HAMMARÖ KOMMUNS MILJÖBOKSLUT 2010

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "HAMMARÖ KOMMUNS MILJÖBOKSLUT 2010"

Transkript

1 HAMMARÖ KOMMUNS MILJÖBOKSLUT 21 2

2 1(23) Förord Det är ytterst viktigt att ha mål för hur vi minskar vår klimatpåverkan och uppnår ett ekologiskt hållbart samhälle. Ännu viktigare är att följa upp målen och hur vi arbetar, för att se till att målen verkligen uppfylls. Tanken är att miljöbokslutet på ett lättöverskådligt sätt ska visa om arbetet med klimat- och energiplanen följs samt att positiva och negativa trender i miljön ska kunna utläsas. Värt att uppmärksamma extra i detta miljöbokslut är statistiken från den förbättrade kollektivtrafiken som har etablerats på Hammarö. Om dessa siffror som presenteras är en säker trend kan vi följa upp vid miljöbokslutet 211 men det är en målsättning att genom informationskampanjer öka andelen resenärer som utnyttjar kollektivtrafiken samt använder cykel istället för bilen. Klimat- och miljöfrågor blir alltmer aktuella och kommunen har ett stort ansvar i miljöarbetet men det är resultatet av många människors miljömedvetenhet och agerande som gör att vi kan förbättra vår miljö. Mikael Jern Kommunalråd, miljö- och naturvårdsfrågor Box 26, Skoghall, besöksadress Mörmovägen 5, växel , fax bankgiro , org nr ,

3 2(23) Miljöbokslut för Hammarö kommun Detta är Hammarö kommuns tredje miljöbokslut. Miljöbokslutet är uppbyggt utifrån de nationella miljömålen. Dessa mål har inte brutits ner på lokal nivå, men meningen är ändå att miljöbokslutet årligen ska redovisa hur Hammarö arbetar för att uppfylla dessa mål. Under respektive miljömål redovisas viktiga händelser under året inom kommunen som har påverkat just det målet. För de flesta mål finns även ett antal nyckeltal som följs från år till år och ska visa den mer långsiktiga trenden. Dessa nyckeltal rör både den kommunala verksamheten, och hela Hammarö kommuns geografiska yta. I en del av nyckeltalen är industrins utsläpp inte medräknade, detta då den industri som finns på Hammarö är energikrävande, vilket gör att övriga verksamheters påverkan inte skulle synas i nyckeltalet. En del av nyckeltalen är inte uppdaterade för 21, vilket främst beror på att den centrala statistiken ännu inte är sammanställd. Den mer långsiktiga trenden för nyckeltalet går dock ändå att utläsa ur statistiken. Miljöbokslutet verkar också som en uppföljning av de mål som anges i Klimat- och energiplanen för Hammarö kommun. Illustrationer: Tobias Flygar Box 26, Skoghall, besöksadress Mörmovägen 5, växel , fax bankgiro , org nr ,

4 Begränsad klimatpåverkan Sedan starten av industrialiseringen har en ökning av halten koldioxid och andra klimatpåverkande gaser skett i atmosfären. Genom Kyotoprotokollet har en stor del av världens länder åtagit sig att minska sina utsläpp av växthusgaser, så att de stabiliseras på en sådan nivå att människans påverkan på klimatet inte blir farlig. Sverige har även satt upp egna nationella mål om att minska utsläppen av växthusgaser. Även Hammarö kommun har i sin Klimat- och energiplan satt upp egna lokala mål för att minska utsläppen av koldioxid. De åtgärder som görs för detta mål sammanfaller till stor del med åtgärderna för miljömålen Frisk luft och Bara naturlig försurning, varför nyckeltalen och viktiga händelser under 21 har delats upp mellan dessa mål. Viktiga händelser under 21 Under året har flera förändringar skett inom kommunens bilpark. Bland annat har två elbilar köpts in, den ena finns tillgänglig för bokning i kommunens bilpool. Några andra exempel är att det till kommunens bilpool även har köpts in en gasbil, vilket innebär att alla tre bilarna i bilpoolen nu är miljöbilar. Personalen vid återvinningscentralen har även de fått en gasbil som tjänstebil. Fritidsenheten har köpt in två eldrivna flakmopeder. Hammaröbostäder har under året genomför ett flertal energisparande åtgärder i sitt fastighetsbestånd. Några exempel på åtgärder som genomförts är byte av fönster, byte tätningslister och justering av befintliga värme- och ventilationssystem. Fastighetsenheten, som även har gatubelysning inom sitt ansvarsområde, har under året genomfört ett försök med LED-belysning på en gång- och cykelväg. De nyckeltal som är för Begränsad klimatpåverkan är gemensamma med områdena Frisk luft och Bara naturlig försurning. Under varje mål redovisas två av nyckeltalen för dessa områden. Koldioxidutsläpp från Hammarö kton CO Hushåll Övriga tjänster Transporter (inkl.personbilar) Offentlig verksamhet Jord- och skogsbruk Mål 212 Fjärrvärme Källa: SCB Kommentar: et visar de totala koldioxidutsläppen från Hammarö, med undantag för industrin. Målsättningen för koldioxidutsläppen i klimat- och energiplanen är att år 212 ska de totala utsläppen av koldioxid ha minskat med 8 % mot 199, och utsläppen från transportsektorn

5 4(23) vara på samma nivå som 199. Än så länge har transportsektorn ökat sina utsläpp under hela perioden. För de övriga utsläppen ligger nivån för 28 under målnivån för 212. Energitillförseln till Hammarö MWh Källa: SCB Mål 22 Elenergi Biobränsle Fossilt bränsle Kommentar: et visar fördelningen mellan de olika energislagen som används inom hela Hammarö kommun. Den största förändringen som skett är att andelen fossilt bränsle minskat och att andelen biobränsle ökat. En av anledningarna till ökningen av andelen biobränsle är att oljeuppvärmningen i lokaler och bostäder bytts ut mot biobränslen och fjärrvärme. Målsättningen i klimat- och energiplanen är att energitillförseln i form av fossilt bränsle till Hammarö kommun som geografisk enhet ska minska med 42 % till år 22 jämfört med år 199 till förmån för biobränslen. Jämfört med 199 har mängden fossilt bränsle redan minskat med strax över 7 %. Andelen biobränsle har under samma period ökat med 62 %. Den totala energitillförseln har under samma period ökat med 78 %. Frisk luft Luftföroreningar påverkar människors hälsa på många sätt och medför i medeltal flera månaders förkortad livslängd. Jord- och skogsbruk påverkas också negativt av luftföroreningar och även nedbrytningen av olika material, såsom metall och kalksten påskyndas. De lokala utsläppen kommer främst från vägtrafiken (både avgaser och vägdamm) och vedeldning, samt även till stor del från arbetsmaskiner. Det nationella miljömålet anger att luften ska vara så ren att människors hälsa samt djur, växter och kulturvärden inte skadas. Det är de lokala utsläppen som har störst påverkan på människors hälsa, och som även kommunen har lättast att påverka. Lokala åtgärder för frisk luft kan vara alltifrån lokala föreskrifter för vedeldning till åtgärder inom vägnätet. Viktiga händelser under 21 Den äldsta delen av kommunhuset har fått nya fönster. Det var första gången fönstren byttes sedan huset byggdes. Fastighetsenheten tog under året fram en tioårsplan för energieffektivisering i de kommunala fastigheterna. De har beviljats ett bidrag från Energimyndigheten om totalt 1,4 Mkr fördelat över fem år som stöd för planens genomförande.

6 5(23) Hammarö Energi fick under sommaren sin 1:e villakund. Att så många villaägare på Hammarö väljer ett förnybart uppvärmningssätt är glädjande och minskar dessutom den luftpåverkan som äldre uppvärmningssätt kan resultera i. Fastighetsenheten har under året påbörjat förberedande arbete med dynamisk belysning i skolor. Dynamisk belysning anpassar ljusstyrkan till mängden ljus som kommer utifrån och minskar därmed energiförbrukningen. Åtgärderna för att uppnå det nationella miljömålet Frisk luft sammanfaller till stora delar med åtgärderna för Begränsad klimatpåverkan och Bara naturlig försurning. Två av dessa nyckeltal redovisas här, de övriga under de andra två miljömålen. Energianvändningen i Hammarö kommun 3 25 Hushåll MWh Källa: SCB Mål 212 Övriga tjänster Transporter Offentlig verksamhet Jord- o skogsbruk Kommentar: et visar den totala energianvändningen i hela Hammarö kommun, med undantag för industrin. Nivån för detta nyckeltal var i princip oförändrad under perioden Den stora minskningen mellan 24 och 25 kan förklaras med att det var mellan dessa år som SCB införde sina regler om sekretess. Dessa innebär att enskilda objekt som bidrar med mer än 5 % eller där det är max tre objekt i den aktuella gruppen inte kommer med i statistiken. Detta innebär för Hammarös del att exempelvis den energiproduktion som sker vid Stora Enso inte kommer med i statistiken. Bestämmelserna om denna sekretess infördes mellan 24 och 25, vilket förklarar skillnaden mellan dessa år. Enligt det mål som anges i Klimat- och energiplanen ska den totala energiförbrukningen i Hammarö kommun som geografisk enhet, exklusive industrin och transportsektorn, minska med 1 % till år 212 jämfört med år 199. Sedan 25 ses en svag uppgång, men än så länge ser det ut som att målet klaras.

7 6(23) Kommunala miljöbilar 1% 9% 8% 6% 4% 2% % 41% 23% 16% Mål 212 Källa: Serviceförvaltningen Kommentar: et visar andelen miljöbilar i den kommunala bilparken. Den definition av miljöbil som används är Vägverkets. I Klimat- och energiplanen för Hammarö kommun anges att 9 % av kommunens egna bilar ska vara miljöbilar till 212. Detta innebär att även om ökningen från 29 till 21 nästan är en fördubbling så finns det fortfarande mycket kvar att göra innan målet nås. Andelen miljöbilar bland befolkningen i övrigt var vid årsskiftet 29/21 4,3 % av alla bilar som var registrerade på ön. Bara naturlig försurning Försurningen i Sverige har minskat, men fortfarande bedöms mer än en femtedel av skogarna, fjällen och sjöarna vara försurade p.g.a. olika mänskliga aktiviteter. Det som förorsakar försurningen är främst förbränning av fossila bränslen, men skogsmarken kan även försuras genom själva skogsbruket. Svaveldioxid, kväveoxider och ammoniak är de ämnen som har störst betydelse för försurningen. Det nationella miljömålet anger att den försurande effekten av markanvändning och nedfall ska underskrida gränsen för vad mark och vatten tål. Detta är ett mål som främst arbetas med nationellt och internationellt. Många andra kommuner har kalkningsprogram för att motverka försurningens effekter. Detta är något som inte Hammarö har, då försurningen inte anses som ett stort problem för Vänern. Viktiga händelser under 21 Värmlandstrafiks stora satsning på nya linjer för Hammarö-trafiken startade den 23 augusti. Det resulterade i en genomsnittlig ökning av resandet med ca 2 % under årets sista fyra månader. Från och med hösten finns respass för tjänsteresor att låna i kommunhusets reception. Elevhälsoteamet har fått tillgång till två cyklar. Det innebär att de under arbetsdagen kan cykla mellan skolor även om de valt att ta bilen till jobbet. Kommunen genomförde projektet Friska barn på säkra skolvägar som var ett projekt med målet att få barn och föräldrar att lämna bilen hemma och istället cykla eller gå till skolan. Projektet hade tre fokus: miljö, hälsa och förbättrad trafikmiljö vid skolorna. I tävlingen som genomfördes som en del av projektet deltog en fjärdedel av alla grundskoleelver.

8 7(23) Nedan redovisas två av sex nyckeltal för miljömålen Begränsad klimatpåverkan, Frisk luft och Bara naturlig försurning. De övriga nyckeltalen har redovisats ovan. Körsträcka med bil 8 7 mil/invånare 6 5 Hammarö Sverige Källa: Miljömålsportalen Kommentar: et visar hur många mil varje invånare i genomsnitt kör med bil varje år. Trenden har under flera år varit sakta ökande både för Hammarö och för övriga landet. Dock syns en liten minskning från 28 både för Hammarö och för övriga landet. Resor i kollektivtrafiken 6 5 Antal resor Källa: Värmlandstrafik Kommentar: et visar det totala antalet resor med kollektivtrafik till och från Hammarö under året. Trots minskningen under 29 är trenden tydligt ökande. Ökningen är dessutom större än vad befolkningsökningen under samma tid kan ha bidragit med. Den stora ökningen under 21 kan vara beroende av att Värmlandstrafik startade med nya linjer och tätare turer i slutet av augusti. Giftfri miljö Det nationella miljömålet anger att miljön ska vara fri från ämnen och metaller som skapats i eller utvunnits av samhället och som kan hota människors hälsa och biologisk mångfald.

9 8(23) De insatser som kan göras lokalt för att minska spridningen av gifter är bland annat att minska den egna kemikalieanvändningen och bidra till sanering och säker hantering av förorenade objekt. Viktiga händelser under 21 Under året har marken vid en nedlagd bensinstation sanerats. Miljö- och byggförvaltningen har genomfört tillsynsbesök vid 75 % av de miljöfarliga verksamheter i kommunen som är klassade som C-verksamheter. Tungmetaller i avloppsslam 3 2,5 mg/kg TS 2 1,5 1 Kadmium (Cd) Kvicksilver (Hg) Gränsvärde Cd Gränsvärde Hg, mg/kg TS Bly (Pb) Gränsvärde Pb Källa: Serviceförvaltningen Kommentar: et visar mängden tungmetaller som finns i det avvattnade slammet från Vidöns avloppsreningsverk. Det finns ett nationellt mål att näringsämnen ska återföras till produktionsmark. Detta är dock något som måste ske på ett säkert sätt, varför det finns gränsvärden för hur mycket tungmetaller slammet får innehålla om det ska användas som gödningsmedel. Tungmetallhalten i slammet från Vidöns reningsverk klarar dessa gränsvärden.

10 9(23) Kvicksilver i fisk 1,2 mg/kg 1,8,6,4, Halt abborre Halt gädda Gränsvärde abborre Gränsvärde gädda Källa: Vänerns Vattenvårdsförbund Kommentar: et visar halten kvicksilver i gädda respektive abborre från en punkt mellan Hammarö och Grums. Under flera år förekom svartlistning av insjöfisk på grund av höga halter kvicksilver. Under 6- och 7-talet ansågs Vänern vara en av världens mest kvicksilverförorenade sjöar, men har sedan dess delvis återhämtat sig. Sedan 1991 finns ingen svartlistning av fisk kvar, men Livsmedelsverkets kostrekommendationer finns fortfarande kvar, samt ett gränsvärde som inte får överskridas om fisken ska få säljas. Resultaten från 21 års mätningar har ännu inte publicerats. Förorenade områden Antal 2 15 Förorenade Åtgärdade Källa: Miljö- och Byggförvaltningen och Länsstyrelsen i Värmlands län Kommentar: et visar antalet områden som i Länsstyrelsens inventering har klassats som förorenade, samt hur många av dessa som har sanerats. De områden som räknas som förorenade är alltifrån gamla skjutbanor och kemtvättar, till områdena runt de stora fabrikerna i Skoghall. Under året har marken vid en nedlagd bensinstation sanerats. Skyddande ozonskikt Miljömålet säger att ozonskiktet ska utvecklas så att det långsiktigt ger skydd mot skadlig UV-strålning. Detta ska ske genom att vi till 22 inte ska använda några ozonnedbrytande ämnen i Sverige. De ämnen som främst bryter ner ozon är olika klor- och bromföreningar, vilka bland annat finns i köldmedier.

11 1(23) Detta mål är något som främst kräver internationellt samarbete, vilket skett med relativt stor framgång via bland annat Montrealprotokollet. Användningen av freoner kg HFC HCFC CFC Källa: Miljö- och Byggförvaltningen Kommentar: et visar hur mycket köldmedier som används i de anläggningar i kommunen som omfattas av den årliga rapporteringen av läckagekontroller. Ökningen av installerad mängd freoner år 28 beror på att det tillkommit en anläggning med drygt 5 kg köldmedium. CFC och HCFC får inte fyllas på i anläggningar längre och har börjat ersättas med HFC. Det är dock inte heller ett hållbart ämne i längden då detta köldmedie är en växthusgas. Växthuseffekten påverkar ozonskiktet, då uppvärmningen vid jordytan ger en avkylning uppe vid ozonskiktet i atmosfären. Denna nedkylning påskyndar processen med nedbrytningen av ozon. strålning. Säker strålmiljö Det nationella miljömålet säger att människors hälsa och den biologiska mångfalden ska i så stor utsträckning det går skyddas mot de skadliga effekterna av Delar av arbetet med detta miljömål är starkt kopplat till arbetet med målet Skyddande ozonskikt, då ozonskiktet påverkar mängden UV-strålning som når jordytan. Det som Hammarö kommun kan arbeta med lokalt är sådana strålningskällor som exempelvis solarier och radon. Viktiga händelser under 21 Solariet i kommunhuset har tagits bort. Utrymmet har istället använts till att bygga ut träningslokalen. För detta nationella miljökvalitetsmål finns inget specifikt nyckeltal framtaget för Hammarö kommun. Arbetet med nyckeltalet för miljömålet Skyddande ozonskikt bidrar även till att förbättra förutsättningarna för detta miljömål.

12 11(23) Ingen övergödning Orsakerna till övergödning är höga halter av kväve och fosfor. Källorna till övergödning är främst jordbruket och avlopp som släpper ut fosfor och ammoniak, samt trafik och kraftverk som står för utsläppen av kväveoxider. Enligt det nationella miljökvalitetsmålet ska halterna av gödande ämnen i mark och vatten inte ha någon negativ påverkan på människors hälsa, biologisk mångfald och möjligheterna till ett varierat användande av mark och vatten. Vänern i stort räknas inte som övergödd, däremot har Hammarö lokala problem med övergödning i skyddade vikar runt ön. Här är de huvudsakliga problemen enskilda avlopp, och även gödselhantering vid hästgårdar. Viktiga händelser under 21 Utbyggnaden av det kommunala VA-nätet har gått framåt. Ett flertal fastigheter på Torp och Rud har kopplats på. Se nyckeltalet nedan för exakta siffror. Miljö- och byggförvaltningen har under året inventerat alla enskilda avlopp på Tyehalvön. Under året påbörjades en ombyggnation i Lillängshamnen som bland annat inkluderar en latrintömningsanläggning för fritidsbåtar. Detta är mycket positivt då fritidsbåtar annars tömmer sin latrin till sjöss vilket kan påverka Vänern negativt i form av övergödning och smittspridning. Anläggningen beräknas stå färdig under första halvan av 211. Rening av avloppsvatten 1 8 Procent % BOD7 Fosfor Kväve BOD7 Fosfor Kväve Vidön Sättersviken Källa: Serviceförvaltningen Kommentar: Hammarö kommun har två reningsverk, Vidön och Sättersviken. et visar hur väl dessa klarar att rena avloppsvattnet från näringsämnen (kväve och fosfor) och syrekrävande ämnen (BOD 7 ). Vidöns reningsverk klarar de villkor som de har för fosfor och BOD 7 bra. Sättersvikens reningsverk har haft problem med fosforreningen, vilket har föranlett Länsstyrelsen att kräva åtgärder. I mars 29 genomfördes en utvärdering av verket vilket resulterade i 29 åtgärdspunkter. Verket inledde rening med kemisk fällning i oktober 29.

13 12(23) Det är ovan nämnda kemiska fällning som till viss del gör att statistiken för Sättersviken ser bättre ut för 21, även om problemen inte är lösta. Nya avloppsanläggningar Antal hushåll Kommunalt VA Enskilda avlopp Källa: Serviceförvaltningen och Miljö- och Byggförvaltningen Kommentar: et visar antalet hushåll som antingen lagt ny eller renoverat sin enskilda avloppsanläggning, alternativt anslutits till det kommunala avloppsnätet. I nyckeltalet ingår även nyproducerade bostäder. I de fall en befintlig anläggning har förbättrats får man en positiv påverkan på miljön, med ett minskat utsläpp av näringsämnen. Levande sjöar och vattendrag Enligt det nationella miljömålet ska sjöar och vattendrag vara ekologiskt hållbara och deras variationsrika livsmiljöer ska bevaras, samtidigt som förutsättningarna för friluftsliv ska värnas. Åtgärder för detta miljömål sammanfaller med miljömålet Ingen övergödning. En viktig del med arbetet för detta miljömål för Hammarös del är tillgången till stränder. Hammarö är en attraktiv kommun med ett hårt bebyggelsetryck, vilket även påverkar strandmiljöerna. Tillståndet i Vänern Fosfor 3, 25, 2, ug/l 15, 1, 5,,

14 13(23) Kväve ug/l Syre mg/l Källa: Samordnad recipientkontroll för norra Vänern Kommentar: et visar kväve-, fosfor- och syrgashalten vid en mätpunkt i Kattfjorden. Fosforhalten har sedan slutet av 9-talet visat en sjunkande trend för att närma sig den naturliga bakgrundshalten på 4,5-6,5 g/l. På senare år är trenden dock lätt ökande. Kvävehalten är fortsatt hög, och ligger en bra bit över den naturliga bakgrundshalten som är 2-3 g/l, Syrgashalten är bra och har över hela tidsperioden legat stilla på en hög halt (över 9 mg/l). Badvattenkvalitet 1 8 Procent % Tjänligt Tjänligt med anmärkning Otjänligt Källa: Miljö- och Byggförvaltningen Kommentar: Hammarö kommun tar prover på totalt 11 badplatser, varav 6 stycken är kommunala, regelbundet under sommaren. Det är kvalitén på vattnet, med avseende på bakterier som undersöks. Höga bakteriehalter kan bland annat indikera på att det i badplatsens närhet finns avlopp med otillräckligt rening. Badvattnet i Hammarö är generellt sett bra.

15 14(23) Grundvatten av god kvalitet Enligt det nationella miljökvalitetsmålet ska grundvattnet ge en säker och hållbar dricksvattenförsörjning samt bidra till en god livsmiljö för växter och djur i sjöar och vattendrag. Hammarö kommun har ingen egen grundvattentäkt, utan tar sitt vatten från Karlstad. Inget specifikt nyckeltal för detta område är framtaget för Hammarö kommun. Myllrande våtmarker Miljömålet anger att våtmarkernas ekologiska och vattenhushållande funktion i landskapet ska bibehållas och att värdefulla våtmarker ska bevaras för framtiden. Länsstyrelsen har tagit fram ett planeringsunderlag för restaurering av våtmarker. I detta pekas Hammarö ut som ett område där stora avvattningsföretag har gjorts, och som därmed skulle kunna bli aktuell för att få full ersättning vid en eventuell restaurering. Inte heller för det nationella miljömålet Myllrande våtmarker finns några specifika nyckeltal framtagna för Hammarö kommun. Levande skogar Enligt det nationella miljökvalitetsmålet ska skogen och skogsmarkens värde för biologisk produktion skyddas samtidigt som den bilogiska mångfalden, kulturmiljövärden och sociala värden värnas och bevaras. Miljöcertifierad skog 1 8 8,4 Procent % 6 4 4,1 4, Källa: FSC Sverige

16 15(23) Kommentar: Detta nyckeltal visar hur stor andel av skogmarken i kommunen som är certifierad enligt FSC (Forest Stewardship Council). Detta är ett internationellt certifieringssytem för ett miljöanpassat skogsbruk. Ett rikt odlingslandskap Enligt det nationella miljömålet ska odlingslandskapet och jordbruksmarkens värde för den biologiska produktionen och livsmedelsproduktionen skyddas, samtidigt som den biologiska mångfalden och kulturmiljövärdena bevaras och stärks. Den lokala påverkan kan vara alltifrån hur gamla jordbruks- och kulturmarker tas om hand till ekologisk jordbruksproduktion. Ekologiska livsmedel 25 2 Procent % ,4 12,8 5 2,86 2,13 2, Källa: Serviceförvaltningen Kommentar: et visar andelen ekologiska livsmedel som köps in till den kommunala organisationen. Minskningen sedan 29 kan bero på att några ekologiska alternativ försvunnit från marknaden. Jordbruksmark med miljöstöd 25 2 Procent % Källa: Jordbruksverket Kommentar: et visar andelen jordbruksmark i kommunen med någon form av miljöersättning. Miljöstöd är ett åtagande som lantbrukaren gör. Åtagandet innebär att under

17 16(23) en viss period sköta sin mark och sina djur enligt de villkor som gäller för den sökta ersättningen. Den mark som berörs av det här nyckeltalet är ekologisk åkermark. Statistiken gällande 21 kommer i mars 211. Arealen jordbruksmark med miljöstöd på Hammarö har minskat sedan 27. God bebyggd miljö Enligt riksdagens miljökvalitetsmål ska städer, tätorter och annan bebyggd miljö utgöra en god och hälsosam livsmiljö. Natur- och kulturmiljövärden ska värnas och byggnader och anläggningar ska lokaliseras och utformas på ett miljöanpassat sätt och så att en långsiktigt god hushållning med mark, vatten och andra resurser främjas. Viktiga händelser under 21 Under året har Hammarö Energi bara levererat fjärrvärme med förnybart ursprung. Hammarö Energi har i samarbete med Sätterstrand Business Park och Compare Testlab påbörjat ett projekt med att återföra värmen som bildas i datorhallarna till fjärrvärmenätet. Anläggningens första etapp togs i drift i mars och projektet beräknas ge en energibesparing på ungefär 12 MWh/år. Ett flertal skolor och förskolor deltog i maj i Håll Sverige Rents kampanj Skräpplockardagarna. I samband med detta utser Håll Sverige Rent årets kommun där Hammarö kom på plats 33 av 216 deltagande kommuner. Hela Hallersruds rektorsenhet är med i Grön Flagg och ett flertal skolor och förskolor från andra enheter har under året ansökt om att få vara med i Grön Flagg. Det är ett positivt engagemang som gör att skolan eller förskolan inkluderar ett miljötema i sin dagliga verksamhet. Mark och planavdelningen har börjat skriva tydligare plankonsekvensbeskrivningar till de detaljplaner de tar fram. Dessa liknar miljökonsekvensbeskrivningar (MKB) och används som ett tydligt verktyg för att gå igenom de konsekvenser som en plan kan resultera i även om planen inte kräver MKB. Energiåtgång i de kommunala fastigheterna MWh Mål 212 Fossila Förnybara Elenergi Källa: Serviceförvaltningen Kommentar: et berör enbart de kommunala fastigheterna, inte de kommunala bolagen. Diagrammet visar hur mycket energi totalt som kommunen förbrukar, samt

18 17(23) fördelningen mellan olika energibärare. Under 21 användes fossila bränslen enbart som spetsvärme, vilket också var målet som därmed uppfylldes. I Klimat- och energiplanen anges som mål att till 212 ska kommunen i sin egen verksamhet enbart använda förnybar energi. I kommunens fastigheter och lokaler ska energiåtgången minska med 2 % jämfört med år 2, varav elenergin ska minska med 1 %. Insamling av avfall Insamlat säck- och kärlavfall 25 2 kg/invånare mål 212 Insamlat hushållsavfall exkl. säck- och kärlavfall kg/invånare Tidningar Pappersförp. Glas Plast Metall Farligt avfall Källa: Serviceförvaltningen och Förpacknings- och tidningsinsamlingen Kommentar: et redovisar hur många kilogram avfall, fördelat på olika avfallsfraktioner, som varje invånare i Hammarö kommun genomsnittligen slänger under ett år. Siffrorna från förpacknings- och tidningsinsamlingen är ännu inte sammanställda, varför 29 års siffror används. I oktober 27 infördes 14-dagars hämtning av säck- och kärlavfall för alla hushåll, och sedan november 28 lämnas mjuka plastförpackningar för återvinning, vilket till viss del förklarar ökningen av plastförpackningar. Mängden säck- och kärlavfall som går till förbränning har fortsatt att minska. Målet innebär en minskning med 35 % till år 212 jämfört med år 27. Målet förutsätter att matavfall skall sorteras separat och att den fraktionen då inte kommer räknas med.

19 18(23) Energi i fjärrvärmenätet MWh Förnybar energi Ej förnybar energi Källa: Hammarö Energi AB Kommentar: et visar dels hur mycket fjärrvärme som årligen produceras, samt hur stor andel av energin till den som är förnybar. Under 21 var all energi i fjärrvärmenätet förnybar. Ett rikt växt- och djurliv Enligt det nationella miljökvalitetsmålet ska den biologiska mångfalden bevaras och brukas på ett hållbart sätt. Detta innebär att både arter och ekosystemen ska kunna fortleva i långsiktigt livskraftiga bestånd, samtidigt som människan ska ha tillgång till en god natur- och kulturmiljö som grund för hälsa, livskvalitet och välfärd. I Hammarö beaktas dessa frågor bland annat i översiktsplanen. I denna anges exempelvis att den södra kommunhalvan ska vara fråntagen exploatering, med följden att naturvärdena där värnas. På den norra halvan av ön råder det däremot ett hårt bebyggelsetryck, med risken att de naturområden som finns där kan påverkas negativt. Viktiga händelser under 21 Under året togs utställningshandlingar fram till Grönstrukturprogram, som är ett tillägg till översiktsplanen. Grönstrukturprogrammet var även på utställning under sommaren och under hösten togs antagandehandlingar fram och lämnades till kommunstyrelsen. Grönstrukturprogrammet väntas vinna laga kraft under första halvan av 211.

20 19(23) Skyddad areal ,2 2741,2 2741,2 2 Hektar Källa: Länsstyrelsen i Värmlands län Kommentar: et visar hur stor areal av Hammarös totala yta som är fråntagen annan markanvändning, det vill säga är avsatt som naturreservat, biotopskyddsområde eller naturvårdsavtal. Den största andelen av den skyddade arealen är i naturreservatet Vänerskärgården.

21 2(23) Åtgärder för framtiden: Klimat- och energiplanen som antogs under 29 är fram till målåret 212 det som de kommunala förvaltningarna behöver arbeta mot. Det krävs fortfarande ett stort arbete för att nå de mål som satts upp, även om det gått framåt sedan Miljöbokslutet 29. Även Avfallsplanens mål för minskade mängder säck- och kärlavfall bör uppmärksammas. Frågor som särskilt bör behandlas inom dessa områden är bland andra: Öka andelen miljöbilar i den kommunala verksamheten. Bryta trenden med ökade transporter, och istället minska dessa och öka antalet som åker kollektivt, går eller cyklar.

22 Mål Utveckling Koldioxidutsläpp från Hammarö Industri 188,7 11,6 5,8 - - Mål 212: (kton) Fjärrvärme 1,4 1,3,8 - - Tot. <12,1 kton Jord- och,1,1,2 - - Transport < 14,5 skogsbruk kton Offentlig verks.,2,,1 - - Transporter 18,1 18, 14,2 - - inkl. personbilar Övriga tjänster 1,7 2, 5,1 - - Hushåll 2,7 1,3,7 - - Energitillförseln till Hammarö Biobränsle Mål 22: (MWh) Fossilt Fossilt < El MWh Energianvändningen i Hammarö (MWh) Mål 2112: < Kommunala miljöbilar (%) % 23 % 41 % Mål 212: 9 % Körsträcka med bil (mil/inv.) Resor i kollektivtrafiken Tungmetaller i avloppsslam Bly 11,5-11,5 12,5 14,5 (mg/kg TS) Kadmium,56 -,5,41,49 Kvicksilver 1,28-1,16 1,39 2,5 Kvicksilver i fisk (mg/kg vv) Abborre,143,141,111,185 - Gädda -,452 -,327 - Förorenade områden (antal) Användningen av freoner (kg) CFC - - HCFC HFC

Hållbar utveckling. Författare: Temagruppen Hållbar utveckling, genom Andreas Roos. Datum: 2010-01-14

Hållbar utveckling. Författare: Temagruppen Hållbar utveckling, genom Andreas Roos. Datum: 2010-01-14 Hållbar utveckling Författare: Temagruppen Hållbar utveckling, genom Andreas Roos Datum: 2010-01-14 2 Innehållsförteckning 1 Inledning... 4 1.1 Uppdraget... 4 1.2 Organisation... 4 1.3 Arbetsformer...

Läs mer

Miljöbokslut 2006. Höörs kommuns gröna nyckeltal

Miljöbokslut 2006. Höörs kommuns gröna nyckeltal Miljöbokslut 26 Miljöbokslutet är en redovisning av miljötillståndet i kommunen. Det är också ett sätt att följa upp kommunens eget miljöarbete. Miljöbokslutet med de gröna nyckeltalen ska fungera som

Läs mer

Åtgärder, hotell och restaurang inom Skånes miljömål och miljöhandlingsprogram

Åtgärder, hotell och restaurang inom Skånes miljömål och miljöhandlingsprogram Åtgärder, hotell och restaurang inom Skånes miljömål och miljöhandlingsprogram Respektive aktör tar själv beslut om åtgärderna skall utföras och i vilken omfattning detta ska ske. Åtgärder märkta med *

Läs mer

Kronobergs Miljö. - Din framtid!

Kronobergs Miljö. - Din framtid! Kronobergs Miljö - Din framtid! Vi ska lösa de stora miljöproblemen! Vi skall lämna över en frisk miljö till nästa generation. Om vi hjälps åt kan vi minska klimathotet, läka ozonlagret och få renare luft

Läs mer

Haparandas miljömål. Antagna av kommunfullmäktige 2007-02-26

Haparandas miljömål. Antagna av kommunfullmäktige 2007-02-26 Haparandas miljömål Antagna av kommunfullmäktige 2007-02-26 Haparandas lokala miljömål är de övergripande målsättningarna som ska uppnås inom en generation. Av de 16 miljömål som Sveriges riksdag beslutat

Läs mer

Vad handlar miljö om? Miljökunskap

Vad handlar miljö om? Miljökunskap Vad handlar miljö om? Ekosystemtjänster Överkonsumtion Källsortering Miljöförstöring Miljöbil Miljökunskap Jorden Utfiskning Naturreservat Våra matvanor Ekologiska fotavtryck Miljöpåverkan Avfall Trängselavgift

Läs mer

Miljöstrategi för Arvika kommun

Miljöstrategi för Arvika kommun 2015-05-06 Miljöstrategi för Arvika kommun Vi arbetar för ett hållbart samhälle med klimatfrågorna i fokus Inledning Miljöfrågan är både en global och en lokal fråga. För att uppnå en hållbar samhällsutveckling

Läs mer

Temagruppernas ansvarsområde

Temagruppernas ansvarsområde Temagruppernas ansvarsområde För att förtydliga respektive temagrupps ansvarsområde har jag använt de utvidgade preciseringarna från miljömålssystemet som regeringen presenterade under 2011. na utgör en

Läs mer

God bebyggd miljö - miljömål.se

God bebyggd miljö - miljömål.se Sida 1 av 6 Start Miljömålen Sveriges Generationsmålet Begränsad klimatpåverkan Frisk luft Bara naturlig försurning Giftfri miljö Skyddande ozonskikt Säker strålmiljö Ingen övergödning Levande sjöar och

Läs mer

Ann-Carin Andersson Avdelningen för byggteknik EKOLOGI Luft, vatten, mark, flora, fauna Miljömål etc EKONOMI Mervärden för.. - Individ - Samhälle - Företaget/motsv Hållbar utveckling SOCIALT Bostad Arbetsmiljö

Läs mer

Det nya miljömålssystemet- Politik och genomförande. Eva Mikaelsson, Länsstyrelsen Västerbotten

Det nya miljömålssystemet- Politik och genomförande. Eva Mikaelsson, Länsstyrelsen Västerbotten Det nya miljömålssystemet- Politik och genomförande Eva Mikaelsson, Länsstyrelsen Västerbotten Presentation 1. Bakgrund miljömålssystemet 2. Förändringar 3. Vad innebär förändringarna för Västerbottens

Läs mer

Miljöplan 2014-2020. Inledning

Miljöplan 2014-2020. Inledning Miljöplan 2014-2020 Inledning Timrå kommunkoncern profilerade sig tidigt som ekokommun och har som övergripande mål att skapa en god livsmiljö för nuvarande och framtida invånare i kommunen. För att fortsätta

Läs mer

Gröna nyckeltal. Kommentar

Gröna nyckeltal. Kommentar Utskrift från sekom.miljobarometern.se Gröna nyckeltal Nyckeltal GN.1a Koldioxid från industrisektorn per kommuninvånare inte de industrier som omfattas av handeln med utsläppsrätter. Statistiken har primärt

Läs mer

Miljöprogram för Åtvidabergs kommun Mål och åtgärder

Miljöprogram för Åtvidabergs kommun Mål och åtgärder Miljöprogram för Åtvidabergs kommun Mål och åtgärder Antagen av kommunfullmäktige 2011-01-26 Innehåll Bakgrund... 3 Arbetsprocessen... 3 Prioriterade områden... 5 Miljöprogrammets förhållande till andra

Läs mer

Bilaga 3 - Miljömål. 1. Begränsad klimatpåverkan. 2. Frisk luft 3:1. Översiktsplan 2006 Österåkers kommun Bilaga 3

Bilaga 3 - Miljömål. 1. Begränsad klimatpåverkan. 2. Frisk luft 3:1. Översiktsplan 2006 Österåkers kommun Bilaga 3 - Miljömål Riksdagen antog i april 1999, 15 nationella miljökvalitetsmål som är formulerade utifrån den miljöpåverkan naturen tål och syftar till att överlämna en god miljö till nästa generation. Ett 16:e

Läs mer

Dialogmöten i kommunerna om klimatarbete. Vetlanda 21 maj. Info om Eksjö kommuns klimatarbete Sven-Åke Svensson Kommunekolog

Dialogmöten i kommunerna om klimatarbete. Vetlanda 21 maj. Info om Eksjö kommuns klimatarbete Sven-Åke Svensson Kommunekolog Dialogmöten i kommunerna om klimatarbete Vetlanda 21 maj Info om Eksjö kommuns klimatarbete Sven-Åke Svensson Kommunekolog Sankey-diagrammet Energiplan/klimatstrategi - övergripande mål Förbrukning av

Läs mer

Lokala miljömål i Tranås kommun

Lokala miljömål i Tranås kommun Sidan 1 av 6 Lokala miljömål i Tranås kommun Antagna av KF 2007-08-20, 122 Sidan 2 av 6 Miljömål Lokala mål Åtgärder för att nå de lokala målen 1. Begränsad klimatpåverkan Minska transportrelaterade utsläpp

Läs mer

MILJÖMÅL FÖR KRISTIANSTADS KOMMUN

MILJÖMÅL FÖR KRISTIANSTADS KOMMUN MILJÖMÅL FÖR KRISTIANSTADS KOMMUN Antagna av kommunfullmäktige 2007-05-08 Tillsammans kan vi skapa förutsättningar för en god miljö! Det är nu vi avgör vilken miljö vi ska lämna över till våra barn och

Läs mer

Sammanträdesprotokoll

Sammanträdesprotokoll Sammanträdesprotokoll Kommunstyrelsen Arbetsutskottet Sammanträdesdatum Sida 2010-11-15 226 Au Energi- och klimatplan/energieffektiviseringsstöd Beskrivning av ärendet Anneli Larsson redogör för arbetet

Läs mer

Förslag till energiplan

Förslag till energiplan Förslag till energiplan Bilaga 2: Miljöbedömning 2014-05-20 Remissversion BI L A G A 2 : M I L J Ö BE D Ö M N I N G Förslag till energiplan Finspångs kommun 612 80 Finspång Telefon 0122-85 000 Fax 0122-850

Läs mer

MILJÖPROGRAM FÖR SIGTUNA KOMMUN

MILJÖPROGRAM FÖR SIGTUNA KOMMUN MILJÖPROGRAM FÖR SIGTUNA KOMMUN Antaget i kommunfullmäktige den 25 mars 2010 Sigtuna kommun Miljöprogram för Sigtuna kommun En god miljö är en förutsättning för människors och andra organismers liv på

Läs mer

Lokala miljömål. för Simrishamns kommun. Kortfattad åtgärdsplan till kommunens förvaltningar (augusti 2010)

Lokala miljömål. för Simrishamns kommun. Kortfattad åtgärdsplan till kommunens förvaltningar (augusti 2010) Lokala miljömål för Simrishamns kommun Kortfattad åtgärdsplan till kommunens förvaltningar (augusti 2010) Inledning Lokala miljömål för Simrishamns kommun Simrishamns kommuns stora tillgång är dess kust

Läs mer

MILJÖMÅL: BARA NATURLIG FÖRSURNING. Stiftelsen Håll Sverige Rent E-post: skola.forskola@hsr.se Telefon: 08-505 263 00 Webbplats: www.hsr.

MILJÖMÅL: BARA NATURLIG FÖRSURNING. Stiftelsen Håll Sverige Rent E-post: skola.forskola@hsr.se Telefon: 08-505 263 00 Webbplats: www.hsr. MILJÖMÅL: BARA NATURLIG FÖRSURNING Lektionsupplägg: Vad har hänt med sjön? Försurande luftföroreningar har lett till att sjöar och skogsmarker är försurade. Eleverna får ett scenario där en sjö beskrivs

Läs mer

Sveriges miljökvalitetsmål i Läroplan för grundskolan 2011 (Lgr 11). Källa: Skolverket. 1/7

Sveriges miljökvalitetsmål i Läroplan för grundskolan 2011 (Lgr 11). Källa: Skolverket. 1/7 Sveriges miljökvalitetsmål i Läroplan för grundskolan 2011 (Lgr 11). Källa: Skolverket. 1/7 Övergripande mål och riktlinjer, del 1 2 i Läroplan för grundskolan 2011 (Lgr 11) Del 1 Skolans värdegrund och

Läs mer

Hållbarhetsindikatorer 2012

Hållbarhetsindikatorer 2012 Hållbarhetsindikatorer Sammanfattning s kommun har för perioden 2006-2010 redovisat sammanhållna Hållbarhetsbokslut genom ett antal utvalda indikatorer. För år redovisas tabeller med indikatorer utan någon

Läs mer

MILJÖMÅL: ETT RIKT VÄXT- OCH DJURLIV

MILJÖMÅL: ETT RIKT VÄXT- OCH DJURLIV MILJÖMÅL: ETT RIKT VÄXT- OCH DJURLIV Lektionsupplägg: Faller en, faller alla? Varför är det så viktigt med en mångfald av arter? Vad händer i ett ekosystem om en art försvinner? Låt eleverna upptäcka detta

Läs mer

KOMMUNNÄTVERKET FÖR HÅLLBAR UTVECKLING: Uppföljning av kommunalt miljöarbete 2015. Miljömålsillustrationer illustratör Tobias Flygar

KOMMUNNÄTVERKET FÖR HÅLLBAR UTVECKLING: Uppföljning av kommunalt miljöarbete 2015. Miljömålsillustrationer illustratör Tobias Flygar KOMMUNNÄTVERKET FÖR HÅLLBAR UTVECKLING: Uppföljning av kommunalt miljöarbete 2015 Miljömålsillustrationer illustratör Tobias Flygar Inledning I den här rapporten redovisas inrapporterade indikatorer från

Läs mer

LIDINGÖS MILJÖMÅL 2011-2020

LIDINGÖS MILJÖMÅL 2011-2020 LIDINGÖS MILJÖMÅL 2011-2020 KLOKA VAL ENERGI STAD HÅLLBAR GRÖN KORTVERSION LIDINGÖS MILJÖPROGRAM 2011 2020 1 Lidingö tar ställning för miljön På Lidingö tar vi ställning för miljön och för en hållbar utveckling.

Läs mer

Lättläst sammanfattning av Stockholms miljöprogram

Lättläst sammanfattning av Stockholms miljöprogram Lättläst sammanfattning av Stockholms miljöprogram Stockholms stad behöver hjälp De senaste 20 åren har Stockholms luft och vatten blivit mycket renare. Ändå är miljöfrågorna viktigare än någonsin. Alla

Läs mer

1. Andel. förnybar och 100% 90% 80% 70% 60% 50% 40% 30% 20% 10% 0% flis. gasol

1. Andel. förnybar och 100% 90% 80% 70% 60% 50% 40% 30% 20% 10% 0% flis. gasol Uppföljning av Gröna nyckeltal 2012 Höörs kommun använder 20 grönaa nyckeltal för att mäta miljötillstånd och miljöpåverkan. Nyckeltal 1 16 mäter miljötillståndet i kommunen som geografiskt område, medan

Läs mer

Strategi för energieffektivisering. Anna-Karin Olsson, Kommunekolog Höör 2013-01-30 Johan Nyqvist, Energikontoret Skåne

Strategi för energieffektivisering. Anna-Karin Olsson, Kommunekolog Höör 2013-01-30 Johan Nyqvist, Energikontoret Skåne Strategi för energieffektivisering Anna-Karin Olsson, Kommunekolog Höör 2013-01-30 Johan Nyqvist, Energikontoret Skåne Interna miljöregler, 1996 kontorspapper ska vara Svanenmärkt glödlampor byts till

Läs mer

DNR 2011-0075 Sida 1 av 7

DNR 2011-0075 Sida 1 av 7 DNR 2011-0075 Sida 1 av 7 GRANSKNINGSHANDLING NORMALT PLANFÖRFARANDE Detaljplan för HÅCKSVIK INDUSTRIOMRÅDE OMFATTANDE FASTIGHETEN LISSLARP 1:18 MED FLERA i Håcksvik, Svenljunga kommun, Västra Götalands

Läs mer

MILJÖKONSEKVENSBESKRIVNING

MILJÖKONSEKVENSBESKRIVNING SAMRÅDSHANDLING MILJÖKONSEKVENSBESKRIVNING Bilaga till Översiktsplan för Vansbro kommun INLEDNING En översiktsplan ska alltid innehålla en miljökonsekvensbeskrivning. Denna ska gå igenom den miljöpåverkan

Läs mer

Behovsbedömning för MKB vid ändring av detaljplan för del av Norrfjärden

Behovsbedömning för MKB vid ändring av detaljplan för del av Norrfjärden 1 Behovsbedömning för MKB vid ändring av detaljplan för del av Norrfjärden ÄNDRING FÖR FASTIGHETERNA GNARPS-BÖLE 3:86 OCH NORRFJÄRDEN 14:1. Planens syfte Planen syftar till att öka den sammanlagda byggrätten

Läs mer

SAMRÅDSHANDLING. Detaljplan för Skäggeberg 15:167 m fl., LSS-boende SUNNE KOMMUN Värmlands län

SAMRÅDSHANDLING. Detaljplan för Skäggeberg 15:167 m fl., LSS-boende SUNNE KOMMUN Värmlands län SAMRÅDSHANDLING Detaljplan för Skäggeberg 15:167 m fl., LSS-boende SUNNE KOMMUN Värmlands län Behovsbedömning Enligt 6 kap. 11 miljöbalken (MB) om miljöbedömningar och miljökonsekvensbeskrivningar av planer

Läs mer

Miljöinformation Skara Energi 2014

Miljöinformation Skara Energi 2014 Miljöinformation Skara Energi 2014 2 Miljöinformation Skara Energi 2014 Skara Energi har under 2014 arbetat med att lyfta in miljömål i bolagets styrkort för att miljömålen ska bli tydligare i helheten

Läs mer

Bilaga till prospekt. Ekoenhets klimatpåverkan

Bilaga till prospekt. Ekoenhets klimatpåverkan Utkast 2 Bilaga till prospekt Ekoenhets klimatpåverkan Denna skrift syftar till att förklara hur en ekoenhets etablering bidrar till minskning av klimatpåverkan som helhet. Eftersom varje enhet etableras

Läs mer

Miljöcertifiering av byggnader

Miljöcertifiering av byggnader Miljöcertifiering av byggnader Evelina Strandfeldt Sweden Green Building Council 1 240 medlemmar just nu i Sweden Green Building Council 2 Sweden Green Building Council Ideell förening för företag i bygg-

Läs mer

Miljömål och indikatorer

Miljömål och indikatorer Miljömål och indikatorer Bernt Röndell Karin Öberg Bernt.rondell@naturvardsverket.se Karin.oberg@naturvardsverket.se www.naturvardsverket.se www.miljomal.nu Samhälle & Miljömål / Miljöindikatorer www.eea.eu.int

Läs mer

Bilaga 5. Miljökonsekvensbeskrivning Översiktsplan för vindkraft

Bilaga 5. Miljökonsekvensbeskrivning Översiktsplan för vindkraft Bilaga 5. Miljökonsekvensbeskrivning Översiktsplan för vindkraft Tillägg till Översiktsplan för Kungsbacka kommun, ÖP06. Antagen av kommunfullmäktige 2012-04-10, 89 Sammanfattning Översiktsplan för vindkraft

Läs mer

Miljöpolicy. Krokoms kommun

Miljöpolicy. Krokoms kommun Miljöpolicy Krokoms kommun Fastställd av: Kommunfullmäktige Datum: 2013-06-11 Innehåll 1 Inledning... 7 2 Övergripande miljömål för Krokoms kommun... 8 2.1 SamhäIlsplanering och byggande... 8 2.2 Energi...

Läs mer

Posi v utveckling förbä ring av resultatet de senaste åren Målet har uppnå s inom dsramen Ingen tydlig trend Målet har ännu inte uppnå s Nega v utveckling försämring av resultatet de senaste åren Målet

Läs mer

Alternativ för hantering av Haparanda kommuns matavfall

Alternativ för hantering av Haparanda kommuns matavfall Alternativ för hantering av Haparanda kommuns matavfall HAPARANDA STAD DECEMBER 2010 2 Alternativ för hantering av Haparanda kommuns matavfall Sofia Larsson Klimatstrateg Kommunledningsförvaltningen december

Läs mer

Miljöanpassade kostråd - varför då? Och vad innebär de för offentlig verksamhet? Anna-Karin Quetel 2015-05-06

Miljöanpassade kostråd - varför då? Och vad innebär de för offentlig verksamhet? Anna-Karin Quetel 2015-05-06 Miljöanpassade kostråd - varför då? Och vad innebär de för offentlig verksamhet? Anna-Karin Quetel 2015-05-06 Nationellt kompetenscentrum för måltider i vård, skola och omsorg De offentliga måltidernas

Läs mer

Lektionsupplägg: Tack för maten, naturen!

Lektionsupplägg: Tack för maten, naturen! Lektionsupplägg: Tack för maten, naturen! På vilka sätt är vi beroende av naturen och vad är ekosystemtjänster? Eleverna får i denna uppgift definiera ekosystemtjänster samt fundera på vilka tjänster vi

Läs mer

Klimatkommunen Kristianstad Elin Dalaryd

Klimatkommunen Kristianstad Elin Dalaryd Klimatkommunen Kristianstad Elin Dalaryd Var kommer de lokala utsläppen ifrån? Dikväveoxid 16% HFC 0,4% Metan 17% Koldioxid 67% Utsläpp av växthusgaser per invånare: år 1990 9,7 ton år 2006 6,5 ton Lokala

Läs mer

Svalövs miljömål 2009-2015

Svalövs miljömål 2009-2015 Datum 2009-03-12 Diarienummer 264-2002 Svalövs miljömål 2009-2015 Antagen av kommunfullmäktige 2009-04-27, 54 Handläggare: Tommy Samuelsson, miljö- och byggchef, tel: 0418-475091, 0709-475091 tommy.samuelsson@svalov.se

Läs mer

Miljöstrategiskt program. För invånare, företag och Gävle kommunkoncern

Miljöstrategiskt program. För invånare, företag och Gävle kommunkoncern Miljöstrategiskt program För invånare, företag och Gävle kommunkoncern Miljöstrategiskt program För invånare, företag och Gävle kommunkoncern Foto: Albin Bogren/BARINGO och Maria Lind Illustration: Johan

Läs mer

7 konkreta effektmål i Västerås stads energiplan 2007-2015

7 konkreta effektmål i Västerås stads energiplan 2007-2015 7 konkreta effektmål i Västerås stads energiplan 2007-2015 Energiplanen beskriver vad vi ska göra och den ska verka för ett hållbart samhälle. Viktiga områden är tillförsel och användning av energi i bostäder

Läs mer

Växthuseffekten ger extremt väder i Göteborg Dina val gör skillnad

Växthuseffekten ger extremt väder i Göteborg Dina val gör skillnad Växthuseffekten ger extremt väder i Göteborg Dina val gör skillnad www.nyavagvanor.se Växthuseffekten ger extremt väder i Göteborg Om du ännu inte har börjat fundera på växthuseffekten kan det vara dags

Läs mer

Vad handlar miljö om? Miljökunskap

Vad handlar miljö om? Miljökunskap Ekosystemtjänster Vad handlar miljö om? Miljökunskap Överkonsumtion Jorden Källsortering Miljöförstöring Miljöbil Naturreservat Utfiskning Våra matvanor Ekologiska fotavtryck Miljöpåverkan Avfall Trängselavgift

Läs mer

Miljöpåverkan från mat. Elin Röös

Miljöpåverkan från mat. Elin Röös Miljöpåverkan från mat Elin Röös Jordbruk är väl naturligt? De svenska miljömålen Växthuseffekten Källa: Wikipedia Klimatpåverkan Klimatpåverkan från olika sektorer Källa: Naturvårdsverket, 2008, Konsumtionens

Läs mer

Planprogram för del av Viared ÖSTRA VIARED Borås Stad. BEHOVSBEDÖMNING 26 maj 2009

Planprogram för del av Viared ÖSTRA VIARED Borås Stad. BEHOVSBEDÖMNING 26 maj 2009 Planprogram för del av Viared ÖSTRA VIARED Borås Stad BEHOVSBEDÖMNING 26 maj 2009 Innehåll 1 Planprogram 1.1 Läge och avgränsning 3 1.2 Syfte 3 2 Behovsbedömning 2.1 Miljöbedömning av planer och program

Läs mer

Riktlinjer gällande arbetet för ett hållbart samhälle.

Riktlinjer gällande arbetet för ett hållbart samhälle. Riktlinjer 1(5) Riktlinjer gällande arbetet för ett hållbart samhälle. Riktlinjerna utgör grunden för arbetet med hållbar utveckling, vårt mål är ett strukturerat arbete där det framgår på ett tydligt

Läs mer

Vindmöllor på land och på djupt vatten

Vindmöllor på land och på djupt vatten Skånes vindkraftsakademi Lund 2013-05-14 Vindmöllor på land och på djupt vatten Energiansvarig (V) i riksdagen 1998-2002 DESS 1997-2001 styrelsen för Statens Energimyndighet 2003-06 Växjö Energis styrelse

Läs mer

Upphävande av detaljplan för golfbana vid Rossö gård

Upphävande av detaljplan för golfbana vid Rossö gård Antagandehandling Upphävande av detaljplan för golfbana vid Rossö gård Del av Nyland 14:1, Nordanåker 1:11 Figur 1. Ortofoto med det aktuella planområdet illustrerat. Antagandehandling Upphävande av detaljplan

Läs mer

Programhandling för miljöarbetet i Östra Göinge Antagen av kommunfullmäktige 2014-03-20

Programhandling för miljöarbetet i Östra Göinge Antagen av kommunfullmäktige 2014-03-20 Programhandling för miljöarbetet i Östra Göinge Antagen av kommunfullmäktige 2014-03-20 Medverkande Miljöprogramberedningen Sofia Nilsson (C), ordförande Magnus Nilsson (KD), 1:e vice ordförande Mikael

Läs mer

AGENDA 21 MILJÖDELEN - MÅL OCH VISIONER

AGENDA 21 MILJÖDELEN - MÅL OCH VISIONER 1 (7) AGENDA 21 MILJÖDELEN - MÅL OCH VISIONER Antagen av kommunfullmäktige 1997-12-16, 93. ÖVERGRIPANDE VISION FÖR VÄNERSBORGS KOMMUN Alla beslut skall baseras på en helhetssyn som leder till en hållbar

Läs mer

Begränsad klimatpåverkan. Fokus föreslås på följande målområden. Bakgrund

Begränsad klimatpåverkan. Fokus föreslås på följande målområden. Bakgrund Fokus föreslås på följande målområden Begränsad klimatpåverkan Bakgrund Genom framför allt förbränning av fossila bränslen som kol, olja och naturgas tillför människan atmosfären stora mängder av lagrad

Läs mer

Miljöprogram. Miljöprogram

Miljöprogram. Miljöprogram Miljöprogram Miljöprogram för Skellefteå kommunkoncern för Skellefteå kommunkoncern INLEDNING Vad är bra livsmiljö för dig? Är det den tätortsnära skogen eller är det parken och lekplatsen nära dig? Vi

Läs mer

Lektionsuppgift: Mångfalden i sjön

Lektionsuppgift: Mångfalden i sjön Lektionsuppgift: Mångfalden i sjön Gå ut och upptäck mångfalden i en sjö, bäck eller å. Eleverna får dokumentera vilka djurgrupper som hittas och sedan göra näringskedjor och fundera kring hur arterna

Läs mer

Vision År 2030 är Örebroregionen klimatklok. Då är vi oberoende av olja och andra fossila bränslen och använder istället förnybar energi.

Vision År 2030 är Örebroregionen klimatklok. Då är vi oberoende av olja och andra fossila bränslen och använder istället förnybar energi. Pub nr 2008:44 Vision År 2030 är Örebroregionen klimatklok. Då är vi oberoende av olja och andra fossila bränslen och använder istället förnybar energi. Vi hushållar med energin och använder den effektivt.

Läs mer

Klimat, vad är det egentligen?

Klimat, vad är det egentligen? Klimat, vad är det egentligen? Kan man se klimatet, beröra, höra eller smaka på det? Nej, inte på riktigt. Men klimatet påverkar oss. Vi känner temperaturen, när det regnar, snöar och blåser. Men vad skiljer

Läs mer

UPPDRAG: AVLOPP. Toaletten - slasktratt eller sparbössa

UPPDRAG: AVLOPP. Toaletten - slasktratt eller sparbössa UPPDRAG: AVLOPP In till samhället fraktas nyttigheter i form av olika material, mat, bränsle och vatten. Resurserna används och blir avfall av olika slag: fasta sopor, vattensopor och sopor i gasform.

Läs mer

Miljörätt 2012 en enkätundersökning till kommuner, tillståndspliktiga företag, tekniska råd & länsstyrelser

Miljörätt 2012 en enkätundersökning till kommuner, tillståndspliktiga företag, tekniska råd & länsstyrelser Miljörätt 2012 en enkätundersökning till kommuner, tillståndspliktiga företag, tekniska råd & länsstyrelser Bilaga till presentation på konferensen Fokus Miljörätt den 6 december 2012 av Pernilla Strid

Läs mer

Uppföljning av Energiplan 2008 Nulägesbeskrivning

Uppföljning av Energiplan 2008 Nulägesbeskrivning Nulägesbeskrivning Lerum 2013-04-10 Innehåll Energiplan 2008 uppföljning 4 Sammanfattning 6 Uppföljning Mål 7 Minskade fossila koldioxidutsläpp... 7 Mål: År 2020 har de fossila koldioxidutsläppen minskat

Läs mer

Klimatpolicy Laxå kommun

Klimatpolicy Laxå kommun Laxå kommun 1 (5) Klimatstrategi Policy Klimatpolicy Laxå kommun Genom utsläpp av växthusgaser bidrar Laxå kommun till den globala klimatpåverkan. Det största tillskottet av växthusgaser sker genom koldioxidutsläpp

Läs mer

Energi- och miljöplan

Energi- och miljöplan Energi- och miljöplan för Lessebo kommun 2014-2020 Energi- och miljöplan för Lessebo kommun 2014-2020 Lessebo kommuns energi- och miljöplan innefattar fem områden: Avfall Byggnation, underhåll och inneklimat

Läs mer

Vad kan du göra för miljön i Skellefteå? Tips för dig som privatperson, företagare eller ansvarig inom kommunen

Vad kan du göra för miljön i Skellefteå? Tips för dig som privatperson, företagare eller ansvarig inom kommunen Vad kan du göra för miljön i Skellefteå? Tips för dig som privatperson, företagare eller ansvarig inom kommunen Leva och bo God bebyggd miljö Giftfri miljö Levande kust och skärgård Säker strålmiljö Skellefteås

Läs mer

Vindkraft i Ånge kommun

Vindkraft i Ånge kommun Vindkraft i Ånge kommun Tillägg till översiktsplan Bilaga 3: Miljökonsekvensbeskrivning Vindkraft i Ånge kommun består av följande dokument Planförslag Bilaga 1: Planeringsförutsättningar och analys Bilaga

Läs mer

Landskrona stad. Samrådshandling. Översiktsplan 2010 Landskrona Stad Samrådshandling 2009-09-01 Enligt KS beslut 220 20 09-09-10

Landskrona stad. Samrådshandling. Översiktsplan 2010 Landskrona Stad Samrådshandling 2009-09-01 Enligt KS beslut 220 20 09-09-10 Landskrona stad Översiktsplan 2010 Samrådshandling 2009-09-01 enligt KS beslut 220 2009-09-10 1 Arbetsorganisation Styrgrupp: Styrgruppen för fysisk planering : Torkild Strandberg (Kommunstyrelsens ordförande)

Läs mer

Bilaga 7 Sammanställning till länsstyrelsen

Bilaga 7 Sammanställning till länsstyrelsen Bilaga 7 Sammanställning till länsstyrelsen Sammanställning till länsstyrelsen 1 (12) Innehåll 1 Administrativa uppgifter... 3 2 Kommunens befolkning och struktur... 4 3 Avfall som kommunen ansvarar för...

Läs mer

Avloppshantering och miljömålen 2012-02-27

Avloppshantering och miljömålen 2012-02-27 Avloppshantering och miljömålen 2012-02-27 Kersti Linderholm Kersti.linderholm@silvberg.se Ingen mat utan fosfor Symptom av fosforbrist i korn (t.v.) (Foto: Søren Holm. Med tillstånd från Yara Danmark

Läs mer

Miljöredovisning 2013

Miljöredovisning 2013 Miljöredovisning 2013 Väsby Foto: Kristina Lind Miljö-, bygg- och räddningsnämnden Förord I Östergötlands län finns regionala miljömål som bygger på de 16 nationella miljömålen i Sverige. I Kinda kommun

Läs mer

Miljötillståndet i Bottniska viken. Siv Huseby Miljöanalytiker Umeå Marina Forskningscentrum

Miljötillståndet i Bottniska viken. Siv Huseby Miljöanalytiker Umeå Marina Forskningscentrum Miljötillståndet i Bottniska viken Siv Huseby Miljöanalytiker Umeå Marina Forskningscentrum Hur mår havet? BSEP 122 EU Vattendirektivet Havsmiljödirektivet Sveriges 16 miljömål - Begränsad klimatpåverkan

Läs mer

PowerPoint-presentation med manus för Tema 4 transporter TEMA 4 TRANSPORTER

PowerPoint-presentation med manus för Tema 4 transporter TEMA 4 TRANSPORTER PowerPoint-presentation med manus för Tema 4 transporter TEMA 4 TRANSPORTER Utsläpp av växthusgaser i Sverige per sektor Källa: Naturvårdsverkens rapport Konsumtionens klimatpåverkan, nov 2008 Transporter

Läs mer

Checklista som beslutsunderlag för prövning enligt plan- och bygglagen 4 kap 34, om detaljplanen kan antas få betydande miljöpåverkan.

Checklista som beslutsunderlag för prövning enligt plan- och bygglagen 4 kap 34, om detaljplanen kan antas få betydande miljöpåverkan. Checklista som beslutsunderlag för prövning enligt plan- och bygglagen 4 kap 34, om detaljplanen kan antas få betydande miljöpåverkan. Bedömningsobjekt: Detaljplan för Slåtta industriområde - del av Alfta

Läs mer

2013-03- 28. Jordbruk är väl naturligt? Elin Röös. Enkla råd är svåra att ge. Källa: Naturvårdsverket, 2008, Konsum8onens klimatpåverkan

2013-03- 28. Jordbruk är väl naturligt? Elin Röös. Enkla råd är svåra att ge. Källa: Naturvårdsverket, 2008, Konsum8onens klimatpåverkan Jordbruk är väl naturligt? Elin Röös Enkla råd är svåra att ge Matproduktion genom tiderna Klimatpåverkan från olika sektorer Källa: Naturvårdsverket, 8, Konsum8onens klimatpåverkan 1 Växthuseffekten De

Läs mer

PowerPoint-presentation med manus för Tema 3 energi TEMA 3 ENERGI

PowerPoint-presentation med manus för Tema 3 energi TEMA 3 ENERGI PowerPoint-presentation med manus för Tema 3 energi TEMA 3 ENERGI Utsläpp av växthusgaser i Sverige per sektor Energisektorn bidrar med totalt 25 miljoner ton växthusgaser per år, vilket innebär att medelsvensken

Läs mer

Miljömålen på ny grund

Miljömålen på ny grund Miljömålen på ny grund Naturvårdsverkets utökade årliga redovisning av miljökvalitetsmålen 2011 Reviderad version av rapport 6420 rapport 6433 maj 2011 figur 1 Sveriges utsläpp av växthusgaser 1990 2009

Läs mer

Södertälje och växthuseffekten

Södertälje och växthuseffekten Södertälje och växthuseffekten - vad kan jag göra? Detta är växthuseffekten Jorden omges av atmosfären, ett gastäcke som sträcker sig cirka 10 mil upp i luften. Gastäcket består av kväve, syre, vattenånga

Läs mer

2. Klimatförändringar hänger ihop med rättvisa och fred i världen. År 2009 samlades FN för ett möte om klimatförhandlingar. Var hölls det mötet?

2. Klimatförändringar hänger ihop med rättvisa och fred i världen. År 2009 samlades FN för ett möte om klimatförhandlingar. Var hölls det mötet? Vuxenfrågor 1. Fairtrade är en produktmärkning som skapar förutsättningar för anställda i utvecklingsländer att förbättra sina arbets- och levnadsvillkor. Var odlas de flesta Fairtrade-certifierade bananer

Läs mer

Miljöredovisning. Tio effektmål är uppnådda eller ser ut att uppnås. Tre effektmål osäkert om de kan uppnås. Två effektmål blir svåra att uppnå

Miljöredovisning. Tio effektmål är uppnådda eller ser ut att uppnås. Tre effektmål osäkert om de kan uppnås. Två effektmål blir svåra att uppnå Miljöredovisning Ansvarsområde Miljöredovisningen visar utvecklingen inom ett antal prioriterade miljöområden, utpekade i kommunens miljöplan. Redovisningen omfattar Järfälla som geografiskt yta och Järfälla

Läs mer

VA-planering i Ljungby kommun. Antagen av kommunstyrelsen den 21 juni 2011 159

VA-planering i Ljungby kommun. Antagen av kommunstyrelsen den 21 juni 2011 159 VA-planering i Ljungby kommun Antagen av kommunstyrelsen den 21 juni 2011 159 LJUNGBY KOMMUN Tekniska kontoret 31 maj 2011 Detta projekt har medfinansierats genom statsstöd till lokala vattenvårdsprojekt

Läs mer

Yttrande till Vattenmyndigheten Bottenhavet om åtgärdsprogram m.m. för Bottenhavets vattendistrikt 2015-2021

Yttrande till Vattenmyndigheten Bottenhavet om åtgärdsprogram m.m. för Bottenhavets vattendistrikt 2015-2021 TJÄNSTESKRIVELSE 1 (5) Kommunstyrelseförvaltningen Stadsbyggnads- och näringslivskontoret Datum Diarienummer 2015-03-18 KS0150/15 Handläggare Thomas Jågas Telefon 023-828 42 E-post: thomas.jagas@falun.se

Läs mer

Mälarprojektet - Miljökvalitetsmål. Innehåll. Mälarprojektet - Miljökvalitetsmål 2014-01-31

Mälarprojektet - Miljökvalitetsmål. Innehåll. Mälarprojektet - Miljökvalitetsmål 2014-01-31 Mälarprojektet - Miljökvalitetsmål 2014-01-31 Mälarprojektet - Miljökvalitetsmål Innehåll Miljökvalitetsmål på nationell, regional och lokal nivå... 2 1 Risk och säkerhet... 4 2 Sjöfart och hamnar... 4

Läs mer

Inledning. Miljöbokslut 2014

Inledning. Miljöbokslut 2014 MILJÖBOKSLUT 2014 Inledning Det övergripande målet för miljöpolitiken är att till nästa generation lämna över ett samhälle där de stora miljöproblemen är lösta, utan att orsaka ökade miljö- och hälsoproblem

Läs mer

Miljöredovisning 2014

Miljöredovisning 2014 Miljöredovisning 2014 Vi är stolta över vår fjärrvärmeproduktion som nu består av nära 100 % återvunnen energi. Hans-Erik Olsson Kvalitetsstrateg vid Sundsvall Energi Miljöfrågorna är viktiga för oss.

Läs mer

MTG kommuner i samarbete. Bilaga 1 Sammanställning av mål som legat till grund för strategin Ett Grönt och Skönt MTG

MTG kommuner i samarbete. Bilaga 1 Sammanställning av mål som legat till grund för strategin Ett Grönt och Skönt MTG MTG kommuner i samarbete Bilaga 1 Sammanställning av mål som legat till grund för strategin Ett Grönt och Skönt MTG Innehåll 1. FN/Globalt... 3 2. EU... 3 3. Nationellt... 3 3.1. Nationella miljömål...

Läs mer

Miljörapport 2006. En beskrivning av miljötillståndet i Göteborg ISSN 1401-243X R 2007:13

Miljörapport 2006. En beskrivning av miljötillståndet i Göteborg ISSN 1401-243X R 2007:13 Miljörapport 2006 En beskrivning av miljötillståndet i Göteborg ISSN 1401-243X R 2007:13 VI SKALL STRÄVA EFTER STÄNDIGA FÖRBÄTTRINGAR! Göteborgs Miljöförvaltning är sedan oktober 1998 certifierad enligt

Läs mer

Motala kör på biogas. Om Motalas satsning på miljövänligt bränsle

Motala kör på biogas. Om Motalas satsning på miljövänligt bränsle Motala kör på biogas Om Motalas satsning på miljövänligt bränsle Så lyckades Motala - Oavsett vilken aktör en kommun samarbetar med är det viktigt att kommunen stöttar och bidrar till att investeringar

Läs mer

PROJEKT. Inventering av enskilda avloppsanläggningar. Perstorp, Karlsborgs kommun 2014-10-22

PROJEKT. Inventering av enskilda avloppsanläggningar. Perstorp, Karlsborgs kommun 2014-10-22 PROJEKT Inventering av enskilda avloppsanläggningar i Perstorp, Karlsborgs kommun 2014-10-22 BESÖKSADRESS Hertig Johans torg 2 Skövde TELEFON 0500-49 36 30 FAX 0500-41 83 87 E-POST miljoskaraborg@skovde.se

Läs mer

Hur arbetar vi med kemikaliefrågorna i REVAQ

Hur arbetar vi med kemikaliefrågorna i REVAQ Hur arbetar vi med kemikaliefrågorna i REQ Organiska ämnen i -systemen, SWECO 20110916 Anders Finnson Svenskt Vatten Livsmedel och miljövårdinsatser - Friskt vatten, rena sjöar och hav - 2 1 3 Varför REQ?

Läs mer

Sweden Green Building Council

Sweden Green Building Council Sweden Green Building Council 1 Ca 215 medlemmar just nu i Sweden Green Building Council 2 Vad innebär miljöcertifiering av byggnader? Byggnadens prestanda jämförs med mätbara kriterier skalan är poäng

Läs mer

Underlag för behovsbedömning/avgränsning av MKB för

Underlag för behovsbedömning/avgränsning av MKB för Kultur och samhällsutvecklingsförvaltningen 2011/0132 Underlag för behovsbedömning/avgränsning av MKB för Detaljplan för Långbo fritidsområde, Långbo 3:55 m.fl. Planens syfte Handläggare Utökad byggrätt

Läs mer

Miljö och folkhälsa.

Miljö och folkhälsa. Hållbarhet hos oss. Nyköpings kommun: jobbar för en ekonomi i balans en förutsättning för att kunna leverera god service även i framtiden är en av Sveriges främsta kommuner med 37 förskolor och skolor

Läs mer

MILJÖ. Ett urval av hur vi jobbar i Ängelhoms kommun

MILJÖ. Ett urval av hur vi jobbar i Ängelhoms kommun MILJÖ Ett urval av hur vi jobbar i Ängelhoms kommun Version 1.0 Tryckår 2014 Foto: Ida Stavenow Caroline Sjunner Kajsa Wellbro Emelie Svensson Skyview Vi har en plan I Ängelholms kommun finns en varierad

Läs mer

Det var en gång. Året var 1967... Fiskerikonsulenten Ulf Lundin i Uddevalla upptäckte att fisken dog i många västsvenska sjöar och vattendrag.

Det var en gång. Året var 1967... Fiskerikonsulenten Ulf Lundin i Uddevalla upptäckte att fisken dog i många västsvenska sjöar och vattendrag. Det var en gång Året var 1967... Fiskerikonsulenten Ulf Lundin i Uddevalla upptäckte att fisken dog i många västsvenska sjöar och vattendrag. När han undersökte vattnet fann han att ph-värdet i vissa fall

Läs mer

Strategi för att bidra till Giftfri miljö

Strategi för att bidra till Giftfri miljö Strategi för att bidra till Giftfri miljö Länsstyrelsens regleringsbrev: åtgärdsprogram i bred förankring i länet för att nå miljömålen Giftfri miljö prioriterat mål av Miljömålsrådet Syfte: Identifiera

Läs mer