Bjud på rönn. som godis för klövviltet! Bomma inte VIDA-träffen! NYTT. # vi d a oc h vä x a n d e vä r d e n

Transkript

1 Vida NYTT B Sverige Porto Betalt # vi d a oc h vä x a n d e vä r d e n Med det ena vinner du det andra! Sid 3 Bjud på rönn som godis för klövviltet! Bomma inte VIDA-träffen! Läs mer på sid 16. Det naturliga ridbaneunderlaget Sid 8 lite mer BARNENS VIDA Sid 15 Energieffektiva hus i Vikaholm Sid 4

2 Positiv utveckling för VIDA Bjud på rönn som godis för klövviltet! Resultatet är på en acceptabel nivå men vi kan redan se att marginalerna sjunker något inför hösten. Prisnivån för sågverkens biprodukter är fallande för såväl bränslesortiment som för cellulosaflisen. Under 2014 har vi sett en allt högre produktion av trävaror i både Sverige och övriga Europa och kan känna en oro för om det under hösten och vintern finns en efterfrågan som matchar det högre utbudet. Skogsbranden i Mellansverige har fyllt tidningar och media de senaste veckorna. En katastrof för många som förmodligen inte går att föreställa sig och som i vissa delar påminner om stormen Gudrun för snart 10 år sedan. Förmodligen kommer timret ur den brandskadade skogen att kunna sågas på något eller några få sågverk medan resten blir bränsle för värmeverk mm. Vilka ekonomiska konsekvenser det blir för skogsägarna återstår att se, förmodligen beroende på om man är försäkrad eller oförsäkrad. Men mentalt är det betydligt allvarligare och att bygga upp ett nytt skogsbestånd igen kommer att ta decennier. Tillverkning av produkter från svensk skog utgör en stor del av Sveriges exportintäkter, totalt ca 125 miljarder. Det sysselsätter inklusive underentreprenörer ca personer och till väldigt stor del på små orter på landsbygden. Sverige är världens tredje största exportör av skogsprodukter från svensk skog, efter USA och Våra samtliga 17 enheter visar positivt resultat. Vårt rörelseresultat för första halvåret 2014 blev 143 miljoner kronor. Det är en förbättring med 93 miljoner kronor jämfört med motsvarande period Kanada men före länder som Tyskland, Finland och Ryssland. Det är produkter som vi möter dagligen. Produkter i vårt boende, emballage till livsmedel och kapitalvaror, uppvärmning till vårt boende, produktion av el mm. Svensk skog är viktig för landets välfärd och bidrar dessutom till ett förbättrat klimat. Detta genom att den växande skogen och även produkter från skogen binder koldioxid. SVENSK SKOG BRUKAS MEN FÖR BRUKAS INTE! Kunskapen om detta är allt mindre ju längre vi kommer från landsbygden. Med den kraftiga urbanisering som är i Sverige (kraftigast i världen per capita) är kunskapen om detta ett på lång sikt allvarligt problem. Dessutom inkräktas mer och mer på äganderätten av skog och skogsmark, ofta av människor långt från skogen. Budskapet om nyttan av svensk skog och svensk skogsindustri måste bättre förmedlas och här har både skogsägare och vi som industri definitivt ett av många gemensamma intressen. Genom att bruka och ta vara på våra skogliga tillgångar skapar vi växande värden för dig som skogsägare, för den svenska välfärden via industrin och inte minst för miljön. Svensk skog är en oändlig resurs. alvesta Santhe Dahl Visste du att viltanpassad skogsskötsel påverkar klövviltet mer än jakt? Och det är inte alltid så stora förändringar som behövs. Även små enkla insatser kan ge stora positiva effekter. Målet med viltanpassad skogsskötsel är inte att öka andelen vilt. Det handlar istället om att fördela betestrycket och få en jämnare population. Detta gör vi genom att erbjuda djuren flera foderoaser. När jag gör en skoglig åtgärd tänker jag på att det ska gynna vilt, biologisk mångfald och inte minst ögat, säger Elias Turesson, Jaktvårdskonsulent, Svenska Jägareförbundet. Djuren är som vi människor. De vill ha det som faller dem i smaken och det som är lätt att komma åt. Rönn är som godis för klövviltet medan tallen står lägre i rang. Rönnen kommer dessutom ofta av sig självt och står inte i konkurrens mot produktionsskogen. Genom att spara rönn och andra lövträd såsom t ex ek, bok, sälg och asp vid röjning skapas inbjudande oaser med djurens favoritföda. Något som på sikt tros gynna alla parter. När jag tänker vilt är det inte bara det jaktbara. Min skötsel ska gynna allt vilt. Buskmiljöer är utmärkta häckningsplatser och dessutom begärlig föda för klövvilt. Nyponbuskarna är ett utmärkt skydd för t ex fasaner. På åkermarken finns grödor för att gynna småvilt. Fruktoch lövträd i kanter mot skog och gärdsgårdar fungerar som gömmor och som boträd för fåglar, foder för fältvilt och inte minst är det vackert för ögat. Elias jobbar mycket med att skapa och förstärka zoner där djuren ofta rör sig som vid åkerkanter, skogsvägar, vattendrag och mellan olika skogs bestånd. Här skapas foderstråk med manshöga träd och buskar som toppröjs kontinuerligt. På så sätt får man en bra beteshöjd, det bildas många nya skott och smaken förhöjs. En kantzon av löv såsom ek och björk i början av ett granbestånd t ex utmed en skogsbilväg skapar goda förutsättningar för lingon och blåbär som djuren gillar, det torkar upp vägen och minskar risken för stormskador. Genom att plantera salixsticklingar skapas ett djungellikt buskage som både fungerar som skydd och ger foder. Alla dessa mikrooaser smälter in på ett naturligt sätt och kräver inga större ytor. De står därför inte heller i konkurrens mot produktionsskogen. När man skapar zoner är det viktigt att tänka sluttande uppåt. T ex från en åkermark som övergår till en låg vegetation och därefter till knappt manshöga buskage och foderytor närmast skogsbeståndet. Tänk på att inte göra för breda foderytor, gärna med öppningar och gångstråk så att det blir lätt för djuren att komma åt fodret. Spara en del stora träd i kantzonerna för ögat och för boträd. Elias talar mycket om lära känna sin egen mark med ett viltperspektiv. Han betonar vikten av att jobba vidare med de djurarter som finns i området och att skapa miljöer som de trivs i. Se vilket foder arterna gillar, föryngra och sprid detta. Förr planterades ofta gamla torpställen igen med gran. Jag är mån om att plocka fram kulturträd, fruktträd, gamla buskage och udda trädslag som ofta finns kvar på dessa platser. Det är vackert och skapar mångfald, det ger foder samtidigt som det har en liten påverkan på produktionsskogen. Gamla betesmarker blir enkelt en trevlig hagmark med löv och buskar. Genom att viltanpassa den vanliga skogsvården, dvs att tänka vilt när man ändå ska göra en skoglig åtgärd, minimeras extra insatser. Vid en avverkning kan man tänka på att spara lövträd i dungar och i anslutning till där det ändå är bökigt att komma åt. Vid en föryngring kan man undvika att plantera hela vägen ut samt verkligen ståndortsanpassa föryngringen, dvs rätt trädslag på rätt mark. Röjning är en av de absolut viktigaste åtgärderna både för virkes- och foderproduktionen. Jobba med brunns- eller toppröjning för att gynna och spara foderbegärliga arter. Röjs fodret bort redan här så ökar trycket på produktionsstammarna. Vid en gallring kan man tänka på att lämna framtida frötallar och lövträd på t ex backsluttningar, utmed vägar och diken. Alla små enkla insatser som kan ge stora positiva effekter på den så viktiga balansen i våra svenska skogar. l Elias tips: Gallra och avverka tall och löv under vintern Toppröj och spara begärliga träd och buskar Skapa foderstråk utmed skogsvägar och ledningsgator Öka andelen tall och löv Bevara och förstärk kantzoner mot åker, myr, vatten och mellan olika skogsbestånd Vårda områden runt ödetorp och kulturmiljöer Plantering av salixsticklingar och tall Utfodring, halvfällning och viltåkrar Med det ena vinner du det andra! Det finns mycket som rimmar mellan det certifieringsstandarden säger och hur man ska tänka när man tänker vilt. Så vad säger standarden? Målet på sikt är att 5 % av arealen ska vara lövdominerade bestånd Där naturliga förhållanden medger ska 10 % av volymen i slutavverkningsbestånden vara löv Skogsägare ska verka för en god balans mellan vilt och skog Spara alla naturvärdesträd t ex trädformig rönn, sälg, mfl. Gynna löv i kantzoner Anlägg ingen skog på kulturmarker som är mindre än 0,5 ha Punkterna ovan avser dubbelcertifierat skogsbruk. För detaljerad information se Svensk skogsbruksstandard enligt FSC/PEFC som finns på under Miljö. Ansvarig utgivare: Lotta Fonsell Grafisk form: Tryckeri: Text & foto: Karin Malm om inget annat anges Adress: VIDA AB, Box 100, Alvesta Telefon: , Fax: Genom toppröjning bildas nya skott och fodret blir smakrikare. På bild: Elias Turesson. Spara rönn vid röjning. Den är begärlig föda och står inte i konkurrens mot produktionsskogen. Foderstråk i bra beteshöjd utmed skogbilväg. Skapar lättillgängligt foder, släpper in solljus och torkar upp vägen. Sid 3

3 sveriges första stadsdel med mörkgrön profil Energieffektiva hus i vikaholm De första väggblocken har levererats till en ny stadsdel, Vikaholm i Växjö. En stadsdel med mycket stort fokus på miljö där den låga energikonsumtionen bara är en del. Man satsar också på minskad användning av vatten, hälsosamma byggmaterial, minimera avfall, utrymme för odlingar mm. text & foto: Lotta Fonsell På ett år ska vi med hjälp av solceller generera lika mycket energi som behövs för att värma huset. Systemet gör att vi på vintern köper energi och på sommaren kan vi sälja. Det hela började med att Växjö kommun utlyste en markanvisningstävling för Vikaholm, säger Lars Nilsson, projektchef Skanska. Nyckelkravet var att skapa energieffektiva hus. Till en början var kravet formulerat som passivhus och Skanska antog utmaningen men passade på att erbjuda något som uppfyllde högre krav än definitionen av ett passivhus, nämligen det man kallar NettoNollEnergihus. Arkitekten fick i uppdrag att kombinera en design med spännande kontraster och uppseendeväckande arkitektur i kombination med att uppnå riktigt höga miljökrav. En planlösning och arkitektur som var tilltalande och passade området men som också tog hänsyn till alla miljökrav som bland annat innebär betydligt tjockare väggar än i ett standardhus. Björn Berggren, gruppchef för Energigruppen på Skanska, kom in tidigt i processen. Vi ville få en bra utsikt mot söder med bland annat stora glaspartier för att få in solvärme. Från början lutade alla tak mot norr, berättar han. En ny konstruktionslösning fick göras med takyta som lutar i båda riktningarna. Detta gav 20 % mer taklutning åt söder som gjorde att antalet solcellspaneler kunde minska. Fönsternas storlek var också viktigt att optimera. Det gäller att få in mycket ljus och värme på vintern men inte för mycket värme på sommaren. Vi tittade på alternativa värmekällor till fjärrvärme som kommunen erbjöd och valet föll på bergvärme vilket innebar att vi fick kyla också på köpet. Vad är då ett NettoNollEnergihus? Enkelt beskrivet kan man säga att ett passivhus handlar om att spara energi, dvs att bygga välisolerat och tätt. Så tanken är att först spara så mycket vi kan precis som med ett passivhus. Därefter tillför man egen energi med hjälp av solenergi. På ett år ska vi med hjälp av solceller generera lika mycket energi som behövs för att värma huset. Systemet gör att vi på vintern köper energi och på sommaren kan vi sälja. Men det är viktigt att poängtera att boendekostnaden inte blir noll, man kommer fortfarande att få elräkningar, säger Björn. Jämför man däremot med ett vanligt hus som precis uppfyller byggreglerna kommer driftskostnaderna att vara betydligt lägre. Vi har ganska tuffa mål satta, berättar Åse Togerö, Senior Grön utvecklingsledare på Skanska och som arbetar med att utveckla konceptet. Under 2014 skall 10 projekt vara påbörjade som har mörkgrön profil och under 2015 ska 85 % av alla projekt uppfylla kraven bättre än BBR (Boverkets byggregler). Inom Skanska, som är en Internationell koncern, är Vikaholm ett av få mörkgröna i världen. Det är det andra i Sverige och det historiskt första mörkgröna bostadsprojekt i världen. Vi kan inte säga att intresset eller efterfrågan kommit från kundledet. Egentligen var det Växjö kommun som drev på. Detta triggade igång oss eftersom vi har denna tydliga målsättning inom koncernen. Vi var dock ganska nyfikna på hur kunderna skulle reagera på erbjudandet i slutänden och responsen har varit fantastisk, säger Åse. Som tillverkare och leverantörer till stomleveransen valdes Villa VIDA. Anledningen att valet föll på Villa VIDA var flera, säger Lars. Att bygga i trä i sig var ju givet ur ett klimatperspektiv. Närheten till fabriken och närheten till råvaran som VIDA kan erbjuda för att kunna minimera transporten är en stor fördel. Villa VIDA har en hög prefabriceringsgrad som underlättar vårt arbete och minskar spillet på byggplats. Villa VIDA har också en kvalitetsmässigt hög ambitionsnivå. Detta är ett nytt projekt för oss och vi har tillsammans kunnat utveckla konceptet och hittat lösningar tillsammans. I arbetet med att hitta de allra bästa mörkgröna lösningarna har en och annan dråplig situation uppstått. Till en början var det tex omöjligt att hitta ett lim att fästa larmdetektorerna med som var helt fritt från miljöfarliga ämnen. Tillsvidare fick vi fästa dem med vanlig papperstejp. Med ca 50 studiebesök i bagaget kan Åse konstatera att det påpekats ganska många gånger av besökare. Men såklart kunde ju ingen missta sig på att vi var seriösa i vår strävan att vara mörkgröna, skrattar Åse. Roligt att lilla Växjö får vara med och driva detta innovativa projekt och gå före storstäderna och visa på en hållbar utveckling, säger Lars. l Målet med hela projektetet för Skanska har varit att driva på den gröna utvecklingen. Inom Skanska kallar man det Gröna kartan där mörkgrönt har den allra högsta miljöambitionen. Sid 4 vida och växande värden Sid 5

4 Med sikte på bättre m iljöhäns yn i skogen snart ett år efter stormen simone Vad är en bra miljöhänsyn? Vad innebär det i praktiken? att vara aktiva och ställa krav utifrån dessa personligt satta mål, fortsätter Svante. Hur kan den mätas och följas upp? Viktiga frågor som har diskuterats under flera år men som det inte funnits någon samsyn kring. Det är först när det finns en Söndagen den 27 oktober 2013 utfärdade SMHI en klass 2-varning för storm i delar av västra och södra Sverige samt för Gotland och Öland. Stormen fick namnet Simone och orsakade på kort tid en hel del förödelse i Södra Småland, Blekinge, Norra Skåne, Sydvästa Halland samt i trakterna runt Hestra och Gislaved. Direkt tvingades många styra om sina verksamheter. Från normal avverkning av skog till ett intensivt arbete med att få ut v indfällor och stormskadad skog. Tony Axelsson är ansvarig för miljö- gemensam målbild vi kan finna svaren. Och nu och certifierings frågor inom VIDA: finns den här. Vi har saknat något som tydligt beskriver vad vi ska arbeta mot. Nu äntligen har det I oktober 2011 startade projektet Dialog om kommit. Det har skrivits mycket om t ex miljöhänsyn med målsättningen att få en kantzoner i standards för certifiering men gemensam bild över vilken miljöhänsyn det har saknats kontreta tips och riktlinjer. som ska tas för att nå rådande miljö Om vi alla som arbetar inom branschen mål och lagkrav. Representanter nu tar till oss och arbetar utifrån framtagna från Skogsstyrelsen, andra berörda målbilder blir det enklare att följa de krav myndig heter, skogsbruket och ideella som skogsvårdslagen och certifieringen organisationer har deltagit i projektet. ställer. Arbetet som bland annat har omfattat exkursioner, diskussioner och seminarier På VIDA har alla virkesinköpare och resulterade i ett antal målbilder som gör entreprenörer utbildats i körning på det lättare att identifiera vilka värden känslig mark och skoglig vattenvård. som finns i skogen och vilka hänsyn som Målbilderna blir ett ytterligare hjälpmedel. måste tas utifrån respektive målbild. I dokumentationen finns tydliga riktlinjer om vad man ska tänka på, tex gällande Svante Claesson, kantzoner. Jag ser det som ett mycket bra projektledare på Svante Classon underlag när man kommer till en plats där Skogstyrelsen. det inte finns en självklar kantzon men när Innan pro man gränsar mot ett naturvärde. Man får jektet startade snabbt svar på vad man ska ta hänsyn till, hade myndigheter och konkreta tips och instruktioner. I Bransch skogsbrukare ingen sam gemensam miljöpolicy om körskador på syn över hur hänsyn skulle skogsmark finns det sedan tidigare ge uppnås. Genom denna dialog mensamma målbilder för körskador. Utifrån har vi fått fram en gemensam bild att utgå från och följa dessa har vi på VIDA arbetat fram rutiner för att minimera riskerna för körskador, fortsätter Tony. upp. Första steget är taget men det är nu det verkliga arbetet börjar. Att omsätta det i praktisk handling. Det är ju först därefter vi verkligen kan se effekterna av vårt arbete. Fredrik Nilsson och Stefan Nyqvist. Det är mycket som är bra gjort men det är ett fortlöpande arbete. Det är viktigt att vi nu i takt med att materialet används upprätthåller och vidare utvecklar målbilderna. Stefan Nyqvist är områdeschef på VIDA Skogs sydliga område: Effekten av Simone blev att vi fick in mer än dubbelt så mycket leveransvirke jämfört med en normal säsong. Det var betydligt mer än vad hela branschen först bedömde. Från januari och under hela våren har huvudfokus varit på vindfällen. Till följd av det ökade flödet av timmer och den höga arbetsbördan som vindfällen orsakar tog vi in extra maskinresurser. För att behålla färskheten och för att undvika insektsskador gjordes en produktionsbegränsning under 3-4 veckor i mars och april. Det har lagts mycket tid på att få kortare transportledtider från avverkning till avräkning. Våra åtgärder fick avsedd effekt och vi lyckades behålla färskheten och kvaliteten på virket. Från april till mitten av juni låg fokus på stormavverk ningar. Allt som skulle avverkas hanns med. Men visst har vi haft lite tur också. Vi tackar vädrets makter och sågarnas framgång. Sågarna har gått mycket bra och vi har inte haft någon tjällossning så vi har lättare kunnat köra virket i rätt ordning, det vill säga äldst virke först. Det varma vädret har även underlättat upparbet ningen och minimerat antalet körskador, säger Fredrik Nilsson, Logistikchef på VIDA Skog. Nu efter semesteruppehållet är balansen på VIDAs sågar bra. Den normala avverkningen av rotstående skog s tartade i slutet på juli och är nu i full gång. Nu knappt ett år efter stormen har verksamheten återgått till det normala. För cirka ett år sedan utförde VIDA en gallring på en torvmosse. En extremt känslig mark med hög risk för körskador om den inte utförs på ett väl anpassat och skonsamt sätt. Gallringen tog 10 veckor att genomföra. Området röjdes precis innan gallringen påbörjades för att Totalt har ett 40-tal målbilder tagits fram. Alla finns till det skulle finnas tillgång till färskt ris. Skördaren hade extra gängliga på skogsstyrelsen.se/miljohansyn. De innehåller breda band och de två skotarna var fullbandade. Nu ett år konkreta beskrivningar av den hänsyn som skogsbrukare senare ska en askåterföring ske på området. och markägare förväntas ta vid alla skogliga åtgärder utifrån de fyra olika målbildsområdena: Hänsynskrävande Alla sa att här går det inte att göra någon gallring, här finns biotoper, Kultur miljöer, Mark och vatten samt Sociala vär ingen botten. Det är 30 ha känslig torvmark. Tack vare en den. De innehåller många bilder och tydliga illustrationer, kombination av hög kunskap hos oss och våra entreprenörer, se exempel ovan. rätt förberedelser, noggrann planering och rätt maskiner så lyckas vi utföra en avancerad gallring som denna helt spår fritt, säger Jaen-Peter Gustavsson, inköpare, VIDA Skog. Med målbilderna som grund kommer vi att arbeta med återkoppling till skogsbrukande företag. Det blir enklare Vi vill passa på att tacka alla våra leverantörer, entre prenörer, transportörer för en mycket proffsig hantering. Vi är tacksamma för förståelsen från våra leverantörer att det ibland har tagit lite tid att få bort virket. Värdet av ett gott samarbete och en bra dialog är ovärderligt när situationer som dessa uppstår, avslutar Stefan. l att diskutera vad som har gått bra kontra där det har gått Att arbeta med miljöhänsyn är en pågående process mindre bra nu när vi har en gemensam utgångspunkt. För som ständigt behöver ses över och förbättras, inte minst markägaren är målbilderna ett verktyg inför en kommande för att minimera körskador i framtiden. De nu framtagna skoglig åtgärd som t ex före en avverkning. Det ger en bild målbilderna med dess tydliga instruktioner och tips är ett över vad jag som markägare kan förvänta mig vid en skog mycket bra komplement, avslutar Tony. lig åtgärd. Det är även ett bra verktyg för uppföljning och inte minst ett bra underlag när markägaren sätter upp mål bilder för sitt egna skogsbruk. Jag vill uppmana mark ägare Sid 6 Illustrationen visar ett körsätt som bör tillämpas vid avverkning nära vatten. Genom att både skördare och skotare nyttjar hela kranens räckvidd kan skotaren gå långt från den lämnade kantzonen. I det här exemplet kan skotaren gå på fastmark. Därigenom förhindras uppkomsten av körskador. Illustration: Martin Holmer. Beskrivningar av målbilder för god miljöhänsyn finns på skogsstyrelsen.se/miljohansyn Gallring på torvmosse. Branschgemensam miljöpolicy om k örskador på skogsmark finns att ladda ner på skogsindustrierna.org Sid 7 v i d a o c h vä x a n d e vä r d e n

5 pinnflis det naturliga ridbaneunderlaget Pinnflis är en särsorterad produkt från sågverksflis. Normalt är pinnflisen mm lång och 2 5 mm bred. Pinnflis går även under namnet klenflis. Inom VIDA används pinnflis bland annat som bränsle och för pelletstillverkning. Men pinnflisen är även sedan länge ett vanligt förekommande material i ridbaneunderlag. Vi besöker Lunds Civila Ryttarförening. Klubben har två stora ridhus och två dränerade utebanor. Doften av gran slår emot oss. Man är i full färd med att strö ut nytt lager med pinnflis på en av utebanorna. Det är 2 år sedan den senast renoverades. Man har även två inomhusbanor en med fiber och en med pinnflis. Den med pinnflis är 15 år gammal. Vad är det som styr valet av material, vilken typ av bana man ska bygga? Budget, kompetens, markförhållanden, förutsättningar för underhåll, banans användningsområden, antal hästar som ska rida per dag, tävlingsbana eller tränings bana, vilken årstid banan främst ska nyttjas är alla viktiga faktorer som styr valet av material. Det är viktigt att tänka igenom och sätta upp en tydlig målbild utifrån dessa faktorer. Tänk på att kostnaden inte enbart inkluderar material utan ta även hänsyn till kostnader för det löpande underhållsarbetet, renovering, livslängd och slutdeponering. Trycket från en häst på 600 kg som hoppar över ett 150 cm hinder ställer höga krav på ett bra underlag. Pinnflis är ett bra alternativ för ridskoleverksamhet och tävlingar. Det har en bra stabilitet och har ett bra grepp om man sköter den väl. Tills för 3 år sedan hade vi bara sand på vår stora bana. Underlaget började fallera till följd av ett högt slitage. Det märktes specifikt vid tävlingar då det blev djupt efter hindrena. Vi var tvungna att göra något. Vi bestämde oss för att byta till pinnflis och ryttarna är mycket nöjda, säger Markku Söderberg, Verksamhetschef Lunds Civila Ryttarförening. På innetävlingsbanan/manegen har vi sedan några år tillbaka fibersand. Många anser att fibersand är det rätta för tävlingsbanor då det ger ett bra grepp. Dock diskuteras det allt mer hur fort vi ska kunna rida då det sliter hårt på hästen. Vi ser en stor fördel att kunna erbjuda olika sorters banor. Underhållsmässigt är det ungefär det samma för de olika banorna men en stor skillnad är deponin. Att deponera fiber innebär ett enormt arbete och stora kostnader, fortsätter Markku. yrkesverksamma liv och har sedan flera år tillbaka varit ansvarig för banorna i Falsterbo inför och under Falsterbo Horse show. Ridbaneunderlag är en snackis som det går trender i som mycket annat. Min känsla är att det blir allt vanligare med pinnflis. Många vill gå tillbaka till det gamla och naturliga. Jag har fortfarande inte träffat någon som varit missnöjd med pinnflis. Det som talar för pinnflisen är att det är lättskött, det är en mindre investering och om man sköter den väl står den sig bra. En annan fördel är att man kan glömma bort en bana med pinnflisunderlag. Den kan stå utan att man gör något under 1 år och kan sedan väckas till liv genom att harva, tillsätta sand, nytt lager pinnflis och vattna, säger Mats och fortsätter: Underarbete och underhåll är A och O. Banan har en livslängd på upp till 15 år om den är rätt gjord och sköts väl. När man anlägger en ny bana ska man tänka det grövsta materialet i botten och finare material uppåt. Det finns ingen exakt facit för uppbyggnaden utan det som styr är vem som ska använda den och vad den ska användas till. Det är utifrån detta man tar beslut kring material och uppbyggnad, forsätter Mats. Mats använder stenmjöl som skyddsbarriär för stora stenar som inte ska kunna tränga sig upp och orsaka skada. På stenmjölet lägger han sedan ett mellanlager med en sand- och stenmjölskrossblandning (ca 70 % sand, 30 % stenmjölskross). Får man för mycket rundkornat material blir det poröst. Underlaget ska vara kompakt och hålla ihop. Svikten i banan sköts med harven. Man ska inte vara rädd för att vattna. Ofta är det brister i bevattningen som gör att banan fallerar. Om det blir för torrt skapas en glasad yta under flisen som gör att vattnet inte kan tränga sig ner, det blir glatt. Fukten gör att man får ett bra grepp och svikt i banan. Det finns inga speciella rekommendationer när det gäller fukthalt utan här får man känna sig fram. När underlaget är lagt rids det på banan ett par månader upp till ett år. Därefter sprids ett lager med pinnflis på (ca 40 m 3 för en 30 m x 60 m bana) och eventuellt blandas det upp med rundkornig sand. livslängd. Likt fiberbanan är det viktigt att den mockas. En riktlinje för banor med sand-trä-underlag är att komplettera topplagret var tredje till vart femte år. Pinnflisens för- och nackdelar Pinnflisen är en naturprodukt som bryts ner och förmultnar. I takt med att den förmultnar måste den bytas ut. Det innebär att en ridbana med pinnflisunderlag behöver renoveras och bytas ut oftare än en fiberbana. Den kräver kontinuerligt underhåll såsom mockning och djupharvning då rester av gammalt spån i kombination med gödsel kan orsaka ett hårt och glatt underlag. Träbanan har en kortare livslängd än fiberbanan men kostar betydligt mindre att anlägga. Den är lätt deponera när den ska bytas ut. Trä och sand får strös ut på en åker när den är utsliten till skillnad från en fiberblandning. Den håller fukten, dämpar stötarna och ger en bra svikt i underlaget. Studier har visat att ett sand-trä-underlag innebär minskad risk för skador*. Inte minst är det en ren naturprodukt som inte har någon negativ påverkan på vår miljö. Vill du veta mer om ridbaneunderlag? Svenska Ridsportförbundet har i samarbete med forskare på Sveriges Lantbruksuniversitet, internationella experter och representanter från ridsportens olika områden tagit fram en världsunik guide om ridunderlag. Länk till guiden finns på l Innan fibersandbanan anlades på innetävlingsbanan/ manegen låg där grus- och sågspånsblandning. Totalt var det ton som behövdes fraktas bort när den nya banan skulle byggas. Tack vare att det var rent naturmaterial blev det inga problem med deponin. Efter diskussioner med Värpinge Golfklubb fraktades allt dit och det blev grunden till en knattebana som är öppen för alla. Vuxna äger endast tillträde i sällskap med en Knatte. Kul! Mats Bengtsson, Ridbaneservice, Munka Ljungby har arbetat med att anlägga ridbanor under hela sitt Det är viktigt att flisen håller en jämn kvalitet. VIDAs flis är jämn och innehåller även små finspån. Finspånet binder fukten bättre. Flisen får inte vara för grov eller lång. Den får inte kunna ställa sig upprätt utan måste ge vika för att undvika skador på hästen, säger Mats. Pinnflisen fräses ned och därefter ska banan sätta sig. I takt med att banan sätter sig kompletterar han med ytterligare pinnflis. Ett löpande underhåll med djupharvning (4 6 cm) och bibehållning av fukthalten är därefter avgörande faktorer för banans kvalitet och Mats Bengtsson, Ridbaneservice, Munka Ljungby. Markku Söderberg, Verksamhetschef Lunds Civila Ryttarförening. * En vetenskaplig studie publicerad av undersökningsgrupen vid SLU om underlagsanvändning, träning och skadeutfall hos hopphästar visade att sand-trä-underlag innebar minskad risk för skador ( nih.gov/pubmed/ ) Källor: Ridbaneunderlag en guide, Svenska Ridsportförbundet Intresserad av högklassigt pinnflis från VIDA? Kontakta Jennie Tholin på tfn: Sid 8 vida och växande värden Sid 9 vida och växande värden

6 klöver över nr14 En artikleserie om hur du kan öka värdet på din skogsfastighet. Rapport från marknaden Bernt Fransson, Skog & Lantbruk Vår externa krönikör Bernt Fransson är utbildad jägmästare och registrerad fastighetsmäklare med över 30 års erfarenhet från skogsbranschen, varav över 20 år som fastighetsmäklare och generationsskiftare. Har tidigare tjänstgjort inom LRF Konsult Skogsbyrån, bland annat som skogsekonom, fastighetsmäklare, auktoriserad generationsskiftare, kontorschef och resultatenhetschef och därefter som marknads ansvarig för Segment Skog inom LRF Konsult. Under 2012 är Bernt en av grundarna till Skog & Lantbruk, ett fristående konsultföretag. sälja eller överlåta Kanske det enklaste generationsskiftet syskon kan ställas inför är om inget av syskonen vill överta gården. Att föräldrarna säljer gården och delar upp pengarna inom familjen gör det enklare att dela rättvist. Ändå är det inte alltid så enkelt. Kanske behöver dina föräldrar bo kvar i sin bostad eller så vill alla syskon ha kvar en del i fastigheten. text: Bernt Fransson, Skog & Lantbruk i Sverige AB, tel Äga tillsammans Bevisligen finns det syskon som äger en fastighet ihop, har gjort det länge och tycker det fungerar alldeles utmärkt. Det är motsatsen man oftast hör talas om. Man brukar säga att det bor en inneboende väckarklocka i samägandet. Och den ringer oftast vid fel tillfälle. Därför är samägande en sällan rekommenderad lösning. Det är ofta de små tillfälligheterna som utlöser irritation. Någon som varje gång får klippa gräset, glömt städa efter sig eller inte deltar i samma utsträckning med skötsel och underhåll. Skall man äga tillsammans är det viktigt att man är tydlig med vad man förväntar sig av varandra. Ett skriftligt avtal gör det tydligare och glöms inte lika lätt. Dela gården Ett alternativ till att äga gården tillsammans är att var och en äger sin del. Det går inte att dela gården hur man vill. Det kräver en lantmäteriförrättning. Ju högre produktionsförmåga skogsmarken har desto mindre skogsområde kan bilda en fastighet. Vill man bilda en ny skogsfastighet bör den inte vara mindre än att den kan producera ca 200 m3sk per år. Skogsbruksplanen är ett utmärkt hjälpmedel att använda i detta sammanhang. Bostadshus med åker och betesmark kan ofta bilda en mindre fastighet. är ofta ett alternativ som inte tilltalar överlåtare och övertagare. Särskilt inte om det syskon som övertar gården även skall leva av den. Inte sällan överskattar syskonen i denna situation möjligheterna för familjen att kompensera dem. Väljer föräldrarna att överlåta hela gården till ett av barnen och samtidigt som övriga syskon inte kan bli kompenserade i tillräcklig omfattning kan det få konsekvenser i ett framtida arvskifte efter föräldrarna. Det syskon som inte blivit tillräckligt kompenserad kan då komma att kräva sin laglott. Problemet är att veta vad som är tillräckligt. Det är inget värde som går att beräkna i förväg utan beror bl.a. på vilka övriga tillgångar föräldrarna har kvar vid arvskiftet. För att bedöma risken finns olika sätt att tänka. Ett sätt att fundera på vad som är skäligt är att snegla på vad laglotten innebär. Laglotten är hälften av arvslotten efter föräldrarna. Har föräldrarna tidigare gett bort gåvor, t.ex. en gård, skall detta tas hänsyn till. Risk för att kompensationen är så låg att den hamnar under gränsen för laglotten i ett framtida arvskifte kan man då ungefärligt bestämma till hälften av barnets andel i gården om inga andra tillgångar finns vid kommande arvskifte. Det säger sig självt att detta är osäkert men ger ändå en riskbedömning om man befarar att ett syskon kan komma få svårt att acceptera överenskommelsen i framtiden. behöver man veta om näringsverksamheten ger ett överskott eller underskott. Ett underskott måste kunna täckas upp med andra inkomster eller kapital. Till hjälp har du naturligtvis skogsbruksplanen. Den berättar om skogens möjligheter, framför allt avverkningsmöjligheter, men också skogsvårdskostnader. Men det tillkommer ofta andra kostnader för t.ex. underhåll, byggnader, elström, försäkringar mm som skall betalas årligen. Övertas fastigheten från föräldrarna finns ofta en fördel i att ha kännedom om gårdens årliga övriga kostnader och intäkter. För de flesta innebär finansiering av generationsskiftet att man antingen avverkar skog eller lånar pengar och därmed betalar både ränta och amortering. Hur använda skogen? Vanligt är att man försöker använda skogen för att betala av en stor del av lånen så snart som möjligt efter överlåtelsen. Det är få förunnat att klara av att betala tillbaka alla lånen omedelbart. För de flesta kommer en del av lånen att finnas kvar under lång tid. En skogsbruksplan omfattar 10 år. Lånen kan komma att vara ännu längre. Det gäller då att planera för att skogen räcker både till räntor och amortering även nästa 10 års period. Överväg riskerna När du gjort din kalkyl för förvärvet behöver du också ha koll på vilka förändringar som kan drabba dig hårdast. Det kan du göra genom att t.ex. öka räntan i din kalkyl eller minska virkespriserna, för att se vilka kostnader och intäktsförändringar du är särskilt känslig för. Även familjära risker behöver du fundera över. Vad händer t.ex. vid en eventuell skilsmässa? Vanligt är att fastigheter överlåts genom gåva med villkor om enskild egendom. Fastigheten hålls då utanför de tillgångar som skall delas vid en ev. skilsmässa. Överlåts fastigheten genom köp krävs kanske att du behöver komma överens med din make/maka om att skriva äktenskapsförord med motsvarande innebörd. l Första halvåret präglades av höjda försäljningspriser med en optimism om en fortsatt bra balans mellan utbud och efterfrågan. Som vi rapporterat tidigare i VIDA Nytt så är produktionen av trävaror väsentligt högre än föregående år. Marknaden har nu uppfattat denna förändring i produktionsvolym samtidigt som konsumtionen inte ökat överallt så som man hade hoppats. Detta i kombination med en svagare svensk krona gör att försäljningspriserna från och med juli sjunker i samtliga utländska valutor. text: Måns Johansson, VD VIDA Wood På den svenska marknaden är priserna relativt oförändrade. Vi hade hoppats att den svagare svenska kronan skulle ge oss en fördel gentemot våra konkurrentländer men tyvärr blir vi tvingade att sänka priserna i motsvarande grad. Vi levererar nu regelbundet till USA men är hittills besvikna på priserna. Det tar inte fart såsom vi önskat och återhämtningen efter finanskrisen tar längre tid än förväntat. Vi har ca 300 kunder i USA som vi levererar till regelbundet. Vår strategi ligger kvar i att ge dessa kunder en bra service trots att priserna är i underkant. Under 2013 exporterades det ca m 3 trävaror från Sverige till Kina. Aptiten för Europeiska trävaror har ökat hela tiden, vilket är viktigt för balansen/efterfrågan i Europa. Tyvärr ser vi en nu en inbromsning med importen då det finns stora lager av trävaror, framförallt av timmer, i de kinesiska hamnarna. Från Sverige och Europa har vi nu svårt att konkurrera med låga priser från framförallt Kanada som har betydligt lägre råvarukostnader. I början av detta året fanns det prognoser på att exporten från Sverige till Kina skulle dubbleras. Jag tror nu att vi skall vara nöjda med att behålla föregående års volym. I England fortsätter vi öka vår marknadsandel, framförallt genom nya logistik- och distributionsupplägg. Vi har två nya stora kunder som under hösten kommer börja använda sig av vår leveransmodell. Det kommer öka vår försäljning till England med ca m 3 per år. Den stora efterfrågan i Egypten under de senaste 9 månaderna har gjort att vi haft en gynnsam balans på vår fura. Priserna steg från september 2013 t.o.m. maj 2014, sedan föll ramadan in och vi vet egentligen inte hur marknaden utvecklar sig ännu. Vår gissning är att det varit uppe på toppen och kommer falla tillbaks under hösten. Japan har fortsatt stora lager av sina huvudsortiment och det har varit press neråt på priserna på kontrakten för 3:e kvartalet. Vår uppfattning är att det dröjer ytterligare 3 6 månader innan det blir en marknad i balans igen. Under hösten kommer vi öka vår försäljning till Australien som är en positiv marknad både gällande pris och volymer. Vi har ett nytt distributionsupplägg som kommer starta under hösten. På sikt kommer detta ge stora volymer till bra priser samtidigt som vi tar bort volymer från den Europeiska marknaden. Trots en del mörka moln är vi positiva. Detta tack vare trogna kunder, bra logistik- och distributionsupplägg samt nya marknader. l Ett syskon tar över gården Den vanligaste formen av generationsskifte är att ett av syskonen tar över gården. Syskonet får då ofta betala ett lägre pris men tillräckligt för att föräldrarna skall kunna kompensera de andra syskonen med pengar. Du kan läsa i föregående nummer av VIDA-Nytt hur man delar gården ekonomiskt rättvist. Det är långt ifrån alltid tillgångarna räcker till för att dela rättvist mellan syskon. Pengarna räcker helt enkelt inte till full kompensation om ett av syskonen skall ta över gården. Föräldrar och syskon får istället fundera på vad som är skäligt. Inte sällan är åsikterna olika mellan å ena sidan att dela gården alternativt sälja ifrån en del av gården för att skaffa fram kapital mot att å andra sidan låta övriga syskon erhålla mindre i kompensation. Det är föräldrarna som gör valet. Vilket val de än väljer får det konsekvenser. Att göra gården mindre Vill man undvika meningsskiljaktigheter i framtiden är det viktigt att få med hela familjen i generationsskiftet. Kan man få alla syskon att förstå och acceptera varför generationsskiftet blev som det blev har man vunnit mycket. Du kan läsa mer om detta i artikeln om gårdsråd på sidan 12. Gör ordentliga förberedelser Den som övertar gården behöver först av allt vara säker på att klara av att ta över gården ekonomiskt. Det är knappast någon idé att ta över gården om man riskerar att bli tvungen att sälja gården om några år. Grunden för kompromissen måste vara att kunna behålla gården även i en föränderlig värld. Är man det minsta osäker behöver det göras en kalkyl över kostnader och intäkter. Tillsammans med skogens möjligheter och övriga intäkter i näringsverksamheten Detta är tredje artikeln i en serie om generationsskifte i VIDA-Nytt. De föregående artiklarna var publicerade i VIDA-Nytt nr 1 och Följ med i VIDA-Nytt om generationsskifte. Enskild egendom Även det barn som blir kompenserad med pengar får ofta kapitalet av föräldrarna som enskild egendom. Ofta skrivs gåvan som att kapitalet eller vad som kommer i dess ställe skall utgöra enskild egendom. För att kapitalet även fortsättningsvis skall vara enskild egendom bör pengarna hållas åtskilda från makars gemensamma pengar, t. ex genom att sättas in på särskilt bankkonto. När pengarna sedan används, t. ex vid köp av sommarstuga, är det lättare att härleda var pengarna kommer ifrån och att de erhållits som enskild egendom. Blandas pengarna med gemensamma pengar kan det senare vara svårt att hävda att de är enskild egendom. Sid 10 Sid 11

7 vidakrysset 1:a pris: Mysig höstpläd 2:a 3:e pris: Termos 4:e 5:e pris: Jaktkeps Att ta steget och bjuda in till en dialog kring gårdens framtid med sina nära är något man lätt skjuter framför sig. Det handlar ofta om svåra och obekväma frågor som måste lyftas. Risken är att beslut tas över huvudet på nästa generation eller inte tas alls. Barnen får inte någon möjlighet att sätta sig in i situationen. I värsta fall leder det till osämja, ofta orsakad av att ingen vågade lyfta den känsliga men så viktiga framtidsfrågan. Paret Kenneth och Ingrid Johansson tog över en gård från Ingrids far för cirka 25 år sedan. Den omfattade då i huvudsak slaktgrisproduktion och växtodling. Till följd av kraftiga konjunktursvängningar har de under sina år på gården strävat efter att bygga upp ett företag med tre olika inriktningar. Växtodling, skogsbruk och slaktgrisproduktion. Planen är att dra ner och på sikt avveckla grisproduktionen för att kunna investera mer tid och resurser i skog. Även vindkraft finns med i verksamheten. Kenneth och Ingrid har två döttrar, Emma (30 år) och Lina (27 år). Våra flickor har alltid fått gå sina egna vägar. Emma flyttade till Stockholm. De fick nya intressen och ett annat fokus. Från att under deras uppväxt varit väldigt nära gården kom de allt längre ifrån. Jag kände ett behov av att lyfta framtidsfrågan men det sköts hela tiden på framtiden. Det fanns inget givet svar på hur vi skulle gå tillväga. Jag väntade på att flickorna skulle ta initiativ och visa intresse för gården. Flickorna väntade på att jag skulle ta steget. Så det hände ingenting, säger Kenneth. gårdsråd ett forum för dialog, kunskapsöverföring & framtidsfrågor Syftet med rådet är att få flickorna med på tåget. Att förse dem med kunskap och information så att de kan komma fram till vad de vill och vilken potential gården har. Det viktigaste med detta forum och liknande är att få ett djup i diskussionerna. Det är lätt att köra fast på grund av att man inte har svar på eller kanske inte vill svara på viktiga frågor. Den stora skillnaden är att en extern persons svar inte behöver värderas. Debatten lyfts till ett högre plan. Denne kan även komma med viktig feedback och input, skapa nya infallsvinklar och idéer. Upplägget kan se olika ut men det viktiga är att man för en dialog och gärna med en opartisk person för att undvika misstro och onödiga konflikter inom familjen, säger Carl-Johan Dunge. För Emma och Lina var förslaget om gårdsråd positivt. Vi behöver veta och lära oss mer om verksamheten för att kunna vara delaktiga vid beslut. Vi behöver såväl teoretiska som praktiska kunskaper. Genom rådet får vi insikt i alla verksamhetsområden, hur de hänger ihop och hur de påverkar varandra. Vi får en förståelse som vi inte hade innan, säger dottern Lina. Vid deras första råd för drygt ett år sedan fastställdes ramarna. Man bokade in möten och kom överens om mötestruktur. Det fördes diskussion kring hur de skulle frigöra tid för flickorna för att säkerställa deras medverkan. Numer får de lön från gården och ersättning för resekostnader så att inte detta ska bli något hinder för att kunna genomföra gårdsråden. Målet är att träffas en gång per månad. Jag och Ingrid kan inte allt och vi tar inte alla beslut själva. Det är viktigt att ha ett nätverk med rätt personer som fungerar som bollplank, som man kan ha ett nära samarbete och dialog med. Vi rådgör mycket med dessa personer och har de som bollplank i alla grenar. Det kan beröra stora investeringar och då finns en trygghet i nätverket. Tidigare har våra flickor bara sett resultatet. De har nog inte känt till att vi har en omsättning på miljoner och att många beslut kan handla om hundratusentals kronor. Nu har de förstått hur viktigt kontaktnätet är. Carl-Johan, Kenneth, Emma, Lina och Ingrid. Familjen upplever ett allt större behov av rådet framöver. Det blir en stor omställning om och i så fall när döttrarna blir delägare eller tar över. Redan om ett år planerar de att upphöra med grisproduktionen och det medför att man behöver arbeta än mer med att utveckla de andra verksamhetsgrenarna. Allt fler beslut läggs numer inom rådet och allt protokollförs. Något som skapar stor delaktighet inom familjen. RAD FÖRE RESOR VÄRRE HÖG TJÄNST PÅ SKATTE- VERKET FÖRR ATTEST- ERA NICK- EL BLUND- ER HAR SITT UR- SPRUNG I SÁPMI ALPINA JANETTE & MATTIAS FINT INTRYCK AV MATEN LÄGE FÖR HÖG- FÄRDIG? LITEN ALPIN PÄRSON LÄGGA OM KURSEN ASKARNA PÅ ANTA- NANA- RIVO-ÅK OMGES ÄNDE MORS- GRIS BRIST PÅ RING- FORMIG I YORK PSYKO- LOGISK TERM REN- SARV- ARNA SEPTEM- BERHELG MYCKET LITET TER- RASS ÅRKLYKA SKRUV- MATERIAL PIPA OCH TJUTA barnens vida barnens vida barnens vida Hej igen alla barn! Hoppas ni har haft ett toppensommarlov med massor av sol, bad och glass! OSLO UTAN SLUT AKADEMI- WÄGNER CITRUS- FRUKT- EN TRASIG PÖLSA ÖSTER- SJÖÖ AKTU- ELLT ERSÄTT- NING STÄNGER VINNA ÖVER LEVER PÅ HÖG HÖJD JUSTERAD STADGA BITER SATIN- VÄVNAD KATT INDO- LENTA VASS- BÅT ST- RECK 2 I MYR- SYRA YOKO SITTA RÄTT BEHAND- LING SÖTA MOSADE BÄR SKÄMT- SAMT OM RESIDENS VINTER- SEGLARE LÅNGLIG TID KAMP- SPORT BUSKE KEMIST- MARIE BÖRJ- AS ROVA JÄTTE SPIS FÖR SYSTER MED SLITAN- KNÄPPTA DE HÄNDER AVVERK- AR ÄVEN ÖVER- PA N O - ÄR VISSA SJU- G R E N S AT T T E X T A D RAMA V Y PANTRAR G R Å KAMPARE MINNES- PRÖVNING STICKOR RUDAMITT TRÄDGÅ- BLIR RDSGOLV KONDENS ORD- LISTA FJÄD- ER- PLYM INTE VÅRAT NAIV UNIX FILE SYSTEM BRYT- ER ISEN SLUMP- AR BORT ÄGNAR SIG ÅT SÅDDEN TROJKA GER UTSLAG SKYDD VÅTARV MES- ARNA LAG- ER TRANS- PAR- ENT TILL- TALAR MER STRAM LEVER I RIGA HAR JU SINA KVISTAR SES PÅ VIDA SKOG JACK KORG SOM FAR UPP OCH NED R A I D E R N A R Ö J D Y K A APPE- NINIEN- BON GRYMT- OXE TRIM- MANDETS FRAM- FÖRS- ENSAM STURSKA GÖR MER BLA- BASTU VISSA ÄMA- SERAD N Y T T- P KONSTER D BLE UTÖVAR ÄVJA JAS B TILL- SLAGEN JOBBAR UNDER YTAN BISTÅND TILL MARK- ÄGARE AR- BETS- IVERN STÅ PÅ ÖRON- EN FÖR- TUG- SKAFT MYNDIG- ÄLSKADE GUMMI- FÖR KAJ- HET SIG I POPKUNG R O E KANDE A ZEUS I 2007 FÖR- RANSO- STÅNDETS NERA F S I N N ÅTER- S N Å L A SKICKAS STODER IBLAND GALET MÄTTES FÖRE HALVTIDS- MED KLIV SNUVA HÅL PÅ LIGANS GOLFBANA OD KAN ST- FRAM- ÖRANDE FÖR- S E R I E N S RÅKA UT U T K A S T A R E N FÖR ANDE KOMEDI- KAVIAR- SAM- ENN KÄLLA KLANG- VETSLÖS FÄ & SOM A K T R I S S T Ö R FÄRG T E L A K KOLAN PIGGELIN PICKUPER PÅTVING- TV-SERIE GRIP- ANDE SJÄTTE ANDE FÖRSÄLJ- SAMLAS K L E T G O D I S B R O N TONEN VRIDNING R Ö NING MED SNÖ PÅ SKIVA POSITIVT RYKANDE VIMSA EXI- SVAR I BJUDA PLAN- STENS O S S OMSK I HÖGST PÅ O S A N D E LÖST Å L D E R AUKTION FYNDIG SOM VI LÄSER INTRES- T I D N I N G S A R T I K L A R N A SERAD VAR ETT SPANSKT LOCKAR I VISSET BERG ELVA I SOMMAR- H Ö N A N SKOL- L S TAT Y AV S I E R R A VÄRMEN E VÄXJÖ N BETYG MISSE CORNELIS REN- FÖR- PIGG TILL- AGDA TVÅS SVAR- OCH HANDA- D K F R I A S V DANMARK AR SPETS HÖLL E R B J Ö D STOR KRIGS- MUSIK- BÅTAR FINNA KORT GENRE OMGÅNG MAKAK GRÄNS DÄRHÄN KNYCKA METALL- RIOJA R I K T- IHOP HÄFTIG P O P A P S I R A T D I T STÅNG NING SKUR D J A K A R I A A N S A N D E T S A V S E R H A S K O G E N I T R I M R I N N I L L A S T E G A D E S Ö R L O G S F L O T T A A N S E M A T R A S N U N N A I B Ö N E R lösning Vinnare nr :a: Lars Gustafsson, Fagersanna 2:a: Emma Andersson, Emmaboda 3:e: Birgitta Lindell, Växjö 4:e: Gilbert Petersson, Braås 5:e: Ingrid Adolfsson, Åseda Skicka in korsordet med ifylld kupong senast den 30 september till: VIDA AB, Att: Josefine Helgesson, Box 100, Alvesta Namn:... Adress: Postnr:... Postadress:... ÄR JU SÄLLE Men så för ett par år sedan var Kenneth och Ingrid på en generationsskiftesträff. De kom på idén att starta upp ett gårdsråd med syftet att förse deras döttrar med kunskap om fastigheten och dess verksamhet så att de när tiden är mogen ska kunna ta ställning till hur de vill göra i framtiden. Carl-Johan Dunge på Skog & Lantbruk tillfrågades att bli ordförande för rådet vilket han tackade ja till. Att få till regelbundna möten sköter sig inte självt. Rådet är en viktig del av arbetet med gården och måste ses som en naturlig del av det dagliga arbetet. Därför är vi noga med att schemalägga mötena på ordinarie arbetstid, säger Ingrid. Till rådet bjuder man in personer som arbetar nära gården och som betyder mycket för verksamheten. Dels för att etablera en kontakt med döttrarna men även för kunskapskapsöverföring. Redovisningsbyrån, banken, skogliga rådgivare, växtodlingsrådgivare är några exempel. Kenneth känner att det är viktigt att få flickorna att inse vikten av att ha ett väl uppbyggt och fungerande nätverk samt att ge flickorna ett ansikte på dessa personer. Vi har genom rådet fått mer insyn under strukturerade former. Det blir som en ryggrad i verksamheten. Nu har vi bakgrundsinformation, vi är insatta i vad som är på gång på gården och vi har specifika delar att följa upp varje gång vi träffas och när vi ringer hem, säger Emma. Det är ingen som vet vad gårdsrådet resulterar i på sikt. Men ingen ska kunna säga att vi inte gav dom chansen. Vi ger Emma och Lina förutsättningar för att bli delaktiga och kunna ta över gården. Med det är dom själva som väljer i slutänden. Oavsett hur det blir har vi fått våra döttrar mer engagerade, intresserade och kunnigare, avslutar Kenneth. l Vet du vem som ofta kallas för skogens konung? Ja, just det, älgen. Visste du att älgen är världens största levande hjortdjur? Älgpappan älgtjuren, kan väga mer än 500 kilo och bli nästan två meter i mankhöjd! Mankhöjd är från marken till högsta delen på ryggen. Dom kan bli upp till 20 år. I slutet av september och början av oktober parar sig älgpappan (tjuren) och älgmamma (kon). Efter 8 månader föds deras miniälgar, kalvarna. Dom väger då cirka 15 kg. Men redan efter några månader väger dom kg. Älgkalvarna bor med mamma älg i nästan ett år och sedan klarar de sig själva. På vintern äter älgen trädkvistar. På våren och hösten gillar dom bärris och ljung. På sommaren finns det massor av goda blad på träden och buskarna. Om du ser något av detta är det tecken på att en älg har varit framme. Har du sett några spår i skogen? Ta ett kort nästa gång du ser ett spår och måla av det. Alla som skickar en blid till mig får en överraskning i brevlådan! Din teckning skickar du till VIDA AB, Att: Vidar, Box 100, ALVESTA. gåtor 1. Vem har alltid hatten på foten? 2. Vad är det för likhet mellan en fiskare och en bäbis? Svaret på gåtorna: 1. Svampen 2. Båda vill ha napp Sid 12 vida och växande värden Sid 13 vida och växande värden

8 Lite mer barnens vida 50 år på sågen Nu i augusti startar Champions Hockey League (CHL) där Växjö Lakers utmanar Europa och spelar gruppspel tillsammans med Sparta Prag, Adler Mannheim och KalPa i VIDA Arena i Växjö. Vi har inlett ett samarbete med Barnkliniken i Växjö vilket innebär att vi skänker dom totalt 300 biljetter som kommer att delas ut till sjuka barn, dess familjer och anställda så att de kan få en härlig upplevelse tillsammans. Vi kommer ha en monter på plats utanför VIDA Arena två timmar före varje match där vi visar upp VIDA världen. Det kommer att vara massor av aktiviteter för hela familjen. VM i sågning, skattjakt i pelletspallen, träffa Vidar, skapa träkonstverk är bara några exempel. Träkonstverken kommer att auktioneras ut och pengarna som kommer in går till Barnklinikens Stickkassa. För Stickkassan köps stickpresenter som delas ut till barnen efter att de har tagit prover eller blivit stuckna av annan anledning. Som ett litet extra plåster på såret. För speldatum se: Öppet hus på ryssbygymnasiet Nytt fältstöd för VIDAs vireksinköpare VIDA Skog har tagit fram ett nytt fältstöd för iphone till våra virkesinköpare. Appen innehåller flygfoto med gränser och fastighetsinformation. Det går också att rita punkt- och linjeobjekt med hjälp av GPSen. Dessa objekt kan sedan flyttas till vårt centrala planeringssystem FAGUS. Det finns stöd för att ha kartorna uppladdade i telefonen så att inköparen inte är beroende av 3G-täckning då man besöker markägare ute i bygderna. Ny informationsfolder om gränsvärden för vrakorsaker I samarbete med VMF har vi tagit fram en informationsfolder om gränsvärden för vrakorsaker vid VIDAs mottagningsplatser. Foldern innehåller information och bildexempel över de mest frekventa vrakorsakerna för timmer, klentimmer och kubb. Syftet med foldern är att den ska vara ett stöd vid aptering för att minska andelen vrak på våra mottagningsplatser. Foldern finns att ladda ner på Härliga dagar på skog & traktor Under Skog och Traktor i Emmaboda arrangerade VIDA EM (Emmaboda Mästerskap) i sågning. Carl-Johan Modig tog hem segern med tiden 5,18 sek! Besökarna bjöds på kaffe och hembakat av Ryssbygymnasiets elever, barnen fick träffa vår ekorre Vidar och leta efter godis i pelletspallen. Det var en härlig stämning med totalt besökare och 108 utställare. gränsvärden för vrakorsaker på VIDAs mottagningsplatser Ny kompositkloss för träpall Året är Det är torsdagen den 8 oktober. Vi befinner oss i Bruzaholm ca 20 km öster om Eksjö och 40 km från Vimmerby. Vi passerar Bruzaholms Bruk och kommer fram till Bruzaholms Trävaruaffär. Inne på hyvleriet har Jan Johansson, knappa 15 år, sin första arbetsdag. Vi förflyttar oss 50 år framåt. Jan kommer cyklandes på VIDA Bruza i Hjältevad. Sedan 2008 är han arbetsledare på sågen. Full av energi, erfarenhet och sågverkskunskap delar han med sig av sina snart 50 år på sågen. Det bästa av allt är att det aldrig har stått still. Visst har det varit vissa perioder som vi har haft det lite tufft men i det stora hela har saker har alltid drivits framåt och förbättrats. Jag har haft förmånen att följa med utvecklingen och fått möjlighet att sätta mig in i alla moment. Under sin tid på Bruzaholms Trävaruaffär arbetade han efter hyvleriet på sågen och därefter på justerverket. I slutet av 60-talet byggdes en ny såg i Hjältevad och då lades sågen i Bruzaholm ned. Vid den tidpunkten körde man virkespaketen med traktor och släp från sågen i Hjältevad till hyveln i Bruzaholm. Lasset bestod av två släp med vardera två virkespaket. Lite skillnad mot dagens logistik, skrattar Jan. Strax före sommaren 1977 driftsattes en ny hyvel i Hjältevad och då lades även hyveln i Bruzaholm ned. Efter semestern började Jan på den nya hyveln där han jobbade med paketering/sortering. Ett par år därefter stod ett nytt justerverk klart. Jan flyttade dit. Datorer och ny teknik var på intågande i sågverksproduktionen och det blev en helt annan styrning. Det blev mer lättarbetat, man fick ut mer av varje stock och kapaciteten blev allt högre. Scilla 14 månader. Excellent scilla d el 4 I mitten av 80-talet skedde ett namnbyte. Då en stor andel av virket redan då exporterades ville man ha en mer internationell profil. Bruzaholms Trävaruaffär blev Bruza Timber. Det var även under samma period begrepp som pappaledig och arbetsrotation dök upp på agendan. Det var en på sågen som skulle vara pappaledig. Det var något nytt. Då ville man ha någon som kunde hoppa in överallt beroende på hur bemanningen såg ut på morgonen. En som kunde alla maskiner. Det blev Jan som fick befattningen avbytare. Han hade ingen fast plats och först på morgonen när han kom till jobbet visste han vart han skulle vara. Jan hoppade in där det behövdes och bytte av vid pauser. Tidigare hade ju alla sin speciella roll och satt på samma plats hela tiden. Nu ska alla kunna i stort sett allt vilket jag upplever positivt. Man får mer variation, man får ett helhetsperspektiv, man ser andra problem/möjligheter och kan hjälpa varandra på ett helt annat sätt förvärvade VIDA Bruza Timber. Verksamheten rullade på men maskinerna slets allt mer togs beslut om renovering. Beslutet att bygga om det då så nedslitna timmerintaget och råsorteringen är ett av mina starkaste minnen. Att investera och göra denna satsning i Hjältevad var det vi alla gick och hoppades på men inte riktigt vågade tro på. Det var ett stort steg i utvecklingen och det blev lite som en nytändning för alla blev Jan arbetsledare på sågen vilket han fortfarande är. Den 8 oktober firar han sin 50-åriga arbetsdag på VIDA Bruza i Hjältevad och än lyser energi och arbetsglädje i hans ögon. Jag har alltid trivts och känt att jag kommit vidare. Kanske beror det på att jag har sökt mig till det nya, men det bygger ju på att möjligheter ges, att man får chansen och det har jag fått, avslutar Jan. Fakta VIDA Bruza AB Omsättning Anställda Timmerförbrukning/år Produktion virke/år Marknader 420 mkr 72 anställda m 3 fub m 3 sv 25 % Danmark 20 % England 15 % Holland 40 % Övrig export VIDA levererar virke till brygga runt Växjösjön Under slutet av augusti kommer man att påbörja en nybyggnation av bryggan runt Växjösjön i centrala Växjö. Totalt kommer 150 m 3 VIDA virke användas. Det är fur från Hestra i dimensioner 47x150 och 47x200 sågat. Virket ska impregneras med Linoljeimpregnering (impregneringen heter linax ) på Bitus i Nybro. Byggnationen utförs av GBJ Bygg. Lördagen den 8 november kl är det öppet hus på Naturbruksgymnasiet i Ryssby. Såväl nyfikna blivande elever som allmänhet är välkomna! Passa på att bekanta dig med skolans alla program och inriktningar. Eleverna är igång och arbetar praktiskt med allt från skogs maskinkörning, äventyrsguidning, skytte och matlagning. Besökarna får prova på olika aktiviteter, t ex skytte, skördarsimulator, ziplinebana. Varför inte passa på att avnjuta en god lunch eller fika i skolans restaurang? Läs mer på På VIDA Packaging i Vetlanda har vi utvecklat en ny kompositkloss för träpall med speciella mått och egenskaper. Klossen är 145x95x75 mm och väger 0,560 kg. Den är tillverkad av enbart returplaster. Produktionen av den nya klossen påbörjades i maj och den levereras både till Sverige och USA. En kompositkloss ökar livslängden på en pall avsevärt samtidigt som hela pallkonstruktionen blir betydligt stabilare. Då allt fler får problem med spånklossen i containerskeppningar, ser vi generellt ett ökat intresse för våra kompositklossar. Jag fick en Excellent i unghundsklassen på Internationella utställningen i Hässleholm i maj! Komplimangerna från juryn haglade. Fin storlek, väl utvecklad för åldern, utomordentligt huvud, bra proportioner, utomordentligt steg i rörelse... I sommar har det blivit mycket bad och simning som jag älskar. Jag och syrran Haidi har sprungit i kapp på bryggan och hoppat i med eleganta svanhopp. Kanske inte ett helt optimalt sätt att ta sig an vattnet när man skall vara jakthund. Det är lätt att skada sig när man inte vet hur botten ser ut. Matte hoppas jag mognar lite och tar det lite lugnare. Vi får väl se hur det går med det... Nu har jag hunnit bli 16 månader. Träningen fortsätter. Ingen vila här inte, men det gör inget för det är såååå kul. På vår kurs slår jag och mina träningskompisar våra mattar med häpnad. Bland annat med jättelånga markeringar i högt tovigt gräs och över bäckar. Ett och annat bus blir det också förstås. Sist busade vi lite extra så vi fick hemläxa. I höst vill jag visa upp allt jag lärt mig i ett jaktprov. Men om hur det går får ni läsa om i nästa nummer. Bra skog är guld värd! Vi behöver alltid timmer till våra sågverk. Vi nyttjar din råvara maximalt och producerar det marknaden efterfrågar. Varför inte kontakta din lokala inköpare redan idag? vida.se Sid 14 vida och växande värden Sid 15 vida och växande värden

9 Bomma inte vida-träffen Passa på att skjuta in ditt vapen inför stundande älg jakt och ställ upp i VIDAs distriktsmästerskap. Distrikts mästarna går vidare till final i Bredared den 11/10! Om du inte vill skjuta är du givetvis välkommen ändå. Passa på att prata skog med VIDAs inköpare, mingla med andra skogsägare, besök utställare och njut av en enklare förtäring. Skjutbana Datum Borstrulla utanför Bellö 27/9 kl Bredared 27/9 kl 9-13 Gislaved 27/9 kl 9-13 Herrljungatraktens skytteförenings älgbana på Remmene skjutfält 27/9 kl 9-13 Hoks skjutbana 27/9 kl 9-13 Lidköping 27/9 kl 9-12 Ryckhults skjutbana, utanför Berga samhälle 27/9 kl 9-14 Skedala 26/9 kl Slattesmåla utanför Fridafors 26/9 kl Vimmerby 21/9 kl Vislanda 26/9 kl Uddevalla (Nimrod) 26/9 kl FINAL Bredared 11/10 kl Lokala program hittar du på vida.se Antalet platser är begränsat så anmäl dig redan idag för att säkra din plats. Anmäl dig på vida.se alt Sista dag för anmälan är den 12/9. Först till kvarn gäller. Varmt välkomna! Mark Johansson Mariannelund Kristian Hultgren Ydre Kinda Erik Stråhle Eksjö, Vetlanda Johan Larsson Skillingaryd Johan Svensson Högsby, Vimmerby Fredrik Nilsson Eksjö, Vetlanda Mathias Joelsson Oskarshamn Robin Nilsson Vrigstad, Sävsjö Richard Lindow Aneby, Tranås Sara Johansson Hultsfred Torbjörn Eckerby Områdeschef Bo Hallin Ullricehamn Peter Rosén Borgstena Patrik Wilhelmsson Gislaved, Hylte Christer Hult Karlsborg Jonas Andersson Sollebrunn Pär Johansson Borgstena Håkan Igelström Sollebrunn John Knapasjö Hestra Robert Lindström Olof Sylvén Ronny Svensson Vänersborg, Uddevalla Vänersborg, Uddevalla Mariestad Arvid Setterberg Skaraborg Carl-Fredrik Stolt Kungsbacka, Mark, Varberg Thomas Henricson Områdeschef Martin Dahl Alvesta, Lammhult Sven Andersson Vislanda, Älmhult Ulf Sivberg Växjö, Lessebo, Uppvidinge JanErik Gustafsson Tingsryd Pelle Ström Sydöstra Småland, Emmaboda, Kalmar Bo Gustavsson Ljungby Jaen-Peter Gustavsson Sydöstra Blekinge, Södra Kalmar län Håkan Johansson Sydvästra Blekinge Anders Ingvarsson Örkelljunga Thomas Dunsjö Unnaryd Ingvar Jonsson Östra Göinge, Osby Magnus Axelsson Halmstad, Laholm Fredrik Carlsson Produktionsledare Emmaboda Stefan Nyqvist Områdeschef VIDA är Sveriges största privatägda sågverkskoncern med ca 900 anställda på 17 produktionsanläggningar, varav 7 sågverk. Produktionen är i huvudsak inriktad på konstruktionsvirke för en rad olika marknader. Ca 85 % av produktionen exporteras till Europa, USA, Australien, Afrika och Asien. Verksamheten omfattar även emballagetillverkning, pelletstillverkning, biobränsle handel och hustillverkning. Industrierna är strategiskt belägna nära skogsägarna i Småland, Skåne och Västra Götaland. VIDA köper huvuddelen av råvaran från privata skogsägare via det egna inköpsbolaget, VIDA Skog. Totalt anskaffas ca 3 miljoner m 3 fub årligen. VIDA AB, Box 100, Alvesta, Tel , Fax , info@vida.se