Europeiska Unionen BLIND

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Europeiska Unionen BLIND"

Transkript

1 Europeiska Unionen BLIND

2 Europeiska Unionen Europeiska unionen (EU) är en sammanslutning av demokratiska europeiska länder som samarbetar för fred och välstånd. EU är inte en stat som ska ersätta de befintliga staterna, men den är inte heller enbart en internationell samarbetsorganisation. EU är en helt unik organisation. Medlemsstaterna har upprättat gemensamma institutioner och delegerat delar av sin suveränitet till dessa, så att demokratiska beslut om vissa frågor av gemensamt intresse kan fattas på EU-nivå. Europeiska unionen har sina rötter i andra världskriget. Tanken på en europeisk union uppstod eftersom man i Europa till varje pris ville undvika en upprepning av krigets fasor. Under de första åren samarbetade sex länder, främst inom handel och ekonomi. I dag omfattar EU 25 länder och 450 miljoner människor och arbetar med många olika frågor som direkt påverkar vår vardag. Europa är en kontinent med många olika traditioner och språk, men också med gemensamma värderingar som demokrati, frihet och social rättvisa. EU värnar om dessa värderingar. Europeiska unionen främjar samarbete mellan de europeiska folken, men tar samtidigt hänsyn till mångfalden och strävar efter att besluten fattas så nära medborgarna som möjligt. I en värld där vi i allt större utsträckning är beroende av varandra kommer det under 2000-talet att bli allt viktigare för EU:s medborgare att öppet och solidariskt samarbeta med folk från andra länder. Färre gränser, fler möjligheter! Du kan resa inom större delen av EU utan pass och utan att bli stoppad vid gränskontroller. Du kan handla i ett annat land där priserna är lägre utan att behöva betala någon extra avgift, förutsatt att du bara handlar varor för eget bruk. Den gemensamma valutan gör att konsumenterna enkelt kan jämföra priser mellan de tolv länder som använder euron. Tillverkare och detaljhandlare har till följd av detta sänkt omotiverat höga priser. Shopping- och nöjesresor och även affärsresor blir billigare om man reser från ett euroland till ett annat eftersom man inte behöver växla pengar och därför slipper växlingsavgifter. EU:s inre marknad utan gränser har medfört en ökad konkurrens, vilket har lett till bättre kvalitet och sänkta priser. Telefonsamtal, internetuppkoppling och flygresor har blivit billigare. Hushållen kan numera välja mellan allt fler el- och gasdistributörer, vilket leder till lägre priser. EU:s medborgare får i dag bo, arbeta, studera eller pensionera sig i ett annat EU-land. Dessa rättigheter kommer gradvis att även omfatta medborgarna från de tio länder som gick med i EU Närmare upplysningar om resor inom EU och den gemensamma marknaden. Ett grönare Europa Människorna i Europa är mycket miljömedvetna. Därför går EU i spetsen för det internationella arbetet för att bevara miljön och främja en hållbar utveckling. EU är pådrivande när det gäller att genomföra Kyotoprotokollet för att minska utsläppet av växthusgaser, som bär skulden för den globala uppvärmningen och klimatförändringarna. Som en del i detta arbete kommer EU under 2005 att införa ett nytt system för handel med utsläppsrätter som kommer att innebära att tillverkningsföretag endast får tillåtelse att köpa och sälja ett begränsat antal utsläppsrätter. Eftersom föroreningar inte respekterar nationsgränser har EU ingripit på en rad områden för att skydda miljön. Det är därför inte överraskande att Europas floder och stränder nu är renare, att utsläppen från bilar har minskat och att reglerna för avfallshantering har blivit striktare. BLIND Sidan 2 av 14 6 mar 2007

3 Farligt avfall från EU kan till exempel inte längre dumpas i fattiga länder, som man gjorde tidigare. EU vill organisera transport-, industri-, jordbruks-, energioch turistsektorerna så att de kan utvecklas utan att förstöra våra naturtillgångar, dvs. genom en hållbar utveckling som gör det möjligt för våra ekonomier att växa och sörja för befolkningen även i framtiden. EU-länder som använder euron: Belgien, Tyskland, Grekland, Spanien, Frankrike, Irland, Italien, Luxemburg, Nederländerna, Österrike, Portugal and Finland. EU-länder som inte använder euron: Tjeckien, Danmark, Estland, Cypern, Lettland, Litauen, Ungern, Malta, Polen, Slovenien, Slovakien, Sverige and Storbritannien och Nordirland. Närmare upplysningar om euron och ekonomisk och monetär politik inom EU. Utlandsstudier Nästan två miljoner ungdomar har redan utnyttjat EUprogram för att kunna fortsätta sina studier och sin personliga utveckling i ett annat europeiskt land. Därför är EU-programmen för utbildningsutbyten och transnationella partnerskap som Erasmus, Leonardo och Sokrates numera välkända. EU bestämmer inte vad de olika ländernas läroplaner ska innehålla, men arbetar däremot för att medborgarnas utbildning och yrkeskvalifikationer ska erkännas i andra EU-länder. Närmare upplysningar om allmän och yrkesinriktad utbildning inom EU. Arbetstillfällen och välstånd Euro i din plånbok Euron ( ) är nog det mest konkreta resultatet av EU:s arbete. Det är den gemensamma europeiska valuta som används i tolv länder, vilket motsvarar två tredjedelar av EU:s befolkning. Antalet länder som använder euron kommer att öka i takt med att de nya medlemsländerna inför den gemensamma valutan, allt eftersom deras ekonomier stabiliseras. Alla eurosedlar och euromynt gäller överallt där euron är giltig som betalningsmedel. Sedlarna har samma utseende i alla länder, medan mynten har en sida som är lika för alla och en sida som är specifik för varje land. EU:s politiska ledare har åtagit sig att göra EU till världens mest dynamiska kunskapssamhälle med en konkurrenskraftig ekonomi och kvalificerad arbetskraft. Därför arbetar EU för att människor ska kunna få tillgång till höghastighetsuppkoppling till Internet både i hemmet och på skolor och arbetsplatser. EU uppmanar näringslivet och myndigheterna att använda Internet för att kunna erbjuda bättre service. Andra prioriterade frågor är att utbilda arbetstagarna så att de kan använda IT-tekniken och att uppmuntra ett livslångt lärande. En tredjedel av EU:s årliga budget på 100 miljarder euro används till att stimulera ekonomin och skapa arbetstillfällen i missgynnade områden samt att utbilda arbetslösa och lågutbildade. Som exempel kan nämnas att befolkningen i vissa delar av Irland och Spanien i dag har det mycket bättre ställt än för 20 år sedan. EU:s inre marknad utan gränser och den gemensamma valutan, euron, har redan ökat EU:s välstånd med miljardtals euro och skapat flera miljoner nya arbetstillfällen. EU investerar dessutom i dag i morgondagens arbetstillfällen genom att finansiera högteknologisk forskning och BLIND Sidan 3 av 14 6 mar 2007

4 utveckling. EU:s politiska ledare har åtagit sig att öka satsningarna på detta område med mer än 50 % mellan 2001 och Lika möjligheter för alla Vårt samhälle blir mera rättvist och effektivt om vi inte diskriminerar våra medmänniskor på grund av nationalitet, kön, handikapp, ras eller andra faktorer. Därför förbjuder EU:s lagstiftning diskriminering. Redan de första EU-fördragen från 1950-talet innehöll entydiga regler om att män och kvinnor skulle ha lika lön för lika arbete. Detta har gett EU en pionjärroll i kampen för kvinnors rättigheter, som numera ingår i alla delar av EU:s politik. Ytterligare upplysningar om EU:s verksamhet för att främja jämställdhet mellan kvinnor och män och för att bekämpa diskriminering. Frihet, säkerhet och rättvisa för alla Alla vill vi leva i säkerhet och skyddas från kriminalitet och terrorism. Därför samarbetar länderna i EU för att bekämpa internationell terrorism och förhindra gränsöverskridande människohandel och narkotikahandel. De antar gemensamma regler för att motverka dessa brott och vidtar åtgärder för att säkra att polis, tull och immigrationsmyndigheter samt rättsväsendet samarbetar fullt ut. En av de praktiska åtgärder som vidtagits har varit att införa en europeisk arresteringsorder för att göra det lättare att överlämna misstänkta brottslingar från det land där de anhållits till det land där de är eftersökta. EUländerna samordnar också asylpolitiken och har skärpt kontrollerna vid EU:s yttre gränser. Eftersom EU:s medborgare har rätt att bosätta sig varsomhelst inom unionen måste de också ha samma tillgång till rättsväsendet oavsett var i EU de befinner sig. EU:s medlemsstater måste se till att de tillämpar EU:s lagar på samma sätt och att ett domstolsavgörande från ett land kan verkställas i ett annat. EU har redan gjort mycket för att man lättare ska kunna lösa gränsöverskridande rättsliga frågor om äktenskap, separation, skilsmässa, vårdnad och andra civilmål. Att sprida fred och stabilitet Krig mellan EU-länderna är i dag otänkbart tack vare det samarbete som utvecklats under de senaste 50 åren, och EU verkar nu för att sprida fred och stabilitet till länder utanför unionen. Det bästa sättet att förhindra konflikter är att skapa ökat välstånd i hela världen. EU använder sitt inflytande som världens största handelsmakt för att upprätta rättvisa regler för världshandeln. Man vill se till att globaliseringen även kommer de fattigaste länderna till godo. Redan i dag är EU en av de allra största givarna av humanitärt bistånd och utvecklingsstöd. EU har genomfört polisiära och militära insatser i till exempel Balkan, där EU:s fredsbevarande trupper har ersatt NATO-trupperna. Denna verksamhet ingår i försvarsdelen av EU:s gemensamma utrikes- och säkerhetspolitik. EU inriktar sig särskilt på att hjälpa grannländerna i öster (f.d. Sovjetunionen) och i söder (Medelhavsområdet) att uppnå stabilitet och ökat välstånd. Europeiska unionen är ett bra exempel på hur demokratiska länder framgångsrikt kan samla ekonomiska och politiska resurser till allmän nytta, och EU kan tjäna som förebild för andra delar av världen. Närmare upplysningar om EU:s yttre förbindelser, bistånd till utvecklingsländer, humanitärt bistånd och dess gemensamma utrikes- och säkerhetspolitik. En plats i EU Ända sedan EU grundades för nästan 50 år sedan har unionen fungerat som en magnet och ständigt dragit till sig nya medlemmar. Detta kulminerade i den historiska och lyckade utvidgningen från 15 till 25 medlemsstater i maj Alla europeiska länder kan bli medlemmar i EU, förutsatt att de har en stabil demokrati som garanterar rättsstaten, mänskliga rättigheter och skydd för minoriteter. De måste också ha en fungerande marknadsekonomi samt en offentlig förvaltning som kan tillämpa EU:s lagar. Bulgarien och Rumänien förväntas gå med i EU Under 2005 kommer EU att inleda anslutningsförhandlingar med Turkiet och Kroatien. BLIND Sidan 4 av 14 6 mar 2007

5 Det kan ta upp till tio år från det att ett land lämnar in en ansökan om medlemskap till att det faktiskt blir medlem i EU. När man enats om ett fördrag om medlemskap ska detta ratificeras av Europaparlamentet och av kandidatlandets och medlemsstaternas alla nationella parlament. EU:s symboler Europaflaggan EU-medlemskap Vilket år blev länderna medlemmar i EU? 1952 Belgien, Frankrike, Italien, Luxemburg, Nederländerna och Tyskland 1973 Danmark, Irland och Storbritannien 1981 Grekland 1986 Portugal och Spanien 1995 Finland, Sverige och Österrike 2004 Cypern, Estland, Lettland, Litauen, Malta, Polen, Slovakien, Slovenien, Tjeckien och Ungern Närmare upplysningar om EU:s utvidgning. De tolv stjärnorna placerade i cirkel symboliserar solidaritet och harmoni. Europahymnen Melodin är hämtad från Beethovens nionde symfoni. När den används som Europeiska unionens hymn har den ingen text. Europadagen den 9 maj Idéerna bakom Europeiska unionen presenterades för första gången den 9 maj 1950 i ett tal av Frankrikes dåvarande utrikesminister Robert Schuman. Därför firas EU:s födelsedag den 9 maj. BLIND Sidan 5 av 14 6 mar 2007

6 Europaparlamentet: Folkets röst Europaparlamentet väljs vart femte år av EU:s medborgare för att representera deras intressen. Det nuvarande Europaparlamentet, som valdes i juni 2004, har 732 medlemmar från alla EU:s 25 medlemsländer. Nästan en tredjedel av ledamöterna (222) är kvinnor. Europaparlamentets viktigaste uppgift är att tillsammans med Europeiska unionens råd anta EU:s lagstiftning. Förslagen till nya lagar kommer från Europeiska kommissionen. Europaparlamentet och rådet delar också ansvaret för att godkänna EU:s årliga budget på omkring 100 miljarder euro. Europaparlamentet har befogenhet att avsätta Europeiska kommissionen. Europaparlamentets ledamöter grupperas inte efter land utan är indelade i sju politiska grupper. Den största gruppen är den konservativa gruppen europeiska folkpartiet (kristdemokrater) och därefter följer socialisterna, liberalerna och de gröna. Tillsammans representerar parlamentsledamöterna alla åsikter om europeisk integration. I parlamentet finns både förespråkare för federalism och öppet EU-kritiska ledamöter. Europaparlamentets viktigaste sammanträden hålls i Strasbourg, och de andra i Bryssel. Liksom de andra EUinstitutionerna arbetar Europaparlamentet på alla de 20 officiella EU-språken. Parlamentet utser en EU-ombudsman, som undersöker klagomål från medborgarna om fel och försummelser från EU-institutionernas sida. Hans-Gert Poettering är Europaparlamentets talman Europeiska unionens råd: Medlemsstaternas röst Europeiska unionens råd som tidigare kallades ministerrådet har tillsammans med Europaparlamentet ansvaret för att anta lagar och fatta politiska beslut. Rådet har också huvudansvaret för EU:s gemensamma utrikes- och säkerhetspolitik och för EU:s insatser i vissa frågor som rör rättvisa och frihet. Rådet består av ministrar från de nationella regeringarna i alla EU:s medlemsländer. Vid ett rådsmöte deltar de ministrar som i sina hemländer ansvarar för de frågor som ska diskuteras. Det kan t.ex. vara utrikesministrar, finansministrar eller jordbruksministrar beroende på vilka frågor som ska tas upp. Varje land har ett visst antal röster i rådet, som står i proportion till folkmängden, även om röstfördelningen är viktad till förmån för de mindre länderna. De flesta beslut är majoritetsbeslut, men känsliga frågor på områden som beskattning, asyl och invandring eller utrikes- och säkerhetspolitik kräver enhällighet. Stats- och regeringscheferna eller premiärministrarna sammanträder upp till fyra gånger om året under namnet Europeiska rådet. Vid dessa toppmöten fastställs EU:s övergripande politik. Javier Solana är hög representant för den gemensamma utrikes- och säkerhetspolitiken Europeiska kommissionen: Främjar gemensamma intressen Europeiska kommissionen representerar och försvarar EU:s gemensamma intressen och är oberoende av de nationella regeringarna. Kommissionen utarbetar förslag till nya EU-lagar som den lägger fram för Europaparlamentet och rådet. Den sköter det löpande arbetet med att genomföra EU:s politik och fördela EU:s medel. Kommissionen kontrollerar också att alla länder följer EU-fördragen och EU:s lagstiftning. Den kan vidta åtgärder mot dem som bryter mot EU:s regler och dra dem inför EG-domstolen om det skulle visa sig nödvändigt. Kommissionen består av 25 ledamöter, en från varje EUland. De har till sin hjälp ungefär tjänstemän, av vilka de flesta arbetar i Bryssel. BLIND Sidan 6 av 14 6 mar 2007

7 Kommissionens ordförande väljs av medlemsstaternas regeringar och måste godkännas av Europaparlamentet. Övriga ledamöter utses av sina respektive nationella regeringar i samråd med den tillträdande ordföranden, och måste också de godkännas av Europaparlamentet. Ledamöterna företräder inte sina hemländers regeringar utan varje ledamot ansvarar för ett av EU:s politikområden. Kommissionens ordförande och ledamöter utses för en femårsperiod som sammanfaller med Europaparlamentets mandatperiod. José Manuel Barroso leder EU:s verkställande organ som ordförande för Europeiska kommissionen Regionkommittén: Det lokala perspektivet Regionkommittén rådfrågas innan EU fattar beslut som får direkta konsekvenser på lokal eller regional nivå inom områden som transport, hälsa, sysselsättning och utbildning. Kommitténs 317 ledamöter är ofta borgmästare eller har en ledande ställning inom en regional myndighet. Europeiska centralbanken: En stabil valuta Domstolen: Rättsstaten Domstolen har till uppgift att se till att EU:s lagstiftning tolkas och tillämpas på samma sätt i alla EU:s medlemsländer så att lagen är lika för alla. Den ska till exempel se till att de nationella domstolarna inte fäller olika avgöranden i samma fråga. Domstolen ser också till att medlemsstaterna och EU:s institutioner uppfyller sina förpliktelser. EG-domstolen ligger i Luxemburg och har en domare från varje medlemsland. Revisionsrätten: Valuta för pengarna Revisionsrätten kontrollerar att EU:s medel, skattebetalarnas pengar, användas lagligt, förnuftigt och till de ändamål de är avsedda för. Revisionsrätten ligger i Luxemburg och har rätt att granska alla organisationer, organ och företag som hanterar EU-medel. Europeiska centralbanken (ECB), ligger i Frankfurt och ansvarar för förvaltningen av den gemensamma valutan, euron. Detta gör den genom att till exempel besluta hur hög räntan ska vara. Bankens viktigaste uppgift är att se till att priserna är stabila för att motverka inflation, som skadar EU:s ekonomi. Centralbanken fattar sina beslut oberoende av nationella regeringar och andra organ. ECB:s ordförande heter Jean-Claude Trichet. Europeiska investeringsbanken: En hjälpande hand Europeiska investeringsbanken (EIB) lånar ut pengar till projekt av europeiskt intresse, framför allt i mindre gynnade regioner. Investeringsbanken finansierar infrastrukturprojekt som järnvägs- och vägförbindelser, flygplatser och miljöprogram. Den finansierar också små och medelstora företags investeringar och lånar ut pengar till kandidatländer och utvecklingsländer. Eftersom EIB ägs av EU:s medlemsstater kan banken skaffa kapital och låna ut pengar till fördelaktig ränta. Europeiska investeringsbanken ligger i Luxemburg. Europeiska ekonomiska och sociala kommittén: Det civila samhällets röst Europeiska ekonomiska och sociala kommitténs 317 ledamöter företräder en rad olika intressegrupper, allt från arbetsgivare till fackföreningar, konsumenter och miljövårdare. Kommittén är ett rådgivande organ som avger yttranden om förslag till EU-beslut i frågor som bl.a. rör sysselsättning, sociala utgifter och yrkesutbildning. Margot Wallström kommissionens vice ordförande med ansvar för kontakterna mellan institutionerna och kommunikationsstrategi: "Europa bygger vägar, broar och järnvägar för att minska avstånden mellan människor. Nu måste vi förstärka kontakten mellan folk." BLIND Sidan 7 av 14 6 mar 2007

8 Varför finns EU? Fred Tanken om ett enat Europa var i början bara en dröm som filosofer och visionärer hade. Victor Hugo, till exempel, föreställde sig ett Europas förenta stater byggda på fred och humanistiska ideal. Drömmen krossades av två fruktansvärda världskrig som ödelade kontinenten under första hälften av 1900-talet. Men ur andra världskrigets ruiner spirade nya förhoppningar. De som hade stått emot totalitarismen under kriget var fast beslutna att sätta stopp för nya motsättningar mellan länderna i Europa och skapa förutsättningar för varaktig fred mellan forna fiender. Mellan 1945 och 1950 satsade en handfull djärva statsmän, som bl.a. Konrad Adenauer, Winston Churchill, Alcide de Gasperi och Robert Schuman, helhjärtat på att övertyga sina landsmän om att det var dags att gå in i ett nytt tidevarv. En ny ordning skulle införas i Västeuropa grundad på gemensamma intressen och på avtal som garanterade rättsstatsprincipen och jämlikhet mellan länderna. Den franske utrikesministern, Robert Schuman, tog upp Jean Monnets idéer och föreslog den 9 maj 1950 att inrätta Europeiska kol- och stålgemenskapen (EKSG). Att länder som bara för några år sedan förde krig mot varandra nu var beredda att lägga sin produktion av kol och stål under en gemensam myndighet, den s.k. höga myndigheten, hade stort symbolvärde. Råmaterial till krig skulle förvandlas till verktyg för fred och försoning. Detta djärva och storsinta utspel blev en stor framgång. Det var upptakten till mer än ett halvt sekel av fredligt samarbete mellan medlemsstaterna i de europeiska gemenskaperna. Genom Maastrichtfördraget 1992 förverkligades sedan den s.k. Europeiska unionen. Samtidigt utökades institutionernas befogenheter och ansvar. Efter Berlinmurens fall 1989 bidrog EU till Tysklands återförening. Efter sovjetimperiets sönderfall 1991 var det helt naturligt att länderna i Central- och Östeuropa, som i årtionden hade levt under Warszawapaktens diktatoriska ok, nu också sökte förverkliga sin framtid bland Europas demokratiska nationer. Säkerhet Men även det nya milleniets Europa har säkerhetsfrågor att ta hand om. Säkerhet är något som aldrig kan tas för givet. Varje ny utveckling i världen innebär inte bara nya möjligheter, men också nya risker. EU måste på ett effektivt sätt kunna garantera säkerheten för sina medlemsstater. EU måste därför bl.a. sikta in sig på ett konstruktivt samarbete med sina grannregioner, dvs. Nordafrika, Balkan, Kaukasus och Mellanöstern. Atten-taten i New York och Washington den 11 september 2001 har plötsligt gjort oss medvetna om hur sårbara vi är när fanatism och hämndlystnad slår till. De europeiska institutionerna spelar en central roll i detta Europa som har lyckats utforma ett effektivt system för att skapa verklig och varaktig fred på en stor del av jorden. Men EU måste också skydda sig utåt och värna sina militära och strategiska intressen genom att samarbeta med sina allierade, framför allt inom Nato, och genom att utveckla en verklig europeisk säkerhets- och försvarspolitik (ESFP). Inre och yttre säkerhet är två sidor av samma mynt. Detta betyder att medlemsstaternas polismyndigheter måste ingå ett nära samarbete för att bekämpa terrorism och organiserad brottslighet. En av EU:s nya uppgifter är att skapa ett område med frihet, säkerhet och rättvisa där alla medborgare har samma lagskydd och samma rätt till rättvis behandling. Detta förutsätter större samordning mellan medlemsstaterna. Detta förutsätter också att organ som Europol (Europeiska polisbyrån) och Eurojust (Europeiska enheten för rättsligt samarbete) får ett större handlingsutrymme och ökade medel. Ekonomisk och social solidaritet EU har byggts upp för att förverkiga politiska målsättningar, men dess framgång och dynamiska kraft vilar på ekonomiska grunder, dvs. den inre marknad som bildas av samtliga medlemsstater och det gemensamma valutaområde som bildas av 12 bland dem. Den demografiska utvecklingen inom EU är inte lika stark som i andra delar av världen. EU-länderna måste därför fortsätta att hålla samman för att säkerställa sin ekonomiska tillväxt och för att kunna konkurrera på världsmark-

9 naden. Inget EU-land är tillräckligt starkt för att på egen hand kunna slå sig fram på världsmarknaden. De europeiska företagen är tvingade att söka sig till större marknader än enbart hemmamarknaden för att kunna uppnå skalfördelar och skaffa sig nya avsättningsmöjligheter. Detta är också anledningen till att EU har lagt ner så mycket möda på att öppna den inre marknaden och befria de ekonomiska aktörerna från handelshinder och snärjig byråkrati. Den fria konkurrensen inom hela EU-marknaden måste dock balanseras med en lika omfattande solidaritet. Denna solidaritet kommer till uttryck i form av konkret EUfinansierat stöd, till exempel till invånare som drabbas av översvämningar eller andra naturkatastrofer. Det är också meningen att den stora inre marknaden med 450 miljoner konsumenter skall komma så många människor till godo som möjligt. Genom s.k. strukturfonder, som förvaltas av kommissionen, uppmuntrar och medfinansierar EU därför satsningar som görs av nationella och regionala myndigheter för att minska skillnader i utvecklingen mellan olika delar av EU: Budgetmedel från EU och lån från Europeiska investeringsbanken (EIB) används för att förbättra transportinfrastrukturen inom EU (t.ex. genom att bygga motorvägar eller järnvägar för höghastighetståg) och således bryta isoleringen av randregioner och uppmuntra handel inom alla delar av EU. Arbeta närmare varandra för att främja den europeiska samhällsmodellen Europas postindustriella samhällen blir alltmer komplexa. Levnadsstandarden har hela tiden förbättrats, men det återstår fortfarande klyftor mellan rika och fattiga och dessa riskerar att vidgas i samband med anslutningen av gamla östblocksländer. Det är således viktigt att EUmedlemsstaterna intensifierar sitt samarbete för att ta itu med dessa sociala problem. På sikt tjänar alla EU-länder på detta samarbete. Ett halvt sekel av europeisk integration har visat att helheten är mycket större än summan av delarna. EU som helhet har mycket större ekonomisk, social, teknisk, kommersiell och politisk tyngd än vad medlemsstaterna sammanlagt skulle kunna åstadkomma var på sitt håll. Det finns onekligen ett extra värde i att dra åt samma håll. Varför är detta viktigt? Därför att EU, som en av världens ledande handelsmakter, har en central roll vid internationella förhandlingar. EU använder all sin tyngd på handelsoch jordbruksområdet för att påverka Världshandelsorganisationen och se till att Kyotoprotokollet om luftföroreningar och klimatförändringar genomförs. EU tog t.ex. viktiga initiativ vid toppmötet om hållbar utveckling i Johannesburg i augusti EU intar också tydliga ståndpunkter i frågor som har betydelse för människans vardag som miljö, förnybara energikällor, försiktighetsprincipen i fråga om livsmedelssäkerhet, etiska aspekter inom bioteknik, skydd av utrotningshotade arter osv. Det gamla ordspråket Enhet ger styrka är fortfarande lika aktuellt för européerna. EU hämtar sin styrka från sin förmåga att agera med förenade krafter utifrån beslut som fattats i demokratisk ordning av Europeiska rådet, Europaparlamentet, ministerrådet, Europeiska kommissionen, EG-domstolen och Revisionsrätten. EU vill verka för humanistiska värden och sociala framsteg. Människan skall kontrollera och inte vara ett offer för dagens tekniska revolutioner och globaliseringsprocess. Den moderna människans behov kan inte tillgodoses av enbart marknadskrafterna eller politiska åtgärder som beslutas ensidigt i något land. EU står för en människouppfattning och en samhällsmodell som stöds av det stora flertalet av dess medborgare. Européerna är mycket fästa vid sitt rika värdepatrimonium, dvs. tron på mänskliga rättigheter, social sammanhållning, fritt företagande, rättvis fördelning av den ekonomiska tillväxten, rätten till en skyddad miljö, respekt för kulturell, språklig och religiös mångfald samt en harmonisk förening av traditioner och utveckling. Alla de rättigheter som idag erkänns av EU:s 25 medlemsstater och deras medborgare har fastställts i stadgan om Europeiska unionens grundläggande rättigheter som utfärdades i Nice den 7 december Européerna har en stor nationell och lokal kulturrikedom som skiljer dem från varandra, men också förenar dem gentemot den övriga världen. I Maastrichtfördraget förankrades för första gången subsidiaritetsprincipen, som är grundläggande för EU:s sätt att fungera. Principen innebär att EU och dess institutioner bara får vidta åtgärder när det är mer effektivt att agera på EU-nivå än på nationell eller lokal nivå. Därmed säkerställs att EU inte blandar sig i onödan i medborgarnas dagliga liv. Den europeiska identiteten är en värdefull tillgång som måste värnas. Denna identitet får på intet sätt förväxlas med enformighet, som är något frustrerande som européerna absolut tar avstånd ifrån. BLIND Sidan 9 av 14 6 mar 2007

10 Historisk bakgrund Det EU som vi känner idag är det konkreta resultatet av hårt arbete som har lagts ned av alla kvinnor och män som satsat på att skapa ett enat Europa. Ingen annanstans i världen har integrationen av suveräna stater gått så långt och gällt områden som är så viktiga för medborgarna. EU har skapat en gemensam valuta och en dynamisk inre marknad där personer, tjänster, varor och kapital får röra sig fritt. Avsikten är att skapa sociala framsteg och sunda konkurrensvillkor för att se till att så många människor som möjligt kan ta del av fördelarna med den inre marknaden. De grundläggande bestämmelserna för Europeiska unionen fastställs i följande fördrag: Parisfördraget av 1951 om upprättandet av Europeiska kol- och stålgemenskapen (EKSG). Romfördragen av 1957 om upprättandet av Europeiska ekonomiska gemenskapen och Europeiska atomenergigemenskapen (Euratom). Dessa grundfördrag ändrades genom Europeiska enhetsakten (1986), Fördraget om Europeiska unionen (Maastricht, 1992), Amsterdamfördraget (1997) och Nicefördraget (2001). Genom dessa fördrag har starka band knutits mellan medlemsstaterna. Europeiska unionen stiftar egna lagar, som blir direkt tillämpliga på medborgarna och tillförsäkrar dem särskilt förmånliga rättigheter. Några år senare beslutade dessa sex medlemsstater att gå vidare och skapa en ekonomisk gemenskap med en gemensam marknad för en rad varor och tjänster. Tullarna mellan de sex länderna avskaffades helt den 1 juli Under 1960-talet utformades också en gemensam politik, framför allt på jordbruks- och handelsområdet. Dessa sex medlemsstaters framgångar fick Storbritannien, Danmark och Irland att söka medlemskap i EG. Genom denna första utvidgning utökades gemenskapen från sex till nio medlemsstater Samtidigt utvidgades samarbetet till nya områden som social-, regionaloch miljöpolitiska frågor. För att genomföra regionalpolitiken inrättades 1975 Europeiska regionala utvecklingsfonden (ERUF). I början av sjuttiotalet blev behovet av större ekonomisk konvergens och av en monetär union allt tydligare. Ungefär samtidigt avskaffade USA guldmyntfoten för dollarn. Detta ledde till en omfattande monetär instabilitet i världen som förvärrades av oljekriserna 1973 och Det europeiska monetära system (EMS) som infördes 1979 bidrog till att stabilisera växelkurserna och uppmuntrade medlemsstaterna att föra en åtstramningspolitik för att upprätthålla den solidaritet och disciplin som krävs i ett öppet ekonomiskt samarbetsområde. När Grekland anslöt sig 1981 och Spanien och Portugal 1986 konstaterades behovet av strukturprogram för att överbrygga skillnaderna i ekonomisk utveckling mellan de tolv medlemsstaterna. Ett sådant program var det första integrerade programmet för regional och lokal utveckling i Medelhavsområdet (IMP). Samtidigt började dåvarande EEG spela en mer framstående roll internationellt. Mellan 1975 och 1989 undertecknades en rad handels- och utvecklingsavtal (Lomé I, II, III och IV) med länder i Afrika, Västindien och Stilla havsområdet och i juni 2002 undertecknades Cotonouavtalet. Genom den typen av instrument kan unionen, som världens största handelsmakt, hävda sig internationellt. Ambitionen är att så småningom skapa en gemensam utrikes- och säkerhetspolitik. Det första steget mot europeisk integration var den gemensamma marknaden för kol- och stål som inrättades I början av åttiotalet gav den ekonomiska världskrisen mellan de sex grundarstaterna (Belgien, Frankrike, Luxemburg, Italien, Nederländerna och Västtyskland). Det näring åt en utbredd europessimism. Redan 1985 tändes dock förhoppningar om en nystart för Europa. Med var i första hand frågan om ett fredsbevarande samarbete där andra världskrigets segrare och besegrade deltog utgångspunkt i en vitbok som kommissionens ordförande Jacques Delors lade fram beslutade gemenskapen att i en institution där alla behandlades som jämbördiga den inre marknaden skulle genomföras till den 1 januari parter Datumet och bestämmelserna om hur det ambitiösa målet skulle uppnås stadfästes i Europeiska enhets- BLIND Sidan 10 av 14 6 mar 2007

11 akten, som undertecknades 1986 och trädde i kraft den 1 juli Europas politiska struktur förändrades på djupet genom Berlinmurens fall 1989, Tysklands återförening den 3 oktober 1990, demokratiseringen av länderna i Centraloch Östeuropa som lossgjorde sig från det sovjetiska blocket samt Sovjetunionens upplösning i december Under tiden pågick även i gemenskapen förändringarna. Medlemsstaterna förhandlade fram ett nytt fördrag som antogs av Europeiska rådet (dvs. stats- och regeringscheferna) vid ett möte i Maastricht den 9 och 10 december Detta fördrag om Europeiska unionen trädde i kraft den 1 november EEG döptes nu om till Europeiska gemenskapen (EG). Genom fördraget läggs nya områden för mellanstatligt samarbete till det befintliga gemenskapssystemet. och skapas Europeiska unionen (EU). Fördraget innehåller ett ambitiöst program för medlemsstaterna med bl.a. en monetär union senast 1999, unionsmedborgarskap, en gemensam politik på nya områden, däribland en gemensam utrikes- och säkerhetspolitik (GUSP), samt inre säkerhet. Tack vare den nya europeiska dynamiken och det förändrade geopolitiska landskapet anslöt sig ytterligare tre länder - Österrike, Finland och Sverige till EU den 1 januari EU bestod numera av 15 medlemsstater och var på väg mot sin mest uppseendeväckande bedrift, nämligen att ersätta de nationella valutorna med en gemensam europeisk valuta, euron. Den 1 januari 2002 sattes eurosedlar och euromynt i omlopp i 12 EU-länder (euroområdet). Euron är nu en av världens stora valutor vid sidan om dollarn. När vi nu är väl inne på 2000-talet är det viktigt att européerna tillsammans möter globaliseringens många utmaningar. Den tekniska utvecklingen och Internetrevolutionen ger nya impulser åt hela världsekonomin, men samtidigt medför dessa djupgående ekonomiska förändringar också en del sociala störningar och kulturkrockar. Vid sitt möte i Lissabon i mars 2000 antog Europeiska rådet en övergripande strategi för att modernisera EU:s ekonomi och ge den möjligheten att konkurrera med andra stora aktörer på världsmarknaden som USA och de nya industriländerna. Samtliga ekonomiska sektorer måste öppnas för konkurrens, innovationsverksamhet och företagsinvesteringar måste uppmuntras samtidigt som de europeiska utbildningssystemen måste anpassas till informationssamhällets behöv. Dessa reformer är desto mer nödvändiga som höga arbetslöshetssiffror och stigande pensionskostnader sätter medlemsstaterna under allt större ekonomisk press. Samtidigt ställer medborgarna allt större krav på sina regeringar för att hitta konkreta lösningar på dessa problem. EU hade knappt vuxit till femton medlemsstater förrän 12 nya kandidater knackade på dörren. I mitten på talet strömmade ansökningar in från länder i det gamla sovjetiska blocket (Bulgarien, Polen, Rumänien, Slovakien, Tjeckien och Ungern), de tre baltiska staterna (Estland, Lettland och Litauen), som en gång hade tillhört Sovjetunionen, en stat i f.d. Jugoslavien (Slovenien) samt två Medelhavsländer (Cypern och Malta). EU välkomnade denna möjlighet att skapa stabilitet i Europa och att låta dessa unga demokratier ta del av den europeiska integrationens fördelar. Anslutningsförhandlingarna med kandidatländerna inleddes i Luxemburg i december 1997 och i Helsingfors i december EU var på väg mot sin största utvidgning någonsin. Förhandlingarna med tio av dessa kandidatländer avslutades i Köpenhamn den 13 december 2002 och de anslöt sig till EU i maj EU har nu 25 medlemsstater och kommer att fortsätta att växa under kommande år. Ett drygt halvsekel av europeiskt integrationsarbete har satt djupa spår i kontinentens historia och i invånarnas sätt att tänka. Medlemsstaternas regeringar, oavsett politisk färg, vet att tiden med nationalstaternas totala suveränitet är förbi och att det bara är med förenade krafter och med en kollektiv vision om en gemensam framtid (som det uttrycks i EKSG-fördraget) som de gamla nationalstaterna kan fortsätta göra ekonomiska och sociala framsteg och behålla sitt internationella inflytande. Gemenskapsmodellen bygger på en ständig växelverkan mellan nationella och gemensamma intressen, respekt för nationella olikheter och en egen profilering av unionens identitet, och den modellen är fortfarande gångbar. Metoden har gjort det möjligt att överbrygga gamla motsättningar, få bort den överlägsenhet och det våld som ibland präglat relationerna mellan vissa stater och skapa sammanhållning i ett demokratiskt Europa som under hela det kalla kriget hållit fast vid sitt frihetsideal. Slutet på motsättningarna mellan öst och väst och den politiska och ekonomiska återföreningen av kontinenten är en seger för den europeiska andan. Idag behövs denna anda mer än någonsin. BLIND Sidan 11 av 14 6 mar 2007

12 EU är européernas svar på den enorma utmaning som globaliseringen innebär. EU är framför allt den bästa försäkringen för en framtid i frihet och fred. Europeiska unionen i världen Ekonomiskt, kommersiellt och valutamässigt har EU blivit en stormakt. EU har ett stort inflytande inom internationella organisationer som Världshandelsorganisationen (WTO) och FN-organ och en stark röst vid toppmöten om miljö- och utvecklingsfrågor. Ibland beskrivs EU som en ekonomisk jätte, men en politisk dvärg. Detta är en överdrift. Det är dock sant att det finns en lång resa kvar, politiskt och diplomatiskt, innan medlemsstater kan uttala sig samstämmigt i viktiga frågor som fred och stabilitet, terrorism, Mellanöstern, förbindelserna med USA och säkerhetsrådets roll. EUländerna har fortfarande full bestämmanderätt över sina nationella väpnade styrkor. Försvarssystemen är i händerna på de nationella regeringarna som endast är bundna av sina allianser som t.ex. Nato. Upptakten till en gemensam försvarspolitik I bestämmelserna om en gemensam utrikes- och säkerhetspolitik (GUSP) i Maastrichtfördraget och om en europeisk säkerhets- och försvarspolitik (ESFP) i Amsterdamfördraget fastställs EU:s huvuduppgifter på försvarsområdet. Med utgångspunkt i dessa bestämmelser har EU utvecklat sin s.k. andra pelare, ett politiskt område som domineras av mellanstatliga samråd och där kommissionen och Europaparlamentet spelar en underordnad roll. Besluten på detta område fattas med enhällighet, men enskilda stater kan lägga ned sin röst. I början av tjugohundratalet ser det säkerhetspolitiska och strategiska landskapet ut på följande sätt: Ryssland håller på att utveckla vänskapliga relationer med Väst samtidigt som länder från det gamla östblocket ansluter sig till Nato och EU, vilket innebär ett definitivt slut på det drygt femtioåriga kalla kriget. Den europeiska kontinenten håller på att enas i fred och länderna samarbetar över gränserna för att bekämpa internationell brottslighet som människohandel och penningtvätt. EU har ingått partnerskapsavtal med större grannländer som Ryssland och Ukraina, vilka inte förväntas söka anslutning till EU, åtminstone inte på mellanlång sikt. I enlighet med fördragen vill EU-medlemsstaterna utarbeta en europeisk säkerhets- och försvarspolitik. Vid mötet i Helsingfors i december 1999 ställde Europeiska rådet upp som mål att medlemsstaterna senast 2003 måste vara i stånd att inom 60 dagar sätta in och därefter under minst ett år underhålla styrkor på upp till man med stöd av flyg- och sjöstridskrafter. Det handlar om en snabbinsatsstyrka och inte om en europeisk armé. Styrkan består av nationella stridskrafter, men samordnas under rådets ledning av kommittén för utrikes- och säkerhetspolitik (PSC), militära kommittén (EUMC) och militära staben (EUMS), som samtliga skall ha sitt säte i Bryssel. Därigenom får EU ett politiskt och militärt verktyg för att genomföra vissa typer av uppdrag som humanitära insatser och räddningsinsatser, fredsbevarande operationer utanför Europa, insatser vid krishantering inklusive fredsskapande åtgärder. När det gäller militära operationer i vilka USA inte vill delta accepterar USA att EU delvis använder sig av Nato-logistik som underrättelsetjänster, kommunikationer, lednings- och transportkapacitet. Tunga försvars- och avskräckningsmedel som Frankrikes och Storbritanniens kärnvapen kommer att ligga kvar under nationell kontroll. Den militärtekniska utrustningen blir allt mer sofistikerad och allt dyrare att tillverka. Detta kommer att öka behovet av samarbete på krigsmaterielområdet mellan medlemsstaterna. Om EU-ländernas väpnade styrkor skall kunna genomföra gemensamma operationer måste deras militära materiel och system också vara driftskompatibla och i viss mån standardiserade. Attentaten i Washington och New York den 11 september 2001 och de terroristattacker som genomförts på många olika platser i världen har kullkastat de strategiska premisserna. Länderna i Europa intensifierar sitt samarbete och utbytet av information för att förebygga den sortens attacker. Kampen mot terrorism har blivit en global prioritet och Europas samarbete med USA och många andra länder som slår vakt om demokrati och mänskliga rättigheter går därför utöver de traditionella försvarsallianserna. Mot bakgrund av dessa nya strategiska förutsättningar försöker EU uppnå rätt balans mellan de olika medlemsstaternas traditionella syn på säkerhets- och försvarspolitiken. BLIND Sidan 12 av 14 6 mar 2007

13 "Om jag vill tala med Europa, vem ska jag då ringa upp?" Genom EU:s konstitution skulle EU få en utrikesminister och därmed en mycket tydligare identitet. Utrikesministern skulle företräda EU på den internationella arenan och samtidigt vara både ledamot av Europeiska kommissionen och hög representant för den gemensamma utrikes- och säkerhetspolitiken. I och med det skulle man äntligen kunna besvara Henry Kissingers berömda fråga från 1970-talet: Om jag vill tala med Europa, vem ska jag då ringa upp? porteras till EU ligger under 5 procent. EU har ingått Grannländerna runt Medelhavet var bland de första som avtal med sina handelspartner om nya regler för tillhandahållande upprättade särskilda ekonomiska och handelsmässiga av tjänster och för jordbruksprodukter. Dis- förbindelser med unionen. I november 1995 lades grunden kussionerna om jordbruket belyste skiljaktigheterna mellan för ett nytt partnerskap mellan Europa och Medel- producenterna på båda sidor om Atlanten. Europeis- BLIND Sidan 13 av 14 6 mar 2007 ka unionen var dock enad och kunde därför effektivt försvara medlemsstaternas ståndpunkter. Med nära en halv miljard konsumenter med förhållandevis stor köpkraft och med sina harmoniserade normer och standarder är EU en särskilt attraktiv marknad för exportörer i tredje land. EU har därför en tyngd som den kan använda för att få sina handelspartner att respektera spelreglerna om sund konkurrens och lika tillgång till varandras marknader. I Amsterdamfördraget infördes ett förfarande för att möjliggöra en viss flexibilitet i GUSP. Genom bestämmelsen om närmare samarbete kan en grupp länder genomföra en åtgärd som andra medlemsstater inte vill delta i, t.ex. på grund av deras traditionella neutralitetspolitik. Problemet med denna till synes pragmatiska lösning är att EU:s sammanhållning och trovärdighet mot omvärlden riskerar att urholkas om den gemensamma utrikespolitiken blir en fråga om variabel geometri. Dessutom riskerar man att frikoppla EU:s inre politik (förvaltning av den inre marknaden, konkurrenspolitik, EMU, inre säkerhet osv.) från utrikespolitiken (handel, utvecklingsbistånd, diplomati och försvar). Det är viktigt att medlemsstaterna i framtiden uppträder samstämmigt och står bakom en politik som är klar och tydlig för alla. EU-länderna måste tala med en röst, visa beslutsamhet när det gäller att försvara övergripande intressen och solidaritet när det gäller att värna sin framtid. Ett Europa som öppnar sig mot världen När den inre marknaden genomfördes 1993 fördjupades den gemensamma handelspolitiken. Medlemsstaternas tidigare importbegränsningar avskaffades då successivt liksom den interna fördelningen i fråga om utsatta produkter som till exempel textilier, stål, bilar och elektronik. När Världshandelsorganisationen (WTO) inrättades på europeiskt initiativ skapades en varaktig ram för att lösa handelskonflikter multilateralt. Den genomsnittliga tullen på industriprodukter som im- En viktig partner för de industrialiserade länderna För USA är den framväxande Europeiska unionen såväl en allierad med samma värderingar som en konkurrent inom teknologi och handel. Det politiska och militära samarbete som många av EU:s medlemsstater bedriver med USA inom NATO har bidragit till att tona ner handelskonflikter om jordbruksprodukter, stål och flygindustrin. Efter de stora internationella omvälvningarna i slutet av förra århundradet, inte minst slutet på det kalla kriget, har de allierade insett att det är nödvändigt att förnya innebörden i deras förbindelser. Samarbetet mellan Europa och Amerika måste få en ny inriktning och samordnade ansträngningar behövs för att ta itu med ickespridningsavtal, internationell terrorism, ökad internationell brottslighet, illegal narkotikahandel och flyktingströmmar. I fråga om handel och investeringar är Europeiska unionen USA:s främsta och trognaste partner. Europeiska unionen måste ändå avvärja vissa av den amerikanska kongressens försök att tillgripa unilaterala åtgärder som kan hota EU:s internationella intressen. Europeiska unionens förbindelser med Medelhavsländerna Länderna söder om Medelhavet är viktiga partners för EU på grund av sin geografiska närhet, historiska och kulturella band samt nuvarande och förväntade migrationsströmmar. EU:s förbindelser med dessa länder kännetecknas sedan gammalt av en integrerande regionalpolitik, den så kallade Medelhavspolitiken.

14 havsländerna vid en konferens i Barcelona, i vilken alla medlemsstater och länderna vid Medelhavskusten medverkade (med undantag för Libyen, Albanien och länderna i före detta Jugoslavien). På konferensen drogs följande riktlinjer upp för ett nytt partnerskap: En politisk dialog och ett partnerskap för fred inrättas mellan deltagarländerna i syfte att lösa konflikter på fredlig väg samt kontrollera vapenspridning. De ekonomiska och handelsmässiga förbindelserna mellan regionerna fördjupas. Det viktigaste inslaget i detta är att EU och Medelhavsländerna inrättar en frihandelszon före år 2010 med iakttagande av Världshandelsorganisationens bestämmelser. Då kommer tillverkade varor att kunna cirkulera tullfritt inom området, som kommer att bli världens största frihandelsområde med drygt 800 miljoner konsumenter. Ett partnerskap inrättas för sociala, kulturella och humanitära frågor. Inom ramen för programmet Meda beviljar EU Medelhavsländerna ett ekonomiskt stöd på 5,3 miljarder euro för perioden Afrika Europeiska unionen har sedan gammalt förbindelser med de afrikanska länderna söder om Sahara, närmare bestämt från det att vissa medlemsstaters f.d. kolonier och utomeuropeiska territorier blev associerade parter när Romfördraget kom till år Den avkolonialisering som inleddes i början av 1960-talet omvandlade förbindelserna till ett annat slags associering, en associering mellan suveräna stater. Cotonouavtalet som undertecknades i juni 2000 i huvudstaden Benin markerar en ny etapp för EU:s utvecklingspolitik. Detta avtal mellan Europeiska unionen och staterna i Afrika, Västindien och Stillahavsområdet (AVSstater) är det mest ambitiösa och långtgående handelsavtal som någonsin ingåtts mellan i-länder och u-länder. Avtalet är en vidareutveckling av Lomékonventionen som ursprungligen undertecknades 1975 i huvudstaden Togo och som därefter anpassats med jämna mellanrum. Huvudsyftet för Cotonouavtalet är detsamma som för Lomékonventionen, nämligen att främja och påskynda AVS-staternas ekonomiska, kulturella och sociala utveckling och för att stärka och bredda sina förbindelser med Europeiska unionen och dess medlemsstater) i en anda av solidaritet och intressegemenskap. Lomékonventionen var fokuserad på handelsförbindelser och marknadstillträde, medan Cotonouavtalet har en bredare räckvidd och innehåller till exempel nya förfaranden för att hantera brott mot mänskliga rättigheter. EU har beviljat samtliga minst utvecklade länder särskilda tullmedgivanden. Av dessa har 39 undertecknat avtalet. Från och med 2005 kan dessa länder exportera praktiskt taget vilka produkter som helst till EU tullfritt. Europeiska utvecklingsfondens budget för AVS-program uppgår till 13,5 miljarder euro under en sjuårsperiod. Därtill kommer 9,5 miljarder euro som kvarstår från tidigare fonder plus 1,7 miljarder i lån från Europeiska investeringsbanken. BLIND Sidan 14 av 14 6 mar 2007

Europeiska unionens historia, grundläggande fördrag och politiska system

Europeiska unionens historia, grundläggande fördrag och politiska system Europeiska unionens historia, grundläggande fördrag och politiska system 1 Europeiska unionens historia 2 Europeiska unionens historia Utvecklingen som ledde till dagens Europeiska union uppstod ur ruinerna

Läs mer

Från kol- och stålgemenskapen till Europeiska unionen. Europeiska unionens historia, grundläggande fördrag och politiska form

Från kol- och stålgemenskapen till Europeiska unionen. Europeiska unionens historia, grundläggande fördrag och politiska form Från kol- och stålgemenskapen till Europeiska unionen Europeiska unionens historia, grundläggande fördrag och politiska form 1 Historia 2 Utvecklingen som ledde till dagens Europeiska union uppstod ur

Läs mer

Sveriges internationella överenskommelser

Sveriges internationella överenskommelser Sveriges internationella överenskommelser ISSN 1102-3716 Utgiven av utrikesdepartementet SÖ 2013:20 Nr 20 Protokoll om det irländska folkets oro rörande Lissabonfördraget Bryssel den 13 juni 2012 Regeringen

Läs mer

Sverige i EU. Finland. Estland. Lettland. Sverige. Litauen Irland. Danmark. Nederländerna. Storbritannien (förhandlar om utträde) Tyskland.

Sverige i EU. Finland. Estland. Lettland. Sverige. Litauen Irland. Danmark. Nederländerna. Storbritannien (förhandlar om utträde) Tyskland. EU PÅ 10 MINUTER Sverige i EU Sverige är en av 28 medlemmar i Europeiska unionen, EU. Det är över tjugo år sedan Sverige gick med det var den 1 januari 1995. Medlemskapet innebär att Sverige samarbetar

Läs mer

Vad är Europeiska unionen (EU)?

Vad är Europeiska unionen (EU)? Vad är Europeiska unionen (EU)? Den är europeisk = EU ligger i Europa Den är en union = EU förenar länder och folk Låt oss titta närmare: Vad har vi européer gemensamt? Hur har EU utvecklats? Vad gör EU

Läs mer

EU i din vardag. EU påverkar allas vardag.

EU i din vardag. EU påverkar allas vardag. EU på 10 minuter Dagligen kommer det nyheter om vad EU har bestämt. Många av frågorna påverkar vår vardag. Sverige och 26 andra länder ingår i Euro peiska unionen. Vad sysslar EU med? Hur går sam arbetet

Läs mer

EU-VALET 2019 PÅ 10 MINUTER

EU-VALET 2019 PÅ 10 MINUTER EU-VALET 2019 EU PÅ 10 MINUTER Det här är EU Sverige är en av 28 * medlemmar i Europeiska unionen, EU. Det är över tjugo år sedan Sverige gick med det var den 1 januari 1995. Medlemskapet innebär att Sverige

Läs mer

EU på 10 minuter. eu-upplysningen

EU på 10 minuter. eu-upplysningen ! EU på 10 minuter eu-upplysningen EU på 10 minuter EU-upplysningen 3 Dagligen kommer det nyheter om vad EU har bestämt. Många av frågorna påverkar vår vardag. Sverige och 26 andra länder ingår i Euro

Läs mer

http://www.eu-upplysningen.se/om-eu/sa-bildades-eu/

http://www.eu-upplysningen.se/om-eu/sa-bildades-eu/ 1 EU startade som ett samarbete mellan 6 länder (Västtyskland, Frankrike, Belgien, Nederländerna, Luxemburg och Italien). Numera består unionen av 28 medlemsländer. Den största utvidgningen skedde under

Läs mer

9. Protokoll om anslutningsfördraget och

9. Protokoll om anslutningsfördraget och Slutakten innehåller en förteckning över bindande protokoll och icke-bindande förklaringar. Slutakt KONFERENSEN MELLAN FÖRETRÄDARNA FÖR MEDLEMSSTATERNAS REGERINGAR, som samlades i Bryssel den trettionde

Läs mer

Ett naturligt steg för Sverige. Dags för euron

Ett naturligt steg för Sverige. Dags för euron Ett naturligt steg för Sverige 2002 Dags för euron Produktion: Herlin Widerberg Tryck: Tryckmedia Stockholm Tolv länder i Europa har infört den gemensamma valutan euro. 300 miljoner människor har därmed

Läs mer

Europa i ett nötskal

Europa i ett nötskal Europa i ett nötskal Vad är Europeiska unionen? Den är europeisk Den är en union = unionen ligger i Europa. = den förenar länder och människor. Kom så tar vi en närmare titt. Vad har alla européer gemensamt?

Läs mer

Förfarandet för utnämning av Regionkommitténs ledamöter. Utnämningsförfaranden i de olika medlemsstaterna

Förfarandet för utnämning av Regionkommitténs ledamöter. Utnämningsförfaranden i de olika medlemsstaterna Förfarandet för utnämning av Regionkommitténs ledamöter Utnämningsförfaranden i de olika medlemsstaterna SAMMANFATTNING I EU-fördragets förord anges bland målsättningarna för unionen att man ska fortsätta

Läs mer

EU på 10 minuter 2010

EU på 10 minuter 2010 EU på 10 minuter 2010 1 Dagligen kommer det nyheter om vad EU har bestämt. Många av frågorna påverkar vår vardag. Sverige och 26 andra länder ingår i Euro peiska unionen. Vad sysslar EU med? Hur går sam

Läs mer

Kort, aktuellt och lätt om EU. Medfinansieras av EU-kommissionen

Kort, aktuellt och lätt om EU. Medfinansieras av EU-kommissionen Kort, aktuellt och lätt om EU Medfinansieras av EU-kommissionen Europa Direkt Smedjebacken Dalarna / norra Västmanland mars, 2015 Europa Direkt I Sverige finns 19 Europa Direktkontor spridda över hela

Läs mer

Europeiska Unionen. Historia. 1950-talet Ett trasigt Europa Krigströtta Internationellt FN Europa andra former? Federation?

Europeiska Unionen. Historia. 1950-talet Ett trasigt Europa Krigströtta Internationellt FN Europa andra former? Federation? Europeiska Unionen Historia 1950-talet Ett trasigt Europa Krigströtta Internationellt FN Europa andra former? Federation? EKSG Dämpa möjligheter till konflikter Kotroll av råvaror som kriget kräver Kol

Läs mer

Innehåll. EU:s historia - varför bildades EU? Förhindra krig Genom att skapa ett ömsesidigt ekonomiskt och politiskt beroende

Innehåll. EU:s historia - varför bildades EU? Förhindra krig Genom att skapa ett ömsesidigt ekonomiskt och politiskt beroende Innehåll EU:s historia - varför bildades EU? Förhindra krig Genom att skapa ett ömsesidigt ekonomiskt och politiskt beroende 1 Från kol och stål till en inre marknad EEG (Romfördraget) Euratom 1958 Gemensam

Läs mer

FINLANDS FÖRFATTNINGSSAMLINGS FÖRDRAGSSERIE Utgiven i Helsingfors den 9 december 2014

FINLANDS FÖRFATTNINGSSAMLINGS FÖRDRAGSSERIE Utgiven i Helsingfors den 9 december 2014 FINLANDS FÖRFATTNINGSSAMLINGS FÖRDRAGSSERIE Utgiven i Helsingfors den 9 december 2014 101/2014 (Finlands författningssamlings nr 1018/2014) Statsrådets förordning om sättande i kraft av protokollet om

Läs mer

EU:s handelspolitik i nytt sammanhang institutionella och rättsliga förändringar genom Lissabonfördraget. Jörgen Hettne, Sieps

EU:s handelspolitik i nytt sammanhang institutionella och rättsliga förändringar genom Lissabonfördraget. Jörgen Hettne, Sieps EU:s handelspolitik i nytt sammanhang institutionella och rättsliga förändringar genom Lissabonfördraget Jörgen Hettne, Sieps Unionens yttre åtgärder EU-fördraget: Allmänna bestämmelser om unionens yttre

Läs mer

Du ska kunna resa, flytta och studera. EU i din vardag

Du ska kunna resa, flytta och studera. EU i din vardag ! EU på 10 minuter 2 EU på 10 minuter EU på 10 minuter 3 EU i din vardag Visste du att ungefär 60 procent av besluten som politikerna i din kommun tar påverkas av EU-regler? Det kan till exempel handla

Läs mer

Lissabonfördraget. Hur ändrar reformfördraget Europeiska unionen?

Lissabonfördraget. Hur ändrar reformfördraget Europeiska unionen? Lissabonfördraget Hur ändrar reformfördraget Europeiska unionen? Hur ändrar Lissabonfördraget Europeiska unionen? Lissabonfördraget undertecknades i Lissabon den 13 december 2007 Fördraget trädde i kraft

Läs mer

Bryssel den 12 september 2001

Bryssel den 12 september 2001 Bryssel den 12 september 2001 Enligt Anna Diamantopoulou, kommissionens ledamot för sysselsättning och socialpolitik, genomgår EU:s arbetsmarknader en omvandling. Resultaten har hittills varit positiva,

Läs mer

Europeiska unionen och Europavalet Basfakta om Europeiska unionen och Europaparlamentet

Europeiska unionen och Europavalet Basfakta om Europeiska unionen och Europaparlamentet Europeiska unionen och Europavalet Basfakta om Europeiska unionen och Europaparlamentet Europeiska unionen har en egen flagga som började användas år 1986. Den är blå med en ring av tolv guldfärgade stjärnor

Läs mer

Gemensamt förslag till RÅDETS BESLUT

Gemensamt förslag till RÅDETS BESLUT EUROPEISKA KOMMISSIONEN UNIONENS HÖGA REPRESENTANT FÖR UTRIKES FRÅGOR OCH SÄKERHETSPOLITIK Bryssel den 23.11.2016 JOIN(2016) 56 final 2016/0373 (NLE) Gemensamt förslag till RÅDETS BESLUT om ingående, på

Läs mer

Förslag till RÅDETS BESLUT. om Regionkommitténs sammansättning

Förslag till RÅDETS BESLUT. om Regionkommitténs sammansättning EUROPEISKA KOMMISSIONEN Bryssel den 11.6.2014 COM(2014) 226 final 2014/0128 (NLE) Förslag till RÅDETS BESLUT om Regionkommitténs sammansättning SV SV MOTIVERING 1. BAKGRUND TILL FÖRSLAGET I artikel 305

Läs mer

Så fungerar EU. EU-upplysningen. Snabb, begriplig och opartisk information om EU

Så fungerar EU. EU-upplysningen. Snabb, begriplig och opartisk information om EU ! eu-upplysningen EU-upplysningen Snabb, begriplig och opartisk information om EU Vad gör ministerrådet? Får EU bestämma om allt? Hur kommer ett direktiv till? Så fungerar EU FAKTABLAD FRÅN EU-UPPLYSNINGEN

Läs mer

Schengen. Din väg till fri rörlighet i Europa SEPTEMBER 2013

Schengen. Din väg till fri rörlighet i Europa SEPTEMBER 2013 SV Schengen Din väg till fri rörlighet i Europa SEPTEMBER 2013 Innehåll INLEDNING 1 FRI RÖRLIGHET FÖR PERSONER 2 POLIS- OCH TULLSAMARBETE 2 Inre gränser 2 Yttre gränser 3 SIS (Schengens informationssystem)

Läs mer

För delegationerna bifogas de slutsatser som Europeiska rådet antog vid mötet.

För delegationerna bifogas de slutsatser som Europeiska rådet antog vid mötet. Europeiska rådet Bryssel den 26 juni 2015 (OR. en) EUCO 22/15 CO EUR 8 CONCL 3 FÖLJENOT från: Rådets generalsekretariat till: Delegationerna Ärende: Europeiska rådets möte (25 och 26 juni 2015) Slutsatser

Läs mer

EUROPEISKA RÅDET Bryssel den 31 maj 2013 (OR. en)

EUROPEISKA RÅDET Bryssel den 31 maj 2013 (OR. en) EUROPEISKA RÅDET Bryssel den 31 maj 2013 (OR. en) Interinstitutionellt ärende: 2013/0900 (NLE) EUCO 110/13 INST 234 POLGEN 69 OC 295 RÄTTSAKTER Ärende: UTKAST TILL EUROPEISKA RÅDETS BESLUT om Europaparlamentets

Läs mer

EU och socialpolitiken. EU:s roll som socialpolitisk påverkare och aktör Josefine Nyby

EU och socialpolitiken. EU:s roll som socialpolitisk påverkare och aktör Josefine Nyby EU och socialpolitiken EU:s roll som socialpolitisk påverkare och aktör Josefine Nyby EU:s bakgrund och utveckling Bildades i tiden för att hindra framtida krig i Europa (speciellt mellan Frankrike och

Läs mer

7b år Finlands nettobetalningsandel har stigit med 46 procent från år Finlands medlemsavgifter ökade, jordbruksstöden minskade

7b år Finlands nettobetalningsandel har stigit med 46 procent från år Finlands medlemsavgifter ökade, jordbruksstöden minskade FINLANDS MEDLEMSAVGIFTER TILL EU ÖKADE ÅR 2008 1/5 Finlands kalkylmässiga nettobetalning till Europeiska unionen var 318,5 miljoner euro år 2008, dvs. 60 euro per invånare. Nettobetalningen utgjorde 0,17

Läs mer

VALET TILL EUROPAPARLAMENTET 2009

VALET TILL EUROPAPARLAMENTET 2009 Generaldirektoratet för kommunikation ENHETEN FÖR UPPFÖLJNING AV DEN ALLMÄNNA OPINIONEN 15/09/2008 VALET TILL EUROPAPARLAMENTET 2009 Ordinarie Eurobarometerundersökning (EB 69) Våren 2008 De första obearbetade

Läs mer

Säkerhetspolitik för vem?

Säkerhetspolitik för vem? Säkerhetspolitik för vem? Säkerhet vad är det? Under kalla kriget pågick en militär kapprustning utifrån uppfattningen att ju större militär styrka desto mer säkerhet. Efter Sovjetunionens fall har kapprustningen

Läs mer

Hur kan vi stärka solidariteten och bekämpa fattigdomen i världen?

Hur kan vi stärka solidariteten och bekämpa fattigdomen i världen? RÅDSLAG VÅR VÄRLD F Ö R O S S SO C I A L D E M O K R AT E R Ä R M Ä N N I S K A N M Å L E T hennes utveckling och frihet, vilja att växa, ansvarskänsla för kommande generationer, solidaritet med andra.

Läs mer

FÖRSLAG TILL RESOLUTION

FÖRSLAG TILL RESOLUTION Europaparlamentet 2014-2019 Plenarhandling B8-0243/2017 31.3.2017 FÖRSLAG TILL RESOLUTION som avslutning på debatten om förhandlingarna med Förenade kungariket efter landets anmälan om sin avsikt att utträda

Läs mer

Europeiska unionens råd Bryssel den 28 april 2016 (OR. en)

Europeiska unionens råd Bryssel den 28 april 2016 (OR. en) Europeiska unionens råd Bryssel den 28 april 2016 (OR. en) Interinstitutionellt ärende: 2016/0061 (NLE) 8112/16 JUSTCIV 69 RÄTTSAKTER OCH ANDRA INSTRUMENT Ärende: RÅDETS BESLUT om bemyndigande av ett fördjupat

Läs mer

EU och DU! Ta reda på vad som gäller och säg vad du tycker om Europeiska kommissionens politik om barnens rättigheter

EU och DU! Ta reda på vad som gäller och säg vad du tycker om Europeiska kommissionens politik om barnens rättigheter EU och DU! Ta reda på vad som gäller och säg vad du tycker om Europeiska kommissionens politik om barnens rättigheter Plan arbetar över hela världen för att förbättra situationen för barn som lever i fattigdom

Läs mer

2 EU på 10 minuter. EU i din vardag

2 EU på 10 minuter. EU i din vardag ! EU på 10 minuter 2 EU på 10 minuter EU i din vardag Visste du att ungefär 60 procent av besluten som politikerna i din kommun tar påverkas av EU-regler? Det kan till exempel handla om kvaliteten på badvattnet

Läs mer

5b var lägre än beräknat

5b var lägre än beräknat FINLANDS MEDLEMSAVGIFTER TILL EU ÅR 2007 VAR LÄGRE ÄN BERÄKNAT 1/5 Finlands kalkylmässiga nettobetalning till Europeiska unionen var 172 miljoner euro 2007, dvs. 32 euro per invånare. Nettobetalningen

Läs mer

Välkommen till Europaparlamentet

Välkommen till Europaparlamentet Välkommen till Europaparlamentet Pernilla Jourde pernilla.jourde@ep.europa.eu Enheten för besök och seminarier, GD Kommunikation EU har som mål att främja fred och stabilitet frihet, säkerhet, rättvisa

Läs mer

A8-0061/19 EUROPAPARLAMENTETS ÄNDRINGSFÖRSLAG * till kommissionens förslag

A8-0061/19 EUROPAPARLAMENTETS ÄNDRINGSFÖRSLAG * till kommissionens förslag 8.6.2017 A8-0061/19 Ändringsförslag 19 Petra Kammerevert för utskottet för kultur och utbildning Betänkande Santiago Fisas Ayxelà Europeisk kulturhuvudstad för åren 2020 2033 COM(2016)0400 C8-0223/2016

Läs mer

Rådets förordning (EG) nr 1412/2006 av den 25 september 2006 om vissa restriktiva åtgärder mot Libanon

Rådets förordning (EG) nr 1412/2006 av den 25 september 2006 om vissa restriktiva åtgärder mot Libanon Import- och exportföreskrifter/sanktioner 1 Rådets förordning (EG) nr 1412/2006 av den 25 september 2006 om vissa restriktiva åtgärder mot Libanon EUROPEISKA UNIONENS RÅD HAR ANTAGIT DENNA FÖRORDNING med

Läs mer

För delegationerna bifogas ett dokument om ovannämnda ärende som rådet (rättsliga och inrikes frågor) enades om den 20 juli 2015.

För delegationerna bifogas ett dokument om ovannämnda ärende som rådet (rättsliga och inrikes frågor) enades om den 20 juli 2015. Europeiska unionens råd Bryssel den 22 juli 2015 (OR. en) 11130/15 ASIM 62 RELEX 633 NOT från: till: Rådets generalsekretariat Delegationerna Föreg. dok. nr: 10830/2/15 REV 2 ASIM 52 RELEX 592 Komm. dok.

Läs mer

Barnens Rättigheter Manifest

Barnens Rättigheter Manifest Barnens Rättigheter Manifest Barn utgör hälften av befolkningen i utvecklingsländerna. Omkring 100 miljoner barn lever i Europeiska Unionen. Livet för barn världen över påverkas dagligen av EU-politik,

Läs mer

9DGMDJYlQWDUPLJDY* WHERUJ±IUnQ YLVLRQWLOOYHUNOLJKHW

9DGMDJYlQWDUPLJDY* WHERUJ±IUnQ YLVLRQWLOOYHUNOLJKHW 63((&+ 7DODY5RPDQR3URGL Ordförande för Europeiska kommissionen 9DGMDJYlQWDUPLJDY* WHERUJ±IUnQ YLVLRQWLOOYHUNOLJKHW Europaparlamentet 6WUDVERXUJGHQMXQL Fru talman, Ärade ledamöter, I morgon kommer Europeiska

Läs mer

Eurobarometer för Europaparlamentet (EB/EP 82.4) Parlemeter Övergripande analys

Eurobarometer för Europaparlamentet (EB/EP 82.4) Parlemeter Övergripande analys Directorate-General for Communication Public Opinion Monitoring Unit Bryssel den 30 januari 2015 Eurobarometer för Europaparlamentet (EB/EP 82.4) Parlemeter 2014 Övergripande analys Täckning: EU28 (27

Läs mer

SLUTAKT. FA/TR/EU/HR/sv 1

SLUTAKT. FA/TR/EU/HR/sv 1 SLUTAKT FA/TR/EU/HR/sv 1 FA/TR/EU/HR/sv 2 I. SLUTAKTENS TEXT 1. De befullmäktigade ombuden för HANS MAJESTÄT BELGARNAS KONUNG, REPUBLIKEN BULGARIENS PRESIDENT, REPUBLIKEN TJECKIENS PRESIDENT, HENNES MAJESTÄT

Läs mer

En kort guide om euron

En kort guide om euron En kort guide om euron Ekonomi och finans Om euron Euron såg dagens ljus 1999, men användes först bara på lönebesked, räkningar och fakturor. Den 1 januari 2002 började eurosedlar och euromynt för första

Läs mer

FÖRHANDLINGARNA OM BULGARIENS OCH RUMÄNIENS ANSLUTNING TILL EUROPEISKA UNIONEN

FÖRHANDLINGARNA OM BULGARIENS OCH RUMÄNIENS ANSLUTNING TILL EUROPEISKA UNIONEN FÖRHANDLINGARNA OM BULGARIENS OCH RUMÄNIENS ANSLUTNING TILL EUROPEISKA UNIONEN Bryssel den 31 mars 2005 (OR. en) AA 2/2/05 REV 2 ANSLUTNINGSFÖRDRAGET: FÖRDRAGET UTKAST TILL RÄTTSAKTER OCH ANDRA INSTRUMENT

Läs mer

KLIMATFÖRÄNDRING. NB: För en allmän analys, se den analytiska sammanfattningen.

KLIMATFÖRÄNDRING. NB: För en allmän analys, se den analytiska sammanfattningen. Generaldirektoratet för kommunikation ENHETEN FÖR ANALYS AV DEN ALLMÄNNA OPINIONEN Bryssel den 15/10/2008 KLIMATFÖRÄNDRING Särskild Eurobarometerundersökning 300 Våren 2008 De första obearbetade resultaten:

Läs mer

Om Europaparlamentet. på lättläst svenska

Om Europaparlamentet. på lättläst svenska Om Europaparlamentet på lättläst svenska 1 Innehåll Välkommen till Europaparlamentet! sidan 3 Detta gör Europaparlamentet sidan 4 Så använder EU sina pengar sidan 6 Europaparlamentet arbetar för demokrati

Läs mer

Vad gör ministerrådet? Får EU bestämma om allt? hur kommer ett direktiv till? FakTaBlaD FRÅn EU- UPPlySnInGEn VID SVERIGES RIkSDaG april 2010

Vad gör ministerrådet? Får EU bestämma om allt? hur kommer ett direktiv till? FakTaBlaD FRÅn EU- UPPlySnInGEn VID SVERIGES RIkSDaG april 2010 Fakta snabb, begriplig och opartisk information om EU Vad gör ministerrådet? Får EU bestämma om allt? hur kommer ett direktiv till? Så fungerar EU FakTaBlaD FRÅn EU- UPPlySnInGEn VID SVERIGES RIkSDaG april

Läs mer

KONSTI TUTIONEN OCH FOLK OMRÖST NINGARNA, EN LÄGES BESKRIVNING. 8b/2005 KONSTITUTIONEN OCH FOLKOMRÖSTNINGARNA, EN LÄGESBESKRIVNING

KONSTI TUTIONEN OCH FOLK OMRÖST NINGARNA, EN LÄGES BESKRIVNING. 8b/2005 KONSTITUTIONEN OCH FOLKOMRÖSTNINGARNA, EN LÄGESBESKRIVNING KONSTITUTIONEN OCH FOLKOMRÖSTNINGARNA, EN LÄGESBESKRIVNING Det konstitutionella fördragets ikraftträdande 8b/2005 KONSTI TUTIONEN OCH FOLK OMRÖST NINGARNA, EN LÄGES BESKRIVNING Fördraget om en konstitution

Läs mer

BILAGA. Medlemsstaternas svar om genomförandet av kommissionens rekommendationer för valen till Europaparlamentet. till

BILAGA. Medlemsstaternas svar om genomförandet av kommissionens rekommendationer för valen till Europaparlamentet. till EUROPEISKA KOMMISSIONEN Bryssel den 27.3.2014 COM(2014) 196 ANNEX 1 BILAGA Medlemsstaternas svar om genomförandet av kommissionens rekommendationer för valen till Europaparlamentet till RAPPORT FRÅN KOMMISSIONEN

Läs mer

JEAN-CLAUDE JUNCKERS TAL OM TILLSTÅNDET I UNIONEN 2017

JEAN-CLAUDE JUNCKERS TAL OM TILLSTÅNDET I UNIONEN 2017 JEAN-CLAUDE JUNCKERS TAL OM TILLSTÅNDET I UNIONEN 2017 Förslag om EU:s framtid som kan genomföras enligt Lissabonfördraget EU-kommissionens ordförande Jean-Claude Juncker redovisade i sitt tal om tillståndet

Läs mer

ENERGIPOLITISKA MÅL FÖR EUROPA

ENERGIPOLITISKA MÅL FÖR EUROPA ENERGIPOLITISKA MÅL FÖR EUROPA Presentation av J.M. Barroso, Europeiska kommissionens ordförande, vid Europeiska rådets möte den 4 februari 2011 Innehåll 1 I. Varför det är viktigt med energipolitik II.

Läs mer

Gemensamt förslag till RÅDETS BESLUT

Gemensamt förslag till RÅDETS BESLUT EUROPEISKA KOMMISSIONEN UNIONENS HÖGA REPRESENTANT FÖR UTRIKES FRÅGOR OCH SÄKERHETSPOLITIK Bryssel den 21.9.2016 JOIN(2016) 43 final 2016/0298 (NLE) Gemensamt förslag till RÅDETS BESLUT om ingående, på

Läs mer

Eftervalsundersökning 2014 VALET TILL EUROPAPARLAMENTET 2014

Eftervalsundersökning 2014 VALET TILL EUROPAPARLAMENTET 2014 Directorate-General for Communication PUBLIC OPINION MONITORING UNIT Brussels, October 2014 Eftervalsundersökning 2014 VALET TILL EUROPAPARLAMENTET 2014 SAMMANFATTANDE ANALYS Urval: Respondenter: Metod:

Läs mer

Medfinansieras av Europeiska kommissionen

Medfinansieras av Europeiska kommissionen Medfinansieras av Europeiska kommissionen Varför en Europeisk Union? Visioner och tankar om ett enat Europa fanns redan på 1800talet men först efter de två världskrigen startade ett sådant Europeiskt samarbete.

Läs mer

BILAGA. till ändrat förslag till. rådets beslut

BILAGA. till ändrat förslag till. rådets beslut EUROPEISKA KOMMISSIONEN Bryssel den 6.9.2016 COM(2016) 552 final ANNEX 2 BILAGA till ändrat förslag till rådets beslut om undertecknande och provisorisk tillämpning av luftfartsavtalet mellan Amerikas

Läs mer

Europaparlamentets sammansättning inför valet 2014

Europaparlamentets sammansättning inför valet 2014 P7_TA(2013)0082 Europaparlamentets sammansättning inför valet 2014 Europaparlamentets resolution av den 13 mars 2013 om Europaparlamentets sammansättning inför valet 2014 (2012/2309(INL)) Europaparlamentet

Läs mer

L 165 I officiella tidning

L 165 I officiella tidning Europeiska unionens L 165 I officiella tidning Svensk utgåva Lagstiftning sextioförsta årgången 2 juli 2018 Innehållsförteckning II Icke-lagstiftningsakter BESLUT Europeiska rådets beslut (EU) 2018/937

Läs mer

Europeiska unionen som ekonomisk enhet. Den ekonomiska och monetära unionen Den inre marknaden Budgeten

Europeiska unionen som ekonomisk enhet. Den ekonomiska och monetära unionen Den inre marknaden Budgeten Europeiska unionen som ekonomisk enhet Den ekonomiska och monetära unionen Den inre marknaden Budgeten 1 Europeiska unionen som ekonomisk enhet Den ekonomiska och monetära unionen 2 Den ekonomiska och

Läs mer

Eurobarometerundersökning för Europaparlamentet (EB 79.5) ETT ÅR FÖRE VALET TILL EUROPAPARLAMENTET 2014 Den ekonomiska och sociala delen

Eurobarometerundersökning för Europaparlamentet (EB 79.5) ETT ÅR FÖRE VALET TILL EUROPAPARLAMENTET 2014 Den ekonomiska och sociala delen Generaldirektoratet för kommunikation Enheten för uppföljning av den allmänna opinionen Bryssel den 15 september 2013 Eurobarometerundersökning för Europaparlamentet (EB 79.5) ETT ÅR FÖRE VALET TILL EUROPAPARLAMENTET

Läs mer

Principen om tilldelade befogenheter

Principen om tilldelade befogenheter Artikel 3, FEU 1. [...] 2. Unionen ska erbjuda sina medborgare ett område med frihet, säkerhet och rättvisa utan inre gränser, där den fria rörligheten för personer garanteras samtidigt som lämpliga åtgärder

Läs mer

Förslag till RÅDETS BESLUT

Förslag till RÅDETS BESLUT EUROPEISKA KOMMISSIONEN Bryssel den 21.3.2018 COM(2018) 167 final 2018/0079 (NLE) Förslag till RÅDETS BESLUT om bemyndigande för kommissionen att på unionens vägnar godkänna den globala pakten för säker,

Läs mer

DET ÄR ALLDELES FÖR LÅNGT FRÅN MIN VARDAG.

DET ÄR ALLDELES FÖR LÅNGT FRÅN MIN VARDAG. DET ÄR ALLDELES FÖR LÅNGT FRÅN MIN VARDAG. Jag, min kommun och europeiseringen Rutger Lindahl Centrum för Europaforskning (CERGU) Göteborgs universitet INTERNATIONALISERING och GLOBALISERING inte bara

Läs mer

För att föra EU närmare medborgarna och främja en subsidiaritetskultur.

För att föra EU närmare medborgarna och främja en subsidiaritetskultur. Varför finns Regionkommittén? För att de lokala och regionala myndigheterna ska kunna påverka utformningen av EU-lagstiftningen (70 % av EU:s lagstiftning genomförs på lokal och regional nivå). För att

Läs mer

JÄMFÖRELSETABELLER (*) Fördraget om Europeiska unionen

JÄMFÖRELSETABELLER (*) Fördraget om Europeiska unionen 26.10.2012 Europeiska unionens officiella tidning C 326/363 JÄMFÖRELSETABELLER (*) Fördraget om Europeiska unionen Tidigare numrering i fördraget om Europeiska unionen AVDELNING I GEMENSAMMA BESTÄM MELSER

Läs mer

RÄTTSLIG GRUND BESKRIVNING

RÄTTSLIG GRUND BESKRIVNING MELLANSTATLIGA BESLUTSFÖRFARANDEN Inom den gemensamma utrikes- och säkerhetspolitiken, liksom på flera andra områden såsom fördjupat samarbete, vissa utnämningar och översyn av fördragen, ser beslutsförfarandet

Läs mer

med beaktande av kommissionens förslag till Europaparlamentet och rådet (KOM(2003) 700) 1,

med beaktande av kommissionens förslag till Europaparlamentet och rådet (KOM(2003) 700) 1, P5_TA(2004)0361 Europeisk kulturhuvudstad för åren 2005 till 2019 ***I Europaparlamentets lagstiftningsresolution om förslaget till Europaparlamentets och rådets beslut om ändring av beslut 1419/1999/EG

Läs mer

GRÖN IDEOLOGI SOLIDARITET I HANDLING. En kort sammanfattning av Miljöpartiet de grönas partiprogram

GRÖN IDEOLOGI SOLIDARITET I HANDLING. En kort sammanfattning av Miljöpartiet de grönas partiprogram En kort sammanfattning av Miljöpartiet de grönas partiprogram BY: George Ruiz www.flickr.com/koadmunkee/6955111365 GRÖN IDEOLOGI SOLIDARITET I HANDLING Partiprogrammet i sin helhet kan du läsa på www.mp.se/

Läs mer

http://www.eu-upplysningen.se/om-eu/vad-eu-gor/schengen-och-fri-rorlighet-for-personer/

http://www.eu-upplysningen.se/om-eu/vad-eu-gor/schengen-och-fri-rorlighet-for-personer/ EU startade som ett samarbete mellan 6 länder (Västtyskland, Frankrike, Belgien, Nederländerna, Luxemburg och Italien). Numera består unionen av 27 medlemsländer. Den 1 juli 2013 blir Kroatien EU:s 28:e

Läs mer

BILAGOR. EUROPEISKA RÅDET i GÖTEBORG ORDFÖRANDESKAPETS SLUTSATSER. den 15 och 16 juni 2001 BILAGOR. Bulletin SV - PE 305.

BILAGOR. EUROPEISKA RÅDET i GÖTEBORG ORDFÖRANDESKAPETS SLUTSATSER. den 15 och 16 juni 2001 BILAGOR. Bulletin SV - PE 305. 29 EUROPEISKA RÅDET i GÖTEBORG ORDFÖRANDESKAPETS SLUTSATSER den 15 och 16 juni 2001 31 Bilaga I Uttalande om förebyggande av spridning av ballistiska missiler... s. 33 Bilaga II Uttalande om f.d. jugoslaviska

Läs mer

Gemensamt förslag till RÅDETS BESLUT

Gemensamt förslag till RÅDETS BESLUT EUROPEISKA KOMMISSIONEN UNIONENS HÖGA REPRESENTANT FÖR UTRIKES FRÅGOR OCH SÄKERHETSPOLITIK Bryssel den 25.9.2017 JOIN(2017) 36 final 2017/0236 (NLE) Gemensamt förslag till RÅDETS BESLUT om undertecknande

Läs mer

ANNEX BILAGA. till. förslag till rådets beslut

ANNEX BILAGA. till. förslag till rådets beslut EUROPEISKA KOMMISSIONEN Bryssel den 1.12.2017 COM(2017) 722 final ANNEX BILAGA till förslag till rådets beslut om undertecknande och provisorisk tillämpning, på Europeiska unionens och dess medlemsstaters

Läs mer

EUROPARÅDET VÄKTARE AV DE MÄNSKLIGA RÄTTIGHETERNA EN ÖVERSIKT

EUROPARÅDET VÄKTARE AV DE MÄNSKLIGA RÄTTIGHETERNA EN ÖVERSIKT EUROPARÅDET VÄKTARE AV DE MÄNSKLIGA RÄTTIGHETERNA EN ÖVERSIKT Non-member state of the Council of Europe (Belarus) MEDLEMSSTATER SÄTE OCH KONTOR BUDGET Albanien, Andorra, Armenien, Azerbajdzjan, Belgien,

Läs mer

RAPPORT FRÅN KOMMISSIONEN TILL RÅDET

RAPPORT FRÅN KOMMISSIONEN TILL RÅDET EUROPEISKA KOMMISSIONEN Bryssel den 28.3.2019 COM(2019) 157 final RAPPORT FRÅN KOMMISSIONEN TILL RÅDET om framstegen med medlemsstaternas anslutning till Internationella sjöfartsorganisationens internationella

Läs mer

EUROPEISKA GEMENSKAPERNAS KOMMISSION. Rekommendation till RÅDETS BESLUT

EUROPEISKA GEMENSKAPERNAS KOMMISSION. Rekommendation till RÅDETS BESLUT SV SV SV EUROPEISKA GEMENSKAPERNAS KOMMISSION Rekommendation till RÅDETS BESLUT Bryssel den 16.10.2009 KOM(2009) 570 slutlig 2009/0158 (CNB) om Europeiska gemenskapens ståndpunkt vid omförhandlingen av

Läs mer

MEDDELANDE FRÅN KOMMISSIONEN TILL RÅDET. Ekonomiska uppgifter om Europeiska utvecklingsfonden

MEDDELANDE FRÅN KOMMISSIONEN TILL RÅDET. Ekonomiska uppgifter om Europeiska utvecklingsfonden EUROPEISKA KOMMISSIONEN Bryssel den 15.6.2018 COM(2018) 475 final MEDDELANDE FRÅN KOMMISSIONEN TILL RÅDET Ekonomiska uppgifter om Europeiska utvecklingsfonden Europeiska utvecklingsfonden (EUF): prognos

Läs mer

Förslag till RÅDETS FÖRORDNING. om ändring av förordning (EG) nr 974/98 vad gäller införandet av euron i Litauen

Förslag till RÅDETS FÖRORDNING. om ändring av förordning (EG) nr 974/98 vad gäller införandet av euron i Litauen EUROPEISKA KOMMISSIONEN Bryssel den 4.6.2014 COM(2014) 325 final 2014/0169 (NLE) Förslag till RÅDETS FÖRORDNING om ändring av förordning (EG) nr 974/98 vad gäller införandet av euron i Litauen SV SV MOTIVERING

Läs mer

BULGARIEN OCH RUMÄNIEN BLIR EU MEDLEMMAR

BULGARIEN OCH RUMÄNIEN BLIR EU MEDLEMMAR BULGARIEN OCH RUMÄNIEN BLIR EU MEDLEMMAR 1.1.2007 8b/2006 BULGARIEN OCH RUMÄNIEN BLIR EU MEDLEMMAR Bulgarien och Rumänien ansluter sig till Europeiska unionen den 1 januari 2007. Enligt Europeiska kommissionens

Läs mer

RÄTTSLIG GRUND BESKRIVNING

RÄTTSLIG GRUND BESKRIVNING MELLANSTATLIGA BESLUTSFÖRFARANDEN Inom den gemensamma utrikes- och säkerhetspolitiken, liksom på flera andra områden såsom fördjupat samarbete, vissa utnämningar och översyn av fördragen, ser beslutsförfarandet

Läs mer

9101/16 /ss 1 DG C 1

9101/16 /ss 1 DG C 1 Europeiska unionens råd Bryssel den 23 maj 2016 (OR. fr) 9101/16 COAFR 136 CFSP/PESC 402 RELEX 410 COHOM 52 LÄGESRAPPORT från: Rådets generalsekretariat av den: 23 maj 2016 till: Delegationerna Föreg.

Läs mer

I. MIGRATION. Den yttre dimensionen

I. MIGRATION. Den yttre dimensionen Europeiska rådet Bryssel den 15 december 2016 SN 97/16 Europeiska rådets slutsatser om migration, Cypern och Ukraina (15 december 2016) I. MIGRATION Den yttre dimensionen 1. Europeiska rådet erinrar om

Läs mer

Beskrivning av det nuvarande systemet för avgränsning av befogenheter mellan Europeiska unionen och medlemsstaterna

Beskrivning av det nuvarande systemet för avgränsning av befogenheter mellan Europeiska unionen och medlemsstaterna EUROPEISKA KONVENTET SEKRETARIATET Bryssel den 28 mars 2002 (5.4) (OR. fr) CONV 17/02 NOT från: till: Ärende: Presidiet Konventet Beskrivning av det nuvarande systemet för avgränsning av befogenheter mellan

Läs mer

Tal vid seminarium "Den svenska modellen och ett social Europa kompletterande eller oförenliga?"

Tal vid seminarium Den svenska modellen och ett social Europa kompletterande eller oförenliga? SPEECH/07/501 Margot Wallström Vice-President of the European Commission Tal vid seminarium "Den svenska modellen och ett social Europa kompletterande eller oförenliga?" Arrangerat av Ekonomiska och sociala

Läs mer

Nya eller reviderade bestämmelser i tredje delen

Nya eller reviderade bestämmelser i tredje delen EUROPEISKA KONVENTET SEKRETARIATET Bryssel den 11 juni 2003 (11.6) (OR. fr,en) CONV 805/03 NOT från: till: Ärende: Presidiet Konventet Nya eller reviderade bestämmelser i tredje delen För konventets ledamöter

Läs mer

Standard Eurobarometer 88. Allmänna opinionen i europeiska Unionen

Standard Eurobarometer 88. Allmänna opinionen i europeiska Unionen Allmänna opinionen i europeiska Unionen Undersökningen som ligger till grund för den här rapporten har beställts och koordinerats av Europeiska kommissionen, Generaldirektoratet för kommunikation. Rapporten

Läs mer

EUROPA blir äldre. I EU:s 27 medlemsländer

EUROPA blir äldre. I EU:s 27 medlemsländer EUROPA blir äldre I EU:s 27 medlemsländer bor 500 miljoner människor. En allt större del av befolkningen är äldre, medan andelen unga minskar. På sikt kommer det innebära att försörjningskvoten ökar. Foto:

Läs mer

FÖRHANDLINGARNA OM BULGARIENS OCH RUMÄNIENS ANSLUTNING TILL EUROPEISKA UNIONEN

FÖRHANDLINGARNA OM BULGARIENS OCH RUMÄNIENS ANSLUTNING TILL EUROPEISKA UNIONEN FÖRHANDLINGARNA OM BULGARIENS OCH RUMÄNIENS ANSLUTNING TILL EUROPEISKA UNIONEN Bryssel den 31 mars 2005 (OR. en) AA 23/2/05 REV 2 ANSLUTNINGSFÖRDRAGET: SLUTAKT UTKAST TILL RÄTTSAKTER OCH ANDRA INSTRUMENT

Läs mer

BILAGA. till. förslaget till rådets beslut

BILAGA. till. förslaget till rådets beslut EUROPEISKA KOMMISSIONEN Bryssel den 26.2.2016 COM(2016) 91 final ANNEX 1 BILAGA till förslaget till rådets beslut om ingående, på Europeiska unionens och dess medlemsstaters vägnar, av protokollet till

Läs mer

Enmansbolag med begränsat ansvar

Enmansbolag med begränsat ansvar Enmansbolag med begränsat ansvar Samråd med EU-kommissionens generaldirektorat för inre marknaden och tjänster Inledande anmärkning: Enkäten har tagits fram av generaldirektorat för inre marknaden och

Läs mer

FÖRSLAG TILL REKOMMENDATION TILL RÅDET

FÖRSLAG TILL REKOMMENDATION TILL RÅDET Europaparlamentet 2014-2019 Plenarhandling B8-1365/2016 9.12.2016 FÖRSLAG TILL REKOMMENDATION TILL RÅDET i enlighet med artikel 134.1 i arbetsordningen om EU:s prioriteringar inför det 61:a mötet i FN:s

Läs mer

1. Grundläggande rättigheter i Europeiska unionen *

1. Grundläggande rättigheter i Europeiska unionen * 1. Grundläggande rättigheter i Europeiska unionen * A5-0064/2000 Europaparlamentets resolution om utarbetandet av en stadga om grundläggande rättigheter i Europeiska unionen (C5-0058/1999-1999/2064(COS))

Läs mer

Förslag till RÅDETS BESLUT

Förslag till RÅDETS BESLUT EUROPEISKA KOMMISSIONEN Bryssel den 30.4.2015 COM(2015) 181 final 2015/0094 (NLE) Förslag till RÅDETS BESLUT om ingående, på Europeiska unionens vägnar, av stabiliserings- och associeringsavtalet mellan

Läs mer

SV Förenade i mångfalden SV A7-0041/8. Ändringsförslag. Marina Yannakoudakis för ECR-gruppen

SV Förenade i mångfalden SV A7-0041/8. Ändringsförslag. Marina Yannakoudakis för ECR-gruppen 7.3.2012 A7-0041/8 8 Punkt 9 9. Europaparlamentet uppmanar rådet att gå vidare med parlamentets ståndpunkt om en ändring av direktivet om mammaledighet, framför allt när det gäller ersättning till kvinnor

Läs mer

INLEDNING. European Alliance for Freedom skall arbeta för följande fundamentala förändringar:

INLEDNING. European Alliance for Freedom skall arbeta för följande fundamentala förändringar: INLEDNING De förestående EU-valen kommer att hållas mellan den och den 5 maj 014 i samtliga medlemsländer i den europeiska unionen. I detta dokument framläggs ett förslag på allmänna politiska principer

Läs mer

EUROPEISKA RÅDET OCH RÅDET I ETT NÖTSKAL

EUROPEISKA RÅDET OCH RÅDET I ETT NÖTSKAL EUROPEISKA RÅDET OCH RÅDET I ETT NÖTSKAL EUROPEISKA RÅDET UNIONENS STRATEGISKA INSTITUTION Europeiska rådet driver på utvecklingen i Europeiska unionen och fastställer de allmänna politiska riktlinjerna

Läs mer