Utvärdering av insatser inom företagsfinansiering i Västra Götalandsregionen

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Utvärdering av insatser inom företagsfinansiering i Västra Götalandsregionen"

Transkript

1 Utvärderingsrapporter 2014:1 Regional utveckling Utvärdering av insatser inom företagsfinansiering i Västra Götalandsregionen En utvärdering genomförd av Kontigo AB

2 Utvärderingsrapporter 2014:1 Regional utveckling

3 Förord Västra Götalandsregionen medfinansierar ett stort antal projekt och verksamheter som syftar till att främja en hållbar regional utveckling. Vidare erbjuder Västra Götalandsregionen olika typer av marknadskompletterande företagsfinansiering. Samtliga insatser som medfinansieras följs upp genom regelmässig och kontinuerlig insamling av information som gör det möjligt att se hur verksamheten utvecklas. Mer djupgående utvärderingar görs av program samt av flera verksamheter och projekt varje år. Utvärderingen syftar till att belysa den företagsfinansieringen som erbjuds av Västra Götalandsregionen. De företagsstöd som behandlas i utvärderingen är kapitalandelslån, FoUkort, såddlån- och bidrag, konsultcheckar och regionalt bidrag till företagsutveckling. Fokus ligger på om stödformerna är anpassade efter gällande förordningar, samt om syftena med stödformerna har uppfyllts och effekter uppnåtts. Utvärderarna ser att företagsstöden som erbjuds fyller en viktig funktion för innovationssystemet inom Västra Götaland. Det finns vissa delar i utformningen som regionutvecklingssekretariatet föreslås att se över. Det gäller till exempel kopplingen till intentionerna i förordningen av kapitalandelslånen. Utvärderingen har genomförts av Jonas Öhling, Erik Cederberg, Daniel Hallencreutz och Peter Kempinsky vid Kontigo AB. Västra Götalandsregionens kontaktperson är Monica Emanuelsson. Göteborg 3 mars 2014 Mats Granér Chef Analys och uppföljning Västra Götalandsregio 3

4 Utvärderingsrapporter 2014:1 Regional utveckling

5 Utvärderingsrapporter 2014:1 Regional utveckling Innehåll Innehåll... 5 Sammanfattning Bakgrund och genomförande Uppdragets bakgrund och syfte Kontigos uppdrag Teoretisk ram - ändamålsenlighet Disposition Aktuella förordningar Förordning 2008:762 om statligt stöd till forskning och utveckling samt innovation Förordning 2000:283 om regionalt bidrag till företagsutveckling Kapitalandelslån Syfte och utformning Jämförelse med aktuell förordning Företagens erfarenheter av kapitalandelslån Uppskattade effekter Inkubatorernas syn på kapitalandelslån Bokföringsrelaterade utmaningar Vilka aktörer väljer att inte använda kapitalandelslån? Ägarandelen varierar Relationen med VGR och kostnadseffektiviteten Jämförelse med villkorslån FoU-kort Syfte och utformning Jämförelse med aktuell förordning Företagens erfarenheter Uppskattade effekter Såddfinansiering Syfte och utformning Jämförelse med aktuell förordning Företagens erfarenheter Uppskattade effekter...36

6 6 Konsultcheckar Syfte och utformning Jämförelse med aktuell förordning Företagens erfarenheter Uppskattade effekter Regionalt stöd till företagsutveckling Syfte och utformning Jämförelse med aktuell förordning Företagens erfarenheter Uppskattade effekter Alternativt utbud av företagsstöd Tidiga skeden, såddkapital etc Tidig tillväxt Expansion och mogen tillväxt Slutsatser och rekommendationer Slutsatser Rekommendationer för fortsatt arbete Bilaga 1 Övrigt företagsstöd

7 Utvärderingsrapporter 2014:1 Regional utveckling Sammanfattning Kontigo har genomfört en kartläggning och analys av företagsstöd som erbjuds av Västra Götalandsregionen. De stöd som behandlats är kapitalandelslån, FoU-kort (Bas och Avancerad), konsultcheckar, såddfinansiering samt regionalt stöd till företagsutveckling. Studien har främst fokuserat på huruvida stödformerna är anpassade efter gällande förordningar, samt huruvida syftena med stödformerna uppfyllts och effekter uppnåtts. Dessutom har en kartläggning av företagsfinansiering som erbjuds av andra finansiärer genomförts. Kontigo har i detta uppdrag samarbetat med Lena Blomberg och Karin Kronstam, som båda medverkat i samband med introduktionen av kapitalandelslån i Västra Götaland. Vi har dessutom samarbetat med Annina H. Persson, professor i juridik med inriktning mot krediträtt vid Örebro Universitet. Kapitalandelslån är den finansieringsform som behandlas mest utförligt i rapporten. Denna finansieringsform erbjuds inkubatorer för investeringar i företag som befinner sig i tidiga skeden. Utformningen av kapitalandelslånen regleras i förordning (2008:762) om statligt stöd till forskning och utveckling samt innovation. Kontigo ser att vissa delar av utformningen bör förtydligas och/eller modifieras. Ett förtydligande bör möjligtvis göras i att projekt ska leda till konkreta insatser som syftar till forskning, utveckling och innovation, och inte enbart ses som ett kapitalägartillskott för företagen. En oklar punkt gäller medfinansiering, som regleras på olika vis för olika finansieringsformer i förordningen. I dagsläget finns inga tydliga direktiv vad gäller medfinansiering från inkubatorernas sida. Kontigo ser även att regler för återbetalning och räntenivåer motiveras något annorlunda i förordningen jämfört med den praktiska utformningen av stödet. Bland annat anges i förordningen att räntesatsen minst ska vara den av Riksbanken fastställda referensräntan, vilket inte överensstämmer med dagens utformning av kapitalandelslån. Även vad gäller avskrivning av lån finns vissa oklarheter. En stödmottagare kan befrias från återbetalningsskyldighet helt eller delvis om det uppenbarligen saknas förutsättningar att förfoga över projektets resultat på sådant sätt att återbetalning kan ske inom överskådlig tid utan att stödmottagaren kommer på obestånd. Rutinmässiga avskrivningar av lån kan strida mot denna princip. För att undersöka effekter och anpassning till företagens behov har Kontigo genomfört intervjuer med inkubatorer samt företag som mottagit kapital av inkubatorerna. Intervjuer har genomförts med samtliga inkubatorer som tar emot stöd från Västra Götalandsregionen (inte enbart kapitalandelslån), samt ett urval av 15 företag som fått kapitaltillskott i utbyte mot ägarandelar som en följd av utbetalning av kapitalandelslån till inkubatorer.

8 Företagen är generellt sett nöjda med upplägget med kapitalandelslån, som möjliggör för inkubatorer att gå in med ägarkapital i företaget. Företagen är positiva till kapitaltillskottet, samtidigt som man erbjuds kompetens från inkubatorerna som kan utveckla företaget. Man ser även att ansökningsförfarandet är relativt enkelt. Ett annat positivt omdöme är att kapitaltillskottet sker i tidiga skeden då företagen annars kan ha svårt att hitta kapital i tillräcklig omfattning för utvecklingsarbete. Samarbetet med inkubatorer kan även öppna upp ytterligare möjligheter till finansiering då man har mer tyngd i förhandlingar med en inkubator som ägare. Företagen har även bedömt huruvida insatsen har gett konkreta effekter för verksamheten. Effekter är dock enligt företagen svårbedömda, vilket beror på att finansieringen sker i tidiga skeden samt att beloppet är relativt litet. Dock ser företagen generellt att kapitaltillskottet samt den kompetens som erbjuds av inkubatorer gett positiva effekter, men att detta tillväxtmässigt troligtvis kommer att visa sig på längre sikt. Man ser tillskottet som ett sätt att öppna nya dörrar för vidare utveckling av företaget. Kapitalandelslån används av de flesta inkubatorer i Västra Götaland. Inkubatorerna är generellt sett nöjda med denna finansieringsform. En investering ger goda incitament för engagemang gentemot företagen, då inkubatorn har intresse av att företaget genererar kapital. Man ser att kapitaltillskottet samt engagemanget från inkubatorerna gör stor nytta för mottagarföretagen. Man ser även att kontakten med Västra Götalandsregionen är mycket god. Vissa inkubatorer efterfrågar dock mer styrning från VGR, främst i syfte att skapa mer enhetlighet kring exempelvis hur kapitalet ska användas och hur stor ägarandel som är motiverat givet syftet. Idag finns vissa frågetecken kring hur stor ägarandel en inkubator ska gå in med vid en investering om man tilldelas en alltför stor ägarandel riskerar den ursprungliga företagaren stå med en väldigt liten andel om andra finansiärer, såsom affärsänglar, kräver ytterligare ägarandelar. Man ser även att det maximala beloppet, kr, är relativt litet och att det för vissa utvecklingsföretag krävs betydligt större finansiering. Ett annat frågetecken är det om inkubatorernas roll som företagsfrämjare eller riskkapitalist vissa inkubatorer menar att kapitalandelslånen används på ett sätt som innebär ett alltför stort fokus på riskkapitalistiska inslag. Ett möjligt alternativ till kapitalandelslån är villkorslån. Dock innebär denna låneform en försträckning direkt mellan Västra Götalandsregionen och företagen, utan inkubatorerna som mellanhand. Detta innebär att företagen går miste om de tjänster som kan tillhandahållas av inkubatorer, med den tillförsel av kompetens och trygghet detta innebär. Varken företag eller inkubatorer ser villkorslån som ett relevant alternativ till kapitalandelslånen. Av de övriga stöden som erbjuds av Västra Götalandsregionen styrs FoU-kort samt såddfinansiering av förordning (2008:762) om statligt stöd till forskning och utveckling samt innovation. Det regionala bidraget till företagsutveckling samt konsultcheckar styrs av förordning (2000:283) om regionalt bidrag till 8

9 företagsutveckling. För att utröna effekter och anpassning till företagens behov har Kontigo genomfört intervjuer med 6-8 företag som mottagit respektive stödform. Kontigo ser att FoU-kortet i stor utsträckning motsvarar de intentioner som beskrivs i förordning (2008:762) om statligt stöd till forskning och utveckling samt innovation. Vad gäller företagarnas syn på FoU-korten är de i alla avseenden positivt inställda till stödformen. Man ser att stödet innebär att man vågar satsa på utvecklingsarbete som annars inte blivit av. Stödet kan även ge ökad legitimitet för företaget eller ett specifikt projekt gentemot andra finansiärer. En nackdel som nämns är dock att vissa företag anser ansökningsförfarandet vara för komplicerat. Detta fungerar avskräckande för vissa företag, då mycket resurser krävs för att skapa en väl utformad ansökan. Detta innebär att nettotillskottet blir mindre än det tillskott som tillförs via stödet, då det tillkommer en viss kostnad för ansökan. Företagen som mottagit FoUkort har svårt att uppskatta konkreta effekter av stödet. Man ser att insatserna inte har direkt påverkan på nyckeltal såsom omsättning eller antal anställda. Företagen upplever dock en konkret påtaglig nytta och förväntar sig en ökad tillväxt på lång sikt. Vad gäller såddfinansiering kan Kontigo konstatera att den praktiska utformningen av stödet i alla avseenden stämmer väl överens med intentionerna i förordning (2008:762) om statligt stöd till forskning och utveckling samt innovation. Vad gäller företagens åsikter om såddfinansiering är majoriteten positiv till finansieringsformen. Intervjupersonerna bedömer även effekterna av stödet som goda, och en del av företagarna ser stödet som helt avgörande för de investeringar som genomförts. Man ser att finansieringsformen är fördelaktig då den innebär låg risk och fördelaktiga amorteringskrav (om finansiering sker i form av villkorslån). Vissa företag menar att stödet inneburit konkreta effekter såsom ökad omsättning och ökat antal anställda, medan vissa hyser förväntningar om att växa på längre sikt. Kontigo ser att stödet i flera fall varit avgörande eller påskyndande för ett företags fram- och tillväxt. I stort stämmer utformningen av konsultcheckarna överens med förordningens intentioner, dock finns vissa delar som bör ses över. Exempelvis formuleras ägar- och samarbetsförhållanden mellan företag något annorlunda i underlaget från VGR jämfört med förordningen. Samtliga företag Kontigo talat med är övervägande positiva till konsultcheckar som stödform. De flesta ser även att ansökningsförfarandet varit relativt enkelt. Vad gäller effekter ser de intervjuade företagen främst att utvecklingen kommer att påverkas på lång sikt av de insatser som föranletts av stödet. Något företag har uttryckt en specifik effekt i form av ökat antal anställda. Även om företagen är övervägande positiva till stödet, ser man att det är relativt otillräckligt för att genomföra vissa insatser. Det regionala bidraget till företagsutveckling regleras av förordningen 2000:283. Även vad gäller denna finansieringsform formuleras regelverk för ägar- och samarbetsförhållanden något annorlunda i underlaget från VGR jämfört med förordningen. 9

10 Vad gäller det regionala bidraget till företagsutveckling har mottagarföretag generellt sett haft en lägre kunskap om stödet jämfört med företag som mottagit andra stödformer. En generell bild är även att intervjupersonerna är mindre nöjda jämfört med andra stödmottagare. De flesta intervjuade företag har använt stödet till maskininvesteringar, men eventuella effekter är enligt Kontigos bedömning små. Effekterna tycks snarast vara begränsade till att upprätthålla aktuell status och undvika minskad tillväxt i företagen, istället för expansiva satsningar. Det bör dock noteras att denna bild baseras på ett relativt begränsat antal intervjuer med företag. Vad gäller företagsstöd som erbjuds av andra finansiärer än VGR gör Kontigo bedömningen att de stöd som erbjuds av VGR inte direkt överlappar liknande finansieringsformer hos andra aktörer, vilket innebär att stöden kan anses ha en kompletterande funktion i innovationssystemet. När det gäller finansiering i tidiga skeden erbjuds stöd främst av Almi, där företag kan få såväl riskkapital som lån. Inom Almi erbjuds två former av finansiering, sådd- och expansionskapital. Utöver Almis finansieringsformer finns även bland annat affärsänglar och riskkapital att tillgå. Vad gäller finansiering i senare skeden finns medel från exempelvis Industrifonden, som på olika vis finansierar små och medelstora företag. Energimyndigheten erbjuder villkorslån till företag som har potential att bidra till en ökning av förnybar energi eller energieffektivisering. Vinnova finansierar forsknings- och utvecklingsprojekt som är innovativa, vilket betyder att det ska bygga på ny kunskap, ny teknik eller ny tillämpning. Dessutom finns Fouriertransform som investerar i och finansierar företag och kommersialiserbara utvecklingsprojekt inom svensk fordonsrelaterad industri. Utöver dessa finansiärer är andra alternativ för företag i senare skeden banklån samt börsintroduktioner. Vi kan även välja att sammanfatta utformningen av de företagsstöd som erbjuds av VGR ur ett systemperspektiv. Ett sätt att redovisa detta är att se till stödformernas ändamålsenlighet. Tabellen nedan sammanfattar hur stödformerna uppfyller ändamålsenlighet enligt ett antal dimensioner. Tabell 1 Företagsstödens ändamålsenlighet Dimension Intention Användbarhet Syfte Kontigo ser att de företagsstöd som studerats i denna undersökning i stor utsträckning motsvarar de föreliggande intentionerna. Dock finns utvecklingspotential för att uppnå ännu större nytta med företagsstöden. Vi ser att stöden i stor utsträckning fyller de funktioner som kan förväntas av en finansiär i ett innovationssystem. I grunden har en offentlig aktör inom ett innovationssystem en roll att fylla på grund av marknadsmisslyckanden som innebär att mindre innovativa företag inte har möjlighet att expandera och skapa tillväxt på grund av brist på kapital. Kontigo 10

11 bedömer att VGR med sina former av företagsfinansiering i stor utsträckning motverkar detta marknadsmisslyckande. Dock finns vissa skillnader mellan stödformerna, där stöd riktade mot forskning och utveckling kan anses vara viktigast ur ett innovationsperspektiv. Regelverk Unikitet Upplevd nytta Resultat Transformation I relativt stor utsträckning följer utformningen av stödformerna de intentioner som beskrivs i de förordningar som reglerar finansieringsverksamheten. Dock finns vissa oklarheter vad gäller utformningen av kapitalandelslån inom denna stödform finns vissa delar som inte helt stämmer överens med den reglerande förordningen. Även mindre oklarheter finns för vissa av de övriga stöden. Det finns idag ett antal övriga lån och stödformer tillgängliga för företag i regionen. Vi bedömer emellertid att det inte finns några överlappningar av stor vikt mellan VGR:s stödformer och finansiering som erbjuds av andra aktörer. Företag upplever generellt en stor nytta med de stöd som erbjuds av VGR. Detta gäller främst för ägarkapitalet från inkubatorer som erbjuds av inkubatorerna, FoU-korten, såddfinansiering samt konsultcheckar. Kontigo erfar utifrån de intervjuer som genomförts att företagen upplever en något lägre nytta med det regionala bidraget till företagsutveckling. Företagens bild av resultat av stödet varierar något mellan finansieringsformerna. Även inom denna kategori är företag som mottagit det regionala bidraget till företagsutveckling minst positiva. I stor utsträckning ser man bland företagen även att direkta effekter av stöden är svåra att uppskatta. Detta beror i viss utsträckning på att finansieringen ofta innebär en investering som inte ger tillväxt på kort sikt. Dock bedömer företag i stor utsträckning att stöden kommer att ge positiva effekter som visar sig först på längre sikt. Kontigo ser att stöden kan utvecklas på vissa sätt. Exempelvis bör störst fokus läggas på stöd som syftar till projekt inom forskning och innovation. VGR bör även sträva efter att förenkla ansökningsprocesser i så stor utsträckning som möjligt. Vad gäller kapitalandelslån finns anledning för VGR att skapa tydligare rutiner för mottagare av finansieringen, och att utveckla sin insyn i projekten. 11

12 1 Bakgrund och genomförande 1.1 Uppdragets bakgrund och syfte Det offentliga företagsstödet utgör en viktig del av det regionala innovationssystemet. Detta då de olika offentliga finansieringslösningarna fyller luckor och behov som inte fullt ut täcks av marknaden och privata aktörer. En väl fungerande kapitalförsörjningsstruktur är en förutsättning för att ett regionalt innovationssystem ska fungera optimalt. Om företag i tidiga skeden eller i expansionsfaser i en viss region inte har tillgång till tilläcklig mängd kapital eller rätt kompetens, riskeras en minskad utvecklingstakt för dessa företag och i längden minskad tillväxt för hela regionen. Västra Götalandsregionen (VGR) fyller en viktig roll i det regionala innovationssystemet då man erbjuder marknadskompletterande finansiering för regionens företag. VGR avser att kartlägga och undersöka fem av de finansieringsformer som erbjuds i egen regi: Kapitalandelslån - Erbjuds till inkubatorer för att möjliggöra för dessa att gå in med ägarkapital i företag med behov av finansiering. FoU-Kort Erbjuds till företag som behöver stöd till forskning och utveckling. Såddfinansiering Syftar till att fler unga teknik- och kunskapsbaserade företag ska lyckas nå kommersiell framgång med nya produkter. Konsultcheckar Ersätter utgifter för konsultkostnader för exempelvis marknadsutveckling, produktutveckling eller miljöcertifiering. Regionalt stöd till företagsutveckling Syftar till att främja investeringar och öka sysselsättning och tillväxt i landsbygds- och glesbygdsområden. Kartläggningen och analysen syftar till att se över huruvida de olika finansieringsformerna uppfyller sina syften, samt utvecklingsmöjligheter för det framtida arbetet. 1.2 Kontigos uppdrag Kontigo kommer att se över de ovan nämnda finansieringsformerna, samt kartlägga andra typer av finansiering som finns tillgängliga för företag i Västra Götaland. Störst vikt kommer att läggas vid kartläggning och analys av kapitalandelslånen. Kontigo avser att undersöka huruvida utformningen av stödet motsvarar rådande förordnings intentioner. Vi kommer även se över huruvida stöden motsvarar de 12

13 behov som företagen har, samt bedöma huruvida stöden ger de resultat som kan förväntas. Vi avser även undersöka inkubatorernas syn på kapitalandelslånen. Vi kommer dessutom genomföra en jämförelse mellan kapitalandelslån och villkorslån. Vi kommer vidare att kartlägga och undersöka ytterligare stödformer som erbjuds av VGR; FoU-kort, såddfinansiering, konsultcheckar samt regionalt stöd till företagsutveckling. Vi avser att kartlägga huruvida utformningen av företagsfinansieringen motsvarar förordningarnas intentioner. Vi kommer även se över huruvida stöden motsvarar de behov som företagen har, samt bedöma huruvida stöden ger de resultat som kan förväntas. Dessutom avser vi att kartlägga alternativa stödformer som erbjuds företag i Västra Götaland av andra aktörer än VGR. Denna kartläggning syftar till att se över huruvida de finansieringsformer som erbjuds av VGR kompletterar eller överlappar finansieringsformer som erbjuds av andra aktörer. 1.3 Teoretisk ram - ändamålsenlighet De stöd som erbjuds av Västra Götalandsregionen och som omfattas av utvärderingsuppdraget rör olika faser i utvecklingen av ett företag från en entreprenöriell eller innovativ idé till en ny produkt eller företag till stöd för affärsutveckling och expansion i en etablerad verksamhet. Den finansiering som tillhandahålls erbjuds också på olika villkor och med olika krav från rent stöd till lån med krav på återbetalning. En viktig fråga i sammanhanget är i vilken utsträckning detta stöd, som i stor utsträckning har en marknadskompletterande funktion, är ändamålsenligt. Kontigo avser att genomföra uppdraget genom att se till stödens ändamålsenlighet. Begreppet ändamålsenlighet menar vi är centralt för utvärderingen av företagsstödet, vad gäller kapitalandelslånen, FoU-kort samt konsultcheckar och regionalt bidrag till företagsutveckling. Uppdraget rör flera dimensioner som är centrala för en bedömning av ändamålsenligheten av stödet och som specificeras i anbudsförfrågan. Som teoretisk ram för utvärderingen används modellen i Tabell 2 nedan. I uppdraget avser vi att kartlägga huruvida de olika stödformerna uppfyller ändamålsenligheten i respektive kategori i tabellen. Grundsyftet med stöden är att de uppfyller de intentioner som fastställts av VGR. Dessa intentioner kan fördelas ner i olika dimensioner som närmare beskriver delsyften med stöden. En sådan dimension är användbarhet stödet ska vara användbart och relevant för en aktör i ett innovationssystem. Stöden ska även följa de intentioner som specificeras i rådande regelverk. En annan dimension rör unikitet. Om stöd från en aktör även erbjuds av andra aktörer, minskar nyttan. Om stöden istället kompletterar varandra, exempelvis vid olika skeden i ett företags utveckling, ökar nyttan med stöden. Stöden bör förstås även vara anpassade till företagens behov och nytta, samt ge de resultat som avses. Slutligen bör stöden även kunna anpassas till rådande situation för att utvecklas optimalt efter företagens behov. 13

14 Tabell 2 - Ändamålsenlighet Dimension Intention Användbarhet Regelverk Unikitet Upplevd nytta Resultat Transformation Syfte Ändamålsenlighet Ändamålsenlighet som stödform för IS-aktör Ändamålsenlighet kopplat till rådande regelverk Ändamålsenlighet genom att erbjuda stöd som saknas, ej erbjuds i annan stödform Ändamålsenlighet relativt företagens behov och/eller nytta Ändamålsenlighet genom att stödet leder till avsedda resultat Ändamålsenlighet genom att stödet kan utvecklas och förändras 1.4 Disposition I kapitel 2 beskrivs de förordningar som reglerar de olika stödformer som erbjuds av VGR. I kapitel 3 redovisas analysen av kapitalandelslån. Vi beskriver utformningen av kapitalandelslånen och huruvida denna motsvarar aktuell förordnings intentioner. Vi genomför även en bedömning av effekter av kapitalandelslånen. Dessutom kartläggs inkubatorernas syn på finansieringsformen. Avslutningsvis relateras låneformen till och jämföras med villkorslån. I kapitel 4, 5, 6 och 7 beskrivs FoU-kort, såddfinansiering, konsultcheckar respektive regionala bidrag. Upplägget i dessa kapitel följer samma struktur. Vi ser över huruvida utformningen av företagsfinansieringen motsvarar förordningarnas intentioner. Vi kartlägger även huruvida stöden motsvarar de behov som företagen har, samt bedömer stödens effekter och resultat. I kapitel 8 kartläggs finansieringsformer som erbjuds företag inom Västra Götaland som tillhandahålls av andra aktörer än VGR. Dessa relateras till VGR:s stödformer för att kartlägga eventuella överlappningar och komplement stödformerna emellan. I kapitel 9 diskuteras slutsatser och rekommendationer för det fortsatta arbetet med stödformerna. 14

15 2 Aktuella förordningar I detta kapitel beskrivs de två förordningar som används för reglering av de olika stödformerna; förordningen 2008:762 om statligt stöd till forskning och utveckling samt innovation, samt förordningen 2000:283 om regionalt bidrag till företagsutveckling. Beskrivningarna fokuserar på syftena med respektive stödform enligt förordningen, samt de villkor och mål som beskrivs för respektive stödform. 2.1 Förordning 2008:762 om statligt stöd till forskning och utveckling samt innovation Stödformer som beviljas enligt denna förordning ska syfta till att främja forskning och utveckling samt innovation. Stöd får endast lämnas om detta medför att stödmottagaren ökar sina insatser inom just forskning, utveckling och innovation. Stödet får avse utgifter för (i) personalkostnader, (ii) kostnader för instrument, utrustning, mark och byggnader, (iii) kostnader för konsulter och liknande tjänster samt (iv) övriga driftskostnader. Stödet får inte avse verksamhet som redan påbörjats, och beslut om stöd får innehålla villkor för stödet. Stödet ska betalas ut senast när projektet slutförts. Vissa stöd som beskrivs inom denna förordning riktas specifikt till små och medelstora företag, medan vissa stöd erbjuds alla företag men med särskilda villkor för små och medelstora företag. Med små och medelstora företag avses fristående företag och företag som tillsammans med partnerföretag och anknutna företag har (i) färre än 250 anställda och (ii) antingen har en årsomsättning som motsvarar högst 50 miljoner euro eller en balansomslutning motsvarande högst 43 miljoner euro. Med små företag avses fristående företag och företag som tillsammans med partnerföretag eller anknutna företag (i) har färre än 50 anställda, samt (ii) antingen har en omsättning eller en balansomslutning som motsvarar högst 10 miljoner euro per år. Med partnerföretag avses företag som är förbundna med varandra genom att ett företag ensamt eller tillsammans med ett eller flera anknutna företag innehar minst 25 procent av kapitalet eller rösterna i ett annat företag. Vissa undantag finns dock för denna regel, såsom företag ägda av offentliga investeringsbolag eller riskkapitalbolag, fysiska personer som regelbundet ägnar sig åt riskkapitalinvesteringar, forskningsinstitutioner utan vinstsyfte eller institutionella investerare inklusive regionala utvecklingsfonder. Med anknutna företag avses företag där (i) ett företag innehar en majoritet av rösterna för aktierna eller andelarna i ett annat företag, (ii) ett företag har rätt att utse eller entlediga en majoritet av ledamöterna i ett annat företags styrelse, ledning eller tillsynsorgan, (iii) ett företag har rätt att utöva ett bestämmande inflytande över ett annat företag enligt ett avtal som är slutet med detta enligt en bestämmelse i det företagets stadgar, eller (iv) ett företag som är aktieägare eller delägare i ett annat företag till följd av en överenskommelse med andra aktieägare eller delägare i 15

16 företaget ensamt förfogar över en majoritet av rösterna för aktierna eller andelarna i det företaget. Stödet kan betalas ut i form av bidrag, lån, ersättning för uppdrag eller beställning samt förskott med återbetalningsskyldighet. Det sistnämnda alternativet innebär ett lån till stödberättigat projekt som betalas ut i en eller flera omgångar och där villkoren för återbetalning beror på projektets resultat. Vissa särskilda bestämmelser finns för stöd som betalas ut genom lån. Bland annat beskrivs att ett lån ska betalas tillbaka inom en tid som inte får vara längre än som behövs med hänsyn till syftet med lånet. Stödmottagaren av ett lån får helt eller delvis befrias från sin återbetalningsskyldighet om det uppenbarligen saknas förutsättningar att förfoga över projektets resultat på sådant sätt att återbetalning kan ske inom överskådlig tid utan att stödmottagaren kommer på obestånd. Räntesatsen på lånet ska bestämmas med hänsyn till annan finansiering. Dock ska räntesatsen minst vara den av Riksbanken vid varje tidpunkt fastställda referensräntan. Återbetalning av lånet får ersättas med royalty eller annan löpande avgift. Närmare villkor för återbetalning kan bestämmas med beaktande av projektets beräknade ekonomiska utfall och övriga omständigheter. Vidare beskrivs vilka former av projekt som kan stödjas enligt denna förordning. Stöd kan lämnas för utvecklingsprojekt inom åtta olika huvudkategorier: Stöd till grundforskning, tillämpad forskning samt experimentell utveckling. Stöd för kostnader för immateriella rättigheter, där stöd får lämnas till små och medelstora företag för kostnader för att få och upprätthålla patent och andra rättigheter som åtnjuter industriellt rättskydd. Stöd till teknisk förstudie, där stöd lämnas till företag som avser att genomföra en förstudie inför tillämpad forskning eller experimentell utveckling. Stöd till process- och organisationsinnovationer inom tjänstesektorn, som syftar till att stödja företag som vill genomföra innovativa projekt som inbegriper en tydlig risk i utförandet. Stöd till nystartade innovativa företag, som lämnas till små företag enligt definitionen ovan och som existerat kortare tid än sex år vid den tidpunkt då stödet beviljas. Stöd till innovationsrådgivning m.m. Detta stöd får lämnas till små eller medelstora företag för rådgivningstjänster och andra stödjande tjänster avseende innovation från part som tillhandahåller sådana tjänster. Stöd för att tillfälligt anställa högkvalificerad personal. Detta stöd får lämnas till små och medelstora företag för att tillfälligt anställa högkvalificerad personal för att arbeta med forskning, utveckling och innovation. 16

17 Stöd till innovationskluster, vilket kan lämnas för investeringar i hjälpmedel för utbildning och forskning, för infrastruktur för forskning, såsom laboratorier och testanläggningar, samt för infrastruktur för bredband eller motsvarande tjänst. En begränsning i förordningen innebär att stöd inte får betalas ut till stödmottagare i ekonomiska svårigheter. Med ekonomiska svårigheter avses att stödmottagare inte med egna finansiella medel eller med medel från ägare, aktieägare eller långivare kan hindra förluster som, utan stöd från offentlig myndighet, leder till att en stödmottagare på kort eller medellång sikt med största sannolikhet försätts i konkurs. Stödbelopp som beviljats ska återbetalas om den som ansökt lämnat oriktiga uppgifter, om stödet beviljats felaktigt eller med för högt belopp och mottagaren borde insett detta, eller om villkoren för stödet inte följts. Mottagare av stöd ska skriftligen redovisa erfarenheterna av de åtgärder som föranlett stödet. 2.2 Förordning 2000:283 om regionalt bidrag till företagsutveckling Syftet med stöd som beviljas enligt denna förordning är att främja en hållbar tillväxt i bidragsföretagen och därmed en hållbar regional tillväxt. Bidragen ska även bidra till att uppfylla de nationella hållbarhetsmålen. Bidraget får inte vara större än vad som behövs med hänsyn till övriga finansieringsmöjligheter och andra omständigheter för att den åtgärd som bidraget avser ska kunna genomföras. En bidragsmottagare får högst mottaga kr under en period av tre beskattningsår. Bidrag får inte lämnas till investeringar som utan särskilt medgivande påbörjats innan frågan om bidrag har avgjorts. Bidrag får lämnas till små och medelstora företag som bedriver verksamhet på marknadsmässiga villkor. Bidrag får även lämnas till företag som genomför samverkansprojekt med andra företag. I detta fall kan stöd även lämnas till stora företag under förutsättning att de ingår i ett samverkansprojekt med små eller medelstora företag. Denna förordning använder samma definition av små och medelstora företag som beskrivits i avsnittet ovan gällande Förordning 2008:762 om statligt stöd till forskning och utveckling samt innovation. Bidrag beviljas enligt förordningen till företag i stödområden A och B, i glesbygd samt på landsbygd, beroende på typ av stöd. Med glesbygd avses stora sammanhängande områden med gles bebyggelse och långa avstånd till större orter, sysselsättning och service. Med landsbygd avses områden med liknande förhållanden som glesbygd, men med kortare avstånd till större orter och service. Tillväxtverket utövar tillsyn för att enhetlig tillämpning av kategorisering av glesbygd och landsbygd tillämpas i olika regioner. Stöd får lämnas till investeringar i byggnader eller anläggningar som är avsedda för stadigvarande bruk, maskiner eller andra inventarier (dock ej fordon), båtar som är 17

18 nödvändiga för drift av företag i skärgården, samt produktutveckling, marknadsföring, kompetensutveckling eller andra liknande ändamål, under förutsättning att det inte är fråga om utgifter för företagets normala drift. Bidrag kan inte lämnas till verksamhet som avser saluföring och bearbetning av jordbruksprodukter. Vid beviljande av bidrag ska bedömningar göras om företaget kommer bli lönsamt på sikt, och verksamheten kan ge varaktig sysselsättning, samt om bidraget kan komma att påverka konkurrensförhållandena på den marknad där verksamheten ska bedrivas. Regionalt bidrag till företagsutveckling kan enligt förordningen lämnas i ett flertal olika former: Bidrag får lämnas till högst 50 procent för åtgärder som ska genomföras i form av samverkansprojekt som omfattar minst tre fristående företag (två fristående företag i undantagsfall), som är begränsat i tiden samt för de deltagande företagen beräknas skapa ett mervärde som annars inte skulle uppstå. Bidrag får även lämnas till högst 50 procent för åtgärder som följer av deltagande i projekt inom regionala tillväxtprogram eller strukturfondsprogram. Bidrag får även ges för 40 procent av investeringar i område inom stödområde A som inte utgör glesbygd. Om särskilda skäl finns får investeringar finansieras till 50 procent i glesbygd. Om särskilda skäl finns får bidrag beviljas till 25procent för investeringar i övrigt i stödområde B samt på landsbygd. Bidrag får även lämnas i form av konsultcheckar. Dessa får lämnas med högst 50 procent av kostnaden för investeringen. Bidraget får inte överstiga kr. Konsultchecken får endast avse insatser inom produktutveckling, marknadsföring, kompetensutveckling eller andra liknande ändamål om föremål för dessa utgifter inte ingår i företagets normala drift. Mikrobidrag får lämnas för investeringar för vilka de godkända utgifterna uppgår till högst kr med ett belopp som motsvarar 50 procent av utgifterna. I detta fall får, förutom kriterierna som beskrivits ovan, hänsyn tas till den sökandes hela försörjningssituation. Bidragsgivaren ska även tillse att bidragsärendet följs upp och utöva tillsyn över att bidraget utnyttjas för avsett ändamål och i överensstämmelse med de föreskrifter och villkor som gäller för bidraget. 18

19 3 Kapitalandelslån Detta kapitel inleds med en kortare beskrivning av syftet med och utformningen av kapitalandelslånen som erbjuds av VGR. Vi avser vidare att beskriva i vilken grad utformningen av kapitalandelslånen motsvarar aktuell förordnings intentioner. Kontigo kommer även att beskriva mottagarföretagens syn på upplägget med kapitalandelslån utifrån deras behov, samt dessa företags bedömningar av effekter. Därefter redovisas inkubatorernas syn på finansieringsformen. Avslutningsvis relateras låneformen till och jämförs med villkorslån. 3.1 Syfte och utformning Bakgrunden till skapandet av kapitalandelslånen är en bristande tillgång på privat kapital för de allra minsta företagen. Ett sätt att lösa denna brist är att inkubatorer gör investeringar för att underlätta utveckling i företagen. Detta ökar sedan möjligheten att attrahera ytterligare externt kapital. Syftet med VGR:s kapitalandelslån är att utveckla fler nya kvalificerade teknik- och kunskapsbaserade företag med internationell konkurrenskraft och tillväxtpotential i Västra Götaland. Låneformen erbjuds inkubatorer i Västra Götaland för att möjliggöra investeringar i form av ägarkapital i företag som är i behov av finansiering för produktutveckling eller inledande marknadsföring. VGR riktar kapitalandelslånen till investeringar i företag som: Avser att utveckla och kommersialisera specifika produkter eller tjänster som är nya för marknaden, alternativt nya produktionsmetoder eller nya kombinationer av produkter och marknader. Avser att bedriva en näringslivsverksamhet på marknadsmässiga villkor och i internationell konkurrens inom Västra Götaland. I första hand riktas investeringen till företag som precis startat eller varit aktiva en kortare tid. Beslut om utbetalning av lån tas utifrån följande huvudkriterier: Företaget måste ha en grundläggande affärsplan. Företaget ska ha ett produktkoncept med unikitet och god kommersiell potential på en marknad som är större än den regionala. Finansieringen genom lånet ska vara avgörande för ett utvecklingsprojekt. Företaget ska ha kompetens att genomföra utvecklingsinsatserna och kommersialisera resultatet, antingen självt eller med assistans av utvecklingspartner. Organisationen (inkubatorn) bakom ansökan ska kunna erbjuda företaget stöd inom affärsutveckling. 19

20 VGR beviljar högst kr för detta ändamål. Inkubatorn har inte rätt att utan samtycke från VGR pantsätta eller på annat dylikt sätt förfoga över de ägarandelar som lånet gett upphov till. Ingen ränta utgår på lånebeloppet. Aktieinnehavet som förvärvats i samband med utbetalning av kapitalandelslånet ska normalt sett säljas av inkubatorn inom åtta år efter att lånet beviljats. Detta sker i en exit, där hela innehavet antingen säljs på en gång, eller delar av innehavet säljs i omgångar. Vissa andra aktiviteter kan dock jämställas med exit i form av försäljning av aktier. Ett sådant alternativ är ordinär utdelning, eller vid överlåtelse av företagets tillgångar varefter betalning delas ut till företagets ägare. Vid exit sker återbetalning av lånet från inkubatorn till VGR. Det totala återbetalningsbeloppet beror på storleken på bruttointäkten vid exit eller motsvarande alternativ enligt ovan. Om bruttointäkten överstiger lånebeloppet, utgår 50 procent av mellanskillnaden till VGR. Om bruttointäkten understiger lånebeloppet, avskrivs hela mellanskillnaden. För VGR:s del innebär utformningen av villkoren att utfallet kan bli både positivt och negativt. Om bruttointäkten överskrider lånesumman utgår en vinst på 50 procent på överskottet. Om bruttointäkten istället underskrider lånesumman, uppkommer istället en förlust för VGR motsvarande mellanskillnaden. Inkubatorerna svarar dock mot en lägre risk. Vid överskott efter återbetalning av lånet blir vinsten lika stor som för VGR, alltså 50 procent av överskottet. Dock riskerar inte inkubatorer någon förlust, då mellanskillnaden mellan bruttointäkten och lånebelopp skrivs av om inte hela lånesumman täcks vid försäljning eller motsvarande alternativ. 1 Om företaget i fråga går i konkurs skrivs dessutom hela lånet av. För inkubatorns del resulterar detta i en momspliktig intäkt, då lånet inte behöver betalas tillbaka till VGR. Det totala kapitalet som VGR avsätter för kapitalandelslån fördelas inte enligt någon särskild fördelningsmodell mellan inkubatorerna, utan det är först till kvarn som gäller. Kapitalandelslån har erbjudits till inkubatorerna sedan år Fram till 2013 har 23 MKR avsatts till kapitalandelslån. Under perioden har 78 bolag tagit del av lånen. 3.2 Jämförelse med aktuell förordning I detta avsnitt avser vi att jämföra utformningen av VGR:s kapitalandelslån med förordningens intentioner. Västra Götalandsregionens utformning av kapitalandelslån regleras enligt förordning 2008:762 om statligt stöd till forskning och utveckling samt innovation. Vi har avgränsat analysen i det att vi utgått från VGR:s officiella information kring kapitalandelslånen. Vi har heller inte haft möjlighet att i detalj studera enskilda 1 Dock används i vissa fall skuldkorgar, där vinter och förluster kvittas mot varandra. Jämfört med fristående lån är detta en fördel för långivare, men en nackdel för låntagare. Låntagare utan korgar kan få fler lån avskrivna utan motkrav då vinst från ett framgångsrikt företag inte behöver gå till att betala av skulder från företag som gått i konkurs. 20

Svensk författningssamling

Svensk författningssamling Svensk författningssamling Förordning om statligt stöd för att regionalt främja små och medelstora företag; SFS 2015:210 Utkom från trycket den 14 april 2015 utfärdad den 26 mars 2015. Regeringen föreskriver

Läs mer

Svensk författningssamling

Svensk författningssamling Svensk författningssamling Förordning om ändring i förordningen (2000:283) om regionalt bidrag till företagsutveckling; SFS 2005:741 Utkom från trycket den 1 november 2005 Omtryck utfärdad den 20 oktober

Läs mer

Syftet är att stimulera en ökad efterfrågan på FoU-insatser för små och medelstora företag

Syftet är att stimulera en ökad efterfrågan på FoU-insatser för små och medelstora företag Syfte Syftet är att stimulera en ökad efterfrågan på FoU-insatser för små och medelstora företag Programmet ska stärka de små och medelstora företagens möjligheter att: konkurrera på globala marknader

Läs mer

Svensk författningssamling

Svensk författningssamling Svensk författningssamling Förordning om statligt stöd inom det nationella strukturfondsprogrammet för regional konkurrenskraft och sysselsättning; SFS 2009:982 Utkom från trycket den 3 november 2009 utfärdad

Läs mer

Förslag till ett statligt stött inkubatorsystem & stimulans till affärsänglar

Förslag till ett statligt stött inkubatorsystem & stimulans till affärsänglar Förslag till ett statligt stött inkubatorsystem & stimulans till affärsänglar 1. Utgångspunkter Tillväxtföretag behöver tillgång till både kompetens och kapital för att utvecklas. Därför krävs en väl fungerande

Läs mer

Svensk författningssamling

Svensk författningssamling Svensk författningssamling Förordning om statlig finansiering genom Almi Företagspartner AB och bolag som ingår i dess koncern; SFS 2009:41 Utkom från trycket den 10 februari 2009 utfärdad den 29 januari

Läs mer

Svensk författningssamling

Svensk författningssamling Svensk författningssamling Förordning om statligt stöd till forskning och utveckling samt innovation; SFS 2008:762 Utkom från trycket den 23 september 2008 utfärdad den 11 september 2008. Regeringen föreskriver

Läs mer

- ett västsvenskt perspektiv

- ett västsvenskt perspektiv Nya möjligheter för små och medelstora företag - ett västsvenskt perspektiv Informationsdag, VINNOVA 27 november 2009 Helena L Nilsson, Enhetschef, h FoU, Regional utveckling 1 Näringslivets satsning på

Läs mer

Svensk författningssamling

Svensk författningssamling Svensk författningssamling Förordning om statlig finansiering genom regionala utvecklingsbolag; SFS 2012:872 Utkom från trycket den 18 december 2012 utfärdad den 6 december 2012. Regeringen föreskriver

Läs mer

Omställningskontoret+

Omställningskontoret+ Omställningskontoret+ Aktiva insatser för tillväxt och sysselsättning 2012 2014 FINANSIÄRER: Omställningskontoret+ BEFINTLIGT NÄRINGSLIV NYSTARTER & NYETABLERINGAR Almi Almi OK+ OK+ NFC Högskolan Väst

Läs mer

Guide till VINNOVAs villkor om stödberättigande kostnader

Guide till VINNOVAs villkor om stödberättigande kostnader Guide till VINNOVAs villkor om stödberättigande kostnader Innehåll 1 Inledning... 3 2 Grundläggande förutsättningar... 4 3 Stödberättigande kostnader i forskning- och utvecklingsprojekt m m 5 3.1 Personalkostnader...

Läs mer

2014-01-01. Guide till VINNOVAs villkor om stödberättigande kostnader

2014-01-01. Guide till VINNOVAs villkor om stödberättigande kostnader Guide till VINNOVAs villkor om stödberättigande kostnader Innehåll 1 Inledning... 3 2 Grundläggande förutsättningar... 4 3 Stödberättigande kostnader generellt... 5 3.1 Personalkostnader... 5 3.2 Övriga

Läs mer

Regionutvecklingssekretariatet Inkubatorrapport 2014

Regionutvecklingssekretariatet Inkubatorrapport 2014 Regionutvecklingssekretariatet Inkubatorrapport 21 Inkubatorer har etablerats över hela världen som ett viktigt verktyg för att utveckla nya innovativa tillväxtföretag. Det totala antalet inkubatorer i

Läs mer

FINANSIERING. Tillväxtverket har en rad olika stöd som du som egen företagare kan söka, särskilt du som driver företag på lands- eller glesbyd.

FINANSIERING. Tillväxtverket har en rad olika stöd som du som egen företagare kan söka, särskilt du som driver företag på lands- eller glesbyd. Du har en idé och vill komma igång med ditt företag. Frågan är hur du ska finansiera företaget och kunna betala för allt? Här kan du läsa om några olika sätt att finansiera företagsstarten på. Var realistisk

Läs mer

Kommittédirektiv. Statliga finansieringsinsatser. Dir. 2015:21. Beslut vid regeringssammanträde den 26 februari 2015

Kommittédirektiv. Statliga finansieringsinsatser. Dir. 2015:21. Beslut vid regeringssammanträde den 26 februari 2015 Kommittédirektiv Statliga finansieringsinsatser Dir. 2015:21 Beslut vid regeringssammanträde den 26 februari 2015 Sammanfattning En särskild utredare ska kartlägga behovet av statliga marknadskompletterande

Läs mer

Svensk författningssamling

Svensk författningssamling Svensk författningssamling Förordning om ändring i förordningen (1994:1100) om statlig finansiering genom regionala utvecklingsbolag; SFS 2003:4 Utkom från trycket den 21 januari 2003 Omtryck utfärdad

Läs mer

Svensk författningssamling

Svensk författningssamling Svensk författningssamling Förordning om landsbygdsstöd; SFS 2000:283 Utkom från trycket den 23 maj 2000 utfärdad den 11 maj 2000. Regeringen föreskriver följande. Allmänna bestämmelser Syfte och allmänna

Läs mer

Utvärderingsrapporter 2012:01 Regional utveckling. Följeforskning såddlån, slutrapport Följeforskningen är genomförd av Sweco Eurofuturs AB

Utvärderingsrapporter 2012:01 Regional utveckling. Följeforskning såddlån, slutrapport Följeforskningen är genomförd av Sweco Eurofuturs AB Utvärderingsrapporter 2012:01 Regional utveckling Följeforskning såddlån, slutrapport Följeforskningen är genomförd av Sweco Eurofuturs AB INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1 Inledning 4 1.1 Bakgrund 4 1.2 Tidigare

Läs mer

FÖRSTUDIERAPPORT Såddkapital- och riskkapitalfond

FÖRSTUDIERAPPORT Såddkapital- och riskkapitalfond FÖRSTUDIERAPPORT Såddkapital- och riskkapitalfond Uppbyggnad av en såddkapital- och en riskkapitalfond med inriktning mot Cleantech för tillväxt inom Energi- och Miljöteknik i Fyrbodal och Västra Götalandsregionen

Läs mer

Sammanfattning. Mitt uppdrag

Sammanfattning. Mitt uppdrag Sammanfattning Mitt uppdrag Enligt direktiven (2007:169), bilaga 1, ska jag göra en översyn av de statliga finansieringsinsatserna för nya, små och medelstora företag (SME-företag). Jag ska analysera hur

Läs mer

Ekonomiska stöd till företag 2013

Ekonomiska stöd till företag 2013 Ekonomiska stöd till företag 2013 INNEHÅLLSFÖRTECKNING Ekonomiska stöd till företag s. 2 Stöd beviljade av Länsstyrelsen s. 3 Regionala företagsstöd s. 3 Kommersiell service s. 8 Landsbygdsprogrammet s.

Läs mer

Na ringsdepartementets remiss: En fondstruktur fo r innovation och tillva xt

Na ringsdepartementets remiss: En fondstruktur fo r innovation och tillva xt N2015/4705/KF C 2015-1127 SC 2015-0085 Regeringskansliet Näringsdepartementet Na ringsdepartementets remiss: En fondstruktur fo r innovation och tillva xt SOU 2015:64 Chalmers tekniska högskola 412 96

Läs mer

Ekonomiska stöd till företag

Ekonomiska stöd till företag Ekonomiska stöd till företag 2014 INNEHÅLLSFÖRTECKNING Ekonomiska stöd till företag s. 2 Stöd beviljade av Länsstyrelsen s. 3 Regionala företagsstöd s. 3 Kommersiell service s. 7 Avslutande kommentarer

Läs mer

Agenda. Bakgrund och vad vi gör. Utfall/status nationellt och regionalt. Erfarenheter och utmaningar

Agenda. Bakgrund och vad vi gör. Utfall/status nationellt och regionalt. Erfarenheter och utmaningar Riskkapital Agenda Bakgrund och vad vi gör Utfall/status nationellt och regionalt Erfarenheter och utmaningar Vad vi gör - Riskkapital som finansieringsform Investering i Eget Kapital, vanligtvis aktier

Läs mer

Svensk författningssamling

Svensk författningssamling Svensk författningssamling Förordning om statligt stöd till regionala investeringar; utfärdad den 26 mars 2015. SFS 2015:211 Utkom från trycket den 14 april 2015 Regeringen föreskriver följande. Syfte

Läs mer

SWElife SIO Folksjukdomar. Finansieringslösningar Sammanställning av några bilder från rapport 12 maj 2015 Jonas Gallon och Lars H.

SWElife SIO Folksjukdomar. Finansieringslösningar Sammanställning av några bilder från rapport 12 maj 2015 Jonas Gallon och Lars H. SWElife SIO Folksjukdomar Finansieringslösningar Sammanställning av några bilder från rapport 12 maj 2015 Jonas Gallon och Lars H. Bruzelius Uppdraget 1. Identifiera lösning som väsentligt ökar möjligheterna

Läs mer

EU:s regionala utvecklingsfond

EU:s regionala utvecklingsfond EU:s regionala utvecklingsfond Revolverande Finansierings Instrument Kapitalförsörjning genom riskkapital Satsningen i region Norra Mellansverige Strukturfondspartnerskapet Norra Mellansverige 2014-2020

Läs mer

Hur finansierar jag min idé?

Hur finansierar jag min idé? Hur finansierar jag min idé? Heléne Öhrvall, Innovationsansvarig Almis vision Vår vision är att skapa möjligheter för alla bärkraftiga idéer och företag att utvecklas. Almi Västs uppdrag är att stötta

Läs mer

Finansieringsmöjligheter för företagare i Västmanland

Finansieringsmöjligheter för företagare i Västmanland Finansieringsmöjligheter för företagare i Västmanland Västerås Science Parks finansieringsdag Västerås Science Park verkar för att ge företagare och entreprenörer i Västmanland inblick i vilka finansieringsalternativ

Läs mer

Finansieringsmöjligheter för företagare i Västmanland

Finansieringsmöjligheter för företagare i Västmanland Finansieringsmöjligheter för företagare i Västmanland Undrar du hur du kan söka medel för att utveckla en ny eller befintlig vara eller tjänst? Vill du veta hur du kan söka medel för att vidareutveckla

Läs mer

Syftet med anmälan är att förlänga den befintliga stödordningen med följande ändringar:

Syftet med anmälan är att förlänga den befintliga stödordningen med följande ändringar: EUROPEISKA KOMMISSIONEN Bryssel den 29.01.2004 C(2004)261 Ärende: Statligt stöd N 269/2003 Finland Bidrag och lån till teknisk forskning och utveckling Herr Minister, 1. FÖRFARANDE Genom en skrivelse av

Läs mer

Svensk författningssamling

Svensk författningssamling Svensk författningssamling Förordning om ändring i förordningen (2000:283) om landsbygdsstöd; SFS 2005:529 Utkom från trycket den 27 juni 2005 utfärdad den 16 juni 2005. Regeringen föreskriver i fråga

Läs mer

KARTLÄGGNING OCH ANALYS TILLVÄXTCHECKEN I NORRBOTTENS LÄN FRANCISCA HERODES MARCUS HOLMSTRÖM

KARTLÄGGNING OCH ANALYS TILLVÄXTCHECKEN I NORRBOTTENS LÄN FRANCISCA HERODES MARCUS HOLMSTRÖM KARTLÄGGNING OCH ANALYS TILLVÄXTCHECKEN I NORRBOTTENS LÄN FRANCISCA HERODES MARCUS HOLMSTRÖM RAMBÖLL MANAGEMENT CONSULTING (RMC) RMC är ett internationellt managementkonsult-företag med ca 500 konsulter,

Läs mer

Utvärdering av utvecklingsinsatser för strategiskt styrelsearbete. Sammanfattning

Utvärdering av utvecklingsinsatser för strategiskt styrelsearbete. Sammanfattning Utvärdering av utvecklingsinsatser för strategiskt styrelsearbete Sammanfattning Sammanfattning av rapporten Utvärdering av utvecklingsinsatser för strategiskt styrelsearbete Förord Tillväxtverket arbetar

Läs mer

Innovationsbron SiSP 17/11

Innovationsbron SiSP 17/11 Innovationsbron SiSP 17/11 Katarina Segerborg Vision Innovationsbron medverkar till att Sverige är internationellt ledande i att omsätta forskning och innovation till framgångsrika och hållbara affärer

Läs mer

EU:s regionala utvecklingsfond

EU:s regionala utvecklingsfond EU:s regionala utvecklingsfond Revolverande Finansierings Instrument Kapitalförsörjning genom riskkapital Satsningen i region Småland och Öarna Uppstartsmöte Strukturfondspartnerskapet Småland och Öarna

Läs mer

Svensk författningssamling

Svensk författningssamling Svensk författningssamling Förordning om stöd till lokala klimatinvesteringar; SFS 2015:517 Utkom från trycket den 7 juli 2015 utfärdad den 25 juni 2015. Regeringen föreskriver följande. 1 Om det finns

Läs mer

1. SYFTE OCH TILLÄMPNINGSOMRÅDE

1. SYFTE OCH TILLÄMPNINGSOMRÅDE EUROPEISKA KOMMISSIONEN Generaldirektoratet för konkurrens SAC Bryssel den DG D(2004) GEMENSKAPENS RAMBESTÄMMELSER FÖR STATLIGT STÖD I FORM AV ERSÄTTNING FÖR OFFENTLIGA TJÄNSTER 1. SYFTE OCH TILLÄMPNINGSOMRÅDE

Läs mer

Förslag till beslut. Företagsstödet 2016. 2015-11-27 D nr. Styrelsen

Förslag till beslut. Företagsstödet 2016. 2015-11-27 D nr. Styrelsen 2015-11-27 D nr Styrelsen Förslag till beslut Företagsstödet 2016 Förslag till beslut Styrelsen föreslås besluta i enlighet med arbetsutskottets förslag att redovisade principer ska gälla för företagsstödet

Läs mer

Svenska staten Näringsdepartementet Enheten för statlig bolagsförvaltning 103 33 Stockholm Riksdagens centralkansli 100 12 Stockholm

Svenska staten Näringsdepartementet Enheten för statlig bolagsförvaltning 103 33 Stockholm Riksdagens centralkansli 100 12 Stockholm Kallelse till årsstämma i Almi Företagspartner AB 2016 Svenska staten Näringsdepartementet Enheten för statlig bolagsförvaltning 103 33 Stockholm Riksdagens centralkansli 100 12 Stockholm Härmed kallas

Läs mer

utveckling med hjälp av ESIFs finansiella instrument Europeiska jordbruksfonden för landsbygdsutveckling Finansiella instrument

utveckling med hjälp av ESIFs finansiella instrument Europeiska jordbruksfonden för landsbygdsutveckling Finansiella instrument utveckling med hjälp av ESIFs finansiella instrument Europeiska jordbruksfonden för landsbygdsutveckling , som samfinansieras av Europeiska jordbruksfonden för landsbygdsutveckling, är ett hållbart och

Läs mer

Ägardirektiv till styrelsen för ALMI Företagspartner Stockholm AB

Ägardirektiv till styrelsen för ALMI Företagspartner Stockholm AB 1(5) Ägardirektiv till styrelsen för ALMI Företagspartner Stockholm AB ALMI Företagspartner Stockholm AB, nedan kallat Bolaget, ägs av ALMI Företagspartner AB (51 %) och av Stockholms läns landsting (49

Läs mer

Regeringens proposition 2008/09:73

Regeringens proposition 2008/09:73 Regeringens proposition 2008/09:73 Överlåtelse av aktier i Venantius AB till AB Svensk Exportkredit samt åtgärder för förstärkt utlåning från AB Svensk Exportkredit och Almi Företagspartner AB Prop. 2008/09:73

Läs mer

Rekommendationer - BFN R 1

Rekommendationer - BFN R 1 Rekommendationer - BFN R 1 Redovisning av forsknings- och utvecklingskostnader* * Bokföringsnämnden i plenum har vid sitt sammanträde den 5 december 2005 beslutat att BFN R 1 inte skall tillämpas av näringsdrivande,

Läs mer

Almi Företagspartner AB

Almi Företagspartner AB Almi Företagspartner AB 40 kontor över hela landet med 500 medarbetare. Moderbolag ägs av staten. 17 regionala dotterbolag som ägs till 49% av regionala ägare. Finansiering och rådgivning Riskkapital (expansion)

Läs mer

Statliga stöd, Avsnitt 32 289. 32.1 RR 28 Statliga stöd

Statliga stöd, Avsnitt 32 289. 32.1 RR 28 Statliga stöd Statliga stöd, Avsnitt 32 289 32 Statliga stöd Tillämpningsområde Sammanfattning Definitioner 32.1 RR 28 Statliga stöd RR 28 ska tillämpas vid redovisning av statliga bidrag, inklusive utformningen av

Läs mer

Remissvar Ökat värdeskapande ur immateriella tillgångar (SOU 2015:16)

Remissvar Ökat värdeskapande ur immateriella tillgångar (SOU 2015:16) Näringsdepartementet Enheten för innovation och forskning 103 33 Stockholm Stockholm Vår referens Dnr 2015-06-08 Ulrica Dyrke N2015/2421/IF Remissvar Ökat värdeskapande ur immateriella tillgångar (SOU

Läs mer

Almega AB vill med anledning av SOU 2015:64 yttra sig om betänkandet En fondstruktur för innovation och tillväxt.

Almega AB vill med anledning av SOU 2015:64 yttra sig om betänkandet En fondstruktur för innovation och tillväxt. Datum vår referens 2015-09-07 Håkan Eriksson Näringsdepartementet Enheten för kapitalförsörjning Att: Henrik Levin 103 33 Stockholm Remissvar Almega AB vill med anledning av SOU 2015:64 yttra sig om betänkandet

Läs mer

Regionala företagsstöd

Regionala företagsstöd Regionala företagsstöd Stöd till investeringar och företagsutveckling Stöd kan ges till investeringar i byggnader/anläggningar, marknadsföring, maskiner/ inventarier (ej fordon), produktutveckling och

Läs mer

Folke Bernadotteakademins allmänna villkor för stöd till verksamhet som främjar genomförandet av FN:s säkerhetsrådsresolution 1325

Folke Bernadotteakademins allmänna villkor för stöd till verksamhet som främjar genomförandet av FN:s säkerhetsrådsresolution 1325 Folke Bernadotteakademins allmänna villkor för stöd till verksamhet som främjar genomförandet av FN:s säkerhetsrådsresolution 1325 Tillämpning 1 Dessa villkor reglerar stöd till verksamhet som främjar

Läs mer

Ägardirektiv ALMI Företagspartner Stockholm Sörmland AB

Ägardirektiv ALMI Företagspartner Stockholm Sörmland AB 1 (2) Landstingsstyrelsens förvaltning Tillväxt, miljö och regionplanering TJÄNSTEUTLÅTANDE 2012-10-29 LS 1209-1261 Handläggare: Roland Engkvist Landstingsstyrelsens arbetsutskott Ägardirektiv ALMI Företagspartner

Läs mer

URA 20 NÄR SKALL SPECIALFÖRETAG, BILDAT FÖR ETT SPECIELLT ÄNDAMÅL, OMFATTAS AV KONCERNREDOVISNINGEN?

URA 20 NÄR SKALL SPECIALFÖRETAG, BILDAT FÖR ETT SPECIELLT ÄNDAMÅL, OMFATTAS AV KONCERNREDOVISNINGEN? UTTALANDE FRÅN REDOVISNINGSRÅDETS AKUTGRUPP URA 20 NÄR SKALL SPECIALFÖRETAG, BILDAT FÖR ETT SPECIELLT ÄNDAMÅL, OMFATTAS AV KONCERNREDOVISNINGEN? Enligt punkt 9 i RR 22, Utformning av finansiella rapporter

Läs mer

Utökat förstudiemedel för innovationer i företag

Utökat förstudiemedel för innovationer i företag Tjänsteskrivelse Regionledningskontoret Regional utveckling Karolina Borg Nämnden för arbetsmarknad, näringsliv och attraktivitet Utökat förstudiemedel för innovationer i företag Förslag till beslut: Bevilja

Läs mer

Folke Bernadotteakademins villkor för stöd till projektverksamhet som främjar genomförandet av FN:s säkerhetsrådsresolution 1325

Folke Bernadotteakademins villkor för stöd till projektverksamhet som främjar genomförandet av FN:s säkerhetsrådsresolution 1325 Folke Bernadotteakademins villkor för stöd till projektverksamhet som främjar genomförandet av FN:s säkerhetsrådsresolution 1325 Tillämpning 1 Dessa villkor reglerar stöd till projektverksamhet som främjar

Läs mer

Beslut om Ägardirektiv för ALMI Företagspartner Östergötland AB

Beslut om Ägardirektiv för ALMI Företagspartner Östergötland AB BESLUTSUNDERLAG 1/2 Kompetensförsörjning och företagande Malin Thunborg 2015-07-06 Dnr: RUN 2015-257 Beslut om Ägardirektiv för ALMI Företagspartner Östergötland AB Region Östergötland och den nationella

Läs mer

Är du intresserad av en bra affär?

Är du intresserad av en bra affär? Är du intresserad av en bra affär? IUC i Kalmar län erbjuder coachning inom strategiarbete för produktionsutveckling och affärsutveckling med fokus på produkter och marknader. Strategier för hållbar tillväxt

Läs mer

Ägardirektiv för Almi Företagspartner Halland - 2014

Ägardirektiv för Almi Företagspartner Halland - 2014 01054 1(2) TJÄNSTESKRIVELSE Datum Diarienummer Regionkontoret 2013-10-01 RS130382 Ann-Mari Bartholdsson, Verksamhetschef Näringsliv 035-179887 Regionstyrelsen Ägardirektiv för Almi Företagspartner Halland

Läs mer

Frågor och svar med anledning av Eniros rekapitalisering

Frågor och svar med anledning av Eniros rekapitalisering Frågor och svar med anledning av Eniros rekapitalisering Varför gör Eniro en rekapitalisering? Eniro gör en rekapitalisering för att bolagets lånebörda är för tung. Även om bolagets underliggande verksamhet

Läs mer

www.almi.se Almis rapportserie om inkubation helår 2014

www.almi.se Almis rapportserie om inkubation helår 2014 Almis rapportserie om inkubation helår 2014 Almi satsar på Sveriges inkubatorer Almis program Business Incubation for Growth Sweden, BIG Sweden, riktade sig till inkubatorer som arbetar med utveckling

Läs mer

Allmänna villkor för projektstöd

Allmänna villkor för projektstöd Allmänna villkor för projektstöd Här finns de viktigaste villkoren som gäller alla projektstöd. Bilaga 1 Följ projektplanen och beslutet Du ska genomföra ditt projekt på det sätt du har angivit i ansökningshandlingarna

Läs mer

ANSÖKAN OM Innovationsbidrag/Innovationscheck till teknikbaserat affärsutvecklingsprojekt enligt SFS 2008:762

ANSÖKAN OM Innovationsbidrag/Innovationscheck till teknikbaserat affärsutvecklingsprojekt enligt SFS 2008:762 Plats för länsstyrelsens ankomststämpel ANSÖKAN OM Innovationsbidrag/Innovationscheck till teknikbaserat affärsutvecklingsprojekt enligt SFS 2008:762 Sökande Organisationsnr/Personnr Utdelningsadress Postnummer

Läs mer

Finansieringsmöjligheter. Västra Götaland. Affärsutvecklingscheckar

Finansieringsmöjligheter. Västra Götaland. Affärsutvecklingscheckar Finansieringsmöjligheter Västra Götaland Affärsutvecklingscheckar 2014 Informationsfilm Affärsutvecklingscheckar Om programmet för affärsutvecklingscheckar Programmet Affärsutvecklingscheckar är en förlängning

Läs mer

Energimyndigheten. Vad kan energimyndigheten göra för tillväxtföretag? - finansiering och stöd. Binella Vannesjö Affärsutvecklare Tillväxtavdelningen

Energimyndigheten. Vad kan energimyndigheten göra för tillväxtföretag? - finansiering och stöd. Binella Vannesjö Affärsutvecklare Tillväxtavdelningen Energimyndigheten Vad kan energimyndigheten göra för tillväxtföretag? - finansiering och stöd. Binella Vannesjö Affärsutvecklare Tillväxtavdelningen Energimyndighetens uppdrag: Att arbeta för ett tryggt,

Läs mer

www.almi.se Almis rapportserie om inkubation helår 2013

www.almi.se Almis rapportserie om inkubation helår 2013 Almis rapportserie om inkubation helår 2013 Almi satsar på Sveriges inkubatorer Almis program Business Incubation for Growth Sweden, BIG Sweden, riktar sig till inkubatorer som arbetar med utveckling av

Läs mer

Delägarskap i IUC Halland. (AU 374) KS 2014-432

Delägarskap i IUC Halland. (AU 374) KS 2014-432 kommunstyrelsen i Falkenberg 2015-01-13 18 Delägarskap i IUC Halland. (AU 374) KS 2014-432 Beslut Kommunstyrelsen beslutar enligt arbetsutskottets förslag. Arbetsutskottets förslag Arbetsutskottet föreslår

Läs mer

Svensk författningssamling

Svensk författningssamling Svensk författningssamling Förordning om stöd till kommersiell service; SFS 2000:284 Utkom från trycket den 23 maj 2000 utfärdad den 11 maj 2000. Regeringen föreskriver följande. Allmänna bestämmelser

Läs mer

Bidragsmottagare är den som söker eller får bidraget. Den budget som har godkänts av bidragsgivaren skall följas.

Bidragsmottagare är den som söker eller får bidraget. Den budget som har godkänts av bidragsgivaren skall följas. Bilaga 2 Allmänna villkor för bidrag till föreningar, stiftelser m.fl. Förvaltningsavdelningen Allmänna villkor för bidrag till föreningar, stiftelser m.fl. 1 Tillämpning Dessa villkor reglerar bidrag

Läs mer

Statsstöd och stödberättigande kostnader

Statsstöd och stödberättigande kostnader Statsstöd och stödberättigande kostnader Stockholm 10 april 2014 Björn Skarp Bild 1 Vad gäller om statsstöd EU-regelverk som bakgrund Utgångspunkt Offentligt ekonomiskt stöd till organisationer som konkurrerar

Läs mer

SWEDISH AGENCY FOR ECONOMIC AND REGIONAL GROWTH. En smak av EU Lena Johansson-Skeri Anneli Norman

SWEDISH AGENCY FOR ECONOMIC AND REGIONAL GROWTH. En smak av EU Lena Johansson-Skeri Anneli Norman En smak av EU 2015 Lena Johansson-Skeri Anneli Norman 1 Dagens program Vad gör vi på Tillväxtverket? Vad är ett EU-projekt? Vad är ett regionalfondsprojekt? Hur ansöker man om stöd från regionalfonden?

Läs mer

Ett hållbart tillvägagångssätt att uppnå EU:s ekonomiska och sociala målsättningar. Finansiella instrument

Ett hållbart tillvägagångssätt att uppnå EU:s ekonomiska och sociala målsättningar. Finansiella instrument Ett hållbart tillvägagångssätt att uppnå EU:s ekonomiska och sociala målsättningar , som samfinansieras av Europeiska strukturoch investeringsfonder, är ett hållbart och effektivt sätt att investera i

Läs mer

VINNOVAs allmänna villkor för bidrag

VINNOVAs allmänna villkor för bidrag 1 (5) Villkoren ska tillämpas såvida inte annat följer av beslut, särskilda villkor eller utlysningstext. När det enbart finns en Projektpart gäller inte villkor om projektavtal, överföring av bidrag till

Läs mer

Skatterabatt på aktieförvärv och vinstutdelningar

Skatterabatt på aktieförvärv och vinstutdelningar 1(5) Datum Diarienummer 2009-06-10 013-2009- 903815 Dokumenttyp Remissvar Finansdepartementet 103 33 Stockholm Skatterabatt på aktieförvärv och vinstutdelningar Tillväxtverket har anmodats inkomma med

Läs mer

Från idé till lönsamt företag. Från idé till lönsamt företag

Från idé till lönsamt företag. Från idé till lönsamt företag Från idé till lönsamt företag ALMI Företagspartner AB 40 kontor över hela landet. 450 medarbetare. Moderbolag ägs av staten. 17 regionala dotterbolag som ägs till 49% av regionala ägare. Riskapital genom

Läs mer

Reflektioner från föregående vecka

Reflektioner från föregående vecka Reflektioner från föregående vecka Investeringsbedömning (forts) Resultat- och balansräkning Finansieringsanalys av ett bostadsköp Jämförelse mellan bostadsrätt och villa Boendekostnadskalkyl Hur ska köpet

Läs mer

Möjlighet till finansieringshjälp för kompetensutveckling för företag och organisationer vid deltagande i uppdragsutbildning hos Mittuniversitetet

Möjlighet till finansieringshjälp för kompetensutveckling för företag och organisationer vid deltagande i uppdragsutbildning hos Mittuniversitetet Tommy Ytterström, 2015-03-19 Möjlighet till finansieringshjälp för kompetensutveckling för företag och organisationer vid deltagande i uppdragsutbildning hos Mittuniversitetet Inledning Varje år får Länsstyrelsen

Läs mer

Från idéer till framgångsrika företag

Från idéer till framgångsrika företag UPPDRAG TILLVÄXT Från idéer till framgångsrika företag ALMI FÖRETAGSpartner När idéer ska utvecklas och företag ska växa. Svenska innovationer och affärsidéer har lagt grunden till många små och medelstora

Läs mer

Livskraftigt näringsliv

Livskraftigt näringsliv 1 Livskraftigt näringsliv Två huvuduppdrag Hälso- och sjukvård Tillväxt och utveckling Ca 50 000 anställda. 2 Bredd i uppdraget Helhetssyn - Utmaningar Infrastruktur Kollektivtrafik Näringsliv FoU Kunskap

Läs mer

Allmänna villkor för bidrag till föreningar, stiftelser m.fl. Bidragsgivare är regeringen eller Regeringskansliet.

Allmänna villkor för bidrag till föreningar, stiftelser m.fl. Bidragsgivare är regeringen eller Regeringskansliet. Bilaga till beslut om bidrag Version 2011:2 Allmänna villkor för bidrag till föreningar, stiftelser m.fl. 1. Tillämpning Dessa villkor reglerar bidrag enligt beslut av regeringen eller Regeringskansliet

Läs mer

Ansökan om finansiering av projekt: FoU-kort Halland pilotstudie hösten/vintern 2014

Ansökan om finansiering av projekt: FoU-kort Halland pilotstudie hösten/vintern 2014 TJÄNSTESKRIVELSE 1(2) Datum Diarienummer 2014-10-02 RS140392 HANDLÄGGARE Lena Johansson, utvecklingsledare Näringsliv Tel: 0722-162387 Regionstyrelsen Ansökan om finansiering av projekt: FoU-kort Halland

Läs mer

Verksamhets- och branschrelaterade risker

Verksamhets- och branschrelaterade risker Riskfaktorer En investering i värdepapper är förenad med risk. Inför ett eventuellt investeringsbeslut är det viktigt att noggrant analysera de riskfaktorer som bedöms vara av betydelse för Bolagets och

Läs mer

utveckling med hjälp av ESIFs finansiella instrument Europeiska havs- och fiskerifonden Finansiella instrument

utveckling med hjälp av ESIFs finansiella instrument Europeiska havs- och fiskerifonden Finansiella instrument utveckling med hjälp av ESIFs finansiella instrument Europeiska havs- och fiskerifonden , som samfinansieras av Europeiska havs- och fiskerifonden, är ett hållbart och effektivt sätt att investera i tillväxt

Läs mer

Allmänna villkor för investeringssparkonto hos SPP Spar AB

Allmänna villkor för investeringssparkonto hos SPP Spar AB Allmänna villkor för investeringssparkonto hos SPP Spar AB Innehåll Allmänna villkor för investeringssparkonto hos SPP Spar AB... 3 1. Förvaring av tillgångar på investeringssparkontot... 3 2. Överföring

Läs mer

Forskning och utveckling i små och medelstora företag. Utlysningstext

Forskning och utveckling i små och medelstora företag. Utlysningstext Forskning och utveckling i små och medelstora företag - stöd till forskningsinsatser för hållbar tillväxt Utlysningstext Ansökningsperiod för FoU-kort Avancerat: 2012-09-17 2012-10-31 Löpande ansökningar

Läs mer

Patenträtt 2007-08-14

Patenträtt 2007-08-14 Patenträtt Vem har nyttjanderätten till forskningsprojekt? Denna sammanställning har gjorts på uppdrag av FORSS och utreder frågan kring rättigheterna till forskningsprojekt som genererar resultat av ekonomiskt

Läs mer

Socialt entreprenörskap Finansierar projekt inom den sociala ekonomin. Den biobaserade byggnaden i den hållbara staden. Hur gör man i Skövde?

Socialt entreprenörskap Finansierar projekt inom den sociala ekonomin. Den biobaserade byggnaden i den hållbara staden. Hur gör man i Skövde? Den biobaserade byggnaden i den hållbara staden Hur gör man i Skövde? Utlysning av projektmedel 2013-2014 Dnr RUN 614-0186-13 Socialt entreprenörskap Finansierar projekt inom den sociala ekonomin 1. Inbjudan

Läs mer

Utlysningstext socialt entreprenörskap 2015

Utlysningstext socialt entreprenörskap 2015 Utlysningstext socialt entreprenörskap 2015 - projektmedel för utvecklingsinsatser inom social ekonomi Utlysning av projektmedel 2015 Dnr RUN 614-0186-13 1. Inbjudan socialt entreprenörskap i Västra Götaland

Läs mer

KOMMISSIONENS TILLKÄNNAGIVANDE. om ett förenklat förfarande för handläggning av vissa koncentrationer enligt rådets förordning (EEG) nr 4064/89

KOMMISSIONENS TILLKÄNNAGIVANDE. om ett förenklat förfarande för handläggning av vissa koncentrationer enligt rådets förordning (EEG) nr 4064/89 KOMMISSIONENS TILLKÄNNAGIVANDE om ett förenklat förfarande för handläggning av vissa koncentrationer enligt rådets förordning (EEG) nr 4064/89 (Text med betydelse för EES) 1. I detta tillkännagivande beskrivs

Läs mer

En kunskapsdriven regional utveckling. Bertil Törsäter Regionutvecklingsdirektör

En kunskapsdriven regional utveckling. Bertil Törsäter Regionutvecklingsdirektör En kunskapsdriven regional utveckling Bertil Törsäter Regionutvecklingsdirektör Vision Västra Götaland Ett livskraftigt och hållbart näringsliv Västra Götalands utveckling beror i hög grad av utvecklingskraften

Läs mer

Innovationsprojekt i företag

Innovationsprojekt i företag 1 [2015-08-11 Ansökningsomgång 2] Reviderad 2015-08-10 Utlysning Innovationsprojekt i företag Finansiering av innovationsprojekt i företag med upp till 250 anställda 2 1. Sammanfattning Har ert företag

Läs mer

Innovationsprojekt i företag

Innovationsprojekt i företag 1 [2015-01-14 Ansökningsomgång1] Reviderad 2014-12-15 Utlysning Innovationsprojekt i företag Finansiering av innovationsprojekt i företag med upp till 250 anställda 2 1. Sammanfattning Har ert företag

Läs mer

Produktutveckling i små företag

Produktutveckling i små företag Produktutveckling i små företag av varor och tjänster Ett program för att skapa affärsnytta och höja konkurrenskraften. Björn Sandström 1 Tillväxtverket Fler och växande företag Hållbart och konkurrenskraftigt

Läs mer

Lag. om ändring av lagen om stödjande av landsbygdens utveckling

Lag. om ändring av lagen om stödjande av landsbygdens utveckling Lag om ändring av lagen om stödjande av landsbygdens utveckling I enlighet med riksdagens beslut upphävs i lagen om stödjande av landsbygdens utveckling (28/2014) 8 3 mom. och 67, ändras 5 24 och 30 punkten

Läs mer

GOD AVKASTNING TILL LÄGRE RISK

GOD AVKASTNING TILL LÄGRE RISK FRIHET Svenska Investeringsgruppens vision är att skapa möjligheter för ekonomisk tillväxt och frihet genom att identifiera de främsta fastighetsplaceringarna på marknaden. Vi vill hjälpa våra kunder att

Läs mer

Nya företags utveckling

Nya företags utveckling Uppgifterna som lämnas till SCB är sekretesskyddade enligt 24 kap. 8 offentlighets- och sekretesslagen (2009:400) Uppgifterna används endast till statistiska sammanställningar. Vid publicering kommer inga

Läs mer

Flästa Källa AB (publ)

Flästa Källa AB (publ) Årsredovisning för Flästa Källa AB (publ) Räkenskapsåret 2015-01-01-2015-12-31 Innehållsförteckning: Sida Förvaltningsberättelse 1 Resultaträkning 2 Balansräkning 3-4 Ställda säkerheter och ansvarsförbindelser

Läs mer

När idéer ska utvecklas och företag ska växa

När idéer ska utvecklas och företag ska växa När idéer ska utvecklas och företag ska växa Almis vision är att skapa möjligheter för alla bärkraftiga idéer och Almis vision är att skapa företag att utvecklas möjligheter för alla bärkraftiga idéer

Läs mer

o l ~ SALA Bilaga KS 2014/9/1 Västmanlandsfonden ~KOMMUN KOMMUNSTYRELSENS FÖRVALTNING EKONOMIKONTORET

o l ~ SALA Bilaga KS 2014/9/1 Västmanlandsfonden ~KOMMUN KOMMUNSTYRELSENS FÖRVALTNING EKONOMIKONTORET ~ SALA Bilaga KS 2014/9/1 ~KOMMUN 1 (2) 2014-01-02 VlTRANDE KOMMUNSTYRELSENS FÖRVALTNING EKONOMIKONTORET o l Västmanlandsfonden Västmaniandsfonden begär i bifogad skrivelse daterad 2013-12-13 "att kommunstyrelsen

Läs mer

Kommittédirektiv. Statliga finansieringsinsatser för nya, små och medelstora företag. Dir. 2007:169

Kommittédirektiv. Statliga finansieringsinsatser för nya, små och medelstora företag. Dir. 2007:169 Kommittédirektiv Statliga finansieringsinsatser för nya, små och medelstora företag Dir. 2007:169 Beslut vid regeringssammanträde den 6 december 2007 Sammanfattning av uppdraget En särskild utredare ska

Läs mer

Aktiemarknadsnämndens uttalande 2016:

Aktiemarknadsnämndens uttalande 2016: Aktiemarknadsnämndens uttalande 2016:19 2016-07-02 Detta uttalande är meddelat av Aktiemarknadsnämnden med stöd av delegation från Finansinspektionen (se FFFS 2007:17). Uttalandet offentliggjordes 2016-07-05.

Läs mer

Region Skåne Näringsliv

Region Skåne Näringsliv Region Skåne Näringsliv Ulf Kyrling Näringslivsutvecklare Tel: +46 40 675 34 16 Mail: ulf.kyrling@skane.se Datum 2015-07-08 1 (6) YTTRANDE från Region Skåne 2015-07-08 Ert dnr: N2015/2989/HL Näringsdepartementet

Läs mer