Nämnden Svenska rum Sida 1 / 32

Transkript

1 Esbo stad Protokoll Nämnden Svenska rum Sida 1 / 32 Sammanträde Tid torsdag kl. 17:30-19:08 Plats Bildningssektorn, Kamrersvägen 3 B, Esbo Närvarande ledamöter Kurt Torsell, ordförande Kristian Meurman Emilia Becker Katarina Hellsten-Palomäki Ahti Hurmalainen Eva Kivilaakso-Wellmann Saana Lehto Bo Lönnqvist Jani Helenius Henrik Forsberg Heikki Pakarinen Liisa Sarvimäki-Paananen, anlände kl. 18:15 under behandlingen av 97 Mikaela Wenman Lilian Strömberg Hanna Paatero Övriga närvarande Sampo Suihko bildningsdirektör, närvarande kl. 19:00-19:08 under behandlingen av 90 Timo Ketonen ekonomi- och förvaltningsdirektör, anlände kl. 18:19 efter behandlingen av 97 Barbro Högström direktör för svenska bildningstjänster Jaana Suihkonen förvaltningschef Katja Hagman ekonomisk sakkunnig Vera Schulman projektplanerare, avlägsnade sig kl. 18:45 efter behandlingen av 91 Maarit Waskilampi-Kuikka ICT-direktör, avlägsnade sig kl. 18:19 efter behandlingen av 97 Mika King kundchef, avlägsnade sig kl. 18:19 efter behandlingen av 97 Tuukka Soini digiutvecklingschef, avlägsnade sig kl. 18:19 efter behandlingen av 97 Ulf-Johan Sunabacka representant för personalen Erin Melán representant för ungdomsfullmäktige Linda Ekholm tf. informatör Annika Forstén specialplanerare, mötets sekreterare

2 Esbo stad Protokoll Nämnden Svenska rum Sida 2 / 32 Underskrifter Kurt Torsell ordförande Annika Forstén sekreterare Justering Protokollet justerat och godkänt: Katarina Hellsten-Palomäki Protokollet framlagt I enlighet med anslagen kungörelse har ovanstående protokoll jämte anvisningar för sökande av ändring hållits till allmänt påseende på bildningssektorn, Kamrersvägen 3 B, 8 vån., Esbo centrum.

3 Esbo stad Protokoll Nämnden Svenska rum Sida 3 / 32 Ärenden Paragraf Bilagor Rubrik Sida 88 Konstaterande av mötets laglighet och beslutförhet 4 89 Val av justerare Riktlinjer och mål i Esbostrategin 2017, budgetförslaget för och ekonomiplanen för , nämnden Svenska rum 91 Nämnden Svenska rums utlåtande om affärsverket Esbo 13 lokalers investeringsplan för Fullmäktigefråga om barns säkerhet inom dagvården Mötestider för nämnden Svenska rum, vårterminen Ändring i direktionen för Bemböle skola Beslut och brev Beslut av tjänsteinnehavare och direktioner Under mötet givna redogörelser 30

4 Esbo stad Protokoll 88 Nämnden Svenska rum Sida 4 / Konstaterande av mötets laglighet och beslutförhet Beslut Redogörelse Ordföranden konstaterade att mötet är lagenligt sammankallat och beslutfört. Nämnden Svenska rum hade sammankallats genom en möteskallelse Kallelsen var undertecknad av nämndens ordförande och hade sänts till nämndens ledamöter och andra som har rätt att närvara. Föredragningslistan hade även sänts till ersättarna för kännedom. (Enligt Esbo stads förvaltningsstadga 11, Instruktion för nämnderna och direktionerna i bildningssektorn 3 ).

5 Esbo stad Protokoll 89 Nämnden Svenska rum Sida 5 / Val av justerare Beslut Katarina Hellsten-Palomäki utsågs att justera protokollet.

6 Esbo stad Protokoll 90 Nämnden Svenska rum Sida 6 / / Riktlinjer och mål i Esbostrategin 2017, budgetförslaget för 2017 och ekonomiplanen för , nämnden Svenska rum Beredning och upplysningar: Armi Salminen, tel Marjo Sotala-Solovjew, tel Kirsti Askolin, tel Katja Hagman, tel Annika Latva-Äijö, tel Barbro Högström, tel fornamn.efternamn@esbo.fi Beslutsförslag Bildningsdirektör Sampo Suihko Nämnden Svenska rum lämnar ett förslag till budget för 2017 och ekonomiplan för för beredningen av stadsdirektörens budgetförslag enligt bilagan. Sektorn kan göra tekniska preciseringar. Behandling Ärendet behandlades efter ärende 96. Ekonomi- och förvaltningsdirektör Timo Ketonen var föredragande, då bildningsdirektör Sampo Suihko var förhindrad att delta. Lönnqvist understödd av Kivilaakso-Wellmann gjorde följande ändringsförslag: Nämnden Svenska rum föreslår ett tillägg på euro till den presenterade ekonomiplanen för att fortsättningsvis kunna utveckla högkvalitativa bildningstjänster på svenska och för att inte införa de nedskärningar av resurser, trots ett växande barn- och elevunderlag, som den presenterade ekonomiplanen skulle innebära. Nämnden motiverar sitt tillägg på följande sätt: - En minskning av resurserna i den grundläggande utbildningen medför större grupper och mindre möjligheter till gruppdelningar. Detta slår speciellt mot de barn och elever som är i behov av extra handledning och stöd. Parallellt med detta ska en ny läroplan köras in som bygger på individuella lärostigar och därmed bör lärarna ha minst lika mycket tid per elev som nu samtidigt som de nya läroplanerna kräver att lärarna har tid över för kompetenshöjande fortbildning. - En minskning av resurserna i gymnasieutbildningen är kortsiktigt med tanke på de krav på en allt bredare bas av allmänbildande kunskaper som våra unga vuxna behöver på tröskeln till en fortsatt högre

7 Esbo stad Protokoll 90 Nämnden Svenska rum Sida 7 / 32 utbildning eller yrkeslivet. Samtidigt krävs även resurser för införandet av gymnasiets läroplan och en fortsatt utveckling av att ta nytta av digitaliseringen inom undervisningen. - En välorganiserad och högkvalitativ eftermiddagsverksamhet garanterar en trygg vardag för de yngsta skoleleverna och bör kunna erbjudas för elever i både årskurs 1 och 2. - Man bör inte öka på gruppstorleken inom småbarnspedagogiken utan snarare förstärka dess roll som en del av barnets lärostig. Inlärningssvårigheter kan identifieras redan i småbarnspedagogiken och därmed kan stöd inledas i ett tidigt skede vilket minskar på kostnaderna för stöd senare under lärostigen. Större grupper och mindre personal inom småbarnspedagogiken inverkar menligt på detta och medför också ökade risker för en känsla av otrygghet hos barnen och otillräcklighet hos personalen. - Fullmäktige i Esbo beslutade redan tidigare 2016, efter en omfattande debatt, att inte införa de begränsningar av den subjektiva rätten till dagvård som den nya lagen tillåter och nämnden anser att det inte finns nya orsaker som skulle ifrågasätta detta beslut. - En sänkning av hemvårdsstödets Esbo-tillägg kan föranleda större kostnader än de som nu är inberäknade i planen i form av att familjer istället av ekonomiska skäl är tvungna att välja heldagsdagvård. Nämnden uppmanar dessutom de enheter som ansvarar för de interna tjänsterna för bildningssektorn att utreda alternativ för inbesparingar på ca euro som berör Svenska bildningstjänster. Inom bespisningsservicen bör inbesparingar inte förverkligas genom att minska på kvaliteten eller mängden av råvaror. Om fullmäktige ändå besluter om inbesparingar som gäller bildningssektorn önskar nämnden Svenska rum att en beredning av hur dessa besparingar bäst låter sig göras tas upp i nämnden för behandling. Beredningen ska naturligtvis göras i gott samråd mellan den finskspråkiga och den svenskspråkiga bildningen. Efter avslutad diskussion frågade ordföranden om Lönnqvists förslag kan godkännas. Eftersom ingen motsatte sig det, konstaterade ordföranden att nämnden enhälligt godkänt förslaget. Föredragande lämnade in avvikande mening till nämndens beslut. Beslut Nämnden Svenska rum lämnade ett förslag till budget för 2017 och ekonomiplan för för beredningen av stadsdirektörens budgetförslag enligt bilagan. Nämnden Svenska rum föreslog ett tillägg på euro till den presenterade ekonomiplanen för att fortsättningsvis kunna utveckla högkvalitativa bildningstjänster på svenska och för att inte införa de nedskärningar av resurser, trots ett växande barn- och elevunderlag, som den presenterade ekonomiplanen skulle innebära.

8 Esbo stad Protokoll 90 Nämnden Svenska rum Sida 8 / 32 Nämndens tillägg har beaktats i bilagan. Sektorn kan göra tekniska preciseringar. Nämnden motiverade sitt tillägg på följande sätt: - En minskning av resurserna i den grundläggande utbildningen medför större grupper och mindre möjligheter till gruppdelningar. Detta slår speciellt mot de barn och elever som är i behov av extra handledning och stöd. Parallellt med detta ska en ny läroplan köras in som bygger på individuella lärostigar och därmed bör lärarna ha minst lika mycket tid per elev som nu samtidigt som de nya läroplanerna kräver att lärarna har tid över för kompetenshöjande fortbildning. - En minskning av resurserna i gymnasieutbildningen är kortsiktigt med tanke på de krav på en allt bredare bas av allmänbildande kunskaper som våra unga vuxna behöver på tröskeln till en fortsatt högre utbildning eller yrkeslivet. Samtidigt krävs även resurser för införandet av gymnasiets läroplan och en fortsatt utveckling av att ta nytta av digitaliseringen inom undervisningen. - En välorganiserad och högkvalitativ eftermiddagsverksamhet garanterar en trygg vardag för de yngsta skoleleverna och bör kunna erbjudas för elever i både årskurs 1 och 2. - Man bör inte öka på gruppstorleken inom småbarnspedagogiken utan snarare förstärka dess roll som en del av barnets lärostig. Inlärningssvårigheter kan identifieras redan i småbarnspedagogiken och därmed kan stöd inledas i ett tidigt skede vilket minskar på kostnaderna för stöd senare under lärostigen. Större grupper och mindre personal inom småbarnspedagogiken inverkar menligt på detta och medför också ökade risker för en känsla av otrygghet hos barnen och otillräcklighet hos personalen. - Fullmäktige i Esbo beslutade redan tidigare 2016, efter en omfattande debatt, att inte införa de begränsningar av den subjektiva rätten till dagvård som den nya lagen tillåter och nämnden anser att det inte finns nya orsaker som skulle ifrågasätta detta beslut. - En sänkning av hemvårdsstödets Esbo-tillägg kan föranleda större kostnader än de som nu är inberäknade i planen i form av att familjer istället av ekonomiska skäl är tvungna att välja heldagsdagvård. Nämnden uppmanade dessutom de enheter som ansvarar för de interna tjänsterna för bildningssektorn att utreda alternativ för inbesparingar på ca euro som berör Svenska bildningstjänster. Inom bespisningsservicen bör inbesparingar inte förverkligas genom att minska på kvaliteten eller mängden av råvaror. Om fullmäktige ändå besluter om inbesparingar som gäller bildningssektorn önskade nämnden Svenska rum att en beredning av hur dessa besparingar bäst låter sig göras tas upp i nämnden för behandling. Beredningen ska naturligtvis göras i gott samråd mellan den finskspråkiga

9 Esbo stad Protokoll 90 Nämnden Svenska rum Sida 9 / 32 och den svenskspråkiga bildningen. Föredragande lämnade in avvikande mening till nämndens beslut. Bilagor Tilläggsmaterial Redogörelse 1 Budgetförslaget för år 2017 och ekonomiplan för åren för nämnden Svenska rum (ändrad av nämnden Svenska rum ) - Handikapprådets initiativ till bildningssektorns budget år Bildningssektorns ramfördelning enligt nämnder och resultatenheter Behandlingen i bildningssektorns nämnder av Esbostrategin för och ekonomiplanen för 2017 inkluderar följande skeden: Esbostrategin, budgetförslaget och verksamhetsplanen (09/2016) - Användningsplanerna (02/2017) Bildningssektorns resultatkort 2017 I resultatkortet för Esbo finns tre fokusområden: 1) resurser och ledning, 2) invånare och service samt 3) livskraft, konkurrenskraft och hållbar utveckling. I måluppställningen har speciellt uppmärksammats vikten av att kunna mäta hur målen genomförts. Resurser och ledning Bildningssektorns mål för fullmäktigeperioden är att verksamhetsbidraget inte underskrider den ursprungliga budgeten. Produktiviteten ökas med en procent genom sänkning av de centrala tjänsternas enhetskostnader. Arbetets produktivitet ska öka med en procent och arbetshälsan förbättras med en enhet jämfört med fjolåret. Den hälsorelaterade frånvaron är högst 12 dagar per årsverke. Bildningssektorns gemensamma servicenät för kunder förbättras och sektorns ledning arbetar målinriktat. Invånare och tjänster Bildningssektorns mål för fullmäktigeperioden är att stötta unga att bli självständiga genom att ge färdigheter för utbildning, arbetsliv, boende och vardagshantering. År 2017 är målet att de unga känner sig meningsfulla i samhället. Platser inom utbildning, påbyggnadsundervisning och verkstäder erbjuds alla under 18 år som gått ut grundskolan Även handledningmodellen inom samhällsgarantin utarbetas och mätare för åtgärder har tagits ibruk. Invandrarnas specialbehov uppmärksammas i alla tjänster inom bildningssektorn. Invånarna och kunderna deltar i utvecklandet och planerandet av bildningssektorn tjänster. Inom bildningssektorn förverkligas jämlika användningsmöjligheter för informations- och kommunikationsteknik. Livskraft, konkurrenskraft och hållbar utveckling

10 Esbo stad Protokoll 90 Nämnden Svenska rum Sida 10 / 32 Bildningssektorns mål för fullmäktigeperioden är att Esbo är Finlands mest kompetenta stad. År 2017 är Ett lärande Esbo känt både lokalt och internationellt. I varje resultatenhet förverkligas en åtgärd som stöder ett kärntema för Ett lärande Esbo. Mål och riktlinjer för programmet för produktivitet och balansering av ekonomin (TATU 2) En hållbar finansieringsbalans där målnivån för stadens finansiella ställning är 270 miljoner euro fram till år Målnivån för årsbidraget är 4 miljoner euro. Stadens investeringar är i medeltal högst 280 miljoner euro per år. Servicenivå och serviceutbud bestäms med beaktande av folkökningen och enligt lagen. Staden eftersträvar att ordna tjänster kostnadseffektivt. Vid uppbärandet av lagstadgade serviceavgifter och taxor beaktas efterskänkningar och nedsättningar samt inkomstnivå och förmögenhetsställning. Dessutom utvärderas avgiftshöjningarnas inverkan för olika kundgrupper. Avgifterna för icke-lagstadgade, avgiftsbelagda tjänster uppskattas i förhållande till produktionskostnaderna. Staden fortsätter att i första hand planera tjänster längs Västmetron samt vid annan spårvägstrafik och övrig kollektivtrafik. Vid tjänsteförsörjningen används kostnadseffektiva produktionssätt. Kostnaderna för tjänsteförsörjning per invånare ökar inte under åren Kostnadseffektiviteten förbättras med hjälp av digitalisering. Ramen för bildningssektorn Slutsumman för bildningssektorns ram år 2017 är 710,9 miljoner euro. Budgetramen för bildningssektorn belastas av en utgiftsökning på 2,9 miljoner euro för lokalhyror. Konkurrenskraftsavtalet sänker personalkostnaderna med uppskattningsvis 2,7 miljoner euro år En minskning av semesterersättningarna på 30 procent minskar utgifterna med ungefär 3,8 miljoner euro. Stadens mål är att verksamhetsbidraget är 15 miljoner euro bättre än i budgeten för år Detta är även en utgångspunkt för beredningen av stadens och sektorernas budgetramar. Bildningssektorns andel av det här målet är 4 miljoner euro vilket minskats från budgetramen för år 2017.

11 Esbo stad Protokoll 90 Nämnden Svenska rum Sida 11 / 32 Betalningsgrunden för Esbo informationsteknik ändrades så att kostnaderna fördelas enligt verklig upphovsprincip. Den tekniska korrigeringen ändrade kostnadsfördelningen mellan sektorerna men på stadsnivå är effekten neutral. Den tekniska förändringen minskade bildningssektorns ram med 2,7 miljoner euro. Samtidigt som anslaget reserverat för verksamheten minskar, ökar antalet barn i dagvård och antalet elever i skolorna samt antalet kunder inom idrotts-, ungdoms- och kulturtjänsterna. Tjänsteproduktionen effektiveras men för att den givna budgetramen ska hålla anpassas nuvarande verksamhet, dock så att inverkan på kvalitén är möjligast liten. Personal Förslagen angående nya tjänster och befattningar baseras på ökningen av antalet elever och barn i resultatenheterna för utbildning och dagvård. Antalet elever inom den finska och svenska grundläggande utbildningen ökar under läsåret Ökningen av elevantalet förutsätter att nya lärartjänster inrättas. I resultatenheten för finskspråkig småbarnsfostran föreläggs vakanser enligt den lagstadgade personaldimensioneringen för att verksamheten ska kunna inledas i nya daghem. Ändringarna av uppgiftsbeteckningar hänför sig till omorganiseringen av verksamheter och uppgifter. Nämnden Svenska rum Budgetramen för Svenska bildningstjänster minskar år 2017 med 1,6 miljoner euro jämfört med den justerade budgeten för år Av budgetminskningen hänför sig dryga 0,6 miljoner euro till konkurrenskraftsavtalet. Lokalhyrorna minskar med knappa 0,2 miljoner euro och ICT-budgeten har justerats nedåt med cirka 0,5 miljoner euro. Den resterande budgetminskningen på 0,3 miljoner euro samt utgiftsökningarna på omkring 0,6 miljoner euro inför 2017 innebär att budgeten behöver anpassas med 0,9 miljoner euro. Följande åtgärder föreslås för att balansera budgeten: Grundläggande utbildningen och gymnasiet 1. En minskning av grundläggande utbildningens allmänundervisning motsvarande 5 procent av personalkostnaderna samt en minskning av gymnasiets undervisning motsvarande 7 procent av personalkostnaderna. Inbesparing euro och euro. 2. Ingen extra resursutdelning för delning av smågrupperna samt en minskning av undervisningen till följd av den nya timfördelningen. Inbesparing euro och euro. 3. En minskning av skolgångsbiträdesresurseringen med 10 procent från hösten Inbesparing euro. 4. Begränsning av eftermiddagsverksamheten till främst elever i åk 1 och elever med beslut om särskilt stöd från hösten 2017 samt en förhöjning av eftermiddagsverksamhetens kundavgifter med euro/elev/månad. En förhöjning av kundavgifterna innebär att

12 Esbo stad Protokoll 90 Nämnden Svenska rum Sida 12 / 32 understödet till producenterna minskar i motsvarande grad. Inbesparing euro och euro. Alternativt anordnas ingen eftermiddagsverksamhet från hösten 2017, vilket medför en inbesparing på euro och innebär att grundläggande utbildningens minskning av allmänundervisningen kan sänkas från 5 till 2,5 procent och gymnasiets minskning av undervisningen från 7 till 4 procent. Samtidigt uteblir inkomster på euro och de statsandelar staden erhåller för att bildningssektorn anordnar eftermiddagsverksamhet. Småbarnspedagogiken 1. Begränsning av den subjektiva rätten till dagvård samt ändring i relationstalet för barn över tre år. Inbesparing euro och euro. Alternativt en minskning av hemvårdsstödets kommunala tillägg på 100 euro/barn/månad för barn under tre år (nu 200 euro/barn/månad). Inbesparing knappa euro. 2. Strukturella förändringar och en effektivering av dagvården. Inbesparing euro. Effektiveringskravet ökar vid det alternativa valet i punkt 1. Verksamhetsutgifterna för ungdomsverksamheten, kulturverksamheten och den fria bildningen är på samma nivå som år Understöden för den grundläggande konstundervisningen är likaledes på samma nivå som året innan.

13 Esbo stad Protokoll 91 Nämnden Svenska rum Sida 13 / / Nämnden Svenska rums utlåtande om affärsverket Esbo lokalers investeringsplan för Beredning och upplysningar: Vera Schulman, tel Barbro Högström, tel Jaana Suihkonen, tel Juha Hovinen, tel fornamn.efternamn@esbo.fi Beslutsförslag Bildningsdirektör Sampo Suihko Nämnden Svenska rum ger sitt utlåtande om affärsverket Esbo lokalers investeringsplan för åren (daterad ) i enlighet med redogörelsedelen. Speciellt vill nämnden lyfta fram följande saker: Nämnden föreslår att kostnaderna för de tillfälliga lösningarna presenteras i samband med projektets kostnader i investeringsplanen. Investeringsplanen bör garantera tillräckliga, ändamålsenliga, trygga och hälsosamma lokaler för alla som vistas i verksamhetslokalerna. Tidtabellen för investeringsprojekten bör svara på servicebehovet i området. Nämnden önskar att man inom teknik- och miljösektorn med hjälp av tjänstemannapraxis, planläggnings- och genomföringsalternativ utvecklar ekonomiskt hållbara förfaringssätt utan att ge avkall på lokalernas ändamålsenlighet, omfattning och kvalitet. I Esbo lokalers investeringsplan för åren presenteras: - ersättande lokaler för Kungsgårdsskolan förverkligas ersättande lokaler för Boställsskolan och Boställs daghem och Bergans daghem förverkligas i samband med Monikko ersättande lokaler för små daghemsenheter i Olars och Esbo centrum. Tidtabellen för de ersättande lokalerna i Olars är och i Esbo centrum ersättande lokaler för Mattbergets daghem förverkligas De nuvarande lokalernas skick och tillräcklighet bör garanteras tills de ersättande lokalerna tas i bruk. - ersättande lokaler för små daghemsenheter i Esboviken förverkligas efter Förverkligandet av nya lokaler i området är ytterst brådskande och bör påskyndas för att garantera tillräckliga lokaler i området på sikt. - grundrenovering av Westend daghem

14 Esbo stad Protokoll 91 Nämnden Svenska rum Sida 14 / 32 Nämnden förutsätter att arbetet för utvecklandet av detaljplanen vid Mattlidens skolcentrum fortskrider och att verksamheten på området behandlas som en helhet. Planen ska möjliggöra en hållbar och flexibel miljö för det livslånga och livsvida lärandet. Behandling Ärendet behandlades efter ärende 97. Ekonomi- och förvaltningsdirektör Timo Ketonen var föredragande, då bildningsdirektör Sampo Suihko var förhindrad att delta. Lönnqvist understödd av Kivilaakso-Wellmann föreslog att det sista stycket i beslutsförslaget utökas med tillägget med påskyndad tidtabell enligt följande: Nämnden förutsätter att arbetet för utvecklandet av detaljplanen vid Mattlidens skolcentrum fortskrider med påskyndad tidtabell och att verksamheten på området behandlas som en helhet. Planen ska möjliggöra en hållbar och flexibel miljö för det livslånga och livsvida lärandet. Efter avslutad diskussion frågade ordföranden om Lönnqvists förslag kan godkännas. Eftersom ingen motsatte sig det, konstaterade ordföranden att nämnden enhälligt godkänt förslaget. Tillägget som föredraganden gjorde i beslutsförslaget under mötet har beaktats i protokollet. Beslut Nämnden Svenska rum gav sitt utlåtande om affärsverket Esbo lokalers investeringsplan för åren (daterad ) i enlighet med redogörelsedelen. Speciellt ville nämnden lyfta fram följande saker: Nämnden föreslog att kostnaderna för de tillfälliga lösningarna presenteras i samband med projektets kostnader i investeringsplanen. Investeringsplanen bör garantera tillräckliga, ändamålsenliga, trygga och hälsosamma lokaler för alla som vistas i verksamhetslokalerna. Tidtabellen för investeringsprojekten bör svara på servicebehovet i området. Nämnden önskade att man inom teknik- och miljösektorn med hjälp av tjänstemannapraxis, planläggnings- och genomföringsalternativ utvecklar ekonomiskt hållbara förfaringssätt utan att ge avkall på lokalernas ändamålsenlighet, omfattning och kvalitet. I Esbo lokalers investeringsplan för åren presenteras: - ersättande lokaler för Kungsgårdsskolan förverkligas ersättande lokaler för Boställsskolan och Boställs daghem och Bergans daghem förverkligas i samband med Monikko

15 Esbo stad Protokoll 91 Nämnden Svenska rum Sida 15 / 32 - ersättande lokaler för små daghemsenheter i Olars och Esbo centrum. Tidtabellen för de ersättande lokalerna i Olars är och i Esbo centrum ersättande lokaler för Mattbergets daghem förverkligas De nuvarande lokalernas skick och tillräcklighet bör garanteras tills de ersättande lokalerna tas i bruk. - ersättande lokaler för små daghemsenheter i Esboviken förverkligas efter Förverkligandet av nya lokaler i området är ytterst brådskande och bör påskyndas för att garantera tillräckliga lokaler i området på sikt. - grundrenovering av Westend daghem Tilläggsmaterial Redogörelse Nämnden förutsatte att arbetet för utvecklandet av detaljplanen vid Mattlidens skolcentrum fortskrider med påskyndad tidtabell och att verksamheten på området behandlas som en helhet. Planen ska möjliggöra en hållbar och flexibel miljö för det livslånga och livsvida lärandet. - Affärsverket Esbo lokalers investeringsplan för åren , daterad Affärsverket Esbo lokaler har presenterat sitt förslag till investeringsplan för åren , daterad Esbo lokalers förslag till investeringsplan svara inte på servicenätets behov i alla hänseenden. Strukturen och innehållet i Esbo lokalers förslag till investeringsplan Stadens populationstillväxt och lokalernas renoveringsbehov är kontinuerligt. Trots det har affärsverket Esbo lokalers årliga skol- och daghemsinvesteringar varierat avsevärt med anledning av avbrutna eller försenade projekt och budgetering. Förverkligandet av investeringsplanen bör svara på service- och renoveringsbehovet. Nämnden föreslår att kostnaderna för de tillfälliga lösningarna presenteras i samband med projektets kostnader i investeringsplanen. Med denna förändring uppnås en tydlighet om projektets reella kostnader och tidtabellens ändamålsenlighet. Projektens tidtabeller och ekonomi bör ses som en helhet som omfattar detaljplanering, renoveringar i närliggande enheter och eventuellt behov av tillfälliga lokaler så att processerna förverkligas på ett för verksamheten ändamålsenligt sätt. Nämnden föreslår även att Esbo lokaler särskiljer de enskilda sektorernas och enheternas andelar i gemensamma projekt för att förtydliga kostnadsfördeliningen och - effekterna.

16 Esbo stad Protokoll 91 Nämnden Svenska rum Sida 16 / 32 Merparten av kostnaderna uppstår efter att byggnaden färdigställts. Istället för att jämföra investeringskostnader för olika anskaffningsmodeller borde investeringsbeslut göras på basen av de helhetskostnader som faller på staden. Investeringsplanens hälsoeffekter Investeringsplanen och dess tidtabell kan ha hälsopåverkningar för flera Esbobor och arbetstagare. Investeringsplanen bör garantera tillräckliga, ändamålsenliga, trygga och hälsosamma lokaler för alla som vistas i verksamhetslokalerna. Lokalerna skall stöda barnens, ungdomarnas, kundernas och personalens fysiska, psykiska och sociala välfärd. Under 2016 har bl.a. Klippans daghem tillfälligt flyttats till andra lokaler. Nämnden vill garantera tryggheten för de som verkar i lokalerna som svenska bildningstjänster använder. Bristfälligt skötta lokaler kan leda till inomhusluftsproblem, som i sin tur leder till hälsorisker för barn, ungdomar, kunder och personal. Förskjutna tidtabeller för grundrenoveringar och nyproduktion kan i vissa fall medföra problem för verksamheten samt innebär en ekonomisk risk för sektorn. Stadsstyrelsen har godkänt lokalhyrornas struktur. Enligt beslutet uppbärs en 3 % renoveringsskuld i samband med kapitalhyran. Nämnden förutsätter att affärsverket Esbo lokaler använder den indrivna summan för upprätthållande renoveringarna. Populationsprognos, förberedelser och tidtabell för byggandet Under åren sker en måttlig tillväxt i antalet barn och unga som väljer att ta del i den svenskspråkiga verksamheten. Tillväxten koncentrerar sig vid Västmetron där detaljplaner i Hagalund, Mattby, Finno och Kaitans ökar bostadsproduktionen i södra Esbo. Därutöver förbereds en detaljplan i Kera som ökar bostadsproduktionen och populationen i området. Generalplansarbetet i norra Esbo är under arbete, men leder inte till investeringsbehov i området under åren Västmetrons tidtabell och förlängning till Stensvik samt Kera detaljplan har beaktatas i bildningssektorns investeringsförslag. Tidtabellen för investeringsprojekten ska beredas utgående från befolkningsprognoser och befolkningsstatistik, målsättningar för servicenät, målsättningar för verksamhetslokaler och hur brådskande ombyggnaderna är. Förskjutning av en renovering eller ersättande lokaler medför för bildningssektorn en ekonomisk risk som försvårar förverkligandet av den lagstadgade verksamheten. Ändamålsenliga, trygga och funktionella lokaler är en förutsättning för att verksamheten skall kunna förverkligas. Svenska bildningstjänster bör ha en möjlighet att planera och utveckla sitt servicenät på sikt. Byggprojekt för skolor och daghem ska stå klara och färdigmöblerade så att de kan tas i bruk senast i början av augusti för att undvika tillfälliga lokalarrangemang under läsåret då dessa är besvärliga både

17 Esbo stad Protokoll 91 Nämnden Svenska rum Sida 17 / 32 för personal och för kunder. Gårdar, planer och övriga utomhusområden kan färdigställas sommartid för att uppnå högre kvalitet. Affärsverket Esbo lokaler och bildningssektorn bör anvisas tillräckliga resurser att bereda, planera och förverkliga projekt. Ersättande lokaler för skolor och daghem ska planeras i tid så barns och familjers liv inte ansträngs i onödan. Lokalerna bör färdigställas och tas i bruk i enighet med godkända projektplaner. Byggnaderna bör vara färdiga vid överlåtandet. Servicenätets byggprojekt och tjänsteområden anknyter till varandra och man strävar efter att lägga upp tidtabellerna för ombyggnader så, att nybyggda lokaler eller lokaler som blir tomma kan nyttjas som ersättande lokaler tills ett annat projekt blir klart. Tidtabellen som Esbo lokaler lagt fram kan medföra tilläggskostnader för sektorn. Försenade investeringar kan försvåra förverkligandet av den service som svenska bildningstjänster erbjuder samt leda till ekonomiskt ohållbara lösningar i form av tillfälliga lokaler som med dyra kostnader belastar verksamheten eller leder till oändamålsenliga lösningar. Därutöver kan uppskjutande av investeringar leda till att bristfälliga lokaler upprätthålls med dyra årsreparationer vilket på sikt leder till höga kostnader för staden. Byggprojekten bör planeras och förverkligas så att man undviker temporära förflyttningar av verksamheten och garanterar en hälsosam, trygg och funktionell arbetsmiljö för lokalernas användare. Förfaringssätt och hyreskostnader Jordmånen gör att grundläggning på en del Y-tomter i Esbo blir ovanligt dyrt. Esbo stads tjänstemannapraxis förutsätter större och dyrare befolkningsskydd än i andra städer. Dessa är svåra att utnyttja under normaltid. Lånekostnader kan anstränga bolagsbaserade projekts finansiering. Då alla ovannämnda faktorer koncentreras i samma byggprojekt kan man bli tvungen att pruta på byggnadens eller gårdens storlek och kvalitet samtidigt som de interna hyrorna hör till de dyraste i landet. Paviljonger som förverkligats med kortvariga hyreskonstrakt, modulskolor och livscykelprojekt har visat sig ha höga kostnader. Nämnden önskar att man inom teknik- och miljösektorn med hjälp av tjänstemannapraxis, planläggnings- och genomföringsalternativ utvecklar ekonomiskt hållbara förfaringssätt utan att ge avkall på lokalernas ändamålsenlighet omfattning och kvalitet. Bildningssektorns principer och mål Bildningssektorn lämnade i april 2016 sitt förslag på lokalinvesteringar för åren till Esbo lokaler. Bildningssektorns investeringsförslag gäller nya verksamhetslokaler, ombyggnad och tillbyggnad av gamla verksamhetslokaler samt ändring av användningsändamål för lokaler. Förslaget svarar på behovet av

18 Esbo stad Protokoll 91 Nämnden Svenska rum Sida 18 / 32 verksamhetslokaler som befolkningstillväxten och befolkningsförändringarna förutsätter och på förändringar i verksamhetsmiljön. Därutöver ger förslaget möjlighet att avstå från oändamålsenliga lokaler som är i dåligt skick. Investeringarna utvecklar servicenätet så att den svarar mot områdesvisa befolkningsförändringar i staden, förändringar i verksamhetsmiljön och ett ökat behov av serviceutbud. Effektiv lokalanvändning stärks med hjälp av pedagogiska medel och genom att lokalerna nyttjas av svenska bildningstjänsters alla verksamhetsområden (småbarnspedagogik, grundläggande utbildning, gymnasieutbildning, fri bildning, ungdoms- och kulturverksamhet). Därtill befrämjas målen i KulturEsbo 2030 i lokalanvändningen och - planeringen. Förslag till projektens tidtabeller bereds utgående från befolkningsprognoser och befolkningsuppföljning, målsättningar för servicenät, målsättningar för verksamhetslokaler och hur brådskande ombyggnaderna är. Staden kan avstå från eller ändra på användningssätt av sådana Y- tomter som är för små eller logistiskt oändamålsenliga för utvecklandet av bildningssektorns servicenät. Bildningssektorn har lyft fram behovet av nya lokaler för den småbarnspedagogiska verksamheten. Målet är att avstå från oändamålsenliga små enheter vars verksamhetskostnader är höga. Investeringarna för de ersättande lokalerna återbetalas med lägre verksamhetskostnader, vilket medför inbesparingar på stadsnivå. En tillräcklig enhetsstorlek befrämjar effektiv lokalanvändning samtidigt som avstånden till den småbarnspedagogiska verksamheten med god planering hålls rimlig. Målet är att avstå från tillfälliga lösningar samt oändamålsenliga hyres- och aktielokaler. Skol- och daghemsinvesteringar Esbo lokalers investeringsplan för motsvarar bildningssektorns behov vid följande projekt: Kungsgårdsskolan med lokaler för Kungsgårds daghem ( ) Monikko med lokaler för Alberga skola och Alberga daghem, ersättande lokaler för Boställsskolan och Boställs daghem ( ) Olars daghem, ersättande lokaler ( ) Esbo centrums daghem, ersättande lokaler ( ) Konditionen på skolornas och daghemmens nuvarande lokaler bör garanteras tills de nya lokalerna tas i bruk. Esbo lokaler har i sin investeringsplan för senarelagt följande projekt:

19 Esbo stad Protokoll 91 Nämnden Svenska rum Sida 19 / 32 Bildningssektorns investeringsförslag 04/2016 Esbo lokalers investeringsplan för Projekt Mattbergets daghem, ersättande nybygge Olars nya daghem, ersättande nybygge Kungsgårds skola, gamla byggnadens renovering efter 2026 Karamalmens daghem, tilläggsdel saknar tidtabell Esbovikens daghem, ersättande nybygge efter 2026 Mattlidens skolcentrum, tilläggsdel som ersätter paviljonger efter 2026 Nämnden förutsätter att arbetet för utvecklandet av detaljplanen vid Mattlidens skolcentrum fortskrider och att verksamheten på området behandlas som en helhet. Planen ska möjliggöra en hållbar och flexibel miljö för det livslånga och livsvida lärandet. Esbo lokalers grundrenoveringsförslag Affärsverket Esbo lokaler föreslår i sin investeringsplan att Westends daghems lokaler grundrenoveras under åren I tidtabellen för grund av renovering Westends daghem ska färdigställandet av de ersättande lokalerna för Olars daghem beaktas eftersom de kommer att fungera som tillfälliga lokaler under renoveringstiden. Övriga investeringar I Esbo lokalers investeringsplan har ett regelbundet årligt anslag på 8,7 miljoner euro reserverats för att genomföra ändringar i servicenätet och för mindre ombyggnads- och reparationsarbeten i lokaler som överförs mellan sektorer. För kännedom - Maija Lehtinen, Tilapalvelut-liikelaitos - Antti Mäntynen, Tilapalvelut-liikelaitos - Reijo Yrjölä, Rakennuttaminen

20 Esbo stad Protokoll 92 Nämnden Svenska rum Sida 20 / / Fullmäktigefråga om barns säkerhet inom dagvården Beredning och upplysningar: Paula Rautiola, tel Jaana Suihkonen, tel Riikka Kurki, tel Virpi Mattila, tel fornamn.efternamn@esbo.fi Beslutsförslag Bildningsdirektör Sampo Suihko Nämnden Svenska rum föreslår för stadsstyrelsen och vidare för fullmäktige att fullmäktige antecknar redogörelsen för kännedom som svar på ledamot Veera Ruohos och 18 andra ledamöters fråga om barns säkerhet inom dagvården samt konstaterar att frågan är slutbehandlad. Behandling Beslut Ekonomi- och förvaltningsdirektör Timo Ketonen var föredragande, då bildningsdirektör Sampo Suihko var förhindrad att delta. Nämnden Svenska rum Förslaget godkändes enhälligt. Tilläggsmaterial Redogörelse - Valtuustokysymys lasten turvallisuudesta päiväkodeissa Veera Ruoho och 18 andra ledamöter lämnade en fråga om barns säkerhet i dagvården. Svaret på frågan har sammanställts av resultatenheten för finsk dagvård tillsammans med resultatenheten för svenska bildningstjänster och presenteras likalydande för utbildnings- och dagvårdsnämnden och för nämnden Svenska rum. Frågan Följande frågor ställs: 1. Har Esbo stad observerat och identifierat nya risker för barnen i daghemmen? 2. Ämnar Esbo stad poängtera jämställdheten och jämlikheten mellan könen i den småbarnspedagogik som sker i samarbete mellan dagvården och föräldrarna?

21 Esbo stad Protokoll 92 Nämnden Svenska rum Sida 21 / Hur garanterar Esbo stad att barnens säkerhet i dagvården följer det som stadgas i social- och hälsovårdsministeriets och Stakes handbok, dvs. att man i verksamheten och vid planeringen av den respekterar dagvårdsklienternas religiösa och etniska värderingar och seder? 4. Flera invandrarfamiljer kommer från kulturer där kvinnors och flickors ställning traditionellt varit svagare än i Finland; hur kommer Esbo stad att se till att detta inte återspeglas på daghemsbarnens säkerhet? Svar på fullmäktigefrågan Förändringarna i verksamhetsmiljön Småbarnspedagogikens verksamhetsmiljö har under de senaste fem åren förändrats. Antalet barn i den finskspråkiga kommunala småbarnspedagogiken är cirka Av dessa har ca barn (cirka 22 procent) ett annat modersmål än finska eller svenska. I motsvarande svenskspråkig verksamhet finns det drygt barn. De barn som har annat modersmål än svenska eller finska är dock få. Antalet svenskspråkiga barn som är i dagvårdsåldern har inte ökat sedan 2012 och motsvarande antal finskspråkiga barn har inte ökat sedan All tillväxt beror på ökningen av antalet barn med andra modersmål. Förändringen i verksamhetsmiljön har ställt krav på personalens kunnande i och utbildning om kulturell mångfald och samarbetsformer med barnens föräldrar. För barn med annat modersmål görs en plan för tvåspråkighet i samarbete med vårdnadshavarna. Planens syfte är att barnen ska lära sig finska och förkovra sig i finländsk kultur. I den svenskspråkiga småbarnspedagogiken ingår för alla barn en utredning över barnets språkliga utveckling i barnets individuella plan för lärande. Planen innefattar även en anteckning om hur behövliga åtgärder genomförs. Främjande av säkerhet i småbarnspedagogiken Småbarnspedagogiken styrs av lagen om småbarnspedagogik och de nationella grunderna för planen för småbarnspedagogik. Lagen om småbarnspedagogik ställer upp mål för det arbete som görs av personalen inom småbarnspedagogiken. Enligt målen ska småbarnspedagogiken 1) hos varje barn främja en helhetsmässig uppväxt, utveckling, hälsa och ett helhetsmässigt välbefinnande i enlighet med barnets ålder och utveckling, 2) stödja barnets förutsättningar för inlärning och främja livslångt lärande och uppfyllandet av utbildningsmässig jämlikhet, 3) ordna mångsidig pedagogisk verksamhet med utgångspunkt i barns lek, rörelse, konst och kulturtradition samt ge barnet möjligheter till positiva upplevelser av lärande,

22 Esbo stad Protokoll 92 Nämnden Svenska rum Sida 22 / 32 4) säkerställa en småbarnspedagogisk miljö som är utvecklande, främjar inlärning och är hälsosam och trygg, 5) trygga ett verksamhetssätt som respekterar barnet och så bestående förhållanden som möjligt för växelverkan mellan barnet och personalen inom småbarnspedagogiken, 6) erbjuda alla barn likvärdiga möjligheter till småbarnspedagogik, främja jämställdhet mellan könen samt ge färdigheter att förstå och respektera den allmänna kulturtraditionen samt vars och ens språkliga, kulturella, religiösa och livsåskådningsmässiga bakgrund, 7) identifiera barnets individuella behov av stöd och, när det uppkommit behov av stöd, organisera ett ändamålsenligt stöd inom småbarnspedagogiken, vid behov i form av mångprofessionellt samarbete, 8) utveckla barnets förmåga till samarbete och växelverkan, främja barnets förmåga att delta i kamratgruppen samt vägleda barnet mot ett etiskt ansvarstagande och hållbart handlingssätt, respekt för andra människor och samhällsmedlemskap, 9) säkerställa barnets möjligheter att få delta i och påverka sådana angelägenheter som berör barnet självt, 10) i samverkan med barnet och dess föräldrar eller andra vårdnadshavare främja en harmonisk utveckling hos barnet och dess holistiska välbefinnande samt stödja barnets föräldrar eller andra vårdnadshavare i fostringsarbetet. I personalens arbete inom småbarnspedagogiken i Esbo ska en trygg och hälsosam lärmiljö för barnen ha högsta prioritet. Som stöd för personalens arbete har man sammanställt Turvallisuuskäsikirja ja toimintaohjeet och Dagvårdens säkerhetsanvisningar. Dessa säkerhetsanvisningar används i varje finsk- och svenskspråkig småbarnspedagogisk verksamhetsenhet och förskola i Esbo. Säkerhetsanvisningarna baseras på Olli Saarsalmis (red.) Säkerhetsplanering i dagvården (Stakes och Social- och hälsovårdsministeriet. Stakes Handböcker 71. Helsingfors 2008). Att vara förberedd på risker är en fortgående process inom småbarnspedagogiken. Personalen observerar och identifierar ständigt risker och har beredskap att handla i avvikande situationer vilket höjer verksamhetsenhetens säkerhetsnivå. Särskilt viktigt är det att koncentrera sig på åtgärder som syftar till att helt förhindra hot mot personalens säkerhet eller att effektivt förhindra verkningarna av en störningssituation som redan inträffat. För att småbarnspedagogiken ska vara trygg och kunna utvecklas, är det viktigt att personalen är utbildad och förstår vikten av säkerhet. Därför ska personalen både sinsemellan och i tillämpliga delar tillsammans med barnen regelbundet repetera sina färdigheter och då utnyttja bland annat den information som kommit fram vid uppföljningen av olika störningssituationer.

23 Esbo stad Protokoll 92 Nämnden Svenska rum Sida 23 / 32 Inom de småbarnspedagogiska enheterna i Esbo upprätthålls säkerheten bland annat genom att säkerhetsföreskrifter regelbundet studeras och genom utbildning, övningar och utvärdering av risker och faror. Varje verksamhetsenhet ska utifrån de småbarnspedagogiska säkerhetsanvisningarna utarbeta en enhetsspecifik säkerhetsplan i vilken det ingår en räddningsplan, krisplan, plan för förebyggande av mobbning, gårdsövervakningsplan samt planer för varje enskilt barn när det gäller till exempel dieter. Dessa enhetsspecifika planer ska justeras och uppdateras minst en gång per verksamhetsår. Ny personal ska introduceras i enhetens säkerhetsplaner och säkerhetsverksamhet. Samtidigt ska man poängtera vikten av att regelbundet observera och förebygga säkerhetsrisker. Småbarnspedagogiken samlar årligen information om olyckor som drabbat barn och om rymningar. Dessa ska för den finska småbarnspedagogikens del sedan rapporteras till utbildnings- och dagvårdsnämndens dagvårdssektion. Olyckor och rymningar sker sällan inom småbarnspedagogiken. Sannolikheten att ett barn drabbas av någon av dessa under en dag är endast 0,028 procent. Samarbete med vårdnadshavarna Småbarnspedagogiken ska hos varje barn främja en helhetsmässig uppväxt, utveckling, hälsa och ett helhetsmässigt välbefinnande i enlighet med barnets ålder och utveckling. Småbarnspedagogiken ska främja jämlikhet och förhindra utslagning. De kunskaper och färdigheter som barnen lärt sig ska stärka deras delaktighet och aktiva deltagande i samhället. Småbarnspedagogiken ska också stödja vårdnadshavarna i deras fostringsarbete och göra det möjligt för dem att delta i arbetslivet eller bedriva studier. Småbarnspedagogikens värdegrund styr så att personalens arbetssätt är sensitivt och etiskt och respekterar såväl barnen som deras familjer. Enligt lagen om småbarnspedagogik ska föräldrar och övriga vårdnadshavare ges möjlighet att delta i och påverka hur småbarnspedagogiken planeras, genomförs och följs upp. Lagen förutsätter att varje barn har en individuell plan som innehåller de småbarnspedagogiska målen och åtgärderna på ett sätt som passar barnets utveckling, lärande och välmående. Planen görs i samarbete med vårdnadshavarna och innehåller en beskrivning av barnets färdigheter, styrkor, intressen och individuella behov. I detta sammanhang diskuterar man med vårdnadshavarna också om målen för småbarnspedagogiken. Planen ska för att främja barnets välmående inkludera vårdnadshavarnas och personalens iakttagelser av barnets utvecklings- och inlärningsskeden och av hur barnet fungerar i grupp. Barnens önskemål och tankar utreds och beaktas när planen sammanställs. Även barnets kulturella och åskådningsmässiga bakgrund beaktas. Trots att religiösa och etniska aspekter respekteras tolereras inte ett våldsamt eller diskriminerande beteende av någon eller mot någon.

24 Esbo stad Protokoll 92 Nämnden Svenska rum Sida 24 / 32 Personalen inom småbarnspedagogiken i Esbo fortbildas i samarbetsfrågor med föräldrarna och fostringsgemenskap betonas. Fortbildning riktas till såväl personal som chefer. I fortbildningen ingår även olika kulturella och livsåskådningsmässiga synsätt och traditioner. På så sätt lär sig personalen att förstå dessa perspektiv så att de kan handla rätt i en kulturmiljö som blir allt mera heterogen. I fortbildningen ingår också hur man identifierar särdragen hos barn i olika åldrar och av olika kön. Detta hjälper personalen att bemöta barnen på ett jämlikt sätt och samtidigt ta hänsyn till deras individuella behov. Inom småbarnspedagogiken uppstår konflikter mellan barnen som inte beror på språklig bakgrund eller kön. Om ett barn skadar ett annat tas saken alltid upp med barnen. Även barnens föräldrar underrättas. Om situationen så kräver medverkar föräldrarna när saken reds ut barnen emellan. På detta sätt går man tillväga med alla föräldrar. Främjande av barnens förmåga till växelverkan Personalen inom småbarnspedagogiken instrueras och får utbildning i hur man utvecklar barns förmåga till växelverkan och sociala färdigheter. Som metoder används vedertagna arbetsmetoder såsom Arvokas, Hyveet päivähoidossa, Askeleittain, Ihmeelliset vuodet, lekklubben Vuorovaikutus, Start, Stegen och Med barna ögon. Personalens uppgift är att skapa en trygg och hälsosam miljö för småbarnspedagogiken där barnens välmående prioriteras. Personalen ska vara observant så att olägenheter i växelverkan barnen emellan upptäcks och åtgärdas. Inom småbarnspedagogiken ingriper man alltid vid mobbning och situationer där någon har för avsikt att skada en annan. Med hjälp av de småbarnpedagogiska enheternas säkerhetsplaner, såsom planen för gårdsövervakning, försäkrar man sig om att en vuxen är närvarande i situationer där fara kan uppstå.

25 Esbo stad Protokoll 93 Nämnden Svenska rum Sida 25 / / Mötestider för nämnden Svenska rum, vårterminen 2017 Beredning och upplysningar: Annika Forstén, tel fornamn.efternamn@esbo.fi Beslutsförslag Direktör för svenska bildningstjänster Barbro Högström Nämnden Svenska rum fastställer följande mötesdatum för våren 2017: torsdag torsdag torsdag torsdag torsdag torsdag Mötena börjar i regel kl och de hålls i regel på Esbo stads bildningssektor, Kamrersvägen 3 B. Beslut Nämnden Svenska rum Förslaget godkändes enhälligt. Redogörelse Esbo stads förvaltningsstadga innehåller bestämmelser om stadens förvaltning, beslutsfattande och sammanträdesförfarande. I förvaltningsstadgans 3 och 4 bestäms om tid och plats för sammanträde samt om hur ett sammanträde sammankallas: - Organen sammanträder på tider och platser de själva bestämmer. - Sammanträdet sammankallas av ordföranden eller, om ordföranden har förhinder, av vice ordföranden. - Ett organ ska också sammankallas, när ordföranden eller, om ordföranden har förhinder, vice ordföranden anser det vara påkallat eller när majoriteten av ledamöterna hos ordföranden gör en framställning om det. - Kallelsen ska om möjligt vara framme tre dagar före sammanträdet. - En föredragningslista som upptar redogörelse, motiveringar till beslutfattandet och beslutsförslag i varje ärende som föreligger till behandling bifogas kallelsen. - Kallelsen sänds till ledamöterna och andra som har rätt att närvara. Föredragningslistan sänds också till ersättarna för kännedom.

26 Esbo stad Protokoll 93 Nämnden Svenska rum Sida 26 / 32 Kommunalvalet 2017 och övergångsbestämmelser Den nya kommunallagen trädde i kraft Lagens övergångsbestämmelser stiftas i 147. Enligt ifrågavarande paragraf fortsätter mandattiden för det fullmäktige som är behörigt när lagen träder i kraft till utgången av maj En fullmäktigeledamot, eller en annan förtroendevald som avses i 32 i den kommunallag som gällde vid ikraftträdandet av denna lag, kan om han eller hon så önskar lämna sitt uppdrag vid utgången av 2016 på den grunden att fullmäktiges mandattid fortsätter. I så fall kallas ersättaren i stället för fullmäktigeledamoten för den återstående mandattiden och för andra förtroendeuppdrag väljs en ny person. Om en person lämnar uppdraget som fullmäktigeledamot eller ett annat kommunalt förtroendeuppdrag ska detta anmälas skriftligen till fullmäktige eller det organ som har utsett den förtroendevalda före utgången av november Kommunalvalet är Vårens mötestidtabell har beretts så att den nuvarande nämndens sista möte hålls innan nya fullmäktiges första möte, som planeras hållas Den nya nämnden beslutar om höstens mötestidtabell.

27 Esbo stad Protokoll 94 Nämnden Svenska rum Sida 27 / / Ändring i direktionen för Bemböle skola Beredning och upplysningar: Annika Forstén, tel fornamn.efternamn@esbo.fi Beslutsförslag Direktör för svenska bildningstjänster Barbro Högström Nämnden Svenska rum väljer 1) Maria Ahvonen till personalrepresentant, 2) Anette Alm till personlig ersättare för Maria Ahvonen och 3) Pasi Tornberg till personlig ersättare för personalrepresentant Ulf- Johan Sunabacka i direktionen för Bemböle skola för den återstående mandatperioden. Beslut Nämnden Svenska rum Förslaget godkändes enhälligt. Redogörelse Skoldirektionens personalrepresentant Hanna Rönnblom och personalrepresentant Ulf-Johan Sunabackas personliga ersättare Tapani Komulainen arbetar inte längre vid Bemböle skola. Maria Ekroos, som är personlig ersättare för Hanna Rönnblom, är tjänstledig. Personalmötet för Bemböle skola ( ) föreslår att Maria Ahvonen väljs till ny personalrepresentant och Pasi Tornberg till ny personlig ersättare för personalrepresentant Ulf-Johan Sunabacka i Bemböle skolas direktion. Personalmötet föreslår också att Anette Alm väljs till personlig ersättare för Maria Ahvonen. Förslaget uppfyller bestämmelserna i lagen om jämställdhet mellan män och kvinnor. Enligt instruktionen för nämnderna och direktionerna inom Esbo stads bildningssektor 2 väljer nämnden Svenska rum för sin mandattid ledamöter och ersättare i skolornas direktioner. För kännedom - De valda - Skolans direktion