Förskolans förutsättningar

Transkript

1

2 Förskolans förutsättningar Kajutans förskola har arbetat fram en plan mot diskriminering och kränkande behandling. Utifrån planen är Kajutans vision att alla barn och vuxna ska känna sig välkomna och tycka att det är roligt att komma till Kajutans förskola. Alla ska känna sig trygga överallt med samtlig personal både ute och inne. Alla ska känna att de duger som de är. Vi arbetar därför med att öppna upp mellan avdelningarna i temaarbetet samtidigt som vi arbetar med hur vi är mot varandra. Kajutans förskola tillhör Nissans verksamhetsområde som ingår i Skolområde Centrum. Förskolan ligger i stadsdelen Söder i Halmstad, nära både till Aleskogen, stranden och centrum. På Kajutans förskola finns tre avdelningar. Jollen med 16 barn i åldrarna 1-4 år. Böljan med 16 barn i åldrarna 1-4 år. Vågen med 22 barn i åldrarna 3-6år.

3 Lärande Kunskap Nyfikenhet Spänning Förväntan Inbjudande L miljö Jämlikhet Förståelse Ansvar Tydlighet Glädje Roligt Positivt VÄRDEORD Kajutans förskola välkomnande Trygghet Acceptans Gemenskap Tillhörighet Värme Samspel Empati Kamratskap Harmoni Kärlek värdefull Sedd Unik Betydelsefull Respekterad Vänlig

4 Introduktion Utifrån fokusområdet i skolområde Centrum som är språk och kommunikation har vi valt att arbeta med språklig medvetenhet på olika sätt. Under hösten 2013 påbörjade vi därför ett temaarbete som vi valt att kalla: i böckernas värld. Detta har varit ett gemensamt tema för hela Kajutans förskola under läsåret Ett av våra syften med det gemensamma temat har varit att öka samarbetet mellan avdelningarna för att skapa trygghet och gemenskap bland både barn, föräldrar och pedagoger. Utifrån detta har vi även arbetat med att utveckla förmågor som till exempel hur man är en bra kamrat och att alla barn har lika värde. Vi arbetar kontinuerligt för att involvera föräldrarna genom bland annat föräldramöten och utvecklingssamtal för att bygga broar mellan hemmet och verksamheten och på bästa sätt kunna möta, ta tillvara på och utmana barnens olika kompetenser i förskolans verksamhet.

5 Utifrån vårt gemensamma Tema valde vi att tillsammans arbeta utifrån böckerna om Alfons Åberg. Detta då samtliga pedagoger upplever att böckerna innehåller bra budskap som till exempel hur man är en god kamrat, olika familjekonstellationer, sociokulturella dilemman och känslor. Förskolans värdegrund, samarbete och vänskap blir därför en naturlig del av vårt tema när vi arbetar utifrån böckerna om Alfons Åberg. Den gemensamma utgångspunkten för temat var att vi gemensamt gick till biblioteket för att låna böcker om Alfons Vi valde sedan att gå vidare med temat på olika sätt utifrån avdelningarnas förutsättningar samt för att utmana barnens intressen och erfarenheter. Detta synsätt är hämtat från den kostruktionistiska teorin och innebär att personalen i förhand inte kan bestämma vilken kunskap som ska uppstå i barnens utforskande (Skolverket,2012). Konstruktionistiska teorin belyser vikten av språkets betydelse för produktionen av kunskap (Skolverker, 2012)

6 Syfte och mål Förmåga att berätta, uttrycka sig på olika sätt med många uttrycksmedel, 100 språk Förmåga att lyssna, samtala, berätta, återberätta, reflektera och ta ställning utifrån egna erfarenheter Lust att läsa och lära sig bokmediet Få ett utökat ordförråd, ordförståelse, synonymer Berättelsers uppbyggnad början mitten slut, kunna följa en röd tråd, Att berätta och återberätta Att använda tecken som stöd i kommunikation Göra kopplingar till sig själv, till världen, till texter

7 I Lpfö 98 finner vi stöd för vårt projekt: Normer och värden 2:1 Utveckling och lärande 2:2 Barns inflytande 2:3 Öppenhet, respekt, solidaritet och ansvar. Förmåga att ta hänsyn till och leva sig in i andra människors situation samt vilja att hjälp andra. Sin förmåga att upptäcka, reflektera över och ta ställning till olika etiska dilemman och livsfrågor i vardagen. Förståelse för att alla människor har lika värde oberoende av social bakgrund och oavsett kön, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, sexuell läggning eller funktionsnedsättning Utvecklar sin identitet och känner trygghet i den Utvecklar sin nyfikenhet och sin lust samt förmåga att leka och lära. Utvecklar självständighet och tillit till sin egen förmåga. Känner delaktighet i sin egen kultur och utvecklar känsla respekt för andra kulturer Utvecklar sin förmåga att enskilt och i grupp hantera konflikter och förstå rättigheter och skyldigheter samt att ta ansvar för gemensamma regler. Utvecklar sin förmåga att lyssna, reflektera och ge uttryck för egna uppfattningar och försöker förstå andras perspektiv. Utvecklar nyanserat talspråk, ordförråd och begrepp samt sin förmåga att leka med ord, berätta, uttrycka tankar, ställa frågor, argumentera och kommunicera med andra. Utvecklar intresse för skriftspråk samt förståelse för symboler och deras kommunikativa förmåga. Utvecklar intresse för bilder, texter och olika medier samt sin förmåga att använda sig av, tolka och samtala om dessa. Utvecklar sin förmåga att uttrycka sina tankar och åsikter och därmed få möjlighet att påverka sin situation. Utvecklar sin förmåga att ta ansvar för sina egna handlingar och för förskolans miljö och. Utvecklar sin förmåga att förstå och handla efter demokratiska principer genom att få delta i olika former av samarbete och beslutsfattande.

8 I Lpfö 98 finner vi stöd för vårt projekt: Normer och värden 2:1 Utveckling och lärande 2:2 Barns inflytande 2:3 Utvecklar sin skapande förmåga och sin förmåga att förmedla upplevelser, tankar och erfarenheter i många olika uttrycksformer som lek, bild, rörelse, sång och musik, dans och drama. Utvecklar intresse och förståelse för naturens olika kretslopp och för hur människor, natur och samhälle påverkar varandra.

9 Uppstart Samtliga avdelningar började med att läsa böckerna om Alfons Åberg med fokus på kamratbudskap och känslor, en av delarna i vår plan mot diskriminering och kränkande behandling. Vi ställde frågor till barnen om hur man är en god kamrat, utifrån barnens tankar och erfarenheter har de olika avdelningarna valt att fortsätta på olika sätt. Böljan med 1-4 åringar har valt att ta bilder på situationer där barnen agerar som goda kamrater, t ex kramar varandra och hjälper varandra. Jollen med 1-4 åringarna började med att sätta ihop en låda med saker som Alfons tycker om med t.ex. en hammare, såg, ballonger, Mållgan och tåg. Vi har även satt upp känslobilder från en av Alfonsböckerna.

10 Vågens avdelning med barn i åldrarna 3-6 år delade upp barnen i tre grupper. Vi frågade barnen hur vi skulle visa föräldrarna att vi jobbar med Alfons. Vi fick många olika förslag, rita en stor Alfonsbild som vi skulle sätta upp i hallen, teater, handdockor, göra en egen bok samt göra en stor Alfonsfigur. Efter demokratiska beslut i grupperna började två grupper med att rita stora Alfonsfigurer den tredje gruppen valde att arbeta med teater.

11 Skapande Jollen och Böljan skapade tillsammans en Alfons i papier mache. Syftet var att göra något tillsammans för att öka sammarbetet mellan både barn och vuxna. När Alfons väl blir färdig är det tänkt att han ska vara en återkommande figur i vårt fortsatta tema. Pedagogerna hjälptes åt att få ihop stommen och sedan hjälptes barnen åt att klä in honom i papper med tapetklister. Efter det målades han. Därefter skulle han ha kläder på sig. Barnen var helt med det klara med hur Alfons kläder skulle se ut. I samlingarna lekte vi och dramatiserade händelser i olika böcker.

12 Förskolan ska sträva efter att varje barn: Utvecklar sin förmåga att bygga, skapa och konstruera med hjälp av olika tekniker, material och redskap Lpfö98 reviderad 10

13 Barnen utmanas i att bygga Blixten McQueen Alfonsfilmen visas för kompisarna! Utforskande, nyfikenhet och lust att lära ska utgöra grunden för förskolans verksamhet. Den ska utgå från barnens erfarenheter, intressen, behov och åsikter. Flödet av barnens tankar och idéer ska tas tillvara för att skapa mångfald i lärandet Lpfö98 reviderad 10 Spiderman Lillmöte- William och Amy berättar vad deras grupp har arbetat med.

14 På Vågen har en grupp skapat Alfons karaktärerna i papier maché och sytt kläder till dockorna. Barnen spelade under våren upp en teater med dessa, där de även hade måla bakgrunder till teatern. På avdelningarna har vi arbetat med porträtt, barnen har fått måla Alfons med hjälp av olika tekniker bl.a. tittat i böckerna och använt ljusbordet. Vi har pratat om olikheter.

15 När vi målar med flaskfärg har vi sett att en del barn har börjat se att när två färger blandas blir det en ny färg. Detta är något vi har fångat upp och utmanat dem i. Genom att måla på olika material och med olika tekniker t.ex. papier maché, fingerfärg och vattenfärg. Vi har pratat om vad de tror händer om man blandar två olika färger. Prova att måla på både våta och torra material. Samtala och ställa hypoteser. På så vis har barnen en bredare förståelse för färgen som ett material för skapande.

16 Drama Samtliga avdelningar på Kajutans förskola har arbetat med teater och dramatisering på olika sätt, genom att bland annat: Pedagogerna har spelat upp Alfons berättelser för barngruppen för att ge dem inspiration för att själva kunna dramatisera och kunna uttrycka sig på flera olika sätt. Efter detta har pedagogerna kunnat se att barnen själva väver in berättelserna om Alfons i sina egna lekar.

17 Under den fria leken har de små barnen själva lekdramatiserat berättelser som t. ex. bockarna bruse och sagan om den lilla gumman. Vi har även gjort film som visats upp för kompisarna och använt oss av olika rekvisita för att barnen själva ska kunna berätta och återberätta det som intresserat dem utífrån temat. Barnen har t.ex använt träklossar där det fästs olika karaktärer från sagornas värld. Vi som pedagoger har varit lyhörda för barnens intressen och tagit med karaktärer från populärkulturen och sett att barnen spontant använder dessa i sina lekar och att de delar sina intressen med varandra.

18 En bit in i Vågens arbete med teatern bestämde vi att istället för att göra en teater skulle vi göra en film som vi kunde spela upp. Alla ville spela Alfons därför varierade vi i rollerna och hjälptes åt med dem. När filmen var klar tittade vi på den tillsammans och pratade om vad vi behöver när vi ska visa bion. Barnen kom på att vi ju måste ha biobiljetter som vi kan sälja! Någon måste vara den som klipper biljetter innan biogästerna får gå in och sätta sig. Dagen innan det är dags för bio har två barn varit i köket och bakat biobullar (chokladbullar) som säljs till kompisarna när det är biodags! Barnen intog olika roller i arbetet med biovisningen och vi kunde se att barnen växte i sina olika roller som de själva valt, tex. Biljettklippare, godisförsäljare och biljettförsäljare.

19 IKT Vi har arbetat med IKT för att erbjuda barnen olika sätt att uttrycka sig på. Vi har gjort berättelser om Alfons Åberg i tillexempel appen Puppet pals. Med hjälp av Lärplattan har barnen sett sekvenser av alfons film och sedan kunnat spela upp denna själva. Barnen har agerat utifrån filmerna och kunnat återberätta och använt erfarenheter utifrån filmerna och böckerna för att använda i sina lekar.

20 Språk Genom att vi erbjuder barnen olika sätt att möta skriftspråk har vi kunnat se att barnen, små som stora, har utvecklat ett intresse för skriftspråk och tecken som stöd. En avdelning har arbetat extra medvetet med tecken som stöd, vår vision är att alla avdelningarna ska utveckla detta. Vi har även arbetat med samtal kring böcker för att ge möjligheter till en ökad språkligmedvetenhet hos både barn och pedagoger. Vi kan se att barnen utvecklat en förmåga att återberätta en händelse utifrån en bok, med en röd tråd i berättandet. Även de yngre barnen intresserar sig för att lek-läsa själv, men även för- och med andra barn.

21 Förskolan ska sträva efter att varje barn: Utvecklar intresse för skriftspråk samt förståelse för symboler och deras kommunikativa funktioner Lpfö98 reviderad 10

22 Lärmiljöer På avdelningarna har vi arbetat med att utveckla våra lärmiljöer, syftet var att inspirera barnen med olika material. Vi har bl.a. utvecklat skrivhörnor på avdelningarna med bilder på alfabetet uppsatt och med bild på hur bokstaven görs med tecken. Barnen har börjat lek-skriva vi har sett ett ökat intresse för skriftspråket, barnen kan t.ex. se likheter på bokstäver vilka av kompisarna som börjar på samma bokstav och letar efter sin bokstav. Vi har även tänkt på att vi ska göra böckerna med tillgängliga för barnen, vi har skapat ett bibliotek där barnen själva får låna och lämna tillbaka böcker.

23 Projektgrupp För att skapa trygghet vid övergångar och sammarbete mellan avdelningarna, Jollen, Böljan och Vågen har vi på torsdagar haft en projektgrupp ute med alla barn födda Personalen har planerat, utvärderat och erbjudit olika aktiviteter både i Aleskogen och på stranden. Förskolan ska sträva efter att varje barn: Utvecklar sin förståelse för naturvetenskap och samband i naturen, liksom sitt kunnande om växter, djur [ ] Lpfö98 reviderad 10

24 Naturvetenskap På böljan har vi som ett sidoprojekt med de äldre barnen arbetat med densitet. Målet har varit att öka barnens förståelse för vad som flyter och sjunker genom att leka fram ett lärande. Barnen har haft baljor med vatten och sedan undersökt vad som flyter eller sjunker genom att släppa ner olika saker i vattnet..barnen har fått ha hypoteset om vad de trodde flöt eller sjönk. Till att börja med använde barnen begreppen som simma och drunkna när de förklarar vad som händer med sakerna. Allt eftersom vi arbetade med projektet började de använda begreppen flyta, sjunka, yta och botten. Barnen fick själva fotografera sina experiment. Vi märkte att när barnen själva fick fotografera visade de ett större intresse och ett ägande i sina bilder som min bild. En dag bjöd ett barn in sin förälder och visade de saker vi experimenterat med. Barnet tog upp en kotte och frågade sin mamma, flyter eller sjunker kotten tror du? Hon säger flyter. Kotten läggs ner i baljan och mycket riktigt, den flyter. Barnet säger vad bra, mamma den gjorde som du trodde. Barnet fortsätter att testa olika saker på sin mamma och använder nu korrekta begrepp som t ex den flyter på ytan och sjunker till botten. De yngre barnen har fått experimentera med vatten på sitt sätt genom att ösa, hälla, blåsa bubblor med hjälp av rör osv. Vissa barn kom på att använda en tratt för att underlätta att fylla olika kärl.

25 Matematik Vi har arbetat med matematik och använt oss av duplobyggklossar och tittat på kort med siffror och bild på staplar med olika antal klossar. Barnen har fått dra ett kort och räkna antal klossar och sedan bygga en likadan stapel med samma antal. Barnen hjälptes åt med att räkna och få rätt antal. Vi märkte att de har kommit olika långt i sitt lärande, några av barnen klarade att bygga rätt antal klossar till alla kort medan andra tyckte det var svårt om det handlade om mer än fem klossar. Vi gjorde övningen på två olika sätt, första gången räknade vi bara antal klossar och tittade inte på färgerna på bilden, andra gången både räknade vi, tittade på färgerna och byggde enligt mönstret. En del av barnen klarade båda sätten lika bra men det var speciellt ett barn som hade mycket lättare att räkna om hon fick bygga enligt mönstret.

26 Vi gjorde matte, det var jättelätt. Där skulle man mäta vem som var längst så skulle man stå på en rad Han visar att pinnarna är lika stora Vi skulle se vem som blev längst. Jag vet knappt, jag vet inte vem men båda är nog lika långa. Vi skulle göra en rad, störst, mittemellan och liten. Jag är längst bak Jag var större än Karl. Man skulle bli lång. Sen skulle man bli liten. Jag kröp ihop. Elias blev minst. Man skulle hitta pinnar som var i olika storlek. Förskolan ska sträva efter att varje barn: utvecklar sin förmåga att urskilja, uttrycka, undersöka och använda matematiska begrepp och samband mellan begrepp Lpfö98 reviderad 2010

27

28 Barns delaktighet och Inflytande Minikockarna För att öka samarbetet och skapa en gemenskap mellan både personal och barn på förskolan har Annette i köket erbjudit barnen på vågen att vara med i köket för att göra mellanmål och planera önskemat till sina kamrater på förskolan. Genom samarbetet med Annette har vi kunnat se att barnen känner sig stolta över sin egen förmåga när de får hjälpa till. Förskolan ska sträva efter att varje barn: utvecklar självständighet och tillit till sin egen förmåga Lpfö98 reviderad 10

29 Utvecklingsområden Fortsätta att arbeta över avdelningarnas gränser. Utveckla vårt arbete med att få in andra kulturer.

30 Analys För att involvera föräldrarna i temat hade vi olika frågeställningar till föräldrarna om deras relation till Alfons Åberg samt vilka böcker som läses hemma. Vi satte upp en varsin brevlåda i våra tamburer där föräldrarna fick lägga sitt svar. Vi fick inte det gensvar som vi hade hoppats på, vi hade önskat att fler föräldrar hade besvarat våra frågor. En bidragande faktor till detta kan vara att föräldrarna inte är vana vid att få vara delaktiga i verksamheten och vi behöver vara tydligare med informationen t.ex. vid föräldramötena och månadsbrev/veckobrev. Vi bör fundera på hur vi ska fånga föräldrarnas intressen, ett förslag kan vara att föräldrarna får göra något konkret på föräldramötet som har med vårt tema att göra. För att knyta ihop vårt tema har vi bjudit in föräldrar till drop-in fika för att kunna vara delaktiga i vad vi arbetat med under läsåret. Vi kommer under hösten att arbeta mer för att göra föräldrarna delaktiga. För att ytterligare involvera föräldrarna bjöd vi in Tove Carlsson barnbibliotekarie från Halmstad Stadsbibliotek som berättade om vikten av att läsa för sina barn samt gav boktips. Under föräldramötet, som låg i oktober 2013 fick föräldrarna frågor om vilka böcker som lästes hemma. För att föräldrarna ska ha mer inflytande och vara delaktiga i förskolans verksamhet skulle vi tidigarelagt mötet så att föräldrarna blir mer delaktiga och skulle kunna påverka verksamheten i större utsträckning.

31 Vi har upplevt att föräldrarna har lyft på bland annat utvecklingssamtalen att verksamheten har upplevts rörig då vi har haft mycket vikarier. Att involvera vikarier är ofta svårt då det sällan är samma person som vikarierar hos oss. Något som vi tar med oss till hösten är att uppmärksamma vikarier på att presentera sig och göra sig synliga för föräldrar samt försöka involvera och göra våra vikarier delaktiga i arbetet med vårt tema. Göra barnen mer delaktiga i bestämmandet kring projekten i vårt tema. Att vi pedagoger fortfarande ska vara lyhörda inför barnens intresse och utifrån dessa skapa olika projekt inom vårt tema. Till hösten vill vi öka samarbetet mellan avdelningarna (både mellan barn och pedagoger) genom att bjuda in barn till att delta i aktiviteter eller äta på en annan avdelning. Vi har också en tanke om att pedagogerna ska göra ett avdelningsbyte i en vecka för att lära känna alla barn och vuxna. Genom vårt tema har vi pedagoger fått en förändrad medvetenhet och syn på läsningens betydelse i förskolan. Vi upplever att läsningen inte är kopplat till en speciell tidpunkt på dagen och sker spontant i större utsträckning. Barnen är delaktiga genom att ställa frågor och berätta och samtala kring bilderna i boken.

32 Ett syfte med temat var att öka kamratskapen mellan barnen. Vi har uppmuntrat och utmanat barnen i att använda stopp-tecken när de inte vill något samt att ta hjälp av kompisar. Vi kan se att barnen i större utsträckning frågar och vågar be varandra om hjälp och respekterar när någon visar stopp-tecken. Vi kan se att barnen på Vågen kan lösa mindre konflikter själva. Pedagogerna ska kunna värdera situationen innan de ingriper i vissa situationer för att utmana barnen till att lösa konflikter själva. Pedagogerna kan se att barnen på Kajutans förskola har genom temat I böckernas värld fått ett större intresse för att själva hämta böcker, lek-skriva, lek-läsa. Barnen har fått möjlighet att uttrycka sig på flera olika sett bland annat genom att skapa med olika material och tekniker. För barnen var det viktigt att Alfons-dockan som skapades var identisk med hur Alfons ser ut i böckerna. Likheter-skillnader. Barnen använder sina erfarenheter från böckerna för att använda detta i sina egna lekar. De ändrar berättelserna utifrån sin egen erfarenhetsvärld.

33 Pedagogerna har spelat teater för barnen vid flera tillfällen. Efter det har barnen också fått prova på att spela upp God natt Alfons Åberg och händelsen när Alfons och Viktor blir vänner. Vi märkte att barnen hade mycket lättare att ta till sig berättelsen på det sättet jämfört med när vi hade högläsning. Vi såg att de kunde följa den röda tråden i händelsen och att även de barn som vi inte trodde hade tagit till sig berättelsen klarade av att agera och prata inför en publik. Det vi blev förvånade över var att de ändrade slutet på berättelsen när de fick agera själva, Alfons pappa somnade inte på golvet som i berättelsen utan gick in till Alfons och gav honom nallen. Vi tror att det är för att de relaterar till sin egen verklighet. Barnen har även spontant spelat teater under hela den fria leken. Eftersom detta var något som engagerade barnen vill vi fortsätta med detta. Vi skulle också vilja försöka locka de barn som inte har velat vara med att agera på annat sätt genom att tex göra handdockor att spela med, flanosaga och läsa andra berättelser som har liknande tema.

34 Referenslista Skolverket (2010). Läroplan för förskolan, Lpfö 98 (Rev. uppl.). Stockholm: Skolverket. Skolverket (2012). Uppföljning, utvärdering och utveckling i förskolan- pedagogisk dokumentation. Stockholm: Skolverket