperaturhöjningar var 1,9-2,0 C för BH1 och 2,0-2,1 för BH2 där det lägre värdet, i likhet med tidigare körningar, registrerades i körningens slutskede. Temperatur [ C] T 1 BH1 T 2 BH1 T 1 BH2 T 2 BH Figur 14: Köldbärarens temperatur till och från borrhålen under Driftfall 3 Figur 15 visar en sammanställning av temperaturhöjningen för respektive borrhål under de tre Driftfallen. Tydligt är att temperaturhöjningen är beroende av borrhålsödet vilket är ett förväntat resultat. Ett högre öde ger en lägre temperaturhöjning och vice versa BH1 - Driftfall 1 BH2 - Driftfall 1 BH1 - Driftfall 2 BH2 - Driftfall 2 BH1 - Driftfall 3 BH2 - Driftfall 3 T [ C] Figur 15: Temperaturhöjning över respektive borrhål för Driftfall

26 Under alla tre körningarna sjönk den avgivna eekten i värmepumpens kondensor precis som under Test 1 och 2. Figur 16 visar den avgivna kondensoreekten för de tre driftfallen. Driftall 3 tycks ha en något högre avgiven eekt framförallt mot körningens senare del vilket rimligtvis kan förklaras med det högre ödet genom förångaren, i enlighet med resultaten som presenteras i gur Driftfall 1 Driftfall 2 Driftfall 3 Q1 [kw] Figur 16: Avgiven eekt i kondensorn ( Q 1 ) under Driftfall 1-3 Figur 17 visar systemets värmefaktor under hela körningen vid Driftfall 1,2 och 3. Tydligt är att det lägre borrhålsödet i Driftfall 2 ger en högre värmefaktor under hela körningen. Under körningens senare del stabiliserar sig värmefaktorn kring 5,1 vilket kan jämföras med 4,6 och 4,7 för Driftfall 1 respektive 3. Skillnaden i värmefaktor kan till störst del härledas till skillnaden i pumpeekt mellan de tre driftfallen. I Driftall 1 uppmättes en pumpeekt för cirkulation av köldbäraren till 0,304 kw, i Driftfall 2 uppmättes 0,112 kw och i Driftfall 3 uppmättes 0,281 kw Driftfall 1 Driftfall 2 Driftfall 3 COP1sys Figur 17: Systemets värmefaktor vid Driftfall

27 Figur 18 visar utvunnen eekt ur borrhålen vid Driftfall 1. I körningens inledning är eektuttaget betydligt högre eftersom det då är energi som är lagrad i köldbäraren som utvinns. Detta kan också ses i gurerna 12, 13 och 14 som visar köldbärarens temperaturer under de respektive körningarna. Där kan man tydligt se att temperaturerna från borrhålen är betydligt högre i början av körningen än då köldbäraren har fått cirkulera ett tag. Eektuttaget är sedan relativt konstant under körningens senare del. De uktuationer som kan tydas beror till stor del på att temperaturer till och från borrhålen endast kunde läsas av med en decimals noggrannhet varför temperaturhöjningen över borrhålet kan uktuera 0.1 C mellan mätpunkterna. Fluktuationerna hos köldbärarens temperaturhöjning över borrhålen kan tydligt ses i gur 15. Effekt [kw] Effektuttag BH1 Effektuttag BH Figur 18: Eektuttag ur BH1 och BH2 under Driftfall 1 Figur 19 visar eektuttaget ur borrhålen vid Driftfall 2. Samma tendenser som under Driftfall 1 kan tydas och anmärkningsvärt är att de förändrade borrhålsödet inte leder till någon uppenbar förändring i utvunnen eekt. Flödet verkar således ha liten inverkan på eektuttaget ur borrhålet. Effekt [kw] Effektuttag BH1 Effektuttag BH Figur 19: Eektuttag ur BH1 och BH2 under Driftfall 2 19

28 Figur 20 visar eektuttaget ur borrhålen vid Driftfall 3. Kurvorna har samma utseende som de för Driftfall 1 och 2. Eektuttaget är något högre än under de andra två driftfallen framförallt under körningens senare del. Effekt [kw] Effektuttag BH1 Effektuttag BH Figur 20: Eektuttag ur BH1 och BH2 under Driftfall 3 20

29 4 Diskussion Studiens resultat har inte givit motstridiga resultat vilket gör att indikationer på slutsatser kan dras. Det krävs dock en betydligt större experimentell studie med veriering av resultaten i ytterligare anläggningar för att klara slutsatser ska kunna dras. 4.1 Resultat Nedan diskuteras resultaten uppdelat på de olika delmålen Delmål 1 Experimenten som utfördes för att studera hur värmepumpens värmefaktor förändras med köldbärarödet gav mycket tydliga och stabila resultat. Chung och Choi (2012) utför samma experiment med en likvärdig laborationsuppställning och kommer fram till samma resultat. Värmepumpens värmefaktor ökar med köldbärarödet och kurvans lutning minskar ju högre öde som matas till förångaren. Resultaten som visas i denna studie visar dock på större skillnad mellan värmepumpens värmefaktor och systemets värmefaktor än vad Chung och Choi (2012) visar. Detta kan rimligtvis förklaras med att laborationsuppställningarnas utformning skiljer sig i fråga om tryckfall. Entydigt är dock att värmepumpens värmefaktor ökar med ökat köldbäraröde vilket även är i enlighet med grundläggande teori om värmeväxlare där ett högre öde genom förångaren höjer medeltemperaturen på köldbärarsidan vilket leder till högre värmeöverföring i förångaren. Granryd (2007) och Granryd (2010) plottar analytiska uttryck för ett systems värmefaktor vid antingen förändrat köldbäraröde eller förändrat luftöde genom förångaren i fall med luftvärmd förångare. Båda visar tydligt att systemets värmefaktor initialt ökar med ödet men sedan minskar då tryckfallet blir för högt och pumpenergin dominerar över den ökade avgivna eekten i kondensorn. Alla kurvor visar på ett tydligt max. Resultaten från denna studie och de som visas av Chung och Choi (2012) visar dock på att denna minskning i systemets värmefaktor vid högre öden genom förångare inte är så tydlig som de analytiska uttryck som Granryd (2007) och Granryd (2010) visar Delmål 2 Frågan om hur eektuttaget ur ett borrhål förändras av förändrat köldbäraröde är väldigt begränsat utredd i denna studie. Det har endast funnits tid för tre olika driftfall där två har i princip samma borrhålsöde. Den begränsade tiden för studien tvingade fram en kompromiss eftersom det även var intressant att testa olika öden genom förångaren. Intentionen var att testa borrhålsöden vid både turbulenta och laminära strömningsförhållanden eftersom det troligtvis är vid det omslaget som en skillnad, om den nns, borde kunna upptäckas. Vid experimenten var dock u-rörskollektorns dimensioner fortfarande okända varför inte Reynolds tal kunde beräknas. Detta medförde att en uppskattning av vilka driftfall som var intressanta var tvungen att göras. Det lägsta ödet som testades skulle dock visas sig ligga över den gräns på 2300 för Reynolds tal som brukar används för att indikera turbulenta strömningsförhållanden vid rörströmning. Inga skillnader i utvunnen eekt ur borrhålen kunde konstateras. 21

30 4.1.3 Delmål 3 De experimentella data som erhållits strider ej mot grundläggande teori. Resultatet om pumpeektens relation till öde är förväntat Delmål 4 Detta delmål behandlar kärnfrågan i studien om hur systemets värmefaktor påverkas av att ödet optimeras för både borrhål och förångare. Studien har inte givit något klart svar på detta eftersom inte tillräckligt många försök är utförda för att besvara vad som faktiskt är optimalt. Vad studien visat är att vad som kan vara ett optimalt öde för systemet inte nödvändigtvis är ett optimalt öde för respektive ingående komponent. Tillverkare av värmepumpar anger nominella öden vid vilka värmepumpen ska arbeta. Hur dessa bestäms är dock inte utrett och eftersom denna studie visat att värmepumpen får bättre värmefaktor desto högre öde den har kan det ifrågasättas om inte ödet över förångaren faktiskt ska bestämmas av hur systemet i övrigt är designat. Om ödet kan höjas utan att systemets värmefaktor minskar är höjningen motiverad eftersom då högre eekt avges i värmepumpens kondensor. Om man istället betraktar borrhålet så har denna studie inte visat på någon märkbar skillnad i borrhålets prestanda vid förändrat öde. Acuña (2013) undersöker ödets inverkan på en U-rörskollektors prestanda. Vid mycket låga öden blir temperaturskillnaden mellan nedåt- och uppåtgående köldbärarvätska hög vilket leder till att värme överförs från den uppåtgående vätskan till den nedåtgående vilket inte är önskvärt. Delmålet handlar om att besvara hur systemets värmefaktor påverkas av att ödet genom förångare respektive borrhål optimeras. Eftersom för få driftfall har kunnat testas nns inget klart svar på den frågan. Dock visar resultaten att Driftfall 2 ger betydligt högre värmefaktor än både Driftfall 1 och 3. Det som skiljer ut Driftfall 2 från de övriga är att borrhålsödet är betydligt lägre vilket ger en avgörande lägre pumpeekt och därmed högre värmefaktor för systemet. Det lägre borrhålsödet tyckas ha liten eller ingen påverkan på borrhålets eektuttag vilket redan är diskuterat ovan. Studien har hittills inte visat på någon nytta att ha ett lägre öde genom förångaren än genom borrhålet. Däremot visas att ett högre förångaröde tycks ge en högre värmefaktor för systemet. 4.2 Felkällor Eftersom den utförda studien är experimentell nns en mängd källor till möjliga fel. Varje mätare som använts har en viss upplösning och kan visa värden med en viss noggrannhet. För att i ett senare skede kunna presentera resultaten från dessa och fortsatta experiment måste en omfattande genomgång av alla mätare och deras respektive felmarginal utföras. I denna rapport begränsas dock denna undersökning till ett mer generellt resonemang om mätare och de största felkällorna som upptäckts vid experimentet lyfts fram tydligare. 22

31 4.2.1 Laborationsuppställning 1 Begränsad information om laborationsuppställning 1 nns eftersom den är belägen på ett företag och är permanent uppställd sen en lång tid tillbaka. Experimenten utfördes under två dagar och då fokuserades på att hinna med de tester som skulle utföras. Alla data loggades via en dator så avläsningsfel är en helt eliminerad felkälla. Laborationsuppställningens utformning med både värmare och kylare på köld- respektive värmebärare säkerställde stabila temperaturer under alla tester. Ytterst små uktuationer observerades under mätningarna Laborationsuppställning 2 Laborationsuppställning 2 är inte utrustad med utrustning för loggning av mätdata varför avläsningsfel är en möjlig felkälla. Det är dessutom så att de olika parametrarna inte kan läsas av samtidigt utan en mätpunkt kan sträcka sig över ca 1 minut från avläsning av första mätaren till avläsning av den sista. Vid mätningarna konstaterades att ödesmätarna för respektive borrhål inte tillsammans ger det öde som mätaren till förångaren ger i de fall då by-passledningen var helt stängd. Det skiljer sig alltså i avläsningen av dessa mätare. En felkälla mellan ödesmätarna är också att mätaren till förångaren visade i enheten l/s medan mätarna i borrhålen visade m 3 /h och mätaren till värmebäraren visade l/h. Därmed nns även en risk för avrundningsfel vid omvandling av ödena till jämförbara värden. För fortsatt arbete ska mätarna försöka ställas om (det är ej utrett om det är möjligt) till samma enheter. Flödesmätaren på värmebäraren tycktes också inte visa sina värden momentant utan ändrades med ca 30 s intervall. Det tyder på att mätaren själv beräknar något form av medelvärde under en kort tidsperiod som den sedan visar. Temperaturgivarna i respektive borrhål visade temperaturer med endast 0,1 C upplösning vilket inte är tillräckligt. I de presenterade resultaten kan uktuationer i framförallt temperaturhöjningen över hålet tydas. Dessa uktuationer är i realiteten inte så stora som presenteras utan är en konsekvens av mätarnas upplösning Köldbärarens temperatur Som beskrivet under resultaten från Test 1,2 samt Driftfall 1-3 så sjunker köldbärarens temperatur under en körning. För att kunna jämföra resultaten är det därför viktigt att varje körning har samma utgångsläge, det vill säga att köldbärarens temperatur är densamma vid varje påbörjad körning. Detta är dock en omöjlighet att åstadkomma eftersom bergets temperatur varierar över tiden och ej går att styra. Temperaturkurvorna som visas i gurerna 12, 13 och 14 visar på att bergets temperatur inte skiljde sig nämnvärt mellan de olika testade driftfallen. Dock kommer framtida experiment att föregås av en cirkulation av köldbärarvätskan under en tid, utan värmepumpsdrift, för att bestämma bergets temperatur exakt. En metod för att normalisera mätvärdena mot bergets temperatur ska också utformas. På så sätt ska mätvärden som är tagna vid olika tillfällen gå att jämföra. 23

32 4.2.4 Värmebärarens temperatur Figur 21 visar värmebärarens temperatur in i kondensorn för Driftfall 1-3. Temperatur [ C] Temperatur [ C] Temperatur [ C] Driftfall Driftfall Driftfall Figur 21: Värmebärarens temperatur in i kondensorn för Driftfall 1-3 Eftersom styrningen av temperaturen in i kondensorn sker genom att manuellt reglera kallvattenödet till värmeväxlaren på värmebärarens retur är det svårt att erhålla stabil temperatur. Den kran som vattnet reglerades genom har också relativt dålig upplösning vilket gör att en liten justering av kranen ger en stor påverkan på värmebärarens temperatur. Det faktum att styrningen är manuell kräver också konstant övervakning av temperaturen. Om utomhustemperaturen förändras så ändras husets eektbehov vilket gör att den värmeeekt som värmeväxlaren behöver kyla bort förändras. Därför medförde längre uppehåll i mätningarna för till exempel lunch att värmebärarens temperatur kunde ha stigit eller sjunkit uppåt 1-2 C efter uppehållet. Eftersom värmebärarens temperatur i högsta grad påverkar värmepumpens värmefaktor är det av stor vikt att denna felkälla elimineras i framtida experiment. För framtiden ska någon form av automatiserad styrning av kallvattenödet installeras. 24

Mätning och utvärdering av borrhålsvärmeväxlare Distribuerad Termisk Respons Test och uppföljning av bergvärmepumpsinstallationer i Hålludden

Mätning och utvärdering av borrhålsvärmeväxlare Distribuerad Termisk Respons Test och uppföljning av bergvärmepumpsinstallationer i Hålludden Mätning och utvärdering av borrhålsvärmeväxlare Distribuerad Termisk Respons Test och uppföljning av bergvärmepumpsinstallationer i Hålludden Författare: José Acuna, KTH Energiteknik December, 2011 Innehåll

Läs mer

Projektarbete Kylska p

Projektarbete Kylska p Projektarbete Kylska p Kursnamn Termodynamik, TMMI44 Grupptillhörighet MI 1A grupp 2 Inlämningsdatum Namn Personummer E-postadress Ebba Andrén 950816 ebban462@student.liu.se Kajsa-Stina Hedback 940816

Läs mer

Värmepumpens verkningsgrad

Värmepumpens verkningsgrad 2012-01-14 Värmepumpens verkningsgrad Rickard Berg 1 2 Innehåll 1. Inledning... 3 2. Coefficient of Performance, COP... 3 3. Primary Energi Ratio, PER... 4 4. Energy Efficiency Ratio, EER... 4 5. Heating

Läs mer

EffHP135w. Vätska/vattenvärmepump för Passivhus

EffHP135w. Vätska/vattenvärmepump för Passivhus EffHP135w Vätska/vattenvärmepump för Passivhus Integrerad kylfunktion Flexibel varmvattenlösning Anpassad för FTX Kan drivas med solpaneler Flexibel värmelösning Tillhör Ni de som tror på framtiden och

Läs mer

DAIKIN BERGVÄRME. Värmepumpen som anpassar sig efter behovet i ditt hus. Topptestade värmepumpar för alla svenska hem

DAIKIN BERGVÄRME. Värmepumpen som anpassar sig efter behovet i ditt hus. Topptestade värmepumpar för alla svenska hem DAIKIN BERGVÄRME Värmepumpen som anpassar sig efter behovet i ditt hus Topptestade värmepumpar för alla svenska hem Daikin Bergvärmepump RÄTT VÄRMEPUMP FÖR ALLA FÖRHÅLLANDEN Daikin Bergvärme gör det riktigt

Läs mer

Daikin bergvärme. Värmepumpen som anpassar sig efter behovet i ditt hus. Topptestade värmepumpar för alla svenska hem

Daikin bergvärme. Värmepumpen som anpassar sig efter behovet i ditt hus. Topptestade värmepumpar för alla svenska hem Daikin bergvärme Värmepumpen som anpassar sig efter behovet i ditt hus Topptestade värmepumpar för alla svenska hem Daikin Bergvärmepump Rätt värmepump för alla förhållanden Daikin Bergvärme gör det riktigt

Läs mer

Värmepump/kylmaskin vs. ventilationsaggregat

Värmepump/kylmaskin vs. ventilationsaggregat 2012-04-28 Värmepump/kylmaskin vs. ventilationsaggregat VX VX VX Rickard Berg 2 Innehåll Inledning 3 Värmepump 3 Värmepumps exempel 4 Ventilationsaggregat 4 Ventilations exempel 4 Fastighet exempel 5 Total

Läs mer

Användarhandledning. 2013 ver 1 2013-05-21. Energiberäkningar 1.0 Beta. Rolf Löfbom. www.lofbom.se

Användarhandledning. 2013 ver 1 2013-05-21. Energiberäkningar 1.0 Beta. Rolf Löfbom. www.lofbom.se Användarhandledning Energiberäkningar 1.0 Beta Rolf Löfbom 2013 ver 1 2013-05-21 www.lofbom.se Innehållsförteckning 1. Allmänt om Energiberäkningar 1.0 Beta... 3 1.1 Allmänt... 3 2. Dialogrutor... 4 2.1

Läs mer

Studie av åtgärder för att öka värmefaktorn för bergvärme till en villa

Studie av åtgärder för att öka värmefaktorn för bergvärme till en villa Studie av åtgärder för att öka värmefaktorn för bergvärme till en villa Genom forcerad konvektion över värmekälla samt flödesoptimering i borrhålskrets Frida Andersson André Sahlsten Kandidatexamensarbete

Läs mer

RADIATORTERMOSTATER RUMSTEMPERATUR TILLOPPSTEMPERATUR TRYCKFÖRHÅLLANDEN

RADIATORTERMOSTATER RUMSTEMPERATUR TILLOPPSTEMPERATUR TRYCKFÖRHÅLLANDEN Värt att veta om ENERGIMÄTNING av fjärrvärme RADIATORTERMOSTATER RUMSTEMPERATUR TILLOPPSTEMPERATUR TRYCKFÖRHÅLLANDEN i fjärrvärmenätet TRYCK OCH FLÖDE 1 VÄRT ATT VETA För att informera om och underlätta

Läs mer

RADIATORTERMOSTATER RUMSTEMPERATUR TILLOPPSTEMPERATUR TRYCKFÖRHÅLLANDEN

RADIATORTERMOSTATER RUMSTEMPERATUR TILLOPPSTEMPERATUR TRYCKFÖRHÅLLANDEN Värt att veta om ENERGIMÄTNING av fjärrvärme RADIATORTERMOSTATER RUMSTEMPERATUR TILLOPPSTEMPERATUR TRYCKFÖRHÅLLANDEN i fjärrvärmenätet TRYCK OCH FLÖDE 1 VÄRT ATT VETA För att informera om och underlätta

Läs mer

Jämförelse av Solhybrider

Jämförelse av Solhybrider Jämförelse av Solhybrider Uppföljning Oskar Jonsson & Axel Nord 2014-08-19 1 Inledning Denna rapport är beställd av Energirevisor Per Wickman som i ett utvecklingarbete forskar kring hur man kan ta fram

Läs mer

Energilager i mark kombinerat med solvärme

Energilager i mark kombinerat med solvärme Nordbygg 2008 Energilager i mark kombinerat med solvärme Göran Hellström Luleå Tekniska k Universitet/Lund i Tekniska k Högskola Sol och värmepump Göran Hellström, Matematisk Fysik, LTH/Förnyelsebar Energi,

Läs mer

DAIKIN BERGVÄRME. Värmepumpen som anpassar sig efter behovet i ditt hus. Topptestade värmepumpar för alla svenska hem

DAIKIN BERGVÄRME. Värmepumpen som anpassar sig efter behovet i ditt hus. Topptestade värmepumpar för alla svenska hem DAIKIN BERGVÄRME Värmepumpen som anpassar sig efter behovet i ditt hus Topptestade värmepumpar för alla svenska hem Daikin Bergvärmepump RÄTT VÄRMEPUMP FÖR ALLA FÖRHÅLLANDEN Daikin Bergvärme gör det riktigt

Läs mer

ENERGIPROCESSER, 15 Hp

ENERGIPROCESSER, 15 Hp UMEÅ UNIVERSITET Tillämpad fysik och elektronik Mohsen Soleimani-Mohseni Robert Eklund Umeå 10/3 2012 ENERGIPROCESSER, 15 Hp Tid: 09.00-15.00 den 10/3-2012 Hjälpmedel: Alvarez Energiteknik del 1 och 2,

Läs mer

Linköpings tekniska högskola Exempeltentamen 7 IEI / Mekanisk värmeteori och strömningslära. Exempeltentamen 7. strömningslära, miniräknare.

Linköpings tekniska högskola Exempeltentamen 7 IEI / Mekanisk värmeteori och strömningslära. Exempeltentamen 7. strömningslära, miniräknare. Linköpings tekniska högskola Exempeltentamen 7 IEI / Mekanisk värmeteori och strömningslära Joakim Wren Exempeltentamen 7 Tillåtna hjälpmedel: Allmänt: Formelsamling i Mekanisk värmeteori och strömningslära,

Läs mer

TEORETISKA BERÄKNINGAR PÅ EFFEKTEN AV BORRHÅLSBOOSTER

TEORETISKA BERÄKNINGAR PÅ EFFEKTEN AV BORRHÅLSBOOSTER UPPDRAG LiV Optimering bergvärmeanlägg UPPDRAGSNUMMER 0000 UPPDRAGSLEDARE Sten Bäckström UPPRÄTTAD AV Michael Hägg DATUM TEORETISKA BERÄKNINGAR PÅ EFFEKTEN AV BORRHÅLSBOOSTER BAKGRUND Energiutbytet mellan

Läs mer

Linköpings tekniska högskola IEI / Mekanisk värmeteori och strömningslära. Exempeltentamen 8. strömningslära, miniräknare.

Linköpings tekniska högskola IEI / Mekanisk värmeteori och strömningslära. Exempeltentamen 8. strömningslära, miniräknare. Linköpings tekniska högskola IEI / Mekanisk värmeteori och strömningslära Tentamen Joakim Wren Exempeltentamen 8 Tillåtna hjälpmedel: Allmänt: Formelsamling i Mekanisk värmeteori och strömningslära, miniräknare.

Läs mer

Kort historia På ITV s hemsida berättar de om hur ITV var först i Sverige så började man att använda geotermisk energi i början av 70-talet i form av

Kort historia På ITV s hemsida berättar de om hur ITV var först i Sverige så började man att använda geotermisk energi i början av 70-talet i form av GEOTERMISK ENERGI Innehållsförteckning 2-3 Kort historia 4-5 Hur utvinns energin, bergvärme 6-7 Hur utvinns energin, jordvärme 8-9 Värmepumpen 10-11 Energiomvandlingarna 12-13 Miljövänlig? 14-15 Användning

Läs mer

Bergvärme & Jordvärme. Isac Lidman, EE1b Kaplanskolan, Skellefteå

Bergvärme & Jordvärme. Isac Lidman, EE1b Kaplanskolan, Skellefteå Bergvärme & Jordvärme Isac Lidman, EE1b Kaplanskolan, Skellefteå Innehållsförteckning Sid 2-3 - Historia Sid 4-5 - utvinna energi - Bergvärme Sid 6-7 - utvinna energi - Jordvärme Sid 8-9 - värmepumpsprincipen

Läs mer

Framtidens. ergvärmepump DAIKIN ALTHERMA VÄRMEPUMP FÖR BERGVÄRME

Framtidens. ergvärmepump DAIKIN ALTHERMA VÄRMEPUMP FÖR BERGVÄRME Framtidens ergvärmepump DAIKIN ALTHERMA VÄRMEPUMP FÖR BERGVÄRME Daikin Altherma värmepump för bergvärme fördelar Geotermisk energi är en fri energikälla som kan användas för uppvärmning och varmvatten.

Läs mer

Made in Sweden. Solvärme i kombination med fjärrvärme

Made in Sweden. Solvärme i kombination med fjärrvärme Made in Sweden Solvärme i kombination med fjärrvärme Inkoppling av solvärme mot fjärrvärme Hur värmen tas till vara på i undercentralen finns det en rad olika lösningar på beroende på omständigheterna

Läs mer

Stångby Stångbypark Bostadsrättsförening

Stångby Stångbypark Bostadsrättsförening Stångby 2015-10-24 Stångbypark Bostadsrättsförening Information om bergvärmesystemet i Stångbypark 2015 För att medlemmarna skall kunna öka sin förståelse om hur vårt bergvärmesystem fungerar och på så

Läs mer

KYLSKÅPSPROJEKTET. Robert Mustonen, David Larsson, Christian Johansson, Andreas Svensson OCTOBER 12, 2014

KYLSKÅPSPROJEKTET. Robert Mustonen, David Larsson, Christian Johansson, Andreas Svensson OCTOBER 12, 2014 KYLSKÅPSPROJEKTET Robert Mustonen, David Larsson, Christian Johansson, Andreas Svensson OCTOBER 12, 2014 LINKÖPINGS UNIVERSITET Tekniska högskolan vid Linköpings universitet Rapport för Projekt Kylskåp

Läs mer

Effektivt uttnyttjande av energibrunnar för värmepumpar

Effektivt uttnyttjande av energibrunnar för värmepumpar Effektivt uttnyttjande av energibrunnar för värmepumpar Doktorand: José Acuna Projektledare: Prof. Björn Palm KTH handledare: Peter Hill Mål: Att ta fram rekommendationer för utformning och installation

Läs mer

LK Styrenhet ETO2 används för att styra anläggningen optimalt, avseende driftsekonomi och driftstid.

LK Styrenhet ETO2 används för att styra anläggningen optimalt, avseende driftsekonomi och driftstid. LK Markvärme Allmänt LK Markvärmesystem består av fördelare, rör och styrenhet. Fördelare Det finns tre olika typer av fördelare, LK Markfördelare, LK Värmekretsfördelare RF samt LK Fördelare Qmax G40.

Läs mer

IVT 490, IVT 495 TWIN

IVT 490, IVT 495 TWIN IVT 490, IVT 495 TWIN Extern Inkopplingsinstruktion Artikel nr: 9519659 Utgåva 2.0 Innehåll Allmänt...3 Material...4 Rörinkoppling...4 Elektrisk inkoppling...5 Inställningar i värmepumpen...5 Styrning...6

Läs mer

Förbättringsguide fjärrkyla. Anpassning av befi ntliga kylsystem till fjärrkyla

Förbättringsguide fjärrkyla. Anpassning av befi ntliga kylsystem till fjärrkyla Förbättringsguide fjärrkyla Anpassning av befi ntliga kylsystem till fjärrkyla Innehåll 1. Analys av fastighetssystem...3 2. Statistik analys...4 2.1 Kortslutning KKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKR

Läs mer

Projektarbete Kylskåpet

Projektarbete Kylskåpet Klass: Gruppnummer: Datum för laboration: Datum för rapportinlämning: Labbhandledare: Projektarbete Kylskåpet Termodynamik 7 MI1A Namn (gruppens kontaktperson Personummer E-postadress skrivs först) Simon

Läs mer

provprogram för värmeväxlare och vattenvärmare Tekniska bestämmelser F:109 Mars 2004

provprogram för värmeväxlare och vattenvärmare Tekniska bestämmelser F:109 Mars 2004 provprogram för värmeväxlare och vattenvärmare Tekniska bestämmelser F:109 Mars 2004 PROVPROGRAM FÖR VÄRMEVÄXLARE OCH VATTENVÄRMARE Tekniska bestämmelser F:109 Mars 2004 ISSN 1401-9264 2004 Svensk Fjärrvärme

Läs mer

Värmepumpar av. Joakim Isaksson, Tomas Svensson. Beta-verision, det kommer att se betydligt trevligare ut på hemsidan...

Värmepumpar av. Joakim Isaksson, Tomas Svensson. Beta-verision, det kommer att se betydligt trevligare ut på hemsidan... Värmepumpar av Joakim Isaksson, Tomas Svensson Beta-verision, det kommer att se betydligt trevligare ut på hemsidan... I denna avhandling om värmepumpar har vi tänkt att besvara följande frågor: Hur fungerar

Läs mer

Olika typer av fjärrvärmkopplingar

Olika typer av fjärrvärmkopplingar Olika typer av fjärrvärmkopplingar 1- stegskopplad eller parallellkoppling 2- stegskopplad 3- stegskopplad 1 1 1 1 1 2 Idag är parallellkopplade centraler vanligast vid nyproduktion. 2 3 Fjärrvärmesystemet

Läs mer

Kontaktperson Datum Beteckning Sida Mathias Johansson 2014-11-24 4P06815-04 1 (4) Energiteknik 010-516 56 61 mathias.johansson.et@sp.

Kontaktperson Datum Beteckning Sida Mathias Johansson 2014-11-24 4P06815-04 1 (4) Energiteknik 010-516 56 61 mathias.johansson.et@sp. Kontaktperson Mathias Johansson 2014-11-24 4P06815-04 1 (4) Energiteknik 010-516 56 61 mathias.johansson.et@sp.se Skånska Byggvaror AB Box 22238 250 24 HELSINGBORG Mätning av energiförbrukning hos utespa

Läs mer

Energilagring i ackumulatortank.

Energilagring i ackumulatortank. Umeå Universitet Tillämpad fysik och elektronik Anders Åstrand 2004-02-10 Laboration Energilagring i ackumulatortank. (Inom kursen Energilagringsteknik C 5p) Reviderad: 050303 AÅ 070213 AÅ Inledning Ackumulatortanken

Läs mer

Tentamen i termisk energiteknik 5HP för ES3, 2009, , kl 9-14.

Tentamen i termisk energiteknik 5HP för ES3, 2009, , kl 9-14. Tentamen i termisk energiteknik 5HP för ES3, 2009, 2009-10-19, kl 9-14. Namn:. Personnr: Markera vilka uppgifter som du gjort: ( ) Uppgift 1a (2p). ( ) Uppgift 1b (2p). ( ) Uppgift 2a (1p). ( ) Uppgift

Läs mer

Finns det över huvud taget anledning att förvänta sig något speciellt? Finns det en generell fördelning som beskriver en mätning?

Finns det över huvud taget anledning att förvänta sig något speciellt? Finns det en generell fördelning som beskriver en mätning? När vi nu lärt oss olika sätt att karaktärisera en fördelning av mätvärden, kan vi börja fundera över vad vi förväntar oss t ex för fördelningen av mätdata när vi mätte längden av en parkeringsficka. Finns

Läs mer

Experimentella metoder, FK3001. Datorövning: Finn ett samband

Experimentella metoder, FK3001. Datorövning: Finn ett samband Experimentella metoder, FK3001 Datorövning: Finn ett samband 1 Inledning Den här övningen går ut på att belysa hur man kan utnyttja dimensionsanalys tillsammans med mätningar för att bestämma fysikaliska

Läs mer

Namn Födelsedatum Mailadress Susanne Almquist 890308 susal716@student.liu.se. Oliver Eriksson 931109 olier456@student.liu.se

Namn Födelsedatum Mailadress Susanne Almquist 890308 susal716@student.liu.se. Oliver Eriksson 931109 olier456@student.liu.se KYLSKÅPSPROJEKTET Grupp 1 Mi1A TMMI44 Namn Födelsedatum Mailadress Susanne Almquist 890308 susal716@student.liu.se Oliver Eriksson 931109 olier456@student.liu.se Johan Boström 941112 johbo700@student.liu.se

Läs mer

Frågor och svar, Sanyo CO2.

Frågor och svar, Sanyo CO2. Pannans uppbyggnad: Frågor och svar, Sanyo CO2. 1. Tappvarmvatten uppvärms via värmeslinga, förvärms i botten av tanken och spetsvärms i toppen av tanken (där el-patronen är monterad). Fördelningen av

Läs mer

innehållsförteckning:

innehållsförteckning: innehållsförteckning: sida2: kort historik. sida3 ups,3 & 4 : hur man utvinner energi från energikällan, värmepump. sida 8: vilka energiomvandlingar sker. sida 9:för och nackdelar. sida 10: Användning

Läs mer

MAKING MODERN LIVING POSSIBLE. Teknisk beskrivning DHP-M.

MAKING MODERN LIVING POSSIBLE. Teknisk beskrivning DHP-M. MAKING MODERN LIVING POSSIBLE Teknisk beskrivning www.heating.danfoss.com Danfoss A/S frånsäger sig allt ansvar om dessa instruktioner inte följs vid installation eller service. Det engelska språket används

Läs mer

Bioenergi för värme och elproduktion i kombination 2012-03-21

Bioenergi för värme och elproduktion i kombination 2012-03-21 Bioenergi för värme och elproduktion i kombination 2012-03-21 Johan.Hellqvist@entrans.se CEO El, värme eller kyla av lågvärdig värme Kan man göra el av varmt vatten? Min bilmotor värmer mycket vatten,för

Läs mer

a) Vi kan betrakta luften som ideal gas, så vi kan använda allmänna gaslagen: PV = mrt

a) Vi kan betrakta luften som ideal gas, så vi kan använda allmänna gaslagen: PV = mrt Lösningsförslag till tentamen Energiteknik 060213 Uppg 1. BA Trycket i en luftfylld pistong-cylinder är från början 100 kpa och temperaturen är 27C. Volymen är 125 l. Pistongen, som har diametern 3 dm,

Läs mer

Kopplingsprinciper för anslutning av värmepump mot fjärrvärmecentral

Kopplingsprinciper för anslutning av värmepump mot fjärrvärmecentral 1 (5) Kopplingsprinciper för anslutning av värmepump mot fjärrvärmecentral Oavsett kopplingsprincip skall en installation av värmepump mot fjärrvärmecentral alltid granskas och godkännas av Södertörns

Läs mer

Kontaktperson Datum Beteckning Sida Mathias Johansson 2014-11-14 4P06815-01 1 (4) Energiteknik 010-516 56 61 mathias.johansson.et@sp.

Kontaktperson Datum Beteckning Sida Mathias Johansson 2014-11-14 4P06815-01 1 (4) Energiteknik 010-516 56 61 mathias.johansson.et@sp. Kontaktperson Mathias Johansson 2014-11-14 4P06815-01 1 (4) Energiteknik 010-516 56 61 mathias.johansson.et@sp.se Skånska Byggvaror AB Box 22238 250 24 HELSINGBORG Mätning av energiförbrukning hos utespa

Läs mer

Lathund fo r rapportskrivning: LATEX-mall. F orfattare Institutionen f or teknikvetenskap och matematik

Lathund fo r rapportskrivning: LATEX-mall. F orfattare Institutionen f or teknikvetenskap och matematik Lathund fo r rapportskrivning: LATEX-mall F orfattare forfattare@student.ltu.se Institutionen f or teknikvetenskap och matematik 31 maj 2017 1 Sammanfattning Sammanfattningen är fristående från rapporten

Läs mer

IVT 633. Frånluftsvärmepump med inbyggd fjärrvärmeväxlare

IVT 633. Frånluftsvärmepump med inbyggd fjärrvärmeväxlare IVT 633 Frånluftsvärmepump med inbyggd fjärrvärmeväxlare Komplett värmepump för värme, varmvatten, ventilation och IVT 633 är den nya generationens värmepump. Den är utvecklad för att motsvara moderna

Läs mer

TERMOVAR LADDNINGSPAKET

TERMOVAR LADDNINGSPAKET TERMOVAR Laddningspaket (SE) 6.12 TERMOVAR LADDNINGSPAKET MONTERINGS- OCH BRUKSANVISNING Storlekar Rp 25 Rp 32 28 mm klämring Med EPP isolering Med backventil Utan backventil 1(8) TERMOVAR Laddningspaket

Läs mer

Värmepump med R407C eller R134a?

Värmepump med R407C eller R134a? 2011-03-11 1 Värmepump med R407C eller R134a? R134a, 1,1,1,2-Tetrafluoretan R32, Difluormetan R125, Pentafluoretan 2011-03-11 2 Innehåll 1. VÄRMEPUMP MED R407C ELLER R134A? 3 1.1 Fördelar R407C: 3 1.2

Läs mer

SEI, System Efficiency Index det nya sättet att fastställa energieffektivitet

SEI, System Efficiency Index det nya sättet att fastställa energieffektivitet SEI, System Efficiency Index det nya sättet att fastställa energieffektivitet Klas Berglöf, ClimaCheck Sweden AB klas@climacheck.com www.climacheck.com 1 30 års erfarenheter från fältmätning Övervakning,

Läs mer

Linköpings tekniska högskola Exempeltentamen 8 IEI / Mekanisk värmeteori och strömningslära. Exempeltentamen 8. strömningslära, miniräknare.

Linköpings tekniska högskola Exempeltentamen 8 IEI / Mekanisk värmeteori och strömningslära. Exempeltentamen 8. strömningslära, miniräknare. Linköpings tekniska högskola Exempeltentamen 8 IEI / Mekanisk värmeteori och strömningslära Joakim Wren Exempeltentamen 8 Tillåtna hjälpmedel: Allmänt: Formelsamling i Mekanisk värmeteori och strömningslära,

Läs mer

Carrier 30NQC-Heat 60 Carrier 30NQE-Heat 60. Jord/Bergvärmepumpar med ny högtemperaturteknik CARRIER VÄRLDSLEDANDE INOM KYLA, VÄRME OCH VENTILATION

Carrier 30NQC-Heat 60 Carrier 30NQE-Heat 60. Jord/Bergvärmepumpar med ny högtemperaturteknik CARRIER VÄRLDSLEDANDE INOM KYLA, VÄRME OCH VENTILATION Carrier 30NQC-Heat 60 Carrier 30NQE-Heat 60 Jord/Bergvärmepumpar med ny högtemperaturteknik CARRIER VÄRLDSLEDANDE INOM KYLA, VÄRME OCH VENTILATION Värmepumpar är det självklara valet för allt fler som

Läs mer

Labbrapport. Isingmodel

Labbrapport. Isingmodel Labbrapport Auhtor: Mesut Ogur, 842-879 E-mail: salako s@hotmail.com Author: Monica Lundemo, 8524-663 E-mail: m lundemo2@hotmail.com Handledare: Bo Hellsing Göteborgs Universitet Göteborg, Sverige, 27--

Läs mer

Transkritisk CO2 kylning med värmeåtervinning

Transkritisk CO2 kylning med värmeåtervinning Transkritisk CO2 kylning med värmeåtervinning Författare: Kenneth Bank Madsen, Danfoss A/S & Peter Bjerg, Danfoss A/S Transkritiska CO 2 system har erövrat stora marknadsandelar de senaste åren, och baserat

Läs mer

Mätning av effekt och beräkning av energiförbrukning hos ett ute spa.

Mätning av effekt och beräkning av energiförbrukning hos ett ute spa. Kontaktperson Mathias Johansson 2015-06-16 5P03129-02 rev. 1 1 (4) Energi och bioekonomi 010-516 56 61 mathias.johansson.et@sp.se Nordiska Kvalitetspooler AB Box 22 818 03 FORSBACKA Energimätning på utespa

Läs mer

Tryckmätningar på standardkylskåpet ER8893C

Tryckmätningar på standardkylskåpet ER8893C Tryckmätningar på standardkylskåpet ER8893C Mätningar utförda på kylalabbet, klimatrum 3, Energiteknik, KTH, Brinellvägen 60 av Johan Nordenberg och Erik Björk hösten 2000. Sammanfattning Absolut- och

Läs mer

Rapport av projektarbete Kylskåp

Rapport av projektarbete Kylskåp Rapport av projektarbete Kylskåp Klass: Mi1a Gruppnummer: Mi1a 6 Datum för laboration: 1/10 4/10 2014 Datum för rapportinlämning: 2014 10 12 Labbhandledare: Joakim Wren Namn Personnumer E postadress Taulant

Läs mer

Med en Thermiapump kan du få skön svalka från din egen villatomt på sommaren

Med en Thermiapump kan du få skön svalka från din egen villatomt på sommaren Med en Thermiapump kan du få skön svalka från din egen villatomt på sommaren Thermiapumpen är mycket mer än enbart värmepump Ett helt klimatsystem som ger värme på vintern och svalka på sommaren Passiv

Läs mer

Vår handläggare Projektnummer Datum Status Sida Jörgen Wallin 090131-Brf Bergakungen-JW-01 2012-08-08 V.1.0 Sida 1(12)

Vår handläggare Projektnummer Datum Status Sida Jörgen Wallin 090131-Brf Bergakungen-JW-01 2012-08-08 V.1.0 Sida 1(12) Jörgen Wallin 090131-Brf Bergakungen-JW-01 2012-08-08 V.1.0 Sida 1(12) Objektsinformation Kundnamn Objekt Adress Yta Brf Bergakungen Sicklaön 92:3, Sicklaön 93:1 samt Sicklaön 94:1 Becksjudarvägen 31-39(byggnad

Läs mer

PROVNINGSRAPPORT NR VTT-S-06186-13/SE 6.9.2013 ÖVERSÄTTNING

PROVNINGSRAPPORT NR VTT-S-06186-13/SE 6.9.2013 ÖVERSÄTTNING PROVNINGSRAPPORT NR VTT-S-6186-13/SE 6.9.213 Funktionsprovning av luftvärmepumpen SCANVARM SVI12 + SVO12 vid låga uteluftstemperaturer och med en värmefaktor som inkluderar avfrostningsperioderna - maskinens

Läs mer

Jordvärme, Bergvärme & värmepumpsprincipen. Maja Andersson EE1B El & Energiprogrammet Kaplanskolan Skellefteå

Jordvärme, Bergvärme & värmepumpsprincipen. Maja Andersson EE1B El & Energiprogrammet Kaplanskolan Skellefteå Jordvärme, Bergvärme & värmepumpsprincipen Maja Andersson EE1B El & Energiprogrammet Kaplanskolan Skellefteå Kort historik På hemsidan Wikipedia kan man läsa att bergvärme och jordvärme är en uppvärmningsenergi

Läs mer

Seminariet berör värmepumpar och en uppskattning av laborationsmotorns verkningsgrad.

Seminariet berör värmepumpar och en uppskattning av laborationsmotorns verkningsgrad. SG1216,Seminarium4,måndag3maj2010 Kontrollerasjälvischemattidochlokal. Senastetidpunktförredovisningavseminarieuppgift: Redovisningskergenom Uppgiftersomlämnasin Senastetidpunkt Ping Pong: 4.1c;4.2d Fredag30april.

Läs mer

Uppdrag för LEGO projektet Hitta en vattensamling på Mars

Uppdrag för LEGO projektet Hitta en vattensamling på Mars LEGO projekt Projektets mål är att ni gruppvis skall öva på att genomföra ett projekt. Vi använder programmet LabVIEW för att ni redan nu skall bli bekant med dess grunder till hjälp i kommande kurser.

Läs mer

SPARGUIDE. för bostadsbolagens uppvärmning

SPARGUIDE. för bostadsbolagens uppvärmning SPARGUIDE för bostadsbolagens uppvärmning Värme in, värme ut Uppvärmning Värmeförlust 10-15% Sol 3-7% Inneboende 3-6% Golv 15-20% Väggar 25-35% Ventilation 15-20% Husteknik VÄRME IN 5-10% Varmvatten 8-12%

Läs mer

Bestämning av hastighetskonstant för reaktionen mellan väteperoxid och jodidjon

Bestämning av hastighetskonstant för reaktionen mellan väteperoxid och jodidjon Bestämning av hastighetskonstant för reaktionen mellan väteperoxid och jodidjon Jesper Hagberg Simon Pedersen 28 november 2011 Chalmers Tekniska Högskola Institutionen för Kemi och Bioteknik Fysikalisk

Läs mer

ECODAN LUFT/VATTEN INVERTER. Ny revolutionerande teknik och ett komplett system för värme/varmvatten

ECODAN LUFT/VATTEN INVERTER. Ny revolutionerande teknik och ett komplett system för värme/varmvatten ECODAN LUFT/VATTEN INVERTER Ny revolutionerande teknik och ett komplett system för värme/varmvatten Ny effektiv och miljövänlig teknik sänker dina kostnader Ecodan ett komplett system I uteluften finns

Läs mer

Diagnostiskt prov i mätteknik/luftbehandling inför kursen Injustering av luftflöden

Diagnostiskt prov i mätteknik/luftbehandling inför kursen Injustering av luftflöden 1 (14) inför kursen Injustering av luftflöden 1. I vilken skrift kan man läsa om de mätmetoder som normalt skall användas vid mätningar i ventilationsinstallationer? 2. Ange vad de tre ingående parametrarna

Läs mer

IVT 495 TWIN. Värmepumpen som ger dubbel effekt med frånluft och jordvärme

IVT 495 TWIN. Värmepumpen som ger dubbel effekt med frånluft och jordvärme IVT 495 TWIN Värmepumpen som ger dubbel effekt med frånluft och jordvärme Högre besparing Trygghet för framtiden IVT har utvecklat ett helt nytt och unikt värmepumpssystem. Vi har kombinerat de bästa lösningarna

Läs mer

TA-PICL. Tryckoberoende reglerkrets ENGINEERING ADVANTAGE

TA-PICL. Tryckoberoende reglerkrets ENGINEERING ADVANTAGE Prefabricerade enheter TA-PICL Tryckoberoende reglerkrets Tryckhållning & Vattenkvalitet Injustering & Reglering Rumstemperaturreglering ENGINEERING ADVANTAGE TA-PICL är en 2-vägs reglerkrets för reglering

Läs mer

Fläktkonvektorer. 2 års. vattenburna. Art.nr: 416-087, 416-111, 416-112 PRODUKTBLAD. garanti. Kostnadseffektiva produkter för maximal besparing!

Fläktkonvektorer. 2 års. vattenburna. Art.nr: 416-087, 416-111, 416-112 PRODUKTBLAD. garanti. Kostnadseffektiva produkter för maximal besparing! PRODUKTBLAD Fläktkonvektorer vattenburna Art.nr: 416-087, 416-111, 416-112 Kostnadseffektiva produkter för maximal besparing! 2 års garanti Jula AB Kundservice: 0511-34 20 00 www.jula.se 416-087, 416-111,

Läs mer

SVÄNGNINGSTIDEN FÖR EN PENDEL

SVÄNGNINGSTIDEN FÖR EN PENDEL Institutionen för fysik 2012-05-21 Umeå universitet SVÄNGNINGSTIDEN FÖR EN PENDEL SAMMANFATTNING Ändamålet med experimentet är att undersöka den matematiska modellen för en fysikalisk pendel. Vi har mätt

Läs mer

Wilma kommer ut från sitt luftkonditionerade hotellrum bildas genast kondens (imma) på hennes glasögon. Uppskatta

Wilma kommer ut från sitt luftkonditionerade hotellrum bildas genast kondens (imma) på hennes glasögon. Uppskatta TENTAMEN I FYSIK FÖR V1, 18 AUGUSTI 2011 Skrivtid: 14.00-19.00 Hjälpmedel: Formelblad och räknare. Börja varje ny uppgift på nytt blad. Lösningarna ska vara väl motiverade och försedda med svar. Kladdblad

Läs mer

Systemlösnings presentation del 1. JP Walther AB 2013

Systemlösnings presentation del 1. JP Walther AB 2013 Systemlösnings presentation del 1. JP Walther AB 2013 Vattenburen energi för egnahem/vannburen varme för bolig och hyttan Värmesystem med vattenmantling Ger möjlighet till *Förbrukarvatten/tappvarmvatten

Läs mer

PREFABRICERADE ENHETER

PREFABRICERADE ENHETER PREFABRICERADE ENHETER TA-PICL TRYCKOBEROENDE REGLERKRETS TA-PICL är en 2-vägs reglerkrets för reglering av temperaturer. TA-PICL är oberoende av tillgängligt tryck till kretsen. Användingsområde är ventilationsbatterier,

Läs mer

tryckfallets påverkan vid energimätning

tryckfallets påverkan vid energimätning tryckfallets påverkan vid energimätning rapport 2013:11 Figur 4. Montering av temperaturgivare. Mätningarna gjordes vid två olika temperatur mätningarna med tiogradigt vatten var testrig inte skulle påverkas

Läs mer

TA-PICL. Prefabricerade enheter Tryckoberoende reglerkrets

TA-PICL. Prefabricerade enheter Tryckoberoende reglerkrets TA-PICL Prefabricerade enheter Tryckoberoende reglerkrets IMI TA / Styrventiler / TA-PICL TA-PICL TA-PICL är en 2-vägs reglerkrets för reglering av temperaturer. TA-PICL är oberoende av tillgängligt tryck

Läs mer

Högeffektiv värmeåtervinning med CO2

Högeffektiv värmeåtervinning med CO2 Högeffektiv värmeåtervinning med CO2 Marknadsandelen för kylsystem med transkritiskt CO 2 har ökat på senare år. Sedan 2007 har marknaden i Danmark rört sig bort från konventionella kylsystem med HFC eller

Läs mer

RIKTLINJER FÖR TERMISK RESPONSTEST (TRT) Svenskt Geoenergicentrum 2015

RIKTLINJER FÖR TERMISK RESPONSTEST (TRT) Svenskt Geoenergicentrum 2015 RIKTLINJER FÖR TERMISK RESPONSTEST (TRT) Svenskt Geoenergicentrum 2015 FÖRORD Dessa riktlinjer för utrustning, utförande, analys och redovisning av Termisk Responstest (TRT) för energibrunnar har tagits

Läs mer

SweTherm. Villaprefab, fjärrvärme och varmvattenberedning. SweTherm AB 2002-05-27. Värt att veta

SweTherm. Villaprefab, fjärrvärme och varmvattenberedning. SweTherm AB 2002-05-27. Värt att veta Värt att veta Om man tidigare har haft en oljepanna, varmvattenberedare, elpanna, eller den gamla typen av fjärrvärmecentral så får man nu en ny och modern varmvattenreglering. Och för att detta ska fungera

Läs mer

Så fungerar en värmepump,

Så fungerar en värmepump, Så fungerar en värmepump, och så kan vi göra dem bättre Björn Palm, Avd. Tillämpad termodynamik och kylteknik, Inst Energiteknik, KTH Så fungerar en värmepump, Principen för ett värmepumpande system Värmesänka

Läs mer

LK Markvärme. Allmänt. Fördelare. Rör

LK Markvärme. Allmänt. Fördelare. Rör LK Markvärme Allmänt LK Markvärme är ett rörsystem avsett för att hålla snö- och isfritt på gator, torg, körramper, trafikytor, broar, lastbryggor mm. Grundkomponenter i markvärmesystemet är fördelare,

Läs mer

5 ÅRS GARANTI Midea M idea nordic nordic v är v M är epu M Mpska M t pska alog t alog 2012

5 ÅRS GARANTI Midea M idea nordic nordic v är v M är epu M Mpska M t pska alog t alog 2012 5 ÅRS GARANTI Midea nordic värmepumpskatalog 2012 nordic värmepumpskatalog 2012 Midea Design Series 5.05 20 db 5 ÅRS GARANTI Premier Nordic Premier Nordic Heatpump Heatpump Premier Nordic Premier Nordic

Läs mer

Linnéuniversitetet Institutionen för fysik och elektroteknik

Linnéuniversitetet Institutionen för fysik och elektroteknik Linnéuniversitetet Institutionen för fysik och elektroteknik Ht2015 Program: Naturvetenskapligt basår Kurs: Fysik Bas 1 delkurs 1 Laborationsinstruktion 1 Densitet Namn:... Lärare sign. :. Syfte: Träna

Läs mer

12) Terminologi. Brandflöde. Medelbrandflöde. Brandskapat flöde avses den termiska expansionen av rumsvolymen per tidsenhet i rum där brand uppstått.

12) Terminologi. Brandflöde. Medelbrandflöde. Brandskapat flöde avses den termiska expansionen av rumsvolymen per tidsenhet i rum där brand uppstått. 12) Terminologi Brandflöde Brandskapat flöde avses den termiska expansionen av rumsvolymen per tidsenhet i rum där brand uppstått. Medelbrandflöde Ökningen av luftvolymen som skapas i brandrummet när rummet

Läs mer

Övningar till datorintroduktion

Övningar till datorintroduktion Institutionen för Fysik Umeå Universitet Ylva Lindgren Sammanfattning En samling uppgifter att göra i MATLAB, vilka ska utföras enskilt eller i grupp om två. Datorintroduktion Handledare: (it@tekniskfysik.se)

Läs mer

Presentation (Bild 1)

Presentation (Bild 1) 1(4) Bilder: 1. Sektion markvärme 2. Flödesschema FÖREDRAG HALLSBERGS KOMMUN Presentation (Bild 1) Jag har blivit ombedd att hålla en liten information om hur uppvärmningen är anordnad för nya fotbollsplanen

Läs mer

Thermia Atec bäst i test!

Thermia Atec bäst i test! bäst i test! Energimyndighetens test av luft/vattenvärmepumpar 2011 visar ger den största årliga besparingen. Sammanfattning av testresultatet har den högsta årsverkningsgraden av alla värmepumpar i testet.

Läs mer

Processvärmepump vätska-vätska

Processvärmepump vätska-vätska AQS/Climaveneta EW-HT0152 0612 8 storlekar 69 280 kw Processvärmepump vätska-vätska 20 40/78 C Produktinformation Innehållsförteckning Innehåll Börjar på sidan Tekniska data/allmänt...3 Tekniska data/arbetsområden...6

Läs mer

Octopus för en hållbar framtid

Octopus för en hållbar framtid EN MILJÖVÄNLIG VÄRMEPUMP FÖR IDAG OCH IMORGON Octopus har utvecklat och tillverkat värmepumpar sedan 1981 och har genom flera års utveckling tagit fram det bästa för miljön och kunden. Den senaste produkten

Läs mer

BRF Svalboet Energimätningar och termografering

BRF Svalboet Energimätningar och termografering BRF Svalboet Energimätningar och termografering 2014-01-15 Inledning Luleå Energi fick uppdraget att hjälpa BRF Svalboet att se över deras ventilation, termografera klimatskalet, samt se över värmesystemet

Läs mer

Kombiberedare LE FR/FC

Kombiberedare LE FR/FC SE Kombiberedare LE 00-00 FR/FC 0-0.I Handledning 0 0 9 0/09 sv Innehåll Information... Ingående delar... Checklista vid installation... Installation/inställning av cirkulationspump... Pumpkapacitet Kombiberedare

Läs mer

Värmeväxlarpaket TMix E

Värmeväxlarpaket TMix E Fördelar Färdigbyggd vid leverans. Kan kopplas direkt mot golvvärmeeller industrifördelare. Möjliggör frostskydd av markvärmeanläggningar och golvvärmeutrymmen utomhus, t.ex. uterum Värmeväxlarpaketet

Läs mer

Installations- och skötselanvisning

Installations- och skötselanvisning Installations- och skötselanvisning ALLMÄNT S1 D-X är en liten kompakt värmepump för ytjordvärme.d-x står för direktförångning, även kallat direktexpansion, som innebär att köldmediet i systemet förångas

Läs mer

PTG 2015 Övning 4. Problem 1

PTG 2015 Övning 4. Problem 1 PTG 015 Övning 4 1 Problem 1 En frys avger 10 W värme till ett rum vars temperatur är C. Frysens temperatur är 3 C. En isbricka som innehåller 0,5 kg flytande vatten vid 0 C placeras i frysen där den fryser

Läs mer

Varje laborant ska vid laborationens början lämna renskrivna lösningar till handledaren för kontroll.

Varje laborant ska vid laborationens början lämna renskrivna lösningar till handledaren för kontroll. Strömning Förberedelser Läs i "Fysik i vätskor och gaser" om strömmande gaser och vätskor (sid 141-160). Titta därefter genom utförandedelen på laborationen så att du vet vilka moment som ingår. Om du

Läs mer

lindab vi förenklar byggandet Solus från Lindab Det självklara valet helt enkelt

lindab vi förenklar byggandet Solus från Lindab Det självklara valet helt enkelt lindab vi förenklar byggandet Solus från Lindab Det självklara valet helt enkelt Det självklara valet helt enkelt Tänk dig ett temperaturutjämnande kylbaffelsystem där värme och kylaggregat aldrig mer

Läs mer

Allmän information om värmepump IVT 490. Installerade hos Brf Tallstigen 2, Nacka

Allmän information om värmepump IVT 490. Installerade hos Brf Tallstigen 2, Nacka Brf Tallstigen 2 Detta utbildningsmaterial är endast avsett för borättsägare inom Brf Tallstigen 2 och får därför inte kopieras för annat ändamål. Vid oklarhet kontakta ansvarig för den Tekniska förvaltningen

Läs mer

Behovsreglerad Högre verkningsgrad Ingen frysrisk vid elavbrott Tar värme från uteluften ner till -25 C Ger stor mängd 65 C varmt tappvatten

Behovsreglerad Högre verkningsgrad Ingen frysrisk vid elavbrott Tar värme från uteluften ner till -25 C Ger stor mängd 65 C varmt tappvatten Behovsreglerad Högre verkningsgrad Ingen frysrisk vid elavbrott Tar värme från uteluften ner till -25 C Ger stor mängd 65 C varmt tappvatten Möjlighet att styras och övervakas över Internet Ett teknologiskt

Läs mer

Octopus för en hållbar framtid

Octopus för en hållbar framtid EN MILJÖVÄNLIG VÄRMEPUMP FÖR IDAG OCH IMORGON Octopus har utvecklat och tillverkat värmepumpar sedan 1981 och har genom flera års utveckling tagit fram det bästa för miljön och kunden. Den senaste produkten

Läs mer

Isolationsprovning (så kallad megger)

Isolationsprovning (så kallad megger) Isolationsprovning (så kallad megger) Varför bör man testa isolationen? Att testa isolationsresistansen rekommenderas starkt för att förebygga och förhindra elektriska stötar. Det ger ökad säkerhet för

Läs mer