KALLELSE. kallas till sammanträde tisdagen den 21 och onsdagen den 22 april 2015 i Ansätten

Transkript

1 KALLELSE Sida 1(2) Datum /22 Socialnämnden Socialnämnden kallas till sammanträde tisdagen den 21 och onsdagen den 22 april 2015 i Ansätten Ledamöter Ersättare Lennart Jenssen, C Elisabeth Svensson, M Annika Hansson, S Lena Andersson, C Malin Bergman, C Marianne Hallsten, Mp Lars Wiklund, Kd Christer Toft, S Yvonne Rosvall, S Karin Juleshaug, S Marie Svensson, V, Pär-Ander Andersson, C Karin Häggqvist, C Mikael Olofsson, M Eva Ljungdahl, Mp Lena Persson, Kd Anna Olsson, S Alf Högström, S Inger Rhodin, S Erika Öhlin, S Jessika Svensson, V

2 Krokoms kommun Datum /22 Sida 2(2) Ärende 1. Godkännande/förändringar av föredragningslistan 2015 Dnr Informationer 2015 Dnr Riktlinje angående anhörigbidrag Dnr Socialnämndens uppdragslista 2015 Dnr Tillgänglighetsprogram, Krokoms kommun Dnr Lägerhelg i Åre 2015 Dnr Ekonomisk uppföljning 2015 Dnr Tillägg och ändringar i socialnämndens delegationsordningen Dnr Studiebesök för socialnämnden Dnr Reglemente för Kommunala Pensionärsrådet KPR Dnr Redovisning av delegationsbeslut 2015 Dnr Anmälan avvikelser SoL 2015 Dnr Meddelanden 2015 Dnr

3 Krokoms kommun KROKOMEN TJfELTE TJÄNSTEUTLATANDE 1 (2) Datum Marie Hermansson Beställarenhetschef marie.hermansson@krokom.se Information om problematik vid anhöriganställningar. Bakgrund Beställarenheten har tagit över anhöriganställningar från Krokorns kommuns hemtjänst egen regi samt från Förenade Care. Det handlar om samanlagt sex anställningar. De anhöriganställda utför hemtjänstinsatser i hemmet hos sin anhörige som beviljats dessa insatser enligt 4 kap 1 socialtjänstlagen (SoL). Krav på dokumentation och uppföljning Insatser som beviljats enligt socialtjänstlagen och utförs av Socialnämnden eller av extern utförare på uppdrag av Socialnämnden ska vara av god kvalité (SoL 2 kap 3 ). Det åligger Socialnämnden att följa upp beviljade insatser samt att dokumentera detta. I Socialstyrelsens författningssamling (Sosfs 2014:5) framgår vilka dokumentationskrav som ställs på utförare av insatser beviljade enligt SoL. En genomförande plan bör upprättas och med utgångspunkt från denna ska det sedan kontinuerligt dokumenteras ijournal om det tillkommit omständigheter eller inträffat händelser som orsakat att insatsen helt eller delvis inte gått att genomföra enligt genomförandeplanen (Sosfs 2014:56 kap 2-3 ). Det finns inget undantag för insatser som utförs via anhöriganställningar. Uppföljning och dokumentation från utförare är ett led i att säkerställa att medborgaren har fått de insatser som de beviljats och har laglig rätt till. Det bidrar även till att säkra kvalitén på de utförda insatserna. Att uppfylla ovan beskrivna krav är mycket svårt i de ärenden som idag har anhöriganställningar. Bristen på insyn i dessa ärenden är ett stort problem. Risk för utsatthet hos omsorgstagaren Ytterligare problem med anhöriganställningar är att personen som beviljats insatser ofta blir ekonomiskt beroende av att partnern arbetar som anhöriganställd. Detta gör det svårt att få syn på om omsorgsbehovet minskar. Socialstyrelsen har vid flera tillfällen uppmärksammat att personer med funktionsnedsättningar kan ha en högre risk att utsättas för våld av nära anhöriga ( Detta är en risk som socialnämnden bör vara medveten om när anhöriganställningar används istället för att låta hemtjänstpersonal utföra insatserna. Vid anhöriganställningar finns en mycket lite insyn i hemmet där insatserna ska utföras. Krokoms kommun 1 Postadress Krokom 1 Besöksadress Offerdalsvägen 8 Tel DO I Fax krokoms.kommun@krokom.se 1www.krokom.se

4 Krokoms kommun KROKOMEN TJIELTE 2 (2) Socialnämndens arbetsgivaransvar Utöver det redovisade bör påpekas att Socialnämnden har ett arbetsgivaransvar för de anhöriganställda som bland annat innefattar ansvar för arbetsmiljön. Underskrift Marie Hermansson Beställarenhetschef

5 Krokoms kommun KROKOMEN TJ'fELTE TJÄNSTEUTLATANDE 1 (2) Datum Marie Hermansson Beställarenhetschef Marie.hermansson@krokom.se Riktlinje angående anhörigbidrag Förslag till beslut 1. Att socialnämnen antar förslaget om hur anhörigbidrag ska beviljas och handläggas. Bakgrund Socialnämnen tog beslut om att införa anhörigbidrag under 1980-talet. Bidraget är en uppmuntran till de medborgare som väljer att ta hand om sina anhöriga. På detta sätt kan behov av socialnämnens insatser skjutas på under en tid eller undvikas helt. I november 2009 ändrades bidragsnivåerna för anhörigbidraget och nivåerna har legat kvar sedan dess. Krokoms anhörigbidrag ligger lågtjämfört med flera andra kommuner. Det har saknats tydliga riktlinjer för hur nivåerna ska användas. Följande är de nuvarande nivåerna: Nivå 1 Nivå2 Nivå3 Nivå4 NivåS 960 kr/månad 1440 kr/månad 1920 kr/månad 2400 kr/månad 2880 kr/månad Underlag för beslut För att underlätta i handläggningen av anhörigbidrag samt göra bedömningen mer rättvis föreslås nuvarande nivå 2 och 4 tas bort. Bidragsnivåerna höjs till 1100kr, 2200kr och 31OOkr.Riktlinjerna för handläggning av anhörigbidrag tydliggörs enligt följande: Ansökan om anhörigbidrag prövas efter ansökan av den enskilde. Anhörigbidrag prövas enligt 4 kap. 2 socialtjänstlagen då 4 kap. 1 socialtjänstlagen ej är tillämplig för insatsen. "Socialnämnden får ge bistånd utöver vad som följer av 4 kap. 1 socialtjänstlagen om det finns skäl för det". Anhörigbidrag är för kommunen en frivillig insats och beviljas därför enligt 4 kap. 2 socialtjänstlagen. Krokoms kommun I Postadress Krokom I Besöksadress Offerdalsvägen 8 Tel I Fax krokoms.kommun@krokom.se I

6 Krokoms kommun KROKOMEN TJïELTE 2 (2) Målgrupp för anhörigbidrag Personer som har ett av socialnämnden bedömt stadigvarande behov av socialt stöd, omsorgs- eller serviceinsatser kan beviljas anhörigbidrag. Detta gör det möjligt för vårdtagaren att välja vem hen vill ersätta för hjälpinsatserna, som i annat fall skulle utföras av socialförvaltningens personal. Bedömning av bidragsnivå Vid bedömning av bidragets storlek används tre nivåer. Nivå 1 - Behov av insatser flera dagar i veckan. Nivå 2 - Behov av insatser 1-6 tillfällen per dygn. Nivå 3 - Behov av insatser mer än 6 tillfällen per dygn eller att personen inte kan lämnas utan tillsyn mer än någon timme. Nivå 1 = 11OOkr/månad, Nivå 2 = 2200kr/månad, Nivå 3 = 31OOkr/månad Anhörigbidrag kan utgå parallellt med ersättning från försäkringskassan till anhörig. Bidraget är inte skattepliktigt för den som beviljas sådant. När denne i sin tur överlämnar bidraget som ersättning till vårdgivare utanför det egna hushållet är vårdgivaren skatteskyldig enligt vanliga regler för skatt på erhållen lön. Den som är beviljad bidraget är då skyldig att lämna kontrolluppgift och i förekommande fall också betala in arbetsgivaravgifter. Marie Hermansson Beställarenhetschef Kopia till Beställarenheten

7 Uppdrag från socialnämnden och arbetsutskottet m fl som ej återrapporteras, ÄRENDE 4 Beslut om Uppdrag Begärt klart Vem Anledning till ej verkställt uppdrag /6 Komplettera riktlinjer om ekonomiskt bistånd med Vår 2015 Nina Elnerud vad som gäller för resor (placerade personer) 21/10 Redovisa riktlinjer för hemtjänst Höst 2015 Biståndshandl. Riktlinjer för ledsagarservice vid semesterresor 11/12 Kontakta säkerhetssamordnare angående öppna Maj 2015 Sara A, Åke sammanträden 11/12 Kalkyl ang arbetskläder, tvätt Vår/höst 2015 Åke Diskussion pågår /2 Mall till dubbeldagarna Au 31 mars Kenneth, Sara /3 Strategisk planering för hur verksamheten ska Senare våren Kenneth agera vid extraordinära omvårdnadssituationer /4 Kvalitetssäkring av sammanställning om biståndsbeslut till SN och KS Vår 2015 Kenneth Pågår, delredovisat 6/5 Se över riktlinjer ang missbruk och ställa krav/konsekvenser, jfr andra kommuner Vår/höst 2015 Ida Totland

8 TJÄNSTEUTLÅTANDE 1 (2) Datum ÄRENDE 5 Sofie Eén Vikarierande nämndsekretare Sofie.een@krokom.se Tillgänglighetsprogram, Krokoms kommun Förslag till beslut 1. Socialnämnden antar 2015 års åtgärdsplan kopplat till Tillgänglighersprogrammet. Bakgrund Kommunfullmäktige antog den 29 april 2014 Tillgänglighetsprogrammet för Krokoms kommun. Förutom de redovisade målsättningarna för policy och planering, fortlöpande kontakt med handikapporganisationerna och utbildning av personal och andra krävs planmässiga och målmedvetna åtgärdsplaner för varje enskilt kapitel i Tillgänglighetsprogrammet. Ansvaret för genomförandet är fördelat till nämnd/styrelse. Socialnämnden har ansvaret för framtagande av åtgärdsplan inom områdena: Vård och omsorg (kap 2.5) Rehabilitering (kap 2.6) Stöd och service (kap 2.7) Arbete (kap 2.9) samt Familjeliv och personlig integritet (kap 2.11) Underlag för beslut Tjänsteutlåtande daterat Åtgärdsplan till Tillgänglighetsprogrammet Bilaga 1 Tillgänglighetsprogram för Krokoms kommun Krokoms kommun Postadress Krokom Besöksadress Offerdalsvägen 8 Tel Fax krokoms.kommun@krokom.se

9 2 (2) Underskrift Sofie Eén Kopia till Handikapprådet

10 Tillgänglighetsprogram

11 Krokoms kommuns styrdokument STRATEGI avgörande vägval för att nå målen PROGRAM verksamheter och metoder i riktning mot målen PLAN aktiviteter, tidsram och ansvar POLICY Krokoms kommuns hållning RIKTLINJER rekommenderade sätt att agera REGLER absoluta gränser och ska-krav Fastställt av: Kommunfullmäktige Datum: För revidering ansvarar: Socialnämnden Dokumentet gäller för: Samtliga nämnder Dokumentet gäller till och med: Tillsvidare * Dokumentet är en revidering av Handikappolitiskt program från 28 februari 2001.

12 Förord I december 1993 antog FN:s generalförsamling 22 standardregler om delaktighet och jämlikhet för personer med funktionsnedsättning. Dessa standardregler gäller för alla FN:s medlemsländer men är ej juridiskt bindande. Juridiskt bindande är däremot FN:s konvention om mänskliga rättigheter för personer med funktionsnedsättning. Denna antogs av FN:s generalförsamling 2006 och ratificerades av den svenska regeringen år Att Sverige ratificerat konventionen innebär att svenska staten ansvarar för att rättigheterna i konventionen förverkligas. De allmänna principerna för konventionen redovisas i artikel 3, och är följande: Respekt för inneboende värde, individuellt självbestämmande, innefattande frihet att göra egna val samt enskilda personers oberoende Icke-diskriminering Fullständigt och faktiskt deltagande och inkludering i samhället Respekt för olikheter och accepterande av personer med funktionsnedsättning som en del av den mänskliga mångfalden och mänskligheten Lika möjligheter Tillgänglighet Jämställdhet mellan kvinnor och män Respekt för den fortlöpande utvecklingen av förmågorna hos barn med funktionsnedsättning och respekt för funktionsnedsatta barns rätt att bevara sin identitet Syftet med Tillgänglighetsprogrammet Överallt där politiska beslut fattas ska situationen beaktas för personer med funktionsnedsättning Undanröja hinder för full delaktighet Ge alla samma möjligheter

13

14 Innehåll 1 Varför behövs ett tillgänglighetsprogram Mål för handikappolitiken i Krokoms kommun Mål Definition av grundläggande begrepp Funktionsnedsättning Funktionshinder Rehabilitering Habilitering De allmänna principerna utifrån kommunens ansvar Delaktighet och jämlikhet Ökad medvetenhet Förebyggande åtgärder Tillgänglighet Vård och omsorg Rehabilitering Stöd och service Utbildning Arbete Ekonomisk och social trygghet Familjeliv och personlig integritet Kultur Rekreation och idrott Genomförande Handikapporganisationerna Krokoms kommuns verksamheter Policy och planering Utbildning av personal och andra Allmänt övergripande åtgärdsplan Tidplan för genomförande Uppföljning...18

15

16 TILLGÄNGLIGHETSPROGRAM 1 Varför behövs ett tillgänglighetsprogram Personer med funktionsnedsättning har sämre levnadsförhållanden jämfört med andra i samma ålder. Människors levnadsförhållanden påverkas av många olika faktorer. De som har funktionsnedsättning kan p.g.a. av andras okunskap och rädsla för funktionsnedsättningen få det sämre. Detta kan leda till isolering och bli ett hinder i utvecklingen. Handikappolitik angår alla människor i samhället, inte bara personer med funktionsnedsättning. Alla har ansvar för en god handikappolitik. Stat, kommun, landsting, privata företag, organisationer och enskilda människor måste ta hänsyn till och beakta handikappaspekterna i sin verksamhet och därmed öka sin tillgänglighet. Ett kommunalt tillgänglighetsprogram, baserat på FN:s standardregler, kan ge en gemensam syn på funktionshinder och handikappolitik. Det ger oss också mera kunskap, gemensamma handlingslinjer och målsättningar i Krokoms kommun. För Sveriges del är det naturligt att ha FN:s standardregler som utgångspunkt i det pågående arbetet. Det handlar om delaktighet och jämlikhet för människor med funktionsnedsättning. Alla i samhället, regeringen, offentliga organ på alla nivåer, företag, organisationer m.fl. har ett ansvar för att reglerna blir kända och respekterade och att den vision om ett samhälle för alla som reglerna uttrycker också blir verklighet. 1.1 Mål för handikappolitiken i Krokoms kommun Personer med funktionsnedsättning ska garanteras full delaktighet och jämlikhet Om målet för handikappolitiken är full delaktighet och jämlikhet måste vi sätta stopp för den diskriminering som personer med funktionsnedsättning möter dagligen. Samhället måste göras tillgängligt för alla. Det räcker inte med att enbart genomföra reformer och åtgärder på handikappområdet. 1.2 Mål Ingen människa ska av någon anledning behöva stå utanför samhällsgemenskapen. Alla ska kunna leva med i samhället, göra en arbetsinsats, bo i familj och leva som självständiga individer. Målen handlar om grundläggande demokratiska rättigheter som t.ex. rätten att kunna åka med bussar och tåg, rätten till information, rätten att kunna ta sig fram på gator och i andra miljöer, rätten att få undervisning som är anpassad till de egna förutsättningarna, rätten till ett arbete, fritid m.m 7

17 TILLGÄNGLIGHETSPROGRAM 1.3 Definition av grundläggande begrepp Funktionsnedsättning Den enskildes nedsättning av fysisk, psykisk eller intellektuell funktionsförmåga, vilken uppstår till följd av en medfödd eller förvärvad skada. Sådana skador, tillstånd eller sjukdomar kan vara livslånga eller tillfälliga. (Socialstyrelsen) Funktionshinder Det hinder som samhället utgör på grund av en persons funktionsnedsättning. Det är alltså miljön som utgör ett funktionshinder i de fall den blir en begränsning för personer med funktionsnedsättning. (Socialstyrelsen) Rehabilitering Med rehabilitering menas åtgärder för att återställa en funktion, kompensera förlusten eller avsaknaden av en funktion eller kompensera en funktionsbegränsning. Syftet är att personer med funktionsnedsättning ska uppnå och behålla bästa möjliga fysiska, intellektuella, psykiska och sociala funktionsförmåga och att ge dem möjligheter att förändra sina liv och uppnå ett större oberoende Habilitering Med habilitering menas åtgärder för att främja utveckling av bästa möjliga funktionsförmåga samt psykiskt och fysiskt välbefinnande hos den enskilde. Insatsen ges vid nedsättning eller förlust av någon funktion hos den enskilde efter medfödd eller tidigt förvärvad skada/sjukdom. 8

18 TILLGÄNGLIGHETSPROGRAM 2 De allmänna principerna utifrån kommunens ansvar Det finns flera lagar som direkt berör arbetet med tillgänglighet. Diskrimineringslagen, plan- och bygglagen (PBL, som bl.a. specificerar kravet på enkelt avhjälpta hinder), språklagen, skollagen, lagen om särskilt stöd och service till vissa funktionshindrade (LSS) och socialtjänstlagen (SoL) är exempel på lagar som tydliggör kravet på kommunens ansvar i tillgänglighetsarbetet. De allmänna principerna är: Delaktighet och jämlikhet Ökad medvetenhet Förebyggande åtgärder Tillgänglighet Vård och omsorg Rehabilitering Stöd och service Utbildning Arbete Ekonomisk och social trygghet Familjeliv och personlig integritet Kultur Rekreation och idrott 2.1 Delaktighet och jämlikhet FN:s standardregler gällande delaktighet och jämlikhet betyder att alla, även personer med funktionsnedsättning, får samma service, hjälp och information och kan vara med på samma saker som de som inte har funktionsnedsättning. Alla människor är lika mycket värda och alla ska ha samma möjligheter. Personer med funktionsnedsättning har rätt att få stanna kvar där de bor och få det stöd de behöver. Personer med funktionsnedsättning ska också ha samma skyldigheter som andra och ta samma ansvar som andra. Därför måste det vidtas åtgärder för att personer med funktionsnedsättning fullt ut ska kunna ta sitt ansvar som samhällsmedborgare. 2.2 Ökad medvetenhet En viktig förutsättning för delaktighet på lika villkor är en ökad medvetenhet i samhället om personer med funktionsnedsättning. Även personer med funktionsnedsättning behöver ökad medvetenhet om vilka rättigheter och möjligheter de har. 9

19 TILLGÄNGLIGHETSPROGRAM För ökad medvetenhet krävs det ökade kunskaper om personer med funktionsnedsättning, om deras rättigheter, behov och möjligheter och om vad de kan bidra med. Det krävs också ökade kunskaper om handikappolitik. För ökade kunskaper krävs informations- och utbildningsinsatser, information och utbildning som är tillgänglig för alla. Personer med funktionsnedsättning, deras familjer och organisationer har den största och bästa sakkunskapen. De ska inbjudas att delta i information och utbildning om handikappfrågor. Förskolan och skolan har en viktig roll som på alla sätt ska spegla principen om full delaktighet och jämlikhet. Åtgärder som ger ökad medvetenhet om personer med funktionsnedsättning ska vara en viktig del i utbildningen av alla barn och i utbildning/fortbildning av lärare och andra yrkesgrupper. Övergripande kommunal målsättning Krokoms kommun ska på alla nivåer genom aktiva och målmedvetna informationsoch utbildningsinsatser öka medvetenheten och därmed motivera åtgärder som undanröjer alla hinder för full delaktighet. Ansvarig: Respektive nämnd/styrelse När: Se tidplan för genomförande Hur: Åtgärdsplan 2.3 Förebyggande åtgärder Det är en central uppgift för handikappolitiken att så långt som det är möjligt förebygga att funktionsnedsättning uppstår. Det handlar om skade- och sjukdomsförebyggande åtgärder t.ex. primärvård, mödra- och spädbarnsvård, näringslära, vaccinationer m.m. Det kan också vara ett säkerhetsfrämjande synsätt och handlingsprogram som förebygger olycksfall och anpassning av arbetsplatser. Det kan också innebära att man gör samhället tillgängligt så att funktionshinder inte uppstår, både att åtgärda fel och brister i dagens samhälle och när man bygger det framtida samhället. 2.4 Tillgänglighet Tillgängligheten på alla områden i samhället har en avgörande betydelse när det gäller att uppnå full delaktighet. Krav på tillgänglighet ska ställas redan på planeringsstadiet. Det är viktigt att man redan från början samverkar med handikapporganisationerna, handikappråd och pensionärsråd när man tar fram regler och riktlinjer för tillgänglighet och planerar offentliga byggnader och anläggningar samt informationsrutiner. Kraven på yttre tillgänglighet handlar om tillgång till den yttre miljön t.ex. till bostäder, kollektivtransporter och andra kommunikationsmedel, tillgänglighet till gator, lekplatser och andra miljöer utomhus m.m. Kraven på inre tillgänglighet handlar också om tillgång till information och möjlighet till kommunikation. Genom olika metoder och teknik ska information och dokumentation göras tillgänglig för alla, t.ex. punktskrift, cd-skivor, lättläst, stor 10

20 TILLGÄNGLIGHETSPROGRAM stil och annan teknik för personer med synskador. På liknande sätt ska också lämplig teknik användas för att ge personer med hörselskador eller svårigheter med inlärning tillgång till muntlig information. Man ska också ta hänsyn till de behov som personer med andra kommunikationshinder har. För att kunna öka tillgängligheten krävs det kunskap om handikappolitik och vad som krävs för att samhället ska bli tillgängligt. Kunskapen måste spridas till alla som arbetar med utformning och uppbyggnad av den yttre miljön och informationsrutiner. Åtgärder måste vidtas för att göra samhället tillgängligt för alla. Det är viktigt att åtgärda det som redan finns och inte bara bevaka tillgängligheten i det som nu planeras. Övergripande kommunal målsättning: Krokoms kommun ska vidta åtgärder som gör samhället tillgängligt för personer med funktionsnedsättning oavsett funktionsnedsättningens art och omfattning. Ansvarig: När: Hur: Respektive nämnd/styrelse Se tidplan för genomförande Åtgärdsplan 2.5 Vård och omsorg Personer med funktionsnedsättning ska ha tillgång till regelbunden behandling och de mediciner som de behöver för att behålla eller förbättra sin funktionsförmåga. För att på ett tidigt stadium förebygga, minska eller undanröja orsaker till funktionsnedsättningar är det viktigt att skador och sjukdomar upptäcks, bedöms och behandlas. Det är därför viktigt att all personal inom den kommunala vården och omsorgen har tillfredsställande utbildning. Utbildningen ska vara aktuell och ges regelbundet. Övergripande kommunal målsättning: Krokoms kommun ska se till att all personal inom den kommunala vården och omsorgen har tillräcklig utbildning så att de tidigt kan upptäcka behov av medicinsk vård och behandling som personer med funktionsnedsättning kan ha och kunna ge rätt vård och behandling eller kunna hänvisa till rätt service. Ansvarig: När: Hur: Socialnämnden Se tidplan för genomförande Åtgärdsplan 2.6 Rehabilitering Personer med funktionsnedsättning ska erbjudas habilitering/rehabilitering så att de kan uppnå och behålla största möjliga självständighet och funktionsförmåga. Landstinget och kommunen ansvarar enligt hälso- och sjukvårdslagen för habiliterings- och rehabiliteringsinsatser. Personer med funktionsnedsättning ska ges möjlighet att delta när habiliterings- och rehabiliteringsinsatser som berör dem själva utarbetas och organiseras. Insatserna ska grunda sig på de egna behov som personer med funktionsnedsättning har. 11

21 TILLGÄNGLIGHETSPROGRAM Övergripande kommunal målsättning: Krokoms kommun ska se till att alla personer med funktionsnedsättning som behöver habilitering/rehabilitering inom ramen för kommunens hälso- och sjukvårdsområde får tillgång till sådan, oavsett funktionsnedsättningens art och omfattning. Ansvarig: Socialnämnden När: Se tidplan för genomförande Hur: Åtgärdsplan 2.7 Stöd och service Många personer med funktionsnedsättning behöver stöd och service för att klara sin personliga omvårdnad och sitt dagliga liv. Behovet av stöd och service varierar från individ till individ, därför måste insatserna vara anpassade efter vars och ens behov. Rätten till stöd och service regleras av socialtjänstlagen (SoL), t.ex. hemtjänst, färdtjänst och av lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade (LSS), t.ex. personlig assistent, kontaktperson m.m. Stöd och service omfattar också tillgång till olika hjälpmedel. Det är viktigt att brukaren har ett avgörande inflytande över insatserna. Övergripande kommunal målsättning: Krokoms kommun ska se till att alla personer med funktionsnedsättning erbjuds stöd och service i sådan omfattning att det gör det möjligt för dem att delta i vardagslivet i hemmet, på arbetet, i skolan och i fritidsaktiviteter oavsett funktionsnedsättningen art och omfattning. Ansvarig: Socialnämnden När: Se tidplan för genomförande Hur: Åtgärdsplan 2.8 Utbildning Alla med funktionsnedsättning ska ha lika möjligheter till utbildning på förskole-, grundskole-, gymnasie- och högskolenivå som människor utan funktionsnedsättning. Utbildningen ska vara en integrerad del av den ordinarie utbildningen. För att utbildningen ska kunna ges inom det ordinarie skolsystemet krävs rutiner för stöd och hjälp som gör utbildningen tillgänglig och tillgodoser de behov som personer med funktionsnedsättning har, t.ex. teckenspråkstolkar och annat lämpligt stöd. Integrerad utbildning och insatser på det lokala planet är ett sätt att göra undervisning och utbildning för personer med funktionsnedsättning kostnadseffektiv. Det innebär bl.a. att kommunen ska utnyttja och utveckla sina resurser så att personer med funktionsnedsättning får undervisning nära hemmet. Specialundervisning kan behövas när det ordinarie skolsystemet inte klarar av att tillgodose behovet, den ska då vara nära knuten till, ha lika hög standard och ha lika höga ambitioner som den ordinarie undervisningen. 12

22 TILLGÄNGLIGHETSPROGRAM Övergripande kommunal målsättning: Krokoms kommun ska se till att personer med funktionsnedsättning får lika möjligheter till utbildning på förskole-, grundskole- och gymnasienivå och till vuxenutbildning oavsett funktionsnedsättningens art och omfattning. Ansvarig: Respektive nämnd/styrelse När: Se tidplan för genomförande Hur: Åtgärdsplan 2.9 Arbete Se människans möjligheter i stället för begränsning. En av de mänskliga rättigheterna är rätten till ett arbete. Att ha ett arbete har lika stor betydelse för personer med funktionsnedsättning som för alla andra. Den som är utslagen och utestängd från arbetslivet känner sig lätt som mindre värd. Även om arbete upptar bara en mindre del av en människas livstid formar det en stor del av livet. Arbete ger inte bara inkomster, det har också ett eget värde i form av social gemenskap. Praktiskt taget alla människor har förmåga att bidra till den gemensamma produktionen av varor och tjänster. Självklart varierar förmågan hos olika personer. Personer med funktionsnedsättning är en tillgång på arbetsmarknaden som samhället dåligt tar vara på. Arbetslöshet och förtidspensionering är mycket vanligare bland personer med funktionsnedsättning än andra. Arbetsplatser och arbetslivet i övrigt måste anpassas efter människors olika förutsättningar. Målet är att personer med funktionsnedsättning ska få arbete på den öppna arbetsmarknaden. Det kommer ändå alltid att finnas människor som inte får sina behov tillgodosedda på den öppna arbetsmarknaden. För dessa är det viktigt att ordna arbete med särskilt stöd eller meningsfull sysselsättning. Övergripande kommunal målsättning: Krokoms kommun ska samarbeta med arbetsförmedling, företag och fackliga organisationer och med gemensamma insatser se till att personer med funktionsnedsättning erbjuds ett arbete eller meningsfull sysselsättning oavsett funktionsnedsättningens art och omfattning. Ansvarig: Kommunstyrelsen, socialnämnden När: Se tidplan för genomförande Hur: Åtgärdsplan 2.10 Ekonomisk och social trygghet Personer med funktionsnedsättning har förutom behov av ekonomisk trygghet också behov av andra sociala trygghetssystem för att klara sitt dagliga liv. Om inte trygghetsbehoven tillgodoses skapas oro och otrygghet. Sociala trygghetssystem, socialförsäkring och alla andra sociala välfärdssystem får inte utesluta eller diskriminera personer med funktionsnedsättning. 13

23 TILLGÄNGLIGHETSPROGRAM Trygghetssystemen ska fungera hela dygnet, i bostaden, i skolan, på arbetet och under fritiden. Den som behöver hjälp ska ha ett stort och avgörande inflytande över hur och när och av vem som hjälpen ges. Övergripande kommunal målsättning: Krokoms kommun ska garantera personer med funktionsnedsättning ekonomisk och social trygghet oavsett funktionsnedsättningens art och omfattning. Ansvarig: När: Hur: Socialnämnden Se tidplan för genomförande Åtgärdsplan 2.11 Familjeliv och personlig integritet Personer med funktionsnedsättning har rätt att leva familjeliv och rätt till personlig integritet. De attityder som fortfarande finns mot att personer med funktionsnedsättning gifter sig, har sexuella relationer eller blir föräldrar på naturligt sätt eller genom adoption måste förbättras. Övergripande kommunal målsättning: Krokoms kommun ska genom råd och upplysning och på annat sätt stödja personer med funktionsnedsättning i deras rätt att leva familjeliv och rätt till personlig integritet oavsett funktionsnedsättningens art och omfattning. Ansvarig: När: Hur: 2.12 Kultur Socialnämnden Se tidplan för genomförande Åtgärdsplan Personer med funktionsnedsättning har behov av en meningsfull fritid. De har få möjligheter att välja fritt bland alla aktiviteter som bjuds. Det är därför nödvändigt att all verksamhet inom kultursektorn planeras och genomförs så att personer med funktionsnedsättning kan ta del av det allmänna kulturutbudet på samma villkor som andra. Offentliga lokaler för kulturutbud ska vara tillgängliga för personer med funktionsnedsättning. Personer med funktionsnedsättning ska ha jämlika möjligheter att utöva sin religion. Övergripande kommunal målsättning: Krokoms kommun ska arbeta för att kommunen, föreningar och organisationer ordnar kulturaktiviteter som är tillgängliga för alla. Ansvarig: Respektive nämnd/styrelse När: Se tidplan för genomförande Hur: Åtgärdsplan 2.13 Rekreation och idrott Personer med funktionsnedsättning ska ha samma möjligheter som andra att ta del av det allmänna utbudet av rekreations- och idrottsaktiviteter. Utbudet av aktivite- 14

24 TILLGÄNGLIGHETSPROGRAM ter ska vara så brett och anpassas så att även personer med funktionsnedsättning kan välja just det som hon eller han är intresserad av. Alla offentliga anläggningar/inrättningar för rekreation och idrott ska vara tillgängliga för personer med funktionsnedsättning. Övergripande kommunal målsättning: Krokoms kommun ska arbeta för att kommunen, föreningar och organisationer ordnar idrotts- och fritidsaktiviteter som är tillgängliga för alla. Ansvarig: Respektive nämnd/styrelse När: Se tidplan för genomförande Hur: Åtgärdsplan 15

25 TILLGÄNGLIGHETSPROGRAM 3 Genomförande 3.1 Handikapporganisationerna Samhället behöver stöd och medverkan från personer med funktionsnedsättning och deras organisationer för att förbättra deras levnadsvillkor. Det är viktigt att samspelet mellan handikapporganisationerna och samhällsorganen ordnas så att det ger bästa effekt. För att stärka inflytandet behövs en stark handikapprörelse. Personer med funktionsnedsättning ska ges möjlighet att ta vara på sina demokratiska fri- och rättigheter genom att aktivt och direkt delta i den politiska verksamheten. Handikapporganisationernas roll kan vara att identifiera behov och prioriteringar, delta i planering, genomförande och utvärdering av stöd och service m.m. Deras roll kan också vara att öka medvetenheten och påvisa nödvändiga förändringar hos bland annat allmänhet och offentlig förvaltning. De lokala handikapporganisationernas roll ska stärkas så att de kan påverka frågor på kommunal nivå. Handikappsamverkan i Krokom har här en viktig roll där föreningarna kan driva frågor tillsammans. Det kommunala handikapprådet och andra former av fortlöpande kontakter mellan kommunen och handikapporganisationerna ökar möjligheterna till ett gemensamt arbete för att handikappsynpunkter beaktas i alla kommunala verksamheter och i samhället i övrigt. Övergripande kommunal målsättning: Krokoms kommun ska ha fortlöpande kontakt med handikapporganisationerna för att stärka deras roll i utformningen av handikappolitiken. Ansvarig: När: Hur: Respektive nämnd/styrelse, handikapprådet Se tidplan för genomförande Åtgärdsplan 3.2 Krokoms kommuns verksamheter Varje verksamhet ska bära kostnaderna för att göra dess verksamhet tillgänglig för alla. Handikappfrågorna ska tas med på alla nivåer i det reguljära planerings- och budgetarbetet. Övergripande kommunal målsättning: Krokoms kommun ska med ledning av det handikappolitiska programmet verka för att all, offentlig, privat och ideell verksamhet, tar sitt ansvar för att tillförsäkra personer med funktionsnedsättning full delaktighet och jämlikhet, oavsett funktionsnedsättningens art och omfattning. Ansvarig: Respektive nämnd/styrelse När: Se tidplan för genomförande Hur: Åtgärdsplan 16

26 TILLGÄNGLIGHETSPROGRAM 3.3 Policy och planering Handikappaspekterna ska beaktas i all policy och planering. Handikapporganisationerna ska engageras i beslutsprocesser som rör planer och program för personer med funktionsnedsättning. Handikapporganisationerna kan vara med och påverka övergripande ekonomiska och sociala frågor. De funktionsnedsattas behov ska inte särbehandlas utan ingå i de allmänna utvecklingsplanerna. 3.4 Utbildning av personal och andra Kunskap är en viktig förutsättning för att skapa ett jämlikt samhälle. Det är nödvändigt att alla som arbetar och verkar inom handikappområdet har en gemensam plattform att stå på och ett gemensamt synsätt. Det är viktigt att alla vet vad målet för handikappolitiken är och har klart för sig vilka vägledande principer som gäller. Allt detta kan bara uppnås genom utbildning och information. Övergripande kommunal målsättning: Krokoms kommun ska se till att all personal, alla politiker och andra som deltar i samhällsarbetet på alla nivåer får lämplig utbildning och information. Ansvarig: När: Hur: Respektive nämnd/styrelse Se tidplan för genomförande Åtgärdsplan 3.5 Allmänt övergripande åtgärdsplan Förutom de redovisade målsättningarna för policy och planering, fortlöpande kontakt med handikapporganisationerna och utbildning av personal och andra krävs planmässiga och målmedvetna åtgärdsplaner för varje enskilt kapitel i Tillgänglighetsprogrammet. De enskilda åtgärdsplanerna ska utformas genom samarbete mellan berörda förvaltningar och med handikapprådet som referensgrupp. I arbetet med åtgärdsplan ska berörd personal utbildas i Tillgänglighetsprogrammet. 3.6 Tidplan för genomförande Åtgärdsplan utifrån de övergripande kommunala målsättningarna i Tillgänglighetsprogrammet beslutas Utbildning i Tillgänglighetsprogrammet för berörd personal sker under Åtgärdsplan för 2015 tas i slutet av 2014 för att åtgärderna ska kunna genomföras under Uppföljning ska ske 2016, där insamling av resultat och sammanställning ska vara klar för redovisning till kommunfullmäktige i april. Utifrån resultat och plan ska nya och/eller gamla åtgärder arbetas med 2016 för att redovisas 2017 och så vidare. 17

27 TILLGÄNGLIGHETSPROGRAM 4 Uppföljning Rapportering av resultat av åtgärdsplanerna från respektive nämnd sker till kommunfullmäktige i april. Ansvarig för sammanställning av rapporten är handikapprådet (KHR). 18

28 Socialnämndens åtgärdsplan till tillgänglighetsprogrammet

29 SOCIALNÄMNDENS ÅTGÄRDSPLAN TILL TILLGÄNGLIGHETSPROGRAMMET 2015 Innehåll 2.5, 2.6 Åtgärdsplan - Vård och omsorg samt rehabilitering/habilitering Åtgärdsplan- Stöd och service Åtgärdsplan- Arbete Åtgärdsplan- Familjeliv och personlig integritet... 5

30 SOCIALNÄMNDENS ÅTGÄRDSPLAN TILL TILLGÄNGLIGHETSPROGRAMMET , 2.6 Åtgärdsplan - Vård och omsorg samt rehabilitering/habilitering Kommunens övergripande målsättning för år 2015 är att all personal inom den kommunala vården och omsorgen ska ha tillräckliga kunskaper för att kunna ge rätt vård och behandling till personer med funktionsnedsättning eller kunna hänvisa till rätt service. Vidare att alla personer med funktionsnedsättning inom kommunens ansvarsområde som behöver rehabilitering/habilitering får tillgång till det. Inom vård och omsorg och kommunens hälso- och sjukvård finns olika yrkeskategorier som i sin profession tillgodoser olika delar kring individens omvårdnad. Alla har genomfört yrkesutbildningar som ger olika ansvarsområden och som kräver kontinuerlig fortbildning. Åtgärdsplan omvårdnadspersonal I Socialstyrelsens allmänna råd (SOSFS 2014:2) ges rekommendationer om vilka kunskaper som förväntas hos personal som ger stöd, service och omsorg enligt SoL till personer med funktionsnedsättning. Krokoms kommun har krav på undersköterskeutbildning för arbete i vård och omsorg, vilket överensstämmer med Socialstyrelsens rekommendationer. Undersköterskan utför idag mycket utöver den basala omvårdnaden. De får delegerade hälso- och sjukvårdsuppgifter från legitimerad personal som kräver regelbunden utbildning, handledning och uppföljning av kunskaperna. Vad ska uppnås? (delmål) Aktivitet Vad ska göras? Av vem/ vilka Vem ansvarar? Klart när? Fortsatt satsning på usk-utbildning för omvårdnadspersonal som saknar kompetens. Kunskap om risker och förebyggande åtgärder. Kunskap om nya rön, metoder, Handledning och metodik i omvårdnad, rehabilitering, habilitering Handledning i dagligt arbete. Utbildning och introduktion. Stationsdagar med aktiv Ssk/dsk/At/ Sg Vh, ec Fortlöpande Vår / Höst 1

31 SOCIALNÄMNDENS ÅTGÄRDSPLAN TILL TILLGÄNGLIGHETSPROGRAMMET 2015 teknik och hjälpmedel inom omvårdnad, rehabilitering, habilitering. träning av olika moment (T ex Bt, Hb, olika lindningar, sårvård, hjälpmedel) Ny kunskap Webbutb Boka in utb på APT Ec Ec Fortlöpande Vår / Höst Uppdatering av kunskap och reflektion utifrån värdegrund. Värdegrundsarbete Handlingsregler Diskussionspun kt på APT Ec Ec Fortlöpande Vår / Höst Kunskap kring bra mat för äldre Nutrition Regelbundna kostträffar, föreläsningar Kock, ec med dietistutbild ning Ec Vår / Höst God munhälsa ROAG Samarbete Folktandvården Ftv Ec Vår / Höst Förkortningar; Ssk= sjuksköterska, Dsk=distriktssköterska, At=arbetsterapeut, Sg=sjukgymnast, Vh=verksamhetschef, Ec=enhetschef, Ftv=folktandvården, MAS=medicinskt ansvarig sjuksköterska 2

32 SOCIALNÄMNDENS ÅTGÄRDSPLAN TILL TILLGÄNGLIGHETSPROGRAMMET 2015 Åtgärdsplan legitimerad personal Leg personal (kommunens hälso- och sjukvårdspersonal), dvs sjuksköterskor, distriktssköterskor, arbetsterapeuter och sjukgymnaster ansvarar för medicinska, rehabiliterande eller habiliterande insatser samt hjälpmedel inom kommunens verksamhet. Insatserna regleras av Hälso- och sjukvårdslagen (HSL) och den legitimerade personalens arbete regleras av Patientsäkerhetslagen. Vad ska uppnås? (delmål) HSL-insatser och förebyggande arbete ska komma alla som behöver till godo.. Aktivitet Vad ska göras? Vem ansvarar? Uppsökande verksamhet Hälsosamtal Läkemedelsgenomgångar Leg pers Ssk/dsk Teamarbete Teambaserat arbete Leg pers, ec Samverkan och samarbete med primärvård på flera nivåer. Samverkansarena SIP, VPL, hembesök dr Samarbete mellan leg personal i PV och kommun kring medicinska, rehabiliterande och habiliterande insatser utifrån individens behov, kompetens och lokaler. Vc, MAS Leg pers Leg pers Klart när? Motverka risker för ohälsa hos personer med funktionsnedsättning. Systematiskt arbete kring riskfaktorer för specifika grupper. Förebyggande arbete kring kost och nutrition, munhälsa, trycksår, fall, träning och aktivitet. Vc, leg pers, ec Uppdatering och utveckling av kunskap. Ta fram utbildningsplan per yrkesgrupp Inventera behov, formulera kompetensutvecklingsplan. Vc, leg pers Klart 2016 Kunskap om och användande av evidensbaserad praktik (EBP) och tillgänglig aktuell Utveckla evidensbaserad praktik (EBP) Teamutbildningar och workshops om EBP i regionalt samarbete. Verksamhetsledningar Start

33 SOCIALNÄMNDENS ÅTGÄRDSPLAN TILL TILLGÄNGLIGHETSPROGRAMMET 2015 kunskap. Utveckla kunskapsstöd på intranät som stöd för EBP. Tillgängliggöra och samla kunskap på intranätet (rutiner, instruktioner, information, webutbildningar länkar till kunskapsguiden, socialtjänstbiblioteket osv.) Vc, MAS, infoavd Klart Åtgärdsplan- Stöd och service Stöd och Service uppnår övergripande kommunal målsättning i tillgänglighetsprogrammet. Krokoms kommun ska se till att alla personer med funktionsnedsättning erbjuds stöd och service i sådan omfattning att det gör det möjligt att delta i vardagslivet i hemmet, på arbetet, i skolan och i fritidsaktiviteter oavsett funktionsnedsättningens art och omfattning genom: Stöd och Service arbetar på ett habiliterande sätt vilket innebär att man sätter den enskilde i centrum via ett brukarmedvetet arbetssätt. Man försöker med andra ord se till att personalens aktiva insats blir så LITEN som möjligt, som omständigheterna tillåter. Personalen skall arbeta med händerna på ryggen. Har en teamfunktion i verksamheten bestående av kuratorer, arbetsterapeut, sjukgymnast, arbetskonsulent som har bla. till uppgift att se till brukarens bästa i olika miljöer ( boende, arbete, fritid). Arbetar systematiskt med Tårtan vilket innebär att alla kompetenser dvs distriktsköterska, arbetsterapeut, sjukgymnast, enhetschef, kurator, boendepersonal träffas regelbundet för att arbeta med helheten kring den enskilde. Vi har genomförandeplaner som beskriver hur insatsen skall genomföras för den enskilde. Delar av verksamheten har husmöte där brukarna äger mötet och innehåll. Verksamheten deltar tillsammans med brukare i Sankt Olofsloppet Erbjuder individuell plan för den enskilde med fokus på ett samordningsansvar för kommunen. Syftet med individuell plan är att stärka den enskildes inflytande över de insatser som pågår eller planeras i framtiden. Planerar att delta 2016 i delaktighetsmodellen vilket är ett arbetssätt som stärker och förstärker en jämlik dialog mellan personer som delar ett vardagligt sammanhang men där den ena parten har mer inflytande än den andra. Arbetssättet kan skapa mer delaktighet samtidigt med att ge och motta stöd. 4

34 SOCIALNÄMNDENS ÅTGÄRDSPLAN TILL TILLGÄNGLIGHETSPROGRAMMET Åtgärdsplan- Arbete Övergripande kommunal målsättning: Krokoms kommun ska samarbeta med arbetsförmedling, företag och fackliga organisationer och med gemensamma insatser se till att personer med funktionsnedsättning erbjuds ett arbete eller meningsfull sysselsättning oavsett funktionsnedsättningens art och omfattning. Arbetsmarknadsenheten (AME) arbetar i dag på uppdrag av arbetsförmedlingen och/eller socialtjänsten med att vägleda personer med funktions-nedsättning till arbete eller meningsfull sysselsättning. Dessa uppdrag utförs till största delen mot en ersättning och AME har kunskap och erfarenhet i sin organisation för att utföra dessa uppdrag. AME har även egna anpassade arbetsplatser på Återbruket där det kan finnas arbetsuppgifter för funktionsnedsatta. Dessa platser ställs till förfogande utifrån uppdragsgivarnas beställning. AME bedriver olika projekt med inriktning arbete och sysselsättning mot denna målgrupp. Kommunen har även daglig verksamhet för personer med funktions-nedsättning Åtgärdsplan- Familjeliv och personlig integritet Övergripande kommunal målsättning: Krokoms kommun ska genom råd och upplysning och på annat sätt stödja personer med funktionsnedsättning i deras rätt att leva familjeliv och rätt till personlig integritet oavsett funktionsnedsättningens art och omfattning. Stöd och Service arbetar med detta genom att: Metodsikt arbeta med det habiliterande förhållningssätt och normalisering i hela verksamheten. Habiliterande förhållningssätt är en arbetsmetodik som syftar till att stärka den enskilde som individ. Normalisering är att leva som andra. Det kommunala vuxenhabiliteringsteamet arbetar fortlöpande med insatsen Rådgivning och annat personligt stöd kring de individer som har ansökt om detta. I denna insats ges det stöd som efterfrågas och behövs för den enskilde ska ges möjlighet att utveckla sin livssituation mot egna mål. Verksamheten anordnar med viss regelbundenhet tjej- och killgrupper. I dessa grupper behandlas bla frågor som insikt kring den egna funktionsnedsättningen, självkänsla, vänskap, sex och samlevnad, relationer, drömmar och mål i livet. Delaktighetsmodellen planerars att genomföras 2016, med start i en inventering av daglig verksamhet i områden som ex tillgänglighet, integritet och medbestämmande. Delaktighetsmodellen är ett exempel på ett arbetssätt för samspel mellan kunder och personal. Grundtanken är att stödja den enskildes förmåga att uttrycka och formulera sina individuella önskemål. 5

35 r~~ Krokoms ~kommun ~~ti. i;,'" KROKOMEN TJïELTE TJÄNSTEUTLATANDE 1 (1) Datum Mats Danielsson Verksamhetschef Stöd och Service mats.danielsson@krokom.se ARE helgen 8-10/ Förslag till beslut 1. Att Socialnämnden beviljar att krokoms kommun deltar vid lägerhelgen i Are för funktionshindrade barn och deras familjer. Kostnaden totalt beräknas till cirka 40 OOOkr.Finansiering av detta föreslås via Stöd och Service verksamhet. Bakgrund Syftet med lägerhelgen är att ge mer kunskap om funktionsnedsättning till barnet och till familjen. För att alla lägerdeltagare skall kunna delta på lika villkor behöver några av barnen extra stöd i forma av ledsagare eller assistent. Kostnad per familj är 3500 kronor. Kostnad per ledsagare är 4000 kronor. Kostnaden är en komplettering till familjernas egen kostnad för lägret. 7 familjer är anmälda till dags dato till en kostnad av varav två stycken har behov av ledsagare till en kostnad av 8000 kr. Detta ger en totalkostnad av Därefter kan lön för behovsbedömda timmar utges. Denna kostnad kan i dagsläget inte beräknas. Lägret äger rum i Are och anordnas av Bam och ungdomshabiliteringens brukarråd. Lägret anordnas regelbundet en gång per år eller vartannat år på ideel basis. De bam som inte deltagit tidigare ges företräde. Se brukarrådets underlag för mer information. Det som bör uppmärksammas är att det inte bara rör barn med LSS-insatser utan även andra barn med funktionshinder är välkomna. Barncheck, miljöcheck, MBL Bifogas Mats Danielsson Verksamhetschef Stöd och Service Kopia till Åke Ljusberg Tf Socialchef Krokoms kommun I Postadress Krokom I Besöksadress Offerdalsvägen 8 Tel I Fax krokoms.kommun@krokom.se I

36 Till LSS-handläggare Information om Lägervistelselfamiljehelg i Are maj 2015 Lägret anordnas av Brukarrådet vid Barn - och Ungdomshabiliteringen (BUH) i Jämtland och är för barn som har kontakt med BUH och deras syskon. Málgruppen är barn och ungdomar upp till 21 år med sammansatta, omfattande och bestående funktionsnedsättning orsakade av medfödda eller förvärvade sjukdomar/skador. Habilitering betyder "att göra skicklig", att skapa förutsättningar för barn/ungdomar att utvecklas så långt som möjligt trots medfödda eller förvärvade skador och funktionsnedsättningar. Till verksamheten kornmer man genom remiss från exempelvis barnkliniken, BVe, Elevhälsan och Föräldra- Barnhälsan. Många barn får även stödinsatser i hemmiljön. Liknande lägervistelse anordnades 2000, 2002, och 2011 med aktiviteter för barnen och utbildning för föräldrarna. Dessa läger fyller ett stort behov för både barnen, syskonen och föräldrarna. Barnen med funktionsnedsättning får träffa andra i olika åldrar, syskonen får träffa andra syskan och får nya kompisar som också har erfarenheter av ett syskon med funktionsnedsättning. Föräldrarna får träffa andra föräldrar, utbyta erfarenheter, utbildas och ffi nya kunskaper om de stödinsatser som är tillgängliga. Samt få en stunds avkoppling i vårdarbetet av det funktionsnedsatta barnet. Lägret anordnas helt på ideell basis. Att arbeta med att planera och genomföra Arehelgen utförs av ideellt arbetande föräldrar som också har barn med funktionsnedsättning. Vid det senaste lägret nådde vi S5 familjer från hela länet, och det gjorde att ea 100 barn fick delta farniljehelgen. Elever från Hållands folkhögskola/fritidsledare utbildningen ansvarar för aktiviteterna. Barnen/ungdomarna delades in i grupper efter funktionsnedsättning och syskonen efter ålder. Vissa aktiviteterna kan komrna att förläggas utomhus. Barnen med funktionsnedsättning förväntas ha med ledsagare eftersom fritidsledareieverna endast organiserar aktiviteterna. Även om barnet fungerar bra hemma i sin vanliga miljö bör en ledsagare följa med till helgen om nu det behovet inte är löst via personlig assistans. Preliminär anmälan skickas ut till samtliga berörda föräldrar, med svar till BUH senast november Därefter kommer en definitivanmälan med sista anmälningsdatum februari 2015, att gå ut. ( Avgiften utöver egenavgiften/familj är S 500:-, och :-/ ledsagare och helg. Program för helgen skickas ut till er före oktober 2014 Efter anmälningstidens slut kommer vi att ta kontakt med respektive LSS-handläggare för avstämning av deltagarantalet. Brukarrådet BUH Britt-Marie Frank Ann-Katrine Pettersson Ann-Britt Widegren-Jonsson Kirsten Jörgensen

37 AUTIS.M & ASPERGER FÖ R E N I N G E N Jt\MTLANDS LÄt\ Attention Familjehelg Åre 2015 BUH 'FUB 8-10 /5 I samverkan med elever från Hållands folkhögskola Program till Brukarhelg i Åre 8-10/ Föräldrar delen Reservation för eventuella förändringar Incheckning samt kaffe Välkommen till hela familjen! Vi går igenom programmer, presenterar ledarna för bamens aktiviteter, samt följer barnen till deras gruppaktiviteter Teater Barda Lunch, samt val av eftermiddagens seminarier Lämning av barnen till deras aktiviteter Parallella seminarier: * Föräldrastöd - aktuell forskning och diskussion kring praktisk tillämpning Kaffe paus * Barn och ungas delaktighet i mötet med habiliteringen "*Värdet av fysisk aktivitet för barn och unga med, funktionsnedsättning.

38 Parallella seminarier, samma som ovan. Utvärdering av dagen Middag Kareoke, Film, Lördagen Frukost Lämna barnen till deras aktiviteter Ordförande/representant presenterar sig Kaffe paus från Riks föreningar Fortsättning ordförande information Diskussion Lunch Susanne Olsson Utvecklingsledare Jämtland Diskussion Regionförbundet Parallella seminarier *Nationellt kompetens center anhöriga Flerfunktionshinder Carin Wallman Diskussion *Emma och Olle berättar Diskussion *LSS personiigassistans *LSS insatser om livet som gifta Kaffe paus Utvärdering