Samförvaltning av yrkesfisket i Norra Bohuslän

Transkript

1 Ansökan från Samförvaltningsinitiativet Norra Bohuslän genom kommunalförbundet Fyrbodal Foto: bengt frizell Samförvaltning av yrkesfisket i Norra Bohuslän Projektbeskrivning Samförvaltning som en väg att nå ett hållbart fiske, landsbygdsutveckling och bevarande av kustfiskekulturen i Norra Bohuslän :55

2 Bakgrund Regeringen gav sommaren 2004 Fiskeriverket i uppdrag att samordna minst fem pilotprojektet för lokal och regional samförvaltning av kust- och insjöfiske. Sjutton intresseanmälningar inkom till verket varav sex utvaldes till pilotprojekt, däribland SFR:s avdelning 1, Strömstadsdistriktet (tidigare kallat avd 26). Samförvaltningsområdet Norra Bohuslän täcker Tanums och Strömstads kustvatten fram till 4 nautiska mil. Kosterfjorden med omgivande vatten är Sveriges artrikaste havsområde. Här finns alla de naturtyper, djur och växter som förknippas med västkusten. Men här finns också miljöer och arter som inte förekommer någon annanstans i svenska hav. I Kosterfjordens djupränna råder oceaniska förhållanden med hög salthalt och låg temperatur. De branta klippbottnarna i fjorden saknar motstycke i svenska vatten; här finns armfotingar, svampdjur och revbildande koraller som annars bara hittas ute i Atlanten. I den exponerade ytterskärgården växer frodiga och artrika tångskogar. Den grunda och produktiva innerskärgården är uppväxtplats och näringsställe för många fiskar och fåglar. Cirka 200 djurarter och 9 algarter har sin enda kända förekomst i Kosterområdet. Dessutom finns många sällsynta djur och växter som här har sin största utbredning i Sverige. Det totala artantalet i området har uppskattats till omkring 4000 arter. En stor del av Samförvaltningsområdet utgörs av Natura 2000 områden. Länsstyrelsen i Västra Götaland utreder på Naturvårdsverkets uppdrag förutsättningarna för en marin nationalpark i Kosterarkipelagen med omgivande vattenområden. Både yrkesfisket och fritids-/husbehovsfisket är omfattande i Kosterområdet. Kosterfjorden och dess djupränna ligger innanför trålgränsen och trålfiske är därför förbjudet men för nordhavsräka har ett undantag gjorts. Räkfisket har utvecklats väl och är idag det ekonomiskt viktigaste fisket i området. Andra arter som fiskas kommersiellt är hummer, havskräfta, pigghaj, ål och makrill. Skaldjursfisket bedrivs inom biologiskt säkerställda gränser. Inom SFR avdelning 1 finns en lång erfarenhet av kollektiv förvaltning med självreglering inom vilken bl.a. selektiva redskap, tidsbegränsningar och ransonering tillämpas. Den så kallade Koster/Väderögruppen har erfarenhet från lokal samverkan mellan yrkesfiskare, forskare och myndigheter främst avseende miljöanpassning av fisket i Kosterrännan. Bl.a. resulterade denna samverkan i en överenskommelse kring fortsatt redskapsutveckling, kunskapsinhämtning, utbildning och särskilda skyddsområden vilket inneburit att trålningens effekter på känslig miljö minskat avsevärt. Såväl myndigheternas som de lokala brukarnas utgångspunkt är att ett ur alla aspekter hållbart yrkesmässigt fiske och fritidsfiske skall kunna bedrivas inom hela samförvaltningsområdet. Denna målsättning omfattar allt fiske i området även inom Natura 2000 och den blivande nationalparken. Tidigare samarbete är en kunskaps- och inspirationskälla som vi nu vill använda för att ytterligare utveckla fisket mot en ökad hållbarhet ekonomiskt, socialt och ekologiskt. 2

3 Övergripande syfte Såväl samförvaltningsinitiativet Norra Bohuslän som detta projekts övergripande mål är att utveckla former för en lokal samförvaltning av yrkesfisket i Norra Bohuslän och styra utvecklingen mot ett långsiktigt hållbart kustfiske som en del av det nordbohuslänska kulturarvet. Med lokal samförvaltning som utgångspunkt, avser SFR:s avdelning 1, Strömstadsdistriktet, att i samverkan med kommuner, forskare, länsstyrelse, fiskeriverket, övriga nyttjare av resurserna utveckla ett långsiktigt, hållbart kustnära fiske i förvaltningsområdet. Detta skall ske i nära samverkan med intressenterna och bygga på lokala kunskaper och erfarenheter samt på modern fiskeribiologisk och marinekologisk forskning. Fisket skall i framtiden ha en större ekonomisk, kulturell och social betydelse för samförvaltningsområdet än vad som i dag är fallet. Samverkan under genomförandefasen förväntas därtill medföra ökad förståelse för de olika intressen som finns i kustmiljön och öka förutsättningarna för ett långsiktigt samarbete. Genom samverkan och förankring ges möjlighet till bättre beslutsunderlag för företag, myndigheter, politiker m.fl., vilket ger förutsägbarhet och långsiktighet i besluten - två viktiga faktorer för tillväxt och lönsamhet inom fiskenäringen. Det nätverk som bildas genom projektet ökar även möjligheterna att genomföra framtida idéer och utvecklingsprojekt. Vision Den process som leder till samverkan skall innehålla en diskussion med målet att alla intressenter slutligen delar en gemensam vision som vägleder processen mot de fastställda målen. Visionsarbetet bygger på insikten att biologiska och ekologiska mål är förenliga med långsiktiga ekonomiska mål och möjligheter. Ett utökat engagemang och samverkan bland yrkesfiskarena själva samt med olika intressenter till fisket skall leda till ett innovativt och framgångsrikt kustfiske som leder till ökad lönsamhet och där största möjliga hänsyn tas till fiskeresurs och andra naturvärden. Den gemensamma visionen skall omsättas i en förvaltningsplan och grundas på etablerade principer. Projektets mål Projektet har följande mål. 1. Ökad trovärdighet för fiskenäringen hos allmänheten och en konstruktiv dialog mellan i första hand forskare och fiskare men även andra intressenter inom fiskenäringen. 2. En livskraftig och lönsam lokal fiskenäring som bygger på förnyelsebara resurser i havet samt ett fiske integrerat i andra delar av det lokala näringslivet (förädling, distribution, restaurang, besöksnäring). 3. Utveckla långsiktigt hållbara lösningar av ett fortsatt fiske. Dessa legitimeras genom en förvaltningsplan som skall omfatta även fisket inom en kommande nationalpark. 4. Ytterligare en viktig målsättning i projektet är att den upparbetade organisationen kring samförvaltningen skall permanentas och fungera som en kunskapsplattform från vilken dialog med myndigheter och andra sker. Det kan 3

4 t.ex. gälla framtagande av framtida fiskereglerande åtgärder eller andra åtgärder som påverkar fiskets förutsättningar och utveckling. Beskrivning och genomförande Projektet kommer att genomföras i 3 faser varav den första presenteras i detta projektförslag och kommer att pågå under perioden januari 2006 oktober Projektet innehåller: 1) en huvudkomponent som söker klargöra en lokal vision samt identifiera former för dess genomförande och 2) ett antal konkreta och prioriterade aktiviteter som har hög relevans till de uppställda målen och som kan genomföras direkt. Dessa prioriterade aktiviteter är utformade så att de kommer att nära såväl huvudkomponenten, som den förvaltningsplan för området som kommer att arbetas fram. Aktiviteterna som planeras genomföras under denna period har grupperats efter fokusområde. Dessa beskrivs nedan. Fokusområde 1: Visioner för utformning av förvaltningsplan En central del av samförvaltningen är att föra diskussioner med alla intressenter som leder till en delad vision om fiskets utveckling i området. Den gemensamma visionen grundas på de lokala ekologiska, ekonomiska och sociala förutsättningarna och etablerade principer som t.ex. FAOs uppförandekod för fiske. Den skall vidare vara förenlig med nationella mål för kustzonen såsom miljömålet hav i balans, levande kust och skärgård samt ekosystemansatsen. Arbetet med visionen kommer att översättas till en förvaltningsplan som blir det operativa instrumentet. Figur 1. visualiserar processen från vision till förvaltningsplan. Inom detta projekt kommer enbart steg 1 i figuren att genomföras, dvs framtagning av en lokal vision och riktlinjer för vad den lokala förvaltningsplan skall innehålla. Samverkan mellan yrkesfiskare, forskare, kommuner, myndigheter och andra intressenter kring förslag till fiskereglerande åtgärder, i syfte att nå biologiska och ekologiska mål, ökar insikten och förståelsen för regleringens konsekvenser ur ett helhetsperspektiv. En reglering som tar ansvar för åtgärdens totala konsekvens ökar möjligheterna att nå önskat resultat, dvs. ett långsiktigt hållbart fiske. Detta sker när visionen omsätts i en förvaltningsplan. Samverkan skall även generera nya utvecklingsidéer och förutsättningar för dess marknadsutveckling. Inom detta fokusområde kommer även förutsättningarna för legalisering, etablering och finansiering av en framtida organisation kring samförvaltningsinitiativet och dess framtida förvaltningsplan att diskuteras. Aktivitet 1.1 Erfarenhetsutbyten mellan olika intressenter/projekt/grupperingar skapar förutsättningar för ett bredare visionsarbete. Det öppnar för samsyn och ökad förändringsbenägenhet. Noga planerade studieresor till exempelvis Irland genererar ökad lärdom från andra samförvaltningserfarenheter. Att lära känna hur man har arbetat med framtagande av en visions- och förvaltningsplan genom samförvaltning i ett annat land. Produkt: ökad förståelse om olika förvaltningsinitiativ. Tid: april-november

5 Aktivitet 1.2 Diskussionsmöte, och seminarier vars syfte är att skissa på en vision och leverera underlag till en förvaltningsplan. Under denna aktivitet förutses även studier och analyser, erfarenhetsutbyte med potentiella intressenter och andra lyckade samverkans - och utvecklingsprojekt osv. samt även aktivt delta i översiktsplaneringen inom Strömstads kommun. Produkt: Underlag till en förvaltningsplan inklusive uppdragsbeskrivning för ny projektansökan. Tid: april-juni 2007 Aktivitet 1.3 Fiskets integrering i den kommunala översiktsplanen (ÖP). Översiktsplanen omfattar kust och hav fram till 12 nautiska mil men har av tradition varit inriktad på landbaserade verksamheter och utvecklingsområden. Under 2006 kommer Strömstads översiktsplan att aktualiseras och arbeten med fördjupning av översiktsplanen att påbörjas för Strömstads södra skärgård och Koster. Det ligger i fiskets och dess branschorganisationers intresse att följa upp processen och aktivt deltaga i dessa arbeten. Produkt: Fiskets intressen finns särskilt redovisade i ÖP och FÖP Tid: mars 2006 december 2008 Fokusområde 2: Utbildning Under samförvaltningsprocessen sker ett utbyte av kunskap. En bättre förståelse för olika perspektiv har mycket stor betydelse för att en samförvaltning skall lyckas. Genom dubbelriktad utbildning ger här möjlighet till ett möte av praktisk och vetenskaplig kunskap. Utbildningsaktiviteterna förväntas leda till en bättre kommunikation och effektivare samförvaltningsprocesser. Aktivitet marinbiologikurser för fiskare i området i regi av Tjärnö Marinbiologiska Laboratorium. Produkt: Ca 60 utbildade fiskare Tid: januari juni 2007 Fokusområde 3: Redskapsutveckling. Att utveckla redskap som är skonsamma mot havsmiljön och med bättre selektivitet är ett viktigt led för att nå bästa möjliga förvaltning av fisket. Samtidigt behövs en 5

6 utvärdering av hur selektiviteten påverkar bestånden på lång sikt (genetiska förändringar). I denna första fas vill vi öka selektiviteten och optimera fördelningen mellan kokräka och råräka i fångsten. Vi vill även lära om vad som gjorts historiskt och vilka tekniska framsteg som diskuteras och prövas i England nu. Aktivitet 3.1 Utvärdera om Gullmarns erfarenheter kan tillämpas i området och i så fall på vilket sätt. Bereda beslut för en ändring. Utförs i samverkan med Fiskeriverket, havsfiskelaboratoriet Lysekil. Produkt: Riktlinjer i frågan om fördelning mellan kok- och råräka i fångsten, beslut om tester av nya redskap eller införande. Tid: jan 2006 april 2006 Aktivitet 3.2 Utifrån resultatet ovan enligt 3.1 genomföra redskapstester ombord. Produkt: Testad och finslipad teknik, eventuellt beslut för införande. Tid: april 2006 juni 2007 Aktivitetesledare: Ej utsedd Aktivitet 3.3 Studieresa till Trawl Gear Technology i Hull med representanter för yrkesfisket, forskare och myndigheter. Produkt: ny kunskap om skonsammare redskap. Tid: febr 2007 juni Fokusområde 4: Marint växthus för ökad kvalité och marknadsutveckling Med marint växthus menas här en mötesplattform där fiskenäringens egna idéer får gro, testas och spridas. En hög kvalité, hög förädlingsgrad och ekologisk märkning av fisket leder till ökad lönsamhet, istället för att lönsamheten höjs genom större uttag. Detta fokusområde omfattar bland annat: affärs- och kommunikationsplan, analys av nya marknader, en hemsida, förankring och informationsspridning. Vi vill även skapa en lokal marknadsprofil för fisket som stärks av kvalitetssäkring och image. Detta arbete skall vara en av komponenterna i visionsarbetet. Aktivitet 4.1 En analys av lokala tillväxtförutsättningar genom till exempel verksamhetsdiversifiering och produktkvalitetsutveckling. Produkt: en analys som visar på olika alternativ, dess förutsättningar för att lyckas samt risker. Tid: april 2006 febr

7 Aktivitet 4.2 Seminarier och arbetsmöte för fiskare och relaterade intressenter för utvärdering av alternativa utvecklingsmöjligheter utifrån ovan nämnda analys men även genom erfarenhetsutbyten och samverkan Produkt: Allianser och stimulerade företagare Tid: april juni 2007 Fokusområde 5 Egenkontroll/självkontroll I samverkan med bland annat kustbevakningen är avsikten att utvärdera och förbättra uppföljning av regler och kontroll i området. En viktig del är utveckling av verktyg som stimulerar och förenklar själv/egenkontroll. Aktivitet 5.1 En idé som har diskuteras för räk- och kräftfisket kommer att utvecklas vidare och även omfatta övrigt fiske och införas på samtliga berörda båtar i området. Utförs i samverkan med Kustbevakningen i Strömstad och i samråd med Fiskeriverkets kontrollavdelning. Produkt: En pärm med regelverket för självkontroll till varje fiskebåt. Tid: januari december Aktivitet 5.2 Baserat på den omfattande sjömätning som under senare år genomförts i samverkansområdet på uppdrag av Fiskeriverket och länsstyrelsen undersöks möjligheterna att ta fram ett modernt digitalt sjökort anpassat till de navigeringssystem som används av fiskarena. Sjökortet skall även redovisa myndighetsinformation som trålgränser, inflyttningsområden, skyddsområden, m.m. fram för att kunna användas vid fiske. Utförs i samarbete med sjömätningsföretaget Marin mätteknik AB och i samråd med Sjöfartsverket m.fl. Produkt: ett digitalt sjökort utvecklad och anpassat för fiskare inom Samförvaltningsområdet. Tid: mars 2006-december Aktivitetsledning och deltagare Varje fokusområde har en ledande organisation vars uppgift är att genomföra och rapportera. Deltagare i respektive fokusområde/delprojekt kommer att utgöras av representanter från exempelvis yrkesfisket, forskare, myndigheter och andra intressenter till fisket anpassat utifrån projektets karaktär och processens utveckling. Akitivtetsledare utses av styrgruppen efter förslag från SFR avd 1 Strömstad. Projektstyrning Detta projekt har samma organisation som samförvaltningsintitiativet Norra Bohuslän dvs att styrgruppen består av avd 1 SFR med 4 yrkesfiskare, övriga Fiskeriverket, Länsstyrelsen i Västra Götaland (2 deltagare), Tjärnö marinbiologiska laboratoriet samt Strömstad och Tanums kommuner har vardera en representant. Dessutom 7

8 finns en arbetande beredningsgrupp för löpande verksamhet. I styrgruppen tas beslut och diskussioner av principiell natur. Styrgruppen ansvarar också för budget och övergripande planering. En beredningsgrupp verkställer styrgruppens beslut och i beredningsgruppen sker de arbetande diskussionerna, planeringen och återrapportering ifrån fokusområdena. Varje fokusområde/aktivitet har en ledande organisation och huvudansvarig yrkesfiskare som tillsammans kommer att leda arbetet. Fyrbodal kommer att administrera projektet. Fyrbodal kommer att anlita en administrativ stödfunktion på ca 60% basis för administration, ekonomisk redovisning, rapportering, information och gemensamma kontakter, samt stöd för genomförande av varje fokusområde. Rapportering och diskussion om resultat Varje fokusområde kommer att slutrapportera sina resultat och erfarenheter för sig. Dessutom kommer ett öppet seminarium att arrangeras i slutet av projektperioden där alla intresserade inbjuds till en presentation och diskussion av och om projektets resultat. Diskussionen kommer bl.a. beröra frågor som: Har vi uppnått eller är vi på rätt väg för att uppnå våra mål? Har projektet genomförts på ett tillfredställande sätt, inflytande, demokrati, organisation? Vilken effekt förväntas resultaten få på fiske, miljö mm. under kommande år? Vilka resurser (mandat, ekonomi, mm) krävs för en utökad lokal samförvaltning? Vad har vi lärt oss på vägen som kan vara intressant för andra? Förväntade resultat Projektet skall bidra till att: ökad kunskap och förståelse för samtliga intressenters förutsättningar och ställningstagande skapa trovärdighet och samförstånd mellan olika intressenter som utnyttjar fisken som en resurs. ökad konstruktiv dialog mellan fiskare och forskare en gemensam syn på behovet av fiskeförvaltande åtgärder ökade förutsättningar för efterlevnad av ett lokalt fiske. ökad förutsättning för långsiktighet i besluten ett långsiktigt och hållbart nyttjande av resursen i havet bättre förutsättningar för det kustnära fisket och möjligheten att hålla en viktig kustkultur levande genom återväxt av unga fiskare (av båda könen) 8

9 Figur 1 Generell Vision Hållbart Fiske Förutsättningarna beskrivs Ekologiska Ekonomiska Sociala Visionen specificeras Vision tas fram utifrån de lokala förutsättningarna och det vi vill förändra F A S 1 Kartläggning av problem/idéer verktygslåda Vad skall förändras? Hur? Instrument Möjliga Aktiviteter Selektiv urvalsprocess och vidare utveckling En förvaltningsplan som föreslår hur fisket i hela samförvaltningsområdet skall bedrivas I rummet I tiden I sättet Vidare specificering vid behov Fisket i National Parken F A S Legitimeringsprocess Beredning av förutsättningar Formellt antagande SFR, FV, Lst, NV, RVG, Kom, 2 GENOMFÖRANDE UPPFÖLJNING UTVÄRDERING REVIDERING F A S 9 3

10 Förtydligande av beräkningsunderlag: Fokusområde 1, Visioner för utformning av förvaltningsplan Lön Resor Inköp Övrigt Start Stopp arbetstid: fakturerad arbetstid från fiskare och ev. andra som deltar i projektets genomförande Erfarenhetsutbyte möten/seminarier/studieresor Studieresor flygresa -kost o logi -bil/taxi o färjekostnader resor: resekostnader i projektet övrigt kostnader i samband med projektets genomförande Summa Fokusområde 2, Utbildning Lön Resor Inköp Övrigt Arbetstid fakturerad arbetstid från fiskare och ev. andra som deltar i projektets genomförande Marinbiologisk utbildning ca 60 fiskare seminarium, olika kunskapsformer Fiskeriteknisk utbildning ca intressenter till fisket hyra båt kursledare, lokal osv. möteskostnader resor: resekostnader i projektet övrigt kostnader i samband med projektets genomförande Summa Fokusområde 3, redskapsutveckling Lön Resor Inköp Övrigt Start Stopp :55

11 arbetstid: fakturerad arbetstid från fiskare och ev. andra som deltar i projektets genomförande hyra båt analyser: Studieresa flygresa -kost o logi -bil/taxi o färjekostnader material utrustning kostnader för nya redskap övriga utvecklingskostnader resor: resekostnader i projektet övrigt: kostnader i samband med projektets genomförande Summa Fokusområde 4 Marint växthus Lön Resor Inköp Övrigt arbetstid: fakturerad arbetstid från fiskare och ev. andra som deltar i projektets genomförande Marknadsanalys o logistik marknadsplan -varumärke -analys/strategi -logistik, mya marknader -websida kostnader leverans till kund kostnader i samband med transportförsök till kund material trycksaker informationsmaterial Växthuset Marint växthus ca 15 "visionärer" kursledare, lokal o material handelskammaren Informationsutbyten

12 Erfarenhetsutbyten möten/seminarier resor: resekostnader i projektet övrigt kostnader i samband med projektets genomförande Summa Fokusområde 5, Egenkontroll, Lön Resor Inköp Övrigt Arbetstid fakturerad arbetstid från fiskare och ev. andra som deltar i projektets genomförande material trycksaker, CD mm resor: resekostnader i projektet övrigt kostnader i samband med projektets genomförande Summa Fokusområde 6 ekonomi o koordinering Lön Resor Inköp Övrigt arbetstid Se bilaga resor resekostnader i projektet möten kostnader i samband med projekt- och informationsmöten material trycksaker informationsmaterial och slutdokumentation övrigt kostnader i samband med projektets genomförande Summa Totalt

13 Finansieringsförslag Strukturmedel Fyrbodal Varav arbetstid Kommunerna FiV WWF Länsstyrelsen VG-regionen Länsstyrelsen ,76 0,24 13