Unionen om konjunkturen

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Unionen om konjunkturen"

Transkript

1 Unionen om konjunkturen Februari 211 Återhämtningen fortsätter brist på arbetskraft väntar

2 Sammanfattning 1 Global ekonomi Den globala ekonomin står på stabilare grund, men skillnaderna mellan olika delar av världen ökar. De länder i främst Asien och Sydamerika som inte påverkades särskilt hårt av finanskrisen fortsätter att växa snabbt. Detta driver på världens råvarupriser, pressar upp den inhemska inflationen och tvingar dessa länder att föra en mer åtstramande stabiliseringspolitik. Ny statistik visar att den amerikanska ekonomin utvecklas något bättre än väntat. Den beslutade skatteuppgörelsen stimulerar hushållens konsumtion och vinstläget i företagen är gynnsamt. Bakom denna konjunkturella förbättring döljer sig dock fortfarande ett antal strukturella utmaningar som på sikt måste hanteras. Utvecklingen i Västeuropa är splittrad, men sammantaget är bilden något ljusare än tidigare. PIIGS-länderna har stora statsfinansiella problem, tillväxten är svag och framtidsutsikterna mörka. Hög inflation, stora budgetunderskott och svag inhemsk efterfrågan håller tillbaka tillväxten i Storbritannien. Tyskland och Norden utvecklas i stället starkt och statsfinanserna är i gott skick. En viktig förklaring till detta är att de har dragit nytta av tillväxtländernas höga efterfrågan på insatsoch investeringsvaror. Bakom de ljusare globala framtidsutsikterna döljer sig emellertid fortfarande ett antal orosmoln. Finanskrisen har pressat upp budgetunderskott och statsskulder till i många fall rekordhöga nivåer och i allt väsentligt kvarstår de globala obalanserna mellan länder som sparar (Kina) och konsumerar (USA) för mycket. Fastighetsmarknaden i USA kan fortfarande skapa instabilitet. En ny period av finansiell oro i Europa kan inte heller uteslutas, men risken för detta minskar i takt med att konjunkturuppgången stärks. Ett hot mot detta är om råvaru-, livsmedel- och energiprisernas utveckling driver upp inflationen tidigare och högre än vad som annars hade varit fallet. En sådan utveckling kan tvinga fram avkylande räntehöjningar tidigare än vad som är önskvärt. Grunderna för centralbankernas räntesättning kan hamna i fokus under Svensk ekonomi Sverige har under 21 dragit stor nytta av tillväxtländernas snabbt växande efterfrågan på svenska industriprodukter och hushållens konsumtion har utvecklats starkt i ljuset av den expansiva finans- och penningpolitiken. Den kvartalsvisa BNP-tillväxten är nu rekordhög och arbetsmarknaden förbättras. Självklart kan inte detta nästan febriga tillstånd fortsätta för evigt, men skillnaden i förhållande till den senare delen av 28 och 29 är minst sagt betydande, och de värsta farhågorna har dess bättre inte besannats. Den jobblösa tillväxt som kännetecknade åren efter millennieskiftet är nu ett minne blott. Eftersom tillväxten drivs av både inhemsk och utländsk efterfrågan möter företagen detta genom att öka produktiviteten, men också genom att anställa fler. Den historiskt svaga produktivitetstillväxten under de senaste åren har nu övergått i en konjunkturellt betingad snabb ökningstakt. Över tid kommer den att mattas av och tillväxten kommer än mer att drivas av ett ökat resursutnyttjande på arbetsmarknaden. 1 Prognosen har tagits fram av förbundsekonomerna Lena Georgsson-Wirkkala, Carin Hallerström och Gösta Karlsson, statistikern Anna Lövgren och chefsekonom Daniel Lind. Alla arbetar på enheten för Politik, Opinion och Påverkan

3 Tabell 1. Några nyckeltal Sysselsättning, 1-tal Arbetslöshet, 1-tal Arbetslöshet, procent 8,4 7,4 6,9 I åtgärder, 1-tal I åtgärder, procent 3,8 3,3 2,6 Konsumentpriser, förändring mellan åren 1,3 2,4 2,9 Sparkvot 1,6 1,5 1,4 Den snabba exportökningen under 21 var delvis en naturlig rekyl efter ett mycket svagt 29. Dessutom valde många företag att justera sina lager. Det innebar att exporten ökade mer än underliggande, global efterfrågan. Den här lagereffekten var även viktig för den inhemska ekonomin, men detta bidrag till produktionen kan vi inte räkna med i år eller under 212. Dessutom har kronan stärks och det finns goda skäl att tro att den fortsätter att stärkas något mot de stora valutorna under prognosperioden. Det gör att exporttillväxten kommer att mattas av, om än från en hög nivå. Den starka inhemska ekonomin driver upp importen. Därmed kommer svensk tillväxt alltmer att drivas av inhemsk efterfrågan. Hittills har detta bidrag i huvudsak kommit från privat och offentlig konsumtion. Successivt har investeringarna ökat i betydelse och de kommer att bli ännu viktigare ju längre in i konjunkturförloppet vi kommer. Efter en toppnivå i år ligger investeringstillväxten kvar på en gynnsam nivå även 212. Det finns inget som tyder på att hushållens konsumtion snabbt skulle mattas av. Däremot gör vi bedömningen att ökningstakten saktar ned i takt med att räntorna höjs. Mot detta står en stark arbetsmarknad, något högre löneökningar och ytterligare skattesänkningar riktade till hushållen. Finansmarknaden gör också bedömningar om en förbättrad utveckling för företagen. I diagram 1 framgår faktiska utfall på nettoomsättning och rörelsemarginal som de börsnoterade bolagen redovisat perioden För 211 och 212 redovisas finansanalytikernas konsensusprognos. Diagram 1. Omsättning och rörelsemarginal för börsbolagen (OMX) procent Rörelsemarginal Omsättning Källa: ThomsonReuters De viktigaste slutsatserna är att omsättningen efter det dramatiska fallet 29 åter är på väg uppåt, om än i en långsammare takt än före krisen. Företagens rörelsemarginaler har åter nått högre nivåer och finansanalytikerna förväntar sig vinstnivåer över vad som var fallet före krisen. Riksbankens företagsintervjuer stärker bilden av en positiv lönsamhetsutveckling och allt fler företag aviserar höjda försäljningspriser. Vår BNP-prognos för 211 hamnar på 4,1 procent och för 212 på 2,9 procent. mkr - 2 -

4 Tabell 2. Försörjningsbalans Hushållens konsumtion Offentlig konsumtion Mkr, löpande priser, ,4 3,2 2, , 1,8,9 - statlig ,1 1,7,8 - kommunal ,6 1,8 1, Fasta bruttoinvesteringar Lagerinvesteringar ,1 11,2 8, ,2,2, Export ,3 7,9 6,1 - varor , 8,5 6, - tjänster ,5 6,5 6,5 Import ,7 9,2 7,8 - varor ,5 9,5 7,5 -tjänster , 8,5 8,5 BNP ,6 4,1 2,9 Finanskrisen slog inte så hårt mot arbetsmarknaden som låg i korten när framtidsutsikterna var som mörkast. Då upplevdes 12 procents arbetslöshet inte som någon orimlighet. En relativt större del av efterfrågetappet möttes istället med svagare produktivitetstillväxt. Men trots detta var utgångsläget mycket svagt på arbetsmarknaden när konjunkturen bottnade. Nu ser läget på arbetsmarknaden ljusare ut än på länge. På årsbasis ökade sysselsättningen med 5 mellan 29 och 21. För helåret 21 uppgick arbetslösheten till 8,4 procent. De indikatorer som pekar framåt tyder på en fortsatt förbättring. Antalet lediga platser ligger på en hög nivå, varslen är rekordlåga, företagens sysselsättningsplaner är gynnsamma och bristtalen börjar ta fart i allt fler branscher. Det här stärker självklart löntagarnas förhandlingsposition, men inget talar för att det långsiktiga ansvarstagandet för svensk ekonomi skulle upphöra. Det borgar för en längre period av stark arbetsmarknad och att arbetslösheten ligger strax under 7 procent för helåret 212. Detta är självklart positivt, men vi måste ha i åtanke att arbetslösheten 27 uppgick till drygt 6 procent. Risken är att den strukturella arbetslösheten har tryckts uppåt under krisen. Långtidsarbetslösheten är rekordhög och Arbetsförmedlingen gör bedömningen att hälften av de inskrivna tillhör en utsatt grupp på arbetsmarknaden. Arbetsmarknadsutbildningen har inte byggts ut i tillräcklig omfattning under krisåren och mer än 1 individer mellan 2-29 år saknar fullständiga gymnasiebetyg. Indikationer tyder på att Beveridgekurvan rör sig åt fel håll. Svensk arbetsmarknad står därför inför både kortsiktiga matchningsproblem och något mer långsiktiga utbildningsproblem. I detta ingår också dagens brist på ingenjörer och konsulter, inte minst i delar av den kunskapsintensiva tjänstesektorn. Den starkare arbetsmarknaden kommer i takt med att konjunkturen rör sig in i en mer mogen fas att öka det inhemska kostnadstrycket. Det förklaras av högre enhetskostnader. Men den stigande KPI-inflationen, drivs i huvudsak av energi- och vissa livsmedelspriser. KPI kommer dock att fortsätta uppåt i takt med att Riksbanken höjer räntan. Vår bedömning är att reporäntan kommer att ligga på 2,75 procent i slutet av 211 och kring fyra procent ett år senare. Den underliggande inflationen kommer emellertid att falla tillbaka i takt med att de nuvarande tillfälliga effekterna klingat av, men ta fart igen när resursutnyttjandet stärkts ytterligare. På kort sikt är det svårt att se några allvarliga nedåtrisker för svensk ekonomi, men en ny finansiell turbulens i delar av Västeuropa kan inte uteslutas även om risken minskar i takt med att konjunkturen stärks. Handelspolitisk oro, i spåren av de fortsatta globala obalanserna, kan heller inte uteslutas, men det - 3 -

5 politiska priset för detta skulle vara högt. Den stigande inflationen i tillväxtländerna och de höga råvarupriserna skulle kunna tvinga fram en alltför snabbt åtstramande penningpolitik i vissa delar av västvärlden. Om detta kombineras med finanspolitiska åtstramningar skulle det kunna destabilisera en i vissa fall fortfarande svag underliggande konjunktur. Med en stark krona är risken för importerad inflation mindre i Sverige. Däremot har vi en situation på fastighetsmarknaden som inger viss oro och en starkare krona skulle kunna få större negativa effekter på exporttillväxten än vad vi nu ser framför oss. Arbetslösheten sjunker ytterligare, men ligger kvar på en alltför hög nivå Arbetsmarknaden kommer att kännetecknas av en växande matchningsproblematik Vinsterna i näringslivet är snabbt på väg uppåt Det är också nödvändigt att klargöra att det starka momentum som svensk ekonomi befinner sig i delvis är ett resultat av den rekordsvaga utvecklingen under 29. Trots den höga BNP-tillväxten 21 ligger både BNP- och produktivitetsnivån i näringslivet fortfarande något lägre än före finanskrisen. För industrin är resan tillbaka längre än för näringslivet i sin helhet. I punktform innebär detta att: Den globala ekonomin går allt bättre, men det är stora skillnader mellan länder och områden Resursutnyttjandet är högt i tillväxtländerna och risken är att den globala inflationen tar fart Delar av Europa är hårt pressat och tudelningen är tydlig Svensk ekonomi utvecklas starkt, men det är delvis en rekyl från ett mycket svagt 29 I år och nästa år mattas BNP-tillväxten av, men ligger kvar på en gynnsam nivå En starkare krona håller tillbaka exporttillväxten och hushållens konsumtion hålls tillbaka av stigande räntor Investeringstillväxten ökar och bidrar allt mer till BNP - 4 -

6 Internationell översikt I spåren av finanskrisen krympte världsekonomin med,6 procent under 29. I västvärlden sjönk BNP med 3,4 procent. Industriproduktionen minskade med så mycket som 15 procent. Med minskande efterfrågan på företagens produkter växte arbetslösheten i västvärlden från mindre än 6 procent till närmare 9 procent. Sviterna av detta kommer många löntagare världen över att påverkas av under lång tid framöver. I vår diskussion i detta avsnitt har vi utgått från Internationella Valutafondens senaste prognos. Den globala ekonomin har återhämtat sig snabbare än väntat. En viktig del i detta är att produktionen har kunnat öka mer än underliggande efterfrågan, eftersom många företag har valt att justera sina lager. Det har skett i ljuset av mer positiva framtidsutsikter och av den snabba lagerneddragning som följde som en omedelbar konsekvens av finanskrisen. När lagereffekten nu klingar av måste den globala ekonomin stå på egna ben, efter det rekylår som 21 måste anses ha varit. Diagram 2. BNP och prognoser BNP-tillväxt Världen USA Kina Euroområdet Källa: Internationella Valutafonden Efter att finanskrisen klingat av har den efterföljande mycket expansiva finans- och penningpolitiken, inklusive allehanda extraordinära åtgärder, på ett påtagligt sätt bidragit till ökad tillväxt i världen och i västvärlden i synnerhet, inte minst genom att stabilisera de finansiella marknaderna. Riskaptiten har ökat, sannolikheten för kraftiga bakslag har minskat och bankernas utlåning är något mer generös. Tredje kvartalets globala tillväxtsiffror överraskade positivt och de ytterligare finanspolitiska stimulanser som har beslutats i USA indikerar att den globala tillväxten 211 blir något högre än vad som tidigare prognostiserats. Tillväxttakten i världen blir trots detta något lägre än 21. Samtidigt som återhämtningen står på stabilare grund i de delar av världen som drabbats hårdast av finanskrisen och dess efterdyningar, finns det betydande nedåtrisker. En sådan är att oron i delar av euroområdet får förnyad kraft, en annan är den fortfarande nedtryckta bostadsmarknaden i USA. Till det kan läggas de snabbt växande statsskulderna i stora delar av västvärlden. Risken för överhettning i de snabbväxande tillväxtekonomierna har också ökat och som en följd av utbudsstörningar och hög efterfrågan har många råvarupriser skjutit i höjden. På lite längre sikt har världens länder att hantera nästan lika stora globala obalanser som före finanskrisen. Diagram 3. Utvecklingen av de finansiella marknaderna. Ett högre index innebär att de finansiella villkoren har förbättrats och bidrar gynnsamt till BNP-tillväxten K Källa: OECD. 2K3 21K1 21K3 22K1 22K3 23K1 23K3 24K1 24K3 25K1 25K3 USA Euroområdet Japan 26K1 26K3 27K1 27K3 28K1 28K3 29K1 29K3 21K1 21K3 Utmaningen för tillväxtländerna är att under kommande år kyla ned överhettningstendenserna. Kinas ovilja att skriva upp värdet på yuanen utgör en riskfaktor i en sådan strategi. Inom OECD handlar det på ett övergripande plan om att vid rätt tillfälle dra tillbaka den - 5 -

7 expansiva politiken. Det får inte ske så tidigt att återhämtningen hotas, men heller inte så sent att överhettning och bubblor uppstår. Nyckeln ligger i hushållens framtida konsumtionsvilja. Riskerna väger över på nedsidan, men på uppsidan finns att investeringarna ökar snabbare än väntat som ett resultat av det positiva vinstläget i många företag. Diagram 4. Bytesbalans i USA och Kina 12 låg tillväxt dominerar i PIIGS-länderna 2. De länder som har drabbats hårdast av finanskrisen är ofta förknippade med snabbt fallande priser på fastighetsmarknaden. Arbetslösheten i hela euroområdet ligger kring 1 procent. Oro finns att de statsfinansiella kriserna i Grekland och Irland sprids till Spanien och Portugal. De länder som har drabbats hårdast av finanskrisen är också de där statsfinanserna är svagast USA Kina Diagram 5. Arbetslöshet enligt ILOdefinition Sverige USA OECD Källa: OECD För USAs del är utmaningarna betydande, både på kort och längre sikt. Återhämtningen inleddes i mitten av 29 och den senaste informationen talar för ett något bättre utfall än vad som tidigare förväntades. Men det går inte att komma ifrån att USA i sin konjunkturproblematik har flera strukturella utmaningar att hantera. Landet är skuldsatt i förhållande till omvärlden, statsskuld och budgetunderskott är rekordstora och finanssektorn och bostadsmarknaden har kollapsat. Det beslutade skattepaketet, som förlänger tidigare beslutade skattesänkningar, kan tillfälligt bidra till att stimulera hushållens konsumtion, men arbetslösheten är rekordhög och sänkta räntor är inte en möjlig väg ut ur svackan. Hushållens konsumtion utgör nästan 7 procent av BNP. Positivt är att företagssektorns vinster har återhämtat sig och att den svagare valutan har bidragit till att stimulera exporten. 2 Källa: OECD Sammantaget innebär den globala utvecklingen under kommande år att olika delar av världen står inför olika och svåra utmaningar på kort sikt och att ett positivt förlopp ändå innebär betydande utmaningar på lite längre sikt. I stora delar av OECD-området handlar det om att vid rätt tillfälle och i lämplig takt dra tillbaka stimulanspolitiken. Att göra det för tidigt kan hota återhämtningen samtidigt som en för lång period av expansiv politik kan lägga grunden för framtida obalanser. I tillväxtländerna gäller det att på ett klokt sätt hålla tillbaka överhettningstendenserna. I Euroområdet är situationen splittrad. En del länder i norra Europa utvecklas starkt samtidigt som bytesbalans- och budgetunderskott samt 2 PIIGS-länderna är Portugal, Italien, Irland. Grekland och Spanien

8 Handel med omvärlden Diagram 7. Sveriges export och import av personbilar 8 Export av varor Vi har i Sverige kommit att bli vana vid att varuexporten utvecklar sig positivt år från år. Effekterna av att världshandeln totalt kom att minska i volym under 29 som en följd av den internationella finanskrisen drabbade också exporten från Sverige. Mellan 28 och 29 minskade den svenska varuexporten med runt 24 miljarder kronor i löpande priser eller närmare 17 procent. Under förra året, 21, återhämtades en del av nedgången. Volymmässigt förväntar vi oss dock inte att vi har återtagit hela tappet förrän i slutet av 211 eller början av 212. Då varuexporten ligger på en nivå motsvarande halva BNP är återverkningarna på den totala ekonomin stora. Diagram 6. Världshandeln och världens industriproduktion. Index: 2=1 2= M1 25M5 Källa: ReutersEcowin. Världshandel Industriproduktion 25M9 26M1 26M5 26M9 27M1 27M5 27M9 28M1 28M5 28M9 29M1 29M5 29M9 21M1 21M5 21M9 Det stora tappet i exportvolym och -värde drabbade främst metallindustrivaror, som motorfordon, och investeringsvaror. I bägge dessa fall minskade exporten 29 med mer än 25 procent. Skogsindustrivaror och konsumtionsvaror klarade sig betydligt bättre. Den statistik som finns tillgänglig hittills för 21 tyder på att de sektorer som drabbades hårdast också har haft den kraftigaste rekylen M7 27M9 27M11 Källa: SCB 28M1 28M3 28M5 28M7 28M9 28M11 29M1 29M3 29M5 29M7 29M9 29M11 Export 21M1 21M3 21M5 Import Exporten av personbilar halverades under finanskrisen. Denna sektor har trots en viss återhämtning inte gjort samma rekyl som andra delar av verkstadsindustrin. Detta visas i diagrammet ovan (blå linje). I detta diagram finns även inlagt importen av personbilar (röd linje). Importen drabbades också av finanskrisen men har återhämtat sig betydligt snabbare och är tillbaka till nivåerna före krisen. Importen är nu volymmässigt större än exporten. Utvecklingen tyder på en svängning i konsumenternas preferenser när det gäller vilka personbilar de väljer. När det gäller utvecklingen framöver förefaller de positiva signalerna överträffa de negativa. Från Exportrådets Exportchefsindex från fjärde kvartalet 21 kan utläsas att både de stora företagen och de små och medelstora dito tror på en ökad exportförsäljning framöver. Mer än hälften av företagen pekar på förbättrat nuläge och framtidsförväntningar under det fjärde kvartalet. Andelen är dock något lägre än under kvartalet före. Mer än hälften av företagen anger också att de tror på förbättrade marginaler kommande kvartal. Den svenska exporten framöver är naturligt avhängig av den internationella konjunkturen. Det är vår bedömning att de svenska företagen har skaffat sig goda förutsättningar för att delta på de nya marknader som växer snabbast. De pågående stora investeringar som sker främst i 21M7 21M9 21M11-7 -

9 Asien gynnar både gruvor och stålverk, men även producenter av investeringsvaror. På längre sikt är det viktigt att fler producenter av konsumtionsvaror skruvar upp sina ambitioner att lyckas på fler marknader. En del av de svenska varumärken på konsumtionssidan som etablerar sig på nya marknader skapar inkomster till Sverige, men det resulterar inte i några effekter på sysselsättningen här. Dessa inkomster är exempel på det som kallas merchanting och mer om detta i avsnittet om tjänstehandel. Diagram 8. Varuexport, varuimport och handelsbalans MSEK Källa: SCB Import av varor import totalt, mkr export totalt, mkr handelsnetto, mkr MSEK På samma sätt som exporten tog stryk av finanskrisen fick varuimporten genomgå en kraftig nedgång under 29. Procentuellt var nedgången i stort sett i samma storleksordning som exportens. För alla varugrupper registrerades minskad import mätt i volym. Export och import förefaller följa varandra rätt väl. Ur detta perspektiv är de slutsatser som dras i en nyligen publicerad rapport från Kommerskollegium 3 föga förvånande, men ändå intressanta. 3 Made in Sweden? Ett nytt perspektiv på relationen mellan Sveriges export och import, Kommerskollegium 21:6 Den viktigaste slutsatsen i rapporten handlar om att den fragmentisering av produktionen som har utvecklats globalt, för Sveriges del har medfört att en tredjedel av innehållet i den svenska exporten först importerats till Sverige som insatsvaror. Importens andel av Sveriges exportvärde uppgick 1995 till 3 procent för att 25 ha ökat till 33,5 procent. Studien visar att de varuproducerande företagen är beroende av import i större utsträckning än de tjänsteproducerande företagen. Medan endast en (el, gas och vatten) av sexton varusektorer hade en importandel lägre än 2 procent, så hade enbart en (transport och stödtjänster till transport) av åtta tjänstesektorer en importandel över 2 procent 25. Under den undersökta tidsperioden, , hade importinnehållet ökat i alla sektorer undantaget två (databehandlingstjänster m m samt textilvaror, kläder, läder och lädervaror). De slutsatser som Kommerskollegium kommer fram till stöds av de resultat som redovisas i en en input-output-analys av den svenska ekonomin 1995, 2 och Tjänstehandel Det är svårare att få en bra bild av tjänstehandeln över gränserna än det är för varuhandeln. Detta beror framför allt på att varuhandeln traditionellt registreras i tulldeklarationer, vilka sammanställs och därigenom ingår som ett viktigt underlag till statistiken. Tjänstehandeln kan sägas vara indelad i tre delar: transporter, resevaluta (turism och affärsresor) och övriga tjänster. Merchanting är en teknisk term inom handeln som fått allt större betydelse på totalen. Tre viktiga områden handlar om: (1) att företag med global tillverkning flyttar överskott dit 4 En input-output-analys av svensk ekonomi, Ekonomisk Debatt nr 8, 21, sid

10 ägarna slutgiltigt vill få utdelning på sina investeringar; (2) att företag inom främst detaljhandelsområdet köper och säljer varor globalt, med samma behov/önskan om att ta hem överskott till koncernernas huvudkontor; (3) att företag helt enkelt handlar upp varor och säljer de vidare och tar hem mellanskillnaden. För Sverige som land ökar dessa intäkter dramatiskt i betydelse i takt med att stora svenska kedjor som H&M och IKEA öppnar fler varuhus utomlands och tar hem överskott efter det att behov av återinvesteringar är tillgodosedda. Totalt sett kommer merchanting att öka i betydelse för Sverige. Mellan 23 och 29 ökade både transportinkomster och transportutgifter med drygt 5 procent. Resevalutainkomsterna (vad utlänningar spenderar i Sverige under besök) fördubblades under samma tid medan resevalutautgifterna (vad svenskar spenderar utomlands) steg med 4 procent. Övriga tjänsteinkomster steg med knappt 9 procent medan övriga tjänsteutgifter ökade med 5 procent. Värdet av den totala tjänsteexporten motsvarade 29 drygt 47 procent av värdet av varuexporten. Motsvarande siffra för tjänsteimporten i relation till varuimporten var 41 procent år 29. tjänstehandeln med utlandet har sedan några år in på 2-talet bidragit positivt till BNP. För den svenska ekonomin var tjänstenettot 29 för första gången större än varunettot. Det betyder också att det positiva bidraget från tjänstehandeln över gränserna till BNP var större än motsvarande positiva bidrag från varuhandeln över gränserna. Tabell 3. Export och import Export, varor, % 15, 8,5 6, Import, varor, % 21,5 1,5 7,5 Handelsbalans, mdkr Export, tjänster, % 3,5 6,5 6,5 Import, tjänster, % 2, 8,5 8,5 Bytesbalans, mdkr Källa: SCB, Konjunkturinstitutet, egna beräkningar Detta är i huvudsak effekten av en långsiktig utveckling, men den har accelererat under krisen då handeln med varor över gränserna pressats hårt både volym- och prismässigt. Långsiktigt förefaller möjligheterna vara större att ta ut bra priser i tjänsteexporten än för varuexporten. Bytesbalans Sveriges handel med omvärlden har sedan länge bidragit positivt till den svenska bruttonationalprodukten. Under finanskrisen har handelsbalansen kontinuerligt varit positiv. Även - 9 -

11 Produktion och produktivitet Efter fem kvartal med negativ tillväxt blev BNP-tillväxten positiv under 21 års första kvartal. Därefter har två mycket gynnsamma kvartal befäst bilden av att svensk ekonomi befinner sig i en stark återhämtningsfas. Dels är detta en naturlig effekt av den rekordsnabba nedgången under 29, då ekonomin krympte med 5,3 procent. Dels har många företag, i ljuset av de positiva framtidsutsikterna, valt att fylla på lagren igen. Det innebär att produktionen under 21 ökade mer än underliggande efterfrågan. I år och nästa år kan vi inte förvänta oss samma positiva bidrag till BNPtillväxten. Enligt den säsongsrensade statistiken, som på ett mer följsamt sätt fångar in konjunkturella förändringar, blir bilden likartad. Här dock med skillnaden att nedgången i ekonomin bromsade upp något tidigare och att en vändning kunde skönjas redan i mitten av 29. Förklaringen till den här utvecklingen är att efterfrågan på svenska exportprodukter har ökat i omvärlden och att den inhemska ekonomin har stärkts ytterligare. Uppräknad i årstakt har tillväxten under de två senaste kvartalen uppgått till mer än åtta procent per kvartal. Detta är självklart inte hållbart på lite sikt, men tydliggör den kraft som svensk ekonomi för tillfället besitter. Finanskrisen blev en industrikris. När det globala finansiella systemet var på väg att fullständigt rasa samman minskade den globala efterfrågan på industriprodukter mycket snabbt. Svensk industri, med tyngdpunkten på investeringsvaror, drabbades hårt. Under 29 minskade produktionen med närmare 2 procent. Spridningen mellan olika industribranscher var dock betydande. Mellan tredje kvartalet 28 och motsvarande kvartal året efter minskade produktionen i fordonsindustrin med 45 procent samtidigt som den ökade med 1,4 procent i livsmedelsbranschen. Byggsektorn föll snabbt under 28. Därefter har återhämtningen gått snabbare än vad som tidigare kunde förutses. Tillväxttalen under de senaste kvartalen har varit väldigt höga. Finanskrisen fick aldrig något kraftigt grepp om tjänstesektorn, även om spridningen inom denna sektor var betydande. Många av de företag som drabbades av krisen, inte minst de som levererar insatser till industrin, valde att behålla delar av den personalstyrka som kortsiktigt inte behövdes i produktionen. Med ett bättre utgångsläge är de senaste kvartalens rekyleffekt inte lika påtaglig i tjänstesektorn som inom framför allt industrin. Diagram 9. BNP-tillväxt i Sverige, kalenderkorrigerad och säsongsjusterad kvartalsstatistik 1, procentuell förändring 5,, -5, -1, -15, 21K1 21K3 22K1 22K3 23K1 23K3 24K1 24K3 25K1 25K3 26K1 26K3 BNP, samma kvartal föregående år BNP, föregående kvartal uppräknat till årstakt 27K1 27K3 28K1 28K3 29K1 29K3 21K1 21K3-2, Källa: SCB - 1 -

12 Diagram 1. Tillväxt i olika sektorer av svensk ekonomi, kalenderkorrigerad kvartalsstatistik procentuell förändring 25, 2, 15, 1, 5,, -5, -1, -15, -2, -25, 21K1 21K3 22K1 Källa: SCB 22K3 Industrin Bygg 23K1 23K3 Tjänstesektorn 24K1 24K3 25K1 Riksbankens företagsintervjuer bekräftar bilden av det goda stämningsläget i svensk ekonomi. De största företagen i Sverige rapporterar att konjunkturen har stärkts och att kommande halvår kommer att utvecklas positivt. I förhållande till september 21 anser företagen att riskerna har minskat något och en större andel avser att höja priserna. Lönsamheten har förbättrats och många företag är nöjda med vinstläget. Utsikterna för de kommande kvartalen är fortsatt positiva, men en mättnadsnivå närmar sig. Inkommande statistik indikerar att tillväxten under fjärde kvartalet inte har mattats av. Även om vi kan se en svag nedgång av industriproduktionen i december i förhållande till november fortsätter produktionen att växa under fjärde kvartalet i förhållande till det tredje. Produktionen ökar snabbast i de branscher där nedgången var som störst under K3 26K1 26K3 27K1 27K3 28K1 28K3 29K1 29K3 21K1 21K3 procent i förhållande till motsvarande månad föregående år. Detaljhandeln har utvecklats mycket starkt under det senaste halvåret. Under de senaste månaderna ser vi en något svagare tillväxt, om än på en fortsatt gynnsam nivå. Framåtsyftande indikatorer, bland annat Konjunkturinstitutets (KI) barometer, visar att de positiva omdömena om framtiden håller i sig. Mot detta står att tillväxten under 21 till en betydande del drevs av lagerförändringar. Det talar för att produktionen kommer att växa snabbt även framöver, men att det kommer att ske på en lägre nivå. De rekordhöga framtidsomdömena som näringslivet ger uttryck för i KIs barometer är väl förankrad i näringslivets olika delar. Samtidigt är tolkningen av dessa nettotal inte självklar. En snabb förbättring behöver inte betyda att framtiden är ljus, utan bara att framtiden blir ljusare än den period som precis har passerats. Den historiskt stora skillnaden mellan konfidensindikatorn 5 och företagens bedömning av det nuvarande efterfrågeläget kan vara ett uttryck för just denna problematik. Tjänsteproduktionsindex visar att produktionen under fjärde kvartalet fortsatte att växa snabbt. Uppräknat i årstakt var tillväxten 4 procent. Särskilt snabb var produktionsökningen i utbildningsväsendet och partihandeln. För helåret var tillväxten högst i motorhandeln. Efter en förhållandevis svag inledning av 21 växte restaurangbranschen i december med 3,8 5 Konfidensindikatorn sammanfattar läget och förväntningarna om framtiden i en bransch. Barometerindikatorn visar det aktuella stämningsläget i svensk ekonomi där 1 motsvarar ett normalläge

13 Diagram 11. Konjunkturinstitutets konfidensindikator, näringslivet, säsongsjusterat samt företagens bedömning av efterfrågeläget, nettotal M4 23M8 23M12 24M4 24M8 24M12 25M4 25M8 25M12 26M4 26M8 26M12 27M4 27M8 Konfidensindikatorn, näringslivet Efterfrågeläget Källa: Konjunkturinstitutet Hur ser framtidsutsikterna ut för industrin? Efter de senaste kvartalens snabba rekyl, framdriven av en snabbt ökande global efterfrågan, kommer en avmattning. Det är rimligt efter en period med snabb tillväxt. Men omvärldens efterfrågan på svenska industriprodukter kommer alltjämt att ligga på en förhållandevis hög nivå under kommande år, kanske någonstans kring 7 procent per år. Av de framåtsyftande indikatorerna har Industrins inköpschefsindex (PMI) mattats av något under det senaste halvåret, men ligger fortfarande på en rekordhög nivå. Det visar att en betydande majoritet av inköpscheferna har positiva förväntningar om framtiden. En förklaring till detta är att orderingången successivt har förbättrats sedan mitten av 29. Det handlar inte om någon dramatisk ökning, men var i november 21 nästan på samma nivå som 25. Diagram 12. Industrins inköpschefsindex (PMI) och industrins orderingång (25 = 1) M1 27M3 27M5 PMI (vänster) Orderingång (höger) 27M7 27M9 27M11 28M1 28M3 28M5 Källa: ReutersEcowin och SCB. 28M7 28M9 28M11 29M1 29M3 29M5 29M7 27M12 29M9 28M4 29M11 28M8 21M1 28M12 21M3 29M4 21M5 29M8 21M7 29M12 21M9 21M4 21M11 211M1 21M M Även om orderingången har förbättrats inom industrin behöver det inte betyda att företagen är nöjda med orderstocken. Av KIs barometer framgår just det att en stor majoritet av företagen är nöjda med orderingången samtidigt som nulägesomdömet av orderstocken är mindre positivt, även om det ligger någonstans kring genomsnittet för det senaste decenniet. Förväntningarna om den framtida produktionen har legat på en hög nivå under det senaste året och ännu går det inte skönja någon trendmässig försvagning. Men det kommer att ske i takt med att allt fler industriföretag närmar sig produktionsnivåerna före krisen. Diagram 13. Konjunkturinstitutets barometer, industrin, nettotal nettotal M1 2M7 21M1 21M7 22M1 22M7 23M1 Orderingång, nuläge Orderstock, nuläge 23M7 24M1 24M7 Produktionsvolym, förväntningar 25M1 Källa: Konjunkturinstitutet Produktivitet och arbetade timmar Efter perioden av jobblös tillväxt under åren efter millennieskiftet tog sysselsättningen fart under den senare delen av 25 och 26. På detta sätt övergick konjunkturen i ett mer moget stadium, med en förbättrad arbetsmarknad och lägre produktivitetstillväxt. När sedan finanskrisen slog till minskade efterfrågan på företagens produkter snabbare än vad de hade möjlighet att anpassa personalstyrkan till. Därför blev produktivitetstillväxten kraftigt negativ i näringslivet under 29, även om omställningen av personalen inom framför allt industrin många gånger gick mycket snabbt. Till detta kommer att många tjänsteföretag inom framför allt tjänstesektorn valde att 25M7 26M1 26M7 27M1 27M7 28M1 28M7 29M1 29M7 21M1 21M7 211M1-12 -

14 behålla personal, trots att de för tillfället inte hade tillräckligt med arbetsuppgifter att utföra. Tillsammans med den enorma snabbhet som finanskrisen lamslog världsekonomin med, har detta inneburit att svensk ekonomi precis har lämnat den mest ogynnsamma perioden i termer av produktivitet i modern tid. Givet en viss utveckling av BNP innebär en mer positiv utveckling än förväntat på arbetsmarknaden att produktiviteten utvecklas sämre än förväntat. Under det senaste året har produktivitetstillväxten återigen tagit fart. Det är ett resultat av konjunkturuppgången. När produktionen tar fart finns det redan anställda på företagen som kan möta denna växande efterfrågan. När den här konjunktureffekten ebbat ut kommer produktivitetstillväxten att återgå till en mer konjunkturellt neutral ökningstakt. Det kommer att ske under kommande år, med 21 som det år med den högsta produktivitetstillväxten under denna konjunkturcykel. Hur snabbt detta kommer att ske är svårt att bedöma, men under 211 kommer produktivitetstillväxten sannolikt bli något lägre än under 21. Produktionen går in i en lite lugnare fas samtidigt som sysselsättningen fortsätter att öka. Vår bedömning är att produktivitetstillväxten i näringslivet hamnar kring 3 procent i år och något lägre 212. Diagram 14. Produktivitetstillväxt i näringslivet och industrin, kalenderkorrigerad kvartalsstatistik p r o c e n t K K K K K K K K K K K K K K K K K K K K K K K K K K K K K K K K K K K K K K K 3 Näringslivet Industrin Källa: SCB Vid ingången till finanskrisen ökade för första gången på närmare tio år produktiviteten (om än i lägre takt än genomsnittet över tid) och arbetade timmar samtidigt inom industrin. Det var ett tydligt tecken på att konjunkturen befann sig i en mogen fas. När många industriföretag var redo att öka personalstyrkan slog finanskrisen till. Att efterfrågan försvann så snabbt som den gjorde innebar att den konjunkturella produktivitetsnedgången blev mest påtaglig inom industrin. Under 29 var produktivitetstillväxten negativ, -7,5 procent. Den omstrukturering som snabbt följde i industriföretagen innebar dock att antalet arbetade timmar också sjönk snabbt. Denna anpassning var särskilt tydlig under 29, då arbetade timmar minskade med mer än 11 procent. Under de två senaste kvartalen har trenden vänt och antalet arbetade timmar har ökat något. Trots den snabba anpassningen av personalstyrkan valde en del industriföretag att behålla en del anställda som för tillfället inte behövdes för att möta efterfrågan. De så kallade krisavtalen bidrog till detta. Men det innebär också att produktionen i en första konjunkturfas kan öka utan att öka arbetsinsatsen eller att den ökade arbetsinsatsen ligger långt under produktionsökningen. Den här processen förklarar varför produktivitetstillväxten i genomsnitt har ökat med drygt 11 procent per kvartal under 21. Av diagram 14 framgår också att vi ännu inte har sett en vikande trend. Men den kommer och frågan är till vilken långsiktig ökningstakt industrins produktivitetstillväxt kommer att röra sig. Vår bedömning är att det i dagsläget inte är möjligt att säga om de höga produktivitetstalen under den senare delen av 199-talet och under den första halvan av 2-talet kommer att bestå. Vissa faktorer talar för att det kanske var en historiskt unik period, men å andra sidan lär globaliseringstrycket fortsätta att vara hårt och finanskrisen har sannolikt påverkat de relativt sett lågproduktiva företagen mer än de högproduktiva. Vår bedömning är att industrins produktivitetstillväxt successivt kommer att

15 mattas av under prognosperioden och att 211 blir bättre än 212. Diagram 15. Tillväxt i arbetade timmar, näringslivet och industrin, kalenderkorrigerad kvartalsstatistik K1 21K3 22K1 22K3 23K1 23K3 24K1 24K3 25K1 25K3 26K1 26K3 27K1 27K3 28K1 28K3 29K1 29K3 21K1 21K3 Diagram 16. Produktions- och produktivitetsnivåer, näringslivet och industrin förädlingsvärde Produktionsnivå, näringsliv Produktionsnivå, industrin Produktivitetsnivå, näringsliv Produktivitetsnivå, industrin förädlingsvärde per timme Näringslivet Industrin Källa: SCB, egna beräkningar Källa: SCB Nivå kontra förändring I efterdyningarna av finanskrisens effekter på svensk ekonomi har vi sett att tillväxttalen vad gäller BNP och produktivitet uppvisar i vissa fall rekordhöga nivåer. Det är en reaktion på det rekordsnabba fallet i slutet av 28 och i början av 29. Därmed är det lätt att förblinda sig på den uppgång vi nu ser, men glömma utgångsläget. I nivåtermer har svensk ekonomi en bit kvar till nivåerna före finanskrisen. Med den höga tillväxten under 21 har dock svensk ekonomi snabbare än väntat närmat sig nivåerna före krisen. Det gäller också industrin. Inom maskinindustrin, den kanske mest centrala delen av industrin, är vägen tillbaka inte obetydlig. Den höga produktivitetstillväxten 21 innebär dock inte heller att produktivitetsnivån i vare sig näringslivet eller industrin ännu är tillbaka på 27 års nivåer. I och med att tillväxten förväntas vara gynnsam även under 211 och 212 kommer svensk ekonomi inom en snar framtid passera de produktions- och produktivitetsnivåer som förelåg före krisen

16 Investeringar Under 21 kom investeringarna igång och kommer under 211 att utvecklas mycket starkt till en nivå över den vi hade före krisen. 211 blir ett toppår och det mesta talar för att ökningstakten avtar något 212. I samband med krisen rasade investeringarna, bland annat som en följd av att det blev betydligt svårare att hitta finansiering. 28 blev ett svagt år, och 29 gav krisen full effekt; investeringarna minskade med 16,3 procent jämfört med 28. Näringslivet stod för det stora fallet, medan investeringarna inom stat och kommun inte alls minskade lika mycket. Fallet var särskilt stort för transportinvesteringarna, men även maskinoch bostadsinvesteringarna minskade dramatiskt i volym. Byggbranschen minskade mest av alla mellan 28 och 29 ett fall på hela 35 procent. Tillverkningsindustrin, transportbranschen, företagstjänster, fastighetsförvaltning samt utbildning och hälsovård tappade mellan 2 och 3 procent av investeringsvolymen. Post och tele, handel och småhusinvesteringar minskade något mindre. Energiföretag samt kredit och försäkring var branscher som mer eller mindre kunde behålla samma nivå under 29 som året innan. 21 inleddes svagt men sedan kom investeringarna igång. Kapacitetsutnyttjandet ökade markant inom tillverkningsindustrin under 21. Lönsamheten steg successivt under året, vilket ger större möjligheter att investera. Diagram 17. Tillverkningsindustrins investeringar och kapacitetsutnyttjande mdr kr 3, 25, 2, 15, 1, 5,, 28K1 28K2 28K3 28K4 29K1 29K2 29K3 29K4 21K1 21K2 21K3 Källa: SCB utfall investering NR kapacitetsutnyttjande SCB Främst bidrog transport, bygg och företagstjänster till uppgången under årets tre första kvartal. Under tredje kvartalet 21 ökade investeringarna med 11,2 procent, vilket var en fördubbling av ökningen i förhållande till andra kvartalet. För ett par branscher höll de positiva förväntningarna i sig under fjärde kvartalet. Framför allt är det bygg och företagstjänster som i SCBs investeringsenkät från oktober pekar på ett mycket positivt resultat för 21. Bland övriga branscher har förväntningarna skruvats ned sedan investeringsenkäten i maj. Industrin reviderade ner sin prognos, vilket ger stor effekt på hela näringslivet. KIs barometer från januari 211 tyder på fortsatt uppgång i slutet av 21. Industrin ser nu mer stabil ut då både orderingång och produktionsvolym successivt har stärkts. Även för fastighetsförvaltning stärktes orderingången i slutet av året. Industrins bidrag blev sammantaget svagt under 21. Den tröga starten i början av året och det faktum att förväntningarna om investeringar avtog i nästan alla branscher mot slutet av året, gör att vi bedömer att utfallet för 21 blir en ökning av investeringarna med 5,1 procent procent Vad händer 211? För 211 är företagens egna förväntningar på investeringarna högre. Enligt SCBs investe

17 ringsenkät räknar industrin med en 1-procentig ökning under 211. Diagram 18. Investeringsenkät okt 21, löpande priser, mkr Tillverkningsindustri Källa: SCB El-, gas- och värmeverk Vatten, rening o avfall Byggindustri Handel; Uthyrning och fordonsservice stödtjänster Förväntningarna inom tjänstesektorerna är inte lika positiva för 211. Företagsnära tjänster, som investerade starkt under 21, väntar sig nu en mindre nedgång, detsamma gäller bank och försäkring. Transportsektorn och varuhandeln ser dock framför sig smärre uppgångar. Inom byggindustrin ligger förväntningarna på en hygglig ökning av investeringsvolymen, medan man inom energisektorn är något mindre positiv. I KIs senaste barometer tycks förväntningar inför framtiden vara mer positiva för de privata tjänstenäringarna än vad investeringsenkäten indikerar. Både finansverksamhet och företagsnära tjänster har ökat sedan oktober. Tillverkningsindustrins sammanvägda indikator har stärkts och produktionsvolymerna och orderingången väntas öka. Byggindikatorn har stigit. Transportmedelsindustrins konfidensindikator är splittrad mellan olika branscher medan varuhandeln enligt barometern, precis som investeringsenkätens prognos indikerar, pekar uppåt. Sammantaget har lönsamheten förbättrats i näringslivet och efterfrågan stigit. Vi tror att industrin överträffar det investeringsenkäten visar för 211 och kommer att hamna på mer än 1 procent, att företagsnära tjänster ligger på samma nivå och övriga sektorer ungefär som enkäten förutspår. Totalt Sammantaget innebär det att vi tror att investeringarna 211 ökar med 11,2 procent. Investeringarna utvecklas fortsatt positivt men håller inte samma takt som 211, utan stiger långsammare 212 med 8,9 procent. En rad faktorer tyder på att investeringsviljan håller i sig. Dessa är: Starka förväntningar på konjunkturen Konfidensindikatorn har klättrat stadigt under hela 21 och ligger nu på 32 för hela näringslivet. Privata tjänstenäringar ligger betydligt över detta, bygg och handel ligger på 19 respektive 27 medan tillverkningsindustrin drar ner genomsnittet. Konfidensindikatorn för tillverkningsindustrin är dock på väg uppåt. De största skillnaderna sedan decemberbarometern finns inom bygg och inom tillverkningsindustrin som båda redovisar högre förväntningar. Privata tjänstenäringar ligger på en stabilt hög nivå. Hyra i avvaktan på en stabilare konjunktur Leasingverksamheten investeringarnas bemanningsföretag ökade under 21, vilket bör ses som ett tecken på att det finns ett behov av att öka investeringarna, men att osäkerheten om framtiden gör att man åtminstone tillfälligt väljer andra lösningar. Konfidensindikatorn för motsvarande branscher pekar i samma riktning; uthyrningsfirmor och personaluthyrning ligger i på en annan nivå, mycket högre än den sammanvägda konfidensindikatorn för näringslivet som helhet. Finansieringsmöjligheter Under 21 har företagen upplevt det lättare att finansiera verksamheten. Nu tycker 8 av 1 företag som har svarat på konjunkturbarometern att finansieringsmöjligheterna är normala. Bland dem som tycker att det är svårt att få finansiering är orsakerna ungefär som tidigare; att det är svårt att få banklån. Något färre än tidigare anger finansiering via eget

18 kapital som en orsak till finansieringsproblemen. Orderingång och lönsamhet Ordertillväxten inom industrin är fortsatt stark och man är i stort sett nöjd med orderstockens storlek. Även inom bygg har orderläget förbättrats, men volymerna anses fortfarande otillräckliga. Stora delar av den privata tjänstesektorn har ett ganska dåligt orderläge, även om klara undantag finns. Det finns dock stora förväntningar när det gäller efterfrågeläget nästa år. Generellt sett har efterfrågan stigit inom näringslivet (exkl bygg) men från mycket låga nivåer. Detsamma gäller lönsamheten. Det finns också ett antal tänkbara negativa faktorer som kan bromsa utvecklingen. Här återfinns: Brist på personal Hotet om personalbrist i några branscher utgör en risk för produktionen, lönsamheten och därmed för att investeringar skjuts på framtiden. KIs konfidensindikator visar på en stigande arbetskraftsbrist och Arbetsförmedlingens undersökning likaså (mer om denna i arbetsmarknadsavsnittet). Personalchefsindex, PCI, visar att förväntningarna på sysselsättningen i företagen har gått från -12 till 16 på ett år. KIs barometer pekar i samma riktning. Ränteförväntningar Ett annat riskmoment är att Riksbanken justerar sin räntebana uppåt. Idag ser företagen goda lånemöjligheter, men en utveckling som innebär högre ränta än förväntat kan ändra möjligheterna att finansiera nya investeringar med lån. Även dagens förväntade räntehöjningar ökar kostnaderna och skulle kunna medföra en återhållsamhet när det gäller investeringar. Så länge lönsamheten ser god ut, bedömer vi att investeringarna inte kommer att påverkas negativt av en mindre ökning av räntorna. Något om branschutvecklingen Bygg ökar Förväntningarna inom byggbranschen har enligt KI stigit avsevärt det senaste kvartalet. Arkitekter och tekniska konsulter redovisar en mycket stark indikator även om efterfrågeläget och orderstocken har dämpats något mot slutet. Orderläget har förbättrats, men volymerna är enligt byggföretagen fortfarande otillräckliga. Även byggproduktionen har ökat betydligt och förväntningarna på ytterligare produktionsökning är hög. Bristen på arbetskraft inom byggindustrin kan dock ha en dämpande effekt på produktionen. Branschen har en stark tro på fortsatt hög ordertillväxt under början av 211. Detta, tillsammans med stigande anbudspriser, stärker lönsamheten och lägger grunden för ökade investeringar de närmaste åren. Under 21 ökade bostadsinvesteringarna kraftigt. Bostadsverket redovisar i sin prognos att årstakten för bostadsbyggandet ökade med trettio procent från årsskiftet 29 till juli 21. Flerbostadshus ökade mest. Prognosen över antalet påbörjade bostäder förväntas öka med 5 procent mellan 29 och 211 (se diagram). Diagram 19. Prognos över bostadsbyggandet påbörjade Källa: Boverket Flerbostadshus Småhus Ombyggnation Totalt prel En allmän återhämtning i ekonomin, låga räntor och möjligheten till avdrag för renoveringar bidrar positivt till ökade bygginves

19 teringar. Inom storstadsregionerna drar dessutom den stora efterfrågan på bostäder upp investeringsvolymerna. Orkar industrin vara med och dra? Mycket hänger på om industrin orkar lyfta sig och bidra till ett positivt utfall när det gäller investeringsvolymerna. En faktor som talar för det är att industrins kapacitetsutnyttjande har ökat kraftigt under hela 21. Ordertillväxten inom industrin är fortsatt stark och överlag är man nöjd med orderstockens storlek. Produktionsvolymerna har ökat inom i stort sett alla delar av industrin och är nu uppe på närmare 89 procent av produktionskapaciteten. Både ordertillväxten och produktionen förväntas dessutom öka det närmaste kvartalet. Lönsamheten för tillverkningsindustrin har förbättrats och nu tre av fyra företag att den är tillfredsställande eller god. Även om förväntningarna inom många branscher släpar efter, så har de flesta industribranscher hämtat sig från krisårens bottennoteringar. Den kraftiga återhämtning som har skett under 21 talar för att många industriföretag successivt kommer närmare den punkt då nyinvesteringar måste göras för att kunna öka produktionen ytterligare. Privata tjänster håller fortsatt hög takt Trots en mycket hög konfidensindikator har den privata tjänstesektorn en haltande orderingång. Datakonsulter och fastighetsförvaltning har ett mycket bra orderläge medan finansiell verksamhet och andra typer av konsulttjänster uppger ett betydligt sämre orderläge. Efterfrågan förväntas dock vara stark det närmaste kvartalet. har stärkts, liksom efterfrågan och förväntad orderingång. När det gäller konsulttjänster ser det relativt mörkt ut, medan andra företagsnära tjänster har gått svagt men har starka förväntningar framåt. Totalt sett har indikatorn för privata tjänstenäringar varit jämn och hög under det senaste halvåret. Lagerförändringar Lagrens storlek minskade dramatiskt under 29 med 46,7 miljarder kronor, den största minskningen på 3 år. Under 21 har lagren byggts på, men då inriktningen på lean production sprider sig inom näringslivet har uppbyggnaden av lager varit relativt modest. KIs barometer visar nu att företagen inom handeln och tillverkningsindustrin bedömer att lagren är tillräckligt stora. Att andra prognosbedömare lämnar dramatiskt olika bedömningar av hur lagren utvecklas framöver, visar enbart på svårigheterna att bedöma lagrens utveckling. Vår bedömning av lagerinvesteringarna är därför, med undantag för uppbyggnaden under 21, att lagren inte förändras dramatiskt under 211. Under 212 gör vi bedömningen att lagren inte ger något bidrag till BNP. Den samlade investeringsprognosen framgår av tabell 4. Tabell 4. Sammanfattning av investeringsprognosen, procentuell förändring Fasta bruttoinvesteringar 5,1 11,2 8,9 Lager 1,2,2, De positiva förväntningarna som investeringsenkäten indikerade i höstas förstärks av barometerindikatorerna de senaste månaderna. Två branscher drog ner bedömningarna i enkäten men visar uppåtgående tendenser i barometern: Konfidensindikatorn för bank och försäkring

20 Löner Det finns flera källor som mäter löneökningar och flera metoder att göra detta, beroende på syftet med mätningen. Detta avsnitt använder sig i huvudsak av konjunkturlönerna från Medlingsinstitutet. Dessutom görs en jämförelse med Unionens egen statistik 6. Den stora skillnaden mellan källorna är att konjunkturlönerna bygger på lönesummor och är månatlig medan Unionens lönestatistik bygger på individinsamlingar en gång per år, där datan strukturrensas med avseende på förändringar i ålders-, yrkes- och arbetstidsförändringar, så kallad SÅYA-rensning. Branschbegreppen skiljer sig också åt, då konjunkturlönerna utgår från den offentliga statistikens SNI-koder medan Unionens statistik bygger på avtalsområdestillhörighet. Överensstämmelsen är inte fullständig, vilket försvårar jämförbarheten. Som exempel på skillnader mellan SNI-koder och avtalskoder kan nämnas Unionens avtalsområde Teknikföretagen. Unionens medlemmar inom detta område finns till 75 procent inom tillverkningsindustri och 25 procent inom tjänstebranscher om man ser till de branschkoder som återfinns i den officiella lönestatistiken. När löneutveckling mäts är det viktigt att beakta en längre period. Detta gäller särskilt när jämförelser mellan branscher ska göras. Olika källor utgår från skilda mätpunkter och i vissa fall har en lönerevision inte avslutats då statistiken insamlats. Branschers avtal skiljer sig åt där några är framtunga och andra baktunga. Det kan även förekomma att lönerevisionspunkter läggs ihop eller flyttas. Allt detta kräver en viss försiktighet vid tolkningen av siffrorna. 6 Unionen har både partsgemensam lönestatistik samt egeninsamlad statistik för de områden där partsgemensam lönestatistik saknas. Löneökningar i näringslivet under 2-talet Från år 2 fram till år 21 visar konjunkturlönestatistiken på en årlig löneutveckling i näringslivet på 3-4 procent. Statistiken för 21 visar på lägre löneökningar och för perioden januari-november 21 är det preliminära utfallet 2,4 procent. Löneökningarna är högre under det första kvartalet än under resten av året. Detta beror på att många avtal löpte ut i mars 21 och att nya lokala avtal tecknades på betydligt lägre nivåer. 7 Unionens lönestatistik visar på samma bild som konjunkturlönerna. En löneutveckling som under 2-talet låg på en ganska stabil löneökningstakt kring 3-4 procent med en genomsnittlig löneökningstakt på cirka 3,5 procent. Ur ett individperspektiv visar Unionens lönestatistik att de vanligaste löneökningarna har legat mellan 2-4 procent under hela 2- talet. Diagram 2. Nominell löneökning i näringslivet under 2-talet procent 4,5 4 3,5 3 2, Källa: Medlingsinstitutet 7 Konjunkturlönestatistiken är preliminär fram till och med ett år efter insamlad månad. Vid Medlingsinstitutets presentation av statistik i februari uppgavs att i 75 procent av fallen hade nya löner enligt löneavtal för 21 betalats ut. Det är svårt att i dagsläget säga hur stora förändringar som kommer att ske. Inom industrin vet man exempelvis att vid många företag har revisionerna för 21 och 211 slagits samman med utbetalning 211 utan retroaktivitet. Detta indikerar att det retroaktiva i statistiken inte kommer att bli så stort

Den svenska ekonomin enligt regeringens bedömning i 2011 års ekonomiska vårproposition

Den svenska ekonomin enligt regeringens bedömning i 2011 års ekonomiska vårproposition Sid 1 (6) Den svenska ekonomin enligt regeringens bedömning i 2011 års ekonomiska vårproposition I vårpropositionen skriver regeringen att Sveriges ekonomi växer snabbt. Prognosen för de kommande åren

Läs mer

Den svenska ekonomin enligt regeringens bedömning i 2011 års budgetproposition

Den svenska ekonomin enligt regeringens bedömning i 2011 års budgetproposition Sid 1 (6) Den svenska ekonomin enligt regeringens bedömning i 2011 års budgetproposition I budgetpropositionen är regeringen betydligt mer pessimistiska om den ekonomiska utvecklingen jämfört med i vårpropositionen.

Läs mer

Byggbranschen i Stockholm - en specialstudie

Byggbranschen i Stockholm - en specialstudie 2009 : 2 ISSN 1654-1758 Stockholms Handelskammares analys Byggbranschen i Stockholm - en specialstudie Byggindustrin är en konjunkturkänslig bransch som i högkonjunktur ofta drabbas av kapacitetsbegränsningar

Läs mer

STOCKHOLMSBAROMETERN. www.chamber.se. Andra kvartalet 2010

STOCKHOLMSBAROMETERN. www.chamber.se. Andra kvartalet 2010 Andra kvartalet (-8-6) skonjunkturen fortsätter att förbättras. Konjunkturindikatorn för s län ökar från 22 till 3 under årets andra kvartal. Situationen för näringslivet stabiliseras fortsatt och ekonomin

Läs mer

Länsfakta Arbetsmarknadsläge och prognos

Länsfakta Arbetsmarknadsläge och prognos 1 (12) 2011-01-05 Länsstyrelsen Gävleborg Landshövdingens stab L Jansson Vecka 1, 2011-01-05 Länsfakta Arbetsmarknadsläge och prognos Inkommande varsel om uppsägningar i Gävleborg på låg nivå trots säsongsmässig

Läs mer

Stockholmskonjunkturen hösten 2004

Stockholmskonjunkturen hösten 2004 Stockholmskonjunkturen hösten 2004 Förord Syftet med följande sidor är att ge en beskrivning av konjunkturläget i Stockholms län hösten 2004. Läget i Stockholmsregionen jämförs med situationen i riket.

Läs mer

Småföretagsbarometern

Småföretagsbarometern Småföretagsbarometern Sveriges äldsta och största undersökning av småföretagarnas uppfattningar och förväntningar om konjunkturen Hösten 2012 VÄRMLANDS LÄN Swedbank och sparbankerna i samarbete med Företagarna

Läs mer

Aktuellt på Malmös bostadsmarknad

Aktuellt på Malmös bostadsmarknad Aktuellt på Malmös bostadsmarknad Stadskontoret Upprättad Datum: Version: Ansvarig: Förvaltning: Enhet: 2008.09.02 1.0 Anna Bjärenlöv Stadskontoret Strategisk utveckling Detta PM avser att kortfattat redogöra

Läs mer

Den svenska ekonomin enligt regeringens bedömning i budgetpropositionen för 2011. OFRs RAPPORTSERIE OFFENTLIG SEKTOR I FOKUS 1/2010

Den svenska ekonomin enligt regeringens bedömning i budgetpropositionen för 2011. OFRs RAPPORTSERIE OFFENTLIG SEKTOR I FOKUS 1/2010 Den svenska ekonomin enligt regeringens bedömning i budgetpropositionen för 2011 OFRs RAPPORTSERIE OFFENTLIG SEKTOR I FOKUS 1/2010 Sid 1 (5) Den svenska ekonomin enligt regeringens bedömning i budgetpropositionen

Läs mer

TJÄNSTESEKTORN TILLBAKA I MER NORMAL KONJUNKTUR

TJÄNSTESEKTORN TILLBAKA I MER NORMAL KONJUNKTUR TJÄNSTEINDIKATORN 7 JUNI 2010 RAPPORT: TJÄNSTESEKTORN TILLBAKA I MER NORMAL KONJUNKTUR Tjänsteindikatorn från Almega visar att efter den överraskande starka ökningen under första kvartalet fortsätter tjänsteproduktionen

Läs mer

SVENSK EKONOMI. Lägesrapport av den svenska ekonomin enligt regeringens bedömning i 2009 års ekonomiska vårproposition

SVENSK EKONOMI. Lägesrapport av den svenska ekonomin enligt regeringens bedömning i 2009 års ekonomiska vårproposition SVENSK EKONOMI Lägesrapport av den svenska ekonomin enligt regeringens bedömning i 2009 års ekonomiska vårproposition OFRs RAPPORTSERIE OFFENTLIG SEKTOR I FOKUS 2009/2 Sid 1 (5) Lägesrapport av den svenska

Läs mer

Småföretagsbarometern

Småföretagsbarometern Småföretagsbarometern Sveriges äldsta och största undersökning av småföretagarnas uppfattningar och förväntningar om konjunkturen Våren 2012 GÄVLEBORGS LÄN Swedbank och sparbankerna i samarbete med Företagarna

Läs mer

Varför högre tillväxt i Sverige än i euroområdet och USA?

Varför högre tillväxt i Sverige än i euroområdet och USA? Varför högre tillväxt i än i euroområdet och? FÖRDJUPNING s tillväxt är stark i ett internationellt perspektiv. Jämfört med och euroområdet är tillväxten för närvarande högre i, och i Riksbankens prognos

Läs mer

Utvecklingen fram till 2020

Utvecklingen fram till 2020 Fördjupning i Konjunkturläget mars 1 (Konjunkturinstitutet) Sammanfattning FÖRDJUPNING Utvecklingen fram till Lågkonjunkturens djup medför att svensk ekonomi är långt ifrån konjunkturell balans vid utgången

Läs mer

Riksbankens Företagsundersökning SEPTEMBER 2013 BÄTTRE STYRFART I VÄNTAN PÅ UPPGÅNG

Riksbankens Företagsundersökning SEPTEMBER 2013 BÄTTRE STYRFART I VÄNTAN PÅ UPPGÅNG Riksbankens Företagsundersökning SEPTEMBER 213 BÄTTRE STYRFART I VÄNTAN PÅ UPPGÅNG Riksbankens företagsundersökning i september 213 Riksbankens företagsundersökning i september 213 tyder på en fortsatt,

Läs mer

Småföretagsbarometern

Småföretagsbarometern Småföretagsbarometern Sveriges äldsta och största undersökning av småföretagarnas uppfattningar och förväntningar om konjunkturen Hösten 2012 JÄMTLANDS LÄN Swedbank och sparbankerna i samarbete med Företagarna

Läs mer

BUSINESS SWEDENS MARKNADSÖVERSIKT SEPTEMBER 2015. Mauro Gozzo, Business Swedens chefekonom

BUSINESS SWEDENS MARKNADSÖVERSIKT SEPTEMBER 2015. Mauro Gozzo, Business Swedens chefekonom BUSINESS SWEDENS MARKNADSÖVERSIKT SEPTEMBER 2015 Mauro Gozzo, Business Swedens chefekonom 1 Business Swedens Marknadsöversikt ges ut tre gånger per år: i april, september och december. Marknadsöversikt

Läs mer

Utvecklingen i den svenska ekonomin ur bankens perspektiv. Jörgen Kennemar

Utvecklingen i den svenska ekonomin ur bankens perspektiv. Jörgen Kennemar Utvecklingen i den svenska ekonomin ur bankens perspektiv Jörgen Kennemar Efter vinter kommer våren... 2 Globala tillväxten en återhämtning har inletts med Asien i spetsen 3 Den globala finanskrisen är

Läs mer

Den svenska ekonomin enligt regeringens bedömning i 2014 års budgetproposition

Den svenska ekonomin enligt regeringens bedömning i 2014 års budgetproposition Sid 1 (5) Den svenska ekonomin enligt regeringens bedömning i 2014 års budgetproposition Regeringens främsta mål för den ekonomiska politiken är tillväxt och full sysselsättning. Av de 24 miljarder som

Läs mer

På väg mot ett rekordår på den svenska hotellmarknaden

På väg mot ett rekordår på den svenska hotellmarknaden På väg mot ett rekordår på den svenska hotellmarknaden Utveckling 1-2:a tertialet 2015 Box 3546, 103 69 Stockholm T +46 8 762 74 00 Box 404, 401 26 Göteborg T +46 31 62 94 00 Box 186, 201 21 Malmö T +46

Läs mer

Småföretagsbarometern

Småföretagsbarometern 1 Innehåll Småföretagsbarometern... 3 Uppsala läns näringslivsstruktur... 4 Sammanfattning av konjunkturläget i Uppsala län... 4 Småföretagsbarometern Uppsala län... 6 1. Sysselsättning... 6 2. Orderingång...

Läs mer

Småföretagsbarometern

Småföretagsbarometern Småföretagsbarometern Sveriges äldsta och största undersökning av småföretagarnas uppfattningar och förväntningar om konjunkturen Hösten 2011 HALLANDS LÄN Swedbank och sparbankerna i samarbete med Företagarna

Läs mer

FASTIGHETSÄGARNA SVERIGE RÄNTEFOKUS NOVERMBER 2015 KORT RÄNTA FORTFARANDE BÄST

FASTIGHETSÄGARNA SVERIGE RÄNTEFOKUS NOVERMBER 2015 KORT RÄNTA FORTFARANDE BÄST FASTIGHETSÄGARNA SVERIGE RÄNTEFOKUS NOVERMBER 2015 KORT RÄNTA FORTFARANDE BÄST SAMMANFATTNING De svenska bolåneräntorna förblir låga under de kommande åren och det är fortfarande mest fördelaktigt att

Läs mer

Småföretagsbarometern

Småföretagsbarometern Småföretagsbarometern Sveriges äldsta och största undersökning av småföretagarnas uppfattningar och förväntningar om konjunkturen Hösten 2012 NORRBOTTENS LÄN Swedbank och sparbankerna i samarbete med Företagarna

Läs mer

BAROMETERN STOCKHOLMS

BAROMETERN STOCKHOLMS STOCKHOLMS BAROMETERN FJÄRDE KVARTALET 14, 15-2-1. En rapport från Stockholms Handelskammare Byggindustrin väntas nyanställa kraftfullt under första kvartalet 15. Jobbtillväxten har varit god även fjärde

Läs mer

Konjunkturbarometern Företag och hushåll Januari 2008

Konjunkturbarometern Företag och hushåll Januari 2008 Konjunkturbarometern Företag och hushåll Januari 28 UTGIVEN AV KONJUNKTURINSTITUTET 23 JANUARI 28 Konjunkturinstitutet (KI) gör analyser och prognoser över den svenska och internationella ekonomin samt

Läs mer

Småföretagsbarometern

Småföretagsbarometern Småföretagsbarometern Sveriges äldsta och största undersökning av småföretagarnas uppfattningar och förväntningar om konjunkturen Hösten 2011 NORRBOTTENS LÄN Swedbank och sparbankerna i samarbete med Företagarna

Läs mer

Oroligt i omvärlden och stökigt i inrikespolitiken - Hur påverkas byggandet?

Oroligt i omvärlden och stökigt i inrikespolitiken - Hur påverkas byggandet? Byggkonjunkturen 2015 Oroligt i omvärlden och stökigt i inrikespolitiken - Hur påverkas byggandet? FASADDAGEN, MALMÖ BÖRSHUS, 2015-02-05 Fredrik Isaksson Chefekonom Fasaddagen 2015 Makroekonomiska förutsättningar

Läs mer

FASTIGHETSÄGARNA SVERIGE RÄNTEFOKUS APRIL 2015 LÅNG VÄNTAN PÅ PLUS- RÄNTOR

FASTIGHETSÄGARNA SVERIGE RÄNTEFOKUS APRIL 2015 LÅNG VÄNTAN PÅ PLUS- RÄNTOR FASTIGHETSÄGARNA SVERIGE RÄNTEFOKUS APRIL 2015 LÅNG VÄNTAN PÅ PLUS- RÄNTOR Sammanfattning Eurozonen växte med drygt 1 procent i årstakt under förra årets sista kvartal. Trots att många såg det som positivt,

Läs mer

TEKNIKFÖRETAGENS BAROMETER 1:A KVARTALET 2014

TEKNIKFÖRETAGENS BAROMETER 1:A KVARTALET 2014 TEKNIKFÖRETAGENS BAROMETER 1:A KVARTALET 14 Teknikföretagens konjunkturbarometer för första kvartalet omfattar bedömningar från 57 företag. Försäljningen uppgår samman taget till 587 Mdr SEK, varav 78

Läs mer

Inför 2016 års avtalsrörelse. en rapport av Industrins Ekonomiska Råd Oktober 2015

Inför 2016 års avtalsrörelse. en rapport av Industrins Ekonomiska Råd Oktober 2015 Inför 2016 års avtalsrörelse en rapport av Industrins Ekonomiska Råd Oktober 2015 Industrins Ekonomiska Råd Cecilia Hermansson, KTH/Swedbank Mauro Gozzo, Business Sweden Juhana Vartiainen, Riksdagen, Finland

Läs mer

SMÅFÖRETAGSBAROMETERN

SMÅFÖRETAGSBAROMETERN SMÅFÖRETAGSBAROMETERN En rikstäckande undersökning om småföretagarnas uppfattningar och förväntningar om konjunkturen Hösten 27 Företagarna och Swedbank i samarbete Småföretagsbarometern SMÅFÖRETAGSBAROMETERN

Läs mer

BUSINESS SWEDENS MARKNADSÖVERSIKT DECEMBER 2015. Mauro Gozzo, Business Swedens chefekonom

BUSINESS SWEDENS MARKNADSÖVERSIKT DECEMBER 2015. Mauro Gozzo, Business Swedens chefekonom BUSINESS SWEDENS MARKNADSÖVERSIKT DECEMBER 2015 Mauro Gozzo, Business Swedens chefekonom 1 Business Swedens Marknadsöversikt ges ut tre gånger per år: i april, september och december. Marknadsöversikt

Läs mer

STOCKHOLMSBAROMETERN

STOCKHOLMSBAROMETERN STOCKHOLMSBAROMETERN Första kvartalet 212 212-5-1 Sammanfattning Stockholmskonjunkturen stärks tydligt. Konjunkturindikatorn för Stockholms län ökar från 3 till 17 under 212 års första kvartal. Konjunkturindikatorn

Läs mer

CATELLA FÖRMÖGENHETSFÖRVALTNING

CATELLA FÖRMÖGENHETSFÖRVALTNING Portföljserie LÅNGSIKTIGT CATELLA FÖRMÖGENHETSFÖRVALTNING - Månadsbrev februari 2012 - VÄRLDEN Det nya börsåret inleddes med en rivstart då världsindex steg med nästan 5% under januari månad. Stockholmsbörsen

Läs mer

Kostnadsutvecklingen och inflationen

Kostnadsutvecklingen och inflationen Kostnadsutvecklingen och inflationen PENNINGPOLITISK RAPPORT JULI 13 9 Inflationen har varit låg i Sverige en längre tid och är i nuläget lägre än inflationsmålet. Det finns flera orsaker till detta. Kronan

Läs mer

Innehåll Fel! Bokmärket är inte definierat. Fel! Bokmärket är inte definierat.

Innehåll Fel! Bokmärket är inte definierat. Fel! Bokmärket är inte definierat. Innehåll Småföretagsbarometern... 2 Blekinges näringslivsstruktur... 3 Sammanfattning av konjunkturläget i Blekinge län... 3 Småföretagsbarometern Blekinge län... 5 1. Sysselsättning... 5 2. Orderingång...

Läs mer

Facit. Makroekonomi NA0133 5 juni 2014. Institutionen för ekonomi

Facit. Makroekonomi NA0133 5 juni 2014. Institutionen för ekonomi Institutionen för ekonomi Rob Hart Facit Makroekonomi NA0133 5 juni 2014. OBS! Här finns svar på räkneuppgifterna, samt skissar på möjliga svar på de övriga uppgifterna. 1. (a) 100 x 70 + 40 x 55 100 x

Läs mer

Småföretagsbarometern

Småföretagsbarometern 1 Innehåll Småföretagsbarometern... 3 Jämtlands näringslivsstruktur... 4 Sammanfattning av konjunkturläget i Jämtlands län... 4 Småföretagsbarometern Jämtlands län... 6 1. Sysselsättning... 6 2. Orderingång...

Läs mer

Riksbankens företagsundersökning: viss avmattning under hösten och ökad konjunkturoro

Riksbankens företagsundersökning: viss avmattning under hösten och ökad konjunkturoro Riksbankens företagsundersökning: viss avmattning under hösten och ökad konjunkturoro 54 Företagen uppger att både produktionen och sysselsättningen har fortsatt att öka det senaste kvartalet jämfört med

Läs mer

Riksbankens Företagsundersökning MAJ 2014 SMÅ STEG MOT STARKARE KONJUNKTUR OCH STIGANDE PRISER

Riksbankens Företagsundersökning MAJ 2014 SMÅ STEG MOT STARKARE KONJUNKTUR OCH STIGANDE PRISER Riksbankens Företagsundersökning MAJ 2014 SMÅ STEG MOT STARKARE KONJUNKTUR OCH STIGANDE PRISER Riksbankens företagsundersökning i maj 2014 Enligt Riksbankens företagsundersökning i maj 2014 har konjunkturen

Läs mer

Konjunkturutsikterna 2011

Konjunkturutsikterna 2011 1 Konjunkturutsikterna 2011 Det går bra i vår omgivning. Hänger Åland med? Richard Palmer, ÅSUB Fortsatt återhämtning i världsekonomin men med inslag av starka orosmoment Världsekonomin växer men lider

Läs mer

Finansiell månadsrapport AB Svenska Bostäder december 2010

Finansiell månadsrapport AB Svenska Bostäder december 2010 Finansiell månadsrapport AB Svenska Bostäder december 2010 Bolagets tillgång Tillgången uppgick vid slutet av månaden till 268 mnkr. Det är en ökning med 6 mnkr sedan förra månaden. Räntan för månaden

Läs mer

Perspektiv på den låga inflationen

Perspektiv på den låga inflationen Perspektiv på den låga inflationen PENNINGPOLITISK RAPPORT FEBRUARI 7 Inflationen blev under fjolåret oväntat låg. Priserna i de flesta undergrupper i KPI ökade långsammare än normalt och inflationen blev

Läs mer

Några lärdomar av tidigare finansiella kriser

Några lärdomar av tidigare finansiella kriser Några lärdomar av tidigare finansiella kriser KAPITEL 1 FÖRDJUPNING Hittills har den finansiella orons effekter på börskurser och r äntor på företagsobligationer varit mindre än vid tidigare liknande p

Läs mer

RÄNTEFOKUS JUNI 2014 RIKSBANKS- SÄNKNING GYNNAR KORT BORÄNTA

RÄNTEFOKUS JUNI 2014 RIKSBANKS- SÄNKNING GYNNAR KORT BORÄNTA RÄNTEFOKUS JUNI 2014 RIKSBANKS- SÄNKNING GYNNAR KORT BORÄNTA SAMMANFATTNING Återhämtningen i vår omvärld går trögt, i synnerhet i eurozonen där centralbanken förväntas fortsätta att lätta på penningpolitiken.

Läs mer

Sverige idag, i morgon. Hägringar. och därefter. Björn Lindgren Växjö 24 mars 2010

Sverige idag, i morgon. Hägringar. och därefter. Björn Lindgren Växjö 24 mars 2010 Sverige idag, i morgon Hägringar och därefter Björn Lindgren Växjö 24 mars 2010 onomiska läget Svenskt Näringsliv September 2009 Tänkt innehåll DEN SVENSKA EKONOMISKA UTVECKLINGEN AVTALSRÖRELSEN VALET

Läs mer

Månadskommentar oktober 2015

Månadskommentar oktober 2015 Månadskommentar oktober 2015 Månadskommentar oktober 2015 Ekonomiska läget Den värsta oron för konjunktur och finansiella marknader lade sig under månaden. Centralbankerna med ECB i spetsen signalerade

Läs mer

Småföretagsbarometern

Småföretagsbarometern 1 Innehåll Småföretagsbarometern... 3 Dalarnas näringslivsstruktur... 4 Sammanfattning av konjunkturläget i Dalarnas län... 4 Småföretagsbarometern Dalarnas län... 6 1. Sysselsättning... 6 2. Orderingång...

Läs mer

Sveriges ekonomi fortsätter att bromsa

Sveriges ekonomi fortsätter att bromsa Den 26 oktober 2016 släpper Industriarbetsgivarna sin konjunkturrapport 2016:2. Nedanstående är en försmak på den rapporten. Global konjunktur: The New Normal är här för att stanna Efter en tillfällig

Läs mer

Är finanspolitiken expansiv?

Är finanspolitiken expansiv? 9 Offentliga finanser FÖRDJUPNING Är finanspolitiken expansiv? Budgetpropositionen för 27 innehöll flera åtgärder som påverkar den ekonomiska utvecklingen i Sverige på kort och på lång sikt. Åtgärderna

Läs mer

Investment Management

Investment Management Investment Management Konjunktur Räntor och valutor Aktier April 2011 Dag Lindskog +46 70 5989580 dag.lindskog@cim.se Optimistens utropstecken! Bara början av en lång expansionsperiod Politikerna prioriterar

Läs mer

Fördjupning i Konjunkturläget augusti 2012 (Konjunkturinstitutet)

Fördjupning i Konjunkturläget augusti 2012 (Konjunkturinstitutet) Konjunkturläget augusti 2012 115 FÖRDJUPNING Effekter av de tillfälliga statsbidragen till kommunsektorn under finanskrisen Kommunsektorn tillfördes sammantaget 20 miljarder kronor i tillfälliga statsbidrag

Läs mer

Sidan 3 Snabb försvagning av konjunkturen. Sidan 5 Industrin optimistisk om exporten. Sidan 6 Handel och tjänster bromsar in

Sidan 3 Snabb försvagning av konjunkturen. Sidan 5 Industrin optimistisk om exporten. Sidan 6 Handel och tjänster bromsar in Konjunktur och bostadsmarknad 16 februari 12 Sidan 3 Snabb försvagning av konjunkturen Sidan 5 Industrin optimistisk om exporten Sidan 6 Handel och tjänster bromsar in Sidan 9 Trögt i byggsektorn Sidan

Läs mer

Konjunkturbarometern December 2016

Konjunkturbarometern December 2016 Konjunkturbarometern December KONJUNKTURINSTITUTET, KUNGSGATAN 12 14, BOX 3116, 103 62 STOCKHOLM 08-453 59 00, INFO@KONJ.SE, WWW.KONJ.SE ISSN 1650-9951 Konjunkturinstitutet är en statlig myndighet under

Läs mer

Makrofokus. Makroanalys. Veckan som gick

Makrofokus. Makroanalys. Veckan som gick Makroanalys Sverige 27 februari 2012 Patrik Foberg +46 8 463 84 24 Patrik.foberg@penser.se Makrofokus Sven-arne Svensson +46 8 463 84 32 Sven-arne.svensson@penser.se Veckan som gick - Det tyska IFO-indexet

Läs mer

Föredrag Kulturens Hus Luleå 24 september 2014. Vice riksbankschef Cecilia Skingsley

Föredrag Kulturens Hus Luleå 24 september 2014. Vice riksbankschef Cecilia Skingsley Föredrag Kulturens Hus Luleå 24 september 2014 Vice riksbankschef Cecilia Skingsley Om Riksbanken Myndighet under riksdagen Riksdagen Regeringen Riksbanken Finansdepartementet Finansinspektionen Riksgälden

Läs mer

Månadskommentar juli 2015

Månadskommentar juli 2015 Månadskommentar juli 2015 Månadskommentar juli 2015 Ekonomiska läget En förnyad konjunkturoro fick fäste under månaden drivet av utvecklingen i Kina. Det preliminära inköpschefsindexet i Kina för juli

Läs mer

Konjunkturbarometern Företag och hushåll December 2010

Konjunkturbarometern Företag och hushåll December 2010 Konjunkturbarometern Företag och hushåll December 21 UTGIVEN AV KONJUNKTURINSTITUTET 21 DECEMBER 21 Konjunkturinstitutet (KI) gör analyser och prognoser över den svenska och internationella ekonomin samt

Läs mer

Småföretagsbarometern

Småföretagsbarometern 1 Innehåll Småföretagsbarometern... 3 Örebros näringslivsstruktur... 4 Sammanfattning av konjunkturläget i Örebro län... 4 Småföretagsbarometern Örebro län... 6 1. Sysselsättning... 6 2. Orderingång...

Läs mer

Småföretagsbarometern

Småföretagsbarometern Innehåll Småföretagsbarometern... 3 Västmanlands näringslivsstruktur... 4 Sammanfattning av konjunkturläget i Västmanlands län... 4 Småföretagsbarometern Västmanlands län... 6 1. Sysselsättning... 6 2.

Läs mer

PRODUKTIVITETEN. Diagram 1. Produktivitetsutveckling, tillverkningsindustrin, kv1 1998 - kv3 2011

PRODUKTIVITETEN. Diagram 1. Produktivitetsutveckling, tillverkningsindustrin, kv1 1998 - kv3 2011 PRODUKTIVITETEN Produktivitetsutvecklingen är en av de centrala storheterna som bestämmer företagens betalningsförmåga och därmed de samhällsekonomiska förutsättningarna för lönebildningen. De andra två

Läs mer

Konjunkturbarometern Kvartal. April 2005

Konjunkturbarometern Kvartal. April 2005 Konjunkturbarometern Kvartal April 25 Utgiven av Konjunkturinstitutet Stockholm 28 april 25 Konjunkturinstitutet (KI) gör analyser och prognoser över den svenska och internationella ekonomin samt bedriver

Läs mer

Sammanfattning. Diagram 1 BNP i OECD-länderna

Sammanfattning. Diagram 1 BNP i OECD-länderna 7 Sammanfattning BNP-tillväxten i världen är fortsatt svag och ser inte ut att öka särskilt fort de närmaste kvartalen. Sverige har hittills klarat sig oväntat bra, men nu mattas tillväxten även här. Arbetslösheten

Läs mer

Konjunktur och arbetsmarknad i Sverige och internationellt. Arbetsgivargrupp Robert Tenselius, ekonom, Teknikföretagen

Konjunktur och arbetsmarknad i Sverige och internationellt. Arbetsgivargrupp Robert Tenselius, ekonom, Teknikföretagen Konjunktur och arbetsmarknad i Sverige och internationellt Arbetsgivargrupp 2016-09-22 Robert Tenselius, ekonom, Teknikföretagen Disposition Utgångsläget för teknikindustrin i Sverige Arbetskraftskostnader

Läs mer

Full fart på den svenska hotellmarknaden

Full fart på den svenska hotellmarknaden Full fart på den svenska hotellmarknaden Utveckling första tertialet 2015 Box 3546, 103 69 Stockholm T +46 8 762 74 00 Box 404, 401 26 Göteborg T +46 31 62 94 00 Box 186, 201 21 Malmö T +46 40 35 25 00

Läs mer

Finansiell månadsrapport Stadshus AB (moderbolag) september 2009

Finansiell månadsrapport Stadshus AB (moderbolag) september 2009 Finansiell månadsrapport Stadshus AB (moderbolag) september 2009 Bolagets tillgång Tillgången uppgick vid slutet av månaden till 12 791 mnkr. Det är en ökning med 20 mnkr sedan förra månaden. Räntan för

Läs mer

Sammanfattning. Diagram 1 Barometerindikatorn och BNP

Sammanfattning. Diagram 1 Barometerindikatorn och BNP 7 Sammanfattning BNP-tillväxten i Sverige var tillfälligt stark under tredje kvartalet. Den europeiska skuldkrisen sätter tydliga avtryck i efterfrågetillväxten och konjunkturen vänder nu ner med stigande

Läs mer

Verkligheten på väg ikapp svensk ekonomi

Verkligheten på väg ikapp svensk ekonomi Verkligheten på väg ikapp svensk ekonomi Sverige kan inte gå i otakt med världsekonomin. Tecknen är nu tydliga på att verkligheten kommer ikapp svensk ekonomi, som visat mycket höga tillväxttal under 2015.

Läs mer

SMÅFÖRETAGSBAROMETERN

SMÅFÖRETAGSBAROMETERN SKÅNE LÄN SMÅFÖRETAGSBAROMETERN Sveriges äldsta och största undersökning av småföretagarnas uppfattningar och förväntningar om konjunkturen. Hösten 29 Företagarna och Swedbank i samarbete Småföretagsbarometern

Läs mer

21 DECEMBER, 2015: MAKRO & MARKNAD FED HÖJDE TILL SLUT

21 DECEMBER, 2015: MAKRO & MARKNAD FED HÖJDE TILL SLUT 21 DECEMBER, 2015: MAKRO & MARKNAD FED HÖJDE TILL SLUT En enig FOMC-direktion valde att höja räntan i USA med 25 baspunkter till 0,25-0,50%. Räntehöjningen var till största del väntad eftersom ekonomin

Läs mer

Penningpolitiken september 2010. Lars E.O. Svensson Sveriges Riksbank Finansmarknadsdagen 2010 2010-09-09

Penningpolitiken september 2010. Lars E.O. Svensson Sveriges Riksbank Finansmarknadsdagen 2010 2010-09-09 Penningpolitiken september 1 Lars E.O. Svensson Sveriges Riksbank Finansmarknadsdagen 1 1-9-9 1 Penningpolitisk uppdatering september 1 Flexibel inflationsmålspolitik Resursutnyttjandet Reporäntebanans

Läs mer

Det ekonomiska läget. Finansminister Magdalena Andersson 30 juni Finansdepartementet

Det ekonomiska läget. Finansminister Magdalena Andersson 30 juni Finansdepartementet Det ekonomiska läget Finansminister Magdalena Andersson 30 juni 2015 2 AGENDA Utvecklingen i omvärlden Svensk ekonomi Sammanfattning 3 Tillväxt i världen stärks men i långsammare takt BNP-tillväxt i utvalda

Läs mer

Riksbankens företagsundersökning: konjunkturen dämpas och kostnaderna stiger

Riksbankens företagsundersökning: konjunkturen dämpas och kostnaderna stiger Riksbankens företagsundersökning: konjunkturen dämpas och kostnaderna stiger KAPITEL 3 FÖRDJUPNING Sedan föregående undersökning i december har situationen bland företagen i näringslivet inte förändrats

Läs mer

Rekordbeläggning på den svenska hotellmarknaden. Helåret 2015 och prognos för 2016

Rekordbeläggning på den svenska hotellmarknaden. Helåret 2015 och prognos för 2016 Rekordbeläggning på den svenska hotellmarknaden Helåret 2015 och prognos för 2016 Innehåll Sammanfattning... 3 Bättre konjunktur ökar efterfrågan från affärs- och konferenssegmenten... 4 Högsta beläggningsgraden

Läs mer

Makrofokus. Makroanalys. Veckan som gick

Makrofokus. Makroanalys. Veckan som gick Makroanalys Sverige 6 augusti 212 Makrofokus Patrik Foberg +46 8 463 84 24 Patrik.foberg@penser.se Sven-arne Svensson +46 8 463 84 32 Sven-arne.svensson@penser.se Veckan som gick - Sysselsättningen i USA

Läs mer

2015 börjar positivt för transportnäringen

2015 börjar positivt för transportnäringen Jul-06 Okt-06 Feb-07 Jul-07 Okt -07 Jan-08 Apr-08 Jul-08 Okt-08 Jan-09 Apr-09 Jul-09 Okt-09 Jan-10 Apr-10 Jul-10 Okt-10 Jan-11 Apr-11 Jul-11 Okt-11 Jan-12 Apr-12 Jul -12 Okt-12 Jan -13 Apr - 13 Jul -13

Läs mer

Småföretagsbarometern

Småföretagsbarometern Småföretagsbarometern Sveriges äldsta och största undersökning av småföretagarnas uppfattningar och förväntningar om konjunkturen Våren 211 Swedbank och sparbankerna i samarbete med Företagarna Småföretagsbarometern

Läs mer

Makrofokus. Makroanalys. Veckan som gick

Makrofokus. Makroanalys. Veckan som gick Makroanalys 2 augusti 212 Makrofokus Patrik Foberg +46 8 46 84 24 Patrik.foberg@penser.se Sven-arne Svensson +46 8 46 84 2 Sven-arne.svensson@penser.se Veckan som gick - Inflationstakten i sjönk,7% i juli

Läs mer

Rapporten är skriven av Jon Tillegård, utredare på Unionens enhet för politik, opinion och påverkan.

Rapporten är skriven av Jon Tillegård, utredare på Unionens enhet för politik, opinion och påverkan. Börsbolag på bräcklig grund tillväxt men fortsatt svag lönsamhet Unionens Bolagsindikator september 2014 2 Börsbolagen som helhet har en rad svaga år i ryggen. Omsättningen har legat still 2012-2013 medan

Läs mer

FöreningsSparbanken Analys Nr 36 7 december 2005

FöreningsSparbanken Analys Nr 36 7 december 2005 FöreningsSparbanken Analys Nr 36 7 december 2005 Räkna med minskad husköpkraft när räntorna stiger! I takt med att ränteläget stiger de närmaste åren riskerar den svenska husköpkraften att dämpas. Idag

Läs mer

Prognos våren 2011 Jobbmöjligheter i Stockholms län 2011-2012

Prognos våren 2011 Jobbmöjligheter i Stockholms län 2011-2012 Prognos våren 2011 Jobbmöjligheter i Stockholms län 2011-2012 Det här är en kort version av Arbetsförmedlingens prognos för arbetsmarknaden i Stockholms län 2011-2012. Hela prognosen för länet, andra län

Läs mer

Svenskt Näringslivs konjunkturrapport April 2015

Svenskt Näringslivs konjunkturrapport April 2015 Svenskt Näringslivs konjunkturrapport April 2015 Fakta och prognoser samt enkätresultat från Svenskt Näringslivs Företagarpanel för kvartal 1 2015 Företagarpanelen utgörs av ca 8000 företagare, varav ca

Läs mer

KONJUNKTURRAPPORT ELTEKNIKMARKNAD. KVARTAL 1-4 2007 Mars 2008. Elteknikmarknad 2000-2009

KONJUNKTURRAPPORT ELTEKNIKMARKNAD. KVARTAL 1-4 2007 Mars 2008. Elteknikmarknad 2000-2009 KONJUNKTURRAPPORT Elteknikmarknad 2000-0 000 55 000 50 000 45 000 40 000 5 000 2000 2001 2002 200 2004 2005 200 200 200 ELTEKNIKMARKNAD KVARTAL 1-4 200 Mars 200 0 000 0 000 50 000 40 000 0 000 20 000 10

Läs mer

Utveckling av sysselsättningsgrad mellan män och kvinnor

Utveckling av sysselsättningsgrad mellan män och kvinnor Analysavdelningen Marwin Nilsson 2011-03-07 Utveckling av sysselsättningsgrad mellan män och kvinnor Lågkonjunkturen drabbade männen hårdast Den globala recessionen som drabbade Sverige 2008 påverkade

Läs mer

Unionen om konjunkturen

Unionen om konjunkturen Unionen om konjunkturen Mars 213 Nu med Unionens branschbarometer Konjunkturen viker uppåt, men arbetsmarknaden är sorgebarnet Konjunkturen viker uppåt, men arbetsmarknaden är sorgebarnet Unionen om konjunkturen,

Läs mer

PRODUKTIVITETS- & KOSTNADSUTVECKLING UNDER 2000-TALET

PRODUKTIVITETS- & KOSTNADSUTVECKLING UNDER 2000-TALET PRODUKTIVITETS- & KOSTNADSUTVECKLING UNDER 2000-TALET INNEHÅLL INLEDNING 3 NEDVÄXLAD GLOBAL TILLVÄXTTREND 4 PRODUKTIVITETSLYFTET ÄR ÖVER 5 SVENSK KONKURRENSKRAFT 5 SVAG ÅTERHÄMTNING FÖR INDUSTRIN EFTER

Läs mer

Ekonomiska läget och aktuell penningpolitik - Fastighetsägarnas frukostseminarium 6 november 2015. Förste vice riksbankschef Kerstin af Jochnick

Ekonomiska läget och aktuell penningpolitik - Fastighetsägarnas frukostseminarium 6 november 2015. Förste vice riksbankschef Kerstin af Jochnick Ekonomiska läget och aktuell penningpolitik - Fastighetsägarnas frukostseminarium 6 november 2015 Förste vice riksbankschef Kerstin af Jochnick Inflationen stiger men behöver stöd i en osäker omvärld Återhämtningen

Läs mer

Parterna kan påverka arbetslösheten varaktigt

Parterna kan påverka arbetslösheten varaktigt Lönebildningsrapporten 2016 37 FÖRDJUPNING Parterna kan påverka arbetslösheten varaktigt Diagram 44 Arbetslöshet och jämviktsarbetslöshet Procent av arbetskraften, säsongsrensade kvartalsvärden 9.0 9.0

Läs mer

Arbetsmarknad Stockholms län

Arbetsmarknad Stockholms län PROGNOS 2012 Arbetsmarknad Stockholms län PROGNOS FÖR LÄNET LÄNETS UTMANINGAR BRANSCHUTVECKLING YRKESKOMPASSEN Arbetsmarknadsutsikter 2012 för Stockholms län 1 Antalet som arbetar i länet ökar med 10 000

Läs mer

Produktion och sysselsättning i tjänstebranscherna

Produktion och sysselsättning i tjänstebranscherna Konjunkturläget juni 216 63 FÖRDJUPNING Produktion och sysselsättning i Diagram 2 Produktion i näringslivet Index 25=, förädlingsvärde till baspris, fasta priser De senaste 1 åren har stått för en stor

Läs mer

OFRs kommentar till Konjunkturinstitutets lönebildningsrapport. OFRs RAPPORTSERIE OFFENTLIG SEKTOR I FOKUS 4/2009

OFRs kommentar till Konjunkturinstitutets lönebildningsrapport. OFRs RAPPORTSERIE OFFENTLIG SEKTOR I FOKUS 4/2009 OFRs kommentar till Konjunkturinstitutets lönebildningsrapport OFRs RAPPORTSERIE OFFENTLIG SEKTOR I FOKUS 4/2009 Sid 1 (5) OFRs kommentar till Konjunkturinstitutets lönebildningsrapport På uppdrag av Medlingsinstitutet

Läs mer

Riksbankens Företagsundersökning

Riksbankens Företagsundersökning Riksbankens Företagsundersökning SEPTEMBER 2012 Riksbankens företagsundersökning i september 2012 Konjunkturen och priserna viker ned Riksbankens företagsundersökning i september 1 visar att konjunkturutsikterna

Läs mer

12 OKTOBER, 2015: MAKRO & MARKNAD AVMATTNING INTE KOLLAPS

12 OKTOBER, 2015: MAKRO & MARKNAD AVMATTNING INTE KOLLAPS 12 OKTOBER, 2015: MAKRO & MARKNAD AVMATTNING INTE KOLLAPS Global tillväxt är fortfarande god även om den har tappat en del fart på slutet. Finansiella marknader är nu oroliga för en kollaps i Kina och

Läs mer

Inlåning & Sparande Nummer 4 2015 7 april 2015

Inlåning & Sparande Nummer 4 2015 7 april 2015 Inlåning & Sparande Nummer 4 2015 7 april 2015 Svenska hushåll har de starkaste finanserna i hela. De är också mer optimistiska om sin ekonomi än hushåll i andra länder och har den högsta sparbenägenheten.

Läs mer

Inför 2016 års avtalsrörelse. en rapport av Industrins Ekonomiska Råd Oktober 2015

Inför 2016 års avtalsrörelse. en rapport av Industrins Ekonomiska Råd Oktober 2015 Inför 2016 års avtalsrörelse en rapport av Industrins Ekonomiska Råd Oktober 2015 Industrins Ekonomiska Råd Cecilia Hermansson, KTH/Swedbank Mauro Gozzo, Business Sweden Juhana Vartiainen, Riksdagen, Finland

Läs mer

Sveriges utrikeshandel och internationella handelsmönster i skuggan av den ekonomiska krisen. 18 maj 2010

Sveriges utrikeshandel och internationella handelsmönster i skuggan av den ekonomiska krisen. 18 maj 2010 Sveriges utrikeshandel och internationella handelsmönster i skuggan av den ekonomiska krisen 18 maj 2010 Förändring över motsvarande period föregående år (%) 30 Förändring i svensk varuexport (jan 2008

Läs mer

Vart är vi på väg? Swedbank Economic Outlook, hösten Knut Hallberg Swedbank Makroanalys. Swedbank

Vart är vi på väg? Swedbank Economic Outlook, hösten Knut Hallberg Swedbank Makroanalys. Swedbank Vart är vi på väg? Swedbank Economic Outlook, hösten 2016 Knut Hallberg Swedbank Makroanalys 2 Teman under de närmaste åren Låg global tillväxt Populistiska strömningar Fortsatt expansiv penningpolitik

Läs mer

Fortsatt stora utmaningar för svenska företag

Fortsatt stora utmaningar för svenska företag Swedbank Analys Nr 9 29 september 2009 Fortsatt stora utmaningar för svenska företag En svag omvärldskonjunktur och ökad konkurrens höjer kraven på rationaliseringar både bland tillverkande och tjänsteproducerande

Läs mer

Omvandling av svensk industri när omvärlden förändras

Omvandling av svensk industri när omvärlden förändras Swedbank Analys Nr 8 30 juni 2011 Omvandling av svensk industri när omvärlden förändras Internationaliseringen och specialiseringen av den svenska industrin innebär att globala konjunktursvängningar och

Läs mer