Fuktsäkerhetsprojektering Yttervägg, tak och golv
|
|
- Charlotta Åberg
- för 8 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 1(19) Fuktsäkerhetsprojektering Yttervägg, tak och golv Uppdragsnummer: Uppdragsansvarig: Andreas Behm Fredin Handläggare Kvalitetsgranskning Christofer Tapper Josef Olsson
2 2(19) Sammanfattning Innehållsförteckning 1 Allmänt Uppdrag Underlag Grundläggande krav BBR Förutsättningar Objektbeskrivning Begynnelsevillkor Randvillkor Material Antaganden och uppskattningar Simuleringsverktyg Beräkningsresultat Yttervägg plan Modell för riskvärdering Yttervägg plan Grundkonstruktion Vindkonstruktion Slutsats och rekommendationer... 18
3 3(19) 1 Allmänt 1.1 Uppdrag Att undersöka fuktsäkerheten för angivna konstruktioner. 1.2 Underlag Konstruktionsritning tillhandahållna Grundläggande krav BBR Föreskrifter Enligt BBR avsnitt 6:53 ska fukttillståndet i en byggnadsdel alltid vara lägre än det högsta tillåtna fukttillståndet om det inte är orimligt med hänsyn till byggnadsdelens avsedda användning. Vidare ska fukttillståndet beräknas utifrån de mest ogynnsamma förutsättningarna. Då det högsta tillåtna fukttillståndet för ett material bestäms ska hänsyn till materialets kritiska fukttillstånd samt osäkerheter i beräkningsmodellen, ingångsparametrar och mätmetoder tas. Detta kan uttryckas som: RF TILL = RF KRIT - RF SÄK Om säkerhetsmarginalens storlek sägs inget i BBR. En bedömning görs i varje enskilt fall. I denna bedömning fokuseras i princip uteslutande på kritiska fukttillstånd med avseende på risk för mikrobiell påväxt (mögel och bakterier). Kritiska fukttillstånd För material och materialytor där mögel och bakterier kan växa, ska kritiska fukttillstånd enligt BBR vara väl undersökta och dokumenterade. Om detta krav inte kan anses uppfyllt ska ett kritiskt fukttillstånd av 75 % relativ fuktighet (RF) användas. Ett problem idag är att det är relativt få material som uppfyller kraven på undersökning och dokumentation. Speciellt när man nyanserar bilden av kritiskt fukttillstånd och inte bara fokuserar enbart på fukttillståndet utan även på faktorer som varaktighet och temperatur. Det kritiska fukttillståndet för trä har undersökts i en rad forskningsprojekt under en lång period och får idag anses uppfylla BBR:s krav på underökning och dokumentation. Nedanstående diagram, som härrör från en rapport i projektet WoodBuild, redovisar träs kritiska fukttillstånd
4 4(19) med avseende på risk för mögelpåväxt utifrån fuktbelastning (RF), omgivande temperatur och varaktighet. Figur 1. Kritiska fukttillstånd med avseende på risk för mögelpåväxt på trä utifrån fuktbelastning (RF), den omgivande temperaturen och varaktigheten av detta tillstånd. Bildkälla: WoodBuild, L-O Nilsson (2009) Kritiska fukttillstånd för andra material får ses som mer statiska där hänsyn till temperatur och varaktighet ännu inte utretts tillfredställande. I brist på bättre information används kritiska fukttillstånd enligt tabell 1 nedan (gäller vid 20 C): Tabell 1. Kritiska fuktillstånd med avseende på risk för mikrobiell påväxt. Kritiskt fukttillstånd Material RF [%] Fuktkvot [%] Smutsade material 75 Trä och träbaserade material, generellt* Trädetaljer inomhus* 8-12 Trä som skall målas* Gipsskivor med papp Minerit Mineralull Cellplast (EPS) Betong Linoleum** Okända material eller då dokumentation saknas 75 *) Lämplig fuktkvot vid inbyggnad beror på flera faktorer än risk för mikrobiell påväxt. Generellt skall fuktkvoten i virket
5 5(19) vid inbyggnad och före målning motsvara jämviktsfuktkvoten i det utrymme där virket är placerat. **) Avser maximalt fukttillstånd i underlag. För underlag av betong gäller detta på ekvivalent mätdjup. Observera att även avjämningsmassor ingår i kravet. ***) Avser relativa fuktigheten i inomhusluften. 2 Förutsättningar 2.1 Objektbeskrivning Konstruktionerna som har analyserats består av två ytterväggar ett tak och ett golv enlig figur 2. Uppbyggnaden av konstruktioner sett inifrån och ut. Yttervägg plan 1: Yttervägg plan 2: 13 Gips 12 Plywood 10 Vacupor 25 Träullit 80 Cellplast 140 Betong 130 Cellplast 80 Cellplast 45 Träregel+ isolering 8 Ivarsson fibercementskiva/ 8 Tre månaders gips* 25 Europrofil Ventilerad stålläkt 25 Limträpanel 13 Gips 12 Plywood 95 Isolering + träregel 40 Falsad cellplast Ångbroms isocell FH 250 Isolering +lättregel Tyvek / dupoint Fiberduk 45 Isolering +träregel Omega 100/windseal 6 Ivarssons vindskiva 25 europrofil Ventilerad stålläkt Limträpanel Uteluftsventilerad vind 13 Gips 28*70 Gles s300 45*45 Regelverk s Träullit standard 10 Vacupor 178 plywoodbjälklag 400 isolering 6 masonite alt. T- emballage Vindavledare 25 luftspalt Takstomme 18 plywood 3 Drainyplus Plåt Grund: *Enligt tillverkare klarar tremånaders gips tre månader utsatt för väder och vind. 25 ytskikt 4 stegdämpare 12 Plywood 100 Cellplast s Foamglaskassett 50 Foamglas 50 Foamglas Avjämninggsskikt 4-8 Stenflis Fiberduk Undergrund
6 6(19) Figur 2: Sektion bildkälla 21 snittsektion_autorebuild M(2)
7 7(19) 2.2 Begynnelsevillkor Följande begynnelsevillkor gäller för simuleringen. Simuleringstid: 10 år Initial temperaturfördelning: 15 grader Initial fuktfördelning: RF motsvarande 80% Datum och tid för starten av simuleringen: Randvillkor Följande randvillkor gäller för simuleringen. Yttre klimatförhållanden: Stockholm Metod för skapandet av klimatdata: Medeltemperatur för klimatdata mellan åren 1995 och 2005 Inre klimatförhållanden: 21 C Orientering: Sydlig och nordlig riktning Byggnadens höjd: Ca 10 m Yttre värmeövergångsmotstånd: 0,04 W/m 2,K Inre värmeövergångsmotstånd: 0,13 W/m 2, K *Yttre värmeövergångsmotstånd: 0,0 W/m 2,K Sd-värde utvändigt ytskikt: Ingen ytbehandling Sd-värde invändigt ytskikt: Ingen ytbehandling Absorptionstal långvågig strålning: 0,4 0,0* Emissionstal långvågig strålning: 0,9 0,0* Absorptionstal för regnvatten: 0,7 0,0* *gäller för grund. 2.4 Material Ingående material har följande egenskaper. Material Densitet Porositet Värmekapacitekonduktivitemotståndsfaktor Värme- Diffusions- Källa 1 % (kg/m 3 ) (m 3 /m 3 ) (J/kg,K) (W/m,K) (-) Gips 625 0, ,2 8,33 W Plywood 600 0, ,1 383,2 W Isolering 60 0, ,04 1,3 W Cellplast 20 0, ,04 21,7 W Ångbroms 130 0, , W 1 W=Wufi, F=Fukthandboken (Nevander & Elmarsson), B=Byggnadsmaterial (P-G Burström), T=Från tillverkaren
8 8(19) Tyvek , T Omega 233 0, T Windseal Utegipsskiva 675 0, ,2 8,3 W Ivarsson , ,13 83,2 W vindskiva* limträpanel 430 0, ,14 83,3 W Drainyplus 267 0, T Lösull 88 0, ,043 1,2 W Träullit 800 0, ,18 48 W Isolina Matta 233 0, , T Foamglas 115 0, , T Vacupor 300 0, , T Betong VCT , ,7 179 W 0,5 *Värden för fibercementskiva 2.5 Antaganden och uppskattningar Följande antagande har gjorts då indata saknas. Fukttillskottet inomhus antas till 3 g/m 3 Konstant geometri, ingen svällning eller krympning av materialet Lokal jämvikt mellan vätska och gas utan hysteres. Vattenlagringsförmågan är oberoende av temperaturen. Inga förändringar i materialets egenskaper med ålder eller genom skada. Luftomsättningen i spalten mellan reglarna antas vara 90 oms/h under perioden oktober februari (Falk.J, 2010) 10 oms/h har använts under resterande period. Diffusionsmotståndet för materialen där data hämtats från tillverkaren antas vara konstant då RF i materialet varierar. Betongens vct-tal är 0, Simuleringsverktyg Beräkning av icke-stationärt fukt- och värmetillstånd i ytterväggen har utförts med programmet WUFI Pro 4.2. Programmet tar hänsyn till solinstrålning, nederbörd, temperatur och relativ fuktighet inom- och utomhus, materialens fukt- och termiska egenskaper m.m.
9 9(19) 3 Beräkningsresultat Yttervägg plan 1 Variation i Temperatur Variation i relativ fuktighet 1. Figur 3: Sektion yttervägg plan 1. Den röda cirkeln markerar var konstruktionen anses vara kritisk. Data för relativ fuktighet och kritisk varaktighet har analyserats i denna punkt. Kommentar: Som framgår ur figuren är den relativa fuktigheten högst i de yttre skikten kring luftspalten. Den utvändiga gipsskivan tål miljöer med hög relativ fuktighet och anses därför inte som kritiskt utsatt. De bakomliggande reglarna består av trä vilket är ett fuktkänsligt material och har därför undersökts Modell för riskvärdering Om aktuell relativ fuktighet överskrider kritisk relativ fuktighet under en period som överstiger den kritiska varaktighetsperioden är risken för mögelpåväxt stor. Se figur 1 för kritiska gränsvärden.
10 10(19) En mögelmodell m-modell har skapats för att undersöka det totala antalet timmar då den relativa fuktigheten överstiger kritiska nivåer. Denna beräknas med följande ekvation m=rf akt (t)/rf crit (T(t)) krav m<1 Där RF akt (t) är den aktuella mängden timmar då den relativa fuktigheten överstiger gränsvärdena under ett år och RF krit (T(t)) är gränsvärdet för antalet timmar som får överstigas under ett år. RF krit (T(t)) =2016timmar/år vilket motsvarar 12 veckor. Eftersom konstruktionen innehåller byggfukt som måste torka ut anses det första året vara kritiskt och förhållanden i den kritiska punkten har analyserats för år ett i utkanten av 45 regeln. Figur 4: Fördelning av relativfuktighet och temperatur för varje timmer under det första simulerade året för yttervägg på plan 1. RH act (t)/=354timmar/år RH crit (T(t))=2016timmar/år m=354/2016=0,18<1
11 11(19) Kommentar: Den kritiska varaktigheten understiger det högsta tillåtna värdet. Fuktförhållandena i reglarna anses ha goda förutsättningar för att uppfylla kraven för högst tillåtna relativ fuktighet. Eftersom betong till stor del torkar inåt har RF i den invändiga plywoodskivan också analyserats. Figur 5: Relativ fuktighet & temperaturfördelning för invändig plywoodskiva under den simulerade perioden. Kommentar: Figur 5 visar att riskan för mögelpåväxt på den invändiga plywoodskivan är liten och med simulerade förutsättningar uppfylls kraven för högst tillåtna fukttillstånd.
12 12(19) 4 Yttervägg plan 2 Figur 6: Variation i relativ fuktighet och temperaturfördelning för sektion genom yttervägg plan2. Röd cirkel anger punkten där varaktigheten för kritiska fuktnivåer har analyserats. Kommentar: Figur 6 visar att den kritiska punkten i konstruktionen är utkanten av 45-reglarna bakom vindskivan. Figur 6: Sektion genom yttervägg på plan 2. Den röda cirkeln markerar var konstruktionen anses vara kritisk.
13 13(19) Figur 7: Fördelning av relativ fuktighet och temperatur för varje timme under det första simulerade året i utkant av regel i yttervägg på plan 2. RF act (t)/=897timmar/år RF crit (T(t))=2016timmar/år m=943/2016=0,45 <1 Kommentar: Figur 7 visar att riskan för mögelpåväxt på de utvändiga reglarna är liten och att med simulerade förutsättningar uppfylls kraven för högst tillåtna relativ fuktighet.
14 14(19) 5 Grundkonstruktion Figur 8: Sektion genom grundkonstruktion med markförhållande till höger. Den röda cirkeln anger i vilken punkt den relativa fuktigheten anses vara kritisk. Den invändiga plywoodskivan är det skiktet i golvkonstruktionen som anses vara känsligast för fukt. För att kunna genomföra en simulering av grundkonstruktionen krävs det att temperaturförhållandena i marken under Foamglasskiktet är känt. Temperaturen har simulerats i utkant av plattan samt vid mitten av platta för att erhålla ett kritiskt fall. Temperaturen fås genom att dynamiskt simulera grundkonstruktionen i programmet HEAT 2D under ett år med månadsmedeltemperaturer i Bromma.
15 15(19) Temperature [ºC] s 3q17h41m43s 7q13d7h4m 1y18h21m50s 1y4q t Default (1) Figur 9: Temperaturfördelning i marken i underutkanten av foamglasskivorna i grunden under ett år simulerat för månadsmedelvärden för temperaturer i Bromma. 8 7 Default (1) 6 Temperature [ºC] s 2q14d6m2s 6q29d4h2m2s 11q28d51m20s 1y4q t Figur 10: Temperaturfördelning i marken under plattmitt under ett simulerat år med månadsmedelvärden för temperaturer i Bromma. Kommentar: Temperaturen i utkanten på grunden pendlar mellan ca 3 C och 11 C med ett medelvärde på ca 7 C. Den högsta temperaturen i utkanten på grunden förekommer i slutet av Juni månad. I plattmitt pendlar temperaturen mellan ca 6 grader och 8 grader med ett medelvärde på ca 7 grader och högsta temperaturen förekommer i mitten av augusti. Kurvorna har anpassats till sinuskurvor och lagts in i WUFI som gränsvärde för undersidan av foamglasskikten.
16 16(19) Figur 11: Relativ fuktighet och temperaturfördelning vid invändig plywoodskiva i yttre kant av grundkonstruktion. RH act (t)/=0timmar/år RH crit (T(t))=2016timmar/år m=0/2016=0 <1
17 17(19) Figur 12: Relativ fuktighet och temperaturfördelning vid invändig plywoodskiva i plattmitt, RH act (t)/=0timmar/år RH crit (T(t))=2016timmar/år m=0/2016=0 <1 Kommentar: Beräkningarna visar att risken för mögelpåväxt i plywoodskivan i grunden är mycket låg med simulerade förutsättningar. 6 Vindkonstruktion Klimatet i uteluftsventilerade kallvindar påverkas av en rad olika faktorer. Eftersom det är svårt att simulera dessa konstruktioner har ett resonemang förts kring de olika faktorerna som påverkar klimatet.
18 18(19) Täthet i vindsbjälklaget På grund av den fuktproduktion som sker inomhus blir inomhusluften fuktigare än utomhusluften. Fukt tillförs luften genom olika aktiviteter som bedrivs i bostaden, tex. dusch, matlagning men även genom avdunstning från människor. Övertryck vid vindsbjälklaget forcerar fuktig luft genom otätheter och ut i ett kallare klimat där mättnadsånghalten sjunker med temperaturen. Eftersom ånghalten och temperaturen inomhus är betydligt högre än klimatet på kallvinden finns det risk för att den relativa fuktigheten på kallvinden stiger när luft inifrån kommer i kontakt med den kalla vindsluften. Plywoodbjälklaget är i sig mycket tätt dock kan fuktig luft tränga igenom otätheter kring genomföringar av bjälklaget och i anslutning mellan yttervägg och vindsbjälklag och därför bör fokus läggas på tätning av dessa anslutningarna. Isolering på vindsbjälklaget. Ju mer isolering på vinden desto kallare blir vindsutrymmet. En kall yta får en högre relativ fuktighet än en varm yta då ånghalten förblir konstant. Nattutstrålning från takytan kan sänka takytans temperatur så att den blir lägre än omgivande luft. Detta kan bidra till att den relativa fuktigheten i yttertaket blir högt men kan även bilda kondens. Genom att isolera på det utvändiga plywoodskiktet i yttertaket kan skivan skyddas från nedkylning under kalla nätter. Täthet Det är viktigt att tätskiktet utförs så att vatten inte kan tränga igenom och fukta upp bakomliggande skikt. Takfoten bör utföras så att snö inte kan blåsa in. Uteluftsventilation I vällisolerade vindsutrymmen med utomhusventilation är uttorkningskapaciteten i luften relativt liten. Eftersom fukttillskottet normalt är högre under produktionsskedet bör vinden ventileras normalt under denna period. Under driftskedet rekommenderas det att ventilationsflödet minimeras. (Harderup L-E, Arfvidsson. J, 2008) För en normalstor villa bör 1-2 ventiler/ gavel räcka för tillräcklig ventilation. Material Det tjocka plywoodbjälklaget har en viss förmåga att lagra fukt. Detta har en positiv inverkan vid periodvis förhöjda fukttillskott. En förutsättning för att trämaterialet inte ska ta skada är att den relativa fuktigheten ligger inom gränserna för den högsta tillåtna relativa fuktigheten och att varaktigheten av dessa höga värden inte överstiger den kritiska varaktighetesperioden enligt figur 1. Massiva träskikt har i regel en bättre beständighet mot mögelangrepp än flisat trä och eftersom plywoodskivan ligger varmt under isolering blir den relativa fuktigheten lägre i detta skikt än för de ovanpå liggande mineralullskikten. De kritiska delarna i konstruktionen är plywoodskivan i yttertaket och takstolarna. 7 Slutsats och rekommendationer Yttervägg plan 1 Resultaten från simuleringen visar att den relativa fuktigheten inte överstiger det högsta tillåtna fukttillståndet under en längre period i ett referensskikt för konstruktionen. Konstruktionen har goda förutsättningar för att klara kraven för högsta tillåtna fukttillstånd.
19 19(19) Yttervägg plan 2 Resultaten från simuleringarna visar att den relativa fukttillstånd inte överstiger det högsta tillåtna värdet under en längre period i referenskiktet och konstruktionen har goda förutsättningar för att klara kraven för högsta tillåtna fukttillstånd. Grund Simuleringarna för de olika fallen i grunden visar att risken för att plywoodskivan ska ta skada är mycket låg. Resultaten mellan den yttre delen av grunden och den i plattans mitt skiljer sig mycket lite från varandra. Detta beror på det mycket täta foamglaskikten som ligger undertill. En förutsättning för att resultaten är att grunden utförs tätt och att fukt inte kan tränga igenom vid skarvar. Tak För att förbättra klimatet på en uteluftsventilerad kallvind bör fokus läggas på följande punkter. Ett tätt yttertak som hindrar att fukt i form av vatten tränger igenom till underliggande skikt. Lufttätt vindsbjälklag. Vindsbjälklaget måste utföras tätt för att förhindra att fuktig luft tränger upp genom otätheter in i vindutrymmet. Eftersom fuktproduktionen brukar vara högre under produktionen är det viktigt att vinden är tät i ett tidigt skede. Ventilationen i vinden bör vara högre under produktionen än under driftstiden. Yttertaket bör isoleras för att skydda mot nedkylning på grund av nattutstrålning. Takfot och andra ventilationsöppningar bör utföras så att snö inte tränger in på vinden. Allmänt En förutsättning för att byggnaden inte ska ta skada av fukt är att allt material som levereras till byggarbetsplatsen hålls torrt från det att det levereras tills det att det har byggs in och klimatskalet är på plats. Detta innebär att allt virke bör levereras med en fuktkvot som ligger i intervallet för rådande inomhusklimat. Detta motsvarar en fuktkvot på ca 8-17%.
FuktCentrum Konsultens syn på BBR 06 En hjälp eller onödigt reglerande
FuktCentrum 7-11-8 Konsultens syn på BBR 6 En hjälp eller onödigt reglerande 1 -konsult Indoor Air AB Konsulter i fukt och inomhusmil j ö. Civ. ing. VD Stormbyvägen 2-4 Telefon 8-79542 163 29 Spånga Telefon
Läs merFuktsäkerhetsprojektering med hänsyn till BBRs fuktkrav. Lars-Olof Nilsson Lunds universitet
Fuktsäkerhetsprojektering med hänsyn till BBRs fuktkrav Lars-Olof Nilsson Lunds universitet Fuktsäkerhetsprojektering med hänsyn till BBRs fuktkrav Fuktsäkerhetsprojektering, allmänt BBRs krav - bakgrund
Läs merVindsutrymmen Allmänna råd
Vindsutrymmen Allmänna råd Vindsbjälklaget upptar vanligen en stor yta i byggnaden och där finns ofta plats att lägga ett tjockt isolerskikt. Det är ett bra sätt att minska byggnadens energianvändning,
Läs merByggnadsfysik och byggnadsteknik. Jesper Arfvidsson, Byggnadsfysik, LTH
Byggnadsfysik och byggnadsteknik Jesper Arfvidsson, Byggnadsfysik, LTH Så mår våra hus Fukt och mögel Resultat från BETSI visar att sammanlagt 29 ± 5 procent byggnader har mögel, mögellukt eller hög fuktnivå
Läs merBilaga H. Konstruktiv utformning
82 B i l a g a H Bilaga H. Konstruktiv utformning Även om du beräknat dina värmeförluster teoretiskt helt korrekt så är det inte säkert att resultatet stämmer överens med verkligheten. Först och främst
Läs merErfarenheter från renoverings- och byggprocessen ur ett fuktperspektiv
Erfarenheter från renoverings- och byggprocessen ur ett fuktperspektiv Vad är fuktsäkerhetsprojektering? "Systematiska åtgärder i projekteringsskedet som syftar till att säkerställa att en byggnad inte
Läs mer2014-09-01! Rapport 14-323. Fuktberäkning i yttervägg med PIR-isolering! WUFI- beräkning! Uppdragsgivare:! Finja Prefab AB/ Avd Foam System! genom!
Fuktdiffusion i vägg Finja Foam System 2014-09-01 Fuktberäkning i yttervägg med PIR-isolering WUFI- beräkning 1 av 13 Uppdragsgivare: Finja Prefab AB/ Avd Foam System genom Stefan Sigesgård Fuktdiffusion
Läs merFuktskador i simhallar till följd av brister i ventilationen?
Fuktskador i simhallar till följd av brister i ventilationen? Ventilation i simhallar 2012-11-15 AK-konsult Indoor Air AB Fukt i luft AK-konsult Indoor Air AB I vilka former finns fukt? Ånga Flytande Fruset
Läs merResultat och slutsatser från mätningar i kalla vindsutrymmen
Resultat och slutsatser från mätningar i kalla vindsutrymmen Antalet skador på kalla ventilerade vindar har ökat. Dessa orsakas i många fall av höga relativa fuktigheter eller kondens. En ökad isolering
Läs merBYGGNADSDELAR OCH RISKKONSTRUKTIONER, DEL 1. Golvkonstruktioner och fukt. Platta på mark
BYGGNADSDELAR OCH RISKKONSTRUKTIONER, DEL 1 Anders Jansson RISE Research Institutes of Sweden SAMHÄLLSBYGGNAD/BYGGTEKNIK Golvkonstruktioner och fukt Grundläggning mot mark Platta på mark Platta på mark
Läs merFuktskadade uteluftsventilerade vindar
Fuktskadade uteluftsventilerade vindar Författare: Adam Stark E-post: adam.stark@hotmail.com Utbildning: Yrkeshögskoleutbildning Byggproduktionsledare, 400 Yh-poäng Utbildningsanordnare: IUC i Kalmar AB
Läs merTentamen. Husbyggnadsteknik BYGA11 (7,5hp) Byggteknik, byggmaterial och byggfysik. Tid Torsdag 12/1 2012, kl
Karlstads universitet 1(5) Byggteknik Husbyggnadsteknik BYGA11 (7,5hp) Tentamen Del Byggteknik, byggmaterial och byggfysik Tid Torsdag 12/1 2012, kl 8.15-13.15 Plats Karlstads universitet Ansvarig Kenny
Läs merFuktsäkra konstruktioner
Fuktsäkra konstruktioner Fuktsäkra tak Fuktsäkra väggar Fuktsäkra grunder Relaterad information Kontaktpersoner Ingemar Samuelson Tel: 010-516 51 59 Fuktsäkra tak Taket skall leda bort regnvatten. Denna
Läs merFUKT I MATERIAL. Fukt i material, allmänt
FUKT I MATERIAL Anders Jansson RISE Research Institutes of Sweden SAMHÄLLSBYGGNAD/BYGGTEKNIK Fukt i material, allmänt Porösa material har några g vattenånga per m3 porvolym Den fuktmängden är oftast helt
Läs merFUKT I MATERIAL. Fukt i material, allmänt. Varifrån kommer fukten på tallriken?
FUKT I MATERIAL Anders Jansson RISE Research Institutes of Sweden SAMHÄLLSBYGGNAD/BYGGTEKNIK Fukt i material, allmänt Porösa material har några g vattenånga per m3 porvolym Den fuktmängden är oftast helt
Läs merEnergieffektiviseringens risker Finns det en gräns innan fukt och innemiljö sätter stopp? Kristina Mjörnell SP Sveriges Tekniska Forskningsinstitut
Energieffektiviseringens risker Finns det en gräns innan fukt och innemiljö sätter stopp? Kristina Mjörnell SP Sveriges Tekniska Forskningsinstitut Stor potential för energieffektivisering I Sverige finns
Läs merBBRs fuktkrav. Lars-Olof Nilsson Avd. Byggnadsmaterial & FuktCentrum, LTH. Avd. Byggnadsmaterial Lunds Tekniska Högskola
BBRs fuktkrav Lars-Olof Nilsson Avd. Byggnadsmaterial & FuktCentrum, LTH Kan vi bygga (trä)hus? Varför denna fråga? BBR2006, kap 6.5! Helt nya krav; läser man slarvigt, ser det omöjligt ut att bygga med
Läs merMarkfukt. Grupp 11: Nikolaos Platakidis Johan Lager Gert Nilsson Robin Harrysson
Markfukt Grupp 11: Nikolaos Platakidis Johan Lager Gert Nilsson Robin Harrysson 1 Markfukt Vad är markfukt? Skador/Åtgärder Källförteckning Slutord 2 Vad är markfukt? Fukt är vatten i alla sina faser,
Läs merRF OK = RF KRIT - ΔRF OS
BBR 2006, Boverkets Byggregler Nya Byggregler i Sverige 1 juli 2007 BBR06 kap. 6 Fukt Lars-Olof Nilsson, LTH, LTH moistenginst ab Gäller från 1 juli 2007 Ger samhällets minimikrav! Tvingande för byggherren!
Läs merFukt, allmänt. Fukt, allmänt. Fukt, allmänt
Fukt, allmänt Fukt finns överallt Luften Marken Material Ledningar 1 Fukt, allmänt Fuktproblem, exempel Mögel, röta, lukt Hälsoproblem i byggnader Korrosion (rost) Kondens Isbildning Fuktrörelser, krympning
Läs merEva Gustafsson. Civilingenjör Byggdoktor/Diplomerad Fuktsakkunnig VD. 070-249 00 91 eva.gustafsson@conservator.se
Eva Gustafsson Civilingenjör Byggdoktor/Diplomerad Fuktsakkunnig VD 070-249 00 91 eva.gustafsson@conservator.se Västervik 2015-11-12 Lite fuktteori Tilläggsisolering generellt Renovering och tilläggsisolering
Läs merMaterialspecifikation för Isover InsulSafe
Materialspecifikation för Isover InsulSafe 2009-09-10 Tillhörande handling nr 1 Material Brandegenskaper Korrosion Lösfyllnadsisolering av glasull utan bindemedel tillverkad av Saint Gobain Isover AB.
Läs merKarlstads universitet. Husbyggnadsteknik BYGA11 (7,5hp) För godkänt på tentamen se respektive del Tentamensresultat anslås på kurssidan på It s
Karlstads universitet 1(7) Husbyggnadsteknik BYGA11 (7,5hp) Tentamen Delar, byggmaterial och byggfysik Tid Torsdag 13/1 2011 kl 8.15-13.15 Plats Karlstads universitet Ansvarig Carina Rehnström 070 37 39
Läs merFuktskador på vindar - kondensskador
Sida 1(3) 2012-12-04 Fuktskador på vindar - kondensskador Fukt i luft Relativa fuktigheten i luft (% RF) anger hur mycket vattenånga luften innehåller i förhållande till vad den maximalt kan innehålla
Läs merFuktsäker projektering och tillämpning av fuktkrav i BBR för träkonstruktioner hur går vi vidare?
Fuktsäker projektering och tillämpning av fuktkrav i BBR för träkonstruktioner hur går vi vidare? Lars-Olof Nilsson Avd. Byggnadsmaterial Lunds Tekniska Högskola 1 Innehållsförteckning Bakgrund Uppdraget
Läs merTorpargrund och krypgrund
Torpargrund och krypgrund GRUNDEN TÄTADES MED SNÖ PÅ VINTERN Gammal och ny torpargrund Torpargrund i nybyggda hus är inte detsamma som traditionell torpargrund. Det enda som ny torpargrund har gemensamt
Läs merHusbyggnadsteknik BYGB20 (7,5hp) För godkänt på tentamen se respektive del Tentamensresultat anslås på kurssidan på It s
Karlstads universitet 1(8) Husbyggnadsteknik BYGB20 (7,5hp) Tentamen Delar, byggmaterial och byggfysik Tid Onsdag 17 augusti 2016 kl 8.15-13.15 Plats Ansvarig Hjälpmedel Betygsgränser Karlstads universitet
Läs merFUKT, FUKTSKADOR OCH KVALITETSSÄKRING
FUKT, FUKTSKADOR OCH KVALITETSSÄKRING Anders Jansson Research Institutes of Sweden SAMHÄLLSBYGGNAD / BYGGTEKNIK Exempel på fuktproblem Mögel, röta, lukt Hälsoproblem i byggnader Kondens Isbildning Fuktrörelser
Läs meraktuellt Vi hälsar alla fyra varmt välkomna till AK-konsult!! Då var hösten här på allvar! Vi löser fukt- och miljöproblem i byggnader oktober 2012
oktober 2012 aktuellt Då var hösten här på allvar! Vi rivstartar hösten med fyra nyanställda: Martin, Göran, Olle och Josua. Martin Åkerlind har varit igång sedan i juni och är stationerad på vårt Stockholmskontor.
Läs merKöldbryggor. Årets vintermode: Prickigt och rutigt. Frosten får inte fäste. Köldbryggan förbinder ute med inne
Köldbryggor Köldbryggor består av icke isolerande material som förbinder en kall yta med en varm yta, t ex ute med inne. Årets vintermode: Prickigt och rutigt Bilderna är från Kalhäll i norra Stockholm.
Läs merUtvärdering utvändig isolering på 1½ plans hus
Utvärdering utvändig isolering på 1½ plans hus Referenstest av utvändig isolering på 1½-plans hus Bakgrund Monier har lång internationell erfarenhet av att arbeta med olika metoder för att isolera tak.
Läs merAtt projektera och bygga trähus enligt Boverkets skärpta fuktkrav.
Att projektera och bygga trähus enligt Boverkets skärpta fuktkrav. Resultat från ett delprojekt inom WOODBUILD Lars-Olof Nilsson/Anders Sjöberg Lunds Universitet/Lunds Tekniska Högskola/Avd Byggnadsmaterial
Läs merAllmänt råd Kraven i avsnitt 6:5 bör i projekteringsskedet verifieras med hjälp av fuktsäkerhetsprojektering.
6:5 Fukt 6:51 Allmänt Byggnader skall utformas så att fukt inte orsakar skador, elak lukt eller hygieniska olägenheter och mikrobiell tillväxt som kan påverka människors hälsa. 6:511 Definitioner Kraven
Läs merErfarenhet av torkmiljön under produktionen. Mattias Gunnarsson, Peab Teknik och Produktionsstöd
Erfarenhet av torkmiljön under produktionen Mattias Gunnarsson, Peab Teknik och Produktionsstöd Ibland kan man behöva tänka till lite extra om byggklimatet. Blött och mögelskadat yttertak under produktion.
Läs merDel av fuktsäkerhetsprojektering på våtrumsytterväggar SP Rapport 4P00562. April 2014
Del av fuktsäkerhetsprojektering på våtrumsytterväggar SP Rapport 4P00562. April 2014 www.bkr.se www.gvk.se www.vatrumsmalning.se www.säkervatten.se Innehållsförteckning Projektgruppen 3 Resultat 3 Fuktsäkerhetsprojektering
Läs merEnergisparande påverkan på innemiljön Möjligheter och risker
Energisparande påverkan på innemiljön Möjligheter och risker Svenska Luftvårdsföreningen 2006-04-06 Eva Sikander Energiteknik, Byggnadsfysik Sveriges Provnings- och Forskningsinstitut Kan man utföra energisnåla
Läs merUtom husklim at i Säve baserat på m ånadsm edelvärden. -5 j f m a m j j a s o n d. M ånad
Sida 1 (5) 213-3-8 Fukt i krypgrunder Fukt i luft Relativa fuktigheten i luft (% RF) anger hur mycket vattenånga luften innehåller i förhållande till vad den maximalt kan innehålla vid den aktuella temperaturen
Läs merHusgrunder. Hus med källare. Källare. Källare. Källare Kryprum Platta på mark. Grundläggning. Yttergrundmur. Jordtryck
Husgrunder Källare Hus med källare Hus med källare Principskiss Grundläggning Helgjuten, kantförstyvad betongplatta Längsgående grundplatta Yttergrundmur Murad Betonghålblock Lättbetongblock Lättklinkerblock
Läs merSkador i utsatta konstruktioner
Skador i utsatta konstruktioner Hade dessa skador undvikits med BBR 6? -uteluftventilerade grunder -uteluftventilerade vindar -väggar i våtrum -putsade, odränerade ytterväggar Ingemar Samuelson Fuktcentrum
Läs merFukt. Jesper Arfvidsson Byggnadsfysik Fuktcentrum, LTH
Fukt Jesper Arfvidsson Byggnadsfysik Fuktcentrum, LTH Innehåll Grundläggande om fukt Effekter av fukt Resultat från Framtidens Trähus Så mår våra hus Fukt och mögel Resultat från BETSI visar att sammanlagt
Läs merRAPPORT. Endimensionella fuktberäkningar Foamking Vindsbjälklag (3 bilagor) Uppdrag/bakgrund. Beräkningar och förutsättningar
Kontaktperson Carl-Magnus Capener 2013-06-20 3P04862 1 (3) Energiteknik 010-516 58 52 Carl-Magnus.Capener@sp.se Foamking Sweden AB Peter Nilsson Sjöviksvägen 4 SE-231 62 TRELLEBORG Endimensionella fuktberäkningar
Läs merByggherrens fuktsäkerhetskrav och krav på aktiviteter
Byggherrens fuktsäkerhetskrav och krav på aktiviteter Nedan följer förslag på tekniska krav och krav på aktiviteter som byggherren kan ställa utöver samhällets krav. Byggherren gör överväganden avseende
Läs merResonemang om Hantering och användning av trä för klimatskärmen
Resonemang om Hantering och användning av trä för klimatskärmen Baserat på delvis preliminära resultat och bedömningar Lagring och montage på fabriken Montering av fukt -och temperaturlogger. Momentanmätning
Läs merHusgrunder. Hus med källare. Källare. Källare. Källare Kryprum Platta på mark
Husgrunder Källare Hus med källare Hus med källare Principskiss Grundläggning Helgjuten, kantförstyvad betongplatta Längsgående grundplatta Yttergrundmur Murad Betonghålblock Lättbetongblock Lättklinkerblock
Läs merRäkna F. Petter Wallentén. Lunds Tekniska Högskola Avdelningen för Byggnadsfysik
Räkna F Petter Wallentén Lunds Tekniska Högskola Avdelningen för Byggnadsfysik Problem Användandet av program för att beräkna värme och fukt har kraftigt ökat de senaste åren. Speciellt programmet WUDI
Läs merFukt kan ge ökat energibehov genom: Ångbildningsvärme för vatten vid olika temperaturer
Professor Folke Björk Avd för byggnadsteknik Inst för byggvetenskap KTH 2012 11 21 Byggfukt och energi Uppföljning av energiprestanda enligt BBR Kraven verifieras genom mätning Prestanda gäller aktuell
Läs merRapport Undersökning av vindsutrymmen samt yttertak Åtgärdsförslag. Brf. Ensätra Gransättravägen 2-58 Åkersberga
UTREDNINGSUPPDRAG Rapport Undersökning av vindsutrymmen samt yttertak Åtgärdsförslag Brf. Ensätra Gransättravägen 2-58 Åkersberga På uppdrag av Humidus AB Utförd av Håkan Nygård Mobil tfn E-post CondoConsult
Läs merVerifierade beräkningsverktyg Fuktsäkra träregelväggar. Folos 2D diagram. Win win verifiering och parameterstudie. WP4 - Beräkningsverktyg
202--2 Verifierade beräkningsverktyg Fuktsäkra träregelväggar Win win verifiering och parameterstudie WP4 - Beräkningsverktyg Trähustillverkare Utvärderat medverkande företags konstruktioner Mätningar
Läs merFunktionskrav på konstruktioner ISOVERSKOLAN 2011
Funktionskrav på konstruktioner ISOVERSKOLAN 2011 Ska klara alla funktionella krav året om Lufttätnings- och fuktsäkringssystem Taklösningar Fasadlösningar Grundlösningar Välisolerad regelstomme Utvändig
Läs merKontaktperson Datum Beteckning Sida Lars Olsson P (3) Hållbar Samhällsbyggnad
Kontaktperson Lars Olsson 2016-12-20 6P09890 1 (3) Hållbar Samhällsbyggnad 010-516 50 23 lars.olsson@sp.se Byggsystem Direkt Sverige AB Staffan Hvidberg Box 127 312 22 LAHOLM Fuktsäkerhetsbedömning av
Läs merFUKTSKADOR OCH ÅTGÄRDER
FUKTSKADOR OCH ÅTGÄRDER Anders Jansson RISE Research Institutes of Sweden SAMHÄLLSBYGGNAD/BYGGTEKNIK Den osynliga fukten Det ser torrt ut OBS Det går inte att se om relativa fuktigheten (RF) i ett material
Läs merFUKTSKADOR OCH ÅTGÄRDER
FUKTSKADOR OCH ÅTGÄRDER Anders Jansson RISE Research Institutes of Sweden SAMHÄLLSBYGGNAD/BYGGTEKNIK Den osynliga fukten Det ser torrt ut OBS Det går inte att se om relativa fuktigheten (RF) i ett material
Läs merFramtidens trähus energieffektiva med god innemiljö. Programkonferens inom branschforskningsprogrammet för skogs- och träindustrin 2010-03-17
Framtidens trähus energieffektiva med god innemiljö Programkonferens inom branschforskningsprogrammet för skogs- och träindustrin 2010-03-17 Jesper Arfvidsson Bakgrund Energidirektivet Krav på energianvändning
Läs merTätskikt. Hur tätt är tätskiktet. Yttervägg med ångspärr
Det är inte alldeles ovanligt med skador i ytterväggar kring våtrum med kakel eller andra keramiska plattor. Hur tätt är tätskiktet Både skadeutredare och försäkringsbolag har konstaterat att skador uppstått
Läs merBesiktning och fuktkontroll i byggnad och riskkonstruktion
Redovisning av fuktkontroll i samband med överlåtelse av fastighet Syfte Besiktningen och fuktkontrollen syftar till att kontrollera utförande, konstruktion och material i byggnaden och dess riskkonstruktioner.
Läs merBesiktning och fuktkontroll i byggnad och riskkonstruktion
Besiktning och fuktkontroll i byggnad och riskkonstruktion Redovisning av fuktkontroll i samband med överlåtelse av fastighet Syfte Besiktningen och fuktkontrollen syftar till att kontrollera utförande,
Läs merVentilerade konstruktioner och lufttäta hus Carl-Eric Hagentoft Byggnadsfysik, Chalmers
Ventilerade konstruktioner och lufttäta hus Carl-Eric Hagentoft Byggnadsfysik, Chalmers Varför lufttäta hus? Varför är lufttätheten allt viktigare idag/framtiden? Varför ventilerade konstruktioner? Fuktcentrums
Läs merFUKTRISKER I KALLVINDSUTRYMMEN - PROBLEM OCH FÖRBÄTTRINGSMETODER
KTH Byggvetenskap Väg och Vatten Kungliga Tekniska Högskolan FUKTRISKER I KALLVINDSUTRYMMEN - PROBLEM OCH FÖRBÄTTRINGSMETODER Moisture in attics risk analysis and methods for improvement Examensarbete
Läs merChecklista för fuktsäkerhetsprojektering
1 Checklista för fuktsäkerhetsprojektering Tak, vind Nederbörd Regn, snö och slagregn Stående vatten Taklutning, takform Välj takmaterial som rek. för vald taklutning och underlag Tätskikt Hur skall genomföringar,
Läs merOmbesiktning / Komplettering
SE-QE-SD-720 728 Besiktningsprotokoll VD Ombes/ Kompl B12 Utg.4 2013-03-11 2010 Anticimex Ombesiktning / Komplettering Varudeklarerat är ett samarbete mellan Svensk Fastighetsförmedling och Anticimex Försäkringar
Läs merVem vill bo i en plastpåse? Det påstås ibland att byggnader måste kunna andas. Vad tycker ni om det påståendet?
Lufttäta byggnader I exemplet diskuterar och förklarar vi varför det är bra att bygga lufttätt och vilka risker som finns med byggnader som läcker luft. Foto: Per Westergård Vem vill bo i en plastpåse?
Läs meryttervägg 5,9 5,9 3,6 4,9 - - Golv 10,5 10,5 24 10,5 7 7 Tak 10,5 10,5 24 10,5 7 7 Fönster 2 2 4 3 - - Radiator 0,5 0,5 0,8 0,5 0,3 -
B Lägenhetsmodell B.1 Yttre utformning Lägenheten består av tre rum och kök. Rum 1 och 2 används som sovrum, rum 3 som vardags rum, rum 4 som kök, rum 5 som badrum och slutligen rum 6 som hall. Lägenheten
Läs merFuktmätning i betonggolv med pågjutningar
Fuktmätning i betonggolv med pågjutningar Bakgrund och syfte Fuktmätning i betonggolv med RF-metoden före mattläggning av fuktkänsliga golvbeläggningar är idag väletablerad. Metodiken togs fram i början
Läs merMONTERINGSANVISNING HUNTON UNDERLAGSTAK HUNTON UNDERLAGSTAK
MONTERINGSANVISNING HUNTON UNDERLAGSTAK HUNTON UNDERLAGSTAK Användning Hunton Underlagstak är en 4,5 mm hård träfiberskiva i format 1200x2460 mm och används som ett lätt/enkelt underlagstak i både kalla
Läs merGamla byggnader med vakuumisolering, mätningar och beräkningar
14 5 14 Gamla byggnader med vakuumisolering, mätningar och beräkningar Bygg- och miljöteknik Chalmers tekniska högskola par.johansson@chalmers.se 14-5-8 1 De svenska flerfamiljshusen % % av of byggnadsbeståndet
Läs merKontroller inför och efter tilläggsisolering av vindsbjälklag
1 (7) Kontroller inför och efter tilläggsisolering av vindsbjälklag Genomför kontrollen helst under vinterhalvåret när brister lättare kan upptäckas. Genomförs kontrollen under sommaren kommer de flesta
Läs merFuktsäkerhetsplan. [Projekt] FÖR ENTREPRENÖRER UPPRÄTTAD AV: XX DD-MÅNAD-ÅR 19 SIDOR
Fuktsäkerhetsplan [Projekt] FÖR ENTREPRENÖRER UPPRÄTTAD AV: XX DD-MÅNAD-ÅR 19 SIDOR Innehåll Inledning...2 1 Organisation...2 2 Fuktaspekter för genomgång innan byggstart...0 3 Planerade arbetsberedningar...1
Läs merBilaga RA IBG/1. Termisk isolering på yttertak ovan ouppvärmt vindsutrymme
Bilaga RA IBG/1. Termisk isolering på yttertak ovan ouppvärmt vindsutrymme I ouppvärmda kallvindar skapar naturlig ventilation med uteluft problem genom att den luftfukt som ventileras in underkyls nattetid
Läs merHus med källare. Grundläggning. Yttergrundmur. Murad. Platsgjuten betong Betongelement. Helgjuten, kantförstyvad betongplatta Längsgående grundplatta
Hus med källare Grundläggning Helgjuten, kantförstyvad betongplatta Längsgående grundplatta Yttergrundmur Murad Betonghålblock Lättbetongblock Lättklinkerblock Platsgjuten betong Betongelement maj 2013
Läs merFuktsäkerhet i kalla vindsutrymmen
Fuktsäkerhet i kalla vindsutrymmen Slutrapport Lars-Erik Harderup, Jesper Arfvidsson Rapport TVBH-35 Lund 28 Avdelningen för Byggnadsfysik, LTH Fuktsäkerhet i kalla vindsutrymmen Slutrapport Lars-Erik
Läs merIsolering av kallvind ur fuktsynpunkt
Isolering av kallvind ur fuktsynpunkt Insulation of the attic from a humidity view Tomas Westam Fakulteten för hälsa, teknik- och naturvetenskap Utbildningsprogram: Byggnadsingenjör Högskolepoäng: 22,5
Läs merInnan du börjar! Här får du goda råd som gör isolerjobbet enklare och slutresultatet bättre.
Innan du börjar! Här får du goda råd som gör isolerjobbet enklare och slutresultatet bättre. Använd tolk Avståndet mellan reglarna mäts från centrum till centrum och kallas för c-avstånd. Centrumavståndet
Läs merFuktsäkerhetsprojektering från ankommande virke till nyckelfärdigt hus
Fuktsäkerhetsprojektering från ankommande virke till nyckelfärdigt hus Derome hus & bostad A hus Varbergshus Syftet är att ta fram en fuktsäkerhetsprojektering anpassad för 3 arbetsplatser: A hus fabrik
Läs merFuktberäkning av väggar med framtida klimatdata
Fuktberäkning av väggar med framtida klimatdata -Mögelproblematik i moderna träregelväggar Examensarbete Ekelund & Wennerkvist Slutrapport från våren 2018. Fuktsäkra träregelväggar Parameterstudie Olof
Läs merGamla byggnader med vakuumisolering, mätningar och beräkningar
Gamla byggnader med vakuumisolering, mätningar och beräkningar Bygg- och miljöteknik Chalmers tekniska högskola par.johansson@chalmers.se 14-3-25 1 De svenska flerfamiljshusen % % av of byggnadsbeståndet
Läs merFukttillskott från uteluft. Entreprenörens egenkontroll.
PRO 1(6) Tak, vind Nederbord, Regn, snö och slagregn Stående vatten A-40.0-201 Taktyp: Sågtak, taklutning 10 o respektive 20 o Takbeläggning: Plastbelagda överläggs-plattor av metalliserad stålplåt i hela
Läs merFeb- 98 Utgåva 2. Monteringsanvisning. för golvspånskivor till flytande golv i torra lokaler
Feb- 98 Utgåva 2 Monteringsanvisning för golvspånskivor till flytande golv i torra lokaler Förberedelser. Läs igenom hela denna monteringsanvisning innan du börjar lägga golvet. Montera spånskivorna i
Läs merFördelar och Försäljningsargument
Fördelar och Försäljningsargument Miljövänligt Brandsäkert Fuktsäkerhet Mycket lägre energiförbrukning, 20 30% lägre än glasullsisolerade hus En skarvfri och tät isolering Bättre inomhusklimat Friskare
Läs merSå funkar ett hus Husets delar. Anders Lund, Ekocentrum
Så funkar ett hus Husets delar Anders Lund, Ekocentrum Varför har vi hus? Klimatskydd. Möjliggöra inneklimat. Förutsättningar för olika funktioner. Klimatskydd i vilken miljö? Huset på flotten Ra miljövänligt
Läs merMurverkskonstruktioner byggnadsteknisk utformning. Viktiga byggnadsfysikaliska aspekter:
Murverkskonstruktioner byggnadsteknisk utformning Viktiga byggnadsfysikaliska aspekter: Värmeisolering (U-värde) Skapa lufttäthet Hindra utifrån kommande fukt Stoppa inifrån kommande fukt Förhindra kapillärsugning
Läs merBesiktning och fuktkontroll i byggnad och riskkonstruktion
Redovisning av fuktkontroll i samband med överlåtelse av fastighet Syfte Besiktningen och fuktkontrollen syftar till att kontrollera utförande, konstruktion och material i byggnaden och dess riskkonstruktioner.
Läs merIsover Vario Duplex. Den variabla ångbromsen B3-10 2006-05
Isover Vario Duplex Den variabla ångbromsen B3-10 2006-05 Isover Vario Duplex Isover Vario Duplex är en ny intelligent ångbroms som genom att anpassa sig efter luftens relativa fuktighet minskar risken
Läs mer3 oktober 2016 Riskkonstruktioner i byggnader. Lars Hammarborg CondoConsult AB
3 oktober 2016 Riskkonstruktioner i byggnader Lars Hammarborg CondoConsult AB Riskkonstruktioner / Fukt i byggnader Grunder Fasader Fönster dörrar Tak & Vindar Byggfukt Mattlim som utsätts för höga fuktnivåer
Läs merOmbesiktning / Komplettering
SE-QE-SD-720 728 Besiktningsprotokoll VD Ombes/ Kompl B12 Utg.4 2013-03-11 2010 Anticimex Ombesiktning / Komplettering Varudeklarerat är ett samarbete mellan Svensk Fastighetsförmedling och Anticimex Försäkringar
Läs merBesiktning och fuktkontroll i byggnad och riskkonstruktion
Redovisning av fuktkontroll i samband med överlåtelse av fastighet Syfte Besiktningen och fuktkontrollen syftar till att kontrollera utförande, konstruktion och material i byggnaden och dess riskkonstruktioner.
Läs merAktuella fuktrelaterade skador och åtgärder. Jesper Arfvidsson, Byggnadsfysik, LTH
Aktuella fuktrelaterade skador och åtgärder Jesper Arfvidsson, Byggnadsfysik, LTH Gamla konstruktioner som förändrats??? Innehåll Effekter av fukt Bedömningar/undersökningar Fördelar med simuleringsverktyg
Läs merFukt i byggkonstruktioner koppling till innemiljökrav i Miljöbyggnad. Ingemar Samuelson Byggnadsfysik SP Sveriges Tekniska Forskningsinstitut Borås
Fukt i byggkonstruktioner koppling till innemiljökrav i Miljöbyggnad Ingemar Samuelson Byggnadsfysik SP Sveriges Tekniska Forskningsinstitut Borås Fukt i bygge Lite teori Var finns riskerna Kan man förebygga
Läs merPrenumerationserbjudande! Prova tre nummer för 99 kr
Prenumerationserbjudande! Prova tre nummer för 99 kr pren@husbyggaren.se 75% 95% 85% I Husbyggaren nr 4, 2017 beskrev vi risker med att en fuktsiffra kan vara fel uppmätt och för låg. Den här artikeln
Läs merStorhet Året J F M A M J J A S O N D. Luleå T 1,5-11,5-10,7-6,1 0,0 6,3 12,9 15,5 13,5 8,3 2,9-4,1-9,0
Fukt .1 Fukt Inledning BBR 2008, Regelsamling för byggande, Kapitel 6 Hygien, hälsa och miljö, innehåller föreskrifter och allmänna råd till Plan- och Bygglagen, PBL samt Förordningen om tekniska egenskapskrav
Läs merN EJLIKEGATAN 26 Mantorp
N EJLIKEGATAN 26 Mantorp Överlåtelsebesiktning Februari 2015 Adress Telefon Org nr E-post Box 1105 0705 496670 556832-7273 joakim.vrethem@ftoab.se 581 11Linköping INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1 GRANSKNING AV TILLHANDAHÅLLNA
Läs merFeb- 98 Utgåva 2. Monteringsanvisning. för golvspånskivor till flytande golv i torra lokaler
Feb- 98 Utgåva 2 Monteringsanvisning för golvspånskivor till flytande golv i torra lokaler Förberedelser. Läs igenom hela denna monteringsanvisning innan du börjar lägga golvet. Montera spånskivorna i
Läs merMONtERINGSANVISNING ASFAlt VINDtÄt
MONTERINGSANVISNING Asfalt vindtät Förvaring/lagring Vindtätskivorna ska förvaras torrt och vara torra vid montering. Före montering bör skivorna acklimatiseras så att fuktigheten motsvarar genomsnittsfuktigheten
Läs merEffekter av åtgärder i uteluftsventilerade
Effekter av åtgärder i uteluftsventilerade krypgrunder med fukt- och mögelskador Artikelförfattare är Charlotte Svensson, som är doktorand vid Lunds Tekniska Högskola och arbetar vid J&W Energi och Miljö
Läs merFuktrisker på KL trä som utsätts för yttre klimat under produktion fokus på mögel och uppfuktning
Fuktrisker på KL trä som utsätts för yttre klimat under produktion fokus på mögel och uppfuktning Erik Wiege (Polygon AK) Johan Öberg (inbjuden av AK) 28 November 2018 En utmanande frågeställning Hur mycket
Läs merFuktberäkning av väggar med framtida klimatdata. Grundfall Lund Exempel Isoplet/RF-krit från Sedlbauer. Fuktsäkra träregelväggar
Pos B Pos B Pos C Pos C Pos D Pos D Växjö Växjö Stockholm Stockholm Göteborg Göteborg Borlänge Borlänge Luleå Luleå 2018-03-24 Fuktberäkning av väggar med framtida klimatdata -Mögelproblematik i moderna
Läs merOm ett våtrum är byggt mot
FUKT En jämförelse av olika sätt att fuktsäkra våtrum mot ytterväggar visar att en ångbroms kan vara bättre än en ångspärr. Fukt som diffunderar ut ska ventileras bort. Leverantörer måste dock utveckla
Läs merFramtidens trähus. Fuktcentrums informationsdag Jesper Arfvidsson / Kristina Mjörnell. Bakgrund
Framtidens trähus energieffektiva med god innemiljöiljö Fuktcentrums informationsdag 2009 Jesper Arfvidsson / Kristina Mjörnell Bakgrund Energidirektivet Krav på energianvändning g Energideklarationer
Läs merFällor i WUFI: Klimat- och materialdata. Inledning
Fällor i WUFI: Klimat- och materialdata Carl-Magnus Capener SP Energiteknik Inledning WUFI är ett kraftfullt och användarvänligt datorprogram för att utvärdera fukt- och temperaturförhållanden i konstruktionslösningar
Läs mer