Unionen om konjunkturen

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Unionen om konjunkturen"

Transkript

1 Unionen om konjunkturen Februari 211 Återhämtningen fortsätter brist på arbetskraft väntar

2 Sammanfattning 1 Global ekonomi Den globala ekonomin står på stabilare grund, men skillnaderna mellan olika delar av världen ökar. De länder i främst Asien och Sydamerika som inte påverkades särskilt hårt av finanskrisen fortsätter att växa snabbt. Detta driver på världens råvarupriser, pressar upp den inhemska inflationen och tvingar dessa länder att föra en mer åtstramande stabiliseringspolitik. Ny statistik visar att den amerikanska ekonomin utvecklas något bättre än väntat. Den beslutade skatteuppgörelsen stimulerar hushållens konsumtion och vinstläget i företagen är gynnsamt. Bakom denna konjunkturella förbättring döljer sig dock fortfarande ett antal strukturella utmaningar som på sikt måste hanteras. Utvecklingen i Västeuropa är splittrad, men sammantaget är bilden något ljusare än tidigare. PIIGS-länderna har stora statsfinansiella problem, tillväxten är svag och framtidsutsikterna mörka. Hög inflation, stora budgetunderskott och svag inhemsk efterfrågan håller tillbaka tillväxten i Storbritannien. Tyskland och Norden utvecklas i stället starkt och statsfinanserna är i gott skick. En viktig förklaring till detta är att de har dragit nytta av tillväxtländernas höga efterfrågan på insatsoch investeringsvaror. Bakom de ljusare globala framtidsutsikterna döljer sig emellertid fortfarande ett antal orosmoln. Finanskrisen har pressat upp budgetunderskott och statsskulder till i många fall rekordhöga nivåer och i allt väsentligt kvarstår de globala obalanserna mellan länder som sparar (Kina) och konsumerar (USA) för mycket. Fastighetsmarknaden i USA kan fortfarande skapa instabilitet. En ny period av finansiell oro i Europa kan inte heller uteslutas, men risken för detta minskar i takt med att konjunkturuppgången stärks. Ett hot mot detta är om råvaru-, livsmedel- och energiprisernas utveckling driver upp inflationen tidigare och högre än vad som annars hade varit fallet. En sådan utveckling kan tvinga fram avkylande räntehöjningar tidigare än vad som är önskvärt. Grunderna för centralbankernas räntesättning kan hamna i fokus under Svensk ekonomi Sverige har under 21 dragit stor nytta av tillväxtländernas snabbt växande efterfrågan på svenska industriprodukter och hushållens konsumtion har utvecklats starkt i ljuset av den expansiva finans- och penningpolitiken. Den kvartalsvisa BNP-tillväxten är nu rekordhög och arbetsmarknaden förbättras. Självklart kan inte detta nästan febriga tillstånd fortsätta för evigt, men skillnaden i förhållande till den senare delen av 28 och 29 är minst sagt betydande, och de värsta farhågorna har dess bättre inte besannats. Den jobblösa tillväxt som kännetecknade åren efter millennieskiftet är nu ett minne blott. Eftersom tillväxten drivs av både inhemsk och utländsk efterfrågan möter företagen detta genom att öka produktiviteten, men också genom att anställa fler. Den historiskt svaga produktivitetstillväxten under de senaste åren har nu övergått i en konjunkturellt betingad snabb ökningstakt. Över tid kommer den att mattas av och tillväxten kommer än mer att drivas av ett ökat resursutnyttjande på arbetsmarknaden. 1 Prognosen har tagits fram av förbundsekonomerna Lena Georgsson-Wirkkala, Carin Hallerström och Gösta Karlsson, statistikern Anna Lövgren och chefsekonom Daniel Lind. Alla arbetar på enheten för Politik, Opinion och Påverkan

3 Tabell 1. Några nyckeltal Sysselsättning, 1-tal Arbetslöshet, 1-tal Arbetslöshet, procent 8,4 7,4 6,9 I åtgärder, 1-tal I åtgärder, procent 3,8 3,3 2,6 Konsumentpriser, förändring mellan åren 1,3 2,4 2,9 Sparkvot 1,6 1,5 1,4 Den snabba exportökningen under 21 var delvis en naturlig rekyl efter ett mycket svagt 29. Dessutom valde många företag att justera sina lager. Det innebar att exporten ökade mer än underliggande, global efterfrågan. Den här lagereffekten var även viktig för den inhemska ekonomin, men detta bidrag till produktionen kan vi inte räkna med i år eller under 212. Dessutom har kronan stärks och det finns goda skäl att tro att den fortsätter att stärkas något mot de stora valutorna under prognosperioden. Det gör att exporttillväxten kommer att mattas av, om än från en hög nivå. Den starka inhemska ekonomin driver upp importen. Därmed kommer svensk tillväxt alltmer att drivas av inhemsk efterfrågan. Hittills har detta bidrag i huvudsak kommit från privat och offentlig konsumtion. Successivt har investeringarna ökat i betydelse och de kommer att bli ännu viktigare ju längre in i konjunkturförloppet vi kommer. Efter en toppnivå i år ligger investeringstillväxten kvar på en gynnsam nivå även 212. Det finns inget som tyder på att hushållens konsumtion snabbt skulle mattas av. Däremot gör vi bedömningen att ökningstakten saktar ned i takt med att räntorna höjs. Mot detta står en stark arbetsmarknad, något högre löneökningar och ytterligare skattesänkningar riktade till hushållen. Finansmarknaden gör också bedömningar om en förbättrad utveckling för företagen. I diagram 1 framgår faktiska utfall på nettoomsättning och rörelsemarginal som de börsnoterade bolagen redovisat perioden För 211 och 212 redovisas finansanalytikernas konsensusprognos. Diagram 1. Omsättning och rörelsemarginal för börsbolagen (OMX) procent Rörelsemarginal Omsättning Källa: ThomsonReuters De viktigaste slutsatserna är att omsättningen efter det dramatiska fallet 29 åter är på väg uppåt, om än i en långsammare takt än före krisen. Företagens rörelsemarginaler har åter nått högre nivåer och finansanalytikerna förväntar sig vinstnivåer över vad som var fallet före krisen. Riksbankens företagsintervjuer stärker bilden av en positiv lönsamhetsutveckling och allt fler företag aviserar höjda försäljningspriser. Vår BNP-prognos för 211 hamnar på 4,1 procent och för 212 på 2,9 procent. mkr - 2 -

4 Tabell 2. Försörjningsbalans Hushållens konsumtion Offentlig konsumtion Mkr, löpande priser, ,4 3,2 2, , 1,8,9 - statlig ,1 1,7,8 - kommunal ,6 1,8 1, Fasta bruttoinvesteringar Lagerinvesteringar ,1 11,2 8, ,2,2, Export ,3 7,9 6,1 - varor , 8,5 6, - tjänster ,5 6,5 6,5 Import ,7 9,2 7,8 - varor ,5 9,5 7,5 -tjänster , 8,5 8,5 BNP ,6 4,1 2,9 Finanskrisen slog inte så hårt mot arbetsmarknaden som låg i korten när framtidsutsikterna var som mörkast. Då upplevdes 12 procents arbetslöshet inte som någon orimlighet. En relativt större del av efterfrågetappet möttes istället med svagare produktivitetstillväxt. Men trots detta var utgångsläget mycket svagt på arbetsmarknaden när konjunkturen bottnade. Nu ser läget på arbetsmarknaden ljusare ut än på länge. På årsbasis ökade sysselsättningen med 5 mellan 29 och 21. För helåret 21 uppgick arbetslösheten till 8,4 procent. De indikatorer som pekar framåt tyder på en fortsatt förbättring. Antalet lediga platser ligger på en hög nivå, varslen är rekordlåga, företagens sysselsättningsplaner är gynnsamma och bristtalen börjar ta fart i allt fler branscher. Det här stärker självklart löntagarnas förhandlingsposition, men inget talar för att det långsiktiga ansvarstagandet för svensk ekonomi skulle upphöra. Det borgar för en längre period av stark arbetsmarknad och att arbetslösheten ligger strax under 7 procent för helåret 212. Detta är självklart positivt, men vi måste ha i åtanke att arbetslösheten 27 uppgick till drygt 6 procent. Risken är att den strukturella arbetslösheten har tryckts uppåt under krisen. Långtidsarbetslösheten är rekordhög och Arbetsförmedlingen gör bedömningen att hälften av de inskrivna tillhör en utsatt grupp på arbetsmarknaden. Arbetsmarknadsutbildningen har inte byggts ut i tillräcklig omfattning under krisåren och mer än 1 individer mellan 2-29 år saknar fullständiga gymnasiebetyg. Indikationer tyder på att Beveridgekurvan rör sig åt fel håll. Svensk arbetsmarknad står därför inför både kortsiktiga matchningsproblem och något mer långsiktiga utbildningsproblem. I detta ingår också dagens brist på ingenjörer och konsulter, inte minst i delar av den kunskapsintensiva tjänstesektorn. Den starkare arbetsmarknaden kommer i takt med att konjunkturen rör sig in i en mer mogen fas att öka det inhemska kostnadstrycket. Det förklaras av högre enhetskostnader. Men den stigande KPI-inflationen, drivs i huvudsak av energi- och vissa livsmedelspriser. KPI kommer dock att fortsätta uppåt i takt med att Riksbanken höjer räntan. Vår bedömning är att reporäntan kommer att ligga på 2,75 procent i slutet av 211 och kring fyra procent ett år senare. Den underliggande inflationen kommer emellertid att falla tillbaka i takt med att de nuvarande tillfälliga effekterna klingat av, men ta fart igen när resursutnyttjandet stärkts ytterligare. På kort sikt är det svårt att se några allvarliga nedåtrisker för svensk ekonomi, men en ny finansiell turbulens i delar av Västeuropa kan inte uteslutas även om risken minskar i takt med att konjunkturen stärks. Handelspolitisk oro, i spåren av de fortsatta globala obalanserna, kan heller inte uteslutas, men det - 3 -

5 politiska priset för detta skulle vara högt. Den stigande inflationen i tillväxtländerna och de höga råvarupriserna skulle kunna tvinga fram en alltför snabbt åtstramande penningpolitik i vissa delar av västvärlden. Om detta kombineras med finanspolitiska åtstramningar skulle det kunna destabilisera en i vissa fall fortfarande svag underliggande konjunktur. Med en stark krona är risken för importerad inflation mindre i Sverige. Däremot har vi en situation på fastighetsmarknaden som inger viss oro och en starkare krona skulle kunna få större negativa effekter på exporttillväxten än vad vi nu ser framför oss. Arbetslösheten sjunker ytterligare, men ligger kvar på en alltför hög nivå Arbetsmarknaden kommer att kännetecknas av en växande matchningsproblematik Vinsterna i näringslivet är snabbt på väg uppåt Det är också nödvändigt att klargöra att det starka momentum som svensk ekonomi befinner sig i delvis är ett resultat av den rekordsvaga utvecklingen under 29. Trots den höga BNP-tillväxten 21 ligger både BNP- och produktivitetsnivån i näringslivet fortfarande något lägre än före finanskrisen. För industrin är resan tillbaka längre än för näringslivet i sin helhet. I punktform innebär detta att: Den globala ekonomin går allt bättre, men det är stora skillnader mellan länder och områden Resursutnyttjandet är högt i tillväxtländerna och risken är att den globala inflationen tar fart Delar av Europa är hårt pressat och tudelningen är tydlig Svensk ekonomi utvecklas starkt, men det är delvis en rekyl från ett mycket svagt 29 I år och nästa år mattas BNP-tillväxten av, men ligger kvar på en gynnsam nivå En starkare krona håller tillbaka exporttillväxten och hushållens konsumtion hålls tillbaka av stigande räntor Investeringstillväxten ökar och bidrar allt mer till BNP - 4 -

6 Internationell översikt I spåren av finanskrisen krympte världsekonomin med,6 procent under 29. I västvärlden sjönk BNP med 3,4 procent. Industriproduktionen minskade med så mycket som 15 procent. Med minskande efterfrågan på företagens produkter växte arbetslösheten i västvärlden från mindre än 6 procent till närmare 9 procent. Sviterna av detta kommer många löntagare världen över att påverkas av under lång tid framöver. I vår diskussion i detta avsnitt har vi utgått från Internationella Valutafondens senaste prognos. Den globala ekonomin har återhämtat sig snabbare än väntat. En viktig del i detta är att produktionen har kunnat öka mer än underliggande efterfrågan, eftersom många företag har valt att justera sina lager. Det har skett i ljuset av mer positiva framtidsutsikter och av den snabba lagerneddragning som följde som en omedelbar konsekvens av finanskrisen. När lagereffekten nu klingar av måste den globala ekonomin stå på egna ben, efter det rekylår som 21 måste anses ha varit. Diagram 2. BNP och prognoser BNP-tillväxt Världen USA Kina Euroområdet Källa: Internationella Valutafonden Efter att finanskrisen klingat av har den efterföljande mycket expansiva finans- och penningpolitiken, inklusive allehanda extraordinära åtgärder, på ett påtagligt sätt bidragit till ökad tillväxt i världen och i västvärlden i synnerhet, inte minst genom att stabilisera de finansiella marknaderna. Riskaptiten har ökat, sannolikheten för kraftiga bakslag har minskat och bankernas utlåning är något mer generös. Tredje kvartalets globala tillväxtsiffror överraskade positivt och de ytterligare finanspolitiska stimulanser som har beslutats i USA indikerar att den globala tillväxten 211 blir något högre än vad som tidigare prognostiserats. Tillväxttakten i världen blir trots detta något lägre än 21. Samtidigt som återhämtningen står på stabilare grund i de delar av världen som drabbats hårdast av finanskrisen och dess efterdyningar, finns det betydande nedåtrisker. En sådan är att oron i delar av euroområdet får förnyad kraft, en annan är den fortfarande nedtryckta bostadsmarknaden i USA. Till det kan läggas de snabbt växande statsskulderna i stora delar av västvärlden. Risken för överhettning i de snabbväxande tillväxtekonomierna har också ökat och som en följd av utbudsstörningar och hög efterfrågan har många råvarupriser skjutit i höjden. På lite längre sikt har världens länder att hantera nästan lika stora globala obalanser som före finanskrisen. Diagram 3. Utvecklingen av de finansiella marknaderna. Ett högre index innebär att de finansiella villkoren har förbättrats och bidrar gynnsamt till BNP-tillväxten K Källa: OECD. 2K3 21K1 21K3 22K1 22K3 23K1 23K3 24K1 24K3 25K1 25K3 USA Euroområdet Japan 26K1 26K3 27K1 27K3 28K1 28K3 29K1 29K3 21K1 21K3 Utmaningen för tillväxtländerna är att under kommande år kyla ned överhettningstendenserna. Kinas ovilja att skriva upp värdet på yuanen utgör en riskfaktor i en sådan strategi. Inom OECD handlar det på ett övergripande plan om att vid rätt tillfälle dra tillbaka den - 5 -

7 expansiva politiken. Det får inte ske så tidigt att återhämtningen hotas, men heller inte så sent att överhettning och bubblor uppstår. Nyckeln ligger i hushållens framtida konsumtionsvilja. Riskerna väger över på nedsidan, men på uppsidan finns att investeringarna ökar snabbare än väntat som ett resultat av det positiva vinstläget i många företag. Diagram 4. Bytesbalans i USA och Kina 12 låg tillväxt dominerar i PIIGS-länderna 2. De länder som har drabbats hårdast av finanskrisen är ofta förknippade med snabbt fallande priser på fastighetsmarknaden. Arbetslösheten i hela euroområdet ligger kring 1 procent. Oro finns att de statsfinansiella kriserna i Grekland och Irland sprids till Spanien och Portugal. De länder som har drabbats hårdast av finanskrisen är också de där statsfinanserna är svagast USA Kina Diagram 5. Arbetslöshet enligt ILOdefinition Sverige USA OECD Källa: OECD För USAs del är utmaningarna betydande, både på kort och längre sikt. Återhämtningen inleddes i mitten av 29 och den senaste informationen talar för ett något bättre utfall än vad som tidigare förväntades. Men det går inte att komma ifrån att USA i sin konjunkturproblematik har flera strukturella utmaningar att hantera. Landet är skuldsatt i förhållande till omvärlden, statsskuld och budgetunderskott är rekordstora och finanssektorn och bostadsmarknaden har kollapsat. Det beslutade skattepaketet, som förlänger tidigare beslutade skattesänkningar, kan tillfälligt bidra till att stimulera hushållens konsumtion, men arbetslösheten är rekordhög och sänkta räntor är inte en möjlig väg ut ur svackan. Hushållens konsumtion utgör nästan 7 procent av BNP. Positivt är att företagssektorns vinster har återhämtat sig och att den svagare valutan har bidragit till att stimulera exporten. 2 Källa: OECD Sammantaget innebär den globala utvecklingen under kommande år att olika delar av världen står inför olika och svåra utmaningar på kort sikt och att ett positivt förlopp ändå innebär betydande utmaningar på lite längre sikt. I stora delar av OECD-området handlar det om att vid rätt tillfälle och i lämplig takt dra tillbaka stimulanspolitiken. Att göra det för tidigt kan hota återhämtningen samtidigt som en för lång period av expansiv politik kan lägga grunden för framtida obalanser. I tillväxtländerna gäller det att på ett klokt sätt hålla tillbaka överhettningstendenserna. I Euroområdet är situationen splittrad. En del länder i norra Europa utvecklas starkt samtidigt som bytesbalans- och budgetunderskott samt 2 PIIGS-länderna är Portugal, Italien, Irland. Grekland och Spanien

8 Handel med omvärlden Diagram 7. Sveriges export och import av personbilar 8 Export av varor Vi har i Sverige kommit att bli vana vid att varuexporten utvecklar sig positivt år från år. Effekterna av att världshandeln totalt kom att minska i volym under 29 som en följd av den internationella finanskrisen drabbade också exporten från Sverige. Mellan 28 och 29 minskade den svenska varuexporten med runt 24 miljarder kronor i löpande priser eller närmare 17 procent. Under förra året, 21, återhämtades en del av nedgången. Volymmässigt förväntar vi oss dock inte att vi har återtagit hela tappet förrän i slutet av 211 eller början av 212. Då varuexporten ligger på en nivå motsvarande halva BNP är återverkningarna på den totala ekonomin stora. Diagram 6. Världshandeln och världens industriproduktion. Index: 2=1 2= M1 25M5 Källa: ReutersEcowin. Världshandel Industriproduktion 25M9 26M1 26M5 26M9 27M1 27M5 27M9 28M1 28M5 28M9 29M1 29M5 29M9 21M1 21M5 21M9 Det stora tappet i exportvolym och -värde drabbade främst metallindustrivaror, som motorfordon, och investeringsvaror. I bägge dessa fall minskade exporten 29 med mer än 25 procent. Skogsindustrivaror och konsumtionsvaror klarade sig betydligt bättre. Den statistik som finns tillgänglig hittills för 21 tyder på att de sektorer som drabbades hårdast också har haft den kraftigaste rekylen M7 27M9 27M11 Källa: SCB 28M1 28M3 28M5 28M7 28M9 28M11 29M1 29M3 29M5 29M7 29M9 29M11 Export 21M1 21M3 21M5 Import Exporten av personbilar halverades under finanskrisen. Denna sektor har trots en viss återhämtning inte gjort samma rekyl som andra delar av verkstadsindustrin. Detta visas i diagrammet ovan (blå linje). I detta diagram finns även inlagt importen av personbilar (röd linje). Importen drabbades också av finanskrisen men har återhämtat sig betydligt snabbare och är tillbaka till nivåerna före krisen. Importen är nu volymmässigt större än exporten. Utvecklingen tyder på en svängning i konsumenternas preferenser när det gäller vilka personbilar de väljer. När det gäller utvecklingen framöver förefaller de positiva signalerna överträffa de negativa. Från Exportrådets Exportchefsindex från fjärde kvartalet 21 kan utläsas att både de stora företagen och de små och medelstora dito tror på en ökad exportförsäljning framöver. Mer än hälften av företagen pekar på förbättrat nuläge och framtidsförväntningar under det fjärde kvartalet. Andelen är dock något lägre än under kvartalet före. Mer än hälften av företagen anger också att de tror på förbättrade marginaler kommande kvartal. Den svenska exporten framöver är naturligt avhängig av den internationella konjunkturen. Det är vår bedömning att de svenska företagen har skaffat sig goda förutsättningar för att delta på de nya marknader som växer snabbast. De pågående stora investeringar som sker främst i 21M7 21M9 21M11-7 -

9 Asien gynnar både gruvor och stålverk, men även producenter av investeringsvaror. På längre sikt är det viktigt att fler producenter av konsumtionsvaror skruvar upp sina ambitioner att lyckas på fler marknader. En del av de svenska varumärken på konsumtionssidan som etablerar sig på nya marknader skapar inkomster till Sverige, men det resulterar inte i några effekter på sysselsättningen här. Dessa inkomster är exempel på det som kallas merchanting och mer om detta i avsnittet om tjänstehandel. Diagram 8. Varuexport, varuimport och handelsbalans MSEK Källa: SCB Import av varor import totalt, mkr export totalt, mkr handelsnetto, mkr MSEK På samma sätt som exporten tog stryk av finanskrisen fick varuimporten genomgå en kraftig nedgång under 29. Procentuellt var nedgången i stort sett i samma storleksordning som exportens. För alla varugrupper registrerades minskad import mätt i volym. Export och import förefaller följa varandra rätt väl. Ur detta perspektiv är de slutsatser som dras i en nyligen publicerad rapport från Kommerskollegium 3 föga förvånande, men ändå intressanta. 3 Made in Sweden? Ett nytt perspektiv på relationen mellan Sveriges export och import, Kommerskollegium 21:6 Den viktigaste slutsatsen i rapporten handlar om att den fragmentisering av produktionen som har utvecklats globalt, för Sveriges del har medfört att en tredjedel av innehållet i den svenska exporten först importerats till Sverige som insatsvaror. Importens andel av Sveriges exportvärde uppgick 1995 till 3 procent för att 25 ha ökat till 33,5 procent. Studien visar att de varuproducerande företagen är beroende av import i större utsträckning än de tjänsteproducerande företagen. Medan endast en (el, gas och vatten) av sexton varusektorer hade en importandel lägre än 2 procent, så hade enbart en (transport och stödtjänster till transport) av åtta tjänstesektorer en importandel över 2 procent 25. Under den undersökta tidsperioden, , hade importinnehållet ökat i alla sektorer undantaget två (databehandlingstjänster m m samt textilvaror, kläder, läder och lädervaror). De slutsatser som Kommerskollegium kommer fram till stöds av de resultat som redovisas i en en input-output-analys av den svenska ekonomin 1995, 2 och Tjänstehandel Det är svårare att få en bra bild av tjänstehandeln över gränserna än det är för varuhandeln. Detta beror framför allt på att varuhandeln traditionellt registreras i tulldeklarationer, vilka sammanställs och därigenom ingår som ett viktigt underlag till statistiken. Tjänstehandeln kan sägas vara indelad i tre delar: transporter, resevaluta (turism och affärsresor) och övriga tjänster. Merchanting är en teknisk term inom handeln som fått allt större betydelse på totalen. Tre viktiga områden handlar om: (1) att företag med global tillverkning flyttar överskott dit 4 En input-output-analys av svensk ekonomi, Ekonomisk Debatt nr 8, 21, sid

10 ägarna slutgiltigt vill få utdelning på sina investeringar; (2) att företag inom främst detaljhandelsområdet köper och säljer varor globalt, med samma behov/önskan om att ta hem överskott till koncernernas huvudkontor; (3) att företag helt enkelt handlar upp varor och säljer de vidare och tar hem mellanskillnaden. För Sverige som land ökar dessa intäkter dramatiskt i betydelse i takt med att stora svenska kedjor som H&M och IKEA öppnar fler varuhus utomlands och tar hem överskott efter det att behov av återinvesteringar är tillgodosedda. Totalt sett kommer merchanting att öka i betydelse för Sverige. Mellan 23 och 29 ökade både transportinkomster och transportutgifter med drygt 5 procent. Resevalutainkomsterna (vad utlänningar spenderar i Sverige under besök) fördubblades under samma tid medan resevalutautgifterna (vad svenskar spenderar utomlands) steg med 4 procent. Övriga tjänsteinkomster steg med knappt 9 procent medan övriga tjänsteutgifter ökade med 5 procent. Värdet av den totala tjänsteexporten motsvarade 29 drygt 47 procent av värdet av varuexporten. Motsvarande siffra för tjänsteimporten i relation till varuimporten var 41 procent år 29. tjänstehandeln med utlandet har sedan några år in på 2-talet bidragit positivt till BNP. För den svenska ekonomin var tjänstenettot 29 för första gången större än varunettot. Det betyder också att det positiva bidraget från tjänstehandeln över gränserna till BNP var större än motsvarande positiva bidrag från varuhandeln över gränserna. Tabell 3. Export och import Export, varor, % 15, 8,5 6, Import, varor, % 21,5 1,5 7,5 Handelsbalans, mdkr Export, tjänster, % 3,5 6,5 6,5 Import, tjänster, % 2, 8,5 8,5 Bytesbalans, mdkr Källa: SCB, Konjunkturinstitutet, egna beräkningar Detta är i huvudsak effekten av en långsiktig utveckling, men den har accelererat under krisen då handeln med varor över gränserna pressats hårt både volym- och prismässigt. Långsiktigt förefaller möjligheterna vara större att ta ut bra priser i tjänsteexporten än för varuexporten. Bytesbalans Sveriges handel med omvärlden har sedan länge bidragit positivt till den svenska bruttonationalprodukten. Under finanskrisen har handelsbalansen kontinuerligt varit positiv. Även - 9 -

11 Produktion och produktivitet Efter fem kvartal med negativ tillväxt blev BNP-tillväxten positiv under 21 års första kvartal. Därefter har två mycket gynnsamma kvartal befäst bilden av att svensk ekonomi befinner sig i en stark återhämtningsfas. Dels är detta en naturlig effekt av den rekordsnabba nedgången under 29, då ekonomin krympte med 5,3 procent. Dels har många företag, i ljuset av de positiva framtidsutsikterna, valt att fylla på lagren igen. Det innebär att produktionen under 21 ökade mer än underliggande efterfrågan. I år och nästa år kan vi inte förvänta oss samma positiva bidrag till BNPtillväxten. Enligt den säsongsrensade statistiken, som på ett mer följsamt sätt fångar in konjunkturella förändringar, blir bilden likartad. Här dock med skillnaden att nedgången i ekonomin bromsade upp något tidigare och att en vändning kunde skönjas redan i mitten av 29. Förklaringen till den här utvecklingen är att efterfrågan på svenska exportprodukter har ökat i omvärlden och att den inhemska ekonomin har stärkts ytterligare. Uppräknad i årstakt har tillväxten under de två senaste kvartalen uppgått till mer än åtta procent per kvartal. Detta är självklart inte hållbart på lite sikt, men tydliggör den kraft som svensk ekonomi för tillfället besitter. Finanskrisen blev en industrikris. När det globala finansiella systemet var på väg att fullständigt rasa samman minskade den globala efterfrågan på industriprodukter mycket snabbt. Svensk industri, med tyngdpunkten på investeringsvaror, drabbades hårt. Under 29 minskade produktionen med närmare 2 procent. Spridningen mellan olika industribranscher var dock betydande. Mellan tredje kvartalet 28 och motsvarande kvartal året efter minskade produktionen i fordonsindustrin med 45 procent samtidigt som den ökade med 1,4 procent i livsmedelsbranschen. Byggsektorn föll snabbt under 28. Därefter har återhämtningen gått snabbare än vad som tidigare kunde förutses. Tillväxttalen under de senaste kvartalen har varit väldigt höga. Finanskrisen fick aldrig något kraftigt grepp om tjänstesektorn, även om spridningen inom denna sektor var betydande. Många av de företag som drabbades av krisen, inte minst de som levererar insatser till industrin, valde att behålla delar av den personalstyrka som kortsiktigt inte behövdes i produktionen. Med ett bättre utgångsläge är de senaste kvartalens rekyleffekt inte lika påtaglig i tjänstesektorn som inom framför allt industrin. Diagram 9. BNP-tillväxt i Sverige, kalenderkorrigerad och säsongsjusterad kvartalsstatistik 1, procentuell förändring 5,, -5, -1, -15, 21K1 21K3 22K1 22K3 23K1 23K3 24K1 24K3 25K1 25K3 26K1 26K3 BNP, samma kvartal föregående år BNP, föregående kvartal uppräknat till årstakt 27K1 27K3 28K1 28K3 29K1 29K3 21K1 21K3-2, Källa: SCB - 1 -

12 Diagram 1. Tillväxt i olika sektorer av svensk ekonomi, kalenderkorrigerad kvartalsstatistik procentuell förändring 25, 2, 15, 1, 5,, -5, -1, -15, -2, -25, 21K1 21K3 22K1 Källa: SCB 22K3 Industrin Bygg 23K1 23K3 Tjänstesektorn 24K1 24K3 25K1 Riksbankens företagsintervjuer bekräftar bilden av det goda stämningsläget i svensk ekonomi. De största företagen i Sverige rapporterar att konjunkturen har stärkts och att kommande halvår kommer att utvecklas positivt. I förhållande till september 21 anser företagen att riskerna har minskat något och en större andel avser att höja priserna. Lönsamheten har förbättrats och många företag är nöjda med vinstläget. Utsikterna för de kommande kvartalen är fortsatt positiva, men en mättnadsnivå närmar sig. Inkommande statistik indikerar att tillväxten under fjärde kvartalet inte har mattats av. Även om vi kan se en svag nedgång av industriproduktionen i december i förhållande till november fortsätter produktionen att växa under fjärde kvartalet i förhållande till det tredje. Produktionen ökar snabbast i de branscher där nedgången var som störst under K3 26K1 26K3 27K1 27K3 28K1 28K3 29K1 29K3 21K1 21K3 procent i förhållande till motsvarande månad föregående år. Detaljhandeln har utvecklats mycket starkt under det senaste halvåret. Under de senaste månaderna ser vi en något svagare tillväxt, om än på en fortsatt gynnsam nivå. Framåtsyftande indikatorer, bland annat Konjunkturinstitutets (KI) barometer, visar att de positiva omdömena om framtiden håller i sig. Mot detta står att tillväxten under 21 till en betydande del drevs av lagerförändringar. Det talar för att produktionen kommer att växa snabbt även framöver, men att det kommer att ske på en lägre nivå. De rekordhöga framtidsomdömena som näringslivet ger uttryck för i KIs barometer är väl förankrad i näringslivets olika delar. Samtidigt är tolkningen av dessa nettotal inte självklar. En snabb förbättring behöver inte betyda att framtiden är ljus, utan bara att framtiden blir ljusare än den period som precis har passerats. Den historiskt stora skillnaden mellan konfidensindikatorn 5 och företagens bedömning av det nuvarande efterfrågeläget kan vara ett uttryck för just denna problematik. Tjänsteproduktionsindex visar att produktionen under fjärde kvartalet fortsatte att växa snabbt. Uppräknat i årstakt var tillväxten 4 procent. Särskilt snabb var produktionsökningen i utbildningsväsendet och partihandeln. För helåret var tillväxten högst i motorhandeln. Efter en förhållandevis svag inledning av 21 växte restaurangbranschen i december med 3,8 5 Konfidensindikatorn sammanfattar läget och förväntningarna om framtiden i en bransch. Barometerindikatorn visar det aktuella stämningsläget i svensk ekonomi där 1 motsvarar ett normalläge

13 Diagram 11. Konjunkturinstitutets konfidensindikator, näringslivet, säsongsjusterat samt företagens bedömning av efterfrågeläget, nettotal M4 23M8 23M12 24M4 24M8 24M12 25M4 25M8 25M12 26M4 26M8 26M12 27M4 27M8 Konfidensindikatorn, näringslivet Efterfrågeläget Källa: Konjunkturinstitutet Hur ser framtidsutsikterna ut för industrin? Efter de senaste kvartalens snabba rekyl, framdriven av en snabbt ökande global efterfrågan, kommer en avmattning. Det är rimligt efter en period med snabb tillväxt. Men omvärldens efterfrågan på svenska industriprodukter kommer alltjämt att ligga på en förhållandevis hög nivå under kommande år, kanske någonstans kring 7 procent per år. Av de framåtsyftande indikatorerna har Industrins inköpschefsindex (PMI) mattats av något under det senaste halvåret, men ligger fortfarande på en rekordhög nivå. Det visar att en betydande majoritet av inköpscheferna har positiva förväntningar om framtiden. En förklaring till detta är att orderingången successivt har förbättrats sedan mitten av 29. Det handlar inte om någon dramatisk ökning, men var i november 21 nästan på samma nivå som 25. Diagram 12. Industrins inköpschefsindex (PMI) och industrins orderingång (25 = 1) M1 27M3 27M5 PMI (vänster) Orderingång (höger) 27M7 27M9 27M11 28M1 28M3 28M5 Källa: ReutersEcowin och SCB. 28M7 28M9 28M11 29M1 29M3 29M5 29M7 27M12 29M9 28M4 29M11 28M8 21M1 28M12 21M3 29M4 21M5 29M8 21M7 29M12 21M9 21M4 21M11 211M1 21M M Även om orderingången har förbättrats inom industrin behöver det inte betyda att företagen är nöjda med orderstocken. Av KIs barometer framgår just det att en stor majoritet av företagen är nöjda med orderingången samtidigt som nulägesomdömet av orderstocken är mindre positivt, även om det ligger någonstans kring genomsnittet för det senaste decenniet. Förväntningarna om den framtida produktionen har legat på en hög nivå under det senaste året och ännu går det inte skönja någon trendmässig försvagning. Men det kommer att ske i takt med att allt fler industriföretag närmar sig produktionsnivåerna före krisen. Diagram 13. Konjunkturinstitutets barometer, industrin, nettotal nettotal M1 2M7 21M1 21M7 22M1 22M7 23M1 Orderingång, nuläge Orderstock, nuläge 23M7 24M1 24M7 Produktionsvolym, förväntningar 25M1 Källa: Konjunkturinstitutet Produktivitet och arbetade timmar Efter perioden av jobblös tillväxt under åren efter millennieskiftet tog sysselsättningen fart under den senare delen av 25 och 26. På detta sätt övergick konjunkturen i ett mer moget stadium, med en förbättrad arbetsmarknad och lägre produktivitetstillväxt. När sedan finanskrisen slog till minskade efterfrågan på företagens produkter snabbare än vad de hade möjlighet att anpassa personalstyrkan till. Därför blev produktivitetstillväxten kraftigt negativ i näringslivet under 29, även om omställningen av personalen inom framför allt industrin många gånger gick mycket snabbt. Till detta kommer att många tjänsteföretag inom framför allt tjänstesektorn valde att 25M7 26M1 26M7 27M1 27M7 28M1 28M7 29M1 29M7 21M1 21M7 211M1-12 -

14 behålla personal, trots att de för tillfället inte hade tillräckligt med arbetsuppgifter att utföra. Tillsammans med den enorma snabbhet som finanskrisen lamslog världsekonomin med, har detta inneburit att svensk ekonomi precis har lämnat den mest ogynnsamma perioden i termer av produktivitet i modern tid. Givet en viss utveckling av BNP innebär en mer positiv utveckling än förväntat på arbetsmarknaden att produktiviteten utvecklas sämre än förväntat. Under det senaste året har produktivitetstillväxten återigen tagit fart. Det är ett resultat av konjunkturuppgången. När produktionen tar fart finns det redan anställda på företagen som kan möta denna växande efterfrågan. När den här konjunktureffekten ebbat ut kommer produktivitetstillväxten att återgå till en mer konjunkturellt neutral ökningstakt. Det kommer att ske under kommande år, med 21 som det år med den högsta produktivitetstillväxten under denna konjunkturcykel. Hur snabbt detta kommer att ske är svårt att bedöma, men under 211 kommer produktivitetstillväxten sannolikt bli något lägre än under 21. Produktionen går in i en lite lugnare fas samtidigt som sysselsättningen fortsätter att öka. Vår bedömning är att produktivitetstillväxten i näringslivet hamnar kring 3 procent i år och något lägre 212. Diagram 14. Produktivitetstillväxt i näringslivet och industrin, kalenderkorrigerad kvartalsstatistik p r o c e n t K K K K K K K K K K K K K K K K K K K K K K K K K K K K K K K K K K K K K K K 3 Näringslivet Industrin Källa: SCB Vid ingången till finanskrisen ökade för första gången på närmare tio år produktiviteten (om än i lägre takt än genomsnittet över tid) och arbetade timmar samtidigt inom industrin. Det var ett tydligt tecken på att konjunkturen befann sig i en mogen fas. När många industriföretag var redo att öka personalstyrkan slog finanskrisen till. Att efterfrågan försvann så snabbt som den gjorde innebar att den konjunkturella produktivitetsnedgången blev mest påtaglig inom industrin. Under 29 var produktivitetstillväxten negativ, -7,5 procent. Den omstrukturering som snabbt följde i industriföretagen innebar dock att antalet arbetade timmar också sjönk snabbt. Denna anpassning var särskilt tydlig under 29, då arbetade timmar minskade med mer än 11 procent. Under de två senaste kvartalen har trenden vänt och antalet arbetade timmar har ökat något. Trots den snabba anpassningen av personalstyrkan valde en del industriföretag att behålla en del anställda som för tillfället inte behövdes för att möta efterfrågan. De så kallade krisavtalen bidrog till detta. Men det innebär också att produktionen i en första konjunkturfas kan öka utan att öka arbetsinsatsen eller att den ökade arbetsinsatsen ligger långt under produktionsökningen. Den här processen förklarar varför produktivitetstillväxten i genomsnitt har ökat med drygt 11 procent per kvartal under 21. Av diagram 14 framgår också att vi ännu inte har sett en vikande trend. Men den kommer och frågan är till vilken långsiktig ökningstakt industrins produktivitetstillväxt kommer att röra sig. Vår bedömning är att det i dagsläget inte är möjligt att säga om de höga produktivitetstalen under den senare delen av 199-talet och under den första halvan av 2-talet kommer att bestå. Vissa faktorer talar för att det kanske var en historiskt unik period, men å andra sidan lär globaliseringstrycket fortsätta att vara hårt och finanskrisen har sannolikt påverkat de relativt sett lågproduktiva företagen mer än de högproduktiva. Vår bedömning är att industrins produktivitetstillväxt successivt kommer att

15 mattas av under prognosperioden och att 211 blir bättre än 212. Diagram 15. Tillväxt i arbetade timmar, näringslivet och industrin, kalenderkorrigerad kvartalsstatistik K1 21K3 22K1 22K3 23K1 23K3 24K1 24K3 25K1 25K3 26K1 26K3 27K1 27K3 28K1 28K3 29K1 29K3 21K1 21K3 Diagram 16. Produktions- och produktivitetsnivåer, näringslivet och industrin förädlingsvärde Produktionsnivå, näringsliv Produktionsnivå, industrin Produktivitetsnivå, näringsliv Produktivitetsnivå, industrin förädlingsvärde per timme Näringslivet Industrin Källa: SCB, egna beräkningar Källa: SCB Nivå kontra förändring I efterdyningarna av finanskrisens effekter på svensk ekonomi har vi sett att tillväxttalen vad gäller BNP och produktivitet uppvisar i vissa fall rekordhöga nivåer. Det är en reaktion på det rekordsnabba fallet i slutet av 28 och i början av 29. Därmed är det lätt att förblinda sig på den uppgång vi nu ser, men glömma utgångsläget. I nivåtermer har svensk ekonomi en bit kvar till nivåerna före finanskrisen. Med den höga tillväxten under 21 har dock svensk ekonomi snabbare än väntat närmat sig nivåerna före krisen. Det gäller också industrin. Inom maskinindustrin, den kanske mest centrala delen av industrin, är vägen tillbaka inte obetydlig. Den höga produktivitetstillväxten 21 innebär dock inte heller att produktivitetsnivån i vare sig näringslivet eller industrin ännu är tillbaka på 27 års nivåer. I och med att tillväxten förväntas vara gynnsam även under 211 och 212 kommer svensk ekonomi inom en snar framtid passera de produktions- och produktivitetsnivåer som förelåg före krisen

16 Investeringar Under 21 kom investeringarna igång och kommer under 211 att utvecklas mycket starkt till en nivå över den vi hade före krisen. 211 blir ett toppår och det mesta talar för att ökningstakten avtar något 212. I samband med krisen rasade investeringarna, bland annat som en följd av att det blev betydligt svårare att hitta finansiering. 28 blev ett svagt år, och 29 gav krisen full effekt; investeringarna minskade med 16,3 procent jämfört med 28. Näringslivet stod för det stora fallet, medan investeringarna inom stat och kommun inte alls minskade lika mycket. Fallet var särskilt stort för transportinvesteringarna, men även maskinoch bostadsinvesteringarna minskade dramatiskt i volym. Byggbranschen minskade mest av alla mellan 28 och 29 ett fall på hela 35 procent. Tillverkningsindustrin, transportbranschen, företagstjänster, fastighetsförvaltning samt utbildning och hälsovård tappade mellan 2 och 3 procent av investeringsvolymen. Post och tele, handel och småhusinvesteringar minskade något mindre. Energiföretag samt kredit och försäkring var branscher som mer eller mindre kunde behålla samma nivå under 29 som året innan. 21 inleddes svagt men sedan kom investeringarna igång. Kapacitetsutnyttjandet ökade markant inom tillverkningsindustrin under 21. Lönsamheten steg successivt under året, vilket ger större möjligheter att investera. Diagram 17. Tillverkningsindustrins investeringar och kapacitetsutnyttjande mdr kr 3, 25, 2, 15, 1, 5,, 28K1 28K2 28K3 28K4 29K1 29K2 29K3 29K4 21K1 21K2 21K3 Källa: SCB utfall investering NR kapacitetsutnyttjande SCB Främst bidrog transport, bygg och företagstjänster till uppgången under årets tre första kvartal. Under tredje kvartalet 21 ökade investeringarna med 11,2 procent, vilket var en fördubbling av ökningen i förhållande till andra kvartalet. För ett par branscher höll de positiva förväntningarna i sig under fjärde kvartalet. Framför allt är det bygg och företagstjänster som i SCBs investeringsenkät från oktober pekar på ett mycket positivt resultat för 21. Bland övriga branscher har förväntningarna skruvats ned sedan investeringsenkäten i maj. Industrin reviderade ner sin prognos, vilket ger stor effekt på hela näringslivet. KIs barometer från januari 211 tyder på fortsatt uppgång i slutet av 21. Industrin ser nu mer stabil ut då både orderingång och produktionsvolym successivt har stärkts. Även för fastighetsförvaltning stärktes orderingången i slutet av året. Industrins bidrag blev sammantaget svagt under 21. Den tröga starten i början av året och det faktum att förväntningarna om investeringar avtog i nästan alla branscher mot slutet av året, gör att vi bedömer att utfallet för 21 blir en ökning av investeringarna med 5,1 procent procent Vad händer 211? För 211 är företagens egna förväntningar på investeringarna högre. Enligt SCBs investe

17 ringsenkät räknar industrin med en 1-procentig ökning under 211. Diagram 18. Investeringsenkät okt 21, löpande priser, mkr Tillverkningsindustri Källa: SCB El-, gas- och värmeverk Vatten, rening o avfall Byggindustri Handel; Uthyrning och fordonsservice stödtjänster Förväntningarna inom tjänstesektorerna är inte lika positiva för 211. Företagsnära tjänster, som investerade starkt under 21, väntar sig nu en mindre nedgång, detsamma gäller bank och försäkring. Transportsektorn och varuhandeln ser dock framför sig smärre uppgångar. Inom byggindustrin ligger förväntningarna på en hygglig ökning av investeringsvolymen, medan man inom energisektorn är något mindre positiv. I KIs senaste barometer tycks förväntningar inför framtiden vara mer positiva för de privata tjänstenäringarna än vad investeringsenkäten indikerar. Både finansverksamhet och företagsnära tjänster har ökat sedan oktober. Tillverkningsindustrins sammanvägda indikator har stärkts och produktionsvolymerna och orderingången väntas öka. Byggindikatorn har stigit. Transportmedelsindustrins konfidensindikator är splittrad mellan olika branscher medan varuhandeln enligt barometern, precis som investeringsenkätens prognos indikerar, pekar uppåt. Sammantaget har lönsamheten förbättrats i näringslivet och efterfrågan stigit. Vi tror att industrin överträffar det investeringsenkäten visar för 211 och kommer att hamna på mer än 1 procent, att företagsnära tjänster ligger på samma nivå och övriga sektorer ungefär som enkäten förutspår. Totalt Sammantaget innebär det att vi tror att investeringarna 211 ökar med 11,2 procent. Investeringarna utvecklas fortsatt positivt men håller inte samma takt som 211, utan stiger långsammare 212 med 8,9 procent. En rad faktorer tyder på att investeringsviljan håller i sig. Dessa är: Starka förväntningar på konjunkturen Konfidensindikatorn har klättrat stadigt under hela 21 och ligger nu på 32 för hela näringslivet. Privata tjänstenäringar ligger betydligt över detta, bygg och handel ligger på 19 respektive 27 medan tillverkningsindustrin drar ner genomsnittet. Konfidensindikatorn för tillverkningsindustrin är dock på väg uppåt. De största skillnaderna sedan decemberbarometern finns inom bygg och inom tillverkningsindustrin som båda redovisar högre förväntningar. Privata tjänstenäringar ligger på en stabilt hög nivå. Hyra i avvaktan på en stabilare konjunktur Leasingverksamheten investeringarnas bemanningsföretag ökade under 21, vilket bör ses som ett tecken på att det finns ett behov av att öka investeringarna, men att osäkerheten om framtiden gör att man åtminstone tillfälligt väljer andra lösningar. Konfidensindikatorn för motsvarande branscher pekar i samma riktning; uthyrningsfirmor och personaluthyrning ligger i på en annan nivå, mycket högre än den sammanvägda konfidensindikatorn för näringslivet som helhet. Finansieringsmöjligheter Under 21 har företagen upplevt det lättare att finansiera verksamheten. Nu tycker 8 av 1 företag som har svarat på konjunkturbarometern att finansieringsmöjligheterna är normala. Bland dem som tycker att det är svårt att få finansiering är orsakerna ungefär som tidigare; att det är svårt att få banklån. Något färre än tidigare anger finansiering via eget

18 kapital som en orsak till finansieringsproblemen. Orderingång och lönsamhet Ordertillväxten inom industrin är fortsatt stark och man är i stort sett nöjd med orderstockens storlek. Även inom bygg har orderläget förbättrats, men volymerna anses fortfarande otillräckliga. Stora delar av den privata tjänstesektorn har ett ganska dåligt orderläge, även om klara undantag finns. Det finns dock stora förväntningar när det gäller efterfrågeläget nästa år. Generellt sett har efterfrågan stigit inom näringslivet (exkl bygg) men från mycket låga nivåer. Detsamma gäller lönsamheten. Det finns också ett antal tänkbara negativa faktorer som kan bromsa utvecklingen. Här återfinns: Brist på personal Hotet om personalbrist i några branscher utgör en risk för produktionen, lönsamheten och därmed för att investeringar skjuts på framtiden. KIs konfidensindikator visar på en stigande arbetskraftsbrist och Arbetsförmedlingens undersökning likaså (mer om denna i arbetsmarknadsavsnittet). Personalchefsindex, PCI, visar att förväntningarna på sysselsättningen i företagen har gått från -12 till 16 på ett år. KIs barometer pekar i samma riktning. Ränteförväntningar Ett annat riskmoment är att Riksbanken justerar sin räntebana uppåt. Idag ser företagen goda lånemöjligheter, men en utveckling som innebär högre ränta än förväntat kan ändra möjligheterna att finansiera nya investeringar med lån. Även dagens förväntade räntehöjningar ökar kostnaderna och skulle kunna medföra en återhållsamhet när det gäller investeringar. Så länge lönsamheten ser god ut, bedömer vi att investeringarna inte kommer att påverkas negativt av en mindre ökning av räntorna. Något om branschutvecklingen Bygg ökar Förväntningarna inom byggbranschen har enligt KI stigit avsevärt det senaste kvartalet. Arkitekter och tekniska konsulter redovisar en mycket stark indikator även om efterfrågeläget och orderstocken har dämpats något mot slutet. Orderläget har förbättrats, men volymerna är enligt byggföretagen fortfarande otillräckliga. Även byggproduktionen har ökat betydligt och förväntningarna på ytterligare produktionsökning är hög. Bristen på arbetskraft inom byggindustrin kan dock ha en dämpande effekt på produktionen. Branschen har en stark tro på fortsatt hög ordertillväxt under början av 211. Detta, tillsammans med stigande anbudspriser, stärker lönsamheten och lägger grunden för ökade investeringar de närmaste åren. Under 21 ökade bostadsinvesteringarna kraftigt. Bostadsverket redovisar i sin prognos att årstakten för bostadsbyggandet ökade med trettio procent från årsskiftet 29 till juli 21. Flerbostadshus ökade mest. Prognosen över antalet påbörjade bostäder förväntas öka med 5 procent mellan 29 och 211 (se diagram). Diagram 19. Prognos över bostadsbyggandet påbörjade Källa: Boverket Flerbostadshus Småhus Ombyggnation Totalt prel En allmän återhämtning i ekonomin, låga räntor och möjligheten till avdrag för renoveringar bidrar positivt till ökade bygginves

19 teringar. Inom storstadsregionerna drar dessutom den stora efterfrågan på bostäder upp investeringsvolymerna. Orkar industrin vara med och dra? Mycket hänger på om industrin orkar lyfta sig och bidra till ett positivt utfall när det gäller investeringsvolymerna. En faktor som talar för det är att industrins kapacitetsutnyttjande har ökat kraftigt under hela 21. Ordertillväxten inom industrin är fortsatt stark och överlag är man nöjd med orderstockens storlek. Produktionsvolymerna har ökat inom i stort sett alla delar av industrin och är nu uppe på närmare 89 procent av produktionskapaciteten. Både ordertillväxten och produktionen förväntas dessutom öka det närmaste kvartalet. Lönsamheten för tillverkningsindustrin har förbättrats och nu tre av fyra företag att den är tillfredsställande eller god. Även om förväntningarna inom många branscher släpar efter, så har de flesta industribranscher hämtat sig från krisårens bottennoteringar. Den kraftiga återhämtning som har skett under 21 talar för att många industriföretag successivt kommer närmare den punkt då nyinvesteringar måste göras för att kunna öka produktionen ytterligare. Privata tjänster håller fortsatt hög takt Trots en mycket hög konfidensindikator har den privata tjänstesektorn en haltande orderingång. Datakonsulter och fastighetsförvaltning har ett mycket bra orderläge medan finansiell verksamhet och andra typer av konsulttjänster uppger ett betydligt sämre orderläge. Efterfrågan förväntas dock vara stark det närmaste kvartalet. har stärkts, liksom efterfrågan och förväntad orderingång. När det gäller konsulttjänster ser det relativt mörkt ut, medan andra företagsnära tjänster har gått svagt men har starka förväntningar framåt. Totalt sett har indikatorn för privata tjänstenäringar varit jämn och hög under det senaste halvåret. Lagerförändringar Lagrens storlek minskade dramatiskt under 29 med 46,7 miljarder kronor, den största minskningen på 3 år. Under 21 har lagren byggts på, men då inriktningen på lean production sprider sig inom näringslivet har uppbyggnaden av lager varit relativt modest. KIs barometer visar nu att företagen inom handeln och tillverkningsindustrin bedömer att lagren är tillräckligt stora. Att andra prognosbedömare lämnar dramatiskt olika bedömningar av hur lagren utvecklas framöver, visar enbart på svårigheterna att bedöma lagrens utveckling. Vår bedömning av lagerinvesteringarna är därför, med undantag för uppbyggnaden under 21, att lagren inte förändras dramatiskt under 211. Under 212 gör vi bedömningen att lagren inte ger något bidrag till BNP. Den samlade investeringsprognosen framgår av tabell 4. Tabell 4. Sammanfattning av investeringsprognosen, procentuell förändring Fasta bruttoinvesteringar 5,1 11,2 8,9 Lager 1,2,2, De positiva förväntningarna som investeringsenkäten indikerade i höstas förstärks av barometerindikatorerna de senaste månaderna. Två branscher drog ner bedömningarna i enkäten men visar uppåtgående tendenser i barometern: Konfidensindikatorn för bank och försäkring

20 Löner Det finns flera källor som mäter löneökningar och flera metoder att göra detta, beroende på syftet med mätningen. Detta avsnitt använder sig i huvudsak av konjunkturlönerna från Medlingsinstitutet. Dessutom görs en jämförelse med Unionens egen statistik 6. Den stora skillnaden mellan källorna är att konjunkturlönerna bygger på lönesummor och är månatlig medan Unionens lönestatistik bygger på individinsamlingar en gång per år, där datan strukturrensas med avseende på förändringar i ålders-, yrkes- och arbetstidsförändringar, så kallad SÅYA-rensning. Branschbegreppen skiljer sig också åt, då konjunkturlönerna utgår från den offentliga statistikens SNI-koder medan Unionens statistik bygger på avtalsområdestillhörighet. Överensstämmelsen är inte fullständig, vilket försvårar jämförbarheten. Som exempel på skillnader mellan SNI-koder och avtalskoder kan nämnas Unionens avtalsområde Teknikföretagen. Unionens medlemmar inom detta område finns till 75 procent inom tillverkningsindustri och 25 procent inom tjänstebranscher om man ser till de branschkoder som återfinns i den officiella lönestatistiken. När löneutveckling mäts är det viktigt att beakta en längre period. Detta gäller särskilt när jämförelser mellan branscher ska göras. Olika källor utgår från skilda mätpunkter och i vissa fall har en lönerevision inte avslutats då statistiken insamlats. Branschers avtal skiljer sig åt där några är framtunga och andra baktunga. Det kan även förekomma att lönerevisionspunkter läggs ihop eller flyttas. Allt detta kräver en viss försiktighet vid tolkningen av siffrorna. 6 Unionen har både partsgemensam lönestatistik samt egeninsamlad statistik för de områden där partsgemensam lönestatistik saknas. Löneökningar i näringslivet under 2-talet Från år 2 fram till år 21 visar konjunkturlönestatistiken på en årlig löneutveckling i näringslivet på 3-4 procent. Statistiken för 21 visar på lägre löneökningar och för perioden januari-november 21 är det preliminära utfallet 2,4 procent. Löneökningarna är högre under det första kvartalet än under resten av året. Detta beror på att många avtal löpte ut i mars 21 och att nya lokala avtal tecknades på betydligt lägre nivåer. 7 Unionens lönestatistik visar på samma bild som konjunkturlönerna. En löneutveckling som under 2-talet låg på en ganska stabil löneökningstakt kring 3-4 procent med en genomsnittlig löneökningstakt på cirka 3,5 procent. Ur ett individperspektiv visar Unionens lönestatistik att de vanligaste löneökningarna har legat mellan 2-4 procent under hela 2- talet. Diagram 2. Nominell löneökning i näringslivet under 2-talet procent 4,5 4 3,5 3 2, Källa: Medlingsinstitutet 7 Konjunkturlönestatistiken är preliminär fram till och med ett år efter insamlad månad. Vid Medlingsinstitutets presentation av statistik i februari uppgavs att i 75 procent av fallen hade nya löner enligt löneavtal för 21 betalats ut. Det är svårt att i dagsläget säga hur stora förändringar som kommer att ske. Inom industrin vet man exempelvis att vid många företag har revisionerna för 21 och 211 slagits samman med utbetalning 211 utan retroaktivitet. Detta indikerar att det retroaktiva i statistiken inte kommer att bli så stort

Riksbankens Företagsundersökning SEPTEMBER 2013 BÄTTRE STYRFART I VÄNTAN PÅ UPPGÅNG

Riksbankens Företagsundersökning SEPTEMBER 2013 BÄTTRE STYRFART I VÄNTAN PÅ UPPGÅNG Riksbankens Företagsundersökning SEPTEMBER 213 BÄTTRE STYRFART I VÄNTAN PÅ UPPGÅNG Riksbankens företagsundersökning i september 213 Riksbankens företagsundersökning i september 213 tyder på en fortsatt,

Läs mer

Utvecklingen fram till 2020

Utvecklingen fram till 2020 Fördjupning i Konjunkturläget mars 1 (Konjunkturinstitutet) Sammanfattning FÖRDJUPNING Utvecklingen fram till Lågkonjunkturens djup medför att svensk ekonomi är långt ifrån konjunkturell balans vid utgången

Läs mer

Byggbranschen i Stockholm - en specialstudie

Byggbranschen i Stockholm - en specialstudie 2009 : 2 ISSN 1654-1758 Stockholms Handelskammares analys Byggbranschen i Stockholm - en specialstudie Byggindustrin är en konjunkturkänslig bransch som i högkonjunktur ofta drabbas av kapacitetsbegränsningar

Läs mer

Länsfakta Arbetsmarknadsläge och prognos

Länsfakta Arbetsmarknadsläge och prognos 1 (12) 2011-01-05 Länsstyrelsen Gävleborg Landshövdingens stab L Jansson Vecka 1, 2011-01-05 Länsfakta Arbetsmarknadsläge och prognos Inkommande varsel om uppsägningar i Gävleborg på låg nivå trots säsongsmässig

Läs mer

Aktuellt på Malmös bostadsmarknad

Aktuellt på Malmös bostadsmarknad Aktuellt på Malmös bostadsmarknad Stadskontoret Upprättad Datum: Version: Ansvarig: Förvaltning: Enhet: 2008.09.02 1.0 Anna Bjärenlöv Stadskontoret Strategisk utveckling Detta PM avser att kortfattat redogöra

Läs mer

Den svenska ekonomin enligt regeringens bedömning i 2014 års budgetproposition

Den svenska ekonomin enligt regeringens bedömning i 2014 års budgetproposition Sid 1 (5) Den svenska ekonomin enligt regeringens bedömning i 2014 års budgetproposition Regeringens främsta mål för den ekonomiska politiken är tillväxt och full sysselsättning. Av de 24 miljarder som

Läs mer

Stockholmskonjunkturen hösten 2004

Stockholmskonjunkturen hösten 2004 Stockholmskonjunkturen hösten 2004 Förord Syftet med följande sidor är att ge en beskrivning av konjunkturläget i Stockholms län hösten 2004. Läget i Stockholmsregionen jämförs med situationen i riket.

Läs mer

BAROMETERN STOCKHOLMS

BAROMETERN STOCKHOLMS STOCKHOLMS BAROMETERN FJÄRDE KVARTALET 14, 15-2-1. En rapport från Stockholms Handelskammare Byggindustrin väntas nyanställa kraftfullt under första kvartalet 15. Jobbtillväxten har varit god även fjärde

Läs mer

Kostnadsutvecklingen och inflationen

Kostnadsutvecklingen och inflationen Kostnadsutvecklingen och inflationen PENNINGPOLITISK RAPPORT JULI 13 9 Inflationen har varit låg i Sverige en längre tid och är i nuläget lägre än inflationsmålet. Det finns flera orsaker till detta. Kronan

Läs mer

Utvecklingen i den svenska ekonomin ur bankens perspektiv. Jörgen Kennemar

Utvecklingen i den svenska ekonomin ur bankens perspektiv. Jörgen Kennemar Utvecklingen i den svenska ekonomin ur bankens perspektiv Jörgen Kennemar Efter vinter kommer våren... 2 Globala tillväxten en återhämtning har inletts med Asien i spetsen 3 Den globala finanskrisen är

Läs mer

På väg mot ett rekordår på den svenska hotellmarknaden

På väg mot ett rekordår på den svenska hotellmarknaden På väg mot ett rekordår på den svenska hotellmarknaden Utveckling 1-2:a tertialet 2015 Box 3546, 103 69 Stockholm T +46 8 762 74 00 Box 404, 401 26 Göteborg T +46 31 62 94 00 Box 186, 201 21 Malmö T +46

Läs mer

FASTIGHETSÄGARNA SVERIGE RÄNTEFOKUS APRIL 2015 LÅNG VÄNTAN PÅ PLUS- RÄNTOR

FASTIGHETSÄGARNA SVERIGE RÄNTEFOKUS APRIL 2015 LÅNG VÄNTAN PÅ PLUS- RÄNTOR FASTIGHETSÄGARNA SVERIGE RÄNTEFOKUS APRIL 2015 LÅNG VÄNTAN PÅ PLUS- RÄNTOR Sammanfattning Eurozonen växte med drygt 1 procent i årstakt under förra årets sista kvartal. Trots att många såg det som positivt,

Läs mer

Månadskommentar juli 2015

Månadskommentar juli 2015 Månadskommentar juli 2015 Månadskommentar juli 2015 Ekonomiska läget En förnyad konjunkturoro fick fäste under månaden drivet av utvecklingen i Kina. Det preliminära inköpschefsindexet i Kina för juli

Läs mer

Oroligt i omvärlden och stökigt i inrikespolitiken - Hur påverkas byggandet?

Oroligt i omvärlden och stökigt i inrikespolitiken - Hur påverkas byggandet? Byggkonjunkturen 2015 Oroligt i omvärlden och stökigt i inrikespolitiken - Hur påverkas byggandet? FASADDAGEN, MALMÖ BÖRSHUS, 2015-02-05 Fredrik Isaksson Chefekonom Fasaddagen 2015 Makroekonomiska förutsättningar

Läs mer

Sammanfattning. Diagram 1 Barometerindikatorn och BNP

Sammanfattning. Diagram 1 Barometerindikatorn och BNP 7 Sammanfattning BNP-tillväxten i Sverige var tillfälligt stark under tredje kvartalet. Den europeiska skuldkrisen sätter tydliga avtryck i efterfrågetillväxten och konjunkturen vänder nu ner med stigande

Läs mer

Småföretagsbarometern

Småföretagsbarometern 1 Innehåll Småföretagsbarometern... 3 Uppsala läns näringslivsstruktur... 4 Sammanfattning av konjunkturläget i Uppsala län... 4 Småföretagsbarometern Uppsala län... 6 1. Sysselsättning... 6 2. Orderingång...

Läs mer

CATELLA FÖRMÖGENHETSFÖRVALTNING

CATELLA FÖRMÖGENHETSFÖRVALTNING Portföljserie LÅNGSIKTIGT CATELLA FÖRMÖGENHETSFÖRVALTNING - Månadsbrev februari 2012 - VÄRLDEN Det nya börsåret inleddes med en rivstart då världsindex steg med nästan 5% under januari månad. Stockholmsbörsen

Läs mer

Makrofokus. Makroanalys. Veckan som gick

Makrofokus. Makroanalys. Veckan som gick Makroanalys Sverige 27 februari 2012 Patrik Foberg +46 8 463 84 24 Patrik.foberg@penser.se Makrofokus Sven-arne Svensson +46 8 463 84 32 Sven-arne.svensson@penser.se Veckan som gick - Det tyska IFO-indexet

Läs mer

Den svenska industrins konkurrenskraft

Den svenska industrins konkurrenskraft Den svenska industrins konkurrenskraft Augusti 2015 Under den senaste dryga 15-årsperioden ha arbetskraftskostnaderna i den svenska industrin ökat mer än genomsnittet för konkurrentländerna. Skillnaden

Läs mer

Några lärdomar av tidigare finansiella kriser

Några lärdomar av tidigare finansiella kriser Några lärdomar av tidigare finansiella kriser KAPITEL 1 FÖRDJUPNING Hittills har den finansiella orons effekter på börskurser och r äntor på företagsobligationer varit mindre än vid tidigare liknande p

Läs mer

Investment Management

Investment Management Investment Management Konjunktur Räntor och valutor Aktier April 2011 Dag Lindskog +46 70 5989580 dag.lindskog@cim.se Optimistens utropstecken! Bara början av en lång expansionsperiod Politikerna prioriterar

Läs mer

Det ekonomiska läget och inriktningen för budgetpropositionen

Det ekonomiska läget och inriktningen för budgetpropositionen Det ekonomiska läget och inriktningen för budgetpropositionen Finansminister Magdalena Andersson Harpsund 21 augusti 2015 AGENDA Det ekonomiska läget Världen Sverige Inriktningen för politiken Sammanfattning

Läs mer

Unionen om konjunkturen

Unionen om konjunkturen Unionen om konjunkturen Mars 213 Nu med Unionens branschbarometer Konjunkturen viker uppåt, men arbetsmarknaden är sorgebarnet Konjunkturen viker uppåt, men arbetsmarknaden är sorgebarnet Unionen om konjunkturen,

Läs mer

Konjunkturutsikterna 2011

Konjunkturutsikterna 2011 1 Konjunkturutsikterna 2011 Det går bra i vår omgivning. Hänger Åland med? Richard Palmer, ÅSUB Fortsatt återhämtning i världsekonomin men med inslag av starka orosmoment Världsekonomin växer men lider

Läs mer

SMÅFÖRETAGSBAROMETERN

SMÅFÖRETAGSBAROMETERN ÖREBRO LÄN SMÅFÖRETAGSBAROMETERN Sveriges äldsta och största undersökning av småföretagarnas uppfattningar och förväntningar om konjunkturen. Hösten 29 Företagarna och Swedbank i samarbete Småföretagsbarometern

Läs mer

Bolånemarknaden i Sverige

Bolånemarknaden i Sverige Bolånemarknaden i Sverige 2011-08-15 Publicerad i augusti 2011 Regeringsgatan 38, Box 7603 SE-103 94 Stockholm t: +46 (0)8 453 44 00 info@swedishbankers.se www.swedishbankers.se Innehåll Den ekonomiska

Läs mer

Makrofokus. Makroanalys. Veckan som gick

Makrofokus. Makroanalys. Veckan som gick Makroanalys Sverige 6 augusti 212 Makrofokus Patrik Foberg +46 8 463 84 24 Patrik.foberg@penser.se Sven-arne Svensson +46 8 463 84 32 Sven-arne.svensson@penser.se Veckan som gick - Sysselsättningen i USA

Läs mer

TILLVÄXTEN BROMSAS AV KOMPETENSBRIST

TILLVÄXTEN BROMSAS AV KOMPETENSBRIST TJÄNSTEINDIKATORN 7 MARS 2011 RAPPORT: TILLVÄXTEN BROMSAS AV KOMPETENSBRIST Tjänsteindikatorn från Almega pekar mot att tillväxten i den privata tjänstesektorn kommer att ligga kring 5 procent under årets

Läs mer

SMÅFÖRETAGSBAROMETERN

SMÅFÖRETAGSBAROMETERN UPPSALA LÄN SMÅFÖRETAGSBAROMETERN Sveriges äldsta och största undersökning av småföretagarnas uppfattningar och förväntningar om konjunkturen. Hösten 29 Företagarna och Swedbank i samarbete Småföretagsbarometern

Läs mer

Riksbankens Företagsundersökning JANUARI 2014 FORTSATT HOPP MEN ÄNNU INGET DRAG

Riksbankens Företagsundersökning JANUARI 2014 FORTSATT HOPP MEN ÄNNU INGET DRAG Riksbankens Företagsundersökning JANUARI 2014 FORTSATT HOPP MEN ÄNNU INGET DRAG Riksbankens företagsundersökning i januari 2014 Riksbankens företagsundersökning i januari 2014 tyder på att konjunkturläget

Läs mer

RÄNTEFOKUS JUNI 2014 RIKSBANKS- SÄNKNING GYNNAR KORT BORÄNTA

RÄNTEFOKUS JUNI 2014 RIKSBANKS- SÄNKNING GYNNAR KORT BORÄNTA RÄNTEFOKUS JUNI 2014 RIKSBANKS- SÄNKNING GYNNAR KORT BORÄNTA SAMMANFATTNING Återhämtningen i vår omvärld går trögt, i synnerhet i eurozonen där centralbanken förväntas fortsätta att lätta på penningpolitiken.

Läs mer

Småföretagsbarometern

Småföretagsbarometern 1 Innehåll Småföretagsbarometern... 3 Jämtlands näringslivsstruktur... 4 Sammanfattning av konjunkturläget i Jämtlands län... 4 Småföretagsbarometern Jämtlands län... 6 1. Sysselsättning... 6 2. Orderingång...

Läs mer

Unionen om konjunkturen

Unionen om konjunkturen Unionen om konjunkturen Mars 212 Sysselsättningen upprätthålls trots svag efterfrågan i ekonomin Sysselsättningen upprätthålls trots svag efterfrågan i ekonomin Unionen om konjunkturen, mars 212 Sammanfattning

Läs mer

Är finanspolitiken expansiv?

Är finanspolitiken expansiv? 9 Offentliga finanser FÖRDJUPNING Är finanspolitiken expansiv? Budgetpropositionen för 27 innehöll flera åtgärder som påverkar den ekonomiska utvecklingen i Sverige på kort och på lång sikt. Åtgärderna

Läs mer

Full fart på den svenska hotellmarknaden

Full fart på den svenska hotellmarknaden Full fart på den svenska hotellmarknaden Utveckling första tertialet 2015 Box 3546, 103 69 Stockholm T +46 8 762 74 00 Box 404, 401 26 Göteborg T +46 31 62 94 00 Box 186, 201 21 Malmö T +46 40 35 25 00

Läs mer

Effekter av en fördjupad skuldkris i euroområdet

Effekter av en fördjupad skuldkris i euroområdet Sammanfattning FÖRDJUPNING Effekter av en fördjupad skuldkris i euroområdet I denna fördjupning tecknas ett alternativt scenario där skuldkrisen i euroområdet fördjupas och blir allvarligare och mera utdragen

Läs mer

Boverkets indikatorer

Boverkets indikatorer Boverkets indikatorer maj 2012 ANALYS AV UTVECKLINGEN PÅ BYGG- OCH BOSTADSMARKNADEN Inget ökat bostadsbyggande 2012 Under 2011 påbörjades 24 500 bostäder, enligt Boverkets senaste bedömning av bostadsbyggandet.

Läs mer

Konjunkturbarometern Företag och hushåll Juni 2010

Konjunkturbarometern Företag och hushåll Juni 2010 Konjunkturbarometern Företag och hushåll Juni 21 UTGIVEN AV KONJUNKTURINSTITUTET 23 JUNI 21 Konjunkturinstitutet (KI) gör analyser och prognoser över den svenska och internationella ekonomin samt bedriver

Läs mer

SVENSK EKONOMI. Lägesrapport av den svenska ekonomin enligt regeringens bedömning i budgetpropositionen för 2010.

SVENSK EKONOMI. Lägesrapport av den svenska ekonomin enligt regeringens bedömning i budgetpropositionen för 2010. SVENSK EKONOMI Lägesrapport av den svenska ekonomin enligt regeringens bedömning i budgetpropositionen för 2010. OFRs RAPPORTSERIE OFFENTLIG SEKTOR I FOKUS 3/2009 Sid 1 (9) Lägesrapport av den svenska

Läs mer

EXPORTCHEFSINDEX EMI TREDJE KVARTALET 2015 25 AUGUSTI 2015 MAURO GOZZO, CHEFEKONOM

EXPORTCHEFSINDEX EMI TREDJE KVARTALET 2015 25 AUGUSTI 2015 MAURO GOZZO, CHEFEKONOM EXPORTCHEFSINDEX EMI TREDJE KVARTALET 15 25 AUGUSTI 15 MAURO GOZZO, CHEFEKONOM BUSINESS SWEDEN 25 AUGUSTI 15 EXPORTCHEFSINDEX AUGUSTI 15 Exportchefsindex (Export Managers Index, EMI) konstrueras av svaren

Läs mer

Det ekonomiska läget. 4 juli Finansminister Anders Borg. Finansdepartementet

Det ekonomiska läget. 4 juli Finansminister Anders Borg. Finansdepartementet Det ekonomiska läget 4 juli Finansminister Anders Borg Det ekonomiska läget Stor internationell oro, svensk tillväxt bromsar in Sverige har relativt starka offentliga finanser Begränsat reformutrymme,

Läs mer

2015 börjar positivt för transportnäringen

2015 börjar positivt för transportnäringen Jul-06 Okt-06 Feb-07 Jul-07 Okt -07 Jan-08 Apr-08 Jul-08 Okt-08 Jan-09 Apr-09 Jul-09 Okt-09 Jan-10 Apr-10 Jul-10 Okt-10 Jan-11 Apr-11 Jul-11 Okt-11 Jan-12 Apr-12 Jul -12 Okt-12 Jan -13 Apr - 13 Jul -13

Läs mer

Rapporten är skriven av Jon Tillegård, utredare på Unionens enhet för politik, opinion och påverkan.

Rapporten är skriven av Jon Tillegård, utredare på Unionens enhet för politik, opinion och påverkan. Börsbolagens negativa lönsamhetstrend bryts 2014 Unionens bolagsindikator januari 2014 2 Börsbolagens genomsnittliga omsättning kommer enligt prognoserna att ha stigit med knappt 5 procent under 2013 jämfört

Läs mer

Småföretagsbarometern

Småföretagsbarometern 1 Innehåll Småföretagsbarometern... 3 Örebros näringslivsstruktur... 4 Sammanfattning av konjunkturläget i Örebro län... 4 Småföretagsbarometern Örebro län... 6 1. Sysselsättning... 6 2. Orderingång...

Läs mer

Fastighetsägarnas Sverigebarometer FASTIGHETSBRANSCHEN STÅR STADIGT I EN OROLIG OMVÄRLD. Juli 2012

Fastighetsägarnas Sverigebarometer FASTIGHETSBRANSCHEN STÅR STADIGT I EN OROLIG OMVÄRLD. Juli 2012 Fastighetsägarnas Sverigebarometer Juli 212 FASTIGHETSBRANSCHEN STÅR STADIGT I EN OROLIG OMVÄRLD Fastighetsägarnas Sverigebarometer tas fram i samarbete mellan Fastighetsägarnas regionföreningar. Sverigebarometern

Läs mer

Varför är inflationen låg?

Varför är inflationen låg? Varför är inflationen låg? PENNINGPOLITISK RAPPORT 5 Inflationen har varit låg i Sverige de senaste åren och föll ytterligare under senare delen av, då främst prisökningstakten för tjänster avtog. Denna

Läs mer

Svenskt Näringslivs konjunkturrapport April 2015

Svenskt Näringslivs konjunkturrapport April 2015 Svenskt Näringslivs konjunkturrapport April 2015 Fakta och prognoser samt enkätresultat från Svenskt Näringslivs Företagarpanel för kvartal 1 2015 Företagarpanelen utgörs av ca 8000 företagare, varav ca

Läs mer

Cash or Crash Småföretagens ekonomiindikator

Cash or Crash Småföretagens ekonomiindikator Cash or Crash Småföretagens ekonomiindikator Cash or Crash? Hur går det för Sveriges småföretag? Vi har hört mycket om krisens effekter i storbolagen, inledningsvis de finansiella företagen och de större

Läs mer

2012:1 Utvecklingen på Eskilstunas arbetsmarknad till och med år 2010.

2012:1 Utvecklingen på Eskilstunas arbetsmarknad till och med år 2010. 2012-01-12 Fakta och statistik från Eskilstuna kommun näringsliv visar intressanta statistiska uppgifter i kortform utifrån ett eskilstunaperspektiv. 2012:1 Utvecklingen på Eskilstunas arbetsmarknad till

Läs mer

Börsbolagen under 2015/16: Tjänstesektorn snabb tillväxt men tuffare konkurrens Industrin fortsatt stigande lönsamhet

Börsbolagen under 2015/16: Tjänstesektorn snabb tillväxt men tuffare konkurrens Industrin fortsatt stigande lönsamhet Börsbolagen under 2015/16: Tjänstesektorn snabb tillväxt men tuffare konkurrens Industrin fortsatt stigande lönsamhet Unionens Bolagsindikator SEPTEMBER 2015 2 Sammanfattning av Bolagsindikatorn september

Läs mer

Länsfakta Arbetsmarknadsläge och prognos

Länsfakta Arbetsmarknadsläge och prognos 1 (15) 2011-02-04 Länsstyrelsen Gävleborg Landshövdingens stab L Jansson Vecka 5, 2011-02-04 Länsfakta Arbetsmarknadsläge och prognos Inkommande varsel om uppsägningar i Gävleborg på mycket låg nivå 50

Läs mer

Sidan 3 Stark konjunktur blir svagare. Sidan 5 Optimism om industrins export. Sidan 6 Nedgång för handel och tjänster

Sidan 3 Stark konjunktur blir svagare. Sidan 5 Optimism om industrins export. Sidan 6 Nedgång för handel och tjänster Konjunktur och bostadsmarknad 1 november 211 Sidan 3 Stark konjunktur blir svagare Sidan 5 Optimism om industrins export Sidan 6 Nedgång för handel och tjänster Sidan 9 Inbromsning i byggsektorn Sidan

Läs mer

Löner och arbetskraftskostnader i Sveriges konkurrentländer

Löner och arbetskraftskostnader i Sveriges konkurrentländer 1 Löner och arbetskraftskostnader i Sveriges konkurrentländer Av Bo Enegren Maj 2013 Tysk arbetsmarknad tillbaka efter finanskrisen Arbetsmarknaden i Tyskland fortsätter att hålla emot väl och under 2012

Läs mer

Inlåning & Sparande Nummer 4 2015 7 april 2015

Inlåning & Sparande Nummer 4 2015 7 april 2015 Inlåning & Sparande Nummer 4 2015 7 april 2015 Svenska hushåll har de starkaste finanserna i hela. De är också mer optimistiska om sin ekonomi än hushåll i andra länder och har den högsta sparbenägenheten.

Läs mer

Makroanalys januari-mars 2012

Makroanalys januari-mars 2012 Makroanalys januari-mars 2012 GLOBALT Tillväxtutsikterna har försämrats i stora delar av världen. Världsbanken och IMF reviderar ned sina globala BNP-prognoser för 2012 och 2013. Världsbanken hänvisar

Läs mer

Utveckling av sysselsättningsgrad mellan män och kvinnor

Utveckling av sysselsättningsgrad mellan män och kvinnor Analysavdelningen Marwin Nilsson 2011-03-07 Utveckling av sysselsättningsgrad mellan män och kvinnor Lågkonjunkturen drabbade männen hårdast Den globala recessionen som drabbade Sverige 2008 påverkade

Läs mer

Riksbankens finansieringsenkät mars 2009

Riksbankens finansieringsenkät mars 2009 1 Riksbankens finansieringsenkät mars 2009 De allra flesta företag som ingått i Riksbankens enkät uppger att de fått den finansiering de behöver, men samtidigt är företagens finansieringssituation ansträngd.

Läs mer

Reseströmmar en översikt 2000 2012

Reseströmmar en översikt 2000 2012 Reseströmmar en översikt 2000 2012 Innehållsförteckning 15 Sammanfattning 16 Inledning 18 Utländska gästnätter på hotell i Sverige 12 Samband mellan utrikeshandel och gästnätter 16 Samband mellan växelkursens

Läs mer

Konjunkturrapport kv 1-4 2013 VVS företagen

Konjunkturrapport kv 1-4 2013 VVS företagen VVS företagen Mars 201 0 000 5 000 0 000 25 000 20 000 000 10 000 5 000 0 Värme & sanitet Mkr, 201 års priser 116 2 01 2 590 500 000 + +1 2011 2012 201 201 20 Regional utveckling Ackumulerad prognos 201-20,

Läs mer

Bolånemarknaden i Sverige

Bolånemarknaden i Sverige Bolånemarknaden i Sverige 2012-09-07 Publicerad i september 2012 Regeringsgatan 38, Box 7603 SE-103 94 Stockholm t: +46 (0)8 453 44 00 info@swedishbankers.se www.swedishbankers.se 1 (11) Bolånemarknaden

Läs mer

EXPORTCHEFSINDEX - EMI

EXPORTCHEFSINDEX - EMI EXPORTCHEFSINDEX - EMI Andra kvartalet 14 14-05-15 BUSINESS SWEDEN 15 MAJ 14 EXPORTCHEFSINDEX MÄTNINGEN MAJ 14 EMI konstrueras av svaren på sju frågor där tre handlar om nuläget och fyra är framåtblickande.

Läs mer

Besöksnäringens Konjunkturbarometer Konjunkturinstitutets konfidensindikator för utvecklingen bland företag verksamma inom den svenska besöksnäringen

Besöksnäringens Konjunkturbarometer Konjunkturinstitutets konfidensindikator för utvecklingen bland företag verksamma inom den svenska besöksnäringen Besöksnäringens Konjunkturbarometer Konjunkturinstitutets konfidensindikator för utvecklingen bland företag verksamma inom den svenska besöksnäringen Maj 2015 FAKTA OM KONJUNKTURBAROMETERN Konjunkturinstitutet

Läs mer

Inledning om penningpolitiken

Inledning om penningpolitiken Inledning om penningpolitiken Riksdagens finansutskott 18 november 214 Riksbankschef Stefan Ingves Dagens presentation Var kommer vi ifrån? Inflationen är låg i Sverige I euroområdet är både tillväxten

Läs mer

Stor-Malmö Konjunktur och bostadsmarknad 15 februari 2011

Stor-Malmö Konjunktur och bostadsmarknad 15 februari 2011 Konjunktur och bostadsmarknad 15 februari 211 Sidan 2 Mycket stark konjunktur i Malmö Sidan 4 Försiktig optimism i industrin Sidan 5 Bilhandel och privata tjänster i topp Sidan 8 Optimistiska förväntningar

Läs mer

Svenskt Näringslivs konjunkturrapport April 2015

Svenskt Näringslivs konjunkturrapport April 2015 Svenskt Näringslivs konjunkturrapport April 2015 Fakta och prognoser samt enkätresultat från Svenskt Näringslivs Företagarpanel för kvartal 1 2015 Företagarpanelen utgörs av ca 8000 företagare, varav ca

Läs mer

Näringsliv Skåne. Konjunktur och

Näringsliv Skåne. Konjunktur och Näringsliv Skåne Konjunktur och arbetsmarknad Rapport november 2011 1 Sverige inför osäkra tider Det kommande året ter sig allt mer dystert när vi studerar de senaste prognoserna för Sveriges ekonomiska

Läs mer

Låg ränta ger stöd åt inflationsuppgången. Riksbankschef Stefan Ingves Bank & Finans Outlook 18 mars 2015

Låg ränta ger stöd åt inflationsuppgången. Riksbankschef Stefan Ingves Bank & Finans Outlook 18 mars 2015 Låg ränta ger stöd åt inflationsuppgången Riksbankschef Stefan Ingves Bank & Finans Outlook 18 mars 2015 Sverige - en liten öppen ekonomi i en osäker omvärld Stora oljeprisrörelser Negativa räntor och

Läs mer

SMÅFÖRETAGSBAROMETERN

SMÅFÖRETAGSBAROMETERN SMÅFÖRETAGSBAROMETERN En rikstäckande undersökning om småföretagarnas uppfattningar och förväntningar om konjunkturen Våren 28 Företagarna och Swedbank i samarbete Småföretagsbarometern SMÅFÖRETAGSBAROMETERN

Läs mer

Vad gör Riksbanken? 2. Att se till att landets export är högre än importen.

Vad gör Riksbanken? 2. Att se till att landets export är högre än importen. Arbetsblad 1 Vad gör Riksbanken? Här följer några frågor att besvara när du har sett filmen Vad gör Riksbanken? Arbeta vidare med någon av uppgifterna under rubriken Diskutera, resonera och ta reda på

Läs mer

Agenda. Finans- och skuldkris Konjunkturuppdatering Räntor, valutor och börs

Agenda. Finans- och skuldkris Konjunkturuppdatering Räntor, valutor och börs Agenda Finans- och skuldkris Konjunkturuppdatering Räntor, valutor och börs Åke Linnander Anna-Maria Najafi BNP-prognoser BNP-prognos BNP prognos prognos bidrag till tillväxt 2011 2012 2013 2014 i Mdr

Läs mer

Konjunkturrapport våren 2014

Konjunkturrapport våren 2014 Konjunkturrapport våren 2014 Cementa har under ett antal år givit ut konjunkturrapporter. Avsikten är att försöka ge en uppriktig bedömning av hur framtiden kommer att se ut då det gäller användandet av

Läs mer

Innehåller Unionens branschbarometer. konjunkturen. April 2014. Orosmoln över ljusare tider

Innehåller Unionens branschbarometer. konjunkturen. April 2014. Orosmoln över ljusare tider Innehåller Unionens branschbarometer Unionen om konjunkturen April 2014 Orosmoln över ljusare tider Orosmoln över ljusare tider Unionen om konjunkturen april 2014 Sammanfattning 1 Världsekonomin väntas

Läs mer

VECKOBREV v.18 apr-15

VECKOBREV v.18 apr-15 0 0,001 Makro Veckan Något överraskande som gått meddelade Riksbanken under onsdagen att reporäntan lämnas oförändrad på -0,25 procent. Inflationen har börjat stiga, till viss del på grund av kronans försvagning,

Läs mer

BNP-tillväxten i USA Heldragen linje = historiskt genomsnitt från 1980 till kv 3 2006 Procent

BNP-tillväxten i USA Heldragen linje = historiskt genomsnitt från 1980 till kv 3 2006 Procent Bild 1 8 BNP-tillväxten i USA Heldragen linje = historiskt genomsnitt från 198 till kv 3 26 Procent 6 4 2-2 2 21 22 23 24 25 26 Kvartal och säsongrensade värden uppräknat till årstakt Källa: EcoWin Bild

Läs mer

VECKOBREV v.5 jan-14

VECKOBREV v.5 jan-14 Veckan som gått 0 0,001 1000 Makro Grekland är nära en överenskommelse om en ny utbetalning av stödlån. Överenskommelsen förväntas bli klar i februari vilket skulle innebära att en utbetalning kan ske

Läs mer

Konjunkturbarometer för vårdsektorn. Våren 2013

Konjunkturbarometer för vårdsektorn. Våren 2013 Konjunkturbarometer för vårdsektorn Våren 13 Juni 13 Innehåll 1 Sammanfattning... 3 2 Om undersökningen... 4 3 Oförändrat konjunkturläge... 5 4 Positiva prognoser inför hösten... 7 5 Primärvård... 9 6

Läs mer

Lönsamhet i hotell- och restaurangbranschen 1997-2006

Lönsamhet i hotell- och restaurangbranschen 1997-2006 Lönsamhet i hotell- och restaurangbranschen 1997-2006 Branschekonomi och skatter Björn Arnek Januari 2008 Sammanfattning Syftet med följande rapport är att ge en bild av lönsamheten i hotell- respektive

Läs mer

Svensk ekonomi och Riksbankens penningpolitiska beslut. 3 mars 2015. Vice Riksbankschef Cecilia Skingsley

Svensk ekonomi och Riksbankens penningpolitiska beslut. 3 mars 2015. Vice Riksbankschef Cecilia Skingsley Svensk ekonomi och Riksbankens penningpolitiska beslut 3 mars 2015 Vice Riksbankschef Cecilia Skingsley Riksbankens uppgifter Upprätthålla ett fast penningvärde Penningpolitik Främja ett säkert och effektivt

Läs mer

FASTIGHETSÄGARNAS SVERIGEBAROMETER MARS 2015 SVERIGE- BAROMETERN

FASTIGHETSÄGARNAS SVERIGEBAROMETER MARS 2015 SVERIGE- BAROMETERN FASTIGHETSÄGARNAS SVERIGEBAROMETER MARS 15 SVERIGE- BAROMETERN Fastighetsägarnas Sverigebarometer tas fram i samarbete mellan Fastighetsägarnas regionföreningar. Sverigebarometern tar temperaturen på den

Läs mer

SAMORDNING ENLIGT INDUSTRIAVTALET

SAMORDNING ENLIGT INDUSTRIAVTALET 70 Löner, vinster och priser FÖRDJUPNING Diagram 146 BNP, sysselsättning och arbetsmarknadsgap Årlig procentuell förändring 6 6 4 2 0-2 -4-6 -8 95 97 99 01 Timlön i näringslivet Sysselsättning Arbetsmarknadsgap

Läs mer

Inflationsmålet riktmärke för pris- och lönebildning

Inflationsmålet riktmärke för pris- och lönebildning ANFÖRANDE DATUM: 5-4-6 TALARE: Vice riksbankschef Henry Ohlsson PLATS: Facken inom industrin, Aronsborg, Bålsta SVERIGES RIKSBANK SE- 7 Stockholm (Brunkebergstorg ) Tel +46 8 787 Fax +46 8 5 registratorn@riksbank.se

Läs mer

Kunskap för stärkt arbetskraft 2014 års ekonomiska vårproposition

Kunskap för stärkt arbetskraft 2014 års ekonomiska vårproposition Kunskap för stärkt arbetskraft 2014 års ekonomiska vårproposition Finansmarknadsminister Peter Norman Statskontorets förvaltningspolitiska dag 9 april 2014 Internationell återhämtning - men nedåtrisker

Läs mer

Riksbankens företagsintervjuer

Riksbankens företagsintervjuer Riksbankens företagsintervjuer MAJ 2010 2 r i k s b a n k e n s f ö r e t a g s i n t e r v j u e r n Riksbankens företagsintervjuer i maj 2010 Återhämtning på bred front, men ny finansiell oro Riksbankens

Läs mer

Inledning om penningpolitiken

Inledning om penningpolitiken Inledning om penningpolitiken Riksdagens finansutskott 5 mars 2015 Riksbankschef Stefan Ingves Sverige - en liten öppen ekonomi Stora oljeprisrörelser Negativa räntor och okonventionella åtgärder Centralbanker

Läs mer

Optimism i vikande konjunktur

Optimism i vikande konjunktur Fastighetsägarnas Sverigebarometer Dec 12 Optimism i vikande konjunktur Fastighetsägarnas Sverigebarometer tas fram i samarbete mellan Fastighetsägarnas regionföreningar. Sverigebarometern tar temperaturen

Läs mer

Handelsstudie Island

Handelsstudie Island Handelsstudie Island Juni 2013 Andreas Thörnroos 2013-06-05 Sammanfattning Handelns utveckling totalt Sverige är ett av världens mest globaliserade länder och handeln har en avgörande betydelse för svensk

Läs mer

Penningpolitiskt beslut

Penningpolitiskt beslut Penningpolitiskt beslut Februari 2015 Förste vice riksbankschef Kerstin af Jochnick Morgan Stanley 13 februari 2015 Låga räntor ger stöd åt inflationsuppgången Beredskap för mer Konjunktur och inflation

Läs mer

Bolånemarknaden i Sverige

Bolånemarknaden i Sverige Bolånemarknaden i Sverige 2014-08-13 Augusti 2014 Regeringsgatan 38, Box 7603 SE-103 94 Stockholm t: +46 (0)8 453 44 00 info@swedishbankers.se www.swedishbankers.se Kontaktperson: Christian Nilsson Tfn:

Läs mer

PMI sjönk till 52,2 i december utdragen återhämtning inom industrisektorn

PMI sjönk till 52,2 i december utdragen återhämtning inom industrisektorn 14 01 02 PMI sjönk till 52,2 i december utdragen återhämtning inom industrisektorn PMI-totalt sjönk med 3,8 indexenheter till 52,2 i december. Samtliga ingående delindex, förutom index för leverantörernas

Läs mer

MARKNADEN FÖR BETONG Konjunkturrapport kv 1-4 2013

MARKNADEN FÖR BETONG Konjunkturrapport kv 1-4 2013 MARKNADEN FÖR BETONG Konjunkturrapport kv 1-4 213 Mars 214 Beräknad tillförsel av betongvaror 21-213 Prognos 214-216, 213 års priser Fabrikspriser, Mkr Förändring, procent 21 4 33 4 79 4 54 4 69 2 2 I

Läs mer

Månadskommentar Augusti 2015

Månadskommentar Augusti 2015 Månadskommentar Augusti 2015 Månadskommentar augusti 2015 Ekonomiska läget Konjunkturoron förstärktes under augusti drivet av utvecklingen i Kina. En fortsatt svag utveckling för det preliminära inköpschefsindexet

Läs mer

Svenskt Näringslivs konjunkturrapport April 2015

Svenskt Näringslivs konjunkturrapport April 2015 Svenskt Näringslivs konjunkturrapport April 2015 Fakta och prognoser samt enkätresultat från Svenskt Näringslivs Företagarpanel för kvartal 1 2015 Företagarpanelen utgörs av ca 8000 företagare, varav ca

Läs mer

Hägringar. Jobbskaparna och jobbkaparna. Det ekonomiska läget Svenskt Näringsliv September 2009

Hägringar. Jobbskaparna och jobbkaparna. Det ekonomiska läget Svenskt Näringsliv September 2009 Hägringar Jobbskaparna och jobbkaparna Det ekonomiska läget Svenskt Näringsliv September 2009 Det ekonomiska läget Svenskt Näringsliv Mars 2010 Konsoliderad bruttoskuld, andel av BNP 140 120 100 80 60

Läs mer

Svenskt Näringslivs konjunkturrapport April 2015

Svenskt Näringslivs konjunkturrapport April 2015 Svenskt Näringslivs konjunkturrapport April 2015 Fakta och prognoser samt enkätresultat från Svenskt Näringslivs Företagarpanel för kvartal 1 2015 Företagarpanelen utgörs av ca 8000 företagare, varav ca

Läs mer

Riksbankens Företagsundersökning SVAGARE KRONA STÖDJER INDUSTRIN OCH GER HÖGRE PRISER

Riksbankens Företagsundersökning SVAGARE KRONA STÖDJER INDUSTRIN OCH GER HÖGRE PRISER Riksbankens Företagsundersökning SVAGARE KRONA STÖDJER INDUSTRIN OCH GER HÖGRE PRISER Maj 2015 Riksbankens företagsundersökning i maj 2015 1 Riksbankens företagsundersökning i maj visar att konjunkturen

Läs mer

Boräntenytt Nummer 2 22 januari 2012

Boräntenytt Nummer 2 22 januari 2012 Boräntenytt Nummer 2 22 januari 2 Sidan 1 Riksbankens Groundhog Day Sidan 3 Liten ljusning på bostadsmarknaden Riksbankens Groundhog Day Vi håller fast vid prognosen att styrräntan kommer att sänkas till

Läs mer

VECKOBREV v.47 nov-11

VECKOBREV v.47 nov-11 Veckan som gått 0 0.001 Makro Den svenska arbetslösheten enligt SCB:s beräkningar steg från 6,8 % till 6,9 % i oktober, där förväntat var en oförändrad nivå. Konjunkturinstitutets konjunkturbarometer förkunnade

Läs mer

Ledarnas Chefsbarometer 2011. Chefen och konjunkturen Gasa eller bromsa?

Ledarnas Chefsbarometer 2011. Chefen och konjunkturen Gasa eller bromsa? Ledarnas Chefsbarometer 2011 Chefen och konjunkturen Gasa eller bromsa? Innehållsförteckning Förord... 2 Rapporten i korthet... 4 Hur mår konjunkturen?... 5 Rekrytering... 6 Stannar chefen kvar?... 10

Läs mer

VECKOBREV v.44 okt-13

VECKOBREV v.44 okt-13 Veckan som gått 0 0,001 Makro 1000 Trots försiktigt positiva signaler från krisländerna i södra Europa kvarstår problemen med höga skuldnivåer och svag utveckling på arbetsmarknaderna. Detta i kombination

Läs mer

Sveriges ekonomi. Statistiskt perspektiv. Ur innehållet:

Sveriges ekonomi. Statistiskt perspektiv. Ur innehållet: Sveriges ekonomi Statistiskt perspektiv Ur innehållet: Historiskt höga tillväxttal 1...sid 3 Aktiviteten i den svenska ekonomin var fortsatt hög fjärde kvartalet i fjol och medförde att BNP-tillväxten

Läs mer