Arbetsmarknadsutsikterna våren 2009

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Arbetsmarknadsutsikterna våren 2009"

Transkript

1 Ura 2009:1 ISBN Arbetsmarknadsutsikterna våren 2009 Håkan Gustavsson Torbjörn Israelsson Linda Pärlemo Tord Strannefors Hans Tydén Arbetsmarknad och arbetsmarknadspolitik

2 Arbetsmarknadsutsikterna våren 2009 Innehållsförteckning Sid Sammanfattning... 3 Uppföljning av tidigare prognoser Internationell översikt Finansiella marknader Svensk ekonomi Efterfrågan på arbetskraft Sysselsättningen Näringsgrenar Jord- och skogsbruk Industri Byggnadsverksamhet Privata tjänster Offentliga tjänster Utbudet av arbetskraft Arbetslöshet Arbetsmarknadspolitiska program Arbetsmarknadspolitiska utmaningar Regional utveckling Bilaga Metod och urval

3 2

4 Sammanfattning Kraftigt försämrad arbetsmarknad Arbetsmarknaden försämras snabbt och det är en utveckling som fortgår under de närmaste åren. Det bekräftas av Arbetsförmedlingens senaste intervjuundersökning av nästan arbetsställen inom det privata näringslivet och intervjuer av nästan alla kommuner och landsting. Företagen bedömer dock att efterfrågan på varor och tjänster inte fortsätter att minska utan förblir på en låg nivå under det närmaste halvåret och att en viss förbättring kan ske därefter. Resultatet styrks också av ett flertal andra indikatorer och det betyder att den kraftiga konjunkturavmattningen är på väg att plana ut och att en viss förbättring kan inträffa under loppet av år Det kommer dock att dröja fram till andra halvåret 2010 innan den kraftiga försämringen av arbetsmarknaden planar ut. Fortfarande minskar antalet lediga platser påtagligt samtidigt som antalet varslade om uppsägning ligger på en hög nivå. Vidare ökar arbetslösheten snabbt och sysselsättningen minskar med tilltagande styrka. Global BNP sjunker 2009 Den globala ekonomin har försämrats kraftigt under det senaste halvåret och allt fler länder känner av en minskad ekonomisk aktivitet. Det finns endast ett fåtal undantag, Kina och Indien, men även där dämpas BNP-tillväxten kraftigt. Den globala BNP bedöms krympa med 1,5 procent år Förra gången en liknande utveckling inträffade var i början av 1930-talet. De flesta länder uppvisar dock signaler att konjunkturen är på väg att bottna, vilket ska tolkas som att försämringen upphör men att det kommer att dröja relativt länge innan en tydlig återhämtningsprocess börjar. Europa har drabbats hårt och BNP bedöms minska med 4 procent år 2009 i euroområdet. Mycket talar också för att Förenta staternas ekonomi vänder upp före Europas. Utvecklingen i Förenta staterna och i synnerhet i Kina och Indien medför att det åter blir tillväxt i den globala ekonomin år 2010 vilket innebär att den nu minskande handelsvolymen åter börjar stiga. BNP bedöms växa med cirka 1,5 procent 2010, vilket ändå klart understiger IMF:s recessionsgräns på 3 procent. 3

5 Stort fall i svensk ekonomi Den svenska ekonomin har försvagats påtagligt. BNP minskade kraftigt under fjärde kvartalet 2008, jämfört med kvartalet före, men nedgången bromsade in påtagligt under första kvartalet 2009, i säsongrensade siffror. Mellan åren 2007 och 2008 minskade BNP med 0,2 procentenheter och under första kvartalet 2009 var BNP 6,5 procent lägre än under motsvarande kvartal året före, kalenderkorrigerat. De framåtriktade indikatorerna visar på att försvagningen fortsatt under andra kvartalet men de indikerar också att konjunkturbotten kommer att nås under andra halvåret. Det innebär att BNP bedöms komma att minska med cirka 5 procent mellan åren 2008 och Det finns mycket som talar för att tillväxten sedan återkommer, dock i en låg takt, och tillväxten för år 2010 beräknas till cirka 0,5 procent. Fritt fall för export och investeringar Den kraftigt fallande globala konjunkturen har orsakat ett i det närmaste fritt fall av exporten, vilken minskade med hela 16,2 procent mellan första kvartalet 2008 och första kvartalet Det finns inte heller någon omedelbar förbättring i sikte utan det som sker är att nedgången i världsekonomin dämpas och att försämringen först därefter upphör. Mellan åren 2008 och 2009 bedömer vi att exporten faller med 13,5 procent, och nedgången är särskilt stor för verkstadsindustrin och i synnerhet för fordonsindustrin. Situationen för den svenska exporten förvärras av att exportinnehållet är stort i investeringsvaror och insatsvaror, vilket också leder till att nedgången blir mer utdragen eftersom det dröjer innan investeringskonjunkturen tar fart i omvärlden. En annan försvårande faktor för Sveriges del är det stora beroendet av konjunkturen i Europa. Det som motverkat ett ännu större fall är den svaga kronan. Trots allt bedöms exporten komma att öka under år 2010, men uppgången blir förhållandevis svag, 3 procent. Även importen försvagas kraftigt till följd av en fallande investeringskonjunktur, ett minskat behov av insatsvaror samt en svag privat konsumtion. Investeringskonjunkturen, som varit stark i fyra år i rad, började försvagas under andra halvåret 2008 och nedgången blev mycket kraftig under första kvartalet 2009 då investeringarna minskade med drygt 14 procent jämfört med året innan. Företagen planerar för fortsatt minskade investeringar år 2009 och den stora lediga kapaciteten i maskiner och lokaler talar för en kraftig nedgång. Bostadsinvesteringarna försvagades påtagligt 2008 och denna utveckling fortsätter Mellan åren 2008 och 2009 beräknas de totala bruttoinvesteringarna komma att minska med 13 procent och även 2010 minskar investeringarna kraftigt, med 6 procent. 4

6 Svag konsumtionsutveckling Hushållen har visserligen blivit mindre pessimistiska, men deras förtroendeindikator ligger på en låg nivå. Den privata konsumtionen beräknas minska med 1,5 procent 2009, men den väntas öka med 1,6 procent år De offentliga finanserna försvagas snabbt under 2009 och år Kommuner och landsting tvingas dels genomföra besparingsprogram dels höja skatten, detta trots att den kommunala sektorn tillfälligt får 7 miljarder i höjt statsbidrag Den kommunala konsumtionen blir mycket svag både år 2009 och år 2010 medan den statliga ökar. Sammantaget bedöms offentlig konsumtion endast komma att öka med 1,2 procent 2009 och med 0,6 procent år färre sysselsatta Företagen i det privata näringslivet planerar för färre anställda under det närmaste året i Arbetsförmedlingens intervjuundersökning och detsamma gäller för den kommunala sektorn. Till detta kan läggas att den lediga personalkapaciteten var den största på fem år, vilket talar för fortsatta personalneddragningar. Även Konjunkturinstitutets barometrar redovisar att företagen planerar för färre anställda under de närmaste månaderna. Mellan åren 2008 och 2009 beräknas sysselsättningen som genomsnitt komma att minska med personer. Nedgången av sysselsättningen fortsätter sedan under år 2010 men takten i nedgången bromsar in kraftigt och vid slutet av året upphör försvagningen nästan helt. Den kraftiga nedgången år 2009 belastar dock sysselsättningssiffrorna 2010 med ett stort negativt överhäng och det gör att sysselsättningen minskar med mellan åren 2009 och Under år 2008 ökade antalet arbetade timmar med 1,6 procent, men under 2009 beräknas timmarna komma att försvagas med cirka 4 procent. Det betyder också att produktiviteten som varit negativ två år i följd även minskar mellan åren 2008 och Under år 2010 fortsätter sedan timmarna att försvagas, med 2,5 procent, vilket betyder att produktiviteten ökar kraftigt, med cirka 3 procent i hela ekonomin. Enligt Arbetsförmedlingens intervjuundersökning har löneökningstakten minskat jämfört med föregående intervjuundersökningar. Våren 2009 uppgick löneökningstakten i det privata näringslivet till 3,4 procent. Undersökningen visar också att arbetsställen med rekryteringsproblem haft en något snabbare löneökningstakt än arbetsställen som inte upplevt brist, eller 3,7 procent mot 3,4 procent. Löneökningstakten har fortsatt att vara lägre hos de mindre arbetsställena (2-4 anställda) medan löneökningarna varit högre inom primärkommuner och landsting, vilket främst sammanhänger med avtalskonstruktionen. Där 5

7 ökade lönerna med 3,7 procent respektive 3,8 procent våren Den kraftigt ökade arbetslösheten och den fortsatt minskade bristen på arbetskraft kommer att hålla nere löneökningarna under 2009 och 2010 då de beräknas till 3,3 procent respektive 2,3 procent. Reallönen kommer att öka tydligt genom att inflationen blir mycket låg under åren 2009 och Industrin har drabbats hårdast Industrikonjunkturen har försvagats kraftigt och efterfrågebortfallet från världsmarknaden är betydligt större än fallet var vid början av 1990-talet. Delar av verkstadsindustrin har drabbats värst och då i synnerhet fordonsindustrin men också maskinindustrin, vilket bland annat lett till omfattande varsel om uppsägningar. Nedgången där har spridit sig till andra industrigrenar, bland annat metallvaruindustrin, järn- och stålverken samt den kemiska industrin. Även skogsindustrin har drabbats hårt vilket bland annat beror på ett ras i byggandet i omvärlden. Det finns en rad indikatorer som visar att industrikonjunkturen är på väg att bottna, men på en mycket låg nivå. En viss förbättring är trolig under framför allt 2010 men mot detta skall ställas att industrin har ett fortsatt stort överskott på kapacitet avseende både maskiner och lokaler samt personal. Antalet anställda inom industrin bedöms komma att minska kraftigt, med cirka personer år 2009 och med lika många år Det betyder att industrins andel av den totala sysselsättningen sjunker ned mot 12 procent, det vill säga samma nivå som rådde i Förenta staterna före den finansiella krisen. Stort fall i byggsysselsättningen Byggkonjunkturen har försvagats kraftigt och snabbt, dock från ett starkt utgångsläge. Företagen ser också framtiden an med pessimism. Det finns flera faktorer bakom detta, bland annat upplever byggföretagen fortfarande sviterna av den finansiella krisen. Bostadsbyggandet har rasat kraftigt och det är en utveckling som fortsätter i år. Däremot finns hopp om att ingångsättandet av nya bostäder kan komma att öka Riksbankens i det närmaste nollräntepolitik har lett till att priserna på småhus och lägenheter upphört att minska och enligt Mäklarstatistik syns till och med en tendens till ökning de senaste månaderna. Mot bakgrund av att Riksbanken kan komma att sänka räntan till 0,25 procent och sedan låta den ligga stilla under prognoshorisonten talar mycket för att bostadspriserna stiger år Företagen planerar också för minskade investeringar i lokaler. Däremot fortsätter energiinvesteringarna att förstärkas, och även aktiviteten inom ROT-sektorn ökar liksom de statliga infrastrukturinvesteringarna. De senare är dock kapitalintensiva och sammantaget kommer inte de ökande områdena inom byggsektorn på långt när att kunna 6

8 kompensera bortfallet av bostadsproduktionen. Byggsysselsättningen beräknas minska med i år och med år Det betyder att byggarbetslösheten kommer att stiga kraftigt under både år 2009 och år 2010 och bli mycket hög. En grupp som riskerar att drabbas hårt är nyexaminerade från byggprogrammet och de är också i behov av lärlingsplatser. Även privata tjänster drabbas Den privata tjänstesektorn har gått in i en svagare utvecklingsfas efter flera år av stark expansion. Lite överraskande är att delar av denna sektor enligt vår undersökning hyser en viss optimism inför framtiden och räknar med att konjunkturen vänder uppåt under det närmaste halvåret. Det mest expansiva området inom privat tjänstesektor har varit uppdragsverksamheten inklusive datakonsulterna och de har känt av konjunkturförsvagningen först under inledningen av Framtidsförväntningarna är som vanligt mer positiva än i flertalet övriga branscher. Det är också ett område som blivit alltmer sammanlänkat med industrin vilket är en följd av att industrin fokuserat på kärnverksamheten samtidigt som flera verksamhetsområden överförts till den privata tjänstesektorn. Det mesta talar dock för att även uppdragsverksamheten kommer att påverkas av konjunkturavmattningen och att sysselsättningen minskar det närmaste året. Bemanningsföretagen ingår här och de känner av den vikande efterfrågan på arbetskraft. Banksektorn är fortfarande inne i en mycket turbulent period och ytterligare personalneddragningar är att vänta. Dessutom påverkas banksektorn av den ekonomiska turbulensen i Baltikum. Hotell- och restaurangnäringen har under tidigare konjunkturnedgångar drabbats tidigt när hushållen håller hårt i plånboken. Denna gång finns en tydlig optimism om ökad turism från utlandet och en tro att fler väljer att semestra inom landet, bland annat till följd av den svaga kronan. Företagen planerar inte för färre anställda, men vi gör bedömningen att antalet anställda trots allt minskar under det närmaste året. Detaljhandeln kommer att känna av hushållens svaga köplust och det gäller i synnerhet sällanköpshandeln och bilhandeln. Dagligvaruhandeln är inte så konjunkturkänslig men området kännetecknas av strukturella förändringar i riktning mot mer personalsnåla försäljningsställen. Den försvagning av konjunkturen som sker drabbar i störst utsträckning partihandeln och det medför att antalet anställda inom handeln totalt sett bedöms minska under åren 2009 och Den svaga konjunkturen inom industrin och byggnadsverksamheten fortsätter att påverka transportnäringen negativt. Sammantaget beräk- 7

9 nas antalet sysselsatta inom privat tjänstesektor minska med personer år 2009 och med personer under år Svag ekonomi i kommunerna Den kommunala sektorns budgetar försämras snabbt dels genom att skatteunderlaget eroderas kraftigt via en påtaglig nedgång av antalet arbetade timmar dels genom att kostnaderna stiger på grund av ökad arbetslöshet. Den kommunala sektorn har därför fått ett tillfälligt höjt statsbidrag på 7 miljarder kronor för år Trots det planerar man för en viss neddragning av sina verksamhetsområden. Området är också inne i en stor förändringsprocess med ett ökat inslag av privat huvudman och området påverkas dessutom av pågående demografiska förändringar. Den primärkommunala sektorn räknar med färre anställda inom grundskolan och gymnasieskolan vilket främst kan härledas till den demografiska förändringen mot färre elever. Vidare planerar kommunerna för en viss minskning av antalet anställda inom handikapp- och äldreomsorgen och liksom tidigare planeras nedskärningar för övriga verksamhetsområden inklusive administrationen. Ökningen av barnantalet leder till ett fortsatt tryck på utbyggnad av barnomsorgen. Landstingen räknar med färre anställda, vilket främst berör sjukhusen och primärvården. Också antalet statligt anställda bedöms komma att bli något färre under det närmaste året. Det betyder att den offentliga tjänstesektorn sammantaget bedöms komma att sysselsätta färre år 2009 och ytterligare färre år Liten förändring av utbudet Utbudet av arbetskraft har bara förändrats svagt under år 2008 och det är en utveckling som fortsätter under år Den kraftiga ökningen av de arbetsmarknadspolitiska programmen under åren 2009 och 2010 borde inte påverka arbetskraftsutbudet enligt den nya arbetslöshetsdefinitionen, utan den försvagning som bedöms komma att ske härrör från fler studerande inom högskolan och en viss utbyggnad av den kommunala vuxenutbildningen. Den demografiska effekten på utbudet av arbetskraft blir också liten under åren 2009 och 2010 och hela tillväxten av den aktiva befolkningen i åldern år tillfaller utrikesfödda. Under år 2009 ökar befolkningen i aktiv ålder (16-64 år) blygsamt, endast med drygt personer. Det sker en påtaglig ökning av ungdomar i befolkningen (16-24 år) medan de äldre i befolkningen (55-64 år) minskar markant. År 2009 beräknas arbetskraften komma att öka med personer och år 2010 minskar den med cirka personer. 8

10 Snabbt stigande arbetslöshet till 11,3 procent Arbetslösheten har ökat sedan sommaren 2008 och takten i ökningen har tilltagit, oavsett vilket statistikmått som används. I april 2009 uppgick arbetslösheten till 8,5 procent 1 vilket kan jämföras med 6 procent i april Arbetslösheten fortsätter att stiga under återstoden av år 2009 och under större delen av år Ökningstakten bedöms dock komma att avta under loppet av Arbetslösheten beräknas öka i åldrarna år från 6,1 procent år 2008 till 9 procent år 2009 och till 11,3 procent år Arbetslösheten har ökat genom att rekryteringarna minskat vilket gör det allt svårare för ny- och återinträdande att hitta ett arbete, genom att färre tidsbegränsade anställningar förlängs eller övergår till fast anställning samt genom att allt fler varslade lämnar fast anställning och blir arbetslösa. Under första kvartalet 2009 hade ungefär var femte arbetslös blivit det genom personal- eller driftsinskränkningar. En annan faktor som bidrar till ökad arbetslöshet är att det finns en tendens att arbetslöshetstiderna förlängs. Detta märks endast indirekt i statistiken eftersom den genomsnittliga arbetslöshetstiden minskar när inflödet i arbetslöshet ökar, men antalet personer som varit arbetslösa två kvartal i följd har ökat. Det är dock värt att påpeka att antalet rekryteringar är omfattande trots den pågående nedgången. Antalet rekryteringar beräknas till cirka 1 miljon 2009 och till cirka år Hög andel av de uppsagda blir arbetslösa För dem som varslades perioden september till november 2008 blev 64 procent eller nästan uppsatta på en uppsägningslista som skickades in till Arbetsförmedlingen. Av dessa blev 58 procent inskrivna som arbetslösa på Arbetsförmedlingen 2. Andelen av de varslade som fick ett uppsägningsbesked efter förhandlingen har inte förändrats nämnvärt under åren 2002 till , men däremot har övergångarna till arbetslöshet ökat kraftigt under det senaste året. Relaterat till sysselsättningen drabbades yngre mer än äldre. Av dem som blev arbetslösa var 55 procent yngre än 35 år och drygt 20 procent var under 25 år. Endast 8 procent var 55 år eller äldre. Det kan bero på att den lagstadgade anställningstryggheten ökar med åldern. 1 Avser åldersgruppen år. 2 Drygt var inskrivna på Arbetsförmedlingen inom sex månader efter varslet. Av dem som inte sagts upp inom denna tidsperiod beräknas dessutom ytterligare komma att bli arbetslösa. 3 Statistiken introducerades 2002, och någon jämförelse med förhållandena under 1990-talskrisen är därför inte möjlig. 9

11 De utrikes födda utgör 14 procent av de sysselsatta, medan de utgör 16 procent av de uppsagda och 21 procent av dem som skrevs in som arbetslösa på Arbetsförmedlingen i program 2010 Antalet personer i arbetsmarknadspolitiska program 4 kommer år 2009 att uppgå till i genomsnitt personer per månad eller 2,8 procent av arbetskraften. År 2008 var antalet För år 2010 beräknas nivån till personer vilket motsvarar 4,4 procent av arbetskraften. Än svårare för vissa grupper att finna arbete Åren 2009 och 2010 kommer att kännetecknas av snabbt stigande arbetslöshet. Uppgången blir bred och ingen grupp lämnas oberörd. Det innebär stigande arbetslöshetstal oavsett kön, ålder, yrke, region, etniskt ursprung, utbildningsbakgrund med mera. Vissa grupper kommer dock att drabbas mer än andra och för dessa grupper riskerar dessutom arbetslösheten att bli långvarig och fastna på en hög nivå. När nu konjunkturläget är bland de sämsta i efterkrigshistorien kommer dessa grupper att mötas av en synnerligen hård arbetsmarknad. Många i dessa grupper har redan varit utan arbete under långa perioder, en stor del har dessutom saknat en fast förankring i arbetslivet under den senaste högkonjunkturen fram till början av När nu efterfrågan på arbetskraft faller kraftigt blir naturligtvis möjligheten att finna arbete ännu mindre för dessa personer. Det kommer dessutom att råda stora regionala skillnader i arbetsmarknadssituationens utveckling runt om i landet. Följande utsatta grupper finns inom arbetsmarknadspolitiken åren 2009 och 2010: Ungdomar under 25 år, i synnerhet med svag utbildningsbakgrund Utomeuropeiskt födda Funktionshindrade med nedsatt arbetsförmåga Arbetslösa personer år Personer med högst förgymnasial utbildning Arbetslösa inom tillbakagående yrken Anställda inom industritäta regioner 4 Konjunkturberoende arbetsmarknadspolitiska program, det vill säga exklusive de stöd som riktar sig till funktionshindrade med nedsatt arbetsförmåga. Programmen är av två slag: program med aktivitetsstöd och arbete med stöd. 10

12 Det är främst två av dessa nämnda grupper som ökar i antal i arbetskraften under kommande år och det är ungdomar och utomeuropeiskt födda. Dessa grupper växer kraftigt i befolkningen och många av dem är på väg ut på arbetsmarknaden för första gången, vilket i detta kärva arbetsmarknadsläge medför kraftigt ökad arbetslöshet inom grupperna. De möter nu en arbetsmarknad med låg efterfrågan på arbetskraft, upptrissade kompetenskrav och hård konkurrens om jobben. Erfarenhetsmässigt kommer deras situation att bli mycket svår med risk för särskilt långa arbetslöshetstider för dem som har de svagaste utbildningsbakgrunderna. Antalet ungdomar utan arbete 5 kommer i det närmaste att fördubblas innan prognosperiodens slut. En snabbt växande andel av dem kommer att delta i arbetsmarknadspolitiska program. Det är dock viktigt att understryka att för flertalet ungdomar är arbetslöshetsproblemet övergående och när efterfrågan på arbetskraft ökar gynnas denna grupp. De som riskerar att drabbas hårt på lång sikt är ungdomar med kort utbildning. Svårt för korttidsutbildade Svag utbildningsbakgrund är alltid en försvårande faktor när det gäller att finna ett nytt jobb. Svårigheterna för arbetslösa med kort skolutbildning blir nu ännu större. Det är flera faktorer som talar för att antalet arbetslösa med högst förgymnasial utbildning ökar kraftigt framöver. Det finns ett mycket stort antal personer som invandrat de senaste åren mellan 2005 och 2010 ökar den utlandsfödda befolkningen med närmare personer. Av dessa beräknas cirka 40 procent ha högst förgymnasial utbildning, och merparten av dem har inte grundskoleutbildning. Det sker även ett tillskott av korttidsutbildade genom att dessa drabbas av uppsägningar och i stor utsträckning måste lämna tidsbegränsade anställningar. Dessutom lämnar cirka 20 procent av eleverna gymnasieskolan utan fullständiga slutbetyg fyra år efter att de påbörjat sin utbildning. Fram till för några år sedan kunde en stor del av ungdomarna komplettera sin utbildning inom den kommunala vuxenutbildningen men genom de neddragningar som skett inom denna utbildningsform har dessa möjligheter nästan försvunnit. Den höga andelen personer som saknar gymnasieutbildning slår igenom bland dem som är inskrivna på Arbetsförmedlingen. I april saknade 31 procent i åldrarna under 20 år gymnasieutbildning och i åldrarna år var andelen 20 procent. Bland utomeuropeiskt födda ungdomar var andelarna 50 respektive 40 procent. Nivåerna speglar de utbredda utbildningsbrister som finns inom dessa ungdomsgrupper. Det saknas 5 Arbetslösa enligt tidigare definition plus ungdomar som deltar i program med aktivitetsstöd. 11

13 emellertid verktyg för att långsiktigt lösa utbildningsfrågan för dessa inskrivna på Arbetsförmedlingen. Inskrivna med funktionshinder ökar Antalet inskrivna med funktionshinder och nedsatt arbetsförmåga bedöms öka i stigande takt åren 2009 och 2010, jämfört med det senaste året. Anledningen är att fler förlorar sina arbeten på grund av lågkonjunkturen men också att fler förs över från Försäkringskassan till Arbetsförmedlingen. Under åren 2006 till 2008 har årligen cirka personer förts över. År 2010 beräknas antalet till Orsaken till denna stora ökning är de nya reglerna om ökade rehabiliteringsinsatser som i slutänden ska utmynna i att fler kommer ut i arbete istället för att uppbära ersättning från sjukförsäkringssystemet. Strukturarbetslösheten riskerar att öka kraftigt Det är främst yrken inom industrin som drabbas hårt av lågkonjunkturens följdverkningar. Hittills har antalet inskrivna arbetslösa inom tillverkningsyrken ökat med cirka personer till personer. Ungefär en tredjedel av dessa har högst förgymnasial utbildning och huvuddelen är män. Den negativa utvecklingen väntas fortsätta under prognosperioden. Många av de jobb som förloras inom industrin kommer inte tillbaka. De nya jobben uppstår i ny skepnad med annorlunda och högre krav på utbildning. Det betyder att arbetslösheten hos många av dem som under innevarande lågkonjunktur blir arbetslösa inom industriyrken riskerar att bli bestående under lång tid. Många är män och erfarenheterna från 1990-talskrisen visar att benägenheten inom denna yrkesgrupp att vidareutbilda sig och/eller att byta yrke är låg. Risken är därför stor att den strukturella arbetslösheten ökar påtagligt och att den fastnar på en högre nivå. Det kommer nämligen inte enbart att vara industriyrken som drabbas av strukturella förändringar, utan även andra branscher och yrkesområden. Industriyrkena drabbas dock värst. Det finns ingen enkel lösning på dessa arbetslöshetsproblem men den traditionella arbetsmarknadspolitiken har vid stora strukturförändringar under efterkrigstiden alltid innehållit stora omställningsinsatser i form av arbetsmarknadsutbildning. Denna kan dock denna gång komma att spela en mindre roll än tidigare. En mycket viktig erfarenhet från 1990-talskrisen är vikten av att satsa på aktiva åtgärder för att förhindra passivitet och långa arbetslöshetstider, och därmed minska risken för utslagning från arbetsmarknaden. 12

14 Ojämn utveckling i regionerna Lågkonjunkturen drabbar vissa regioner hårt, medan andra regioner klarar sig bättre. Näringsstrukturen varierar mellan olika regioner och olika lokala arbetsmarknader och det innebär att arbetsmarknadssituationen kommer att skilja sig i hög grad. En indikator på förestående förändringar är varslen om uppsägningar. Dessa har slagit särskilt hårt i regioner med stor industrisektor och på lokala arbetsmarknader med större företag inom framför allt transportmedelsindustrin och maskinindustrin. Dessa stora förändringar väntas innebära snabbt stigande arbetslöshet och i allt fler regioner riskerar strukturarbetslösheten att bli ett svårhanterligt problem kommande år. Sysselsättningen väntas minska över hela landet vilket medför stigande arbetslöshet i samtliga län. Värst drabbas industritunga län i Sydoch Mellansverige såsom Västra Götaland, Jönköping, Kronoberg och Blekinge. Det finns även lokala arbetsmarknader i flera andra län som drabbas mycket hårt av fallande sysselsättning och snabbt stigande arbetslöshet. Norrlandslänen bedöms, med undantag av Västerbotten, inte påverkas lika kraftigt som en del län längre söderut och det beror bland annat på deras större inslag av offentlig tjänstesektor och en mindre utsatt industristruktur. Stockholm har med sin tjänsteinriktade arbetsmarknad inte drabbats lika hårt av uppsägningar och personalneddragningar som många andra län och den situationen består. Likaså väntas Skåne få en lägre nedgång av sysselsättningen än övriga delar av Sverige, bland annat beroende på närheten till Danmark. Utvecklingen i Öresundsregionen har under en längre tid skapat positiva och dynamiska effekter för Skåne, med ökade investeringar och etableringar. Detta är också en strukturell faktor som mildrar krisens verkningar i regionen. 13

15 Valda indikatorer BNP, till marknadspris, procentuell förändring 1,9 4,1 3,3 4,2 2,6-0,2-5,0 0,5 Antal arbetade timmar 7, procentuell förändring -1,4 0,8 0,2 1,3 3,2 1,6-4,0-2,5 Produktivitetstillväxt, procentuell förändring. 3,3 3,3 3,1 2,9-0,6-1,8-1,0 3,0 KPIX, inflation, årsgenomsnitt, procentuell förändring. 2,2 0,8 0,8 1,2 1,2 2,5 1,3 0,9 Timlön, procentuell förändring 3,5 3,3 3,1 3,1 3,3 4,3 3,3 2,3 Hushållens reala disp. inkomster, procentuell förändring 1,4 1,3 1,2 3,3 3,6 3,3 1,2 1,5 Privat konsumtion, procentuell förändring 2,0 2,6 2,7 2,3 3,0-0,2-1,5 1,6 Sparkvot, inkl. avtalspension 9,0 7,7 6,8 7,8 9,1 11,9 14,1 14,1 Nyckeltal 8 Tusental personer Förändring Utfall Prognos Utfall Prognos Arbetskraften Sysselsatta Arbetslösa Procent av AK 7,8 7,1 6,2 6,1 9,0 11,3 0,1-0,7-0,9-0,1 2,9 2,3 Arb.marknadspolitiskaprogram Procent av AK 2,7 3,0 1,9 1,8 2,8 4,4 0,3 0,3-1,1-0,1 1,0 1,6 6 Talen är ej kalenderkorrigerade. 7 Kalenderkorrigerat minskar arbetade timmar med 4,3 % 2009 och med 1,9 % Summeringen stämmer inte alltid pga. avrundningar. 14

16 Uppföljning av tidigare prognoser 9 Under 2008 skedde en markant omsvängning till det sämre på svensk arbetsmarknad, och försämringen blev dramatisk under årets sista månader. Förändringen till det sämre hade vi varnat för redan hösten 2007 och vi var bland de första prognosmakarna som talade om en vändning hösten 2008, på den då mycket starka arbetsmarknaden. I prognosen våren 2008 förväntades att sysselsättningstillskottet under året skulle bli personer i åldrarna år, men detta tal justerades i höstprognosen ned till Det faktiska utfallet blev en ökning med personer. För 2009, när omsvängningen på arbetsmarknaden fått fullt genomslag, beräknades enligt vårprognosen 2008 en sysselsättningsnedgång med personer. Även då var det inte många prognosmakare som räknade med en så kraftig försvagning från det gynnsamma läge som då rådde. I september 2008 inleddes finanskrisen som blev början till en allvarligare och djupare lågkonjunktur. Denna händelse innebar att alla lagda prognoser för år 2009 fick revideras. Varje ny prognos som sedan presenterades hösten 2008 innebar revideringar mot en ännu sämre utveckling på arbetsmarknaden. Arbetsförmedlingen tvingades också revidera prognosen under hösten 2008 till en nedgång på sysselsättningstillfällen år 2009 och det talet ändras i nu föreliggande prognos till personer. Arbetskraftens ökning under 2008 skattades i förra vårens prognos till och i höstens prognos till personer. Den faktiska ökningen stannade nu vid För 2009 förutsågs en uppgång med respektive personer. I denna prognos räknar vi med en uppgång med personer. Det är således små skillnader mellan prognos och utfall år I prognosen våren 2008 förutsågs arbetslösheten under året till 5,9 procent av arbetskraften år, vilket i höstprognosen reviderades till 6,2 procent. Utfallet blev här 6,1 procent. I vårprognosen beräknades arbetslösheten för 2009 till 6,5 procent, men i höstprognosen höjdes nivån till 7,6 procent. I den nu aktuella prognosen bedöms årets arbetslöshet bli 9,0 procent. Utvecklingen på arbetsmarknaden har blivit sämre än vad alla prognosmakare räknad med och därmed har den prognostiserade arbetslöshetsnivån höjts efterhand i olika prognoser. 9 I detta avsnitt används de nuvarande AKU-definitionerna på sysselsättning, arbetskraft och arbetslöshet. Det betyder att arbetskraften är uppdaterad med hjälp av sysselsättnings- och arbetslöshetstal. 15

17 Internationell översikt Recession i världen Den globala konjunkturavmattningen har blivit kraftigare än väntat och det har lett till att prognosmakarna skrivit ned sina prognoser i allt snabbare takt. Ekonomierna i nästan alla länder har gått in i en tydlig recession och bedömningen är att globala BNP krymper med cirka 1,5 procent 2009, vilket inte har hänt sedan andra världskriget. Bakom detta ligger ett stort fall av de globala handelsvolymerna, något som slår särskilt hårt mot starkt exportberoende länder såsom Japan, Tyskland och Sverige. Den finansiella krisen har tvingat fram kraftfulla åtgärder från centralbankerna runt om i världen och den tydliga effekten på realekonomin har lett till att också finanspolitiken blivit mycket expansiv. Det återstår dock mycket att göra och centralbankerna brottas bland annat med deflationsrisken och arbetet med att bättre koppla marknadsräntorna till centralbankernas styrräntor. Se vidare avsnittet Finansiella marknader. Under vintern visade alla indikatorer på en världsekonomi i helmörker, men under mars och april har ljusglimtar dykt upp. Den mest synliga är givetvis glädjeyran på börserna runt om i världen men i flera länder bland annat i Förenta staterna börjar hushållen få tillbaka framtidstron, dock från en låg utgångsnivå. Vidare visar olika framåtriktade indikatorer att botten sannolikt kommer att nås i flera länder under andra hälften av 2009 och då inställer sig frågan när återhämtningen kan inledas på allvar. Mycket talar för att BNP fortsätter att krympa i många länder under större delen av 2009, men att en viss förbättring kan komma att ske under första halvåret Det är en utveckling som bedöms komma att förstärkas under andra halvåret Globala BNP uppskattas av oss komma att växa med cirka 1,5 procent under 2010, vilket är påtagligt under det historiska genomsnittet och långt under de 3 procent som IMF definierar som recessionsgräns. 10 Bakom detta ligger att BNP bedöms komma att falla kraftigt i OECD-området 11 under 2009 och att området bedöms uppvisa endast en svag tillväxt Kina och Indien motverkar ett ännu större fall i globala BNP 2009 och tillväxten i dessa länder bidrar till att det blir en viss tillväxt i världsekonomin under Den förhållandevis låga tillväxten 2010 leder till att arbetsmarknaden fortsätter att försvagas i 10 En global tillväxt på 3 procent eller mindre definieras av IMF som recession. Det bygger på att befolkningstillväxten kräver en tillväxt på mer än 3 procent för att den samlade levnadsstandarden i världen inte skall sjunka. 11 Länder som klassas som I-länder. Där återfinns flertalet av de europeiska länderna, Nordamerika, Australien, Nya Zeeland, Japan och Turkiet. 16

18 flertalet av världens länder, även om exempelvis uppgången i arbetslöshet bromsar in. Globala BNP-tillväxten Årlig procentuell förändring samt prognos för 2009 och 2010 Heldragen linje = historiskt genomsnitt Procent Källa: Arbetsförmedlingen, IMF, KI Förhoppningar för Förenta staternas ekonomi Den ekonomiska aktiviteten har avtagit kraftigt i Förenta staterna under de senaste kvartalen. Mellan fjärde kvartalet 2008 och första kvartalet 2009 minskade BNP med hela 5,8 procent i säsongrensade tal och uppräknat till årstakt, vilket var en något lägre nedgångstakt än fjärde kvartalet 2008 men klart sämre än förväntningarna. Nedgången under första kvartalet 2009 innehöll trots allt en del positiva signaler. Den ena var att försvagningen av BNP till stor del föll på en kraftig lageravveckling och den andra var att hushållen ökade sin konsumtion vilket i synnerhet gällde för varaktiga konsumtionsvaror. Hushållen har också blivit mer positiva, men fortfarande befinner sig förtroendeindikatorn på en låg nivå. Även inköpschefsindex för både industrin och privata tjänstesektorn har upphört att försvagas, men också dessa indikatorer befinner sig på en historiskt sett mycket låg nivå. Nyckeln till en varaktig förstärkning av den amerikanska ekonomin ligger enligt många bedömare inom bostadssektorn. Byggloven har emellertid fortsatt att försvagas vilket indikerar att det kommer att ta relativt lång tid innan en återhämtning kommer igång. Däremot har försäljningen av bostäder ökat, vilket tolkats som att en förbättring kan stå för dörren. En viktig förklaring kan vara att många utmätta fastigheter kommit ut på markanden 12. Dessutom finns ännu inga tecken på att husprisfallet upphört och fortfarande är antalet osålda bostäder stort även 12 SEB, Nordic Outlook, maj

19 om antalet minskat något 13. Det mesta talar därför för att prisfallet fortsätter ett tag till och det leder till att bostadsinvesteringarna fortsätter att falla. Detta tillsammans med ett lågt kapacitetsutnyttjande inom näringslivet talar i sin tur för att den mycket svaga investeringskonjunkturen består ytterligare en tid. Hushållens skuldsanering fortgår vilket hämmar den privata konsumtionen, men trots allt finns vissa indikationer på att den kan komma att öka något, i synnerhet under Ett positivt inslag i den amerikanska ekonomin är att det stora underskottet i bytesbalansen reducerats snabbt vilket leder till att nettoexporten kommer att ge ett positivt bidrag till BNP-tillväxten under 2009 och De stora stimulanspaketen, vilka började sjösättas tidigare än i Europa, och en mer sluten ekonomi talar för att återhämtningen kommer tidigare i Förenta staterna än i Europa. I år beräknas dock BNP falla med drygt 3 procent, vilket är den största minskningen i BNP sedan andra världskriget. Bedömningen för 2010 är att ekonomin går in i en svag återhämtningsprocess och BNP-tillväxten beräknas då till cirka 1 procent. Procent 20 BNP-tillväxt i USA Heldragen linje = historiskt genomsnitt Källa: EcoWin, Arbetsförmedlingen Arbetsmarknaden försvagas stadigt i Förenta staterna, vilket har en tydligt negativ inverkan på den ekonomiska aktiviteten. Sysselsättningen (exklusive jordbruket) har sedan början av 2008 och fram till april 2009 minskat med drygt 5,7 miljoner personer, motsvarande 4,2 procent. Tyngdpunkten i nedgången ligger på perioden september 2008 till april 2009 då drygt 4,6 miljoner jobb försvann, vilket indikerar att sysselsättningen kommer att fortsätta att försvagas tydligt framöver. Det dröjer ytterligare en tid innan sysselsättningsnedgången mer tyd- 13 SEB, Nordic Outlook, maj

20 ligt bromsar in, men den bedöms avta i styrka under senare delen av Arbetslösheten har ökat kraftigt, från 4,4 procent våren 2007 till 8,9 procent i april , vilket är den högsta nivån sedan början av 1980-talet. Arbetslösheten fortsätter att stiga och bedöms komma att uppgå till cirka 11 procent under Procent 12 Arbetslöshet USA Heldragen linje = historiskt genomsnitt januari april Källa: EcoWin Japans ekonomi bromsar in Den japanska ekonomin har drabbats särskilt hårt av det kraftiga bortfallet av omvärldsefterfrågan och till detta kommer en övervärderad yen. Detta har lett till ett fritt fall i exporten som halverades första kvartalet 2009 jämfört med första kvartalet Många japanska exportföretag har därmed drabbats av stora förluster och de ser inte något ljus i tunneln. Även den inhemska efterfrågan har försvagats och det är en utveckling som fortsätter. BNP krympte kraftigt i Japan under slutet av föregående år varvid BNP sjönk med 0,6 procent mellan helåren 2007 och BNP fortsatte också att falla kraftigt under första kvartalet 2009, med drygt 15 procent jämfört med fjärde kvartalet och uppräknat till årstakt. Indikatorer som mäter hushållens förtroende och företagens bedömning indikerar att BNP fortsätter att krympa kraftigt under andra kvartalet Den allmänna bedömningen är att det kommer att dröja relativt länge innan ekonomin går in i en återhämtningsprocess, men läses indikatorerna positivt kan nedgångstakten bromsa in under andra halvåret. Det innebär att vi bedömer att BNP kan komma att krympa med cirka 7 procent mellan 2008 och Den förbättring av handelsvolymen som bedöms komma att ske 14 Arbetslöshetstalen är säsongrensade. 19

Aktuellt på Malmös bostadsmarknad

Aktuellt på Malmös bostadsmarknad Aktuellt på Malmös bostadsmarknad Stadskontoret Upprättad Datum: Version: Ansvarig: Förvaltning: Enhet: 2008.09.02 1.0 Anna Bjärenlöv Stadskontoret Strategisk utveckling Detta PM avser att kortfattat redogöra

Läs mer

Arbetsmarknadsutsikterna för år 2010 och 2011

Arbetsmarknadsutsikterna för år 2010 och 2011 Ura 2009:2 ISBN 978-91-977809-5-7 Arbetsmarknadsutsikterna för år 2010 och 2011 Håkan Gustavsson Torbjörn Israelsson Linda Pärlemo Tord Strannefors Hans Tydén Arbetsmarknad och arbetsmarknadspolitik Arbetsmarknadsutsikterna

Läs mer

Den svenska ekonomin enligt regeringens bedömning i 2014 års budgetproposition

Den svenska ekonomin enligt regeringens bedömning i 2014 års budgetproposition Sid 1 (5) Den svenska ekonomin enligt regeringens bedömning i 2014 års budgetproposition Regeringens främsta mål för den ekonomiska politiken är tillväxt och full sysselsättning. Av de 24 miljarder som

Läs mer

Utrikesfödda på arbetsmarknaden

Utrikesfödda på arbetsmarknaden PM 1(10) på arbetsmarknaden PM 2 (10) Inledning Sverige har blivit ett alltmer mångkulturellt samhälle. Omkring 18 procent av befolkningen i åldern 16-64 år är född i något annat land. Syftet med denna

Läs mer

BNP-tillväxten i USA Heldragen linje = historiskt genomsnitt från 1980 till kv 3 2006 Procent

BNP-tillväxten i USA Heldragen linje = historiskt genomsnitt från 1980 till kv 3 2006 Procent Bild 1 8 BNP-tillväxten i USA Heldragen linje = historiskt genomsnitt från 198 till kv 3 26 Procent 6 4 2-2 2 21 22 23 24 25 26 Kvartal och säsongrensade värden uppräknat till årstakt Källa: EcoWin Bild

Läs mer

Utvecklingen fram till 2020

Utvecklingen fram till 2020 Fördjupning i Konjunkturläget mars 1 (Konjunkturinstitutet) Sammanfattning FÖRDJUPNING Utvecklingen fram till Lågkonjunkturens djup medför att svensk ekonomi är långt ifrån konjunkturell balans vid utgången

Läs mer

Utveckling av sysselsättningsgrad mellan män och kvinnor

Utveckling av sysselsättningsgrad mellan män och kvinnor Analysavdelningen Marwin Nilsson 2011-03-07 Utveckling av sysselsättningsgrad mellan män och kvinnor Lågkonjunkturen drabbade männen hårdast Den globala recessionen som drabbade Sverige 2008 påverkade

Läs mer

Stockholmskonjunkturen hösten 2004

Stockholmskonjunkturen hösten 2004 Stockholmskonjunkturen hösten 2004 Förord Syftet med följande sidor är att ge en beskrivning av konjunkturläget i Stockholms län hösten 2004. Läget i Stockholmsregionen jämförs med situationen i riket.

Läs mer

Utvecklingen i den svenska ekonomin ur bankens perspektiv. Jörgen Kennemar

Utvecklingen i den svenska ekonomin ur bankens perspektiv. Jörgen Kennemar Utvecklingen i den svenska ekonomin ur bankens perspektiv Jörgen Kennemar Efter vinter kommer våren... 2 Globala tillväxten en återhämtning har inletts med Asien i spetsen 3 Den globala finanskrisen är

Läs mer

Arbetsmarknadsutsikterna för år 2009 och 2010

Arbetsmarknadsutsikterna för år 2009 och 2010 Ura 2008:4 ISSN 1401-0844 Arbetsmarknadsutsikterna för år 2009 och 2010 Håkan Gustavsson Torbjörn Israelsson Linda Pärlemo Tord Strannefors Hans Tydén Arbetsmarknad och arbetsmarknadspolitik Arbetsmarknadsutsikterna

Läs mer

Några lärdomar av tidigare finansiella kriser

Några lärdomar av tidigare finansiella kriser Några lärdomar av tidigare finansiella kriser KAPITEL 1 FÖRDJUPNING Hittills har den finansiella orons effekter på börskurser och r äntor på företagsobligationer varit mindre än vid tidigare liknande p

Läs mer

Byggbranschen i Stockholm - en specialstudie

Byggbranschen i Stockholm - en specialstudie 2009 : 2 ISSN 1654-1758 Stockholms Handelskammares analys Byggbranschen i Stockholm - en specialstudie Byggindustrin är en konjunkturkänslig bransch som i högkonjunktur ofta drabbas av kapacitetsbegränsningar

Läs mer

Arbetsmarknadsutsikterna

Arbetsmarknadsutsikterna Ura 2010:3 ISBN 978-91-977809-8-8 Arbetsmarknadsutsikterna våren 2010 Text: Håkan Gustavsson Torbjörn Israelsson Linda Pärlemo Tord Strannefors Hans Tydén Text-och bildredigering: Gun Westberg Grafisk

Läs mer

FASTIGHETSÄGARNA SVERIGE RÄNTEFOKUS APRIL 2015 LÅNG VÄNTAN PÅ PLUS- RÄNTOR

FASTIGHETSÄGARNA SVERIGE RÄNTEFOKUS APRIL 2015 LÅNG VÄNTAN PÅ PLUS- RÄNTOR FASTIGHETSÄGARNA SVERIGE RÄNTEFOKUS APRIL 2015 LÅNG VÄNTAN PÅ PLUS- RÄNTOR Sammanfattning Eurozonen växte med drygt 1 procent i årstakt under förra årets sista kvartal. Trots att många såg det som positivt,

Läs mer

Arbetsmarknadsutsikterna för år 2007 och 2008

Arbetsmarknadsutsikterna för år 2007 och 2008 Ura 2007:3 ISSN 1401-0844 Arbetsmarknadsutsikterna för år 2007 och 2008 AMS Nicklas Andersson Torbjörn Israelsson Linda Pärlemo Tord Strannefors Hans Tydén Arbetsmarknad och arbetsmarknadspolitik Arbetsmarknadsutsikterna

Läs mer

Arbetsmarknadsutsikterna för år 2008

Arbetsmarknadsutsikterna för år 2008 Ura 2007:4 ISSN 1401-0844 Arbetsmarknadsutsikterna för år 2008 AMS Nicklas Andersson Torbjörn Israelsson Linda Pärlemo Tord Strannefors Hans Tydén Arbetsmarknad och arbetsmarknadspolitik Arbetsmarknadsutsikterna

Läs mer

Länsfakta Arbetsmarknadsläge och prognos

Länsfakta Arbetsmarknadsläge och prognos 1 (12) 2011-01-05 Länsstyrelsen Gävleborg Landshövdingens stab L Jansson Vecka 1, 2011-01-05 Länsfakta Arbetsmarknadsläge och prognos Inkommande varsel om uppsägningar i Gävleborg på låg nivå trots säsongsmässig

Läs mer

Makrofokus. Makroanalys. Veckan som gick

Makrofokus. Makroanalys. Veckan som gick Makroanalys Sverige 27 februari 2012 Patrik Foberg +46 8 463 84 24 Patrik.foberg@penser.se Makrofokus Sven-arne Svensson +46 8 463 84 32 Sven-arne.svensson@penser.se Veckan som gick - Det tyska IFO-indexet

Läs mer

Den svenska industrins konkurrenskraft

Den svenska industrins konkurrenskraft Den svenska industrins konkurrenskraft Augusti 2015 Under den senaste dryga 15-årsperioden ha arbetskraftskostnaderna i den svenska industrin ökat mer än genomsnittet för konkurrentländerna. Skillnaden

Läs mer

PROGNOS 2013-2014. Arbetsmarknad Örebro län

PROGNOS 2013-2014. Arbetsmarknad Örebro län PROGNOS 2013-2014 Arbetsmarknad Örebro län 1 PROGNOSEN Arbetsmarknaden blir ljusare Under slutet av 2012 rådde ett kärvt klimat i världsekonomin och sista kvartalet präglades av en hastig försämring i

Läs mer

Arbetsmarknadsutsikterna hösten 2011 PROGNOS FÖR ARBETSMARKNADEN 2011-2013

Arbetsmarknadsutsikterna hösten 2011 PROGNOS FÖR ARBETSMARKNADEN 2011-2013 Arbetsmarknadsutsikterna hösten 2011 PROGNOS FÖR ARBETSMARKNADEN 2011-2013 Ura 2011:8 Arbetsmarknadsutsikterna hösten 2011 Arbetsmarknadsutsikterna hösten 2011 Innehållsförteckning Sid Sammanfattning...3

Läs mer

Agenda. Finans- och skuldkris Konjunkturuppdatering Räntor, valutor och börs

Agenda. Finans- och skuldkris Konjunkturuppdatering Räntor, valutor och börs Agenda Finans- och skuldkris Konjunkturuppdatering Räntor, valutor och börs Åke Linnander Anna-Maria Najafi BNP-prognoser BNP-prognos BNP prognos prognos bidrag till tillväxt 2011 2012 2013 2014 i Mdr

Läs mer

Konjunkturutsikterna 2011

Konjunkturutsikterna 2011 1 Konjunkturutsikterna 2011 Det går bra i vår omgivning. Hänger Åland med? Richard Palmer, ÅSUB Fortsatt återhämtning i världsekonomin men med inslag av starka orosmoment Världsekonomin växer men lider

Läs mer

De senaste årens utveckling

De senaste årens utveckling Arbetsmarknaden Sedan 1997 har antalet sysselsatta ökat med 22 personer, om man jämför de tre första kvartalen respektive år. Antalet sysselsatta är dock fortfarande cirka 8 procent lägre än 199. Huvuddelen

Läs mer

SMÅFÖRETAGSBAROMETERN

SMÅFÖRETAGSBAROMETERN UPPSALA LÄN SMÅFÖRETAGSBAROMETERN Sveriges äldsta och största undersökning av småföretagarnas uppfattningar och förväntningar om konjunkturen. Hösten 29 Företagarna och Swedbank i samarbete Småföretagsbarometern

Läs mer

Det ekonomiska läget. 4 juli Finansminister Anders Borg. Finansdepartementet

Det ekonomiska läget. 4 juli Finansminister Anders Borg. Finansdepartementet Det ekonomiska läget 4 juli Finansminister Anders Borg Det ekonomiska läget Stor internationell oro, svensk tillväxt bromsar in Sverige har relativt starka offentliga finanser Begränsat reformutrymme,

Läs mer

SMÅFÖRETAGSBAROMETERN

SMÅFÖRETAGSBAROMETERN ÖREBRO LÄN SMÅFÖRETAGSBAROMETERN Sveriges äldsta och största undersökning av småföretagarnas uppfattningar och förväntningar om konjunkturen. Hösten 29 Företagarna och Swedbank i samarbete Småföretagsbarometern

Läs mer

Full fart på den svenska hotellmarknaden

Full fart på den svenska hotellmarknaden Full fart på den svenska hotellmarknaden Utveckling första tertialet 2015 Box 3546, 103 69 Stockholm T +46 8 762 74 00 Box 404, 401 26 Göteborg T +46 31 62 94 00 Box 186, 201 21 Malmö T +46 40 35 25 00

Läs mer

BNP-tillväxt i USA 7,5 5,0 2,5 0,0 -2,5. Källa: EcoWin

BNP-tillväxt i USA 7,5 5,0 2,5 0,0 -2,5. Källa: EcoWin 7,5 BNP-tillväxt i USA 5, 2,5, -2,5 199 1992 1994 1996 1998 2 22 24 26 1991 1993 1995 1997 1999 21 23 25 Källa: EcoWin Procent 14 12 1 8 6 4 2-2 -4 Sparkvot i USA februari 1959 - mars 26 1959 1963 1967

Läs mer

Löner och arbetskraftskostnader i Sveriges konkurrentländer

Löner och arbetskraftskostnader i Sveriges konkurrentländer 1 Löner och arbetskraftskostnader i Sveriges konkurrentländer Av Bo Enegren Maj 2013 Tysk arbetsmarknad tillbaka efter finanskrisen Arbetsmarknaden i Tyskland fortsätter att hålla emot väl och under 2012

Läs mer

Månadskommentar juli 2015

Månadskommentar juli 2015 Månadskommentar juli 2015 Månadskommentar juli 2015 Ekonomiska läget En förnyad konjunkturoro fick fäste under månaden drivet av utvecklingen i Kina. Det preliminära inköpschefsindexet i Kina för juli

Läs mer

Generationsväxlingen. arbetskraftens förändring per län

Generationsväxlingen. arbetskraftens förändring per län Generationsväxlingen arbetskraftens förändring per län Text och underlag: Bo Gustavsson, Torbjörn Israelsson, Bitte Lyrén, Marwin Nilsson, Peter Nofors, Anders Pekkari och Tord Strannefors. Redigering:

Läs mer

Svensk finanspolitik 2013

Svensk finanspolitik 2013 Svensk finanspolitik 2013 Finanspolitiska rådets rapport Pressträff 15 maj, 2013 Rådets uppgift Rådets uppgift är att följa upp och bedöma måluppfyllelsen i finanspolitiken och i den ekonomiska politik

Läs mer

SVENSK EKONOMI. Lägesrapport av den svenska ekonomin enligt regeringens bedömning i budgetpropositionen för 2010.

SVENSK EKONOMI. Lägesrapport av den svenska ekonomin enligt regeringens bedömning i budgetpropositionen för 2010. SVENSK EKONOMI Lägesrapport av den svenska ekonomin enligt regeringens bedömning i budgetpropositionen för 2010. OFRs RAPPORTSERIE OFFENTLIG SEKTOR I FOKUS 3/2009 Sid 1 (9) Lägesrapport av den svenska

Läs mer

Arbetsmarknadsutsikterna för år 2008 och 2009

Arbetsmarknadsutsikterna för år 2008 och 2009 Ura 2008:3 ISSN 1401-0844 Arbetsmarknadsutsikterna för år 2008 och 2009 Nicklas Andersson Torbjörn Israelsson Linda Pärlemo Tord Strannefors Hans Tydén Arbetsmarknad och arbetsmarknadspolitik Arbetsmarknadsutsikterna

Läs mer

Varsel och dess samband med arbetslösheten

Varsel och dess samband med arbetslösheten Fördjupning i Konjunkturläget december 28 (Konjunkturinstitutet) 16 Produktion och arbetsmarknad FÖRDJUPNING Diagram 15 Varsel Tusentals personer 2 2 Varsel och dess samband med arbetslösheten 15 1 15

Läs mer

Arbetsmarknadsutsikterna våren 2013. Prognos för arbetsmarknaden 2013-2014

Arbetsmarknadsutsikterna våren 2013. Prognos för arbetsmarknaden 2013-2014 Arbetsmarknadsutsikterna våren 2013 Prognos för arbetsmarknaden 2013-2014 Text Håkan Gustavsson Torbjörn Israelsson Marwin Nilsson Tord Strannefors Hans Tydén Text- och bildredigering Gun Westberg Avstämningsdag

Läs mer

Makrofokus. Makroanalys. Veckan som gick

Makrofokus. Makroanalys. Veckan som gick Makroanalys Sverige 6 augusti 212 Makrofokus Patrik Foberg +46 8 463 84 24 Patrik.foberg@penser.se Sven-arne Svensson +46 8 463 84 32 Sven-arne.svensson@penser.se Veckan som gick - Sysselsättningen i USA

Läs mer

Arbetsmarknadsutsikterna våren 2015 PROGNOS FÖR ARBETSMARKNADEN 2015 2016

Arbetsmarknadsutsikterna våren 2015 PROGNOS FÖR ARBETSMARKNADEN 2015 2016 Arbetsmarknadsutsikterna våren 2015 PROGNOS FÖR ARBETSMARKNADEN 2015 2016 Text Catarina Annetorp Hörnsten Karin Berglind Håkan Gustavsson Torbjörn Israelsson Andreas Mångs Tord Strannefors Hans Tydén Skribenter

Läs mer

Arbetsmarknadsutsikterna för år 2004

Arbetsmarknadsutsikterna för år 2004 Ura 2003:9 ISSN 1401-0844 Arbetsmarknadsutsikterna för år 2004 Bo Gustavsson Torbjörn Israelsson Tord Strannefors Hans Tydén Arbetsmarknad och arbetsmarknadspolitik Arbetsmarknadsutsikterna för år 2004

Läs mer

Småföretagsbarometern

Småföretagsbarometern 1 Innehåll Småföretagsbarometern... 3 Örebros näringslivsstruktur... 4 Sammanfattning av konjunkturläget i Örebro län... 4 Småföretagsbarometern Örebro län... 6 1. Sysselsättning... 6 2. Orderingång...

Läs mer

Mer information om arbetsmarknadsläget i Blekinge län i slutet av maj 2012

Mer information om arbetsmarknadsläget i Blekinge län i slutet av maj 2012 Blekinge, 13 juni 2012 Mer information om arbetsmarknadsläget i Blekinge län i slutet av maj 2012 Antalet nyanmälda lediga platser fortsätter att minska Under den gångna månaden nyanmäldes 600 lediga platser

Läs mer

Det ekonomiska läget och inriktningen för budgetpropositionen

Det ekonomiska läget och inriktningen för budgetpropositionen Det ekonomiska läget och inriktningen för budgetpropositionen Finansminister Magdalena Andersson Harpsund 21 augusti 2015 AGENDA Det ekonomiska läget Världen Sverige Inriktningen för politiken Sammanfattning

Läs mer

Oroligt i omvärlden och stökigt i inrikespolitiken - Hur påverkas byggandet?

Oroligt i omvärlden och stökigt i inrikespolitiken - Hur påverkas byggandet? Byggkonjunkturen 2015 Oroligt i omvärlden och stökigt i inrikespolitiken - Hur påverkas byggandet? FASADDAGEN, MALMÖ BÖRSHUS, 2015-02-05 Fredrik Isaksson Chefekonom Fasaddagen 2015 Makroekonomiska förutsättningar

Läs mer

Kostnadsutvecklingen och inflationen

Kostnadsutvecklingen och inflationen Kostnadsutvecklingen och inflationen PENNINGPOLITISK RAPPORT JULI 13 9 Inflationen har varit låg i Sverige en längre tid och är i nuläget lägre än inflationsmålet. Det finns flera orsaker till detta. Kronan

Läs mer

Är finanspolitiken expansiv?

Är finanspolitiken expansiv? 9 Offentliga finanser FÖRDJUPNING Är finanspolitiken expansiv? Budgetpropositionen för 27 innehöll flera åtgärder som påverkar den ekonomiska utvecklingen i Sverige på kort och på lång sikt. Åtgärderna

Läs mer

På väg mot ett rekordår på den svenska hotellmarknaden

På väg mot ett rekordår på den svenska hotellmarknaden På väg mot ett rekordår på den svenska hotellmarknaden Utveckling 1-2:a tertialet 2015 Box 3546, 103 69 Stockholm T +46 8 762 74 00 Box 404, 401 26 Göteborg T +46 31 62 94 00 Box 186, 201 21 Malmö T +46

Läs mer

Framskrivning av data i olika arbetsmarknadsstatus med simuleringsmodell

Framskrivning av data i olika arbetsmarknadsstatus med simuleringsmodell Sida: 1 av 7 Framskrivning av data i olika arbetsmarknadsstatus med simuleringsmodell Grundantagande för samtliga framskrivningar Basen i samtliga föreliggande framskrivningar har sin utgångspunkt i den

Läs mer

RÄNTEFOKUS JUNI 2014 RIKSBANKS- SÄNKNING GYNNAR KORT BORÄNTA

RÄNTEFOKUS JUNI 2014 RIKSBANKS- SÄNKNING GYNNAR KORT BORÄNTA RÄNTEFOKUS JUNI 2014 RIKSBANKS- SÄNKNING GYNNAR KORT BORÄNTA SAMMANFATTNING Återhämtningen i vår omvärld går trögt, i synnerhet i eurozonen där centralbanken förväntas fortsätta att lätta på penningpolitiken.

Läs mer

Arbetsmarknadsutsikterna för år 2006 och 2007

Arbetsmarknadsutsikterna för år 2006 och 2007 Ura 2006:2 ISSN 1401-0844 Arbetsmarknadsutsikterna för år 2006 och 2007 AMS Torbjörn Israelsson Linda Pärlemo Tord Strannefors Hans Tydén Arbetsmarknad och arbetsmarknadspolitik Arbetsmarknadsutsikterna

Läs mer

Småföretagsbarometern

Småföretagsbarometern 1 Innehåll Småföretagsbarometern... 3 Jämtlands näringslivsstruktur... 4 Sammanfattning av konjunkturläget i Jämtlands län... 4 Småföretagsbarometern Jämtlands län... 6 1. Sysselsättning... 6 2. Orderingång...

Läs mer

Finanskrisen och bostadsmarknaderna i Norden

Finanskrisen och bostadsmarknaderna i Norden Finanskrisen och bostadsmarknaderna i Norden Faktaunderlag om de nordiska bostadsmarknaderna 1995-2010 Jón Rúnar Sveinsson bearbetade i november 2009 på basis av skriften Finanskrisen och bostadsmarknaden

Läs mer

Svenskt Näringslivs konjunkturrapport April 2015

Svenskt Näringslivs konjunkturrapport April 2015 Svenskt Näringslivs konjunkturrapport April 2015 Fakta och prognoser samt enkätresultat från Svenskt Näringslivs Företagarpanel för kvartal 1 2015 Företagarpanelen utgörs av ca 8000 företagare, varav ca

Läs mer

Svenskt Näringslivs konjunkturrapport April 2015

Svenskt Näringslivs konjunkturrapport April 2015 Svenskt Näringslivs konjunkturrapport April 2015 Fakta och prognoser samt enkätresultat från Svenskt Näringslivs Företagarpanel för kvartal 1 2015 Företagarpanelen utgörs av ca 8000 företagare, varav ca

Läs mer

OKTOBER 2015. Konkurrenskraft för välstånd och jobb

OKTOBER 2015. Konkurrenskraft för välstånd och jobb OKTOBER 2015 Konkurrenskraft för välstånd och jobb Redaktör: Edel Karlsson Håål Författare: Jimmy Boumediene, Bo Ekegren, Susanne Spector Förord Denna skrift beskriver kortfattat några utgångspunkter och

Läs mer

Småföretagsbarometern

Småföretagsbarometern 1 Innehåll Småföretagsbarometern... 3 Uppsala läns näringslivsstruktur... 4 Sammanfattning av konjunkturläget i Uppsala län... 4 Småföretagsbarometern Uppsala län... 6 1. Sysselsättning... 6 2. Orderingång...

Läs mer

Arbetsmarknadsutsikterna för år 2005

Arbetsmarknadsutsikterna för år 2005 Ura 2004:5 ISSN 1401-0844 Arbetsmarknadsutsikterna för år 2005 AMS Bo Gustavsson Torbjörn Israelsson Tord Strannefors Arbetsmarknad och arbetsmarknadspolitik Arbetsmarknadsutsikterna för år 2005 Innehållsförteckning

Läs mer

BAROMETERN STOCKHOLMS

BAROMETERN STOCKHOLMS STOCKHOLMS BAROMETERN FJÄRDE KVARTALET 14, 15-2-1. En rapport från Stockholms Handelskammare Byggindustrin väntas nyanställa kraftfullt under första kvartalet 15. Jobbtillväxten har varit god även fjärde

Läs mer

Boverkets indikatorer

Boverkets indikatorer Boverkets indikatorer maj 2012 ANALYS AV UTVECKLINGEN PÅ BYGG- OCH BOSTADSMARKNADEN Inget ökat bostadsbyggande 2012 Under 2011 påbörjades 24 500 bostäder, enligt Boverkets senaste bedömning av bostadsbyggandet.

Läs mer

BNP kan tolkas på många olika sätt

BNP kan tolkas på många olika sätt Konjunkturläget augusti 2015 65 FÖRDJUPNING BNP kan tolkas på många olika sätt s BNP-tillväxt har varit högre än i många andra länder sedan finanskrisen, men det har inte resulterat i motsvarande ökning

Läs mer

Hägringar. Jobbskaparna och jobbkaparna. Det ekonomiska läget Svenskt Näringsliv September 2009

Hägringar. Jobbskaparna och jobbkaparna. Det ekonomiska läget Svenskt Näringsliv September 2009 Hägringar Jobbskaparna och jobbkaparna Det ekonomiska läget Svenskt Näringsliv September 2009 Det ekonomiska läget Svenskt Näringsliv Mars 2010 Konsoliderad bruttoskuld, andel av BNP 140 120 100 80 60

Läs mer

Konjunktur och räntor Nummer 1 12 mars 2009

Konjunktur och räntor Nummer 1 12 mars 2009 Konjunktur och räntor Nummer mars 9 Sidan Långsam uppgång efter höstens ras Sidan Låg styrränta under lång tid Sidan Vändningen dröjer i USA Sidan 7 Ojämn återhämtning i svensk ekonomi Långsam uppgång

Läs mer

Arbetsmarknadsutsikterna för år 2002 och 2003

Arbetsmarknadsutsikterna för år 2002 och 2003 Ura 2002:4 ISSN 1401-0844 Arbetsmarknadsutsikterna för år 2002 och 2003 Torbjörn Israelsson Tord Strannefors Hans Tydén Arbetsmarknad och arbetsmarknadspolitik Rapporten ingår i serie Ura som utges av

Läs mer

Tillväxt och utveckling i Göteborgsregionen

Tillväxt och utveckling i Göteborgsregionen Rapport 2014:10 Regionutvecklingssekretariatet Tillväxt och utveckling i Göteborgsregionen Tillväxt och utveckling i Göteborgsregionen ingår i en serie rapporter som beskriver förutsättningar för tillväxt

Läs mer

Bra tillväxt 2010, men svagare 2011

Bra tillväxt 2010, men svagare 2011 Konjunkturprognos 21-211 19 januari 21 Bra tillväxt 21, men svagare 211 Världsekonomin växer med 4 procent 21. Efter att ha minskat med nästan 1 procent 29 så växer global BNP med 4 procent mellan 29 och

Läs mer

Arbetsmarknadsutsikterna för år 2002

Arbetsmarknadsutsikterna för år 2002 Ura 2001:9 ISSN 1401-0844 Arbetsmarknadsutsikterna för år 2002 Katarina Berggren Torbjörn Israelsson Said Maroufkhani Tord Strannefors Hans Tydén Arbetsmarknad och arbetsmarknadspolitik Rapporten ingår

Läs mer

Nordisk hotellmarknad - 2:a kvartalet 2009

Nordisk hotellmarknad - 2:a kvartalet 2009 Nordisk hotellmarknad - :a kvartalet 9 Sammanfattning Den ekonomiska konjunkturen fortsatte att vara mycket svag i samtliga nordiska länder under andra kvartalet. Samtliga fyra länders ekonomier beräknas

Läs mer

Arbetsmarknadsutsikterna för år 2007

Arbetsmarknadsutsikterna för år 2007 Ura 2006:4 ISSN 1401-0844 Arbetsmarknadsutsikterna för år 2007 AMS Torbjörn Israelsson Linda Pärlemo Tord Strannefors Mohammad Taslimi Hans Tydén Arbetsmarknad och arbetsmarknadspolitik Arbetsmarknadsutsikterna

Läs mer

Arbetslösheten minskar 2013 och fortsätter att minska 2014

Arbetslösheten minskar 2013 och fortsätter att minska 2014 Sammanfattning Sida: 1 av 7 Arbetsmarknadsutsikterna hösten 2013 Jämtlands län Prognos för arbetsmarknaden 2013-2014 Sammanfattning I Jämtlands län har arbetsmarknaden fortsatt att återhämta sig under

Läs mer

Lund i siffror. OECD:s råd för att stärka konkurrenskraften i Köpenhamn och dess omgivning är:

Lund i siffror. OECD:s råd för att stärka konkurrenskraften i Köpenhamn och dess omgivning är: Kontakt: Daniel.svard@lund.se, 46-46 Jens.nilson@lund.se, 46-8269 1 (7) Öresundsregionens utmaningar I en rapport från OECD 1 lyfts två utmaningar fram som Köpenhamn, och i sin förlängning Öresundsregionen,

Läs mer

VECKOBREV v.22 maj-15

VECKOBREV v.22 maj-15 0 0,001 Makro Veckan Nyhetsflödet som gått under veckan handlade som vanligt mycket om Grekland. Nu på fredag ska Grekland betala tillbaka 300 miljoner euro till IMF men IMF har gett Aten en möjlighet

Läs mer

Höjdpunkter. Agasti Marknadssyn

Höjdpunkter. Agasti Marknadssyn Höjdpunkter Agasti Marknadssyn Sammanställt av Obligo Investment Management September 2015 Höjdpunkter Marknadsoro... Osäkerhet knuten till den ekonomiska utvecklingen i Kina har präglat de globala aktiemarknaderna

Läs mer

Kunskap för stärkt arbetskraft 2014 års ekonomiska vårproposition

Kunskap för stärkt arbetskraft 2014 års ekonomiska vårproposition Kunskap för stärkt arbetskraft 2014 års ekonomiska vårproposition Finansmarknadsminister Peter Norman Statskontorets förvaltningspolitiska dag 9 april 2014 Internationell återhämtning - men nedåtrisker

Läs mer

Effekter av en fördjupad skuldkris i euroområdet

Effekter av en fördjupad skuldkris i euroområdet Sammanfattning FÖRDJUPNING Effekter av en fördjupad skuldkris i euroområdet I denna fördjupning tecknas ett alternativt scenario där skuldkrisen i euroområdet fördjupas och blir allvarligare och mera utdragen

Läs mer

Konjunkturrapport kv 1-4 2013 VVS företagen

Konjunkturrapport kv 1-4 2013 VVS företagen VVS företagen Mars 201 0 000 5 000 0 000 25 000 20 000 000 10 000 5 000 0 Värme & sanitet Mkr, 201 års priser 116 2 01 2 590 500 000 + +1 2011 2012 201 201 20 Regional utveckling Ackumulerad prognos 201-20,

Läs mer

Reseströmmar en översikt 2000 2012

Reseströmmar en översikt 2000 2012 Reseströmmar en översikt 2000 2012 Innehållsförteckning 15 Sammanfattning 16 Inledning 18 Utländska gästnätter på hotell i Sverige 12 Samband mellan utrikeshandel och gästnätter 16 Samband mellan växelkursens

Läs mer

Investment Management

Investment Management Investment Management Konjunktur Räntor och valutor Aktier April 2011 Dag Lindskog +46 70 5989580 dag.lindskog@cim.se Optimistens utropstecken! Bara början av en lång expansionsperiod Politikerna prioriterar

Läs mer

ANTALET SYSSELSATTA ÖKAR SVAGT

ANTALET SYSSELSATTA ÖKAR SVAGT Prognos 2012 Hallands län: Dämpad framtidsoptimism bland de halländska företagen I Hallands län har företag inom alla branscher upplevt två mycket goda år av återhämtning efter finanskrisen. Det har lett

Läs mer

Sammanfattning. Diagram 1 Barometerindikatorn och BNP

Sammanfattning. Diagram 1 Barometerindikatorn och BNP 7 Sammanfattning BNP-tillväxten i Sverige var tillfälligt stark under tredje kvartalet. Den europeiska skuldkrisen sätter tydliga avtryck i efterfrågetillväxten och konjunkturen vänder nu ner med stigande

Läs mer

10 AUGUSTI, 2015: MAKRO & MARKNAD FED VÄNTAR RUNT HÖRNET

10 AUGUSTI, 2015: MAKRO & MARKNAD FED VÄNTAR RUNT HÖRNET 10 AUGUSTI, 2015: MAKRO & MARKNAD FED VÄNTAR RUNT HÖRNET Efter att man röstade ner långivarnas förslag för sparpaket samt att man missade sin betalning till IMF så godkänndes till slut ett sparpaket från

Läs mer

Hur påverkas kommunens ekonomi av försämringarna i arbetslöshetsförsäkringen

Hur påverkas kommunens ekonomi av försämringarna i arbetslöshetsförsäkringen Interpellation Hur påverkas kommunens ekonomi av försämringarna i arbetslöshetsförsäkringen 090211 Vänsterpartiet, Örebro Murad Artin Enligt Arbetsförmedlingens senaste prognos beräknas arbetslösheten

Läs mer

PMI sjönk till 52,2 i december utdragen återhämtning inom industrisektorn

PMI sjönk till 52,2 i december utdragen återhämtning inom industrisektorn 14 01 02 PMI sjönk till 52,2 i december utdragen återhämtning inom industrisektorn PMI-totalt sjönk med 3,8 indexenheter till 52,2 i december. Samtliga ingående delindex, förutom index för leverantörernas

Läs mer

Den inhemska ekonomin är akilleshälen

Den inhemska ekonomin är akilleshälen Swedbank Östersjöanalys Nr 22 21 December Ryssland Den inhemska ekonomin är akilleshälen Den senaste tidens ekonomiska utveckling i Ryssland har varit positiv. Återhämtningen i energipriserna har stabiliserat

Läs mer

Näringsliv Skåne. Konjunktur och

Näringsliv Skåne. Konjunktur och Näringsliv Skåne Konjunktur och arbetsmarknad Rapport november 2011 1 Sverige inför osäkra tider Det kommande året ter sig allt mer dystert när vi studerar de senaste prognoserna för Sveriges ekonomiska

Läs mer

Inlåning & Sparande Nummer 4 2015 7 april 2015

Inlåning & Sparande Nummer 4 2015 7 april 2015 Inlåning & Sparande Nummer 4 2015 7 april 2015 Svenska hushåll har de starkaste finanserna i hela. De är också mer optimistiska om sin ekonomi än hushåll i andra länder och har den högsta sparbenägenheten.

Läs mer

Makroanalys april-juni 2012

Makroanalys april-juni 2012 Makroanalys april-juni 2012 GLOGBALT Det har nu gått mer än 2 år sedan den europeiska skuldkrisen blossade upp på allvar våren 2010. Internationella stödprogram till Grekland, Irland, Portugal och nu senast

Läs mer

Makroanalys januari-mars 2012

Makroanalys januari-mars 2012 Makroanalys januari-mars 2012 GLOBALT Tillväxtutsikterna har försämrats i stora delar av världen. Världsbanken och IMF reviderar ned sina globala BNP-prognoser för 2012 och 2013. Världsbanken hänvisar

Läs mer

2015 börjar positivt för transportnäringen

2015 börjar positivt för transportnäringen Jul-06 Okt-06 Feb-07 Jul-07 Okt -07 Jan-08 Apr-08 Jul-08 Okt-08 Jan-09 Apr-09 Jul-09 Okt-09 Jan-10 Apr-10 Jul-10 Okt-10 Jan-11 Apr-11 Jul-11 Okt-11 Jan-12 Apr-12 Jul -12 Okt-12 Jan -13 Apr - 13 Jul -13

Läs mer

Löneavtal och konkurrenskraft i Danmark och Norge

Löneavtal och konkurrenskraft i Danmark och Norge 1 Maj 2014 Löneavtal och konkurrenskraft i Danmark och Norge Under vintern och våren har nya löneavtal slutits i Danmark och Norge. Den danska lönebildningen har alltsedan 2010 års avtal starkt präglats

Läs mer

Svenskt Näringslivs konjunkturrapport April 2015

Svenskt Näringslivs konjunkturrapport April 2015 Svenskt Näringslivs konjunkturrapport April 2015 Fakta och prognoser samt enkätresultat från Svenskt Näringslivs Företagarpanel för kvartal 1 2015 Företagarpanelen utgörs av ca 8000 företagare, varav ca

Läs mer

Makroanalys juli-okt 2012

Makroanalys juli-okt 2012 Makroanalys juli-okt 2012 Globalt Den globala återhämtningen har drabbats av nya bakslag främst på grund av politiska låsningar och handlingsförlamning i Europa och USA. Tillväxten är inte självgående

Läs mer

Låg arbetslöshet en utmaning

Låg arbetslöshet en utmaning Låg arbetslöshet en utmaning 5 PENNINGPOLITISK RAPPORT JULI 11 Diagram A. Arbetslöshet Procent av arbetskraften, 1- år 5 9 5 Arbetslöshet Medel 19-9 Medel 199-9 Anm. Data före 197 är länkad av Riksbanken.

Läs mer

VÅR 2013. Hett i Norge. Varmt i Sverige Svalt i Danmark. Nordens största undersökning om bostadsmarknaden

VÅR 2013. Hett i Norge. Varmt i Sverige Svalt i Danmark. Nordens största undersökning om bostadsmarknaden VÅR 2013 Hett i Norge Varmt i Sverige Svalt i Danmark Nordens största undersökning om bostadsmarknaden Nordic Housing Insight VÅR 2013 Nordic Housing Insight är en återkommande undersökning som visar hur

Läs mer

Svensk finanspolitik Finanspolitiska rådets rapport 2010. Helena Svaleryd, 18 maj

Svensk finanspolitik Finanspolitiska rådets rapport 2010. Helena Svaleryd, 18 maj Svensk finanspolitik Finanspolitiska rådets rapport 2010 Helena Svaleryd, 18 maj Bättre arbetsmarknadsutveckling än väntat Mindre fall i sysselsättningen än väntat pga Hög inhemsk efterfrågan Inga stora

Läs mer

Vad gör Riksbanken? 2. Att se till att landets export är högre än importen.

Vad gör Riksbanken? 2. Att se till att landets export är högre än importen. Arbetsblad 1 Vad gör Riksbanken? Här följer några frågor att besvara när du har sett filmen Vad gör Riksbanken? Arbeta vidare med någon av uppgifterna under rubriken Diskutera, resonera och ta reda på

Läs mer

Optimism i vikande konjunktur

Optimism i vikande konjunktur Fastighetsägarnas Sverigebarometer Dec 12 Optimism i vikande konjunktur Fastighetsägarnas Sverigebarometer tas fram i samarbete mellan Fastighetsägarnas regionföreningar. Sverigebarometern tar temperaturen

Läs mer

Makrofokus. Makroanalys. Veckan som gick

Makrofokus. Makroanalys. Veckan som gick Makroanalys Sverige 18 juni 2012 Makrofokus Patrik Foberg +46 8 463 84 24 Patrik.foberg@penser.se Sven-arne Svensson +46 8 463 84 32 Sven-arne.svensson@penser.se Veckan som gick - Minskad risk för Grexit

Läs mer

Kvartal 1 2006. Manpower Arbetsmarknadsbarometer. Manpower Employment Outlook Survey Sverige

Kvartal 1 2006. Manpower Arbetsmarknadsbarometer. Manpower Employment Outlook Survey Sverige Kvartal 1 26 Manpower Arbetsmarknadsbarometer Manpower Employment Outlook Survey Sverige Manpower Employment Outlook Survey Sverige Innehåll Sverige 3 Regionala jämförelser Branschjämförelser Globalt 8

Läs mer

Riksbankens Företagsundersökning SEPTEMBER 2013 BÄTTRE STYRFART I VÄNTAN PÅ UPPGÅNG

Riksbankens Företagsundersökning SEPTEMBER 2013 BÄTTRE STYRFART I VÄNTAN PÅ UPPGÅNG Riksbankens Företagsundersökning SEPTEMBER 213 BÄTTRE STYRFART I VÄNTAN PÅ UPPGÅNG Riksbankens företagsundersökning i september 213 Riksbankens företagsundersökning i september 213 tyder på en fortsatt,

Läs mer

Mer information om arbetsmarknadsläget i Jönköpings län, februari 2015

Mer information om arbetsmarknadsläget i Jönköpings län, februari 2015 MER INFORMATION OM ARBETSMARKNADSLÄGET Josef Lannemyr Analysavdelningen Mer information om arbetsmarknadsläget i Jönköpings län, februari 2015 Fortsatt positiv utveckling på arbetsmarknaden i Jönköpings

Läs mer