EXAMENSARBETE. Redovisning av tekniska lösningar för Trävolymbyggande. Uppfyllande av funktionskrav för brand-, ljud- och fuktsäkerhet.

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "EXAMENSARBETE. Redovisning av tekniska lösningar för Trävolymbyggande. Uppfyllande av funktionskrav för brand-, ljud- och fuktsäkerhet."

Transkript

1 EXAMENSARBETE 2007:215 CIV Redovisning av tekniska lösningar för Trävolymbyggande Uppfyllande av funktionskrav för brand-, ljud- och fuktsäkerhet Marie Svensson Luleå tekniska universitet Civilingenjörsprogrammet Väg- och vattenbyggnadsteknik Institutionen för Samhällsbyggnad Avdelningen för Byggkonstruktion 2007:215 CIV - ISSN: ISRN: LTU-EX--07/215--SE

2 Redovisning av tekniska lösningar för Trävolymbyggande Uppfyllande av funktionskrav för brand-, ljud- och fuktsäkerhet MARIE SVENSSON Luleå tekniska universitet Institutionen för samhällsbyggnad Avdelningen för Byggkonstruktion -Träbyggnad Luleå, mars 2007

3

4 FÖRORD Förord Detta examensarbete ingår som avslutande del i utbildningen till civilingenjör i Väg- och Vattenbyggnadsteknik vid Luleå tekniska universitet. Arbetet har utförts på Avdelningen för Byggkonstruktion på uppdrag av Utvecklingsforum Trävolymbyggnad. Examinator och handledare har varit Lars Stehn. Jag vill passa på att rikta ett stort tack till er som hjälpt mig under arbetet med denna rapport och då speciellt till - Lars Stehn, professor i träbyggnadsteknik vid Luleå tekniska universitet, som trots sin fullbokade agenda tagit sig tid, uppmuntrat och stöttat när det behövts. - Matilda Höök, doktorand på avdelningen Träbyggnad vid Luleå tekniska universitet, som ställt upp med förklaringar och välbehövliga kommentarer. - Stefan Lindbäck på Lindbäcks Bygg AB, Erling Lind, Inge Josefsson och Anders Patriksson på Moelven Byggmodul AB i Sandsjöfors samt Henrik Gustavsson och Simon Nygren på Flexator AB i Anneberg som avsatt tid till att svara på mina frågor, visat mig runt i de olika fabrikerna samt bidragit med information till rapporten. Sist, men inte minst, vill jag tacka mina exjobbande vänner som gjort de här månaderna till en rolig tid. Lycka till! Luleå, mars 2007 Marie Svensson I

5

6 SAMMANFATTNING Sammanfattning Det finns en strävan efter att effektivisera byggindustrin genom att förändra traditionella produktionsprocesser och industrialisera byggandet. Samtidigt har regeringen infört åtgärder för att främja en ökad användning av trä i byggandet och då framför allt när det gäller uppförandet av flervåningshus samt offentliga lokaler. Byggsystemet trävolymbyggnad är en del i denna utveckling. Systemet innebär att färdiga vägg- och bjälklagselement sätts samman till hela volymer på fabrik innan de transporteras till byggplatsen för att monteras ihop till färdiga byggnader. Trävolymbyggaren ansvarar för allt från projektering till färdig produkt, vilket har lett till en viss osäkerhet kring systemet bland beställare i branschen. De känner en avsaknad av kontroll då de får lämna över ansvaret för processen samt valet av de tekniska lösningar som används. Samtidigt finns en viss skepsis till att bygga flervåningshus i trä, vilket framförallt gäller rädsla för problem med brand, ljud och fukt. Syftet med detta examensarbete är att visa på de tekniska lösningar trävolymbyggarna använder för att uppfylla funktionskraven inom brand, ljud och fukt, för att på så sätt minska beställarnas osäkerhet och upplevelse av brist på kontroll. Intervjuer har utförts med personer på tre olika företag som tillverkar trävolymbyggda hus, för att ta reda på eventuella problem företagen har eller har haft med brand, ljud och fukt samt vilka lösningar de använder för att uppfylla kraven inom dessa områden. Informationen som framkommit under intervjuerna har senare blivit rapportens resultat. Trävolymbyggarna själva ser inte kombinationen trä och brand som något problem. Används materialet på rätt sätt, vilket det idag finns tillräckliga kunskaper för att göra, är inte trä brandfarligare än andra stommaterial. Svårigheten ligger istället i att övertyga allmänhet och verksamma inom byggbranschen och ändra på deras uppfattning om trähus som brandfarliga. När det gäller ljud är kombinationen bra ljudisolering kontra tillräcklig stabilitet den största utmaningen. De båda kraven är svåra att uppfylla samtidigt då volymerna helst inte ska ha något som sammanbinder dem ur ljudisoleringssynpunkt, men kräver god förankring ur stabiliseringssynpunkt. Detta löser trävolymbyggarna genom att använda elastiska plattor mellan volymerna i höjdled och minimal förankring i sidled för att få så liten ljudöverföring som möjligt. Annars finns det goda förutsättningar att skapa en bra ljudisolering i volymbyggda hus eftersom en dubbel vägg- och bjälklagskonstruktion bildas då volymerna monteras samman. Byggnadens grundkonstruktion samt hur det går till ute på byggplatsen är beställarnas största frågetecken beträffande fukt. En lösning är att använda varmgrund där marken isoleras för att minska den kylande effekten och därmed även minska risken för fuktskador. För att säkerställa ett fuktsäkert montage på byggplatsen sker inget montage vid kraftigt regn. Vid mindre regn täcks volymen tillfälligt med presenning samtidigt som endast sidan för montage avemballeras. Trävolymbyggarna har kommit långt i utvecklingen av de tekniska lösningarna, men det betyder inte att lösningarna inte går att förbättra ytterligare för att optimera byggprocessen. III

7 ABSTRACT Abstract There is an ambition to make the housing construction industry more effective by changing traditional production processes and industrialize the building process. At the same time the government has initiated measures in order to promote an increased use of timber in the construction industry, especially when it comes to multi storey houses and public premises. Timber volume element (TVE) prefabrication, where wall and beam elements are prefabricated and assembled into volumes in the factory before they are transported to the construction site in order to be put together to complete houses, is one part of this development. The TVE manufacturer is responsible for everything from design to the completion of the building, which has resulted in uncertainty among clients concerning the system. The clients experience lack of control when the manufacturer has the responsibility for the process and the selection of technical solutions. At the same time there is a scepticism concerning constructing multi storey houses in timber, primarily for fear of problems with fire, noise and moisture. The purpose of this diploma work is to present the technical solutions TVE manufacturers use in order to meet the requirements for fire protection, noise protection and moisture. This is done with the intention to reduce the clients' uncertainty and experience of lack of control. Persons from three different TVE companies have been interviewed to find out what problems the TVE manufacturers have concerning fire protection, noise protection and moisture, but also what technical solutions they use to meet the requirements within these areas. The information from the interviews is presented in the result of this report. The TVE manufacturers do not see the combination of timber and fire as a problem. As long as the material is used the right way, timber is not more flammable than other framework. The problem is to convince general public and people in the business about this and change their opinion about timber houses as flammable. Concerning noise protection, the greatest challenge is the combination of satisfactory sound insulation and sufficient stability. It is difficult to fulfil both requirements, as the volumes should not have any connection between them to attain good sound insulation but requires sufficient anchorage to be stable. The TVE manufacturers solution is to use elastic layers vertically between the volumes and extremely small anchorage sideways, to get as little sound transmission as possible. Otherwise TVE built houses have good chances of attaining an excellent sound insulation since double walls and frameworks are formed when the volumes are assembled. The clients biggest concern regarding moisture is the houses foundation and the assembling of the volumes at the construction site. One solution is to use a heated foundation with insulation on the ground to reduce the cooling effect and prevent damage by moisture. If the rain is pouring at the time for assembly at the construction site it will be postponed to ensure a moisterproof assembly. Are there showers the volumes can be covered temporarily with a tarpaulin while only the side for assembly is unwrapped. The TVE manufacturers have made progresses in the development of technical solutions, but this does not mean that the solutions can not be further improved to optimize the construction process. IV

8 INNEHÅLLSFÖRTECKNING Innehållsförteckning FÖRORD...I SAMMANFATTNING... III ABSTRACT...IV INNEHÅLLSFÖRTECKNING... V KAPITEL INLEDNING BAKGRUND SYFTE OCH MÅL AVGRÄNSNINGAR RAPPORTENS DISPOSITION... 3 KAPITEL METOD... 5 KAPITEL TRÄVOLYMBYGGNAD VOLYMBYGGNAD Produktionsprocessen inom trävolymbyggnad UTVECKLINGSFORUM TRÄVOLYMBYGGNAD Flexator AB Lindbäcks Bygg AB Moelven Byggmodul AB Norvag Byggsystem AB Träbyggnad LTU KAPITEL BRANDSÄKERHET BRANDFÖRLOPP OCH SPRIDNING BRANDCELLER TRÄMATERIALETS BRANDEGENSKAPER KAPITEL BYGGNADSAKUSTIK LUFTLJUD STOMLJUD FLANKTRANSMISSION, ÖVERHÖRNING OCH LÄCKAGE BULLER FRÅN TRAFIK OCH INSTALLATIONER EFTERKLANGSTID TRÄMATERIALETS LJUDEGENSKAPER KAPITEL FUKTSÄKERHET FUKTTILLSTÅND FUKTDIFFUSION OCH FUKTKONVEKTION JÄMVIKTSFUKTKVOT OCH FUKTKAPACITET MÖGEL, RÖTA OCH SKADEINSEKTER TRÄMATERIALETS FUKTEGENSKAPER Fuktinnehåll och deformationer Fuktupptagning och fukttransport Mekaniska egenskaper V

9 INNEHÅLLSFÖRTECKNING KAPITEL RESULTAT BRANDSKYDD BULLERSKYDD FUKT KAPITEL DISKUSSION & SLUTSATS DISKUSSION SLUTSATS KAPITEL REFERENSER TRYCKTA KÄLLOR ELEKTRONISKA KÄLLOR ÖVRIGA KÄLLOR MUNTLIGA KÄLLOR APPENDIX A FUNKTIONSKRAV A.1 FUNKTIONSKRAV FÖR BRANDSKYDD A.2 FUNKTIONSKRAV FÖR BULLERSKYDD A.2.1 BBR A.2.2 Svensk Standard A.3 FUNKTIONSKRAV FÖR FUKT VI

10 INLEDNING KAPITEL 1 INLEDNING Kapitlet börjar med en bakgrund till varför detta examensarbete kommit till, sedan följer examensarbetets syften och mål samt gjorda avgränsningar. Slutligen finns en beskrivning av rapportens disposition för att läsaren lättare ska kunna följa rapporten och dess röda tråd. 1.1 Bakgrund Byggindustrin ligger långt efter den övriga industrin när det gäller nyttjandet av t.ex. ny teknologi och nya effektivare produktionsmetoder (Gann, 1996). Det finns därför en strävan efter att industrialisera byggprocessen för att göra den mer effektiv. Förändringen av traditionella produktionsmetoder är ett led i denna utveckling där byggsystemet trävolymbyggnad (TVB) representerar en del. Konceptet innebär att element tillverkas och monteras ihop till hela volymer i fabrik innan de transporteras till byggarbetsplatsen där de monteras samman till färdiga byggnader. Hela byggprocessen från projektering till färdig produkt ingår i byggsystemet, vilket medför att trävolymbyggaren står för allt från design till färdigt hus. Idag byggs ca 90 % av alla småhus men endast 10 % av flerfamiljshusen med trästomme. Regeringen vill genom den nationella träbyggnadsstrategin främja en ökad användning av trä och träprodukter i byggandet och då framför allt inom flerbostadshus och offentliga byggnader (Regeringskansliet, 2004). Trä har använts inom husbyggnad här i Sverige sen lång tid tillbaka. På grund av den långa traditionen av träbyggande har vi bra kunskaper om hur materialet fungerar, åtminstone så länge det gäller traditionellt byggda småhus. Det är ett av våra mest omtyckta byggmaterial då det gäller privat boende och enfamiljshus, men trots detta finns det en viss skepsis mot att använda trä i högre hus och inom detta område är kunskaperna om hur materialet ska användas betydligt färskare (Adolfí, 2005). Enligt tidigare forskning (Höök, 2005) har det framkommit att det finns en osäkerhet bland potentiella beställare i byggbranschen kring volymbyggda trähus. Denna osäkerhet beror främst på två saker: Brist på tillit till trä som byggmaterial, framförallt när det gäller brand, ljud och fukt. Förr byggdes trähus t.ex. väldigt tätt samtidigt som de konstruerades rakt igenom av trä. Detta resulterade i problem med brand och det var därför länge förbjudet att bygga trähus högre än två våningar. Idag utformas inte husen på samma sätt och flervåningshus i trä är återigen tillåtna, men rädslan för att bygga i trä lever fortfarande kvar. Trävolymbyggnad jämställs dessutom ofta med småhusbyggande, vilket är långt ifrån samma sak, och förknippas därmed oberättigat med de problem småhus haft med fukt. En upplevd avsaknad av kontroll över själva byggprocessen samt valet av tekniska lösningar. Detta har sin grund i att trävolymtillverkarna, till skillnad mot vid 1

11 INLEDNING traditionellt byggande, tagit kontroll över hela processen från design till färdigt hus genom fabriksproduktion och eget montage. Det finns därför ett behov av att visa på de olika tekniska lösningar som finns och används inom trävolymbyggnad. Utvecklingsforum Trävolymbyggnad är ett samarbete mellan Luleå tekniska universitet (LTU) och en grupp företag som använder samma typ av byggteknik med industriell fabriksproduktion. Forumets mål är att utveckla det industriella byggandet baserat på byggsystemet trävolymbyggnad. Efter resultaten av Hööks (2005) undersökning har medlemmarna tillsammans tagit fram olika områden inom vilka det bedöms finnas ett behov av att förklara de tekniska lösningar som används. Dessa områden är: Brandsäkerhet Ljud Fuktsäkerhet Kvalitet Långsiktig hållbarhet Ekonomi och leveranstid Estetik och arkitektur Energi Miljö Konstruktioner och dimensionering Tidigare forskning av Höök (2005) har resulterat i ytterligare en undersökning (Levander) för att få bättre förståelse för beställarnas osäkerhet och saknad av tillit till hus byggda av trä. I undersökningen framkom ett antal osäkerhetsfaktorer beställarna uttryckte i samband med flervåningshus i trä. Dessa faktorer delades in i tre olika kategorier efter svarens frekvens, vilket visas i tabell 1.1 nedan. Tabell 1.1. Beställarnas uttryckta osäkerheter indelade efter svarens frekvens. Stor osäkerhet Mindre osäkerhet Liten osäkerhet Ljudproblem, isolering, Trästomme, trä som Trätrappor ljudupplevelse stommaterial Brandrisk Erfarenhet, historik, tradition Installationer Rörlighet i stomme, stabilitet Energi, uppvärmning Förvaltningsekonomi och konstruktion Vattenskada och Underhåll konsekvenser Kravuppfyllnad i skarp miljö Byggfukt Långsiktighet Flera av de faktorer som majoriteten av beställarna uttryckte osäkerhet kring återfinns på Utvecklingsforum TVB:s lista över områden som det anses finnas ett behov av att förklara. Detta visar att det finns ett intresse av att visa de lösningar trävolymbyggarna använder inom de föreslagna områdena. Till en början anses det viktigast att fokusera på tre av dessa områden och klargöra hur man uppfyller de efterfrågade krav som finns inom: Brandsäkerhet Ljud Fuktsäkerhet 2

12 INLEDNING 1.2 Syfte och mål Syftet med examensarbetet är att visa på de tekniska lösningar företagen i Utvecklingsforum TVB använder för att uppfylla funktionskraven inom brand, ljud och fukt. Målet är att övertyga den potentielle kunden, d.v.s. beställaren, om att systemet trävolymbyggnad klarar de efterfrågade krav som finns för brand, ljud och fukt. Detta ska uppnås genom att ge beställarna större insikt i TVB-företagens tekniska lösningar och därmed minska deras osäkerhet och upplevelse av brist på kontroll när det gäller volymbyggda trähus. 1.3 Avgränsningar Examensarbetet har avgränsats på följande sätt: Trots att det finns fler intressanta områden tas enbart tekniska lösningar för att uppfylla kraven för brand, ljud och fukt upp i arbetet. Författaren har endast haft kontakt med tre av de fyra inblandade företagen. Endast de lösningar författaren, efter intervjuer med TVB-företagen, anser viktigast att belysa tas upp. Rapporten tar inte upp flera olika alternativa lösningar utan redovisar endast en lösning per problemområde. Examensarbetets omfattning motsvarar 20 högskolepoäng. 1.4 Rapportens disposition Nedan ges en kort presentation av det huvudsakliga innehållet i rapportens olika kapitel. Kapitel 2 behandlar studiens metod och genomförande. Kapitel 3 förklarar vad trävolymbyggnad innebär, skillnaden mellan olika produktionsmetoder samt hur produktionsprocessen för trävolymbyggnad ser ut. Kapitlet ger en förståelse för trävolymbyggnad och om systemets förutsättningar. Här finns även bakgrundsinformation om utvecklingsforumet Trävolymbyggarna och dess medverkande företag. Kapitel 4 utgörs av teorin runt brandskyddsfrågor. En allmän bakgrund till brandsäkerhet inleder, varpå trämaterialets brandegenskaper följer. Dessa två delar är till för att ge läsaren bakgrundsinformation om ämnet, förståelse för de funktionskrav som redovisas i appendix och lättare kunna ta till sig arbetets resultat. Kapitel 5 innehåller teorin runt bullerskydd. Kapitlet är uppbyggt på samma sätt som föregående med en allmän bakgrund till byggnadsakustik och trämaterialets ljudegenskaper. Kapitel 6 behandlar teorin runt fuktsäkerhet. Även detta kapitel är uppbyggt som de båda föregående med en allmän bakgrund till fuktsäkerhet och en del med trämaterialets fuktegenskaper. Dessa tre kapitel ligger till grund för vad som tas upp och behandlas i rapportens resultat. 3

13 INLEDNING Kapitel 7 utgörs av information som inhämtats i form av intervjuer med personer på de inblandade TVB-företagen. Här presenteras rapportens resultat i form av utvalda lösningar företagen använder för att uppfylla de funktionskrav som finns inom brand, ljud och fukt. Kapitel 8 innehåller slutligen en diskussion kring trävolymbyggnad, rapportens resultat och använda metoder. Här finns även en sammanfattning där det viktigaste som kommit fram i resultatkapitlet tas upp. Appendix A inleds med en allmän beskrivning av BBR och dess funktionskrav. Därefter redovisas de krav som finns och måste följas inom brandskydd, bullerskydd samt fukt. 4

14 METOD KAPITEL 2 METOD Här beskrivs hur författaren gått till väga med litteraturstudier och intervjuer under arbetets gång, vilket slutligen resulterat i denna rapport. För insamling och bearbetning av information finns två olika metoder, kvantitativa och kvalitativa metoder. Kvantitativa metoder innebär metoder för analys och information i numerisk form medan kvalitativa metoder används vid tolkning av textmaterial. Vid kvalitativa undersökningar erhålls djupare kunskap än då kvantitativa metoder används och strävan med kvalitativa metoder är att försöka förstå och analysera helheter (Patel, 1994). I denna studie har en kvalitativ metod valts eftersom grundlig och omfattande information av få personer varit nödvändig. De metoder som använts för datainsamling till denna rapport är litteraturstudie, studiebesök samt intervjuer med kunniga inom området. Arbetets gång började med en litteraturstudie, som sedan pågått vid sidan om under mer eller mindre hela examensarbetet. Förutom böcker har rapporter, licentiatavhandlingar, doktorsavhandlingar och tidskrifter använts. De områden som studerats är volymbyggnad, trämaterialets egenskaper, brandsäkerhet, fukt, byggnadsakustik samt Boverkets funktionskrav. Syftet med detta var till en början att få en nödvändig bakgrundsbild runt ämnet och senare en ökad kunskap om de ingående delarna i rapporten. Under uppstartandet av arbetet besöktes fabriken till Lindbäcks Bygg AB i Piteå för att få en inblick i hur tillverkningen av volymbyggda trähus går till och bättre förståelse för produktionsprocessen. Datainsamling har även skett genom personliga intervjuer. Denna metod har använts eftersom frågorna kräver relativt komplicerade och utförliga svar samt för att få möjlighet att följa upp svaren med en gång. Det var även viktigt att författaren fick en ordentlig förståelse för hur de lösningar som kom fram under intervjuerna fungerade, varför intervjuerna utfördes personligen. De valda intervjupersonerna är kunniga inom brand-, ljud- och fuktfrågor vid företagen Flexator AB, Lindbäcks Bygg AB och Moelven Byggmodul AB. De olika områdena brand, ljud och fukt delades upp så ett företag intervjuades för respektive krav. Författaren hade förberett ett antal både övergripande och detaljerade frågor utifrån Boverkets funktionskrav, som intervjupersonerna i två av de tre fallen fick ta del av innan själva intervjun utfördes. Vid alla tre intervjuerna delades frågorna ut innan intervjun startade. Under intervjun diskuterades de tekniska lösningar företagen har för att uppfylla funktionskraven, utifrån frågorna inom det aktuella området. Under intervjutillfällena antecknade författaren intervjupersonernas svar samt bandade två av intervjuerna för att inte gå miste om någon information. 5

15 METOD Intervjuerna har utförts för att få reda på eventuella problem TVB-företagen har eller har haft med brand, ljud och fukt samt vilka lösningar de använder för att uppfylla kraven inom dessa områden. Informationen som framkommit under dessa intervjuer presenteras i rapportens resultat. I samband med intervjuerna har ytterligare studiebesök gjorts på Moelven Byggmoduls fabrik i Sandsjöfors och Flexators fabrik i Anneberg. Här fick författaren tillfälle att se vissa av de lösningar som framkommit under intervjuerna samt möjlighet att ta bilder till rapporten. Angående vald metod skulle författaren eventuellt kunnat intervjua alla företag om respektive område, men syftet är framför allt att visa att det finns lösningar inte exakt vilka lösningar vart och ett av företagen använder. 6

16 TRÄVOLYMBYGGNAD KAPITEL 3 TRÄVOLYMBYGGNAD I detta kapitel tas skillnaden mellan olika produktionsmetoder upp, byggsystemet trävolymbyggnad förklaras och produktionsprocessens gång redovisas. Här finns även en beskrivning av vad Utvecklingsforum Trävolymbyggnad är samt fakta om forumets medlemmar. 3.1 Volymbyggnad Själva systemet volymbyggnad är inte något nytt påfund utan har använts som produktionsmetod i över 60 år. På senare år har däremot byggsystemet utvecklats för att bli konkurrenskraftigt när det gäller sänkta kostnader och kortare byggtider. Sedan början av 90- talet har det dessutom gjorts försök att hitta mer flexibla lösningar inom det industriella byggandet för att göra metoden mer attraktiv för både beställare och de boende. Utvecklingen har kommit en bra bit på väg och idag behöver t.ex. det ena modulbyggda huset inte längre vara det andra likt, utan utformas så långt det är möjligt enligt arkitekters och beställares önskemål (Boverket, 2006). I figur 3.1 visas volymbyggda trähus med olika utformning. Figur 3.1. Exempel på volymbyggda hus med olika utformning (Moelven Byggmodul AB, 2006 och Lindbäcks Bygg AB, 2006). Produktionen av byggnader delas vanligtvis in i tre olika metoder, platsbyggt, delvis förtillverkat och förtillverkat. Ibland är gränsen mellan de olika metoderna svår att dra då 7

17 TRÄVOLYMBYGGNAD metoderna kan kombineras. Platsbyggt är den traditionella metoden där konstruktionen byggs upp från grunden direkt på byggplatsen, våning efter våning med levererat virke. Delvis förtillverkat innebär att t.ex. stomelementen levereras förtillverkade medan resten av huset byggs på plats. Förtillverkning kan ske på två olika sätt, med prefabricerade element eller volymer. Elementen består av väggelement och bjälklagselement som vanligtvis tillverkas på fabrik och sedan levereras till byggplatsen där de monteras. I vissa fall förtillverkas dock elementen på byggplatsen. Vid volymbyggnad sätts elementen samman till hela volymer på fabriken innan de transporteras till byggplatsen där de monteras ihop (Bergström, 2001). För illustration av de olika produktionsmetoderna, se Figur 3.2. Figur 3.2. Platsbyggnad, förtillverkade element och förtillverkade volymer (Höök, 2005) Produktionsprocessen inom trävolymbyggnad Inne på fabriken råder en kontrollerad fabriksmiljö där golv-, tak- och väggelement tillverkas separat på olika produktionslinjer med en repetitiv produktionsprocess. Elementen utförs enligt gällande ritning, kompletta med bjälklag, reglar, isolering, gipsskivor, undertak och fönster samtidigt som de i detta skede även förbereds för installationer. Vad gäller väggarna finns i regel tre olika typer av utförande: ytterväggar, lägenhetsskiljande väggar och innerväggar. Därefter monteras elementen ihop till hela volymer. I fabriken finns sedan produktionslinjer där resterande arbeten som installationsarbeten, tapetsering, golvläggning, plattsättning samt installering av vitvaror och köksinredningar utförs (Bergström, 2001). 8

18 TRÄVOLYMBYGGNAD Efter färdigställandet täcks volymerna med presenning innan de körs ut till lagret som är under tak och därmed helt fuktskyddat (alternativt plastas in och lagras ute). Där lastas de om för att sedan transporteras vidare med lastbil ut till byggarbetsplatsen där en mobil kran väntar på att lyfta lägenheterna på plats. Efter en dags arbete är såväl lägenhetsmoduler som yttertak, även det prefabricerat, på plats och de fördragna installationerna länkas samman. Tack vare att det allra mesta är förtillverkat på fabriken går själva montaget fort och färdigställandet är effektivt. I figur 3.3 kan hela produktionsprocessen från elementtillverkning till montering på byggplatsen ses (Bergström, 2001). Figur 3.3. Tillverkning och montering av volymelement (Höök, 2005). Hela byggprocessen från projektering till färdig produkt ingår i systemet, vilket innebär att trävolymbyggaren står för allt från design till färdigt hus. Trävolymbyggarna vill gärna bestämma själva vilka lösningar som ska användas eftersom de har erfarenhet och kunskap om vilka lösningar som fungerar och passar bäst ihop med byggsystemet. För beställarna kan trävolymbyggarnas lösningar kännas osäkra då de oftast är vana vid de lösningar som används inom traditionell platsbyggnad. Beställarna upplever samtidigt en brist på kontroll då de får lämna över ansvaret för processen, och därmed även för kvalitet och kostnader, till trävolymbyggaren. Det är därför svårt att kombinera trävolymbyggarnas behov av att använda sina egna beprövade tekniska lösningar och utforming med beställarnas känsla av osäkerhet och brist på kontroll. Detta medför att lösningar som inte alltid är optimala för byggsystemet används, vilket leder till att systemet blir mindre effektivt och får svårare att konkurrera med traditionell platsbyggnad (Höök, 2005). 9

19 TRÄVOLYMBYGGNAD 3.2 Utvecklingsforum Trävolymbyggnad LTU driver tillsammans med Flexator AB, Lindbäcks Bygg AB, Moelven Byggmodul AB och Norvag Byggsystem AB samarbetet Utvecklingsforum Trävolymbyggnad. De fyra företagen, som går under namnet trävolymbyggarna, använder sig av samma byggteknik och liknar varandra ur såväl produktions- som företagssynpunkt. Trots att företagen är förhållandevis små står de tillsammans för större delen av landets produktion av fabrikstillverkade flervåningshus i trä (Utvecklingsforum TVB, 2006). Utvecklingsforumet startades 2004 efter ett forskningsprojekt om volymbyggnad av forskargruppen Träbyggnad på LTU, där de fyra företagen medverkade i en fallstudieundersökning. Samarbetet medför att forskargruppen får tillgång till information om företagens produktion samt kan använda sig av deras kunskap och kompetens i kommande forskningsprojekt. Detta leder förhoppningsvis till en framtida utveckling inom området, vilket ligger i samtliga medverkande parters intresse. Forumets mål är att utveckla det industriella byggandet baserat på byggsystemet trävolymbyggnad (Utvecklingsforum TVB, 2006) Flexator AB Flexator AB:s verksamhet av fabriksproducerade hus och byggnader av trä finns på tre orter i landet; Anneberg, Gråbo och Eslöv. Företagets organisation syns i figur 3.4. Flexator har idag runt 220 medarbetare och omsatte år 2006 ca 370 miljoner kronor. Fabrikstillverkningen är framför allt inriktad på: Förskolor och skolor Omsorgsboende som gruppboenden och äldreboenden Kontor Hotell Arbetsbodar Figur 3.4. Flexators organisation (Flexator, 2006) Redan 1956 startade firman Oresjös fabriker upp sin verksamhet i Anneberg utanför Nässjö med tillverkning av förläggningsbyggnader, bodar och vagnar. Sedan dess har företaget växt och utvecklats genom nya krav, ny teknik och konjunktursvängningar och efter ett antal 10

20 TRÄVOLYMBYGGNAD namnbyten och uppköpningar har företaget tillslut blivit till det som idag är Flexator fick företaget sitt namn Flexator och verksamheten inriktades på volymbyggda flyttbara byggnader. Idag utgörs grunden av tillverkningen av skolor, förskolor och kontor, vilket de byggt sedan 60-talet (Flexator, 2006) Lindbäcks Bygg AB I Lindbäcks Bygg AB:s fabrik utanför Piteå tillverkas volymbyggda flervåningshus i trä. Företaget har ca 120 anställda och en årsomsättning på 250 miljoner kronor. Fabrikstillverkningen är framförallt inriktad på produktion av: Flerfamiljshus Studentbostäder Seniorboenden 55+ samt äldreboenden År 1924 startade Frans Lindbäck sin byasåg i Öjebyn strax utanför Piteå, vilket senare skulle expandera och bli Lindbäcks Bygg AB. Sågverket ändrade inriktning och började även omfatta byggverksamhet, vilket efter hand tog över mer och mer. Efter en tid utvecklades byggandet och förtillverkade väggar och bjälklag började tillverkas. Idag använder Lindbäcks sig av modern teknik och verksamheten är inriktad på fabriksbyggda flervåningshus i trä. Företaget finns kvar på samma ställe och ägs nu av bröderna Erik och Gösta Lindbäck samt deras söner Stefan och Hans. Varje dag produceras i genomsnitt fyra bostadsvolymer, vilket motsvarar ungefär 100 m 2 bostadsyta, och ett tiotal lastbilar med färdigställda volymer lämnar fabriken. Då den nya automatiserade produktionslinjen som nyligen invigts tas i bruk fullt ut är produktionen beräknad att öka till ca 200 m 2 per dag. Företagets huvudmarknader finns i Norrland och Mälardalen. I figur 3.5 nedan ses Lindbäcks fabrik i Öjebyn utanför Piteå (Lindbäcks Bygg, 2006). Figur 3.5. Lindbäck Bygg AB:s fabrik i Piteå. Lindbäcks Bygg har haft ett nära samarbete med Luleå tekniska universitet sedan början av 90-talet och de gemensamma projekten innefattar allt från examensarbeten till 11

21 TRÄVOLYMBYGGNAD produktutveckling och hela forskningsprojekt. Utbytet sker främst inom träbyggnadskonstruktion, men även inom andra områden som ekonomi och organisation (Lindbäcks Bygg, 2006) Moelven Byggmodul AB Moelven Byggmodul AB producerar industriframställda byggmoduler i trä som ska ha en hög färdigställandegrad i fabrik. Företaget har ca 300 medarbetare och omsätter ungefär 450 miljoner kronor per år (2005). Moelven Byggmodul AB är en del av den norska koncernen Moelven Industrier ASA som inriktat sig på volymbyggda trähus. Verksamheten är indelad i tre olika divisioner: Timber, Wood samt Moelven Byggsystem, se figur 3.6. Företaget har verksamhet på fyra orter i landet. De olika fabrikerna har fokus på olika tillverkningsområden och tillsammans når de med allt från enkla bodar till avancerade byggnader i flera plan ut till en bred marknad. Sandsjöfors: Fokus på större projekt, framförallt bostadshus och studentbostäder Kil: Specialisering på bodar Säffle: Produktion av stora modulserier med upprepningskaraktär Torsby: Fokusering på objektmarknaden; skolor, kontor, servicebyggnader etc. Figur 3.6. Moelvens organisation (företagspresentation broschyr Moelven Byggmodul AB, 2006). De fyra företagen som tillsammans utgör Moelven Byggmodul AB har en gedigen erfarenhet inom området då de hållit på med modulbyggande sedan 50- och 60-talet. Figur 3.7 visar hur Moelvens organisation växt fram genom åren. Till en början tillverkades manskapsbodar och sedan dess har företaget utvecklats för att kunna producera allt från byggbodar till flerfamiljshus. Idag består Moelven Byggmoduls tillverkning av. Bodar och tillbehör Projektbyggda modulbyggnader, exempelvis skolor, förskolor, kontor och gruppbostäder Bostäder samt studentbostäder (Moelven Byggmodul, 2006) 12

22 TRÄVOLYMBYGGNAD Figur 3.7. Moelven Byggmoduls produktionsenheter (företagspresentation broschyr Moelven Byggmodul AB, 2006) Norvag Byggsystem AB År 1962 grundades verksamheten som senare skulle bli Norvag Byggsystem AB i Bygdsiljum, Västerbotten. Produktionen bestod av husvagnar och specialanpassade personalvagnar och företaget gick då under namnet Norrlandsvagnar. Under 1980-talet började tillverkningen av enklare byggnader i modulkonstruktion, som senare tog över hela produktionen och vagnarna såldes bort. Idag har företaget sin fabrik på Renholmen i Byske utanför Skellefteå, fabriken syns i figur 3.8. Norvag Byggsystem har en omsättning på i snitt 75 miljoner kronor per år och verksamheten inkluderar Förskolor, skolor Kontor Hotell Fängelser Bostäder Figur 3.8. Norvag Byggsystem AB:s fabrik i Byske. Norvag Byggsystem har bland annat tagit fram en speciell elmiljömodul för personer som är överkänsliga mot elektricitet. Modulen har extremt låga elektriska och magnetiska fält eftersom elen går genom en elmiljötransformator och alla installationer är samlade i en avskiljd del av modulen. Modulen kan användas både som bostad och arbetsplats (Norvag Byggsystem, 2006) Träbyggnad LTU Forskargruppen på avdelningen Byggkonstruktion Träbyggnad vid Luleå tekniska universitet ligger i forskningsfronten inom sitt område. De har satsat på tvärvetenskaplig forskning som integrerar industriellt träbyggande, träkonstruktionsteknik och processutveckling. Forskningens syfte är att utveckla större förståelse för träbyggande samt hur konstruktions-, produktions-, och affärsprocesserna fungerar vid träanvändande. Samarbetet med de fyra företagen i Utvecklingsforum TVB ger forskargruppen möjlighet att tillämpa sina resultat omedelbart. 13

23 TRÄVOLYMBYGGNAD Nyligen har ett nytt tvärvetenskapligt program som koordineras av forskargruppen på LTU tagit form. Programmet heter Lean Wood Engineering och har just beviljats ekonomiskt stöd av Vinnova, vilket är en statlig myndighet som ska bidra till att höja tillväxten genom att finansiera forskning. Det nystartade programmet är ett samarbete mellan Luleå tekniska universitet, Linköpings tekniska högskola, Lunds tekniska högskola och tolv olika företag. De inblandade företagen inkluderar träbyggleverantörer, byggföretag, sågverksföretag, byggkonsultföretag, fastighetsbolag, snickerier och möbelföretag. Programmets budget omfattar 54 miljoner kronor under de tre första åren där Vinnova, de tre universiteten och de tolv företagen går in med en tredjedel var. 14

24 BRANDSÄKERHET KAPITEL 4 BRANDSÄKERHET Trä brinner, men det sker långsamt och med en viss förutsägbarhet vilket betyder att det inte är omöjligt att beräkna och förutse brandens förlopp(adolfí, 2005). Detta kapitel börjar med en teoretisk bakgrund till ämnet brandsäkerhet, varpå trämaterialets brandegenskaper följer. De krav som ställs på byggnader för att uppnå tillräckligt brandskydd finns redovisade i appendix A Brandförlopp och spridning Brandens första skede kallas initialskedet och innebär tiden från antändning till övertändning. Under detta skede bestäms brandförloppet främst av den lösa inredningen som möbler och gardiner, men även av brännbara vägg- och takytor. Redan i detta tidiga stadium då endast den lösa inredningen antänts är branden i de flesta fall kritisk och det är i det här läget utrymning måste ske. Snart uppnår temperatur och strålning värden som är mer än en människa klarar av, samtidigt som brandgas fyller hela rummet och utrymning är omöjlig (Carlsson 2002). I figur 4.1 illustreras de olika faserna av brandens förlopp. Figur 4.1. De olika faserna av brandförloppet (Skogsindustrierna, 2006). Nästa steg i brandförloppet är då den når stadiet övertändning, vilket innebär övergången från initialskedet till den fullt utvecklade branden. I detta skede antänds samtliga brännbara föremål och ytor vilket vanligtvis inte tar mer än några sekunder upp till en halv minut (Skogsindustrierna, 2006). Brandens intensitet och tiden till övertändning beror på ytskikten samt beklädnader och på längre sikt är det dessa som avgör brandutvecklingen. Övertändning inträffar i regel endast några minuter efter brandens start och därefter är den fullt utvecklade branden med temperaturer på upp till C i full gång. Det är i detta skede 15

25 BRANDSÄKERHET byggnadsdelarnas bärande och avskiljande förmåga sätts på prov och dessa egenskaper går under benämningen brandmotstånd. När det inte finns något mer material att förbränna i det brandhärjade rummet sjunker temperaturen igen och brandens avsvalningsfas inträder (Carlsson 2002). Det är viktigt att hindra branden från att sprida sig vidare till andra delar av den brandhärjade byggnaden eller till närliggande konstruktioner. Brandspridning kan ske på många olika sätt och de vanligaste spridningsvägarna visas i figur 4.2 nedan ( Carlsson, 2002). Figur 4.2. Brandspridning inom byggnad samt till närliggande byggnader (Carlsson, 2002). 4.2 Brandceller En brandcell är en avgränsad del av byggnaden där branden kan utvecklas under en viss föreskriven tid utan att sprida sig vidare till andra delar av byggnaden, se figur 4.3. Indelningen av brandceller är därför en viktig åtgärd för att förhindra brandspridning inom byggnader och därmed minska brandens konsekvenser. Det ger även värdefull tid att rädda liv och släcka branden innan den sprider sig vidare till nästa brandcell. En lägenhet eller ett trapphus är olika exempel på brandceller (Carlsson, 2002). 16

26 BRANDSÄKERHET Figur 4.3. Brandcellsindelning (Carlsson, 2005). För att förhindra krypande bränder som sprids inuti konstruktioner är det viktigt med brandstopp inuti dessa konstruktioner samt runt installationer i brandcellsgränser. Sektionering och indelning av schakt och vindar är en annan väsentlig åtgärd för att begränsa brandspridningen. Förutom att brandcellen ska vara avgränsad är det även viktigt att det finns utrymningsvägar därifrån. Dessa kan leda direkt till en gata, terrass, gårdsplan, etc. eller utgöra ett utrymme som leder till utgångar som exempelvis korridorer och trapphus (Skogsindustrierna, 2006). 4.3 Trämaterialets brandegenskaper För att få ett bra resultat vid användandet av trä som byggmaterial gäller det att känna till och förstå materialets specifika egenskaper. Trä är ett förhållandevis komplicerat material eftersom dess egenskaper varierar mellan olika träslag, är beroende av växtplats, klimat och skötsel samt kan påverkas genom olika behandlingar. Trämaterialets brandegenskaper bestäms främst av dess dimensioner, men även fuktkvot, densitet, ytråhet och ytbehandling har en betydande roll. Små träbitar antänds lätt och brinner snabbt medan grövre träbitar är svårare att antända och brinner långsamt. För att antända massivt trä i närvaro av en liten låga krävs normalt en yttemperatur på C, spontan antändning utan låga sker i regel inte förrän temperaturer på C uppnåtts. Det är även vid dessa temperaturer brännbara gaser börjar avges och träkolet så småningom börjar glöda, se tabell 4.1 för händelseutvecklingen vid olika temperaturer. Då trä brinner utvecklas måttliga mängder rök och rökgaserna är oftast inte frätande (Hansson 1991). Tabell 4.1. Händelseutveckling i trämaterialet vid olika temperatur. Temperatur i C Händelseutveckling <200 Mycket långsam nedbrytning. Huvudsakligen obrännbara gaser som t.ex. vattenånga och koldioxid bildas Allt mer brännbara gaser som kan antända avges, dessa brinner utanför trämaterialet om syre finns tillgängligt. >500 Träkolet börjar glöda och förbränns lika fort som det bildas. 17

27 BRANDSÄKERHET Värmeutvecklingen under brand är ofta avgörande för om branden ska utvecklas eller avta. Direkt efter antändning utvecklar trä relativt stora mängder värme men så fort ytan förkolnat avtar värmeutvecklingen och förbränningen fortsätter med konstant hastighet, vilket illustreras i figur 4.4. Tiden den konstanta förbränningen pågår beror på trämaterialets tjocklek (Hansson 1991). Figur 4.4. Värmeutveckling från en träyta (Skogsindustrierna, 2006). Förkolningshastigheten i trä är vanligtvis 0,6-1,0 mm/min vid fullt utvecklad brand. Zonen innanför kolskiktet kallas pyrolyszonen, den är väldigt liten och har en tjocklek på endast någon millimeter. Här i denna zon ökar deformationerna under konstant belastning på grund av plasticering i materialet. Innanför pyrolyszonen behåller träet i stort sett sin normala temperatur och de flesta av materialets egenskaper förblir opåverkade. Av denna anledning behåller träkonstruktioner bärförmågan under relativt lång tid även då de är utsatta för brandpåverkan (Hansson, 1991). Figur 4.5 visar kolskiktet som bildas på träets yta, pyrolyszonen samt det opåverkade träet innanför. Figur 4.5. Kolskiktet som bildas på träets yta skyddar de inre delarna, vilket gör att det behåller sin bärförmåga under relativt lång tid vid brand (Skogsindustrierna, 2006). 18

28 BYGGNADSAKUSTIK KAPITEL 5 BYGGNADSAKUSTIK Ett av de vanligaste klagomålen när det gäller vår boendemiljö är buller, dvs. ett icke önskvärt eller skadligt ljud. En bra ljudisolering är därmed en av de faktorer som värdesätts högst av boende i framför allt flerbostadshus (Adolfí, 2005). I detta kapitel tas teorin kring byggnadsakustik samt trämaterialets ljudegenskaper upp. För de funktionskrav som ska uppfyllas för att nå fullgott bullerskydd hänvisas till appendix A2. Ljud är egentligen små variationer hos lufttrycket som mäts i enheten decibel, db (ljudtrycksnivån). Människans hörsel har ett väldigt stort spann, ljudtrycket är 10 miljoner gånger större vid smärttröskeln än vid hörtröskeln, och decibel är därför en logaritmisk enhet för att lättare kunna hantera både stora och små tal. Vid en fördubbling eller halvering av ljudtrycket ändras ljudtrycksnivån med 3 db, men för att örat ska uppfatta en fördubbling eller halvering av ljudet krävs en ändring med 10 db (Gyproc, 2003). 5.1 Luftljud Ljudvågor som fortplantar sig i luften går under den passande benämningen luftljud. Detta kan t.ex. vara röster, ljud från en TV, dammsugare eller liknande. Luftljudsisolering är byggnadens förmåga att minska luftljudet mellan två olika rum. För att mäta hur bra luftljudsisolering en bestämd konstruktionsdel har vid en viss frekvens används reduktionstalet R. Beteckningen R används vid mätningar i laboratorium medan R' används vid mätningar i fält då ett lägre värde fås på grund av att luftljudet hittar alternativa vägar runt den skiljande konstruktionen. För att ta fram en konstruktions reduktionstal utförs mätningar i flera olika frekvenser som sedan redovisas i form av en kurva och en tabell. Speciellt framtagna sammanfattningsvärden har utvecklats för att underlätta hanteringen av reduktionstalen vid olika frekvenser. R w är det vanligaste sammanfattningsvärdet (R' w i fält) där ljudisoleringen vid olika frekvenser mellan 100 Hz och 3150 Hz har viktats. Idag används oftast reduktionstalen tillsammans med anpassningstermer där hänsyn tas till frekvenser under 100 Hz, vilket bland annat förekommer vid ljud från stereo och TV. R' w + C , där sista termen är anpassningstermen för lägre frekvenser, används t.ex. vid krav på bostäder och musiklokaler medan R' w + C tr anger kraven på ljudisolering för vägtrafikbuller. En frekvensvägd ljudtrycksnivå går ofta under den kortare benämningen ljudnivå (Gyproc, 2003). I tabell 5.1 framgår den upplevda ljudisoleringen för normala rum vid olika ljudklasser hos skiljekonstruktionerna. 19

29 BYGGNADSAKUSTIK Tabell 5.1. Upplevd ljudisolering vid olika ljudklasser hos skiljekonstruktionerna, för normala rum (Efter Gyproc 2006). Skrik Diskotek R' w för byggnadsdel 25 db Normal kontorsutrustning Normalt samtal 30 db Hörs Hörs 35 db 40 db Kan höras Kan höras Hörs Högröstat samtal 44 db Kan höras Hörs 48 db Hörs 52 db TV, radio, stereo måttlig ljudnivå 56 db Kan höras Kan höras 60 db Stör ej Uppfattas ej Uppfattas ej Hörs ej Hörs ej Hörs 5.2 Stomljud Ljudvågor som sprider sig genom stommen på en byggnad kallas stomljud. Dessa ljud blir till av små fluktuationer som uppstår genom t.ex. fotsteg eller vibrationer från en fläkt. Även ljud som uppkommer genom att vibrationer i stommen strålar ut i luften (stomljudsalstrat luftljud) brukar inkluderas i termen stomljud. För att minska dessa oönskade ljud kan antingen den störande källan vibrationsisoleras eller vägg/tak hos mottagaren få en grövre konstruktion (Gyproc, 2003). Stegljud är den vanligaste formen av stomljud. Den ljudnivå som uppmäts under ett bjälklag i laboratorium kallas för L n medan det, på samma sätt som vid luftljudet, ute i byggnaden kallas för L' n. Sammanfattningsvärdena där stegljudsnivån vid olika frekvenser mellan 100 Hz och 3150 Hz har vägts samman benämns L n,w respektive L' n,w. Även här finns olika anpassningstermer för att ta hänsyn till frekvenser under 100 Hz och L' n,w + C I, används för mätningar av stegljudsnivån i bostäder (Gyproc, 2003). 5.3 Flanktransmission, överhörning och läckage Flanktransmission innebär att stomljud överförs från ett rum till ett annat genom andra byggnadsdelar eller installationer än den skiljande konstruktionen, olika exempel på detta visas i figur 5.1. Detta kan t.ex. ske genom tak, golv, anslutande väggar eller radiatorstammar. Väl utformade knutpunkter minimerar flanktransmissionen (Gyproc, 2003). Figur 5.1. Olika exempel på hur ljud kan överföras via flanktransmission genom en yttervägg, där a ger bäst ljudisolering och d sämst (Skogsindustrierna, 2006). 20

30 BYGGNADSAKUSTIK Den luftljudsöverföring som sker indirekt mellan två rum, dvs. inte genom skiljekonstruktionen, kallas överhörning. Vanliga exempel på detta är ljudöverföring via ventilationskanaler eller utrymmet ovanför undertaket. Ett annat exempel på hur ljud kan ta sig genom en konstruktion är läckage, vilket uppstår då anslutningen mellan den skiljande konstruktionen och intilliggande konstruktioner är otät. Detta kan även uppkomma vid installationer och är när det inträffar ofta förödande för ljudisoleringen (Gyproc, 2003). 5.4 Buller från trafik och installationer Buller från trafik kan upplevas som väldigt störande vid höga ljudnivåer och därför ska ytterväggar, tak, fönster och dörrar ge en viss ljudisolering mot trafikbuller. För att mäta om ljudnivån från trafiken är acceptabel eller inte används en så kallad ekvivalentnivå, som är ett slags medelvärde motsvarande ett medeldygn. Det ställs inte bara krav på ljudnivåerna inne i huset utan även vid uteutrymmen samt utanför fönster, vilket påverkar både planlösning samt husens placering (Gyproc, 2003). Det ställs också krav på ljud från installationer som t.ex. ventilation, kylkompressorer och hissar. Även här används ett medelvärde för att beräkna ljudnivån och installationerna delas in efter om de avger ljud med lång eller kort varaktighet. Perioder med höga ljudnivåer vägs tyngre än lika långa perioder med låga ljudnivåer (Skogsindustrierna, 2006). Vid mätning av buller från trafik och installationer finns så kallade vägningsfilter för att ta hänsyn till hur hörseln uppfattar ljud vid olika frekvenser. Normalt används A- och C- vägningsfilter, där A-vägning innebär en kraftig minskning av bastonernas inverkan på det uppmätta värdet medan C-vägning knappt har någon undertryckning alls av bastonerna. En kombination av krav på A- och C-vägd ljudnivå resulterar i en god avvägning mellan ljud vid olika frekvenser (Gyproc, 2003). 5.5 Efterklangstid Då källan till ett ljud stängs av tar det ett tag innan ljudet i rummet upphör och tonar bort. Detta fenomen kallas efterklangstid och bestäms bland annat av volymen och formen på rummet samt ljudabsorptionen hos rummets alla ytor. Efterklangstiden påverkas av ljudets frekvens eftersom ljudabsorptionen varierar med denna. Definitionen för efterklangstiden är den tid det tar för ljudtrycksnivån att minska med 60 db, vilket betecknas T och mäts i sekunder (Gyproc, 2003). För att uppnå bra akustik i ett rum är efterklangstiden en av de viktigaste faktorerna att ta hänsyn till. Rum med lång efterklangstid blir ofta mer bullriga än rum med kort, vilket gör att många upplever rum med kort efterklangstid som mer komfortabla än de med lång. Trots detta är det oftast viktigare med en jämn och bra avstämd efterklangstid än själva tiden det tar för ljudet att tona bort. För hörsel- och synskadade personer är det extra viktigt att rummet har bra akustik så det hörs varifrån ljudet kommer utan att det reflekteras och därmed förvillar personen (Gyproc, 2003 och Skogsindustrierna, 2006). 5.6 Trämaterialets ljudegenskaper Trä är ett lätt material vilket medför att väggar och bjälklag uppbyggda av trä är lätta konstruktioner. Tyngden har betydelse för ljudisoleringen och det är framför allt dämpningen av lågfrekventa ljud som är komplicerad i träkonstruktioner. Att ett materials ljudisoleringsförmåga till stor del beror på hur massivt materialet är blir ganska självklart vid tanke på att ljudisoleringen är ett mått på hur mycket ljudenergin minskar då ljudvågorna tar 21

31 BYGGNADSAKUSTIK sig genom materialet. Ljudenergin har då svårare att gå igenom ett massivare och därmed också tyngre material. Ljudisoleringen påverkas även av andra faktorer som väggens styvhet, väggens förmåga att motstå böjspänningar och väggens böjvåglängd. En konstruktions reduktionstal beror på ljudets frekvens och då det sammanfaller med konstruktionens egenfrekvens är reduktionstalet väldigt lågt. De flesta byggnadsväggar har låg egenfrekvens vilket är förklaringen till att just lågfrekventa ljud är svåra att dämpa i träkonstruktioner. Då höga reduktionstal krävs kan man använda sig av en dubbel väggkonstruktion för att få bra ljudisolering utan att behöva öka väggens tyngd (Bucur, 2006). Då en ljudvåg träffar en yta som t.ex. en vägg kommer ljudenergin absorberas, reflekteras och transmitteras. Egenskaperna hos konstruktionen eller materialet ljudvågen träffar bestämmer hur stor del som absorberas respektive reflekteras. Massivträ och vissa träbaserade kompositer anses ibland vara akustiska material p.g.a. deras förmåga att absorbera ljud och på så sätt minska ljudtrycksnivån eller efterklangstiden i ett rum. Trämaterialets inre struktur har stor inverkan på dess ljudabsorberande och ljudreflekterande förmåga (Bucur, 2006). 22

32 FUKTSÄKERHET KAPITEL 6 FUKTSÄKERHET Fukt finns alltid i luften runt omkring oss, men mängden varierar under dygnet och efter årstid. Här beskrivs teorin bakom fuktsäkerhet samt hur fukt kan påverka trämaterialet. För de krav som måste uppfyllas för att undvika skador på grund av fukt hänvisas till appendix A3. Trä påverkas i allra högsta grad av luftens fukthalt. Det sväller och krymper, skevar och böjer sig och angrips av svampar och bakterier. Därför är det viktigt att vara medveten om de problem fukt kan skapa och ta hänsyn till fukt både vid projektering och vid själva byggandet (Brander, 2005). 6.1 Fukttillstånd Nivån på andelen fukt i trä kallas fukttillstånd och kan beskrivas antingen som fukthalt eller fuktkvot. En hög fukthalt medför sänkt hållfasthet, försämrad värmeisolering, minskad beständighet samt risk för mögel och röta. För att förhindra att träet i en konstruktion krymper eller sväller finns normer med olika fuktkvotsnivåer att ta hänsyn till. Det finns även olika klimatklasser som beaktas vid dimensioneringen av en träkonstruktion där fuktens inverkan på bärförmåga och styvhet uppmärksammas (Skogsindustrierna, 2006). Fukthalten definieras på två sätt: - kvoten av vattnets vikt i det fuktiga träet och den totala vikten av det fuktiga träet, uttryckt i viktprocent. - kvoten av vattnets massa i det fuktiga träet och den totala volymen av det fuktiga träet, uttryckt i kg vatten/m 3 virke. Fuktkvoten definieras som kvoten mellan vikten av vattnet i träet och träets torra vikt, uttryckt i viktprocent (Brander, 2005). Det finns flera olika sorters fuktkällor som påverkar träets fukttillstånd och hänsyn bör tas till dessa då fukttillståndet under byggtiden och i den färdiga konstruktionen bedöms. Fuktbelastningen på trämaterialet beror på fuktkällans storlek, varaktighet och frekvens, vilket varierar efter lokala förhållanden. Följande fuktkällor kan förekomma: Nederbörd Luftfukt, utomhus och inomhus Vatten i mark (vätskefas och ångfas) samt på mark Byggfukt Vatten från installationer Fukt i samband med rengöring (BBR, 2006) 23

33 FUKTSÄKERHET 6.2 Fuktdiffusion och fuktkonvektion Fukt vandrar genom en konstruktion av två olika orsaker: fuktdiffusion eller fuktkonvektion, vilket illustreras i figur 6.1. Fuktdiffusion uppstår då det är skillnad i ånghalt på konstruktionens båda sidor. Strävan efter att utjämna koncentrationsskillnaden leder till att fukt vandrar från luften med högre ånghalt genom konstruktionen till luften med lägre ånghalt. Fuktkonvektion uppstår då lufttrycket på konstruktionens båda sidor är olika. Detta medför att luften pressar sig genom hål och otätheter och på så sätt för med sig luftfukten (Skogsindustrierna, 2006). Figur 6.1. Fukttransport på grund av diffusion och konvektion (Skogsindustrierna, 2006). De skador som uppkommer på grund av fuktkonvektion är i regel betydligt allvarligare än de som uppkommer av fuktdiffusion. För att undvika dessa skador används ett luft- och ångtätande skikt som motverkar fukttransport i t.ex. en vägg (Skogsindustrierna, 2006). 6.3 Jämviktsfuktkvot och fuktkapacitet Träet strävar hela tiden efter att anpassa sin fuktkvot efter den omgivande luftens relativa fuktighet (RF) och temperatur för att nå sin jämviktsfuktkvot. Den relativa fuktigheten har betydligt större inverkan än temperaturen, men temperaturen har stor inverkan på relativa fuktigheten och har därmed indirekt stor påverkan på jämviktsfuktkvoten. Det är viktigt att virket har en fuktkvot som motsvarar den jämviktsfuktkvot det kommer anta i den färdiga konstruktionen för att undvika svällning, krympning och andra deformationer. Den relativa fuktigheten varierar både utomhus och inomhus under året vilket gör att träets jämviktsfuktkvot varierar på samma sätt (Brander, 2005). Årsvariationen av den relativa fuktigheten kan ses i figur

34 FUKTSÄKERHET Figur 6.2. Relativa fuktighetens variation under året, utomhus och inomhus (Brander, 2005). Trä fungerar som en buffert för fuktförändringar då det har en förmåga att ta upp, lagra och avge fukt. Detta kallas fuktkapacitet och gör att variationer i fukttillförseln utjämnas, vilket ger ett jämnare och mer behagligt inomhusklimat. Som figur 6.3 nedan visar beror träets fuktkapacitet på den relativa luftfuktigheten (Skogsindustrierna, 2006). Figur 6.3. Träets fuktkapacitet beror på den relativa luftfuktigheten (Skogsindustrierna, 2006). 6.4 Mögel, röta och skadeinsekter Om trä är tillräckligt fuktigt är risken stor att det drabbas av mikrobakteriell tillväxt som skadar virket. Vanligtvis är det olika sorters svampar som angriper trä, men även bakterier, insekter och alger kan förekomma och orsaka stora skador. Det finns tre olika sorters svampar, röt-, blånads- och mögelsvampar. De olika svampsorterna tål olika temperatur, fuktkvot och surhetsgrad, vilket betyder att dessa faktorer till stor del påverkar svamparnas tillväxt. Förutsättningarna för att röta ska utvecklas är de mest kända och uppkomsten påverkas av fyra olika faktorer: fuktkvot, näring, syre och temperatur. Detta visas i figur 6.4 där varje faktor representeras av en cirkel, då cirklarna överlappar varandra finns risk för röta. Den enda cirkel vi har en möjlighet att påverka praktiskt är fuktcirkeln och därför är det viktigt att fuktkvoten hålls på en bra nivå. Rötsvampen får sin näring från virkets cellulosa. 25

35 FUKTSÄKERHET Figur 6.4. Om dessa fyra faktorer sammanfaller finns risk för röta (Brander, 2005). 6.5 Trämaterialets fuktegenskaper Trä har tre olika symmetririktningar som är vinkelräta i förhållande till varandra, vilket kallas för ortogonal symmetri. Materialet är anisotropt, dvs. har olika egenskaper i olika riktningar, och är både starkare och styvare i fiberriktningen än tvärs mot fibrerna vilket kan ses i tabell 6.1 (Skogsindustrierna, 2006). Tabell 6.1. Ungefärliga hållfasthetsvärden för felfritt gran- och furuvirke (Skogsindustrierna, 2006). I fiberriktningen (MPa) Tvärs fiberriktningen (MPa) Draghållfasthet Tryckhållfasthet 50 7 Skjuvhållfasthet Fuktinnehåll och deformationer Träets mekaniska egenskaper påverkas i hög grad av virkets fuktinnehåll, vilket varierar eftersom trä är ett hygroskopiskt material som avger och tar upp fukt efter den omgivande luftens fuktighet. Kärnveden, som finns in mot mitten av trädets stam, är mer beständig än splintveden utanför och skillnaden är i regel avsevärd. Fuktkvoten ligger oftast mellan 30 % och 50 % i kärnveden medan den i splintveden går från 50 % vid gränsen mot kärnan till 160 % ute vid barken (Skogsindustrierna, 2006). Såväl virkets hållfasthet som krympning, svällning och hårdhet påverkas av dess fuktkvot. Trä krymper och sväller främst tangentiellt (tvärs fibrerna) då luftfuktigheten och därmed virkets fuktkvot ökar respektive minskar. Ju torrare virket är desto större blir deformationerna och förutom krympning och svällning kan även kupning, flatböj, skevhet och kantkrok uppstå, se figur 6.5 (Brander, 2005). 26

36 FUKTSÄKERHET Figur 6.5. Deformationerna kupning, flatböj, skevhet och kantkrok (Brander, 2005). Byggindustrin använder idag virke med ganska låga fuktkvoter för att inte få mikrobiella angrepp och därför är virket ofta deformerat redan vid inbyggnad. Det bästa är att ha en bra balans mellan lämplig fuktkvot för att förhindra mikrobiellt angrepp och alltför deformerat virke (Brander, 2005) Fuktupptagning och fukttransport Träets cellvägg kan uppta vatten tills det når fibermättnadspunkten, dvs. den övre gräns för fuktkvoten där träsubstansen är mättad. Över denna gräns sker upptagningen i första hand av vatten kapillärt. Uppsugningen av vatten går dubbelt så fort i virkets radiella som i dess tangentiella riktning och ytterligare ungefär tjugo gånger snabbare i fiberriktningen än i den radiella riktningen, se figur 6.6. Detta innebär att det är viktigt att fuktskydda ändträ genom fuktavvisande behandling som målning eller med ett mekaniskt fuktskydd som t.ex. ett vågrätt virkesstycke, en plåt eller ett plaststycke. Nedtorkning till fibermättnadspunkten igen sker med samma hastighet som vatten avdunstar från en fri vattenyta. Det tar alltså mycket längre tid att torka ut träet än det gjorde att transportera in vattnet (Skogsindustrierna, 2006). Figur 6.6. Trädstammens uppbyggnad (Skogsindustrierna, 2006) 27

37 FUKTSÄKERHET Under fibermättnadspunkten transporteras fukten genom diffusion, vilket är en betydligt långsammare process eftersom vattenmolekylerna måste passera många cellväggar i ångform. Fuktförändringarna i virket sker därför mycket långsamt och det finns ett samband mellan fuktkvot och fuktförändringen: ju lägre fuktkvot desto långsammare förändring. För en 25 mm tjock bräda med fuktutbyte åt båda håll tar det ca en vecka att anpassa sig till den omgivande luftfuktigheten, medan det tar fyra veckor för en 50 mm tjock planka och fyra gånger så lång tid om fuktutbytet endast sker åt ett håll (Skogsindustrierna, 2006). Virkets olika torkningstider beroende på tjocklek och underlag visas i figur 6.7. Figur 6.7. Virkets torkningstider beroende på dimension och underlag (Brander, 2005) Mekaniska egenskaper Virkets fuktinnehåll påverkar i hög grad dess mekaniska egenskaper. Ju högre fuktkvot materialet har, desto sämre blir hållfastheten och styvheten. Fuktvariationer över fibermättnadspunkten, som ligger på cirka 30 %, har däremot inte någon inverkan på de mekaniska egenskaperna. Tryckhållfastheten påverkas i regel mer än draghållfastheten och värden över hur träets mekaniska egenskaper påverkas av en procents höjning av fuktkvoten framgår i tabell 6.2 (Skogsindustrierna, 2006). Tabell 6.2. Ungefärlig ändring av träets mekaniska egenskaper vid en procents höjning av fuktkvoten (Skogsindustrierna, 2006). Egenskap Ändring i % Tryckhållfasthet i fiberriktningen 5 Tryckhållfasthet tvärs fiberriktningen 5 Böjhållfasthet 4 Draghållfasthet i fiberriktningen 2,5 Draghållfasthet tvärs fiberriktningen 2 Elasticitetsmodul i fiberriktningen 1,5 Trä är ett material som kryper. Det innebär att en belastad träbalk böjer ner mer och mer om lasten får verka under en lång tid, trots att lasten förblir konstant. Deformationen från krypningen försvinner inte då lasten avlägsnats. Fuktförhållandena spelar här en stor roll och en högre fuktkvot medför en ökad krypning samtidigt som variationer i fuktkvoten ökar krypningen ytterligare. Vid en tillräckligt hög lastnivå leder krypningen slutligen till brott (Brander, 2005). 28

38 RESULTAT KAPITEL 7 RESULTAT Här tas informationen som kommit fram under de utförda intervjuerna upp och ett urval av de lösningar trävolymbyggarna använder för att uppfylla funktionskraven inom brandskydd, bullerskydd och fukt redovisas. För en beskrivning av BBR:s funktionskrav inom dessa områden, se appendix A. 7.1 Brandskydd Enligt Lindbäcks Bygg kan trästommar idag göras lika brandsäkra som vilken stomkonstruktion som helst. Skyddas bara stommen på rätt sätt, vilket inte är något problem med dagens kunskaper, fungerar materialet lika bra som de andra stommaterial som används för ändamålet. Detta har dock inte nått ut till allmänheten som fortfarande ser trä som ett brandfarligt material och framför allt flervåningshus byggda i trä som farliga. För ca 10 år sedan hade inte Lindbäcks Bygg klart för sig hur lösningarna för att uppfylla funktionskraven skulle anpassas för att passa just deras byggsystem. Därför användes de färdiga lösningar som finns för traditionellt byggande. Idag har trävolymbyggarna sina egna lösningar som passar för just deras typ av byggnader för att uppfylla de funktionskrav som finns, vilket visat sig fungera mycket bättre. Lindbäcks Bygg använder gipsskivor och isolering som brandskydd för att säkerställa stommens bärförmåga vid en eventuell brand. Bärförmågan vid brand och brandmotståndet för en träregelvägg beror förutom på antalet gipsskivor och isolering även på reglarnas dimension, virkets kvalitet samt lasten på respektive träregel vid lastfallet brand. Med hänsyn till detta har Brandskyddslaget tagit fram en oberoende rapport angående Lindbäcks byggsystem till fyravåningars bostadshus och dess bärande samt avskiljande konstruktioners brandmotstånd. I rapporten framgår hur de bärande och avskiljande konstruktionerna är uppbyggda samt vilka brandtekniska klasser de uppfyller, vilket visas i tabell 7.1. I figur 7.1 visas ett tvärsnitt av den typ av bärande lägenhetsskiljande vägg som studerats i Brandskyddslagets rapport. Då volymerna monteras samman bildas en dubbel konstruktion med en luftspalt mellan. 29

39 RESULTAT Figur 7.1. Tvärsnitt av en lägenhetsskiljande vägg. Tabell 7.1. Uppfyllande av funktionskrav för byggnader upp till fyra våningar. (Efter rapport av Brandskyddslaget, 2006) Byggnadsdel Krav Uppfyller Bärande lägenhetsskiljande väggar REI 60 REI 60 Bärande korridorväggar REI 60 REI 60 Våningsbjälklag REI 60 REI 60 Schaktväggar EI 60 EI 60 Fasaden på Lindbäcks byggnader består av antingen träpanel, plåt, puts eller tegel. Används fasad av träpanel högre än två våningar brandskyddas panelen med puts eller cementbaserade träfiberskivor. I vissa fall installeras boendesprinklers i lägenheterna på kundens begäran. Då kan ett så kallat tekniskt byte göras vilket bland annat medför att träfasader tillåts i mer än två våningar. Bakom träpanelen går en luftspalt längs hela väggen. Denna avdelas med ett plåtbläck vid varje våningsplan för att förhindra brandspridning i luftspalten. Principskisser för hur de avdelande plåtbläcken sitter och ser ut visas i figur 7.2. Även bärande fasadväggars brandmotstånd tas upp i Brandskyddslagets rapport, men då lasten varierar beroende på fasadväggens egentyngd (blir framförallt tyngre om den är putsad) och lasten från taket redovisas detta som erforderlig virkeskvalitet vid given last per regel för att uppfylla kraven för REI

40 RESULTAT Figur 7.2. Olika utformning på brandstopp för att hindra brandspridning i luftspalt bakom fasadpanel (Carlsson, 2002). Lindbäcks Bygg drar oftast ventilation och vatten/avlopp i ett schakt som bildar en egen brandcell. Runt alla genomföringar till schaktet tätas det med brandmassa. För att förhindra brandspridning genom ventilationskanalerna råder ett övertryck i dessa. Vid genomföringar av vatten- och avloppsrör används ett gjutjärnsrör just vid genomföringen som sticker ut 200 mm på vardera sidan om brandcellsväggen. Elen dras inte i denna separata brandcell. Vid montering av eldosor i lägenhetsskiljande väggar monteras aldrig dosorna mitt över varandra för att bibehålla väggens brandmotstånd. För att minimera risken för fel utförs egenkontroller på ett antal känsliga områden under produktionens gång. Brandtätning mellan dörrkarm och vägg samt runt genomföringar till ventilations- och vatten-/avloppsschakt tillhör t.ex. områden där egenkontroll alltid utförs. Brandtest av innervägg Sveriges Provnings- och Forskningsinstitut har utfört brandtest (SP, 2005) på en av Lindbäcks Bygg:s innerväggar med både bärande och avskiljande funktion. Ett tvärsnitt av väggen kan ses i figur 7.3. Väggen är konstruerad för att motsvara de krav som ställs på byggnadsdelar i klassen REI 60 och testet ska visa om detta uppfylls. Resultatet av testet visas i tabell 7.2, där det framgår att väggkonstruktionen uppfyller kraven för bärförmåga, integritet och isolering under minst 60 minuter. Väggtypen uppfyller alltså de krav som ställs på byggnadsdelar i brandklass REI

41 RESULTAT Figur 7.3. Tvärsnitt av den testade väggtypen. Tabell 7.2. Resultatet av utfört brandtest på innervägg (efter SP:s rapport). Bärförmåga Påförd last: 10,0 kn/regel 60 min Integritet Bedömning av följande parametrar: 60 min - sprickor eller öppningar över en viss dimension - antändning av en bomullstuss - ihållande lågor på den av brand oexponerade sidan Isolering - Medeltemperaturstegring på vissa punkter max 140ºC - Maximal temperaturstegring i enskild punkt max 180º C 60 min 60 min Brandtest av mellanbjälklag Sveriges Provnings- och Forskningsinstitut har även utfört brandtest (SP, 2006) på ett av Lindbäcks Bygg:s mellanbjälklag. Testet utfördes och klassificerades genom brand underifrån enligt gällande regler. Bjälklaget är en avgränsande byggnadsdel varav den övre delen består av en lastbärande konstruktion och den undre av ett självbärande undertak. I rapporten redogörs för utförandet av testet samt dess resultat. Mellanbjälklaget uppfyller kraven för bärförmåga, integritet och isolering under minst 90 minuter, vilket framgår i tabell 7.3. Detta betyder att bjälklaget uppfyller de krav som ställs på byggnadsdelar i brandklass REI 90. Tabell 7.3. Resultatet av utfört brandtest på mellanbjälklag (efter SP:s rapport). Bärförmåga Påförd last: kn/m 2 90 min Integritet Bedömning av följande parametrar: - sprickor eller öppningar över en viss dimension - antändning av en bomullstuss - ihållande lågor på den av brand oexponerade sidan 90 min 90 min 90 min Isolering - Medeltemperatur - Maximal temperatur 90 min 90 min 32

42 RESULTAT 7.2 Bullerskydd Enligt trävolymbyggarna själva är erfarenheten och kunskaperna om hur lätta träkonstruktioner ljudisoleras på bästa sätt ofta bristfälliga hos konsulter och rådgivare. Råden som fås är ofta dåligt underbyggda samt dyra och komplicerade att genomföra. Detta har resulterat i att trävolymbyggarna testat sig fram för att hitta metoder och lösningar som passar för just deras byggsystem. Moelven Byggmodul utför ofta ljudtester i färdiga byggnader för att få de rätta förhållandena. Det är åtskilliga faktorer som kan påverka utslaget, storleken på ytorna som ska mätas kan t.ex. vara avgörande för resultatet. Metoderna som finns och används för ljudmätning är dock inte hundraprocentiga, de känns ofta lite chansartade och många olika mätningar krävs för att få ett användbart resultat. Trots detta tycker trävolymbyggarna de har hittat egna väl fungerande lösningar på ljudproblematiken. Ljudkraven som ställs på byggnaderna från beställaren är ofta relativt hög (ljudklass B) och det räcker därför inte att uppfylla BBR:s minimikrav för att få en godkänd ljudisolering. Trävolymbyggarnas system med volymer har en fördel när det gäller just ljudisolering då deras väggar samt bjälklag automatiskt får en dubbel konstruktion med luftspalt mellan då volymerna ställs intill och på varandra, se figur 7.4 och 7.5. Detta är en bra konstruktion ur ljudisoleringssynpunkt och utgör en bra förutsättning för att skapa en god ljudmiljö i de färdiga byggnaderna. Figur 7.4. Då volymerna monteras samman fås automatiskt en dubbel vägg- och bjälklagskonstruktion med luftspalt mellan. a b Figur 7.5. Tvärsnitt av dubbel vägg- (a) samt bjälklagskonstruktion (b). 33

43 RESULTAT På Moelven ses inte luftljud som något problem i de trävolymbyggda konstruktionerna. Ljudisolerade väggar med skikt av gipsskivor ger en tillräcklig ljudisolering för att inte ljud från röster, TV, stereo och liknande ska störa i intilliggande rum. För att inte luftljuden ska överföras via ventilationskanaler dras dessa vanligtvis i vertikala schakt och kanaler mellan lägenheter undviks. Alternativt förses kanalerna med ljudfällor i form av ljudabsorberande material eller en viss längd av kanal mellan rum. Hålrum isoleras samt tätas med fogmassor och fogning sker även i skarvar mellan vägg, golv och tak, d.v.s. runt själva volymerna. När det gäller stomljud, där stegljud är den vanligaste sorten, är det inte lika lätt att uppfylla de krav som ställs från beställare och kanske framförallt de boende i byggnaden. Svårigheten ligger i att kombinera den stabiliserande förankringen och ljudisoleringen. Om volymerna kunde ställas på varandra utan någon förbindning mellan dem i höjd- och sidled hade inte detta varit något problem, men något måste hålla volymerna på plats för att få en stabil konstruktion Dessa två krav ställs mot varandra och det är få som ens försökt hitta en kombinerad lösning för dem båda. För att få minimal ljudöverföring mellan volymerna strävar trävolymbyggarna efter att varje volym i stort sett ska vara åtskiljd från de andra. Volymerna ställs på varandra med ett elastiskt skikt mellan varje volym. Det finns olika sorters fjädrande gummiliknande material som används för ändamålet och för Sylomer, som Moelven använder, är det tyngden från vertikal last som dimensionerar och bestämmer hur tätt de elastiska plattorna placeras. Bilderna i figur 7.6 visar hur Sylomerplattorna placeras på volymerna. På bild 7.6a är plattorna grå och röda medan de på bild 7.6 b syns som ljusa kvadrater i den svarta plasten. Volymerna måste fortfarande förankras och detta görs genom att använda så små vinkel- och spikplåtsbeslag som möjligt för att minimera ljudöverföringen. a b Figur 7.6. Elastiska plattor monteras mellan volymerna för att minimera risken för stomljud. a. De grå och röda Sylomerplattorna fästs ovanpå volymen för att utgöra ett elastiskt skikt mellan två våningar. b. Sylomerplattorna syns som ljusa kvadrater i den svarta plasten. På Moelven dämpas buller från installationer som vattenrör genom inbyggnad, isolering och användandet av ljudisolerade rör. För att minimera vibrationer och buller från fläktar, kompressorer och värmepumpar används gummiupphängda direktdrivna motorer. Taken i trapphus och korridorer förses med akustikplattor för att få en bra efterklangstid i dessa utrymmen. I vanliga bostadsrum behövs normalt inte någon akustikdämpning eftersom inredningen fyller den funktionen. 34

44 RESULTAT Egenkontroller utförs kontinuerligt på all produktion, både i fabrik och vid monteringen på byggplatsen. Precis som för brand tillhör erforderliga tätningar de kritiska moment där egenkontroller utförs, t.ex. vid genomföringar och installationer samt vid anslutningen mellan byggdelar (mellan väggar, väggar - golv samt väggar - tak). Ljudtest Moelven har låtit WSP Akustik utföra ljudmätningar på ett nybyggt projekt med flerfamiljshus (WSP Akustik, 2006). Testet avsåg att mäta ljudisoleringen mellan rum i lägenheter samt mellan hisshus och lägenheter. De uppmätta värdena för lägsta luftljudsisolering och högsta stegljudsnivå återfinns i tabell 7.4 respektive 7.5. I tabell 7.6 visas en sammanfattning över vilka ljudklasser som uppnåtts. Tabell 7.4. Uppmätta värden för luftljudsisoleringen (efter WSP:s rapport). Luftljudsisolering *Kravet får i enskilda fall överskridas med högst 2 db om medelvärdet för hela lägenheten ändå är uppfyllt, enligt SS 25267:

45 RESULTAT Stegljudsnivå Tabell 7.5. Uppmätta värden för stegljudsnivån (efter WSP:s rapport). **Kravet får i enskilda fall överskridas med högst 2 db om medelvärdet för hela lägenheten ändå är uppfyllt, enligt SS 25267:2004. Tabell 7.6. Sammanfattning över uppnådda ljudklasser (efter WSP:s rapport). Sammanfattning 7.3 Fukt På Flexator emballeras de färdiga volymerna med plast eller presenning innan de transporteras från fabriken till byggplatsen för montage. I figur 7.7 ses emballerade volymer i väntan på transport. För att undvika att byggnaden utsätts för fukt sker avemballering så sent som möjligt. Om regnet öser ner den dag Flexator planerat att montera volymerna flyttas det till en annan dag. Vid mindre regn går det att montera volymerna utan att hela emballaget tas av, endast avlägsna sidan för montering och på så sätt uppnå ett fuktsäkrat montage. Eventuellt kan även den del av byggnaden som monteras täckas tillfälligt med en extra presenning under själva montaget. Taken är tillverkade i färdiga stora element och lyfts 36

46 RESULTAT antingen på plats direkt efter montaget på byggplatsen eller redan i fabriken. Flexator använder sig av det senare alternativet. De tillverkar speciella takelement med gångjärn vid taknocken och taket ligger platt på byggnaden då den lämnar fabriken, se figur 7.8. På byggplatsen används kran för att resa taket, när det görs faller stödbenen ner och taket kan monteras ordentligt. Då taket är på plats följer beläggningsarbetet med takpapp, takpannor eller plåt. För att få ordentligt tätt mellan volymerna drevar Flexator skarvarna med en fuktoch lufttät drevremsa i plastat hölje. Remsan sätts runt om varannan volym på fabriken och pressas automatiskt ihop mellan två volymer vid montaget så det blir riktigt tätt. Drevningen kan ses i figur 7.9. Figur 7.7. Emballerade volymer i väntan på transport. a b Figur 7.8. a. Takelement med gångjärn och hopfällda stödben. b. Taket läggs platt på byggnaden redan i fabriken. Figur 7.9. Den luft- och fukttäta drevremsan som sätts mellan volymerna. 37

47 RESULTAT Trävolymbyggarna använder olika lösningar när det gäller grundkonstruktioner. Flexators standardkoncept är att använda en mekaniskt inneluftventilerad krypgrund, d.v.s. en slags varmgrund. För att minska markens kylande effekt isoleras det med cellplast på mark samt vid grundmurar, vilket ger en högre temperatur i krypgrunden och därmed minskad risk för kondens och fuktskador. Även byggnadens golv (d.v.s. krypgrundens tak) isoleras för att minska byggnadens värmeavgång till den något kallare krypgrunden. Tilluften vid yttermurarna och frånluften vid grundens mitt är kopplat till byggnadens ventilationssystem, genom vilket krypgrundens temperatur kan styras. För illustration av grundkonstruktionen se figur 7.10 som visar en övergripande bild samt figur 7.11 där en mer detaljerad ritning visas. Figur Övergripande bild på grunden (Flexator, 2007). Figur Ritning över grundkonstruktionen (Flexator, 2007). 38

48 RESULTAT Våtrum utförs oftast som vid traditionellt byggande. Det är emellertid svårt att kontrollera om golvet har exakt fall mot golvbrunn inne på fabrik eftersom det är nödvändigt att volymen står precis som den kommer stå då byggnaden tas i bruk. Därför kontrolleras alltid fall mot golvbrunn när volymerna är monterade och klara. Bakom fasaden finns en luftspalt för att ventilera samt dränera ut eventuellt inträngande regnvatten och därmed minska risken för fuktskador. Om fasaden sätts dikt mot ytterväggen kan fukt byggas in och skada konstruktionen. Täckbläck fästs i fasadens luftspalt mellan varje våningsplan så vatten kan transporteras bort vid behov. För att garantera ett fuktsäkert byggande lämnas ett fuktsäkringsprogram till kunden där de åtgärder som görs för fuktsäkring finns redovisade. Ett sådant fuktsäkringsprogram visas i tabell 7.4. Tabell 7.4. Flexators fuktsäkringsprogram. Åtgärder för fuktsäkring Godsmottagning fabrik Lagring och hantering fabrik Tillverkning Lagring av moduler Transport av moduler Montering av moduler Godsmottagning byggplats Byggarbeten Installationer Tillsyn Överlämnande Emballage har utformats genom krav på vår leverantör. Avemballering görs normalt ej förrän vid användandet. För träbaserade material ställer vi i vårt kvalitetssystem krav på torrhet. Vissa emballerade material förvaras utomhus under skärmtak. Avemballerat material hanteras inomhus i tempererade lokaler. All tillverkning sker inomhus i tempererade lokaler. Modulerna kläs in i plastfolie före lagring utomhus enligt instruktion De är då så torra att inga fuktskador uppstår. Vid lagringstider längre än en årstid görs kontroll och vid behov avfuktning. Transporterna tar inom Sverige högst ett dygn, vilket ej påverkar materialets fukttillstånd. Vid längre transporter synas modulerna på byggplats och torkning görs vid behov. Skador i emballage ger oftast synliga fukt eller smutsfläckar. Skyddstäckning förbereds genom bevakning av väderlek. Krypgrund och bottenvåningens tak skall vara rensopat från snö före montering av övervåningen. Skyddstäckning förbereds genom bevakning av väderlek. Fuktigt material måste torka före inbyggnad. Skyddstäckning förbereds genom bevakning av väderlek. Fuktigt material måste torka före inbyggnad. Erforderlig varmhållning av byggnaden görs under färdigställandetiden. Tappvatten- och värmeledningar provtrycks. Tillsynsrond efter arbetsdagens slut görs av platsansvarig avseende låsning, vattenläckor och väderskydd. Vatten i byggnaden eller som riskerar att tränga in i byggnadens avlägsnas med grovdammsugare eller sågspånsuppsugning. Efter överlämnandet ansvarar beställare och boende för fuktsäkringen, såvida inte särskilda torkningsåtgärder pågår. 39

49 DISKUSSION & SLUTSATS KAPITEL 8 DISKUSSION & SLUTSATS I detta kapitel håller författaren en diskussion kring trävolymbyggnad och trävolymbyggarnas tekniska lösningar som tagits upp tidigare i rapporten samt presenterar sina slutsatser. 8.1 Diskussion Trävolymbyggarna har länge fått använda sig av generella typlösningar som varken är anpassade för att använda trä som byggmaterial eller volymbyggnad som byggsystem. Det finns i regel ringa erfarenhet och kunskap om byggsystemet hos konsulter, vilket lett till att trävolymbyggarna fått prova sig fram för att hitta sina egna lösningar. Dessa lösningar skiljer sig i viss omfattning från företag till företag, men syftet har varit det samma för alla: att finna väl fungerande lösningar som är optimala för byggsystemet. De funktionskrav Boverket ställer på byggnader inom områdena brand, ljud och fukt är naturligtvis uppfyllda med trävolymbyggarnas lösningar, då detta är regler som måste följas. Trävolymbyggarna har inte några problem att ligga inom ramarna för dessa krav, även om det förekommit och fortfarande förekommer svårigheter med att hitta de mest optimala lösningarna inom vissa områden. Företagen provar sig fortfarande fram för att förbättra de lösningar som redan finns eller testa helt nya metoder. Även om funktionskraven är uppfyllda betyder det inte att lösningarna inte går att göra bättre. Dagens kunskaper om träbyggande tillsammans med nya detaljlösningar har medfört att det inte längre är något problem att bygga brandsäkra trähus. Problemet ligger istället i att folk inte tror det är brandsäkert att bygga med trä. Det sitter i ryggmärgen och på grund av att det inte varit tillåtet att bygga flervåningshus i trä under så lång tid lever detta tankesätt kvar sen lång tid tillbaka då vi hade stora problem med bränder i trähus. Förr var husen byggda av trä rakt igenom, de stod tätt intill varandra och det eldades inomhus för att hålla värmen. Så är det inte idag. Nu för tiden används gips för att brandskydda stommen, det är inte tillåtet att bygga husen alltför tätt och i regel används andra värmesystem som inte är brandfarliga på samma sätt. En fördel med trä är dessutom att om det varit utsatt för brand syns det tydligt på virket efteråt vad som är skadat och förstört av branden. Det kan därför räcka att byta ut det skadade virket i t.ex. en brandcell istället för att riva hela byggnaden. En konstruktions tyngd har betydelse för ljudisoleringen. Träkonstruktioner är lätta konstruktioner, vilket gör framförallt dämpningen av lågfrekventa ljud komplicerad. Det är därför viktigt att dessa konstruktioner har en bra ljudisolering. Systemet trävolymbyggnad innebär som bekant att hela volymer monteras samman till färdiga byggnader, där varje volym har golv, tak och väggar runt om innan monteringen. Vid monteringen ställs sedan två väggar ihop mot varandra och en dubbel väggkonstruktion med luftspalt mellan fås automatiskt. På samma sätt fås även en dubbel bjälklagskonstruktion då volymerna placeras på varandra samtidigt som golvet på en volym sätts samman med taket på volymen under. Volymerna måste dock av praktiska skäl förankras och förbindningar mellan dem är därför 40

50 DISKUSSION & SLUTSATS nödvändigt. Det är här svårigheten ligger, stomljud kontra stabilisering. I vertikalled krävs något som bär upp varje volym och i horisontalled behövs stabiliserande förbindningar. Problemet är att stomljud överförs mellan dessa förbindningar. En lösning som har visat sig fungera inom TVB-systemet är användandet av Sylomerplattor, ett gummiliknande fjädrande material som sätts mellan modulerna i varje våningsplan för att minimera ljudöverföringen. Förankring i horisontell ledd behövs fortfarande och för detta finns det ingen specifik lösning utan här används så små förbindningar som möjligt för att minska risken för spridning av stomljud i konstruktionen. Det finns stor kunskap inom dessa två områden var för sig, men få tittar på hur dessa krav ställs mot varandra och försöker finna en kombinerad lösning för problemet som helhet. Även när det gäller lösningar för fuktproblematiken har trävolymbyggarna länge fått använda sig av generella typlösningar som inte är anpassade efter deras byggsystem. Det är svårt att få beräkningsmodeller som speglar verkligheten vilket har gjort att trävolymbyggarna i många lägen fått testa sig fram och prova tills egna lösningar fungerat rent praktiskt. En av grunderna när det gäller trävolymbyggnad är att all tillverkning sker på fabrik. I fuktavseende innebär detta att enda gången byggnaden riskerar att utsättas för fukt under produktionen är vid slutmontaget på byggplatsen. Risken för byggfukt är därför väsentligt mindre än vid traditionellt byggande. Ett av beställarnas största frågetecken när det gäller fukt och trävolymbyggnad är ofta hur det går till rent praktiskt på byggplatsen. Volymerna kommer ut färdiga från fabrik med ytskikt och inredning, men utan takpannor. Vad händer vid regn? Vid kraftigt regn sker i regel inte något montage, det flyttas till en annan dag helt enkelt. Om det regnar måttligt avemballeras endast sidan för montage och skyddas tillfälligt av presenning under montagetiden. På så sätt fås både en fuktskyddad tillverkning och montage. En annan fundering beställarna har är grundkonstruktionen. Detta beror troligtvis på att trävolymbyggnad ofta kopplas samman med småhusbyggande i trä som haft mycket problem med fukt i grundkonstruktionen. Trävolymbyggarna har flera olika lösningar för utförande av grundkonstruktionen. En av lösningarna är varmgrunder, vilket är en grund med isolering på mark. Isoleringen minskar markens kylande effekt, vilket ger en högre temperatur och därmed minskad risk för kondens och fuktskador. De lösningar trävolymbyggarna använder kan skilja sig från de beställarna är vana att använda vid traditionell platsbyggnad. Då de inte känner igen lösningarna blir beställarna osäkra och de vågar inte riktigt lita på att TVB-företagens lösningar verkligen fungerar. Beprövade lösningar är viktiga för trovärdigheten. Trävolymbyggarna har beprövade lösningar. Nu ligger svårigheten i att nå ut med detta till potentiella kunder. Beställarna vill helst ha full kontroll över utformningen av de tekniska lösningarna eftersom de inte vill förlora kontrollen över kostnader och kvalitet. De är rädda att tillverkaren ska använda sig av billiga och därmed mindre hållbara lösningar (för att minska sina egna kostnader) om de får välja fritt. Trävolymbyggarna vill i sin tur använda de lösningar som passar bäst ihop med produktionen och byggsystemet för att få ett så effektivt byggande som möjligt. Detta går inte ihop och för att tillgodose beställaren får trävolymbyggaren ofta använda lösningar som inte är optimala för byggsystemet. För att systemet trävolymbyggnad ska kunna göras optimalt, effektivt och konkurrenskraftigt krävs det att TVB-företagen får chansen att använda sina egna beprövade lösningar. Trävolymbyggnad är ett tidseffektivt byggande. Färdiga standardlösningar som uppfyller krav för t.ex. brand, ljud och fukt används, vilket medför betydligt kortare tid för projektering. Själva tillverkningen och arbetet blir dessutom effektivare vid fabrikstillverkning då material alltid finns tillgängligt och hjälpmedel på plats. I och med 41

51 DISKUSSION & SLUTSATS fabrikstillverkningen påverkas inte heller produktionen av väderstörningar, samtidigt som risken för inbyggd fukt minimeras. I och med att produktionen sker i ett varmt och torrt inomhusklimat fås kortare torktider, vilket framför allt gynnar målare och golvläggare i deras arbete. Små måttoleranser ger tätare konstruktioner och minskad risk för följdfel. Dessutom fås en ökad kontroll över kostnader eftersom produktionen inte störs. I slutändan medför framförallt den kortare byggtiden att byggnaderna kan tillverkas till ett lägre pris. Det som talar mot användandet av trävolymbyggnad är framför allt att det kan vara svårt att få samma flexibilitet av design och funktion som vid traditionellt byggande. Utformning och planlösningar begränsas vilket kan vara till nackdel för arkitekter och beställare. Arkitekter och projektörer bör därför ha erfarenhet och kunskap om trävolymbyggnad för att kunna kombinera estetik, teknik och funktion på ett bra sätt. Det kan också tänkas att yrkesarbetarna lätt blir stående med samma moment inne på fabriken och därmed får mindre varierande arbetsuppgifter. Samtidigt blir arbetsmiljön bättre med mindre tunga lyft, bättre arbetsställning och en mindre bullrig miljö inne på fabrik och det finns oftast möjlighet att få rotation på arbetsuppgifter. Det har inte varit tillåtet att bygga flervåningshus i trä sedan revideringen av BBR:s funktionskrav 1994 då det återigen tilläts och förutsättningarna för träbyggnad ändrades. De äldsta flervåningsbyggnader som uppförts med systemet trävolymbyggnad är därför inte äldre än drygt tio år och det är följaktligen svårt att veta hur bra byggnaderna fungerar i ett långsiktigt perspektiv. Det blir spännande att se hur systemet utvecklas i framtiden. Nya tekniska lösningar kan öppna möjligheter för en större flexibilitet. En kombination av IT- och produktionsteknik kan minska byggtiden och öka måttnoggrannheten ytterligare. Framställningsmetoden i fabriksmiljö ger förutsättningar för en mer kontrollerad process samt bättre erfarenhetsåterföring och det återstår att se vart detta leder. 8.2 Slutsats När det gäller brand ligger inte problemet i de tekniska lösningarna i sig utan snarare i att ändra folks uppfattning om att brand och trä skulle vara en dålig kombination. Nu för tiden går det att bygga lika brandsäkert i trä som med andra material, det gäller bara att använda materialet på rätt sätt. Med gipsskivor och isolering får stommen ett fullgott brandskydd. Ur brandsynpunkt är det alltså inte själva trämaterialet eller byggsystemet som utgör problemet, utan att nå ut till allmänhet och verksamma inom byggbranschen och försöka ändra på deras uppfattning om att trähus är brandfarliga. Beträffande ljud ligger utmaningen i att åstadkomma en bra ljudisolering samtidigt som byggnaden är tillräckligt stabiliserad i höjd- och sidled. De båda kraven är svåra att kombinera då volymerna ur ljudisoleringssynpunkt helst inte ska ha någon förankring alls mellan varandra, men ur stabiliseringssynpunkt måste förankras väl för att klara eventuella vindlaster. Trävolymbyggarna har annars bra förutsättning för att skapa en god ljudisolering i sina byggnader med den dubbla vägg- och bjälklagskonstruktionen som bildas då volymerna monteras samman. Då det gäller fukt tillhör grundkonstruktionen, samt hur det går till rent praktiskt på byggplatsen, beställarnas största frågetecken. En lösning då det gäller grundkonstruktionen är användandet av varmgrund, vilket innebär att marken isoleras. På detta sätt minskas markens kylande effekt, en högre temperatur fås i kryputrymmet och risken för kondens och fuktskador minskar. Eftersom trävolymbyggda hus tillverkas inne på fabrik är risken för byggfukt väsentligt mindre än vid traditionellt byggande och koncentrerad till tiden för montaget. På byggplatsen sker inget montage vid kraftigt regn. Vid mindre regn avemballeras 42

52 DISKUSSION & SLUTSATS endast sidan för montage samtidigt som den skyddas tillfälligt med presenning för att på så sätt få ett fuktsäkert montage. Trävolymbyggarnas lösningar uppfyller naturligtvis de krav Boverket ställer på byggnader inom områdena brand, ljud och fukt, då detta är regler som måste följas. De har inte några problem att ligga inom ramarna för dessa krav trots att det förekommit och fortfarande förekommer svårigheter med att hitta de bästa lösningarna inom vissa områden. Även om funktionskraven är uppfyllda betyder det inte att lösningarna inte går att göras mer optimala för att passa bättre ihop med produktionen och byggsystemet och på så sätt få ett mer effektivt och konkurrenskraftigt byggande. 43

53 REFERENSER KAPITEL 9 REFERENSER 9.1 Tryckta källor Adolfi, B., et. al. (2005) Trälyftet ett byggsystem i massivträ för flervåningshus. AB SvenskByggtjänst, Carlshamns Tryck och Media, Karlshamn. ISBN Bengtsson, S., et. al. (2005) Brandskyddshandboken. Rapport 3134, Brandteknik, Lund tekniska högskola, Lund 2005, ISSN: Bergström, M. (2001) Industrialiserad produktion av flervåningshus med trästomme. Institutionen för Väg- och vattenbyggnad, avdelningen för träbyggnad och avdelningen för produktionsledning, Luleå tekniska universitet, Luleå 2001 Maj. ISSN: Boverket (2006) Bostäder byggda med volymelement. En fallstudie av svenska bostadsprojekt verklighet och vision. Karlskrona. ISBN Brander, P., Esping, B., Salin, J-G. (2005) Fukt i trä för byggindustrin krav, hantering och mätning. SP Trätek. ISBN Fuktegenskaper, Bucur, V. (2006) Acoustics of wood. 2:a upplagan. Berlin. Springer-Verlag. ISBN Carlsson, J., Karlsson, B., König, J., Mikkola, E., Stenstad, V., Östman, B. (2002) Brandsäkra trähus Nordisk kunskapsöversikt och vägledning. Utgåva 2. Trätek. ISBN Gann, D.M. (1996). Construction as a manufacturing process? Similarities and differences between industrialized housing and car production in Japan. Construction Management and Economics, 14. ISSN Gyproc AB (2003) Högre hus med trästomme. -Handbok för projektering och byggande av flervåningshus med trästomme. Upplaga 2. ISBN Hansson, T., Gross, H. (1991) Träbyggnadshandbok 9 Material. Stockholm, Trätek. ISBN Höök, M. (2005). Timber Volume Element Prefabrication. Luleå University of Technology, Department of Civil and Environmental Engineering, Division of Structural Engineering Timber Structures, Luleå, November ISSN:

54 REFERENSER Levander, E., Stehn, S. Addressing uncertainties about timber housing by whole life costing. Inlämnad till 4th Nordic Conference in Construction Economics and Organisation, 14th-15th June Luleå. Patel, R., Davidsson, B. (1994) Forskningsmetodikens grunder- att planera, genomföra och rapportera en undersökning. 2:a upplagan. Lund. Studentlitteratur. ISBN X SIS Standardiseringskommissionen i Sverige (2004) SS Byggakustik Ljudklassning av utrymmen i byggnader Bostäder. Utgåva 3. Stockholm. SIS Förlag AB. ICS SIS Standardiseringskommissionen i Sverige (2001) SS Byggakustik Ljudklassning av utrymmen i byggnader Vårdlokaler, undervisningslokaler, dag- och fritidshem, kontor och hotell. Utgåva 1. Stockholm. SIS Förlag AB. ICS Elektroniska källor Boverket (2007) Utbildningsmaterial - från Boverkets BBR-dagar (hämtat ) Gyproc (2003) Gyproc Handbok (hämtat ) Flexator AB (2006) (hämtat ) Massivträ (2006) Massivträhandboken (hämtat ) Lindbäcks Bygg AB (2006) (hämtat ) Moelven ByggModul AB (2006) (hämtat ) Norvag Byggsystem AB (2006) (hämtat ) Paroc (2002) Byggboken Brand- och ljudisolering (hämtat ) Regeringskansliet, Näringsdepartementet (2004) Mer trä i byggandet Underlag för en nationell strategi att främja användning av trä i byggandet. (hämtat ) Skogsindustrierna (2006) Träguiden (hämtat ) Boverket ( ) Boverkets byggregler, BBR (BFS 1993:57 med ändringar till och med 2006:12) Upplaga 1. ISBN (hämtat ) Utvecklingsforum TVB (2006) (hämtat ) 9.3 Övriga källor Brandskyddslaget (2006). Rapport. Lindbäcks byggsystem till 4-våningars bostadshus Bärande och avskiljande konstruktioners brandmotstånd. Rev SP Sveriges Provnings- och Forskningsinstitut (2005). Rapport. Resistance to fire classification report for interiror wall. 45

55 REFERENSER SP Sveriges Provnings- och Forskningsinstitut (2006). Rapport. Fire test of a floor. P Muntliga källor Gustavsson, Henrik (mars 2007). Teknik- och projekteringschef. Flexator AB. Anneberg. Josefsson, Inge (mars 2007). Platschef. Moelven Byggmodul AB. Sandsjöfors. Lind, Erling (mars 2007). Marknadschef. Moelven Byggmodul AB. Sandsjöfors. Lindbäck, Stefan (oktober 2006, februari 2007). Fabrikschef och projekteringsansvarig. Lindbäcks Bygg AB. Piteå. Lindbäck, Hans (februari 2007). UE-samordnare. Lindbäcks Bygg AB. Piteå. Nygren, Simon (mars 2007). Projektledare. Flexator AB. Anneberg. 46

56 FUNKTIONSKRAV APPENDIX A FUNKTIONSKRAV I detta appendix finns allmän information om de krav Boverket ställer vid uppförande och tillbyggnad av byggnader. Här redovisas även de funktionskrav som måste följas inom områdena brandskydd, bullerskydd och fukt. I Boverkets byggregler (BBR) finns samhällets minimikrav på uppförande och tillbyggnad av byggnader samlade. Regelsamlingen är tvingande, vilket betyder att de regler som står måste följas. Förutom regler finns även allmänna råd. Dessa beskriver hur reglerna kan uppfyllas, men är endast rekommendationer och det går lika bra att använda en likvärdig metod för att uppfylla kraven. Det är byggherren, d.v.s. den som låter uppföra en byggnad, som ansvarar för att reglerna i BBR följs och kommunens byggnadsnämnder som ska se till att byggherren tar sitt ansvar. Förutom BBR finns det även andra regler som ska följas vid uppförandet av byggnader, t.ex. arbetsmiljölagen, miljöbalken, jordabalken och fastighetslagen. Följande områden regleras enligt BBR: Utformning av bostäder Bärförmåga, stadga och beständighet Brandskydd Hygien hälsa och miljö Bullerskydd Säkerhet vid användning Energihushållning Vid revideringen av BBR 1994 ändrades reglerna från att gälla detaljkrav på utformningen av byggnader till mer generella funktionskrav. De nyare funktionskraven är anpassade till EU:s byggproduktdirektiv och är baserade på allmänna brukarbehov som säkerhet, komfort etc. Då det inte är angett i normen hur funktionskravet skall uppnås ges mer frihet när det gäller t.ex. materialval och lösningar. Denna förändring har bland annat lett till att det nu är möjligt att bygga flervåningshus (mer än två våningar) med trästomme, vilket inte varit tillåtet i Sverige sedan slutet på 1800-talet. (Boverket, 2007) A.1 Funktionskrav för brandskydd Stora förödande bränder i tätbebyggda områden ledde som sagt till att det i slutet av talet infördes regler mot att bygga höga hus i trä. Idag har dessa regler ändrats och flervåningshus (mer än två våningar) med trästomme är återigen tillåtet. Det krävs dock att funktionskraven, som framför allt rör skydd mot brandspridning samt bärförmåga och stomstabilitet vid brand, uppfylls (Adolfí, 2005). Syftet med de brandtekniska funktionskraven i BBR är i första hand att skydda människoliv. Skyddet av egendom ansvarar 47

57 FUNKTIONSKRAV i de allra flesta fall ägaren för, vilket medför att försäkringsbolagen i slutändan står för detta och därför har även de regler för hur byggnaden ska utföras (Carlsson, 2002). Enligt funktionskraven i BBR 1993:57 kap 5 skall byggnader utformas så att: Byggnadens bärförmåga vid brand ska bestå under en viss tid. Spridning av brand och brandgas inom byggnaden begränsas. Spridning av brand till närliggande byggnader begränsas. Personer i byggnaden kan utrymma denna eller räddas på annat sätt. Räddningstjänstpersonalens säkerhet beaktas. I de fall då räddningstjänsten inte kan förväntas ingripa inom normal insatstid och det medför risk för brandspridning till närliggande byggnader eller problem med utrymning kan ytterligare brandskyddsåtgärder krävas (BBR, 2006). Byggnadsklasser Byggnader delas in i tre olika klasser (Br 1, Br 2, och Br 3) efter antalet våningar, användningsområde och byggnadsarea. Dessa klasser avgör sedan vilka krav på brandmotstånd byggnadens avskiljande och bärande konstruktioner måste uppfylla (Carlsson, 2002). Indelningen framgår i tabell 4.2 nedan. Tabell 4.2. Indelningen av byggnadsklass som avgör vilka brandkrav som ställs (Carlsson, 2002). Byggnadsklass Typ av byggnad Br 1 Byggnader med mer än 2 våningar. Byggnader med 2 våningar: för tillfällig övernattning, för sjuka och/eller handikappade eller med samlingslokal på andra planet. Br 2 Br 3 Byggnader med 2 våningar: med fler än två bostadslägenheter eller med en samlingslokal i markplanet, eller med byggnadsarea mer än 200 m 2 samt enplans vårdanläggningar och samlingslokaler. Övriga byggnader, t.ex. en- och tvåfamiljshus Byggnadsdelar Byggnadsdelar som väggar, bjälklag, tak, trappor, pelare med mera delas in i tre olika klasser efter deras grundläggande funktioner när det gäller brandmotståndet. De tre funktionskrav som måste uppfyllas illustreras i figur 4.6 och de är: R Bärförmåga. Tiden byggnadsdelen motstår branden innan kollaps. E Integritet. Täthet, förhindrar genomsläpp av flammor och gaser. I Isolering. Förmågan att hålla den oexponerade sidan sval och förhindra brandspridning (Carlsson, 2002). 48

58 FUNKTIONSKRAV Figur 4.6. Funktionskraven bärförmåga, integritet och isolering (Massivträ, 2006). Beteckningarna för de olika klasserna kan kombineras och följs av ett tidskrav som anger hur länge byggnadsdelen ska upprätthålla funktionen. RE60 innebär t.ex. att byggnadsdelen ska klara bärförmåga och täthetskraven under minst 60 minuter (Carlsson, 2002). Om väggen är brandcellsskiljande måste den dessutom ha tillräcklig stabilitet och bärförmåga för att klara en eventuell sammanstörtning av byggnader på ena sidan om väggen utan att den avskiljande väggens egenskaper försämras avsevärt. Kraven på avskiljande väggar i en byggnad i klass Br 1 framgår ur tabell 4.3 och de i klass Br 2 eller Br 3 ur tabell 4.4. För de brandtekniska klasserna i tabell 4.3 får första kolumnen (f 200) tillämpas för bland annat bostads- och kontorslägenheter, skolor, hotell och jämförbara brandceller (BBR, 2006). Tabell 4.3. Föreskrivna krav för byggnadsdelar med avskiljande funktion i en byggnad i klass Br1 (BBR, 2006). Tabell 4.4. Föreskrivna krav för byggnadsdelar med avskiljande funktion i en byggnad i klass Br 2 eller Br 3 (BBR, 2006). För bärande men icke avskiljande byggnadsdelar ställs endast krav på bärförmågan, inte på integritet eller isolering som det gör för avskiljande konstruktioner. De bärande byggnadsdelarna ska uppfylla kraven i tabell 4.5 för byggnader i klass Br 1 och kraven i tabell 4.6 för byggnader i klass Br 2 eller Br 3 (BBR, 2006). 49

59 FUNKTIONSKRAV Tabell 4.5. Föreskrivna krav för byggnadsdelar med bärande funktion i en byggnad i klass Br 1 (BBR, 2006) Tabell 4.6. Föreskrivna krav för byggnadsdelar med bärande funktion i en byggnad i klass Br 2 eller Br 3 (BBR, 2006) 1 Vid högre brandbelastning än 200 MJ/m 2 ska tabell 4.5 tillämpas. Ytskikt Den yttre delen av en byggnadskonstruktion kallas ytskikt och det är denna del som blir exponerad för brand i initialskedet. I byggreglerna delas material, beklädnad och ytskikt in i olika euroklasser: A1, A2 (obrännbart material) och B, C, D, E (brännbart material). Klass A1 har de högsta kraven och kan inte kombineras med någon tilläggsklass, vilket de lägre klasserna alltid gör. Tidigare användes de svenska ytskiktsklasserna I, II och III, som fortfarande lever kvar parallellt med de nyare euroklasserna (BBR, 2006). I tabell 4.7 har de svenska ytskiktsklasserna översatts till euroklasser och i tabell 4.8 återfinns klassindelning för vissa ofta förekommande ytskikt. 50

4.1. 458 Gyproc Handbok 8 Gyproc Teknik. Byggnadsakustik. Ljud. A- och C-vägning. Decibel. Luftljud och luftljudsisolering. 4.1.

4.1. 458 Gyproc Handbok 8 Gyproc Teknik. Byggnadsakustik. Ljud. A- och C-vägning. Decibel. Luftljud och luftljudsisolering. 4.1. .1 Begrepp I detta avsnitt finns förklaringar till de viktigaste begreppen inom byggnadsakustiken. Ljud Ljud, så som vi normalt uppfattar det, är små fluktuationer hos lufttrycket. Buller är ett uttryck

Läs mer

Mäta ljudnivåer och beräkna vägt reduktionstal för skiljevägg i byggnad

Mäta ljudnivåer och beräkna vägt reduktionstal för skiljevägg i byggnad UMEÅ UNIVERSITET Tillämpad fysik och elektronik Laborationer i byggnadsakustik Osama Hassan 2010-09-07 Byggnadsakustik: Luftljudisolering Mäta ljudnivåer och beräkna vägt reduktionstal för skiljevägg i

Läs mer

Standarder, termer & begrepp

Standarder, termer & begrepp Bilaga 2 Standarder, termer & begrepp Bilaga till slutrapport Fasadåtgärder som bullerskydd Projektnummer: 144711100 Upprättad av: Henrik Naglitsch Sweco 2015-02-18 Innehållsförteckning 1 Inledning...

Läs mer

BYGG STORT OCH SPÄNNANDE I TRÄ

BYGG STORT OCH SPÄNNANDE I TRÄ BYGG STORT OCH SPÄNNANDE I TRÄ Nationella träbyggnadsstrategin 2006-2008 Kv Styrmannen, Umeå Innehåll 1. Byggfakta... 1 2. Bakgrund... 2 Varför byggs detta i trä?... 2 Tidigare erfarenheter... 2 Träets

Läs mer

ÅF Ljud och Vibrationer Akustik

ÅF Ljud och Vibrationer Akustik ÅF Ljud och Vibrationer Akustik Tillsynsträff 2012-10-10. Buller i och kring flerbostadshus Anna Berglöw Maikel Rofail Tel +46 (0)10 505 60 62 Tel +46 (0)10 505 60 28 anna.berglow@afconsult.com maikel.rofail@afconsult.com

Läs mer

4.2. 470 Gyproc Handbok 8 Gyproc Teknik. Brandskydd. Brandtekniska klasser för byggnader BR 2 BR 3 BR 1. 4.2.1 Begrepp

4.2. 470 Gyproc Handbok 8 Gyproc Teknik. Brandskydd. Brandtekniska klasser för byggnader BR 2 BR 3 BR 1. 4.2.1 Begrepp Brandskydd .1 Begrepp Följande avsnitt redovisar bl.a vanliga begrepp enligt Boverkets Byggregler, nya Euroklasser samt gipsskivans brandskyddande egenskaper. I övrigt se resp konstruktioners egenskaper

Läs mer

Hur stoppar vi ljudet?

Hur stoppar vi ljudet? F11 Ljudisolering 1 Hur stoppar vi ljudet? Isolering Blockera ljudvägen ingen energiförlust Absorption Omvandla ljud till värme energiförlust Ljudisolering Luftljudisolering mätning och beräkning av reduktionstal

Läs mer

Rydsgatan, Borås. Rambeskrivning ljud BYGGHANDLING

Rydsgatan, Borås. Rambeskrivning ljud BYGGHANDLING Rydsgatan, Borås Rydsgatan, Borås Beställare: AB Bostäder i Borås Box 328 737 26 Fagersta Beställarens representant: Glenn Claesson Konsult: Uppdragsledare Handläggare Norconsult AB Box 8774 402 76 Göteborg

Läs mer

4.1. 458 Gyproc Handbok 8 Gyproc Teknik. Byggnadsakustik. Ljud. A- och C-vägning. Decibel. Luftljud och luftljudsisolering. 4.1.

4.1. 458 Gyproc Handbok 8 Gyproc Teknik. Byggnadsakustik. Ljud. A- och C-vägning. Decibel. Luftljud och luftljudsisolering. 4.1. Byggnadsakustik .1 Begrepp I detta avsnitt finns förklaringar till de viktigaste begreppen inom byggnadsakustiken. Ljud Ljud, så som vi normalt uppfattar det, är små fluktuationer hos lufttrycket. Buller

Läs mer

Projektering av fasadåtgärder

Projektering av fasadåtgärder Bilaga 12 Projektering av fasadåtgärder Bilaga till slutrapport Fasadåtgärder som bullerskydd Projektnummer: 144711100 Upprättad av: Henrik Naglitsch Sweco 2015-02-18 Innehållsförteckning Inledning...

Läs mer

F11 Ljudisolering 1. Från Den som inte tar bort luddet ska dö! Hur stoppar vi ljudet? Isolering. Absorption

F11 Ljudisolering 1. Från Den som inte tar bort luddet ska dö! Hur stoppar vi ljudet? Isolering. Absorption F11 Ljudisolering 1 Från Den som inte tar bort luddet ska dö! Hur stoppar vi ljudet? Isolering Blockera ljudvägen ingen energiförlust Absorption Omvandla ljud till värme energiförlust 1 Ljudisolering Luftljudisolering

Läs mer

Bilaga B, Lösningar med hänsyn till ljudkrav

Bilaga B, Lösningar med hänsyn till ljudkrav (5), Lösningar med hänsyn till ljudkrav Akustiska begrepp förklaras i Bilaga A. Väggtyper Luftljudsisolering avser skiljekonstruktioners förmåga att isolera mot ljud som sprids via luften. Denna förmåga

Läs mer

Ingredienserna i industriellt och industrialiserat byggande. Professor Lars Stehn Byggkonstruktion - Träbyggnad

Ingredienserna i industriellt och industrialiserat byggande. Professor Lars Stehn Byggkonstruktion - Träbyggnad Ingredienserna i industriellt och industrialiserat byggande Professor Lars Stehn Byggkonstruktion - Träbyggnad Byggandets effektivisering Snabbare leveranser Bättre kvalitet Lägre priser Pressade byggtider

Läs mer

F11 Ljudisolering 1. Hur stoppar vi ljudet? Isolering. Absorption. Blockera ljudvägen ingen energiförlust

F11 Ljudisolering 1. Hur stoppar vi ljudet? Isolering. Absorption. Blockera ljudvägen ingen energiförlust F11 Ljudisolering 1 Hur stoppar vi ljudet? Isolering Blockera ljudvägen ingen energiförlust Absorption Omvandla ljud till värme energiförlust 1 Ljudisolering Luftljudisolering mätning och beräkning av

Läs mer

Akustisk dimensionering

Akustisk dimensionering Akustisk dimensionering 1 Eva Sjödahl, Akustiker, Tyréns AB, Malmö Byggprojektens olika skeden Program-/ Ramhandling Systemhandling / huvudhandling Bygghandlingar / förfrågningsunderlag Byggskedet Färdig

Läs mer

Regelsamling för Boverkets byggregler, BBR. 5 Brandskydd Allmänna förutsättningar. Betydelse av räddningstjänstens insats

Regelsamling för Boverkets byggregler, BBR. 5 Brandskydd Allmänna förutsättningar. Betydelse av räddningstjänstens insats Regelsamling för Boverkets byggregler, BBR 5 Brandskydd Allmänna förutsättningar Byggnader ska utformas med sådant brandskydd att brandsäkerheten blir tillfredsställande. Utformningen av brandskyddet ska

Läs mer

Ljudisolering. Ljudisolering Akustisk Planering VTA070 Infrastruktursystem VVB090

Ljudisolering. Ljudisolering Akustisk Planering VTA070 Infrastruktursystem VVB090 Ljudisolering Akustisk Planering VTA070 Infrastruktursystem VVB090 Ljudisolering 1 Ljudisolering vs. Ljudabsorption Luftljudisolering mätning och beräkning av reduktionstal Stomljud mätning och beräkning

Läs mer

TRÄ8 PELARBALKSYSTEM ETT REVOLUTIONERANDE BYGGSYSTEM HELT I TRÄ.

TRÄ8 PELARBALKSYSTEM ETT REVOLUTIONERANDE BYGGSYSTEM HELT I TRÄ. TRÄ8 PELARBALKSYSTEM ETT REVOLUTIONERANDE BYGGSYSTEM HELT I TRÄ. TRÄ 8 ETT PELARBALKSYSTEM! Efterfrågan på träbaserade konstruktioner som alternativ till traditionella pelarbalksystem, ökar hela tiden.

Läs mer

7 Bullerskydd. 7:1 Allmänt. 7:11 har upphävts genom (BFS 2013:14). 7:12 Definitioner

7 Bullerskydd. 7:1 Allmänt. 7:11 har upphävts genom (BFS 2013:14). 7:12 Definitioner Detta dokument har sammanställts i informationssyfte. Kontrollera därför alltid texten mot den tryckta versionen. För uppgift om ikraftträdande och övergångsbestämmelser och samtliga fotnoter; se respektive

Läs mer

Eksjö kommun. Dnr: 2017-KLK0203. Antagen Kf 23

Eksjö kommun. Dnr: 2017-KLK0203. Antagen Kf 23 T R Ä BYG G N A D SST R AT E G I Eksjö kommun Dnr: 07-KLK003. Antagen 08--5 Kf 3 SAMMANFATTNING Trä är ett byggmaterial med positiva egenskaper ur ett hållbarhetsperspektiv ekologiskt, socialt och ekonomiskt.

Läs mer

Bilaga A, Akustiska begrepp

Bilaga A, Akustiska begrepp (5), Akustiska begrepp Beskrivning av ljud Ljud som vi hör med örat är tryckvariationer i luften. Ljudet beskrivs av dess styrka (ljudtrycksnivå), dess frekvenssammansättning och dess varaktighet. Ljudtrycksnivå

Läs mer

F11 Ljudisolering 1. Från Den som inte tar bort luddet ska dö! Ljudisolering. Hur stoppar vi ljudet? Kvantifiering

F11 Ljudisolering 1. Från Den som inte tar bort luddet ska dö! Ljudisolering. Hur stoppar vi ljudet? Kvantifiering Från Den som inte tar bort luddet ska dö! F Ljudisolering Hur stoppar vi ljudet? Ljudisolering Isolering Blockera ljudvägen ingen energiförlust Absorption Omvandla ljud till värme energiförlust Luftljudisolering

Läs mer

Byggsystem En översikt. Erik Serrano Linnéuniversitetet / SP Trätek

Byggsystem En översikt. Erik Serrano Linnéuniversitetet / SP Trätek Byggsystem En översikt Erik Serrano Linnéuniversitetet / SP Trätek Innehåll Vad är ett byggsystem? Några principer, för och nackdelar Material/komponenter Lättbyggnadsteknik, massivträteknik, pelar balk,

Läs mer

Det nya byggandet såser det ut!

Det nya byggandet såser det ut! Det nya byggandet såser det ut! , Tyréns AB, Malmö Bakgrund som konstruktör och logistikkonsult Forskare inom industriellt byggande Tyréns satsar på industriellt byggande, som tekniska konsulter. Avdelning

Läs mer

4.2 Brandskydd Begrepp. Verksamhetsklasser. Allmänna förutsättningar. Dimensionering ...

4.2 Brandskydd Begrepp. Verksamhetsklasser. Allmänna förutsättningar. Dimensionering ... Brandskydd....1 Begrepp Allmänna förutsättningar Följande avsnitt redovisar bl.a vanliga begrepp enligt Boverkets Byggregler, Euroklasser samt gipsskivors brandskyddande egenskaper. I övrigt se respektive

Läs mer

Lean Wood Engineering

Lean Wood Engineering Kompetenscenter Lean Wood Engineering LWE i ett tioårsperspektiv LWE skall vara en ledande Europeisk miljö för Forskning och utveckling inom industriellt trä byggande och industriell trämanufaktur (inklusive

Läs mer

Ljudrum. Inspelningsstudio Projektstudio Masteringstudio Hörsal Konsertsal

Ljudrum. Inspelningsstudio Projektstudio Masteringstudio Hörsal Konsertsal Akustik Ljudrum Inspelningsstudio Projektstudio Masteringstudio Hörsal Konsertsal Studio Självkörarstudio Akustik Orsaken till att vi uppfattar ljud så annorlunda mot hur den låter i verkligheten är både

Läs mer

ÅF Ljud och Vibrationer Akustik. Anna Berglöw Tel +46 (0)10 505 60 62 anna.berglow@afconsult.com

ÅF Ljud och Vibrationer Akustik. Anna Berglöw Tel +46 (0)10 505 60 62 anna.berglow@afconsult.com ÅF Ljud och Vibrationer Akustik 1 Anna Berglöw Tel +46 (0)10 505 60 62 anna.berglow@afconsult.com Akustik Buller Vibrationer Göteborg Köpenhamn Malmö Stockholm Umeå Örnsköldsvik Ca 75 personer 2 Våra arbetsfält

Läs mer

Krav enligt BBR08. Brand. Brandteknisk klass. Brandteknisk klass. Brandteknisk klass. Säkerhet vid brand Bärförmåga vid brand

Krav enligt BBR08. Brand. Brandteknisk klass. Brandteknisk klass. Brandteknisk klass. Säkerhet vid brand Bärförmåga vid brand Krav enligt BBR08 Brand Säkerhet vid brand Bärförmåga vid brand 2 Krav enligt BBR08 Brandteknisk klass Brandcell Brandbelastning Sprinkler Räddningstjänst, tid Brandteknisk klass Bestäms utifrån: Antal

Läs mer

Detta avsnitt innehåller föreskrifter och allmänna råd till 7 BVF. (BFS 1995:17)

Detta avsnitt innehåller föreskrifter och allmänna råd till 7 BVF. (BFS 1995:17) 7 Bullerskydd BFS 1998:38 7:1 Allmänt 7 Bullerskydd Detta avsnitt innehåller föreskrifter och allmänna råd till 7 BVF. (BFS 1995:17) 7 :1 Allmänt Byggnader skall dimensioneras och utformas med hänsyn till

Läs mer

RAPPORT R Kv. Kavringen, Hökarängen. Trafikbuller från spårtrafik. Antal sidor: 13

RAPPORT R Kv. Kavringen, Hökarängen. Trafikbuller från spårtrafik. Antal sidor: 13 RAPPORT R2013312-2 Beställare: Vindpropellern AB, Riddargatan. 23, 114 57 Stockholm Att: Lisa Melin på White Arkitekter tel: 08 402 35 63 Antal sidor: 13 Datum: 2015-11-10 Uppdragsnummer: 2013312 Uppdragsledare:

Läs mer

Stambyte i. bostäder. Avloppsinstallationer med avloppssystemen PEH, Silent-db20 och Silent-PP

Stambyte i. bostäder. Avloppsinstallationer med avloppssystemen PEH, Silent-db20 och Silent-PP Stambyte i bostäder. vloppsinstallationer med avloppssystemen PEH, Silent-db20 och Silent-PP Kan man verkligen använda plast vid stambyte? Det är den vanligaste frågan vi på Geberit får av beställare och

Läs mer

Verifiering av ljudkrav under produktion

Verifiering av ljudkrav under produktion Verifiering av ljudkrav under produktion Kontroll av stegljudsnivåer i byggskede för Kv Stubben 7 Uppdragsgivare: Celon Entreprenad AB Referens: Lars Degerholm Vårt referensnummer: 13303-4 Antal sidor

Läs mer

Brand. Krav enligt BBR08. Säkerhet vid brand Bärförmåga vid brand. 25 april 2016 Dimensionering av byggnadskonstruktioner 1

Brand. Krav enligt BBR08. Säkerhet vid brand Bärförmåga vid brand. 25 april 2016 Dimensionering av byggnadskonstruktioner 1 Brand Säkerhet vid brand Bärförmåga vid brand 25 april 2016 Dimensionering av byggnadskonstruktioner 1 Krav enligt BBR08 25 april 2016 Dimensionering av byggnadskonstruktioner 2 1 Krav enligt BBR08 Brandteknisk

Läs mer

Bygg säkert med cellplast

Bygg säkert med cellplast Bygg säkert med cellplast Smarta tips som lär dig använda cellplast på ett effektivt och säkert sätt. För dig som är byggare eller byggherre. EPS bygg isolering Beprövat isoleringsmaterial med många fördelar

Läs mer

Skulle du vilja köpa en bil som

Skulle du vilja köpa en bil som BYGGMETODER För att lyckas flytta in byggandet i fabrik måste den härskande synen på byggaren som problemlösaren på plats förändras. Lean produktion kräver standardisering med ordning och reda och ett

Läs mer

Komplett stomme till flerbostadshus

Komplett stomme till flerbostadshus Fördelarna med vår stomme Komplett stomme till flerbostadshus...för arkitekten Det är utsidan som räknas. Åtminstone om man vill ha en vacker fasad. Om du bygger med LK Putsvägg får du en helt fogfri fasad.

Läs mer

Träbyggnadsstrategi. Mora kommun

Träbyggnadsstrategi. Mora kommun Träbyggnadsstrategi Mora kommun Innehållsförteckning Inledning... 3 Varför ska kommunen engagera sig i träbyggande?... 4 Miljö- och klimatpåverkan... 4 Kommunens roller och verktyg... 5 Förslag till träbyggnadsstrategi

Läs mer

Buller - Skydd av bostäder och lokaler, enligt BBR, avsnitt 7 Visby 2015-05-06 FSB-seminarium Christian Simmons

Buller - Skydd av bostäder och lokaler, enligt BBR, avsnitt 7 Visby 2015-05-06 FSB-seminarium Christian Simmons Buller - Skydd av bostäder och lokaler, enligt BBR, avsnitt 7 Visby 2015-05-06 FSB-seminarium Christian Simmons ab, Chalmers Teknikpark, 412 88 Göteborg, Tel: 031 27 66 00, info@simmons.se,, www.simmons.se

Läs mer

Brandsäkra trähus i teori och praktik

Brandsäkra trähus i teori och praktik Brandsäkra trähus i teori och praktik BIV Norrköping Stockholm den 25 oktober 2017 Birgit Östman Linnéuniversitetet, Växjö Linnéuniversitetet Vad är ett trähus? Svar: Den bärande stommen består av trä

Läs mer

Modernt träbyggande för en ny tid! Copperhill Mountain Lodge / Åre / Bild: Åke E:son Lindman

Modernt träbyggande för en ny tid! Copperhill Mountain Lodge / Åre / Bild: Åke E:son Lindman Modernt träbyggande för en ny tid! Copperhill Mountain Lodge / Åre / Bild: Åke E:son Lindman VÄRDEN FÖR VÄRLDEN konsekvenser av ett ökat industriellt träbyggande TOMAS NORD VID LINKÖPINGS UNIVERSITET HAR

Läs mer

FPS Brandplatta. Uppfyller kravet för tändskyddande beklädnad samt brandteknisk klass EI 15 - EI 60. SMP Putsprodukter AB

FPS Brandplatta. Uppfyller kravet för tändskyddande beklädnad samt brandteknisk klass EI 15 - EI 60. SMP Putsprodukter AB FPS Brandplatta Beklädnadsplatta av FPS Brandskyddsmassa för skydd mot antändning av brännbara väggoch bjälklagskonstruktioner, samt förbättring av vägg- och bjälklagskonstruktioners brandmotstånd Uppfyller

Läs mer

Brandteknisk dimensionering av tra hus, 5 hp

Brandteknisk dimensionering av tra hus, 5 hp Kurs-PM Brandteknisk dimensionering av tra hus, 5 hp EN KURS INOM EXPERTKOMPETENS FÖR HÅLLBART TRÄBYGGANDE Skrivet av: Birgit Östman, Alar Just och Jan Oscarsson 2018-01-11 Termin: Hösten 2018 Kurskod:

Läs mer

Spara stort med elpo-byggelement

Spara stort med elpo-byggelement Spara stort med elpo-byggelement Spara på byggtiden Spara på bostadsytan Spara på materialkostnader Spara dessutom på naturen Elpotek Oy innovationer inom husteknik Företaget Elpotek Oy är specialiserat

Läs mer

Avsnitt 7. Bullerskydd vid byggande

Avsnitt 7. Bullerskydd vid byggande Avsnitt 7. Bullerskydd vid byggande Innehållsförteckning 7 Bullerskydd... 1 7:1 Allmänt... 1 7:11 Upphävd... 1 7:12 Definitioner... 1 7:2 Ljudförhållanden... 2 7:21 Bostäder... 2 7:22 Lokaler... 5 7:3

Läs mer

Kan du din betong? Betong har funnits i flera tusen år. Det är vår tids mest använda byggmaterial och dess mångsidighet är oöverträffad.

Kan du din betong? Betong har funnits i flera tusen år. Det är vår tids mest använda byggmaterial och dess mångsidighet är oöverträffad. Kan du din betong? Betong har funnits i flera tusen år. Det är vår tids mest använda byggmaterial och dess mångsidighet är oöverträffad. I Sverige produceras årligen cirka fem miljoner kubik meter betong.

Läs mer

När behoven kräver snabba lösningar.

När behoven kräver snabba lösningar. När behoven kräver snabba lösningar. Vi på Flexator i Gråbo slår inte av på takten. Tvärtom. Drygt 40 år efter starten händer mer än någonsin innanför fabriksväggarna. Arbetsbodar och modulbyggnader tillverkas

Läs mer

Byggnadsakustik. ÅF-Ingemansson. ÅF-Ingemansson Akustik Buller Vibrationer

Byggnadsakustik. ÅF-Ingemansson. ÅF-Ingemansson Akustik Buller Vibrationer Klas Hagberg 010 505 84 25 Klas.hagberg@afconsult.com www.soundandvibration.se ÅF-Ingemansson ÅF-Ingemansson Akustik Buller Vibrationer Umeå Örnsköldsvik Uppsala Oslo Stockholm Södertälje Borås Trollhättan

Läs mer

Maj 2005. Ljud. Vetduvilken dörr du ska välja för att minska störande ljud från trapphuset? Bara lugn.vi vet. Dörrar för höga krav.

Maj 2005. Ljud. Vetduvilken dörr du ska välja för att minska störande ljud från trapphuset? Bara lugn.vi vet. Dörrar för höga krav. Ljud Maj 2005 Vetduvilken dörr du ska välja för att minska störande ljud från trapphuset? Bara lugn.vi vet. Dörrar för höga krav. En ljudisolerad dörr ökar friheten Byggföreskrifterna, BBR, hänvisar till

Läs mer

Massivträhusens akilleshäl på väg att botas SP 2015-04-15. Klas Hagberg Klas.hagberg@sp.se Klas.hagberg@wspgroup.se 2014-07-09

Massivträhusens akilleshäl på väg att botas SP 2015-04-15. Klas Hagberg Klas.hagberg@sp.se Klas.hagberg@wspgroup.se 2014-07-09 Massivträhusens akilleshäl på väg att botas SP 2015-04-15 Klas Hagberg Klas.hagberg@sp.se Klas.hagberg@wspgroup.se 2014-07-09 Inledning Har ni tänkt på: Akustiken dimensionerar alltid ett bjälklag (och

Läs mer

Vilka nivåer är möjliga att nå

Vilka nivåer är möjliga att nå Bilaga 11 Vilka nivåer är möjliga att nå Bilga till slutrapport Fasadåtgärder som bullerskydd Projektnummer: 144711100 Upprättad av: Peter Petterson, ÅF-Infrastructure, Ljud & Vibrationer 2015-02-18 Yta

Läs mer

Mätmetoder för ljudnivåskillnad för fasad och ljudnivå inomhus

Mätmetoder för ljudnivåskillnad för fasad och ljudnivå inomhus Bilaga 22 Mätmetoder för ljudnivåskillnad för fasad och ljudnivå inomhus Bilaga till slutrapport Fasadåtgärder som bullerskydd Projektnummer: 144711100 Upprättad av: Peter Petterson, ÅF-Ljud & Vibrationer

Läs mer

Valet av takisolering är viktigt

Valet av takisolering är viktigt Valet av takisolering är viktigt När det brinner Ökat fokus på brandskydd Erfarenheter från flera större bränder har fått byggherrar och konstruktörer att allt mer fokusera på konstruktioner som effektivt

Läs mer

Social innovation - en potentiell möjliggörare

Social innovation - en potentiell möjliggörare Social innovation - en potentiell möjliggörare En studie om Piteå kommuns sociala innovationsarbete Julia Zeidlitz Sociologi, kandidat 2018 Luleå tekniska universitet Institutionen för ekonomi, teknik

Läs mer

PARAFON ROYAL UNDERTAK OCH BAFFLAR. Elegant, Effektivt och Enkelt

PARAFON ROYAL UNDERTAK OCH BAFFLAR. Elegant, Effektivt och Enkelt PARAFON ROYAL UNDERTAK OCH BAFFLAR Elegant, Effektivt och Enkelt NU LANSERAR VI PARAFON ROYAL ETT EXKLUSIVT, HÖGABSORBERANDE UNDERTAK FÖR DIKTMONTAGE MED ETT HELTÄCKANDE YTSKIKT AV GLASFIBER Vi ser en

Läs mer

Fogtätningssystem för värme, fukt, ljud och brand

Fogtätningssystem för värme, fukt, ljud och brand Fogtätningssystem för värme, fukt, ljud och brand B3-02 2004-06 Täta fogar med Isovers fogtätningsprodukter Fogtätningssystemet består av mineralullsprodukter som ger: god värmeisolering. god tätning mot

Läs mer

Byggnadsakustik och vibrationer, 7,5 hp

Byggnadsakustik och vibrationer, 7,5 hp Kurs-PM Byggnadsakustik och vibrationer, 7,5 hp EN KURS INOM EXPERTKOMPETENS FÖR HÅLLBART TRÄBYGGANDE Åsa Bolmsvik och Anders Brandt Våren 2017 4BY111 Introduktion Syftet med denna kurs är att ge studenterna

Läs mer

bästa brandklass, Klass A1. Krios db 35 har en slät, matt, vit yta. Den är lätt att skära och den låga vikten (3,5 kg/m²) gör den lätt att montera.

bästa brandklass, Klass A1. Krios db 35 har en slät, matt, vit yta. Den är lätt att skära och den låga vikten (3,5 kg/m²) gör den lätt att montera. Krios db Krios db sortimentet erbjuder kompletta lösningar för konfidentialitet och akustisk komfort rum till rum. Med ökande ljudisoleringsförmåga i området mellan 35-44 db och hög ljudabsorption, är

Läs mer

FINLANDS BYGGBESTÄMMELSESAMLING

FINLANDS BYGGBESTÄMMELSESAMLING FINLANDS BYGGBESTÄMMELSESAMLING Golvbeläggningar och ytkonstruktioner på golv Typgodkännanderegler 2006 Miljöministeriets förordning om typgodkännande av golvbeläggningar och ytkonstruktioner på golv Given

Läs mer

Byggandet av ett nytt, modernt och klimatneutralt samhälle i norr

Byggandet av ett nytt, modernt och klimatneutralt samhälle i norr Byggandet av ett nytt, modernt och klimatneutralt samhälle i norr Dagens fråga: Är det moderna träbyggandet en möjlighet och framgångsrik väg? Utmaningen: Hur ska den Norrländska industrin medverka! Dagens

Läs mer

Värmekällaren. Grunden till ett sunt byggande PREFABRICERADE BETONGELEMENT. Version 201410

Värmekällaren. Grunden till ett sunt byggande PREFABRICERADE BETONGELEMENT. Version 201410 Värmekällaren Grunden till ett sunt byggande PREFABRICERADE BETONGELEMENT Version 201410 Grunden till ett sunt byggande Grunden till ett tryggt hus Värmekällaren byggs upp av tre delar: Termogrund, LK-

Läs mer

Heda. Byggelement. Hög kvalitet och flexibilitet till rätt pris

Heda. Byggelement. Hög kvalitet och flexibilitet till rätt pris Heda Byggelement Hög kvalitet och flexibilitet till rätt pris Kostnadseffek tiva lösningar med prefabricerade byggelement I takt med att byggtiderna blir allt kortare och kraven på rationella lösningar

Läs mer

Sturebyskolan. Riva Vitan och bygga nytt på kort tid och till låg kostnad.

Sturebyskolan. Riva Vitan och bygga nytt på kort tid och till låg kostnad. Sturebyskolan Riva Vitan och bygga nytt på kort tid och till låg kostnad. Ersätta befintlig tillfällig Paviljong Vitan med permanent byggnad. Att bygga nytt kostar pengar och tar tid det kan vi alla vara

Läs mer

Mars 2005. Gyproc Akustikvägg. Kombinera god. rumsakustik. med ett tilltalande yttre

Mars 2005. Gyproc Akustikvägg. Kombinera god. rumsakustik. med ett tilltalande yttre Mars 25 Kombinera god rumsakustik med ett tilltalande yttre Innehåll Gyproc Akustikvägg... 5 Enkelsidig väggabsorbent, horisontellt snitt... 6 Dubbelsidig väggabsorbent, horisontellt snitt... 7 Enkelsidig

Läs mer

Skapa god ljudmiljö i öppna kontor

Skapa god ljudmiljö i öppna kontor Klas Hagberg Inredningsakustik Skapa god ljudmiljö i öppna kontor 2011-02-08 - Inredningsakustik Inledning repetition Kontroll av skärmar Ny standard? Hur kan ÅF hjälpa till? Öppna flexibla lokaler Enkla

Läs mer

Industri- och lättbyggnadsväggar Brandklassade konstruktioner i stål

Industri- och lättbyggnadsväggar Brandklassade konstruktioner i stål Industri- och lättbyggnadsväggar Brandklassade konstruktioner i stål Lätt industrivägg Lättbyggnadsväggar i stål kan utföras med stålreglar av Z-profil med isolering och trapetsprofilerad plåt som fasadskikt.

Läs mer

KONSTRUKTIONS- OPTIMERING. Helena Johnsson, 2009-03-11

KONSTRUKTIONS- OPTIMERING. Helena Johnsson, 2009-03-11 KONSTRUKTIONS- OPTIMERING Helena Johnsson, 2009-03-11 Ramverk Utvecklingsprojekt som drivs tillsammans med ett flertal industripartner. Är finansierat från TCN och företagen och delat i två delar: - volymer.

Läs mer

Forma komprimerat trä

Forma komprimerat trä Forma komprimerat trä - maskinell bearbetning av fria former Peter Conradsson MÖBELSNICKERI Carl Malmsten Centrum för Träteknik & Design REG NR: LiU-IEI-TEK-G 07/0025 SE Oktober 2007 Omslagsbild: Stol

Läs mer

Teknik brandskydd TEKNIK BRANDSKYDD TEKNIK BRANDSKYDD

Teknik brandskydd TEKNIK BRANDSKYDD TEKNIK BRANDSKYDD TEKNIK BRANDSKYDD Teknik brandskydd Allmänt... 70 Projektering... 73 Dimensionering... 76 Redovisning... 77 Appendix 1 - Skyddsavstånd - Utrymmande personer (3kW/m 2 )... 78 Appendix 2 - Skyddsavstånd

Läs mer

Sound Design at Work

Sound Design at Work Fritz Hansen S-Line Office AB Hallsberg, Sweden Telefon +46 582 120 70 www.sline.se Showrooms Smedjegatan 12 Nacka, Sweden Skøyen Design Center Drammensvn. 130 C1 Oslo, Norway Telefon +47 23 28 33 70 www.skoyendesigncenter.no

Läs mer

Kv. Malongen, Rens t iernas gata i Stockholm. Bild 1 visar förslag på ny byggnad i kv. Mallongen vid Renstiernas gata. Org nr:

Kv. Malongen, Rens t iernas gata i Stockholm. Bild 1 visar förslag på ny byggnad i kv. Mallongen vid Renstiernas gata. Org nr: RAPPORT R2017498-1 Beställare: Byggnadsfirman Erik Wallin AB, Kryssargatan 2, 12063 Stockholm Mail: axel.lofdahl@erikwallin.se Antal sidor: 16 Datum: 2017-10 - 05 Uppdragsnummer: 2017498 Uppdragsledare:

Läs mer

Framtidens biobaserade byggande och boende. Marie Johansson SP Hållbar samhällsbyggnad

Framtidens biobaserade byggande och boende. Marie Johansson SP Hållbar samhällsbyggnad Framtidens biobaserade byggande och boende Marie Johansson SP Hållbar samhällsbyggnad 2016-05-18 Bakgrund 75% av skogsägarens vinst är kopplad till sågtimmer medan 25% är kopplat till massa och energiomvandling

Läs mer

VÄLKOMMEN! Hur påverkas vi av de nya bullerkraven för bostäder och hur kan vi öka komforten inomhus? Saint-Gobain Habitarium Fatburen, Stockholm

VÄLKOMMEN! Hur påverkas vi av de nya bullerkraven för bostäder och hur kan vi öka komforten inomhus? Saint-Gobain Habitarium Fatburen, Stockholm Hur påverkas vi av de nya bullerkraven för bostäder och hur kan vi öka komforten inomhus? VÄLKOMMEN! Saint-Gobain Habitarium Fatburen, Stockholm S-G Ljudseminarium 24/11/2016 Agenda 07.30 08.00 Registrering

Läs mer

Akustikundertaket utan synliga skarvar och med lång livslängd

Akustikundertaket utan synliga skarvar och med lång livslängd Nyhet: Gyptone BIG med unikt Sixtomönster och bättre åtkomst till tekniska installationer Akustikundertaket utan synliga skarvar och med lång livslängd Gyptone Sixto produktserien NYHET Gyptone BIG Sixto

Läs mer

Decibel 2 Konstruktion & resultat

Decibel 2 Konstruktion & resultat Decibel 2 Konstruktion & resultat I kombination med flytande parkett Genom att kombinera Decibel 2-mattan med flytande parkettgolv (även laminat) erhålls en mycket bra reducering av stegljuds- och trumljudsnivå.

Läs mer

Affärsmodeller i de Nordiska träbyggindustrierna

Affärsmodeller i de Nordiska träbyggindustrierna Affärsmodeller i de Nordiska träbyggindustrierna Tomas Nord Industriell Marknadsföring, IEI Linköpings universitet LWE Forskarkonferens Stockholm, 26-27 oktober, 2011 Innehåll Bakgrund till studien Vad

Läs mer

MASSIVA TRÄHUS MED ANOR

MASSIVA TRÄHUS MED ANOR MASSIVA TRÄHUS MED ANOR MASSIVA TRÄHUS MED ANOR. Roasjö Trä AB har anor från tidigt 1900-tal. Men redan i början av 1800-talet fanns här ett sågverk som drevs under många år. Verksamheten utvecklades efterhand

Läs mer

TR 10130489.01 2009-12-21

TR 10130489.01 2009-12-21 TR 10130489.01 2009-12-21 Mätning av ljudabsorption i efterklangsrum Woolbubbles och Squarebubbles, Wobedo Design WSP Akustik Uppdragsnr: 10130502 2 (7) Uppdrag WSP har haft i uppdrag att kontrollmäta

Läs mer

Lean Wood Engineering. Kompetenscenter. Utveckling av fuktsäkert möte mellan fasad och fönster. Johan Jönsson LTH, Konstruktionsteknik

Lean Wood Engineering. Kompetenscenter. Utveckling av fuktsäkert möte mellan fasad och fönster. Johan Jönsson LTH, Konstruktionsteknik Kompetenscenter Lean Wood Engineering Utveckling av fuktsäkert möte mellan fasad och fönster Johan Jönsson LTH, Konstruktionsteknik LWE är ett kompetenscenter för forskning och utveckling inom - industriellt

Läs mer

Hållbart Funktionellt Ekologiskt. Funktionella och moderna arenor där aktiva människor trivs. T3 Arena Luleå Hållbara sporthallar med Träullit

Hållbart Funktionellt Ekologiskt. Funktionella och moderna arenor där aktiva människor trivs. T3 Arena Luleå Hållbara sporthallar med Träullit T3 Arena Luleå Hållbara sporthallar med Träullit Funktionella och moderna arenor där aktiva människor trivs. www.traullit.se Hållbart Funktionellt Ekologiskt Träullit i sportanläggningar Ett värmetrögt

Läs mer

Europas modernaste producent av flerbostadshus år 2018

Europas modernaste producent av flerbostadshus år 2018 Europas modernaste producent av flerbostadshus år 2018 Helena Lidelöw, Konstruktionschef Vad bygger vi? Flerbostadshus 2-8 våningar Bostadsrätter Studentlägenheter Hyreslägenheter Seniorboende Hotell Fakta

Läs mer

Gyptone Undertak 4.1 Akustik och ljud

Gyptone Undertak 4.1 Akustik och ljud Gyptone Undertak 4.1 Akustik och ljud Reflecting everyday life Akustik och ljud Akustik är och har alltid varit en integrerad del av inomhusmiljön i byggnader. Grundläggande om ljud Akustik är en nödvändig

Läs mer

Akustikguiden. www.abstracta.se

Akustikguiden. www.abstracta.se Akustikguiden www.abstracta.se 1 Vad är akustik? Akustik är läran om hörbart ljud. Ordet akustik kommer från grekiskans att göra sig hörd. 2 1. Vad är akustik? Vad är ljud? Ljud är tryckvågor i luft. Örat

Läs mer

PM 10168123.03. Bullerutredning, detaljplaneområde i Påarp

PM 10168123.03. Bullerutredning, detaljplaneområde i Påarp Uppdragsnr: 10168123 1 (8) PM 10168123.03 Denna PM har uppdaterats 2013-11-18 med nya data för trafik på Helsingborgsvägen samt järnvägen. Utöver detta har extra beräkningar utförts med lägre tåghastigheter

Läs mer

Provtryckning av klimatskal. Gudö 3:551. Uppdragsgivare: Stefan Evertson

Provtryckning av klimatskal. Gudö 3:551. Uppdragsgivare: Stefan Evertson Gudö 3:551 2015-10-20 Sid 1 av 7 av klimatskal Gudö 3:551 Uppdragsgivare: Stefan Evertson 2015-10-20 Sid 2 av 7 Innehållsförteckning Sammanfattning 3 Bakgrund 4 Lufttäthet 4 Redovisning av lufttäthet 4

Läs mer

Sept 2001. Ljud. Vet du vilken dörr du ska använda i en B-klassad lägenhet med öppen planlösning? Bara lugn.vi vet.

Sept 2001. Ljud. Vet du vilken dörr du ska använda i en B-klassad lägenhet med öppen planlösning? Bara lugn.vi vet. Ljud Sept 2001 Vet du vilken dörr du ska använda i en B-klassad lägenhet med öppen planlösning? Bara lugn.vi vet. Tystnaden som konkurrensmedel Sedan 1999 gäller en ny ljudstandard som minimikrav för

Läs mer

Ridhus av Semullit Byg y g med naturla på lag med g n artn u a ren

Ridhus av Semullit Byg y g med naturla på lag med g n artn u a ren Ridhus av Semullit Bygg med på lag naturlagarna med naturen Ridhus med bättre klimat och akustik Kraven på ett ridhus är många. Det ska tåla en tuff miljö, men också ha en god akustik och ett bra inomhusklimat.

Läs mer

Decibel 3 Konstruktion & resultat

Decibel 3 Konstruktion & resultat Decibel 3 Konstruktion & resultat Konstruktionen bygger på principen att en stor massa vilar på en "fjäder" vilken representeras av Decibel 3-mattan. Massan tillförs genom att en avjämningsmassa appliceras

Läs mer

Fr på arbetsplatsen Bra akustik ån golv till tak

Fr på arbetsplatsen Bra akustik ån golv till tak Bra akustik på arbetsplatsen Från golv till tak Välmående och nöjda anställda är A och O i en verksamhet Varje år går miljontals arbetsdagar förlorade på grund av arbetsrelaterade skador och sjukdomar,

Läs mer

Allmänt om takhuvar och galler

Allmänt om takhuvar och galler Allmänt om takhuvar och galler Bevent Rasch har sedan många år utvecklat och tillverkat takhuvar och ytterväggsgaller till ventilationsanläggningar. Vi har levererat produkter till de flesta typer av projekt:

Läs mer

Ökat personligt engagemang En studie om coachande förhållningssätt

Ökat personligt engagemang En studie om coachande förhållningssätt Lärarutbildningen Fakulteten för lärande och samhälle Individ och samhälle Uppsats 7,5 högskolepoäng Ökat personligt engagemang En studie om coachande förhållningssätt Increased personal involvement A

Läs mer

Gipsskivor. det naturliga valet för bra boendemiljö

Gipsskivor. det naturliga valet för bra boendemiljö Gipsskivor det naturliga valet för bra boendemiljö Gips ett naturmaterial Naturen är rik på gips som är en kristallisk förbindelse av kalciumsulfat och kemiskt bundet vatten. Gips har varit i bruk till

Läs mer

Vätebränsle. Namn: Rasmus Rynell. Klass: TE14A. Datum: 2015-03-09

Vätebränsle. Namn: Rasmus Rynell. Klass: TE14A. Datum: 2015-03-09 Vätebränsle Namn: Rasmus Rynell Klass: TE14A Datum: 2015-03-09 Abstract This report is about Hydrogen as the future fuel. I chose this topic because I think that it s really interesting to look in to the

Läs mer

Beständiga träprodukter -Krav och Önskemål - ur ett användar perspektiv.

Beständiga träprodukter -Krav och Önskemål - ur ett användar perspektiv. Lars Dahlberg Direkttel: 070 / 645 04 78 Beständiga träprodukter -Krav och Önskemål - ur ett användar perspektiv. Egen historik: Verksam inom Byggentreprenörledet mellan 1971 och 2003, Med arbetsuppgifter

Läs mer

MILJÖBYGGPROGRAM SYD. Kap 5 Byggnadsakustik 2013-03-14 Eva Sjödahl

MILJÖBYGGPROGRAM SYD. Kap 5 Byggnadsakustik 2013-03-14 Eva Sjödahl MILJÖBYGGPROGRAM SYD Kap 5 Byggnadsakustik 2013-03-14 Eva Sjödahl Kärnområden Miljöbyggprogram Syd version 2 innehåller följande kärnområden 1. Energi 2. Fuktsäkerhet 3. Innemiljö 4. Urban biologisk mångfald

Läs mer

MOELVENMETODEN METODEN DÄR DU FÅR MAXIMAL NYTTA

MOELVENMETODEN METODEN DÄR DU FÅR MAXIMAL NYTTA METODEN DÄR DU FÅR MAXIMAL NYTTA MOELVENMETODEN Tillsammans med våra kunder har vi utvecklat en metod där man får maximal nytta av fördelarna av att bygga industriellt. Genom att förbereda projektering,

Läs mer

Till dig som inte drömmer om betong...

Till dig som inte drömmer om betong... Till dig som inte drömmer om betong... ... men som kanske borde göra det. Betong är ett framtidsmaterial med en flertusenårig historia. Det är ett robust och hållbart byggmaterial med många fördelar, inte

Läs mer

Decibel 1 Konstruktion & resultat

Decibel 1 Konstruktion & resultat Decibel 1 Konstruktion & resultat Kombinerad med linoleummatta Genom att kombinera Decibel 1 med linoleum, plast eller gummigolv erhålls en mycket bra reduktion av steg- och trumljudsnivå. Utöver detta

Läs mer