Kommunfullmäktiges sammanträde

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Kommunfullmäktiges sammanträde"

Transkript

1 Sida 1 Kallelse och ärendelista till Kommunfullmäktiges sammanträde Tid: Måndag 20 juni 2011, kl (OBS: tiden) Plats: B-salen, Medborgarhuset Park Ledamot som är förhindrad att delta vid sammanträdet ska snarast kontakta kansliet (Edvin Ekholm ) som kallar ersättare för tjänstgöring. Hjo den 10 juni 2011 Michael Kihlström Ordförande Edvin Ekholm Sekreterare Ärendelista Ärende 1. Upprop Förslag till beslut 2. Val av protokolljusterare och fastställande av tid för protokolljustering 3. Fastställande av dagordning Rune Larsson (M) och Liselotte Karlsson (S) utses att tillsammans med ordföranden justera protokollet. Ersättare Britt-Marie Sjöberg (C) och Bodil Hedin (S). Justeringstid: Onsdag 22 juni 2011, kl Föredragningar Hearing med Hjo Energi Per-Olof Westlin Årsredovisning 2010 för Hjo kommun, samt planeringsförutsättningar för Hjo kommun Ekonomichef Jörgen Hansson 4. Frågestund 5. Interpellationer - Interpellation till tekniska utskottets ordförande angående VA-plan för Hjo kommun. 6. Revisionsberättelse 2010 och fråga om ansvarsfrihet Politisk föredragande: Ordf revisionen Birgitta Swenson (S)

2 Sida 2 7. Årsredovisning 2010 för Hjo kommun Politisk föredragande: Ks ordförande Catrin Hulmarker (M) Kommunfullmäktige beslutar att: - fastställa årets resultat, samt - i övrigt fastställa Hjo kommuns årsredovisning för Räddningstjänsten Östra Skaraborg: Revisionsberättelse 2010 och beviljande av ansvarsfrihet 9. Räddningstjänsten Östra Skaraborg: Årsredovisning 2010 Politiskt föredragande: Direktionsledamot Britt-Marie Sjöberg (C) 10. Avfallshantering Östra Skaraborg: Revisionsberättelse 2010 och beviljande av ansvarsfrihet 11. Avfallshantering Östra Skaraborg: Årsredovisning 2010 Politiskt föredragande: Direktionsledamot Britt-Marie Sjöberg (C) 12. Samordningsförbunden Skövde och HjoTiBorg: Revisionsberättelse 2010 och beviljande av ansvarsfrihet 13. Samordningsförbunden Skövde och HjoTiBorg: Årsredovisning 2010 Politiskt föredragande: Ks ordf Catrin Hulmarker (M) 14. Budgetuppföljning per 30 april 2011 Politiskt föredragande: Ks ordf Catrin Hulmarker (M) 15. Planeringsförutsättningar Politiskt föredragande: Ks ordf Catrin Hulmarker (M) 16. Svar på motion angående försvarets utökade användning av Vätterns som övningsfält Politiskt föredragande: Ks ordf Catrin Hulmarker (M) Kommunfullmäktige beslutar att i enlighet med revisorernas förslag bevilja direktionen för kommunalförbundet Räddningstjänsten Östra Skaraborg och de enskilda ledamöterna i detta organ ansvarsfrihet för år Kommunfullmäktige beslutar att godkänna årsredovisning 2010 för Räddningstjänsten Östra Skaraborg. Kommunfullmäktige beslutar att i enlighet med revisorernas förslag bevilja direktionen för kommunalförbundet Avfallshantering Östra Skaraborg och de enskilda ledamöterna i detta organ ansvarsfrihet för år Kommunfullmäktige beslutar att godkänna årsredovisning 2010 för Avfallshantering Östra Skaraborg. Kommunfullmäktige beslutar att i enlighet med revisorernas förslag bevilja styrelsen för Samordningsförbundet HjoTi- Borg och de enskilda ledamöterna i detta organ ansvarsfrihet för år Kommunfullmäktige beslutar att godkänna årsredovisning 2010 för Samordningsförbundet HjoTiBorg. Kommunfullmäktige beslutar att godkänna Budget och måluppföljning per 30 april Kommunstyrelsen föreslår kommunfullmäktige besluta att fastställa Planeringsförutsättningar för Hjo kommun Kommunstyrelsen föreslår kommunfullmäktige besluta att: - bifalla motionens första att-sats, samt - anse motionens andra att-sats besvarad. 17. Ev nya motioner att anmäla 18. Ev anmälningsärenden

3

4

5

6

7

8

9

10

11

12

13

14

15

16

17

18

19

20

21

22

23

24

25

26

27

28

29 Sida SAMMANTRÄDESPROTOKOLL 13 Sammanträdesdatum Kommunstyrelsen Ks Yttrande över revisorernas anmärking mot kommunstyrelsen Kommunstyrelsens beslut Kommunstyrelsen beslutar att godkänna förvaltningens förslag till yttrande över revisorernas anmärkning, samt bifalla Pierre Rydéns (S) tilläggsyrkande. Yrkande Pierre Rydén (S) yrkar att kommunstyrelsen beslutar tillägga följande till yttrandet: kommunstyrelsens förvaltning ska ta fram åtgärdsförslag för att säkerställa internkontrollen framgent. Bakgrund Hjo kommuns revisorer har under 2010 avlämnat följande skriftliga rapporter: - rapport avseende granskning projekt omvårdnadsutskottets budgetram och dess uppföljning, - rapport avseende Hjo kommuns ägarstyrning och riskexponering mot de kommunala bolagen, - delårsrapport , samt - årsredovisning 2010 samt Memo beträffande avstämning av moms för Hjo kommun. Den 16 maj 2011 överlämnades revisionsberättelse för år Revisorerna gör följande bedömning av årsredovisningen för Hjo kommun 2010: Årsredovisningen för Hjo kommun uppvisar ett gott resultat och att de finansiella målen har uppfyllts Samtidigt riktas i revisionsberättelsen anmärkning mot kommunstyrelsen för att inte ha vidtagit tillräckliga åtgärder för att säkerställa att delårsbokslutet blev korrekt. Kommunfullmäktiges ordförande har inkommit med skrivelse, i vilken kommunstyrelsen medges möjligheten att, i enlighet med KL 5 kap 31, avge yttrande över den anmärkning som revisorerna riktar mot kommunstyrelsen. Justerandes signatur Utdragsbestyrkande

30 Sida SAMMANTRÄDESPROTOKOLL 14 Sammanträdesdatum Kommunstyrelsen forts Ks Yttrande Med anledning av det som inträffat under året i samband med byte av affärssystem har förvaltningen genomfört en utredning. En extern konsult har anlitats för att vidimera detta utredningsarbete samt se över att nuvarande rutiner är tillfredställande. Delges Kommunfullmäktige Justerandes signatur Utdragsbestyrkande

31 HJO ENERGI AB (23) HJO ENERGI AB Org.nr ÅRSREDOVISNING 2010 Årsredovisningen omfattar: sida Förvaltningsberättelse Koncernresultaträkning Koncernbalansräkning Kassaflödesanalys koncernen Resultaträkning Balansräkning Kassaflödesanalys ~Tilläggsupplysningar

32 HJO ENERGI AB (23) FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE Styrelsen och verkställande direktören för Hjo Energi AB får härmed avge årsredovisning för räkenskapsåret 2010, bolagets 24:e verksamhetsår. ÄGARFÖRHÅLLANDEN Moderbolag till bolaget är Hjo Stadshus AB med säte i Hjo kommun, org.nr (100%). Hjo Stadshus AB är ett helägt kommunalt bolag. Hjo Energi AB äger 25% i Bredband Östra Skaraborg AB samt har ett helägt dotterbolag Hjo Energi Elhandel AB som äger 30% i HjoTiBorg Energi AB. VERKSAMHETEN Hjo Energi AB:s verksamhet består avelnät, elinstallation, fjärrvärme, bredband och kabel-tv inom Hjo kommun. Nätverksamheten omfattar transport avel till3.482 (f.år 3.476) kunder och en överförd energimängd på MWh (f.år MWh). Arbetet inom eldistributionsnätet har under året omfattat färdigställande av nyanläggning på Sigghusberg, mindre utbyggnad på industriområdet, samt ombyggnader, förstärkningar och löpande underhåll på elnät. Elinstallationsverksamheten innefattar nyanläggnings- och ändringsarbeten, service samt försäljning avelmateriel främst inom industri och bostadsbyggnadsområdet. Utbyggnaden av fjärrvärmenät och anslutning av nya kunder har fortsatt under året i mindre omfattning. Vid årsskiftet var 32,1 km (f.år 30,9 km) kulvert nedlagd och servisledningar till 597 (f.år 562) fastigheter installerade. Försäljningen av fjärrvärme uppgår till MWh (f. år MWh) Kabel-TV nätet har utökats och vid årets slut finns det st (f. år st) anslutna villor och lägenheter. Optonätets längd är c:a 49,0 km (f. år 26,8 km), och antalet bredbandskunder är 914 st (f. år 926 st) MILJÖPÅVERKAN Bolaget bedriver tillståndspliktig verksamhet enligt miljöbalken. Tillståndet som Länsstyrelsen beviljat omfattar drift av två biobränslepannor på sammanlagt 7,2 MW och en oljepanna med effekt på 7,3 MW. Bränslet utgörs av skogs- och sågverksflis som levereras från platser inom en radie på 3-5 mil från Hjo. ~Bolaget följer den miljöpolicy som kommunen som ägare fastställt.

33 HJO ENERGI AB (23) INVESTERINGAR UNDER RÄKENSKAPSÅRET Investeringarna under året uppgår till kkr (f. år kkr) för koncernen och till kkr (f. år kkr) för moderbolaget. RESULTAT, VÄSENTLIGA HÄNDELSER OCH FRAMTIDA UTVECKLING Resultatet för verksamhetsåret för moderbolaget är liksom föregående år på en bra nivå. Omsättningsökningen beror framförallt ökade nät- och fjärrvärmeintäkter. För resultatjämförelse avseende rörelsegrenar, se not nr 1. Installationsavdelningen resultatförbättringen. har haft en bra beläggning under året vilket bidragit till Värmebehovet utifrån årsmedeltemperaturen motsvarar c:a 115 % (f. år 95%) av ett normalår, vilket påverkat försäljningen av både elenergi och fjärrvärme. Hjo Energi AB:s elnätstaxor ligger, i jämförelse med övriga elnätsföretag i regionen (Västra Götaland), i den nedre kvartilen. Det innebär att ägarens mål, att bolagets eltaxor ska vara under regionsgenomsnittet, är uppfyllt. Hjo Energi AB har hela elnätet nedgrävt, vilket inneburit att bolaget inte haft några störningar på elnätet, varken under stormen Gudrun eller stormen Per. Eftersom dessutom alla transformatorstationer har redundant matning är risken för långa strömavbrott, orsakat av oväder eller annan yttre lokal påverkan, väsentligt lägre än för elnät med luftledningar. Detta innebär också att funktionskravet som finns på alla elnät, att senast år 2011 ej få ha längre avbrott än 24 timmar, fôr Hjo Energi AB:s del i är uppfyllt. Investeringstakten har varit högre under verksamhetsåret jämfört med tidigare år, beroende på dels fortsatt utbyggnad av kulvertnätet för fjärrvärme, dels installation av ytterligare en oljepanna för spetslast och reservdrift, samt utbyggnad av fibernätet Bredbandlkabel- TV verksamhetens resultat är något lägre än föregående år. På grund av att den största kunden avseende kabel-tv valt annan leverantör från så minskar antalet anslutna kabel-tv kunde rmed nästan hälften, vilket innebär att antalet TV-kunder från Detta kommer påverka verksamhetens resultat under kommande år. Elhandeln under året präglats av kall väderlek både under perioden januari - mars samt under november - december. Året var kallare än normalår och december 40% kallare än normalt. Forsatt driftproblem med kärnkraften kombinerat med en svag hydrologisk balans och kall väderlek har medfört höga elpriser framförallt i slutet av året. Den kalla väderleken har medfört att förbrukningen blivit större hos kunderna med fast pris jämfört med de volymer som prissäkrats när de tecknat avtalen. Den överskjutande volymen som förbrukats, tvingas bolaget köpa in till aktuellt spotpris. Höga spotpriser kombinerat med hög föbrukning under framförallt februari och december har därför medfört att bolagets d;vinst för året uteblivit.

34 HJO ENERGI AB (23) Under 2011 planeras inga större utbyggnader av varken elnät eller fjärrvärmenät. Avseende fjärrvärmen så kommer planeringen för en ny större fastbränslepanna inledas. På bredbandssidan kommer utbyggnad fortsätta med fiber grundat på efterfrågan. Bolagets VD Per-Olof Westlin har på egen begäran önskat trappa ner, vilket innebär att han under 2011 kommer övergå till en tjänst på 60% och att bolagets medarbetare Håkan Karlsson tar över tjänsten som VD. Resultatöversikt Koncernen Omsättning Resultat efter finansiella poster Balansomslutning Soliditet Not 31 46,6% 44,40% 39,6% 37,3% Moderbolaget Omsättning Resultat efter finansiella poster Balansomslutning Soliditet Not 31 52,0% 47,40% 43,90% 39,8% FÖRSLAG TILL VINSTDISPOSITION Koncernens fria egna kapital enligt koncernbalansräkningen uppgår till: Årets förskjutning från fria till bundna reserver uppgår i koncernen till: Till årsstämmans förfogande står följande vinstmedel: Balanserade vinstmedel Årets resultat Summa vinstmedel kr U Styrelsen föreslår att vinstmedlen disponeras så att ~i ny räkning överförs

35 HJO ENERGI AB 5 (23) RESULTATRÄKNING Koncernen Not kr kr Rörelsens intäkter N ettoomsättning Avgår punktskatter Förändring av pågående arbete för annans räkning Aktiverat arbete för egen räkning Övriga rörelseintäkter Summa rörelsens intäkter Rörelsens kostnader Råvaror och förnödenheter Övriga externa kostnader Personalkostnader Avskrivningar Summa rörelsens kostnader Rörelseresultat Resultat från finansiella investeringar Resultat från andelar i intresseföretag Övriga ränteint. och liknande resultatposter Räntekostnader och liknande resultatposter Summa resultat från finansiella investeringar Resultat efter finansiella poster Skatt Jfrets resultat

36 HJO ENERGI AB BALANSRÄKNING Koncernen 6 (23) TILLGÅNGAR Not kr kr Anläggningstillgångar Materiella anläggningstillgångar Byggnader och mark 12, Eldistributionsanläggningar 12, Fjärrvärmeanläggningar 12, Bredbandsanläggningar 12, Inventarier, byggnadsinv. och verktyg 12, Pågående nyanläggningar Finansiella anläggningstillgångar Andelar i intresseföretag Andra långfristiga värdepappersinnehav Andra långfristiga fordringar Summa anläggningstillgångar Omsättningstillgångar Varulager m m Råvaror och förnödenheter Pågående arbeten för annans räkning Kortfristiga fordringar Kundfordringar Fordringar hos Hjo kommun Fordringar hos moderbolag O Fordringar hos systerbolag Fordringar hos närstående bolag O O Fordringar hos intressebolag Skattefordran Övriga fordringar Förutbetalda kostn. och upplupna intäkter Kassa och bank Summa omsättningstillgångar J,tSUMMA TILLGÅNGAR

37 HJO ENERGI AB 7 (23) Koncernen EGET KAPITAL OCH SKULDER Not kr kr Eget kapital 23 Aktiekapital ( aktier) Bundna reserver Fria reserver Årets resultat Summa eget kapital Avsättningar Avsatt till pensioner Uppskjuten skatteskuld Långfristiga skulder Checkräkningskredit O Skulder till kreditinstitut Skulder till moderbolag Konvertibla skuldebrev Summa långfristiga skulder och avsättningar Kortfristiga skulder Förskott kunder Leverantörsskulder Skulder till Hjo kommun O O Skulder till moderbolag O Skulder till intressebolag Övriga skulder Upplupna kostn. och förutbet. intäkter Summa kortfristiga skulder SUMMA EGET KAPITAL OCH SKULDER Ställda säkerheter Inga Inga jfnsvarsförbindelser Inga Inga

38 HJO ENERGI AB 8 (23) KASSAFLÖDESANALYS Koncernen DEN LÖPANDE VERKSAMHETEN Rörelsens intäkter Rörelsens kostnader Finansnetto Skatter kr kr KASSAFLÖDE FRÅN FÖRÄNDRINGAR I RÖRELSEKAPITAL Kortfristiga fordringar (- =ökning) Varulager, pågående arbeten (- =ökning) Kortfristiga skulder (- =minskning) KASSAFLÖDE FRÅN DEN LÖPANDE VERKSAMHETEN INVESTERINGSVERKSAMHETEN Förvärv anläggningstillgångar 12 Andelar i intresseföretag KASSAFLÖDE FRÅN INVESTERINGSVERKSAMHETEN FINANSIERINGSVERKSAMHETEN Förändring långfristiga fordringar Förändring långfristiga skulder Koncernbidrag moderbolag Justeringspost skatteskuld ändrad skattesats Förändring uppskjuten skatteskuld Förändring avsatt till pensioner (- =minskning) KASSAFLÖDE FRÅN FINANSIERINGSVERKSAMHETEN o ÅRETS KASSAFLÖDE LIKVIDA MEDEL (inklusive outnyttjad checkkredít) Vid årets början Årets kassaflöde JtVid årets slut

39 HJO ENERGI AB (23) RESULTATRÄKNING Moderbolaget Not kr kr Rörelsens intäkter N ettoomsättning Förändring av pågående arbete för annans räkning Aktiverat arbete för egen räkning Övriga rörelseintäkter Summa rörelsens intäkter Rörelsens kostnader Råvaror och förnödenheter Övriga externa kostnader Personalkostnader Avskrivningar Summa rörelsens kostnader Rörelseresultat Resultat från finansiella investeringar Övriga ränteint. och liknande resultatposter Räntekostnader och liknande resultatposter Summa resultat från finansiella investeringar Resultat efter finansiella poster Bokslutsdispositioner Koncernbidrag Skatt på årets resultat O O ~Årets resultat

40 HJO ENERGI AB (23) BALANSRÄKNING Moderbolaget TILLGÅNGAR Not kr kr Anläggningstillgångar Materiella anläggningstillgångar Byggnader och mark 12, Eldistributionsanläggningar 12, 14 to Fj ärrvärmeanläggningar 12, Bredbandsanläggningar 12, Inventarier, byggnadsinv. och verktyg 12, Pågående nyanläggningar Finansiella anläggningstillgångar Andelar i dotterbolag Andelar i intressebolag Andra långfristiga värdepappersinnehav Andra långfristiga fordringar Summa anläggningstillgångar Omsättningstillgångar Varulager m m Råvaror och förnödenheter Pågående arbeten för annans räkning Kortfristiga fordringar Kundfordringar Fordringar hos Hjo kommun Fordringar hos moderbolag O Fordringar hos dotterbolag O Fordringar hos systerbolag Fordringar hos intresseföretag Skattefordran Övriga fordringar Förutbetalda kostn. och upplupna intäkter Kassa och bank Summa omsättningstillgångar J6SUMMA TILLGÅNGAR

41 HJO ENERGI AB Moderbolaget 11 (23) EGET KAPITAL OCH SKULDER Not kr kr Eget kapital 23 Bundet eget kapital Aktiekapital ( aktier) Reservfond Fritt eget kapital Balanserad vinst eller förlust Årets resultat Summa eget kapital Obeskattade reserver Avsättningar Avsatt till pensioner Långfristiga skulder Checkräkningskredit O Skulder till kreditinstitut Skulder till moderbolag Skulder till dotterföretag Konvertibla skuldebrev Summa långfristiga skulder och avsättningar Kortfristiga skulder Förskott från kunder Leverantörsskulder Skulder till moderbolag O Skulder till dotterbolag O Övriga kortfristiga skulder Upplupna kostn. och förutbet. intäkter Summa kortfristiga skulder SUMMA EGET KAPITAL OCH SKULDER Ställda panter Inga Inga ~Ansvarsförbindelser Inga Inga

42 HJO ENERGI AB 12 (23) KASSAFLÖDESANALYS Moderbolaget DEN LÖPANDE VERKSAMHETEN Rörelsens intäkter Rörelsens kostnader Vinst/F örlust försäljning inventarier/utrangering Finansnetto kr kr KASSAFLÖDE FRÅN FÖRÄNDRINGAR I RÖRELSEKAPITAL Kortfristiga fordringar (- =ökning) Varulager, pågående arbeten (- =ökning) Kortfristiga skulder (- =minskning) KASSAFLÖDE FRÅN DEN LÖPANDE VERKSAMHETEN INVESTERINGSVERKSAMHETEN Förvärvanläggningstillgångar 12 KASSAFLÖDE FRÅN INVESTERINGSVERKSAMHETEN FINANSIERINGSVERKSAMHETEN Förändring långfristiga fordringar Förändring långfristiga skulder Koncernbidrag Förändring avsatt till pensioner (- =minskning) KASSAFLÖDE FRÅN FINANSIERINGSVERKSAMHETEN O ÅRETS KASSAFLÖDE LIKVIDA MEDEL (inklusive outnyttjad checkkredit) Vid årets början Årets kassaflöde Jrid årets slut

43 HJO ENERGI AB (23) TILLÄGGSUPPLYSNINGAR Redovisnings- och värderingsprinciper De redovisningsprinciper som tillämpas överensstämmer med Årsredovisningslagen, samt rekommendationer och uttalanden från Bokföringsnämnden. Koncernredovisning Koncernredovisningen är upprättad enligt Redovisningsrådets rekommendation om koncernredovisning, RRl :00. Koncernens bokslut är upprättat enligt förvärvsmetoden, vilket innebär att dotterbolagens egna kapital vid förvärvet, fastställt som skillnaden mellan tillgångarnas och skuldernas verkliga värden, elimineras i sin helhet. I koncernens egna kapital ingår härigenom endast den del av dotterbolagens egna kapital som tillkommit efter fcirvärvet. Internvinster inom koncernen elimineras i sin helhet. Intresseföretagsredovisning Andelar i intresseföretagen HjoTiBorg Energi AB och Bredband Östra Skaraborg AB redovisas enligt den s k kapitalandelsmetoden. Kapitalandelsmetoden innebär att konsolidering huvudsakligen sker på separata rader i koncernresultaträkningen och koncernbalansräkningen. Värderingsprinciper Fordringar har upptagits till det belopp varmed de beräknas inflyta. Varulagret har, efter individuell bedömning, värderats till det lägsta av anskaffnings- och verkligt värde. Periodisering av inkomster och utgifter har gjorts enligt god redovisningssed. Enligt BFNAR 2003:3, används huvudregeln avseende uppdrag på löpande räkning och alternativregeln avseende uppdrag till fast pris. Övriga tillgångar och skulder har värderats till anskaffningsvärde om ej annat anges i not. Redovisningprincipema är oförändrade jämfört med föregående år. Koncerninterna mellanhavanden Moderbolagets inköp från koncernbolag uppgår till kr ( kr). Moderbolagets försäljning till andra koncernbolag uppgår till kr ( kr)...j{(oncernbidrag redovisas över resultaträkningen.

44 HJO ENERGI AB ;'/ (23) Not 1. Nettoomsättning Nettoomsättningen fördelar sig på rörelsegrenar enligt följande: Koncernen Moderbolaget Elnät Elförsäljning (inklusive punktskatter) Installation Fjärrvärme Bredband, Kabel-TV Övrig verksamhet Koncernjusteringar Summa Rörelseresultat fördelar sig på rörelsegrenar enligt följande: Koncernen Moderbolaget Elnät Elförsälj ning Installation Fjärrvärme Bredband, Kabel-TV Övrig verksamhet Summa Not 2. Revisionsarvode Med revisionsuppdrag avses granskning av årsredovisningen och bokföringen samt styrelsens och verkställande direktöre~s förvaltning, övriga arbetsuppgifter som det ankommer på bolagets revisorer att utföra samt rådgivning eller annat biträde som föranleds av iakttagelser vid sådan granskning eller genomförandet av sådana övriga arbetsuppgifter. Allt annat är andra uppdrag. Koncernen Moderbolaget Revisionsuppdrag Revionsverksamhet utöver revisionsuppdrag Not 3. Medelantalet anställda, företagets styrelse, företagsledning, fördelning på kvinnor och män. Samtliga anställda enligt nedan är verksamma inom Sverige. Medelantalet Kvinnor Män J} ;summa anställda Koncernen Moderbolaget

45 HJO ENERGI AB (23) Not 3. (forts) Fördelning mellan män och kvinnor i företagets styrelse Kvinnor Män Summa Moderbolaget Fördelning mellan män och kvinnor iföretagsledningen Kvinnor Män Summa O 1 O Not 4. Personalens sjukfrånvaro Total sjukfrånvaro - varav långtidssjukfrånvaro - sjukfrånvaro för män - sjukfrånvaro för kvinnor - anställda män - 29 år - anställda män år - anställda män 50 år - < 10 st < 10 st < 10 st Sjukfrånvaro i förhållande till ordinarie arbetstid. Redovisningen Moderbolaget ,76% 2,12% 0,00% 30,31% 3,14% 1,68% 4,20% 1,78% avser hela kalenderåret. Not 5. Löner, andra ersättningar och sociala kostnader Styrelse Övriga Totalt Styrelse Övriga Totalt Koncernen ochvd anställda ochvd anställda Löner o andra ersättn Sociala kostnader varav pensionskostnader Summa Styrelse Övriga Totalt Styrelse Övriga Totalt Moderbolaget ochvd anställda ochvd anställda Löner o andra ersättn Sociala kostnader varav pensionskostnader ~- - Summa Vid uppsägning från bolagets sida utgår till verkställande direktören enligt avtal ett avgångsvederlag uppgående till en årslön. Pensionsvillkor för verkställande direktören följer grunderna för övriga Jrtnställda i bolaget.

46 HJO ENERGI AB 16 (23) Not 6. Planenliga avskrivningar Anläggningstillgångar skrivs av enligt plan över den förväntade nyttjandeperioden med hänsyn taget till beräknade väsentliga restvärden. Några väsentliga restvärden beräknas ej, varför avskrivningar under nyttjandeperioden görs med belopp motsvarande anskaffningsvärdet. Följ ande avskrivningsprocent används. Byggnader Markanläggningar Eldistributionsanläggningar Detaljdistribution och elmätare Rundstyrningsanläggning Fj ärrvärmeanläggningar Kulvert Panncentraloch abonnentcentraler Värmemätare Bredbandsanläggningar Kabel-TV Tele- och optokabel Datautrustning opto Inventarier, byggnadsinventarier och verktyg 2%, 3% resp 4% 5% 4% resp 10% 10% resp 20% 4% 6,67% 10% 20% 10% resp 20 % 33% 10% resp 20 % Koncernen Moderbolaget Byggnader Markanläggningar Eldistributionsanläggningar Fj ärrvärmeanläggningar Bredbandsanläggningar Inventarier, byggnadsinventarier och verktyg Not 7. Resultat från andelar i intresseföretag Eventuellt resultat utgör 30% av resultatet för HjoTiBorg Energi AB och 25% av resultatet för Bredband Östra Skaraborg AB. Not 8. Övriga ränteintäkter och liknande resultatposter Koncernen Moderbolaget Räntor ~ Övriga finansiella intäkter

47 HJO ENERGI AB (23) Not 9. Bokslutsdispositioner Avskrivning utöver plan Moderbolaget Not 10. Koncernbidrag Moderbolaget Erhållna koncernbidrag Lämnade koncernbidrag O Not 11. Skatt på årets resultat -.- Koncernen Uppskjuten skatt Moderbolaget O O O O Not 12. Investeringar Koncernen Moderbolaget Detalj distributionsnät Mätare O O Fj ärrvärmeanläggning Bredbandsanläggningar Övriga inventarier O O Pågående anläggningsarbeten JMarkanläggningar och mark ' O O

48 HJO ENERGI AB (23) Not 13. Byggnader och mark Ingående ackumulerade anskaffningsvärden Nyanskaffningar under året Utgående ackumulerade anskaffningsv Koncernen Moderbolaget o o Ingående ackumulerade avskr. enligt plan Årets avskrivningar enligt plan Utgående ackumulerade avskr. eni. plan Utgående planenligt restvärde Taxeringsvärden Hjo Norr7: Moderbolagets fastigheter Sågen 4, Norr 7:18, Långeruder 1:136 och Kofoten 3 är taxerade som specialenheter och saknar därmed taxeringsvärden. Not 14. Eldistributionsanläggningar Koncernen Moderbolaget Ingående ackumulerade anskaffningsvärden Nyanskaffningar under året Utgående ackumulerade anskaffníngsv Ingående ackumulerade avskr. enligt plan Årets avskrivningar enligt plan Utgående ackumulerade avskr. eni. plan ~Utgående planenligt restvärde

49 HJO ENERGI AB 19 (23) Not 15. Fjärrvärmeanläggningar Ingående ackumulerade anskaffningsvärden Nyanskaffningar under året Utgående ackumulerade anskaffningsv. Koncernen Moderbolaget Ingående ackumulerade avskr. enligt plan Årets avskrivningar enligt plan Utgående ackumulerade avskr. eni. plan Utgående planenligt restvärde Not 16. Bredbandsanläggningar Koncernen Moderbolaget Ingående ackumulerade anskaffningsvärden Nyanskaffningar under året Utgående ackumulerade anskaffningsv Ingående ackumulerade avskr. enligt plan Årets avskrivningar enligt plan Utgående ackumulerade avskr, eni. plan Utgående planenligt restvärde Not 17. Inventarier, byggnadsinventarier och verktyg Koncernen Moderbolaget Ingående ackumulerade anskaffningsvärden Nyanskaffningar av inventarier under året O O Utgående ackumulerade anskaffningsv Ingående ackumulerade avskr. enligt plan Årets avskrivningar enligt plan Utgående ackumulerade avskr. eni. plan ijtgående planenligt restvärde

50 HJO ENERGI AB (23) Not 18. Andelar idotterbolag Koncernen Moderbolaget Rösträtts- Antal Bokfört värde Bokfört värde Hjo Energi Elhandel AB 100% 100% Organisationsnummer Säte Eget kapital totalt Årets resultat totalt Hjo Energi Elhandel AB Hjo Not 19 Andelar iintresseföretag Koncernen Moderbolaget Antal Bokfört värde Bokfórt värde Bokfört värde Bokfört värde aktier Bredband Östra Skaraborg AB HjoTiBorg Energi AB Ackumulerad resultatandel intressebolag Kapitalandel andel aktier 2010 Organisations- Kapital- andel Rösträtts- andel nummer Säte Eget kapital totalt Årets resultat totalt Bredband Ö Sk. AB 25% 25% Karlsborg ~HjoTiBOrg Energi AB 30% 30% Tibro O

51 HJO ENERGI AB (23) Not 20. Andra långfristiga fordringar Fordran Skandia överskottsfond Koncernen Moderbolaget Not 21. Pågående arbeten för annans räkning Koncernen Moderbolaget Nedlagda kostnader Fakturerade delbelopp Not 22. Förutbetalda kostnader och upplupna intäkter Koncernen Moderbolaget Övriga förutbetalda kostnader o uppl.intäkter Not 23. Förändring aveget kapital I Koncernen Aktiekapital Bundna reserver Fria reserver Årets resultat Belopp vid årets ingång eni. fastställd balansräkning för föregående år l Lämnat koncernbidrag O Justeringspost skatteskuld ändrad skattesats O Förskjutning mellan bundna och fria reserver Årets resultat Belopp vid årets utgång Moderbolaget Belopp vid årets ingång eni. fastställd balansräkning för föregående år Disposition av föregående års resultat Årets resultat Belopp vid årets utgång Aktiekapital Reservfond Balanserad vinst Årets resultat Not 24. Obeskattade.J:tA vskrivningar utöver plan reserver Moderbolaget

52 HJO ENERGI AB (23) Not 25. Uppskjuten skatteskuld I koncernen redovisas årets ökning av uppskjuten skatt kr, som skattekostnad i koncernresultaträkningen. Årets uppskjutna skattekostnad är hänförlig till förändring i obeskattade reserver samt lämnat koncernbidrag. Uppskjuten skatteskuld i koncernen uppgår till kr och redovisas i posten uppskjuten skatteskuld. Koncernens uppskjutna skatteskuld avser skatt på obeskattade reserver samt skatt på eliminerat koncernbidrag. Not 26. Beviljad Checkräkningskredit Koncernen Moderbolaget Beviljad checkräkningskredit Not 27. Skulder till kreditinstitut Skulderna till kreditinstitut är långfristiga men förfaller till ny konvertering inom fem år. Not 28. Skuld till moderbolag Skulden avser en långfristig skuld till Hjo Stadshus AB, vilken förfaller till ny konvertering inom ett år. Not 29. Konvertibla skuldebrev Ordinarie konverteringstid har gått ut Ägaren har valt att kvarstå med sin fordran och fortsatt möjlighet till konvertering. Not 30. Upplupna kostnader och förutbetalda intäkter Koncernen Moderbolaget Upplupna löner Upplupna semester1öner Upplupna sociala avgifter Upplupna räntekostnader Förutbetalda hyresintäkter O O Upplupna kostnader elinköp O O Upplupna kostnader bränsle Upplupna kostnader elcertifikat ~övriga upp1.kostn. och förutbet. int

53 HJO ENERGI AB (23) Not 31. Nyckeltalsdefinition Soliditet: Beskattat eget kapital samt obeskattat kapital reducerat med uppskjuten skatteskuld ställd i relation till balansomslutningen. Hjo Catri Hul arker Ord rand \ '.,/ ~--_.._..".""... ~~ tj"\ L/"'---- Kjell AIdsten - /~ 1é2L/ya~tCr A~--- Tore Nolberger/ Pierre Rydé Per-Olof Westlin VD Min revisionsberättelse har avgivits j d1u.~ Anders Öhling Auktoriserad revisor

54 Revisionsberättelse Till årsstämman i Hjo Energi AB Org nr Jag har granskat årsredovisningen, koncernredovisningen och bokföringen samt styrelsens och verkställande direktörens förvaltning för räkenskapsåret Det är styrelsen och verkställande direktören som har ansvaret för räkenskapshandlingarna och förvaltningen och för att årsredovisningen och koncernredovisningen upprättas enligt årsredovisningslagen. Mitt ansvar är att uttala mig om årsredovisningen, koncernredovisningen och förvaltningen på grundval av min revision. Revisionen har utförts i enlighet med god revisiorissed i Sverige. Det innebär att jag planerat och genomfört revisionen för att med hög men inte absolut säkerhet försäkra mig om att årsredovisningen och koncernredovisningen inte innehåller väsentliga fel. En revision innefattar att granska ett urval av underlagen för belopp och annan information i räkenskapshandlingarna. I en revision ingår också att pröva redovisningsprinciperna och styrelsens tillämpning av dem samt att bedöma de betydelsefulla uppskattningar som styrelsen gjort när de upprättat årsredovisningen och koncernredovisningen samt att utvärdera den samlade informationen i årsredovisningen och koncernredovisningen. Som underlag för mitt uttalande om ansvarsfrihet har jag granskat väsentliga beslut, åtgärder och förhållanden i bolaget för att kunna bedöma om någon styrelseledamot eller verkställande direktören är ersättningsskyldig mot bolaget. Jag har även granskat om någon styrelseledamot ellerverkställande direktören: på arinat sätt har handlat i strid med aktiebolagslagen, årsredovisningslagen eller bolagsordningen. Jag anser att min revision ger mig rimlig grund för mina uttalanden nedan. Årsredovisningen och koncernredovisningen har upprättats i enlighet med årsredovisningslagen och ger en rättvisande bild av bolagets och koncernens resultat och ställning i enlighet med god redovisningssed i Sverige. Förvaltningsberättelsen är förenlig med årsredovisningens ÖVliga delar. Jag tillstyrker att årsstämman fastställer resultaträkningen och balansräkningen för moderbolaget och för koncernen, disponerar vinsten i moderbolaget enligt förslaget i förvaltningsberättelsen och beviljar styrelsens ledamöter och verkställande direktören ansvarsfrihet för räkenskapsåret. Hjo den 28 mars 2011 h_ ~~~ Anders Öh1ing Auktoriserad revisor FAR l

55 Lekmannnarevisor i Hjo Energi AB Leif Lundgren Till fullmäktige i Hjo kommun. Till årsstämman i Hjo Energi AB. Granskningsrapport för år Jag, av fullmäktige i Hjo kommun utsedd lekmannarevisor, har granskat Hjo Energi AB:s verksamhet. Styrelse och VD svarar för att verksamheten bedrivs i enlighet med gällande bolagsordning, ägardirektiv och beslut samt de föreskrifter, som gäller för verksamheten. Lekmannarevisorns ansvar är att granska verksamhet och kontroll och pröva om verksamheten bedrivits i enlighet med fullmäktiges uppdrag. Granskningen har utförts enligt aktiebolagslagen, kommunaliagen, kommunens revisionsreglemente, god revisionssed i kommunal verksamhet samt av fastställt ägardirektiv. Jag bedömer, att bolagets verksamhet skötts på ett ändamålsenligt och från ekonomisk synpunkt tillfredställande sätt. Jag bedömer därtill att bolagets interna kontroll har varit tillräcklig. Hjo kommun ~4 ~ti1z,,&.o/. Leif undgren Le annarevi or

56

57 HJO ENERGI ELHANDEL AB (9) HJO ENERGI ELHANDEL AB Org.nr ÅRSREDOVISNING 2010 Årsredovisningen omfattar: sida Förvaltningsberättelse Resultaträkning Balansräkning Kassaflödesanalys Ti11äggsupplysningar

58 HJO ENERGI ELHANDEL AB (9) FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE Styrelsen och verkställande direktören får härmed avge årsredovisning för räkenskapsåret ÄGARFÖRHÅLLANDEN Moderbolag till bolaget är Hjo Energi AB med säte i Hjo kommun, org.nr (100%). VERKSAMHET Bolaget bedriver handel med el. Tjänster för elförsäljning, administration samt VD-funktion köps från moderbolaget. Elinköp sker genom ett gemensamt bolag för inköp avel, HjoTiBorg Energi AB. Hjo Energi Elhandel AB äger 30%, övriga delägare är Almnäs Elhandel AB (10%), Karlsborgs Energi Försäljnings AB (30%) och Tibro Energi AB (30%). Bolaget hade vid årsskiftet (föreg. år 3.147) kunder och såld energimängd under året uppgick ti MWh (föreg.år MWh). Antal kunder på den lokala marknaden utgör 86% (föreg. år 86%). RESULTAT OCH STÄLLNING N ettoomsättning Resultat efter finansiella poster Balansomslutning Soliditet Not 12 11,6% 13,4% 10,9% 12,0% VÄSENTLIGA HÄNDELSER UNDER ÅRET Elhandeln under året präglats av kall väderlek både under periodenjanuari - mars samt under november - december. Året var 15 % kallare än normalår och december 40% kallare än normalt. Fortsatt driftproblem med kärnkraften kombinerat med en svag hydrologisk balans och kall väderlek har medfört höga elpriser framförallt i slutet av året. Då bolaget har valt en inköpspolicy som innebär att inköpspriset för kommande leveranser alltid är känt, så kan bolaget justera försäljningspriset för de kunder som har ett rörligt elpris. Detta medför också att bolagets risker vid snabba prisförändringar har minimerats. Dock har den kalla väderleken medfört att förbrukningen blivit större hos kunderna med fast pris jämfört med de volymer som prissäkrats när de tecknat avtalen. Den överskjutande volymen som förbrukats, tvingas bolaget köpa in till aktuellt spotpris. Höga spotpriser kombinerat med hög förbrukning under framförallt februari och december har därför medfört att bolagets vinst för året uteblivit. FÖRSLAG TILL VINSTDISPOSITION Till årsstämmans förfogande står följande vinstmedel: Balanserade vinstmedel Årets resultat Summa vinstmedel ~Styrelsen föreslår att kr överförs i ny räkning.

59 HJO ENERGI ELHANDEL AB 3(9) RESULTATRÄKNING Not kr kr Rörelsens intäkter N ettoomsättning Avgår punktskatter Summa rörelsens intäkter Rörelsens kostnader Råvaror och förnödenheter Externa kostnader 2, Personalkostnader 4, Summa rörelsens kostnader Rörelseresultat Resultat från finansiella investeringar Ränteintäkter och liknande resultatposter Räntekostnader och liknande resultatposter O Summa resultat från finansiella investeringar Resultat efter finansiella poster Koncernbidrag 7 O Skatt på årets resultat O O ~Årets resultat

60 HJO ENERGI ELHANDEL AB 4(9) BALANSRÄKNING TILLGÅNGAR Not kr kr Anläggningstillgångar Finansiella anläggningstillgångar Andelar i intresseföretag Lån till moderbolag Summa anläggningstillgångar Omsättningstillgångar Varulager m m Lager elcertifikat Kortfristiga fordringar Kundfordringar Fordringar hos moderbolag O Övriga fordringar Förutbetalda kostn. och upplupna intäkter Kassa och bank Summa omsättningstillgångar ßUMMA TILLGÅNGAR

61 HJO ENERGI ELHANDEL AB 5(9) EGET KAPITAL OCH SKULDER Not Kr Kr Eget kapital 11 Bundet eget kapital Aktiekapital ( 1000 aktier) Reservfond Fritt eget kapital Balanserat resultat Årets resultat Summa eget kapital Kortfristiga skulder Leverantörsskulder O Skulder till moderbolag O Skulder till intresseföretag Övriga kortfristiga skulder Upplupna kostn. och förutbet. intäkter Summa kortfristiga skulder SUMMA EGET KAPITAL OCH SKULDER Ställda säkerheter Inga Inga b.tansvarsförbindelser Inga Inga

62 HJO ENERGI ELHANDEL AB (9) KASSAFLÖDESANALYS DEN LÖPANDE VERKSAMHETEN Rörelsens intäkter Rörelsens kostnader (exkl avskrivningar) Finansnetto 2010 kr kr KASSAFLÖDE FRÅN FÖRÄNDRINGAR I RÖRELSEKAPITAL Kortfristiga fordringar Minskning (+), ökning (-) Varulager, pågående arbeten (- =ökning) Kortfristiga skulder Ökning (+), minskning (-) KASSAFLÖDE FRÅN DEN LÖPANDE VERKSAMHETEN FINANSIERINGSVERKSAMHETEN Koncernbidrag o KASSAFLÖDE FRÅN FINANSIERINGSVERKSAMHETEN o ÅRETS KASSAFLÖDE LIKVIDA MEDEL Vid årets början Årets kassaflöde ~Vid årets slut ,

63 HJO ENERGI ELHANDEL AB (9) TILLÄGGSUPPLYSNINGAR Redovisnings-, värderingsprinciper och koncernmellanhavanden De redovisningsprinciper som tillämpas överensstämmer med Årsredovisningslagen, samt rekommendationer och uttalanden från Bokföringsnämnden. Fordringar har upptagits till de belopp varmed de beräknas inflyta. Periodisering av inkomster och utgifter har gjorts enligt god redovisningssed. Övriga tillgångar och skulder har upptagits till anskaffningsvärden där inget annat anges. Koncernbidrag redovisas som bokslutsdisposition via resultaträkningen. Inköp från moderbolaget uppgår till kr (863,245 kr). Försäljning till moderbolaget uppgår till kr (1.092,674 kr). Not 1. Nettoomsättning Elförsäljning Punktskatter Not 2. Revisionsarvode Med revisionsuppdrag avses granskning av årsredovisningen och bokföringen samt styrelsens och verkställande direktörens förvaltning, övriga arbetsuppgifter som det ankommer på bolagets revisorer att utföra samt rådgivning eller annat biträde som föranleds av iakttagelser vid sådan granskning eller genomförandet av sådana övriga arbetsuppgifter. Allt annat är andra uppdrag. Revisionsuppdrag Andra uppdrag O O Not 3. Köpta tjänster HjoTiBorg Energi AB O ~Hjo Energi AB

64 HJO ENERGI ELHANDEL AB (9) Not 4. Medelantalet anställda, fördelning på män och kvinnor Bolaget har under räkenskapsåret inte haft någon anställd personal. De arvoden som är utbetalda utgör ersättningar till kommunvald revisor och styrelseledamöter. Tjänster för elförsäljning köps från HjoTiBorg Energi AB och tjänster för kundtjänst, administration samt VD-funktion köps från moderbolaget. Not 5. Löner, andra ersättningar och sociala kostnader 2010 Löner o andra ersättn. Sociala kostnader varav pensionskostnader Summa Styrelse Övriga Totalt och VD anställda o o O Styrelse Övriga Totalt ochvd anställda O O O Not 6. Ränteintäkter och liknande resultatposter Räntor Not 7. Koncernbidrag Lämnat koncernbidrag Not 8. Andelar i intresseföretag HjoTiborg Energi AB, Säte Tibro Eget kaptial totalt HjoTiborg Energi AB O O Kapitalandel Antal andelar Bokfört värde 30% Årets resultat totalt O Not 9. Fordringar hos moderbolag ~Reversfordran Hjo Energi AB Nom.belopp 2010 Bokfört värde

65 HJO ENERGI ELHANDEL AB (9) Not 10. Lager elcertifikat Antal Kr Antal Kr Innehav ~ ~ Utgående ackumulerad anskaffning Utgående bokfört värde Behovet av e1certifikat för år 2010 uppgår till st certifikat Kontrakterade certifikat för leverans under 2011 och 2012 är st till ett värde av kr. Av kontrakterad volym kommer st säljas vidare till övriga intressenter inom HjoTiborg Energi AB Not 11. Förändring aveget kapital Aktiekapital Reservfond Balanserad vinst Årets resultat Belopp vid årets ingång Disposition av föregående års resultat Årets resultat Belopp vid årets utgång Not 12. Nyckeltalsdefinition Soliditet: Beskattat eget kapital samt obeskattat kapital reducerat med uppskjuten skatteskuld ställd i relation till balansomslutningen. Hjo Cat n Hulmarker Ordförande r- ICU ()/ dú ç ß~ Tore No/berge7 ~~ -tjtz-= , ~- Kjell A/dsten Pierre R)J én /7 (;/ -1 I._. :; J (;(t~ Ru rgergram ~~/-- per..t'dif Westlin VD ;:O;:iVits Anders Öhling Auktoriserad revisor l

66 Revisionsberättelse Till årsstämman i Hjo Energi Elhandel Aktiebolag Org nr Jag har granskat årsredovisningen och bokföringen samt styrelsens och verkställande direktörens förvaltning för räkenskapsåret Det är styrelsen och verkställande direktören som har ansvaret för räkenskapshandlingarna och förvaltningen och för att årsredovisningen upprättats enligt årsredovisningslagen. Mitt ansvar är att uttala mig om årsredovisningen och förvaltningen på grundval av min revision. Revisionen har utförts i enlighet med god revisionssed i Sverige. Det innebär att jag planerat och genomfört revisionen för att med hög men inte absolut säkerhet försäkra mig om att årsredovisningen inte innehåller väsentliga fel. En revision innefattar att granska ett urval av underlagen för belopp och annan information i räkenskapshandlingarna. I en revision ingår också att pröva redovisningsprinciperna och styrelsens tillämpning av dem samt att bedöma de betydelsefulla uppskattningar som styrelsen gjort när de upprättat årsredovisningen samt att utvärdera den samlade informationen i årsredovisningen. Som underlag för mitt uttalande om ansvarsfrihet har jag granskat väsentliga beslut, åtgärder och förhållanden i bolaget för att kunna bedöma om någon styrelseledamot eller verkställande direktören är ersättningsskyldig möt bolaget. Jag har även granskat -- om någon styrelseledamot eller verkställande direktören på annat sätt har handlat i strid med aktiebolagslagen, årsredovisningslagen eller bolagsordningen. Jag anser att min revision ger mig rimlig grund för mina uttalanden nedan. Årsredovisningen har upprättats i enlighet med årsredovisningslagen och ger en rättvisande bild av bolagets resultat och ställning i enlighet med god redovisningssed i Sverige. Förvaltningsberättelsen är förenlig med årsredovisningens övriga delar. Jag tillstyrker att årsstämman fastställer resultaträkningen och balansräkningen för bolaget, disponerar vinsten enligt förslaget i förvaltningsberättelsen och beviljar styrelsens ledamöter och verkställande direktören ansvarsfrihet för räkenskapsåret. :b~ Anders Öhling ~ Auktoriserad revisor FAR \

67 Lekmannnarevisor i Hjo Energi Elhandel AB Leif Lundgren Till fullmäktige i Hjo kommun. Till årsstämman i Hjo Energi Elhandel AB. Granskningsrapport för år Jag, av fullmäktige i Hjo kommun utsedd lekmannarevisor, Energi Elhandel AB:s verksamhet. har granskat Hjo Styrelse och VD svarar för att verksamheten bedrivs i enlighet med gällande bolagsordning, ägardirektiv och beslut samt de föreskrifter, som gäller för verksamheten. Lekmannarevisorns ansvar är att granska verksamhet och kontroll och pröva om verksamheten bedrivits i enlighet med fullmäktiges uppdrag. Granskningen har utförts enligt aktiebolagslagen, kommunallagen, kommunens revisíonsreglemente, god revisionssed i kommunal verksamhet samt av fastställt ägardirektiv. Jag bedömer, att bolagets verksamhet skötts på ett ändamålsenligt och från ekonomisk synpunkt tillfredställande sätt. Jag bedömer därtill att bolagets interna kontroll har varit tillräcklig. Hjo kommun rA~:.p~1' Leif undgren-'./... Le annarevisor

68

69 AB HJO SMÅINDUSTRIER (1 O) AB HJO SMÅINDUSTRIER Org.nr ÅRSREDOVISNING 2010 Årsredovisningen omfattar: sida Förvaltningsberättelse Resultaträkning Balansräkning Kassaflödesanalys Ti11äggsupplysningar

70 AB HJO SMÅINDUSTRIER (10) FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE Styrelsen och verkställande direktören får härmed avge årsredovisning för räkenskapsåret ÄGARFÖRHÅLLANDEN Moderbolag till bolaget är Hjo Stadshus AB med säte i Hjo kommun, org.nr (100%). Hjo Stadshus AB är ett helägt kommunalt bolag och är moderbolag i Hjo kommuns bolagskoncern. VERKSAMHET Bolagets verksamhet utgörs av uthyrning av industrilokaler i Hjo kommun. Lokalerna fördelar sig enligt följande: m 2 Verkstadsyta Kallager 830 Summa 4710 RESULTAT OCH STÄLLNING Omsättning Resultat efter finansiella poster Balansomslutning Lämnat koncernbidrag O Soliditet Not l3 58,8% 49,10% 50,8% 45,7% VÄSENTLIGA HÄNDELSER UNDER ÅRET OCH FRAMTIDA UTVECKLING Bolagets fastigheter: Hjo Norr 11:2 Hjo Verkmästaren rrr' nr' Under 2010 har c:a % av lokalerna varit hyreslediga, dock har nya hyreskontrakt tecknats i slute vilket medför att endast en mindre yta saknar hyresgäst inför 2011 Outhyrda lokaler tillsammans med höga underhållskostnader under 2010 som beror på att underhåll som var beställt att utföras under 2009, försenades och utfördes under 2010, är orsaken till årets förlust. Bolaget har handlingsberedskap för eventuellt nya hyresgäster av industrilokaler genom att en industritomt är preliminärbokad. FÖRSLAG TILL VINSTDISPOSITION Till årsstämmans förfogande står följande vinstmedel: Balanserade vinstmedel Årets resultat Summa vinstmedel dftyrels,en föreslår att kr överförs i ny räkning.

71 AB HJO SMÅINDUSTRIER 3(10) RESULTATRÄKNING Not kr kr Rörelsens intäkter N ettoomsättning Summa rörelsens intäkter Rörelsens kostnader Externa kostnader Personalkostnader Avskrivningar Jämförelsestörande post 6 O Summa rörelsens kostnader Rörelseresultat Resultat från finansiella investeringar Ränteintäkter och liknande resultatposter Räntekostnader och liknande resultatposter O Summa resultat från finansiella investeringar Resultat efter finansiella poster Koncernbidrag 8 O Skatt på årets resultat O O A Årets resultat

72 AB HJO SMÅINDUSTRIER 4(10) BALANSRÄKNING TILLGÅNGAR Not kr kr Anläggningstillgångar Materiella anläggningstillgångar Byggnader och mark Finansiella anläggningstillgångar Andra långfristiga fordringar Summa anläggningstillgångar Omsättningstillgångar Kortfristiga fordringar Kundfordringar lü8372 Fordringar hos Hjo kommun O Skattefordran Övriga fordringar Förutbetalda kostn. och upplupna intäkter Kassa och bank Summa omsättningstillgångar Ji'SUMMA TILLGÅNGAR

73 AB HJO SMÅINDUSTRIER 5(10) EGET KAPITAL OCH SKULDER Not Kr Kr Eget kapital 11 Bundet eget kapital Aktiekapital ( 3000 aktier) Reservfond Fritt eget kapital Balanserad vinst eller förlust Årets resultat Summa eget kapital Långfristiga skulder 12 Skuld till moderbolag Summa långfristiga skulder Kortfristiga skulder Leverantörsskulder Skulder till moderbolag O Skuld till systerbolag Skulder till Hjo kommun O Övriga kortfristiga skulder Upplupna kostn. och förutbet. intäkter Summa kortfristiga skulder SUMMA EGET KAPITAL OCH SKULDER Ställda säkerheter Fastighetsinteckning Inga Inga ~ Ansvarsförbindelser Inga Inga

74 AB HJO SMÅINDUSTRIER (10) KASSAFLÖDESANALYS kr kr DEN LÖPANDE VERKSAMHETEN Rörelsens intäkter I Rörelsens kostnader (exkl avskrivningar) Finansnetto KASSAFLÖDE FRÄN FÖRÄNDRINGAR I RÖRELSEKAPITAL Kortfristiga fordringar Minskning (+), ökning (-) Kortfristiga skulder Ökning (+), minskning (-) KASSAFLÖDE FRÄN DEN LÖPANDE VERKSAMHETEN FINANSIERINGSVERKSAMHETEN Koncernbidrag O KASSAFLÖDE FRÄN FINANSIERINGSVERKSAMHETEN O ÅRETS KASSAFLÖDE LIKVIDA MEDEL Vid årets början Årets kassaflöde JâVid årets slut

75 AB HJO SMÅINDUSTRIER (10) TILLÄGGSUPPLYSNINGAR Redovisnings-, värderingsprinciper och koncernmellanhavanden De redovisningsprinciper som tillämpas överensstämmer med Årsredovisningslagen, samt rekommendationer och uttalanden från Bokföringsnämnden. Fordringar har upptagits till de belopp varmed de beräknas inflyta. Periodisering av inkomster och utgifter har gjorts enligt god redovisningssed. Övriga tillgångar och skulder har upptagits till anskaffningsvärden där inget annat anges. Inköp från koncernbolag uppgår till ( kr). Försäljning till koncernbolag uppgår till Okr (Okr). Koncernbidrag redovisas som bokslutsdisposition via resultaträkningen. Redovisningprinciperna är oförändrade jämfört med föregående år. Not 1. Nettoomsättning och rörelseresultat Nettoomsättningen och rörelseresultatets fördelning mellan de olika rörelsegrenarna framgår nedan Hyresintäkter Nettooms. Rörelseres. Nettooms. Rörelseres Not 2. Revisionsarvode Med revisionsuppdrag avses granskning av årsredovisningen och bokföringen samt styrelsens och verkställande direktörens förvaltning, övriga arbetsuppgifter som det ankommer på bolagets revisorer att utföra samt rådgivning eller annat biträde som föranleds av iakttagelser vid sådan granskning eller genomförandet av sådana övriga arbetsuppgifter. Allt annat är andra uppdrag. Revisionsuppdrag ~ Andra uppdrag O O

76 AB HJO SMÅINDUSTRIER (10) Not 3. Medelantalet anställda, fördelning på män och kvinnor Antal anställda Varav män Antal anställda Varav män Sverige o 0% o 0% Under året har VD-funktionen fakturerats från systerbolaget Hjo Energi AB i likhet med föregående år. Not 4. Löner, andra ersättningar och sociala kostnader Styrelse Övriga Totalt Styrelse Övriga Totalt ochvd anställda ochvd anställda Löner o andra ersättn O O Sociala kostnader 7535 O O 5323 varav pensionskostnader O O O O O O Summa Not 5. Planenliga avskrivningar Planenliga avskrivningar baseras på anläggningarnas anskaffningsvärden och bedömd ekonomisk livslängd. Avakrivningstakten och räkenskapsårens avskrivningar framgår nedan. Byggnader Avslaivningl år 4% Not 6. Jämförelsestörande post Återvunna reserverade kundförluster 2010 O O Not 7. Ränteintäkter Räntor Not 8. Koncernbidrag 2010 ~Lärnnade koncernbidrag O O

77 AB HJO SMÅINDUSTRIER (10) Not 9. Byggnader och mark Ingående ackumulerade anskaffningsvärden Utgående ackumulerade anskaffningsvärden Ingående ackumulerade avskrivningar enligt plan Årets avskrivningar enligt plan Utgående ackumulerade avskrivningar enligt plan ~~ Utgående planenligt restvärde Taxeringsvärden Hjo Norr 11:2 (Industrilokaler) Hjo Verkmästaren 1, 2 (Industrilokaler) Not 10. Andra långfristiga fordringar Fordran Skandia för överskottsfond Not 11. Förändring aveget kapital Aktiekapital Belopp vid årets ingång eni. fastställd balansräkning för föregående år Disposition av föregående års resultat Årets resultat Belopp vid årets utgång Reservfond Balans. vinst Årets resultat Not 12. Långfristiga skulder. JSamtliga låneskulder är långfristiga men förfaller till ny konvertering inom fem år.

78 AB HJO SMÅINDUSTRIER (10) Not 13. Nyckeltalsdefinition Soliditet: Beskattat eget kapital samt obeskattat kapital reducerat med uppskjuten skatteskuld ställd i relation till balansomslutningen. Hjo df!ø5~l/~~ Claes Hagström Björn Fredeby ) Ordförande Suppleant, ordinarie på längre G~\ Christer Ja~ utlandsvistelse LcW~~J per-o?'th6n(jp Th ~ R~gerGram ~~~---- ~~ Per-OlofWestlin VD Min revisionsbe~~telse har avgivits ~dåö~ l Anders Öhling Auktoriserad revisor

79 Revisionsberättelse Till årsstämman i Aktiebolaget Hjo Småindustrier Org nr Jag har granskat årsredovisningen och bokföringen samt styrelsens och verkställande direktörens förvaltning för räkenskapsåret Det är styrelsen och verkställande direktören som har ansvaret för räkenskapshandlingarna och förvaltningen och för att årsredovisningen upprättas enligt årsredovisningslagen. Mitt ansvar är att uttala mig om årsredovisningen och förvaltningen på grundval.. av mm revision. Revisionen har utförts i enlighet med god revisionssed i Sverige. Det innebär att jag planerat och genomfört revisionen för att med hög men inte absolut säkerhet försäkra mig om att årsredovisningen inte innehåller väsentliga fel. En revision innefattar att granska ett urval av underlagen för belopp och annan information i räkenskapshandlingarna. I en revision ingår också att pröva redovisningsprinciperna och styrelsens tillämpning av dem samt att bedöma de betydelsefulla uppskattningar som styrelsen gjort när de upprättat årsredovisningen samt att utvärdera den samlade informationen i årsredovisningen. Som underlag för mitt uttalande om ansvarsfrihet har jag granskat väsentliga beslut, åtgärder och förhållanden i bolaget för att kunna bedöma om någon styrelseledamot eller verkställande direktören är ersättningsskyldig mot bolaget. Jag har även: granskat om någon styrelseledamot eller verkställande direktören på annat sätt har handlat i strid med aktiebolagslagen, årsredovisningslagen eller bolagsordningen. Jag anser att min revision ger mig rimlig grund för mina uttalanden nedan. Årsredovisningen har upprättats i enlighet med årsredovisningslagen och ger en rättvisande bild av bolagets resultat och ställning i enlighet med god redovisningssed i Sverige. Förvaltningsberättelsen är förenlig med årsredovisningens övriga delar. Jag tillstyrker att årsstämman fastställer resultaträkningen och balansräkningen för bolaget, disponerar vinsten enligt förslaget i förvaltningsberättelsen och beviljar styrelsens ledamöter och verkställande direktören ansvarsfrihet för räkenskapsåret. Hjo den 28 mars 2011 ~ (duu~ Î Anders Öhling Auktoriserad revisor FAR

80 Lekmannnarevisor i AB Hj o Småindustrier Leif Lundgren Till fullmäktige i Hjo kommun. Till årsstämman i AB Hjo Småindustrier. Granskningsrapport för år Jag, av fullmäktige i Hjo kommun utsedd lekmannarevisor, Småindustriers verksamhet. har granskat AB Hjo Styrelse och VD svarar för att verksamheten bedrivs i enlighet med gällande bolagsordning, ägardirektiv och beslut samt de föreskrifter, som gäller för verksamheten. Lekmannarevisorns ansvar är att granska verksamhet och kontroll och pröva om verksamheten bedrivits i enlighet med fullmäktiges uppdrag. Granskningen har utförts enligt aktiebolagslagen, kommunallagen, kommunens revisionsreglemente, god revisionssed i kommunal verksamhet samt av fastställt ägardirektiv. Jag bedömer, att bolagets verksamhet skötts på ett ändamålsenligt och från ekonomisk synpunkt tillfredställande sätt. Jag bedömer därtill att bolagets interna kontroll har varit tillräcklig. Hjo kommun ~0.1.k~/~1iê/ ( Leif 7 dgren ; Lekt annarevisor

81 HJO STADSHUS AB (21) HJO STADSHUS AB Org.nr ÅRSREDOVISNING 2010 Årsredovisningen omfattar: Förvaltningsberättelse Koncernresultaträkning Koncernbalansräkning Kassaflödesanalys koncernen Resultaträkning Balansräkning Kassaflödesanalys ~Til1äggSUPPlYSningar sida

82 HJO STADSHUS AB 2 (21) FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE Styrelsen och verkställande direktören får härmed avge årsredovisning för räkenskapsåret 1januari - 31 december ÄGARFÖRHÅLLANDEN Hjo Stadshus AB ägs till I 00% av Hjo kommun. VERKSAMHET Bolaget är koncernmoder för Hjo kommuns bolag med de helägda dotterbolagen Hjo Energi AB och AB Hjo Småindustrier. RESULTAT, VÄSENTLIGA HÄNDELSER OCH FRAMTIDA UTVECKLING Årets övriga kostnader, som i huvudsak utgörs av räntekostnad, täcks med koncernbidrag från dotterbolagen. Resultatöversikt Koncernen Omsättning Resultat efter finansiella poster Balansomslutning Soliditet Not 29 15,3% 12,6% 10,5% 8,7% Moderbolaget N ettoomsättning 3455 O Resultat efter finansiella poster Balansomslutning Soliditet Not 29 10,9% 10,8% 11,7% 11,5% KONCERNEN AB Hjo Småindustriers verksamhet utgörs av uthyrning av industrilokaler i Hjo kommun. Huvuddelen av fastighetsbeståndet har varit uthyrt under verksamhetsåret. Hjo Energi AB:s verksamhet utgörs avelnät, :fjärrvärme, kabel-tv, bredband, installationsverksamhet samt elhandel i dotterbolaget Hjo Energi Elhandel AB. Dessutom ägs 25 % i bolaget Bredband Östra Skaraborg AB. Hjo Energi Elhandel AB äger 30 % i HjoTiBorg Energi AB..... ~tter1igare information återfinns i respektive bolags förvaltningsberättelse.

83 HJO STADSHUS AB 3 (21) Översikt Hjo kommuns bolag: I Hjo kommun l Hjo Stadshus AB f.d. AB Hjo Bostäder I AB Hjo Småindustrier I Hjo Energi AB I I J I J J Hjo Energi Elhandel AB 1- HjoTiBorg Energi AB 30% l Bredband I Östra Skaraborg 25% AB FÖRSLAG TILL VINSTDISPOSITION Koncernens fria egna kapital enligt koncernbalansräkningen uppgår till: Årets förskjutning från fria till bundna reserver uppgår i koncernen till: Till årsstämmans förfogande står följande vinstmedel: Balanserade vinstmedel Årets resultat Summa vinstmedel Styrelsen föreslår att vinstmedlen disponeras så att Ji ny räkning överförs kr

84 HJO STADSHUS AB 4 (21) RESULTATRÄKNING Koncernen Not kr kr Rörelsens intäkter N ettoomsättning Avgår punktskatter Förändring av pågående arbete för annans räkning Aktiverat arbete för egen räkning Övriga rörelseintäkter Summa rörelsens intäkter Rörelsens kostnader Råvaror och förnödenheter Övriga externa kostnader Personalkostnader Avskrivningar Övriga rörelsekostnader O Summa rörelsens kostnader Rörelseresultat Resultat från finansiella investeringar Resultat från andelar i intresseföretag Övriga ränteint. och liknande resultatposter Räntekostnader och liknande resultatposter Summa resultat från finansiella investeringar Resultat efter finansiella poster Skatt Jfrets resultat

85 HJO STADSHUS AB 5 (21) BALANSRÄKNING Koncernen TILLGÅNGAR Not kr kr Anläggningstillgångar Materiella anläggningstillgångar Byggnader och mark Eldistributionsanläggningar 10, Fjärrvärmeanläggningar 10, Bredbandsanläggningar 10, Inventarier, byggnadsinv. och verktyg 10, Pågående nyanläggningar Finansiella anläggningstillgångar Andelar i intresseföretag Andra långfristiga värdepappersinnehav Andra långfristiga fordringar Summa anläggningstillgångar Omsättningstillgångar Varulager m m Råvaror och förnödenheter Pågående arbeten för annans räkning Kortfristiga fordringar Kundfordringar Fordringar hos Hjo kommun Fordringar hos intressebolag Skattefordran Övriga fordringar Förutbetalda kostn. och upplupna intäkter Kassa och bank Summa omsättningstillgångar ~SUMMA TILLGÅNGAR

86 HJO STADSHUS AB 6 (21) Koncernen EGET KAPITAL OCH SKULDER Not kr kr Eget kapital 23 Aktiekapital (5000 aktier) Bundna reserver Fria reserver Årets resultat Summa eget kapital Avsättningar Avsatt till pensioner Uppskjuten skatteskuld Långfristiga skulder Checkräkningskredit O Skulder till kreditinstitut Skulder till Hjo kommun O O Konvertibla skuldebrev Summa långfristiga skulder och avsättningar Kortfristiga skulder. Förskott kunder Leverantörsskulder Skulder till Hj o kommun O Skulder till intressebolag Övriga skulder ro Upplupna kostn. och förutbet. intäkter Summa kortfristiga skulder SUMMA EGET KAPITAL OCH SKULDER Ställda säkerheter Inga Inga ~nsvarsförbindelser Inga Inga

87 HJO STADSHUS AB 7 (21) KASSAFLÖDESANALYS DEN LÖPANDE VERKSAMHETEN Rörelsens intäkter Rörelsens kostnader Finansnetto Skatter Koncernen kr kr KASSAFLÖDE FRÅN FÖRÄNDRINGAR I RÖRELSEKAPITAL Kortfristiga fordringar (- =ökning) Varulager, pågående arbeten (- =ökning) Kortfristiga skulder (- =minskning) KASSAFLÖDE FRÅN DEN LÖPANDE VERKSAMHETEN INVESTERINGSVERKSAMHETEN Förvärv anläggningstillgångar 10 Andelar i intresseföretag KASSAFLÖDE FRÅN INVESTERINGSVERKSAMHETEN FINANSIERINGSVERKSAMHETEN Förändring långfristiga fordringar Minskning (+), ökning (-) Förändring långfristiga skulder Ökning (+), minskning (-) Justeringspost skatteskuld ändrad skattesats Förändring uppskjuten skatteskuld Förändring avsatt till pensioner (- =minskning) KASSAFLÖDE FRÅN FINANSIERINGSVERKSAMHETEN O ÅRETS KASSAFLÖDE Jtid LIKVIDA MEDEL (inklusive outnyttjad checkkredit) Vid årets början Årets kassaflöde årets slut

88 HJO STADSHUS AB 8 (21) RESULTATRÄKNING Moderbolaget Rörelsens intäkter N ettoomsättning Summa rörelsens intäkter Not kr kr O o Rörelsens kostnader Externa kostnader Material, tjänster samt administration Personalkostnader Summa rörelsens kostnader Rörelseresultat Resultat från finansiella investeringar Ränteintäkter och återbäringar Räntekostnader Summa resultat från finansiella investeringar Resultat efter finansiella poster Bokslutsdispositioner Koncernbidrag Skatt på årets resultat ~Årets resultat

89 HJO STADSHUS AB 9 (21) BALANSRÄKNING Moderbolaget TILLGÅNGAR Not kr kr Anläggningstillgångar Finansiella anläggningstillgångar Andelar i dotterbolag Fordringar hos dotterbolag Andra långfristiga värdepappersinnehav Summa anläggningstillgångar Omsättningstillgångar Kortfristiga fordringar Fordringar hos dotterbolag no 000 Övriga fordringar Kassa och bank: Summa omsättningstillgångar J SUMMA TILLGÅNGAR

90 HJO STADSHUS AB 10 (21) Moderbolaget EGET KAPITAL OCH SKULDER Not Kr Kr Eget Kapital 23 Bundet eget kapital Aktiekapital ( 5000 aktier) Reservfond Fritt eget kapital Balanserad vinst eller förlust Årets resultat Summa eget kapital Långfristiga skulder Skulder till kreditinstitut Summa långfristiga skulder Kortfristiga skulder Skulder till dotterbolag O Övriga kortfristiga skulder Upplupna kostn. och förutbet. intäkter Summa kortfristiga skulder SUMMA EGET KAPITAL OCH SKULDER ' Ställda säkerheter inga inga ~Ansvarsförbindelser inga inga

91 HJO STADSHUS AB 11 (21) KASSAFLÖDESANALYS Moderbolaget DEN LÖPANDE VERKSAMHETEN Rörelsens intäkter Rörelsens kostnader Finansnetto 2010 kr kr O KASSAFLÖDE FRÅN FÖRÄNDRINGAR I RÖRELSEKAPITAL Kortfristiga fordringar (- =ökning) Kortfristiga skulder (- =minskning) KASSAFLÖDE FRÅN DEN LÖPANDE VERKSAMHETEN FINANSIERINGSVERKSAMHETEN Koncernbidrag KASSAFLÖDE FRÅN FINANSIERINGSVERKSAMHETEN ÅRETS KASSAFLÖDE LIKVIDA MEDEL (inklusive outnyttjad checkkredit) Vid årets början Årets kassaf1öde JLVid årets slut

92 HJO STADSHUS AB (21) TILLÄGGSUPPL YSNINGAR Redovisnings- och värderingsprinciper De redovisningsprinciper som tillämpas överensstämmer med Arsredovisningslagen, samt rekommendationer och uttalanden :från Bokföringsnämnden. Koncernredovisning Koncernredovisningen är upprättad enligt Redovisningsrådets rekommendation om koncernredovisning, RRI :00. Koncernens bokslut är upprättat enligt förvärvsmetoden, vilket innebär att dotterbolagens egna kapital vid förvärvet, fastställt som skillnaden mellan tillgångarnas och skuldernas verkliga värden, elimineras i sin helhet. I koncernens egna kapital ingår härigenom endast den del av dotterbolagens egna kapital som tillkommit efter förvärvet. Internvinster inom koncernen elimineras i sin helhet. Intressefóretagsredovisning Andelar i intresseföretagen HjoTiBorg Energi AB och Bredband Östra Skaraborg AB redovisas enligt den s k kapitalandelsmetoden. Kapitalandelsmetoden innebär att konsolidering huvudsakligen sker på separata rader i koncernresultaträkningen och koncernbalansräkningen. Värderingsprinciper Fordringar har upptagits till det belopp varmed de beräknas inflyta. Varulagret har, efter individuell bedömning, värderats till det lägsta av anskaffnings- och verkligt värde. Periodisering av inkomster och utgifter har gjorts enligt god redovisningssed. Övriga tillgångar och skulder har värderats till anskaffningsvärde om ej annat anges i not. Redovisningprincipema är oförändrade jämfört med föregående år. Koncerninterna mellanhavanden Moderbolagets inköp från koncernbolag uppgår till kr ( kr). Moderbolagets försäljning till andra koncernbolag uppgår till Okr ( Okr). Jfoncembidrag redovisas över resultaträkningen.

93 HJO STADSHUS AB 13 (21) Not 1 Nettoomsättning Nettoomsättningen fördelar sig på rörelsegrenar enligt följande: Koncernen Elnät Elförsäljning (inklusive punktskatter) Installation Fjärrvärme Bredband, Kabel-TV Övrig verksamhet Koncernjusteringar Summa Moderbolaget o 3455 O Rörelseresultat fördelar sig på rörelsegrenar enligt följande: Koncernen Elnät Elförsäljning Installation Fjärrvärme Bredband, Kabel-TV Övrig verksamhet Koncernjusteringar Summa Moderbolaget Not 2 Revisionsarvode Med revisionsuppdrag avses granskning av årsredovisningen och bokföringen samt styrelsens och verkställande direktörens förvaltning, övriga arbetsuppgifter som det ankommer på bolagets revisorer att utföra samt rådgivning eller annat biträde som föranleds av iakttagelser vid sådan granskning eller genomförandet av sådana övriga arbetsuppgifter. Allt annat är andra uppdrag. Koncernen Moderbolaget Revisionsuppdrag Revionsverksamhet utöver revisionsuppdrag Not 3 Medelantalet anställda, företagets styrelse, företagsledning, fördelning på kvinnor och män. Samtliga anställda enligt nedan är verksamma inom Sverige. Medelantalet anställda. Kvinnor Män ~umma Koncernen Moderbolaget O O O O O O

94 HJO STADSHUS AB 14 (21) Not 3 (forts) Moderbolaget Fördelning mellan män och kvinnor i företagets styrelse Kvinnor Män Summa Fördelning mellan män och kvinnor i företagsledningen Kvinnor Män Summa O 1 1 O 1 1 Moderbolaget har under räkenskapsåren 2010 och 2009 inte haft någon anställd personal. Administrationen utförs på entreprenad av Hjo Energi AB. Not 4 Personalens sjukfrånvaro Total sjukfrånvaro - varav långtidssjukfrånvaro - sjukfrånvaro för män - sjukfrånvaro för kvinnor - anställda män - 29 år - anställda män år - anställda män 50 år - < 10 st < 10 st < 10 st Koncernen ,76% 0,00% 3,14% Sjukfrånvaro i förhållande till ordinarie arbetstid. Redovisningen 2,12% 30,31% 1,68% 4,20% 1,78% avser hela kalenderåret. Not 5 Löner, andra ersättningar och sociala kostnader Koncernen Styrelse Övriga Totalt Styrelse Övriga Totalt och VD anställda ochvd anställda Löner o andra ersättn Sociala kostnader varav pensionskostnader ~ Summa Moderbolaget Styrelse Övriga Totalt Styrelse Övriga Totalt ochvd anställda ochvd anställda Löner o andra ersättn Sociala kostnader varav pensionskostnader O O O O - ~~ - - ~umma

95 HJO STADSHUS AB (21) Not 6 Planenliga avskrívníngar Anläggningstillgångar skrivs av enligt plan över den förväntade nyttjandeperioden med hänsyn taget till beräknade väsentliga restvärden. Några väsentliga restvärden beräknas ej, varför avskrivningar under nyttjandeperioden görs med belopp motsvarande anskaffningsvärdet. Följande avskrivningsprocent används. Byggnader Markanläggningar Eldistributionsanläggningar Detaljdistribution och elmätare Rundstymingsanläggning Fj ärrvârmeanläggningar Kulvert Panncentraloch abonnentcentraler Värmemätare Bredbandsanläggningar Kabel-TV Tele- och optokabel Datautrustning opto Inventarier, byggnadsinventarier och verktyg 2%, 3% resp 4% 5% 4% resp 10% 10% resp 20% 4% 6,67% 10% 20% 10% resp 20 % 33% 10% resp 20 % Byggnader Markanläggningar Eldistributionsanläggningar Fj ärrvärmeanläggningar Bredbandsanläggningar Inventarier, byggnadsinventarier och verktyg Koncernen Moderbolaget O O Not 7 Övriga ränteintäkter och liknade resultatposter Koncernen Räntor Övriga finansiella intäkter Moderbolaget Not 8 Koncernbidrag Erållna koncernbidrag Lämnade koncernbidrag Moderbolaget no 000 O Not 9 Skatt påårets resultat Koncernen JtUppskjuten skatt Moderbolaget O O O O

96 HJO STADSHUS AB (21) Not 10 Investeringar 2010 Detaljdistributionsnät Mätare Fjärrvärmeanläggning Bredbandsanläggningar Övriga inventarier Pågående anläggningsarbeten Koncernen Markanläggningar och mark O O O Moderbolaget O O Not 11 Byggnader och mark Koncernen Moderbolaget Ingående ackumulerade anskaffningsvärden Nyanskaffningar under året O O Utgående ackumulerade anskaffningsv O O Ingående ackumulerade avskr. enligt plan Årets avskrivningar enligt plan ~ Utgående ackumulerade avskr, enl, plan O O Utgående planenligt restvärde O O Taxeringsvärden Koncernen Moderbolaget Hjo Norr 11: Hjo Verkmästaren 1, Hjo Norr 7: ~ O O ~är Hjo Energi AB:s fastigheter Sågen 4, Norr 7:18, Långeruder 1:136 och Kofoten 3 taxerade som specialenheter och saknar därmed taxeringsvärden.

97 HJO STADSHUS AB (21) Not 12 Eldistributionsanläggningar Ingående ackumulerade anskaffningsvärden Nyanskaffningar under året Utgående ackumulerade anskaffningsv. Koncernen Moderbolaget no " ~- -~ O O Ingående ackumulerade avskr. enligt plan Årets avskrivningar enligt plan Utgående ackumulerade avskr. eni. plan O O Utgående planenligt restvärde O O Not 13 Fjärrvärmeanläggningar Koncernen Ingående ackumulerade anskaffningsvärden Moderbolaget Nyanskaffningar under året Utgående ackumulerade anskaffningsv O O Ingående ackumulerade avskr. enligt plan Årets avskrivningar enligt plan Utgående ackumulerade avskr, eni. plan O O Utgående planenligt restvärde O O Not 14 Bredbandsanläggningar Koncernen Ingående ackumulerade anskaffningsvärden Moderbolaget Nyanskaffningar under året Utgående ackumulerade anskaffningsv O O Ingående ackumulerade avskr. enligt plan Årets avskrivningar enligt plan Utgående ackumulerade avskr. eni. plan O O ~Utgående planenligt restvärde O O

98 HJO STADSHUS AB 18 (21) Not 15 Inventarier, byggnadsinventarier och verktyg Ingående ackumulerade Nyanskaffningar anskaffningsvärden av inventarier under året Utgående ackumulerade anskaffningsv. Koncernen o Moderbolaget O O Ingående ackumulerade avskr. enligt plan Årets avskrivningar enligt plan Utgående ackumulerade avskr. eni. plan O O Utgående planenligt restvärde O O Not 16 Andelar i dotterbolag Moderbolaget Kapital- Rösträtts- Antal Bokfórt värde Bokfórt värde andel andel aktier Hjo Energi AB AB Hjo Småindustrier 100% 100% 100% 100% Organisationsnummer Säte Eget kapital totalt Årets resultat totalt Hjo Energi AB AB Hjo Småindustrier Hjo Hjo Not 17 Andelar i intresseföretag Koncernen Kapital- Rösträtts- Antal Bokfört värde Bokfórt värde andel andel aktier Bredband Östra Skaraborg AB 25% 25% HjoTiBorg Energi AB 30% 30% Ackumulerad resultatandel intressebolag Organisationsnummer Säte Eget kapital totalt Årets resultat totalt Bredband Östra Skaraborg AB HjoTiBorg Energi AB Karlsborg Tibro o Not 18 Fordringar hos dotterbolag Moderbolaget 2010 Reversfordran J(eversfordran Hjo Energi AB AB Hjo Småindustrier Nom.belopp Bokfört värde

99 HJO STADSHUS AB 19 (21) Not 19 Andra långfristiga värdepappersinnehav Koncernen 2010 Antal Nom.belo 1!2 Bokfört värde HBV insatskapital Comp1usAB Ångfartyget Trafik ek.för Moderbolaget 2010 Antal Nom.belopp Bokfört värde Not 20 Andra långfristiga fordringar Koncernen Fordran Skandia överskottsfond Moderbolaget O O o O Not 21 Pågående arbeten för annans räkning Koncernen Moderbolaget Nedlagda kostnader Fakturerade delbelopp O O Not 22 Förutbetalda kostnader och upplupna intäkter Koncernen Övriga förutbetalda kostnader o uppl.intäkter Moderbolaget O O o O Not 23 Förändring aveget kapital Koncernen Aktiekapital Bundna reserver Fria reserver Arets resultat Belopp vid årets ingång eni. fastställd balansräkning för foregående år Förskjutning mellan bundna och fria reserver Årets resultat Belopp vid årets utgång Moderbolaget Aktiekapital Reservfond Balanserad vinst Arets resultat Belopp vid årets ingång eni. fastställd balansräkning för föregående år Disposition av föregående års resultat Årets resultat 33 - ~BeloPp vid årets utgång

100 HJO STADSHUS AB (21) Not 24 Uppskjuten skatteskuld I koncernen redovisas årets ökning av uppskjuten skatt, kr, som skattekostnad i koncernresultaträkningen. Årets uppskjutna skattekostnad är i sin helhet hänförlig till förändring i obeskattade reserver. Uppskjuten skatteskuld i koncernen uppgår tilllo.822.7l3 kr och redovisas i posten uppskjuten skatteskuld. Koncernens uppskjutna skatteskuld avser i sin helhet skatt på obeskattade reserver. Not 25 Beviljad Checkräkningskredit Koncernen Moderbolaget Beviljad checkräkningskredit O O Not 26 Skulder till kreditinstitut Skulderna till kreditinstitut är långfristiga men förfaller till ny konvertering inom fem år. Not 27 Konvertibla skuldebrev Ordinarie konverteringstid har gått ut Ägaren har valt att kvarstå med sin fordran och fortsatt möjlighet till konvertering. Not 28 Upplupna kostnader och förutbetalda intäkter Koncernen Upplupna löner Upplupna semester1öner Upplupna sociala avgifter Upplupna räntekostnader Förutbetalda hyresintäkter Upplupna kostnader elinköp O Upplupna kostnader bränsle Upplupna kostnader elcertifikat tkövriga upp1.kostn. och förutbet. int Moderbolaget O O O O

101 HJO STADSHUS AB (21) Not 29 Nyckeltalsdefinition Soliditet: Beskattat eget kapital samt obeskattat kapital reducerat med uppskjuten skatteskuld ställd i relation till balansomslutningen. Hjo fr/vul~# Cat in Hul rker Eva-Lott ~ ~ Or förande ~- Petter Jönsson ~61,)JøiÚtj/ff~ ~. ~~ Tore No/berger ~~ Britt-Marie Sjöberg.>: ~- Bo Svensson ~ Per- VD if M' visioo;:n" rättelse har avgivits IdtA.. lih.c.:lj Anders Ohling Auktoriserad revisor r

102 Revisionsberättelse Till årsstämman i Hjo Stadshus AB Org nr Jag har granskat årsredovisningen, koncernredovisningen och bokföringen samt styrelsens och verkställande direktörens förvaltning för räkenskapsåret Det är styrelsen och verkställande direktören som har ansvaret för räkenskapshandlingarna och förvaltningen och för att årsredovisningen och koncernredovisningen upprättas enligt årsredovisningslagen. Mitt ansvar är att uttala mig om årsredovisningen, koncernredovisningen och förvaltningen på grundval av min revision. Revisionen har utförts i enlighet med god revisionssed i Sverige. Det innebär att jag planerat och genomfört revisionen för att med hög men inte absolut säkerhet försäkra mig om att årsredovisningen och koncernredovisningen inte innehåller väsentliga fel. En revision innefattar att granska ett urval av underlagen för belopp och annan information i räkenskapshandlingarna. I en revision ingår också att pröva redovisningsprinciperna och styrelsens tillämpning av dem samt att bedöma de betydelsefulla uppskattningar som styrelsen gjort när de upprättat årsredovisningen och koncernredovisningen samt att utvärdera den samlade informationen i årsredovisningen och koncernredovisningen. Som underlag för mitt uttalande om ansvarsfrihet har jag granskat väsentliga beslut, åtgärder och förhållanden i bolaget för att kunna bedöma om någon styrelseledamot eller verkställande direktören är ersättningsskyldig mot bolaget. Jag har även granskat om någon styrelseledamot eller verkställande direktören på annat sätt har handlat i strid med aktiebolagslagen, årsredovisningslagen eller bolagsordningen. Jag anser att min revision ger mig rimlig grund för mina uttalanden nedan. Årsredovisningen och koncernredovisningen har upprättats i enlighet med årsredovisningslagen och ger en rättvisande bild av bolagets och koncernens resultat och ställning i enlighet med god redovisningssed i Sverige. Förvaltningsberättelsen är förenlig med årsredovisningens övriga delar. Jag tillstyrker att årsstämman fastställer resultaträkningen och balansräkningen för moderbolaget och för koncernen, disponerar vinsten i moderbolaget enligt förslaget i förvaltningsberättelsen och beviljar styrelsens ledamöter och verkställande direktören ansvarsfrihet för räkenskapsåret. Hjo den 28 mars 201Ót M~~ Anders Öhling Auktoriserad revisor FAR

103 Lekmannnarevisor i Hjo Stadshus AB Leif Lundgren Till fullmäktige i Hjo kommun. Till årsstämman i Hjo Stadshus AB. Granskningsrapport för år Jag, av fullmäktige i Hjo kommun utsedd lekmannarevisor, Stadshus AB:s verksamhet. har granskat Hjo Styrelse och VD svarar för att verksamheten bedrivs i enlighet med gällande bolagsordning, ägardirektiv och beslut samt de föreskrifter, som gäller för verksamheten. Lekmannarevisorns ansvar är att granska verksamhet och kontroll och pröva om verksamheten bedrivits i enlighet med fullmäktiges uppdrag. Granskningen har utförts enligt aktiebolagslagen, kommunallagen, kommunens revisionsreglemente, god revisionssed i kommunal verksamhet samt av fastställt ägardirektiv. Jag bedömer, att bolagets verksamhet skötts på ett ändamålsenligt och från ekonomisk synpunkt tillfredställande sätt. Jag bedömer därtill att bolagets interna kontroll har varit tillräcklig. Hjo kommun ~...~It /øtt! Leif ndgren l Le annarevisor

104 Årsredovisning 2010

105 I nöden är vi alla lika Bildtext: Den livsnödvändiga nyckeln! Anden 6 Från stång i vägg över mer eller mindre dekorativa utedass fram till dagens kakelklädda och LED-ljusförsedda badrum berättas historien om såväl tidigare generationers drömmar som om våra drömmar om den perfekta bekvämlighetsinrättningen. När jag som liten sprang de 200 meterna till moster Svea för att där läsa kusinernas exemplar av Rekordmagasinet uppstod ibland behov av att besöka toaletten. Då var utedasset det som tillhandahölls. Toapapper var inte aktuellt utan det gällde att mjukgnugga urrivna blanka blad från Hemmets Veckojournal och Året Runt. Det var aldrig aktuellt att utsätta Rekordmagasinet för någon sådan behandling. I Hjo finns ett förhållandevis stort antal välbevarade utedass, idag visserligen ej använda, men av stort kulturhistoriskt värde därför att de berättar om föregående generationers vanor, seder och kanske också drömmar. I vår tids kultur är besöket på toaletten något av det mest privata man kan företa sig. Så har det inte alltid varit. Alla tvåhåls, trehåls och ännu-fler-håls berättar om att man gärna besökte utedasset tillsammans. Det kunde vara hela familjen eller hushållets pigor eller drängar. Kanske syftar benämningen hemlighus inte bara på det man gör därinne, utan även på de hemligheter som utväxlades mellan dem som gick på dass tillsammans. Att utvecklingen inte nått vägs ände förstår man av att det uppskattas att 2,6 miljarder människor idag uträttar sina behov fritt utomhus. De har inte ens tillgång till ett utedass. En svensk uppfinning av Björn Vinnerås, forskare på SLU, och arkitekten Anders Wilhelmsson är toapåsen Sanibag. Sanibag bygger på principen flying toilets. När man uträttat sina behov slänger man den så långt bort man kan. Sanibag renar innehållet innan både påse och innehåll bryts ned. Med anledning av Tre trästäders konstinstallation Hemlighusen av Pål Dunér arrangerade jag 2003 en dassvandring med inslag av byggnads- och kulturhistoria och dessutom roliga historier. Den första dassvandringen lockade 150 personer! Alla vet ju hur stort ett utedass är! Antikrundan visade våren 2008 ett inslag med utedass från Hjo. 2,8 miljoner tittare såg när Anne Lundberg och jag gick in och satte oss på familjen Chölers utedass. En kort historia från Skåne. Gästen till servitrisen: Sked, fröken! Naj, det bara kurrade lide i maven. Per-Göran Ylander Arkitekt SAR/MSA

106 INLEDNING 3 Hjo kommuns årsredovisning 2010 Årsredovisningen är kommunstyrelsens redovisning av verksamheten för det gångna året. Den beskriver kommunkoncernens verksamhet och dess syfte är att ge en informativ redovisning till kommunfullmäktige och kommunens medborgare. Förhoppningsvis kan årsredovisningen bidra till ett ökat intresse för kommunens verksamhet och utveckling. Mer information om kommunens verksamhet hittar du på vår hemsida, Årsredovisningen börjar med inledande text från kommunstyrelsens ordförande. Därefter kommer förvaltningsberättelsen som består av omvärldsanalys, uppföljning av kommunstyrelsens mål för 2010, finansiell profil, kommunens kvalitet i korthet, finansiell analys, folkhälsa samt en personalredovisning. Därefter kommer verksamhetsberättelse. Årsredovisningen avslutas med en ekonomisk del som består av resultat- och balansräkning, Finansieringsanalys, nothänvisning, driftsredovisning, investering-, exploateringsredovisning, nyckeltal, redovisningsprinciper och revisionsberättelse. Hjo kommuns årsredovisning publiceras varje år på hemsidan Vi hoppas att du får en trevlig lässtund! Produktion: Ekonomienheten och informationsenheten Hjo kommun Layout: Informationsenheten Fotograf: Per-Göran Ylander Bildtext till omslagsbild: Nyckel till utedasset på Duvan 5 Tryck och repro: Redo Tryck AB, 2011 Innehållsförteckning Inledning Kommunstyrelsen ordförande Hjo kommuns organisation Förvaltningsberättelsen Omvärldsanalys Övergripande ekonomi- och 8 11 verksamhetsstyrning Finansiell profil 18 Kommunens kvalitet i korthet 20 Finansiell analys 22 Folkhälsa - välfärdsnyckeltal 28 Personalredovisning 32 Verksamhetsberättelse Demokrati - kommunfullmäktige 38 och kommunstyrelsen Miljö- och bygglovnämnden 40 Kommunstyrelsens förvaltning 42 Barn och utbildning 44 Arbete och socialtjänst 48 Vård och omsorg 50 Samhällsutveckling- Tillväxt 54 Samhällsutveckling - Teknisk service 58 Taxefinansierad verksamhet Vatten och avlopp (VA) 60 Renhållning 63 Kommunala bolag 64 Finansiella räkenskaper Resultaträkning och finansieringsanalys 68 Balansräkning 69 Nothänvisning 70 Driftsredovisning 76 Investeringar 78 Exploatering 80 Redovisningsprinciper 81 Nationella nyckeltal 83 Benchmarking nyckeltal 84 Finansiella nyckeltal fem år i sammandrag Övrigt 87 Ordlista och definitioner 87 Revisionsberättelse 88 HJO ÅRSREDOVISNING 2010

107 4 INLEDNING Stort TACK... till alla medarbetare för ett mycket gott arbete. För första gången på mycket länge har vi lyckats att uppfylla alla ekonomiska mål. Det är fantastiskt och det är ett resultat av var och ens dagliga, hårda arbete ute i kommunens samtliga verksamheter. Ekonomin i Sverige har vuxit sig stark på kort tid. Mycket raskt marscherat och inget vi ens vågade drömma om då budgeten för 2010 lades. Vi valde då att använda både hängslen och livrem och det är jag trots allt glad för idag. De tillfälliga konjunkturstöd som staten avsatte användes inte till att utöka driften och fortsätta sy ut kostymen utan placerades till största delen i en omställningsbudget. Ett beslut som visat sig vara både klokt och lönsamt. Vi kan konstatera att verksamheterna i vår kommun fortsatt ett idoga arbete med att förbättra och anpassa verksamheten utan att dra på sig onödigt utökade kostnader. Omställningsbudgeten har använts just i det syfte den skapades för att möjliggöra en ansvarsfull omställning inför Dessutom har vi kunnat göra engångssatsningar som gynnar våra kommuninvånare över tid. Vi har asfalterat strategiska gatustråk (2,5 mkr), avslutat exploateringen av Sigghusbergsområdets första delar (1 mkr) samt genomfört en partiell inlösen av pensionsskulden (9,5 mkr). Trots detta kan vi uppvisa ett resultat på 9,9 mkr - klart över målet! Under de senaste åren har vi arbetat hårt med att hamna på en jämn investeringsnivå. En nivå som vi kan hantera resursmässigt och inte minst ekonomiskt. Under det gångna året har viktiga projekt startats och delvis genomförts. Kulturskolans lokaler har fått ett välbehövligt lyft till gagn för både elever och personal. Energibesparande åtgärder har genomförts och vi är inte längre beroende av olja för uppvärmning av våra fastigheter. Arbetet med att renovera och effektivisera barnomsorgs- och skolenheten i Gate är igångsatt. Torgombyggnaden har projekterats och planerats och i skrivande stund är arbetet i full gång. Kommunens alla medarbetare är vår stora och viktiga resurs. Vi har en extremt personalintensiv verksamhet och vi har stora pensionsavgångar framför oss. Dessvärre är vi inte ensamma om detta utan läget är detsamma för alla kommuner och landsting i Sverige och i Europa. Konkurrensen om arbetskraften kommer att bli stenhård framöver och detta är en av de större utmaningar vi har att förhålla oss till. Vi måste vara en attraktiv arbetsgivare. Under året som gick har arbetet med detta fortgått. Vi avsatte medel för att säkra en god löneutveckling. Hälsoprofilarbetet har fortskridit enligt plan och utbildningar genomförts gällande hälsofrämjande ledarskap. Ohälsotalen har gått ner men är fortfarande för höga. Arbetsmiljöarbetet har vi dock inte lyckats fullt ut med och samma sak gäller strävan att tillskapa fler heltider i vår verksamhet, här får vi ta nya tag. Inom omvårdnadssidan har det pågått ett febrilt utvecklings- och effektiviseringsarbete. Beslut om att införa Loven (Lagen om valfrihet) inom hemtjänsten togs under året och förberedelserna för detta har satt igång. Ökad möjlighet till valfrihet för invånarna och nya möjligheter för externa företag att komma in som aktörer i en traditionellt kommunal verksamhet. I samarbete med Riksbyggen har beslut om utbyggnad av Villa Rosell gett oss sex nya platser för särskilt boende. Dessutom ger byggnationen ytterligare lokaler för samling och aktivitet, ett tillskott i det viktiga arbetet med att skapa träffpunkter för våra äldre. Ett underskott för enheten har prognostiserats under året och pengar avsatts för omställning i omställningsbudgeten. Efter mycket gott arbete är slutresultatet att en klar förbättring på upploppet och förutsättningarna inför 2011 har stärkts. 80% av landets kommuner kan inte uppvisa ett systematiskt kvalitetsarbete inom skolans område. Hjo kan det! Det är vi mycket stolta över. Arbetet med kvalitetsutveckling har varit ett prioriterat område under många år och måste så förbli för nya utmaningar väntar hela tiden om hörnet. Närmast på agendan står ny skollag, nya läroplaner, kursplaner och ett nytt betygssystem. Antalet barn som mår dåligt i samhället ökar dramatiskt, också i vår kommun. Det är inte ok. Vi måste göra vad vi kan för att fånga upp, skapa strukturer, samarbeta och åtgärda det som vi rimligen kan, för att vända denna trend. Som liten kommun, med de fördelar som det innebär, borde vi kunna bli ännu bättre på detta. HJO ÅRSREDOVISNING 2010

108 INLEDNING 5 Under året antog fullmäktige en ny översiktsplan. En bra grund för det fortsatta arbetet med att utveckla vår kommun. Ett stort antal planer samt två större program påvisar att det finns en vilja till att bygga och bo i vår kommun. Närheten till Skövde och Jönköping ger oss fördelar som vi måste bli ännu bättre på att utnyttja genom att tydligt marknadsföra våra styrkor. Det förutsätter god kommunal service, valmöjligheter i boendet, bra pendlingsmöjligheter och sist men inte minst, bra förutsättningar för en rik fritid på hemmaplan. Sommarens satsning på gratis inträde till Guldkroksbadet blev en succé, både bland hjoborna och bland tillresta besökare. Ett steg i rätt riktning vad gäller utvecklingen av besöksnäringen. Ett annat steg var att vi antog programmet för besöksnäringen i Kf under fullständig enighet. Detta ger oss goda förutsättningar att göra ett bra arbete tillsammans med de övriga kommunerna i Skaraborgsområdet. Det som tidigare var kommunens kärnverksamheter, vård, skola och omsorg, tenderar att bli basverksamheter som självklart skall genomföras med hög kvalitet. Som tillägg till detta utökas kraven ideligen på den lilla kommunen, som aktör och motor på en rad olika områden, handelsutveckling, klimatarbete, kulturutveckling, företagande osv. En utmaning som heter duga. Jag är övertygad om att samarbete i olika former är en av lösningarna till hur vi kan lyckas med de utmaningar som vi står inför de kommande åren. Samarbete internt i företaget kommunen, externt med andra kommuner, regionen, organisationer, föreningar, nätverk och inte minst näringslivet är en nödvändighet. Ensam är inte stark, tillsammans kan vi göra skillnad. Catrin Hulmarker (m) HJO ÅRSREDOVISNING 2010

109 6 INLEDNING Hjo kommuns organisation 2010 Kommunfullmäktige Miljö och bygglovnämnden Valnämnden Överförmyndare i samverkan 2 Revision Kollektivtrafiknämnden 1 Kommunstyrelsen Barn och ungdomsutskottet Allmänna utskottet Tekniska utskottet Omvårdnadsutskottet Kommunstyrelsens förvaltning Barn och utbildning Kommunledning, Stab och serviceorganisation Vård och omsorg Samhällsutveckling Hjo stadshus AB Hjo Energi AB Hjo Småindustrier BÖS AB 3 Hjo Elhandel HjoTiBorg Energi 4 Kommunalförbund m.fl. Skaraborgs Kommunalförbund Avfallshantering Östra Skaraborg Räddningstjänsten Östra Skaraborg Miljösamverkan Östra Skaraborg Samordningsförbundet HjoTiBorg 1 Ett samarbete mellan Falköping, Gullspång, Hjo, Karlsborg, Skara, Tibro och Tidaholm. 2 Ett samarbete mellan HjoTiBorg 3 Hjo kommun är delägare i Bredband Östra Skaraborg med 25% 4 Hjo kommun är delägare i HjoTiBorg Elhandel med 30% Råd Brottsförebyggande rådet Rådet för funktionshinderfrågor Pensionärsrådet Folkhälsorådet HJO ÅRSREDOVISNING 2010

110 INLEDNING 7 Förvaltningsberättelse Enligt den kommunala redovisningslagen skall en förvaltningsberättelse upprättas. Den ska innehålla en översikt över utvecklingen av kommunens verksamhet. Omvärldsanalys 8 Övergripande ekonomi- och 11 verksamhetsstyrning Finansiell profil 18 Kommunens kvalitet i korthet 20 Finansiell analys 22 Folkhälsa - välfärdsnyckeltal 28 Personalredovisning 32 HJO ÅRSREDOVISNING 2010

111 8 FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE Omvärldsanalys Omvärldsanalysen belyser hur faktorer i omvärlden påverkar Hjo kommun på lång och kort sikt. Samhällsekonomisk utveckling Hösten 2008 stod det klart att finansoron övergått till en akut kris som berörde hela det globala finansiella systemet. Successivt reviderades prognoserna ned och i april 2009 räknade förbundet med en tillväxt för BNP 2009 som var 6 procentenheter lägre än ett år tidigare. I efterhand kunde man konstatera att det stora fallet i BNP redan hade inträffat vid den tidpunkten och ekonomin långsamt börjat återhämta sig. Till en början var bedömningen att krisen skulle bli långvarig. Erfarenheterna, inte minst från den svenska 90-talskrisen, visade att det tar lång tid att ta sig ur finansiella kriser. I april 2009, då pessimismen var som störst, beräknades tillväxten vara mycket svag även 2010, med en arbetslöshet kring 11 procent. Återhämtningen blev dock starkare än prognostiserat, bland annat med stöd av en expansiv ekonomisk politik och en fallande kronkurs som stärkte konkurrenskraften. Med facit i hand kan konstateras att tillväxten i den svenska ekonomin blev rekordartad Aldrig tidigare, i modern tid, har efterfrågan ökat så mycket, vilket delvis förklaras av motsvarande fall En allt ljusare internationell bild samt företagens och hushållens positiva förväntningar inför framtiden gör att svensk ekonomi förväntas växa snabbt även BNP beräknas öka med 4,3 procent år 2011 samtidigt som sysselsättningen (antal arbetade timmar) stiger med 1,8 procent. Även 2012 beräknas BNP-tillväxten bli hög, drygt 3 procent. Oväntad höjning av statsbidragen När det stod klart att Sverige var på väg in i en svår ekonomisk kris som inte minst skulle drabba kommunsektorn ökade kraven på staten om ökade statsbidrag. Motiveringen var bland annat att detta skulle vara en effektiv finanspolitisk åtgärd som skulle underlätta för kommunsektorn att behålla en personalstyrka som kommer att behövas på längre sikt. I 2009 års vårproposition föreslog regeringen en höjning av de generella statsbidragen på 7 miljarder kronor för år 2010, varav 2 miljarder var ett tillfälligt konjunkturstöd och 5 miljarder avsåg en permanent höjning. Tillskottet bidrog till att förbättra förutsättningarna i planeringen inför kommande budgetår, men var otillräckligt för att förhindra nedskärningar. I budgetpropositionen för 2010 föreslog regeringen en höjning av det tillfälliga konjunkturstödet med ytterligare 10 miljarder kronor. Höjningen var överraskande stor mot bakgrund av att utsikterna för 2010 då var på väg att förbättras. Med ett sammantaget tillskott på 17 miljarder och bättre skatteintäkter hade ekonomiska förutsättningarna för 2010 radikalt förändrats då budgetarbetet i Hjo och de flesta andra kommuner också gick in i beslutslutfas. Planeringsosäkerhet Verksamheten i kommuner är till sin natur trögrörlig. Det tar tid att anpassa den till förändrade ekonomiska förutsättningar. Det är inte heller önskvärt att tillfälliga svängningar skall få genomslag i verksamheten. Behoven kvarstår oavsett konjunktur, d.v.s. med vissa undantag såsom försörjningsstöd så är behoven i de kommunala verksamheterna inte direkt konjunkturstyrd. Det är finansieringen som är konjunkturkänslig eftersom kommunerna enbart får beskatta förvärvsinkomster. Krissignalerna i slutet av 2008 och början av 2009, som gradvis förstärktes, ledde till att de flesta kommuner, så också vi i Hjo, startade ett arbete med att ta fram besparingsåtgärder dels inför budgetåret 2009 men också med fokus på När det ekonomiska förutsättningarna sedan förbättrades efter sommaren 2009 undrade vissa om dessa åtgärder var nödvändiga, sett i perspektivet av de stora överskotten 2009 och prognoserna för Vissa av åtgärderna i vår kommun var också komna ur det faktum att verksamheten jobbade med anpassning till ett under flertalet år kraftigt minskat elevunderlag i grundskolan. Trots dessa svängningar på intäktssidan har beslutsfattarna förstått och därmed anpassat kostymen successivt till de sämre ekonomiska förutsättningar som visats i prognoser för 2011 och framåt. Statens tillfälliga (kortsiktiga utjämningsbidrag) har hjälpt till på så vis att det dels fungerat som en omställningsbudget och dels som en reserv för oförutsedda händelser under Skälet till lägre intäkter och därmed de sämre förutsättningarna är bland annat att de tillfälliga konjunkturstöden från staten i huvudsak upphör 2011 i kombination med att skatteunderlaget inte ökar i takt med de prognoser som finns för timlöner och inflation. Arbetsmarknaden Mot bakgrund av den ekonomiska krisen var det rimligt att förvänta sig stora negativa effekter för kommuner. Att i slutet av 2008 och början av 2009 varna för sämre tider var befogat. Men utöver att återhämtningen gick snabbare än väntat var det flera oförutsedda faktorer som kom att motverka effekterna av den ekonomiska krisen. En av dessa var det förhållandet att sysselsättningen utvecklades bättre än vad som kunde förväntas med en så svag BNP-utveckling, på grund av att produktiviteten sjönk oväntat mycket. Sysselsättningen minskade under 2009, men således inte så mycket som befarades i början på den ekonomiska krisen. Sysselsättningen har sedan haft en positiv utveckling under Arbetsmarknaden bedöms av SKL 1 förbättras i relativt snabb takt tack vare en växande efterfrågan kommande år. Inom Västra Götaland var konjunkturnedgången under påtaglig med varsel och uppsägningar, men det HJO ÅRSREDOVISNING SKL, cirkulär 11:07.

112 FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE 9 kan konstateras en påbörjad återhämtning. Antalet varsel har minskat under samt att varsel som lagts inte verkställts. Den totala arbetskraften förväntas öka under 2011 vilket delvis kan förklaras med att personer med sjuk- och aktivitetsersättning minskar samt en ökning av personer som kan ta arbete beroende på större ungdomskullar och fler utlandsfödda personer. En ökning av antalet studerande dämpar dock ökningen av arbetskraften. Arbetsmarknaden i Hjo kommun har under 2010 visat en positiv tendens när det gäller antalet lediga platser samt att flera har fått arbete jämfört med föregående år. Antalet öppet arbetslösa som inte ingår i program med aktivitetsstöd har minskat med 1,8 procentenheter från januari 2010 till januari När det gäller ungdomar år som inte ingår i program med aktivitetsstöd har det skett en minskning från januari 2010 till januari 2011 med 1,9 procentenheter. Däremot har det under 2010 skett en ökning av antalet arbetslösa personer i program med aktivitetsstöd med 0,9 procentenheter för åringar och en minskning med 1,8 procentenheter för åringar 2. Kommunens arbetsmarknadsenhet arbetar aktivt för att följa utvecklingen på arbetsmarknaden och kunna erbjuda anpassade lösningar utifrån det föreliggande behovet. Arbetsmarknadsenheten som också är kommunens utredningsresurs har under året ytterligare anpassat verksamheten till rådande förhållanden. Den ökning av arbetslösheten som skedde i samband med lågkonjunkturen gjorde att många hamnade långt ifrån arbetsmarknaden. Kraven i arbetslivet har ökat och konkurrensen är hård om platserna, vilket gör att inträdeskravet på arbetsmarknaden bedöms som högre än tidigare. Grupper som kan komma att få svårigheter med att få ett arbete är ungdomar med svag utbildningsnivå, utomeuropeisk födda, personer med nedsatt arbetsförmåga, personer med låg utbildningsnivå och personer som arbetat i yrken som minskat av strukturella skäl. Utvecklingen på arbetsmarknaden kommer även i fortsättningen att aktivt följas upp av kommunen. Nyckeltal för den ekonomiska utvecklingen, procentuell förändring BNP, fasta priser 0,7-5,3 5,3 4,3 3,3 3,3 3,2 Arbetade timmar 1,3-2,6 2,0 1,8 0,7 0,6 0,5 Arbetslöshet (% av arb.kraften) 6,1 8,4 8,4 7,8 7,5 7,1 6,6 Timlön (hela arb.marknaden) 4,3 3,4 2,4 2,7 3,1 3,5 3,8 KPI, årsgenomsnitt 3,4-0,3 1,3 2,3 2,2 2,6 2,3 Skatteunderlagstillväxt, riket 5,0 1,4 1,8 2,3 4,1 4,1 4,0 Skatteunderlagstillväxt, Hjo 4,0 0,4 1,1 1,4 3,3 3,3 3,3 Källa: SKL cirkulär 11:07, Befolkningsutveckling Källa: Statistiska Centralbyrån (SCB), befolkningsstatistik t.o.m. december Förändring mellan åren Nyfödda Avlidna Inflyttningar Utflyttningar Källa: Statistiska Centralbyrån (SCB), befolkningsstatistik t.o.m. december Samtliga sifferuppgifter kommer från Arbetsförmedlingens månadsstatistik som avviker lite från SCB s uppgifter. HJO ÅRSREDOVISNING 2010

113 10 FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE Befolkningens åldersfördelning antal invånare fördelat på åldersklasser Utfall 1991, Förändring mellan åren år år år år år år år år år år år år år år år år och äldre Antal invånare (st) Demografi Sammantaget har invånarantalet i Hjo kommun minskat med 18 invånare mellan 2009 och Detta innebär att kommunens mål om 50 nya invånare inte har infriats Framtidsberäkningar indikerar en relativt stabil nivå runt invånare kommande år. Antalet invånare i de yngre åldrarna (0-19 år) ger en indikation på hur efterfrågan av kommunal service kan utvecklas framöver. Antalet födda minskade något under 2010 jämfört med 2009 (-11). Gruppen 1-5 åringar minskade med 9 invånare. Antalet elever i grundskolans lägre åldrar (6-11 år) har, både vad gäller riket som helhet och Hjo kommun, under en följd av år minskat. En viss minskning följer även kommande år men en stabilisering runt nivåer om 525 barn visar prognosen kommande år. De i åldern år nådde sin topp Därefter har en relativt stor minskning ägt rum. Denna minskning beräknas fortsätta även under Därefter stabiliseras även denna ålderskull runt nivåer om cirka 375 stycken. Gruppen år har ökat de senaste åren och 2008 nåddes toppnoteringen om 421 invånare. År 2010 har åldersgruppen som bedriver gymnasiala studier minskat med 22 invånare till 399 stycken. Prognoser kommande år på denna grupp visar på en kraftig minskning, runt 30 personer årligen. År 2014 beräknas minskningen uppgå till runt 100 personer jämfört årets nivå om 373 stycken. Åldersgruppen 65-69, åringarna ökar årligen. År 2010 finns invånare i detta åldersintervall. De närmsta åren beräknas antalet öka med cirka 65 personer årligen. Åldersgruppen 75-79, åringar är 623 stycken år Åldersintervallet kommer att vara relativt oförändrat kommande år. Antalet invånare som är 85 år och äldre uppgår år 2010 till 311 personer. Framtidsberäkningar visar på en stabil nivå fram till Därefter minskar gruppen till nivåer i intervallet invånare. Nyttjandegraden av kommunal service i de äldre åldrarna ökar med åldern. Verksamheterna i Hjo har också under de senaste åren sett en tendens att nyttjandegraden av kommunal service ökar något i de yngre åldersgrupperna (65-74 år). Bostadsmarknaden Kommunen har under senaste ökat utbudet av tomter för villabyggnation. Planering pågår för ytterligare ett område södra Sigghusberg. Centrum- och handelsutveckling i mindre kommuner Hjo kommun har under 2009 och 2010 tillsammans med Falköping, Tidaholm, Tibro deltagit i ett EU-projekt benämnt Leaderprojekt för Centrum- och handelsutveckling. Projektet avslutas under Under 2010 har mycket tid ägnats åt det långsiktiga arbetet med handelsutvecklingen i Hjo. Det har tagits fram olika typer av arbetsmaterial som ska bli grunden till den handelsstrategi som behöver arbetas fram under Under året har möten hållits, där man tillsammans med näringslivet, kommunen och fastighetsägarna diskuterat skapandet av en ny samverkansmodell, en paraplyförening med namnet LOVE HJO med syfte att bl.a. skapa en bättre samverkan mellan olika näringar i Hjo. En interimsstyrelse har tillsatts. Bland de aktiviteter som genomförts under året kan bland annat nämnas handelsfrukostar med olika aktuella teman, såsom handelstrender, E-handel och marknadsföring. Vidare har två studieresor arrangerats varav en till Vara och Smögen och den andra till Åmål. HJO ÅRSREDOVISNING 2010

114 FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE 11 Övergripande ekonomi- och verksamhetsstyrning Kommunallagen ställer krav på god ekonomisk hushållning i kommunerna. Budgeten anger mål och riktlinjer för verksamheten som är av betydelse för en god ekonomisk hushållning. Ett grundläggande syfte med styrning är en medveten samordning och inriktning av verksamhetens delar mot gemensamma mål. Budgeten och dess uppföljning är viktiga delar av kommunens styrsystem. Styrning är samtliga åtgärder som ledningen på olika nivåer i en organisation vidtar för att uppnå önskade resultat. För att Hjo kommun ska utveckla bra verksamheter utifrån tillgängliga resurser betonas i budgetprocessen vikten av att ansvar och befogenheter fördelas i hela organisationen. Decentraliseringen är ändamålsenlig samtidigt som den förutsätter tydliga ansvarsnivåer. Helhetssyn är nödvändig så att fler dimensioner än den egna kärnverksamhetens behov och intressen beaktas. För att få effekt och uppnå gemensamma mål ska engagemang och kompetens tas tillvara i organisationens olika delar. Processen ska ge utrymme för dialog, delaktighet och ansvarstagande. Målarbetet i Hjo kommun sker enligt modellen FYREN. Fyren är uppbyggd kring vision, avgörande inriktningar samt mål och dessa fastställs av Kommunfullmäktige en gång per år. Visionen ska beskriva vad kommunfullmäktige vill uppnå på längre sikt. I reglementet beskrivs uppdragen för verksamheten. Uppdragen specificerar områdenas arbetsuppgifter och varför de finns till och för vem. Avgörande inriktningar är de övergripande mål som talar om vart kommunen ska på 3-5 års sikt. Målen ska konkret uppnås på 1 års sikt och de ska vara uppföljningsbara med fokus på: brukare ekonomi verksamhet utveckling På följande sidor redovisas en sammanfattande bedömning av hur Hjo kommun uppnått de av Kommunfullmäktige uppsatta målen för De finansiella målen redovisas i sin helhet, men för en utförligare förklaring till utfallen hänvisas till den finansiella analysen på sidorna Inriktningsmålen redovisas ur brukarperspektivet. Koncernen Hjo kommun Bolagen är en del av den totala verksamheten i Hjo kommun och ska tillsammans med nämnderna verka för en positiv utveckling av kommunen. Förutom av kommunalgen och aktiebolagslagen regleras bolagens verksamhet genom: bolagsordningen ägardirektiven eventuella avtal mellan kommun och respektive bolag. Hjo kommuns vision Hjo ska vara känd för sin unika boendemiljö samspelet mellan byggnad, miljö och sjö, en välkänd kommun dit människor ständigt återkommer. Hjo ska vara känd för sin kommunala service som behåller och attraherar etablerandet av ett differentierat näringsliv såväl i stad som på landsbygd. Hjo ska vara en kommun som präglas av omtanke, delaktighet och gemenskap vilket gör Hjo till en unik kommun att leva, verka och bo i. Måluppfyllelsen graderas i tre nivåer och färgläggs enligt följande Målet är uppnått Målet är delvis uppnått Målet är inte uppnått Mål 2010 Åtgärder/aktiviteter Uppföljning/kommentar Målredovisning - för de kommunala bolagen Soliditeten i koncernen Hjo Stadshus AB ska uppgå till minst 15 % Soliditeten i AB Hjo Småindustrier ska uppgå till minst 30 % Taxor för elnät och fjärrvärme i Hjo Energi AB bör ligga under regiongenomsnittet. Soliditeten i koncernen Hjo Stadshus AB uppgick till 15,7 %. Soliditeten i koncernen AB Hjo Småindustrier uppgick till 58,8 % Vid jämförelse i Fastighetsägarföreningens årliga undersökning ligger bolagets taxor avseende både elnät och fjärrvärme i nedre kvartilen i regionen. HJO ÅRSREDOVISNING 2010

115 12 FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE Mål 2010 Åtgärder/aktiviteter Uppföljning/kommentar Politikområde - Finanspolitik Låneskulden har minskat Investeringarna finansieras med egna medel Kommunens resultat är 8 mkr före pensionsinlösen Soliditeten exklusive pensionsskulden överstiger 45 % Skatteuttaget skall inte öka; utdebiteringen är 22 kr per Beredskap ska finnas för framtida ökningar av pensionsskulden; Partiell inlösen av pensionsskulden prövas årligen, med beaktande av statens balanskrav. Investeringar finansieras med egna medel. Jämn investeringsnivå över tid ca 20 mkr per år. Resultatmålet om 8 mkr uppnås. Värdera kommunens tillgångar mot alternativa ägarformer. Investeringsvolymen ska inte överstiga summan av årets resultat och avskrivningar Längre framförhållning vid större investeringar Ökad kvalitet i uppdrag och utredning (leder till ökad tydlighet i beslutsfasen och mindre avvikelser mot plan i genomförandefasen). Alla beslut finansierade inom såväl förvaltning som den politiska organisationen. Ekonomisk beredskap för oförutsedda händelser internt och externt. Strategisk planering på 1-4 års sikt; Tydliga ekonomiprocesser-mål och syfte. Successiv förbättring av planeringsförutsättningarna (leder till bättre kontroll/mindre avvikelser under året.) Årlig utv. av processen viktigt. Användarvänliga beslutsstöd för ekonomi och verksamhet i syfte att bl.a. underlätta ekonomisk måluppfyllelse för ledare och ledningsgrupper med ansvar för ekonomi/ politikområden i organisationen. Strategisk kommunikation med väsentliga aktörer/grupperingar i organisationen; Utåtriktat arbete coach/pedagog samsyn och målfokusering. Öka den ekonomiska medvetenheten. Långsiktigt resultat av god ekonomisk hushållning över tid. Kortsiktigt uppnås resultatmålet 8 mkr årligen. KF:s verksamhetsmål harmoniserar med finansiella mål; Utveckla/matcha/identifiera befintliga kvalitetsmått i verksamheten. Långsiktigt resultat av god ekonomisk hushållning över tid. Effektiv resursfördelning av tillgängliga resurser. Kortsiktigt uppnås resultatmålet om 8 mkr/år Möjligheten till inlösen påverkas av huruvida kommunen når det årliga resultatmålet och/eller i samband med att kommunen genomför försäljning av tillgång. Pröva möjligheten till partiell inlösen med beaktande av statens balanskrav De långfristiga skulderna har minskat från 57,9 till 17,5 mkr. Självfinansieringsgrad uppgick till 113 % för år 2010 Årets resultat uppgår till 19,5 mkr före pensionsinlösen. Soliditeten uppgick till 57 % per en ökning med 4 % sedan Utdebitering = 22:00 kr Går ej att ändra under löpande år. En partiell inlösen gjordes under december 2010 till ett belopp om 9,6 mkr inkl särskild löneskatt. Politikområde - Demokrati Synpunkten är ett välkänt och användbart kvalitetsverktyg i samtliga kommunala verksamheter Arbetet med ungdomsfrågor i kommunen ska koordineras för att skapa tydligare fokus på ungdomsfrågor, i syfte att långsiktigt öka ungdomars delaktighet och inflytande. Informationen om verktyget aktualiseras och förnyas löpande. Komplettering med nytt verktyg för felanmälan. Ungdomspanel inrättas under året. Fritidsgården genomför fokussamtal med ungdomspanel och sammanställer frågor, förslag och idéer. Planera för att genomföra en utbildning i Barkonventionen under Nytt verktyg för felanmälan infört. Mars 2011 införs publicering på hemsidan. Ingen ungdomspanel inrättad. Målet ej uppfyllt. HJO ÅRSREDOVISNING 2010

116 FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE 13 Mål 2010 Åtgärder/aktiviteter Uppföljning/kommentar Hjo kommun utvärderar nuvarande politiska organisation samt upprättar ett förbättringsunderlag inför nya mandat-perioden så att styrkorna med den pol. organisationen till fullo tas tillvara Utskottens roll och arbetsformer förtydligas. Den politiska organisationen och förvaltningsorganisationen utvärderas i syfte att ta fram ett förbättringsunderlag inför ny mandatperiod. Utskottens roll och arbetsformer i den nya organisationen utvärderas. Förbättringsområden identifieras och förslag till förändringar tas fram. Politisk organisation utvärderad, beslut om förändringar i pol. org. fattat av KF. Förbättringsförslag tas fram löpande avseende tj.org. Utvärdering genomförd av KFordf. Politikområde - KS förvaltning Ändamålsenliga system för ekonomi och personaladministration införskaffas. Hjo kommun utnyttjar modern IT-teknik för att få en effektivare verksamhet och ökad tillgänglighet för kommuninvånarna. Som ett led i förbättringsarbetet kring det totala informationsflödet ska den interna informationen lyftas fram och förbättras. Ett servicekontor skapas i kommunhuset. Implementering av nytt affärssystem. Utbildning av användare i affärssystemet. Förstudie avseende PA-system. Utveckling av centralt datalager i virtuell miljö. Nytt affärssystem implementeras. Ökad distanstillgång till kommunens nätverk (mobility guard). Trådlöst nätverk på Guldkroksskolan. Översyn av bredband i samarbete med VGR. Nytt intranät Månatliga arbetsgivarforum Program upprättas. Förslag på lösningar utarbetas. Kostnadsberäkningar genomförs. Nytt affärssystem i bruk 1/ PA-studie genomförd Samtliga åtgärder genomförda. Gällande översyn av bredband har Kommunchefen kontaktat energibolaget som ansvarar för bredband/stadsnätet. Arbetet med att införa ett nytt intranät kommer att fortsätta under Arbetsgivarforum infört. Inget beslut fattat under Politikområde - Arbetsgivarpolitik Tydlighet i roller och uppdrag inom organisationen utvecklas ytterligare. Fortsatt utveckling av samverkansformer internt och externt för kommunens samtliga verksamheter. Hjo kommun ska utifrån individ, grupp och verksamhetsperspektiv verka för att vara en hälsofrämjande kommun som stöder chefer och medarbetare i att skapa den hälsofrämjande arbetsplatsen. Andelen ofrivilligt deltidsanställda ska minska. Frisknärvaron ska fortsätta att öka. Hjo kommun arbetar aktivt med bemötandefrågor för att säkra att både medarbetare och brukare alltid blir bemötta med respekt. Utbildning i samverkan i enlighet med avtal FAS 05 för chefer, skyddsombud/ arbetsplatsombud och medarbetare. Chefer och skyddsombud (el motsv.) genomgår utbildning i systematiskt arbetsmiljöarbete. APT på samtliga arbetsplatser. Samverkansgrupper inrättas i hela förvaltningen. Samverkan aktualiseras löpande i arbetsgivarforum och nätverksträffar för chefer. Alla chefer genomgår ledarutvecklings-program i hälsofrämjande ledarskap. Projektet med hälsoinspiratörer fortsätter. Utvecklingsgruppen för arbetsgivar- och ledarskapsfrågor samordnar insatserna. Nya arbetstidsmodeller prövas Arbetet med hälsoprofiler Projekt hälsoutveckling fortlöper hela Tidig rehabilitering fortlöper Hälsoutveckling del 2 startar Projekt ljudmiljö startar Hjo kommun deltar i projekt Värdegrund Väst med fokus på bemötande hela Planerad uppföljning (Medarbetarenkät, uppföljning i APT, VSG, CSG och arbetsgivarforum) ej genomförd. Planerad uppföljning (Medarbetarenkät, uppföljning i APT, VSG, CSG och arbetsgivarforum) ej genomförd. Ledarutvecklingsprogram genomfört. Hälsoinspiratörsprojektet fortgått. Nya arbetstidsmodeller ej införda under Andel ofrivilligt deltidsanställda 2010 okänd, dock en minskning av heltider under året. Andel sjukfrånvaro har minskat från 5,9% till 5,7%. Långtidssjukfrånvaro minskat från 58,4% till 55,1% av total sjukfrånvarotid. Aktivt deltagit i projekt Värdegrund Väst. HJO ÅRSREDOVISNING 2010

117 14 FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE Mål 2010 Åtgärder/aktiviteter Uppföljning/kommentar Politikområde - Tillväxt Förbättra Hjo kommuns position enligt Svenskt Näringslivs kommunranking med minst 25 platser. Skapa nya samt vidareutveckla befintliga mötesplatser mellan kommun/näringsliv för att säkra en god samverkan. Vidta åtgärder som verkar för bevarandet av villorna i Stadsparken. Dokumentera arbetet med byggnadsvård och bevarandet av trästaden för att säkerställa att man även framledes kan inspirera och vägleda kommunens fastighetsägare, tjänstemän och politiker. Prioritera ekologiskt hållbara lösningar vid kommunala nyinvesteringar. Medvetandegöra och utbilda personal och inköpsansvariga om hur de i stort och smått kan bidra till Hjo kommuns arbete med hållbar utveckling. Delta i samverkansprojekt på den lokala/regionala arenan som syftar till att marknadsföra våra unika värden inom natur, kultur och miljö för att därmed öka antalet besökare. Säsongsanpassa turistnäringen så att besökarna erbjuds en hög service och god tillgänglighet under högsäsong. Aktualisera och intensifiera arbetet med social ekonomi samt hitta en plats där utvecklingsarbetet kring ungdomsverksamheten kan samlas. Gemensam studieresa anordnas för näringslivet. Kommunen samordnar Elmias underleverantörsmässa. Årlig näringslivsgala genomförs i nov. Företagsfrukostar förläggs ute på industrin. Industrinätverk skapas och upprätthålls. Området detaljplaneras för att möjliggöra bostäder i villorna. En struktur för det fortsatta dokumentationsarbetet presenteras. Kommunen stimulerar till ökad kunskap om biogas, både infrastruktur och anläggningar. Kommunen konverterar från olja till miljövänligare alternativ i Korsberga och Gate skolor. Informationsmaterial produceras kring hur Hjo kommuns anställda kan bidra till en hållbar utveckling. Kommunen deltar i Bondedesign En turiststrategi utarbetas för kommunen. Samverkansformer skapas mellan turistbyrån och stadshuset för att kunna erbjuda en hög service och god tillgänglighet. Utbildningsdagar anordnas i social ekonomi i samarbete med studieförbund. Utreda förutsättningarna för och presentera beslutsunderlag för etablering av ungdomsverksamhet i ett aktivitetscentrum. Enligt näringslivets företagsranking som presenterades 2010 och avsåg 2009 förbättrades inte rankingen. 7 Företagsfrukostar genomförda. 5 Industriträffar genomförda. Detaljplanen antagen 2010 (avsåg de privatägda villorna, ej kommunens). Uppdraget ej genomfört eller redovisat till kommunledning. Under 2011 redovisas kunskapsläget och kommunen får ta ställning till fortsatt viljeinriktning inom biogas. Korsberga och Gate skolor har övergått från olja till pelletspanna och ytjordvärme. Ej genomfört. Turiststregi framtagen. Turistbyrån har inte erbjudits lokaler i kommunhuset. Däremot har bemanningen låg-säsong begränsats. Beslut taget i nämnd och pengar avsatta för 2012 att bygga aktivitetshus för föreningsverksamhet, blandade åldersgruppers verksamhet samt ungdomsverksamhet. Politikområde - Teknisk service Sänka energiåtgången i belysningsnät och fastighetsbestånd med 2%. Åtgärda alla enkelt avhjälpta hinder (både i fastigheter och gatumiljö) som identifierats i tillgänglighetsanalysen. Färdigställa en skötselplan över Hjo kommuns parker och grönytor. Samarbetsprojekt inleds med Hjo Energi angående projekt energismarta armaturer Utbytet av gamla armaturer och kvicksilver-lampor påbörjas. Byte av oljeeldning till alt. bränsle pågår i Korsberga skola, Fågelås skola och Villa Göta. Ombyggnationen av Stora torget påbörjas och därigenom åtgärdas alla enkelt avhjälpta hinder i centrala stadsmiljön. Alla enkelt avhjälpta hinder i kommunens fastigheter åtgärdas (gäller de fastigheter som ingår i tillgänglighetsanalysen). Skötselplan färdigställs och redovisas under Målet uppnått. Utförda åtgärder redovisas. De flesta hindren blir avhjälpta, men inte alla. Planen redovisad i tekniskt utskott och implementerad i verksamheten. HJO ÅRSREDOVISNING 2010

118 FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE 15 Mål 2010 Åtgärder/aktiviteter Uppföljning/kommentar Ge kommuninvånarna lättillgänglig och tydlig information om kommunens tekniska service (kvalitet, ansvarsfördelning, omfattning m.m.). Lämpligt informationsmaterial för utskick och publikation på hemsidan arbetas fram. Ej genomfört. Behålla nuvarande kvalitet på mat och måltidsmiljö. Utbildningsinsatser och ajourhållande av kompetensen bland kostpersonalen. Resultat skolmatsenkät: Förbättring. Dialog med äldrebrukarråd: ej startat pga att inga deltagare anmält sig förrän i slutet av året. Politikområde - Vatten och avlopp Uppdatera styr- och övervakningssystemet på Reningsverket. Samtliga kommunens pumpstationer ska vara dataövervakade och uppkopplade till driftövervakning och larmhantering. Inventera 25% av vårt ledningsnät med mål att hitta lämpliga åtgärder som kan minimera mängden ovidkommande vatten till avloppsreningsverket. Upprätta en underhållsplan för vatten- och avloppsledningar. Styr- och övervakningssystemet på reningsverket uppdateras. Dataövervakning, driftövervakning och larmhantering installeras på samtliga pumpstationer. Uppdatering genomförd. Dataövervakning, driftövervakning och larmhantering installerad. 25% av ledningsnätet inventeras. Arbetet har inte hunnits med under Underhållsplan för vatten- och avloppsledningar upprättas. Bygger på ovanstående inventering Politikområde - Arbete och socialtjänst Servicetjänster via Dialogen ökar som stödform. Genom aktivt sysselsättningsinriktat arbete minskar behovet av försörjningsstöd. Dialogens möjligheter som stödform synliggörs genom utökad information. Deltagande i ungdomscenter (ungdomar år). Fortsatt planering av projekt (16-24 år). Serviceinsatser: Vuxna 32 st, Barnfamiljer 44 familjer el 54 insatser. Ungdomsmottagning: 3 samtalsserier och drop in. Medling 2 tillfällen. Samtalskontakt för annan kommun (placering). Familjecentralen: 26,6 besök/ dag. Babycafé: 21,2 besök/ dag. Kommentar: Uppsökande verksamhet och marknadsföring av Dialogens resurser till Hjo kommuns medborgare. Ökat inflöde. Ca 15 deltagare våren, jobbcoach från AF under hösten till möjliga deltagare. Projekt Fjädern (16-24) startades under hösten. Föräldrastödsprogram erbjuds avgiftsfritt till alla föräldrar. Samverkan mellan skola och socialtjänst är etablerad och välfungerande. Kvalitetssäkring av barnavårdsutredningar skall vara infört 2010 med permanent BBIC licens från Socialstyrelsen. Föräldrastödsprogram enligt Komet erbjuds. Unga föräldrar ges stöd. Ökad information och utbildning kring befintlig samverkansmodell, Hjo-modellen/nätverksteam. Avslutande utbildningsinsatser under vår/sommar Ansökan om permanent BBIC licens hösten Komet (3-11 år) erbjudits, svårt med deltagare. Komet ungdomar hösten Grupp unga föräldrar. Svag ökning av ärenden, utvecklingsarbete pågår. Ansökan om licens godkänns inte utan att samtliga dokument används eller planeras användas. Prövolicens, ny implementeringsplan. HJO ÅRSREDOVISNING 2010

119 16 FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE Mål 2010 Åtgärder/aktiviteter Uppföljning/kommentar Politikområde - Barn och utbildning Lärgruppsarbetet bedrivs som en del i ett systematiskt kvalitetsarbete och pågår vid samtliga enheter och verksamheter Alla elever har individuella utvecklingsplaner och skriftliga omdömen som uppfyller Skolverkets riktlinjer Strategin för skolans arbete kring elever i behov av särskilt stöd används. Regelbundna träffar hålls i lärgrupper. Alla enheter redovisar sina lärdomar i den årliga kvalitetsredovisningen. Samtliga lärare skriver individuella utvecklingsplaner och skriftliga omdömen i de gemensamma mallarna i lärplattformen Rexnet. Strategin görs känd bland all personal i grundskola/särskola. Ett nytt arbetssätt med fördjupningsveckor introduceras hos elevhälsan. Ett långsiktigt arbete med att anpassa kompetensen i resursenheten påbörjas. Förstärkt mentorskap för elever som inte når målen i normer och värden startar under hösten Lärgruppsträffarna har dokumenterats -Uppföljning/bearbetning av kvalitetsredovisningen har genomförts vid alla enheter av utvecklingschefen och BU-chefen Uppföljning: Rexnet (100 %) Alla elever har individuella utvecklingsplaner och skriftliga omdömen. Barn och Utbildning arbetar systematiskt för att de ska uppfylla Skolverkets riktlinjer. Detta är ett ständigt pågående arbete. Strategin är kommunicerad på alla enheter. Ett nytt arbetssätt har införts av elevhälsan. Uppföljning av kompetensnivån i resursenheten: Kompetensen i resursenheten ska på lång sikt höjas. För närvarande arbetar 18 elevassistenter och 14 pedagoger i stöd förskola och skola. Samtliga fritidshem bedriver verksamheten utifrån sina fem huvudinriktningar och brukarna upplever att målen uppfylls. Samtliga fritidshem har lärområden utifrån de fem huvudinriktningarna. Utvärdering på lärstämma och i kvalitetsredovisningen är genomförd. Brukarenkäter görs efter en tidigare fastställd tidsplan, inte under Politikområde - Vård och omsorg I samarbete med frivilligorganisationerna tillgodose äldres och funktionshindrades behov av en meningsfull vardag och därmed främja hälsa och skapa välbefinnande. Hemrehabilitering ska vara en del av ordinarie verksamhet inom Hälsooch sjukvårdsområdet där man har en tvärprofessionell samsyn om insatserna efter brukarnas mål och behov. Upprätta en plan för perioden vad gäller kommunens insatser för att möta behov enligt SoL, HSL och LSS. Mötesplatser och aktiviteter skapas tillsammans med seniororganisationer, frivilliggrupper och studieförbund. Implementering av arbetssättet. Teammöten/ vårdplaneringar genomförs. Framtidens äldreomsorg samt omsorger om personer med funktionsnedsättning antas. Träffpunkterna har genomfört 32 arrangemang vid sidan om drop in. 7 st besöksgrupper(frivilliga) inom SÄBO har genomfört 1-2 aktiviteter/v. I samverkan med Studiefrämjandet och Vuxenskolan har 188 kultur-arrangemang genomförts med deltagare. Seniordag, Friskvårdsdag. 100 % av vårdtagarna som bedömts vara i behov av rehabilitering i hemmet har erbjudits det. Tvärprofessionella teammöten har genomförts 1 ggr/v inom korttid, varannan vecka/distrikt inom hemvård, 1 ggr/v per avd. inom SÄBO. Ksau beslutat att planen tas fram vid ny mandatperiods början för antagande under -11. HJO ÅRSREDOVISNING 2010

120 FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE 17 Mål 2010 Åtgärder/aktiviteter Uppföljning/kommentar Bedriva en offensiv uppsökande verksamhet inom hela ansvarsområdet för att fånga upp behoven och skapa förutsättningar för att tillgodose individens och de närståendes lagstyrda rätt till insatser. Brukarna ska vara delaktiga i planeringen och utformningen av sin egen vård och omsorg. Lättillgänglig information tas fram/revideras inom alla områden. Strategi för anhörigstöd utformas och antas. Samtliga vårdtagare har en genomförandeplan. Brukarenkät hemvård genomförd. Uppsökande hembesök har erbjudits samtliga personer över 80 år. Infoblad framtagna. Riktlinjer anhörigstöd beslutad feb 11. Mål 100% brukare med genomförandeplan. Resultat 78%. Fortsatt förbättringsområde. Politikområde - Miljö- och bygglov Att information och samverkan fungerar väl för en tydlig och rättssäker övergång till miljönämnden i Östra Skaraborg. Säkra och effektivisera ärendehanteringen inom bygglov. Svar på ansökan om bygglov ska vara utfärdat inom 4 veckor från det att komplett ansökan inkommit. Hjo kommun har på miljöområdet samma mål som MÖS. Aktiviteter utifrån dessa mål tas upp i MÖS förvaltnings plan för MÖS redovisar fortlöpande sitt tillsynsarbete för MBN. Regelbunden kontakt mellan kommunledning och ledningen för MÖS. Upphandling och implementering av nya system för fastighetsregister och ärendehantering. Bekräftelse om mottagen ansökan sänds till sökanden inom 2 dagar. Enkla ärenden beslutas inom 4 veckor Vid mer omfattande ärenden förs kontinuerlig dialog med den sökande. Sker vid varje nämndsmöte. Möten genomförs vid behov. (3 st t.o.m. april) Nytt system i bruk. Kort marknadsför detta gentemot brukare. I samband med nämndsmötena redovisar MÖS sina aktiviteter i Hjo. HJO ÅRSREDOVISNING 2010

121 18 FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE Finansiell profil Hur står sig Hjo kommun i förhållande till de 49 jämförda kommunerna? Genom att jämföra nyckeltal kan man se vilken finansiell ställning och utveckling Hjo kommun haft i förhållande till andra kommuner. En sådan jämförelse har tagits fram av Kommunforskning i Västsverige (Kfi). Analysen släpar och baseras på förra årets ekonomiska resultat (2009 års bokslut). Modellen innehåller fyra perspektiv som är: Kontrollen över finansiell utveckling Långsiktig handlingsberedskap Kortsiktig handlingsberedskap Riskförhållande Dessa perspektiv och de nyckeltal som mäter perspektiven redovisas i ett polärdiagram där skalan är 1-5. Skala 3 innebär att kommunen har ett värde som är genomsnittligt med samtliga kommuner i jämförelsen. I denna sammanställning ingår 49 kommuner i Västra Götaland (VGR). Många kommuner redovisade 2009 en resultatnivå som enligt VGR kan betraktas som god ekonomisk hushållning. Ett antal kommuner lyckades också finansiera sina investeringar med egna medel, vilket innebar att soliditeten ökade i flertalet av dessa kommuner. Hjo kommun har under de senaste åren haft kontroll över sin ekonomiska utveckling. Hjo har framförallt haft svaga värden på perspektiven risk och långsiktig kapacitet. Under såväl 2008 som 2009 har den långsiktiga kapaciteten stärkts genom att investeringarna har finansierats med egna medel. Genom ett målmedvetet besparings- och förändringsarbete i kombination med engångsintäkter, sänkningen av avtalsförsäkringarna samt återbetalning av medlemsavgiften från SKL har kommunen vänt ett negativt resultat 2008 till ett positivt resultat Hjo kommuns resultat för 2009 var det sjunde starkaste i regionen. Detta innebar en stark 4:a i den finansiella profilen jämfört med 2008, då poängen hamnade på en 2:a. De fyra perspektiven, utveckling Hjo förbättrade mellan 2007 och 2009 poängen för samtliga fyra perspektiv. Granskas de åtta underliggande nyckeltalen framgår det att sex förbättrades. Hjo 2007 Hjo 2008 Hjo 2009 Den långsiktiga handlingsberedskapen har stärkts under perioden och ligger nu på 3 poäng. Förbättringen kommer av att kommunen kunnat finansiera investeringar med egna medel och det starka resultatet 2009 som förbättrade genomsnitts poäng för nyckeltalet genomsnittligt resultat. För perspektivet kortsiktig handlingsberedskap förbättrades den sammanvägda poängen markant från 2 till 3,25 poäng. Samtliga fyra nyckeltal som beskriver perspektivet förbättrades. Mest förbättrades kassalikviditeten som stärktes från en 1:a till en 3:a. Poängen för risk hamnade under snittet, för hela perioden, men stärktes något År 2009 hamnade poängen på 2,75. Förklaringen är att Hjo har en förhållandevis hög utdebitering, vilket innebär att det inte finns reserver att ta till genom att höja skatten, detta återspeglas i en lägre poäng under perspektivet risk. Kontrollperspektivet stärktes från ett värde på 2,25 till 3,5 poäng. Samtliga fyra nyckeltal hamnade 2009 på eller över genomsnittet. Störst förbättring uppvisade skattefinansieringsgraden som gick från 2 till 4 poäng. Framtiden Kan Hjo kommun hålla sig på en resultatnivå på runt 2 % och kombinera den med en kontrollerad investeringsvolym, kommer kommunens långsiktiga finansiella handlingsutrymme att stärkas. Kommunen har en soliditet strax under snittet bland jämförelsekommunerna. Hjo kommuns finansiella mål visar tydligt kommunens ambition att stärka soliditeten, vilket kommer förbättra kommunens framtida utmaningar. Detta förutsätter dock en fortsatt aktiv styrning. HJO ÅRSREDOVISNING 2010 Genomsnittskommun Hjo kommun

122 FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE 19 Beskrivning av tabell Benchmarking 8-finansiella nyckeltal Utifrån de finansiella profilerna i Västra Götalands län 2009 presenteras nedan de 8-finansiella nyckeltalen i tabellform. Syftet är att visa den underliggande placeringen för Hjo kommun per nyckeltal i förhållande till övriga 49 kommuner. Likaså visar tabellen den stegvisa förändringen från 2005 till 2009 per nyckeltal. Färgskalan tydliggör om betyget ändrats 2-steg, 1-steg eller inget steg mellan åren. Förklaring, kartan Kartan på denna sidan bygger på att kommunerna i Västra Götaland graderar efter hur finansiellt stark den enskilda kommunen var under 2009 när det gäller de fyra perspektiv som finns i den finansiella profilen. Kommunerna har delats in i följande grupper: z Fyra perspektiv lika med eller större än 3 poäng (Över genomsnitt). z Kommunen uppvisar en finansiell profil som befinner sig mitt emellan röd och blå (Genomsnitt). z Fyra perspektiv lika med eller mindre än 3 poäng (under genomsnitt). Benchmarking 8-finansiella nyckeltal Skattefinansieringsgrad, investeringar (%) Betyg (1-5) Placering, VGR, 49 kommuner Not: (Resultat före extr.ord. + avskrivn /årets nettoinv. exkl försäljningar) Genomsnittligt resultat - 3 år 1,4 1,5 0,6 1,5 Betyg (1-5) Placering, VGR, 49 kommuner Not: (Resultat före extr.ord.poster i snitt de tre senaste åren) Årets resultat före extraordinära poster 0,8 1,8-0,8 3,5 Betyg (1-5) Placering, VGR, 49 kommuner. Not: (Resultat före extr.ord.poster) Budgetföljsamhet -0,1-1,2-1,8 2,9 Betyg (1-5) Placering, VGR, 49 kommuner. Not: (Resultat 1 /Verksamhetens kostnader) Kassalikviditet Betyg (1-5) Placering, VGR, 49 kommuner. (Oms.tillgångar exkl förråd/kortfr.skulder) Finansiella nettotillgångar (%) Betyg (1-5) Placering, VGR, 49 kommuner Not: (oms.tillg.+ långfr.fordr + långfr.plac - korfr o långfr skulder /verks.kostn.) Soliditet (%) Betyg (1-5) Placering, VGR, 49 kommuner. Not: (Eget kapital/totala tillgångar) Skattesats Betyg (1-5) Placering, VGR, 49 kommuner Förklaring färgskala zen betygsförbättring jämfört föregående år, 2-betygssteg eller mer. zen betygsförbättring jämfört föregående år, 1-betygssteg. zen oförändrad betygsförbättring jämfört föregående år. zen betygsförsämring jämfört föregående år, 1-betygssteg. En betygsförsämring jämfört föregående år, 2-betygssteg eller mer. HJO ÅRSREDOVISNING 2010

123 20 FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE Kommunens kvalitet i korthet Hjo kommun har under 2010 deltagit i projektet Kommunens kvalitet i korthet (KKiK) som drivs av Sveriges Kommuner och Landsting (SKL). Projektets syfte är att hitta ett antal mått som kan ge en övergripande bild av kvaliteten på kommunens tjänster. Målsättningen har varit att hitta ett fåtal mått som kan vara representativa för att visa kommunens kvalitet och effektivitet. De utvalda 38 måtten har tagits fram i samarbete med ett antal kommunstyrelseordföranden och har utvecklats under Under 2010 har 130 av 290 kommuner arbetat med KKiK. Din kommuns tillgänglighet Kommunens tillgänglighet mäter t. ex. öppettider och kötider till kommunal service. En servicemätning har gjorts av ett företag som har ringt och e-postat kommunen med frågor inom bygglov, förskola, grundskola, individ- och familjeomsorg, miljö och hälsa, äldreomsorg, handikappomsorg samt kultur o fritid. Man har värderat tillgängligheten, innehållet i svaret och även bemötandet. Samma mätning är gjord i 99 andra kommuner. Resultatet av servicemätningen sammanfattas i nedanstående spindeldiagram. boende samt handläggningstid för ekonomiskt bistånd mätt och resultatet visas i nedanstående spindeldiagram. Observera att här gäller ju mindre desto bättre. Hjo har bättre resultat än medelvärdet gällande förskola och ekonomiskt bistånd, men däremot längre väntetid än medelvärdet till särskilt boende. Förskolans mått kompletteras också med en mätning av hur många som får plats på önskat placeringsdatum. Här når Hjo 79 % (medelvärde = 78 %). Måttet väntetid för förskolan innebär alltså att de 21 % som inte har fått placering på önskat datum har fått vänta i igenomsnitt 20 dagar på en placering. Trygghetsaspekter i din kommun Inom området trygghet finns ett mått om som hämtas från SCB:s medborgarundersökning. Då Hjo kommun inte deltagit i denna enkätundersökning saknas detta värde. Diagrammet visar bland annat att man har bedömt att man alltid fick ett positivt bemötande när man kontaktade Hjo kommun (100 %). En annan aspekt på tillgänglighet är öppettiderna till kommunal service. Här har man i KKiK valt att fokusera på bibliotek och simhall. Då simhall saknas i Hjo finns endast resultatet av bibliotekets öppettider i mätningen. Resultatet för Hjo, 11 timmars öppettid på andra tider än vardagar 8-17, ligger nära medelvärdet för övriga kommuner i mätningen (12 timmar). Den tredje tillgänglighetsaspekten är kötiden till kommunal service. Här är kötiden till plats på förskola, till särskilt Inom hemvården har man mätt personalkontinuiteten (hur många vårdare som besöker en hemtjänstbrukare under 14 dagar). Hjo kommun redovisar här ett bättre resultat (10) än medelvärdet (14). Inom förskolan har man valt att mäta hur många barn det i genomsnitt är per personal i kommunens förskolor. Resultatet (5,5) är något sämre än medelvärde (5,4). Din delaktighet och kommunens information Inom området delaktighet och information mäts valdeltagande vid senaste val. Information på hemsidan mäts av SKL 1 och sammanställs till ett index. Delaktighetsindex är en självskattning om kommunmedborgarnas möjlighet till inflytande i kommunala beslut m.m. som också sammanställs till ett index. Här finns också en fråga från SCB:s medborgarundersökning där alltså resultat saknas. 1 (se SKL:s publikation Information till alla som finns att ladda hem på se ) HJO ÅRSREDOVISNING 2010

124 FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE 21 De tre befintliga resultaten visas i följande spindeldiagram Din kommun som samhällsutvecklare Kommunen som samhällsutvecklare avspeglas genom att mäta förvärvsintensitet, antal nya företag, ohälsotal, andel återvunnet material av hushållsavfall, antal miljöbilar och andel ekologiska livsmedel. Här är resultaten för Hjo sämre än medelvärdet gällande information på hemsidan och skattningen av kommunmedborgarnas möjlighet till inflytande i kommunala beslut. Valdeltagandet var dock något högre än medelvärdet. Din kommuns effektivitet Området kommunens effektivitet innehåller ett antal kostnadsmått men också andra resultatmått som t.ex. andelen behöriga till gymnasiet, andel elever som fullföljer gymnasiet, serviceutbudet på särskilda boenden och i hemvården samt även Nöjd Brukar Index inom äldreomsorgen (baserat på socialstyrelsens enkät hösten 2010). Sysselsättningsgrad (förvärvsintensitet) Hjo Medelvärde 78,3 76,2 Antal nya företag per 1000 inv. 3,4 5,3 Förändring i antalet förvärvsarbetande per 1000 inv. Andel inv. med försörjningsstöd Ohälsotal 33,4 33,0 Andel återvunnet matieral av hushållsavfall % Miljöbilar kommunorganisationen Andel ekologiska livsmedel 4 8 Intresserad av att läsa mer? Hela resultatsammanställningen finns att hämta på SKL:s hemsida Kostnad per betygspoäng grundskola Kostnad per elev i förhållande till andel som ej fullföljer gymnasiet Hjo Medelvärde Observera att här även här gäller ju lägre desto bättre vilket innebär att kostnaden per betygspoäng grundskola har Hjo ett bättre värde än medelvärdet medan kostnaden per elev i förhållande till andel som ej fullföljer är sämre än medelvärdet. Nöjd Brukar Index (NBI) Hjo Medelvärde Särskilt boende Hemtjänst NBI för särskilda boenden är strax under medelvärdet medan NBI för hemtjänst är högre än medelvärdet. HJO ÅRSREDOVISNING 2010

125 22 FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE Finansiell analys För att kartlägga och analysera kommunen och kommunkoncernens ekonomiska läge används en modell som utgår från fyra finansiella perspektiv: det finansiella resultatet kapacitetsutvecklingen riskförhållanden kontrollen över den finansiella utvecklingen Varje perspektiv analyseras utifrån ett antal begrepp och nyckeltal. En del analyseras både på koncernoch kommun nivå medan vissa bara redovisas på kommunnivå. 1. Finansiellt resultat Årets resultat Kommunkoncern Kommunkoncernen består förutom av kommunen av de helägda bolagen Hjo Stadshus AB, Hjo Energi AB, AB Hjo Småindustrier, Hjo Elhandel AB samt intressebolagen Bredband Östra Skaraborg och HjoTiBorg Energi AB. Årets resultat i kommunkoncernen uppgick till 13,5 mkr varav Hjo kommuns resultat uppgick till 9,9 mkr. De kommunägda bolagen bidrog med ett positivt resultat på totalt 3,6 mkr i koncernen. Resultatet var en liten försämring jämfört med förgående år och beror på det lägre resultatet i kommunen. Resultaten i bolagen ökade något jämfört med förgående år. mkr Kommunkoncernens resultat -1,3 17,1 13,5 Kommunens resultat -3,3 15,3 9,9 Hjo Stadshus AB* -0,9-0,7-0,7 Hjo Energi AB* 3,4 2,2 6,2 AB Hjo Småindustrier* 0,4 0,7-0,1 Hjo Energi Elhandel AB* 0,5 0,2-0,3 *Bolagens resultat avser resultat efter finansnetto Kommunen Kommunens resultat uppgick till 9,9 mkr vilket var 1,9 mkr bättre än kommunens resultatmål om 8 mkr. mkr Kommunens resultat -3,3 15,3 9,9 Kommunens finansiella mål Verksamheternas resultat 7,5 8,0 8,0-7,8 +12,8-4,4 Det positiva resultatet för 2010 berodde delvis på en del engångsintäkter i kommunen. Det extra konjunkturstödet gav ett tillskott på 8,6 mkr. Sänkningen av avtalsförsäkringarna gav ett överskott på 1,1 mkr. Av kommunens nio politikerområden redovisade demokrati ett positivt resultat. Samhällsutveckling redovisade ett underskott på 7,7 mkr, Vård och omsorg minus 2,7 mkr, Kommunstyrelsen minus 0,3 mkr samt finansförvaltningen minus 1,2 mkr. Finansförvaltningens underskott beror på en partiell inlösen av pensionsskulden som ligger i ansvarsförbindelsen med 9,6 mkr (inkl löneskatt). Nettokostnadsutveckling En viktig förutsättning för en sund ekonomi är att det råder balans mellan intäkter och kostnader. För att bibehålla ett finansiellt handlingsutrymme krävs att det återstår en andel av de löpande intäkterna för att bland annat finansiera investeringsbehovet. Kommunen En kommun kan inte påverka sina intäkter i någon större omfattning, därför är det viktigt att kostnadssidan inte ökar i snabbare takt än intäktssidan. Kommunernas största inkomstkälla är skatteintäkter och generella statsbidrag. Genom att relatera de löpande kostnaderna till dessa intäkter kan man analysera kommunens nettokostnadsutveckling. För 2010 tog verksamheternas nettokostnad, exklusive avskrivningar, i anspråk 93,7 % av skatteintäkterna. Detta är en ökning jämfört med Ökningen kan framför allt förklaras av en tillfällig post för en partiell inlösen av pensionskostnader på 9,6 mkr. Bortsett från denna kostnad ligger andelen på ungefär samma nivå som för Skatteintäkterna ska även räcka till att täcka årets avskrivningar på anläggningstillgångarna och till finansnettot (räntenetto). Sätts dessa kostnader i relation till skatteintäkterna framgår att avskrivningarna tog i anspråk 3,5 % och finansnettot 0,4 %. % Verksamheten/ skatteintäkt Avskrivningar/ skatteintäkt Finansnetto/ skatteintäkter Nettokostn/ skatteintäkter 96,1 91,7 93,7 4,1 3,7 3,5 0,7 0,5 0,4 100,9 95,9 97,6 Totalt användes 97,6 % av skatteintäkterna för att bedriva den löpande verksamheten För kommunsektorn används ofta 98 % som riktlinje vid en förenklad bedömning av hur en kommun förhåller sig till god ekonomisk hushållning. Vid en sådan nivå bedöms en kommun att HJO ÅRSREDOVISNING 2010

126 FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE 23 övertid klara finansieringen av en normal investeringsnivå. Genomsnittet för Hjo kommun de senaste tre åren ligger på 98,1 % och för de senaste fem åren 98,3 %. Detta innebär att kommunens kostnader ligger på en godtagbar nivå även om kostnaderna vissa enskilda år har varit för höga. Genomsnittet för landets kommuner var 97,8 % och preliminärt för åren är motsvarande siffra 97,6 %. Årets investeringar Kommunkoncernen Investeringsvolymen i koncernen ökade något 2010 jämfört med 2009 men låg inom en rimlig nivå. Totalt nettoinvesterade koncernen för 29 mkr varav kommunen stod för 21 mkr och de kommunala bolagen för 8 mkr. I kommunens investeringsnetto låg även satsningarna på exploateringsområden med 1,5 mkr. De största enskilda investeringarna hos kommunen bestod av ombyggnad av Fågelås skola, en fortsatt ombyggnad av Guldkroksskolan samt energibesparande åtgärder i flertalet av kommunens fastigheter och gatubelysningar. Investeringarna i bolagen avsåg i sin helhet investeringar i Hjo Energi AB och som till stor del avsåg en fortsatt utbyggnad av fjärrvärmenätet för 5,6 mkr. mkr Årets resultat, avskrivningar och försäljning av anläggn.tillg. Kommunkoncernens nettoinvest.* 22,5 42,6 35, Självfinansieringsgrad % *Inkl investeringar i exploateringsområden Självfinansieringsgraden för investeringar bör analyseras över tid då investeringsvolymen ett enskilt år kan variera kraftigt beroende på enskilda projekt. Sett över den senaste tre års perioden har självfinansieringsgraden i kommunkoncernen legat i genomsnitt på 145 % vilket innebär att koncernen kunnat finansiera sina investeringar med egna medel, dvs. inte behövt låna externt. 2. Kapacitet Soliditet Kommunkoncernen Koncernens långsiktiga betalningsförmåga kan följas genom soliditetsutvecklingen. Soliditeten visar hur stor andel av de totala tillgångarna som är finansierade med egna medel, det vill säga genom ackumulerade överskott. Soliditetens utveckling beror på två faktorer, dels det årliga resultatet eller förändringen av det egna kapitalet, dels tillgångsförändringen. Soliditeten ökar om det egna kapitalet ökar i snabbare takt än tillgångarna. En ökad soliditet jämfört med utgångsläget innebär en minskad lånefinansiering och på sikt lägre finansiella kostnader. År 2010 uppgick soliditeten till drygt 47 %, vilket var en liten förstärkning mot Från att under större delen av 2000-talet haft en sjunkande soliditet börjar den nu sakta att öka igen. Orsaken till tidigare års sjunkande soliditet har varit den höga investeringsnivå som till stor del fått finansieras med externa medel. Det finns ingen generell nivå för hur hög soliditeten bör vara för en kommunkoncern. Men en hög soliditet innebär att handlingsfriheten ökar, likaså förmågan att hantera svängningar i resultatutvecklingen. Det är viktigt att de olika bolagen i koncernen har en god soliditet, annars riskerar kommunen såsom borgensman att få lösa in skulder från bolagen vid eventuella finansiella svårigheter. För 2009 låg genomsnittet för alla kommunkoncerner på 41 % vilket innebär att koncernen Hjo kommun låg strax över ett riksgenomsnitt. Tabellen nedan visar koncernens soliditet efter elimineringar. Medan kommunens och bolagens soliditet visas före elimineringar. Investeringar Soliditet totalt i koncernen Hjo kommun Hjo Stadshus AB -koncern Kommunen Nettoinvesteringsvolymen för 2010 var 21 mkr vilket var en likvärdig nivå med För 2010 fanns en årsbudget, inklusive ombudgeteringar från 2009 på 36 mkr. Av dessa har drygt 30 mkr förbrukats sedan start för de olika projekten. 84 % av totalbudgeten har alltså använts, vilket visar att kommunen nu har lyckats anpassa budgetnivån till en rimlig nivå. Investeringar Årets resultat, avskrivningar och försäljning av anläggn.tillg. 11,9 33,5 23,9 Nettoinvesteringar, mkr* Självfinansieringsgrad % *Inkl investeringar i exploateringsområden HJO ÅRSREDOVISNING 2010

127 24 FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE Kommunen Kommunens värde på tillgångarna minskade med 3,1 mkr medan det egna kapitalet ökade med 10,3 mkr. Soliditeten ökade därmed från förgående år och uppgick 2010 till 57 %. När hänsyn togs till pensionsskulden som redovisades som ansvarsförbindelse (164 mkr) uppgick soliditeten till 3 %. % Soliditet Soliditet inkl totala pensionsskulden Genomsnittet för landets kommuner 2009 var en soliditet på 52 %. Inklusive pensionsskulden uppgick siffran till 18 %. Jämfört med genomsnittskommunen har Hjo kommun en något högre långsiktig betalningsförmåga om man inte tar hänsyn till pensionsskulden. Inräknas även denna skuld har Hjo en lägre soliditet, dvs. en svagare långsiktig finansiell handlingsberedskap. Hjo kommuns pensionsskuld är alltså högre i relation till kommunens egna kapital än den är för genomsnittkommunen. Skuldsättning Kommunkoncernen Skulder, mkr Koncernen, långa skulder Koncernen, korta skulder Hjo kommun, långa skulder Hjo kommun, korta skulder* Hjo Stadshus AB, långa skulder* Hjo stadshus AB, korta skulder* * Inkl koncerninterna skulder Under den senaste treårsperiod har skuldsättningen inom koncernen legat på en ganska oförändrad nivå och uppgick vid årets slut till 201 mkr. 33 % av skulderna är långfristiga och förfaller till betalning inom ett till fem år. Av koncernens totala låneskuld återfanns 27 % i kommunen och 79 % i bolagen. Skuldnivån på 201 mkr utgjorde ca 49 % av kommunkoncernens tillgångar, vilket är en något lägre nivå än för genomsnittet i rikets kommunkoncerner år 2009 som låg på 53 %. Kommunen Skulder, mkr Anläggningslån Checkräkningskredit Leasingskulder Summa långa skulder Korta skulder Summa totala skulder * Inkl koncerninterna skulder Vid utgången av 2010 var 13 % av kommunens skulder långfristiga, vilket innebär att de förfaller till betalning om ett år eller mer. Sänkningen av de långfristiga skulderna under 2010 på 40 mkr är en följd av att ett långfristigt lån på 25 mkr har amorterats under året samt att ett lån på 15 mkr, som förfaller till betalning i början av 2011, har redovisats bland kortfristiga skulder. Relateras de långa skulderna till antalet kommuninvånare så innebär det en skuld på kr per invånare, en sänkning med kr jämfört med Den genomsnittliga preliminära siffran 2010 för landets kommuner är kr per invånare och för 2009 uppgick den till kr. % Långa lån med: - rörlig ränta bindningstid på 1-5 år bindningstid på 5 år > Lånen förfaller till betalning: - Andel som förfaller inom 2 år Andel som förfaller inom 5 år - Andel som förfaller om 6 år > Av kommunens långa skulder på 17 mkr var 88 % av lånen bundna med fast ränta och 12 % med rörlig ränta. Att den rörliga andelen ökat jämfört med förgående år är en följd av att de amorteringar som skett under året har varit på lån med bunden ränta, vilket innebär att andelen med rörlig ränta har blivit högre i förhållande till den totala skulden. I kommunens långfristiga skulder ligger även förpliktelser i form av framtida betalningar av leasingavgifter för finansiell leasing på 0,2 mkr samt förutbetalda intäkter avseende VA-anslutningsavgifter samt gatukostnadsersättningar på 2,3 mkr. Den sistnämnda skulden kommer successivt att intäktsföras i takt med investeringsobjektens avskrivningstid på 33 resp. 30 år. Nettotillgången (efter årets avskrivningar) för leasingåtaganden uppgick vid årets slut till 0,2 mkr och redovisas i balansräkningen som en anläggningstillgång. HJO ÅRSREDOVISNING 2010

128 FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE 25 I nedanstående tabell redovisas hur mycket som förfaller till betalning (leasingavgifter enligt avtal, dvs. beloppen är inte justerade för indexuppräkningar) inom ett, fem respektive mer än fem år. Finansiell leasning, mkr Bilar & inventarier Inom ett år 0,2 Två till fem år 0,0 Senare än fem år 0,0 Totalt 0,2 För att få en rättvisande bild av kommunens skuldsättning bör även de korta skulderna studeras. De korta skulderna som uppgick till 113 mkr utgjorde vid årets utgång 87 % av skulden. De korta skulderna ökade med 27 mkr 2010 jämfört med Orsaken är främst en ökning av leverantörsskulderna med 22 mkr. Totalt uppgick skulderna till knappt 130 mkr och utgjorde ca 42 % av kommunens tillgångar, vilket är något lägre nivå än för riksgenomsnittet som preliminärt för 2010 låg på 46 % och för 2009 på 43 %. Balanskravsutredning För att upprätthålla kapaciteten på lång sikt måste intäkterna överstiga kostnaderna. Detta är uttryckt i kommunallagen i form av det s.k. balanskravet. Balanskravet innebär att kommunens resultat måste överstiga noll vilket är den lägsta godtagbara nivån för kommunens resultat på kort sikt. På lång sikt räcker inte ett nollresultat för att bevara den långsiktiga kapaciteten. Hjo kommun har beslutat, genom de finansiella målen, att för 2010 ligger denna nivå på 8 mkr. Vid beräkning av balanskravet ska bland annat realisationsvinster avräknas från årets resultat. År 2010 hade Hjo kommun inga realisationsvinster och årets resultat efter balanskravsutredning blir även då 9,9 mkr. Om kostnaderna för ett visst räkenskapsår överstiger intäkterna, ska det negativa resultatet regleras och det redovisade egna kapitalet enligt balansräkningen återställas under de närmast följande åren. Beslut om en sådan reglering ska fattas i budgeten senast tredje året efter det år då det negativa resultatet uppkom. De underskott som kommunen hade under åren 2002 och 2003 återställdes genom överskottet från 2004 och Under åren 2006 och 2007 visade kommunen positiva resultat. Det negativa resultatet 2008 på 3,3 mkr återställs i sin helhet genom det positiva resultatet Ett mått som visar den kortsiktiga betalningsförmågan är kassalikviditeten. Detta mått visar omsättningstillgångarnas storlek i förhållande till de kortfristiga skulderna. Koncernen redovisade 2010 en likviditet på 59 %, vilket var en försämring på 23 % jämfört med Sänkningen beror på att de korta skulderna ökat samtidigt som de likvida medlen minskat, främst inom kommunen. Att de korta skulderna ökat så kraftigt beror på att ett anläggningslån på 15 mkr, med förfallodatum i början av 2011, har redovisats som en kortfristig skuld. Jämfört med genomsnittet för landets alla kommunkoncerner var motsvarande siffra 79 % för Räknas även de finansiella tillgångarna (bl.a. värdepapper) och de långa skulderna med får man ett mått som ligger mittemellan den kortsiktiga kassalikviditeten och den långsiktiga soliditeten. Måttet, finansiella nettotillgångar, visar betalningsförmågan år framåt i tiden. Mellan åren 2009 och 2010 har måttet varit i princip oförändrat. Förbättringen mellan åren 2008 och 2009 var en följd av en ökning av de likvida medlen i kommunen. Jämfört med riksgenomsnittet som ligger på 30 % har koncernen Hjo kommun en god betalningsförmåga på kort sikt. Utöver % de bokförda likvida medlen 2008 fanns 2009 vid årets 2010 utgång outnyttjade Kassalikviditet checkkrediter på mkr i koncernen Finansiella nettotillgångar Kommunen I kommunen sänktes kassalikviditeten igen under 2010 och uppgick till 46 % vid årets utgång. Sänkningen berodde främst på att de kortfristiga skulderna (främst leverantörsskulderna) ökat samtidigt som de likvida medlen minskat. Däremot har inte måttet finansiella tillgångar förändrats i någon större utsträckning sedan föregående år. Detta beroende på att både de finansiella anläggningstillgångarna (värdepapper och långa fordringar) och de totala skulderna har minskat under Minskningen av de finansiella tillgångarna avsåg en inlösen av en obligation på 3 mkr. % Kassalikviditet Finansiella nettotillgångar Riskförhållanden Likviditet Kommunkoncernen En god ekonomisk hushållning innebär att koncernen på kort- och medellångt perspektiv inte behöver vidta drastiska åtgärder för att möta finansiella problem. Koncernen bör upprätthålla en sådan betalningsförmåga att man kan betala sina löpande utgifter utan att behöva låna kortsiktigt. HJO ÅRSREDOVISNING 2010

129 26 FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE Borgensåtagande Kommunen Borgenförbindelser, mkr Kommunägda företag 42,0 82,0 95,5 Kommuninvest 70,0 55,0 30 Förlustansvar egna hem 0,3 0,2 0,2 Total 112,3 137,2 125,7 Det totala borgensåtagandet uppgick vid årsskiftet till 125,7 mkr. Borgensåtagandena har minskat det senaste året med 11,5 mkr. Minskningen avsåg både åtaganden mot de egna bolagen och mot Kommuninvest i Sverige AB. I kommunens finanspolicy anges att kommunal borgen normalt endast lämnas till företag i koncernen. Endast i undantagsfall beviljas borgen för andra låntagare. Inga förlustrisker ansågs föreligga avseende kommunens borgensåtaganden. Relateras borgensåtagandet till invånarantalet uppgick det till drygt 14 tkr, vilket är 1 tkr lägre än för Genomsnittet för riket var för 2009 drygt 20 tkr per invånare. Pensionsförplikelser Kommunen Kommunens totala pensionsskuld vid utgången av 2010 uppgick till 182,5 mkr inkl. löneskatt och återfinns under posterna avsättning till pensioner, kortfristiga skulder samt poster inom linjen i balansräkningen. Pensionerna som är intjänade före 1998, exklusive särskild avtals- och visstidspension, redovisades som ansvarsförbindelse under rubriken poster inom linjen. Under rubriken avsättningar återfanns de pensioner som var intjänade fr.o.m och framåt samt särskild avtalsoch visstidspensioner. Som kortfristig skuld återfanns den avgiftsbestämda ålderspensionen enligt KAP-KL (Kollektiv avtal Pension Kommuner och Landsting) inkl. löneskatten. Total pensionsskuld, mkr Kortfristig skuld 10,6 10,9 11,6 - varav löneskatt 2,1 2,1 2,3 Avsättning 3,3 3,7 3,4 - varav löneskatt 0,7 0,7 0,6 Ansvarsförbindelse 164,4 169,2 167,5 - varav löneskatt 32,1 33,0 32,1 S:a pensionsskuld 178,3 183,8 182,5 Finansiella placeringar Totala förpliktelser minus placeringar 178,3 183,8 182,5 I ansvarsförbindelsen om 167,5 mkr återfinns åtaganden om visstidspensioner till ett värde om 3,1 mkr. Pensionsbestämmelser för förtroendevalda ger rätt till visstidspension om tjänstgöringsgraden överstiger 30 % och personen är fyllda 50 år vid avgång samt tillträtt före 65 års ålder. Avsättningen omfattar fem förtroendevalda och avser intjänandet vid utgången av nuvarande mandatperiod, d.v.s år Ingen uppfyller villkoren för avgångsersättning. Hjo kommun gjorde under åren 2001, 2005 och 2010 partiella inlösen avseende intjänad pensionsrätt för arbetstagare födda under åren 1938 till och med , vilket innebär att nuvarande pensionsskuld avser personer födda eller senare. Dessa inlösen innebär att den årliga utbetalningen från ansvarsförbindelsen har minskat med knappt 2 mkr/år. För lönedelar över 7,5 basbelopp (= kr år 2010) och för efterlevandepension fanns särskilt tecknade försäkringar. Årskostnaden för dessa försäkringar 2010 uppgick till ca 1,6 mkr och redovisades under verksamhetens kostnader. Totala pensionskostnader inkl. särskild löneskatt uppgick till knappt 27 mkr Ökningen mellan 2009 och 2010 beror främst på en partiell inlösen som gjordes under 2010 på 9,6 mkr inkl. löneskatt. mkr Pensionskostnader (inkl löneskatt) 18,5 16,6 27,0 Under de närmaste åren kommer kommunens pensionskostnader att öka. Utbetalningarna kommer att vara både likviditets- och resultatpåverkande med en högsta nivå omkring år Bara de årliga utbetalningarna från ansvarsförbindelsen kommer att öka från nuvarande dryga 4 mkr till ca 11 mkr, därtill kommer övriga pensionsutbetalningar. Uppgifterna om pensionsåtaganden baseras på beräkningar gjorda av Kommunsektorns Pension AB, KPA per Aktualiseringsgraden för beräkningen uppgår till 95 %. Detta innebär att för de personer där alla pensionsgrundande tider ej är färdigutredda (5 %) är den pensionsgrundande tiden uppskattad. Överskottsfonden hos KPA uppgick vid årets slut till plus 0,6 mkr. 4. Kontroll Budgetföljsamhet Kommunen Budgetföljsamheten är ett mått på kommunens finansiella kontroll. En god budgetföljsamhet är avgörande för en god ekonomisk utveckling. Ju närmare noll avvikelsen ligger desto bättre konroll finns och desto lättare är det att korrigera eventuella svackor i ekonomin både på lång och kort sikt. För 2010 redovisade den löpande verksamheten en negativ budgetavvikelse på 4,4 mkr. De största avvikelserna återfinns inom samhällsutveckling med - 7,7 mkr, inom vård och omsorg med -2,7 mkr samt finansförvaltningen - 1,2 mkr. Ställs budgetavvikelse på - 4,4 mkr i relation till verksamhetens nettokostnader så uppvisar Hjo kommun en avvi- HJO ÅRSREDOVISNING 2010

130 FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE 27 kelse på - 1,1 %. En förklaring till den negativa budgetavvikelsen är att kommunen i slutet av året gjorde en partiell inlösen på 9,6 mkr (inkl löneskatt) av pensionsskulden som ligger i ansvarsförbindelsen. Avvikelse totalt Löpande verksamhet, mkr Avvikelse/nettokostnad, % -5,4-7,8 +12,8-4,4-1,5-2,1 +3,5-1,1 Prognossäkerhet Kommunen En god prognossäkerhet innebär att kommunen skapar bra möjligheter för att kunna korrigera för eventuella ekonomiska förändringar under året. Normalt brukar en avvikelse på under 1 % av nettokostnaden anses vara en god prognossäkerhet. Avvikelsen på den löpande verksamheten per jämförs med den helårsprognos som framräknades vid delårsbokslutet Denna avvikelse uppgick till -8,3 mkr. I relation till verksamheternas nettokostnader blir avvikelsen -2,1 %. I avvikelsen på -8,3 mkr låg den partiella inlösen av pensionsskulden på totalt 9,6 mkr inkl. löneskatt. Beslut om inbetalningens storlek beslutades först i slutet av året och var inte medtagen i den prognos som framtogs till delårsbokslutet. Avvikelsen mellan delårsbokslutets prognos för årets resultat och det verkliga utfallet blev 10,6 mkr. Utöver verksamheternas avvikelse på -8,3 mkr fanns det en avvikelse på skatteintäkterna om -2,4 mkr samt en avvikelse på räntenettot om 0,1 mkr. Budgetavvikelse 2010 Helårs prognos*) Budgetavvikelse Skillnad prognos och avvikelse Verksamheterna 2,8 12,8 +10,0 Skatteintäkt o utjämning -8,2-6,8 +1,4 Finansnetto +1,3 +1,3 +0,0 Summa avvikelse -4,1 +7,3 +11,4 *) Helårsprognosen som framtogs till respektive års delårsbokslut För en mer detaljerad genomgång av förvaltningarnas resultat och orsaker till budget- och prognosavvikelserna, hänvisas till respektive förvaltnings verksamhetsberättelse. Prognosavvikelse Löpande verksamhet, mkr Avvikelse/nettokostnad, % ,2-7,3 +10,0-8,3-0,6-1,9 +2,7-2,1 *) jämfört med helårsprognosen som redovisas i respektive års delårsbokslut HJO ÅRSREDOVISNING 2010

131 28 FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE Folkhälsa - välfärdsnyckeltal För den enskilde ger en god hälsa förutsättningar för ett aktivt liv med fullt deltagande i samhällslivet. Ur ett samhällsperspektiv innebär en god hälsa att produktion och välstånd kan främjas en förutsättning för kommunens utveckling och tillväxt. Välfärdsnyckeltalen tar sin utgångspunkt från det nationella folkhälsomålet med sina 11 målområden och syftar till att ge en bild av hur olika faktorer som påverkar folkhälsan fördelar sig i kommunen. Förhoppningen är att nyckeltalen ska stimulera till diskussion om vilka förändringar och vilken utveckling som är önskvärd. Målområde 2: Ekonomisk och social trygghet Ekonomisk och social trygghet är en av de mest grundläggande samhälleliga förutsättningar för folkhälsan. Arbetslöshet Att ha ett arbete är en viktig faktor för hälsan. Arbetslöshet, inkl. program, i % av befolkningen år Dec 2009 Dec 2010 Hjo 7,5 5,7 Skaraborg 8,2 7,7 VG Region 7,4 6,6 Källa: AMS Arbetslöshet, inkl. program, i % av befolkningen år Dec 2009 Dec 2010 Hjo 12,7 9,7 Skaraborg 15,7 13,3 VG Region 11,9 10,6 Källa: AMS I åldersgruppen år samt år har Hjo en lägre arbetslöshet i jämförelse med Skaraborgs- och Regionsgenomsnittet. I december 2010 hade Hjo 310 arbetslösa, inkl. program, i åldersgruppen år, vilket kan jämföras med året innan då 406 hjobor var arbetslösa. Utbildningsnivå Det finns ett starkt samband mellan utbildningsnivå och hälsa. De som har eftergymnasial utbildning har större chans att leva ett liv i hälsa. Utbildningsnivå år Utbildningsnivå 2009 Procentuell fördelning Hjo Procentuell fördelning VG-region M Kv Totalt M Kv Totalt Förgymnasial Gymnasial Eftergymnasial Källa: SCB Utbildningsnivån i Hjo höjs gradvis men ligger fortfarande under Västra Götalandsnivån. Kvinnorna har en högre utbildningsnivå än i jämförelse med männen. Ohälsotal Ohälsotalet 1 minskade med 3,3 dagar eller 10,1 % i Sverige under Ohälsotalet är, som tidigare, högre för kvinnorna (34,9 dagar) än för männen (24,2 dagar), men även här blir skillnaden långsamt mindre. Ohälsotal år December 2009 December 2010 Kv M Totalt Kv M Totalt Hjo 45,6 27,6 36,5 42,0 24,8 33,3 VG Region 39,8 27,3 33,5 36,1 25,2 30,6 Källa: Försäkringskassan Kvinnorna i Hjo har ett högre ohälsotal i jämförelse med regionen, männens siffra ligger på regionsnivån. Ohälsotal år, december 2010 Kvinnor Män Hjo 18,7 14,3 VG Region 11,2 10,1 Källa: Försäkringskassan Ohälsotalet i åldersgruppen år är betydligt högre bland kvinnor och män i Hjo än i jämförelse med regionen. Brottstatistik Brottsområde Summa samtliga brott Våldsbrott, totalt Misshandel Fridsbrott Övriga brott mot person, totalt Ofredande Tillgreppsbrott, totalt Försök samt fullbordat biltillgrepp - Stöld ur eller från motordrivet fordon Inbrottsstöld Skadegörelsebrott, totalt Narkotikabrott, totalt Bedrägeribrott Källa: Polismyndigheten i Västra Götaland 1 Ohälsotalet är en sammanslagning av antal dagar med sjukpeng, arbetsskade- och rehabiliteringspenning, sjuk- och aktivitetsersättning per försäkrad år. HJO ÅRSREDOVISNING 2010

132 FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE 29 Hjo har en låg brottsstatistik i förhållande till Skaraborg. Under året anmäldes 434 brott, vilket är en minskning med 74 brott i jämförelse med året innan. Hjo har den näst lägsta brottsligheten per invånare i jämförelse med Skaraborgs övriga kommuner. Under 2010 minskade skadegörelsebrotten med 34 % i jämförelse med året innan. För att även fortsättningsvis lyckas i detta arbete bör ett aktivt arbete ske i bred samverkan med många aktörer. En oroande utveckling är att relationsbrottsligheten ökar. Under kommande år bör därför en satsning på information och upplysning inom detta område genomföras av alla aktörer gemensamt. Även buskörning med olika typer av motorfordon är ett problem i Hjo, både när det gäller säkerhet och ljudnivåer. Målområde 3: Barns och ungas uppväxtvillkor Förhållanden under barn och uppväxtåren har stor betydelse både för den psykiska och fysiska hälsan under hela livet. Viktigast för barns hälsa är familjeförhållanden, skola och fritid. Ungdomars kompetenser Färdigheter som barn och ungdomar utvecklar under skoltiden har ett starkt samband med framtida hälsotillstånd. Dels har naturligtvis skolresultatet betydelse för framtida utbildnings- och yrkeskarriär, men även den sociala och emotionella kompetensen har stor betydelse för levnadsvanor och livsstil. Andel elever (%) som är behöriga till gymnasieskolan åk 9 läsåret 2009/2010 Hjo 94,2 Riket 88,2 Källa: Skolverket I jämförelse med riket så har Hjo en högre andel elever som är behöriga till gymnasieskolan. Målområde 5: Miljöer och produkter Att systematiskt och långsiktigt arbeta för att minska antalet skador bland alla åldrar, i alla miljöer och situationer är av grundläggande betydelse för folkhälsan. Antal personer, 65 år och äldre, med höftledsfraktur Källa: VGR s vårddatabas Vega Fallskador bland äldre resulterar ofta i stort lidande och försämrad livskvalitet men också i samhälleliga kostnader för behandling och rehabilitering, vilket innebär att det finns stora ekonomiska och hälsorelaterade vinster av ett systematiskt förebyggande arbete. I rapporten Fallskador bland äldre i Västra Götaland förekomst och direkta kostnader framgår att den uppskattade kostnaden för fallskador bland invånare i Hjo, 65 år och äldre, uppgår till 6,9 miljoner årligen. Fixar-Malte är en service som riktas till alla hjobor över 67 år. Syftet är att undanröja risker och förebygga olyckor i det egna hemmet. Under 2010 utförde Fixar-Malte 146 uppdrag. Målområde 10: Matvanor och livsmedel Goda matvanor och säkra livsmedel är av stor betydelse för folkhälsans utveckling. Övervikt håller på att utvecklas till det dominerande problemet och följs av betydande överrisk för hjärt- och kärlsjukdomar, diabetes, ledsjukdomar och en del cancerformer. Övervikt bland tio- och femtonåringar Elevhälsan i Hjo mäter Body mass index (BMI) på 10- och 15-åringar. BMI används för att räkna fram kroppsvikt i förhållande till längd och på så sätt kan det avgöras om man har övervikt eller undervikt. 10-åringar med övervikt och fetma % 32 % 26 % Källa: Skolhälsovården, Hjo 15-åringar med övervikt och fetma % 15 % 21 % 22 % Källa: Skolhälsovården, Hjo År 2010 var 18 % av 10-åringarna överviktiga och 8 % hade fetma. Av dessa var 11 flickor och 12 pojkar. Av 15-åringarna var 18 % överviktiga och 4 % hade fetma. Av dessa var 10 flickor och 15 pojkar. Skolmatsakademin Hjo kommun är med i nätverket Skolmatsakademin i Västra Götaland som syftar till att ge barn och ungdomar en positiv attityd till mat och goda matvanor. Detta är en samverkan mellan skolan, kostenheten och Folkhälsorådet. En enkätundersökning om skolmaten har genomförts till följd av nätverkets samverkan. Enkätundersökning om skolmaten Som ett led i den fortsatta utvecklingen av skolmaten genomfördes under våren 2010 en gemensam Skolmåltidsenkät för Hjo, Tibro, Skövde, Mariestad och Törebodas skolor där elever i årskurs 3, 6 och 9 deltog. I jämförelse med deltagande kommuner gav Hjoeleverna ett gott betyg till både mat och restaurangmiljön. 80 % av Hjoeleverna i år 3, 51 % i år 6 och 54 % i år 9 tyckte att skolmaten var god 3 gånger i veckan eller oftare. De flesta eleverna var nöjda med skolrestaurangen som miljö (76 %). De tyckte att den var trivsam, luktade gott, att det var rent och fräscht, men också att den var bullrig. En majoritet av eleverna var nöjda med måltidspersonalens bemötande, mellan 66% och 82 %. Elevernas övriga matvanor visar att med åldern minskade de goda matvanorna som att äta frukt och frukost, medan de dåliga matvanorna ökade som att dricka läsk, äta godis, chips och liknande. HJO ÅRSREDOVISNING 2010

133 30 FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE Målområde 11: Tobak, alkohol, narkotika, dopning och spel Att begränsa alkoholens negativa effekter, minska tobaksbruket och arbeta för ett narkotikafritt samhälle har länge varit viktiga folkhälsofrågor. Att förebygga och skjuta upp ungdomars tobaksdebut är ett prioriterat område inom folkhälsoarbetet i Hjo kommun. Antirök- och snuskort erbjuds alla elever i årskurs 6-9. Genom att ta emot kortet förbinder sig eleven att vara tobaksfri och kan i gengäld vara med i utlottningar samt får billigare inträde till drogfria arrangemang. Antirök & snuskort höstterminen 2010 (Förra läsårets siffror inom parentes) Antal elever Har tecknat antirök- & snuskort Ej tecknat/återlämnat antirök- & snuskort År 6 87 (94) 86 (89) 1 (5) År 7 97 (110) 95 (100) 2 (10) År (119) 103 (116) 7 (3) År (123) 101 (116) 22 (7) Tot. 416 (446) 385 (421) 32 (25) Källa: Guldkroksskolan 93 % av eleverna i årskurs 6-9 innehar ett antirök- och snuskort vilket är mycket positivt. Däremot har det skett en ökning av antalet rökare och snusare i årskurs 9 från 5,7 % till 18 % sedan förra året. Bildtext: Elegant dassfönster, Måsen 2 HJO ÅRSREDOVISNING 2010

134 FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE 31 HJO ÅRSREDOVISNING 2010

135 32 FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE Personalredovisning Hjo kommun skall ha ett arbetsklimat som präglas av dialog och delaktighet, där medarbetare och chefer känner ansvar för och aktivt medverkar till att skapa en god arbetsmiljö och en effektiv verksamhet. Arbetsgivarpolitiken Arbetsgivarpolitik och personalfrågor är stora och viktiga delar av det kommunala uppdraget. Hjo skall vara en kommun som är attraktiv att leva och verka i. För detta krävs ett förhållningssätt och en organisation som främjar kommunens utveckling med brukarna i tydligt fokus. Kommunen som arbetsgivare skall präglas av ett arbetsklimat där alla medarbetare, oavsett arbetsuppgift eller position bidrar till dialog och delaktighet. Under 2010 har Hjo kommun arbetat utifrån sex områden, med uttalade intentioner inom varje område: 1. Organisation Hjo kommun eftersträvar en organisation som kännetecknas av tillgänglighet, service och ett gott bemötande. Arbetet ska organiseras för verksamhetens bästa och alla medarbetare ska få möjlighet att bidra med sin kunskap. Under 2010 har Hjo kommun arbetat med att implementera ett samverkansavtal enligt FAS 05. Arbetet har omfattat samtliga chefer, skyddsombud och arbetsplatsombud samt alla medarbetare. Syftet har varit att skapa förutsättningar för systematiskt arbetsmiljöarbete och medarbetarinflytande, för bättre resultat och verksamhetsutveckling. Medarbetarnas deltagande på arbetsplatsträffar utgör en viktig del i detta och är också ett värdefullt sätt att skapa delaktighet på arbetsplatsen. 2. Ledarskap Chefen ska utifrån verksamhetens behov ge medarbetarna förutsättningar för personlig och yrkesmässig utveckling. Samtliga chefer i Hjo kommun har under 2010 genomgått ett ledarutvecklingsprogram med inriktning på Det hälsofrämjande ledarskapet, där den centrala tanken är att kommunen skall vara en arbetsgivare som stöttar chefer och medarbetare i deras arbete med att skapa en hälsofrämjande arbetsplats. 3. Medarbetarskap Medarbetarna ska ha inflytande över sin arbetssituation och i det dagliga arbetet. Var och en ska utifrån sin individuella kompetens bidra till att verksamhetsmålen uppnås i enlighet med politiskt fattade beslut. Målsättningen för 2010 har varit att andelen medarbetare som trivs på arbetet skall öka. En viktig del i detta har varit arbetet med att tydliggöra och förankra kopplingen mellan medarbetarsamtal och lönesamtal samt de kriterier utifrån vilka arbetsinsatsen bedöms. Den planerade medarbetarenkäten kommer att genomföras under Kompetensförsörjning Hjo kommun ska ha en långsiktig kompetensförsörjning som säkerställer att verksamheten utvecklas i enlighet med politiska förutsättningar. Under 2010 har 26 personer gått i pension (34 under 2009). Sju personer har valt att stanna kvar i arbete efter 65 år. Valmöjlighet finns att vara kvar till och med 67 års ålder. Rekrytering under 2010 av tillsvidareanställningar och vikariat har skett med 65 tjänster. Barn och utbildning står för den största delen med 38 stycken. Vård och omsorg rekryterade 10 personer, Samhällsutveckling 5 och KSförvaltning 3. Lärare är den yrkeskategori inom vilken flest rekryteringar har skett. Internrekryteringar ingår inte i redovisningen. Nyrekryteringen har fungerat väl. 5. Arbetsmiljö Hjo kommun ska ge förutsättningar och verktyg för en god hälsa och en god arbetsmiljö. Det uttalade målet för 2010 har varit att frisknärvaron i Hjo kommun skall fortsätta att öka. Frisknärvaron under 2010 har förbättrats jämfört med Friskvård Avtal med Hjo gymnastikförening och Plaza hälsocenter löper tillsvidare. Från maj till och med september har i snitt 135 medarbetare per månad (2009:143) deltagit i kommunens projekt Cykla eller gå till jobbet. I kommunruset på Högaliden deltog 184 (2009:190) medarbetare. Företagshälsovård Hälsoprofiler har erbjudits alla tillsvidareanställda i Hjo kommun och 504 personer har deltagit under Efterföljande seminarier har genomförts under 2010 med start inom Vård och omsorg. Seminarierna har bland annat handlat om kost och motion. Projektet Tidig rehabilitering, som påbörjades 2009, har fortlöpt under 2010 och innebär att den medarbetare som under en sexmånadersperiod haft tre sjukdomstillfällen, skall genomföra samtal med företagshälsovården. Arbetsmiljöutbildning Som ett led i att utveckla det systematiska arbetsmiljöarbetet, SAM, har en utbildningsinsats påbörjats med inriktning på Bra arbetsmiljö, BAM. Utbildningen har vänt sig till samtliga chefer samt skyddsombud. Tre utbildningsdagar har genomförts tillsammans med Kinnekullehälsan under hösten HJO ÅRSREDOVISNING 2010

136 FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE Jämställdhet och mångfald Alla medarbetare ska behandlas likvärdigt. Mångfalds- och jämställdhetsfrågorna ska integreras i alla områden och genomsyra hela verksamheten. Hjo kommun arbetar aktivt med bemötandefrågor för att säkra att både medarbetare och brukare alltid blir bemötta med respekt. Kommunen har under 2010 deltagit i EU-projektet Värdegrund Väst i samarbete med organisationen TILLT. I detta arbete har kommunens Hälsoinspiratörer spelat en central roll och de har deltagit i ett flertal föreläsningar om mångfald, jämställdhet, diskriminering och etnicitet. Kommunen i siffror Antal anställda Antal tillsvidareanställda har minskat inom alla verksamhetsområden. Den största minskningen har skett inom Barn och utbildning och har sin grund i ett vikande elevunderlag. Det finns övervägande kvinnodominerade yrken inom kommunen och 84 % av de anställda är kvinnor, (2009:84 % och 2008: 82 %). på den satsning som gjorts för att stärka bemanningen under sommaren, bland annat på kommunens badanläggning, där många ungdomar varit anställda. Sysselsättningsgrad En politisk målsättning är att andelen ofrivilligt deltidsanställda ska minska. Detta mål är ännu inte uppfyllt, utan under 2010 har antalet heltidsanställningar minskat. Drygt 46 % har haft heltid 2010 (54 % under 2009). Glädjande är att de lägre sysselsättningsgraderna under 74 % har minskat Antal tillsvidareanställda samt förändringar i antal % 75-99% 100 % Barn- och utbildning Arbete och socialtjänst Barnomsorg Skolpersonal Vård och omsorg Samhällsutveckling Teknisk service Tillväxt (inkl Fritid/kultur) Ks- förvaltning Övriga (BEA) Summa Anställningsform 89 % av de arbetade timmarna i kommunen utfördes av månadsanställda vilket i princip är oförändrat jämfört med Arbetad tid Tabellen nedan visar antalet årsarbetare utifrån antalet närvarotimmar, oavsett anställningsform. Den är inte en redovisning av heltider. Syftet med tabellen är att visa utvecklingen över tid. För att beskriva antalet årsarbetare har antalet närvarotimmar dividerats med 1600* Barn och utbildning Vård och omsorg Samhällsutveckling KS-förvaltning * 1600 timmar har använts som mättal under ett flertal år och används som ett snitt på grund av olika heltidsmått i kommunen. Antal närvarotimmar i % utförda av timavlönade Barn- och utbildning Barnomsorg Skolpersonal Vård och omsorg Samhällsutveckling Ks- förvaltning Vård och omsorg är den verksamhet som har flest antal timanställda. Detta beror på att verksamheten bedrivs under årets alla dagar och ersättare behövs i de flesta fall. Även inom verksamhetsområdet Samhällsutveckling (Fritid/kultur) finns många timanställda. Ökningen där beror HJO ÅRSREDOVISNING 2010

137 34 FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE Fyllnads- och övertid Trots noggrann planering och schemaläggning kan fyllnads- eller övertid inte helt undvikas om Hjo kommun skall leva upp till brukarnas krav på service. I tabellerna nedan redovisas antal timmar för timtid, fyllnadstid och övertid. Antal timmar - Barn och utbildning Timtid Fyllnadstid Övertid Antal timmar - Vård och omsorg Timtid Fyllnadstid Övertid Organisation Kommunen har en organisation med tre beslutsnivåer; förvaltningschef, verksamhetsdrivande- och stabschefer och enhetschefer. Det totala antalet chefer uppgår till 31 personer. Tabellen nedan visar ett genomsnitt av ledartätheten, baserat på personalgruppernas storlek delat med antalet chefer inom respektive verksamhet. Ledartäthet (siffror inom parentes avser 2009) Tillsvidareanställningar Arbetsgivarföreträdare Per ledare/ snitt Barn och utbildning 236 (244) 11 (9) 21 (27) Vård och omsorg 333 (344) 7 (7) 47 (49) Samhällsutveckling 97 (99) 10 (8) 10 (12) KS-förvaltning 31 (30) 3 (3) 10 (10) Summa 697 (717) 31 (27) 22 (24) Antal timmar - Samhällsutveckling och KS-förvaltnig Timtid Fyllnadstid Övertid Inom Vård och omsorg har antalet extra timmar minskat under Den stora ökningen inom Samhällsutveckling och KS-förvaltning beror på snöröjningen. Åldersstruktur (Siffror inom parentes avser 2009) Medelåldern för kvinnor var 48 år (oförändrat) och för män 47 (49) år. Av 697 (717) tillsvidareanställda var: 51 (42) personer under 30 år. 142 (140) var mellan år, 179 (175) var mellan år, 225 (235) var mellan 50 och 59 år, 100 (125) var över 60 år. 40% 35% 30% 25% 20% Lönebildning Lön Lön är ett av arbetsgivarens mest effektiva styrmedel för att uppnå satta mål. Därmed ställs krav på arbetsgivaren att definiera vad som är en bra verksamhet och utifrån vilka kriterier som arbetsinsatsen bedöms. Lönen för kommunens anställda ses över en gång per år. Löneläge Kommunens löneläge överensstämde med omvärlden och inga könsrelaterade skillnader har påvisats års lönerevision gav i genomsnitt 2,37 % (4,0 % för 2009 och 2,63 % för 2008) i löneökning. Arbetsmiljö Antal tillsvidareanställda samt förändringar i antal Färdolycksfall Olycksfall Sjukdom Hot och våld S:a 0 0 (3) Vård och omsorg 5 (3) 6 (5) 0 9 (7) 20 Barn och utbildning Samhällsutveckling 3 (0) 3(3) KS-förvaltning (0) 1 (0) 2 Summa 8 (3) 9 (11) 1 (0) 10 (7) 28 (21) Tre tillbud har förekommit under % 10% 5% 0% Alla Barn och utbildning Vård och omsorg Samhällsutveckling Ks förvaltning HJO ÅRSREDOVISNING 2010

138 FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE 35 Sjukdomsrelaterad frånvaro Från och med 1 juli 2003 är samtliga arbetsgivare skyldiga att redovisa uppgifter om sjukfrånvaro i årsredovisningen. Det huvudsakliga syftet är att skapa ett material som är jämförbart över sektorgränser. Detta skall ske med hjälp av sju nyckeltal. (Siffrorna inom parentes är 2009 respektive 2008 års värden) 1. Den totala andelen sjukfrånvaro av sammanlagd ordinarie arbetstid var 5,70 % (5,90), (6,67) 2. Långtidssjukfrånvaro (mer än 60 dagar) var 55,10 % (58,42), (66,16) av den totala sjukfrånvarotiden 3. Andelen sjukfrånvarotid för kvinnor 6,19 %, (6,51), (7,39) 4. Andelen sjukfrånvarotid för män 3,55 %, (3,18), (3,37) 5. Sjukfrånvarotid för åldersgruppen 29 år eller yngre var 5,12 % (3,26), (3,25) 6. I åldersgruppen år var sjukfrånvarotiden 5,32 % (5,26), (6,12) 7. Åldersgruppen 50 år eller äldre har en sjukfrånvaro på 6,15 % (7,01),( 7,88) Slutsatserna som kan dras utifrån de sju redovisade nyckeltalen är att den totala sjukfrånvaron har fortsatt att minska inom kommunen både under 2009 och Den totala andelen sjukfrånvaro av sammanlagd ordinarie arbetstid, fördelat per verksamhetsområde (siffror inom parentes avser 2009 respektive 2008): Samhällsutveckling 4,95 %, (5,58), (5,03) Barn och utbildning 3,54 %, (4,05), (5,26) Vård och omsorg 7,50 %, (7,47), (8,67) KS-förvaltning 5,88 %, (2,08), (1,31) Sjukfrånvaron var nästan dubbelt så hög för kvinnor som för män inom kommunen. Se tabell nedan. Tabellen visar de tal som ligger till grund för de sju redovisade nyckeltalen Tabellen visar de tal som ligger till grund för de sju redovisade nyckeltalen Antal anst. Antal pers. Snitt årsarb. Tillgänglig arb. tid Total sj. frånv. % av tillg. arb. tid Timmar sj. tillf. 60 dag el. mer % av tot. sj.frånv. 60 dag. el. mer Ålders-grupp , , , , , ,57 Total , ,10 Kön Kvinnor , ,74 Män , ,26 Total , ,10 HJO ÅRSREDOVISNING 2010

139 36 VERKSAMHETSBERÄTTELSE HJO ÅRSREDOVISNING 2010

140 VERKSAMHETSBERÄTTELSE 37 Verksamhetsberättelse Här redovisas de verksamheter som bedrivits inom Hjo kommunkoncern under Inom varje verksamhet beskrivs det ekonomiska utfallet, viktiga händelser, nyckeltal och framtidstankar. Demokrati - kommunfullmäktige och 38 kommunstyrelsen Miljö- och bygglovnämnden 40 inkl. miljö- och bygglovshandläggning Kommunstyrelsens förvaltning 42 Barn och utbildning 44 Arbete och socialtjänst 48 Vård och omsorg 50 Samhällsutveckling Tillväxt 54 Teknisk service 58 Taxefinansierad verksamhet Vatten och avlopp (VA) 60 Renhållning 63 Kommunala bolag 64 Bildtext: Elegansen i dasslockens utformning antyder att det inte var vem som helst som satt här! HJO ÅRSREDOVISNING 2010

141 38 VERKSAMHETSBERÄTTELSE Demokrati - kommunfullmäktige och kommunstyrelsen Området omfattar kommunens politiska verksamhet, dvs. kommunfullmäktige, revision, valnämnd, miljöoch bygglovnämnd samt kommunstyrelsen med utskott. Inom politikområdet ingår förutom arvoden m.m. till politiker även kostnader för sakkunniga biträden till revisionen, partistöd och överförmyndarverksamhet. Kommunfullmäktige är kommunens högsta beslutande organ. Fullmäktige är den enda direktvalda församlingen och består av 33 ordinarie ledamöter och 20 ersättare. Under fullmäktige återfinns organisatoriskt även valnämnd, kommunrevision och överförmyndare. Kommunstyrelsen är kommunens högsta verkställande organ och dess ledamöter väljs av kommunfullmäktige. Kommunstyrelsen består av 15 ledamöter och lika många ersättare. Under kommunstyrelsen lyder fyra beredande utskott: Allmänna utskottet, barn- och ungdomsutskottet, omvårdnadsutskottet samt tekniska utskottet. Viktiga händelser ¾ Valnämnden har under året arbetat med planering och genomförande av 2010 års allmänna val till riksdag, region- och kommunfullmäktige. De 33 mandaten i fullmäktige fördelades till Moderaterna (9), Folkpartiet (4), Centerpartiet (3), Kristdemokraterna (2), Socialdemokraterna (10), Miljöpartiet (3), Vänsterpartiet (1) och Sverigedemokraterna (1). Michael Kihlström (KD) valdes till fullmäktiges ordförande. Vidare som ett resultat av de allmänna valen har 22 nya ledamöter valts in i kommunens politiska grupperingar. Antalet förtroendevalda uppgår efter valet till 76 stycken. Tjugofyra politiker har fasta arvoden och resterande sammanträdesersättning. Kommunstyrelsens ordförande är enligt kommunstyrelsens reglemente kommunalråd och ägnar hela sin arbetstid åt uppdrag för kommunen. Sammantaget uppgår de fasta arvodena till 3,4 årsarbetare. Kommunstyrelsens femton ledamöter består av fem Moderater, däribland kommunstyrelsens ordförande Catrin Hulmarker, fem Socialdemokrater, två från Folkpartiet, en från vardera Centern, Kristdemokraterna och Miljöpartiet. ¾ Under året har fullmäktigeberedningen för utvecklingsfrågor gjort en översyn av den nya organisationen. Arbetet har resulterat i ett antal förändringar i den politiska organisationen. Bland annat införs ett nytt utskott från och med kommande mandatperiod, individutskottet, som ansvarar för alla individärenden. Vidare övergår miljö- och bygglovsnämnden till bygglovnämnd då miljötillsynen, enligt beslut i kommunfullmäktige, flyttats över till kommunalförbundet Miljösamverkan Östra Skaraborg. Likaså har beredningens arbete lett till justeringar i reglemente för arvoden till de förtroendevalda. ¾ Beslut om att inrätta ett individutskott för beredning av individärenden. Framtid ¾ Arbete för att effektivisera och förbättra administrationen i Hjo kommun kommer att genomföras under Kommunfullmäktige ska bland annat besluta om riktlinjer för Hjo kommuns styrdokument och Kommunstyrelsen om en omfattande dokumenthanteringsplan. ¾ 2011 kommer omval till landstingsfullmäktige i Västra Götalands län att genomföras, varvid valnämnden startar upp på nytt och administrerar valet. Ekonomisk utvärdering Jämförelse med föregående år I 2010 års budget ingår en omställningsbudget om 5,9 mkr. Medel ur denna budget har intecknats, men redovisats där kostnaden uppstått i verksamheten. Hantering av dessa medel beslutades vid kommunfullmäktiges sammanträde (Kf 46) och skrivelse benämnd Avvikelser i 2010 års budget beskriver plan för hantering av omställningsbudgeten under Kostnader finansierade med dessa medel har bokförts där kostnaden uppstått i verksamheten enligt god redovisningssed. Tilläggsbeslut kopplat till omställningsbudgeten togs vid kommunstyrelsens sammanträde 15/ (Ks 209). Tilläggsbeslutet avsåg ytterligare medel för snöröjningsarbete. Vid sammanträdet i kommunfullmäktige den beslutades att åter införa ersättning i Kommunfullmäktige. Av det skälet är arvodesnivån något lägre under 2010 jämfört föregående år. Intäkten utgörs av statsbidrag kopplat till valnämndens arbete under såväl 2009 (EU-val) som 2010 års allmänna val. ¾ Det nya kommunalförbundet för miljöfrågor startade under hösten ¾ Beslut har tagits om att utvidga samordningsförbundet Hjo-Ti-Borg fr.o.m HJO ÅRSREDOVISNING 2010

142 VERKSAMHETSBERÄTTELSE 39 Resultaträkning Tkr Utfall 2009 Utfall 2010 Budget 2010 Budgetavvikelse 2010 Intäkter Personalkostnader Övriga kostnader Nettokostnad Helårsprognos 2010 beräknad 31/ Not: I kommunbidraget för 2009 ingick tkr som en central reserv. I 2010 års budget ingår en omställningsbudget om 5,9 mkr. Jämförelse med årets budget Den positiva avvikelsen om cirka 5,9 mkr för innevarande år jämfört med budget beror på att resurser som finansieras via omställningsbudgeten om 5,8 mkr kostnadsförs i den verksamhet där kostnaden uppstår. Därutöver har personalkostnaderna blivit ungefär 200 tkr lägre än budgeterat. Jämförelse med årsprognos i delårsbokslutet I huvudsak stämmer prognosen i samband med delårsbokslutet väl överens med det slutliga utfallet för Små poster i kommunfullmäktiges verksamhetsansvar har något lägre kostnader än den bedömning som gjordes i samband med delårsbokslutet. Resultaträkning per verksamhetsområde Tkr Demokrati varav Kommunfullmäktige Valnämnd Revision Överförmyndare Övrigt* varav Kommunstyrelsen varav Miljö och bygglovnämnd Politikområdets nettokostnad Utfall 2008 * I posten övrigt ingår omställningsbudget, kommunalt partistöd, borgerliga förrättningar och arvoden m.m. Utfall 2009 Utfall 2010 Verksamhetsmått Tkr Kommunfullmäktige Antal fullmäktigesammanträden Antal inlämnade motioner Antal inlämnade interpellationer Antal inlämnade frågor Nettokostnad per inv Procentuell andel av driftsbudgeten 0,5 % 0,5 % 2,0 % (0,5 %) Kommunstyrelsen Antal KS-sammanträden Antal politiker i Hjo Politiker per inv. 9,54 9,51 9,50 Nettokostnad per inv Procentuell andel av driftsbudgeten 1 % 1 % 1 % Not: Kommunfullmäktiges budget 2010 innehåller en omställningsbudget om 5,8 mkr. Denna budget stör jämförelse med tidigare år. Exkluderas omställningsbudgeten om 5,8 mkr blir andelen av driftsbudgeten som tidigare år 0,5 %. Utfall 2008 Utfall 2009 Utfall 2010 HJO ÅRSREDOVISNING 2010

143 40 VERKSAMHETSBERÄTTELSE Miljö- och bygglovnämnden inkl. miljö- och bygglovshandläggning Miljö- och bygglovnämnden svarar för tillsyn och myndighetsutövning av bygglov, tillsyn landsbygd miljöoch hälsoskydd samt livsmedel. Verksamheten styrs i hög grad av gällande lagstiftning som plan- och bygglagen,miljöbalken samt livsmedelslagsstiftningen. Miljö- och bygglovnämndens förvaltning ingår i kommunstyrelsens förvaltning. I årsredovisningen redovisas nämnd och miljö- bygglovenhet gemensamt. Viktiga händelser och framtid ¾ Miljönämnden Östra Skaraborg bildar från och med 2011 ett kommunalförbund för kommunerna Hjo, Tibro, Skövde och Falköping och som en följd av detta kommer miljö- och bygglovnämnden den nya mandatperioden övergå till en bygglovnämnd. ¾ Ny lagstiftning gällande strandskydd och den nya PBL-lagen som träder kraft i maj 2011 kommer att påverka verksamheten. ¾ Införandet av ett nytt ärendesystem har gjort att rättsäkerheten ökar. Systemet kommer också att underlätta arbetet med den nya lagstiftningens krav på utökad granskning, tillsyn och registerhållning. Ekonomisk utvärdering Miljö- och bygglovnämndens utfall visar ett mindre underskott. Bygglovhandläggningen redovisar ett underskott på 189 tkr. De främsta orsakerna är lägre intäkter för bygglov och ökade kurs-/introduktionskostnader för personalen på grund av införandet av nytt ärendesystem. De ökade kostnaderna för introduktion och kurser påverkade även konsultkostnaderna. Miljöhandläggningen redovisar ett överskott på ca 13 tkr främst beroende på att budgeterade kostnader för MÖS inte förbrukats samt att budgeterade intäkter visar ett underskott på bara ca 17 tkr. Jämförelse med föregående år Kostnaderna ligger något högre än föregående år, en liten kostnadsökning som visat sig år från år. Utfallet för bygglovhandläggningens intäktssida har minskat med 150 tkr. Flera faktorer har spelat in; sviterna efter lågkonjunkturen 2010, redovisade interna intäkter Sigghusberg, bygglov stora projekt under För miljöhandläggningen har intäkterna ökat med ca 265 tkr beroende på att många nya inspektioner, främst på landsbygden, har genomförts under Kostnaden för miljösamarbetet stannade 2009 på 1134 tkr att jämföra med 2010 års kostnader på 1832 tkr. Skillnaden beror till största delen på personalkostnader/bemanning i samband med övergången till MÖS. Jämförelse med årets budget Utfallet har varit något högre än budget för miljö- och bygglovnämnd. Bygglovhandläggningen redovisar ett underskott på 189 tkr gentemot budget vilket främst beror på minskade intäkter, återförda interna intäkter på 25 tkr, ökade kurs, introduktionskostnader samt nytt ärenderegistreringssystem. Miljöhandläggningens redovisning följer i stora drag budget med något mindre kostnader och intäkter, än vad som budgeterats. Jämförelse med årsprognos i delårsbokslutet Prognosen för nämnden har varit enligt budget, men utfallet blev ett underskott på 3 tkr. För bygglovhandläggningsprognosen beräknades ett underskott på 50 tkr, tillkommande kurs och introduktionskostnader har varit svåra att beräkna liksom återföringen av interna intäkter. HJO ÅRSREDOVISNING 2010

144 VERKSAMHETSBERÄTTELSE 41 Resultaträkning - Nämnden Tkr Utfall 2009 Utfall 2010 Budget 2010 Budgetavvikelse 2010 Intäkter Kostnader Nettokostnad Helårsprognos 2010 beräknad 31/ Resultaträkning - Handläggning Tkr Utfall 2009 Utfall 2010 Budget 2010 Budgetavvikelse 2010 Intäkter Kostnader Nettokostnad Helårsprognos 2010 beräknad 31/ Resultaträkning per verksamhetsområde Tkr Bygglov Miljö Totalt Utfall 2008 Utfall 2009 Utfall 2010 Verksamhetsmått Tkr Handlagda ärenden bygglov 173* 132** 99** *Uppgifter från bokslut (Stadsarkitektens ärenden ej medräknade) ** Diarieförda ärenden MBN Utfall 2008 Utfall 2009 Utfall 2010 Bildtext: Välordnat tvåhåls, Måsen 2 HJO ÅRSREDOVISNING 2010

145 42 VERKSAMHETSBERÄTTELSE Kommunstyrelsens förvaltning Kommunledningen inklusive stabsfunktion ger strategiskt stöd och service till politiken och förvaltningen. Staben innefattar ekonomi, information, IT, kansli och personal. Utöver detta finns även projekt för utveckling, internationella frågor samt säkerhetsarbete. Kommunledningen inklusive stabsfunktionen ger strategiskt stöd och service till kommunstyrelsen i dess berednings- och beslutsprocesser, samt säkerställer att fattade beslut genomförs. Kommunstyrelsens förvaltning svarar för ledning, styrning, uppföljning och kontroll av den samlade verksamheten i Hjo kommun. Kommunstyrelsen samverkar med andra kommuner inom Avfallshantering Östra Skaraborg (AÖS), Miljönämnden Östra Skaraborg (MÖS) och Räddningstjänsten Östra Skaraborg (RÖS). RÖS är den största verksamheten och omsluter ungefär 5 mkr. Därutöver finns medlemsavgifter till bland annat Sveriges kommuner och Landsting (208 tkr), Kommunalförbundet Skaraborg där kommunen betalar 31,25 kr per invånare varav 2 kr avser VästKom. Vidare inryms medfinansiering till Skaraborgs tillväxtprogram om cirka 310 tkr. Andra avgifter är Vätternvårdsförbundet och SmåKom. EU-relaterade medlemsavgifter är bland annat Leaderavgiften om ungefär (230 tkr) och avgiften till West Sweden AB i Göteborg (47 tkr). Budgetmässigt återfinns också funktionerna internationell samordning och säkerhetssamordning. KS projekt avser i huvudsak stadsutvecklingsprojekt under ledning av PG Ylander. Samarbete finns med Tre trästäder där Nora och Eksjö kommuner ingår. Viktiga händelser ¾ En styrgrupp och projektgrupp i staben arbetar med implementering av valfrihet inom äldreomsorgen. ¾ Förvaltningen arbetar med att ta fram och underhålla en tillgängliglighetsdatabas. I databasen ska kommunens fastigheter och offentliga miljöer matas in utifrån ett tillgänglighetsperspektiv. Databasen ger kommunen möjlighet att snabbt identifiera och åtgärda enkelt avhjälpta hinder. ¾ Arbetsmiljöverket har under året genomfört inspektion och godkänt kommunens plan för det systematiska arbetsmiljöarbetet. Arbetet med att ta fram en jämställdhetsplan pågår. ¾ Ett nytt affärssystem har införts under året. Projektet avslutas under våren Nytt avtal har tecknats med leverantör av scanning av leverantörsfakturor. ¾ Ny teleoperatör har upphandlats och implementerats i förvaltningen. En uppgradering av telefonväxeln har genomförts. ¾ Arbetet med ett nytt intranät har påbörjats och kommer att fortsätta under Framtid ¾ Rekrytering av ny kommunchef slutförs under våren ¾ Kommunen satsar på att förbättra servicen till medborgarna genom att skapa ett servicecenter i Stadshusets entréplan. Servicecenter är det första våra besökare ska möta innanför dörrarna till Stadshuset. Bakom disken ska det finnas personal med bred allmänkunskap om den kommunala verksamheten. ¾ Säkerheten i Stadshuset ses över med stöd av Myndigheten för säkerhet och beredskap (MSB). ¾ Det hälsofrämjande arbetet fortsätter med både förebyggande och hälsofrämjande insatser. ¾ Arbetet fortsätter med att modernisera och energieffektivisera kommunens IT. Under våren 2011 rekryteras ny IT-chef. ¾ Hjo kommun har tillsammans med fyra Skaraborgskommuner, Habo kommun och Södra Älvsborgs Räddningstjänst påbörjat ett projekt med namnet Ad Acta. Syftet med projektet är att etablera förutsättningar för en kontinuerlig utveckling av medborgarnära tjänster och effektivisera ärendehanteringssystemet. ¾ Ledarskapet är en viktig del i kommunens arbetsgivarpolitik. I syfte att stärka kommunens ledare har en ledarskapsutbildning i hälsofrämjande ledarskap genomförts för samtliga chefer. Att skapa en hälsofrämjande arbetsplats är ett annat område som kommunen lägger stort fokus på. HJO ÅRSREDOVISNING 2010

146 VERKSAMHETSBERÄTTELSE 43 Resultaträkning Tkr Utfall 2009 Utfall 2010 Budget 2010 Budgetavvikelse 2010 Intäkter Personalkostnader Övriga kostnader Nettokostnad Helårsprognos 2010 beräknad 31/ Ekonomisk utvärdering Jämförelse mot föregående år Intäkterna är något lägre jämfört med motsvarande period föregående år. Detta beror på den återbetalning om 494 tkr i medlemsavgifter till kommunerna som SKL beslutade om innan sommaren Att personalkostnadsnivån under 2009 överstiger årets nivå beror framförallt på det personalärende om cirka 2 mkr som uppstod under Denna effekt ses också i nedanstående tabell under verksamhetsområdet kommunledning där utfallet i år understiger föregående års utfall. Jämförelse mot årets budget Intäkterna är något lägre jämfört med den budgeterade nivån. I huvudsak förklaras detta av att KS Projekt, Stads- utveckling, stäms av vad som avser drift och vad som avser investering i samband med årsbokslutet. Denna avstämning är budgeterad som intern intäkt. Personalkostnaderna är något lägre än en linjär budgetering, vilket delvis beror på föräldraledigheter, tillfällig nedsättning i tjänst m.m. Vissa vakanser har under period ersatts med externt stöd och/eller inneburit rekryteringsinsatser vilket istället ökat kostnaderna något under posten övriga kostnader. Jämförelse mot årsprognos i delårsbokslutet Det slutliga utfallet för 2010 avviker marginellt mot den helårsprognos som redovisades i delårsbokslutet. I delårsbokslutet bedömdes KS Projekt, Stadsutveckling avvika med 385 tkr. Denna avvikelse blev slutligen -175 tkr, vilket är 210 tkr bättre än tidigare bedömning. Den förbättring i övrigt som skett från delårsbokslutet beror i huvudsak på lägre personalkostnader. Resultaträkning per verksamhetsområde Tkr Kommunledning KS Samverkan Stab KS Projekt Totalt Utfall 2008 Utfall 2009 Utfall 2010 Verksamhetsmått Nettokostnad per inv Procentuell andel av driftbudgeten 6,0 8,2 7,9 Utfall 2008 Utfall 2009 Utfall 2010 HJO ÅRSREDOVISNING 2010

147 44 VERKSAMHETSBERÄTTELSE Barn och utbildning Barn och utbildning är indelat i fyra verksamhetsområden: Barn och utbildning gemensamt som omfattar övergripande kostnader för verksamheten så som ledningsorganisation och facklig verksamhet. Barnomsorg omfattar förskole-, dagbarnvårdar- samt fritidshemsverksamhet. Grundskola inkl. förskoleklass som även inkluderar kommunens grundsärskola, elevhälsa, stödorganisation och skoladministrationen. Gymnasie- och vuxenutbildningen inklusive SFI svenska för invandrare. Viktiga händelser och framtid ¾ Barn och utbildning står inför den största förändringen på skolområdet på mycket länge. Ny skollag, nya läroplaner, nya kursplaner och ett helt nytt betygssystem skall införas. För att genomföra detta professionellt gäller det att kombinera flera olika insatser. Målet är att samtliga barn och elever ska få lärande och undervisning som utgår från de nya styrdokumenten samt att implementeringsarbetet ska kvalitetssäkras. ¾ Det politiska målet är att läroplanerna och kursplanerna ska vara väl förankrade hos samtliga lärare i förskola/ skola/förskoleklass/fritidshem i Hjo kommun. Beredskapen är god när det gäller att hantera detta, framförallt när det gäller egen kompetens. För att kvalitetssäkra implementeringsarbetet har implementerare som kan förankra och sprida kunskaperna på bred front i hela organisationen utbildats. Tid och resurser har avsatts för att involvera användarna i ett tidigt skede i processen. Personalen som skall genomföra arbetet kommer dessutom behöva praktisk träning och återkoppling. Fortlöpande stöd och vägledning av god kvalitet är förstås en förutsättning för att lyckas. ¾ Nästa stora utmaning är det ökade trycket på organisationen när det gäller elever i behov av särskilt stöd. Vi ser ett ökande antal barn med handikapp och diagnoser som kräver särskilda och skräddarsydda lösningar för att fungera bra. Med ett förhållningssätt som är inkluderande klarar vi allt fler inom den egna kommunen. Med målmedvetet arbete och en systematisk höjning av kompetensen är vår strävan att inga elever skall behöva placeras vid specialskolor i andra kommuner, utan erbjudas undervisning efter sina behov och förutsättningar i sin egen skola. ¾ I den enkät som Folkhälsoinstitutet gjort i alla Sveriges kommuner visar det sig att Hjo - eleverna i åk 6 och åk 9 har stora bekymmer med sin psykiska hälsa. För att möta och förebygga inleds nu ett mentorsprojekt för att stödja barns psykiska hälsa och skolframgång. Detta tillsammans med forskaren, Petri Partanen. Gensvaret hos personalen har varit stort och det visar på att man tar problemen på största allvar och är beredda att satsa viktig fortbildningstid för att öka sitt kunnande och sin kompetens. ¾ I augusti startades en ny förskola i kommunen, I Ur & Skur Ute, i egen regi. Förskolan bygger på utomhuspedagogik och grundar sig i Friluftsfrämjandets koncept I Ur och Skur. Intresset från föräldrar har varit stort och för tillfället går ca. 15 barn i förskolan. ¾ Tydlig fokus ligger just nu på området Yrkesinriktad gymnasial vuxenutbildning. Ett väl etablerat och fungerande samarbete mellan kommunerna i vårt närområde har gjort att utbudet av utbildningar ökat markant. ¾ Sedan 2002 utser Lärarförbundet årligen Sveriges bästa skolkommuner. Rankningen bygger på fjorton olika kriterier. Allt från lärartäthet till andel barn i förskolan och elevernas resultat i årskurs 9. Lärarförbundet offentliggör de 15 bäst placerade kommunerna under året samt årets skolförbättrare, alltså den kommun som klättrat mest på listan sedan föregående år. Hjo kommun blev Skaraborgs skolförbättrare Man förbättrade sin placering från 188:e till 90:e plats i Sverige. HJO ÅRSREDOVISNING 2010

148 VERKSAMHETSBERÄTTELSE 45 Resultaträkning Tkr Utfall 2009 Utfall 2010 Budget 2010 Budgetavvikelse 2010 Intäkter Personalkostnader Övriga kostnader Nettokostnad Helårsprognos 2010 beräknad 31/ Ekonomisk utvärdering Resultatet för verksamheten är ett underskott med 1,5 mkr. Största delen av avvikelsen återfinns främst inom Grundskolan och år 7-9 samt stödorganisationen. Även gymnasie- och vuxenutbildningen visar ett negativt resultat. Utav underskottet finns 0,9 mkr intecknat hos kommunstyrelsens omställningsbudget för Det ytterligare underskottet på 0,6 mkr förklaras av att ett par elever med särskilda behov flyttat tillbaka till skolan i Hjo efter att ha varit placerade i annan kommun. Vi har därvid fått anställa ytterligare personer med specialkompetens vilket vi alltså inte hade med i årets budget. Motsvarande överskott kan återfinnas i IFO- budgeten då deras kostnader minskar av samma anledning. Jämförelse med föregående år Nettokostnaderna har jmf med föregående år ökat med 0,6 mkr. Intäkterna har jmf föregående år ökat med 1,8 mkr främst beroende på extra statsbidrag för yrkesinriktad gymnasial vuxenutbildning där motsvarande kostnad återfinns för köp av vuxenutbildningsplatser i andra kommuner samt ökade personalkostnader i vår egen verksamhet. Även ökade anslag pga. att man inom grundskolan sökt och beviljats statliga medel för bl.a. Mentorskapsprojektet, mattesatsning, Comenius samt Läsa, skriva och räkna projektet. Överskott på intäktssidan förklarar till viss del med underskottet på personalkostnadssidan. Personalkostnadsökningen med ca 300 tkr förklaras med den generella lönepåslaget. Totalt sett har personalkostnaderna inom både barnomsorgen samt grundskolan minskat, för barnomsorgens del beror det på avskaffandet av Hallengrenresursen och för Grundskolans del beror minskningen på minskat elevunderlag. Dock har stödorganisationen fortsatt att öka. De övriga kostnaderna har ökat med 2,3 mkr vilket beror på köp av fler platser på yrkesinriktade gymnasiala vuxenutbildningar samt att en ny enskild förskola öppnats och en ökning av familjer som nyttjar vårdnadsbidrag. De interna kostnaderna har ökat med 0,5 mkr, vilket främst beror på ökade kostnader så som hyra, mat och tillsynsavgifter. Jämförelse med årets budget Utfallet för 2010 är ett negativt resultat med 1,5 mkr, utav dessa är 0,9 mkr intecknade hos kommunstyrelsens omställningsbudget. Största delen av underskottet återfinns på personalkostnadssidan. Intäkterna avviker positivt med totalt 4,2 mkr. 1,8 mkr av dessa är specialdestinerade statsbidrag avseende yrkesinriktad gymnasial vuxenutbildning. Motsvarande post återfinns under övriga kostnader i form av köp av verksamhet/platser i andra kommuner samt även på personalkostnadssidan då ytterligare tjänst tillsatts. Övriga intäkter förklaras av medel sökta för projekt så som Comenius, Läsa, skriva och räkna, matteprojekt, mentorskaps projekt samt ersättning för lärarlyftet och AMS tjänster. Till dessa projektrelaterade intäkter finns motsvarande personalkostnad. Personalkostnaderna avviker negativt med 3,4 mkr. Barn och utbildning gemensamt visar ett överskott med 0,2 mkr pga. vakans inom ledningsorganisationen. Personalkostnaderna inom barnomsorgen visar på ett överskott om 0,2 mkr där förskolan, dagbarnvårdarverksamheten pga. en pensionsavgång samt att barn antalet minskat något i Korsberga vilket gjort att hela anslaget inte lagts ut. Skolbarnsomsorgens negativa avvikelse om 0,36 mkr beror på ett pågående personalärende. Grundskolan visar ett underskott om sammantaget 3,4 mkr. Underskottet återfinns främst inom år 7-9 samt stödorganisationen. Stor del av underskottet härrör till överskottet på intäktssidan då projekten genererat ökade personalkostnader samt även lösen av förtida pensionskostnader. Vissa delar av underskottet finns intecknade hos kommunstyrelsens omställningsbudget som återfinns under området Demokrati. Gymnasie- och vuxenutbildningen visar ett underskott om 0,4 mkr, delar återfinns på intäktssidan i form av statsbidrag för yrkesinriktad vuxenutbildning och övrigt beror på fler elever inom IV varpå förstärkningar gjorts under hösten inom detta område. Övriga kostnader avviker negativt med 2,3 mkr. 1,3 mkr avser kostnader för köp av verksamhet inom vuxenutbildningen och täcks av statsbidrag enligt ovan. Under året har det tillkommit fler interkommunala elever än vad som avsatts i budget samt även ytterligare elever inom interkommunal gymnasial särskola. Övrig kostnadsavvikelse förklaras av fler utbetalda vårdnadsbidrag än budgeterat. Budgeterad utbetalningsnivå motsvarar 11,67 utbetalningar/månad. Faktiska utfallet har varit 18,29 utbetalningar/månad. Kontot för skolskjutsar visar i dagsläget ett överskott vilket, uppväger delar av underskottet. De interna kostnaderna visar ett underskott till följd av ökade kostnader för skolmåltiderna. HJO ÅRSREDOVISNING 2010

149 46 VERKSAMHETSBERÄTTELSE Jämförelse med årsprognos i delårsbokslutet Prognosen för helåret 2010 var ett underskott om 1,4 mkr, utfallet blev 1,5 mkr. Sett till respektive verksamhetsområde är den stora skillnaden att barnomsorgen har ett bättre resultat än prognosen, främst pga. att alla resurser inte lagts ut inom barnomsorgen i Korsberga och att den tillfälliga förskola Villa Villekulla uppvisar överskott. Däremot har grundskolans resultat försämrats under höstterminen och det beror i första hand på att man anställt ytterligare personal inom stödorganisationen för att möta ett ökat behov. Största delen av underskottet kan härledas till personalkostnader. Övriga verksamhetsområden stämmer väl överens med prognosen. Resultaträkning per verksamhetsområde Tkr Barn och utbildning gemensamt Barnomsorg Grundskola inkl. förskoleklass Gymnasieskola och vuxenutbildning Totalt Utfall 2008 Utfall 2009 Utfall 2010 Resultaträkning per verksamhetsområdet Barn och utbildning gemensamt omfattar övergripande kostnader för verksamheten (ledningsorganisation, facklig verksamhet samt gemensamma kostnader för stabsfunktionen). Att kostnaderna har ökat beror främst på att man under året utökat ledningsorganisationen. Barnomsorgen omfattar förskole-, dagbarnvårdar- samt fritidshemsverksamhet, enskilda förskolor samt gemensam administration. Förändringen mellan åren förklaras av införandet av vårdnadsbidrag, allmän förskola för 3 åringar, avskaffandet av Hallengrenresursen samt att en ny enskild förskola med Ur och Skur inriktning öppnat. Grundskolan omfattas av förskoleklass, grundsärskola, elevhälsa samt stödorganisation. Kostnadsökningen de senaste 3 åren har varit relativt oförändrad. Tilldelningen enligt resursfördelningen har inneburit en minskning av personal med ca 5,6 tjänster. Anledning till att personalkostnaderna totalt sett inte har minskat beror på ökade behov inom stödorganisationen. Idag har 6 % av alla elever inom grundskolan någon form av stöd från stödorganisationen. Även elever med tyngre diagnoser väljer idag att vara kvar i ordinarie verksamhet, därav få placeringar av barn inom individ- och familjeomsorgen där budget för detta finns avsatt. Förändringen inom gymnasie-, gymnasiesär- och vuxenutbildningen förklaras av ökade intäkter pga. ytterligare statsbidrag till vuxenutbildningen. Kostnaderna för interkommunalt gymnasium är relativt oförändrat mellan , färre elever men dyrare program. Kostnadsökningen de senaste 10 åren har inneburit en ökning om 56 % elev förändringen motsvarande tidsperiod har ökat med 11 %. Verksamhetsmått Utfall 2008 Förskola; antal inskrivna barn Fritidshem; antal inskrivna barn Grundskola inkl. förskoleklass Gymnasieelever Gymnasiesärskola Komvux Särvux SFI Utfall 2009 Utfall 2010 Budget 2010 Bildtext: Klassisk klädhängare, Måsen 2. HJO ÅRSREDOVISNING 2010

150 VERKSAMHETSBERÄTTELSE 47 HJO ÅRSREDOVISNING 2010

151 48 VERKSAMHETSBERÄTTELSE Arbete och socialtjänst Området omfattar Socialtjänstens Individ- och familjeomsorg samt Arbetsmarknadsenhet. Individ- och familjeomsorgen regleras främst genom bestämmelserna i Socialtjänstlagen och Socialtjänstförordningen. Arbetsmarknadsenheten, AME, är kommunens organ för samordning av de arbetsmarknadspolitiska insatser som Hjo kommun ansvarar för. Inom AME bedrivs arbetslivsinriktade rehabiliteringsinsatser för enskilda i samverkan med Försäkringskassan, Primärvården och Arbetsförmedlingen. Viktiga händelser & Framtid ¾ Behandlingsgruppens arbete med nationella riktlinjer för missbruk samt riktlinjer i samverkan med RISprojektet, har varit resurskrävande och är en kvalitetssäkring av arbetsområdet. ADAD, ASI, Audit och Dudit, som är screening/bedömningsinstrument när det gäller alkohol och droger, har ytterligare implementerats samt att utbildning inom haschprogrammet genomförts. Nationell baskurs i missbruk har genomgåtts av flera medarbetare. Kompetensstödjare har också utbildats som löpande ska implementera nationella riktlinjer inom kommunen. Handlingsplan för våld i nära relationer fastställdes under våren. En gemensam socialjour infördes 1 september och är en kvalitetssäkring av verksamheten. Grundkurs i samarbetssamtal har genomförts samt att utvecklingsarbetet med Hjo-modellen fortsätter. Implementeringsarbetet med BBIC fortsätter enligt planering. ¾ Ekonomigruppens arbete med riktlinjer för ekonomiskt bistånd har avslutats under våren vilket bidragit till tydlighet och större rättssäkerhet. Handläggarna har deltagit i flera utbildningar/konferenser inom metod/ utveckling, som kommer att följas upp genom djupare ärendegranskningar under våren Arbetsbelastningen har under året varit relativt hög med anledning av ett ökande antal inkomna ärenden under året. En minskande arbetslöshet är dock ingen garanti för minskande kostnader för försörjningsstöd då arbetsmarknaden förändras och vår målgrupp av olika skäl ofta står långt från arbetsmarknaden med en utdragen återhämtningstid. ¾ Ungdomssituationen resulterade i att samarbetsprojektet Fjädern för ungdomar mellan år startades under hösten 2010 med syfte att stödja de som står längst från arbetsmarknaden genom regelbundna individuella och gemensamma aktiviteter som motiverar till förändring. LYFT- projektet har genomförts, som innebar att kommunen anordnade ett 20-tal praktikplatser inom kommunens verksamheter för att skapa kompetensutveckling och praktik. Fortsatt avtal med Arbetsförmedlingen kring FAS-3 har tecknats för Detta gäller de som ingår i jobb- och utvecklingsgarantin vilket innebär att personer som är utförsäkrade från A-kassan erbjuds aktiviteter och utredning av arbetsförmåga m.m. för att kunna återgå till arbetsmarknaden eller annan verksamhet. Arbetsmarknadsenheten kommer under 2011 att ytterligare arbeta med att tillsammans med samverkanspartners anpassa verksamheten till nuvarande och framtida behov för kommunens invånare. ¾ Öppenvårdsverksamheten Dialogen har under 2010 tydligare marknadsfört sina servicetjänster och därmed ökat inflödet vilket ytterligare fokuserar på förebyggande arbete. En grupp för unga föräldrar och en pappagrupp har erbjudits tillsammans med Komet- utbildning för föräldrar 3-11 år. Ungdomsmottagningen har genomfört ett flertal rådgivande samtalsserier och en ungdomsgrupp för livsstil och hälsa. Arbetet med medling vid brott pågår. Pensionsavgång leder till att ny kompetens kommer in i verksamheten. Utbildning inom Komet för tonåringar ska genomföras då behov finns. Familjecentralens verksamhet har varit välbesökt under året. Dialogen erbjuder en stort och varierande arsenal av resurser som bidrar till goda resultat. ¾ EU-projektet Daphne som har arbetat med att medvetandegöra våld i nära relationer har under hösten avslutats. Ett flertal arrangemang och möten har genomförts under projekttiden och vi kan se goda resultat. Området har blivit uppmärksammat i media, stödverksamheter syns mer, ökande antal anmälningar om våld i nära relationer, samt att arbetet med hot- och våld blivit tydligare inom kommunen. ¾ Ett nytt avtal om mottagande av 20 flyktingar per år under 2011 tecknades under hösten. En integrationssamordnare har rekryterats med tillträde i april 2011 för att utveckla och kvalitetssäkra flyktingmottagandet framöver. Etableringsreformen som infördes 1 december 2010 innebär en förskjutning av ansvarsområdena när det gäller flyktingmottagandet från kommunen till Arbetsförmedlingen. Reformen har dock inte fungerat tillfredsställande då det blivit ett ekonomiskt glapp mellan systemen, vilket inneburit att socialtjänsten fått ökade kostnader under övergångsfasen. ¾ Året har präglats av ett stort kvalitetsutvecklingsarbete inom främst missbruksområdet. Arbetsmiljö och utvecklingsfrågor har varit särskilt uppmärksammat bland annat genom ett flertal utvecklingsdagar för all personal kring professionellt förhållningssätt, gruppdynamik m.m. En genomgående satsning på kompetensutveckling har också skett samt att verksamhetens IT-utrustning, system- och programvaror har uppgraderats för att säkerställa funktion, kvalitet och rättssäkerhet. HJO ÅRSREDOVISNING 2010

152 VERKSAMHETSBERÄTTELSE 49 Resultaträkning Tkr Utfall 2009 Utfall 2010 Budget 2010 Budgetavvikelse 2010 Intäkter Personalkostnader Övriga kostnader Nettokostnad Helårsprognos 2010 beräknad 31/ Ekonomisk utvärdering Arbete och socialtjänst redovisar ett överskott på 2,9 mkr för Politikområdet består av verksamhetsområdena Individ- och familjeomsorg samt arbetsmarknadsenheten. Avvikelsen för Individ- och familjeomsorg är ett överskott med 1,6 mkr och för arbetsmarknadsenheten 1,3 mkr. Jämförelse med föregående år Nettoomsättningen är jämfört med föregående år oförändrat. Intäkterna har ökat med 1,3 mkr vilket främst förklaras med den ersättning arbetsmarknadsenheten erhållit för arbetsmarknadsåtgärden FAS 3. Övrig intäktsökning förklaras med Daphne projektet samt ersättning för AMS tjänster. Ökningen av personalkostnader med 0,8 mkr mellan de båda åren förklaras med att behandlingsenheten under 2010 varit intakt samt att tjänsten som IFO chef under delar av 2009 var vakant. Övriga kostnader har ökat med 0,5 mkr på grund av att utbetalning av ekonomiskt bistånd varit högre än budgeterat för Jämförelse med årets budget Resultatet för perioden är ett positivt resultat med 2,9 mkr. Största delen av överskottet återfinns på intäktssidan och förklaras av ersättning från migrationsverket avseende grundersättning för 2010 samt schablonersättning för mottagna flyktingar samt att erhållna intäkter inom arbetsmarknadsenheten avseende ersättning för FAS 3 (som anordnare erhåller kommunen 225 kr/person och anvisningsdag som ekonomiskt stöd för handledning och eventuella merkostnader). Underskottet på personalkostnadssidan beror på att man under hösten genomförde en projektanställning inom ramen för LYFT- verksamheten, täckning genom statlig ersättning återfinns dock på intäktssidan inom arbetsmarknadsenheten. Kostnadsavvikelsen visar ett överskott om 0,4 mkr. Institutionsplaceringar barn och vuxna avviker positivt med ca 1,4 mkr, vilket bland annat kan kopplas till de satsningar som görs på förebyggande arbete inom både socialtjänst och grundskola där allt tyngre ärenden återfinns. Den positiva avvikelsen försämras av underskott inom ramen för ekonomiskt bistånd. Budgeterad utbetalningsnivå är 420 tkr/månad, faktiskt utfall är 480 tkr/månad. Detta resulterar i ett underskott om ca 0,7 mkr för ekonomiskt bistånd. Jämförelse med årsprognos i delårsbokslutet Prognosen för arbete och socialtjänst var vid delårsbokslutet ett positivt resultat med 1,7 mkr. Utfallet på ekonomiskt bistånd blev ett underskott med 0,7 mkr som jmf med prognosen var en försämring på 0,2 mkr. Utbetalnings nivå i nov och dec hamnade på ca 0,6 mkr/månad. Prognosen på institutionsplaceringar grundades på den avvikelse som återfanns på respektive konto vid delårsbokslutet. Under hösten tillkom inga ytterligare placeringar inom institution barn vilket förbättrat resultatet. Resultatet för arbetsmarknadsenheten är ett överskott om 1,2 mkr. Överskottet avser främst intäkter för jobb och utvecklingsgarantin - FAS 3. Resultaträkning per verksamhetsområde Tkr Individ och familjeomsorg Arbetsmarknadsenheten Totalt Utfall 2008 Utfall 2009 Utfall 2010 Verksamhetsmått Utfall 2008 Försörjningsstöd inkl. flykting Antal hushåll (genomsnitt/månad) Vårddygn institution BoU Vårddygn institution Vuxna Utfall 2009 Utfall 2010 Budget 2009 HJO ÅRSREDOVISNING 2010

153 50 VERKSAMHETSBERÄTTELSE Vård och omsorg Vård och omsorg ansvarar för att tillgodose kommunens äldres och funktionshindrades behov av stödinsatser, omvårdnad och sjukvård i eget och särskilt boende. Verksamheten regleras till största delen av lagstiftning, främst Socialtjänstlagen (SOL), Hälso- och sjukvårdslagen (HSL) samt Lagen om stöd och service för vissa funktionshindrade (LSS). Viktiga händelser under året ¾ Under 2010 har kommunstyrelsen fattat beslut om att tillskjuta medel till en utökad verksamhet på Villa Rosell med ytterligare sex platser. Utbyggnaden av sex rum och samlingsrum görs av fastighetsägaren Riksbyggens Kooperativa hyresrättsförening äldrehem i Hjo. Den påbörjades i augusti och beräknas vara färdigställd under våren ¾ Kommunfullmäktige har under året beslutat att införa kundvalssystem enligt lagen om valfrihetssystem (LOV). Kundvalssystemet ska gälla inom hemtjänsten och ska införas innan Arbetet med att utforma förfrågningsunderlag och anpassa system och organisation påbörjades under hösten ¾ Kommunstyrelsen beslutade att från och med 1 november 2010 ta i bruk bårhuset på Sigghusberg för hantering av avlidna inom den kommunala hälso- och sjukvården. ¾ 1 mars 2010 trädde ett nytt hjälpmedelsavtal i kraft. Avtalet innebär att Hjo kommun tillsammans med 48 övriga kommuner samt Västra Götalandsregionen har en gemensam hantering av hjälpmedel. Till följd av det nya avtalet avvecklades tjänsten som hjälpmedelstekniker vars tjänster nu ingår i funktionshyresavtalet. ¾ I februari erhöll samtlig personal inom äldreomsorgen en halvdags föreläsning om rehabiliterande förhållningssätt på Hjo Folkhögskola. Utbildningen ingick i projektet Rehabilitering som finansieras med hjälp av statliga stimulansmedel. ¾ Samtliga 80-åringar i kommunen har erbjudits hembesök av Vård och Omsorg som ett led i den uppsökande och förebyggande verksamheten. Besöken har genomförts av biståndshandläggare och har haft som utgångspunkt att informera om kommunens olika verksamheter och möjliga insatser för äldre. palliativ vård, har Hjo kommun anslutit sig till Palliativa registret där parametrar i vården registreras och möjliggör systematisk uppföljning. Senior Alert inriktar sig på att förebygga risker avseende undernäring, fall och trycksår. För båda registren gäller att de är prestationsbaserade d v s att kommunen får ersättning utifrån antalet registreringar och gjorda riskbedömningar. Framtidsfaktorer ¾ Vård och Omsorg har att möta en åldrande befolkning. Fram till 2020 kommer gruppen år att öka med 600 personer eller 45 %. Under 2010 ska Vård och omsorg upprätta en plan för perioden vad gäller kommunens insatser för att möta behov enligt SoL, HSL och LSS. ¾ De stimulansmedel som kommunen ansökt om 2010 koncentreras på området demens för att stärka möjligheterna att på ett tidigt stadium nå personer med begynnande demenssjukdom och utforma ett individuellt anpassat stöd. Stimulansmedlen kommer i huvudsak att användas till en utbildningssatsning under 2011 riktad till baspersonal inom äldreomsorgen. ¾ Att vidareutveckla det sociala innehållet i vården tillsammans med Träffpunkternas program är faktorer som är avgörande i det förebyggande arbetet. ¾ Ny lagstiftning på äldreområdet ställer krav på kommunen att utforma och implementera en värdighetsgaranti som stärker den enskildes delaktighet och inflytande. ¾ Ett annat sätt att stärka den enskildes inflytande över sin vardag är att ge möjlighet att välja utförare. Under arbetar Vård och omsorg med att införa ett kundvalssystem i hemvården enligt kommunfullmäktiges beslut. ¾ Sturegatans gruppbostad avvecklades 1 mars som ett resultat av Länsstyrelsens verksamhetstillsyn. ¾ Den dagliga verksamhet inom LSS som bedrivits på Swedwood i Tibro upphörde i maj 2010 och ersattes av verksamhet i hyrda lokaler på Hjo industriområde. I samarbete med Polenhjälpen bedriver arbetstagarna bl. a. second hand verksamhet. ¾ Med syfte att öka kvaliteten i vården för de mest sjuka äldre har det införts två nationella kvalitetsregister som Hjo anslutit sig till, Senior Alert samt Palliativa registret. Som ett led i kvalitetshöjning av vård i livets slutskede, s k HJO ÅRSREDOVISNING 2010

154 VERKSAMHETSBERÄTTELSE 51 Resultaträkning Tkr Utfall 2009 Utfall 2010 Budget 2010 Budgetavvikelse 2010 Intäkter Personalkostnader Övriga kostnader Nettokostnad Helårsprognos 2010 beräknad 31/8-10 Underskott Ekonomisk utvärdering Jämförelse med föregående år Totalt är nettokostnaden ,4 mkr högre än föregående år (+0,3 %). Intäkterna har minskat med 2,9 mkr jämfört med Under 2009 fanns intäkter av engångskaraktär på ca 2,7 mkr beroende på försäljning av bilar och förändrat hjälpmedelsavtal. I övrigt beror det lägre utfallet 2010 främst på att statsbidragen är något lägre än föregående år. Personalkostnaderna har minskat med 0,7 mkr (-0,5 %). Kostnaderna för timlön, fyllnadslön och övertid har minskat och antalet årsarbetare är också färre än föregående år (se personalekonomisk redovisning). Övriga kostnader är 1,8 mkr lägre än Här bör man dock ta hänsyn till kostnader av engångskaraktär på ca 1,9 mkr under 2009 som påverkar jämförelsen. Jämförelse med årets budget Intäkterna når inte upp till budgeterad nivå, vilket ger ett underskott på 2,5 mkr. LASS-intäkterna från försäkringskassan är lägre än budgeterat p.g.a. färre utförda timmar då ärenden avslutats. Den stimulansbidragsfinansierade verksamheten är inte så omfattande som planerats, utan vissa delar kommer skjutas upp till Intäkterna förs då över till kommande år och skapar ett underskott jämfört med budget på intäktssidan och ett överskott på kostnadssidan under På särskilda boenden har en övertalighet jämfört med budgeterad grundbemanning funnits under året. Denna har minskat under året och när verksamheten på Villa Rosell utökas under 2011 kommer den huvudsakligen vara löst. Inom hemvården har man periodvis haft extra bemanning för att klara vårdbehovet. (Detta framkommer inte av verksamhetsmåtten som är en ögonblicksbild av läget den 31/12.) Inom hela verksamheten gäller att sjukfrånvaron är högre än vad budgeten är dimensionerad för, vilket leder till kostnader för fyllnadstid, timlöner och sjuklöner över budget. Även om kostnaderna är högre än budgeten 2010 så är de lägre än Övriga kostnader visar på ett överskott på 0,4 mkr. Det är bl. a. lägre elevhemskostnader än budgeterat, kvarvarande medel för datorinköp och utveckling av verksamhetssystemet Magna Cura, bostadsanpassnings-bidrag m.m. Inom det stora överskottet märks dock att budgeten för förbrukningsmaterial ute i verksamheten inte längre räcker till (kostnader för handskar, förkläden, tvätt för att leva upp till hygienföreskrifter m.m.) Jämförelse med årsprognos i delårsbokslut Vid delårsbokslutet förväntades Vård och omsorg redovisa ett underskott på 3,7 mkr. Resultatet blev ungefär 1 mkr bättre. Förändringarna under hösten har huvudsakligen bestått i att lönekostnaderna har blivit något lägre än för- Personalkostnaderna överstiger budgeten med 0,6 mkr (+0,5 %). Bakom denna siffra för hela Vård och omsorg finns både överskott och underskott inom olika verksamheter. Överskott finns främst på den stimulansbidragsfinansierade verksamheten (överskott motvarande intäktsunderskottet, se ovan) och inom HSL-organisationen (sjuksköterskor, sjukgymnaster, arbetsterapeuter). Underskott finns främst inom personlig assistans, ledsagning/ kontaktperson LSS, på särskilda boenden och hemvården. Inom personlig assistans är det främst kostnader för jourtimmar som inte ryms inom tilldelad budget. Kostnader för ledsagning/kontaktpersoner LSS har tidigare delvis belastat gruppboenden och inte särredovisats. I budgeten för 2011 har ca 1,6 mkr extra avsatts för att justera dessa underskott. HJO ÅRSREDOVISNING 2010

155 52 VERKSAMHETSBERÄTTELSE Resultaträkning per verksamhetsområde Tkr Äldreomsorg inkl. Vård och omsorg gemensamt Omsorg om funktionshindrade Totalt Utfall 2008 Utfall 2009 Utfall 2010 väntat varje månad. Nettokostnadsutvecklingen för Vård och omsorg totalt är 4,3 % sedan Mellan 2009 och 2010 har nettokostnaden ökat med endast 0,3 % (0,4 mkr). Mellan år 2008 och 2009 ökade nettokostnaden med 4 %. Båda åren har nettokostnadsökningen varit lägre än nivån på lönerevisionen. Vård och omsorgs verksamhet är mycket personalintensiv, av redovisade kostnader i bokslutet är 78 % personalkostnader. Nivån på lönerevisioner, och då främst inom Kommunals avtalsområde, har stor effekt på Vård och omsorgs kostnader. Lönerevisionerna under 2009 och 2010 har gett totalt 6,6 % i löneökning, vilket visar att Vård och omsorg har effektiviserat sin verksamhet. Verksamhetsmått Utfall 2008 Äldreomsorg Antal platser i särskilt boende Antal personer i kö till särskilt boende Antal personer med insats från hemvården Varav endast trygghetslarm Ca 65 Antal utförda vårdtimmar i hemvård (genomsnitt/månad) Antal vårddygn på korttiden Omsorg om funktionshindrade Antal personer med grupp- eller serviceboende enligt LSS Antal personer med beslut om personlig assistans (inkl. privata utförare)* Antal utförda timmar personlig assistans (LASS) Antal personer med beslut om daglig verksamhet enligt LSS Antal personer med beslut om korttidsvistelse/-tillsyn enligt LSS Antal personer med beslut om kontaktperson/ledsagare enligt LSS Utfall 2009 Utfall 2010 Budget *kommunen är betalningsansvarig för de första 20 tim/vecka, därför är även omfattningen av privata utförare intressant. Bildtext: Enhålsdass, Långan 5 HJO ÅRSREDOVISNING 2010

156 VERKSAMHETSBERÄTTELSE 53 HJO ÅRSREDOVISNING 2010

157 54 VERKSAMHETSBERÄTTELSE Samhällsutveckling - Tillväxt Området omfattar kollektivtrafik, mark- och byggnationsplanering, miljöplanering och energiplanering. Turistverksamheten i Hjo bedrivs via turistbyrån som även medverkar till aktiviteter med handeln. På uppdrag av privata hyresvärdar administreras övernattningarna via turistbyrån liksom försäljning av biljetter till olika aktiviteter. Kultur och Fritidsverksamheten i Hjo ansvarar för bibliotek, kulturskola samt övrig kulturverksamhet i kommunen, fritidsgård, fritidsanläggningar, föreningssamverkan och föreningsbidrag, simskolan m.m. Viktiga händelser & Framtid Samhällsplanering ¾ En ny översiktsplan (ÖP 10) antogs av fullmäktige i oktober Plan- och mätenheten har genomfört en kompetensutveckling under året genom utbildning i bl.a. MapInfo, SketchUp, Illustrator och InDesign. Under året har planenheten arbetat med översiktsplanen, ca 14 detaljplaner, två större program samt revideringen av kommunens risk- och sårbarhetsanalys. Detaljplanen för det nya bostadsområdet Spakås har varit ute på samråd som inneburit att den nu arbetas om. Stort behov finns av en fördjupad översiktsplan över Hjo stad med bl.a. bostads- och markförsörjning samt trafik som stora viktiga områden. ¾ Kommunen har åtagit sig att i Klimatcoachingprojektet, utarbeta en klimatstrategi, som påbörjas Under 2011 ska ett förslag till organisation/hantering av kommunens interna och externa miljöarbete utarbetas. Hamnprogrammet som var ute på samråd 2010 beräknas starta upp igen under Revidering av detaljplanerna för hamnområdet ska genomföras. En förstudie över den kommunägda marken Sigghusberg/Knäpplan ska tas fram under våren 2011 som kommer att ligga till grund för fortsatt detaljplanläggning. ¾ Samhällsplanering är huvudman för kalkningsverksamheten inom Hjällöbäckens avrinningsområde samt av Björsjön. Hjällöbäckens avrinningsområdet kalkas årligen, Björsjön vartannat år. Hjo kommun medverkar i projektet Besöksmål Vätterbäckar. Syftet är att genom en rad informationsåtgärder öka antalet fiske-, natur- och kulturintresserade besökare vid Vätterbäckarna. Samhällsplanering deltar även aktivt i arbetet för en utveckling av biogasproduktion inom Hjo kommun. Näringslivet ¾ Under 2010 har ett antal företagsfrukostar förlagts ute på industrin. Det s k Företagståget har lockat många intresserade besökare. Företagen har presenterat sin verksamhet samt erbjudit rundvandring i fabrikerna. Industrin genomförde återigen en gemensam mässinsats med egen Hjo-monter på Elmia underleverantörsmässa i november med flertalet Hjo företag. ¾ I november genomfördes för 3:e året Hjo Näringslivsgala. Syftet var att lyfta fram positiva förebilder och väl genomförda entreprenörsinsatser. Årets företagare blev CL Städ. Centrum & handelsprojektet har lett till man bestämt sig för att bilda en gemensam paraplyorganisation Love Hjo. Näringslivschefen har fått i uppdrag att ta fram ett förslag till en gemensam aktivitetsplan tillsammans med den nya paraplyföreningen med syfte att marknadsföra Hjo och öka besöksnäringen. Tursim ¾ Hjo kommun har ställt sig bakom Skaraborgs och Västsvenska Turistrådets gemensamma strategiarbete för att öka besöksnäringen från mkr till mkr bl.a. med hjälp av det framtagna manifestet och plattformen Jordnära upplevelser i det ursprungliga Sverige. ¾ En handlingsplan för Turism & Näringsliv har utarbetats och samband med detta arbetades turisthemsidan helt om och ny Turistbroschyr har tagits fram. ¾ Turistsäsongen 2010 har varit positiv, mycket besök, speciellt i samband med större aktiviteter som Hamnens Dag och British Motor Meet. ¾ BondeDesign Konstverk i kolossalformat som endast kan skådas från himlen blev ett lyckat exempel på en Jordnära upplevelse. Syftet var att lyfta landsbygdsfrågor och gröna näringar tillsammans med konst och testa av kulturturism. 10 lantbrukare från Hjo fick konstnärlig ledning av lokala konstnärer. Även Götene och Grästorp deltog i tävlingen vilket ledde till en spännande tävling mellan kommunerna. Pressvisning och helikoptervernissage på Hökensås Golfklubb den 13 juli lockade media från både radio, tidningar, lokal-, regional- och riks television vilket resulterat i omfattande massmedial bevakning. Västra Götalandsregionen gick in som huvudfinansiär till projektet. Hjällö Rocks, gitarren blev totalvinnare i tävlingen. Kultur ¾ Kulturskolans lokaler har renoverats och utrustades med ljudisolerande material och draperier. A-huset fyllde 100 år Invigning av lokalerna och jubileum går av stapeln i februari ¾ Genom bra samarbete mellan lärare i grundskolan, elevhälsan, Kulturskolans lärare och skolbibliotekarie genomförs projektet LUUR ( Läsa-Uppleva-Utveckla- Reagera). Slutredovisning till Kulturrådet juni HJO ÅRSREDOVISNING 2010

158 VERKSAMHETSBERÄTTELSE 55 Resultaträkning Tkr Utfall 2009 Utfall 2010 Budget 2010 Budgetavvikelse 2010 Intäkter Personalkostnader Övriga kostnader Nettokostnad Helårsprognos 2010 beräknad 31/ Fritid ¾ Årets största satsning för fritidsgården var sommarlägret i Varberg som intresserade 16 ungdomar. I samarbete med individ- och familjeomsorgen och kuratorer hittades de som både ville och behövde åka iväg på sommarläger. Simskolan slog rekord i antalet elever. Samarbetet med fritidsgården fortsätter och tillströmningen av elever fortsätter att öka. ¾ Guldkroksbadet med gratis inträde blev en stor succé. Kultur & Fritid tog över ansvaret för Guldkroksbadet tillsammans med tekniska Fastighet och Gata/Hamn/ Park. Många turister stannade längre än planerat i Hjo och många besökare från grannkommunerna badade och solade i Hjo. Besöksrekordet blev ca 1200 under en dag. ¾ Kultur & Fritid kommer under 2011 att ta fram en ny verksamhetsplan. Fortsätta att samverka med grundskolan i Skapande skola och fortsätta samarbetet mellan fritidsgårdar i Skaraborg. En viktig del i utvecklingen är framtagandet av Aktivitetshus i Samreal. Biblioteket kommer att utvecklas som mötesplats samt satsa på ny teknik och planera ungdomsbibliotek. Ekonomisk utvärdering Jämförelse mot föregående år Intäkterna är högre 2010 jämfört mot Samhällplanering har mer intäkter 2010 och de kan härledas till en ökning av intäkterna på detaljplaner. På Turism & Näringslivssidan är det intäkter och kostnader från ej budgeterade projekt som Bondedesign och tals projekt som bidrar till att det blir avvikelse mot budget. På Kultur & Fritid har förändringar skett på personalkostnaderna som har ökat 2010 jämfört med På biblioteket har personalkostnaderna stigit och de förväntas att öka ytterligare då arbetsförmedlingsstödet slutar i oktober. Personal har anställts på Guldkroksbadet och simskolan vilket gjort att kostnaderna ökat. Jämförelse mot årets budget Kostnader om 650 tkr uppstod i samband med avslut av exploateringsområdet på Sigghusberg, se mer på redovisningen om exploatering. Samhällsplanerings resultat är något bättre än budgeten bortsett från exploateringskostnaderna. Kostnaderna för kollektivtrafiken blev ca 150 tkr bättre än budgeten och övriga delar av Samhällsplanering går ca 200 tkr bättre än budget. Överskottet där kan till stor del härledas till en ökning av intäkterna på detaljplaner. Tursim & Näringsliv har överskott jämfört med budgeten på ca 60 tkr. Överskottet kan härledas till Näringslivssidan medan tursim har ett litet underskott. Kultur & Fritid har ett underskott jämfört med budgeten på ca 550 tkr. Tennishallen har ett stort underskott då intäktskravet i budgeten inte uppnåtts. Övriga delar som påverkar resultatet är personalkostnaderna som ligger över budgeten. Jämförelse mot årsprognos i delårsbokslutet Samhällsplanerings prognos vid delårsbokslutet var ett överskott om 50 tkr. Resultatet blev en aning bättre bortsett från exploateringskostnaderna. Både kollektivtrafiken och intäkterna av detaljplaner blev bättre än prognostiserat. Sett till delårsbokslutet ligger Kultur & Fritid nära den satta prognosen på -550 tkr, som kunde härledas till underskott på Tennishallen samt personalkostnader. Turism & Näringslivs prognos var vid delårsbokslutet en noll prognos, sett till vad utfallet blev vid årsbokslutet om ett överskott på 80 tkr blev prognosen och resultatet likvärdigt. Resultaträkning per verksamhetsområde Tkr Samhällsplanering Turism & Näringsliv Kultur & Fritid Totalt Utfall 2008 Utfall 2009 Utfall 2010 HJO ÅRSREDOVISNING 2010

159 56 VERKSAMHETSBERÄTTELSE Verksamhetsmått Antal tillgängliga tomter därav betalda tomter Biblioteket antal utlåningar Biblioteket antal besök Kulturskolan antal elever Kulturskolan antal konserter Antal besökare konserter kulturnät Fritidsgården besökare/månad Simskolan antal deltagare Externa mått Hotell Bellevue Saknas Bokningar S/S Trafik Gästnätter Röda stallet Saknas Antal nya företag i Hjo Utfall 2008 Utfall 2009 Utfall 2010 Bildtext: Drottning Sofia, gift med Oscar II och mor till Gustav V. HJO ÅRSREDOVISNING 2010

160 VERKSAMHETSBERÄTTELSE 57 HJO ÅRSREDOVISNING 2010

161 58 VERKSAMHETSBERÄTTELSE Samhällsutveckling - Teknisk service Teknisk Service omfattar Fastighetsförvaltningen inkl. lokalvård, Kostenhet och Gata/Hamn/Park. Fastighet & Lokalvård omfattar förvaltning, administration, drift, tillsyn, vaktmästeritjänster och lokalvård av kommunens samtliga fastigheter, egna som förhyrda. Kostenheten tillhandahåller mat till äldreomsorgen, barnomsorgen och grundskolan, samt ansvarar för matserveringarna på Vallgården och Rödingen. Gata/Hamn/Park omfattar drift och underhåll av gator vägar, gång- och cykelvägar, hamn, VA-nät, parker och grönytor. Viktiga händelser & Framtid ¾ Tillgänglighetsanpassning av prioriterade stråk inom offentlig platsmark har genomförts, bl. a. har nivåskillnader i det offentliga rummet eliminerats. Asfalteringsarbeten i form av ny toppbeläggning har genomförts på Vasagatan, Ringvägen och Falköpingsvägen. I samband med dessa arbeten har även en översyn och byten av servisledningar för VA genomförts. Under hösten påbörjades arbetet med byggnation av ny GC-väg utmed idrottsgatan, samt ombyggnad av korsningen Vallgatan Idrottsgatan med syfte att förbättra trafiksäkerheten i korsningen. Arbetet kommer att färdigställas under våren ¾ Nyanläggning av perennrabatter har skett i centrala Hjo. Beskärning av stadsparkens träd utifrån Trädplanen har genomförts. Gångvägen mellan campingplats i norr till stadsparken i söder har renoverats samtidigt som bryggan vid Sjöryd har restaurerats. Delar av belysningsnätet har genomgått en statushöjning med avseende på energieffektiva lösningar. Detta arbete kommer att fortsätta under ¾ Projektering och anskaffande av material och utrustning för tillgänglighetsanpassning av lekplatsen i stadsparken har genomförts. Färdigställandet sker under våren ¾ Stora resurser har under 2010 lagts på vinterväghållningen i kommunen. De stora snömängderna under januari, februari, mars, november och december har inneburit exceptionellt mycket arbete med såväl snöröjning som bortkörning av snö. ¾ Kvalitetsarbetet har fortsatt inom kostenheten, framförallt med att se över matsedlar och försöka laga maten mer från grunden till både skola och äldreomsorg. Kost & Nutritionsprojekt pågår inom hemvården, där bl.a. leveransrutiner och rutiner för varmhållning har setts över vid matdistribution. Kompletta egenkontrollprogram har upprättats och revideras i alla kök. ¾ I samarbete med KNÖS, Kostnätverk Östra Skaraborg, som är en samverkan mellan Töreboda, Tibro, Mariestad, Skövde kommuner har en elevenkät genomförts i årskurs 3,6 och 9. Resultatet har jämförts med motsvarande undersökning i Hjo 2007, en klar förbättring av resultatet har skett. I jämförelse med deltagande kommuner gav Hjoeleverna gott betyg till både mat och miljö. 260 elever deltog, 88 % av eleverna svarade på enkäten i deltagande årskurser. ¾ Kostchef och folkhälsoplanerare har under året arbetat fram ett förslag på kostpolicy. Kostpolicyn har antagits i kommunfullmäktige. ¾ Under kommande år ska Särskilt boende (SÄBO) erbjudas alternativrätt till lunch. Möjligheter till utökat sortiment av ekologiska produkter och närodlat ska ses över. ¾ Större planerade underhållsarbeten utvändigt har utförts på Villa Göta, Park och Guldkrokskolan hus A. Energibesparande investeringar har utförts i Korsberga skola och Fågelås skola för byte till alternativa energislag. Fjärrvärmeanslutning av stadsparksfastigheterna med konvertering av Frestelsen till vattenburen värme. Installation av brandlarm har utförts i kommunens skolor enligt försäkringsbolagens krav. Om/tillbyggnad av Fågelås skola i Gate pågår. Inventering är utförd angående elansvar i verksamheten detta för att upprätta en plan över ansvarsområden och utbildningsbehov. ¾ Energieffektivitetsstöd är beviljat och innebär fortsatt fokus på att minska energiförbrukningen i kommunen. Anpassning av organisationen och verksamheten är nödvändiga för att uppnå globala energimål och påverka brukarna till en låg energiförbrukning. Ekonomisk utvärdering Jämförelse mot föregående år På fastighetssidan beror intäkts minskning 2010 på att fastigheter avyttrades under föregående år. Kostenheten har något minskade intäkter då försäljningen minskade under 2010 än mot Kostnaderna för Gata/Hamn/Park har ökat under Kostnaderna uppstod vid asfaltering samt snöröjning och bortforsling av snön. Jämförelse mot årets budget Gata/Hamn/Parks underskott kan i huvudsak härledas till vinterväghållning samt asfaltering. Stora resurser krävdes för att klara vinterväghållningen, fem månader av snöröjning innebär att budgeten överskrids med drygt 3 mkr. Med anledning av dessa kostnader beslutade kommunstyrelsen att inteckna 1,5 mkr ur kommunens reserv för oförutsedda händelser till snöröjningen. Därutöver har KF 66 beslutat om toppbeläggning på Falköpingsvägen, Ringvägen och Torggatan till en kostnad om cirka 2,5 mkr. Beslut innebär en avvikelse på politikområdet, men har finansierats med det prognostiserade överskottet avseende skatter och statsbidrag. Kostenheten redovisar ett underskott på ca 280 tkr. Underskottet beror på dyrare personal- och livsmedelkostnader HJO ÅRSREDOVISNING 2010

162 VERKSAMHETSBERÄTTELSE 59 Resultaträkning Tkr Utfall 2009 Utfall 2010 Budget 2010 Budgetavvikelse 2010 Intäkter Personalkostnader Övriga kostnader Nettokostnad Helårsprognos 2010 beräknad 31/ än beräknat, mindre försäljning externt på Rödingen och Vallgårdens matsalar samt mindre portioner till Vård och omsorg än avtalat. Inköp av nödvändig utrustning till kök och produktion har gjorts i större omfattning än planerat. Underskott i Fastigheter har orsakats av en kall och snörik vinter med ökad energiförbrukning och snöskottning av tak. Underskott har även orsakats av arbetsmiljöåtgärder för att säkerställa elansvar inom samtliga verksamhetsområden. Jämförelse mot årsprognos i delårsbokslutet Vid delårsbokslutet var prognosen för snöröjningen ett underskott för Gata/Hamn/Park med 1,2 mkr, men då mycket arbete krävdes för snöröjning och bortforsling av snö i november och december ökade underskottet ytterligare med drygt 2 mkr. Fastigheters prognos var noll vid delårsbokslutet men då insatser krävdes under november och december med snöröjning på tak samt ökade kostnader på energiförbrukning hamnar underskottet på ca 700 tkr. För kostenheten ökade livsmedelskostnaderna mer än beräknat under årets sista månader vilket bidrog till resultatet. Resultaträkning per verksamhetsområde Tkr Gem teknisk service Fastigheter & Lokalvård Kostenheten Gata/Hamn/Park Totalt Utfall 2008 Utfall 2009 Utfall 2010 Verksamhetsmått Skollunchportioner totalt Vård & omsorg, totalt antal portioner Skolportionspris Lunch i matsal Fastighetsyta m2, interna lokaler Fastighetsyta m2, externa lokaler Städyta m Antal belysningspunkter - gatubelysning Kostnad per belysningspunkt, kr Kostnad/invånare för parker och grönområden Kostnad/invånare för gatu- och vägnät, kr * Utfall 2008 Utfall 2009 * I beloppet ingår kostnader för vinterväghållningen (extra satsningen på asfaltering om 2,5 miljoner är ej inräknad) Utfall 2010 HJO ÅRSREDOVISNING 2010

163 60 VERKSAMHETSBERÄTTELSE Taxefinansierad verksamhet - Vatten och avlopp (VA) Området omfattar dricksvattenproduktion, rening av avloppsvatten samt distribution av vattnet i ledningsnät inom Hjo, Korsberga, Blikstorp och Fågelås. Viktiga händelser ¾ Byte av galvserviser Vasagatan, Falköpingsvägen i samband med asfaltering. ¾ Uppdatering av övervakningssystem för våra pumpstationer. ¾ Översyn övervakningssystem vatten- och reningsverk. ¾ Komplettering ny rens- och sandtvätt reningsverket. Framtiden ¾ Länsstyrelsens krav att säkerställa reservvattentäckt skall utredas. ¾ Upprätta underhållsplan för att säkerställa kommunens va-nätet. Ekonomisk utvärdering Jämförelse med föregående år Intäkterna har ökat med 3 % och kostnaderna har ökat med 4 % år. Intäktsökning kan härledas till höjd VA-taxa. Under 2010 har mycket underhållsarbete utförts på ledningsnätet, främst vattenledningar varför de totala kostnaderna ökat på driftssidan. Jämförelse med årets budget Den stora avvikelsen redovisas på ledningsunderhåll, vattenledningar. De riktade åtgärder som planerats under 2010 på delar av ledningsnätet har inneburit både stora driftsoch investeringskostnader. I samband med asfalteringen har ett antal galvserviser byts ut mot serviser i plastmaterial. Jämförelse med årsprognos i delårsbokslutet Resultatet visar ett överskott på 159 tkr, vilket är bättre än delårsprognosen som visade ett nollresultat. Den höjda VA-taxan har bidragit till ökade intäkter och överskott inom vissa verksamhetsdelar som reningsverk och dagvattenledningar har bidragit till det positiva resultatet. Verksamhetsmått Ett eventuellt över eller underuttag av VA-taxan avsätts årligen till en resultatsfond. Fonden särredovisas under kommunens eget kapital. År 2010 redovisades ett överskott på 159 tkr. Vattenverket Levererad vattenmängd m Mottagen Avloppsmängd m Kostnad kr per lev m3 vatten 19,44 20,33 24,92 Va-Taxa Kostnad kr per lev m3 (Fast avgift tillkommer) 18,00 19,00 20,00 Utfall 2008 Utfall 2009 Utfall 2010 HJO ÅRSREDOVISNING 2010

164 VERKSAMHETSBERÄTTELSE 61 Resultaträkning VA-verksamhet Tkr Not Verksamhetens intäkter Verksamhetens kostnader Avskrivningar Verksamhetens nettokostnader Finansiella intäkter 0 0 Finansiella utgifter Resultat före extraordinära poster Extraordinära intäkter 0 0 Extraordinära kostnader 0 0 Periodens resultat (Fondbalanserat) Balansräkning VA-verksamhet Tkr Not TILLGÅNGAR ANLÄGGNINGSTILLGÅNGAR OMSÄTTNINGSTILLGÅNGAR SUMMA TILLGÅNGAR EGET KAPITAL, AVSÄTTNINGAR OCH SKULDER EGET KAPITAL varav årets resultat AVSÄTTNINGAR SKULDER varav långa skulder varav korta skulder SUMMA EGET KAPITAL, AVSÄTTNINGAR OCH SKULDER Resultatfond - VA Tkr Ingående balans Årets förändring Vatten och avloppsfond Saldo HJO ÅRSREDOVISNING 2010

165 62 VERKSAMHETSBERÄTTELSE Taxefinansierad verksamhet - Va nothänvisning 1. Verksamhetens intäkter Brukningsavgifter Anslutningsavgifter* Övriga 9 56 Summa *Anslutningsavgifter exploateringsområden redovisas på investering 7. Avsättningar Avsättningar pension Summa Långa skulder Kommunlån Summa Verksamhetens kostnader Produktionskostnad Vattenverk Drift reningsverk Drift pumpstationer Interna tjänster administration Vattenledningsnät Vattenmätaravläsning Avloppsledningsnät Dagvattenledningsnät Summa Korta skulder Leverantörsskulder Personalens skatter Upplupna löner och semesterlön Upplupna social avgifter Avgiftsbestämd ålderspension Förutbet. Va-anslutningsavgift Summa Finansiella utgifter Finansiella utgifter * *Avser internränta ingen extern upplåning 4. Anläggningstillgångar Vattenproduktion Avloppsreningsverk Övrig markreserv Avloppsledningar Vattendistribution Summa Omsättningstillgångar Kundfodringar Fodran staten 3 2 Övriga fodringar Summa Eget kapital Resultatfond Summa HJO ÅRSREDOVISNING 2010

166 VERKSAMHETSBERÄTTELSE 63 Taxefinansierad verksamhet - Renhållning Resultaträkning Renhållningsverksamhet Tkr Not Verksamhetens intäkter Verksamhetens kostnader 0 0 Avskrivningar Verksamhetens nettokostnader Finansiella intäkter 0 0 Finansiella utgifter Resultat före extraordinära poster Extraordinära intäkter 0 0 Extraordinära kostnader 0 0 Periodens resultat (Fondbalanserat) Resultatfond - Renhållningsverksamhet Tkr Ingående balans Årets förändring Renhållning Saldo Nothänvisning 1. Verksamhetens intäkter Arrende AÖS Bidrag AÖS Summa Finansiella utgifter Finansiella utgifter * *Avser internränta ingen extern upplåning. Ekonomisk utvärdering Verksamheten visar för 2010 ett överskott på 270 tkr, något mindre än för Kommunen får på årlig basis ett bidrag, baserat på invånarantal för att återställning av gamla deponier. HJO ÅRSREDOVISNING 2010

167 64 VERKSAMHETSBERÄTTELSE Kommunala bolag I den sammanställda redovisningen ingår det helägda bolaget Hjo Stadshus AB med dotterbolag. Hjo Stadshus AB Hjo Stadshus AB är koncernmoder för Hjo kommuns bolag. Årets resultat och verksamhet Årets övriga kostnader, som i huvudsak utgörs av räntekostnad, täcks med koncernbidrag från dotterbolagen. Bolaget är koncernmoder för Hjo kommuns bolag med de helägda dotterbolagen Hjo Energi AB och AB Hjo Småindustrier. Nyckeltal Soliditet % 11,7 10,8 10,9 Balansomslutning, mkr 45,3 45,4 45,0 Nettoomsättning, mkr 0,0 0,0 0,0 Årets resultat, mkr (efter bokslutsdisp. och skatt) 0,0-0,4 0,0 AB Hjo Småindustrier AB Hjo Småindustrier ägs till 100 % av Hjo Stadshus AB. Årets resultat och verksamhet Resultatet 2010 före bokslutsdispositioner och skatt var ett nollresultat. Under 2010 har c:a % av lokalerna varit hyreslediga, dock har nya hyreskontrakt tecknats i slutet vilket medför att endast en mindre yta saknar hyresgäst inför Outhyrda lokaler tillsammans med höga underhållskostnader under 2010 som beror på att underhåll som var beställt att utföras under 2009, försenades och utfördes under 2010, är orsaken till årets förlust. Bolaget har handlingsberedskap för eventuellt nya hyresgäster av industrilokaler genom att en industritomt är preliminärbokad. Nyckeltal Soliditet % 50,8 49,1 58,8 Balansomslutning, mkr 4,4 4,6 3,7 Nettoomsättning, mkr 1,2 1,2 0,9 Årets resultat, mkr (efter bokslutsdisp. och skatt) 0,0 0,0 0,0 Hjo Energi Elhandel AB Hjo Energi Elhandel AB ägs till 100 % av Hjo Energi AB. Årets resultat och verksamhet Resultatet 2010 före bokslutsdispositioner och skatt var ett nollresultat. Elhandeln under året har präglats av kall väderlek både under perioden januari - mars samt under november - december. Året var 15 % kallare än normalår och december 40% kallare än normalt. Fortsatt driftproblem med kärnkraften kombinerat med en svag hydrologisk balans och kall väderlek har medfört höga elpriser framförallt i slutet av året. Då bolaget har valt en inköpspolicy som innebär att inköpspriset för kommande leveranser alltid är känt, så kan bolaget justera försäljningspriset för de kunder som har ett rörligt elpris. Detta medför också att bolagets risker vid snabba prisförändringar har minimerats. Dock har den kalla väderleken medfört att förbrukningen blivit större hos kunderna med fast pris jämfört med de volymer som prissäkrats när de tecknat avtalen. Den överskjutande volymen som förbrukats, tvingas bolaget köpa in till aktuellt spotpris. Höga spotpriser kombinerat med hög förbrukning under framförallt februari och december har därför medfört att bolagets vinst för året uteblivit. Elinköp sker genom ett gemensamt bolag för inköp av el, HjoTiBorg Energi AB. Hjo Energi Elhandel AB äger 30%, övriga delägare är Almnäs Elhandel AB (10%), Karlsborgs Energi Försäljnings AB (30%) och Tibro Energi AB (30%). Bolaget hade vid årsskiftet (föreg. år 3.147) kunder och såld energimängd under året uppgick till MWh (föreg.år MWh). Antal kunder på den lokala marknaden utgör 86% (föreg. år 86%). Nyckeltal Soliditet % 10,9 13,4 11,6 Balansomslutning, mkr 15,0 12,2 14,0 Nettoomsättning, mkr 39,1 39,1 45,4 Årets resultat, mkr (efter bokslutsdisp. och skatt) 0,0 0,0 0,0 HJO ÅRSREDOVISNING 2010

168 VERKSAMHETSBERÄTTELSE 65 Hjo Energi AB Hjo Energi AB ägs till 100 % av Hjo kommun. Bolagets verksamhet består av elnät, elinstallation, fjärrvärme, bredband och kabel-tv inom Hjo kommun. Årets resultat Resultatet 2010 före bokslutsdispositioner och skatt uppgick till 6,1 mkr. Resultatet för verksamhetsåret är liksom föregående år på en bra nivå. Installationsavdelningen har haft en bra beläggning under året vilket bidragit till resultatförbättringen. Nettoomsättningen uppgick till 60,9 mkr mot 50,8 mkr för Omsättningsökningen beror framförallt på ökade nät- och fjärrvärmeintäkter. Årets verksamhet Investeringstakten har varit högre under verksamhetsåret jämfört med tidigare år, beroende på dels fortsatt utbyggnad av kulvertnätet för fjärrvärme, dels installation av ytterligare en oljepanna för spetslast och reservdrift, samt utbyggnad av fibernätet. Bredband/kabel-TV verksamhetens resultat är något lägre än föregående år. På grund av att den största kunden avseende kabel-tv valt annan leverantör från så minskar antalet anslutna kabel-tv kunde med nästan hälften. Detta kommer påverka verksamhetens resultat under kommande år. Elhandeln under året präglats av kall väderlek både under perioden januari - mars samt under november - december. Året var kallare än normalår och december 40% kallare än normalt. Fortsatta driftproblem med kärnkraften kombinerat med en svag hydrologisk balans och kall väderlek har medfört höga elpriser framförallt i slutet av året. Den kalla väderleken har medfört att förbrukningen blivit större hos kunderna med fast pris jämfört med de volymer som prissäkrats när de tecknat avtalen. Den överskjutande volymen som förbrukats, tvingas bolaget köpa in till aktuellt spotpris. Höga spotpriser kombinerat med hög förbrukning under framförallt februari och december har därför medfört att bolagets vinst för året uteblivit. Nätverksamheten omfattar transport av el till ( föreg. år 3.476) kunder och en överförd energimängd på MWh (föreg. år MWh). Arbetet inom eldistributionsnätet har under året omfattat färdigställande av nyanläggning på Sigghusberg, mindre utbyggnad på industriområdet, samt ombyggnader, förstärkningar och löpande underhåll på elnät. Elinstallationsverksamheten innefattar nyanläggnings- och ändringsarbeten, service samt försäljning av elmaterial främst inom industri och bostadsbyggnadsområdet. Utbyggnaden av fjärrvärmenät och anslutning av nya kunder har fortsatt under året i mindre omfattning. Vid årsskiftet var 32,1 km (föreg.år 30,9 km) kulvert nedlagd och servisledningar till 597 (föreg.år 562) fastigheter installerade. Försäljningen av fjärrvärme uppgår till MWh (föreg.år MWh) Kabel-TV nätet har utökats och vid årets slut finns det st (föreg.år st) anslutna villor och lägenheter. Optonätets längd är c:a 49,0 km Miljö Bolaget bedriver tillståndspliktig verksamhet enligt miljöbalken. Tillståndet som Länsstyrelsen beviljat omfattar drift av två biobränslepannor på sammanlagt 7,2 MW och en oljepanna med effekt på 7,3 MW. Bränslet utgörs av skogs- och sågverksflis som levereras från platser inom en radie på 3-5 mil från Hjo. Bolaget följer den miljöpolicy som kommunen som ägare fastställt. Måluppfyllelse Hjo Energi AB:s elnätstaxor ligger, i jämförelse med övriga elnätsföretag i regionen (Västra Götaland), i den nedre kvartilen. Det innebär att ägarens mål, att bolagets eltaxor ska vara under regionens genomsnitt, är uppfyllt. Hjo Energi AB har hela elnätet nedgrävt, vilket inneburit att bolaget inte haft några störningar på elnätet, varken under stormen Gudrun eller stormen Per. Eftersom alla transformatorstationer har redundant matning är risken för långa strömavbrott, orsakat av oväder eller annan yttre lokal påverkan, väsentligt lägre än för elnät med luftledningar. Detta innebär också att funktionskravet som finns på alla elnät, att senast år 2011 ej får ha längre avbrott än 24 timmar, för Hjo Energi AB:s del i är uppfyllt. Framtid Under 2011 planeras inga större utbyggnader av varken elnät eller fjärrvärmenät. Avseende fjärrvärmen så kommer planeringen för en ny större fastbränslepanna inledas. På bredbandssidan kommer utbyggnad fortsätta med fiber grundat på efterfrågan. Nyckeltal Soliditet % 43,9 47,4 52,5 Balansomslutning, mkr 92,9 91,7 90,4 Nettoomsättning, mkr 49,2 50,8 60,9 Årets resultat, mkr (efter bokslutsdisp. och skatt) 0,0 0,0 0,0 HJO ÅRSREDOVISNING 2010

169 66 FINANSIELLA RÄKENSKAPER HJO ÅRSREDOVISNING 2010

170 FINANSIELLA RÄKENSKAPER 67 Finansiella räkenskaper I följande kapitel återfinns räkenskapsrapporterna för 2010 med jämförelse mot Här beskrivs även kommunens och kommunkoncernens redovisningsprinciper. Resultaträkning och finansieringsanalys 68 Balansräkning 69 Nothänvisning 70 Driftsredovisning 76 Investeringar 78 Exploatering 80 Redovisningsprinciper 81 Nationella nyckeltal 83 Benchmarking nyckeltal 84 Finansiella nyckeltal fem år i sammandrag 85 Bildtext: Form follows function, Louis Sullivan HJO ÅRSREDOVISNING 2010

171 68 FINANSIELLA RÄKENSKAPER Resultaträkning och finansieringsanalys Resultaträkningen visar kommunens och kommunkomcernens intäkter och kostnader och hur det egna kapitalet har förändrats under räkenskapsåret. Finansieringsanalysen speglar hur den löpande verksamheten och investeringarna finansierats under året. Resultaträkning Kommunen Sammanställd redovisning Mkr Not Budget 2010 Avvikelse Verksamhetens Intäkter 1 87,2 85,1 79,9 5,2 151,0 162,3 Verksamhetens kostnader 2-435,2-459,7-450,1-9,6-489,0-525,1 Avskrivningar 3-14,2-14,0-13,9-0,1-21,5-21,6 Verksamhetens nettokostnader -362,2-388,6-384,2-4,4-359,5-384,4 Skatteintäkter 4 309,9 317,1 319,4-2,3 309,9 317,1 Generella stadsbidrag och utjämning 5 69,6 82,9 74,7 8,2 69,6 82,9 Finansiella intäkter 6 1,1 0,4 0,1 0,3 1,0 0,7 Finansiella kostnader 7-3,1-1,9-2,0 0,1-3,9-2,8 Resultat före extraordinära poster 15,3 9,9 7,9 2,5 17,1 13,5 Extraordinära intäkter Extraordinära kostnader Årets resultat 8 15,3 9,9 7,9 2,0 17,1 13,5 Finansieringsanalys Kommunen Sammanställd redovisning Mkr Not Årets justerade resultat 8 14,5 17,6 16,3 21,2 Justering för av- och nedskrivningar 3 14,2 14,0 21,5 21,6 Justering avsättning pensioner & skatter 22 0,4-0,3 0,5 1,1 Justering försäljning intäkter anl.tillg 9-4,5 0,0-4,5 0,0 Justering övriga ej likvid. påverkande poster Medel från verksamheter före förändring av rörelsekapital +/- Minskn./ökn lager och exploateringsfastigheter 10 3,8 2,3 3,8 2,3 28,4 33,6 37,5 46, ,6-0,0 0,0-3,2 +/- Minskn./ökn kortfristiga fordringar 19 4,5-12,3 10,7-15,5 +/- Ökn/minskn. övr. kortfristiga skulder 24 15,1 27,3 11,8 29,5 Kassaflöden från löpande verksamhet 46,4 48,6 60,0 57,0 - Investering immateriella tillgångar 11-0,0-0,2 0,0-0,3 - Investering materiella tillgångar ,5-19,8-21,5-27,6 + Försäljn. materiella tillgångar ,5 0,0 4,5 0,0 +Invest finansiella tillgångar 15 0,0-1,7 0,0-1,7 + Försäljn. finansiella tillgångar 15 40,9 5,0 0,9 5,0 Kassaflöden från investerings verksamheten 26,9-16,7-16,1-24,6 +/- Minskn/ökn långfristig fordran 16-0,2 0,0-0,2 0,0 +/- Ökn/minskn långfristiga skulder 23-40,4-40,4-3,8-48,5 - Minskning pensioner intjänade före ,0-9,6-0,0-9,6 Kassaflöden från finan. verksamhet -40,6-50,0-4,0-58,1 Årets kassaflöde 20 32,7-18,2 39,9-25,7 Likvida medel vid årets början 0,1 32,8 1,5 41,4 Likvida medel vid årets slut 32,8 14,6 41,4 15,6 HJO ÅRSREDOVISNING 2010

172 FINANSIELLA RÄKENSKAPER 69 Balansräkning Balansräkning visar i sammandrag kommunens kommunkoncerns samtliga tillgångar, avsättningar och skulder samt eget kapital på dagen för årets utgång. Balansräkning Kommunen Sammanställd redovisning Mkr Not TILLGÅNGAR ANLÄGGNINGSTILLGÅNGAR Immateriella anläggningstillgångar 0,2 0,4 0,2 0,4 -Programvarulicenser mm. 11 0,2 0,4 0,2 0,4 Materiella anläggningstillgångar 231,0 236,9 304,5 310,7 -Mark, byggnader, tekniska anläggningar ,4 216,7 220,4 224,4 -Maskiner och inventarier 13 9,1 6,6 73,8 70,6 -Pågående investeringar 14 9,5 13,6 10,3 15,7 Finansiella anläggningstillgångar 21,8 18,5 19,7 16,4 -Värdepapper 15 17,4 14,1 18,8 15,5 -Långfristiga fordringar 16 4,4 4,4 0,9 0,9 Summa anläggningstillgångar 253,0 255,7 324,4 327,5 OMSÄTTNINGSTILLGÅNGAR Varulager 17 0,0 0,0 5,2 8,4 Exploateringsfastigheter 18 4,5 4,6 4,5 4,6 Fodringar 19 20,6 32,9 34,9 50,4 Likvida medel och kortfristiga placeringar 20 32,8 14,6 41,4 15,6 Summa omsättningstillgångar 57,9 52,1 86,1 79,0 SUMMA TILLGÅNGAR 310,9 307,8 410,5 406,5 EGET KAPITAL, AVSÄTTNINGAR OCH SKULDER EGET KAPITAL ,7 174,0 176,9 190,8 - därav årets resultat 15,3 9,9 17,1 13,5 AVSÄTTNINGAR Avsättningar till pensioner och skatter 22 3,7 3,4 13,3 14,4 Summa avsättningar 3,7 3,4 13,3 14,4 SKULDER Långfristiga skulder 23 57,9 17,5 115,9 67,4 Kortfristiga skulder 24 85,6 112,9 104,4 133,8 Summa skulder 143,5 130,4 220,3 201,3 SUMMA EGET KAPITAL, AVSÄTTNINGAR OCH SKULDER 310,9 307,8 410,5 406,5 POSTER INOM LINJEN ,4 293,2 224,4 271,2 Pensionsförmåner intjänade före ,2 164,4 169,2 164,4 Pensionsförmån förtroendevalda (som inte ingår i ovan) Uppg.saknas 3,1 Uppg.saknas 3,1 Borgensförbindelser mm. 137,2 125,7 55,2 103,7 -Förlustansvar egna hem 0,2 0,2 0,2 0,2 -Borgensförbondelser kommunala bolag 82,0 95,5 0,0 73,5 -Borgensföebindelser övrigt 55,0 30,0 55,0 30,0 HJO ÅRSREDOVISNING 2010

173 70 FINANSIELLA RÄKENSKAPER Nothänvisning Syftet med noterna till bokslutet är att komplettera bokslutsinformationen så att en riktig och tillräcklig bild ges av kommunen och kommunkoncernens resultat och ekonomiska ställning. Nothänvisning Kommunen Sammanställd redovisning Not 1 Verksamhetens intäkter 87,2 85,1 151,0 162,3 Driftbidrag 39,1 43,2 39,1 43,2 Försäljningsmedel 4,6 1,9 8,1 4,1 Taxor och avgifter 27,0 27,1 81,8 101,0 Hyror och arenden 10,6 10,7 9,7 9,5 Övrigt 5,9 2,2 12,3 4,5 Not 2 Verksamhetens kostnader 435,2 459,7 489,0 525,1 Personalkostnader 285,9 296,4 298,7 309,2 Varav Köp av verksamheter och entreprenader 67,4 70,2 64,9 66,0 Köp av varor och material 2,2 6,3 21,4 116,3 Bidrag och transfereringar 21,5 22,4 39,4 6,3 Hyreskostnader och övriga fastighetskostnader 50,3 54,5 52,0 11,2 Övrigt 7,9 9,9 11,9 14,7 Skatt på årets resultat 0,0 0,0 0,7 1,4 Not 3 Av- och nedskrivningar 14,2 14,0 21,5 21,6 Planenliga avskrivningar immateriella tillgångar 0,2 0,1 0,2 0,1 Byggnader o tekniska anläggningar 11,6 12,1 18,6 19,4 Maskiner o inventarier 1,8 1,7 2,1 2,0 Leasingavtal 0,4 0,1 0,4 0,1 Nedskrivningar (utrangeringar) 0,2 0,0 0,2 0,0 Not 4 Skatteintäkter 309,9 317,1 309,9 317,1 Årets preliminära skatteintäkter 320,2 313,1 320,2 313,1 Slutavräkning 2007 års skatteintäkter 0,0 0,0 0,0 0,0 Slutavräkning 2008 års skatteintäkter 0,3 0,0 0,3 0,0 Prognos slutavräkning 2009 års skatteintäkter -10,7 3,9-10,7 3,9 Not 5 Kommunalekonomisk utjämning 69,6 82,9 69,6 82,9 Fastighetsskatt 14,5 14,8 14,5 14,8 Inkomstutjämningsbidrag 75,4 69,8 75,4 69,9 Generella bidrag från staten 0,0 8,6 0,0 8,6 Avgift till LSS-utjämning -3,3-0,6-3,3-0,6 Regleringsavgift -4,3 2,3-4,3 2,3 Kostnadsutjämningsavgift -12,7-12,0-12,7-12,0 Not 6 Finansiella intäkter 1,1 0,4 1,0 0,7 Ränta utlåning kommunala bolag 0,5 0,0 0,0 0,0 Avkastning räntebärande papper 0,0 0,2 0,0 0,2 Engångsutdelning SKL 0,5 0,0 0,5 0,0 Övriga finansiella intäkter 0,1 0,2 0,5 0,5 HJO ÅRSREDOVISNING 2010

174 FINANSIELLA RÄKENSKAPER 71 Nothänvisning Kommunen Sammanställd redovisning Not 7 Finansiella kostnader 3,1 1,9 3,9 2,8 Räntekostnader lån 2,9 1,8 3,7 2,7 Räntekostnad pensionsskuld 0,1 0,0 0,1 0,0 Övriga finansiella kostnader 0,1 0,1 0,1 0,1 Not 8 Årets Resultat enligt resultaträkning 15,3 9,9 17,1 13,5 Avgår samtliga realisationsvinster -4,0 0,0-4,0 0,0 Tillägg realisationsvinster enligt synnerliga skäl KL 8 kap 5 3,2 0,0 3,2 0,0 Förtida inlösen pensioner i ansvarsförbindelsen 0,0 7,7 0,0 7,7 Justerat resultat 14,5 17,6 16,3 21,2 Not 9 Försäljningsintäkter anläggningstillgångar 4,5 0,0 4,5 0,0 Försäljningsintäkt fastigheten Banmästaren 5,6 3,8 0,0 3,8 0,0 Försäljningsintäkt fastigheten Anden 0,7 0,0 0,7 0,0 Not 10 Övriga ej likviditetspåverkande poster 3,8 2,3 3,8 2,3 Bokfört värde fastigheten Anden 0,6 0,0 0,6 0,0 Bokfört värde utrangerade tillgångar 2,7 0,0 2,7 0,0 Särskild löneskatt på partiell inlösen pensioner ansvarsförbind. 0,0 1,9 0,0 1,9 Årets förändring va- och renhållningsfond 0,2 0,4 0,2 0,4 Övriga mindre justeringar 0,3 0,0 0,3 0,0 Not 11 Immateriella anläggningstillgångar 0,2 0,4 0,2 0,4 Anskaffningsvärde vid årets början 1,8 1,8 1,8 1,8 Årets investeringar 0,0 0,2 0,0 0,2 Utrangeringar 0,0 0 0,0 0 Ackumulerade avskrivningar -1,6-1,6-1,6-1,6 Not 12 Mark, Byggnader o tekniska anläggningar 212,4 216,7 220,4 224,4 Allmän markreserv 2,8 2,8 2,8 2,8 Anskaffningsvärde vid årets början 2,9 2,9 2,9 2,9 Årets investeringar 0,0 0,0 0,0 0,0 Utrangeringar 0,0 0,0 0,0 0,0 Ackumulerade avskrivningar -0,1-0,1-0,1-0,1 Verksamhetsfastigheter 148,8 146,3 156,8 153,9 Anskaffningsvärde vid årets början 222,4 230,3 236,1 244,0 Årets investeringar 10,5 5,9 10,5 5,9 Utrangeringar -1,1 0,0-1,1 0,0 Årets försäljningar -1,5 0,0-1,5 0,0 Ackumulerade avskrivningar -81,5-89,9-87,2-96,0 Affärsverksamhetsfastigheter 40,2 40,2 40,2 40,2 Anskaffningsvärde vid årets början 57,9 61,4 57,9 61,4 Årets investeringar 3,5 2,4 3,5 2,4 Utrangeringar 0,0 0,0 0,0 0,0 Ackumulerade avskrivningar -21,2-23,6-21,2-23,6 HJO ÅRSREDOVISNING 2010

175 72 FINANSIELLA RÄKENSKAPER Nothänvisning Kommunen Sammanställd redovisning Publika fastigheter 19,5 26,3 19,5 26,3 Anskaffningsvärde vid årets början 26,2 29,8 26,2 29,8 Årets investeringar 3,6 8,0 3,6 8,0 Ackumulerade avskrivningar -10,3-11,5-10,3-11,5 Annan verksamhet 1,0 1,1 1,0 1,1 Anskaffningsvärde vid årets början 2,3 2,5 2,3 2,5 Årets investeringar 0,2 0,2 0,2 0,2 Ackumulerade avskrivningar -1,5-1,6-1,5-1,6 Övriga fastigheter 0,1 0,1 0,1 0,1 Anskaffningsvärde vid årets början 0,1 0,1 0,1 0,1 Ackumulerade avskrivningar 0,0 0,0 0,0 0,0 Not 13 Maskiner och Inventarier 9,1 6,6 73,8 70,6 Maskiner 2,3 2,5 66,6 66,1 Anskaffningsvärde vid årets början 4,7 5,0 124,2 127,0 Årets investeringar 0,3 0,6 2,8 7,0 Ackumulerade avskrivningar -2,7-3,1-60,4-67,9 Inventarier och bilar 3,8 3,8 4,2 4,2 Anskaffningsvärde vid årets början 29,4 28,7 35,6 35,0 Årets investeringar 0,9 1,4 0,9 1,5 Utrangeringar -1,6 0,0-1,6 0,0 Ackumulerade avskrivningar -24,9-26,3-30,7-32,3 Finansiell leasing 3,0 0,3 3,0 0,3 Anskaffningsvärde vid årets början 7,4 4,1 7,4 4,1 Under året nytecknade finansiella leasingavtal 0,0 0,0 0,0 0,0 Under året avslutade finansiella leasingavtal -3,3-3,3-3,3-3,3 Ackumulerade avskrivningar -1,1-0,5-1,1-0,5 Not 14 Pågående anläggningstillgångar 9,5 13,6 10,3 15,7 Verksamhetsfastigheter - anskaffningsvärde 0,5 6,1 0,5 6,1 Affärsverksamhetsfastigheter - anskaffningsvärde 1,5 3,4 1,5 3,4 Publika fastigheter - anskaffningsvärde 1,4 1,3 1,4 1,3 Exploateringsmark - anskaffningsvärde 5,5 1,1 5,5 1,1 Inventarier - anskaffningsvärde 0,6 1,7 1,3 3,8 Not 15 Värdepapper 17,4 14,1 18,8 15,5 Hjo Stadshus AB 499 aktier 0,5 0,5 0,0 0,0 Västtrafik AB 600 aktier 0,6 0,6 0,6 0,6 Långfristiga placeringar i värdepapper 15,9 12,6 15,9 12,6 Andelar i intresseföretag 0,0 0,0 1,9 1,9 Kommuninvest andelar 0,4 0,4 0,4 0,4 Andelskapitalet i Kommuninvest ekonomisk förening avser inbetalt andelskapital. Kommuninvest ekonomiska förening har därefter beslutat om insatsemissioner. Hjo kommuns totala andelskapital i Kommuninvest ekonomisk förening uppgick till kr. HJO ÅRSREDOVISNING 2010

176 FINANSIELLA RÄKENSKAPER 73 Nothänvisning Kommunen Sammanställd redovisning Not 16 Långfristiga fordringar 4,4 4,4 0,9 0,9 IFK Hjo 0,2 0,2 0,2 0,2 Hjo Energi AB skuldebrev 4,0 4,0 0,0 0,0 Korsberga bygdegårdsförening 0,2 0,2 0,2 0,2 Skandia överskottsfond 0,0 0,0 0,4 0,4 Not 17 Varulager 0,0 0,0 5,2 8,4 Råvarulager i Hjo Energi AB 0,0 0,0 3,1 3,5 Råvarulager i Hjo Energi Elhandel AB 0,0 0,0 1,9 4,6 Pågående arbete för annans räkning i Hjo Energi AB 0,0 0,0 0,2 0,2 Not 18 Exploateringsfastigheter 4,5 4,6 4,5 4,6 Område Klarinetten 2 0,1 0,1 0,1 0,1 Kv. Kättingen-Kofoten 2,3 2,3 2,3 2,3 Hjo Söder 8:3 0,3 0,3 0,3 0,3 Hjo Söder 13:1 0,2 0,2 0,2 0,2 Knäpplan 1:15 1,6 1,6 1,6 1,6 Sigghusberg Norra, Östra, Tenngjutaren 0,0 0,1 0,0 0,1 Samtliga tomter är värderade till anskaffningsvärde Not 19 Kortfristiga fordringar 20,6 32,9 34,9 50,4 Kundfordringar 6,0 6,6 18,9 22,8 Kortfristig fordran leverantörer o intressebolag 0,0 0,0 0,4 0,3 Upplupna intäkter kunder 1,3 1,5 1,3 1,5 Upplupna skatteintäkter 2,9 5,9 2,9 5,9 Fordran mervärdeskatt 1,6 5,8 1,6 6,0 Övriga fordringar staten 0,7 2,6 0,9 2,8 Fordran Fora - avtalsförsäkringar 1,4 1,0 1,4 1,0 Fordran SKL återbetaln. medlemsavgift 0,5 0,0 0,5 0,0 Förutbetalda leverantörsfakturor 4,0 6,4 4,0 6,4 Övriga interimsfodringar 2,2 3,1 3,0 3,7 Not 20 Likvida medel och kortfristiga placeringar 32,8 14,6 41,4 15,6 Kassa 0,0 0,0 0,0 0,0 Postgiro 0,0 0,0 0,0 0,0 Bank 32,8 14,6 41,1 15,6 Not 21 Eget Kapital 163,7 174,0 176,9 190,8 IB Eget Kapital 148,2 163,7 159,6 176,8 Årets resultat 15,3 9,9 17,1 13,5 Årets reglering resultatfonder Va och avfall 0,2 0,5 0,2 0,5 Fördelning Eget Kapital Kommunens/koncernens Eget Kapital 160,1 170,1 173,3 186,9 Resultatfond Va 0,1 0,2 0,1 0,2 Avfallsfonden 3,5 3,7 3,5 3,7 Not 22 Avsättningar 3,7 3,4 13,3 14,4 Avsatt till särskild avtals- o visstidspension 0,4 0,4 0,4 0,4 Övriga avsättningar pensioner 2,6 2,4 2,6 2,4 Löneskatt belöpande på pensionsavsättningen 0,7 0,6 0,7 0,6 Uppskjuten skatteskuld obeskattade reserver 0,0 0,0 9,6 11,0 HJO ÅRSREDOVISNING 2010

177 74 FINANSIELLA RÄKENSKAPER Nothänvisning Kommunen Sammanställd redovisning Not 23 Långfristiga skulder 57,9 17,5 115,9 67,4 Anläggningslån 55,0 15,0 113,0 63,0 Checkräkningskredit 0,0 0,0 0,0 1,9 Leasingavtal 2,9 0,2 2,9 0,2 Förutbetalda intäkter som regleras över flera år 0,0 2,3 0,0 2,3 Kreditgivare Kommuninvest 55,0 15,0 113,0 63,0 Swedbank 0,0 0,2 0,0 2,1 Finansbolag (bilar) 2,9 2,3 2,9 2,3 Spec. Kreditgivare: Kommuninvest 55,0 15,0 113,0 63,0 Swedbank 0,0 0,2 0,0 2,1 Finansbolag (bilar) 2,9 2,3 2,9 2,3 Spec. Förutbetalda intäkter Anslutningsavgifter VA 0,0 0,6 0,0 0,6 Återstående antal år 30 år 30 år Gatukostnadsersättningar 0,0 1,7 0,0 1,7 Återstående antal år 33 år 33 år Anslutningsavgifter och gatukostnadsersättningar periodiseras linjärt under samma nyttjandetid som motsvarande tillgång har. Not 24 Kortfristiga skulder 85,6 112,9 104,4 133,8 Kortfr.skulder till kreditinstitut o kunder 1,2 16,0 1,7 16,5 Leverantörsskulder 14,0 35,9 15,0 36,3 Momsskulder 1,3 1,5 5,8 6,7 Personalens skatter och avgifter 4,2 5,0 4,6 5,4 Övriga kortfristiga skulder 0,0 0,0 7,6 8,4 Upplupna kostnader/förutbet. intäkter 64,9 54,5 69,7 60,5 Varav Upplupen semesterlön 13,7 13,6 14,3 14,2 Upplupna sociala avgifter 10,0 10,9 10,5 11,4 Upplupna löner 2,3 2,6 2,5 2,8 Upplupna räntekostnader 1,4 0,9 1,7 1,0 Förutbetalda skatteintäkter 21,1 6,4 21,1 6,4 Avgiftsbestämd ålderspension 10,9 11,6 10,9 11,6 Upplupna kostnader elcertifikat 0,0 0,0 2,3 2,8 Övriga interimsskulder 5,5 8,5 6,4 8,5 Not 25 Försäkringslösning för pensioner intjänade före ,0 9,6 0,0 9,6 Partiell inlösen 0,0 7,7 0,0 7,7 Särskild löneskatt på ovan 0,0 1,9 0,0 1,9 HJO ÅRSREDOVISNING 2010

178 FINANSIELLA RÄKENSKAPER 75 Nothänvisning Not 26 Borgensförbindelser och övriga ansvarsförbindelser Kommunen Sammanställd redovisning ,4 293,2 224,4 271,2 Hjo Stadshus AB 40,0 65,0 0,0 0,0 Hjo Energi AB 40,0 30,0 0,0 0,0 Bredband Östra Skaraborg 2,0 0,5 0,0 0,0 Förlustansvar egna hem 0,2 0,2 0,2 0,2 Pensionsförmån intjänad före 1998 (inkl löneskatt) 169,2 164,4 169,2 164,4 Pensionsförmån förtroendevalda (som inte ingår i ovan) Uppg. saknas 3,1 Uppg.saknas 3,1 Kommuninvest 55,0 30,0 113,0 103,0 Swedbank 0,0 0,0 24,0 22,5 Spec. pensionsförmån intjänad före 1998-anställda Ingående ansvarsförbindelse 132,3 136,2 132,3 136,2 Aktualisering 0,4 0,4 0,4 0,4 Ränteuppräkning 1,8 1,8 1,8 1,8 Basbeloppsuppräkning 7,1-0,3 7,1-0,3 Bromsen 0,0-1,4 0,0-1,4 Utbetalningar -3,3-3,5-3,3-3,5 Övrigt -2,1-0,9-2,1-0,9 Summa pensionsförpliktelser 136,2 132,3 136,2 132,3 Löneskatt 33,0 32,1 33,0 32,1 Utgående ansvarsförbindelse 169,2 164,4 169,2 164,4 Hjo kommun har i september 1996 ingått en solidarisk borgen såsom för egen skuld för Kommuninvest i Sverige AB:s samtliga nuvarande och framtida förpliktelser. Samtliga 260 kommuner som per var medlemmar i Kommuninvest har ingått likalydande borgensförbindelser. Mellan samtliga medlemmar i Kommuninvest ekonomiska förening har ingåtts ett regressavtal som reglerar fördelningen av ansvaret mellan medlemskommunerna vid ett eventuellt ianspråktagande av ovan nämnda borgensförbindelse. Enligt regressavtalet ska ansvaret fördelas dels i förhållande till storleken på de medel som respektive medlemskommun lånat av Kommuninvest i Sverige AB, dels i förhållande till storleken på medlemskommunernas respektive insatskapital i Kommuninvest ekonomiska föreningen. Vid en uppskattning av den finansiella effekten av Hjo kommuns ansvar enligt ovan nämnd borgensförbindelse, kan noteras att per uppgick Kommuninvest i Sveriges AB:s totala förpliktelser till kronor och totala tillgångar till kronor. Hjo kommuns andel av de totalt förpliktelserna uppgick till kronor och andelen av de totala tillgångarna uppgick till kronor. HJO ÅRSREDOVISNING 2010

179 76 FINANSIELLA RÄKENSKAPER Driftsredovisning Driftsredovisning visar avvikelser i förhållande till av kommunfullmäktige beslutad budget för den löpande verksamheten inklusive eventuella tilläggsanslag. Driftsredovisning Nämnd/verksamhet Budget Redovisning Budget avvikelse Helårsprognos vid delårsbokslut mkr Intäkter Kostnader Netto Intäkter Kostnader Netto Netto Netto Demokrati 0,1 12,1 12,0 0,1 6,1 6,0 6,0 5,8 - Kommunfullmäktige 0,1 7,9 7,8 0,1 1,9 1,8 6,0 5,8 - Kommunstyrelsen 0,0 3,9 3,9 0,0 3,9 3,9 0,0 0,0 - Miljö- och bygglovsnämnden 0,0 0,2 0,2 0,0 0,2 0,2 0,0 0,0 Kommunstyrelsens förvaltning 4,1 36,9 32,8 3,6 36,8 33,1-0,3-0,4 - Kommunledning 2,7 34,1 31,4 2,4 34,0 31,5-0,2-0,4 - Handläggning myndighetsutövning 1,3 2,8 1,4 1,2 2,8 1,6-0,2-0,0 Samhällsutveckling 104,7 139,0 34,3 102,6 144,6 42,0-7,7-4,2 - Tillväxt 3,6 24,1 20,5 4,9 26,1 21,2-0,7-0,5 - Teknisk service inkl VA och rehållning 101,1 114,9 13,8 97,7 118,5 20,8-7,0-3,7 Vård och omsorg 43,0 171,6 128,6 40,5 171,8 131,3-2,7-3,7 Barn och utbildning 11,1 199,3 188,2 18,1 204,8 186,7 1,5 0,3 - Barn och utbildning 9,4 180,9 171,6 13,7 186,7 173,0-1,5-1,4 - Arbete och socialtjänst 1,7 18,3 16,7 4,4 18,1 13,7 3,0 1,7 Finansförvaltning exkl. skatter och finansnetto 11,7 0,0-11,7 10,9 0,4-10,5-1,2 6,1 Summa löpande verksamhet 174,6 558,8 384,2 175,8 564,5 388,6-4,4 3,9 I siffrorna ingår interna poster Verksamheternas samlade budgetavvikelse Kommunens verksamheter redovisade för 2010 en budgetavvikelse med -4,4 mkr. Nedan anges en övergripande förklaring till avvikelseposterna. En fördjupad redovisning finns under respektive verksamhets redovisning. Demokrati Området demokrati redovisar 6 mkr i överskott och består huvudsakligen av den omställningsbudget på 5,8 mkr som avsattes i budgeten Kostnader som beslutats finansieras av dessa medel redovisas i den verksamhet där kostnaderna uppstår medan finansieringen inte har flyttats från området demokrati. Därutöver har personalkostnaderna blivit ungefär 0,2 mkr lägre än budgeterat (främst arvoden och utbildningskostnader). Kommunstyrelsens förvaltning Nettoresultatet för kommunstyrelsens förvaltning är ett underskott på 0,3 mkr. Intäkterna är ca 0,3 mkr lägre än den budgeterade nivån, vilket beror på en avstämning av Projekt Stadsutveckling mellan drifts- och investeringskostnader och avser interna intäkter. Kostnaderna är ca 0,2 mkr lägre än budgeterat och förklaringen finns främst i lägre personalkostnader än budgeterat beroende på partiella tjänstledigheter, personalomsättning m.m. I kommunstyrelsens förvaltning ingår även miljö- och bygglovhandläggning som redovisar ett underskott på 0,2 mkr jämfört med budget. Orsaken är främst lägre intäkter än budgeterat. HJO ÅRSREDOVISNING 2010

180 FINANSIELLA RÄKENSKAPER 77 Samhällsutveckling Totalt visar samhällsutveckling ett underskott på 7,7 mkr jämfört med budget. Inom politikområdet Tillväxt är underskottet 0,7 mkr och beror på slutredovisning av exploateringsområdet Sigghusberg (se redovisning av exploateringar sid 80). Vidare redovisar Kultur och Fritid ett underskott bestående av lägre intäkter och högre personalkostnader än budgeterat. Politikområdet Teknisk service står för huvuddelen av verksamhetsområdets underskott. Stora resurser har krävts för att klara vinterväghållning under 5 månader av året. Kostnaderna har varit drygt 3 mkr högre än budget. 1,5 mkr av dessa intecknades i omställningsbudgeten (se rubriken Demokrati ovan). Mot omställningsbudgeten ska även kostnaden för toppbeläggning av Falköpingsvägen, Ringvägen och Torggatan avräknas, ca 2,5 mkr. Kostenheten redovisar ett underskott på 0,3 mkr p.g.a. högre personal- och livsmedelskostnader än budgeterat. Även Fastighetsenhetens underskott på 0,3 mkr är delvis väderrelaterat, ökad energiförbrukning och snöskottning av tak. Även kostnader för arbetsmiljöåtgärder för att säkerställa elansvar har påverkat utfallet. har lägre kostnader än budgeterat. Däremot visar området ekonomiskt bistånd på ett underkott på ca 0,7 mkr jämfört med budget Finansförvaltningen Finansförvaltningen visar på ett nettounderskott på 1,2 mkr. Förvaltningen har under året haft ett överskott på 8,8 mkr hänförligt till de interna påslagen för personalomkostnader. Även den sänkta avgiften till avtalsförsäkringarna har gett ett överskott på 1,1 mkr. Dessa överskott har använts till att göra en partiell inlösen av den pensionsskuld som ligger i ansvarsförbindelsen med totalt 9,6 mkr inkl. särskild löneskatt. Utöver ovan poster visar finansförvaltningen på ett underskott på 1,5 mkr hänförligt till lägre interna ränteintäkter och kundförluster. Vård och omsorg Vård och omsorgs avvikelse gentemot budget är ett underskott på 2,7 mkr. Intäkterna når inte upp till budgeterad nivå, vilket ger ett underskott på 2,5 mkr främst LASSintäkter från försäkringskassan och att statsbidrags-finansierade projekt flyttas över till Personalkostnaderna överstiger budgeten med 0,6 mkr (+0,5 % jmf budget) och bakom denna siffra finns bland annat överskott inom statsbidragsfinansierade projekt och HSL-organisationen. Underskott finns främst inom personlig assistans, ledsagning/ kontaktperson LSS, på särskilda boenden och hemvården. Övriga kostnader visar på ett överskott på 0,4 mkr. Barn och utbildning Budgetavvikelsen för barn- och utbildning är ett överskott på 1,5 mkr. Politikområdet barn och utbildning redovisar ett underskott på 1,5 mkr och handlar främst om högre personalkostnader än budget inom grundskolan. 0,9 mkr ska avräknas mot omställningsbudgeten (se ovan under demokrati). Statsbidragsfinansierade projekt har genererat högre intäkter än budgeterat, men också motsvarande kostnader. Högre kostnader än budgeterat för interkommunala ersättningar och vårdnadsbidrag bidrar till underskottet. Inom politikområdet arbete och socialtjänst redovisas ett överskott på 3,0 mkr jämfört med budget. Största delen av överskottet återfinns på intäktssidan och förklaras av ersättningar för flyktningmottagning samt arbetsmarknadsenhetens intäkter för FAS 3. Även institutionsplaceringar HJO ÅRSREDOVISNING 2010

181 78 FINANSIELLA RÄKENSKAPER Investeringar Driftsredovisning visar avvikelser i förhållande till av kommunfullmäktige beslutad budget för den löpande verksamheten inklusive eventuella tilläggsanslag. Investeringar Nämd/verksamhet Mkr KF-anslag Ombudget Totalbudget Total nettokostnad från Varav nedlagd nettokostnad Budget avvikelse projekt start 2010 Demokrati Inventarier 0,0 0,0 0,0 0,1 0,1-0,1 Summa Demokrati 0,0 0,0 0,0 0,1 0,1-0,1 Kommunledning IT-investeringar 1,8 1,0 2,8 2,2 1,6 0,6 Summa Kommunledning 1,8 1,0 2,8 2,2 1,6 0,6 Samhällsutveckling Övergripande fastighetsinvesteringar 6,4 0,5 6,9 4,0 3,9 2,9 Skolfastigheter 4,6 0,6 5,2 7,0 6,8-1,8 Barnomsorgsfastigheter 0,0 1,3 1,3 1,5 1,3-0,2 Kultur- och fritidsfastigheter 1,0 0,1 1,1 0,7 0,7 0,4 Omsorgsfastigheter 0,1 0,0 0,1 0,1 0,1 0,0 Övriga förvaltningsfastigheter 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 Publika fastigheter 5,1 1,2 6,3 2,4 1,8 4,0 Affärsverksamhetsfastigheter 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 Mark och markreserver 1,0 0,0 1,0 0,0 0,0 1,0 Maskiner och fordon 0,4 0,0 0,4 0,6 0,6-0,2 Tillväxt, inventarier 0,3 0,1 0,4 0,3 0,3 0,1 Taxefinansierad verksamhet (va och renhållning) 1,4 3,0 4,4 3,8 2,2 0,6 Summa Samhällsutveckling 20,3 6,8 27,1 20,3 17,7 6,8 Miljö och Bygg IT-programvara 0,0 0,0 0,0 0,2 0,2-0,2 Summa Miljö och Bygg 0,0 0,0 0,0 0,2 0,2-0,2 Barn och Utbildning Inventarier skolverksamhet 0,4 0,0 0,4 0,3 0,3 0,1 Summa Barn och Utbildning 0,4 0,0 0,4 0,3 0,3 0,1 Summa investeringar 22,5 7,8 30,3 23,0 19,9 7,3 I tabellen ingår inte under året nytecknade leasingavtal som betecknats som finansiella. Avvikelsen visar skillnaden mellan utfall i förhållande till av kommunfullmäktige beslutad budget för 2010 och ombudgeteringar från 2009 inkl. omdisponeringar mellan objekten under året. HJO ÅRSREDOVISNING 2010

182 FINANSIELLA RÄKENSKAPER 79 Verksamhetens totala budgetavvikelse Under 2010 avsattes totalt investeringsmedel för 30,3 mkr. Den nedlagda kostnaden för projekten uppgick till 23,0 mkr varav 19,9 mkr har belastat 2010 och resterande tidigare år. Av avvikelsen på 7,3 mkr beräknas ca 4 mkr att ombudgeteras till Nedan kommenteras endast de större investeringarna. Kommunledningskontoret Kommunledningskontorets investeringar på 2,2 mkr avser till största delen det pågående arbetet med byte av affärssystem. Samhällsutveckling Samhällsutveckling har investerat för drygt 20 mkr. De största investeringarna finns inom skolfastigheter på totalt 7 mkr och avser ombyggnad av kulturskolans lokaler och takrenoveringar med brandåtgärder på Guldkroksskolan samt pågående ombyggnad av Fågelås skola. I posten övergripande fastighetsinvesteringar, på 4 mkr, återfinns energikonverteringar på bland annat Korsberga och Fågelås skolor samt byte till lågenergilampor i gatubelysning. Investeringarna inom de publika fastigheterna på 2,4 mkr avser till största delen ombyggnaden av torget samt gatuarbeten och arbete med ökad tillgänglighet. Inom de taxefinansierade verksamheterna har det investerats för totalt 3,8 mkr och avser till största delen en fortsatt utökning av det kommunala ledningsnätet runt Mullsjön samt en fortsatt översyn och byte av utrustning på reningsverket. Bildtext: Less is more, Mies van der Rohe HJO ÅRSREDOVISNING 2010

183 80 FINANSIELLA RÄKENSKAPER Exploatering Med marknadsexploatering avses åtgärder för att anskaffa, bearbeta och iordningställa råmark för att kunna bygga bostäder och industrier samt gemensamma anordningar som gator, grönområden och VA- och elanläggningar m m. Exploatering Exploateringsområden Tkr Total nettokostnad sedan projektstart Sigghusberg Norra Inkomst Hattmakaren Utgift Kakelugnsmakaren Netto Budget Sigghusberg Östra Inkomst Gelbgjutaren Utgift Silversmeden Netto Guldsmeden Budget Sigghusberg Tenngjutaren Inkomst Tenngjutaren Utgift Netto Budget Metallvägen Inkomst Utgift Netto Budget 500 Summa exploatering Inkomst Utgift Netto Budget I ovanstående belopp ingår även budgetmedel och nedlagda kostnader avseende va-nätet samt mark som utgör allmän plats. En fördelning av kostnaderna, mellan vad som ska redovisas som omsättningstillgång resp. anläggningstillgång, görs i samband med att varje område slutredovisas. Under år 2010 har områdena Sigghusberg Norra, Östra och Tenngjutaren avslutats. Området Metallvägen kommer att avslutas under Sigghusberg Norra På Sigghusberg Norra finns det 9 tomter varav 4 är sålda. På 2 tomter finns en given option för byggande av seniorboende. Området är avslutat under I redovisad nettokostnad ovan på tkr hänförs 370 tkr till tomterna (omsättningstillgång) och resterande tkr avser mark som finns kvar i kommunens ägo såsom gator, parker samt va-nät (anläggningstillgångar). Sigghusberg östra På Sigghusberg Östra finns det 12 tomter varav 9 är sålda. Området är avslutat under I redovisad nettokostnad ovan på tkr hänförs 211 tkr till tomterna (omsättningstillgång) och resterande tkr avser mark som finns kvar i kommunens ägo såsom gator, parker samt vanät (anläggningstillgångar). Sigghusberg Tenngjutaren På Tenngjutaren finns det 3 tomter varav två är sålda och en är reserverad. Även detta område är avslutat under I redovisad nettokostnad ovan på 577 tkr hänförs 123 tkr till tomterna (omsättningstillgång) och resterande 454 tkr avser mark som finns kvar i kommunens ägo såsom gator, parker samt va-nät (anläggningstillgångar). HJO ÅRSREDOVISNING 2010

184 FINANSIELLA RÄKENSKAPER 81 Redovisningsprinciper Kommunens redovisning Hjo kommuns årsredovisning är upprättat i enlighet med Lagen om kommunal redovisning (1997:614). Kommunen följer de förslag och rekommendationer som Rådet för kommunal redovisning lämnar. Anläggningstillgångar Anläggningstillgångar har i balansräkningen upptagits till anskaffningsvärdet efter avdrag för avskrivningar och eventuella investeringsbidrag. Investeringar som aktiverats har som princip haft ett anskaffningsvärde på över ett basbelopp (= kr år 2010) och en livslängd på över tre år. Avskrivningar av anläggningstillgångar görs efter en bedömning av tillgångens nyttjandeperiod, vilket i allt väsentligt överensstämmer med de i tabellen angivna avskrivningstiderna. Rak nominell metod används. Viss vägledning för en anläggningstillgångs avskrivningstid finns i rådets idéskrift. Ingen omprövning av nyttjandetiden har gjorts. Avskrivningen påbörjas kalendermånaden efter det att tillgången tagits i bruk. Under 2010 har inga utrangeringar gjorts. Avskrivningstider Markanläggningar Byggnader Maskiner och bilar 5-10 Inventarier t.ex. kommunikationsutrustning, möbler Immateriella tillgångar t.ex. programvaror samt övriga IT-inventarier Anslutningsavgifter samt gatukostnadsersättningar Anslutningsavgifter samt gatukostnadsersättningar avser att täcka investeringsutgifter för va och avlopp, gator och gatubelysning. Inkomsterna bokförs initialt som en skuld och intäkts förs sedan successivt i takt med investeringsobjektens avskrivningstid. Leasingavtal Objekten som bedömts vara av finansiell art har redovisats som anläggningstillgång i balansräkningen, under rubriken maskiner och inventarier. Förpliktelsen i form av framtida betalningar av leasingavgifter har redovisats som skuld. Alla leasingavtal tecknade före den 1 januari 2003 har klassificerats som operationella. Fr.o.m redovisas även alla billeasingavtal, understigande en leasingtid på fyra år, som operationella. År Anskaffningsvärdet har tagits upp till det verkliga värdet. Avskrivningstiden följer leasingperioden och objekten skrivs ner till restvärdet. Räntekostnaden beräknas till ett fast värde fördelat över leasingperioden. Lånekostnader Lånekostnader belastar resultatet det år då de uppstår och har inte inräknats i respektive tillgångs anskaffningsvärde. Löneskatt Löneskatten redovisas då pensionsförpliktelsen uppkommer vilket innebär att löneskatten har periodiserats och redovisats som en kostnad i resultaträkningen. Pensionsskuld Pensionsskulden redovisas enligt den så kallade blandmodellen. Den delen av pensionsskulden som intjänats före 1998 ligger som en ansvarsförbindelse, dvs. inom linjen. Det som intjänats efter 1998 ligger dels som en avsättning och dels som en kortfristig skuld. Det belopp som redovisats som en kortfristig skuld avser den avgiftsbestämda ålderspensionen. Kommunen har valt att fr.o.m betala ut hela den avgiftsbestämda ålderspensionen till den anställde. För lönedelar över 7,5 basbelopp och för efterlevandepensioner finns särskilt tecknade försäkringar. Semesterlöneskuld Skulden för ej uttagna semesterdagar och okompenserad övertid och därpå upplupna sociala avgifter redovisas som kortfristig skuld. För anställda med månadslön och timlön redovisas fr.o.m förändringen månatligen istället för som tidigare först vid boksluten 0831 och För ferieoch uppehållsanställda redovisas fortfarande förändringen bara vid de två tillfällena per år. Denna beräkning är gjord av Aditro per den 31 december Skatteintäkter Årets redovisade skatteintäkter består av de preliminära månatliga inbetalningarna, prognosen för slutavräkningen 2010 samt skillnaden mellan den slutliga taxeringen och prognosen för Avräkning av skatteintäkterna har gjorts efter Sveriges Kommuner och Landstings beräkningar från december HJO ÅRSREDOVISNING 2010

185 82 FINANSIELLA RÄKENSKAPER Taxefinansierade verksamheter Resultatregleringsfonderna för va- och renhållning är redovisade under Eget kapital. Va-enheten har belastats med centrala overheadkostnader (grundat på verkliga kostnader för vissa centrala funktioner vilka fördelats efter antalet anställda). Ränta har beräknats på rörelsekapitalet och interna lån för investeringar. De taxefinansierade verksamheternas resultat bokförs på kommunens egna kapital. Övriga intäkter och kostnader Finansiella kostnader och intäkter har periodiserats fullt ut. Övriga intäkter och kostnader har periodiserats till väsentliga belopp. En riktlinje på 25 tkr har använts. Den sammanställda redovisningen Den sammanställda redovisningen har upprättats enligt förvärvsmetoden med den s.k. alternativa metoden där underkoncernens (Hjo Stadshus AB) bokslut konsoliderats. Intresseföretag i underkoncernens redovisning Andelar i intresseföretagen HjoTiBorg Energi AB och Bredband Östra Skaraborg AB redovisas i Hjo Stadshus AB koncernen i enlighet med den s.k. kapitalandelsmetoden. Mindre ägarandelar Hjo kommun har även andelar i kommunalförbunden Räddningstjänst Östra Skaraborg och Avfallshantering Östra Skaraborg. Eftersom ägarandelen i båda fallen understiger 20 % har kommunalförbunden inte medtagits i den sammanställda redovisningen. Obeskattade reserver Bolagens obeskattade reserver har uppdelats i koncernbalansräkningen i eget kapital del (73,7 %) och uppskjuten skattskuld (26,3%). Den uppskjutna skatten redovisas som en avsättning. Bolagens redovisningsprinciper överensstämmer med Årsredovisningslagen (1995:1554), samt rekommendationer och uttalanden från Bokföringsnämnden. Eliminering har gjorts för interna mellanhavande mellan kommunen och respektive dotterkoncern och dotterbolag. Interna intäkter, kostnader, fordrings- och skuldposter av väsentlig betydelse har eliminerats. HJO ÅRSREDOVISNING 2010

186 FINANSIELLA RÄKENSKAPER 83 Nationella nyckeltal Sammanfattning av nationella nyckeltal görs under våren och publiceras under sommaren till augusti. Senast aktuella nyckeltal avser därför Barn och utbildning Förskola: antal inskrivna/åa 5 5,6 5,5 Familjedaghem: antal inskrivna/åa 7,5 5,4 5,3 Fritidshem: antal inskrivna/åa 20,8 21,5 21,7 Förskola kostnad/heltidsbarn Pedagogisk omsorg kostnad/heltidsbarn Fritidshem kostnad/heltidsbarn Hjo: Lärare/100 elever 8,5 8,1 8,2 Kommungrupp: Lärare/100 elever 8,8 9,0 8,8 Riket: Lärare/100 elever 8,5 8,5 8,3 Gymnasium: Hjo kostn/elev Gymnasium: kommungrupp kostn/elev Gymnasium: Riket kostn/elev Vuxenutbildn: Hjo kostn/elev Vuxenutbildn: kommungrupp kostn/elev Vuxenutbildn: Riket kostn/elev Arbete och socialtjänst Nettokostnad/inv. för arbetsmarkn. åtg Arbetslöshet i % - Hjo 2,3 4,2 4,2 Arbetslöshet i % - Västra Götaland 2,9 4,3 4,3 Arbetslöshet i % - Sverige 3,6 4,3 3,9 Vård och omsorg Kostnad/vårdtagare i ordinärt boende Kostnad/vårdtagare i särskilt boende Andel invånare 65 år eller äldre med hjälp av äldreomsorgen(%) 16,7 14,0 13,5 Kostnad handikappomsorg, kr/inv Andel invånare 65 år med en eller flera insatser enligt LSS (%) 0,87 0,89 0,91 Samhällsplanering - teknisk service Nettokostnad/inv för drift och underhåll av gator, vägar samt parker Källa: och HJO ÅRSREDOVISNING 2010

187 84 FINANSIELLA RÄKENSKAPER Benchmarking nyckeltal Med hjälp av Webors likhatsanalys (webor.se) har de kommuner med mest liknande förutsättningar inom olika områden valts ut. Demokrati Hjo Genomsnitt Kommuner i jämförelse Kostnad per invånare för politisk verksamhet Vännäs, Älvsbyn, Markaryd Barn och utbildning Hjo Genomsnitt Kommuner i jämförelse Kostnad/inv. 1-5 år för förskola Vadstena, Vingåker, Sävsjö Kostnad per inv. 6,15 år för förskoleklass och grundskola Eda, Degerfors, Grums Kostnad per inv år för gymnasieskola Degerfors, Kungsör, Hällefors Arbete och socialtjänst Hjo Genomsnitt Kommuner i jämförelse Kostnad för ekonomiskt bistånd per inv år Smedjebacken, Sotenäs, Öckerö Vård och omsorg Hjo Genomsnitt Kommuner i jämförelse Kostnad för insatser i ordinärt boende per in. 65-w år Alvsbyn, Åre, Herrljunga Kostnad för insatser i särskilt boende per inv. 65-w år Alvsbyn, Åre, Herrljunga Kostnad/inv. för LSS Älvkarleby, Degerfors, Markaryd HJO ÅRSREDOVISNING 2010

188 FINANSIELLA RÄKENSKAPER 85 Finansiella nyckeltal fem år i sammandrag Kommunkoncernen Tillsvidare anställda, st Omsättning, mkr Årets resultat, mkr 5,1 8,7-1,3 17,1 13,5 Balansomslutning, mkr Nettoinvesteringar totalt, mkr Soliditet, % Kommunen Resultat - kapacitet Årets resultat, mkr 3,2 7,3-3,3 15,3 9,9 Nettokostnader inkl. avskrivning, mkr Utveckling av nettokostnader, % Skatteintäkter och generella statsbidrag mkr Utveckling av skatteintäkter och generella statsbidrag, % Årets resultat/skatteintäkter och generella stadsbidrag, % Nettoinvesteringsvolymen, mkr Soliditet, inkl affärsverks. kapitalandel, % Soliditet inkl. hela pensionsskulden, % Långa skulder, inkl checkkredit, mkr 338,9 353,8 370,5 362,2 388,6 19 4,4 4,7-2,2 7,2 344,3 358,8 369,7 379,5 400,0 4,4 4,2 3,0 2,6 5,4 0,9 2,0-0,9 4,0 2,5 15,5 28,2 9,9 20, Kommunen Invånare, st Tillsvidareanställda, st Primärkommunal skattesats, kr Total kommunal skattesats, kr Kommunen Risk - Kontroll 22,00 22,00 22,00 22,00 22,00 33,80 33,80 33,78 33,78 33, Borgensåtaganden, mkr Total pensionsförpliktelse, mkr Kassalikviditet, % Budgetavvikelse mkr (årets resultat +2,5 +4,1-10,8 +7,3 +2,0 HJO ÅRSREDOVISNING 2010

189 86 FINANSIELLA RÄKENSKAPER HJO ÅRSREDOVISNING 2010

190 ÖVRIGT 87 Ordlista och definitioner Anläggningstillgångar Antal årsarbetare Avskrivning enligt plan Avsättningar Balansräkning Driftbudget Eget kapital Eliminering Finansieringsanalys Finansnetto Tillgångar som är avsedda för stadigvarande bruk i verksamheten. Kan vara immateriella (t ex goodwill), materiella (tex. byggnader) eller finansiella (tex. aktier) Antalet personer som innehar tillsvidareanställningar under december månad omräknat till heltidstjänster. Fördelning av totalutgiften för en anläggningstillgång. Kostnaden fördelas över det antal år som tillgången beräknas användas i verksamheten. Förpliktelser som är hänförliga till räkenskapsåret eller tidigare räkenskapsår och som på balansdagen är säkra eller sannolika till sin förekomst men ovissa till belopp eller till den tidpunkt då de ska infrias. Visar den ekonomiska ställningen per den 31/12 och hur den förändrats under året. Omfattar kostnader och intäkter för den löpande verksamheten under året. Kommunens förmögenhet. Totala tillgångar minus totala skulder och avsättningar. Innebär att interna poster tas bort t.ex. köp och försäljningar mellan de egna bolagen. Detta görs för att uppgifter om intäkter, kostnader, fordringar och skulder inte ska medräknas flera gånger. Visar kassaflödet från verksamheterna, investeringarna och finansieringen. Summan av dessa poster utgör förändringen av likvida medel. Skillnaden mellan posterna finansiella intäkter och finansiella kostnader i resultaträkningen. Kassalikviditet Omsättningstillgångarna i relation till de kortfristiga skulderna. Visar kommunens betalningsstyrka på kort sikt. Vid 100 % täcks de kortfristiga skulderna av likvida medel, kortfristiga fodringar och kortfristiga placeringar. Kortfristiga skulder Långfristiga skulder Nettoinvesteringar Nettokostnader Nettokostnadsandel Omsättningstillgångar Realisationsvinst/förlust Resultaträkning Soliditet Taxefinansierad verksamhet Årets resultat Lån och övriga skulder som förfaller till betalning inom ett år. Lån och övriga skulder med en löptid överstigande ett år. Investeringsutgifter efter avdrag för olika bidrag och ersättningar. Kostnader efter avdrag för driftbidrag, avgifter och ersättningar mm Hur stor andel av skatteintäkterna och generella statsbidrag som har gått åt till att finansiera verksamheternas nettokostnader. Tillgångar som inte innehas för stadigvarande bruk, utan förbrukas i samband med framställning av produkter eller tjänster eller på annat sätt används i verksamheterna. Vinst/förlust som uppstår vid försäljning av fast eller lös egendom. Beräknas som skillna den mellan försäljningspris och anskaffningsvärdet med avdrag för gjorda avskrivningar. Visar hur förändringen av det egna kapitalet under året har uppkommit. Eget kapital i förhållande till totala tillgångar. Beskriver hur kommunens långsiktiga betalningsstyrka utvecklas. Ju högre soliditet desto större finansiellt handlingsutrymme Verksamhet som finansieras genom taxor från de som nyttjar tjänsten t.ex. vatten och avlopp och renhållning. Förändringen av det egna kapitalet. Bildtext: Tapetcollage dämpar den värsta blåsten, Duvan 5. HJO ÅRSREDOVISNING 2010

191 88 ÖVRIGT Revisionsberättelse HJO ÅRSREDOVISNING 2010

192 ÖVRIGT 89 HJO ÅRSREDOVISNING 2010

193 90 ÖVRIGT Anteckningar HJO ÅRSREDOVISNING 2010

194 ÖVRIGT 91 Hjälp oss att förbättra vår verksamhet! På finns en tjänst som heter Synpunkten. Där kan du på ett enkelt sätt tala om vad du tycker om vår verksamhet. Det kan vara beröm, klagomål eller förbättringsförslag. HJO ÅRSREDOVISNING 2010

195 Hjo kommun Hjo Tfn

196

197 Kommunalförbundet Raddningstjänsten Östra Skaraborg Revisorerna Förbundsmedlemmarnas fullmäktige Revisionsberättelse för år 2010 Vi har granskat kommunalförbundets verksamhet för år Direktionen har ansvaret för att verksamheten bedrivs i enlighet med gällande mål, beslut och riktlinjer samt de föreskrifter som gäller för verksamheten. De ansvarar också för att det finns en tillräcklig intern kontroll samt återredovisning till fullmaktige. Revisorernas ansvar är att granska verksamhet, kontroll och redovisning och pröva om verksamheten bedrivits i enlighet med kommunfullmäktiges uppdrag. Granskningen har utförts enligt god revisionssed i kommunal verksamhet. I granskningen har vi haft biträde av PwC. Utöver genomgång av direktionens handlingar och protokoll har vi särskilt granskat delårsrapport och årsredovisning. I samband med dessa granskningar har vi träffat kommunalförbundets ledning. Enligt vår bedömning ger årsredovisningen även denna gång en mycket bra och rättvisande bild av ekonomi och verksamhet. Det ekonomiska resultatet uppgår till 2,130 mkr att jämföra med budgeterat nollresultat. Som framgår av årsredovisningen är de främsta orsakerna till överskottet att intäkterna ökar p g a nytt avtal med en större industri och Iagre lönekostnader genom lägre arbetsgivaravgifter, få kostsamma räddningsinsatser och Iagre kostnader för avskrivningar. Gjorda investeringar ligger inom beslutad ram. De verksamhetsrelaterade målen uppnås i allt väsentligt. Av årsredovisningen framgår att god ekonomisk hushållning bedöms föreligga. Vi gör ingen annan bedömning. Vi bedömer sammantaget att direktionen har bedrivit verksamheten på ett ändamålsenligt och från ekonomisk synpunkt tillfredsställande sätt. Räkenskaperna bedöms i allt väsentligt vara rättvisande och den interna kontrollen bedöms fungera tillfredsställande. Våra granskningsinsatser anser vi ger oss rimlig grund för vårt uttalande nedan. Vi tillstyrker att förbundsdirektionen och de enskilda förtroendevalda ledamöterna beviljas ansvarsfrihet för verksamhetsåret 2010 och att årsredovisningen för år 2010 godkänns. Av förbundsmedlemmarna utsedda revisorer i Kommunalförbundet Raddningstjänsten Östra Skaraborg för perioden Leif Eriksson och Mikael Johansson. Skövde 20 1! Skövde kommun l lra3el ~un-a~li Tibro kommun

198

199 Resultatet av en anlagd garagebrand i Tibro

200 RÄDDNINGSTJÄNSTEN ÖSTRA SKARABORG Årsredovisning 2010 Innehållsförteckning Förvaltningsberättelse... 3 Räddningstjänstens uppdrag... 5 Politisk ledning... 5 Organisationstablå... 6 Personal... 6 Mål och måluppfyllnad... 7 Personal... 8 Jämställdhet... 8 Kompetensutveckling... 8 Sjukfrånvaro... 9 Skadeförebyggande avdelningen... 9 Mål och måluppfyllnad... 9 Tillsyn Externutbildning Information till allmänheten Byggsamråd och andra projekt Sotningsverksamhet Brandskyddskontroller Egensotning Skadeavhjälpande avdelningen Mål och måluppfyllnad Statistik Utdrag av genomförda aktiviteter Axplock från årets insatser Utbildningsverksamheten Drift och underhåll Verksamhetsåret Allmänt Prestationsmål och måluppfyllnad Fastigheter Fordon Övrigt Samverkan, säkerhet och beredskap Mål och måluppfyllnad Uppföljning av avtal för operativ räddningstjänst...26 Risk- och sårbarhetsanalyser Kommunal beredskapsplanering Samverkan i övrigt Sjöräddning Ekonomiska nyckeltal Mål och måluppfyllnad Årets resultat Investeringsredovisning Ekonomisk redovisning Redovisningsprinciper Begreppsförklaringar Direktionens godkännande Revisionsberättelse W:\RÖS2001\EK\2010\Verksamhetsberättelser\Årsredovisning 2010.doc 2

201 RÄDDNINGSTJÄNSTEN ÖSTRA SKARABORG Årsredovisning 2010 Förvaltningsberättelse Allmänt Inför verksamhetsåret beslutade direktionen om stora förändringar kopplat till en kraftig besparing i budgeten. Ramen för budget 2010 hölls oförändrad jämfört budget 2009 vilket innebar krav på kostnadsminskningar med tkr motsvarande 5%. Bland de åtgärder som beslutats var en förändrad befälsorganisation, ändrad arbetstidsförläggning för personal i utryckningstjänst och minskade eller borttagna ersättningar de som främst bidragit till att klara de ekonomiska förutsättningarna. De beslutade förändringarna hade processats i interna arbetsgrupper med diskussioner om var och hur verksamheten skulle kunna effektiviseras. Organisationsförändringen har successivt genomförts under året för att slutligen vara på plats i september månad. Den nya organisationen och ändrade tjänstgöringsscheman har gett nya möjligheter som börjat nyttjas. Det går att se en utveckling av verksamheter som tidigare inte kunnat genomföras men också en blandad känsla hos personalen för det nya. En förändring av denna storleksordning behöver tid för att sätta sig och för att kunna utvärderas. En utvärdering av vilka konsekvenser besparingarna medfört är under framtagande men kan efter så kort tid inte ge ett tydligt svar på vilka effekter de gett. Uppföljning i detta avseende sker löpande liksom för verksamheten som helhet. Oron på det ekonomiska området har fortsatt under året vilket bl a visat sig i flertalet och sena beslut om exv kostnaderna för avtalsförsäkringar och pensioner. De förutsättningar som gällde vid budgetens antagande i september 2009 har förändrats till bokslutet. Under 2011 och 2012 kommer troligen stora förändringar att behöva göras när det gäller Räddningstjänstens IT-stöd och ekonomistöd. Kostnaderna för dessa avtal kommer att öka kraftigt de närmaste åren. I huvudsak fungerar verksamheten bra. Prioriteringar får naturligtvis göras för att säkerställa att myndighetsutövningen och den operativa verksamheten kan utföras till 100%. En stor belastning inom den förebyggande verksamheten under året har varit övertagandet av tillståndshanteringen för brandfarliga och explosiva varor, vilket fungerat mycket bra. Under året har flera viktiga steg tagits när det gäller anslutningen och övergången till den digitala tekniken för utalarmering och kommunikation. Alla åtta hel- och deltidsstationer har försetts med digital utalarmering med syntetiskt tal och bildskärmar som visar larmorsak och adresser, larmtiden har därigenom kunnat minskas med sekunder. Även förlarm, vilket kräver digital teknik, har börjat tillämpas för att ytterligare minska insatstiden vid olyckor med hotande läge för person. När det gäller RAKEL så har Räddningstjänsten Östra Skaraborg varit värdkommun för ett länsgemensamt projekt som lett fram till gemensamt underlag för operativa kommunikationsplaner (OKP) så att samverkan skall kunna ske på ett effektivt sätt. För detta arbete har statsbidrag erhållits. Utrustning har beställts och levererats till den som skall programmera stationerna enligt OKP. Detta har dessvärre dragit ut på tiden pga att Myndigheten för samhällsskydd och beredskap inte lämnat godkännande, detta är nu klart. Personal I maj tecknades nya centrala avtal där den för räddningstjänsten viktiga särskilda bilaga om arbetstider inom räddningstjänst ingår. Avtalet innebär att det nu finns ett tydligare stöd i avtalet för nya arbetstidsmodeller, och att man kan ha schema som innehåller både skiftgång i utryckningsstyrka som arbete på dagtid utanför styrkan. Med detta kunde omorganisationen genomföras fullt ut och från september har all personal i utryckningstjänst på heltid gått över till femveckorsschema. Rekrytering av brandmän, till deltidsstyrkor och räddningsvärn, har genomförts vid två tillfällen. Totalt anställdes 29 nya medarbetare. Till Skövde var det hela åtta deltidsbrandmän som anställdes till följd av avtalet med Volvo Powertrain AB där Räddningstjänsten Östra Skaraborg tar över delar av räddningstjänsten och som medförde behov av en utökning av deltidsstyrkan i Skövde. I övrigt anställdes personal till styrkorna i Mariestad, Gullspång, Hova, Tibro, Hjo och Karlsborg. Till räddningsvärnen i Moholm, Blikstorp och Timmersdala rekryterades totalt fyra nya medarbetare. Vid den inledande grundutbildningen deltog också sex nya medarbetare till räddningsvärnet på Volvo. Det ovanligt stora behovet av nyrekrytering medförde att preparandutbildning genomfördes vid tre tillfällen. Skadeförebyggande verksamhet Verksamhetsåret 2010 har i stort liknat tidigare år. Det som utmärkt sig är den ökning av vår utåtriktade verksamhet som nu börjar ta form. Ett antal kontaktnät har skapats och utvecklats. Ett nyttjande av operativ personal har gett möjligheten att aktivt söka tillfällen där räddningstjänsten kan sprida sin information. Myndighetsutövningen står under ständig utvärdering och det enda mål som inte till fullo uppfyllts är tillsynen av så kallad farlig verksamhet. Detta har lett till en förändrad intern organisation för ändamålet och förhoppningen är att den jämnare ar- W:\RÖS2001\EK\2010\Verksamhetsberättelser\Årsredovisning 2010.doc 3

202 RÄDDNINGSTJÄNSTEN ÖSTRA SKARABORG betsbelastning som blir följden av detta skall åtgärda problemet. Den i särklass största arbetsuppgiften under året har varit övertagandet av tillståndshanteringen för brandfarliga och explosiva varor. Alla medarbetare på avdelningen har varit inblandade i detta. Under året har avdelningen tillförts mer arbetskraft. Brandmästarna Stig Torell och Ulf Seglert skall till del arbeta förebyggande. Under året har också brandingenjör Daniele Coen anställts och tjänstgör 50% på avdelningen. Skadeavhjälpande verksamhet Organisationen har hanterat totalt 1420 larm under året, att jämföra med 1261 under föregående år. Främst är det händelserna brand i byggnad och automatlarm, ej brand som ökat. Kopplingar finns bl a till den stränga vintern i början och slutet av 2010 samt till ett omfattande oväder fredagen den 13:e (!) augusti som medförde stor belastning på organisationen. Fyra personer har omkommit vid fyra olika bränder i byggnader. Vid tre av de fyra dödsbränderna är det äldre personer som omkommit. Detta visar sig också i nationell statistik där äldre som har svårt att själva agera och sätta sig i säkerhet är överrepresenterade. Under våren och försommaren inträffade ett flertal bränder som med stor sannolikhet var anlagda. Bränderna var främst i garage, fordon och i det fria. Dessbättre skadades inga människor i samband med bränderna. De prestationsmål som särskilt valts att studera enlighet verksamhetsplan 2010, bedöms i stort vara uppfyllda. Drift och underhållsverksamhet Starten på verksamhetsåret blev snörik och mycket kall vilket medförde höga kostnader för snöröjning runt våra brandstationer. Vi har haft ovanligt många skador som inträffat på och med våra fordon under året. Teleskophävaren från stationen i Skövde välte på en grönyta under utryckningskörning i centrala Skövde men turligt nog klarade föraren sig utan skador. Fordonet blev totalskadat och fick bärgas från platsen. Någon uppgörelse med försäkringsbolaget angående ersättning för det skadade fordonet är fortfarande inte klar. Åskovädret i augusti förorsakade stora sakdor på Räddningstjänstens radiolänknät. En uppgörelse om ekonomisk ersättning har träffats med försäkringsgivaren så att utslagen utrustning kan ersättas med ny av annat fabrikat. Övningsområdet i Mariestad har så gott som färdigställts under året enligt tidigare upprättad plan. Lite justeringar återstår och därefter skall slutbesiktning med kommunens bygglovhandläggare ske för att avsluta bygglovet. Årsredovisning 2010 Samverkans-, säkerhets- och beredskapsfrågor Räddningstjänstens samverkansmöte är numera tillika medlemskommunernas krishanteringsråd. Rådet har utökats med länsstyrelsen. Uppföljningssamtal med avtalsslutande parter för räddningstjänst har genomförts. Avtal med industribrandförsvaret vid SRTC har tecknats. Avtalet med Volvo Powertrain AB har ändrats innebärande en företagsfinansierad utökning av deltidsstyrkan i Skövde. En revidering av de gemensamma risk- och sårbarhetsanalyserna har påbörjats. Arbetet följer den redovisningsmall som Myndigheten för samhällsskydd och beredskap (MSB) utarbetat. Ekonomiskt resultat Årets bokslut visar på ett positivt resultat med tkr. De främsta orsakerna till överskottet är ökade intäkter för nytt avtal med Volvio Powertrain AB, lägre personalkostnader pga lägre kostnader för avtalsförsäkringar och få kostsamma räddningsinsatser samt lägre avskrivningskostnader pga försenade investeringar. Investeringsnivån under året har varit mycket låg pga leveranssvårigheter för beställt fordon och RAKEL-utrustning samt försenad upphandling av nytt basfordon till Skövde. Totalt gjordes investeringar för tkr av beviljade tkr. Direktionen har beslutat att överföra tkr av beviljade investeringsmedel från 2010 till 2011 till följd av försenade investeringar. God ekonomisk hushållning bedöms föreligga då de ekonomiska målen nåtts och riktlinjerna för verksamheten följts. Detaljerad ekonomisk redovisning återfinns i bilaga. Skövde den 25 februari 2011 Göran Anderberg Räddningschef W:\RÖS2001\EK\2010\Verksamhetsberättelser\Årsredovisning 2010.doc 4

203 RÄDDNINGSTJÄNSTEN ÖSTRA SKARABORG Årsredovisning 2010 Räddningstjänstens uppdrag Kommunalförbundet Räddningstjänsten Östra Skaraborg (RÖS) håller en för förbundsmedlemmarna gemensam räddningstjänst, som enligt lagen om skydd mot olyckor annars åvilar var och en av förbundsmedlemmarna. Kommunalförbundet ansvarar för att åtgärder vidtas så att bränder och skador till följd av bränder förebyggs, ansvarar för sotningsverksamheten samt verkar för annan olycks- och skadeförebyggande verksamhet som enligt lagen om skydd mot olyckor annars åvilar var och en av förbundsmedlemmarna. Kommunalförbundet fullgör de uppgifter inom det civila försvaret som annars åvilar medlemskommunerna beträffande räddningstjänst under höjd beredskap. Under 2009 ändrades förbundsordningen genom ett tillägg i ändamålsparagrafen som anger att kommunalförbundet skall tillhandahålla utbildning för medlemskommunernas personal inom ramen för lagen om skydd mot olyckor. Kommunalförbundet omfattar sju kommuner med invånare och har en yta av km 2. Politisk ledning Kommunalförbundet är organiserat i den förenklade modellen med direktion. Medlemskommuner är Skövde, Mariestad, Tibro, Töreboda, Hjo, Karlsborg och Gullspång. I direktionen är varje medlemskommun representerad med två ledamöter och två ersättare. Skövde kommun innehar ordförandeposten. Inom direktionen finns ett presidium som tillika är beredningsutskott. Presidiet består av ordförande samt 1:e och 2:e vice ordförande. Direktion tillträdde den 1 januari Direktionen har haft sju ordinarie sammanträden under året och därvid avhandlat 99 ärenden. Vid septembersammanträdet, som var offentligt, antogs budgeten för år Beredningsutskottet har haft två sammanträden, det andra var förstärkt så att alla medlemskommuner var representerade med anledning av budgeten för Beredningsutskottet har avhandlat 4 ärenden under året. Under året överfördes ansvaret för tillstånd för hantering av brandfarliga varor och tillstånd och tillsyn för explosiva varor till kommunalförbundet från medlemskommunerna respektive polismyndigheten. Ändringen har införts i förbundsordningens ändamålsparagraf. Direktionens sammansättning Ordförande Göte Carling (kd), Skövde 1:e v ordf Petter Jönsson (fp), Hjo 2:e v ordf Kjell Sjölund (c), Karlsborg Ledamöter Helena Dahlström (s), Skövde Jens Söder Höij (s), Mariestad Stig H Johansson (fp), Mariestad Claes Jägevall (fp), Tibro Anne-Marie Wahlström (s), Tibro Lars-Åke Bergman (s), Töreboda Mikael Faleke (m), Töreboda Pierre Rydén (s), Hjo Peter Lindroth (s), Karlsborg Carina Gullberg (s), Gullspång Björn Thodenius (m), Gullspång Ersättare: Claes Ljunggren (kd), Skövde Johan Ask (s), Skövde Ulla Göthager (s), Mariestad Johan Abrahamsson (m), Mariestad Ann-Britt Danielsson (m), Tibro Rolf Eriksson (s), Tibro Karl-Johan Gustafsson (c), Töreboda Gunnar Welin (m), Töreboda Catrin Hulmarker (m), Hjo Bo Svensson (s), Hjo LarsÅke Carlsson (m), Karlsborg Anna Bruzell (s), Karlsborg Roland Karlsson (c), Gullspång Klas Ljungberg (fp), Gullspång Under året ersattes ledamoten Eivor Nygren (kvf) av Björn Thodenius (m) och ersättaren Bengt Bygdén (kvf) av Klas Ljungberg (fp), alla för Gullspångs kommun. W:\RÖS2001\EK\2010\Verksamhetsberättelser\Årsredovisning 2010.doc 5

204 RÄDDNINGSTJÄNSTEN ÖSTRA SKARABORG För kommunalförbundet finns två förtroendevalda revisorer. Revisorer: Årsredovisning 2010 Leif Eriksson (s) Mikael Johansson (s) Organisationstablå Ledningsgrupp Räddningschef Stf Räddningschef Avdch Förebyggande Vhch Operativa Personalchef Driftchef Direktionen Räddningschef Skorstensfejarmästarna Stf Räddningschef Stab med kansli 1,0 Personalchef 1,0 Förvaltningsassistent 1,0 Kanslist 1,0 Personalplanerare Förebyggande avdelning Avdelningschef (BI) Operativ avdelning Verksamhetschef (BI) Teknisk avdelning Driftchef (BM) Tillsyn - Brandförebyggande 0,5 Brandingenjör 2,5 Brandinspektör 1,0 Brandmästare Extern utbildning - Info 0,5 Brandinspektör 1,0 Utbildningsledare Planering - Personal Utbildning - Övning Teknik - Taktik - Metoder 0,5 Brandingenjör 2,0 Brandmästare 1,0 Utbildningsledare Personal i skifttjänst Drift och underhåll av Räddningstjänstfordon Räddningstjänstmateriel Kommunikationsutrustning Brandstationer 1,0 Verkstadsförman 3,0 Servicemän Samnyttjande av olika personalkategorier Riskanalys Insatsplanering Extern utbildning Information Samband Stab/ledning Teknikutveckling Personal I mars inleddes omorganisationen genom att inre befäl och insatsledare gick över till nytt schema där en vecka, av fem, läggs som dagtid utanför skifttjänst. I samband med det genomfördes också en inventering av nuvarande arbetsuppgifter, ansvarsområden och projekt som fanns hos gruppen. Inventeringen ska utmynna i en ny arbetsfördelning där vissa uppgifter kvarstår medan andra förs över till styrkeledaren i utryckningsstyrkan. Efterhand kommer nya arbetsuppgifter att formuleras och fördelas. En viktig uppgift som nu överförs till styrkeledaren är personalansvaret för gruppen, vilket skapar ett behov av utbildning för styrkeledarna. I maj tecknades nya centrala avtal där den för räddningstjänsten viktiga särskilda bilaga om arbetstider inom räddningstjänst ingår. Avtalet är omarbetat vad gäller begränsningar i schemaläggning och fördelning av arbetspass mm. Det innebär att det nu finns ett tydligare stöd i avtalet för nya arbetstidsmodeller, och att man kan ha schema som innehåller både skiftgång i utryck- W:\RÖS2001\EK\2010\Verksamhetsberättelser\Årsredovisning 2010.doc 6

205 RÄDDNINGSTJÄNSTEN ÖSTRA SKARABORG ningsstyrka som arbete på dagtid utanför styrkan. Med detta kunde omorganisationen genomföras fullt ut och från september har all personal i utryckningstjänst på heltid gått över till femveckors- tillgång till materiel schema. Organisationen har utökats med ett räddningsvärn. Swedish Rescue and Training Center (SRTC) i Skövde driver utbildningsverksamhet på gamla räddningsskolan. Genom avtal med SRTC ingår de i organisationen som ett räddningsvärn. Samtidigt får RÖS vid behov och fordon som SRTC har. Rekrytering av brandmän, till deltid och värn, har genomförts vid två tillfällen. Totalt anställdes 29 Mål och måluppfyllnad Mål Medarbetarsamtal skall genomföras med heltidsanställda medarbetare för avstämning av den enskildes kompetens och behov av kompetensut- veckling utifrån verksamhetens krav Måluppfyllnad Medarbetarsamtal genomförs inför den årliga löneöversynen med samtlig dagtidspersonal vilket skedde under våren. För personal i utryckningstjänst planeras medarbetarsamtalen in över hela året. Med anledning av den genomförda omorganisationen som bl a inneburit att styrkeledarna nu har ansvar för utryckningsstyrkan har medarbetarsamtal inte fullt ut genomförts. Samtal med stationsansvariga vid deltidsstationer och räddnings- har värnsförmän genomförts. Mål Mål Andelen kvinnlig personal ska ökas genom sär- personalrekrytering skilda aktiviteter vid Måluppfyllnad Räddningstjänsten har en ambition att öka andelen kvinnliga medarbetare. Vid rekrytering framhålls särskilt att kvinnliga sökande prioriteras. I samband med årets rekrytering till deltid anställdes en kvinnlig brandman till deltiden i Karlsborg. Efter det har organisationen sex kvinnor anställda varav fyra i utryckningstjänst. Av årets semestervikarier var två kvinnor vilka också har fått fortsatt timanställ- ning. Hälsofrämjande aktiviteter skall medverka till att sjukfrånvaron inte överstiger 5 % per år Årsredovisning 2010 nya medarbetare. Till Skövde var det hela åtta deltidsbrandmän som anställdes till följd av avtalet med Volvo Powertrain AB där RÖS tar över delar av räddningstjänsten på Volvo och som medförde behov av en utökning av deltidsstyrkan i Skövde. I övrigt anställdes personal till Mariestad, Gullspång, Hova, Tibro, Hjo och Karlsborg. Till värnen i Moholm, Blikstorp och Timmersdala rekryterades totalt fyra nya medarbetare och vid den inledande grundutbildningen deltog också sex nya medarbetare till räddningsvärnet på Volvo. Det ovanligt stora behovet av nyrekrytering medförde att preparandutbildningen genomfördes vid tre tillfällen. Måluppfyllnad Totala sjukfrånvaron har fortsatt att minska och uppgick till endast 0,9 % under året. De hälsofrämjande åtgärderna består i att samtlig personal erbjuds möjlighet till fysisk träning eller motion på arbetstid. Omfattningen är 2-3 gånger per vecka för heltidspersonal och 1 gång per beredskapsvecka för deltidspersonal. Räddningstjänsten har, utöver egna träningslokaler, avtal med träningsanläggningar i Skövde och Mariestad som nyttjas i samband med den fysiska träningen under arbetstid. Samtliga brandstationer har utrus- gym dit personalen har fri tats med tillgång. Mål Räddningstjänsten ska ha tillgång till erforderlig personal i operativ tjänst för att ständigt upprätthål- la en grundberedskap Måluppfyllnad Bemanningen har inte vid något tillfälle understigit nivån för grundberedskap Mål Räddningstjänsten ska ha tillgång till personal med rätt kompetens i en omfattning så att behovet av räddningsledare tillgodoses Måluppfyllnad Räddningstjänsten har tillgång till befälsutbildad personal utöver grundbehovet för att täcka upp vid semester och annan frånvaro. Antalet extra befäl uppgår till 9 st på heltid och upp till 3 per station på deltid. Vid deltidstyrkan i Mariestad saknas extra befäl vilket medför svårigheter vid sjukdom etc. W:\RÖS2001\EK\2010\Verksamhetsberättelser\Årsredovisning 2010.doc 7

206 RÄDDNINGSTJÄNSTEN ÖSTRA SKARABORG Årsredovisning 2010 Personal Anställda Dagtid - varav kvinnor Heltid - varav kvinnor Deltid - varav kvinnor Räddningsvärn - varav kvinnor Åldersstruktur Dagtid -29 år år år Medelålder 51,7 53,1 51,5 Operativ personal Heltid -29 år år år Medelålder 44,5 44,6 45,1 Deltid -29 år år år Medelålder 42,2 42,6 42,1 Personalomsättning, antal och procent Dagtid/heltid 2 2,6% 8 9,8% 5 6,3% Deltid 10 6,1% 8 4,9% 9 5,5% Räddningsvärn 12 12,9% 8 8,0% 8 11,0% Tidsanvändning. Dag-/heltidsper sonal, timmar Ordinarie arbetstid Närvarotid (85,55 %) (84,8 %) (83,9 %) Frånvarotid (14,45 %) (15,2 %) (16,1 %) Frånvaro, procent av total arbetstid Sjukdom Samtlig personal 0,9 % 2,6 % 3,6 % 29 år 1,8 % 0,2 % 0,3 % år 0,6 % 1,1 % 0,8 % 50- år 0,8 % 4,7 % 7,2 % Övrig frånvaro Semester 8,8 % 8,6 % 8,3 % Vård av barn 0,1 % 0,1 % 0,1 % Föräldraledighet 2,0 % 1,2 % 0,7 % Övrigt 2,9 % 2,4 % 2,6 % (tjänstledighet, enskild angelägenhet, studieledighet) Arbetsskador, antal anmälda Heltid Deltid Jämställdhet Arbetet med en ny jämställdhetsplan pågår. Dels är det föranlett av tidigare revideringsbehov av nuvarande plan men även den nya Diskrimineringslagen som började gälla I Diskrimineringslagen har flera tidigare lagar om diskriminering och Jämställdhetslagen slagits samman till en lag. Arbetet med jämställdhetsplanen görs i en arbetsgrupp med representanter för arbetsgivare och arbetstagare. Räddningstjänsten tillämpar positiv särbehandling vid rekrytering innebärande att då sökande har lika eller likvärdiga meriter har sökande av det underrepresenterade könet företräde. Vid rekryteringen av årets semestervikaries anställdes två kvinnor som hade vikariat även förra året och som vi under mellantiden hållit kvar i organisationen genom timanställningar. Under hösten anställdes också en kvinnlig brandman till deltidskåren i Karlsborg. RÖS är positiv till och uppmuntrar föräldrar att nyttja rättigheten att vara föräldraledig. Det framgår också av frånvarostatistiken där föräldraledighet har ökat under de senaste åren och är nu 2,0 %. Med den föryngring av organisationen som har skett och kommer att ske under de närmaste åren kan det antas att föräldraledigheterna kommer att öka. Kompetensutveckling Utbildningsläget i organisationen är bra genom att samtlig personal, förutom de senast anställda deltidsbrandmännen, har kompetensutbildning för egen befattning. Antalet utbildade befäl uppfyller inte riktigt fastlagd plan vilket delvis beror på den genomförda omorganisationen som skapat ett större behov av befälsutbildade. Under året har fem brandmän genomgått befälsutbildning fördelade med två på Räddningsledning B och tre på Räddningsledare A. Vid grundutbildningen för deltidsbrandmän - Räddningsinsats deltog sju brandmän från Karlsborg, Töreboda respektive Gullspång. Under året genomfördes tre preparandutbildningar för nyanställda deltidsbrandmän och räddningsvärnsmän, med totalt 26 deltagare. Utbildningen anordnas i egen regi och vänder sig till nyanställd personal som ej genomgått brandmansutbildning tidigare. Preparandutbildningen är W:\RÖS2001\EK\2010\Verksamhetsberättelser\Årsredovisning 2010.doc 8

207 RÄDDNINGSTJÄNSTEN ÖSTRA SKARABORG en grundläggande utbildning för brandmän som ger kompetens för tjänstgöring som brandman och behörighet för fortsatt utbildning i MSB:s Utbildning för Räddningsinsats. Den omfattande utbildningen för handhavande av motorsåg som startade förra året och som omfattar all personal i utryckningstjänst har fortsatt under året med momentet sågning vid räddningsuppdrag. Utbildning för körkort behörighet C har genomförts med åtta deltagare. Sjukfrånvaro Sjukfrånvaron i organisationen är fortsatt låg. De senaste åren har sjukfrånvaron sjunkit framförallt beroende på att tidigare långtidssjuka avgått från anställningen. Synonymt med det är att den stora minskningen återfinns i de äldre åldersgrupperna där frånvaron har minskat från 4,7 % till 0,8 %. I den yngsta gruppen, <30 år, ökar sjukfrånvaron från 0,2 % till 1,8 %. Totalt sett är dock frånvaron mycket låg, och uppgick till 0,9 % jämfört med 2,6 % föregående år. Arbetsskador Totalt under året har nio arbetsskador anmälts vilket betraktas som lågt med hänsyn till verksamhetens art. Arbetsskador i samband med fysisk träning är som tidigare den vanligast förekommande. Av årets arbetsskador inträffade sex i samband med träning. Årsredovisning 2010 Den allvarligaste arbetsskadan inträffade vid en deltidsstation då en brandman vid larm körde sin privata bil till brandstationen och i en korsning nära hemmet krockade med en annan privatbil. Skadorna förorsakade en längre sjukskrivning men bedöms ändå som lindriga. Övriga arbetsskador var av lindrigare art. Allvarliga tillbud Tillbudsanmälan är en viktig del i det systematiska arbetsmiljöarbetet, med tillbud avses händelser som ledde, eller kunde ha lett, till en allvarlig olycka. Syftet med att tillbud ska anmälas är att organisationen ska kunna åtgärda eller förebygga brister i organisation, materiel eller kompetens. Två anmälningar om olycka har inlämnats. Den allvarligaste inträffade under utryckning med hävare som i en kurva kom på mittrefugen med bakhjulet och välte. Fordonet blev totalförstörd men turligt nog inträffade inga personskador. Olyckan har anmälts till Arbetsmiljöverket men har inte föranlett någon åtgärd från deras sida. Den andra inträffade under en rökdykningsövning då en brandman skadade ryggen. Något samband med organisation eller utrustning kan inte konstateras utan händelsen betecknas som ett olycksfall. Händelsen har även anmälts som arbetsskada. Skadeförebyggande avdelningen Verksamhetsåret 2010 har i stort liknat tidigare år. Det som utmärkt sig är den ökning av vår utåtriktade verksamhet som nu börjar ta form. Ett antal kontaktnät har skapats och utvecklats. Ett utnyttjande av operativ personal har gett möjligheten att aktivt söka tillfällen där räddningstjänsten kan sprida sin information. Myndighetsutövningen står under ständig utvärdering och det enda mål som inte till fullo uppfyllts är tillsynen av så kallad farlig verksamhet. Detta har lett till en förändrad intern organisation för ändamålet och förhoppningen är att den jämnare arbetsbelastning som blir följden av detta skall åtgärda problemet. Den i särklass största arbetsuppgiften under året har varit övertagandet av tillståndshanteringen för brandfarliga och explosiva varor. Alla avdelningens medarbetare har varit inblandade i detta. Under året har avdelningen tillförts mer arbetskraft. Brandmästare Stig Torell och brandmästare Ulf Seglert skall till del jobba förebyggande. Under året har också brandingenjör Daniele Coen anställts och tjänstgör 50% på avdelningen. Mål och måluppfyllnad Den förebyggande avdelningen har ett antal prestationsmål att uppfylla. Dessa är hämtade ur handlingsprogrammet. Huruvida målen uppfylls skall fortlöpande utvärderas och naturligtvis i sin helhet vid verksamhetsårets slut. Vissa mål är ej direkt mätbara varför en diskussion istället förs. Prestationsmål Tillsyn av den enskildes ansvar för brandsäkerhet och anläggningar med farlig verksamhet skall genomföras enligt en årlig verksamhetsplan avseende planerad, riktad och särskild tillsyn. W:\RÖS2001\EK\2010\Verksamhetsberättelser\Årsredovisning 2010.doc 9

208 RÄDDNINGSTJÄNSTEN ÖSTRA SKARABORG Årsredovisning 2010 Det planerade antalet tillsyner 2010 var 250 enligt Lagen om skydd mot olyckor (LSO) exklusive 30 badplatstillsyner vilket ger totalt tillsyner enlig LSO 2 kap 4 om farlig verksamhet skulle genomföras under året. Måluppfyllnad Genomförda tillsyner enligt LSO blev 283 inklusive badplatstillsyner. Ingen av de planerade tillsynerna av farlig verksamhet genomfördes. Målet är ej helt uppfyllt. Analys Trots att inskolning av nya medarbetare genomförts under året har antalet genomförda tillsyner hållits enligt plan. Anledningen till att ingen av de planerade tillsynerna av farlig verksamhet har genomförts har analyserats och som en första åtgärd förändras de interna ansvarsområdena för att rätta till detta. Prestationsmål Tillsyn av den enskildes ansvar för anläggningar med hantering och förvaring av brandfarlig vara i tillståndspliktig mängd skall genomföras enligt en årlig verksamhetsplan avseende planerad, riktad och särskild tillsyn. Det planerade antalet tillsyner 2010 enligt Lagen om brandfarliga och explosiva varor (LBE) är 50. Måluppfyllnad Under året har 98 tillsyner gjorts enligt LBE. Målet är uppfyllt. Analys Nivån ligger över det normala. Anledningen till detta är att många av de objekt som skall tillsynas enligt LSO också skall göra det enligt LBE. I de fall tillsyn skall göras enligt båda lagstiftningarna samordnas ofta dessa. Prestationsmål Den enskilde skall ges ökade möjligheter att skydda sig mot brand genom att Räddningstjänstens samlade personalresurs används vid information, rådgivning och utbildning. Måluppfyllnad 3013 personer har nåtts via räddningstjänstens 191 externa brandskyddskurser. Utöver detta har cirka 2450 personer nåtts via räddningstjänstens utåtriktade informationsverksamhet. Målet är svårt att mäta men bedöms vara uppfyllt. Analys Räddningstjänstens samlade resurser kan i större grad komma till nytta i samhällets olycksförebyggande arbete. Detta om den operativa personalen i större grad än tidigare kan nyttjas till förebyggande uppgifter. Trots att endast minimalt av den operativa personalens resurser nyttjats av avdelningen under året har ändå 2450 personer informerats om brandskydd. Denna verksamhet bör kunna ökas. Prestationsmål Extern utbildningsverksamhet skall genomföras i nuvarande omfattning. Måluppfyllnad Under de 191 kurser som genomfördes 2010 deltog 3013 personer. Antalet kurser är i nivå med övriga normalår. Räddningstjänsten har kunnat åta sig alla de önskemål om kurser som inkommit. Med hänvisning till detta anses målet vara uppfyllt. Analys Alltfler aktörer erbjuder brandskyddsutbildningar vilket leder till större konkurrens. De cykler med vilka utbildningsbehov uppkommer gör variationer över åren. Den globala ekonomiska kris som har förelegat kan avspegla sig i köpkraft. Inom RÖS saluför vi inte vår utbildning på bred front vilket är fallet med andra aktörer på marknaden. En osäkerhet med avseende på konkurrenslagen har förelegat Prestationsmål Aktiviteter för att öka andelen brandvarnare i bostäder skall genomföras. Aktiviteter för att öka andelen bostäder och andra byggnader som har tillgång till egen anpassad brand- och livräddningsutrustning skall genomföras. Måluppfyllnad Vid alla utbildningstillfällen och vid alla informationstillfällen som den förebyggande avdelningen genomför, påtalas vikten av att ha fungerande brandvarnare och brandsläckare i sin bostad. En bedömning är att vi nått i storleksordningen 5000 personer med detta budskap under året. Speciella och generella aktiviteter har genomförts för att öka andelen fungerande brandvarnare. Cirka 5000 personer kan ha nåtts av våra aktiviteter. Målet anses vara uppfyllt. Analys Räddningstjänsten har nått i storleksordningen 4 % av det geografiska områdets befolkning genom dessa aktiviteter. Ofta är dessa av sådant slag att andra intressenter tar initiativet. Räddningstjänsten har dock under året aktivt skapat sådana tillfällen. Om den operativa personalen i större utsträckning ges möjlighet att deltaga i förebyggande arbete kan fler sådana tillfällen skapas. Målet kan också i större grad uppfyllas via informations- W:\RÖS2001\EK\2010\Verksamhetsberättelser\Årsredovisning 2010.doc 10

209 RÄDDNINGSTJÄNSTEN ÖSTRA SKARABORG Årsredovisning 2010 kampanjer vilka inte behöver bli så personalkrävande. Prestationsmål Yttrande till andra myndigheter i ärenden rörande förebyggande brandskydd skall besvaras inom remisstiden. Måluppfyllnad Räddningstjänsten har under 2010 avgett 464 yttranden rörande brand- och olycksförebyggande ärenden. Exempel på sådana kan vara yttrande kring brandsäkerheten vid offentliga tillställningar och byggsamråd. Såvitt känt har alla yttranden svarats på inom remisstiden. Målet är uppfyllt. Analys Bedömningen är att resursen att använda för att svara på remisser under året har ökat. Detta torde leda till att inga övriga åtgärder behövs för att klara arbetsuppgiften. Tillsyn Inom avdelningen hanteras tillsyner enligt Lagen om skydd mot olyckor, LSO, samt Lagen om brandfarliga och explosiva varor, LBE. Tillsynen enligt LSO är av karaktären systemtillsyn där räddningstjänsten skall försäkra sig om att verksamhetsutövaren bedriver ett systematiskt brandskyddsarbete, SBA. Samtliga avdelningens anställda utom utbildningsledare utför tillsyner. Fristerna på tillsyner grundar sig bland annat på hur bra man är på att bedriva SBA. På objekt där vi nu återkommer med LSO-tillsyn ser vi att många blir bättre varför också fristerna börjar förlängas. Under året planerades 220 tillsyner enligt LSO samt 30 tillsyner riktade mot kommunala badplatser. 50 tillsyner planerades enligt LBE. Planerat antal tillsyner grundar sig på den förmåga avdelningen har att utföra dessa tillsammans med antal objekt som är lämpliga att tillsyna. I vårt register finns för närvarande 944 tillsyneobjekt enligt LSO samt 361 tillsyneobjekt enligt LBE. Trenden är att antalet objekt ökar över tiden. Nedan redovisas tillsynerna med historik i tabellform. Fyra tillsyner av Farlig verksamhet enligt LSO var planerade under året. Två genomförda tillsyner har under året resulterat i förelägganden. Ärende Tillsyner (LSO) Tillsyner (LBE) Totalt antal tillsyner Tabell 1. Sammanställning tillsyner med historik Tillstånd brandfarlig och explosiva varor Den i särklass största utmaningen under året har varit övertagandet av tillståndshanteringen för brandfarliga och explosiva varor. Tidigare har tillstånd för brandfarliga varor, alltså vätskor och gaser, givits av kommunernas byggnadsnämnd och för explosiver av Polisen. Genom en forcerad lagändring som bland annat innebar att samma myndighet som ger tillstånd också skall sköta tillsynen innebar att all denna hantering överlämnades till räddningstjänsten. Övertagandet har inneburit att en ny databas tagits fram samt att en mängd administrativa rutiner slagits fast. Vid årets slut är bedömningen att avdelningen har en god förmåga att hantera de tillståndsansökningar som kommer in. Antalet utfärdade tillstånd framgår av tabell 2. Yttranden Ett stort antal yttranden till andra myndigheter skrivs årligen. Avdelningens målsättnings är att alla medarbetare skall kunna svara på inkomna frågor varför arbetsbelastningen kan fördelas. I tabellerna nedan redovisas ärendehanteringen Ärende Yttrande brandf och explosiv vara Avsyner brandf och explosiv vara Byggsamråd och församråd Yttrande översikts- och detaljplaner Yttrande polis Yttrande alkoholtillstånd Övriga yttranden, skrivelser och ärenden Tabell 2a. Ärendehantering 2010 med 2009 och 2008 som jämförelse En skillnad skedde första september så tillståndshanteringen för brandfarliga och explosiva varor överfördes till räddningstjänsten. Detta innebär att vi ej längre kommer skriva yttranden till Polisen i W:\RÖS2001\EK\2010\Verksamhetsberättelser\Årsredovisning 2010.doc 11

210 RÄDDNINGSTJÄNSTEN ÖSTRA SKARABORG samma omfattning utan istället begära yttranden av dom i vissa ärenden. Uppföljning automatlarm förklaras vidare i text senare. Ärende Tillstånd brandfarliga varor 21 Ingen hantering Ingen hantering Årsredovisning 2010 Under året har även samarbetet mellan Skaraborgs räddningstjänster, Polisen, Brandskyddsföreningen och Länsförsäkringar tydligt stärkts. Arbetsmöten har hållits för att ta fram en modell för hur vi skall jobba för att motverka brandskador i allmänhet och anlagda bränder i synnerhet. Som en del av samarbetet med Länsförsäkringar har även en Upplevelsecontainer införskaffats och byggts om. Tillstånd explosiva varor Uppföljning automatlarm 6 Ingen hantering 16 Ingen hantering Ingen hantering Ingen hantering Totalt antal ärenden Tabell 2b. Ärendehantering 2010 med 2009 och 2008 som jämförelse Externutbildning Under året har utbildning kunnat erbjudas till allmänheten i tidigare omfattning. Framförallt hösten har erbjudit en stor efterfrågan på utbildningar. Under året har även andra utbildningar än Brandskyddskursen erbjudits. Sådana kan vara Heta arbeten, Arbete på väg, brandkunskap för invandrare, informationstillfällen i bostadsrättsföreningar med mera. Nedan redovisas antalet brandskyddskurser. Ett relevant antagande är att inför verksamhetsåret 2011 kommer antalet utbildningar att sjunka avsevärt som en följd av beslutet att endast utbilda medlemskommunernas personal. Utbildning Brandskyddskurser Antal deltagare Tabell 3. Antal kurser och deltagare med historik Information till allmänheten 2010 var det första verksamhetsåret där en tydlig målsättning funnits att nå ut med information till invånarna i ett brett perspektiv. Ett antal riktade informationsinsatser har gjorts med ett mycket gott resultat. Anledningen till att dessa gått att genomföra är att den operativa personalen deltagit. Exempel på aktiviteter där vi funnits representerade är Speed Art Design i Mariestad, trafiksäkerhetsdagar i Hjo och Tibro, 80-års jubileum i Hjo, Ungdomssäkerhetsdag i Töreboda, Locketorpsdagarna i Skövde, Säkerhetsfemman Mariestad, Länsförsäkringsdagen Skövde, Seniordag på Valhall i Skövde med flera. Cirka 2200 personer bedöms ha nåtts av räddningstjänstens budskap vid dessa tillfällen. Brandman Martin Svanberg visar vad som kan hända om det brinner i köket. Ett samarbete med funktionen Fixar-Malte inom Skövde, Hjo, Tibro och Karlsborgs kommuner har startats upp. Syftet med samarbetet är att få en informationskanal in till våra äldre invånare som fortfarande bor hemma. Fixar-Maltarna har försetts med informationsmaterial och ett antal brandvarnare för utdelning. Brandvarnarna har skänkts av Länsförsäkringar Skaraborg. Årliga uppföljningsmöten skall ske med dessa samt att likvärdigt samarbete skall initieras i Mariestad, Töreboda och Gullspång. Genom ett samarbete med FRIS har ett antal informationer till bostadsrättföreningar getts under året. I storleksordningen 250 personer har nåtts sammanlagt. Ett antal HÄFA-tillfällen har genomförts. HÄFA står för händelsebaserat förebyggande arbete och betyder i klartext att räddningstjänstens personal genomför en information efter tillbud med anlagd brand. Två informationer har genomförts vid Ekedalsskolan i Skövde och två vid en skola respektive förskola i Hjo. Flera har också genomförts vid Nyboskolan i Tibro. W:\RÖS2001\EK\2010\Verksamhetsberättelser\Årsredovisning 2010.doc 12

211 Information (ungefärliga värden) Antal tillfällen (inklusive bostadsrättsföreningar) RÄDDNINGSTJÄNSTEN ÖSTRA SKARABORG Ingen mätning Antal publik 2450 Ingen mätning Ingen mätning Ingen mätning Tabell 4. Genomförda informationstillfällen inklusive bostadsrättsföreningar Byggsamråd och andra projekt Under året har avdelningen varit representerad vid 46 byggsamråd och församråd. Ett gott samarbete med medlemskommunerna råder vilket leder till att räddningstjänstens synpunkter på brandskyddet oftast kommer in tidigt i byggprocessen. Detta är en förutsättning för ett effektivt säkerhetsarbete över tid. Lunds Tekniska Högskola har genom avdelningen för Brandteknik önskat få objekt inom vårt geografiska område att arbeta med. En grupp studenter har genomfört en brandteknisk riskvärdering vid Västerhöjdsgymnasiet. Denna presenterades i en rapport vilken redovisades i Lund i maj. Avdelningen fanns representerad vid redovisningen. En skrivelse har gått ut till vårt områdes större fastighetsägare med ett förtydligande av deras skyldigheter enligt Lagen om skydd mot olyckor. Anledningen till detta är den debatt som uppstod efter en tragisk brand i Rinkeby angående fastighetsägarnas egenkontroller. Som en uppföljning av skrivelsen har under hösten den operativa personalen genomfört stickprov för att kontrollera fastighetsägarnas systematiska brandskyddsarbete och därvid kunna ge stöd. Utfallet av undersökningen är ej sammanställt men tydligt är att det finns kunskapsbrister och i vissa fall även övriga brister. Årsredovisning 2010 Uppföljning av felaktiga automatiska brandlarm Andelen felaktiga automatiska brandlarm är alltjämt hög. Som en del av arbetet att minska dessa har under året ett projekt initierats. Projektets kortsiktiga mål är att skapa ett handlingsmönster för räddningstjänstens interna arbete samt genom rådgivning stötta anläggningsskötarna. På lång sikt finns målbilden att totalt minska andelen felaktiga automatiska brandlarm. Det faktiska arbetet med uppföljning utförs av två av de dagtidsbrandmästare som nu finns att tillgå. Vid delredovisning av projektet framkom många positiva effekter och förhoppningen är att vi inom kort kan fastställa en arbetsgång för denna verksamhet. Personal De senaste rekryteringarna har gett att avdelningen under verksamhetsåret blivit fullbemannad. Tydligt är också att de tidigare tydliga gränsdragningarna mellan avdelningarna blir allt mer suddiga. Fler och fler på den operativa avdelningen tar sig an uppgifter som har bäring i förebyggande arbete vilket ses som mycket positivt. Rent konkret innebär omorganisation och rekrytering att brandmästarna Stig Torell och Ulf Seglert kan nyttjas av avdelningen. Brandingenjör Daniele Coen som anställdes under våren arbetar 50% med förebyggande. Daniele har förutom brandingenjörsexamen också en civilingenjörsexamen i brandteknik. Vissa aktiviteter har skett gällande personalutveckling. Dessa redovisas nedan i punktform. FRIIS utbildningsdagar i Jönköping Kem 2010 Redovisning av projektarbeten vid Brandteknik på LTH Regelbundna APT Ett antal kurser och seminarier angående brandfarliga och explosiva varor Sotningsverksamhet Sotningsverksamheten inom Östra Skaraborg bedrivs i entreprenadform inom sju sotningsdistrikt var och ett omfattande en av medlemskommunerna. Från och med 2004 finns avtal med fyra skorstensfejarmästare för verksamheten. Fr om 2011 kommer Tibro sotningsdistrikt att upplåtas till skorstensfejarmästaren i Hjo. Den lagstadgade verksamheten i form av rengöring (sotning) har genomförts enligt de nya frister som direktionen fastställde inför Den brandskyddskontroll som tidigare genomförts i samband med ordinarie sotning har, enligt lagen om skydd mot olyckor, ersatts med en mer omfattande och djupgående kontroll samtidigt som den genomförs mer sällan. Kompetenskravet för den som skall utföra kontrollen har skärpts och satts till skorstensfejare med teknikerexamen. Inför 2005 beslutade direktionen om en ny taxa för brandskyddskontrollen. Taxan har samma upp- W:\RÖS2001\EK\2010\Verksamhetsberättelser\Årsredovisning 2010.doc 13

212 RÄDDNINGSTJÄNSTEN ÖSTRA SKARABORG byggnad som sotningstaxan som gäller för rengöringen (sotningen) och justeras på samma sätt årligen med sotningsindex. Taxekonstruktionen följer i allt väsentligt uppfattningen hos de centrala parterna Sveriges Skorstensfejaremästares Riksförbund och Svenska Kommunförbundet. Brandskyddskontroller Genomförandet av brandskyddskontroller följer i huvudsak planeringen inom sotningsdistrikten. Erforderligt antal skorstensfejartekniker finns och en utvecklad samverkan sker mellan distrikten. Egensotning Direktionen beslutade under våren 2004 om rutiner och hantering av ansökningar om medgivande för sotning av egen anläggning. Räddningschefen har delegerats att besluta i ärendena efter samråd med respektive skorstensfejarmästare. Under 2010 inkommit 54 ansökningar varav 4 inte beviljats medgivande då deras anläggningar varit behäftade med allvarliga brandtekniska brister. Statistik för samtliga sotningsdistrikt Hur stor andel (%) av de rengöringar som kommunen skulle ha genomfört under 2010 har genomförts? Antal förbränningsanordningar i kommunen inom respektive kategori. Oljepannor över 60 kw samt större förbrännings anordningar Oljepannor under 60 kw (villapannor) Fastbränslepannor konventionella Fastbränslepannor med keramik eller motsvarande konstruktion Pannor som eldas med pellets eller annat från sotningssynpunkt motsvarande bränsle 99% Lokaleldstäder Imkanaler (storkök) 364 Årsredovisning 2010 Gas 4 Antal objekt som omfattas av brandskyddskontroll enligt LSO 3 kap finns det totalt i kommunen med kontrollfristen 2 år? Antal brandskyddskontroller på objekt 3386 med en kontrollfrist på 2 år genomfördes i kommunen under 2010? Antal objekt som omfattas av brandskyddskontroll enligt LSO 3 kap. 4 totalt i kommunen med kontrollfristen 4 år? Antal brandskyddskontroller på objekt med en kontrollfrist på 4 år genomförda i kommunen under 2010? Antal objekt som omfattas av brandskyddskontroll enligt LSO 3 kap. 4 finns det totalt i kommunen med kontrollfristen 8 år? Antal brandskyddskontroller på objekt med en kontrollfrist på 8 år genomförda i kommunen under 2010? Antalet årsarbetskrafter av behöriga brandskyddskontrollanter som kommunen har tillgång till. (En årsarbetskraft=1600 timmar/år) Antal av de som besökts för brandskyddskontroll under 2010 hade brister? Antal av de vanligaste bristerna i samband med brandskyddskontroll. Brist på skorsten, eldstad och dylikt Brist på imkanal Brist på tillträdes- och skyddsanordningar på tak Antal av de objekt som besökts för brandskyddskontroll under 2010 har meddelats föreläggande om brister? Antal förelägganden om nyttjanderättsförbud för respektive brandskyddskontrollfrist , Kontrollfrist 2 år 498 Kontrollfrist 4 år 86 Kontrollfrist 8 år 427 W:\RÖS2001\EK\2010\Verksamhetsberättelser\Årsredovisning 2010.doc 14

213 RÄDDNINGSTJÄNSTEN ÖSTRA SKARABORG Årsredovisning 2010 Skadeavhjälpande avdelningen Organisationen har hanterat totalt 1420 larm under året, att jämföra med 1261 under föregående år. Främst är det händelserna brand i byggnad och automatlarm, ej brand som ökat. Kopplingar finns bla till den stränga vintern i början och slutet av 2010 samt till ett omfattande oväder fredagen den 13:e (!) augusti som medförde stor belastning på organisationen. Fyra personer har omkommit vid fyra olika bränder i byggnader. Vid tre av de fyra dödsbränderna är det äldre personer som omkommit. Detta visar sig också i nationell statistik där äldre som har Mål och måluppfyllnad Prestationsmål organisationsnivå Antalet räddningsinsatser beräknas till ca 1300 under året, vilket är en ökning med 100 insatser jämfört tidigare år. Måluppfyllnad Totalt har 1420 insatser genomförts. Ökningen finns främst i händelsetyperna automatlarm, ej brand, och brand i byggnad. Förklaringarna till detta går att finna i den stränga vintern samt ett omfattande oväder i augusti som utlöste ett stort antal automatiska brandlarm. Prestationsmål organisationsnivå Räddningstjänsten Östra Skaraborg skall för skadeavhjälpande verksamhet nå 75 % av medlemskommunernas invånare inom 10 minuter och 95 % inom 20 minuter. svårt att själva agera och sätta sig i säkerhet är överrepresenterade. Under våren och försommaren inträffade ett flertal bränder i Tibro som med stor sannolikhet var anlagda. Bränderna var främst i garage, fordon och i det fria. Dessbättre skadades inga människor i samband med bränderna. De prestationsmål som särskilt valts att studera i enlighet med verksamhetsplanen 2010 bedöms i stort vara uppfyllda. Måluppfyllnad Sett till totalen är värdena i stort sett oförändrade jämfört På stationsnivå kan konstateras att Gullspång och Töreboda har medianvärden på insatstid som är dryga minuten kortare än föregående år. Samtidigt har Tibro, Karlsborg och Hova medianvärden med det omvända förhållandet, dvs ökning med storleksordningen 1 min. Station Skövde har ökad andel som nås inom 10 respektive 20 min, medan Hjo har minskad andel. Prestationsmålet är kopplat till var människor bor och arbetar. Redovisningen av insatstider, dvs tid till olycksplats, visar hur stor andel av insatserna som görs inom 10 respektive 20 minuter. Insatser utanför centralorterna, såsom trafikolyckor och bränder i skog och mark vilka ökat under senare år, medför längre insatstider och ger en annan bild av förmågan. Detaljerade uppgifter för måluppfyllelsen redovisas i nedanstående tabell. Kommun Alla Tibro Hjo Hova Skövde Mariestad Karlsborg Gullspång Töreboda Insatstid, framme skadeplats, medianvärde, 6:44 5:12 5:56 9:00 13:29 07:39 13:34 09:07 8:34 minuter och sekunder Insatstid under 10 minuter i % av antalet 71% 86% 70% 65% 23% 55% 39% 51% 55% larm Insatstid under 20 minuter i % av antalet 91% 98% 87% 95% 83% 81% 86% 93% 77% larm Antal larm Någon entydig slutsats kan således inte dras utifrån ovanstående men liksom tidigare är det tydligt att Karlsborg och Hova har de längsta insatstiderna. Antalet larm på dessa stationer är dock relativt få och det statistiska underlaget således sämre. I Karlsborg tillåts också anspänningstiden uppgå till 7 min med anledning av ortens geografi. Båda stationsområdena är relativt stora till ytan och många insatser sker utanför respektive centralort. W:\RÖS2001\EK\2010\Verksamhetsberättelser\Årsredovisning 2010.doc 15

214 RÄDDNINGSTJÄNSTEN ÖSTRA SKARABORG Med givna förutsättningar bedöms insatstiderna som godtagbara och målet uppfyllt. Prestationsmål organisationsnivå En olycksundersökning genomförs efter varje räddningsinsats, som skall ge underlag för att både förhindra att nya olyckor inträffar men även att räddningsinsatserna skall kunna genomföras på ett bättre sätt och mer effektivt. En fördjupad olycksundersökning genomförs i samband med dödsolyckor och större händelser. Måluppfyllnad Under året har totalt 13 fördjupade olycksundersökningar genomförts. Förenklade olycksundersökningar görs på relevanta händelser genom dokumentationen i insatsrapporterna. Ett projekt har startats upp med syfte att skapa bättre rutiner för hur erfarenheter från insatser och olycksundersökningar skall spridas i organisationen. Årsredovisning 2010 Prestationsmål för räddningsstyrka hel- och deltid samt räddningsvärn Intern utbildning genomförs under totalt ca mantimmar inom den operativa avdelningen. Ca 200 timmar per heltidsanställd utryckningstjänst, 50 timmar per deltidsanställd och 20 timmar per tjänstepliktig i räddningsvärn. Måluppfyllnad Snittet för heltidspersonalen blev ca 140 timmar. Orsaker till avvikelsen står att finna i sättet att bokföra genomförda övningar samt en något lägre övningsfrekvens i samband med omorganisationen. Snittet för samtliga deltidspersonal blev 51 timmar. Värnpersonalen övade i snitt 23 timmar. Statistik Den hårda vintern i början och slutet av 2010 bedöms stå för en stor del av ökningarna av antalet automatlarm, ej brand och brand i byggnad. Automatiska brandlarmanläggningar påverkas av vädret genom bla fuktskador och sönderfrysningar. Ett större antal bränder i byggnader kan relateras till uppvärmningsanordningar såsom soteld mm. Vid tre av de fyra dödsbränderna är det äldre personer som omkommit. Detta visar sig också i nationell statistik där äldre som har svårt att själva agera och sätta sig i säkerhet är överrepresenterade. Olyckstyper Brand i byggnad Brand, ej i byggnad Automatlarm, ej brand Trafikolycka Drunkning/tillbud Övriga typer Totalt Tabell över olyckstyper med jämförelsetal för Fördelning personskador Lindrigt skadade Svårt skadade Omkomna Tabell över fördelning personskador med jämförelsetal för Fördelning omkomna Brand i byggnad Trafikolycka Drunkning Övrigt Automatiska brandlarm Vid 683 tillfällen har räddningstjänsten genomfört insatser i pga larm från automatiska brandlarmanläggningar. Detta är en mycket kraftig ökning jämfört tidigare år men beror i stor utsträckning på mycket kall väderlek och kraftiga åskväder. Andelen så kallade onödiga larm som debiteras anläggningsägaren är 310 till antalet vilket motsvarar 45 % vilket i sig är lägre än normalt men kopplas till väderfenomenen och är därmed inte debiteringsbara. W:\RÖS2001\EK\2010\Verksamhetsberättelser\Årsredovisning 2010.doc 16

215 RÄDDNINGSTJÄNSTEN ÖSTRA SKARABORG Utdrag av genomförda aktiviteter Gruppen för kvalitet i larmprocessen i Västra Götaland, har tagit fram en kvalitetsbilaga till avtalen mellan SOS Alarm och räddningstjänsterna. Bilagan antogs vid räddningschefskonferensen i november och kommer gälla i de nya avtalen. Bla omfattar bilagan mätbara mål för larmbehandlingstider vid olika betingelser och hur avvikelser skall hanteras. Kvalitetsgruppen har även tagit fram ett förslag till ensning av benämningar på olika befälsnivåer. Benämningarna är Räddningschef i beredskap (RCB), Inre befäl (IB), Insatsledare (IL) och Styrkeledare (SL). Benämningarna har fastställts att gälla från 1 juli 2010 och har implementerats i RÖS. Som en del i projektet AFS 2007:7-Säker rökoch kemdykning har Reglementet för insats mot farliga ämnen genomgått en revidering. Liksom tidigare är detta dokument framtaget i samverkan med övriga räddningstjänster i Skaraborg som ingått i en projektgrupp. RÖS har deltagit i Demodag CBRNE på Göteborgs garnison, i samverkan med övriga myndigheter som har ansvar och resurser inom detta område. RÖS deltog med visning av Nivå 1-styrkans uppgifter och utrustning. Arrangemanget den 16 april var mycket välbesökt. Totalt 14 medarbetare från 4 olika stationer har rekryterats till att utgöra kamratstödjare i organisationen. Efter genomförd utbildning i april har rutiner utformats för denna verksamhet. Hittills har kamratstödjare använts vid tre tillfällen med mycket positivt utfall. Det länsgemensamma RAKEL-projektet har arbetat klart med det ursprungliga uppdraget. Detta innebär bla att det nu finns rutiner för samverkan mellan länets räddningstjänster och en grund för programmering av RAKEL-stationer. Projektet avrapporterades vid räddningschefskonferensen i november åtföljt av ett förslag till fortsatt arbete med införandestöd till länets räddningstjänster från projektgruppens sida. Nästa steg är nu också att upprätta rutiner för samverkan med övriga RAKEL-organisationer i länet, ett arbete som inleds i början av Införandet av RAKEL i RÖS har tagit sitt första steg med inköp av utrustning till RC, befälsbilar och samtliga förstabilar. Installation och utbildning sker under våren Årsredovisning 2010 Digital utlarmning har införts på alla hel- och deltidsstationer. Larminformationen kommer med syntetiskt tal kompletterat med text på skärmar på stationerna. Huvudsyftet med digital utlarmning är att spara värdefull tid i larmprocessen. Upp till 1 minut kan sparas genom den digitala uppkopplingen och larmoperatörens möjlighet att genomföra intervju med den hjälpsökande parallellt med utlarmningen. Till detta kommer tidsvinsten med sk förlarm. Förlarm innebär att stationen automatiskt sätts i larmläge när ett ärende endast har händelsetyp och en grov position (vilket stationsområde som berörs). Tiden mellan förlarm och huvudlarm skall användas till att ta sig till vagnhallen, påklädning och ev uppsittning i fordon. För deltid gäller inryckning till station. Axplock från årets insatser Beskrivningarna nedan bygger på de insatsrapporter som räddningsledarna upprättat. Villabrand, Braxbolet, Tibro Larm om brand i byggnad. Först på plats är Moholmstyrkan som meddelar att huset brinner för fullt. De kan inte genomföra rökdykning utan förbereder istället för att nästa anländande styrka ska genomföra rökdykning. Nästa styrka på väg är Tibro. De får under framkörningen reda på att det troligtvis finns en person kvar i byggnaden, detta bekräftas av en anhörig vid styrkans framkomst. SL beslutar om livräddande insats genom rökdykning mot den del av byggnaden där anhörig meddelat att det är mest troligt att den kvarvarande personen befinner sig. När IL anländer till platsen avbryts rökdykningen på grund av stor rasrisk. Villan brinner ner och personen som befann sig i byggnaden hittades senare avliden. Takras, Forsvik, Karlsborg Larm om takras. Vid framkomst konstaterades att det var en större skada på fastighetens tak. Ca 300 m 2 av taket på den ca m 2 stora fastigheten hade rasat in. W:\RÖS2001\EK\2010\Verksamhetsberättelser\Årsredovisning 2010.doc 17

216 RÄDDNINGSTJÄNSTEN ÖSTRA SKARABORG Årsredovisning 2010 klipps upp på olycksplatsen för att frigöra personen i bilen. Brand i stall, Hasslerör, Mariestad Under insatsen togs beslut om att spärra av byggnaden och att inte tillåta någon att beträda byggnaden. Beslutet togs då det fanns tydliga brottanvisningar på de kvarvarande bjälkarna i byggnaden. Restvärdesledare tillkallades tidigt i insatsens skede. Området hade tidigare varit utsatt för ett större snöfall, när insatsrapporten skrevs var det oklart om den stora mängden snö hade haft någon negativ inverkan på byggnadens konstruktion. Händelsen gav inte upphov till några personskador men flera egendomsskador. Bland annat uppkom stora skador på ett tiotal båtar, husvagnar och husbilar. Trafikolycka, Mariestad Larm om brand i byggnad. Under framkörningen fås information om att det är ett stall som brinner och att det finns hästar kvar i stallet. Vid framkomst konstateras att stallet är helt övertänt och att det i stallet finns fyra hästar, två veteranbilar, två traktorer och en fyrhjulig MC. I närhet till stallet finns två andra byggnader som hotas av branden och en verkstadslokal som bl.a. innehåller gasflaskor. Insatsen koncentreras till att förhindra brandspridning till de två byggnaderna och verkstadslokalen. Under insatsens gång rasar stallet delvis samman vilket ger en lägre värmestrålning mot de närbelägna byggnaderna. Den minskade värmestrålningen bidrar till att målet med insatsen uppnås och branden inte sprider sig till de närbelägna byggnaderna. Brand i villa, Halna, Töreboda Larm om trafikolycka mellan en personbil och en lastbil. Under framkörning fås information om att lastbilen skulle vara skyltad för transport av farligt gods. Vid framkomst konstateras att det inte förekommer några farligt gods skyltar. Trafikolyckan utgörs av en lastbil och en personbil som har frontalkrockat med följden att lastbilen ligger på sidan utanför vägen och personbilen sitter fastklämd under lastbilsfronten. I lastbilen befinner sig en person som är lindrigt skadad. Personen i personbilen konstateras vara avliden av ledningsambulansen. Prioriteringsordningen blir att hjälpa personen i lastbilen och sedan ta hand om personbilen och den person som befinner sig i denna. Med hjälp av bärgningsbil dras personbilen bort från lastbilsfronten. Personbilen bänds och Larm om brand i villa. Villan som brinner ligger ensam och utgör ingen större risk för spridning. Vid utlarmningen är det oklart om det finns någon person kvar i byggnaden. Vid framkomst konstateras att branden har spridit sig till att omfatta hela villan och information erhålls om att det kan finnas en person kvar i byggnaden. Det är mest troligt, enligt informationslämnaren, att personen befinner sig i villans sovrum. Delar av byggnaden har W:\RÖS2001\EK\2010\Verksamhetsberättelser\Årsredovisning 2010.doc 18

217 RÄDDNINGSTJÄNSTEN ÖSTRA SKARABORG Årsredovisning 2010 rasat in, vilket gör att insatsen koncentreras på att försöka hålla den del av byggnaden där personen antas befinna sig så intakt som möjligt. Villans avskiljda placering kan ha bidragit till en sen upptäckt av branden, vilket i sin tur medfört att brandens omfattning var större vid räddningstjänstens framkomst. I branden omkom en person. Brand och explosion på slakteri, Skövde Vid utlarmningen anges explosion i Skövde slakteri och att mer uppgifter ges under framkörning. Denna typ av insats medför tvåstationslarm, vilket innebär att station R20 och R40 larmas. Under framkörningen kommer information om att det observerats rök från den berörda byggnaden. En halvhalt för huvudstyrkan fastställs och övergår senare till att utgöra brytpunkt. Vid framkomst stannar styrkan vid halvhalten och ledningsfordon 216 och 206 kör fram till platsen. Personal från slakteriet hjälper till med att visa platsen och informera om vad som skett. Vid framkomst till den berörda byggnaden konstateras mindre rök från byggnadens takdelar samt skador på byggnadens väggar och tak. Inga människor kom till skada vid explosionen. I utrymmet där explosionen skedde sker blandning av biogasråvaror för vidaretransport till biogasanläggning. Biogasanläggningen har under en tid inte kunnat ta emot råvaror vilket bidragit till att det skett en ansamling av råvaror i den berörda byggnaden. Råvarorna har avgivit rötgas i sådana mängder att en antändning har kunnat ske. Antändningsorsaken är okänd. Villabrand, Björkhaga, Töreboda Larm om brand i villa strax söder om Töreboda. Larmade stationer är R45 och R40 där R45 är först på plats. Vid framkomsten konstateras att villan är övertänd vilket gör att TGI blir att skydda närliggande byggnader. När 406 anländer till platsen tar han över som RL och beslutar att låta villan brinna ner under kontrollerade former. Villan omgärdas av höga och täta häckar vilket bidrar till att minska strålningen från branden mot de närliggande byggnaderna. En bit in i insatsen hittas en skadad person utanför villan. Personen omhändertas och förs till ambulans där det konstateras att personen har avlidit på grund av en skottskada. Senare konstateras att den skottskadade mannen tagit sitt liv samt att branden förmodligen varit anlagd. Efter insatsen kallas kamratstödjare in och styrkorna som arbetat vid insatsen samlas på station R45. Brand i garage, Tibro Larm om brand i garage i Tibro. Larmade stationer är R23 och R20. Under framkörningen ges information om att halva garagelängan brinner. Första station på plats är R23. De påbörjar insatsen genom att angripa branden från garagelängans framsida. Garagelängan ligger i nära anslutning till flera bostadshus. När insatsledaren kommer till platsen tar han över som RL och beslutar att insatsen ska koncentreras på att förhindra brandspridning till övriga delar av garagelängan samt till de närliggande bostadshusen. Det görs genom att vattenbegjuta byggnadernas fasad och tak samtidigt som en begränsningslinje upprättas i garagelängan. Polis finns på plats och får i uppgift att evakuera de två bostadshusen som ligger närmast garagelängan. Ett 30-tal personer utryms och placeras i en närbelägen kvarterslokal under W:\RÖS2001\EK\2010\Verksamhetsberättelser\Årsredovisning 2010.doc 19

218 RÄDDNINGSTJÄNSTEN ÖSTRA SKARABORG ca 1 timme. Av de utrymda personerna kommer ca 10 st. från ett gruppboende. En av dessa får evakueras av ambulanspersonal. Totalt omfattade branden en garagelänga för 16 fordon där 6 fordon totalförstördes och 2 fordon fick värmeskador. Brand i garage, Tibro Årsredovisning 2010 Larm om brand i byggnad på Repslagaren i Hjo. Larmet kom in till SOS-alarm som röklukt i flerfamiljshus vilket resulterade i att stort larm drogs för station R27 och 206 med insatsledare. Strax efter detta meddelar SOS-alarm att det även är rök i ett trapphus och larmar station R20 samt 216 med RCB. Vid framkomst konstateras brand med nollplan ca. 30 cm ovanför golvet. Lägenheten är en del av ett äldreboende, där de boende bor i egna lägenheter. Det är stor sannolikhet att någon befinner sig i lägenheten, därför påbörjas rökdykning. Rökdykarna öppnar fönster, släcker ner öppna lågor i lägenheten och påbörjar ventilering. Vid arbetet med att släcka ner de öppna lågorna identifierar rökdykarna en avliden person i en säng. Byggnaden ventileras och sedan avslutas räddningstjänsten. Räddningsinsatsens genomförande gick bra trots den tragiska utgången. Efter att räddningstjänsten avslutades kallades kamratstödjare in för att ta hand om berörd personal, vilket i efterhand var väldigt uppskattat och fungerade mycket bra. Undersökningar av brandplatsen visar att det troliga scenariot för branden är att en lampa vält och hamnat i sängen där den antände täcken och liknande. Personen som låg i sängen hade svårt att röra sig och sängen var utrustad med sidor vilket gjorde att personen i sängen inte kunde ta sig ur den. Brand i byggnad, Skövde Larm om brand i garage i Tibro. Larmade stationer är primärt R23. Efter kontakt med SOS-alarm beslutar IB att larma även station R20. Första station på plats är R23. De påbörjar insatsen genom att skydda närliggande byggnader från branden genom att vattenbegjuta dem. När station R20 kom till platsen fick de också i uppgift att skydda närliggande byggnader samtidigt som de skulle släcka branden i garagelängan. Totalt hotades 3 närliggande byggnader av branden. Garagelängan hade plats för 10 fordon. När branden var släckt konstateras att 5 fordon är totalskadade och 5 fordon är värmeskadade samt att en båt, ett lusthus och ett vedskjul är totalskadade. Brand i byggnad, Hjo Larm om brand i byggnad. Från SOS-alarm ges information om att det troligen är brand på första våningen i byggnaden och att det kan finnas två personer kvar i byggnaden. Larmade styrkor är station R20 och R40. Vid framkomst påträffades lägenhetsinnehavaren utanför byggnaden. Lägenhetsinnehavaren gav uppgifter om att det kunde finnas en person kvar i lägenheten. Med denna nya information togs beslut om att inleda rökdykning. Mål med insatsen sattes till livräddning och invändig släckning. Samtidigt genomfördes släckning utifrån genom ett fönster. Lägenheten genomsöktes av rökdykare men ingen kvarvarande person kunde hittas. En person fick föras till sjukhus för kontroll. Brand i ladugård, Hjo W:\RÖS2001\EK\2010\Verksamhetsberättelser\Årsredovisning 2010.doc 20

219 RÄDDNINGSTJÄNSTEN ÖSTRA SKARABORG Larm om brand i ladugård. SOS-alarm informerar om att det rör sig om en ladugård som är övertänd. Det är osäkert om det finns djur kvar och ett bostadshus som ligger 20 m från ladugården är hotat av branden. Larmade stationer är R20 och R27. Styrkan från station R27 är först på plats och meddelar att ladugården är helt övertänd och att insatsen koncentreras till att hindra brandspridning och skydda andra byggnader i närheten. I ladugårdens närhet fanns två mindre byggnader och ett garage innehållande en traktor. Personen som bodde i bostadshuset hade svårt att röra sig och hade därför tillgång till hemsjukvårdens personal under insatsen för att kunna hjälpa honom vid en eventuell utrymning. Brand i byggnad, Tibro Larm om brand i villa i Tibro. Larmade stationer är initialt R23 och 206 men kompletteras tidigt med station R20. Station R23 är först på plats och meddelar att det är en fullt utbruten brand i villan och att branden har tagit sig igenom taket. I huset bodde en äldre dam som klarade sig från allvarliga skador, trots detta omhändertogs hon av ambulanspersonalen. Tidigt i insatsen påbörjas akut restvärde genom att plocka ut möbler och liknande från byggnaden. För att kunna släcka branden på ett effektivt sätt rekvireras fordon 233 från Tibro. Med 233 kan släckning genomföras från ovan och med hjälp av dimspikar genom taket. Villans första plan släcks med invändig släckning. Invändig släckning påbörjas även på våning två men avbryts efter ca 15 minuter när RL anser att riskbedömningen inte längre medger den valda arbetsmetoden. Eftersläckning av byggnaden pågår hela natten och genomförs av deltidspersonal från station R20. Dagen efter meddelar SOS-alarm att det brinner i en gavel på villan. Släckning genomförs av personal från station R23. Senare under dagen efter meddelar SOS-alarm att en person har ringt in om att det ryker kraftigt från huset. Personal från station R23 åker till platsen för kontroll. Utbildningsverksamheten Räddningsvärn Årsredovisning 2010 Räddningsvärnen har i oktober månad genomfört en heldagsövning på övningsfältet i Hasslum. Där fick de pröva sina färdigheter vid sex olika typinsatser inom ämnesområdena brand, räddning, vattenförsörjning och akutsjukvård. Denna typ av övningsdagar uppfattas som mycket värdefulla både av övningsdeltagarna och övningsledarna. Här ges deltagarna möjlighet att öva problemlösning i realistiska former med sina egna brandbilar och utrustning. En separat befälsövning i taktik och ordergivning har genomförts för räddningsvärnsförmän. Det är både uppskattat och viktigt att vi även fokuserar på befälsrollen för denna yrkesgrupp. Målet för övningstid på räddningsvärnen är 20 timmar per år och utfallet för 2010 blev 23 timmar. Deltid För deltidsanställda har övningsverksamheten genomförts enligt den plan som fastställts. Fyra lördagsövningar har genomförts på SRTC:s övningsfält i Hasslum. Under dessa lördagar har samtliga deltidsanställda i RÖS genomfört insatsövningar mot olika olyckstyper samt en av två obligatoriska varma rökdykarövningar för året. Vår stora satsning på motorsågsutbildning på deltiden avslutades med håltagning i tak. I samband med att den utbildningen nu är klar så kommer samtliga deltidsstationer att utrustas med en ny speciell räddningssåg för bl.a håltagning i tak. I samband med övning i brandgasventilation har även nyinköpta brandgasfläktar placerats ut på de stationer som saknade denna utrustning. Deltidspersonalen på station R20, Skövde, har genomgått grundutbildning i farliga ämnen och kemdykning under två dagar. Dessa dagar följdes upp med insatsövningar på Volvo Powertrain AB. Vid dessa övningar deltog även Skövde heltid, IL, RCB samt Volvos industribrandförsvar. Målet för övningstid på våra deltidsanställda är 60 timmar/år för Skövde deltid, och 50 timmar för övriga. Snittet för samtliga blev 51 timmar under året. Heltid För heltidspersonal har övningsverksamheten planerats efter den nya utbildningsplanen som sjösattes första kvartalet. Inga större problem har ännu identifierats och arbetet med att utveckla och följa upp kommer att fortgå framöver. Utbildningsplanen är och skall vara ett levande dokument som kommer att revideras kontinuerligt. From hösten omfattas även deltidsstyrkorna och räddningsvärnen av den nya utbildningsplanen. W:\RÖS2001\EK\2010\Verksamhetsberättelser\Årsredovisning 2010.doc 21

220 RÄDDNINGSTJÄNSTEN ÖSTRA SKARABORG Möjligheterna för kompetensutveckling för skiftgrupperna kommer att öka framöver genom att vi kan skapa täckstyrkor med dagtidspersonal. Denna förändring gör det möjligt att genomföra övningar utan att vara i beredskap. Formerna för detta har vi inte hittat ännu men under nästkommande år så har vi nog kommit en bit på vägen. Samtliga grupper i Mariestad och Skövde har genomfört orientering på KSS. Detta kommer under 2011 att följas upp med insatsövningar på sjukhuset. Målet för övningstid på våra heltidsanställda brandmän är 200 timmar/år. Snittet för 2010 blev ca 140 timmar. Årsredovisning 2010 Orsaker till avvikelsen står att finna i sättet att bokföra genomförda övningar samt en något lägre övningsfrekvens i samband med omorganisationen. Övrigt Under året har totalt tre preparandutbildningar för deltid och värn genomförts om två veckor vardera. Sammanlagt har 25 medarbetare utbildats. Utvecklingsarbetet vid övningsfältet i Mariestad har fortgått under sommaren. En ny övningsanläggning för arbete och håltagning i tak har byggts. Ett nytt koncept kallat tjänstgöringsstege har börjat tillämpas för heltidsbrandmän. Konceptet är tänkt att fungera som en utvecklingsplan för nyanställda brandmän. Drift och underhåll Verksamhetsåret Starten på verksamhetsåret blev snörik och mycket kall vilket medförde höga kostnader för snöröjning runt våra brandstationer. Vi har även noterat ovanligt många skador som har inträffat på och med våra fordon under året. Teleskophävaren från stationen i Skövde välte under utryckningskörning i centrala Skövde på en grönyta och turligt nog klarade föraren sig utan skador. Fordonet blev totalskadat och fick bärgas från platsen. En uppgörelse med försäkringsbolaget angående ersättning för det skadade fordonet är fortfarande inte klar. Åskovädret i augusti förorsakade stora skador på Räddningstjänstens radiolänknät. En uppgörelse om ekonomisk ersättning har träffats med försäkringsgivaren så att utslagen utrustning har kunnat ersättas med ny av annat fabrikat. Polisstationen i Töreboda som ligger i samma fastighet som brandstationen drabbades av en brand som startat i en kaffeautomat. Polisstationen var för tillfället inte bemannad men turligt nog upptäcktes branden av RÖS servicepersonal då röklukt trängde in i brandstationen via ventilationssystemet. Tack vare tidig upptäckt och en snabb insats kunde skadorna begränsas. Övningsområdet i Mariestad har så gott som färdigställts under året enligt tidigare upprättad plan. Lite justeringar återstår och därefter skall slutbesiktning med kommunens bygglovhandläggare ske för att avsluta bygglovet. Allmänt För att den skadeavhjälpande verksamheten inom räddningstjänsten skall kunna fullgöra sina uppgifter krävs ett väl fungerande system för drift och underhåll. Räddningstjänstförbundet har för närvarande tolv brandstationer geografiskt placerade inom förbundets medlemskommuner samt ett åttital fordon varav många specialfordon och ett stort antal efterfordon samt båtar för uppdrag i vatten, och en mängd av olika typer av räddningsutrustningar. Utrustning för utalarmering samt för radiokommunikation med samtliga enheter. Övningsanläggningar och förråd mm. Verksamheten består av drift och underhåll enligt upprättat handlingsprogram. Från förebyggande underhåll till akuta reparationer av fastigheter, räddningsfordon, skyddsutrustningar, räddningsmateriel, kommunikationsutrustning, larmöverföringsutrustning, övningsanläggningar, förråd för RUHB-materiel (räddningstjänst under höjd beredskap) larmaggregat för VMA-larm (viktigt meddelande till allmänheten) och räddningscentraler, samt svara för förrådshållning av medlemskommunernas skyddsmasker. Samordning av upphandlingar av fordon, utrustning och övrigt materiel. Samordning av verksamhetens behov av egendoms-, ansvars- och fordonsförsäkring. Verksamheten bedrivs löpande med servicetransporter för påfyllnad och komplettering av materiel efter insatser och för övningsverksamheten. Månadskontroller av fordon, utrustning och lokaler W:\RÖS2001\EK\2010\Verksamhetsberättelser\Årsredovisning 2010.doc 22

221 RÄDDNINGSTJÄNSTEN ÖSTRA SKARABORG samt övriga besiktningar sker enligt upprättad plan. Underhållsservice och reparationer sker efter behov. Verksamheten präglas av stor flexibilitet och många olika projekt löper parallellt med ordinarie verksamhet. Arbetet med rutiner och materielhanteringsfrågor sker i nära samarbete med stationsansvariga. För stationerna med heltidsbemanning i Skövde och i Mariestad har ansvarsområden för planering/uppföljning och arbeten med drift och underhållfrågor för den egna stationen utvecklats. Ansvarsområden har delats in i huvudgrupper och är avgränsande efter verksamhetens behov såsom Årsredovisning 2010 fastigheter, fordon, brandsläckningsutrustning, räddningsmateriel, samband och skyddsutrustning. Av räddningstjänstens 12 brandstationer är RÖS fastighetsägare till stationerna i Skövde, Mariestad, Tibro, Hjo, Gullspång och förråden i Borgunda. För övriga stationer i Töreboda, Karlsborg, Hova, Moholm, Timmersdala, Undenäs, Blikstorp och garaget i Otterbäcken finns hyresavtal både med kommunerna och privata ägare. För verksamheten finns riktlinjer som översiktligt beskriver arbetet med drift och underhåll och skall ses som en del i kvalitetssäkring av verksamheten. Prestationsmål och måluppfyllnad Mål Genom systematiskt och regelbundet underhållsarbete säkerställa hög funktionssäkerhet hos fordon och materiel. Måluppfyllnad Kontroll och uppföljning av funktionssäkerheten sker i huvudsak genom regelbundna vecko-, månads- och årskontroller med funktionsprover och besiktningar, och i vissa fall särskilt riktade kontroller. Arbetet sker i huvudsak i egen regi med egen personal, men i vissa fall där krav på annan kompetens gäller, anlitas auktoriserade företag enligt gällande tidsintervaller och normer Mål Genom egen personals medverkan i drift- och underhållsverksamheten minimera utgifterna för externt upphandlade underhållstjänster. Måluppfyllnad Under året har en del renoveringar och förbättringsåtgärder utförts av egen personal såsom färdigställande av den nya övningsanläggningen i Mariestad enligt tidigare upprättad plan med uppbyggnad av ett övningstak för utbildning/övning i håltagning avsett för motorsåg/motorkap mm. På stationen i Skövde har slangtvätten renoverats och förbättrats, dagrummet målats om, rörledning för spillvattnet har bytts ut i källarplanet. På stationen i Tibro har bastun renoverats. Byggnation av en upplevelsecontainer för demonstration och övning/utbildning hur man hanterar olika brandtillbud. Personal Bemanningen på avdelningen är en driftchef, en serviceförman och tre servicemän. För lösande av aktuella arbetsuppgifter för drift och underhållsfrågor utöver driftavdelningens egen personal, så är del av den schemalagda arbetstiden för den heltidsanställda operativa personalen i Skövde och i Mariestad kopplade till drift och underhållsavdelningen. Den del av arbetstiden som inte utgörs av förberedelse för räddningsinsats, genomförande av räddningsinsats eller för fysisk träning. Serviceman Magnus Andreasson har genomgått utbildning till varningstekniker, för service och underhåll av våra VMA utrustningar (viktigt meddelande till allmänheten) vid MSB:s utbildningsenhet i Revinge. Ett kortfattat urval över verksamhetsåret för drift och underhåll Fastigheter Internt brandlarm med rökdetektorer i korridorer och trapphus angränsande till övernattningsrummen har installerats på stationerna i Skövde och Mariestad. Konsultföretaget Cowi har gjort mätningar på bjälklaget på stationen i Skövde för att utreda eventuella sprickor. Mätningarna har utförts när samtliga fordon har varit uppställda samt när vagnhallen varit tömd och vilat ett antal timmar. Detta för att se hur bjälklaget eventuellt har rört sig. Tolv mätpunkter i fältmitt har avvägts då bjälklaget varit belastat med full last. Mätningarna visar endast mycket små höjdskillnader som i stort sett faller inom mättoleransen. Mätning utan last visade att bjälklaget hade en liten högre nivå. Största förändringen var mindre än 3 mm. Kontrollberäk- W:\RÖS2001\EK\2010\Verksamhetsberättelser\Årsredovisning 2010.doc 23

222 RÄDDNINGSTJÄNSTEN ÖSTRA SKARABORG ningarna utförda tidigare visade att den teoretiska kapaciteten inte är fullt tillräcklig. Resultatet av ytterligare förfinade beräkningar visar även de på viss brist på armering i överkant, men överkapacitet för underkantsarmeringen. Kontrollberäkningar för nedböjning visar att teoretiska skillnaden skulle vara minst 5-6 mm. Kontrollmätningarna visar endast små rörelser. Detta stärker tidigare antaganden att bjälklaget har en högre lastkapacitet än vad ritningsunderlaget visat. Utifrån ovanstående bedöms att förstärkningsåtgärder inte behövs. Kontrollmätningar kommer att utföras en gång per år fortsättningsvis. Schneider Electric Building Sweden AB har genomfört en förenklad förstudie av energibesparingsmöjligheter vid stationen i Skövde. Energiåtgången är hög och besparingspotential finns förutsatt att åtgärder vidtas. En fördjupad analys har presenterats där konkreta åtgärdsförslag med en beräknad besparing redovisad. Enligt förslaget är energibesparingen per år beräknat till ca 25 % totalt. Med vidtagna åtgärder som föreslås i förslaget ger det en beräknad kostnadsbesparing på totalt kr per år. Investeringsvolymen beräknas till kr och pay-off tiden beräknas till ca 12 år. Beslut har fattats att ta fram underlag för upphandling enligt LOU (lagen om offentlig upphandling) för energibesparingsåtgärder för stationen i Skövde. Prästängen Industrigolv har anlitats som entreprenör att renovera ytskiktet på vagnhallsgolvet på stationen i Skövde. Betongytorna har lagats samt diamantslipats och behandlats med dammbinder så att ytorna blir släta och därigenom lättare att underhålla. En städmaskin är inköpt för att lättare kunna underhålla golvet. Rörledningar för spillvatten har bytts ut i källarplanet på stationen i Skövde. Rören var av gjutjärn och började släppa igenom fukt. De byttes mot nya i plastmaterial. Arbetet med uppbyggnad av övningsområdet i Mariestad är i de närmaste färdigt enligt upprättad plan. Ett övningstak har byggts på marken för utbildning/övning i håltagning avsett för motorsåg/motorkap. Taket har konstruerats med lösa kassetter som är lätt utbytbara efter håltagning. Trapphus till den nya eldningsdelen har färdigställts, samt tak för väderskydd för snö och regn. Återstår lite justeringar samt slutbesiktning med bygglovshandläggaren för att avsluta denna del av bygglovet. En upplevelsecontainer har byggts som är ett samarbetsprojekt med Länsförsäkringar Skaraborg. Containern är till för demonstration och övning/utbildning hur man hanterar olika brandtillbud. Årsredovisning 2010 Ett renoverings och förbättringsarbete har utförts på slangtvätten på stationen i Skövde. Tvätten har fått högtrycksspolning för rengörning av slangen i stället för tidigare borstar som mekaniskt tvättade slangen, ny pump för provtryckning (15 bar) där konstruktionen medger att samtliga slangar som tvättats kan provtryckas i ett moment. Överskottsvärmen vid torkning av slangen tas tillvara effektivare genom att värmen leds tillbaka i slangrännan. Det gamla övningsfältet vid Ruder i Tibro har sanerats och återställts till ursprungligt skick enligt önskan från markägaren. Övningsfältet användes som mest tidigare då Tibro kommun hade egen räddningstjänst. När räddningstjänstförbundet bildades följde det muntligt uppgjorda avtalet om nyttjandet av marken med. Polisstationen i Töreboda som ligger i samma fastighet som brandstationen drabbades av en brand som startat i en kaffeautomat. Lokalen var inte bemannad men turligt nog upptäcktes branden av RÖS servicepersonal då röklukt trängde ut via ventilationssystemet i brandstationen. Polisstationen blev brand och rökskadad och våra lokaler fick luktsaneras samt byte av samtliga filter i ventilationssystemet. Bastun på stationen i Tibro har renoverats med byte av bastupanel och övrig inredning samt byte av bastuaggregat. Fordon För att höja säkerheten för personalen vid trafikolyckor i mörker har släckbilar och tankbilar på heltids och deltidsstationer märkts upp med extra blixtljus och reflekterande gula och röda fält längst upp på taksargen och gula reflexränder baktill. Fordonen är uppmärkt lika den senast inköpta släckbilen som levererats till stationen i Mariestad. Fyra begagnade personbilar av märket Ford Focus årsmodell 2006 är inköpta till förebyggandeavdelningen som besiktningsbilar. Fordonen är våra första miljögodkända fordon. Ett nytt transportfordon till driftavdelningen har köpts in. Fordonet är en VW Transporter Pickup med dubbelhytt och skåpsbyggnation på flaket levererad av Toveks bil AB. Fordonet har ersatt en VW Pickup årsmodell 2003 som nu har placerats på räddningsvärnet i Moholm. Ett nytt ledningsfordon till tjänstgörande insatsledare har handlats upp. Fordonet kommer att levereras i början av år Fordonet är en VW Tiguan med automatisk fyrhjulsdrift, automatisk växellåda och försedd med dieselmotor. Fordonet kommer att ersätta 206 med placering i Skövde. Upphandlingsunderlag är framtaget för upphandling av släckbil Bas1 till stationen i Skövde. Upp- W:\RÖS2001\EK\2010\Verksamhetsberättelser\Årsredovisning 2010.doc 24

223 RÄDDNINGSTJÄNSTEN ÖSTRA SKARABORG handlingen sker genom avrop av det ramavtal som är upphandlad för Svenska kommuner, Landsting och Statliga verk. Detaljspecifikation för byggnationen samt specifikation för extra tillbehör har framtagits tillsammans med arbetsgruppen för basbilsprojektet. Teleskophävaren bil 203 från stationen i Skövde välte under utryckningskörning i centrala Skövde. Turligt nog klarade föraren sig utan skador. Fordonet välte på en grönyta och fick bärgas från platsen. Vårt försäkringsbolag som är Trygg Hansa har meddelat att dom löser in hävaren då den blir för dyr att reparera. Den ekonomiska uppgörelsen för det skadade fordonet är fortfarande inte klar då RÖS inte accepterar det låga bud som försäkringsbolaget värderat hävaren till. En opartisk värderingsman från Svenska Handelskammaren kommer att göra en ny värdering. Årsredovisning 2010 En arbetsgrupp har tagit fram en kravspecifikation för upphandling av ett nytt fordon efter det att man har provkört de fordon som idag finns på den svenska marknaden av teleskophävare med stegtillsats. Station Båtar Stationen i Undenäs har fått en bättre båt för insatser i sjöarna Viken och Unden. Båten är av märket Buster och av aluminium med en 30 hk utombordsmotor. Släckfordon Höjdfordon Tankfordon Terrängfordon Befälsfordon Transportfordon Besiktningsfordon Vete- fordo ran- n Övrigt Skövde Mariestad Tibro Töreboda Hjo Karlsborg Gullspång Hova Timmersdala Moholm Blikstorp Undenäs Borgunda 6 Summa Övrigt PPV fläktar (övertrycksfläktar) är inköpta till deltidsstationer som tidigare saknat dessa. Fläkten är av märket Swefan 21 och är levererade med förlängd avgasslang så att avgaser från motorn kan ledas bort från fläkten. Räddningssåg MS 460-R av fabrikat Stihl har köpts in till samtliga deltidsstationer. Det är en motorsåg som tagits fram för räddningstjänstens krav vid t ex bränder utrustad med en hårdmetallkedja som sågar rakt igenom tak, väggar, plåt, säkerhetsglas mm. Sågen har provats en tid vid heltidsstationerna. Rökdykarradio med tillhörande talgarnityr till andningsmasken har köpts in för komplettering till övningsverksamheten med sex stycken radiostationer. Det ger en bättre möjlighet att vid övning alltid kunna kommunicera och därigenom höja säkerheten för den övade personalen. W:\RÖS2001\EK\2010\Verksamhetsberättelser\Årsredovisning 2010.doc 25

224 RÄDDNINGSTJÄNSTEN ÖSTRA SKARABORG Årsredovisning 2010 Samverkan, säkerhet och beredskap Räddningstjänstens samverkansmöte är numera tillika medlemskommunernas krishanteringsråd. Rådet har utökats med länsstyrelsen. Uppföljningssamtal med avtalsslutande parter för räddningstjänst har genomförts. Mål och måluppfyllnad Mål för risk- och sårbarhetsanalyser: Inventera och värdera olika riskkällor inom operationsområdet. Måluppfyllnad Risk- och sårbarhetsanalyser finns upprättade. Under året har påbörjats en revidering av samtliga sju dokument. Revideringen är slutförd beträffande Hjo och Karlsborgs kommuner. Arbetet implementerar MSB utfärdade föreskrifter. Revidering skall vara klar och redovisad till Länsstyrelsen september Målet bedöms i stort vara uppfyllt. Mål för extraordinär händelse Förmåga att verka under extraordinär händelse och efter avrop stödja medlemskommunerna. Måluppfyllnad Räddningstjänsten har medverkat i kommunala lednings- och POSOM-övningar. Egen lednings- Avtal med industribrandförsvaret vid SRTC har tecknats. Avtalet med Volvo Powertrain har ändrats innebärande en företagsfinansierad utökning av deltidsstyrkan i Skövde. En revidering av de gemensamma Risk- och sårbarhetsanalyserna har påbörjats. Arbetet följer den redovisningsmall som MSB utarbetat. övningar har genomförts. Särskild översyn av förmågan att vintertid stödja medlemskommunerna har genomförts. Räddningstjänsten har deltagit i länsstyrelsens utbildningar och konferenser. Målet bedöms uppfyllt. Mål för samverkan Räddningstjänsten samverkar med andra myndigheter och aktörer i syfte att på bästa sätt lösa uppgifter enligt lagen om skydd mot olyckor. Måluppfyllnad Samverkan sker dels igenom avtal och dels i form av samverkansmöten. Uppföljningsmöten med angränsande kommunala räddningstjänster har genomförts planenligt. Samverkansmöten har genomförts med andra aktörer bl a sjukvården. Krishanteringsrådet har sammanträtt två gånger. Målet bedöms uppfyllt. Fördjupad studie av genomförd verksamhet under 2010 Uppföljning av avtal för operativ räddningstjänst Avtalsuppföljning har genomförts med Räddningstjänsten Skara-Götene, Räddningstjänsten Falköping-Tidaholm, Bergslagens Räddningstjänst och Nerikes Brandkår. Det tidigare avtalet med Falköping-Tidaholm rörande första insatser inom området Borgunda har sagts upp under året. Kvar finns avtal om förstainsatser utmed är 49, området Fröjered-Blikstorp och södra delarna av Hjo kommun. I övrigt föreligger inga förändringar av gällande avtal. Med Volvo Powertrain AB har avtalet om industribrandförsvaret ändrats så att företaget endast håller räddningsstyrka under dagtid. Övrig tid svarar hel- och deltidsstyrkan i Skövde för första insatserna. I anledning härav bestrider företaget kostnaderna för två deltidsbrandmän ingående i deltidsstyrkan i Skövde. Industribrandförsvaret utgör kommunalt räddningsvärn. Såväl industribrandförsvaret som deltidsstyrkan i Skövde har förmåga att genomföra keminsatser. Personal och materiel vid SRTC i Skövde utgör kommunal räddningsstyrka inom området och övrigt kommunalt räddningsvärn. Med Katrinefors Bruk och Electrolux AB i Mariestad har överläggningar skett syftande till ömsesidigt samarbete rörande industribrandförsvar. Risk- och sårbarhetsanalyser Under 2010 har påbörjats ett omfattande arbete med att revidera de gemensamma risk- och sårbarhetsanalyserna för Räddningstjänsten och medlemskommunerna. Arbetet är färdigt för Hjo och Karlsborg och pågående i Skövde och Tibro. Processen för Mariestad, Töreboda och Gullspång påbörjas vintern-våren Utöver en allmän objektsöversyn tillförs beroendeanalys och förmågebedömning. Båda genomförda enligt metodik som framtagits av MSB. Dispositionen av risk- och sårbarhetsanalyserna följer uppställ- W:\RÖS2001\EK\2010\Verksamhetsberättelser\Årsredovisning 2010.doc 26

225 RÄDDNINGSTJÄNSTEN ÖSTRA SKARABORG ningen i MSB föreskrifter inom området. Räddningstjänsten var representerad i den arbetsgrupp som utarbetade förslag till MSB föreskrifter. Kommunal beredskapsplanering De hittillsvarande samverkansmötena som Räddningstjänsten hållit i med företrädare för medlemskommunerna och andra krisledningsaktörer är från och med 2010 tillika krishanteringsråd för medlemskommunerna. Under året har länsstyrelsen tillkommit som aktör i rådet. Två möten har planenligt genomförts. Vid mötena har behandlats ambulanssjukvården, pandemiplaneringen riskoch sårbarhetsanalyser och utformning av krishanteringsråd i form av ett antal nätverk. Räddningstjänsten har medverkat i informationsoch krisledningsmöten i Skövde, Mariestad och Töreboda kommuner. Räddningstjänsten har varit representerad vid möten på länsstyrelsen rörande bl a risk.- och sårbarhetsanalyser, räddningschefskonferensen och säkerhetssamordnarkonferensen. Räddningstjänsten har medverkat vid Länsstyrelsens uppföljningsmöten med Töreboda och Tibro kommuner och därvid svarat för bl a arbetet med risk- och sårbarhetsanalyserna och gränssnittsfrågorna mellan kommun och räddningstjänst. POSOM Räddningstjänsten är representerad i de flesta POSOM-ledningsgrupper hos medlemskommunerna. Räddningstjänsten har deltagit i möten med ledningsgrupperna och i förekommande utbildnings- och övningsverksamhet i bl a Karlsborg, Tibro, Mariestad och Gullspång. Oljeskyddsplaner Arbetet med upprättande av oljeskyddsplaner fortgår. Ett samverkansmöte med Miljöförvaltningen Östra Skaraborg har skett liksom möte med företrädare för kommunernas förvaltningar i Hjo och Karlsborg. Projektet bedöm kunna slutföras under Branddammsprojektet Samtliga kommunala branddammar och vattentag i Mariestad, Töreboda och Gullspångs kommuner har varit föremål för tillsyn. Ett flertal anmärkningar har noterats, främst avseende användbarhet. Flera dammar är i behov av rensning från vegetation såväl vid dammarna som längs tillfartsvägarna. Ett antal dammar behöver också fördjupas. Tillsynsprotokollen har tillställts Tekniska Förvaltningen i MTG. Bristerna skall vara åtgärdade senast i maj Tillträdesskyddet och risken för olycksfall bedöms överlag vara bra. Årsredovisning 2010 Vattentag och branddammar i övriga kommuner kommer att bli föremål för tillsyn under Samverkan i övrigt Arbetsgrupp samverkansperson Räddningstjänsten har varit representerad vid två möten i Göteborg med den regionala arbetsgruppen för utbyte av samverkansperson. Vid mötet behandlades fortsatt utbildning för samverkanspersoner och erfarenheter av skarpa händelser då samverkansperson utväxlats. Sjukvården Samverkansmöte med enheten för beredskap och säkerhet vid Skaraborgs sjukhus har genomförts. Vid mötet behandlades bl a tjänsteman i beredskap och organisation av sjukvårdsgrupper. Samverkansgrupp Skaraborg Räddningstjänsten har medverkat i två möten med Samverkansgrupp Skaraborg (forum för främst sjukvård, polis och räddningstjänst). Kraftsamling under året har utgjorts av RAKELimplementering och gemensam övningsverksamhet. Försvarsmakten Räddningstjänsten har medverkat vid en table-top övning vid Livregementets Husarer (K3) i Karlsborg rörande samverkan vid förmodat haveri på flygfarkost (försvarsmaktens). I övningen medverkade även representanter för kommunen, sjukvården och polisen. Övningen leddes av Säksamkontoret i Göteborg. Räddningstjänsten har medverkat i ett informationsmöte inför Försvarsmaktens stora övningsserie med inneliggande Nordic Battlegroup. Övningen genomfördes huvudsakligen i trakterna av Karlsborg och Skövde Sjöräddning Sjöräddningsgruppen inom RÖS har genomfört två planerade möten. Vid mötena genomgicks inträffade händelser och behandlades utbildningsoch materielfrågor. Något akut utbildningsbehov föreligger inte, även om viss kompletteringsutbildning kommer att genomföras då tillfälle ges. Två räddningsvärn ha tillförts begagnade överlevnadsdräkter. Räddningstjänsten är representerad i de statliga arbetsgrupperna för sjöräddning i Vänern och Vättern och har deltagit vid dess möten. Under året genomförs lokal övningsverksamhet i enlighet med fastställd övningsplan. Räddningsstyrkan i Hjo har medverkat i en sjöräddningsövning på Vättern under maj månad. Enheter från Mariestad och Gullspång har medverkat i en sjö- W:\RÖS2001\EK\2010\Verksamhetsberättelser\Årsredovisning 2010.doc 27

226 RÄDDNINGSTJÄNSTEN ÖSTRA SKARABORG räddningsövning i Vänern under september månad. Noteras att arbete pågår med att bygga upp en sjöräddningsstation i Sjöräddningssällskapets regi i Mariestad. Stationen bedöms kunna vara operativ tidigast under Vilka effekter detta får för RÖS medverkan i sjöräddningsinsatser på Vänern är i dagsläget för tidigt att svara på. Räddningsvärnet i Undenäs har erhållit en större och bättre livräddningsbåt med motor. Den nya Årsredovisning 2010 båten underlättar medverkan i räddningsinsatser på sjöarna Viken och Unden. Brandpersonal vid heltidsstyrkan i Mariestad och vid deltidsstyrkan i Hjo har genomgått nautisk utbildning. Is- och sjöräddningsgruppen i Mariestad har genomfört ett möte under Räddningstjänstens ledning. W:\RÖS2001\EK\2010\Verksamhetsberättelser\Årsredovisning 2010.doc 28

227 RÄDDNINGSTJÄNSTEN ÖSTRA SKARABORG Årsredovisning 2010 Ekonomiska nyckeltal Årsredovisningen är upprättad i enlighet med kommunal redovisningslag, grundläggande redovisningsprinciper och god redovisningssed. Rekommendationer från Rådet för kommunal redovisning har beaktats. Periodisering har skett enligt bokföringsmässiga grunder. Mål och måluppfyllnad Resultatmål Budget och plan upprättas med ett nollresultat. Direktionen har beslutat att kommunalförbundet inte skall budgetera något överskott i resultatet. Erforderligt överskott för säkrande av det egna kapitalet finns hos medlemskommunerna och tillförs genom medlemsavgifterna vid behov. Måluppfyllnad Det ekonomiska resultatet för 2010 ger ett överskott om kr. Överskottet i resultatet beror främst på ökade intäkter för nytt avtal med Volvo Powertrain AB och lägre lönekostnader genom lägre arbetsgivaravgifter, få kostsamma räddningsinsatser och, lägre kostnader för avskrivningar. Målet att nå ett positivt resultat är uppnått. Investeringsmål Nyinvesteringar och reinvesteringar får göras inom de ramar som Direktionen beslutar. Erforderliga medel för kapitaltjänstkostnader ingår/tillförs ramen. Direktionen beslutade för 2010 om investeringar för kr. Måluppfyllnad Totalt gjordes investeringar endast för kr under året. Den låga investeringsnivån beror på leveranssvårigheter för beställt fordon och RAKELutrustning samt försenad upphandling av nytt basfordon till Skövde Målet att investeringsvolymen skall ligga inom given ram är uppnått. Årets resultat Det kan noteras att Räddningstjänsten för tolfte året i rad har ett positivt resultat i bokslutet och klarar därmed balanskravet Tkr Årets resultat Överskottet om kr beror främst på följande faktorer, Intäkterna ökade jämfört budget med 694 tkr. Detta beror främst på ökade intäkter med 699 tkr för nytt avtal med Volvo Powertrain AB 98 tkr i ersättning från MSB för RAKEL-projekt 166 tkr mer i ersättningar för onödiga automatiska brandlarm och minskade intäkter med 210 tkr genom minskad extern utbildning till följd av ändrad konkurrenslagstiftning 60 tkr lägre ersättning för mastinplaceringar Minskade kostnader med tkr De lägre kostnader utgörs främst av tkr för personalkostnader, varav 800 tkr utgörs av lägre arbetsgivaravgifter och lägre premier för avtalsförsäkringar och därutöver få kostsamma räddningsinsatser. 120 tkr för materiel för extern utbildning 50 tkr utbildningsmateriel för interna övningar 695 tkr lägre avskrivningskostnader pga framflyttad investering ökade kostnader återfinns med 96 tkr för administrativa främmande tjänster 403 tkr för lokalkostnader, energi och snöröjning 144 tkr för kommunikation, övergång till digital utalarmering och kostnader pga åskoväder Finansnettot överskreds med 212 tkr som en följd av 734 tkr lägre ränteintäkter till följd av sänkt ränta 522 tkr lägre finansiella kostnader för pensioner Resultat är positivt för värdesäkringen av det egna kapitalet, trots att detta inte är avsikten, och möjliggör framtida investeringar utan att ta större lån. Investeringsredovisning Totalt gjordes investeringar för kr under året enligt tabell nedan. W:\RÖS2001\EK\2010\Verksamhetsberättelser\Årsredovisning 2010.doc 29

228 RÄDDNINGSTJÄNSTEN ÖSTRA SKARABORG Investeringarna fördelas enligt nedan Fordon Inventarier Fastigheter övrigt IT-stöd 843 tkr 653 tkr 45 tkr 24 tkr Merparten av planerade investering har fått skjutas upp pga försenad upphandling och leverans. Eget kapital Eget kapital består av rörelsekapital (omsättningstillgångar minus kortfristiga skulder) och anläggningskapital (anläggningstillgångar minus avsättningar och långfristiga skulder). Eget kapital förändras varje år med årets resultat vars miniminivå bör trygga en värdesäkring av det egna kapitalet. Resultatutvecklingen efter 2001 har inte kommit upp till den nivån att det egna kapitalet blivit värdesäkrat Tkr 0 Soliditet Eget kapital Soliditeten har ökat från 20 % till 28 %. Soliditet består av eget kapital i förhållande till totalt kapital. Över tid speglar soliditetsförändringen resultatutvecklingen. Soliditeten visar också betalningsförmågan på lång sikt. Soliditeten påverkas, utöver resultatutvecklingen, av tillgångarnas och skuldernas storlek och sammansättning. En riktpunkt för soliditeten är att den i normalfallet bör ligga på mellan %. RÖS soliditet har byggts upp sedan kommunalförbundet startade för tolv år sedan och det egna kapitalet från start var noll kronor eftersom verksamheten i allt väsentligt finansieras genom avgifter från medlemskommunerna. Denna finansieringsform tryggar även betalningsförmågan på lång sikt. 35% 30% 25% 20% 15% 10% 5% 0% Likviditet 11% 11% 9% Årsredovisning 2010 Soliditet 18% 20% 14% 16% 20% 20% 28% Kassalikviditeten är ett mått på betalningsförmågan på kort sikt. Måttet erhålls genom att dividera samtliga omsättningstillgångar med kortfristiga skulder. I normalfallet bör måttet ligga klart över 100 %. Större delen av intäkterna i RÖS består dock av kommunernas medlemsavgifter vilka betalas i förskott varje kvartal. Detta tryggar betalningsförmågan på kort sikt förutsatt att investeringar inte överstiger överskott och avskrivningar. 250% 200% 150% 100% 50% 0% Likvida medel 48% 48% 21% Kassalikviditet 77% 91%108% 68% 127% 123% 205% Likvida medel i RÖS finns på ett eget underkonto i Skövde kommuns koncernkonto hos Swedbank Likvida medel Tkr W:\RÖS2001\EK\2010\Verksamhetsberättelser\Årsredovisning 2010.doc 30

229 Avsättningar RÄDDNINGSTJÄNSTEN ÖSTRA SKARABORG Avsättningar är en klassificering som används på ett åtagande gentemot tredje man där belopp och förfallodag inte är exakta utan grundar sig på prognoser från KPA. Dessa har under de senaste åren visat sig vara mindre träffsäkra och medfört större överskott i resultaträkningen. Under 2006 träffades ett nytt pensionsavtal mellan arbetsmarknadens parter. Avtalet reglerar den särskilda avtalspensionen som brandmän har rätt till med möjligheten att gå i pension vid 58 år. Detta har inte nyttjas fullt ut varför det för 2011 kommer att göras beräkningar för en avgång vid 59 år Tkr Avsättningar pensioner Långfristiga skulder Årsredovisning 2010 De långfristiga skulderna i RÖS består av kvarvarande värde på övertagna anläggningar och inventarier från medlemskommunerna. Amortering sker i samma takt som anläggningstillgångarna skrivs av. Amortering och ränta betalas i slutet av varje år. Räntenivån motsvaras av den räntesats kommunförbundet årligen rekommenderar för internränta till kommunerna. Amorteringen 2011 har i årsredovisningen för 2010 bokförts som en kortfristig skuld. Tkr Total långfristig skuld samt andel kortfristig skuld W:\RÖS2001\EK\2010\Verksamhetsberättelser\Årsredovisning 2010.doc 31

230 RÄDDNINGSTJÄNSTEN ÖSTRA SKARABORG Årsredovisning 2010 Ekonomisk redovisning Resultaträkning Intäkter , , ,21 Kostnader , , ,16 Avskrivningar , , ,93 Verksamhetens resultat , , ,88 Kommunbidrag , , ,00 Ränteintäkter , , ,17 Räntekostnader , , ,63 Årets resultat , , ,66 Not 1 Årets resultat, avstämning mot balanskravet Årets resultat enligt resultaträkningen , , ,66 Avgår realisationsvinster Realisationsvinster enligt undantagsmöjlighet Synnerliga skäl enligt KL 8:5 Ianspråktagande av sparande Realisationsvinster enligt undantagsmöjlighet Justerat resultat , , ,66 W:\RÖS2001\EK\2010\Verksamhetsberättelser\Årsredovisning 2010.doc 32

231 RÄDDNINGSTJÄNSTEN ÖSTRA SKARABORG Årsredovisning 2010 Balansräkning TILLGÅNGAR Not Anläggningstillgångar Fastigheter och anläggningar , , ,65 Inventarier , , ,99 Summa anläggningstillgångar , , ,64 Omsättningstillgångar Likvida medel , , ,17 Kundfordringar och övr kortfristiga fordringar , , ,12 Summa omsättningstillgångar , , ,29 SUMMA TILLGÅNGAR , , ,93 SKULDER OCH EGET KAPITAL Eget kapital Eget kapital , , ,34 Årets resultat , , ,66 Summa eget kapital , , ,00 Avsättningar Avsättning för pensioner , , ,00 Summa avsättningar , , ,00 Långfristiga skulder Lån hos medlemskommuner , , ,90 Summa långfristiga skulder , , ,90 Kortfristiga skulder Leverantörsskulder , , ,08 Övriga skulder , , ,00 Upplupna kostnader och förutbetalda intäkter , , ,95 Summa kortfristiga skulder , , ,03 SUMMA SKULDER OCH EGET KAPITAL , , ,93 Ställda panter 0,00 0,00 0,00 Ansvarsförbindelser 0,00 0,00 0,00 W:\RÖS2001\EK\2010\Verksamhetsberättelser\Årsredovisning 2010.doc 33

232 RÄDDNINGSTJÄNSTEN ÖSTRA SKARABORG Årsredovisning 2010 Noter till balansräkningen Not 1 Fastigheter och anläggningar Ingående balans , , ,91 Årets investeringar , , ,00 Försäljning Karlsborg Nedskrivningar Årets avskrivningar fr o m , , ,26 Summa , , ,65 Not 2 Inventarier och transportmedel Ingående balans , , ,66 Årets investering , , ,00 Årets avskrivningar fr o m , , ,67 Summa , , ,99 Not 3 Förutbetalda kostnader och upplupna intäkter Förskottskassa 4 000, , ,00 Ej konterade inbetalningar Övriga interimsskulder, räntor, periodiserade , , ,12 kostnader, pensioner ind del mm Summa , , ,12 Not 4 Avsättning till pensioner Avsättning till pensioner per 31december , , ,00 Förändring för bokslutsåret , , ,00 Summa , , ,00 Not 5 Lån hos medlemskommuner Karlsborg 0,00 0,00 0,00 Hjo 0, , ,93 Mariestad , , ,00 Skövde , , ,97 Tibro , , ,00 Töreboda 0, , ,00 Gullspång , , ,00 Amortering till medlemskommunerna , , ,00 Summa , , ,90 Not 6 Övriga skulder Kortfristig del av skuld medlemskommuner, , , ,00 amortering per 31 december Arbetsgivaravgifter, prel. skatt och moms , , ,00 Summa , , ,00 Not 7 Upplupna kostnader och förutbetalda intäkter Semesterlöner , , ,53 Övriga interimsskulder, räntor, periodiserade , , ,42 kostnader, pensioner ind del mm Summa , , ,95 W:\RÖS2001\EK\2010\Verksamhetsberättelser\Årsredovisning 2010.doc 34

233 RÄDDNINGSTJÄNSTEN ÖSTRA SKARABORG Årsredovisning 2010 Kassaflödesrapport 2010 Jan - Dec 2009 Jan - Dec 2008 Jan - Dec DEN LÖPANDE VERKSAMHETEN Årets resultat , , ,66 Justering för av- och nedskrivningar , , ,93 Justering för gjorda avsättningar , , ,00 Justering för övriga ej likviditetspåverkande poster 0,00 0,00 0,00 Medel från verksamheten före förändring av rörelsekapital , , ,59 Ökning/minskning kortfristiga fordringar , , ,99 Ökning/minskning kortfristiga skulder , , ,50 Medel från den löpande verksamheten , , ,08 INVESTERINGSVERKSAMHETEN Förvärv av materiella anläggningstillgångar , , ,00 Medel från investeringsverksamheten , , ,00 FINANSIERINGSVERKSAMHETEN Amortering av skuld , , ,00 Medel från finansieringsverksamheten , , ,00 ÅRETS KASSAFLÖDE , , ,08 Likvida medel vid årets början , , ,09 Likvida medel vid årets slut , , ,17 W:\RÖS2001\EK\2010\Verksamhetsberättelser\Årsredovisning 2010.doc 35

234 RÄDDNINGSTJÄNSTEN ÖSTRA SKARABORG Redovisningsprinciper Redovisningen är anpassad till bestämmelserna i Lagen om kommunal redovisning vilken trädde i kraft den 1 januari Den nya lagen innebär framförallt förändring av uppställningsformerna för resultat- och balansräkning, förändrad redovisning av pensionsårtaganden samt en del förändringar i benämningar. Leverantörsfakturor inkomna efter årsskiftet men hänförliga till redovisningsåret skuldbokföres och belastar årets resultat. Löner redovisas enligt kontantmetoden. Kostnad för innestående ej uttagen semester, okompenserad övertid, fyllnadstid m m vid årets slut skuldbokföres. Retroaktiva löner skuldbokförs. Räntor periodiseras. Sociala avgifter bokförs med verkliga kostnader. Statsbidrag periodiseras liksom bidrag från landsting och andra kommuner. Utställda fakturor efter årsskiftet men hänförliga till redovisningsåret fordringsföres och tillgodogöres årets redovisning. Avskrivningar görs på anskaffningsvärden reducerade med eventuella investeringsbidrag och med de av kommunförbundet rekommenderade avskrivningstiderna. Avskrivningar belastar resultatet när tillgången börjar nyttjas. För från kommunerna övertagna fastigheter och inventarier används senaste bokslut som värdeunderlag samt görs avskrivningar enligt tidigare gällande plan. Anläggningstillgångarna upptages till anskaffningsvärdet minskat med eventuella investeringsbidrag och verkställda värdeminskningsavdrag. Tillgångar med en ekonomisk livslängd överstigande tre år redovisas som anläggningstillgång. Pensionsskulden redovisas så att pensionsförmån som intjänats från och med 1999 redovisas som kostnader i resultaträkningen och som en avsättning i balansräkningen. Anställdas fordran för ej uttagna semesterdagar, övertids- m fl ersättningar redovisas som en kortfristig skuld. Begreppsförklaringar Årsredovisning 2010 Resultaträkningen visar årets resultat och hur det uppkommit. Årets intäkter minus årets kostnader inklusive avskrivningar utgör förändringen av eget kapital. Balansräkningen visar vilka tillgångar och skulder som finns den 31 december respektive år. Tillgångar består av omsättningstillgångar och anläggningstillgångar. Omsättningstillgångar består av likvida medel och fordringar för vilka likvid erhålles inom ett år. Anläggningstillgångar utgörs av fastigheter, anläggningar och inventarier. Skulder är dels kortfristiga som betalas inom ett år och dels långfristiga. Långfristiga skulder utgörs av pensionsavsättning och anläggningslån. Eget kapital visar skillnaden mellan samtliga tillgångar och skulder. Kassaflödesrapporten visar flödena i den löpande verksamheten, investeringsverksamheten och finansieringsverksamheten. Rapporten visar även likvida medel vid årets början och årets slut. Finansnetto utgörs av ränteintäkter minus räntekostnader. W:\RÖS2001\EK\2010\Verksamhetsberättelser\Årsredovisning 2010.doc 36

235

236 RÄDDNINGSTJÄNSTEN ÖSTRA SKARABORG Årsredovisning 2010 Revisionsberättelse W:\RÖS2001\EK\2010\Verksamhetsberättelser\Årsredovisning 2010.doc 38

237 OPERATIV ORGANISATION Station Vaktstyrka Räddningschef i beredskap Fordon Skövde Inre befäl Insatsledare 206 MSB Kemenhet Timmersdala Tibro 24 Volvo Dagtid H Hasslum Karlsborg Undenäs FFK, Karlsborg 27 Hjo Blikstorp 40 Mariestad Insatsledare dagtid Hova Gullspång 44 Moholm 45 Töreboda 46 Katrinefors Bruk

238

239

240

241

242

243

244

245 Sammanfattning Direktionen för AÖS har under året bland annat fattat beslut om en ny och samordnad taxa för samtliga medlemskommuner, justeringar av renhållningsföreskrifterna samt att ge förvaltningen i uppdrag att korrigera och förtydliga förslaget till avfallsplan enligt den nationella målsättningen. Samtliga mål såväl ekonomiska som verksamhetsrelaterade har uppnåtts under året. Årets resultat uppgår till 9,4 miljoner kr (mnkr), vilket överstiger det budgeterade resultatet med 8,5 mnkr. Överskottet återfinns främst inom verksamheterna sopor och latrin med 3,8 mnkr och återvinningscentraler med 3,6 mnkr. Enligt de regelverk som kommunalförbundet har att förhålla sig till, ska avgifter för renhållning spegla de kostnader som verksamheten har, samtidigt som budgeten måste uppfylla balanskravet enligt god ekonomisk hushållning. I förhållande till principen om självkostnad skulle årets resultat kunna betraktas som högt. Verksamhetens karaktär är dock sådan att den med nödvändighet innehåller ett relativt stort antal komponenter som måste baseras på mer eller mindre osäkra bedömningar. Budgeten för 2010 omfattade till exempel utökad insamling av matavfall och kostnader för en ny återvinningscentral. Det förväntade beslutet om matavfall fattades inte under året och den nya återvinningscentralen försenades genom en utredning av dagvattenavledningen från Östermalm i Skövde. Bedömningen är därför att årets resultat inte innebär ett väsentligt avsteg från principen om självkostnad. Trots den långa vintern med försvårande omständigheter har både sophämtning och slamsugning kunnat genomföras utan allvarliga störningar. Under året har kontroller genomförts inom flera områden vilket lett till att flera nya abonnenter har registrerats. Inventering av alla containrar i Skövde har genomförts i syfte att effektivisera både den praktiska hanteringen och faktureringen. Antalet latrinabonnenter fortsätter att sjunka och orsaken är bland annat att fler fritidshus ansluts till kommunalt avlopp. Miljöövervakningen har förbättrats genom en förändring av rapporteringsrutinerna för provtagningar och analyser, både vid deponier och återvinningscentraler. Ett nytt statistikverktyg har tagits i bruk, vilket underlättar styrning av sluttäckningsmaterial och redovisningen till myndigheter och medlemskommuner. Arbete med att kunna ta tillvara på deponigas har utförts under året. Syftet är att kunna använda gasen till både uppvärmning och elproduktion. Arbetet på återvinningscentralerna har fungerat väl. På flera av återvinningscentralerna har klämskydd installerats och fallskydd förbättrats. Tillgängligheten har förbättrats på ett par av återvinningscentralerna genom att öppettiderna har utökats. Avfallsmängden som samlats in på återvinningscentralerna har minskat under 2010 jämfört med året innan. Två nummer av Avfallsnytt har distribuerats under året till samtliga hushåll i medlemskommunerna. Utbildningsdagar anordnades för både sopförare, driftledare och personal på återvinningscentraler. Ett av huvudområdena på utbildningen var kundbemötande. Kommunalförbundets avgifter har i stort sett varit oförändrade. Avgifterna i Falköping har samordnats med övriga medlemskommuner.

246 Organisation och politik Kommunalförbundet De kommuner som är medlemmar i kommunalförbundet Avfallshantering Östra Skaraborg (AÖS) är Falköping, Hjo, Karlsborg, Skövde, Tibro och Töreboda. Uppdraget AÖS verkar för att skapa en långsiktig hållbar organisation för insamling och hantering av främst hushållsavfall och därmed jämförligt avfall. Förbundet ska också sträva efter en god och miljösäker avfallsservice till lägre kostnad än om varje kommun agerar enskilt. Politisk ledning Kommunalförbundet leds av en direktion. I direktionen är varje medlemskommun representerad med två ledamöter och två ersättare. Skövde kommun innehar ordförandeposten och posten som vice ordförande alternerar årligen mellan övriga medlemskommuner. Direktionens sammansättning Ordförande Vice ordförande Ledamöter Ersättare: Lennart Svartvik (c) Barbro Björklund (kd), Karlsborg Per-Erik Gustavsson (s), Skövde Tore Nolberger (m), Hjo Pierre Rydén (s), Hjo Siw Malmsten (fp), Tibro Anne-Marie Wahlström (s), Tibro Hans G Andersson (s), Karlsborg Bo Kindbom (s), Töreboda Magnus Dimberg (m), Töreboda Conny Johansson (s), Falköping Ingrid Jarlsson (m), Falköping Richard Svartvik (c), Skövde Anita Lindgren (s), Skövde Britt-Marie Sjöberg (c), Hjo Ida Hägne (s), Hjo Ann-Britt Danielsson (m), Tibro Rolf Eriksson (s), Tibro Jerry Gustavsson (c), Karlsborg Stig Carlsson (s), Karlsborg Sven Olsson (s), Töreboda Ann-Marie Lundin (m), Töreboda Ingvor Bergman (s), Falköping Ulf Eriksson (c), Falköping Medlemskommunerna utser växelvis två revisorer och för mandatperioden har Birgitta Swenson (s), Hjo och Stig Paulsson (fp), Karlsborg varit revisorer. Direktionens arbete Direktionen har haft fyra sammanträden under året. Vid sammanträdet den 12 april beslutade direktionen att inleda ett utställningsförfarande för den nya avfallsplanen. Direktionen antog även föreslagna ändringar av renhållningsföreskrifterna med anledning av nytt sophämtningssystem i Falköping. Årsredovisningen för år 2009 godkändes. Den 7 juni informerades direktionen om det temporära undantaget från Lag om Offentlig Upphandling (LOU) och dess påverkan på möjligheten att behålla och utveckla en lokal avfallsbehandling. Information hölls om lagförslaget om frival för företag och verksamheter, vilket kan medföra en begränsning i AÖS verksamhet. Direktionen informerades även om samtal med Tidaholms kommun om fördjupat samarbete både beträffande avfallshantering och avfallsbehandling. Den 25 oktober godkändes delårsrapporten för 2010 samt taxa och budget för 2011 med tillhörande ekonomiskt handlingsprogram. Den nya taxan har samordnats med Falköping, som är den senaste medlemmen i kommunalförbundet. Samordningen innebär bland annat en förändring av grundavgifterna. Istället för att som tidigare beräknas på abonnemangets volym kommer grundavgifterna att fördelas per hushåll och verksamhet. Direktionen beslutade också att bordlägga frågan om avfallsplanen och att kalla medlemskommunernas kommunstyrelser till överläggning om framför allt hanteringen av matavfall. Efter att ha hört medlemskommunernas samfällda och starka önskemål om utökad insamling av matavfall, beslutade direktionen den 13 december att uppdra åt förvaltningen att korrigera förslaget till ny avfallsplan, så att 3

247 ambitionerna kring insamling av matavfall blir tydliga. Förvaltningen fick också i uppdrag att utarbeta en detaljerad plan med syfte att öka insamlingen av matavfall enligt den nationella målsättningen. Direktionen godkände även redovisningen av utförda kontroller enligt internkontrollplanen. Kontroller har genomförts inom områdena miljötillstånd, Risängens avfallsanläggning, abonnentavgifter, omfattning av kundförluster och vägning av avfall. Kontroll av avgifter har lett till att fler abonnenter har registrerats för både sophämtning och slamtömning. Kundförlusterna har ökat något under året. Övriga kontroller har genomförts utan anmärkning. Mål och måluppfyllelse Kommunalförbundet har arbetat med följande ekonomiska och verksamhetsrelaterade mål under år 2010: 1. Resultatet skall vara minst 2 % av det egna kapitalet. Resultatet på 9,4 mnkr för år 2010 innebär att målet för resultatutveckling har uppnåtts. 2. Investeringar skall i första hand om möjligt egenfinansieras. Under året har en hjullastare köpts in (återinvestering) till Karlsborgs återvinningscentral. Inköpet har egenfinansierats. 3. Avbrott i insamlingsverksamheten ska inte överstiga två veckor för enskilt insamlingsdistrikt. Trots försvårande omständigheter under vinterperioden i början och slutet av året, har inte något enskilt insamlingsdistrikt haft avbrott i insamlingsverksamheten som överstigit två veckor. Under vinterperioden har slamsugningen av ett antal enskilda avloppsanläggningar fördröjts. Fördröjningen har varit beroende av vägförhållandena vid respektive fastighet. 4. Som komplement till det fortlöpande arbetsmiljöarbetet ska god arbetsmiljö befrämjas genom en särskild åtgärd per år. Utbildningstillfällen för både sopförare och personal på återvinningscentraler har anordnats under året. Utbildningen har riktats mot förhållandet till abonnenter och besökare på återvinningscentralerna, med avsikten att öka servicen och undvika konfliktsituationer. Kläm- och fallskydd har installerats och förbättrats på flera av återvinningscentralerna. 5. Det pågående arbetet med ny avfallsplan ska omfatta målsättning avseende alternativa drivmedel. Utställningsversionen av den nya avfallsplanen omfattar målsättning för alternativa drivmedel. 6. Öppettiderna vid återvinningscentralerna ska ses över i syfte att förbättra tillgängligheten, där det kan anses erforderligt. Öppettiderna har utökats i Falköping med kvällsöppet på torsdagar till kl 18.00, samt i Tibro med öppet från kl 7.00 de vardagar som centralen inte är kvällsöppen. Samverkan med tekniska kontoren Enligt reglementet för kommunalförbundet skall samverkan ske med tekniska kontoren om kunskapsöverföring och samordning. Gemensamma och enskilda samverkansmöten med tjänstemän inom tekniska kontoren har därför genomförts under året. Verksamhet Administration De administrativa samverkansavtalen med medlemskommunerna har fortsatt fungerat väl. Störningar i samband med byte av ekonomisystem har förekommit och systemet är ännu inte helt problemfritt. I samband med kommande pensionsavgångar beslutade samhällsbyggnadsförvaltningen i Falköping att avveckla samarbetet med AÖS 4

248 gällande fakturering av sophämtningsavgifter. Samarbetet upphör under 2011 och arbete har påbörjats för att hitta en ny samarbetspartner. Avfallsplan Som ett led i direktionens beslut om utökad beredning av förslaget till avfallsplan, besökte förvaltningschefen i början av året kommunstyrelserna för information och inhämtning av synpunkter kring avfallsplanen. Arbetet med en ny och gemensam avfallsplan har präglats av diskussionerna om matavfall, och planen har inte kunnat fastställas under Till följd av detta fick förvaltningen i uppdrag att korrigera förslaget till ny avfallsplan så att det tydliggör medlemskommunernas ambitioner att samla in matavfall, samtidigt som en fördröjning av planen ska undvikas. AÖS har även deltagit i Naturvårdsverkets arbete med Sveriges nationella avfallsplan. Insamling och transport Den långa vintern innebar försvårande omständigheter för såväl sophämtning som slamsugning, men verksamheten kunde trots allt genomföras utan allvarliga störningar. De ca 500 senarelagda slamsugningarna under årets två första månader var åtgärdade i slutet av maj med hjälp av extrainsatt fordon. I Hjo och Karlsborg har vissa omläggningar av sophämtningen skett för att förbättra hämtningsturerna och ett femtiotal abonnenter har efter kontroll återförts till faktureringssystemet. I Falköping genomfördes en begränsad stickprovskontroll av fastigheter med beviljat uppehåll i sophämtning. Ungefär 20 procent bedömdes inte uppfylla kraven för uppehåll och nytt abonnemang tecknades för dessa. En gemensam hämtplats har anordnats i Nabbens fritidsområde i Falköping. I samband med detta genomfördes en kontroll av abonnenter och det resulterade i registrering av flera nya abonnenter. I Skövde kommun utfördes inventering av alla containrar. All information samlades i en databas, vilket effektiviserar den praktiska hanteringen och ökar tillförlitligheten i faktureringsprocessen. Som ett led i det fortgående optimerings- och arbetsmiljöarbetet har ca 120 hämtställen i Skövde ändrat hämtningsdag och ett mindre antal abonnenter i Skövde kommun har också ändrat placering av kärlen. Särskild kontroll har genomförts av slutna tankar med långt tömningsintervall i Skövde och Tibro kommuner. I samband med kontrollen tillkom drygt 30 slamsugningar av slutna tankar. Under slutet av året har AÖS insamling av bärbara batterier övertagits av producenternas samarbetsorganisation El-kretsen. De har i sin tur anlitat entreprenörer för att sköta den praktiska insamlingen. För närvarande pågår en revidering av EU-direktivet för elavfall. Direktivets innehåll och dess påverkan på den svenska producentlagstiftningen är i dagsläget oklar. AÖS har därför, i likhet med samtliga kommuner i landet, undertecknat den s.k. temporära överenskommelsen med El-kretsen om hantering av elavfall. Det fordon med nyutvecklad metandieselmotor som XR Miljöhantering använder för insamling av farligt avfall åt AÖS fungerar enligt uppgift tillfredställande. Uppdatering för att ytterligare förbättra bränsleekonomin sker i början av Myrornas klädinsamling har förändrats genom ett minskat antal behållare på vissa platser och ett ökat antal på andra platser. Som ett led till förberedelser för utsortering matavfall har AÖS lämnat förslag till medlemskommunerna om att utreda frågan om avfallskvarnar i de kommunala storhushållen. Reaktionerna på förslaget tyder på att avfallskvarnar endast kan påräknas i undantags- 5

249 fall. Samtliga avgifter i AÖS taxa har intäktsoch kostnadsberäknats för att underlätta den kommande konstruktionen av en miljöstyrande taxa i samband med ökad insamling av matavfall. Projektet för ruttoptimering som sker i samarbete med högskolan har fått nytt anslag från KK-stiftelsen och kommer att fortgå till år Tabell: Avfallsmängder, sophämtning. Ton/år Specifikation Kärl- och säcksopor till energiåtervinning Matavfall till biologisk behandling Avfallsbehandling Biologisk behandling av latrin har fortsatt under året vilket i huvudsak visat sig fungera väl. Information har anslagits i fritidsområden för att minska ovidkommande avfall i latrinet, vilket gett ett bra resultat. Antalet latrinabonnenter visar en fortsatt sjunkande trend. Orsaken är bland annat en ökad anslutning av fritidshus till kommunalt avlopp runt Mullsjön i Hjo och Örlen i Tibro. Den termiska och biologiska behandlingen vid Skövde Värmeverk och biogasanläggningen i Falköping har fungerat väl under året. Samordnad sluttäckning AÖS och medlemskommunerna Falköping, Karlsborg, Skövde och Töreboda har sedan tidigare ett avtal om sluttäckning av deponier. Avtalet innebär att AÖS samordnar och administrerar sluttäckning och övriga frågor för de aktuella deponierna. Nedan anges ett urval av åtgärder som genomförts vid respektive deponi/avfallsanläggning. Genom att förändra rapporteringsrutinerna för provtagningar och analyser både vid deponier och återvinningscentraler har miljöövervakningen förbättrats och emissionsrapporteringen underlättats. Ett nytt internetbaserat statistikverktyg började användas under året för registrering av sluttäckningsmaterial. Verktyget underlättar styrning av materialen och redovisningen till myndigheter och medlemskommuner. Borreboda avfallsanläggning i Töreboda Lakvattendammen har renoverats för att förhindra läckage. Några justerande arbeten återstår innan dammen kan slutbesiktigas under våren Övervakningen av lakvattenmängderna har förbättrats genom att en flödesmätare har installerats. Nytt hyresavtal mellan Töreboda och SITA Sverige AB undertecknades under Avtalet bedöms vara förmånligt för den pågående sluttäckningen. Den relativt korta tidplanen för sluttäckningen i kombination med en begränsad tillgång på lämpliga material utgör de främsta utmaningarna för sluttäckningen av Borreboda avfallsanläggning. Risängens avfallsanläggning i Skövde Stödfyllnad av norra slänten har till stora delar genomförts. Arbetet med avjämning och terrassering har fortlöpande skett i takt med mottagning av lämpliga sluttäckningsmaterial. Arbetet med att öka deponigasens användning för elproduktions- och uppvärmningsändamål har fortgått. En minskad produktion vid Volvo i Skövde till följd av lågkonjunkturen har tillsvidare kullkastat planerna på användning av gjuterisand för sluttäckningsändamål. 6

250 Falevi avfallsanläggning i Falköping Entreprenadarbete har påbörjats i syfte att utöka och förbättra insamling av deponigas. Arbete med att separera dagvatten från lakvatten har påbörjats under året. Schaktarbete för att säkerställa lagringen av schaktmassor till sluttäckning har utförts av den entreprenör, som också hyr delar av anläggningen för egen avfallsverksamhet. Karlsborgs avfallsanläggning Glaskross från Svensk Glasåtervinning har tagits emot i syfte att användas som gasdränering i sluttäckningsarbetet. Lämpliga utsorterade sluttäckningsmaterial från AÖS återvinningscentraler och schaktmassor från Karlsborgs kommuns tekniska verksamhet har tillförts anläggningen. I likhet med Törebodas deponi är tidplanen och tillgången på sluttäckningsmaterial den främsta utmaningen för deponin i Karlsborg. Återvinningscentraler (ÅVC) För insamling av hushållens grovavfall tillhandahåller kommunalförbundet bemannade återvinningscentraler. Det finns en större återvinningscentral i varje kommun. Därutöver finns det flera mindre återvinningscentraler där öppettiderna varierar och mottagning i vissa fall är begränsad. Tabell: ÅVC Antal ÅVC ÅVC Hjo Falköping Hjo Karlsborg Skövde Tibro Töreboda Verksamheten har fungerat väl. Under året har klämskydd installerats och fallskydd förbättrats. Provtagningspunkterna för vattenprovtagning har iordningställts för att underlätta och säkerställa provtagningen. ÅVC Karlsborg Under våren invigdes den nyombyggda återvinningscentralen. Målsättningen för en flexibel och säker återvinningscentral med en förbättrad sortering bedöms i allt väsentligt vara uppfylld genom ombyggnaden. Klämskydd har installerats för att höja säkerheten och fallskydd setts över och förbättrats. Ny utrustning för snöröjning och halkbekämpning har förbättrat säkerheten vid centralen. ÅVC Skövde Under året har en sopmaskin köpts in för att öka trivseln och säkerheten för besökarna. Mellanlagringen av kylskåp har flyttats till plats som är bättre ägnad för ändamålet. Arbete med lokalisering och utformning av en ny återvinningscentral har fortsatt under året (ersättning för Risängens ÅVC). Arbetet har till del fördröjts i avvaktan på en utredning över dagvattenavledningen från Östermalm i Skövde. Vid Timmersdala ÅVC har klämskydd installerats och fallskydd förbättrats. Värsås återvinningscentral har byggts om och utökats för att underlätta avlämning av avfall och förbättra arbetsmiljön för personalen. ÅVC Tibro XR Miljöhantering sköter återvinningscentralen och arbetet har fungerat väl. Infarten har justerats för att förbättra trafiksäkerheten vid in- och utfart till centralen. Tillgängligheten har förbättrats genom att öppettiderna har utökats från kl 7.00 de vardagar som centralen inte är kvällsöppen. ÅVC Töreboda Sita Sveriges skötsel av återvinningscentralen 7

251 har fortsatt fungerat väl. Den 11 oktober åsamkades anläggningen och utrustning stor åverkan i samband med ett inbrott. AÖS och Töreboda kommun undertecknade ett nytt reviderat hyresavtal för den del av avfallsanläggningen som utgörs av återvinningscentralen. Det nya avtalet innebär ett större ansvar för AÖS, beträffande underhåll av den hyrda delen av anläggningen samtidigt som hyreskostnaden minskar. ÅVC Falköping, Floby och Stenstorp Vissa ytor på återvinningscentralen i Floby har asfalterats under året. Öppettiderna har utökats vid Falevi ÅVC (Falköping), med kvällsöppet på torsdagar till klockan På Falevi ÅVC samlades fallfrukt in under hösten. Den levererades sedan till biogasanläggningen i Falköping. På återvinningscentralen i Stenstorp har sorteringsrampen förlängts och fallskydden förbättrats. Tabell: Avfallsmängder, ÅVC. Ton/år Specifikation Farligt avfall inkl. tryckimpregnerat och asbest Elavfall med producentansvar inkl. kyl o frys, ljuskällor och batterier Elavfall utan producentansvar Avfall till materialåtervinning (avser avfall utan producentansvar) Flis* (träavfall) Kompost (park/trädg.) Brännbart avfall** Avfall till deponi Summa * Hushållsavfall särredovisas från verksamhetsavfall på Risängens återvinningscentral från och med år Tidigare år redovisades den totala mängden träavfall från både hushåll och verksamheter. ** Hushållsavfall särredovisas från verksamhetsavfall på Tibro återvinningscentral från och med år Tidigare år redovisades den totala mängden träavfall från både hushåll och verksamheter. Mängden insamlat avfall har minskat under år 2010 jämfört med året innan. Det är främst inom fraktionen flis (träavfall) som minskningen är störst. En trolig orsak är att träavfall numera betingar ett positivt ekonomiskt värde och att avfallet därför i högre utsträckning levereras direkt till samförbränningsanläggningarna. Information Under året har två nummer av Avfallsnytt distribuerats till samtliga drygt hushåll i medlemskommunerna. Temat för första numret var den nya avfallsplanen och information om den pågående utställningen av planen. Det andra numret ägnades åt insamlingsstatistik och information om öppettider på återvinningscentralerna. Utredning om förbättrad service vid förfrågningar om öppettider vid återvinningscentralerna via telefon har påbörjats. Utredningen omfattar styrning av telefonsamtalen via s.k. knappval. Miljö Det första tunga fordonet med biogasdrift i östra Skaraborg är tagen i drift och används 8

252 bland annat för insamling av farligt avfall från AÖS återvinningscentraler. Miljöövervakningen av återvinningscentraler och avfallsanläggningar inom AÖS har förbättrats via förändrade samarbeten med provtagnings- och analysföretagen. Detta innebär en snabbare analysprocess och att möjligheten att agera och förklara olika värden har förbättrats. I avtalet om sluttäckning av deponier har AÖS hand om administrationen för bland annat sluttäckning och miljöövervakning av deponierna. Inom ramen för avtalet har arbete för att tillvarata deponigasen pågått under året bland annat genom att en ledning har dragits mellan Risängens deponi och reningsverket i Skövde. I Falköping har arbete med nya gasbrunnar och en ny reglerstation påbörjats. Målet är att kunna använda gasen till uppvärmning och elproduktion vid reningsverken i Falköping och Skövde. Detta kommer i sin tur att frigöra rötgas som kan uppgraderas till fordonsbränsle och därmed ersätta fossila bränslen vid transporter. I samarbete med entreprenörer har AÖS utvecklat och påbörjat ett eget nätverksbaserat statistikverktyg. Syftet med verktyget är att på ett bättre sätt kunna följa insamlade materialmängder och därmed göra säkrare uppföljningar av bland annat tillståndsvillkor. AÖS har under året bland annat bidragit till och deltagit i EU:s kampanj Minska avfallet samt i Avfall Sveriges kampanj för materialåtervinning. AÖS har också deltagit i Avfall Sveriges utvecklingsgrupper för logistik respektive återvinning i syfte att effektivisera verksamheterna och därmed minska utsläpp och spara naturresurser. Internationellt kunskapsutbyte har skett med Ondangwa, Namibia samt föredrag för miljöministern från en av Mexicos delstater. AÖS personal har beretts möjlighet att ta del av Skövde kommuns erbjudande om miljöklassade leasingbilar vilket hittills utnyttjas av en medarbetare. En jämförelse mellan AÖS och andra kommuner i Sverige har gjorts via Avfall Sveriges statistikinsamling, Avfall Web. AÖS avviker inte nämnvärt från de medelvärden som räknats fram i insamlingen. Noterbart är att mycket små mängder avfall förs till deponi från AÖS område. Personal Under året har det inte skett någon förändring av antalet anställda. Tabell: Antal anställda Förvaltningschef 1,0 1,0 1,0 Driftingenjör 2,0 2,0 2,0 Utvecklare 1,0 1,0 1,0 Informatör / Miljöingenjör 1,0 1,0 1,0 Utredningsing. 1,0 1,0 1,0 Utredare 1,0 1,0 1,0 Renhållningsarbetare 21,0 21,0 20,0 Summa 28,0 28,0 27,0 Av de totalt 28 anställda är fördelningen mellan kön 22 män och 6 kvinnor. Fördelning anställda 79% 21% Diagram fördelning anställda per kön Kvinnor Män 9

253 Sjukfrånvaro Antalet sjukdagar har totalt sett ökat jämfört med föregående år. Procentuellt sett har sjukfrånvaron ökat från 3,7 % till 4,9 %. Tabell: Sjukfrånvaro per intervall (antal dagar) Karensdagar 26,7 29,3 42,6 Dagar ,0 116,9 156,4 Dagar , Dagar , ,3 Diagram procentuell sjukfrånvaro per frånvarointervall, 2010 Kvinnor* 29% Tillgänglig ord. arb.tid (timmar) Sjukfrånvaro 7% 17% 47% Tabell: Sjukfrånvaro, samtliga anställda (antal timmar) Sjukfrånvaro i timmar Sjukfrånvaro i % Dagar 91- Dagar Dagar 2-14 Karensdagar Varav långtidssjukskrivna Långtidssjukskrivna i % 10126,6 373,9 3,7 0 0 Män 48880,2 2523,7 5,2 1872,0 74,2 Totalt 59006,8 2897,5 4,9 1872,0 64,6 *Föregående år har frånvarostatistik redovisats i åldersintervall, men från och med år 2010 kommer redovisning att ske uppdelat på män och kvinnor pga. risken att statistiken är utpekande för enskilda medarbetare. Det är framförallt långtidssjukskrivningarna över 90 dagar som ökat under året, från 54 dagar till 170 dagar. Långtidssjukskrivningarna är inte arbetsmiljörelaterade. Övriga sjukfrånvarointervall har minskat jämfört med år Ökningen av sjukfrånvaron har skett bland både kvinnor och män. Arbetsmiljö För att förebygga olycksrisker i samband med backning vid sophämtning har översyn av hämtplatser skett i Tibro, Karlsborg och Töreboda, vilket resulterat i att backning upphört på flera återvändsgator som saknar vändmöjlighet. Efter överenskommelse har ett 30-tal abonnenter ställt fram kärl till överenskommen plats i Karlsborg och Tibro tätorter. I Skövde har placering av kärl och containrar vid ett antal flerbostadshus förbättrats. I Falköpings tätort har kontinuerligt arbete skett med att byta ut säckar till kärl i flerfamiljshus. Överenskommelse har träffats med ett 20-tal abonnenter i Nabbens fritidsområde i Falköping om att ställa fram sopkärl till ett gemensamt hämtställe. Fall- och klämskydd har installerats och förbättrats vid flera av återvinningscentralerna. Ett tillbud har inträffat vid en återvinningscentral, då en medarbetare vid halkbekämpning olyckligtvis halkade och föll. Incidenten är anmäld till Arbetsmiljöverket. Personen är åter i arbete. Under året anordnades utbildningsdagar för både sopförare, driftledare och personal på återvinningscentraler. Även personal från angränsande kommuner bjöds in och deltog. Utbildningen för sopförare hade som syfte att öka servicetänkandet mot kund och vad som i framtiden fordras och kan förändras i arbetsuppgifterna. Utbildningen för personal på återvinningscentraler fokuserade främst på kundbemötande och information till kund. Personalen 10

254 har också genomgått en utbildning i brandförebyggande åtgärder och en truckutbildning under början av året. Taxor Vid Risängens avfallsanläggning har en anpassning gjorts av avgifter för mottagning av godkända sluttäckningsmaterial. Ytterligare en anpassning av avgifter har gjorts efter att fraktionen ej-brännbart uppdelats i ytterligare fraktioner. Som en följd av samordning med övriga medlemskommuner har justeringar av vissa avgifter gjorts i Falköping. Till exempel höjdes grundavgiften med 88 kr/år samtidigt som hämtningsavgiften sänktes med samma belopp. Hämtning var 14:e dag på landsbygden har införts med samma taxa som i övriga medlemskommuner. Även möjlighet att byta till annan kärlstorlek samt månads- eller årshämtning har införts. Övriga justeringar i Falköping var en höjning av taxan med 122 kr/år för hämtning var 8:e vecka och sänkning av grundavgiften för fritidshus med 206 kr/år. I övriga medlemskommuner var avgifterna generellt oförändrade. En ny handläggningsavgift på 300 kr infördes under året för beviljat uppehåll i sop- och latrinhämtning. Ekonomi Årets resultat uppgår till 9 398,1 tkr och avvikelsen mot budgeterat resultat är 8 517,9 tkr. Enligt de regelverk som kommunalförbundet har att förhålla sig till, ska avgifter för renhållning spegla de kostnader som verksamheten har, samtidigt som budgeten måste uppfylla balanskravet enligt god ekonomisk hushållning. I förhållande till principen om självkostnad skulle årets resultat kunna betraktas som högt. Verksamhetens karaktär är dock sådan att den med nödvändighet innehåller ett relativt stort antal komponenter som måste baseras på mer eller mindre osäkra bedömningar. Budgeten för 2010 omfattade till exempel utökad insamling av matavfall och kostnader för en ny återvinningscentral. Det förväntade beslutet om matavfall fattades inte under året och den nya återvinningscentralen försenades genom en utredning av dagvattenavledningen från Östermalm i Skövde. Bedömningen är därför att årets resultat inte innebär ett väsentligt avsteg från principen om självkostnad. Under 2011 beräknas beslut fattas om insamling av matavfall och utredningen om dagvattenledningen leder sannolikt till ytterligare åtgärder för en ny återvinningscentral i Skövde. Nedan redovisas resultatet per verksamhet. Direktion Lägre arvodes- och revisionskostnad än budgeterat har medfört en positiv avvikelse från budget med 56,9 tkr. Administration Lägre personalkostnader än budgeterat efter att vår miljöingenjör slutat i början på året. Ingen återbesättning har skett under året och därför har verksamheten ett överskott på 488,8 tkr. Sopor och latrin Verksamheten uppvisar en positiv avvikelse från budget med 3 790,1 tkr, varav tkr är ökade intäkter och 1 847,1 tkr är minskade kostnader. De ökade intäkterna á tkr består av extrahämtningar, anslutning av fler abonnenter och samordning av grundavgifter i Falköping. De minskade kostnaderna á 1 847,1 tkr består av avvecklad förbränningsskatt (1 005 tkr), ej utnyttjad budget för utökad matavfallsinsamling (500 tkr) samt dito för behandling matavfall (342,1 tkr). Anledningen till att budgeten inte förbrukats är att beslut om utökad insamling av matavfall inte fattats under

255 Återvinningscentraler Inom detta verksamhetsområde har AÖS en positiv avvikelse mot budget med 3 565,5 tkr, varav 1 626,3 tkr är ökade intäkter och 1 939,2 tkr är minskade kostnader. Ökade ersättningar för skrot och el-skrot samt nytt avtal för träavfall har lett till ökade intäkter med 1 626,3 tkr. De minskade kostnaderna om 1 939,2 tkr beror på att avsatta budgetmedel, tkr, för projektering av ny återvinningscentral i Skövde inte har förbrukats under året. Nämnas kan också att entreprenadkostnad för träavfall minskat (291,2 tkr) liksom avfallsmängden till deponi (192 tkr). Risängens avfallsanläggning Verksamheten uppvisar ett litet överskott på 21,4 tkr jämfört med budget. Enskilda avlopp Intäkterna har ökat med 408,1 tkr under året eftersom inventering av avloppsanläggningar har lett till att fler abonnenter anslutits. Samtidigt har entreprenadkostnaderna ökat och mottagningsavgifterna vid reningsverket i Skövde höjts, vilket lett till en negativ avvikelse mot budgeterad kostnad med -213,3 tkr. Det totala resultatet för enskilda avlopp uppgår därmed till 194,8 tkr. Sluttäckning av deponier Verksamheten har i stort sett varit kostnadsneutral och budgetavvikelsen med +400,4 tkr beror på att personalkostnader inte har fördelats ut på verksamheten under året. Investeringsredovisning Nettoinvestering för år 2010 uppgår till 487 tkr. Under året har en begagnad hjullastare köpts in till Karlsborgs ÅVC för 800 tkr. Samtidigt avyttrades en äldre hjullastare med anskaffningsvärdet 313 tkr. Ekonomisk analys Årets resultat innebär en ökning av det egna kapitalet med 9 398,1 tkr att jämföra med en ökning med tkr under föregående år. Det egna kapitalet uppgår nu till 40,4 mnkr års resultat är negativt till följd av att eget kapital utskiftades till medlemskommunerna. Finansnetto Finansnettot har ökat från 76,3 tkr under 2009 till 150,3 tkr under Ökningen beror framför allt på en ökning av ränteintäkterna Soliditet Årets resultat Finansnetto (tkr) Soliditeten visar betalningsförmågan på lång sikt. Det egna kapitalet uppgår efter elva verksamhetsår till 40,4 mnkr vilket motsvarar en soliditet på 73 %. Det egna kapitalet har ökat med 30,3 procentenheter under

256 Soliditet (%) 80,0% 60,0% 40,0% 20,0% 0,0% Långfristiga skulder I samband med bildandet av förbundet övertogs anläggningstillgångar från Skövde kommun. Förbundet amorterar årligen på denna skuld där ränta utgår med samma räntesats som kommunal internränta. Skulden uppgår i slutet av år 2010 till 111,9 tkr Långfristig skuld (tkr) Likvida medel Likvida medel var vid årets slut 36,6 mnkr. 40 Likvida medel (mnkr)

257 Resultaträkning (tkr) Not Intäkter Taxor och avgifter , ,6 Övriga intäkter , ,2 Summa intäkter , ,8 Kostnader Övriga externa kostnader , ,3 Personalkostnader , ,0 Avskrivningar , ,8 Summa kostnader , ,1 Summa verksamhetens nettokostnader 9 247, ,7 Finansnetto Ränteintäkter 159,7 91,8 Räntekostnader -9,4-15,5 ÅRETS RESULTAT , ,0 14

258 Balansräkning (tkr) TILLGÅNGAR Not Anläggningstillgångar Maskiner , ,5 Inventarier 8 299,0 399,6 Bilar och andra transportmedel , ,0 Summa anläggningstillgångar 5 218, ,1 Omsättningstillgångar Förråd 120,0 120,0 Kundfordringar , ,7 Övriga fordringar 0,6 237,6 Förutbetalda kostnader och upplupna intäkter 213, ,4 Kassa och bank , ,2 Summa omsättningstillgångar , ,9 SUMMA TILLGÅNGAR , ,0 SKULDER OCH EGET KAPITAL Eget kapital Eget kapital , ,6 Årets resultat 9 398, ,0 Summa eget kapital , ,6 Långfristiga skulder Lån hos medlemskommuner ,9 172,9 Kortfristiga skulder Leverantörsskulder 5 319, ,7 Övriga skulder , ,3 Upplupna kostnader och förutbetalda intäkter , ,5 Summa kortfristiga skulder , ,5 SUMMA SKULDER OCH EGET KAPITAL , ,0 Ansvarsförbindelser Ställda panter 0,0 0,0 Ansvarsförbindelser (pensioner intjänade före 1998 är inlösta via tidigare engångsinbetalning) 0,0 0,0 Soliditet 73,0% 62,2% Rörelsekapital , ,4 Anläggningskapital 5 106, ,2 15

259 Kassaflödesanalys (tkr) Den löpande verksamheten Årets resultat 9 398, ,0 Justering för av- och nedskrivningar 2 370, ,8 Justering för gjorda avsättningar 0,0 0,0 Justering för övriga ej likviditetspåverkande poster 109,6 0,0 Medel från verksamheten före förändring av rörelsekapital , ,8 Ökning/minskning kortfristiga fordringar 4 944, ,0 Ökning/minskning förråd och varulager 0,0 0,0 Ökning/minskning kortfristiga skulder , ,0 Medel från den löpande verksamheten , ,8 Investeringsverksamheten Förvärv av materiella anläggningstillgångar -800, ,5 Försäljning av materiella anläggningstillgångar Förvärv av immateriella anläggningstillgångar Försäljning av immateriella anläggningstillgångar Förvärv av finansiella anläggningstillgångar Försäljning av finansiella anläggningstillgångar Medel från investeringsverksamheten -800, ,5 Finansieringsverksamheten Nyupptagna lån Amortering av skuld -60,9-60,9 Ökning av långfristiga fordringar Minskning av långfristiga fordringar Medel från finansieringsverksamheten -60,9-60,9 ÅRETS KASSAFLÖDE , ,4 Likvida medel vid årets början , ,8 Likvida medel vid årets slut , ,2 16

260 Noter och tilläggsupplysningar Årsredovisningen är upprättad i enlighet med kommunal redovisningslag och med beaktande av uttalanden från Rådet för kommunal redovisning och god redovisningssed. Periodisering har skett efter bokföringsmässiga grunder. Noter (tkr) Not 1 Taxor och avgifter Skövde kommun , ,8 Hjo kommun 5 641, ,6 Tibro kommun 5 996, ,9 Karlsborgs kommun 6 250, ,3 Töreboda kommun 6 835, ,0 Falköpings kommun , ,9 Övriga taxor och avgifter 43,4 235,1 Summa , ,6 Not 2 Övriga intäkter Försäljning av verksamhet till bl.a. kommuner 2 966, ,7 Bidrag 645,3 592,2 Försäljning av material 4 583, ,3 Summa 8 194, ,2 Not 3 Övriga externa kostnader Inköp av inventarier och material 2 449, ,7 Entreprenader* , ,2 Konsulttjänster 1 444,3 894,3 Lokal- och markhyror 1 232, ,2 Hyror/leasing av anläggningstillgångar 235,1 225,9 Bränsle, energi och vatten 1 842, ,1 Transporter 649, ,9 Övriga verksamhetskostnader 4 150, ,0 Summa , ,3 *minskade kostnader för bl.a. förbränningsskatt, träavfall och byte av sopsystem i Falköping Not 4 Personalkostnader Arvoden 31,0 22,9 Löner 8 709, ,8 Kostnadsersättningar 87,8 66,4 Sociala avgifter 2 582, ,2 Pensionskostnader 474,3 546,3 Personalsociala kostnader 299,6 171,4 Summa , ,0 17

261 Not 5 Avskrivningar Maskiner 534,8 435,3 Inventarier 100,6 128,1 Transportmedel 1 734, ,4 Summa 2 370, ,8 Not 6 Årets resultat, avstämning mot balanskravet Årets resultat enligt resultaträkningen 9 398, ,0 Avgår realisationsvinster Realisationsvinster enligt undantagsmöjlighet Synnerliga skäl enligt KL 8:5 Ianspråktagande av sparande Realisationsvinster enligt undantagsmöjlighet Justerat resultat 9 398, ,0 Not 7 Maskiner Anskaffningsvärde 4 712, ,9 Årets investering 800,0 Årets försäljning (ansk värde) -313,0 Omklassificering 1 675,0 Ackumulerade avskrivningar , ,4 Justering avskrivning (årets fsg) 203,3 Årets avskrivningar -534,8 Summa 2 414, ,5 Not 8 Inventarier Anskaffningsvärde 1 529, ,6 Årets investering 0,0 0,0 Ackumulerade avskrivningar , ,0 Årets avskrivningar -100,6 Summa 299,0 399,6 Not 9 Bilar och andra transportmedel Anskaffningsvärde , ,6 Årets investeringar 0, ,5 Omklassificering ,0 Ackumulerade avskrivningar , ,1 Årets avskrivningar ,8 Summa 2 505, ,0 Not 10 Lån hos medlemskommuner Skuld till Skövde vid årets början 172,9 233,8 Årets amortering -61,0-60,9 Summa 111,9 172,9 18

262 Not 11 Övriga skulder Nästa års amortering 61,0 60,9 Skulder till stat 2 730, ,1 Sociala avgifter decemberlöner 205,1 220,8 Personalens källskatt dec 183,3 205,5 Summa 3 180, ,3 Not 12 Upplupna kostnader och förutbetalda intäkter Semesterlöneskuld anställda 995,8 978,6 Upplupna löner 144,0 212,3 Revision 47,0 47,0 Pensionsskuld Individuell del inkl. löneskatt 484,0 469,7 Löneskatt individuell del föregående år 91,7 94,4 Löneskatt pensionsförs premier och avg befr 18,1 19,7 försäkring Övriga upplupna kostnader 4 565, ,8 Summa 6 345, ,5 19

263 Ekonomisk översikt åren Resultaträkning (Tkr) Intäkter , , , , , ,4 Kostnader , , , , , ,9 Ränteintäkter 159,7 91,8 362,9 262,6 57,8 0,0 Räntekostnader -9,4-15,5-29,1-28,8-56,9-101,0 Årets resultat 9 398, , ,2 1) ,8 2) 8 039, ,5 1) Kapitaltillskott från Falköping och återbetalning av deponiskatt innebär att resultatet för 2008 kan betraktas som jämförelsestörande. 2) 2007 års resultat är negativt till följd av att eget kapital utskiftades till medlemskommunerna. Balansräkning (Tkr) Anläggningstillgångar 5 218, , , , , ,3 Omsättningstillgångar , , , , , ,4 Eget kapital , , , , , ,6 Långfristiga skulder 111,9 172,9 233,8 294,7 361,8 494,5 Kortfristiga skulder , , , , , ,6 Ställda panter 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 Ansvarsförbindelser 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 20

264 Fem verksamhetsår i sammandrag (Tkr) Verksamhetens nettokostnad 9 247, , , , ,4 Finansnetto 150,3 76,3 333,8 233,8 0,9 Årets resultat 9 398, , , , ,3 Resultatutveckling 10,8% 1,4% 9,8% -2,8% 11,4% Nettoinvesteringar 487, ,5 896, , ,6 Likvida medel , , , , ,9 Kassalikviditet 336,8% 229,5% 208,5% 154,8% 203,8% Långfristiga skulder 111,9 233,8 294,7 361,8 494,4 (varav kortfristig del) 61,0 60,9 60,9 67,1 132,6 Anläggningskapital 5 106, , , , ,6 Rörelsekapital , , , , ,6 Eget kapital (tkr) , , , , ,2 Soliditet (%) 73,0% 62,2% 58,5% 51,3% 57,9% 21

265

266

267 Samordningsförbundet SkövdeHjoTiBorg Dnr Försäkringskassan Arbetsförmedlingen Regionfullmäktige i Västra Götalandsregionen Kommunfullmäktige i Skövde,Tibro,Hjo och Karlsborgs kommun Årsredovisning av Samordningsförbunden Skövde och HjoTiBorg Vi översänder de av styrelsen beslutade rapporterna för våra förbund tillsammans med revisionsberättelser. Samordningsförbunden Skövde och HjoTiBorg har sedan den 1 januari 2011 bildat ett gemensamt nytt förbund och hemställer att - ovan aviserade ägare till förbunden beslutar om ansvarsfrihet för verksamhetsåret det utgående egna kapitalet i respektive förbund överförs enligt förslaget i respektive förvaltningsberättelse till det nya gemensamma förbundet SkövdeHjoTiBorg - att besluten ovan genomförs senast den 30 juni 2011 då Samordningsförbundet HjoTiBorg kommer likvideras Skövde dag som ovan Tomas Rosenlundh Förbundsdirektör Bilagor: Förvaltnings- och verksamhetsberättelser för Skövde och HjoTiBorg Revisionsberättelse för Samordningsförbundet Skövde Revisionsberättelse för Samordningsförbundet HjoTiBorg Protokollsutdrag beslutad förvaltnings- och verksamhetsberättelse för Skövde och HjoTiBorg POST BESÖK TELEFON FAX Samordningsförbundet SkövdeHjoTiBorg Box SKÖVDE Petter Heléns gata E-post:

268 Samordningsförbundet SkövdeHjoTiBorg PROTOKOLL Nr 2/ (2) Sammanträde Samordningsförbundet SkövdeHjoTiBorg Tid Plats Närvarande Arbetsmarknadsenheten Tibro Catrin Hulmarker Hjo kommun ordförande Torgny Andersson Försäkringskassan vice ordförande Roland Wanner Västra Götalandsregionen Linnéa Hultmark Västra Götalandsregionen Bo Carlsson Arbetsförmedlingen Jan Andersson AME Tibro 5 Tomas Rosenlundh Samordningsförbundet Skövde Protokollsutdrag protokoll 2/2011 Samordningsförbundet SkövdeHjoTiborg 1 Sammanträdet öppnas Catrin Hulmarker hälsade välkommen till sammanträdet med Samordningsförbundet SkövdeHjoTiBorg. Sammanträdet förklarades för öppnat. 2 Val av justerare Till protokollsjusterare utsågs Bo Carlsson. Beslutsfrågor: 8 Förvaltnings- och verksamhetsberättelse för 2010 års verksamhet Styrelsen beslöt efter föredragning - att godkänna förvaltnings- och verksamhetsberättelserna för Skövde och HjoTiBorgs samordningsförbund att i en missivskrivelse till ägarna i samband med att förbundets berättelser med revisionsrapport överlämnas för beslut om ansvarsfrihet, hemställa att C:\Users\Tomas Rosenlundh\Documents\v-ar 2011\Samordningsförbundet SkövdeHjoTiBorg\Styrelse\Protokollsutdrag beslut förvaltnings- och verksamhetsberättelse doc

269 Samordningsförbundet SkövdeHjoTiBorg PROTOKOLL Nr 2/ (2) ägarna beslutar att förbundens utgående eget kapital överförs till det nya förbundet SkövdeHjoTiBorg. Bilaga till protokollet. 12 Sammanträdet avslutas Catrin Hulmarker tackade för visat intresse och förklarade sammanträdet för avslutat. Vid protokollet Justerat Tomas Rosenlundh Bo Carlsson Catrin Hulmarker C:\Users\Tomas Rosenlundh\Documents\v-ar 2011\Samordningsförbundet SkövdeHjoTiBorg\Styrelse\Protokollsutdrag beslut förvaltnings- och verksamhetsberättelse doc

270 Samordningsförbundet Skövde 1(11) Dnr Förvaltningsberättelse avseende 2010 års verksamhet Styrelsen för Samordningsförbundet i Skövde, , avger härmed årsredovisning för verksamhetsåret Verksamhetens kostnader uppgick enligt resultaträkningen till SEK. Årets verksamhet lämnade ett negativt resultat på SEK. Det utgående egna kapitalet per årsskiftet 2010/2011 blev SEK. Allmänt om verksamheten Inledning Samordningsförbundet i Skövde bildades den 15 januari 2007 i enlighet med lagen 2003:1210 om finansiell samordning inom rehabiliteringsområdet. Samverkande parter är Skövde kommun, Försäkringskassan, Arbetsförmedlingen och Västra Götalandsregionen. Förbundet ombildas nu tillsammans med Samordningsförbundet HjoTiBorg och bildar ett nytt förbund Samordningsförbundet SkövdeHjoTiBorg från den 1 januari Utanförskapet har inga gränser och därför skall de metodutvecklingsprojekt som drivs inte heller hindras av administrativa gränser. Genom de år som nu gått sedan förbundet bildades är alla parter väl medvetna om vad Samordningsförbunden möjliggör för främst de individer som får möjlighet att ta del av de uppdrag förbundet driver. Under året har det blivit allt tydligare att förbundets verksamhet helt skall vara inriktat mot metodutveckling som i sin tur bör implementeras av ägarna om uppdragen varit lyckade. Under kommande verksamhetsår blir därför en av styrelsens arbetsuppgifter att än tydligare markera implementering i ordinarie verksamhet metodutveckling som lyckats. Genom att ett nytt förbund över större geografiskt område möjliggörs även en större spridning av goda exempel. Den gemensamma arenan där de samverkande myndigheterna kan verka tillsammans och ta ett samlat ansvar utifrån individens behov har blivit större. Den finansiella samordningen skall ses som ett viktigt steg mot en hållbar välfärd för de enskilda invånarna och för samhället i stort inte ersätta nuvarande samarbetsformer utan stödja och fördjupa. Samverkan måste återerövras ständigt, det är inte och kommer aldrig vara ett statiskt läge utan vi måste alltid återerövra samverkan mellan varandra. C:\Users\Tomas Rosenlundh\Documents\v-ar 2010\Samordningsförbundet Skövde\Årsbokslut\Förvaltningsberättelse 2010 års verksamhet.doc

271 Samordningsförbundet Skövde 2 (11) Dnr Verksamhetsmässiga mål Samordningsförbundet finansierar eller delfinansierar rehabiliteringsaktiviteter hos huvudmännen där deltagarna är aktuella hos minst två av huvudmännen. Genom den samverkan och de insatser samordningsförbundet bidrar till att utveckla för aktuell målgrupp skall: Uppföljning samverkan öka mellan samverkansparterna självförsörjningen öka anställningsbarheten öka SUS system för uppföljning av samverkan inom rehabiliteringsområdet har använts till halvårsskiftet 2010 och därefter har DiS, deltagare i samverkan, används för uppföljning av samtliga uppdrag. Beviljade projekt eller insatser skall avge skriftlig och muntlig redovisning vid varje del- och årsrapportering. DiS samt en fil om offentlig försörjning bifogas denna förvaltningsberättelse. Finansiella mål Under innevarande år har förbundet fortsatt at ta en del av det egna kapitalet i anspråk. Under verksamhetsåret 2012 kommer det egna kapitalet vara förbrukat till gagn för nya metodutvecklingsuppdrag. Styrelsen Arbetet i Samordningsförbundet Skövde leds av en styrelse. Ordförande är ordinarie ledamot från Västra Götalandsregionen och vice ordförande är ordinarie ledamot från Försäkringskassan. Styrelsen stöds av en ansvarig tjänsteman i det administrativa arbetet. Tjänsten är på heltid men delas mellan Samordningsförbunden Skövde och HjoTiBorg fördelat med 60 % Skövde och 40 % HjoTiBorg. Styrelsen har haft följande sammansättning: Ordinarie ledamöter: Sewon Ekberg, (fp), ordförande, Västra Götalandsregionen till den 25 augusti 2010 då han hastigt avled. Torgny Andersson, vice ordförande, Försäkringskassan. Ordförande från den 26 augusti Anna-Britta Andersson, (m), ledamot, Skövde kommun Ullrica Ramsin, ledamot, Arbetsförmedlingen Ersättare: Anita Lindgren (s) Skövde kommun C:\Users\Tomas Rosenlundh\Documents\v-ar 2010\Samordningsförbundet Skövde\Årsbokslut\Förvaltningsberättelse 2010 års verksamhet.doc

272 Samordningsförbundet Skövde 3 (11) Dnr Per-Anders Carlsson, Arbetsförmedlingen Claes-Göran Borg, (v), Västra Götalandsregionen Louise Ahlgren, Försäkringskassan Revisorer 2010: Öhrlings PricewaterhouseCoopers på uppdrag av Försäkringskassan. Leif Eriksson, Skövde kommun Thomas Gustafsson, Västra Götalandsregionen Övrigt styrelse: Samordningsförbundets styrelse har under 2010 hållit 5 protokollförda sammanträden. Ordförande Sewon Ekberg och vice ordförande Torgny Andersson, har utgjort Samordningsförbundets presidium. Presidiet har tillsammans med presidiet för Samordningsförbundet HjoTiBorg hållit 8 protokollförda sammanträden. Representanter från de samverkande myndigheterna i Skövde har utgjort beredningsgrupp till styrelsen. Beredningsgruppen har under året träffats 5 gånger och minnesanteckningar har förts vid dessa tillfällen. Styrelsen och ansvarig tjänsteman har under året deltagit i ett antal olika konferenser och nätverksträffar. Ekonomiadministrationen utförs av Administrativ Centrum, Västra Götalandsregionen. Erfarenheter och slutsatser av verksamheten 2010 Samordningsförbundet har uppdrag utlagda inom följande två kategorier, hälso- och arbetslivsinriktade samt hälsoinriktade. I samverkan med övriga förbund i Västra Götaland har vi valt att kategorisera verksamheten för att kunna göra jämförbara studier och utvärderingar. I enlighet med de verksamhetsmål förbundet antagit kan sägas att målgruppen som förbundet rent generellt arbetar med befinner sig i ett utanförskap som är långvarigt. Ofta en sammansatt problematik vilket gör att behovet av att utveckla metoder och arbetssätt för att möta målgruppen är stort. Det visar sig också i den statistik som föreligger att vägen ut till arbete eller studier ifrån våra uppdrag ligger på 34 % och som med utgångspunkt från att målgruppen står långt från marknaden är det ett gott resultat. Alltså, anställningsbarheten har ökat. Har samverkan ökat? Genom att förbundet allt sedan start varit noga med att ha en grafisk profil på de uppdrag vi medverkar i, så har vår verksamhet sakta men säkert blivit tydligt. Till det kommer styrelsens sammansättning där en förtroendevald alltid innehar ordförandeposten och som också gör att C:\Users\Tomas Rosenlundh\Documents\v-ar 2010\Samordningsförbundet Skövde\Årsbokslut\Förvaltningsberättelse 2010 års verksamhet.doc

273 Samordningsförbundet Skövde 4 (11) Dnr ingången till egen organisation och andra samverkande parter förtydligar och ger förbundets verksamhet en legitimitet. Statens företrädare i styrelsen likaså arbetet och arbetssättet har satt sig och förbundet är en part att räkna med när det gäller att utveckla metoder och arbetssätt. Under innevarande år har också arbetet i beredningsgruppen blivit mer aktivt genom att det numera är en representation från IFO cheferna i kommunen samt att Arbetsförmedlingen under året prioriterat arbetet i beredningsgruppen. Det har fört arbetet framåt. Primärvårdens representation har varit det område som varit mest eftersatt och som kom sig av det vårdval som gjorde att organisationen inte prioriterade samverkan. I det nya förbundet SkövdeHjoTiBorg kommer vi få en gemensam representant för Primärvården i hela området vilket kommer underlätta ingången till Primärvården. Det räcker dock inte. Samverkan har ökat, men den måste ständigt återerövras och är en ständigt pågående process. Varje ingående myndighet och ägare till förbundet har ett egetansvar att prioritera samverkan för individens skull. Vi ser det i verksamhetsberättelsen att om myndigheterna och individerna möts i ett sammanhang ökar chansen till ett lyckat resultat. Samverkan måste ständigt återerövras, en uppgift för varje ägare, ingen är sig själv nog! Sist har självförsörjningen ökat. Med det resultat vi redovisar i den gemensamma DiS-filen konstaterar vi att fler gått ut till egen försörjning och det från ett läge att man stått utanför länge. I den framtagna filen för offentlig försörjning konstaterar vi dessutom att ohälsotal och offentlig ekonomisk försörjning också går åt rätt håll. Totalt har den offentliga försörjningen minskat med 16 miljoner SEK från kvartal till kvartal Denna fil bifogas årsredovisningen. Hälso- och arbetslivsinriktade aktiviteter: SAM - Unga vuxna med psykisk ohälsa. Bakgrunden är ett uttryckt behov hos alla parter att tidigt möta behoven hos gruppen och tidigt sätta in adekvata insatser för att bryta problematiken. Uniciteten i uppdraget är dess organisatoriska placering hos AME som har tillgång till ett stort antal prövningsplatser. Uppdraget är nu slutfört och kommer avslutas under våren En utvärdering av uppdraget slutfördes under året. Ett metodutvecklingsuppdrag som visat sig lönsamt för individ och för samhälle. Väntetiderna att komma i åtnjutande av uppdraget har byggts bort under året och resultatet för 2010 visar att av de 29 som skrivits ut från uppdraget har 37 % gått till arbete alternativt studier. Utifrån bakgrund och svårigheter ett mycket gott resultat. Under de månader som uppdraget är C:\Users\Tomas Rosenlundh\Documents\v-ar 2010\Samordningsförbundet Skövde\Årsbokslut\Förvaltningsberättelse 2010 års verksamhet.doc

274 Samordningsförbundet Skövde 5 (11) Dnr förlängt 2011 intensifieras försöken till berörda parter att ta tillvara på gjorda erfarenheter och implementera metoderna i befintlig verksamhet. Unga med aktivitetsersättning i samarbete med Samordningsförbundet HjoTiBorg. Ett uppdrag som fortsätter och där uppdraget under verksamhetsåret utvecklats till ett gemensamt ESF uppdrag i Östra Skaraborg. Ett uppdrag med Arbetsförmedlingen och Försäkringskassan som täcker in hela området samt ytterligare ett antal underaktiviteter där målgruppen som idag är i LSS verksamhet inbegrips. Under verksamhetsåret har fortsatt information om uppdraget getts i olika sammanhang. Priset till årets engagemang har delats ut till en företagare i Skövde och en i Hjo. Av totalt 31 individer som skrevs ut från uppdraget 2010 så gick 35 % till arbete och studier! Mycket intressant och där vinsten för individen är självklar att vara någon och att bli sedd. Den samhälleliga vinsten per år för en individ som lämnar målgruppen är lågt räknad SEK enligt den utvärdering som gjorts under året av Pay Off. Det innebär att projektets kostnad redan idag är inarbetat och utvecklingen till att inbegripa hela Östra Skaraborg blir än mer intressant. Tillfällig sjukersättning. Gemensamt med Samordningsförbundet HjoTiBorg. Ett uppdrag som förstärktes under året för att nå de individer som hade mindre än 6 månader kvar i ersättningsformen innan den skulle upphöra. Uppdraget har dessutom kortats av med ett halvår till den 30 juni Ett uppdrag som skiljer sig mot uppdraget riktat mot unga med aktivitetsersättning genom att majoriten av de som skrivs ut går till arbetsförberedande rehab och till att aktualiseras som arbetssökande på Arbetsförmedlingen. Allt enligt uppdragets riktlinjer. Rehabilitering med naturen som kraftkälla. Ett tydligt prerehabuppdrag för de individer som står långt från arbetsmarknaden. Målgruppen har utökats till att inte enbart rikta sig mot de individer som har en stressrelaterad sjukdom utan ett mer vitt begrepp tillämpas där insatsens lämplighet bedöms för den enskilde individen. Målet att minst 30 % av deltagarna skall gå vidare till fortsatt rehabilitering är uppnått av de 33 som skrevs ut under 2010 gick gick 57 % till arbetsförberedande rehab och därmed fortsatt samverkan runt den enskilde individen. En utvärdering har gjorts under året som bekräftat de goda resultaten. Som en följd av denna utvärdering kommer individuell tid i uppdraget för den enskilde att övervägas under den tid uppdraget fortsätter Långtidsarbetslösa SYRE ett uppdrag riktat mot en gemensam målgrupp för Skövde kommuns socialförvaltning och Arbetsförmedlingen. Start under hösten 2009 men förlängdes och slutfördes våren I delårsrapporten per den 6 september 2010 redovisades resultatet och en ökad samverkan C:\Users\Tomas Rosenlundh\Documents\v-ar 2010\Samordningsförbundet Skövde\Årsbokslut\Förvaltningsberättelse 2010 års verksamhet.doc

275 Samordningsförbundet Skövde 6 (11) Dnr mellan Arbetsförmedlingen och Socialförvaltningen blev bara ett av resultaten av denna metodutvecklingsinsats. Catch Up Skövde. Samordningsförbundet förstärkte ett redan pågående projekt inom Skövde kommun riktat mot ungdomar med bl.a ofullständig skolgång. Insatsen har varit fruktbar samverkan har ökat mellan Arbetsförmedlingen och Socialförvaltningen till gagn för berörda ungdomar, goda resultat har nåtts och väntetiderna för intag till Catch Up arbetades bort. Hälsoinriktade: Primärvårdsrehab Skövde. Ett sätt att korta tiderna för patienter med smärtproblematik i samverkan med samtliga vårdcentraler i Skövde kommun. Målet är att nå dessa patienter tidigt i processen så att inte onödig sjukskrivning och utslagning från arbetsmarknaden ökar. I och med det fria vårdvalet och interna rutiner inom Primärvården tog det tid innan verksamheten kunde ta emot sina första patienter. Trots det har man under året haft 35 deltagande individer där de flesta ännu ej är avslutade. En fortsatt dialog om att fortsätta uppdraget 2011 pågår med Västra Götalandsregionen. Ekonomiskt utfall Ekonomisk sammanfattning för verksamhetsåret 2010 Belopp i tkr 1.Nettokost nad och finansnetto A. Utfall jan-dec 2010 B. Budget jan-dec 2010 C. Avvikelse jan-dec 2010 D. Prognos helår (aktuell) E. Prognos helår (föregåe nde uppf tillfälle) F. Budget helår 2010 G. Utfall jan-dec Bidrag Resultat Utgående EK C:\Users\Tomas Rosenlundh\Documents\v-ar 2010\Samordningsförbundet Skövde\Årsbokslut\Förvaltningsberättelse 2010 års verksamhet.doc

276 Samordningsförbundet Skövde 7 (11) Dnr Bidrag Huvudmännen bidrar ekonomiskt till samordningsförbundets verksamhet enligt följande: Bidrag i kr Försäkringskassa Arbetsförmedlingen Kommun Hälso- och sjukvårdsnämnd Totalt Uppföljning av verksamhet och projekt Nettokostnad och finansnetto Utfall Budget Avvikelse Prognos Budget i tkr per område jan-dec jan-dec jan-dec helår 2010 helår Politisk organisation Gemensamt Informationsmaterial Utvärdering Kompetensutveckling SAM Unga med aktivitetsersättning Catch Up Rehab med naturen som kraftkälla Tidsbegränsad sjukersättning Syre Primärvårdsrehab förstärkning Tillgänglighet för personer m funktionsneds Totalt C:\Users\Tomas Rosenlundh\Documents\v-ar 2010\Samordningsförbundet Skövde\Årsbokslut\Förvaltningsberättelse 2010 års verksamhet.doc

277 Samordningsförbundet Skövde 8 (11) Dnr RESULTATRÄKNING Budget Utfall Utfall jan-dec 2010 jan-dec 2010 jan-dec 2009 Intäkter Övriga intäkter 0,00 0,00 0,00 Summa Verksamhetens intäkter 0,00 0,00 0,00 Kostnader Arvoden , , ,24 Reseersättning , , ,40 Sociala avgifter , , ,00 Övriga Personalkostnader , , ,23 Verksamhetsanknutna kostnader , ,05 Not ,72 Lokalkostnader , , ,00 Övriga kostnader , ,92 Not ,16 Summa Verksamhetens kostnader , , ,75 RES1 Verksamhetens nettokostnad , , ,75 Erhållna bidrag från huvudmännen , , ,00 Övriga finansiella intäkter 0, , ,56 Övriga finansiella kostnader 0, , ,50 Summa Finansiella intäkter/kostnader , , ,06 RES2 Resultat före extraordinära poster o spec beslut , , ,31 Extraordinära intäkter 0,00 0,00 0,00 Extraordinära kostnader 0,00 0,00 0,00 RES3 PERIODENS RESULTAT , , ,31 NOTER Not 1 Verksamhetsanknutna kostnader jan-dec Övriga verksamhetsanknutna kostnader: Sek , Verksamhetsanknutna personalkostnader:sek ,00 Summa: ,05 Not 2 Övriga kostnader jan-dec Övriga förbukningsinventarier , Kontorsmaterial , Trycksaker , Representation -300, Tele, fast -387, Tele, mobil , IT-tjänster , Konsultarvoden spec utredn: Sek , Övriga tjänster: Sek , Övriga kostnader: Sek ,34 Summa: ,92 C:\Users\Tomas Rosenlundh\Documents\v-ar 2010\Samordningsförbundet Skövde\Årsbokslut\Förvaltningsberättelse 2010 års verksamhet.doc

278 Samordningsförbundet Skövde 9 (11) Dnr BALANSRÄKNING Ingående balans Förändring Utgående balans TILLGÅNGAR Anläggningstillgångar 0,00 0,00 0,00 Summa anläggningstillgångar 0,00 0,00 0,00 Omsättningstillgångar Kortfristiga fordringar , , ,97 Not 1 Likvida medel , , ,00 Not 2 Kortfristiga placeringar Kortfristiga placeringar ,00 0, ,00 Summa omsättningstillgångar , , ,97 SUMMA TILLGÅNGAR , , ,97 EGET KAPITAL, AVS. och SKULDER Eget kapital Eget kapital ,55 0, ,55 Periodens resultat 0, , ,58 Summa Eget kapital , , ,97 Skulder Kortfristiga skulder , , ,00 Not 3 Summa skulder , , ,00 SUMMA EGET KAPITEL, AVS. och SKULDER , , ,97 NOTER Not 1: Kortfristiga fordringar UB dec Kundfordringar: Sek , Avräkning för skatter och avgifter (skattekonto) Sek 1, Redovisningskonto, Ludvikamoms: Sek , Upplupna intäkter 7 195,97 Summa: ,97 Not 2: Likvida medel 1920 Plusgiro: Sek ,00 Summa: ,00 Not 3: Kortfristiga skulder 2411 Leverantörsskulder: Sek , Innehållen personalskatt: Sek 4 130, Upplupna sociala avgifter: Sek 2 837, Upplupna kostnader: Sek , Förutbetalda intäkter: Sek Summa: ,00 C:\Users\Tomas Rosenlundh\Documents\v-ar 2010\Samordningsförbundet Skövde\Årsbokslut\Förvaltningsberättelse 2010 års verksamhet.doc

279 Samordningsförbundet Skövde 10 (11) Dnr FINANSIERINGSANALYS Löpande verksamhet Periodens resultat ,58 Kassaflöde från löpande verksamhet ,58 Förändring av rörelsekapital Kortfristiga fordringar ,15 Kortfristiga skulder ,25 Kortfristiga placeringar 0,00 Förändring av rörelsekapital ,40 Investeringar Investeringar Investeringsnetto 0,00 Finansieringar Långfristiga fordringar 0,00 Långfristiga skulder 0,00 Finansieringsnetto 0,00 FÖRÄNDRING AV LIKVIDA MEDEL ,18 Kontroll (Se balansrapporten): UB Likvida medel: ,00 IB Likdvida medel: ,18 Summa: ,18 C:\Users\Tomas Rosenlundh\Documents\v-ar 2010\Samordningsförbundet Skövde\Årsbokslut\Förvaltningsberättelse 2010 års verksamhet.doc

280 Samordningsförbundet Skövde 11 (11) Dnr Resultatdisposition Förslag till disposition av Samordningsförbundet Skövdes överskott: Resultat 2010./ SEK Totalt SEK Styrelsen föreslår att i ny räkning överföres till det gemensamma förbundet SkövdeHjoTiBorg: Summa SEK För Samordningsförbundet Skövde Skövde dag som ovan Torgny Andersson, Försäkringskassan Ordförande Anna-Britta Andersson, Skövde kommun Ledamot Ullrica Ramsin, Arbetsförmedlingen Ledamot Claes-Göran Borg, Västra Götalandsregionen Ledamot C:\Users\Tomas Rosenlundh\Documents\v-ar 2010\Samordningsförbundet Skövde\Årsbokslut\Förvaltningsberättelse 2010 års verksamhet.doc

281 1(17) Samordningsförbundet Skövde Tomas Rosenlundh Dnr Samordningsförbundet Skövdes Verksamhetsberättelse för verksamhetsåret 2010 Innehållsförteckning Sidan Sam unga vuxna med psykisk ohälsa 2 Rehabilitering med naturen som kraftkälla 4 Unga med aktivitetsersättning 6 Tillfällig sjukersättning 8 Långtidsarbetslösa SYRE 11 Catch Up 11 Primärvårdsrehab 13 Administration 16 C:\Users\Tomas Rosenlundh\Documents\v-ar 2010\Samordningsförbundet Skövde\Årsbokslut\Verksamhetsberättelse för verksamhetsåret 2010.doc

282 2 (17) Samordningsförbundet Skövde Tomas Rosenlundh Dnr Verksamhetsberättelse för verksamhetsåret 2010 Samordningsförbundet Skövde Hälso- och arbetslivsinriktade aktiviteter: Sam unga vuxna år med psykisk ohälsa Samordningsförbundets uppdrag mot målgruppen ovan har fortsatt i enlighet med det tidigare fattade beslutet. Utanförskapet måste brytas betydligt mycket tidigare än vad som sker idag och ett samlat grepp riktat mot tänkt målgrupp är en väg. En orsak till att individerna idag inte kommer ut på arbetsmarknaden kan vara bristande social kompetens, sjukskrivning för psykiska åkommor och diffus sjukdomsbild. Följande årsrapport lämnas av uppdragstagarna Arbetsmarknadsenheten, Skövde: Verksamhet och resultat Verksamheten i SAM har bedrivits utan förändringar fram till december In- och utflöde har haft samma mönster som angivits i tidigare rapporter. Från september har en utvärdering som gjorts av fil. dr. Magnus Elfström varit tillgänglig. I denna framgår att deltagarna som genomgått projektet tydligt har förbättrats i relation till projektmålen. SAM har därmed klart uppnått sitt syfte. En sammanfattning av rapporten ges nedan: Deltagarna i SAM utgjorde vid inskrivningen en i många avseenden mycket belastad grupp. Den psykiska hälsan var dålig. Deltagarna bedömdes av projektpersonalen ha signifikant fler psykiska symtom och funktionsinskränkningar än en jämförelsegrupp av svenska unga vuxna inom specialistpsykiatrisk öppenvård. Minst hälften av deltagarna uppgav vid inskrivningen dessutom en eller flera psykosociala påfrestningar i form av arbetslöshet, behov av ekonomiskt bidrag från kommunen, låg utbildning och ensamhushåll. De deltagare som har tagit del av verksamheten i SAM rapporterar mycket tydliga förbättringar av sin psykiska hälsa och tro på den egna förmågan. Upplevelse av meningsfullhet är också tydligt förbättrad efteråt. Den ökade arbetsförmågan speglas i att andelen med egen försörjning har sexdubblats(!) efter uppdraget (från 7,5 % till 45 %). Uppdelat på myndigheter är försörjningsförändringen störst för kommunen (från 42,5% till 15 % försörjda av kommunen). Arbetsförmågeförbättringen speglas även av att vid inskrivning var 94 % arbetslösa men vid utskrivning arbetar 23 % och 25 % studerar. Samtliga förbättringar är statistiskt säkra. Slutsatser Flera framgångsfaktorer har tydliggjorts av deltagarna; SAM har varit motivationsskapande och givit möjligheter att pröva och utveckla förmågor

283 3 (17) Samordningsförbundet Skövde Tomas Rosenlundh Dnr som har med arbete/studier och delaktighet att göra. Psykoterapi har bl.a. inneburit viktiga insikter, förmåga att hantera ångest och svårigheter, ökat självförtroende. Stöd och bemötande har varit individanpassat. Deltagarna har kunnat få hjälp till psykosocial utveckling, t.ex. hjälp att få struktur på vardagen, en vilja att ta ansvar. Många deltagare har också betonat den samordnande funktionen som personalen i SAM haft. Den har inneburit smidigt samarbete mellan olika myndigheter och en hjälp för deltagarna i kommunikationen med olika myndigheter. De mycket goda resultaten i SAM gäller för verksamheten så som den bedrivits under projekttiden. Andra sätt att organisera, utföra eller bemanna verksamheten skulle innebära att en ny verksamhet testas, och dess resultat återstår i så fall att belägga. Framtid och visioner Om SAM efter projekttidens slut får möjlighet att fortsätta bedriva verksamhet finns lärdom och erfarenhet att bygga vidare på. Att utvidga aktivitetsutbudet genom att närma sig Naturkraft är en möjlighet vi vill titta närmre på. Uppluckrade gränser mellan SAM och Naturkraft skulle innebära att en pre-rehabiliterande aktivitet skulle kunna erbjudas de unga vuxna som behöver i hög grad anpassade krav innan de kan närma sig studier eller arbete. I gengäld skulle den psykoterapeutiska kompetensen i SAM kunna stärka Naturkraftkonceptet till att alltmer likna Grön Rehab. Att stärka samverkan med skolvärlden är en annan vision för SAM. I linje med den tankegången är ett samarbete med socialtjänstens verksamhet Catch Up en möjlighet att utforska. Sannolikt skulle man även här kunna vinna ömsesidigt på ett samarbete. Efter 3 års erfarenhet av den organisation som SAM har haft finns nu kunskap som möjliggör en utvärdering och utveckling av formerna för samverkan med Försäkringskassan, Arbetsförmedlingen, Socialtjänsten och vården. Metodmässigt kan vi tryggt fortsätta med den kombination av psykoterapi och arbetslivsinriktade åtgärder som under hela projekttiden varit SAM:s signum. Kostnader för SAM 2010 totalt SEK. Utvärdering SEK. Implementering eller ej? Att ta tillvara på de erfarenheter som gjorts i uppdraget torde vara det viktiga och uppdraget är förlängt i tre månader 2011 för att utröna alla möjligheter till en implementering av samverkande myndigheter.

284 4 (17) Samordningsförbundet Skövde Tomas Rosenlundh Dnr Naturkraft Rehabilitering Följande årsrapport lämnas: Inledning Med hänvisning till den utvärdering som nyligen lades fram för styrelsen, redovisas inga resultat i denna årsberättelse. Istället fokuserar årsberättelsen på samverkan, information och planering inför framtiden. Kort om 2010 Rehabiliteringssamordnarna har under året varit på konferens/fortbildning i Alnarp. SLA hade under hösten ett stort reportage om Naturkraft. I slutet av 2010 träffade Naturkraft AF:s del av Handlingsplansamverkan för information. I december 2010 lades utvärderingen läggs fram och besked kom om förlängning till och med juni Vid samma tid gjordes en justering tillbaka till linjen i Naturkraft efter en glidning då deltagare tagits emot som vare sig haft förmåga att vistas i grupp eller vara utomhus. Deltagare i Naturkraft ska klara av att delta i utomhusaktiviteter. Den dag som ägnas åt inomhusaktiviteter blir den fjärde dagen då deltagaren ökar sin aktivitet från 9 till 12 timmars aktivitet/vecka. Samverkan Utan fungerande samverkan med andra verksamheter och myndigheter skulle inte konceptet Naturkraft fungera. Naturkraft har regelbundet möten med den handläggargrupp som är knuten till verksamheten. Vid dessa möten diskuteras bland annat förändringar i regelverk eller organisationer som kan påverka Naturkraft, Naturkrafts metodik med mera. Samverkan präglas av gemensam respekt för varandras uppdrag och engagemang för verksamhet och deltagare. Hela Handlingsplansamverkan samt Arbetslivsintroduktion bjuds i början av 2011 till Naturkrafts lokaler. Syftet är att diskutera hur vi kan hjälpas åt för att minska risken för glapp som kan uppkomma för deltagare som lämnar Naturkraft och ska gå vidare i aktivitet hos en annan aktör. Här kan nämnas att handläggargruppens representanter från de psykiatriska verksamheterna har uttalat att de finns tillgängliga för personer som hamnar i ett tidsglapp vid utskrivning från Naturkraft om det finns behov av stöd. Information Samordningsförbundens sammanslagning medför ett ökat behov av information till samverkansparter i Hjo, Tibro och Karlsborg. Informationsspridning får anpassas till uppdragets avgränsning i tid.

285 5 (17) Samordningsförbundet Skövde Tomas Rosenlundh Dnr Metodutveckling Utvärderingen pekade på ett behov av en kontakt med deltagarna en tid efter utskrivning från Naturkraft. Förändring är inte nödvändig eftersom Naturkraft redan sedan tidigare har en kontakt med varje deltagare en tid efter avslut för att fånga upp situationen för den enskilde. Rehabiliteringssamordnarna kommer att söka vägar att arbeta mer med avslappningsövningar, något som framkom som önskvärt i utvärderingen. Under våren 2011 bjuds åter hälsoplanerare och företrädare för olika myndigheter till informations- och föreläsningstillfällen. Ett liknande komplement till utevistelse genomfördes också våren En dialog med tjänstemannen planeras för att bedöma värdet av att fortsätta med och eventuellt komplettera de skattningsinstrument som används i Naturkraft då utvärderingen är avslutad och knappt sex månader återstår av projekttiden. Individuella inskrivningstider kommer att prövas i de fall en flexibilitet i avslutningsskedet är rimlig för att överbrygga ett kortare tidsglapp inför en övergång till en tidsbestämd aktivitet hos exempelvis AF eller för en deltagare som är ute i praktik/arbetsträning. Naturkrafts bedömning är att en alltför öppen tid för avslut kan minska fokuseringen hos deltagare, remitterande instans och mottagande verksamhet. Verksamheter som möter människor behöver ha en struktur som är tydlig, känd av alla och som deltagaren och samverkande parter kan förhålla sig till. En tydlig avgränsning bidrar till ett nyttjande av den tid som finns till förfogande. Framtid Naturkraft rehabilitering sammanställer i januari 2011 de erfarenheter och lärdomar som gjorts hittills under uppdragstiden. Resultatet blir en dokumentation som syftar till att kvalitetssäkra verksamheten. Information om det verksamma i konceptet tas fram, inskrivningskriterier tydliggörs och informationsmaterial tas fram. Syftet är att säkra den metodik som enligt utvärderingen är verksam och skapa tydlighet gentemot samverkansparters och deltagare. Ytterst handlar det om att rätt person, vid rätt tillfälle i sin rehabiliteringsprocess, ska få den insats berörda förväntar sig. En tydliggjord metodik utgör också en god utgångspunkt för Naturkrafts övertagande av annan huvudman. Naturkraft rehabilitering fyller en plats i rehabiliteringskedjan. I skrivande stund finns inga konkreta planer på en fortsättning efter 30 juni Vissheten om att metodikens verksamma effekter gör att verksamheten har

286 6 (17) Samordningsförbundet Skövde Tomas Rosenlundh Dnr fortsatt engagemang och framtidstro. Nya deltagare välkomnas så länge som remitterande instanser och enskilda personer ser nyttan av ett deltagande, även om det till slut bara blir för några veckor. Kostnader för uppdraget 2010 totalt SEK. Utvärdering SEK. Enligt den utvärdering som gjorts under året är konceptet unikt eftersom man till skillnad mot andra gröna projekt utgår från ett stort utbud av naturtillgångar dit man beger sig. Ingen dag är med andra ord den andra lik. Ett tydligt pre-rehabuppdrag för en målgrupp som behöver ta många steg innan de är redo för en återgång till en arbetsmarknad. Uppdraget är förlängt till den 30 juni 2011 och en uppgift för gruppen är att minimera glappet emellan utskrivning och annan aktivitet så att inte tempo och kraften går förlorad för den enskilde individen. Unga med aktitivetsersättning Syfte och mål för uppdraget är att Skapa en gemensam ingång för gruppen unga med aktivitetsersättning Ur en grupp på totalt 278 individer identifiera 50 med förmågan att gå ut i arbete alternativt utbildning efter någon form av arbetslivsinriktad åtgärd Av dessa 50 skall 30 individer gå ut i egen försörjning oaktat graden av egen försörjning, alternativt påbörja studier Per-Åke Olsson Försäkringskassan och Linnéa Hultmark Arbetsförmedlingen lämnar följande berättelse: Försäkringskassan ansvarar för att identifiera och kartlägga deltagare som är beviljade aktivitetsersättning och som genom någon form av arbetslivsinriktad rehabilitering bedöms kunna gå ut i ett arbete eller klara av att studera. Arbetsförmedlingen svarar för coachning och i första hand hitta lämpliga åtgärder för arbetsinriktad rehabilitering. Försäkringskassan och Arbetsförmedlingen arbetar tillsammans i ett team runt individen. I varje enskilt fall ska en individuell plan upprättas där individen står i centrum. Planen ska utgå utifrån en helhetssyn där individens behov och förutsättningar ska tas till vara. Projektet påbörjades i april 2008 och under år 2008 arbetade en person på Arbetsförmedlingen i projektet medan två personer på Försäkringskassan

287 7 (17) Samordningsförbundet Skövde Tomas Rosenlundh Dnr arbetade deltid i projektet. Under hela år 2009 var det stora brister då tjänsten på Arbetsförmedlingen ej var tillsatt. Sedan februari 2010 arbetar en person på Försäkringskassan heltid i projektet och en person på Arbetsförmedlingen arbetar ca 75 % i projektet. Projektet gjorde då en nystart och det är många personer som varit identifierade sedan lång tid som under år 2010 fått hjälp. Det finns också en grupp som vi ännu inte lyckats hjälpa eftersom stödbehovet är så stort. Att personen på Arbetsförmedlingen inte arbetar heltid är också en försvårande omständighet. Det har varit svårt att få till stånd det stöd och den hjälp som behövs till alla personer som identifieras. Den person som är anställd av Försäkringskassan jobbar delvis också aktivt med att finna lösningar med praktik och stöd i den situationen, men har framför allt ansvarat för de personer som studerar. I de siffror som är aktuell syns mycket tydligt att 2009 var ett mellanår. Effekterna av arbetet under 2008 visades sig dock i hög grad först 2009 (medel för lönebidrag saknades 2008). Effekterna av arbetat under år 2010 får framför allt effekter under andra halvåret 2010 men kanske (förhoppningsvis) ännu mer under första halvåret 2011 Under hösten 2010 har egentligen inga nya personer identifierats till detta projekt (registrerats) utan personer som är aktuella har istället skrivits in i ESF projektet Vägen till arbete/studier som påbörjas 1 januari Ca 200 ärenden har tills nuvarande datum identifierats och av dem har ca 90 personer bedömts vara aktuella i projektet. Under år 2010 har fler människor kommit i praktik än tidigare år. Några har haft kortare praktiker och ny planering pågår medan andra är ute i en långsiktig praktik som vi tror kan komma att leda till anställningar. Några personer har haft många samtal med Arbetsförmedlingen eller Försäkringskassan men ännu inte kommit ut i praktik. Vi har också i vissa ärenden misslyckats med att komma vidare till praktik och avslutat utan någon, i vårt tycke, tillräckligt bra planering efteråt. Vi vet dock att projektet för många unga människor skapat hopp om framtiden. Arbetat i detta projekt har kännetecknats av verklig samverkan mellan myndigheterna och en samsyn mellan oss som arbetat i projektet. Samverkan med vården har också stärkts genom detta projekt och är i de flesta fall en mycket viktig del för att nå resultat. Funderingar som vi haft är om det skulle vara en fördel om personen från Arbetsförmedlingen och personen från Försäkringskassan hade kunnat arbeta i samma lokal samt haft möjlighet att ta emot besök i den lokalen. Vi

288 8 (17) Samordningsförbundet Skövde Tomas Rosenlundh Dnr tror att detta skulle förenkla arbete med dem som står längst ifrån arbetsmarknaden. Under år 2010 har 58 personer inom projektet haft aktiviteter såsom studier eller praktik. När dessa anteckningar skrivs så är ca 30 personer i aktivitet och för flera andra sker just nu planering av aktiviteter. Under år 2010 har minst 8 personer fått en anställning varav 7 på heltid. Det finns 2-4 personer som står mycket nära en anställning, men när denna rapport skrivs är detta inte klart. Det är minst 3 personer som under året påbörjat studier med minskad aktivitetsersättning. Det finns också 3 personer där en tydlig plan lagts med mål om en färdig gymnasieexamen och där man behåller sin aktivitetsersättning under dessa studier (aktivitetsersättning på grund av förlängd skolgång). 2 personer har lämnats över till Arbetsförmedlingen för rehabilitering genom Handlingsplanssamverkan och 3 personer har överlämnats till Arbetsförmedlingens ordinarie arbete med funktionshindrade. Projektets målsättning om att 30 personer skulle nå egen försörjning till någon del har inte uppnåtts. Vi vet att minst 20 personer till någon del nått egen försörjning under projekttiden. Det finns 2-4 personer som står mycket nära en anställning men det blev inte klart med anställning innan årsskiftet. Anledningen till att målsättningen inte helt uppnåtts kan sannolikt förklaras med att år 2009 blev ett mellanår av orsak som angivits ovan. Uppdraget fortsätter 2011genom att det utvidgats till ett gemensamt ESFuppdrag i Östra Skaraborg. Fokus på ungdomarna ger resultat i form av återgång till en arbetsmarknad och därmed stora mänskliga vinster. I rapporten kan vi utläsa att samverkan ger resultat och ett förslag lämnas om gemensam lokalisering. Utvecklingsområde? Kostnader för uppdraget 2010 totalt SEK. Tillfällig sjukersättning Syfte och mål för uppdraget är: Ur en grupp på totalt c:a 500 individer, företrädesvis individer som saknar anställning, identifiera 100 med förmågan att kunna gå ut i arbete alternativt utbildning efter någon form av arbetslivsinriktad åtgärd Av dessa 100 skall 50 individer under projekttiden slussas vidare till handlingsplanssamverkan mellan Försäkringskassan och Arbetsförmedlingen

289 9 (17) Samordningsförbundet Skövde Tomas Rosenlundh Dnr Robert Idholt, Eva Hagman Försäkringskassan och Sofia Andersson Arbetsförmedlingen, lämnar följande berättelse för verksamhetsåret 2010: Målgrupp & metod Ålder mellan år Boende i Hjo, Tibro, Karlsborg och Skövde Fokus på de med hel tidsbegränsad sjukersättning för att kunna slussa dem vidare in i handlingsplanssamverkan via pre-rehab. För att nå resultat var det även oerhört viktigt att de hade lång tid kvar på sin sjukersättning samt att det fanns rehabiliteringspotential. Identifiera personer med partiell tidsbegränsad sjukersättning. Förbereda personer inför Arbetslivsintroduktionsprogrammet via pre-rehab. Anledningen till att målgruppen under året har utökats beror på att antalet personer med tidsbegränsad sjukersättning har minskat i omfattning p.g.a. förändringar i sjukförsäkringen. Till detta kommer att den med tidsbegränsad sjukersättning ska ha minst sex månader kvar av sin ersättning för att kunna ingå i handlingsplansamverkan. Personal Under andra halvåret 2010 har man från Försäkringskassans sida utökat till två heltidstjänster. Från Arbetsförmedlingen arbetar en handläggare heltid inom ramen för projektet. Målsättning Projektet strävar efter att ta in personer i handlingsplansamverkan och/eller förbereda för arbetslivsintroduktionsprogrammet. Den försäkrade lär tidigt känna även Arbetsförmedlingen vilket innebär att steget över inte är fullt så stort och hotande som det ibland kan upplevas. Att personen är trygg i en planering och att den befinner sig i en aktivitet vid övergången ser vi som en stor fördel. Vi ser klara tidsvinster och att risken minskar för att ärenden återvänder in i sjukförsäkringen. Resultat Under hösten 2010 har vi lyft in 28 personer och avslutat 12 ärenden. Dags dato har vi totalt 32 ärenden i uppdraget. Av de avslutade är 10 kvinnor och 2 män. Under våren 2011 kommer vi fortsätta att arbeta för att få ut personer i aktivitet men vi ser också att fler blir föremål för arbetslivsintroduktion. Den stora majoriteten som övergår i arbetslivsintroduktionen väljer att inte ansöka om stadigvarande sjukersättning. Detta för att de har fått klart för sig att deras rehabiliteringsmöjligheter inte är uttömda. Deras egen inställning är att på sikt återgå i arbete.

290 10 (17) Samordningsförbundet Skövde Tomas Rosenlundh Dnr Av de 12 avslutade ärendena har 1 gått till lönebidragsanställning, 3 har slussats vidare till handlingsplanssamverkan, 7 har lämnats över till arbetslivsintroduktion samt 1 har flyttat till annan ort. Erfarenheter och funderingar inför kommande halvår Det finns ett antal personer som har identifierats som potentiella deltagare för projektet men där Försäkringskassan har valt att lämna dessa direkt till handlingsplanssamverkan. Orsaken är att de har begränsad tid kvar av sin tidsbegränsade sjukersättning. Totalt rör det sig om 12 personer. I de ärenden som har partiell tidsbegränsad sjukersättning och är inskrivna i Jobb- och utvecklingsgarantin saknas bra rutiner för en gemensam handläggning. Ett motivationsarbete kan ta mycket lång tid innan en person är redo att ta första klivet. Tiden i sjukskrivning/utanförskap med deras olika typer av besvär har cementerat mängder med människor. Vi möter detta i vårt uppdrag och många har efter flera rehabiliteringsförsök och år tappat tron på att någonsin vara föremål för lönearbete igen. Det finns många människor som vill återvända till arbetslivet men känner inte att de har rätt stöd från vården. I dessa ärenden ser vi tydligt hur bristande resurser från vården skapar utanförskap och längre sjukfrånvaro. Mängder med människor med psykisk ohälsa far illa av att de befinner sig i en gråzon mellan psykiatri och primärvård. Det räcker inte med att säga att det saknas psykologer. Försäkringskassan & Arbetsförmedlingen har i detta ett svårt uppdrag att utföra. Samtidigt stärks vi när vi når resultat. Att arbeta nära individer med psykisk och fysisk ohälsa kräver mycket energi. Det är svårt att ibland veta hur man bör hantera en eller flera komplicerade psykiatriska diagnoser under en rehabiliteringsprocess. Utifrån dessa aspekter tar det också tid att hitta lämplig aktivitet för enskilda individer. För mer utförlig information så hänvisar vi till tidigare delrapporter. Uppdraget utvidgades 2010 för att även nå den målgrupp som hade kortare tid än 6 månader kvar av sin ersättning. Försök kommer göras under verksamhetsåret 2011 att för hela Östra Skaraborg lyfta in uppdraget i ett ESF uppdrag där pre- rehabilitering inom Grön Rehabilitering erbjuds. Denna pre-rehab är av stor vikt eftersom målgruppen behöver mycket stöttning för en återkomst till arbetsmarknaden och som kräver många små steg innan man når målet. Rapporten ovan visar med tydlighet det behovet. Kostnader för uppdraget 2010 totalt SEK.

291 11 (17) Samordningsförbundet Skövde Tomas Rosenlundh Dnr Långtidsarbetslösa SYRE Uppdragets syfte är att varje enskild individ skall komma fram till att fatta egna medvetna val inför arbete eller andra behov som behöver uppfyllas på väg mot arbetsmarknaden eller annan långsiktig lösning. Målgruppen var långtidsarbetslösa individer aktuella i samverkan mellan Arbetsförmedlingen och Socialförvaltningen. Som ett delmål skulle en metod utvecklas för handläggarna inom Arbetsförmedlingen och Socialförvaltningen som underlättar arbetet i samverkansärende. Under verksamhetsåret 2010 har 20 deltagare erhållit möjligheten att pröva insatsen. De synpunkter och slutsatser som dragits ifrån arbetet med gruppen ovan och beskrivits i delårsrapporten 2010 har beaktats och förändringarna genomförda i enlighet med rapporten. Samverkan mellan Arbetsförmedlingen och Socialtjänsten har genom metodutvecklingsinsatsen fördjupats. Kostnader för uppdraget 2010 totalt SEK. Catch Up Helena Stenermark lämnar följande berättelse: Samordningsförbundet har under 2010 valt att gå in och förstärka Skövde kommuns verksamhet Catch Up med en tjänst. Detta har man gjort eftersom man sett att Catch Up är en viktig insats för de unga vuxna som av olika skäl inte kan ingå i Arbetsförmedlingens insatser och riskerar att hamna i ett långt bidragsberoende. Till Catch Up kommer de unga vuxna, år, som är aktuella på försörjningsstödsenheten och som bedöms behöva extra stöd för att ta sig till egen försörjning. Deltagarna får i Catch Up en individuell planering som grundar sig i om personen i fråga är på väg mot studier, arbete eller rehabilitering/behandling. Resultaten nedan gäller för hela Catch Up s verksamhet eftersom det skulle vara missvisande att endast redogöra för de ärenden som projekttjänsten haft ansvar för. Catch Up har under året haft 45 aktiva deltagare varav 26 av dem kommit nya i år. 27 personer har avslutats under året varav 7 personer har fått jobb, 9 personer har börjat studera, 2 personer har gått vidare till Arbetsförmedlingens program, 3 personer har fortsatt ekonomiskt bistånd i Skövde kommun men med annan planering och 6 personer har avslutats av andra skäl, såsom föräldraledighet, flyttat till annan kommun, etc. Ytterligare 2 personer avslutas i januari till följd av studier.

292 12 (17) Samordningsförbundet Skövde Tomas Rosenlundh Dnr Den bristande psykiska hälsan hos Catch Up s deltagare är någonting som vi finner anmärkningsvärt och någonting som vi behövt lägga mycket resurser på. Av de 45 personer som varit inskrivna i Catch Up under året bedömer vi att 26 av dem lider av psykisk ohälsa. Bara 6 av dessa hade med sig en färdigställd diagnos innan de skrevs in i Catch Up. Resterande 20 har haft utredningar igång eller fått hjälp med kontakter med vården först efter att de skrivits in. Vi har under året samverkat med Arbetsförmedlingen i 12 ärenden för att få hjälp att utreda arbetsförmåga. I de fall då vi inte haft kontakt med Arbetsförmedlingen har vi samverkat med Vuxenpsykiatrin eller använt oss av egna resurser inom Socialförvaltningen. Ett mål som projektet hade var att minska köerna till Catch Up. Detta mål har under den senare delen av hösten uppnåtts och just nu är det ingen som behöver stå i kö till Catch Up. Detta skulle inte varit möjligt utan den extra tjänsten via Samordningsförbundet. En annan positiv effekt av tjänsten är att kön inte ökat under året, vilket annars skulle varit fallet, och att de personer som ingick i det tidigare projektet, Ungdomscenter, kunde tas in i Catch Up direkt utan uppehåll vilket i efterhand visat sig vara mycket betydelsefullt. Ett annat mål med projektet var att ge Catch Up utrymme att förbättra samarbetet med Arbetsförmedlingen och bedömningen är att Catch Up uppfyllt detta mål då vi under året fått ett närmare och mer kontinuerligt samarbete med Arbetsförmedlingen än tidigare, och då framför allt handläggare Angelica Eriksson. Detta samarbete har skett genom regelbundna möten men även ytterligare kontakt och möten vid behov. Angelica har även framfört våra frågor till andra handläggare på Arbetsförmedlingen och gett oss återkoppling på frågor som handledarna på Catch Up tidigare upplevt varit svåra att få svar på. Vi på Catch Up är mycket nöjda med denna kontakt vilken har underlättat samverkan med Arbetsförmedlingen mycket. Vidare har Catch Up under hösten även etablerat en kontakt med Af Rehab, vilket vi upplever som mycket positivt inför framtiden. En förstärkning av det samarbete som sker mellan socialtjänsten och Arbetsförmedlingen. Genom samorganisering har vi byggt bort köer och undvikit tidsförluster för intag till Catch Up. Kostnader för uppdraget 2010 totalt SEK.

Årsredovisning. Stiftelsen Sophiaskolan

Årsredovisning. Stiftelsen Sophiaskolan Årsredovisning för Stiftelsen Sophiaskolan 838800-5517 Räkenskapsåret 2009 07 01 2010 06 30 Org.nr 838800-5517 1 (9) Styrelsen för Stiftelsen Sophiaskolan får härmed avge årsredovisning för räkenskapsåret

Läs mer

Årsredovisning för Web 2.0 AB

Årsredovisning för Web 2.0 AB Årsredovisning för Web 2.0 AB Räkenskapsåret 2009-05-01-2010-04-30 Web 2.0 AB 1(8) Styrelsen och verkställande direktören för Web 2.0 AB får härmed avge årsredovisning för räkenskapsåret 2009-05-01-2010-04-30.

Läs mer

"4" - förvaltningsberättelse - koncernens resultaträkning. Drillcon Aktiebolag. Arsredovisning för räkenskapsåret 2004. Org nr 556356-3880

4 - förvaltningsberättelse - koncernens resultaträkning. Drillcon Aktiebolag. Arsredovisning för räkenskapsåret 2004. Org nr 556356-3880 Org nr 556356-3880 Arsredovisning för räkenskapsåret 2004 Styrelsen och verkställande direktören avger följande årsredovisning. Innehåll Sida - förvaltningsberättelse - koncernens resultaträkning - koncernens

Läs mer

ÅRSREDOVISNING. Styrelsen för ÖGC Golf och Maskin AB får härmed avge årsredovisning för räkenskapsåret 2014-01-01 2014-12-31.

ÅRSREDOVISNING. Styrelsen för ÖGC Golf och Maskin AB får härmed avge årsredovisning för räkenskapsåret 2014-01-01 2014-12-31. ÖGC GOLF OCH MASKIN AB Årsredovisning Sida 1 ÅRSREDOVISNING 2014 Styrelsen för ÖGC Golf och Maskin AB får härmed avge årsredovisning för räkenskapsåret 2014-01-01 2014-12-31. Årsredovisningen omfattar

Läs mer

Förvaltningsberättelse

Förvaltningsberättelse Årsredovisning 2010 Förvaltningsberättelse Amago Capital AB (publ), org nr 556476-0782, är ett publikt onoterat bolag med 16 417 959 utestående aktier. Per balansdagen var bolagets tre största aktieägare

Läs mer

Årsredovisning. Brf Källunden

Årsredovisning. Brf Källunden Årsredovisning för Brf Källunden 715600-0460 Räkenskapsåret 2012 1 (10) Styrelsen för Brf Källunden får härmed avge årsredovisning för räkenskapsåret 2012. Förvaltningsberättelse Detta är Brf Källunden

Läs mer

Årsredovisning för räkenskapsåret 2013

Årsredovisning för räkenskapsåret 2013 1(11) Skellefteå Golf AB Org nr Årsredovisning för räkenskapsåret 2013 Styrelsen avger följande årsredovisning. Innehåll Sida - förvaltningsberättelse 2 - resultaträkning 3 - balansräkning 4 - noter 6

Läs mer

Årsredovisning och koncernredovisning för räkenskapsåret 2012

Årsredovisning och koncernredovisning för räkenskapsåret 2012 1(12) Skellefteå Golfklubb Org nr 894700-4423 Årsredovisning och koncernredovisning för räkenskapsåret 2012 Styrelsen avger följande årsredovisning och koncernredovisning. Innehåll Sida - förvaltningsberättelse

Läs mer

Årsredovisning. Brf Fiskaren 32

Årsredovisning. Brf Fiskaren 32 Årsredovisning för Brf Fiskaren 32.1' Räkenskapsåret 2007 1(7) Styrelsen får BrfFiskaren 32 rar härmed avge årsredovisning får räkenskapsåret 2007. Förvaltningsberättelse Verksamhet Föreningen har till

Läs mer

Årsredovisning 2006. AB Stuvaren i Sundsvall. Org.nr. 556545-3254

Årsredovisning 2006. AB Stuvaren i Sundsvall. Org.nr. 556545-3254 Årsredovisning 2006 AB Stuvaren i Sundsvall Org.nr. 556545-3254 FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE AB STUVAREN I SUNDSVALL Org.nr. 556545-3254 INFORMATION OM VERKSAMHETEN Bolaget äger och förvaltar fastigheten Stuvaren

Läs mer

Årsredovisning och koncernredovisning för räkenskapsåret 2013

Årsredovisning och koncernredovisning för räkenskapsåret 2013 1(13) Skellefteå Golfklubb Org nr Årsredovisning och koncernredovisning för räkenskapsåret 2013 Styrelsen avger följande årsredovisning och koncernredovisning. Innehåll Sida - förvaltningsberättelse 2

Läs mer

Årsredovisning för räkenskapsåret 2000-05-01 2001-04-30

Årsredovisning för räkenskapsåret 2000-05-01 2001-04-30 UTKAST för räkenskapsåret 2000-05-01 2001-04-30 Styrelsen och verkställande direktören för Lyxklippare Aktiebolag avger härmed följande årsredovisning. Innehåll Sida Förvaltningsberättelse 2 Resultaträkning

Läs mer

Årsredovisning 2005. AB Stuvaren i Sundsvall Aktiebolag. Org.nr. 556545-3254

Årsredovisning 2005. AB Stuvaren i Sundsvall Aktiebolag. Org.nr. 556545-3254 Årsredovisning 2005 AB Stuvaren i Sundsvall Aktiebolag Org.nr. 556545-3254 FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE AB STUVAREN I SUNDSVALL AKTIEBOLAG Org.nr. 556545-3254 INFORMATION OM VERKSAMHETEN Bolaget äger och förvaltar

Läs mer

Årsredovisning. Brunnsvikens Kanotklubb BKK

Årsredovisning. Brunnsvikens Kanotklubb BKK Årsredovisning Styrelsen får härmed avge årsredovisning för avseende räkenskapsåret 2013 (Org nr 802004-7802) Resultaträkning, kr 2013 2012 Rörelsens intäkter Nettoomsättning 2 069 593 1 706 453 Summa

Läs mer

Årsredovisning 2002. Sundsvalls Företagslokaler AB. Org.nr. 556023-6621

Årsredovisning 2002. Sundsvalls Företagslokaler AB. Org.nr. 556023-6621 Årsredovisning 2002 Sundsvalls Företagslokaler AB Org.nr. 556023-6621 FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE SUNDSVALLS FÖRETAGSLOKALER AB Org.nr. 556023-6621 INFORMATION OM VERKSAMHETEN Bolagets uppgift är att iordningställa,

Läs mer

Årsredovisning. Romeleåsens Golfklubb IF

Årsredovisning. Romeleåsens Golfklubb IF Årsredovisning för Romeleåsens Golfklubb IF 845002-2218 Räkenskapsåret 2012 1 (7) Styrelsen för Romeleåsens Golfklubb IF får härmed avge årsredovisning för räkenskapsåret 2012. Förvaltningsberättelse Information

Läs mer

Till föreningsstämman i Bostadsrättsföreningen Kantarellen 11. Organisationsnummer 769607-5857.

Till föreningsstämman i Bostadsrättsföreningen Kantarellen 11. Organisationsnummer 769607-5857. REVISIONSBERÄTTELSE Till föreningsstämman i Bostadsrättsföreningen Kantarellen 11. Organisationsnummer 769607-5857. Vi har granskat årsredovisningen och räkenskaperna samt styrelsens förvaltning i Bostadsrättsföreningen

Läs mer

Årsredovisning och koncernredovisning för räkenskapsåret 2014

Årsredovisning och koncernredovisning för räkenskapsåret 2014 1(14) Sundsvalls Golfklubb Org nr 889200-5383 Årsredovisning och koncernredovisning för räkenskapsåret 2014 Styrelsen avger följande årsredovisning och koncernredovisning. Innehåll Sida - förvaltningsberättelse

Läs mer

Årsredovisning för räkenskapsåret 2011-01-01-2011-12-31

Årsredovisning för räkenskapsåret 2011-01-01-2011-12-31 1 (8) Årsredovisning för räkenskapsåret 2011-01-01-2011-12-31 Styrelsen för Borås Golf AB avger härmed följande årsredovisning. Innehåll Sida Förvaltningsberättelse 2 Resultaträkning 3 Balansräkning 4

Läs mer

Årsredovisning. Svensk Privatläkarservice AB

Årsredovisning. Svensk Privatläkarservice AB Årsredovisning för Svensk Privatläkarservice AB 556794-9408 Räkenskapsåret 2013 1 (7) Styrelsen för Svensk Privatläkarservice AB får härmed avge årsredovisning för räkenskapsåret 2013. Förvaltningsberättelse

Läs mer

REDOVISNING. för. Göteborg Beachvolley Club. Styrelsen får härmed avlämna årsredovisning för räkenskapsåret 2008-09-01--2009-08-31.

REDOVISNING. för. Göteborg Beachvolley Club. Styrelsen får härmed avlämna årsredovisning för räkenskapsåret 2008-09-01--2009-08-31. o ARS REDOVISNING för Göteborg Beachvolley Club Org.nr.857208-7271 Styrelsen får härmed avlämna årsredovisning för räkenskapsåret 2008-09-01--2009-08-31. Innehåll Sida - förvaltningsberättelse - resultaträking

Läs mer

Årsredovisning för räkenskapsåret 2011

Årsredovisning för räkenskapsåret 2011 1(11) Hedmans Fjällby Aktiebolag i likvidation Org nr Årsredovisning för räkenskapsåret 2011 Likvidatorn avger följande årsredovisning Innehåll Sida - förvaltningsberättelse 2 - resultaträkning 3 - balansräkning

Läs mer

Årsredovisning för räkenskapsåret 2013-01-01-2013-12-31

Årsredovisning för räkenskapsåret 2013-01-01-2013-12-31 Årsredovisning för räkenskapsåret 2013-01-01-2013-12-31 Styrelsen för Kävlinge Golfbana AB (publ) avger härmed följande årsredovisning. Innehåll Sida Förvaltningsberättelse 2 Resultaträkning 3 Balansräkning

Läs mer

GoBiGas AB ÅRSREDOVISNING 2010

GoBiGas AB ÅRSREDOVISNING 2010 GoBiGas AB ÅRSREDOVISNING 2010 GoBiGas AB bildades 2008 och skall utveckla och nyttja teknik för produktion av SNG (Substitute Natural Gas). G o B i G a s BILD INFOGAS HÄR SENARE INNEHÅLL INNEHÅLL Förvaltningsberättelse

Läs mer

Räkenskapsåret har främst kännetecknats av fortsatt renodling av verksamheten och fortsatt utveckling av organisationen.

Räkenskapsåret har främst kännetecknats av fortsatt renodling av verksamheten och fortsatt utveckling av organisationen. Årsredovisning 2008 556447-6140 Verksamhet Bolaget är helägt dotterbolag till Unikaboxen AB org nr 556320-8452 med säte i Stockholm, och utgör moderbolag i en koncern bestående av dotterbolagen Mark och

Läs mer

Årsredovisning 2003. Sundsvalls Företagslokaler AB. Org.nr. 556023-6621

Årsredovisning 2003. Sundsvalls Företagslokaler AB. Org.nr. 556023-6621 Årsredovisning 2003 Sundsvalls Företagslokaler AB Org.nr. 556023-6621 FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE SUNDSVALLS FÖRETAGSLOKALER AB Org.nr. 556023-6621 INFORMATION OM VERKSAMHETEN Bolagets uppgift har varit att

Läs mer

Årsredovisning. Koncernredovisning. Ideella föreningen Livsmedel i Väst

Årsredovisning. Koncernredovisning. Ideella föreningen Livsmedel i Väst Årsredovisning och Koncernredovisning för Ideella föreningen Livsmedel i Väst 868401-1649 Räkenskapsåret 2014 1 (14) Styrelsen för Ideella föreningen Livsmedel i Väst får härmed avge årsredovisning och

Läs mer

Årsredovisning för räkenskapsåret 2012-01-01-2012-12-31

Årsredovisning för räkenskapsåret 2012-01-01-2012-12-31 Årsredovisning för räkenskapsåret 2012-01-01-2012-12-31 Styrelsen och Verkställande direktören för Inev Studios AB avger härmed följande årsredovisning. Innehåll Sida Förvaltningsberättelse 2 Resultaträkning

Läs mer

FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE

FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE Sida 1 av 6 Styrelsen för Bostadsrättsföreningen Solbacken 14 lämnar följande årsredovisning för verksamheten under räkenskapsåret. FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE Verksamhet Föreningens verksamhet består av 9

Läs mer

Årsredovisning. Apollo nr 2, Bostadsrättsförening

Årsredovisning. Apollo nr 2, Bostadsrättsförening Årsredovisning för Apollo nr 2, Bostadsrättsförening 783800-0045 Räkenskapsåret 2010 07 01 2011 06 30 Org.nr 783800-0045 1 (9) Styrelsen för Apollo nr 2, Bostadsrättsförening får härmed avge årsredovisning

Läs mer

Förvaltningsberättelse

Förvaltningsberättelse Årsredovisning 2009 Årsredovisning för BTH Bygg AB 556447-6140 Styrelsen och verkställande direktören för BTH BYGG AB får härmed avge årsredovisning för räkenskapsåret 2009. Förvaltningsberättelse Verksamhet

Läs mer

FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE

FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE Årsredovisning 2013 FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE Styrelsen för Solrosen Fastighetsförvaltning HB avger härmed årsredovisning för 2013, bolagets tjugofemte verksamhetsår. Verksamhet Bolagets verksamhet består

Läs mer

GodEl Sverige AB Org nr 556672-9926 ÅRSREDOVISNING 2004 / 2005 GODEL SVERIGE AB

GodEl Sverige AB Org nr 556672-9926 ÅRSREDOVISNING 2004 / 2005 GODEL SVERIGE AB ÅRSREDOVISNING 2004 / 2005 GODEL SVERIGE AB Styrelsen och Verkställande Direktören för GodEl Sverige AB får härmed avge årsredovisning för sitt första räkenskapsår, 2004-11-12-2005-12-31 Innehåll Sida

Läs mer

Årsredovisning för Hyresfastighetsfonden Management Sweden AB (publ)

Årsredovisning för Hyresfastighetsfonden Management Sweden AB (publ) Årsredovisning för Hyresfastighetsfonden Management Sweden AB (publ) (556817-1812) Räkenskapsåret 100831-101231 Hyresfastighetsfonden Management Sweden AB Årsredovisning Sida 1 FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE Styrelsen

Läs mer

Årsredovisning. Stockholms funktionshindrades fiskeförening (SFFF)

Årsredovisning. Stockholms funktionshindrades fiskeförening (SFFF) Årsredovisning för Stockholms funktionshindrades fiskeförening (SFFF) 802417-2812 Räkenskapsåret 2009 11 11 2010 12 31 Org.nr 802417-2812 1 (8) Styrelsen för Stockholms funktionshindrades fiskeförening

Läs mer

Resultat och ställning, Koncernen 2005/06 2004/05 2003/04

Resultat och ställning, Koncernen 2005/06 2004/05 2003/04 FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE Verksamheten Bolaget skall bedriva resebyråverksamhet, anordna reserarrangemang och därmed förenlig verksamhet, liksom äga och förvalta fastigheter såväl i Sverige som utomlands.

Läs mer

Årsredovisning. Skottanet Ekonomisk Förening

Årsredovisning. Skottanet Ekonomisk Förening Årsredovisning för Skottanet Ekonomisk Förening Räkenskapsåret 2009 Skottanet Ekonomisk Förening 1(7) Styrelsen för Skottanet Ekonomisk Förening får härmed avge årsredovisning för räkenskapsåret 2009.

Läs mer

Årsredovisning. Båstadtennis Hotell AB. Årsredovisning 2013 Båstadtennis & Hotell AB

Årsredovisning. Båstadtennis Hotell AB. Årsredovisning 2013 Båstadtennis & Hotell AB Årsredovisning & Båstadtennis Hotell AB 2013 1 Årsredovisning för Båstadtennis & Hotell AB 556594-3288 Räkenskapsåret 2013 Innehållsförteckning Förvaltningsberättelse 3 Resultaträkning 5 Balansräkning

Läs mer

FRISKIS & SVETTIS IF SÖDERTÄLJE

FRISKIS & SVETTIS IF SÖDERTÄLJE 1(9) FRISKIS & SVETTIS IF SÖDERTÄLJE Org nr Årsredovisning för räkenskapsåret 2014 Styrelsen avger följande årsredovisning. Innehåll Sida - förvaltningsberättelse 2 - resultaträkning 3 - balansräkning

Läs mer

Å R S R E D O V I S N I N G

Å R S R E D O V I S N I N G Å R S R E D O V I S N I N G för AB Maleviks Villasamhälle Styrelsen och verkställande direktören får härmed avlämna årsredovisning för räkenskapsåret 2014-01-01-2014-12-31 Innehåll Sida - förvaltningsberättelse

Läs mer

Årsredovisning. Kinds Golfklubb

Årsredovisning. Kinds Golfklubb Årsredovisning för Kinds Golfklubb Räkenskapsåret 2009 Kinds Golfklubb 1(9) Styrelsen för Kinds Golfklubb får härmed avge årsredovisning för räkenskapsåret 2009. Förvaltningsberättelse Verksamhet Kinds

Läs mer

Årsredovisning för MYTCO AB 556736-5035. Räkenskapsåret 2010-05-01-2011-04-30. Innehållsförteckning:

Årsredovisning för MYTCO AB 556736-5035. Räkenskapsåret 2010-05-01-2011-04-30. Innehållsförteckning: Årsredovisning för MYTCO AB Räkenskapsåret 2010-05-01-2011-04-30 Innehållsförteckning: Sida Förvaltningsberättelse 1 Resultaträkning 2 Balansräkning 3 Ställda säkerheter och ansvarsförbindelser 4 Redovisningsprinciper

Läs mer

Årsredovisning för räkenskapsåret 2014

Årsredovisning för räkenskapsåret 2014 Svenska Tecknare Association of Swedish Illustrators and Graphic Designers Hornsgatan 103 SE-117 28 Stockholm, Sweden T: +46 8 556 029 10 info@svenskatecknare.se www.svenskatecknare.se Föreningen Svenska

Läs mer

Årsredovisning för räkenskapsåret 2011

Årsredovisning för räkenskapsåret 2011 1(11) Vita Huset i Nyköping AB Org nr Årsredovisning för räkenskapsåret 2011 Styrelsen och verkställande direktören avger följande årsredovisning. Innehåll Sida - förvaltningsberättelse 2 - resultaträkning

Läs mer

Årsredovisning. Kode Norra Bredband Ekonomisk förening

Årsredovisning. Kode Norra Bredband Ekonomisk förening Årsredovisning för Kode Norra Bredband Ekonomisk förening Räkenskapsåret 2006 Kode Norra Bredband Ekonomisk förening Styrelsen för Kode Norra Bredband Ekonomisk förening får härmed avge årsredovisning

Läs mer

Årsredovisning 2011. Ale El Elhandel AB

Årsredovisning 2011. Ale El Elhandel AB Årsredovisning 2011 Ale El Elhandel AB Innehåll VD kommentar 4 2011 i korthet 5 Förvaltningsberättelse 6 Resultaträkning 7 Balansräkning 8 Noter 10 Styrelse 11 Revisionsberättelse 12 Styrelse/revision

Läs mer

ÅRSREDOVISNING. Fridhems Folkhögskola. för 844000-2411. Räkenskapsåret

ÅRSREDOVISNING. Fridhems Folkhögskola. för 844000-2411. Räkenskapsåret ÅRSREDOVISNING för Fridhems Folkhögskola 844000-2411 Räkenskapsåret 2009 Fridhems Folkhögskola 844000-2411 Styrelsen för Fridhems Folkhögskola får härmed avge årsredovisning för räkenskapsåret 2009. FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE

Läs mer

Handelsbolagets sista ÅRSREDOVISNING 2014-01-01 2014-12-17

Handelsbolagets sista ÅRSREDOVISNING 2014-01-01 2014-12-17 Handelsbolagets sista ÅRSREDOVISNING 2014-01-01 2014-12-17 Solrosen Fastighetsförvaltning HB Org nr 916624-1837 SOLROSEN FASTIGHETSFÖRVALTNING HB Org.nr. 916624-1837 Förvaltningsberättelse Styrelsen för

Läs mer

Årsredovisning för BRF EGEN HÄRD 775000-0155. Räkenskapsåret 2009-01-01-2009-12-31

Årsredovisning för BRF EGEN HÄRD 775000-0155. Räkenskapsåret 2009-01-01-2009-12-31 Årsredovisning för BRF EGEN HÄRD Räkenskapsåret 2009-01-01-2009-12-31 BRF EGEN HÄRD 2(9) Resultaträkning Belopp i kr Not 2009-01-01-2008-01-01- Nettoomsättning 1 4 348 675 4 140 571 Övriga rörelseintäkter

Läs mer

ALFA VISION EKONOMISK FÖRENING

ALFA VISION EKONOMISK FÖRENING ALFA VISION EKONOMISK FÖRENING 1(7) ALFA VISION EKONOMISK FÖRENING Org. nr ÅRSREDOVISNING FÖR RÄKENSKAPSÅRET 2013 ALFA VISION EKONOMISK FÖRENING 2(7) Styrelsen för ALFA VISION EKONOMISK FÖRENING får härmed

Läs mer

Å R S R E D O V I S N I N G

Å R S R E D O V I S N I N G Å R S R E D O V I S N I N G för Hålabäcks Värmeförening ek för. Styrelsen får härmed avlämna årsredovisning för räkenskapsåret 2011-01-01--2011-12-31. Innehåll Sida - förvaltningsberättelse 2 - resultaträkning

Läs mer

FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE LANTEAM TYDLIGT BÄTTRE

FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE LANTEAM TYDLIGT BÄTTRE ÅRSREDOVISNING 2013/2014 FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE LANTEAM Styrelsen för LanTeam Consulting AB, 556582-7291 får härmed avge årsredovisning för 2013-05-01-2014-04-30. ALLMÄNT OM VERKSAMHETEN Bolaget bedriver

Läs mer

Årsredovisning. MX-ONE Usergroup

Årsredovisning. MX-ONE Usergroup Årsredovisning för MX-ONE Usergroup 802015-5373 Räkenskapsåret 2013 1 (7) Styrelsen för MX-ONE Usergroup får härmed avge årsredovisning för räkenskapsåret 2013. Förvaltningsberättelse Förslag till vinstdisposition

Läs mer

Härryda Energi Elhandel AB. Årsredovisning

Härryda Energi Elhandel AB. Årsredovisning 2014 Härryda Energi Elhandel AB Årsredovisning HÄRRYDA ENERGI ELHANDEL AB FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE Org nr 556799-5112 Härryda Energi Elhandel AB Styrelsen och verkställande direktören avger härmed årsredovisning

Läs mer

Årsredovisning. Stockholm Bostadsutveckling 1 AB (Pub!) 2012-07-01-2013-06-30. för 556867-7008. Räkenskapsåret

Årsredovisning. Stockholm Bostadsutveckling 1 AB (Pub!) 2012-07-01-2013-06-30. för 556867-7008. Räkenskapsåret Årsredovisning för Stockholm Bostadsutveckling 1 AB (Pub!) 556867-7008 Räkenskapsåret 2012-07-01-2013-06-30 Stockholm Bostadsutveckling 1 AB (Pubi) 1 (8) Styrelsen och verkställande direktören för Stockholm

Läs mer

LIDKÖPING BIOGAS AB ÅRSREDOVISNING 2010

LIDKÖPING BIOGAS AB ÅRSREDOVISNING 2010 Lidköping Biogas AB bildades 2010. Bolaget ägs till 95 procent av Göteborg Energi AB. Resterande 5 procent ägs av Lidköpings kommun. Företaget producerar och säljer biogas. LIDKÖPING BIOGAS AB ÅRSREDOVISNING

Läs mer

Förvaltningsberättelse. Dispositioner beträffande vinst

Förvaltningsberättelse. Dispositioner beträffande vinst Årsredovisning 2012 Förvaltningsberättelse Styrelsen och verkställande direktören för Byggillet i Stockholm AB, 556629-8450 får härmed avge årsredovisning för 2011-07-01-2012-12-31. Allmänt om verksamheten

Läs mer

Årsredovisning. Oberoende Elhandlare Service OES AB

Årsredovisning. Oberoende Elhandlare Service OES AB Årsredovisning för Oberoende Elhandlare Service OES AB 556616-7911 Räkenskapsåret 2013 Innehållsförteckning Förvaltningsberättelse 2 Resultaträkning 3 Balansräkning 4 Kassaflödesanalys 5 Tilläggsupplysningar

Läs mer

Gagnef Golf AB ÅRSREDOVISNING 1 (7) 2014-01-01 2014-12-31 556884-5449

Gagnef Golf AB ÅRSREDOVISNING 1 (7) 2014-01-01 2014-12-31 556884-5449 Gagnef Golf AB ÅRSREDOVISNING 1 (7) Styrelsen för Gagnefs Golf AB avger härmed årsredovisning för år 2014. FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE Verksamhet Bolaget har under året 2014 hyrt banan -18-hålsbanan, korthålsbanan

Läs mer

Årsredovisning. Oberoende Elhandlare Service OES AB

Årsredovisning. Oberoende Elhandlare Service OES AB Årsredovisning för Oberoende Elhandlare Service OES AB 556616-7911 Räkenskapsåret 2014 Innehållsförteckning Förvaltningsberättelse 2 Resultaträkning 3 Balansräkning 4 Kassaflödesanalys 5 Tilläggsupplysningar

Läs mer

RESULTATRÄKNING 2011-01-01 2010-01-01 Not 2011-12-31 2010-12-31

RESULTATRÄKNING 2011-01-01 2010-01-01 Not 2011-12-31 2010-12-31 RESULTATRÄKNING 2011-01-01 2010-01-01 Not 2011-12-31 2010-12-31 Rörelsens intäkter m.m. Nettoomsättning 10 006 434 11 812 227 Övriga rörelseintäkter 1 3 000 152 967 741 13 006 586 12 779 968 Rörelsens

Läs mer

GOODCAUSE HOLDING AB

GOODCAUSE HOLDING AB GoodCause Holding AB Org nr 556672-9769 ÅRSREDOVISNING 2006 GOODCAUSE HOLDING AB Styrelsen och Verkställande Direktören för GoodCause Holding AB får härmed avge årsredovisning för sitt andra räkenskapsår,

Läs mer

Årsredovisning. Norsk-Svenska Handelskammaren

Årsredovisning. Norsk-Svenska Handelskammaren Årsredovisning för Norsk-Svenska Handelskammaren 802401-3032 Räkenskapsåret 2014 01 01-2014 12 31 2 (7) Styrelsen och verkställande direktören för Norsk-Svenska Handelskammaren får härmed avge årsredovisning

Läs mer

Norrtelje Elektronik Aktiebolag

Norrtelje Elektronik Aktiebolag Styrelsen och verkställande direktören för Norrtelje Elektronik Aktiebolag får härmed avge Årsredovisning för räkenskapsåret 1 januari - 31 december 1999 Innehåll: sida Förvaltningsberättelse 2 Resultaträkning

Läs mer

BOSTADSRÄTTSFÖRENINGEN ROSLAGSBANAN 12 ÅRSREDOVISNING

BOSTADSRÄTTSFÖRENINGEN ROSLAGSBANAN 12 ÅRSREDOVISNING BOSTADSRÄTTSFÖRENINGEN ROSLAGSBANAN 12 Org nr ÅRSREDOVISNING för räkenskapsåret 2001 1(9) Styrelsen för Bostadsrättsföreningen Roslagsbanan 12 får härmed avge årsredovisning för räkenskapsåret 2001. FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE

Läs mer

Göteborg Energi Backa AB

Göteborg Energi Backa AB Göteborg Energi Backa AB Årsredovisning 2014 Innehåll Förvaltningsberättelse 3 Finansiella rapporter 4 Resultaträkningar 4 Balansräkningar 5 Rapport över förändring i eget kapital 6 Noter 7 Revisionsberättelse

Läs mer

Årsredovisning ONETOOFREE AB

Årsredovisning ONETOOFREE AB Årsredovisning för ONETOOFREE AB 556729-7758 Räkenskapsåret 2010 07 01 2011 06 30 Org.nr 556729-7758 1 (7) Förvaltningsberättelse Allmänt om verksamheten Bolaget utvecklar och tillhandahåller spel på internet

Läs mer

Årsredovisning för Svenska Islandshästförbundet 2012-01-01-2012-12-31

Årsredovisning för Svenska Islandshästförbundet 2012-01-01-2012-12-31 Sida 1 av 8 Årsredovisning för Svenska Islandshästförbundet för räkenskapsåret 2012-01-01-2012-12-31 Innehåll Sida - Förvaltningsberättelse - Resultaträkning - Balansräkning - Noter 2 3 4 5 Om inte annat

Läs mer

GOODCAUSE HOLDING AB

GOODCAUSE HOLDING AB ÅRSREDOVISNING 2004 / 2005 GOODCAUSE HOLDING AB Styrelsen och Verkställande Direktören för GoodCause Holding AB får härmed avge årsredovisning för sitt första räkenskapsår, 2004-11-12-2005-12-31 Innehåll

Läs mer

Årsredovisning. Brf Kvarngatan 9 Marstrand

Årsredovisning. Brf Kvarngatan 9 Marstrand Årsredovisning för Brf Kvarngatan 9 Marstrand 769611-5034 Räkenskapsåret 2013 1 (8) Styrelsen för Brf Kvarngatan 9 Marstrand får härmed avge årsredovisning för räkenskapsåret 2013. Förvaltningsberättelse

Läs mer

Fjällbete i Åredalen Ekonomisk förening

Fjällbete i Åredalen Ekonomisk förening Årsredovisning för Fjällbete i Åredalen Ekonomisk förening Räkenskapsåret 2014-01-01-2014-12-31 Fjällbete i Åredalen Ekonomisk förening 1(8) Förvaltningsberättelse Styrelsen för Fjällbete i Åredalen Ekonomisk

Läs mer

AKTIEBOLAGET IMPLEMENTA HEBE Org. nr. 556581-9272. Årsredovisning. för räkenskapsåret 2003 IMPLEMENTA HEBE

AKTIEBOLAGET IMPLEMENTA HEBE Org. nr. 556581-9272. Årsredovisning. för räkenskapsåret 2003 IMPLEMENTA HEBE AKTIEBOLAGET IMPLEMENTA HEBE Org. nr. 556581-9272 Årsredovisning för räkenskapsåret 2003 IMPLEMENTA HEBE Styrelsen och verkställande direktören för AB Implementa Hebe Org. Nr. 556581-9272 får härmed avge

Läs mer

Årsredovisning. för. Fjällbete i Åredalens ek förening 769608-9874

Årsredovisning. för. Fjällbete i Åredalens ek förening 769608-9874 1(7) Årsredovisning för Fjällbete i Åredalens ek förening 76968-9874 Styrelsen får härmed lämna sin redogörelse för föreningens utveckling under räkenskapsåret 212-1-1-212-12-31. Innehållsförteckning Sida

Läs mer

Årsredovisning BRF KUNGSLYCKAN

Årsredovisning BRF KUNGSLYCKAN Årsredovisning för BRF KUNGSLYCKAN Räkenskapsåret 2007 BRF KUNGSLYCKAN 1(7) Styrelsen för BRF KUNGSLYCKAN får härmed avge årsredovisning för räkenskapsåret 2007. Årsredovisningen är upprättad i svenska

Läs mer

ALFA VISION EKONOMISK FÖRENING

ALFA VISION EKONOMISK FÖRENING ALFA VISION EKONOMISK FÖRENING 1(7) ALFA VISION EKONOMISK FÖRENING Org. nr ÅRSREDOVISNING FÖR RÄKENSKAPSÅRET 2010 ALFA VISION EKONOMISK FÖRENING 2(7) Styrelsen för ALFA VISION EKONOMISK FÖRENING får härmed

Läs mer

Årsredovisning för. PRfekt Kontor AB 556735-8014. Räkenskapsåret 2010-09-01-2011-08-31

Årsredovisning för. PRfekt Kontor AB 556735-8014. Räkenskapsåret 2010-09-01-2011-08-31 Årsredovisning för PRfekt Kontor AB Räkenskapsåret 2010-09-01-2011-08-31 Innehållsförteckning: Sida Förvaltningsberättelse 1 Resultaträkning 2 Balansräkning 3-4 Ställda säkerheter och ansvarsförbindelser

Läs mer

Årsredovisning för räkenskapsåret 2011

Årsredovisning för räkenskapsåret 2011 1(12) Bostadsrättsföreningen Hedmans Fjällby i Åre Org nr Årsredovisning för räkenskapsåret 2011 Styrelsen avger följande årsredovisning. Innehåll Sida - förvaltningsberättelse 2 - resultaträkning 4 -

Läs mer

INNEHÅLLSFÖRTECKNING

INNEHÅLLSFÖRTECKNING ÅRSREDOVISNING 2014/2015 1 INNEHÅLLSFÖRTECKNING Förvaltningsberättelse Resultaträkning Balansräkning Ställda säkerheter & ansvarsförbindelser Tilläggsupplysningar Upplysningar resultaträkning Upplysningar

Läs mer

Hyresfastighetsfonden Management Sweden AB (publ) Organisationsnummer: 556817-1812. Kvartalsrapport 20110101-20110930

Hyresfastighetsfonden Management Sweden AB (publ) Organisationsnummer: 556817-1812. Kvartalsrapport 20110101-20110930 Hyresfastighetsfonden Management Sweden AB (publ) Organisationsnummer: 556817-1812 Kvartalsrapport 21111-21193 VD HAR ORDET HYRESFASTIGHETSFONDEN MANAGEMENT SWEDEN AB (publ) KONCERNEN KVARTALS- RAPPORT

Läs mer

Årsredovisning. Västra Kållandsö VA ekonomisk förening

Årsredovisning. Västra Kållandsö VA ekonomisk förening Årsredovisning för Västra Kållandsö VA ekonomisk förening 769622-6120 Räkenskapsåret 2013 1 (7) Styrelsen för Västra Kållandsö VA ekonomisk förening får härmed avge årsredovisning för räkenskapsåret 2013.

Läs mer

Årsredovisning för Hyresfastighetsfonden 2010 nr 2 AB (publ)

Årsredovisning för Hyresfastighetsfonden 2010 nr 2 AB (publ) Årsredovisning för Hyresfastighetsfonden 2010 nr 2 AB (publ) (556789-7177) Räkenskapsåret 100701 101231 Hyresfastighetsfonden 2010 nr 2 AB (publ) Årsredovisning Sida 1 FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE Styrelsen

Läs mer

Karlsborgs Energi Försäljning AB

Karlsborgs Energi Försäljning AB Arsredovisning för Karlsborgs Energi Försäljning AB Räkenskapsåret 2014-01-01 - Innehållsförteckning: Sida Förvaltningsberättelse Resultaträkning Balansräkning Ställda säkerheter och ansvarsförbindelser

Läs mer

ÅRSREDOVISNING. Fjällbete i Åredalen ek. för. Org.nr 769608-9874. för räkenskapsåret 2007-01-01-2007-12-31

ÅRSREDOVISNING. Fjällbete i Åredalen ek. för. Org.nr 769608-9874. för räkenskapsåret 2007-01-01-2007-12-31 ÅRSREDOVISNING Fjällbete i Åredalen ek. för. Org.nr för räkenskapsåret 2007-01-01-2007-12-31 2007-01-01 2006-01-01 RESULTATRÄKNING Not - 2007-12-31-2006-12-31 Styrelsen för Fjällbete i Åredalen ek. för.

Läs mer

Boo Allaktivitetshus AB

Boo Allaktivitetshus AB Årsredovisning för Boo Allaktivitetshus AB Räkenskapsåret 2007-01-01-2007-12-31 Innehållsförteckning: Sida Förvaltningsberättelse 1 Resultaträkning 2 Balansräkning 3 Ställda säkerheter och ansvarsförbindelser

Läs mer

Årsredovisning. Comfort Window System AB (publ) för. Org.nr. 556574-9826

Årsredovisning. Comfort Window System AB (publ) för. Org.nr. 556574-9826 Årsredovisning för Comfort Window System AB (publ) Org.nr. 556574-9826 Styrelsen och verkställande direktören får härmed lämna sin redogörelse för bolagets utveckling under räkenskapsåret 2006 09 01-2007

Läs mer

LIDKÖPING BIOGAS AB ÅRSREDOVISNING 2013

LIDKÖPING BIOGAS AB ÅRSREDOVISNING 2013 Lidköping Biogas AB är ett dotterföretag till Göteborg Energi AB. Företaget ägs till 95 procent av Göteborg Energi AB, resterande 5 procent ägs av Lidköpings kommun. Företagets verksamhet är att producera

Läs mer

ÅRSREDOVISNING FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE

ÅRSREDOVISNING FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE Årsredovisning 2004 ÅRSREDOVISNING Styrelsen och verkställande direktören för Alternativa aktiemarknaden i Sverige AB org. nr 556634-8222, avger härmed redovisning för verksamhetsåret 2004-01-01--2004-12-31

Läs mer

Å R S B O K S L U T. för Svensk Förening För Allmänmedicin. Org.nr. 802009-5397

Å R S B O K S L U T. för Svensk Förening För Allmänmedicin. Org.nr. 802009-5397 Å R S B O K S L U T för Svensk Förening För Allmänmedicin Styrelsen får härmed avlämna årsbokslut för verksamhetsåret 2009-07-01--2010-06-30. Innehåll Sida - resultaträkning 2 - balansräkning 3 - ställda

Läs mer

Årsredovisning. Häggådalens Fiber Ekonomisk Förening

Årsredovisning. Häggådalens Fiber Ekonomisk Förening Årsredovisning för Häggådalens Fiber Ekonomisk Förening 769626-4147 Räkenskapsåret 2014 1 (7) Styrelsen för Häggådalens Fiber Ekonomisk Förening får härmed avge årsredovisning för räkenskapsåret 2014.

Läs mer

Möjaskärgårdens Bredband ekonomisk förening

Möjaskärgårdens Bredband ekonomisk förening Årsredovisning för Möjaskärgårdens Bredband ekonomisk förening Räkenskapsåret 2014-01-01-2014-12-31 Innehållsförteckning: Sida Förvaltningsberättelse 1-2 Resultaträkning 3 Balansräkning 4 Redovisningsprinciper

Läs mer

Förvaltningsberättelse

Förvaltningsberättelse 1 (8) Styrelsen för Brf Stenslottet får härmed avge årsredovisning för räkenskapsåret 2013. Förvaltningsberättelse Verksamhet Föreningens ändamål är att främja medlemmarnas ekonomiska intresse genom att

Läs mer

Årsredovisning. Bostadsrättsföreningen Rökeriet

Årsredovisning. Bostadsrättsföreningen Rökeriet Årsredovisning för Bostadsrättsföreningen Rökeriet Räkenskapsåret 2010 Bostadsrättsföreningen Rökeriet 1(9) Styrelsen för Bostadsrättsföreningen Rökeriet får härmed avge årsredovisning för räkenskapsåret

Läs mer

Årsredovisning. Koncernredovisning. Vindico Security AB (publ)

Årsredovisning. Koncernredovisning. Vindico Security AB (publ) Årsredovisning och Koncernredovisning för Vindico Security AB (publ) 556405-9367 Räkenskapsåret 2008 Förvaltningsberättelse...2 s resultaträkning...4 s balansräkning...5 s kassaflödesanalys...7 s resultaträkning...8

Läs mer

Årsredovisning 2012 Ale El Elhandel AB

Årsredovisning 2012 Ale El Elhandel AB Årsredovisning 2012 Ale El Elhandel AB Innehåll 2012 i korthet 4 VD kommentar 4 Förvaltningsberättelse 6 Resultaträkning 7 Balansräkning 8 Noter 10 Styrelse 11 Revisionsberättelse 12 Styrelse/revision

Läs mer

Einar Mattsson Byggnads AB

Einar Mattsson Byggnads AB Einar Mattsson Byggnads AB i siffror 2011 innehåll 4 Förvaltningsberättelse 5 Resultaträkning 6 Balansräkning 8 Kassaflödesanalys 10 noter 15 Revisionsberättelse Projektledning: Björn Raunio Information

Läs mer

Årsredovisning för. PRfekt Kontor AB 556735-8014. Räkenskapsåret 2009-09-01-2010-08-31

Årsredovisning för. PRfekt Kontor AB 556735-8014. Räkenskapsåret 2009-09-01-2010-08-31 Årsredovisning för PRfekt Kontor AB Räkenskapsåret 2009-09-01-2010-08-31 Innehållsförteckning: Sida Förvaltningsberättelse 1 Resultaträkning 2 Balansräkning 3-4 Ställda säkerheter och ansvarsförbindelser

Läs mer

ÅRSREDOVISNING FÖrvaltnings berä ttelse Räkenskapsår: 2008-01-01-2008-12-31

ÅRSREDOVISNING FÖrvaltnings berä ttelse Räkenskapsår: 2008-01-01-2008-12-31 BRF Majtalaren 7 c/o Söderlund Bostadsförvaltning AB Box 27067 10251 Stockholm Org.nr. 716416-7541 ÅRSREDOVISNING FÖrvaltnings berä ttelse Räkenskapsår: 2008-01-01-2008-12-31 Styrelsen får härmed avge

Läs mer

Årsredovisning för räkenskapsåret 2011a01a01 a 2011a12a31

Årsredovisning för räkenskapsåret 2011a01a01 a 2011a12a31 1 (12) Årsredovisning för räkenskapsåret 2011a01a01 a 2011a12a31 Styrelsen för Borås Golfklubb avger härmed följande årsredovisning. Innehåll Sida Förvaltningsberättelse 2 Resultaträkning 3 Balansräkning

Läs mer

ÅRSREDOVISNING FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE

ÅRSREDOVISNING FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE Årsredovisning 2005 2 ÅRSREDOVISNING Styrelsen och verkställande direktören för Alternativa aktiemarknaden i Sverige AB (publ) org. nr 556634-8222, avger härmed redovisning för verksamhetsåret 2005-01-01--2005-12-31

Läs mer

BRF SOLREGNET. Org nr 716421-9631 ÅRSREDOVISNING

BRF SOLREGNET. Org nr 716421-9631 ÅRSREDOVISNING BRF SOLREGNET Org nr ÅRSREDOVISNING för räkenskapsåret 2001 Styrelsen för Brf Solregnet får härmed avge årsredovisning för räkenskapsåret 2001. FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE VERKSAMHET Föreningen har till ändamål

Läs mer