Nr 1-2/92 Pris 37:50 Momsbetriad DKK 37:50 NOK 37:50 FM 25: Årgång 19

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Nr 1-2/92 Pris 37:50 Momsbetriad DKK 37:50 NOK 37:50 FM 25: Årgång 19"

Transkript

1 Nr 1-2/92 Pris 37:50 Momsbetriad DKK 37:50 NOK 37:50 FM 25: Årgång 19

2 VINTER-REA! Ambassadeur 7500C, ny modell, helkrom, en värsting för det grövre fisket Ett fåtal ex i Sverige. PriS: 1.595:- Ambassadeur 6500 C Special, endast några få ex i Sverige, (silvergrå, raka gavlar, raketolja). Pris: 1.299:- Ambassadeur XLT 2 2-speed, utväxlad både för gädda och öring (ingen exspole ingår). Ord 1400:- NU: 599:- Cardinal C5, perfekta haspelrullen för gäddfiske, ABUs bästa rulle med snäckväxel. Ord 810:- NU: 399:- Cardinal C4 X, perfekta haspelrullen för öringfiske, utväxling 6,2:1, snäckväxel. Ord 790:- NU: 349:- Cardinal DM,UL, perfekt för jiggfiske, och norrlandsfisket efter öring, harr och röding. ord 330:- NU: 175:- Skoteroverall Ran Pimpel! Flugbindsats Sportag ABU Pimpel 2 Sveriges mest sålda Neoprenhandske (Städ, bindinstr, massor Bästa lakspöt på marknaden Nu: 595:- Ord: 950:- Nu: 149:-/par med bindmaterial, krok) Nu: 235:- Nu: 198:- FISKEPAKET SPECIAL Rök deluxe Stora Äkta Volfram Mormyskor EKOLOD Shimano Haspelrulle TX 130Q Nu: 395:- Ord: 495:- Nu: 15:-/st lowrance X-35 Spö Sportsman 7 fot Nu: 3380:- (3880:-) Fodral, lina, jiggar ingår Nu: 450:- Ord: 1000:- Bottom Line TBl 100 Nu: 1995:- (2490:-) Sf.Öti Sportsman 10 fot Spinn Sportsman 8,5 fot Spinn Sportsman 9 fot Haspel RULLE Shimano Haspel Mark 1 GT VI SÄLJER ÄVEN LOOP, SAGE, AIRFLO, METZ OCH ALLT INOM FLUGFISKEl SHIMANO , Nu: 499: Nu: 450: Nu: 399:- Nu: 225:- (850:-) (730:-) (660:-) (450:-) Alla som beställer på postorder under tiden 1 dec. -91 t.om. 31 dec. -92 är med på utlottningen av 10 st Bomber Wobbler 15 A va~e månad. (10 vinnare per månad får 1 st wobbler var). Även ett Lowrance Ekolod X-35 + givare lottas ut (pris 4550:-) under hela tävlingstiden. (Dragning dec. -92). Varje beställning är en lottsedel. Vi har 60 färger av Bomber vobbler, 4 nya färger i G-finish. Ett av Sveriges största sortiment av flugbindningsmaterial, äkta isbjörn, häger och säl mm. Ring och beställ det du behöver. ALLT pa POSTORDER RING OCH BESTÄLL NU! Bert Månl! Pir ljndberc hiin,.u. Vilkomnal BERRAS SPORTFISKE SPINN - R.UM "'ETE - PIMPEl. Yalhllllavlpn 48. TeL i/d. Karpens butikslokaler.

3 OMSLAG: Meta storgädda från Isen. Foto: Jör en Larsson s4 Lakkungamas knep o INNEHALL 1~2/92 Lakkungarnas knep 4 Aktuellt 11 Ledaren 15 Aktuellt 16 Marknadsnytt 19 Så görs en världsmästarpirk 22 Arnold Wiles 24 Lax eller öring - eller bådadera? 26 Testat 30 Hur klarade du myggplågan? 33 Meta isgädda 34 Fina vatten i Jormvattnet 38 Fiskeåret Redskap och Teknik 76 Kombispöt - ett lyckat experiment 78 Sikt När specimenfisket växte fram som en ny fiskgren var det många som fascinerades av dess målmedvetna satsning på stor fisk. Med en förening av fördjupat biologiskt kunnande, bästa fisketeknik och fmslipade metoder skulle man fånga de största exemplaren av målfisken. Till en början sågs specimenfiskama närmast som några egendomliga kufar med leriga stövlar, som satt ute i träsken veckor i sträck för att få ännu en slemmig sutare eller braxen att hålla upp för kameran. Sedan slet man varandra i stycken i hätska debatter om fisken verkligen var fångad som uppgivits. om den kanske var tjuvfiskad eller om det inte rent av var ett gammalt arkivex som hämtats ut ur frysen för att ge fångstmannen ny ära och glory. Specimenfisket har utvecklats långt sedan de överhettade första åren. Det har mognat och viktigast av allt - dess filosofi, attbiologisktkunnande, paratmed artspecifikametoder, de rätta redskapen och god fiskerutin leder till storfisk, har bevisats långt utanför sutarsjöarna och färnaåarna. Specimenfisket har befruktat fisketekniken inom alla grenar av sportfisket. För inte så många år sedan gick resonemanget att specimenfiskare nog kunde dominera storfisklistorna när det Prenumerationstjänst: Tel. 0300/ Måndag-torsdag kl fredag kl Övr.tld tel.svarare. REDAKTION. Ansvarig utgivare: Bengt Öste. Chefredaktör: Olof Johansson Adress: Box Lerum. Tel. 0302/ Fax Sportfiske utges av Sveriges Sportfiske och Rskevårdsförbund Sportfiskarna, Adress: Box Spånga. Sportfiskarna: Öppettid: Yard (Tis Fre ) Tel , Fax ANNONSKONTOR: Lars Henriksson, Håkan Otterberg. Te1.031/ eller GRAFISK FORM: JessicaCalming, Marika Lindblad och Nina Carlsson. Tidningen utkommer med 12 nummer per år varav 1/2, s80 På spaning I Spey På spaning i Spey 80 Sverige-Eldorado för laxfiskare? Nej, drömmarna dör i drivgarnen 86 Pimpelspöt - en enkel historia 90 Frågor och debatt 92 Fisketipset 93 Bevara bäckarna! Sätt P för permetrin 94 Napport 97 Storfisken 99 Läsarnas Marknad : 104 Flugbindarhörnan 107 Kan idar sväva? 108 Landet runt : 110 Tävlingskalendern 112 I nästa nummer 114 ii något stort! Glöm inte meddela oss din nya adress när du f1yttarl gäller karpfiskar, lakar och ålar etc. eftersom inte så många andra fiskare ägnar sig åt de arterna. Däremot skulle, sades det, storfisk bland arter som gädda, gös och abborre som fiskas av hundratusentals sportfiskare alltid vara slumpfiskar. Nå, årets tabeller i detta nummer visar att specimenfiskarnas målinriktade satsningar ger resultat även för dessa breda "folkfiskar". Tio-i-topplistan för gädda och abborre domineras av specimenfiskare och de finns med även bland övriga arter. Så alla ni som drömmer om att någon gång få en stor fisk - och vilken fiskare gör inte det? - kan hämta info och inspiration i den redovisning från detjustavslutade fiskeåret. Här finns de heta vattnen nämnda både i hav, sjö och älv. Du får veta när och hur storfisken fångas. Årets framgångsrika fiskare h'ar lagt grunden för ännu fler lyckade försök på de tyngsta och längsta under kommande säsong. Däri ligger specirnenfiskets främsta bidrag till sportfiskets utveckling.. ~?~ 7/8 och 10/11 är dubbelnummer. Sportfiske välkomnar bidrag från läsarna i form av text och bilder. För icke beställt material ansvaras icke. Mångfaldig<jnde av innehållet i denna tidning, helt eller delvis, är enligt lag om upphovsrätt förbjudet. TRYCKT AV: Elanders/Wezäta, Göteborg. ISSN Helårsprenumeration inkl. medl.skap i Sveriges Sportfiske- och Fiskevårdsförbund: Sverige SEK 230 Postgiro Bankgiro Prenumeration, Danmark. DKK 255 D. Postgiro Prenumeration, Norge. NOK 255 N. Postgiro Prenumeration, Finla nd. FIM. 170 F. Postgiro Reservation för prisändringar. iw3 Sportfiske är tryckt på miljövänligt papper. Im ild:u SPORTFISKE JanuarilFebruari

4 4 Januari/Februari 1992 SPORTFISKE

5 SPORTFISKE Januari/Febmari

6 Lakkungarnas knep Av JÖRGEN LARSSON på stor lake blev den redan då relativt välkända sjön Skagern drygt fem mil från hemorten. Den stora sjön, som ligger på gränsen mellan Närke, Värmland och Västergötland, har i många år dominerat topplistorn~för stor lake. Mycket tack vare Ulf och Tomas framgångar var året som det lossnade rejält. Båda fiskade intensivt och upptäckte ganska snart ett mönster, där bästa fisket var under de sista ljusa timmarna innan skymningen. Det intensifierade fisket gav fantastisk utdelning i form av grov lekvandrande fisk. Med en otrolig svit lade man beslag på de fem första platserna i specimentävlingen. Tidigare hade kväll-, natt- och morgonfiske varit regel för lakspecialisterna, men det var uppenbart attjustden lekvandrandefisken varaktivast och därmed lättast att komma i kontakt med, under dygnets ljusa timmar. Fisket har efterhand inriktats allt mer efter de riktigt stora. En lake i rekordklass är det hägrande målet. Utrustning och teknik Lakfisket under vintermånaderna tillhör det tuffaste man kan ge sig på, speciellt båtfisket kan vara kämpigt om vädergudarna inte samarbetar. Det gäller att vara mycket välutrustad för att klara av ettlångtfiskepass i svåraförhållande. Varma underkläder, en rejäl termooverall, mössa, vantar och givetvis flytväst för båtfisket. Närdetär riktigt kalltfiskar UlfochTomas med extra stora Helly Hansen påsvantar utanpå muddarna för att snabbt och enkelt kasta av dessa vid hugg. Lakfisket innebär stora kontraster. Likväl som det kan vara blåsigt och svinkallt får man ibland uppleva underbara vindstilla dagar då solen gassarfrån klarblåhimmelöverisvidderna. Då är det skönt med dagfiske. Utrustningen är en viktig faktor för framgångsrik lakpimpel. Ulf och Tomas har genom åren provat ut och utvecklat sina prylar så långt som möjligt. Spöet är Abli's klassiska Pimpel 2 där originalklingan ersatts med en kort och helt stum glasfiberklinga. Självahandtaget harrundats och förlängts för att vila bekvämare i handen och samtidigt minska risken för att tappa spöet vid ett överraskande hugg. En stum 50 lb dacronlina är viktig för att i kombination med ett styvt spö och en sylvass krök kunna känna och kroka en försiktig lake på de stora djup som det handlar om i Skagern. Laken är väldigt hård i vissa delar av munnen. Blänket är tillverkat i rostfri plåt och vägercirka90 gram. En viktsom passarbra i förhållande till fiskedjupet. Kroken är av roundbend modell med långt skaft, och i storlek 6/0. Att den skall vara sylvass är en självklarhet. Krok och blänke sarnmankopplas via en tafs av tunn tvinnad rostfri ståltråd. Vid fiske från båt har en tafslängd på cirka 12 cm fungerat bäst. Vid isfiske kortar man tafsen till hälften. Anledningen till att en längre tafs fungerar bättre i en gungandebåtär attman inte skakännalaken för tidigt och riskera skrämma eller tappa den på grund av ett förhastat mothugg. Fisketekniken skiljer sig också en del från de beskrivningar man brukar stöta på. Blänket skall konstant dunkas i bottnen i ett oupphörligt "knackande". Då och då lyfterman blänke och agn ovanförbottnen. Här spelarden styva ståltrådstafsen mellan krok och blänke en viktig roll. Tack vare styvheten åker krok och agn ut från blänket varje gång det dunkas i botten. Använder man fjäderringar eller beteslås som tafs dröjer det inte länge förrän man dunkat sönder agnet och riskerar att fiska utan bete. Andra viktiga utrustningedetaljer är huggkrok, eller en stor håv för båtfisket samt ett rejält isborr eller en isbill. Alla som isfiskat på lite större sjöar vet hur kallt vinden kan svepa över isen. Ulf ochtomas använder hopfällbara vindskydd som fästes på isborren. Sedan kan de sitta i lä på sina skryllor och fiska avsevärt mycket effektivare. Som agn använder man uteslutande nors som med sin säregna doft av gurka tycks attrahera laken speciellt bra. Betet är en stor nors som delas på mitten och apteras med kroken två gånger igenom. Anledningen till att man delar betet och sätter på båda bitarna är att risken minskar för att fiska utan agn. Skulleen försiktig lake pilla avena halvan, vilket är ganska vanligt, har man ändock en bit kvar och därmed också chans attöverlistafisken. Nors ärbäst, men givetvis fungerar även andra beten. Laken tillhör intedekräsnastefiskarterna. Norsen fångar Ulf och Tomas under fiskens lekvandring upp i Tidan under våren. Med hjälp av håvar fångas stora mängder som fryses in i vatten inför vinterns lakpimpel. Lekvandrare och jägare Pimpelfiska lake kan innebära fiske efter två olika typer av lake. Antingen fiskar man efter den aktivt jagande laken, eller också handlar det om fiske efter lekvandrande fisk. Den sistnämnda söker inte efterföda i samma utsträckning, och är därmed inte heller lika nappvillig. Dock tar även den lekvandrande laken ett bete som "kommer i vägen". I det skede när leken inletts handlar det under en period om våldsamt huggande utlekta lakar blandat med försiktiga eftersläntare på väg till lek. Justdennakortaperiod, oftastbara någrafå dagar, anser lakmästarna som den absolut hetaste för riktigtgrov fisk. Detverkar som de sista stora och romstinna honorna kommer in på arenan ett tag efter lekens inledning. Just i Skagern brukar denna period infalla någon gång kring månadsskiftet januari-februari, beroende på väderleksförhållandena. Även valet av fiskeplats är olika för lekfisk kontra jägare. Den lekvandrande laken tycks samlas i vandringstråk utanför lekplatserna. Påvissakoncentreradefläckar är fisket mycket bra. Kanske är det platser där flera vandringsstråk möts. Hittar man en "rondell" kan man få uppleva ett fantastiskt fiske, medan fisket bara några fåtal meter i sidled ger ingenting. Får man en leklake på en fläck får man oftast flera. Bra platser är sund och branter utanför lekvikar. Skarpt markerade kanter med grus-, sten- och sandbotten är intressanta. Fläckarmed hård botten och mjukbotten runtomkring brukar vara hotspots. Den hårda bottnen med inslag av sand, grus och sten är mycket viktig också för Ulf och Tomas sätt att fiska. Ljudet från blänket som dunkar och slår i en sten lockar fisken bäst. Bästa djupet för detta fiske verkar i Skagern vara 16-22meter. Detverkar också som om den mesta lekvandringen i sjön sker dagtid. Oftast ger även den bästa fläck dåligt under natten. Den jagande laken sökes på och kring grund och branter. Platser med mycket bytesfisk lockar laken. Även här kan dagfiske ge utdelning, men utan tvekan är 6 Januari/Februari 1992 SPORTFISKE

7 SPORTFISkE JanuarifFebruari

8 Lakkungarnas knep skymning-gryning de hetaste tiderna. Även nattfisket kan periodvis vara bra. man börjar söka fisken djupt och fiskar grundare och grundare allt eftersom skymning och natt kommer. I Skagem kan det innebära djup från 25 upp till 8 meter. Korta perioder innan och speciellt efter leken kan fisket utanförlekområdena vara extremtgivande. Även sättet att nappa skiljer mycket mellan lekfisk och de aktiva jägarna. Den lekvandrande laken kan vara oerhört lättskrämd och försiktig och endast avslöja sig genom små "pill", "darr" och dragningar. Här är både spö och dacronlina viktiga för att man skakunna registrera försiktiga napp. Den jagande laken snarare hugger än nappar, och speciellt strax efter leken kan de ta agnet våldsamt. Oftast tynger eller drar det ordentligt, men ibland lyfter laken blänket så man förlorar kontakten. Båt kontra isfiske Det är en del som skiljer sig nmellan pimpel från is och båt. Det är avsevärt svårare att fiska med precision från en båt. Ankring på stora djup är svårt och kräver lite vind för bästa resultat. Dessutom är det avsevärt kallare att sitta still i en båt i många timmar. Fördelen med båtpimpeln är att det inte råder så stor konkurrens på fiskeplatserna. Isfisket innebär många motsatser. När det ligger is är betydligt fler lakpimplare aktiva och många platser kan därigenom bli sönderfiskade. A andra sidan kan man fiska betydligt effektivare än från en gungande båt, vilket oftast innebär större fångster. Dessutom är detenkeltatthitta tillbaka till ett fångstgivande hål. Lågtryck med snö eller regn är alltid dåligt under båtfiske, medan det iland kan vara bra vid isfiske. Normalt har man bästa fisket från isen under sol och klarblå himmel, medan bästa båtvädret är lite soldis och svag molnighet. För nattfiske brukar en klar natt med månsken ge bra resultat. Genom åren har Ulf och Tomas också konstaterat att en grov lake väldigt ofta följs av fler. Otaliga gånger har man under samma dag fångat två eller tre stora fiskar. Ett hat-trick, dvs tre stycken över fem kilo under samma fiskepass hartomas tagit två gånger från isen. Från båt har de tillsammans gjort det vid flera tillfållen. De minns särskilt två dagar i januari Den 26:e började med att Tomas fick en lake på g under förmiddagen. Efter middagen inledde Ulf snyggt med en lake på g och Tomas drog ytterligare en jätte på gram. Dagen därpå, den 27:e, välte Ulfupp två specimens vägande resp gram. Sedan blåste det storm i tre dagar och allt båtfiske omöjliggjordes. Ulf Nordenberg med båtfiskad lake. Fiske från båt är svårare än isfisket men kan ge lysande resultat om man hamnar rätt vid ankringen. Naturligtvis är den romstinna lekfisken tyngst. Men det kan skilja enormt mycket på grovleken från fisk till fisk. Det gäller alltså att ta en grov fisk med mycket rom för att komma upp i rekordvikter. Tomas största lake på gram var en oerhört grov honfisk som inte hadespecielltmycket rom. Längden var 89 cm och omkretsen hela 56 cm. Den tyngsta hanlaken som paret fångat väger gram Enstaka stora slumpfiskarkan alla fånga, men för att lyckas kontinuerligt krävs ett målinriktatoch medvetetfiske där tålamod i kombination med rätt vatten, utrustning och teknik ger utdelning. För att hitta tillbaka till små bra fläckar använder Ulf och Tomas bl a ekolod, enslinjer och markörer i kombination. Skall 1992 bli året då lakkungarna från Skövde knäcker svenska rekordet? De fortsätter jakten på rekordlaken som helt säkert finns i Skagem. Det går bl a rykten om en gigantisk lake på 14 kg som lär ha fångats för många år sedan. Fisk på 8-10 kg bör absolut vara möjligt tappade Tomas en enormt stor lake. - Då visste vi inte hur stor den egentligen var. Men efter alla stora lakar vi tagit sedan dess har vi lärt sig deras beteende. Så här efteråt har jag börjat förstå vilken kaliber den fisken måste haft. Varken förr eller senare harjagkänt något liknande, berättar han. Tio-i-tODP gram -87 Tomas * gram -88 Ulf båt gram -89 Tomas båt gram -86 Tomas gram -87 Tomas gram -87 Tomas * gram -86 Ulf gram -90 Ulf båt gram -86 Tomas gram -86 Tomas *Dessa lakar togs tillsammans med den fisk på g under sammafiskepass, den 23 januari 1987, av Tomas. Förmodligen den bästa svit som registrerats. Det svenska rekordet lyder sedan 1984 på g, med en fisk tagen i Faxälven påbottenmete av RogerMellberg, Strömsund. ' M 8 Januari/Februari 1992 SPORTFISKE

9 Triton Charter Special - en rulle att trolla med Bland vana trollingfiskare är det bara multirullar som gäller. Visst går en haspel att användamenmultirullarharklara fördelar särskilt när man fiskar med djuprigg, eller fightar fisken. Men även bland inultirullar finns de som är mereller mindre väl lämpade för trolling. Rullar utan kraftig knarr fungerar t ex sämre än rullar med kn~ när man placerar ut djupriggsbetena. Knarren talar om att linan löper ut från rullen i samma takt som lodet. Ofta har vinden lagt fast linan om spötoppen och firar man då ned lodet släpper linan ur utlösaren eller i värsta fall knäcks spöt. Signaler från rullen behövs för at(und-. vika sådana komplikationer. Helst vill man också ha litemerspänn på linan än vad bara knarren ger för att undvika att linan dras ut i kölvattnet i en sior båge. Idealetär givetvis att linlängd och wirelängd är desamma. Ambassa~ deur med syncroslirning fungerar bra.. Genom att backa veven kan man få lagom lätt broms för firningen av lodet. Sedan är det bara att föra veven framåt och man har rätt broms för krokning av fisk. Elegantast fungerar det dock med rullar med enspaksbroms. D v s både broms och frikoppling ligger i samma reglage. Här kan man alltid få lagom broms vid nedsläppet och mothuggsbroms bara genom att föra en spak framåt. För trollingfiske är dessa rullar perfekta. Rullar med spakbroms har funnits i 50 år men konstruktionen var länge förbehållen exclusiva rullarför storviltfiske. Första rullen med spakbroms i populär prisklass och brett användningsområde var Shimanos TLD, en rulle som i dag används över hela världen och uppskattas för sin tuffa konstruktion och extremt välfungerande broms. Vi har nu en tid i samband med laxtrolling provat en vidareutveckling av TLD somkallas Triton LD serien. De två rullar vi använt har beteckningen Triton Charter Special TR2000 och rymmer knappt 400 m 0,40 vilket bör räcka för att tämja vad än Hanöbukten eller Vättern kan ställa upp med. Spakbromsen har som vanligt frikoppling i sitt bakersta läge och drillningsbroms i sitt främsta. Mellan dessa lägen kan bromskraften justeras steglöst, vilket man alltså utnyttjarvid sättning av djupriggama. Styrkan på drillningsbromsen kan som vanligtjusterasmed centrumratten. Vill man gå förbi det främre stoppet, trycker man in en spärrknapp och kan då föra spaken ytterligare en bit framåt varvid spolen blockeras helt. Bromsen fungerar mjukt utan startmotstånd och lärkunnaklara mycketlånga och snabba rusningar utan skadlig värmeutveckling. Givetvis har rullen också knarr. Konstruktionen är robust med stativ och gavel i grafit. Tre rostfria kullager och välskurna drev ger mjuk gång. Passningen mellan spole och stativ är tillräckligt exakt för att hålla linan borta från rullens inre. Rullen ärförsedd med revspridare vilket kan vara bra i trollingsammanhang där man ofta har ombord ovana fiskare som inte lärt sig att manuellt fördela linan över spolen. Utväxlingen är 4,2: 1. Förutom till trolling bör Triton 2000 passa perfekt för svenskthavsfiske. Den duger även till nöds vid spinnfiske med tunga beten, men kastegenskaperna är ingen stark sida. Triton LD finns också i en något mindre modell som tar 300' m 0,40. Rullarna kostar 1.100:- repsektive 1.150:-. M Spakbroms Tålig Perfekt trollingrulle Dåliga kastegenskaper SPORTFISKE JanuariJFebruari

10 Under perioden uppgick den årliga medelfångsten av lax i norska älvar till 305 ton. Variationerna mellan olika år kunde vara stora infördes drivgarnsstoppet. Som alla väntat blev det en klar uppgång i älvfisket. Nu finns 2 års officiell statistik som belyser utvecklingen. Både år 1989 och 1990 uppgick älvfisket till 417 ton! Detta trots att inte var några år med särskilt goda förutsättningar för sportfiske. Några intressanta siffror för 1990: - 63 älvar gav mer än l ton på sportfiske - 26 älvar gav mer än 4 ton. Under 80 talet räckte det i allmänhet med 3 ton älvlax för att hamna på listan över de 20 bästa älvarna - Högst medelvikt noterades i Strynsälven - 7,5 kg. Det skall nu bli spännande att se hur statistiken från senaste säsongen kommer att påverka bilden. Av rapporter från årets fiske att döma har den uppgående trenden brutits rejält. Älv Laxförande Lax ton Lax ton Ton varia- Kg medelkm tion vikt Tana ,3 83,3 84,5-46,3 4,6 2. Namsen 50 32,0 30,1 32,1-10,6 4,4 3. Gaula 95 25,2 25, ,5 4,6 4.0rkla 70 22,8 18,9 26,9-3,0 5,0 5. Drammenselv 40 13,3 10,2 13,3-0,8 4,8 6. Stjördal 60 10,5 11,1 11,3-6,9 3,9 7. Håelva 20 10,3 10,6 10,5-0,4 2,4 8. Strandselva 10 10,1 6,8 10,1-1,2 2,4 9. Stordalselva 15 10,0 14,5 14,5-0,7 1,9 10. Alta 50 9,9 8,1 16,6-6,3 7,1 11. Lågen 70 8,8 10,8 30,6-8,8 4,4 12. Etne 30 7,8 3,4 7,8-1,1 3,2 13. Bondalselva 8 7,5 9,3 10,9-1,4 2,0 14. Surna 45 7,5 10,1 10,1-2,7 4,1 15. Figgjo 25 7,3 8,1 8,1-1,5 2,5 16. Neiden 50 7,2 8,2 8,9-2,7 3,2 17.0gna 20 7,2 4,6 8,1-0,6 2, Verdalselva 45 6,8 7,0 7-0,9 3,2 19. Orselva i Molde 10 5,5 6,9 8,4-0,4 2, Suldalslågen 50 5,5 5,5 5,5-1,3 6,5 21. Målselv 120 5,0 5,4 9,5-2 5,0 22. Repparfjordel 50 4,8 3,4 4,8-1,5 3,2 23. Leardal 40 4,4 5,3 4,8-1,5 3,2 24. Årgårdsvassd 40 4,2 6,4 6,4-0,3 1,5 25. Nausta 10 4,1 4,9 10,6-1,2 2,5 FIGUR 1 HUVUDDRAG I DET NORSKA LAXFISKETS UTV 2000-r , fjord, too ElI älv,too tolilt VARIATIONER I ÄLVFISKE, r , c.s o år l---.--,..,~-...,.-.,~,_._,..._....,_--.--l ~ n ~ ~ ~ ~ ~ M ~ ~ år 10 JanuarilFebruari 1992 SPORTFISKE

11 'I 'I Svenskt bidrag till Atlantlaxen Sverige skall bidra med kronor för att rädda Atlantlaxen. Det tycker åtminstone ett antal västsvenska laxentusiaster som bildat en kommitte för att stödja islänningen Orri Vigfussons försök att köpa upp yrkesfiskarnas laxkvoter i Atlanten. ~ har tidigare i Sportfiske be- förhandlarjust nu med grönlänrättat om Vigfusson och den darna om inköp av deras kvoter. kommitte han bildat för att köpa Sverige representerades vid upp laxkvoter. Hittills har den mötet bl a av fiskeriverkets gelyckats lösa in den färöiska kvo- neraldirektör Per Wramner, Rolf ten förtre årframåt, en liten nätt Johansson och Benny Lindgren affär på 2 miljoner dollar. från Sportfiskarnas Göteborgs- När Vigfusson i november distrikt, konsulent Håkan Carlbesökte Göteborg kunde han strand från förbundet, fiskekonberätta om ett framgångsrikt sulent Brodde Almer från Halarbete. Förutom inköpet av den land och kommunekolog Ingeföröiska kvoten har kommitten mar Alenäs från Falkenberg. Vid lyckats med att stoppa"piratfis- mötetbeslöts attbilda en svensk ke" av utflaggade danska far- kommitte för Atlantlaxens bevatyg, den har fått engelska rege- rande. Drivande kraft i kommitringen attstoppa drivgarnsfisket ten är Benny Lindgren: på deras hemmavatten och den - Orri meddelade att han vän- Cirka ton kalk sprids nu, till en kostnad av mer än 1.00 miljoner kronor årligen, i svenska vatten. Men det räcker inte på långa vägar för att hålla försurningen stången. AKTUELLT-REDAKTÖR Svenne Andersson Sportfiske PI MÖRRUM Tel: Fax: tar sig stöd från laxens hemländer. För Sveriges del betyder det ungefär kronor för att lösa in den färöiska kvoten, säger Benny och fortsätter: - Men på längre sikt behövs det mer pengar än så. Dels skall den grönländska kvoten lösas in, dels går avtalet med färöingarna ut 1994 och då behövs det nya pengar. Miljonbelopp Sett över en tioårsperiod torde det handla om miljonbelopp. Hur skall man samla in de pengarna i ett land där det är svårt att få ut några tior till fiskevård? - Vi måste pröva många olika vägar. Det blir naturligtvis frivillig insamling, men vi har också vänt oss till företag och myndigheterför attfå stöd. Vi har också varit i kontakt med flera fiskekortsförsäljare ivästkustälvarna och föreslagitattman skall lägga på 10kronor på fiskekortspriset. Pengar som skall öronmärkas för ändamålet. Vad får då Sverige tillbaka för satsade pengar? Tja, beräkningar tyder på att återvandringen till svenska älvar kommer att öka med ca laxar som ett resultat av att den färöiska kvoten lösts in. - Tyvärr är det ju så att 80 procent av laxen fångas av kustfiskarna. Vi har för fiskeriverket framhållit att vi sportfiskare måste få garantier för att en större procent av laxarna måste tillåtas att vandra upp i älvarna om det skall vara lönt att satsa pengar. Den som vill stödja kommitten med ett bidrag, litet eller stort, kan sätta in pengarna på Göteborgsdistriktets postgirokonto, nr Märk talongen Västkustiaxen. ~... Svenne Andersson l!i Försurningen blir allt värre Enligt en inventering som Statens Naturvårdsverk giort är nästan hälften av Sveriges närmare sjöar försurade, med ett ph-värde som vintertid ligger under 6. Ca av sjöarna och ca sikt ligger även Vänern i 40 procent av allt rinnande riskzonen. Först om nedfallet vatten i landet är så sura att reduceras med 75 procent känsliga arter, som mört och uppnås varaktiga förbättringar flodkräfta, inte kan reprodu- i hela landet. Då räknar mån cera sig. Värst utsatta är Hal- med att knappt sjöar lands, Kronoberg och skulle förbli försurade. Värmlands län, där mer än Fortsatt kalkning är ett hälften av alla sjöar är medel för att hålla försurförsurade. Försurningen når ningen stången i de ca dock även långt norrut; i sjöar som kalkas nu, resten Västerbottens län beräknas av sjöarna riskerar dock att mer än var tionde sjö vara slås ut. påverkad av försurning. - Forskare har räknat ut att - Den enda verksamma åt- det behövs en engångsinsats gärden på lång sikt är att få på ca 40 miljarder kronor för ner utsläppen här hemma och att kompensera för allt som i Europa norr om Alperna, ef- ärförsurat i landet. Dessutom tersom de påverkar oss mest, krävs fortsatt kalkningför800- säger avdelningsdirektör 900 miljoner kronor årligen, Claes Bernes vid Naturvårds- för att kunna återställa sjöverket. arna i ursprungligt skick, sä- Om nedfallet fortsätter på ger Claes Bernes. dagens nivå, riskerarnärmare Risto O Seppänen M sjöar försurning. På SPORTFISKE JanuarilFebruari

12 "I I I... I "I Fiskevårdsavgift i England och Danmark har hand om fiskevården i Eng- land. Det som tycks vara omöjligt i Sverige är i högsta grad möjligt,ja till och med önskvärt, i andra europeiska länder. Norge och Finland har sedan länge en allmän fiskevårdsavgift och nu följer Danmark och England efter. Engelsmännen har bestämt sigför att införa en "rod license" som skall gälla i hela England och Wales. Licensen kommer att kosta 12 pund 50 pence och beräknas ge lite drygt tio miljoner pund, d v s mer än 100 miljoner kronor till National Rivers Authority, den myndighet som Goda chanser I Danmark är det folketingsmannen Jörgen Kvist Jensen från Kristeligt Folkeparti, som lagt fram ett lagförslag om ett "fisketegn", ett tillstånd som skall lösas av alla fiskande över 18år. Enligt politiska bedömare i Danmark har förslaget goda chanser att bli antaget av folketinget. Kvist Jensen räknar med intäkter på mellan 25 och 30 miljoner kronor årligen. - Danmark har de senaste åren använt miljoner till att göra Kännbara straff för karpfiskare Det blev kännbara straff för de danska specimenfiskare som, utan tillstånd, försökte slå rekord i några kända skånska karpvatten. Som Sportfiske tidigare berättat greps de på bar gärning av polisen och nu har de fått sin dom av tingsrätten i Hässleholm. Straffet lyder på 40 dagsböter och förverkan av all utrustning som användes vid fisket. För flertalet betydde det att de miste fiskegrejor för tusentals kronor. Parasitangrepp. på rödingar Den svårbemästrade parasiten Acanthobdela härjar bland rödingarna i den numera uppdämda fjällsjön Sitasjaure i Norrbottens fjällvärld. Risken finns att det sprider sig vidare till Suorvamagasinet. Thomas Hedryd, fiskerikonsulent på länsstyrelsen i Luleå, menarattangreppet kan få förödande konsekvenserför detfortsatta fisket. Parasiten är en liten rödbrun borstigei som sugersigfast på rödingarna, företrädesvis kring ögonen och på buken. Om angreppen är stora kan det betyda döden för fisken. re Får Byälven en fungerande göstrappa? Aälven, som mynnar ut i Säffle, är känd som ett av landets bästa vatten för sportfiske efter gös. Vilket inte minst beror på att gösen hindras i sin vandring av fördämningen i Säffle. Stora mängder gös samlas nedanför dammen eftersom den trappa som byggdes 1958 aldrig har fungerat. Nu ger emellertid fiskeriverket gösen i Byälven nytt hopp. En ny trappa ska byggas under det här året säger avdelningsdirektör Sune Olofsson till Värmlands Folkblad. Innan Byälven reglerades simmade ton gös upp för att leka i Byälven. re re den danska vattnen renare. Nu bör vi se till så att där blir fisk i dem också, säger han till danska Fisk och Fri. Sportfiskarnas strävan att få till stånd en allmän fiskevårdsavgift i Sverige styrks naturligtvis av de engelska och danska exemplen. - Det ger oss ju ytterligare argument när vi skall försöka påverka svenska politiker att genomföra en fiskevårdsavgift, säger Sportfiskarnas informationschef Raymond Svensson. Svenne Andersson re Miljonsatsning på fiske i Värmland Norra Ny fiskevårdsområde har fått 2,3 miljoner kr i glesbygdsstöd och av bygdernedel, för attfortsätta sin sportfiske- och turismsatsning i Nordvärmland. Dessutom satsar föreningen själv 1,2 miljoner kr i form av skog och frivilligt arbete. Under sommaren har fyra regnbågstjärnar varit igång, nästa sommar ska det vara ett tiotal. Dessutom räknar man med att en fiskecamp, med bl a turistbyrå skall stå klar 1 juni Vegåns öringar o o pa RA:s bord Den förra regeringen godkände i efterhand Älvdalens kommuns olovliga muddringar vid Brattforsen i Österdalälven, söder om Idre. För att kunna transporterajordmassorna byggdes också en vägbank och tre vägtrummor över Vegån, utan tillstånd från vattendomstolen. Vägbygget polisanmäldes, men regionåklagaren lade ned förundersökningen, eftersom brottetansågs som ringa. Fiskeriverket ger sigdock inte, utan harfört ärendetvidare till riksåklagaren (RÅ) för s k överprövning. Verket bedömer att en hel årskull öringar gått re Pressat yrkesfiske förlorad, samt att fiskens reproduktionsområden minskat p g a bygget. hot mot håbranden Det överdimensionerade danska yrkesfisket, pressat av höga kostnader och kvoter som inte räcker, söker desperat rensa Nordsjön på dess sista fisktillgångar. En av de arter som nu drabbas är håbranden. Sedan norska, danska och i viss mån svenska långiinebåtar under åren slaktade ned det en gång rika håbrandsbeståndet har det aldrig kunnat återhämta sig. Både från Norge och Danmark har ett sporadiskt fiske bedrivits. Som alla stora hajar tål håbranden med sin oerhört långsamma reproduktionstakt inget fisketryck. Den spillra som finns kvar i Nordsjön har i år åderlåtits på re ett sätt som gör att man kan fundera över artens fortbestånd. Danska Fiskerbladet rapporterar om en båt, Helen, som under sommaren och hösten slagit sig på håbrandsfisket och uppenbarligenlyckats hitta några av de kvarvarande stimmen. Efter den mest framgångsrika fiskeresan landade man 215 hajar med en sammanlagd vikt av drygt 8 ton, vilket vid auktion i Hanstholm inbringade över kronor. Helens lyckade satsning har blivit mycket uppmärksammad och fler båtar väntas nu skaffa sig de relativt billiga redskap som behövs för att satsa på håbrandsfiske.håbranden är okvoterad och saknarheltskydd mot en sådan anstormning. re.12 JanuarilFebruari 1992 SPORTFISKE

13 Svartlistningen av sjöar upphör Statens Livsmedelsverk upphör fr o m 1992 att svartlista landets sjöar p g a för höga kvicksilverhalter. Anledningen är inte att situationen i sjöarna blivit bättre. Livsmedelsverket vill i stället att svartlistningen ska ersättas av kontroll i handeln, samt ökad information och kostråd till s k utsatta grupper. Dit räknas yrkesfiskare, sportfiskare och havande kvinnor. - Kommunernas miljö- och hälsoskyddskontor får ta an- svaret för att det inte säljs fisk i handeln som överskrider gränsvärdena. Dessutom ska viss s k egenkontroll ske hos fiskgrossisterna, säger Ann Christin Larsson, byrådirektör vid livsmedelsverket. Nuvarande gränsvärden 1 mg kvicksilver per kilo fiskkött (bl a abborre, gädda, lake) och 0,5 mg (vissa andra fiskarter) gäller fortfarande - oavsett var fisken är fångad i landet. Rlsto O Seppänen M "Ett dike" förstörde öringens lekplats Länssstyrelsen i Kristianstad har polisanmält Olofströms Kraftbolag för brott mot vattenlagen. Bolaget har utan tillstånd avlett vatten från Holjeån och därmed nästan torrlagt ett lekområde nedströms kraftverket i Gonarp. - Det handlar om ett ca 500 kvadratmeter stort lekområde för havsöring som förstörts av kraftbolagets grävningar, säger fiskerikonsulent Johan Pettersson vid fiskeenheten. Kraftbolaget försvar sig med att man "bara" grävt ett dike för att avleda vatten. Vi får väl hoppas att vattendomstolen talar om för Olofströms kraft att inte ens kraftbolagen får handskas hur som helt med våra rinnande vatten. M Gamla svenska fiskedrag är en Intressant företeelse, tycker samlarklubben Rullen, som viii försöka katalogisera alla svensktillverkade drag. (Foto: Svenne Andersson) Gamla drag efterlyses Samlarklubben Rullen samlar inte bara på rullar. Medlemmarna är också intresserade av andra fiskeprylar, t ex gamla drag som man nu tänker försöka katalogisera. - Vi vädjar till alla som har gamla drag, kartonger, kataloger och broschyrer liggande att höra av sig till oss, säger klubbens ordförande Keith Falk, Sölvesborg. Vad klubben vill ha är uppgifter om fabrikstillverkade, svenska drag. Många fabriker och mekaniska verkstäder har haft dragtillverkning på programmet 215 hajar I fiskhallen I Hanstholm i somras. En sådan blid kan ge Intryck av att det finns gott om håbrand. Men då ska man minnas att det handlar om en stimfisk. Trots att beståndet är nedfiskat och svagt kan det uppträda många Individer på en liten yta. Ett enda lyckat fiske kan då vålla beståndet allvarlig skada. (Foto: Nils Duve) och inom samlarklubben misstänkerman atten hel del rariterer ligger och rostar i sjöbodar, i källare och på vindar. - För att det inte skall svälla ut för mycket ska vi försöka hålla oss till sådana drag som tillverkats i någorlunda stor skala. Om bysmeden gjort hundra drag till sej själv och kompisarna är det knappast intressant, säger Keith Falk. Den som har drag eller upplysningar att komma med är välkommen att ringa till Keith Falk, tel M Alla vattenägare är inte giriga En notis i Sportfiske om att vattenägare, bl a i Värmland, chockhöjeravgifterna vid tävlingar harorsakat reaktioner: - Vattenägarna i vår förening är positiva till tävlingsfisket. Vi anser att det är ren fiskevård att plocka upp "tusenbröder", säger Hilding Nilsson, ordförande i Nordmarksälvens fiskevårdsområde. Fiskevårdsområdet är nybildat och under det första året tar man inte ut någon hyra alls vid tävlingar. Senare, om det blir större tävlingar, kan man tänka sig ett par kronor per tävlande i avgift. Det är dock en 'Iång bit kvar till de 40 kr som vissa fiskevårdsområden kräver.m JanuariJFebruari

14 Berry Spaak vet hur mail lurar Vätterns storlaxar. 9,22 kg vägde laxen som blev största fisk vid Granviks trollfngträff. (Foto: Jan Olsson) 'I Berry Spaak blev trollingkung &rry Spaak från Västerås, som i fjor slog världsrekord för insjölax med en Vätternbjässe på drygt 17 kg, visade vid trollingträffen i Granvik attden fångsten inte var någon slump. Berry tog största fisken, en lax på 9,22 kg. Efter förra årets makalösa fångster av stora insjölaxar har intresset för trolling i Vättern vuxit lavinartat. Granvikträffen i november hade lockat cirka 40 deltagande båtar och ett 90-tal deltagare. Totalt fångades ett 30-tal laxar. Utanför tävlingen gjorde en lokal fiskare en uppmärksam- mad fångst på lördagen. Han fångade en lax på drygt 13 kg och en fisk, som uppges ha varit en öring, på 14,5 kg. Olyckorna inom trollingfisket tycks nu komma slag i slag. Vid Granviksträffen förliste ett trollingteam från Kungsbacka med sin Ockelbo B 16. Av oförklarlig orsak började båten ta in vatten. Sedan besättningen sänt upp nödraket kom fyra andra båtar till undsättning och började bogsera den skadade båten in mot hamn. Innan de hann fram sjönk den skadade båten på cirka 20 meter vatten. M Tusen döda laxar i Mörrumsån Cirka tusen döda laxar och öringar har samlats upp i Mörrumsån, drabbade av svampsjukdomar. Ändå tror Mörrums fiskeriförvaltning att nästa års sportfiske skall bli tämligen normalt, möjligen med undantag för vårfisket efter utvandrande öring. liera svenska älvar har i år haft kraftiga utbrott av svampsjukdomar. Värst drabbad är Mörrumsån, där man i oktober kunde se döda och döende fiskar på var hundrade meter. - I botten ligger infektionssjukdomarsom furunkulos och UDN. Dessa sätter ner fiskarnas motståndskraft och gör dem mottagliga för svampangrepp, säger Ulf Peter Wiehardt vid Fiskhälsan. Kombinationen av infektionssjukdomar, stor fisktäthet och varmt vatten utlöste en formlig epidemi i många kända sportfiskevatten. Förutom Mörrumsån har mycket kraftiga utbrott konstaterats i bl a Emån, Dalälven och Ljungan. I Mörrum har man gjort sitt bästa för att samla upp alla döda fiskar. Ca 1000 fiskar har samlats in, varav 150 öringar. - Vi har naturligtvis inte fått tag i alla. Kanske har lika många till dött, kanske färre, säger fiskeriförvaltningens chef Curt Johansson. Döda laxar, övervuxna med svamp, var en vanlig syn I Mörrumsån under oktober. (Foto: Svenne Andersson) -Menvi uppskattarattcirka fiskar vandrat upp för att leka och det innebär att det ändå finns gott om fisk i ån. Trots detta har fiskeriförvaltningen beslutat sig för att gardera förettsämrevårfiske. Alla fiskekortköpare kommer attinformeras personligen och dessutom har man beslutat att under april "frysa" fiskekortspriserna vid 1991 års nivå. Däremot räknar man med att resten av fiskesäsongen blir helt normal, kanske t o m mycket bra. Fiskhälsan har haft bråda dagar, med att fara runt till alla smitthärdarna. Ulf Peter Wichardt tror inte att reproduktionen äventyras av sjukdomarna, men är ändå bekymrad över sjukdomsspridningen: -Spridningen avfurunkulos är oroande. Torneälven drabbades 1986, Mörrumsån och Umeälven 1990 och i år Luleälven. Många odlingar har fått smittan och nu gör vi allt vi kan för att hindra vidare spridning. Svenne Andersson M 14 JanuariiFebruari 1992 SPORTFISKE

15 LEDAREN BLI EN AKTIV MEDLEM Sverige har fått en ny regering. I sin regeringsförklaring anger man fyra stora uppgifter för de kommande tre åren. En av uppgifterna är "att forma en långsiktig och hållbar utveckling mot ett samhälle med frisk luft och rent vatten, levande sjöar och skogar." Dessutom uttalas att "de ideella och frivilliga insatserna spelar en ovärderlig roll i ett gott samhälle." Men i praktisk handling verkar allt gå i motsatt riktning! * Statsbidraget till fiskevården skall halveras. * Sportfiskarnas statliga bidrag för olika projekt inom fiskevårdens område skall helt försvinna. * Det statliga Fiskeriverket får kraftigt minskade resurser. * Länsstyrelserna skall sköta de regionala fiskefrågorna med mindre pengar. * Statsbidraget till folkbildningen, bl a studiecirklar i fiskevård skall minskas kraftigt. * De statliga markerna förvaltade av Domän skall säljas ut. Domäns riksfiskekort riskeras att styckas sönder för att på sikt försvinna. Staten avsäger sig ekonomiskt ansvar för fiskevård och sportfiske. Vårtförslag om en allmän fiskevårdsavgift kommer troligen att kastas i papperskorgen. Marknaden skall helt få slå igenom. Penningstinna intressenter kommer att gynnas! I praktiken ställer regeringen upp bakom vattenägarnas kamp för skyhöga arrenden och fiskekortspriser. Som om detskullegaranteraoss rena vatten, levande sjöaroch andra vattendrag! Landets sportfiskare kommer i framtiden att få betala mycket höga fiskekortspriser. Den nödvändiga fiskevården i många vatten riskeras att helt slås ut. I detta läge krävs att alla sportfiskare och miljövänner ställer upp för aktiva klubbar, distrikt och förbund. Många fler måste bli aktiva, kunniga och engagerade. Annars kommer sportfisket att styras av andra intressen. Detta fordrar personliga uppoffringar av slag som vi sett för lite av från många sportfiskare. Hittills har ett litet fåtal stått på barrikaderna. Nu krävs ett bredare engagemang från oss alla. Dagens oförsvarligt låga årsavgifter i klubbar och förbund räcker inte till för att klara framtidens utmaningar. Riksförbundets omfattande stöd till alla enskilda medlemmar och klubbar måste finansieras på något sätt! Studiecirklar och annan kursverksamhet måste betalas med högre deltagaravgifter. Nya inkomstkällor till verksamheten måste diskuteras och prövas. Årets kongress i Hjo kommer attfå ta ställningtill ett antal förslag från förbundsstyrelsen. Ide- och miljöprogram, nya stadgar, utbildningsplan m m. Alla förslagen. syftar till att stärka och utveckla organisationen, skapa bättre interna kommunikationer, förbättra kunskaper och kompetens m m. Nu ligger avgörandet i våra egna händer! Statsmakterna fråntar sig sitt ansvar för fiskevården och ett sportfiske för alla. Det är vi själva som får bita ihop, bilda opinion och driva på. Förverkliga våra egna ideer. Uppmaningen till landets sportfiskare kan bara bli denna: Bli en aktiv medlem, ställ upp för landets sportfiskeorganisation - våra klubbar, distrikt och förbund! Ingen annan kommer att kämpa för fiskevård och ett sportfiske för alla. Du avgör framtiden! M Kan man rädda storöringen? Ett samnordiskt storöringseminarium har hållits i Lillehammer. Undertrevälmatade dagar lyssnade de 60 deltagarna till rapporter om öringstudier från Enare träsk i norr till Mjösa i söder. Sverige bidrog med erfarenheter från öringforskning i några norrländska och mellansvenska vattendrag. För inte så länge sedan fanns det gott om storöring i de nordiska vattnen, men framförallt vattenkraftutbyggnaden har tagit död på många fina stammar. Det gavs bevis på hur man, till stora kostnader och i elfte timmen, försöker rädda värdefulla stammar åt eftervärlden, exempelvis Gullspångsöringen. Mjösas storöring har rönt ett speciellt intresse bland orts- befolkningen. Den finns nämligen med på skolschemat. Operation Mjösörret, med en heltidsanställd projektledare, kom igång Huvudmålsättningen formulerades till "mer öring, renare vatten och ökade möjligheter för friluftsliv och fritidsfiske". Det programmet köpte naturförvaltningen i Trondheim, fylkesmannen i Opdal och några privata sponsorer från näringslivet. Adan Gönzis studierav Dammåöringen, via radiomärkning, väckte nyfikenhet, Det är en ny typ av forskning som redan blottat helt okända beteenden hos lekvandrande öring. Studierna har pågått itre år och Gönzi vill gärna fortsätta om medel beviljas. Richard Öhman M Dammåöringen I Jämtland är Intres-. sant för sportfiskarna, men också för forskarna som under flera år följd dess lekvandrlng. (Foto: Richard Öhman). SPORTFISKE Januari/Februari

16 "I Östgötarna vann.. specimentävlingen Ostgötarna lyckades samla 709,5 p 4. FK Rutilus 605,0 p flest poäng i årets upplaga av 5. FK Balans 553,0 p 6. SFK Svenska specimentävlingen. City 355,3 p7. SG Örnen 327,5 Den riksomfattande tävlingen p 8. Skövde SG 286,5 p 9. hade i år lockat fler intresse- Farsta FF273,O p10. Växjö SK rade specimenfiskare än nå- 251,0 p. gonsin. Individuellt: 1990/91 års upplaga av 1. Sven Martinsson, Tinca tävlingen kunde summera inte 327,0 p 2. Jörgen Larsson, FK mindre än 32 olika klubbar Balans 261,0 p 3. Lars ellergrupper på poänggivande Teuchler, Team Cisco 196,0 p plats närti!lvlingen avslutades. 4. Anders Nordlander, SG Ör- Klubbtävlingen: nen 174,5 p 5. Jens Olsson, 1. Östgötarna 1046,0 p 2. Stockholms specimenhunters Team Cisco 825,5 p 3. Tinca 172,5 p. M Rena vilda västern i Alvdalen Mer folk än någonsin har den gångna säsongen fiskat i Österdalälven vid Älvdalen. Fisket har dock skett utan giltigt fiskekort, Något sådant har inte gått att köpa, eftersom bildandet av ett fiskevårdsområde har överklagats. - Det har fiskats kopiöst i älven, vilket skadat fiskbestånden, eftersom fiskevården samtidigt slutat att existera. Vi kräver att snarastfå en lösningpå dethär problemet, sägerleifsörensen, ordförande för de närmare 300 organiserade sportfiskarna i Älvdalens SFK. Jordägarstämmans beslut om byggande av ett kraftverk vid Brunnsberg kommer upp till rättslig prövning under våren M o Kanadaröding i Annsjön Sedan ett par år tillbaka har rykten gjortgällande att kanadaröding finns i Annsjön, sydväst om Are. Att fisken etablerat ett bestånd i sjön bekräftas nu av ett provfiske som fiskeenheten vid länsstyrelsen i Jämtland genomfört. Första utlägget av nät gav provfiskarna kg kanadaröding och den största av de fångade fiskarna vägde cirka 9 kg! För sportfiskare är detta givetvis en intressant uppgift, men fiskevårdarna är inte glada. - Vi är oroade för att kanadarödingen sprider sig även till Areälven och Aresjön och går hårt år det naturliga rödingbeståndet där, säger Sven-Ola Öhlund, chef för fiskeenheten. M Fiskepirater fångar miljoner laxar 7:-ots att staterna runt Stilla havet 1989 kom överens om att upphöra med drivgarnsfiske efter lax, fiskas det upp miljoner laxar varje år, enligt en notis i amerikanske Sports Afield. Under det senaste året beräknas 90 piratfartyg, oflaggade men huvudsakligen från Taiwan, Japan och Sydkorea, har fångat tusentals ton Stillahavslax.Troligen lan'das fångsten i Sydamerika, där den sedan märks med falsk ursprungsbeteckning och säljs till USA. Den enhet inom amerikanska flottan som svarar för fiskebevakningen uppger att piraterna opererar i vatten som är mycket svåra attövervaka. Ändå harman underde senastefem åren lyckats fånga 34 fartyg som i lasten haft mer än 20 miljoner laxar. M Rockorna var förr vanliga / Kattegatt men är/ dag utrotade på grund av överflsket. Fiskeenheten kräver minskat fiske i Kattegatt Länsstyrelsen i Halland har låtit göra en studie över fiskenäringen i länet. Studien ger en översikt över fiskets utveckling från 500 år tillbaka och fram till nu. Den ger en nedslående bild av hur det moderna fisket drabbat flera fiskarter. Exempelvis var fisket efter kolja under 1870 talet Hallands viktigaste och det var betydelsefullt ända fram till för 20 år sedan. Som mest fångades 320 ton kolja 1926, 1982 fångades bara 3 ton! I dag är koljan helt utfiskad. Rockorna ärocksåförsvunna liksom i stort sett hummern. I enkäter gjorda med yrkesfiskare redovisas att praktiskt taget alla fiskslag minskat mycket. De enda där man redovisar en liten ökning under senaste åren gäller skrubba och sjurygg. Orsakerna till det dåliga fisket är övergödning av havet och överfiske. Dessa faktorer har under de senaste två decennierna totaltförändrat sammansättningen av Kattegatts fiskbestånd. I sitt handlingsprogram har fiskeenheten vid länsstyrelsen i Halland formulerat en rad åtgärder för att vända den trista utvecklingen. BI avill fiskeenheten att maskstorleken i fisktrålar ökas till 110 mm för att ge ungfisken bättre chans att undkomma. Man kräver också att danskarnas industrifiske i Kattegatt stoppas och att all trål-. ning på grundare vatten än 20 m förbjuds. Andra mål för fiskeenhetens verksamheter är att verka för bättre miljö i Kattegatt och att få stopp på deltidsfiskarnas försäljning av fisk och skaldjur. M Nya garantier vid båtköp När den nya konsumentköplagen trädde i kraft vid årsskiftet 90/91 upphörde båtbranschens s k Sweboatgarantin att gälla. Nu har emellertid Båtbranschens riksförbund och Konsumentverket kommit överens om vad som skall gälla vid. båtköp. Enligt den nya lagen innebär garanti en funktionsgaranti, d v s varan ska fungera klanderfritt under garantitiden. BRF rekommenderar sina medlemmar att lämna ett års garanti på nya båtar och tre månader på begagnade. De nya reglerna ska inte förväxlas med konsumentköplagens reklamationstid, som alltid är två år. För att kunna reklamera en vara efter garantitidens utgång måste köparen kunna påvisa att varan hade felet redan vid leveransen. M 16 Januari/Februari 1992 SPORTFISKE

17 Fantastisk säsong i Danmark Våra danska sportfiskebröder' har upplevt sin bästa laxfiskesäsong på många, många år. Havsöringsfisket har varit lysande på de flesta håll och Gudenån på östra Jylland har upplevt sin första stora laxstigning. Danmark har kommit långtnär Jylland, har man satsat på utdet gäller miljö- och fiskevård, sättning av lax och i sommar har kanske så långt att vi svenskar laxuppgången varit riktigt bra i snart får åka dit för att se och båda dessa åar. lära. Framförallt tycks lagstif- Längst ner på Västjylland finns tarna vara snabbare när det det stora Gelsåsystemet.1 dess gäller att komma till beslut i yttersta del, Ribe å, har man dessa frågor. Så har man t ex gjort utsättningar av den storgenomfört långt gående restrik- vuxna svenska Mörrumsöringen. tioner när det gäller att skydda En satsningsom visatsig mycket de många små åarna från av- lyckad. Två timmars elfiske i lopp och föroreningar. Danmark höstas gav 50 havsöringar på har också infört hårda begräns- en ganska begränsad yta. ningar för husbehovsfiskarnas Sportfiskarna har också fått sin nätfiske. beskärda del av fångsten, med Tillsammans med massiva flera öringar upp mot tio kilo. utsättningar av lax och havsör- De flesta och de största tas ing har det lett till att det blivit dock av den yrkesfiskare som allt färre danskar som åker till har fisket vid åmynningen. Han Sverige för att fiska havsöring. hardengångna säsongen fångat Dom har bättre fiske på hemma- flera öringar över tio kilo, den plan. störstavägde 15,4 kg! Fisken är Gudenån har i år bjudit på sitt mera värd i ån än i garnen, kanske bästa havsöringsfiske resonerar Ribe Sportsfiskenågonsin. Dessutom ettmycket forening och har därförbeslutat bra laxfiske. Även i Karup å, att köpa upp lax- och öringfissom rinner ut i Limfjorden, har kerättigheterna avyrkesfiskaren. det i år fångats hundratals grova danska kronor per år havsöringar. Minstfem stycken kostade det - vilket betyder en över tio kilo. Även i Storån och höjning av medlemsavgiften i Skjaern å, som ligger på västra klubben med 400 kr! M Nu kan sportfiskarna med gott samvete köpa "rätt" fiskekort till Storån ovan Idre. (Foto: RIsta O Seppänen) 'I Slutbråkat i Idre I årtionden stred Idre Jordägande Socknemän och Idre Särna Samfällighetsförvaltning om vem som hade rätt att sälja fiskekort till en sträcka i Storån, ovan Idre. Efter rättslig prövning har nu Särna-Idre fiskevårdsområde bildats och ett enda kort gäller på sträckan.. - Jag hoppas att vi kan finna en lösning så att fiskekortet även kan gälla Domänfiskevattnen i området, både en del av Storån och vissa andra åar, säger Lars Grytlng, kronojägare vid Särna-Idre skogsförvaltning, som fr o m 1992 också har hand om bokningarna till den särskilda flugfiskesträckan i Storån inom Töfsingadalens nationalpark. M Höstens e1f1ske efter lekmogna havsöringar I Ribe å gav ett strålande resultat. 50 stora havsöringar kommer nu att utgöra basen för ett fortsatt avelsarbete. (Foto: Erik Petersen) fiskeriverket ger inte upp försöken att begränsa det svenska laxfisket. Närverkets nya styrelse i december samlades i Karlskrona fick den ta del av nya förslagtill inskränkningar, framförallt vad gäller kustfisket i Norrland lade dåvarande fiskeristyrelsen fram ett förslag om inskränkningar av svenskt laxfiske. Sedan förslagetförst urvattnats ordentligt i remissomgången skulle styrelsen ta beslut i december. Men den gången blev det tummen ner för begränsningar. Med hjälp Begränsning av laxfisket av handelns och allmänhetens representanter i styrelsen lyckades yrkesfiskarna stoppa nästan alla förslagen. Rskeriverkets tjänstemän ger emellertid inte upp, utan kommer nu igen med i stort sett samma förslag. Företrädarna för intresseorganisationerna är nu borta ur styrelsen och tjänstemännen har uppenbarligen goda förhoppningar om att den här gången få igenom förslagen. I huvudsak handlar det om en generell fredningstid för lax och öring utefter Norrlandskusten. För Upplands och Gävleborgs län föreslås fredning från 1 maj till 5 juni, för Västernorrlands, Västerbottens och Norrbottens län 1 maj till 15 juni. Dessutom blir det förbud inom fredningsområdena att fiska lax med nät och fasta redskap från 1 maj till 25 juni. Rskeriverkets ledning förbereder också ett förslag om att drivgarn och drivlinor skall förbjudas innanför 4-milsgränsen 15 juni till 15 september. Utanför gränsen finns redan detta förbud. - Vi har inte hunnit studera förslagen i detalj, men så vittjag nu kan bedöma är det här ett steg i rätt riktning, säger konsulent Martin Engström vid Sportfiskarna och fortsätter: - Vår kampanj "Rädda Naturlaxen" kommer naturligtvis att fortsätta att driva kraven om fiskestopp på uppväxtplatserna, men så länge vi inte nått dit får man vara glad åt alla inskränkningar i deföverdimensionerade svenska laxfisket. M SPORTFISKE JanuariIFebruari

18 ALASKA 1992 I mer än 10 år harvi ordnat turer tilalaska. våra 17 reseledare gläder sig åt att ge dig en oförglömlig upplevelse, Fångade laxar flygs hem gratis, Kungslax eller SUverlaxfiske: Det är många turförslag i vår katalog 1992: Utflygning med sjöflyg: där du bor i hytte i vildmarken - åker gummibåt ner för Alaskas floder - eller bor i tälteamp direkt vid floden. Varje tur är planlagd så att vi ankommer när fisket är som bäst. Skicka efter vår informativa broschyr med många intressanta fiskeresor till Alaska. VI SES I ALASKA DÄR DET FINNS laxnuaila. 16 dagar från KRONOR. Vi har även tagit fram en videon/m om fisket I Alaska. Skicka in 20:- i svenska frimarken, så lånar vi ut broschyren till föreningar. Vill du vara säker pd en verle/igjisleeupplevelse tjieer du med World Wide Sport Fishing Club. W.W.S.F.C. STÄREVFJ HÖRSHOLM DANMARK Tfn. 0094S-4S !J-fäfsningarfrån :rinfand fj'u1us l1t/(p tommer tif{'oåren 1992/ FÖRDELAR MED PITE-SPÖT Super precision mellan rulle & spohus Fiska utan trassel med 0,06 m m lina Linans ingångshål Ar högtplacerat for att förhindra att linan skall komma under rullen Upplindningsbar baksida (når man förflyttar sig mellan hålen) Fyrkantig topp, kan slipas till önskad aktion 2 st toppar, pimpeltopp, mormyskatopp Stor rulle (for att motverka spiral på linan) O iiq ~ MORMYSKATOPP!Il =,~ Stor precision mellan. spöhus81 och rullen Upplindningsbar bakdel (används när man förflyttar sig mellan hålen) Ja tack, und mig mot poatfilrakott med 8 dag returritt... st PITE-SPöN å 59:- Vid köp av 2 SI PITE-8PöN medföljer 4 st mormyskor i en ask (VÄRDE 50:-) J-. { Volfram mormy~or 51l.lUperflnalask,. /... st askar 99,- (ord pns 165:-) Namn Ga1Uadrell POlladrelI U GENERALAGENT fmsk,at Jorma Turunen Turus Ukko OY Sammy Virkkunen World Fishing Equipment Box 5089, Karlskoga Tel ' Mobiltei T.,[[ Svensf:g Sport- oeft frititlsfisk,ate VASSA KROKAR TILL SKÄRPTA FISKARE ~ PM!1!!2!iE ~ ~ FINEST HAND MADE BRITISH HOOK fldexa U 18 Januari/Februari 1992 SPORTFISKE

19 FLUGBINDARSTART Nykomponerad flugbindningssats för de som vill försöka sig på att binda sina egna flugor. Förutom enkelt städ och ett parverktyg innehåller satsen de vanligaste fjäder- och hårmaterialen tråd, tinsel, vax, lack och några olika krokar. Instruktionsbok med beskrivning av några vanliga flugmönster medföljer. Ca-pris 216:- Marknadsförs av Sportag/Holm, Malmö... FARGSTARKA VOBBLER Abu Garcia kompletterar sina vobbler inför -92 med ytterligare tre starka färger. Grön/gul och orange/gul fluo med kraftigt mörkt ryggmönster, liksom silver med blå rygg. Dödliga färger inte minst för gädda och gös. SUPERLINA Royal Super Match är en tysk lina med hög dragstyrka. Vad sägs om t ex 0,20/4,3 och 0,30/8,4 kg, samtidigt som linan håller angiven diametermycketbra. Relativt stum och med hög knutstyrka. Kommer på svensk marknad i tio dimensioner från 0,12-0,50. Prisexempel omkring 100:-/2x100m 0,30. Import Sjöbergs, Falun. ABBORRMAGNETER Rauhalan Kalastus fortsätter att utveckla sittvinterprogram. Den traditionella balansaren Hopeakala kommer nu i ytterligare storlekar och flera verkl igtgiftiga färger. Ca-pris 50:-/st. Velho-Jlg ärenjiggliknande balansare i varierande storlekar och färger. Ca-pris 35:-/st. Huijarl-Jig är en något slankare version av ovanstående och till samma pris. Import HS Import, Mantorp o AGNPABURK Många gånger, inte minst vid pimpelfiske, skulle man vilja prova med naturligt agn. Att skaffa sådant är dock inte alltid så lätt. Konserverat naturligt agn kan då vara det som räddar situationen. Shiner Minnows är en löjliknande fisk på burk och kan betraktas som ett allroundbete för rovfisk. Finns i tre storlekar och kostar ca 34:- - 38:-/burk. Grass Shrimp och Wax Worms serintressantaut för tex sik, regnbåge och röding. Ca-pris 35:-/påse. Laxägg är ett gammalt superbete som lockar många fiskarter. Ca-pris 40:-/burk. Import Darts, Malmö SPORTFISKE Januari/Februari

20 I e i EN KLASSIKER o BLAND ARSBOCKER Årsböckerna påminner oss om att ett nytt fiskeår är på gång. Sportfiske 92 - inne på sin 30:e årgång - har som vanligt ett stort antal intressanta artiklar sammanstälidå av veteranen Rune Sternberg. I årets upplaga beskrivs bl a trolling i Hanöbukten, hur man fiskar gädda med fluga, Emån - ett välskött fiskeparadis, sportfiske på Island, Mörrum under 50 år, fisket i Åbo skärgård, Nordre älv och Rogen storöringarnas sjö, plus en massa annat. Utges av Bokförlaget Semic och kostar i år 64:-. MEDELKROK Traditionell Low Waterkrok anser många vara för lång och vek för laxfiske, medan vanlig dubbellaxkrok är för kort. Loop OneEx är ett mellanting, lx long och medium grov. Finns f n i storlek 2-8. Ca-pris 39:-/förp om 10 st. Import Loop Tackle Design, Äkersberga SPONFRAN EAGLECLAW Fiskelexikon - från A till Ö är ett nytt uppslagsverk som huvudsakligen riktar sig till fiskare. På närmare 300 sidor har författaren Olle W Nilsson i alfabetisk ordning samlat ord och uttryck som fiskare kan stöta på. Det handlar om allt från fiskar och fiskemetoder till modern fiskevård, flora och fauna. Alltmed längre ellerkortare förklaringar. Texten illustreras med ett 50-tal foton och teckningar av Rolf Smedman. Utges av Raben & Sjögren och kostar ca 342:- Amerikanska Eagle Claw har ett brett program, inte minst rullar och spön. Autograph och Aristocrat Eagle har klingor i IM6-fiber. På bilden 8,5 fot spinn för vikter 5-20 gram. Ca-pris 1.390:-. Black Eagle III är en enklare serie i standardgrafit och foamhandtag. Tre haspelspön finns på svensk marknad från UL till 8' 7-35 gram. Ca-priser 370: :-. Importeras av Adexa, Trollhättan. o KOLL PA UPPVANDRINGEN Spey Cast Salmon Counter är en fiskräknare byggd på modern teknik. Konstruktionen är sådan att gissningar om antal vandrande fisk utesluts. Dubbla, infraröda ljusstrålar räknar de fiskar som går mot strömmen, som t ex lax och havsöring. Spey Cast SC låter fisken passera fritt utan att för räkning behöva fångas i fällor eller på annat vis störas under sin vandring. Laxräknaren är ett värdefullt hjälpmedel i varje vattendrag att skaffa sig tillförlitlig kontroll på fiskstammar. Enklast monteras räknaren i en befintlig laxtrappa eller på plats där strömmen har en naturlig avsmalning som fisken passerar. Spey Cast SC levereras klar för anslutning till 20o-voltsnätet. Intresserade kan vända sig till Spey Cast/Pelle Klippinge HB, tel , o MODERNT FISKELEXIKON.20 Januari/Februari 1992 SPORTFISKE

Proffstacklet SOM KROKAR FLER

Proffstacklet SOM KROKAR FLER TEXT Jens Bursell redaktion@fiskejournalen.se FOTO Jens Bursell & Peder Lichtenberg Vid fiske med naturligt agn efter gädda, gös och abborre kan andelen missade fiskar vara störande hög, speciellt om du

Läs mer

Ny inventering av fritidsfisket i Vättern 2010.

Ny inventering av fritidsfisket i Vättern 2010. Datum 2011-02-01 Beteckning Jönköpings län Västra Götalands län Östergötlands län Örebro län Ny inventering av fritidsfisket i Vättern 2010. Fram till 1993 var inrapportering av fångst obligatorisk för

Läs mer

ASP - BIOLOGI/EKOLOGI - UTBREDNING O TRENDER - HOT OCH ÅTGÄRDER

ASP - BIOLOGI/EKOLOGI - UTBREDNING O TRENDER - HOT OCH ÅTGÄRDER ASP - BIOLOGI/EKOLOGI - UTBREDNING O TRENDER - HOT OCH ÅTGÄRDER Jan Eric Nathanson (hotade sötvattensfiskar) SÖTVATTENSLABORATORIET VIKTER UPP EMOT 9 10 Kg UTBREDNING AV ASP (Aspius aspius) Introducerad

Läs mer

Skitfiske på dig önskar. Fiskeresurs i Eda

Skitfiske på dig önskar. Fiskeresurs i Eda Hej Här får du ett litet häfte med information om våra fyra vanligaste fiskar som finns i våra vatten. Här kan du få lite tips om var fiskarna tycker om att simma, hur de lever och varför det är bra att

Läs mer

Min fiskebok en faktabok om allt man behöver veta om våra vanligaste fiskar.

Min fiskebok en faktabok om allt man behöver veta om våra vanligaste fiskar. Min fiskebok en faktabok om allt man behöver veta om våra vanligaste fiskar. Av Abborre Abborren är en av våra allra vanligaste sötvattenfiskar. Hon-abborren kan väga över 4,5 kilo medan hanarna sällan

Läs mer

Sportfiske. Catch and Release. www.blekingearkipelag.se

Sportfiske. Catch and Release. www.blekingearkipelag.se Sportfiske Catch and Release www.blekingearkipelag.se BLEKINGE Olofström Karlshamn Ronneby Sölvesborg Karlskrona Att återutsätta en fisk, även kallat Catch and Release (C&R), är en metod med syfte att

Läs mer

Bernt Moberg. Framtiden för laxen?

Bernt Moberg. Framtiden för laxen? Bernt Moberg Framtiden för laxen? 3 , Testeboån Vattendirektivet det viktigaste som hänt fiskevården. Vattenrådet är en mötesplats för ökad demokrati i vattenförvaltningen. Vattenrådet är en kunskapsspridare

Läs mer

rapport 2013/1 Provfiske med ryssja i Enköpingsån 2012

rapport 2013/1 Provfiske med ryssja i Enköpingsån 2012 rapport 2013/1 Provfiske med ryssja i Enköpingsån 2012 Alexander Masalin, Johan Persson, Tomas Loreth och Per Stolpe, Upplandsstiftelsen Gustav Johansson, Hydrophyta Ekologikonsult Författare Alexander

Läs mer

Kronobergsdistriktets specimencup Slutrapport Årets fisk Ål 2000 gr Fångad av Mona Widén

Kronobergsdistriktets specimencup Slutrapport Årets fisk Ål 2000 gr Fångad av Mona Widén Kronobergsdistriktets specimencup Slutrapport 2007 Individuellt Mona Widén Max Lösche Jörgen Karlsson Lagtävlingen AFK Borren Växjö SK SFK Firren Årets fisk Ål 2000 gr Fångad av Mona Widén Kronobergsdistriktets

Läs mer

Flera hotade arter och stammar i Nedre Dalälven

Flera hotade arter och stammar i Nedre Dalälven Flera hotade arter och stammar i Nedre Dalälven Massor med oro och frågor om fisken i Dalälven Oroande minskning av öring, harr, sik! Lax, harr, öring: Vad kan vi göra för att få det bättre för våra laxfiskar?

Läs mer

LAX- LEXIKON LAXENS OLIKA STADIER OCH UTSEENDE

LAX- LEXIKON LAXENS OLIKA STADIER OCH UTSEENDE LAX- LEXIKON LAXENS OLIKA STADIER OCH UTSEENDE Lekfärgad hanlax Inför leken mognar hanlaxens färg allt mer, ibland till och med åt det svarta hållet, och skinnet blir robustare. Kulören varierar från olika

Läs mer

Östersjölaxälvar i Samverkan

Östersjölaxälvar i Samverkan Östersjölaxälvar i Samverkan Yttrande angående remiss Datum Dnr Mottagare 2015-05-01 1344-15 Havs- och Vattenmyndigheten Förslag till ändring av Fiskeriverkets föreskrifter (FIFS 2004:25) om resurstillträde

Läs mer

Det var en gång. Året var 1967... Fiskerikonsulenten Ulf Lundin i Uddevalla upptäckte att fisken dog i många västsvenska sjöar och vattendrag.

Det var en gång. Året var 1967... Fiskerikonsulenten Ulf Lundin i Uddevalla upptäckte att fisken dog i många västsvenska sjöar och vattendrag. Det var en gång Året var 1967... Fiskerikonsulenten Ulf Lundin i Uddevalla upptäckte att fisken dog i många västsvenska sjöar och vattendrag. När han undersökte vattnet fann han att ph-värdet i vissa fall

Läs mer

Kinnekulle och Sunnanå 2010

Kinnekulle och Sunnanå 2010 Trollingtävlingarna Kinnekulle och Sunnanå 21 Samt en skattning av trollingfisket i Vänern perioden 1997 29 Mikael Johansson & Magnus Andersson Dnr 26-211 Kort resumé av 21 års resultat Data från trollingträffarna

Läs mer

Foto Jan Felten, fotomontage Paul Felten

Foto Jan Felten, fotomontage Paul Felten Foto Jan Felten, fotomontage Paul Felten Öring i Mark är ett projekt initierat av fiskevårdsföreningarna för Öresjöarna, Tolken, Sandsjön och Öxabäck. Målet för detta projekt är att restaurera vattenvägarna

Läs mer

Markus Lundgren. med underlag från

Markus Lundgren. med underlag från Havsöring i Sverige förvaltning och beståndsövervakning Markus Lundgren med underlag från Havsöring leker i många små vattendrag.... och är en karaktärsart viktig för övrig biologisk mångfald! 2017-03-28

Läs mer

SMÅLÄNDSKA SPECIMENTÄVLINGEN. Marsrapporten

SMÅLÄNDSKA SPECIMENTÄVLINGEN. Marsrapporten SMÅLÄNDSKA SECIMENTÄVLINGEN Marsrapporten Lax 108 gr fångad av Börje Axelsson å Vättern 06-02-24 Efter att ha jagat efter min storfisk-lax hela hösten med stor iver lossnade det äntligen. å torsdagen fick

Läs mer

Våtflugefiske. Bottenstrukturen toppen för fisket

Våtflugefiske. Bottenstrukturen toppen för fisket Våtflugefiske Det traditionella våtflugefisket har under senare år alltmer kommit i skymundan. Torrflugefiske och nymffiske har brett ut sig i stället. Ibland kan dock våtflugan med sitt ofta mjuka hackel

Läs mer

SPORTFISKET OCH FISKETURISMEN

SPORTFISKET OCH FISKETURISMEN SPORTFISKET OCH FISKETURISMEN Historik En del äldre uppgifter från bildandet av Furusjön, Kiasjön och Badebodaåns gemensamhetsfiske från början av 1940-talet visar att ett visst sportfiske förekom redan

Läs mer

Låt oss vårda denna unika fördel!

Låt oss vårda denna unika fördel! Vi vill väcka din uppmärksamhet på fördelarna med friska fiskrika vatten och att bevara framtida naturresurser. Sverige har de bästa förutsättningarna för fiske med spö i hela EU. Låt oss vårda denna unika

Läs mer

Någonting står i vägen

Någonting står i vägen Det här vänder sig till dig som driver ett företag, eller precis är på gång att starta upp Någonting står i vägen Om allting hade gått precis så som du tänkt dig och så som det utlovades på säljsidorna

Läs mer

Kronobergsdistriktets Specimencup Slutrapport 2009

Kronobergsdistriktets Specimencup Slutrapport 2009 Kronobergsdistriktets Specimencup Slutrapport 2009 Individuellt Mona Widén Peter Nilsson Morgan Svensson Lagtävlingen SFK Firren Fenan Markaryds SFK Superfisken 2009 Gös 7400 gr 123 % fångad av Linus Johansson

Läs mer

- Upprätthålla funktionsdugliga reproduktions- och uppväxtområden - Säkerställa livskraftiga bestånd i havet - Främja ett hållbart fiske på kusten

- Upprätthålla funktionsdugliga reproduktions- och uppväxtområden - Säkerställa livskraftiga bestånd i havet - Främja ett hållbart fiske på kusten - Upprätthålla funktionsdugliga reproduktions- och uppväxtområden - Säkerställa livskraftiga bestånd i havet - Främja ett hållbart fiske på kusten Siken och sikfiskets status i Bottniska viken Stefan Larsson,

Läs mer

Kustfiskets framtid gråsälen? Sven Gunnar Lunneryd, Program Sälar och Fiske

Kustfiskets framtid gråsälen? Sven Gunnar Lunneryd, Program Sälar och Fiske Kustfiskets framtid gråsälen? Sven Gunnar Lunneryd, Program Sälar och Fiske 1994 startade Projekt Sälar och Fiske (PSF) Deltagare Länsstyrelser Naturvårdsverket Fiskeriverket Yrkesfiskare SNF WWF Syfte

Läs mer

FISKETURISTISK UTVECKLINGSPLAN

FISKETURISTISK UTVECKLINGSPLAN Pm FISKETURISTISK UTVECKLINGSPLAN 2005-06-08 Mats Andersson Bakgrund Eriksbergs säteri som förvaltas av Skogssällskapet utgör en unik anläggning ur många aspekter. Ett stort hägnat område med varierande

Läs mer

Flodkräftfiskevård i praktiken!

Flodkräftfiskevård i praktiken! Flodkräftfiskevård i praktiken! Tomas Jansson biolog/limnolog Vatten, kräftor, fisk & naturvård Hushållningssällskapet i Värmland Plantera ut mera kräftor så ordnar det sig!! - Riktigt så enkelt är det

Läs mer

Fiske i. Sverige. Finansierat av Naturvårdsverket

Fiske i. Sverige. Finansierat av Naturvårdsverket Fiske i Sverige Finansierat av Naturvårdsverket Fiske i Sverige Fiske är en rolig och spännande fritidssysselsättning som du kan ägna dig åt året om. När du vistas i naturen i Sverige har du många rättigheter

Läs mer

Bestämmelser för FISKE. inom Gotlands län

Bestämmelser för FISKE. inom Gotlands län Bestämmelser för FISKE inom Gotlands län Fiske på Gotland Den som fiskar måste också känna till de bestämmelser som gäller. För att underlätta för dig som fritidsfiskare har vi i denna folder gjort en

Läs mer

Hon går till sitt jobb. Hon går till sitt jobb hon hatar sitt jobb hon känner sig ensam och svag Vad kan väl jag göra då

Hon går till sitt jobb. Hon går till sitt jobb hon hatar sitt jobb hon känner sig ensam och svag Vad kan väl jag göra då Hon går till sitt jobb Hon går till sitt jobb hon hatar sitt jobb hon känner sig ensam och svag Vad kan väl jag göra då mer än att älska henne så, som jag gör Hon går på café och sätter sig ner men ingenting

Läs mer

Decimering av gädda i Logärden till nytta för rödingen?

Decimering av gädda i Logärden till nytta för rödingen? Decimering av gädda i Logärden till nytta för rödingen? Bakgrund Logärden är belägen ca 20 km öster om Falun och utgör källsjö i Gavleån. Sjön avvattnas via Hinsen och Hyn till Gavleån och dess utlopp

Läs mer

Kronobergsdistriktets Specimencup Slutrapport 2012

Kronobergsdistriktets Specimencup Slutrapport 2012 Kronobergsdistriktets Specimencup Slutrapport 2012 Individuellt Mona Widén Tina Widén Jörgen Karlsson Lagtävlingen Fenan SFK Firren AFK Borren Superfisken 2012 Ål 2168gr 120,4 % fångad av Mona Widén Mörrumsån

Läs mer

Sommaren 2010. En medlemstidning från Svenska Gäddklubben. Nytt forskningsprojekt Catch and release och korttidsbeteende på gädda.

Sommaren 2010. En medlemstidning från Svenska Gäddklubben. Nytt forskningsprojekt Catch and release och korttidsbeteende på gädda. Sommaren 2010 En medlemstidning från Svenska Gäddklubben Nicka filosoferar Det är hugget som lockar, så att ryggmärgen vibrerar. Nytt forskningsprojekt Catch and release och korttidsbeteende på gädda.

Läs mer

Kräftprovfisket 2005

Kräftprovfisket 2005 Information från Länsstyrelsen i Västmanlands län Lantbruks och fiskeenheten 2005-09-19 623-08958-05 Kräftprovfisket 2005 En flodkräfta med pigmentförändringar/skador från Örsundaån Provfisket utfördes

Läs mer

Kronobergsdistriktets specimencup Slutrapport 2003

Kronobergsdistriktets specimencup Slutrapport 2003 Kronobergsdistriktets specimencup Slutrapport 2003 Individuellt Morgan Svensson Ulf Sennvall Dan Dellerfjord Lagtävlingen SFK Bottennappet AFK Borren SFK Flugan Årets fisk 2003. mört 1068 gr 133,5 %, Morgan

Läs mer

Gemensamt fiskekort. Storuman

Gemensamt fiskekort. Storuman Gemensamt fiskekort Storuman Bakgrund O Började med ett medborgarförslag 2008 om att bättre utnyttja Uman som resurs. O 2009 togs en enkät fram med en intresseförfrågan och kontakter togs först med de

Läs mer

Redovisning av delprojekt: Trolling

Redovisning av delprojekt: Trolling ALLMÄNT Redovisning av delprojekt: Trolling Trollingfiske Trollingfiske handlar om att dra beten efter en båt på olika djup och med varierande hastighet. Trolling handlar om att hitta fisk. Presentera

Läs mer

Sura sulfatjordar vad är det? En miljörisk i Norrlands kustland

Sura sulfatjordar vad är det? En miljörisk i Norrlands kustland Sura sulfatjordar vad är det? En miljörisk i Norrlands kustland Sura sulfatjordar har ett lågt ph ofta under 4. Jorden blir sur när sulfidmineral som består av järn och svavel exponerats för luftens syre.

Läs mer

Resebrev från Gran Canaria, Tenneriffa, La Gomera, El Hierro och med besök av Lisa o Sivert, Anette o Kenneth, Monica o Peter o Inger o Hasse

Resebrev från Gran Canaria, Tenneriffa, La Gomera, El Hierro och med besök av Lisa o Sivert, Anette o Kenneth, Monica o Peter o Inger o Hasse Resebrev från Gran Canaria, Tenneriffa, La Gomera, El Hierro och med besök av Lisa o Sivert, Anette o Kenneth, Monica o Peter o Inger o Hasse Under denna period har vi hunnit besöka Gran Canaria, Teneriffa;

Läs mer

Fiskguiden 2014. Frågor & svar

Fiskguiden 2014. Frågor & svar Fiskguiden 2014 Frågor & svar 1 Vilka är de största nyheterna i årets Fiskguide? Nordhavsräkan blir rödlistad överallt utom i Barents hav vilket innebär att vår svenska västkusträka får rött ljus. Orsakerna

Läs mer

Specialtidning för BestKust Feskarna, Havsfiske Flakstadvåg Senja 2004. BestKust Feskarna 04. Augusti 04

Specialtidning för BestKust Feskarna, Havsfiske Flakstadvåg Senja 2004. BestKust Feskarna 04. Augusti 04 Specialtidning för BestKust Feskarna, Havsfiske Flakstadvåg Senja 2004 Best Kust Feskarna Havsf iskeklubb BestKust Feskarna 04 Augusti 04 Innehåll BestKust Feskarna 04, 3:e resan gick till Flakstadsvåg

Läs mer

Livet i vattnet vilka naturvärden finns och hur påverkas de av vattenkraften?

Livet i vattnet vilka naturvärden finns och hur påverkas de av vattenkraften? Livet i vattnet vilka naturvärden finns och hur påverkas de av vattenkraften? Erik Degerman, Sveriges Lantbruksuniversitet Inst. för akvatiska resurser Sötvattenslaboratoriet, Örebro 92 000 sjöar 450 000

Läs mer

Linköpings- pirken ett symmetriskt mästerverk. Av Björn Borg

Linköpings- pirken ett symmetriskt mästerverk. Av Björn Borg Linköpings- pirken ett symmetriskt mästerverk. Av Björn Borg Jag träffade upphovsmannen av Linköpingspirken, Börje Nilsson, en vacker sommardag hemma i hans trevliga lägenhet i södra Linköping. När vi

Läs mer

Runt sjön Lago Nahuel Huapi

Runt sjön Lago Nahuel Huapi Runt sjön Lago Nahuel Huapi Villa la Angostura är en liten turistort på Lago Nahuel Huapi s norra strand. På riktig spanska uttalas Villa vijja, men här uttalas det vicha. Vi kom dit på nyårsdagen vid

Läs mer

Enheten för resurstillträde 2011-03-18 13-1356-11 Handläggare Ert Datum Er beteckning Martin Rydgren 031-743 04 32 Enligt sändlista

Enheten för resurstillträde 2011-03-18 13-1356-11 Handläggare Ert Datum Er beteckning Martin Rydgren 031-743 04 32 Enligt sändlista REMISS Sida 1(9) Datum Beteckning Enheten för resurstillträde 2011-03-18 13-1356-11 Handläggare Ert Datum Er beteckning Martin Rydgren 031-743 04 32 Enligt sändlista Fiskeriverkets föreskrifter (FIFS 2004:36)

Läs mer

Eklövs Fiske och Fiskevård. Kävlingeån. Nätprovfiske 2015. Löddeån- Kävlingeån. Sid 1 (12)

Eklövs Fiske och Fiskevård. Kävlingeån. Nätprovfiske 2015. Löddeån- Kävlingeån. Sid 1 (12) Nätprovfiske 2015 Löddeån- Kävlingeån Sid 1 (12) INNEHÅLL 1 Inledning 3 2 Metodik 3 3 Resultat 3 3.1 Lokaler 3 3.2 Fångst 4 3.3 Jämförelse med tidigare fisken 7 3.4 Fiskarter 9 4 Referenser 12 Sid 2 (12)

Läs mer

Fisketips. Sommar och vinter i Bodens kommun

Fisketips. Sommar och vinter i Bodens kommun Fisketips Sommar och vinter i Bodens kommun Fiskeetiska normer I dag har det blivit allt vanligare att vi släpper tillbaka de fi skar som vi inte behöver till snar spis. En god regel är därför att aldrig

Läs mer

Leaderprojekt : Fiske i Södra Lappland LAG Jnr:

Leaderprojekt : Fiske i Södra Lappland LAG Jnr: Leaderprojekt : Fiske i Södra Lappland LAG 2010.02.01 Jnr: 2010-785 Redovisning av delprojekt: nya arter Utveckling av fisketurism Lake (Lota Lota) är den enda sötvattenlevande torskartade fisken och lever

Läs mer

Ett ungt gäng med väldigt stort engagemang. Text: Jonathan Jansson Foto: Sista Droppen

Ett ungt gäng med väldigt stort engagemang. Text: Jonathan Jansson Foto: Sista Droppen Ett ungt gäng med väldigt stort engagemang Text: Jonathan Jansson Foto: Sista Droppen ista Droppen är ett drygt tvåårigt filmprojekt som handlar om ekologi, fiskevård, ekoturism och hur stor negativ påverkan

Läs mer

Uppvandringskontrollen i Testeboån 2010

Uppvandringskontrollen i Testeboån 2010 RESULTAT FRÅN FISKEVÅRDSARBETET I TESTEBOÅN 2010 Testeboån mellan havet och Oslättfors ingår i aktionsplanen för lax i Östersjön - IBSFC Salmon Action Plan 1997-2010. I praktiken innebär det att all fiskevård

Läs mer

Uppflyttning av lekfisk i Nissan 2013

Uppflyttning av lekfisk i Nissan 2013 Uppflyttning av lekfisk i Nissan 2013 För att öka antalet laxar på lekområdena så fångade Nissans Vänner (N.V.) och flyttade upp fisk under ett par helger i oktober. Mattias Höjman och Arne Anderssen vittjar

Läs mer

Fiska i Hallsbergs kommun

Fiska i Hallsbergs kommun Fiska i Hallsbergs kommun www.hallsberg.se 0582-68 53 36 1 2 3 4 6 14 11 10 5 7 12 13 9 8 15 16 1 2 3 4 5 6 7 8 Fiskesjöar Gallabergssjön Bäcksjön Tripphultssjön Tisaren Sottern Molången Sättrasjön Avern

Läs mer

VARJE ÅR DÖR MER ÄN 100 TON ÅL I DE SVENSKA VATTENKRAFTVERKEN OCH NU RISKERAR DEN ATT HELT UTROTAS!

VARJE ÅR DÖR MER ÄN 100 TON ÅL I DE SVENSKA VATTENKRAFTVERKEN OCH NU RISKERAR DEN ATT HELT UTROTAS! VARJE ÅR DÖR MER ÄN 100 TON ÅL I DE SVENSKA VATTENKRAFTVERKEN OCH NU RISKERAR DEN ATT HELT UTROTAS! Inslag i SVT:s Rapport år 2006 Vad har hänt sedan Rapport läste upp nyheterna? Svaret är att någonstans

Läs mer

Storröding i Vättern

Storröding i Vättern Storröding i Vättern Sydsvensk storröding I Vättern lever Sveriges största bestånd av sydsvensk storröding (Salvelinus umbla). Storrödingen isolerades i Vättern när inlandsisen smälte bort. Man kallar

Läs mer

Nu bor du på en annan plats.

Nu bor du på en annan plats. 1. Nu bor du på en annan plats. Ibland tycker jag det känns lite svårt borta är det som en gång varit vårt Aldrig mer får jag hålla din hand Mor, döden fört dig till ett annat land refr: Så du tappade

Läs mer

SPORTFISKE I LJUNGANDALEN

SPORTFISKE I LJUNGANDALEN SPORTFISKE I LJUNGANDALEN Om du söker ett varierat fiske i otillgängliga vildmarksvatten, med sina åar, tjärnar och insjöar eller lättåtkomliga lugna vatten belägna vid allfarvägarna. Då har du kommit

Läs mer

102 FISKEJOURNALEN 4/ 201 O

102 FISKEJOURNALEN 4/ 201 O 102 FISKEJOURNALEN 4/ 201 O FISKEJOURNALEN 4/ 201 O 103 N är regnbågsvatten ser ut så här och dessutom ligger på ett sådant bekvämt avstånd från motorvägen är det lätt att bli biten av put and take-fisket,

Läs mer

Område: FISKAR. Arbetsuppgifter och instuderingshjälp:

Område: FISKAR. Arbetsuppgifter och instuderingshjälp: Område: FISKAR Arbetsuppgifter och instuderingshjälp: A. Häftet om fiskar Gör uppgifterna 1-12 med hjälp av häftet om fiskar från boken Runt i Naturen Uppgift 13 är en gemensam uppgift. Du ska sedan kunna

Läs mer

Utveckling av ett selektivt torskredskap

Utveckling av ett selektivt torskredskap Rapport till selektivt fiske Datum: 20150115 Utveckling av ett selektivt torskredskap Sara Königson, Maria Hedgärde och Sven-Gunnar Lunneryd Introduktion Kustfisket hotas idag av ökande sälpopulationerna

Läs mer

Naturfåran vid Visskvarns vattenkraftverk i Bulsjöån - åtgärder och utveckling 2002-2010

Naturfåran vid Visskvarns vattenkraftverk i Bulsjöån - åtgärder och utveckling 2002-2010 Peter Gustafsson 21-6-17 Naturfåran vid Visskvarns vattenkraftverk i Bulsjöån - åtgärder och utveckling 22-21 Adress: Ekologi.Nu, Näckrosv 18, 59 54 Sturefors Tel: 72-79268 Hemsideadress: www.ekologi.nu

Läs mer

Sven- Inge Claesson en hantverkets mångsysslare som spred koskit på 80- talet.

Sven- Inge Claesson en hantverkets mångsysslare som spred koskit på 80- talet. Sven- Inge Claesson en hantverkets mångsysslare som spred koskit på 80- talet. Av Björn Borg Sven-Inge är upphovsmannen till Claesson-pirken, en kompakt snabbfiskare. Vi träffades i början på 70- talet

Läs mer

Dom kallar oss metare. Johan Tikkanen

Dom kallar oss metare. Johan Tikkanen Dom kallar oss metare Johan Tikkanen Dom kallar oss metare Johan Tikkanen Ansvarig för allt innehåll, rättighetsinnehavare och producent av denna bok är Johan Tikkanen Denna bok är skapad med webbtjänsten

Läs mer

De gröna demonerna. Jorden i fara, del 2

De gröna demonerna. Jorden i fara, del 2 De gröna demonerna Jorden i fara, del 2 KG Johansson SMAKPROV Publicerad av Molnfritt Förlag Copyright 2014 Molnfritt Förlag Den fulla boken har ISBN 978-91-87317-35-4 Boken kan laddas ned från nätbutiker

Läs mer

DVVF Provfiske sammanfattning

DVVF Provfiske sammanfattning DVVF Provfiske sammanfattning 26 Fors 27-8-22 Böril Jonsson Allumite Konsult AB Fisksamhällenas utseende Provfisken med s.k. översiktsnät genomfördes under hösten 26 i 14 av Dalälvens sjöar samt på två

Läs mer

SJÖODJURET. Mamma, vad heter fyren? sa Jack. Jag vet faktiskt inte, Jack, sa Claire, men det bor en i fyren.

SJÖODJURET. Mamma, vad heter fyren? sa Jack. Jag vet faktiskt inte, Jack, sa Claire, men det bor en i fyren. SJÖODJURET Klockan var 10 på förmiddagen en solig dag. Det var en pojke som letade efter stenar på stranden medan mamma solade. Stranden var tom. Vinden kom mot ansiktet. Det var skönt. Pojken hette Jack.

Läs mer

FISKEGUIDE Ljungby Kommun

FISKEGUIDE Ljungby Kommun FISKEGUIDE Ljungby Kommun Fiske kräver giltigt fiskekort. Kontakta Ljungby kommun Turistbyrå för mer information. Speciella regler och bestämmelser angående utrustning och fisk gäller för olika sjöar.

Läs mer

Miens fiskevårdsområdesförening har till uppgift att verka för fiskets främjande och handla frågor kring fiske i Mien och tillhörande vatten.

Miens fiskevårdsområdesförening har till uppgift att verka för fiskets främjande och handla frågor kring fiske i Mien och tillhörande vatten. Miens Fiskevårdsområde Miens fiskevårdsområde, Miens FVO, bildades den 27/4 1989. Fiskevårdsområdet är organiserat som en ideell förening. Antalet innehavare av fiskerätt är ca. 100 personer dessutom finns

Läs mer

Kustbeståndens utveckling

Kustbeståndens utveckling Kustbeståndens utveckling Jens Olsson SLU Aqua Kustlaboratoriet Konferens om kus örvaltning, SU, 2017-03-30 Jag kommer a prata om fyra saker: Vilka kus iskarna är Varför det är vik gt med fisken på kusten

Läs mer

Samtliga veckans ord v VECKANS ORD v 35 (+ omprov v 37)

Samtliga veckans ord v VECKANS ORD v 35 (+ omprov v 37) Samtliga veckans ord v 35-42 VECKANS ORD v 35 (+ omprov v 37) bytesdjur ett djur som äts av ett annat djur mossa växer över stenar och trädrötter promenera kan vara skönt att göra i skogen barrskog skog

Läs mer

Fiskeregler för Rämshyttans fiskevårdsområde

Fiskeregler för Rämshyttans fiskevårdsområde Fiskeregler för fiskevårdsområde Fastställda vid föreningens ordinarie årsstämma år 2010. I tillämpliga delar gäller Fiskelagstiftningen. Reviderade vid föreningens ordinarie årsstämma 2011, 2012, 2013,

Läs mer

Torrflugefiske. I strömmande vatten. I stilla vatten

Torrflugefiske. I strömmande vatten. I stilla vatten Torrflugefiske Torrflugefisket är ju ett fiske framförallt ovanpå vattnet, men på senare tid kan man, tycker jag, också lägga till fisket i ytan, d v s fiske med kläckare och flytande nymfer. I strömmande

Läs mer

Fiskbeståndet i Skansnässjön 2014

Fiskbeståndet i Skansnässjön 2014 215-4-7 Rapport Fiskbeståndet i Skansnässjön 214 Tina Hedlund Aquanord AB Bakgrund Skansnässjön är en lågfjällsjö som ligger på 5 m.ö.h. på gränsen mellan Storumans och Vilhelmina kommun. Utloppet rinner

Läs mer

LAX- LEXIKON LAXENS OLIKA STADIER OCH UTSEENDE

LAX- LEXIKON LAXENS OLIKA STADIER OCH UTSEENDE LAX- LEXIKON LAXENS OLIKA STADIER OCH UTSEENDE Lekfärgad hanlax Inför leken mognar hanlaxens färg allt mer, ibland till och med åt det svarta hållet, och skinnet blir robustare. Kulören varierar från olika

Läs mer

SMÅLÄNDSKA SPECIMENTÄVLINGEN

SMÅLÄNDSKA SPECIMENTÄVLINGEN Inbjudan till tävlingsåret 2011 Dags för laganmälan!! Så har det gått ett år igen och det är dags att skicka in en laganmälan för de som vill vara med i tävlingen även år 2011. Detta gäller både nya och

Läs mer

Insekternas värld Jorden i fara, del 1. KG Johansson

Insekternas värld Jorden i fara, del 1. KG Johansson Insekternas värld Jorden i fara, del 1 KG Johansson SMAKPROV Publicerad av Molnfritt Förlag Copyright 2014 Molnfritt Förlag Den fulla boken har ISBN 978-91-87317-31-6 Boken kan laddas ned från nätbutiker

Läs mer

Fiskeklubben Laxens veckobrev Vecka 2014:18

Fiskeklubben Laxens veckobrev Vecka 2014:18 Fiskeklubben Laxens veckobrev Vecka 2014:18 Våren kom av sig och med det kom åter kylan. Vist har vi vackert väder men attan vad kallt det är på nätterna. I sig är detta bra för vårt fiske men vi behöver

Läs mer

Fiskeplan Allmänningen 2016 SAMMANFATTNING

Fiskeplan Allmänningen 2016 SAMMANFATTNING Fiskeplan Allmänningen 2016 2016 1 SAMMANFATTNING Under en lång följd av år har allmänningen genom statligt stöd arbetet med fiskevård i allmänningens vatten. Verksamheten har ett stort allmänt intresse.

Läs mer

Sälens matvanor kartläggs

Sälens matvanor kartläggs Sälens matvanor kartläggs Karl Lundström, SLU / Olle Karlsson, Naturhistoriska riksmuseet Antalet sälar i Östersjön har ökat stadigt sedan början av 1970-talet, då de var kraftigt påverkade av jakt och

Läs mer

Beskrivning av använda metoder

Beskrivning av använda metoder Faktablad om provfisket i Ivarskärsfjärden 2010 (http://www.regeringen.ax/.composer/upload//naringsavd/fiskeribyran/faktablad_om_pro vfisket_i_ivarskarsfjarden.pdf) Bakgrund Provfiskeverksamhet inleddes

Läs mer

Munksjön-Rocksjön. Varierat fi ske i vildmark och stadsmiljö

Munksjön-Rocksjön. Varierat fi ske i vildmark och stadsmiljö Munksjön-Rocksjön Varierat fi ske i vildmark och stadsmiljö Rocksjön och Munksjön är två centralt belägna sjöar med goda fiskemöjligheter. Sjöarna tillhör de artrikaste i Jönköpings län och är kända för

Läs mer

Hur står det till med matfisken i Norrbotten?

Hur står det till med matfisken i Norrbotten? Hur står det till med matfisken i Norrbotten? Giftigt eller nyttigt? Vad är ett miljögift? Vilka ämnen? Hur påverkas fisken? Hur påverkas vi människor? Kostråd Vad är ett miljögift? - Tas upp av organismer

Läs mer

Fiskevårdsplan för Kiasjön m.fl. sjöars FVOF

Fiskevårdsplan för Kiasjön m.fl. sjöars FVOF KRÄFTBESTÅNDET Kräftor i Kiasjöns m.fl. sjöars FVO Bild 21-22. Flodkräfta från Halland (t.v.) 2009 och signalkräfta från Uvasjön (Alsterån, Fröseke) 2011 (t.h.). Observera skillnaderna i färg och klornas

Läs mer

Bestämmelser vid fiske inom Västernorrlands län

Bestämmelser vid fiske inom Västernorrlands län Bestämmelser vid fiske inom Västernorrlands län (Uppdaterad: 2009-05-28) Vi som jobbar med fiskefrågor på länsstyrelsen kontaktas ofta av olika personer som vill få upplysningar om vilka bestämmelser som

Läs mer

Förvaltning av fisk i Dalälven. Karl Gullberg Länsfiskekonsulent Länsstyrelsen i Gävleborgs län

Förvaltning av fisk i Dalälven. Karl Gullberg Länsfiskekonsulent Länsstyrelsen i Gävleborgs län Förvaltning av fisk i Dalälven Karl Gullberg Länsfiskekonsulent Länsstyrelsen i Gävleborgs län Hur förvaltas lax och öring idag? Lax: Internationell förvaltning, EU:s GFP - TAC för Östersjön m m Öring:

Läs mer

Kalkningsverksamheten i Malung-Sälens kommun

Kalkningsverksamheten i Malung-Sälens kommun Verksamhetsberättelse år 2013 Kalkningsverksamheten i Malung-Sälens kommun 1 1 Omslagsbild. Storfiske på Kappsjön Foto Klas Johansson Verksamhetsberättelse Kalkningsverksamheten år 2013 Kalkspridning Totalt

Läs mer

VM-kval i mormyska till VM 2017

VM-kval i mormyska till VM 2017 Daladistriktet i samarbete med Sveriges Sportfiske- och Fiskevårdsförbund inbjuder till VM-kval i mormyska till VM 2017 Tävlingarna kommer att hållas på Övre Herten i Bollnäs Tävlingar: 4 deltävlingar

Läs mer

Författare:Julia Ahola och Thea Kjellström

Författare:Julia Ahola och Thea Kjellström Författare:Julia Ahola och Thea Kjellström Hela klass 5A har samlat in pengar till en klassresa.evelina har samlat in mest av alla.dom ska åka till Karibien och dom ska bo på en kryssning på havet.det

Läs mer

Östra Ringsjön provfiske 2006 Redovisning av resultat samt en kortfattad jämförelse med tidigare undersökningar

Östra Ringsjön provfiske 2006 Redovisning av resultat samt en kortfattad jämförelse med tidigare undersökningar Östra Ringsjön provfiske 26 Redovisning av resultat samt en kortfattad jämförelse med tidigare undersökningar MS Naturfakta Mikael Svensson Box 17 283 22 OSBY msnaturfakta@telia.com 479-1536; 75-91536

Läs mer

Förvaltningsplan fisk och fiske Vättern

Förvaltningsplan fisk och fiske Vättern Fisketillsyn Lagstiftningen är en viktig komponent i förvaltningen av fisk och fiske i Vättern som ett instrument för att reglera fisket. För att kontrollera regelefterlevnaden och verka för ett långsiktigt

Läs mer

AV Jens Bursell redaktion@fiskejournalen.se

AV Jens Bursell redaktion@fiskejournalen.se AV Jens Bursell redaktion@fiskejournalen.se Vill du utveckla din teknik för spinnfiske efter kustöring? Då ska du ta ett djupt andetag och dyka in i den här detaljrika artikeln. Här radar några av Danmarks

Läs mer

Sportfiskarna. En av Sveriges största folkrörelser

Sportfiskarna. En av Sveriges största folkrörelser Sportfiskarna En av Sveriges största folkrörelser Mer än 1,5 miljoner fiskar med spö Viktigaste fritidsintresset för över 400 000 svenskar Sportfiskarna organiserar 50.000 sportfiskare och 420 klubbar

Läs mer

Biotopvårdsåtgärder i Tåmeälven 2008

Biotopvårdsåtgärder i Tåmeälven 2008 Direkttelefon Referens 0910-73 76 77 2008-11-17 Bygg- och miljökontoret Miljöavdelningen Bo-Göran Persson Biotopvårdsåtgärder i Tåmeälven 2008 Delrapport inom projektet - Kustvattendrag inom Skellefteå

Läs mer

FEBRUARI 2012. JVM-Distans. den 22 februari 2012

FEBRUARI 2012. JVM-Distans. den 22 februari 2012 FEBRUARI 2012 JVM-Distans den 22 februari 2012 Då var första tävlingen avklarad för oss äldre igår, resultatet från min egen sida var inte alls suveränt, faktiskt inte ens i närheten.. Men med tanke på

Läs mer

Hubert såg en gammal gammal gubbe som satt vid ett av tälten gubben såg halv död ut. - Hallå du, viskar Hubert

Hubert såg en gammal gammal gubbe som satt vid ett av tälten gubben såg halv död ut. - Hallå du, viskar Hubert Ökpojken Mitt i natten så vaknar Hubert han är kall och fryser. Han märker att ingen av familjen är där. Han blir rädd och går upp och kollar ifall någon av dom är utanför. Men ingen är där. - Hallå är

Läs mer

BestKust Feskarna blir Havsfiskeklubb

BestKust Feskarna blir Havsfiskeklubb Specialt idning f ör Best Kust Feskarna, Fröya våren 2004 Best Kust Feskarna 04 BestKust Feskarna blir Havsfiskeklubb BestKust Feskarna Sponsras av Rekord långa 34.85 kg fångad på Fröya Storsejar 11.8

Läs mer

Fiskutsättningar Put & take Nya arter Återintroduktion Kompensation & Förstärkning

Fiskutsättningar Put & take Nya arter Återintroduktion Kompensation & Förstärkning Fiskutsättningar Put & take Nya arter Återintroduktion Kompensation & Förstärkning Erik Degerman & Ingemar Näslund Sveriges fiskevattenägareförbunds nationella konferens Norrköping 22-23 november 2017

Läs mer

Valda delar ur. Fiske en undersökning om svenskarnas fritidsfiske. Fiskeriverket i samarbete med SCB

Valda delar ur. Fiske en undersökning om svenskarnas fritidsfiske. Fiskeriverket i samarbete med SCB Valda delar ur Fiske 5 en undersökning om svenskarnas fritidsfiske Fiskeriverket i samarbete med SCB 2 Nyheter i FISKE 5 jämfört de tidigare studierna är bland annat att urvalsstorleken ökats med 1 personer,

Läs mer

Succé för Sverige i Horrmund!

Succé för Sverige i Horrmund! Succé för Sverige i Horrmund! Fre 4/7 Äntligen dags att ge sig iväg till Horrmund för den traditionella landskampen mot Norge. Jag och Rolf Andersson hade nöjet att packa min gamla Corolla till bristningsgränsen

Läs mer

Sveriges Sportfiske- & Fiskevårdsförbund I SAMARBETE MED SFK SPINNAREN & FK BALANS INBJUDER TILL SVENSKT MÄSTERSKAP INTERNATIONELLT METE KLUBBLAG

Sveriges Sportfiske- & Fiskevårdsförbund I SAMARBETE MED SFK SPINNAREN & FK BALANS INBJUDER TILL SVENSKT MÄSTERSKAP INTERNATIONELLT METE KLUBBLAG Sveriges Sportfiske- & Fiskevårdsförbund I SAMARBETE MED SFK SPINNAREN & FK BALANS INBJUDER TILL SVENSKT MÄSTERSKAP INTERNATIONELLT METE KLUBBLAG RÖGLE DAMMAR, LUND 20-21 augusti 2005 Arrangör SFK Spinnaren

Läs mer

Gädda i Göteborg Gös i Sibbofjärden Abborre i Karlstad INBJUDAN. foto: Jonas Nordigårds

Gädda i Göteborg Gös i Sibbofjärden Abborre i Karlstad INBJUDAN. foto: Jonas Nordigårds Gädda i Göteborg Gös i Sibbofjärden Abborre i Karlstad INBJUDAN foto: Jonas Nordigårds VM i AUSTRALIEN 2013 vinn kvalet och få en plats på VM! INBJUDAN Runt om i världen växer intresset för kajakfisket

Läs mer

Klimat, vad är det egentligen?

Klimat, vad är det egentligen? Klimat, vad är det egentligen? Kan man se klimatet, beröra, höra eller smaka på det? Nej, inte på riktigt. Men klimatet påverkar oss. Vi känner temperaturen, när det regnar, snöar och blåser. Men vad skiljer

Läs mer