Antagen av Kommunfullmäktige Dnr 2009-KS0299 Antagen av Kommunfullmäktige Dnr 2009-KS

Transkript

1 Antagen av Kommunfullmäktige Dnr 2009-KS0299 Antagen av Kommunfullmäktige Dnr 2009-KS Handlingsplan Kvinnofrid och hedersvåld Åtvidabergs kommun Besöksadress: Adelswärdsgatan 7 Postadress: Box 206, Åtvidaberg Tel: Fax: E-post kommun@atvidaberg.se ÅTVIDABERGS KOMMUN

2 Innehållsförteckning 1. Inledning Kvinnofrid i Åtvidabergs kommun Åtvidabergs kommuns ansvar Kvinnofridsplanens syfte och mål Faktabakgrund: Våld och hot om våld Våldsspiralen vid våld i nära relation Hedersrelaterat våld och förtryck Ett gemensamt bemötande av våldsutsatta Faktabakgrund: Särskilt sårbara grupper Våld i samkönade relationer Våld mot missbrukande kvinnor Våld mot funktionsnedsatta Våld mot äldre Barn i våldsmiljö Kvinnor med utländsk bakgrund Översikt verksamheter via samverkansavtal: Kvinnofrid Centrala Brottsofferjouren (BOJ) Kvinnojouren Ellinor inklusive Tjejjouren Beata Linköpings stadsmission verksamheten Greta Råd och stöd kvinnofrid och mansmottagningen Eleonoragruppen Kriminalvården/Frivården Polismyndigheten i Linköping Aktörer i Åtvidaberg ansvar och verksamhetsområde Socialtjänsten Flykting- och integrationsarbetet Hälso- och sjukvården/privata vårdgivare Barn- och familjepsykologiskt centrum/barn- och ungdomspsykiatriska mottagningen Öppen psykiatrisk mottagning för vuxna Anhörigstöd Polisen Skola och utbildning Övriga verksamheters roll Referenslista Bilaga 1: Verksamhetsplan Bilaga 2: Översikt Kvinnofrid Åtvidaberg Bilaga 3: Kontaktlista

3 1. Inledning Antalet anmälningar om våld mot kvinnor fortsätter att öka, Brottsförebyggande rådet menar att det skett en faktisk ökning och att fler nu anmäler. Mörkertalet tros dock fortfarande vara stort, ungefär procent av alla faktiska våldshändelser mot kvinnor uppskattar BRÅ anmäls. Våld mot kvinnor är ett allvarligt brott och ett allvarligt samhällsproblem, och också ett uttryck för bristande jämställdhet i samhället och kränkning av medborgerliga demokratiska rättigheter. Den senaste tiden har även våld mot män i nära relation kommit att uppmärksammas, även om detta fortfarande är ett tämligen outforskat område och inte anses vara lika vanligt är det av vikt att även män som utsätts för våld i nära relation får stöd och hjälp kom Regeringen med en handlingsplan för att bekämpa mäns våld mot kvinnor, hedersrelaterat våld och förtryck samt våld i samkönade relationer. I denna sägs att: Sverige är på många sätt ett föregångsland när det gäller utvecklingen på jämställdhetsområdet, inte minst när det gäller synen på mäns våld mot kvinnor. Situationen är trots detta alltjämt allvarlig. Det råder bred politisk enighet om att mäns våld mot kvinnor är ett högt prioriterat område, men det har länge saknats en sammanhållen strategi för att ta itu med problemen. Mäns våld mot kvinnor är ett omfattande problem som berör hela samhället, såväl kvinnor som män. Ytterst är det en fråga om jämställdhet och kvinnors fulla åtnjutande av mänskliga rättigheter som gäller för alla. Mäns våld mot kvinnor är oacceptabelt. Motsvarande gäller hedersrelaterat våld och förtryck samt våld i samkönade relationer. Regeringens strävan är att detta våld ska upphöra. Kvinnor och män, flickor och pojkar ska ha samma rätt och möjlighet till kroppslig integritet. Alla människor ska kunna leva i frihet från rädsla att utsättas för våld och övergrepp. För att nå det målet måste förebyggande och andra åtgärder som riktar sig mot både potentiella och konstaterade förövare stärkas och utvecklas. Hedersrelaterat våld och förtryck omfattas av handlingsplanen. Regeringen lyfter i huvudsak fram sex punkter i handlingsplanen för att motverka våldet, dessa är ökat skydd och stöd till våldsutsatta, stärkt förebyggande arbete, stärkt kvalitet och effektivitet i rättsväsendet, ökade kunskaper, ökad samverkan och utveckling av insatser riktade till våldsutövare (2007: 08/39). För att beröra det lokala perspektivet, så märktes även här en ökning av antalet kvinnofridsärenden i Åtvidaberg I en enkätundersökning genomförd i Åtvidaberg uppger flera också att de utsatts för våld i nära relation. 1 Stöd och hjälp skall ges till alla oavsett kön. Denna handlingsplan finansieras dock med riktade projektmedel ämnade för kvinnofridsfrågor och hedersfrågor. Detta gör att handlingsplanen heter just detta och att det emellanåt bara återkommer ett kön i de olika exemplen. Vad gäller bemötande och stöd, osv, gäller detta även män i dessa fall. 3

4 1.2 Kvinnofrid i Åtvidabergs kommun Åtvidabergs kommun ingår i ett samverkansavtal med Kvinnofrid centrala där flera verksamheter ingår såsom Polis, Åklagare, Brottsofferjour, Kvinnojour, Frivård, Linköpings stadsmission samt Råd & stöd. Det övergripande syftet med Kvinnofrid centrala är att minska antalet fall av våld mot kvinnor, samt erbjuda stöd till våldsutsatta kvinnor, barn och män som nyttjat våld. Åtvidaberg saknar flera av dessa verksamheter. Samverkansavtalet är därför en viktig grund för att tillgodose våldsutsattas behov av stöd. Information om avtalet bör spridas. Kommunens handlingsplan för kvinnofridsfrågor har reviderats för att även gälla fler verksamheter än socialtjänsten. Den inkluderar även frågor om hedersrelaterat våld och förtryck. Syftet med handlingsplanen är att synliggöra vilken roll olika verksamheter i Åtvidaberg har utifrån verksamhetsansvar och lagstiftning. När någon utsätts för ett våldsbrott blir olika verksamheter ofta involverade. Att veta vem som gör vad och att samverka är ytterst viktigt. Det gör det angeläget att synliggöra ansvarsområdena liksom att kvalitetssäkra arbetet med våldsutsatta genom att utveckla en god samverkan som bidrar till att gemensamt förebygga och erbjuda en god insats. Samverkan och kunskap en förutsättning Samverkan kan ge positiva effekter i stöd- och hjälparbetet och för de förebyggande insatserna 2. Åtvidabergs kommuns ansvar Med kommun avses hela Åtvidabergs kommun och alla tänkbara verksamheter som skulle kunna komma i kontakt med våldsutsatta kvinnor, barn och män som nyttjat våld. Kommunens ansvar regleras av Socialtjänstlagen: Kommunen har det yttersta ansvaret för att de som vistas i kommunen får det stöd och den hjälp de behöver. Detta ansvar innebär ingen inskränkning i det ansvar som vilar på andra huvudmän (SoL, 2 kap). Till socialnämndens uppgifter hör att verka för att den som utsatts för brott och dennes närstående får stöd och hjälp. Socialnämnden skall särskilt beakta att kvinnor som är eller har varit utsatta för våld eller andra övergrepp av närstående kan vara i behov av stöd och hjälp för att förändra sin situation. Nämnden skall också beakta att barn som bevittnat våld eller andra övergrepp av eller mot närstående vuxen är offer för brott och kan vara i behov av hjälp och stöd (5 kapitlet paragraf 11). Även regeringen betonar i handlingsplanen från 2007 kommunernas ansvar på följande sätt: Det är statens och kommunernas ansvar att tillgodose de våldsutsattas behov av stöd och skydd För andra aktörer regleras kvinnofridsfrågan också av lagstiftning. För Landstinget gäller Hälsooch sjukvårdslagen, för skolan Skollagen och socialtjänstlagen, och andra. För att nämna några. 4

5 2.1 Kvinnofridsplanens syfte och mål Syftet med handlingsplanen gällande kvinnofridfrågor/hedersfrågor är att: Ingen ska behöva utsättas för våld eller hot om våld Genom att: Minska antalet fall av våld mot kvinnor och barn genom förebyggande arbete Tillgodose våldsutsattas stödbehov, tydliggöra olika myndigheter/verksamheters ansvar och roll. Sprida information om detta. För att uppnå detta krävs: En god samverkan för att ur ett helhetsperspektiv kunna ge det stöd och den hjälp som en våldsutsatt kan tänkas behöva Kunskap om den egna verksamhetens ansvar samt vilket stöd andra verksamheter kan erbjuda En medvetenhet om våld för att kunna fråga och stödja våldsutsatta Handlingsplanen syftar inte till att skapa nya arbetsuppgifter utan vill kvalitetssäkra den verksamhet som normalt bedrivs! Handlingsplanen tydliggör ansvarsområdena! Den här handlingsplanen berör både förebyggande och akuta insatser. Handlingsplanen syftar till att synliggöra vad olika myndigheter/verksamheter har för ansvar och vilket stöd som finns att få i och genom Åtvidabergs kommun. Handlingsplanen kan också tänkas fungera som ett incitament för att varje tänkbar myndighet/verksamhet själva tar fram riktlinjer vid behov. Målen med kommunens kvinnofridsarbete bör alltså vara att tillgodose de våldsutsattas behov av stöd och hjälp genom att: Öka kunskapen om kvinnofridfrågor/hedersfrågor och samverkansavtalet med Kvinnofrid Centrala Att aktivt erbjuda kvinnor, barn och män stöd och hjälp, och att vid behov ta fram riktlinjer för den egna verksamheten Satsa på förebyggande arbete för att öka medvetenheten hos kommuninvånarna Samverkan mellan olika aktörer och kunskap om varandras verksamheter Likartad kunskap i våldsfrågor och ett gemensamt förhållningssätt/bemötande gentemot våldsutsatta 5

6 3. Faktabakgrund: Våld och hot om våld Det kan vara svårt att upptäcka att någon utsatts för våld. Våld har många olika former och uttryck, vanligast är dock att det äger rum i en nära relation i hemmiljö, där en man utsätter en kvinna för våld. Det finns även våld i samkönade relationer, och hedersrelaterat våld som delvis tar sig andra uttryck. Det förekommer också våld i tonårsrelationer, och i enstaka fall utsätts män av våld från kvinnor. Våld kan vara: Psykiska kränkningar, olika nedvärderande tilltalsnamn Sexuellt våld/tvång Social isolering, kontroll, begränsning av livsutrymmet Fysiskt våld Materiellt eller ekonomiskt Att tänka på: Våld och kvinnofridskränkningar förekommer inom alla samhällsklasser och inkomstgrupper anmäldes fall av våld i nära relation mot kvinnor. I samhället finns ibland föreställningar om vem som är ett brottsoffer/förövare- våga se bredare! (Eliasson i Heimer: 2008; Grände: 2003: Wennstam: 2003, 2004). Mörkertalet när det gäller kvinnofridskränkningar och hedersrelaterat våld är väldigt stort enligt BRÅ procent anmäls enligt BRÅ. Detta kan ha många olika anledningar: skuld och skam, rädsla, attityder i samhället, okunskap om vart stöd och hjälp finns, misstro mot myndigheter, förminskning av våldet, bilder av vem som är tänkbar förövare och tänkbart brottsoffer (Heimer: 2008; Wennstam 2003, 2004; Grände: 2003). Våga fråga, se och agera! Har Du tillräckliga kunskaper om mekanismerna bakom våld? Har Ni utarbetade rutiner? Vilket ansvar har Din verksamhet vad gäller stöd & förebyggande arbete? 6

7 3.1 Våldsspiralen vid våld i nära relation Våld förekommer vanligen i en nära relation. Våldet börjar vanligen inte från första dagen, tvärtom kan det istället beskrivas som en process där olika kränkningar kommer gradvis. När en relation kommer att innehålla våld är det inte heller så att våldsutövaren kränker hela tiden, tvärtom växlar våldsutövaren mellan ömhet och våld. Våldsutövaren skuldbelägger ofta brottsoffret och menar att brottsoffret bär skulden. Gränserna för vad som är okej och inte kan suddas ut (Lundgren: 2001). När det i samhället finns starka föreställningar kring vem som är våldsutövare och brottsoffer, bidrar också detta till att gränserna suddas ut och att brottsoffret kan förminska våldet. Ofta hittar brottsoffret olika strategier för att förhindra våldet eller överleva i relationen. Detta sker exempelvis genom: Förtränger orsakerna till våldet förklarar bort det genom olyckshändelser Tappar referensramarna genom utsuddade gränser vad är normalt i en relation? Genom isolering Växlingen mellan våld och värme ursäktar våldet genom den värme och närhet man också får Av rädsla för mer våld, hot om att skada barnen stannar kvar i relationen (Lundgren: 2001) 3.2 Hedersrelaterat våld och förtryck (HRV) När det gäller hedersrelaterat våld ser det bitvis annorlunda ut än våld i nära relation. Det är ofta liknande mekanismer, såsom social isolering, hot och våld. Dock kan det vid hedersrelaterat våld finnas en kollektiv förövare där en individ underordnas gruppen och får ansvaret att värna gruppens heder genom sitt beteende. Förövaren kan vara både man och kvinna, liksom brottsoffret. Vanligast är dock att flickor drabbas. Familjens/gruppens heder kopplas samman med flickans sexualitet och en rad begränsningar/kontroll införs i syfte att bevara hedern. Såhär kan HRV ta sig uttryck: Barnet får inte umgås med dem det vill, inte umgås med någon av motsatt kön Får inte ha pojk/flickvän, ej välja livspartner själv Får ej delta i all undervisning i skolan, får inte följa med på vardagliga aktiviteter såsom fika, gå på stan, disco eller bio, får inte gå ut, får ta ett stort ansvar för hemmet (Länsstyrelsen Östergötland: 2008, Polisen: 2009). Har även förekommit hedersmord som ett sätt att återupprätta hedern. Statistik visar att många drabbas av hedersrelaterat våld, men mörkertalet tros vara stort (Schlytter: 2009). Kan vara svårt att söka hjälp pga: många förövare, oförståelse i samhället, språkliga hinder, familjen i centrum inte barnet vilket försvårar för flickor och pojkar med hedersrelaterade problem där förövarna är flera, ofta ens familj (Nordborg i Heimer(red.) 2008; Eldén 2003) 7

8 3.3 Ett gemensamt bemötande av våldsutsatta Kunskap övergripande kunskap om frågor som rör våld och stödinsatser, kunskap om den egna verksamhetens ansvar och roll Förberedelse- att vara beredd på att man i sin yrkesutövning kan komma att möta våldsutsatta och att då veta vad man ska göra. Våga se! Våga fråga - om hon inte berättar om våld men du misstänker utsatthet är det viktigt att fråga. Gå varligt fram, skapa förtroende, avsätt tid, lyssna och ifrågasätt inte. Detta kan var första gången hon berättar om våldet. Våga fråga! Vinn förtroende - gör klart att det som berättas stannar hos dig, om du behöver berätta för någon fråga först. Se till att inte förövaren får reda på vad som berättats. Ta reda på om det finns barn/syskon och vilket stöd de kan vara i behov av. Tolk- använd inte anhöriga eller vänner som tolk. Tillkalla professionell tolk, visa gärna den våldsutsatte namnet på tolken och fråga om det är ok. Viktigt vid hedersrelaterat! Observera den våldsutsatta befinner sig ofta i kris. Om hon ger ett förvirrat intryck kan det bero på att våldet kan ge långtgående psykiska konsekvenser. Kritisera inte partnern/familjen då kan hon också känna sig kritiserad eftersom hon inte lämnat relationen. Tala om att det är inte hennes fel. Ingen har rätt att misshandla/använda våld. Tala INTE om hur hon ska göra, alla beslut ska om möjligt personen själv ta. Information om att hon inte är ensam om att vara utsatt för våld, samt om hur våldsspiralen ofta ser ut kan dock fungera som stärkande information. Skuldbelägg INTE för att hon stannar kvar/går tillbaka. Acceptera valet oavsett. Många går tillbaka. Är personen under 18 år kan socialtjänsten omhänderta. Vägledande frågor vid hedersrelaterat våld: vad vill du göra som du inte får? Vad måste du göra som du inte vill? 3.4 Faktabakgrund: Särskilt sårbara grupper Gruppen våldsutsatta kan se olika ut, en del av de grupper kan vara särskilt sårbara. Den ökade sårbarheten kan bero på svårigheter att söka stöd/få stöd och på ett osynliggörande. Regeringen ser allvarligt på detta och vill klargöra att varje våldsutsatt måste bemötas utifrån sitt behov av stöd och skydd oavsett vem hon är/vilken bakgrund hon har (Regeringens handlingsplan: 2007) Våld i samkönade relationer I en omfångsundersökning framgick att många har varit våldsutsatta. Bisexuella kvinnor hade ofta utsatts för våld i en tidigare heterosexuell relation. Kan vara svårare att få stöd: fördomar om homosexuella i samhället, de måste avslöja sin relation när de berättar om våldet. Kan uppleva hot av att berätta om sin sexuella läggning vilket gör att de inte vågar anmäla. Länk till HRV, då homosexuella relationer ofta inte är tolererade i hederskulturer, hot om att avslöja relationen kan användas mot den våldsutsatta (Holmberg: 2005). 8

9 3.4.1 Våld mot missbrukande kvinnor I undersökning framkom att nästan alla hade varit våldsutsatta någon gång. Våldet förekommer både i det offentliga av tjänstemän och i nära relation. Har svårt att söka hjälp och stöd då de upplever stor rädsla, skuld och skam förknippad med missbruket. Även rädsla för att missbruket ska synliggöras och hamna i fokus istället för våldet, vilket också ofta inträffar. Svårare att få skyddat boende då de ej får komma till kvinnojourer (Holmberg: 2005) Våld mot funktionsnedsatta I undersökning framkom att funktionsnedsatta kvinnor har i lika hög grad, eller något högre än kvinnor totalt, utsatts för våld. 1/3 har utsatts för hot/våld, sexuella trakasserier. Har svårare att anmäla av olika anledningar, våldsutövaren kan vara stödperson. Få ur denna grupp har sökt hjälp eller stöd. Våldet har ofta en relation till funktionsnedsättningen; flyttar möbler för synskadad så att hon inte kan orientera sig i lägenheten, gömmer mediciner, flyttar rullstolen så långt bort att man inte når den (HANDU: rapport 2007) Våld mot äldre 16 procent av kvinnor, 13 procent av män utsatts för någon typ av våld efter 65 Tre gånger så många kvinnor som män har utsatts för våld före 65. Förövaren kan vara en partner, barn/styvbarn samt personal inom vården (Eriksson: 2001; Brottofferjourens riksförbund: 2006) Barn i våldsmiljö Många barn har både sett och hört våld i hemmet, och konsekvenserna av våldet. De kan själva bli indragna då de försöker skydda mamma, och bli föremål för fortsatt våld, det vill säga, hot om att ta barnen ifrån mamman om hon lämnar/anmäler. Barn tiger ofta om våldet som pågår i hemmet (Eriksson 2007; Eriksson i Heimer 2008) Kvinnor med utländsk bakgrund Språkliga hinder, avsaknad av sociala nätverk, avsaknad av information om vart det går att söka stöd. Avsaknad av svenskt medborgarskap som oftast utdelas efter två år, och därmed försvårar för kvinnan att lämna relationen (Nordborg i Heimer: 2008). Hur synliggör din verksamhet dessa grupper? Kan det förbättras på något sätt? 9

10 4. Översikt verksamheter via samverkansavtal: Kvinnofrid Centrala 4.1. Brottsofferjouren (BOJ) Ideell organisation som ger stöd till brottsoffer och vittnen. Våldsutsatta kan vända sig hit för stöd och hjälp. Finns någon som lyssnar och som är på den utsattas sida, samt har erfarenhet. Erbjuder hjälp med polisanmälan, information om rättegång, stöd vid rättegång samt information om brottsofferersättning. Alla stödpersoner är utbildade och har avgett tystnadslöfte. 4.2 Kvinnojouren Ellinor inklusive Tjejjouren Beata Kvinnojouren Ellinor finns i Linköping, så även Tjejjouren Beata. Erbjuder råd, stöd och skyddat boende för kvinnor och barn. Har telefon och mail-jour. Kan bistå med stöd vid besök hos läkare, polis eller advokat. Alla jourkvinnor har tystnadsplikt och ingen anmälningsskyldighet till andra myndigheter. 4.3 Linköpings stadsmission verksamheten Greta Greta ger stöd och hjälp till våldsutsatta kvinnor som har problem med alkohol/droger. Erbjuder skyddat boende för denna målgrupp. 4.4 Råd och stöd kvinnofrid och mansmottagningen Råd och stöd erbjuder stödsamtal för kvinnor, barn och män som levt i relation där våld förekommit. Stödsamtalen kan ske i grupp och enskilt. För kvinnor och barn är stödsamtalen kostnadsfria, medan männens stödsamtal innefattar en viss kostnad som efter prövning bekostas av kommunens socialtjänst. 4.5 Eleonoragruppen Erbjuder råd och behandling när våld, dryck eller drog hotar familj eller arbete. Har både individuell behandling och gruppbehandling, grupper för barn, ungdomar och vuxna. 4.6 Kriminalvården/Frivården Tillhandahåller behandlingsprogram för män som dömts för kvinnofridsbrott, till kontraktsvård eller fängelse. 4.7 Polismyndigheten i Linköping Polismyndigheten ansvarar för att utse en kontaktperson som kan samverka med övriga deltagare i anmälningar om kvinnofridsbrott. Dessutom ingår att bedriva förundersökningar, samverka med andra verksamheter i syfte att förebygga fortsatt brottslighet, ge brottsofferstöd och bistå andra myndigheter med nödvändig information. 10

11 5. Aktörer i Åtvidaberg ansvar och verksamhetsområde De som ingått i samverkansgruppen för kvinnofridsprojektet och hedersprojektet omfattas i första hand av handlingsplanen. Men, dessa frågor berör långt fler verksamheter som kan tänkas komma i kontakt med dessa frågor och möta brottsoffer. De samverkansgrupper som finns i Åtvidaberg idag är också en viktig resurs i detta arbete. 5.1 Socialtjänsten Socialtjänstens ansvar i kvinnofridsfrågor/hedersfrågor styrs av socialtjänstlagen Har en viktig uppgift i att identifiera våldsutsatta för att kunna erbjuda stöd Kan omgående ge praktiskt och ekonomiskt stöd Ska beakta att kvinnor, och barn som bevittnat våld, som är eller har varit utsatta för våld eller övergrepp kan vara i behov av stöd och hjälp Inom socialtjänsten i Åtvidaberg kan en våldsutsatt få olika former av stöd, samtalsstöd, information om vart det går att vända sig och hjälp att komma till ett skyddat boende. Socialtjänsten kan vid behov förmedla kontakt mellan kvinnan eller barnet och: Speciellt avsedd verksamhet inom socialtjänsten, Barn- och ungdomsstödsgrupp, EDIT Kvinnojouren Ellinor, Kvinnofrid centrala Brottsofferjouren Efter remiss och bedömning kan barn erbjudas samtalsbehandling hos BUP-BFC, vuxna hos öppenpsykiatriska mottagningen Socialtjänsten kan också ge stöd till kvinnan/mannen om denne vill göra en anmälan till: Polismyndigheten Samt stödja om hon/han behöver uppsöka hälso- och sjukvården för sina skador och/eller genomgå grundlig läkarundersökning hos: Rättsläkare Närsjukvården/primärvården Lättare dokumentation av skador kan utföras hos Närsjukvården/Primärvården. För att genomföra läkarundersökning hos rättsläkare krävs att Polisen beställer detta. Om det finns barn i familjen där våld förekommit har socialtjänsten en skyldighet att upprätta en anmälan om att det finns risk för att barn far illa, och utreda vilket stöd barnet kan behöva. Socialtjänsten gör först en förhandsbedömning och det beslutas sedan om en utredning ska upprättas. Denna kan göras utan att föräldrarna kontaktas direkt, vilket kan vara av stor vikt vid hedersrelaterade brott. Kommer socialtjänsten i kontakt med en våldsutövande man i det akuta skedet kan de informera om: Mansmottagningen inom kvinnofrid centrala, Mansjourer 11

12 5.2 Flykting- och integrationsarbetet Flykting- och integrationsarbetet verkar för ett mångkulturellt samhälle och att erbjuda en utvecklad och snabb introduktion. Sysselsättning i form av egenförsörjning och att den enskilde blir en del av samhället är huvudmålen Inom ramen för detta ingår att uppmärksamma frågor som motiverar de nyanlända att se sig själv i en yrkesverksam roll, liksom att erbjuda kunskap om hur det svenska samhället fungerar via lagstiftning och vilket stöd som finns i samhället, exempelvis via Kvinnojour Samverkar med olika verksamheter Kan förmedla kontakt med andra verksamheter. Om man träffar våldsutsatta bör dessa uppmanas att söka hjälp och stöd och få information om vart detta kan sökas Har anmälningsskyldighet till socialtjänsten vid risk för att barn far illa Kan hjälpa till att finna annat boende (för personer under introduktionen) Ger introduktionsersättning för personer i skyddat boende (under introduktionen) Har en viktig uppgift i att identifiera våldsutsatta kvinnor eller barn, män 5.3 Hälso- och sjukvården/privata vårdgivare Hälso- och sjukvårdens ansvar regleras främst i hälso- och sjukvårdslagen (HSL). Målet är en god hälsa och vård på lika villkor för hela befolkningen. Vidare betonas helhetssynen på patienten där psykosociala faktorer är viktiga att beakta. Det finns även bestämmelser om att förebygga ohälsa och om skyldighet att verka för att förebygga sjukdom eller skada Våldsutsatta som uppsöker vård söker ofta för somatiska och psykiska symptom, primärvården, akutmottagningen, MVC, BVC, företagshälsovården m.fl., har därför en viktig uppgift i att identifiera och stötta kvinnor och barn som varit utsatta för våld Dokumenterar skador Har anmälningsskyldighet till socialtjänsten vid risk för att barn far illa Personal har en möjlighet att polisanmäla vid brott där minimistraffet är ett år I Åtvidaberg finns möjlighet till stöd från kurator eller psykolog Kan förmedla kontakt mellan den utsatte och andra berörda verksamheter såsom socialtjänst, Kvinnojour/Kvinnofrid centrala och Brottsofferjouren. Ska också stödja om den våldsutsatte vill göra en polisanmälan 5.4 Barn- och familjepsykologiskt centrum/barn- och ungdomspsykiatriska mottagningen Barn som bevittnat våld i sin familj kan få allvarliga symptom. Efter remiss och bedömning kan barn därför erbjudas samtalsbehandling och eller/krisbearbetning. Familjer, ungdomar och barn kan också själva kontakta mottagningen för samtalsbehandling utan att först ha erhållit remiss. För barn upp till 18. Mottagningen kan också vid behov förmedla kontakt mellan barnets vårdnadshavare eller den unga kvinnan och andra verksamheter/stödinsatser. Bör uppmana till polisanmälan av brott. 12

13 5.5 Öppen psykiatrisk mottagning för vuxna Många våldsutsatta kan få allvarliga symptom av det våld de utsatts för, t ex posttraumatiskt stressyndrom. Efter remiss och bedömning kan kvinnan erbjudas samtalsbehandling vid den öppen psykiatriska mottagningen i Åtvidaberg (del av Landstinget). För vuxna över 18 år. Om kvinnan har barn i närheten av våldet, har även vuxenpsykiatriska mottagningen en skyldighet att anmäla till socialtjänsten om det finns risk för att barn far illa. Vid behov kan kontakt förmedlas mellan mottagningen och andra verksamheter/stödinsatser. Bör uppmana till polisanmälan. 5.6 Anhörigstöd I Åtvidaberg finns möjlighet för anhöriga till funktionsnedsatt, sjuk, eller äldre, att få frivillig hjälp i sin omvårdnad till den anhöriga. Inom ramen för anhörigstöd ges möjlighet att träffa andra i liknande situation. Forskning har visat att funktionsnedsatta, äldre, m.fl. som varit våldsutsatta, ofta varit det av sina anhöriga. Anhörigstöd kan därför utgöra en viktig länk i det förebyggande arbetet genom sina kontakter med anhöriga och det stöd de erbjuder. De är även en länk mot de vårdalternativ som finns, för att diskutera vad anhöriga lyfter för frågor och funderingar. 5.7 Polisen Våldsutsatta kan söka hjälp hos polisen genom anmälan direkt på brottsplatsen eller genom att kontakta polisen vid ett annat tillfälle. Även andra kan anmäla, såsom grannar, anhöriga, vänner, osv. Polisen följer sina egna riktlinjer på brottsplatsen. Polisen har en skyldighet att ta emot alla anmälningar Utreder brott Lämnar råd och stöd, exempelvis information om brottofferstöd Informerar om rättssystemet Utför hot och riskbedömningar och kan besluta om ett brottsoffer ska tilldelas trygghetspaket. Trygghetspaketet innehåller överfallsalarm, mobiltelefon och telefonsvarare. Finns även andra brottsofferinsatser såsom döljande av folkbokföringsadress Har anmälningsskyldighet till socialtjänsten vid risk för att barn far illa Beställer rättsintyg Arbetar förebyggande ute på skolor i Åtvidaberg Polisen kan förmedla kontakt mellan kvinnan och: Socialtjänsten Kvinnojouren Ellinor, Kvinnofrid Centrala, Brottsofferjouren Den misstänkte kan polisen hjälpa att få kontakt med: Mansmottagningen inom Kvinnofrid Centrala, Mansjourer Socialtjänsten 13

14 Polisen kontaktar också: Åklagarmyndigheten där de begär direktiv och beslut om förundersökning ska inledas. Under 2009 var brott i nära relation och hedersrelaterat våld prioriterade områden för Polismyndigheten. Polisiära handlingsplaner har utarbetats och många poliser har genomgått utbildningar. Detta innebär bland annat att när polisen kallas till adresser där våld förekommit skall bättre förstahandsåtgärder göras initialt. Gärningsmannen skall om förutsättningar föreligger gripas. Förhör skall hållas på platsen med vitten och de som utsatts för våld, och detta skall dokumenteras genom videoupptagning. Allt i syfte att kunna lagföra flera gärningsmän som gör sig skyldiga till våld i nära relationer. 5.8 Skola och utbildning Har en viktig uppgift i att uppmärksamma, identifiera och agera om ett barn far illa, och har en skyldighet att anmäla till socialtjänsten om det finns risk för detta. Viktigt att ha rutiner för hur anmälan till socialtjänsten ska gå till Ska alltid ha en årlig plan för arbetet mot kränkningar och likabehandling som visar hur skolan ska jobba med frågor som rör diskriminering, kränkningar och jämställdhet. Detta arbete kan anses förebygga våld- och hedersvåld Erbjuder samtal och stöd via skolsköterska och kurator, kan slussa barn vidare till BUS Kan erbjuda information om, och förmedla kontakt med Tjejjour, Killjour, socialtjänst, hälso- och sjukvård m.fl. 14

15 5.9 Övriga verksamheters roll Det finns flera olika verksamheter som inte omnämns direkt i handlingsplanen, dessa omfattas dock av kvinnofrid- och hedersfrågor. Alla som i sitt arbete kommer i kontakt med barn- och ungdomar har anmälningsskyldighet till socialtjänsten vid risk för att barn far illa (kyrka, tandläkare, fritidsverksamheter m.fl.) Dessa verksamheter bör känna till vilka stödinsatser som finns i kommunen och ha viss kunskap i frågor som rör våld Äldreomsorg, handikappomsorg och hemtjänst omfattas på det sättet att våldsutsatta kan finnas bland brukarna. Ansvaret i dessa verksamheter regleras av de lagar som gäller för verksamheterna, såsom socialtjänstlagen och hälso- och sjukvårdslagen. Tillgång till information om vilka stödinsatser som finns, samt en förståelse och kunskap i frågor som rör våld bör därför finnas, för att kunna se, våga fråga och våga agera. Det kan också vara viktigt att stödja den våldsutsatta att kontakta socialtjänsten eller andra stödinsatser Våldsutsatta kan dyka upp precis vart som helst därför är det bra om det finns en beredskap för detta. Det kan exempelvis vara en kollega på jobbet. På det sättet berörs alla arbetsplatser. Det har visat sig att många som utsätts för våld ofta söker stöd hos någon på sin arbetsplats. Bemötandet kan därför vara avgörande för om kvinnan/mannen vågar polisanmäla eller söker vidare stöd. En viss kunskap i frågor som rör våld och vilka stödinsatser som finns bör därför finnas på alla arbetsplatser och gärna även en beredskap för att initialt stödja en våldsutsatt kollega. Allmänheten har även en viktig uppgift att vid misstanke om våld i nära relation hos exempelvis en granne, våga tillkalla polis. Det finns även en möjlighet för allmänheten att anmäla till socialtjänsten om denne får kännedom om att barn riskerar att fara illa 15

16 6. Referenslista Bergstrand, Bengt, Den nya socialtjänstlagen, 2008 Brottsofferjourernas Riksförbund m.fl., Trygghet som saknas: om våld och övergrepp mot äldre, 2006 Eliasson, Mona, Att förstå mäns våld mot kvinnor, i Heimer, Gun (red.), Våldsutsatta kvinnor: samhällets ansvar, 2008 Eriksson, Hjelde, Ofrid?: Våld mot äldre kvinnor och män - en omfångsundersökning i Umeå kommun, 2001 Eriksson, Maria, Barn som upplever våld män som utövar våld, i Heimer, Gun (red.), Våldsutsatta kvinnor: samhällets ansvar, 2008 Eldén, Åsa, Heder på liv och död: våldsamma berättelser om rykten, oskuld och heder, 2003 Grände, Josefine, Jag kallade det aldrig för våldtäkt; att möta unga kvinnor som utsatts för sexuella övergrepp, 2003 Handu-rapport, Mäns våld mot kvinnor med funktionsnedsättning, 2007 Holmberg, Carin, Varför går hon? Om misshandlade kvinnors uppbrottsberättelser, 2005; Våldsamt lika och olika: Om våld i samkönade parrelationer, 2005 Länsstyrelsen, Om våld i hederns namn och om skyldigheten att se och hjälpa utsatta, 2007 Lundgren, Eva m.fl., Slagen Dam: Mäns våld mot kvinnor i jämställda Sverige- en omfångsundersökning, 2001 Livholts, Mona, Vanlig som vatten: Manlighet och normalitet i mediernas berättelser om våldtäkt, 2007 Nordborg, Gudrun, Våld i vardagen, i Heimer, Gun (red.), Våldsutsatta kvinnor: samhällets ansvar, 2008 Nationellt råd för kvinnofrid, Världens sämsta brottsoffer: Om mäns våld mot missbrukande kvinnor och psykiskt funktionshindrade kvinnor, 2003 Regeringen, Handlingsplan för att bekämpa mäns våld mot kvinnor, hedersrelaterat våld och förtryck samt våld i samkönade relationer, 2007: 08/39 Wennstam, Katarina, Flickan och skulden: en bok om samhällets syn på våldtäkt, 2004; En riktig våldtäktsman, 2005 Artikel Dagens nyheter, Ökat antal samtal till Kvinnofridslinjen,

17 Bilaga 1: Verksamhetsplan Övergripande strategier kvinnofrid Åtvidaberg Strategi Aktivitet Ansvarig Utveckla samverkan mellan olika Kommunövergripande Samordnaren i samråd med aktörer i Åtvidaberg. kvinnofrid- hedersplan. andra aktörer. Nyttja befintliga grupperingar Kontaktvägar till verksamhet GIRAFF samt bedömarteam. Varje enskild verksamhet. Utöka samarbetet med andra aktörer i kommunen genom att informera om kvinnofridsarbetet. Utveckla och kvalitetssäkra arbetet med att förebygga och lindra konsekvenserna av våld mot kvinnor. Uppföljning Gemensamma utbildningsdagar Alla har tillgång till samma information, handlingsplaner, foldrar, osv.. 2 Bjuda in till utbildningar, sprida information om handlingsplan, sprida informationsmaterial. Verksamhetsrutiner eller handlingsplaner Följa upp handlingsplanen, omarbeta var tredje år, eller vid behov. Följa upp att verksamheterna utför sin del. Kvinnofrid centrala, kommunens samordnare Kommunens samordnare Alla ansvariga aktörer, samt kommunens samordnare. Respektive verksamhet ansvarar själva för om detta sker utifrån nya direktiv. Med stöd av samverkansgrupper och kommunens samordnare. Kommunens samordnare och varje enskild verksamhet. Utbildningar via exempelvis Kvinnofrid Centrala eller Länsstyrelsen. Kommunens representant i styrgruppen samt kommunens samordnare via Centralas arbetsgrupp. 2 Oroad- broschyren från Socialtjänsten, foldern från Kvinnofrid centrala, visitkort, Liten guide till kvinnofridsfrågor, handlingsplanen med översikt på insatser Kvinnofrid centrala samt Åtvidaberg avses här. 17

18 Långsiktigt förebyggande arbete Syftet med det förebyggande arbetet är att bidra till attitydförändringar och att minska antalet fall av våld. Samt att öka kunskapen om kvinnofridsfrågor för att öka identifieringen av våldsutsatta. Strategi Målgrupp Aktivitet Ansvarig Tidigt förebyggande av kränkande beteende och främjande av jämställdhet. Allmänhet Information och andra aktiviteter såsom teater, utställningar Kommunens samordnare, därefter verksamheter i Åtvidaberg samt Kvinnofrid centrala. Barn- och ungdom Undervisning om samlevnad, attityder och beteende. Ledning för förskola och skolor. Polisen. Män och kvinnor med invandrarbakgrund. Information om mänskliga rättigheter, jämställdhet, föräldrastöd AME, flykting- och integration, kommunens samordnare. Kvinnofrid centrala, Rådgivning och stöd oavsett språk Ökad kunskap/utbildning för tidig upptäckt av våld i familjen Anhöriga Kvinnor och män Personal som arbetar med barn och ungdom Stöd via anhörigstöd Samtalsstöd och rådgivning Utbildning om signaler hos barn som lever med våld. Anhörigstöd. Tolkningstjänst kan nyttjas. Kvinnofrid centrala har information på olika språk. Kommunens samordnare och BUS. Kvinnofrid centrala. Personal som möter kvinnor/familjer Utbildning om signaler och behov hos kvinnor som är utsatta för våld Kvinnofrid centrala och kommunens samordnare. 18

19 Insatser i akut skede Strategi Målgrupp Aktivitet Ansvarig Kunskap om vart man kan vända sig för stöd och hjälp Kvinnor och män, barn Sprida informationsbroschyr, Foldrar. 3 Kvinnofrid centrala, kommunens samordnare. De verksamheter som har verksamhet, såsom BUS, EDIT. Stöd till våldsutsatta Våldsutsatta kvinnor och barn, uppmärksamma de särskilt sårbara grupperna Översättning av foldrar till olika språk Verksamhetsrutiner, handlingsplaner inom respektive verksamhet. Information om stöd. Skyddat boende vid behov Kvinnofrid centrala. Samtliga aktörer utifrån verksamhetsansvar. Socialtjänsten Ekonomiskt och praktiskt stöd Socialtjänsten Samtalsstöd/råd Socialtjänsten, Öppen psykiatriska mottagningen, Kvinnofrid centrala. Stöd till barn som lever i familjer där våld förekommer I grupp eller enskilt Kvinnofrid centrala, Stadsmissionen Barn Samtalsstöd/krissamtal BUP-BFC, skolan, socialtjänsten (BUS). Stöd till förövare Förövare Behandlingsprogram för dömda Kriminalvården inom Kvinnofrid centrala Behandling utan dom Stödsamtal, råd Hög rättssäkerhet Våldsutsatta, förövare Snabb och korrekt utredning vid brott Mansmottagningen inom Råd & Stöd, öppenpsykiatriska mottagningen. Mansjourer, killjourer, Socialtjänsten Polisen Hälso- och sjukvården 3 Samordnaren har tagit fram foldern Liten guide till kvinnofridsfrågor, som kan användas för detta syfte. Dessutom kan inslagen i handlingsplanen som berör våldsspiralen, särskilt sårbara grupper och ett gott bemötande användas för detta syfte. Annat material för detta syfte är Kvinnofrid centralas folder och kontaktkortet. Dessutom informationen på hemsidan, 19

20 Bilaga 2: Rutinschema Flera av de verksamheter som berörs av handlingsplanen har sina egna rutinscheman för hur de ska agera akut och långsiktigt när det gäller våld i nära relation och hedersrelaterat våld. Gemensamma dokument för verksamheterna när det gäller hedersrelaterat våld och förtryck är Länsstyrelsens Om våld i hederns namn samt risk- och hotbedömningsinstrumentet PATRIARK. De olika verksamheternas ansvarsområden skiljer sig dessutom så pass mycket åt att det ej är möjligt att göra ett gemensamt rutinschema för alla verksamheter. Nedanstående exempel är därför en grov förenkling. När det är uppenbart att kvinnan/mannen varit utsatt: Ta hand om kvinnan/mannen så fort som möjligt Tala alltid i enrum Vid behov av tolk, använd auktoriserad Om vård eller behandling är aktuell sker denna vid den vårdinrättning som är aktuell För socialtjänsten vid hedersrelaterat: kontakta inte föräldrarna direkt, genomför en riskoch hotbedömning först För vården: ta utförlig anamnes, noggrann kroppsundersökning Bekräfta den utsatte. Lyssna och stötta Informera om olika stödalternativ och dela ut kontaktkort (socialtjänsten kan erbjuda en samtalstid, polisen delar ut information om brottsofferstöd) När det inte är uppenbart, men misstanke om våld kvarstår: Gäller det ett barn under 18 år räcker misstanken/risken om att barnet far illa. Anmäl till socialtjänsten så att de kan inleda utredning. Upplys om att våld inte tolereras, att mottagningen/myndigheten finns här för henne/honom Informera om olika stöd- och hjälp alternativ och att det finns hjälp att få Dela ut kontaktkort 20

21 Bilaga 3: Översikt Kvinnofrid Åtvidaberg Övergripande resurs Samordnar, uppdaterar handlingsplaner, information, utbildningar. Ansvariga verksamheter via verksamhetsansvar (och kringresurser) Stöd & hjälp, förebygger Kvinnofrid Centrala tillhandahåller stöd & hjälp för våldsutsatta, info & utbildningar 21

22 Bilaga 4: Kontaktlista Kontaktperson (om sådan finns). Mikael Nilsson Ulla Salmela Trosell Stadsmissionen Linköping Kvinnojour Verksamhet Samordnare Kvinnofrid Centrala inkl. mansmottagning Råd & Stöd, Linköping Åtvidabergs representant i Kvinnofrid Centrala Linköpings stadsmission Greta Kvinnojouren Ellinor, Linköping Telefon och mail ; mikael.nilsson@linkoping.se ulla.s.trosell@atvidaberg.se / kvinnojouren.linkoping@roks.se Daniella Lindh Brottsofferjouren, Linköping boj-linkoping@telia.com Sofia Lennartsson Eleonora gruppen AB, Linköping eleonora-gruppen@eleonoragruppen.se Helena Håkansson Polisen i Linköping Helena.hakansson@polisen.se Mats Westerin Kriminalvården/frivården Mats.westerin@kvv.se Socialtjänsten i Åtivdaberg Dagtid, via växeln: Socialjour, efter kontorstid Kan även nås via polisen, Polisen Polisen i Åtvidaberg napo.atvidaberg@polisen.se Akut: 112 Marie-Louise Karlsson Anhörigstöd, Åtvidaberg Vårdcentral Vårdcentralen Åtvidaberg Skolsköterska Elevhälsorådet, Åtvidaberg Öppen psykiatrin Öppenpsykiatrisk mottagning vuxna Åtvidaberg Telefontid mån, tis, tor, fre: Ons: BUP-BFC Barn- och familjepsykologiskt Centrum, Åtvidaberg info@bup-bfc.nu Tjejjouren Tjejjouren Beata, Linköping Jour tisdagar Telefon: Msn: kontakt@tjejjourenbeata.nu Mail: kontakt@tjejjourenbeata.nu 22