Hedersförtryck- och våld

Transkript

1 Handbok om Hedersförtryck- och våld ett vägledande dokument för Borlänge kommun

2 Handbok om Hedersförtryck och våld ett vägledande dokument för Borlänge kommun antogs av finansutskottet 28/ som ett kommungemensamt dokument. I Borlänge finns många olika nationaliteter, en del från samhällen där hederstänkande förekommer. Det är troligt att oavsett vilken verksamhet personalen jobbar i så kommer man någon gång att möta ungdomar som riskerar att utsättas för hedersförtryck och våld. Denna handbok kan ge kommunens personal kunskap om hedersproblematiken och vara ett viktigt stöd hur man ska agera när man ställs inför dessa situationer. Nils Persson Kommunstyrelsens ordförande I den arbetsgrupp som sammanställt handboken har ingått: Ann Ryde, socialsekreterare Soc. FöRe, tel Anita Hellsten, socialsekreterare integrationsenheten tel Gunilla Afram, kurator gymnasiet/iv e-post gunilla.afram@edu.borlange.se Inger Källander, utredningssekreterare beställarkansli, tel Marie Friberg, polisen e-post marie.friberg@polisen.se

3 INNEHÅLL Sid. 1. INLEDNING BAKGRUND SPETSKOMPETENSGRUPP HANDBOKENS UTFORMNING HANDBOKENS SYFTE OCH MÅL MÄNSKLIGA RÄTTIGHETER VÄRDEGRUND HEDERSRELATERAD PROBLEMATIK OM HEDER HEDERSTÄNKANDE OCH HEDERSVÅLD TOLKNING OCH DEFINITION AV BEGREPPET HEDERSRELATERAT VÅLD MIGRATIONSPROCESSEN INITIAL BEDÖMNING ATT TÄNKA PÅ VID TOLKNING KARTLÄGGNING; HEDERSFÖRTRYCK ELLER TONÅRSPROBLEM? GRUNDINFORMATION; RISKBEDÖMNING / VARNINGSSIGNALER NÄTVERKET SOCIALTJÄNSTENS ARBETE MED HEDERSPROBLEMATIK MÖTE / PROBLEMINVENTERING ANMÄLAN ATT UNDERRÄTTA VÅRDNADSHAVARE? ATT UNDERRÄTTA ANDRA MYNDIGHETER / VERKSAMHETER BEHOV AV ÅTGÄRD BEHOV AV OMEDELBART SKYDD FLYTT TILL ANNAN KOMMUN SKYDDADE PERSONUPPGIFTER POLISANMÄLAN BRYTA SEKRETESS BROTT SOM RIKTAR SIG MOT BARN BROTT MED HÖGA STRAFF SOM BRYTER SEKRETESS SKYLDIGHET ATT ANMÄLA ALLVARLIGA BROTT... 13

4 INNEHÅLL Sid. 7. SKOLANS ARBETE MOT HEDERSRELATERAT FÖRTRYCK OCH VÅLD SKOLANS ARBETE EN PRAKTISK MALL AGERA FÖREBYGGANDE KONTAKTER MED FÖRÄLDRAR REAGERA VID UPPTÄCKT AV HEDERSRELATERAT FÖRTRYCK VÅGA SAMTALA SKAPA FÖRTROENDE GÖR EN NÄRHETSANALYS HANDLÄGGNINGSRUTINER OMYNDIG FLICKA - INTE UTSATT FÖR BROTT- BARN I RISKZONEN OMYNDIG FLICKA UTSATT FÖR BROTT MYNDIG UNG KVINNA INTE UTSATT FÖR BROTT MYNDIG UNG KVINNA UTSATT FÖR BROTT POLISENS ARBETE UNGDOMSMOTTAGNINGEN I BORLÄNGE SAMVERKAN KVINNLIG KÖNSSTYMPNING NATIONELL HANDLINGSPLAN MOT KVINNLIG KÖNSSTYMPNING VAD ÄR KÖNSSTYMPNING RISKER MED KÖNSSTYMPNING URSPRUNG OCH TRADITION KONVENTIONER, LAGAR OCH BESTÄMMELSER ANMÄLNINGSSKYLDIGHET OM RISKEN ÄR ÖVERHÄNGANDE ATT ETT INGREPP ÄR PÅ VÄG ATT SKE MÖJLIGA SYMPTOM HOS FLICKOR SOM KAN HA BLIVIT KÖNSSTYMPADE VID MISSTANKE OM ATT KÖNSSTYMPNING SKETT INFORMATION OCH SAMVERKAN REFERENS - OCH LITTERATURFÖRTECKNING KONTAKTUPPGIFTER.. 30

5 1. INLEDNING De senaste åren har alltmer uppmärksamhet riktats mot situationen för ungdomar som lever i en vardag av ofrihet, tvång, hot eller våld och som utsätts för extrem kontroll från sina anhöriga. En del har lovats bort i arrangerade äktenskap redan som barn eller tvingas gifta sig med någon familjen/släkten valt ut. Andra utsätts för hot och tvång när de försöker leva som andra ungdomar och blir oerhört utsatta då den närmaste familjen och släkten ofta tar parti mot dem. I Borlänge finns många olika nationaliteter representerade, också från samhällen där hederstänkande förekommer. Oavsett vilken verksamhet man arbetar i så kommer man sannolikt att någon gång möta ungdomar som riskerar att utsättas för hedersvåld. Genom de flyktinggrupper från bl.a. afrikanska länder, som kommit till Sverige under senare år har frågan om kvinnlig könsstympning blivit alltmer aktuell i det svenska samhället. I handboken finns ett särskilt avsnitt om kvinnlig könsstympning. 2. BAKGRUND Efter det uppmärksammade mordet på Fadime Sahindal i januari 2002 inledde regeringen en satsning på att öka och sprida kunskap om hedersrelaterat våld och för att inventera hur många ungdomar som kan tänkas befinna sig i riskzonen för denna typ av problematik. Uppdraget gick till flera olika myndigheter och landets länsstyrelser har blivit den största aktören. Dalarnas forskningsråd fick genom Länsstyrelsen i Dalarna i uppdrag att genomföra en kartläggning av behovet av insatser för ungdomar i länet som riskerar att utsättas för hedersrelaterat våld. Kartläggningen gjordes i form av enkäter och telefonintervjuer med personal inom olika verksamheter i landsting och kommuner och med personer verksamma inom tjej- och kvinnojourer, studenthälsovård m.fl. Kartläggningen redovisas i rapport 2004:03; Hedersrelaterat våld, En kartläggning i Dalarna (ISSN-nummer ). De problem som påtalades av de som deltog i undersökningen var bl.a. svårigheten att vinna flickornas förtroende och att få dem att våga berätta om sin situation. Man uppgav också att det kan vara svårt att särskilja tonårsproblematik och hedersrelaterad problematik. Deltagarna lyfte särskilt fram vikten av ökad kunskap bland dem som i sitt arbete möter ungdomar som riskerar att utsättas för hedersrelaterat våld. Utbildning och information efterfrågades, vikten av samverkan mellan olika verksamheter poängterades och att förebyggande arbete bör prioriteras. Med projektmedel Länsstyrelsen i Dalarna beviljats av regeringen arrangerades processorienterade seminarier för några av länets kommuner. Seminarierna organiserades och genomfördes av Högskolan Dalarna. Syftet var att ge kunskap om hedersproblematik och att arbeta fram handlingsplaner för insatser riktade till berörda ungdomar. Syftet var också att stimulera till lokalt samarbete och nätverksbyggande. Från Borlänge deltog personal från socialtjänst, skola, integrationsenhet, ungdomsmottagning och polis i utbildningen. Under seminarieserien bildades en arbetsgrupp för Borlänge med representanter från de olika verksamheter som deltog. Gruppen fick uppdraget att arbeta fram ett dokument hur vi i Borlänge kan arbeta för att stödja, hjälpa och skydda flickor/ungdomar som lever i patriarkala 1 familjer. 1 Inom sociologi och antropologi avses med patriarkat en samhällsordning i vilken män tenderar att ha mer makt än kvinnor exempelvis som familjeöverhuvuden, klan- eller statsledare etc. 1

6 2.1 Spetskompetensgrupp Länsstyrelsen Dalarnas län arbetar på regeringens uppdrag mot hedersrelaterat våld. Arbetet omfattar i huvudsak: - stöd till förebyggande arbete som drivs av kommuner/frivilligorganisationer - utbildning av nyckelpersoner inom länet som i sin vardag möter ungdomar av båda könen som riskerar eller utsätts för förtryck, hot eller våld i hederns namn. En viktig del i det förebyggande arbetet är den grupp med spetskompetens som Länsstyrelsen bildade hösten Gruppen bildar ett nätverk bestående av personer från olika myndigheter som fått till uppgift att bistå och ge råd, information till personal från i första hand skola och socialtjänst som möter ungdomar/flickor/pojkar upp till 25 år. Borlänge har i dagsläget fyra representanter i nätverket. För att komma i kontakt med gruppen kontaktas Länsstyrelsen Dalarna, tel Handbokens utformning Handboken riktar sig i första hand till personal inom socialtjänst och skola. I Socialstyrelsens meddelandeblad nr. 6/02 framgår tydligt att huvudansvar för arbetet med flickor/ungdomar i patriarkala familjer ligger på socialtjänsten. För den som är under 18 år är socialtjänstens roll central genom ansvar att utreda och bedöma behovet av skydd och stöd. Socialtjänsten är viktig även för den som är över 18 år och själv inte klarar att ordna eller bekosta skydd och stöd. Förutom socialtjänsten är det framför allt skolan som har möjlighet att uppmärksamma om ett barn eller en ungdom utsätts för eller riskerar att utsättas för hedersrelaterat våld. Det inledande avsnittet i handboken är avsett att ge kunskap om hederstänkande och hedersvåld och kan användas oavsett vilken verksamhet man arbetar i. Det innehåller även ett antal stödpunkter för att initialt kunna bedöma om flickan/ungdomen är utsatt för hedersrelaterat förtryck, hot och våld. Därefter följer verksamhetsspecifika delar för socialtjänst och skola. Samverkan mellan olika aktörer förutsätter kunskaper om varje verksamhets möjligheter och medel. Andra som möter dessa ungdomar är bland andra ungdomsmottagning och polis. Dessa verksamheter beskrivs i informativt syfte i ett särskilt avsnitt som också innehåller kontaktuppgifter till andra organisationer och verksamheter som har kunskap om och erfarenhet av hedersproblematik. I en del avsnitt i handboken används enbart ordet flicka för att ge en mer lättläslig text men det är viktigt att komma ihåg att hedersförtryck och våld även drabbar pojkar, unga män och kvinnor. Annan sexuell läggning kan också vara en orsak till hedersförtryck och våld 2.3 Handbokens syfte och mål. Handbokens syfte är att vara ett lättillgängligt redskap för personer som i sin profession kommer i kontakt med hedersproblematik samt att ge kunskap om hedersrelaterad problematik. Syftet är också att berörda verksamheter, genom handboken ska hitta former för samverkan och förebyggande arbete både övergripande och på individnivå. Målet är att alla barn och föräldrar i Borlänge skall mötas av samma budskap och förhållningssätt när det gäller mänskliga rättigheter samt att ge stöd och skydd till ungdomar och vuxna som utsätts för hedersrelaterat hot eller våld. 2

7 3. MÄNSKLIGA RÄTTIGHETER- VÄRDEGRUND Individens rätt gäller i all svensk lagstiftning och i FN:s konventioner, deklarationer och resolutioner. Sverige har ratificerat de flesta av de konventioner om mänskliga rättigheter som utarbetats inom ramen för FN och Europarådet och är därför folkrättsligt skyldigt att främja och skydda de olika rättigheterna inom landet. Vid FN:s kvinnokonferens i Peking 1995 markerades att våld mot flickor och kvinnor som länge definierats som en hälsofråga, är en fråga om rättigheter och ska behandlas ur ett rättighetsperspektiv. Utgångspunkten är att alla är lika mycket värda oavsett ålder, kön, religion, etnisk bakgrund eller sexuell läggning. Alla har rätt till sina mänskliga rättigheter. FN:s kvinnokonvention om avskaffande av alla former av diskriminering av kvinnor bygger på grundläggande mänskliga rättigheter, icke diskriminering och lika rättigheter för män och kvinnor att åtnjuta ekonomiska, sociala, kulturella, medborgerliga och politiska rättigheter. Diskriminering definieras i konventionen (artikel 1) som varje åtskillnad, undantag eller inskränkning som utesluter eller förhindrar kvinnors rätt att leva sina egna liv med tillgång till samma rättigheter och friheter som män. I definitionen talas om diskriminering på det politiska, ekonomiska, sociala och kulturella och medborgerliga området. Det innefattar att diskriminering i hemmet eller på det privata området också täcks in i definitionen. Artiklarna stadgar kvinnors lika rätt när det gäller utbildning, tillträde till studier och examina och till arbetsmarknaden. Kvinnors lika rätt till arbete och fritt val av yrke, lika lön och social trygghet m.m. Artikel 16 stadgar kvinnors och mäns lika rättigheter inom äktenskap och familjefrågor. Det innefattar bl.a. lika rätt att välja make, lika rättigheter och skyldigheter under äktenskapet och vid dess upplösning och lika rättigheter och skyldigheter som föräldrar. Det hedersrelaterade våldet och vardagsförtrycket drabbar ofta unga under 18 år. Därför är FN:s konvention om barnens rättigheter ett viktigt dokument att utgå ifrån. Barnkonventionen, omfattar barn och unga upp till 18 års ålder. Fyra av barnkonventionens artiklar (artiklarna 2, 3, 6 och 12) är huvudprinciper dvs. de uttrycker det som är kärnan i barns rättigheter. Begreppet barnets bästa är konventionens grundpelare. Det är barnets bästa som ska komma i främsta rummet vid alla åtgärder som rör barnet. Alla barn har samma rättigheter och lika värde och ingen får diskrimineras. Varje barn ska ha rätt att överleva, leva och utvecklas till sin fysiska hälsa och till psykisk och social, andlig och moralisk utveckling. Barnet ska ha rätt att uttrycka sina åsikter och få dem beaktade i alla frågor som berör honom eller henne. När åsikterna beaktas ska hänsyn tas till barnets ålder och mognad. Hedersvåld uppmärksammas inom FN genom en resolution (2002) som åberopar den allmänna förklaringen om mänskliga rättigheter och betonar behovet av att behandla allt våld mot kvinnor och flickor, inklusive våld i hederns namn, som brott. Resolutionen framhåller vikten av att stärka kvinnors makt över sina egna liv för att motverka brotten i fråga. Den slår också fast att det är statens ansvar att förhindra och utreda dessa brott och att underlåtenhet att skydda offren utgör en kränkning av de mänskliga rättigheterna. Stater uppmanas också att vidta åtgärder som ökar medvetenheten om mäns ansvar och motverkar könsstereotypa föreställningar om kvinnors underordning. I den handlingsplan som antogs vid FN:s kvinnokonferens i Peking slogs fast (paragraf 9) att inga mänskliga rättigheter kan åsidosättas för någon individ i något land med hänvisning till traditionella sedvänjor. 3

8 Svensk lag gäller för alla som vistas i Sverige oberoende av nationalitet eller ursprung. Det är naturligtvis tillåtet att leva och uppfostra sina barn utifrån olika filosofiska, kulturella och religiösa övertygelser under förutsättning att det inte strider mot svensk lag. En grupp eller ett kollektivs normer kan inte med hänvisning till kultur eller tradition gå före samhällets normer i Sverige eftersom svensk lagstiftning bygger på internationella konventioner och deklarationer om individens mänskliga rättigheter. 4. HEDERSRELATERAD PROBLEMATIK I en rapport, författad av FN:s specialrapportör om våld mot kvinnor, definieras våld i hederns namn som en del av det patriarkala våldet. Patriarkalt våld definieras som ett samlingsbegrepp för det våld som finns världen över och som bottnar i och försvarar patriarkala strukturer mot kvinnor. Ett särdrag för hedersvåld är enligt rapporten att våldet uppmuntras av kollektivet som ett led i ett strukturellt och institutionaliserat förtryck. Våldet utgör ett medel för att utöva kontroll av individer, primärt kvinnor och flickor i samhällen där heder får innebörden av kontroll av kvinnors sexualitet. 4.1 Om heder Heder som begrepp finns i de flesta samhällssystem men uppfattningar om vad heder egentligen innebär, skiljer sig åt. För en etnisk svensk är begreppet i huvudsak kopplat till individens moraliska kvaliteter. Varje individ representerar sig själv inför lagen och har individuella rättigheter. Inom vissa folkgrupper är heder kopplat till kollektivet dvs. familjen/släkten och det omgivande samhället. Individens agerande påverkar hela familjen. Man är i första hand familjemedlem i andra hand en enskild individ. I samhällen med hederskod är hedern offentlig. Det handlar om omvärldens värdering av en person snarare än om personens egna moraliska kvaliteter. Ibland jämställs hedersvåld med mäns våld generellt mot kvinnor. Det kan självklart förekomma våld pga svartsjuka, missbruk, psykisk sjukdom etc. även inom hederstänkande familjer. Det är dock viktigt att se att det finns tydliga skillnader mellan vanligt partnervåld och det hedersrelaterade. Vanligt partnervåld sker ofta mellan två personer som har eller har haft en relation. Den som slår anser sig personligen ha blivit kränkt av partnern. Förövaren betraktas av omgivningen som en brottsling som skall straffas enligt lagen medan offret, oftast en kvinna, får stöd och hjälp av sin omgivning. Hedersvåld utövas ofta av en eller flera personer som utses av familjen/kollektivet. Den som våldet riktar sig mot anses ha kränkt hela kollektivets heder. Den som förlorat sin heder kan rentvå sig från skammen och återupprätta sin heder om han gör vad kollektivet kräver. Våldet är alltså oftast överlagt och sanktionerat av gruppens övriga medlemmar. I dessa situationer blir flickan/kvinnan helt utlämnad och står ensam utan stöd. 4.2 Hederstänkande och hedersvåld Det centrala i hedersvåld är att det finns i ett strikt patriarkaliskt tänkande och har som gemensam nämnare synen på kvinnor och heder. Det hedersrelaterade våldet förekommer inom vissa folkgrupper i många olika länder liksom inom flera olika religioner. Hederstänkande handlar om tradition snarare än religion och praktiseras av såväl kristna som judar och muslimer. Hedersvåld förekommer världen över i grupper/kollektiv där normer och regler går stick i stäv med det övriga samhällets lagar. 4

9 I samhällen som domineras av patriarkala värderingar finns mannen överst i hierarkin och har rätten att bestämma över den övriga familjen. Makten finns hos männen. För flickor och unga kvinnor innebär det att de blir underordnade alla i sin familj, inklusive sina bröder. Även familjens övriga släkt blir i många fall en betydande maktfaktor. Män kan också ha makt över andra män och då oftast äldre över de yngre. Mannens heder ligger i hans förmåga att skydda och försörja sin familj och värna om de kvinnliga familjemedlemmarnas ärbarhet, renhet och oskuld. Mannens heder blir därför förknippad med kvinnans sexualitet. Kvinnans uppgift är att uppfostra barnen. I de fall där de unga kvinnorna överträder de uppställda normerna blir även modern en förlorare eftersom hon då har misslyckats med sin uppgift. Detta medför att även mödrar och släktens kvinnor kan vara pådrivande att värna om familjens heder. I dessa starkt patriarkala samhällen står heder och skam för centrala värden. Heder är ett begrepp som kan förvärvas och förloras. Kollektivet är överordnat individen och beslutar om regler för uppförande och beteenden. Om en ung kvinna överträder gällande regler drabbas hela kollektivet av skammen, hedern går förlorad och handlingar måste vidtas för att den skall återupprättas. Kollektivet kan fatta beslut om sanktioner eller trycka på för att familjen ska ingripa mot flickan eller kvinnan som överträder gällande regler. Även pojkar och unga män kan utsättas för hedersvåld/förtryck om de väljer att ha relationer eller vill gifta sig med någon som kollektivet (det egna eller partnerns) inte godtar. Många utsätts för förtrycket genom att de tvingas in i arrangerade äktenskap, tvingas till kontroll av kollektivets kvinnor t.ex. de egna systrarna/kusinerna eller för att de utses till den som skall begå en våldshandling. Det är vanligt att pojkar som är under 18 år utses som förövare då deras ålder innebär strafflindring. Sexuell läggning kan också vara orsak till hedersförtryck. Att vara homo- bi- eller transsexuell är i många kulturer tabu och en sådan sexuell läggning bryter därmed mot kollektivets normer. Hedersproblematik handlar inte bara om fysiskt våld utan också om psykiskt och socialt förtryck. För många utsatta innebär det begränsad frihet och sträng kontroll och att inte ha makt över sitt eget liv. Överlag är sträng kontroll vanligare än den yttersta konsekvensen; hedersmord. Det förekommer även andra lösningar som innebär att mord kan undvikas när en flicka/ungdom överträder gällande normer och regler. Kollektivet kan t.ex. besluta om förvisning som är ett samtycke att personen får lämna familjen men i gengäld aldrig mer ha kontakt med någon av de andra familjemedlemmarna. 4.3 Tolkning och definition av begreppet hedersrelaterat våld Under senare år har kunskapen om vad hedersrelaterat våld innebär ökat, till stor del genom berättelser från ungdomar som lever i dessa miljöer. Det har från olika berörda aktörer påtalats behov av att begreppet hedersrelaterat våld definieras. Den definition som används nedan är den socialstyrelsen använder i skriften Nationellt konsultativt stöd, publicerad i mars

10 Det hedersrelaterade våldet är: - Psykiskt Hot, förtryck, förföljelse, kontroll, kränkning och förödmjukelse, nedvärdering, skuld- och skambeläggning. - Socialt Isolering, förbud mot att delta i normala samhällsaktiviteter och med kamrater, tvång till viss klädsel, bevakning, utsatthet och ekonomisk nöd, ofrivilligt bortförande. - Sexuellt Tvång till oönskat sex med okänd/oönskad person genom ofrivilligt äktenskap. - Fysiskt Våld och misshandel, från örfilar till mord. Våldet ses och uttalas av kollektivet som en legitim, oundviklig handling för att straffa kvinnors olydnad, bevara familjens heder och värna om släktens sociala överlevnad. Hederstänkandet har en avgörande roll. Våldet är planerat. Våldet är kollektivt sanktionerat och beslutat och i vissa fall även kollektivt utövat. Förövarna beskyddas av merparten av släkten/kollektivet. Förtrycket drabbar individer av kvinnokön från det att de blivit könsmogna dvs. från ca tolv-tretton års ålder och under resten av livet. Våldet kan även drabba pojkar och unga män om de stödjer eller beskyddar en flicka eller kvinna som inte fogar sig. Ett rykte kan vara tillräckligt skäl för bestraffning. Våldet kan även utövas mot individer av bägge kön på grund av sexuell läggning som av kollektivet utdöms som avvikande och mot kvinnor som inte är fruktsamma. Våldet kan också bestå av ett påtvingat självmord. Genom den uppmärksamhet hedersmord fått på senare tid finns anledning att tro att påtvingade självmord kan öka i antal. 4.4 Migrationsprocessen Kultur och värdegrunder är viktiga delar av en individs identitet, självkänsla och upplevelse av mening i livet. Behovet av att bevara den egna identiteten är vanligtvis stark. När en individ utvandrar och bosätter sig i ett nytt land börjar en förändringsprocess som innebär att individen aldrig mer kan likställas med den person hon/han var i hemlandet. Mötet med den nya kulturen kan bli både motsägelsefullt och obegripligt. Den invandrade familjens 6

11 medlemmar kan integreras olika i samhället vilket i sin tur kan skapa konflikter inom familjen då ordningen rubbas. Barnen har bl.a. genom skolan ofta större möjligheter att integreras i det nya samhället och tar till sig språk, normer och värderingar fortare än föräldrarna. Skillnader i synsätt ställs på sin spets när den till Sverige inflyttade, patriarkalt uppbyggda familjen skall förhålla sig till de krav på anpassning som omgivningen ställer. De förändringar som barnen för med sig in i familjen kan bli ett hot mot den maktutövning som föräldrarna försöker bibehålla. Då de traditionella normerna inte längre kan tas för givna i uppfostran av barnen blir en möjlig lösning på dilemmat att ta till restriktioner som tidigare inte behövts i hemlandet. Särskilt de unga ogifta flickornas livsstil blir utsatt för stark social kontroll. Skvaller och rykten är en del av denna kontroll och flickornas beteende blir hela gruppens angelägenhet. En annan orsak till att många av de traditionella värderingarna förstärks i exilen kan vara att föräldrarna känner utanförskap och misstro mot det nya samhället. Arbetslöshet, segregation, sociala problem och isolering medför ett begränsat nätverk in i samhället och därmed också bristande kunskaper om hur det nya samhället fungerar. Andra påverkansfaktorer kan vara rädsla för att förlora i anseende och påtryckningar från omgivningen, landsmän och grannar i Sverige och från den egna släkten/kollektivet. Kollektivet kan ha förgreningar i många olika länder. Klanens huvudman kan finnas i hemlandet eller något annat land men ändå ha inflytande över familjen i Sverige Det är dock viktigt att poängtera att hedersvåld förekommer inom vissa invandrade familjer men långt ifrån alla. Det handlar trots allt om individer med olika bakgrund och erfarenheter och de flesta familjer klarar av att hantera de kulturella förändringar som migrationsprocessen framtvingar. 5. INITIAL BEDÖMNING En ung person som söker hjälp på grund av hedersförtryck/våld befinner sig i en speciell situation. De har växt upp i en familjegemenskap som är präglad av inställningen att individens rättigheter och intressen är underordnade familjens. Detta ger starka band till familjen. I familjen finns också trygghet och tillhörighet. I dessa starkt patriarkala miljöer är möjligheterna till självständighet och frigörelse starkt beskurna. Försök att bryta sig loss möts ofta med rigid kontroll, hot och tvång. Det krävs mod för att våga agera för sina rättigheter och ofta tar det lång tid, ibland flera år innan den unge söker hjälp. Det kan också vara svårt för ungdomar med den typen av bakgrund att känna tillit utanför familjen. När man väl söker hjälp är det ofta via skolpersonal som lärare, kurator och sjuksköterska. Flickor och kvinnor kan kontakta socialtjänsten själva eller så sker det via kontakt med skola, kvinnojour, polis, ungdomsmottagning, sjukvård eller via kamrater/pojkvänner. För socialtjänst och skola kan det vara svårt att tyda de signaler den unga ger. Vuxna kvinnor kan hamna i problem om de vill studera, vill skiljas eller ifrågasätter mannens hot och våld. Pojkar/män kan också utsättas av hot och våld på grund av kontakter och relationer med flickor och kvinnor som har fel religion/status. En del finner sig i familjens sätt att uppfostra dem och accepterar detta. Dessa flickor kan ha behov av råd och stöd och någon att tala med även om det inte finns en uttalad hedersproblematik. Här har skolan möjlighet och ansvar att se och uppmärksamma även dessa flickor. 7

12 5.1 Att tänka på vid tolkning Enligt förvaltningslagen 8 bör en myndighet anlita tolk när den har att göra med en person som inte behärskar det svenska språket. Att exempelvis ta emot information om lagar och andra regelverk ställer större krav på svenskkunskaper än vardaglig kommunikation. Det kan därför finnas behov av att använda tolk för att försäkra sig om att inga språkliga missförstånd uppstår. I fall där det kan röra sig om hedersvåld är det viktigt att flickan/den unge vågar berätta om sin situation. Rädsla att det som sägs skall komma fram till föräldrar eller andra i omgivningen kan vara ett hinder. En lösning är att anlita telefontolk från någon annan del av landet, gärna långt från hemorten. Tolken ser då inte parterna och några namn behöver inte uppges vilket kan kännas tryggare för flickan/ungdomen. 5.2 Kartläggning; hedersförtryck eller tonårsproblem? På grund av de allvarliga konsekvenser hedersvåld kan få för den unge är det nödvändigt att kunna skilja på vad som är hedersrelaterat hot och våld och vad som kan betecknas som tonårs/generationskonflikt Generationskonflikter kan betraktas som en företeelse som uppstår i alla samhällen vid obalans mellan representanter för olika generationer som delvis utvecklat olika värderingar och normer. Kulturkonflikter, vilket innefattar hedersvåld, uppstår vid obalans mellan grupper och/eller individer som är bärare av olika kulturella system och behöver inte vara kopplade till skilda generationer. Konflikter kan inte automatiskt benämnas som kulturkonflikter enbart för att de äger rum i familjer med en annan kulturell bakgrund än majoritetsbefolkningen. Det kan vara svårt att bedöma flickan/ungdomens utsatthet och skyddsbehov. En möjlighet är att bedömning görs utifrån de begränsningar, bestraffningar och den bevakning hon/han är utsatt för. Nedanstående punkter är tänkta att vara ett stöd i den bedömningen. 5.3 GRUNDINFORMATION; riskbedömning Familjens etniska bakgrund. Religionens betydelse i familjen Vilka vardagliga regler gäller för: - tider - umgänge - aktiviteter - skolarbete - hemarbete - övrigt Vilka krav finns om utseendet? - kläder - smink - övrigt 8

13 Vad har sagts om flickans framtid? - förlovning och giftermål - studier - boende - övrigt Vilka bestraffningar används/hotas med? För vilka regelbrott? - starkare begränsat livsrum - pengar - hot om allvarlig fysisk bestraffning - utfört våld - hot om mord - övrigt Patriarkal familjestruktur Få eller inga kamratkontakter Finns bortgifta syskon i familjen/släkten Konkreta planer på äktenskap mot flickans/pojkens vilja Rigid kontroll av fritid, klädsel, kamrater Sexuellt umgänge - Graviditet Tidigare våld mot barn i familjen Våld mellan föräldrarna Synliga skador Familj/släkt som tidigare är dömda för våldsbrott 5.4 NÄTVERKET Vilka familjemedlemmar/släkt bor i Sverige? - föräldrar - syskon - före detta eller nuvarande pojkvän/flickvän - övriga personer i nätverket? - vad heter de - var bor de - vilka föreningar är de med i - vad har de för sysselsättning - vad har de för utbildning - finns någon som är kriminellt belastad - finns någon som kan bedömas som extra våldsbenägen - finns någon utöver föräldrarna som har speciellt inflytande Vilka familjemedlemmar/släkt/övriga bor i hemlandet? - vad heter de - vilken relation har de till föräldrarna - vilken relation har de till den utsatta - vilken är deras status i familjen/släkten Lista dem som utgör största faran i flickans närhet. Finns personer i nätverket som ej är pådrivande och kanske kan vinnas för flickans/pojkens rättigheter 9

14 6. SOCIALTJÄNSTENS ARBETE MED HEDERSPROBLEMATIK Enligt socialtjänstlagen 5 kapitel 11 bör socialnämnden verka för att den som utsatts för brott och dennes anhöriga får stöd och hjälp. Socialnämnden bör härvid särskilt beakta att kvinnor som är eller har varit utsatta för våld eller andra övergrepp i hemmet kan vara i behov av stöd och hjälp för att förändra sin situation.. Det är av största vikt att socialtjänstens insatser alltid börjar och utgår från den utsattes situation och behov. Probleminventering bör göras oavsett om den unge är under eller över 18 år. Processen blir i stort sett den samma med den skillnaden att den person som fyllt 18 år är myndig och själv kan bestämma över sitt liv och om hon/han vill ansöka om stödinsatser från socialtjänsten eller inte. Ju yngre den unge är desto större ansvar och aktiv roll måste socialtjänsten ta. Om den unge är närmare 18 år kan större vikt och ansvar läggas på den unges egen önskan och vilja. 6.1 Möte / probleminventering Det gäller initialt att klarlägga om den unge är utsatt för hedersrelaterat hot, förtryck, kränkningar och våld eller om det handlar om en vanlig tonårsproblematik och frigörelse. (se 5. Initial bedömning, sid. 7-9) Vid den inledande kontakten kan man tänka på att försöka ordna ett möte på en neutral plats där den unge känner sig trygg. De flesta flickor får inte vistas eller bli synliga på någon plats de normalt inte ska vara på. De får heller inte synas tillsammans med personer som är okända för familjen. Det kan innebära risker för flickan. Rykten sprids snabbt inom den egna gruppen och ibland kan familjen veta var flickan befunnit sig under dagen innan hon själv kommer hem. Vid probleminventering klarläggs den unges situation, behov och önskan. Många som söker stöd hos socialtjänsten har levt under utsatta förhållanden under lång tid, ibland i flera år. Det är ofta ett stort steg att ta för en ungdom från det problemen börjat till dess att man söker hjälp utanför familjen. Det är viktigt att socialtjänsten tydligt klargör och informerar den unge om dennes rättigheter och den svenska lagstiftningen och de olika stöd- och hjälpinsatser som finns. Den unge måste få tydlig vetskap om hur dessa ärenden hanteras inom socialtjänst, polis, domstol etc. 6.2 Anmälan Om en skriftlig anmälan inkommit men behov inte finns för omedelbar åtgärd kan vi göra en förhandsbedömning innan utredning inleds. Detta innebär en granskning av själva anmälan och dess allvar. Under förhandsbedömningen kan vi träffa anmälaren och den utsatta personen vid ett tillfälle. Vid mötet görs en probleminventering och riskbedömning. Utredning inleds inte och någon formell dokumentation sker inte. 6.3 Att underrätta vårdnadshavare? Om behov av åtgärd föreligger finns en ovillkorlig skyldighet enligt SoL 11 kap. 1 och 2 att inleda utredning. I detta ligger ett krav att underrätta vårdnadshavaren. En central fråga är när vårdnadshavaren skall underrättas. En del säger att föräldrarna skall informeras så snart socialtjänsten får in en anmälan som de avser att gå vidare med. Detta handlar om rättssäkerhet. Andra menar att socialtjänsten först 10

15 har att bedöma barnets/ungdomens livssituation för att kunna avgöra om behov finns av omedelbart skydd. Båda tolkningarna har rättsligt stöd. Enligt Socialtjänstlagen skall en utredning inledas skyndsamt och föräldrarna underrättas. Varken lagen eller dess förarbeten anger emellertid vad ordet skyndsamt innebär i praktiken. Enligt JO skall socialtjänsten i normalfallet underrätta vårdnadshavaren utan onödigt dröjsmål. Detta kan undvikas om det föreligger missförhållanden som exempelvis misshandel. I det senare fallet ger JO stöd för att avvakta något (JO 1999/ s. 243). Även sekretesslagen ger stöd för sekretess i förhållande till vårdnadshavare. I SekrL 14 kap. 4 2:a stycket framgår att Sekretess för uppgift till skydd för underårig gäller även i förhållande till vårdnadshavare och får inte efterges av den, om det kan antas att den underårige lider betydande men om uppgiften röjs till vårdnadshavaren. Det är av största vikt att socialtjänsten alltid tar hänsyn till hur det enskilda beslutet kommer att påverka den utsatte. Vad kommer att hända med barnet/ungdomen? Att underätta andra myndigheter/verksamheter Om flickan/ungdomen är myndig kan det vara bra att få dennes medgivande att kontakta andra myndigheter/verksamheter som kan vara/bli berörda. Detta för att undvika att dessa agerar i ärenden som redan påbörjats inom socialtjänsten. 6.4 Behov av åtgärd I vissa fall är den unges situation så akut att ett omedelbart omhändertagande enligt 6 LVU måste göras. I andra fall kan man planera framåt utifrån vad den unge själv önskar, t.ex. påverka föräldrar och syskon själv, få hjälp med att förändra sin hemsituation via socialtjänsten, olika stödinsatser/kontakter som finns samt finna en strategi hur vi ska agera om det inte blir som den unge önskar och hoppas. Det är en svår uppgift att utifrån de inledande samtalen göra bedömningar om behov av insatser. Det kräver grundliga övervägningar och stor erfarenhet och kompetens hos handläggare. 6.5 Behov av omedelbart skydd Om den unge behöver omedelbart skydd skiljer sig handläggningen beroende på om den unge är myndig eller ej. Är den unge över 18 år skall, efter ansökan, ett skyddat boende omedelbart ordnas enligt 4 kap. 1 SoL. I vissa fall kan eller har den unge redan ordnat ett boende/skydd. Endast på begäran av den unge tas kontakt med familjen. Vill den unge inte ha stöd så avslutas ärendet. Är den unge under 18 år är det sannolikt att den unge behöver beredas vård enligt stöd av LVU 2. Om situationen är akut fattar ordföranden i socialnämnden beslut om omedelbart omhändertagande enligt 6 LVU samt placering enligt 11 LVU. Det kan då vara nödvändigt att samtidigt besluta enligt 14 LVU om följande; hemlighållande av placering och vistelseort umgängesbegränsningar som innefattar att inte träffa föräldrar att inte tillåta telefonsamtal med familj/släkt att inte tillåta brevväxling 11

16 Detta beslut om tillfälliga restriktioner är nödvändigt för att institutionen ska kunna skydda den unge samt att den unge får lugn och ro i skyddad miljö och själv kan fundera på sin situation och behov utan påtryckningar från andra. Det är också viktigt att klargöra att den unge inledningsvis inte heller kommer att kunna ha kontakt med kamrater, eventuell pojkvän/flickvän eller andra personer. Om den unge har kontakt med andra så kan dessa personer utsättas för hot och påtryckningar samt berätta var den unge befinner sig. 6.6 Flytt till annan kommun Om det blir aktuellt med flytt till annan kommun så bör val av kommun göras noggrant. Det kan vara direkt olämpligt att välja en kommun där det bor många landsmän. Hänsyn bör även tas till bostadsmarknaden. När lämplig kommun har hittats tas kontakt med socialtjänsten i kommunen angående behov av försörjningsstöd och/eller andra insatser. Om den tilltänkta kommunen nekar att ta emot ärendet kan överflytt begäras jml kapitel 16 1 SoL. Ansökan om överflytt görs till Länsstyrelsen i den tilltänkta kommunens län Skyddade personuppgifter I samband med flytt till annan kommun eller andra insatser kan det bli aktuellt med skyddade personuppgifter för flickan/den unge. Skyddade personuppgifter är en samlingsrubrik som Skatteverket använder för de olika skyddsåtgärderna; sekretessmarkering, kvarskrivning och fingerade personuppgifter. Enligt 7 kap. 15 sekretesslagen (SekrL) är uppgifter inom folkbokföringsverksamheten i regel offentliga. Sekretess gäller om det av särskild anledning kan antas att en person, eller någon närstående, kan lida skada eller men om uppgifter om personen lämnas ut. I de fall skatteverket på förhand kan bedöma att utlämnande av uppgifter om en person kan förorsaka personförföljelse eller annan skada kan en s.k. markering för särskild sekretessprövning ( sekretessmarkering ) sättas för personen i folkbokföringsdatabasen. Det finns inte några formella krav för att få en sekretessmarkering men det bör röra sig om ett konkret hot i det enskilda fallet. Någon form av intyg, exempelvis från polis eller socialtjänst, eller annan utredning som styrker åberopade förhållanden bör finnas som underlag för bedömningen. Omprövning av sekretessmarkeringen sker i regel varje år. Den skyddade personen ska då redogöra för de aktuella förhållandena varvid det prövas om skyddet ska vara kvar. Ett annat sätt att skydda personuppgifter i folkbokföringen är att genom beslut om kvarskrivning enligt 16 folkbokföringslagen medge en person vid flyttning att vara folkbokförd på den gamla folkbokföringsorten i högst tre år. Kravet för en person att få bli kvarskriven är att han av särskilda skäl kan antas bli utsatt för brott, förföljelser eller allvarliga trakasserier på annat sätt. Omständigheterna ska i princip motsvara de som gäller för meddelande av besöksförbud enligt lagen (1988:688) om besöksförbud. Vid särskilt allvarliga hot kan en person medges att använda annan identitet. Beslut om detta meddelas av Stockholms tingsrätt efter ansökan hos Rikspolisstyrelsen (RPS). Den nya identiteten registreras på ett sådant sätt att det inte framgår att det rör sig om fingerade personuppgifter. Kopplingen mellan identiteterna finns endast hos RPS. 12

17 Ansökan om särskild sekretessprövning i folkbokföringsregistret görs till skattemyndigheten i Gävle. Yttrande från socialtjänsten och/eller polisen bifogas ansökan. Mer information om skyddade personuppgifter finns på skatteverkets hemsida. 6.7 POLISANMÄLAN BRYTA SEKRETESS Brott som riktar sig mot barn Reglerna om sekretess hindrar inte att nämnden lämnar uppgifter till polismyndigheten och åklagarmyndigheten, i de fall uppgifterna rör misstanke om de brott som räknas upp i 3, 4 och 6 kap. BrB och riktar sig mot den som inte fyllt 18 år (14 kap. 2 femte stycket SekrL och 12 kap. 10 SoL). De brott som regleras i dessa kapitel är bl.a. misshandelsbrott, sexualbrott, olaga frihetsberövande och olaga tvång. En misstanke som rör något eller några av de sekretessbrytande brotten medför att sekretessen bryts oavsett om de misstänkta brotten antas ha begåtts i eller utanför nämndens verksamhet. Bestämmelserna i 14 kap. 2 SekrL medför inte en anmälningsskyldighet för myndigheten, endast en möjlighet att göra polisanmälan. Nämnden måste alltså själv göra en bedömning av om en polisanmälan är förenlig med barnets bästa Brott med höga straff som bryter sekretess Nämnden har en lagstadgad möjlighet att polisanmäla allvarliga brott som riktar sig mot vuxna, både i och utanför nämndens verksamhet. Av 14 kap. 2 femte stycket SekrL framgår att sekretess inte hindrar att uppgifter som angår misstanke om brott för vilket inte är föreskrivet lindrigare straff än gängelse i två år, lämnas till en åklagarmyndighet, polismyndighet eller annan myndighet som har att ingripa mot brottet. Exempel på sådana brott är mord, dråp, våldtäkt, grovt rån, mordbrand och grovt narkotikabrott (12 kap. 10 SoL hänvisar till 14 kap. 2 SekrL). Någon allmän skyldighet för nämnden att underrätta polis eller åklagare angående misstankar om allvarliga brott föreligger dock inte enligt nämnda paragraf. Nämnden har således möjlighet att bedöma vad som är lämpligast i varje enskilt fall. Av 15 kap. 15 SekrL följer att en myndighet normalt är skyldig att på begäran av en annan myndighet lämna ut uppgifter till den andra myndigheten, om uppgifterna kan lämnas utan hinder av sekretess Skyldighet att anmäla allvarliga brott Det föreligger en allmän skyldighet enligt 23 kap. 6 BrB att göra en anmälan för vissa allvarliga brott som är å färde. Annars kan man dömas för underlåtenhet att avslöja brottet. Det kan t.ex. gälla om en tjänsteman får reda på att någon som har varit i kontakt med socialtjänsten planerar ett väpnat rån eller hotar att slå ihjäl eller allvarligt misshandla någon. I sådana fall viker tystnadsplikten för anmälningsskyldigheten (14 kap. 1 andra meningen SekrL). 13

18 7. SKOLANS ARBETE MOT HEDERSRELATERAT FÖRTRYCK OCH VÅLD I skolan ska varje människas egenvärde tas till vara. Skolan ska, i samverkan med hemmen, fostra barn och ungdomar till starka, kloka, självständiga medborgare och individer. Därtill ska skolan lära eleverna alla människors lika värde, livets okränkbarhet och att kvinnor och män har samma värde, rättigheter och skyldigheter. I en process för förändring krävs det ömsesidig respekt och vilja att mötas, och båda parterna, skola och föräldrar har ett ansvar för detta. Skolan organiserar sina möten med föräldrar många gånger utan att reflektera kring värdegemenskap och rollfördelning mellan skola och hem. Arbetet utgår från ett kodsystem som alla förväntas känna till, genom egna erfarenheter från skolan. Koderna skapar en snäv idé om vilka värderingar och ideal som ska känneteckna 2000-talets skola. För den eller de som inte kan koderna blir mötet med dessa obegripligt, ibland kränkande. Resultatet blir inte sällan misstro inför skolan, inför läraren och inför de värderingar som skolan försöker förmedla till barnen och föräldrarna. Om man betraktar uppdraget att förebygga patriarkala strukturer som ett kulturellt eller etniskt problem måste man ta detta i beaktande. Koderna är inte självklara i ett möte mellan skola och hem. Skolans uppdrag knutet till kön, etnicitet, och makt är komplext och omfattande. För att göra det tydligare kan olika insatser grupperas i tre nivåer: Nivå 1: Alla insatser riktade mot alla barn och föräldrar som skolan möter. Insatserna här är breda, de tar utgångspunkt i skolans generella uppdrag och har ett främjande syfte. De fokuserar allas rättigheter, skolans uppdrag att skapa ett gott klimat för alla, och det generella att samarbeta med hemmet. Nivå 2: Innebär att skolan riktar sig mot specifika grupper eller frågor där man av olika orsaker ser ett behov av specifika insatser. Kan exempelvis vara ett behov av att utveckla föräldrakontakter, i till exempel föräldragrupper. Arbeta med tjej- och killgrupper osv. Nivå 3: Är insatser i det akuta läget, när en tjej/kille utsätts för patriarkalt våld och måste få akut skydd. Den här typen av insatser ställer speciella krav på skolan. Krav på samverkan med andra aktörer, krav på kompetens i att möta och stödja en tjej/kille och en familj i kris. Olika syften med gruppverksamheter: att ge föräldrarna en praktisk utbildning som vägleder dem i det svenska samhället att integrera föräldrarna i det svenska samhället att öka förståelsen hos föräldrarna om den svenska skolan att öka kunskapen hos lärare och annan skolpersonal om föräldrarna och deras situation att skräddarsy en modell för samverkan mellan skola och föräldrarna att öka föräldrarnas intresse för barnens framtid i det nya landet att tillhandahålla ett forum där föräldrarna kan diskutera och ha utbyte av varandras erfarenheter 14

19 7.1 Skolans arbete en praktisk mall Det är rektorerna som ytterst är ansvariga för att skolan har en beredskap och en handlingsplan för att hantera de praktiska och principiella frågeställningar som aktualiseras av hedersproblematiken. En hantering på skolan som bygger på normala rutiner i elevvårdsärenden kan i vissa fall allvarligt skada den enskilda flickan eller den unga kvinnan om hon är utsatt för hedersrelaterat våld. Därför framstår fortbildning av lokala resurspersoner på skolan som en väsentlig uppgift. I den mån som skolan förfogar över elevvårdspersonal bör den gruppens fortbildningsbehov i första hand uppmärksammas eftersom det vanligtvis är någon ur den personalgruppen som kopplas in i dessa fall. Grundbulten i såväl framtagandet av den lokala handlingsplanen som vid dess tillämpning tror vi ligger i en tydlig arbetsorganisation. Alla på skolan ska veta vem som gör vad i olika skeenden och situationer av hedersproblematik. 7.2 Agera förebyggande och motverka förtryck av mänskliga rättigheter En viktig del av handlingsplanen är beskrivningen av hur skolan i sin undervisning avser att förebygga och motverka diskriminering och förtryck av mänskliga rättigheter. Skolan behöver mot den bakgrunden agera för att: Ge klara signaler om att skolan bekämpar alla former av förtryck, inklusive hedersförtryck. Skolan i sin information och undervisning om demokratiska och mänskliga rättigheter även behandlar och motverkar förtryck och brott som sker i hederns namn. Särskilt påverka pojkarnas attityder om mänskliga rättigheter, jämställdhet och kvinnors rättigheter. Ge flickor konkret information om rätten att bestämma över sina liv och samhällets stöd i olika former. Stärka flickors och unga kvinnors självförtroende och mod att försvara sina mänskliga rättigheter. Samverka i det förebyggande arbetet med andra verksamheter och föreningar. 7.3 Kontakter med föräldrarna I skolans samarbete och kontakter med föräldrarna bör man informera dessa om skolans och samhällets syn på brott mot de mänskliga rättigheterna, inkluderande rätten att bestämma över sina liv. Varje skolenhet bör ha en handlingslinje för när och hur hedersproblematiken ska tas upp med föräldrarna, till exempel enligt följande hållpunkter: Alla föräldrar bör återkommande informeras om skolans och samhällets syn på mänskliga rättigheter och jämställdhet, samt om flickors rätt att bestämma över sina liv och kroppar. Informera skriftligen på modersmålet vilka lagar och konventioner som anknyter till förtryck i hederns namn, gärna på föräldramöten och i de andra sammanhang som föräldrarna samlas i skolan. 15

20 Om lärare misstänker att det förekommer förtryck i hederns namn gentemot en flicka, och att hennes studieresultat påverkas av detta, bör läraren före utvecklingssamtalet med föräldrarna samtala med flickan om och hur de ska ta upp frågan med föräldrarna. 7.4 Reagera vid upptäckt av hedersrelaterat förtryck En förutsättning för att skolan ska kunna gå in och hjälpa flickor eller unga kvinnor som utsätts för hedersrelaterat förtryck är att någon på skolan ser och förstår vad som händer. Att upptäcka flickor utsatta för hedersförtryck är således en viktig uppgift för skolan. Det är här nödvändigt att skolans personal har en grundkunskap om hederskulturens mekanismer, dess patriarkala bakgrund och dess kollektiva och kompromisslösa krav på flickors kyskhet. Skolan behöver även en särskild kunskap inom vilka etniska grupper som hedersförtryck ofta förekommer. Skolans personal behöver över tid uppmärksamma flickor och unga kvinnor från hederspåverkade invandrargrupper. Viktiga observationspunkter kan vara: Får hon delta i all undervisning, inklusive idrott och sex & samlevnad? Får hon vara med på skolresor och lägerskolor? Måste hon ljuga om pojkvän, vilka hon umgås med, fritidsvanor och dylikt? Hur ser hennes studiemotivation och koncentration ut över tid? Är hon tidvis (oförklarligt) ledsen eller orolig? Uppvisar hon psykosomatiska symtom (till exempel huvudvärk eller magont)? Har hon sömnsvårigheter? Är hon utsatt för någon form av bevakning, till exempel från en bror på skolan? Verkar hon oförklarligt rädd för något/någon? Talar hon om problem hemma eller sin ofrihet i termer av vår kultur kräver? Talar hon om att förlova sig eller gifta sig trots att hon är ung och inte är klar med skolan? Är partnern någon som hon rimligen inte kan känna särskilt väl? Våga samtala Om man ser några av dessa tecken måste skolans personal lärare och/eller elevvårdare våga samtala med flickan om hennes allmänna situation. Våga fråga om vilka krav som riktas mot henne från föräldrarna. Vad tycker föräldrarna om flickans fortsatta skolgång, yrkesval och framtida äktenskap? Vad kommer att hända om hon bryter mot dessa krav? Anser föräldrarna att familjens heder skulle skadas om hon går sin egen väg? Skapa förtroende Det är också viktigt att ta hänsyn till flickans sexuella läggning eftersom homosexualitet kan innebära att hedersproblematiken förstärks ytterligare. För sådana samtal krävs att det först skapas ett förtroendefullt förhållande med flickan. Om flickan plötsligt tar tillbaka uppgifter om hot och våld som hon tidigare uppgivit betyder det inte alltid att hon har fabulerat och ljugit. Det kan var tecken på att hon blivit utsatt för hedersrelaterat hot från familjen/släkten eller att hon inte känner sig trygg i sina kontakter med myndigheter. 16

21 För att kunna värdera risker och möjligheter i olika alternativ är det till hjälp att göra en analys och bedömning av flickans kontaktnät samt hennes förmåga att på ett realistiskt sätt bedöma konsekvenserna av olika alternativ Gör en närhetsanalys För att kunna värdera risker och möjligheter i olika alternativ är det till hjälp att göra en analys och bedömning av flickans kontaktnät: Vilka är de hotande, hedersförsvarande personerna som förtrycker hennes rättigheter? Är det nära släkt i eller utanför Sverige eller andra personer eller grupper? Vilka närstående är neutrala eller positiva till hennes krav på förändring? Vilka kamrater kan hon lita på ställer upp? Har hon en pojkvän? Är han ett stöd eller en belastning i frigörelsen? Vilka andra vuxna i eller utanför den egna etniska gruppen litar hon på som kan bli ett framtida stöd? 7.5 HANDLÄGGNINGSRUTINER -hjälp till de flickor och unga kvinnor som behöver och vill ha stöd Om flickan bedöms vara utsatt för ett starkt hedersrelaterat förtryck och/eller brott i hederns namn måste skolan reagera. Följande fyra typsituationer och handlingslinjer kan vara till stöd för berörd personal. Förslagen på insatser grundar sig på om flickan är myndig eller ej och om brott har begåtts eller inte Omyndig flicka inte utsatt för brott barn i riskzon När brott inte skett finns tid för förändring och utveckling. Avgör om det rör sig om tonårsproblem eller hedersförtryck genom att ställa bland annat följande frågor till flickan: Hur begränsas hennes livsrum? Vilka regler och krav gäller för henne? Vilka bestraffningar sker vid regelbrott? Är hon utsatt för bevakning? Har föräldrarna bestämt hennes framtid vad det gäller utbildning, boende och äktenskap? Lyssna av flickans krav och syn på sina rättigheter. Överensstämmer flickans krav med de regler och krav som familjen riktar mot henne? Vilka alternativ ser hon i sin framtid? Hjälp henne förstå innebörd och konsekvenser av olika alternativ som att: Underordna sig och godta föräldrarnas krav och regler. Godta en del krav men slåss för sina rättigheter på andra områden. Helt ta avstånd från föräldrarnas krav och regler. Att bryta med sin familj innan hon fyllt 18 år, utan att lagbrott skett, utan att hon försökt förändra förhållandena och utan avslutade studier. 17