De nordiska ländernas kulturstatistik - en översikt

Transkript

1 OPETUS- UNDERVISNINGS- JA KULTTUURIMINISTERIÖN OCH KULTURMINISTERIETS POLITIIKKA-ANALYYSEJÄ POLITIKANALYS 211:4 21:3 De nordiska ländernas kulturstatistik - en översikt År 211 fungerar som ordförande för Nordiska ministerrådet. s ordförandeprogram konstaterar att en samnordisk kunskapsbas skulle vara av stor betydelse för kultursektorn. En mer omfattande kulturstatistik i den samnordiska statistikrapporten kunde stärka kunskapsbasen och samtidigt leda till att statistiken kunde fungera som ett verktyg i den nordiska beslutsfattningen. 1 Översiktens målsättning är att bl.a. svara på detta behov. Politikanalysen tar fram likheter och olikheter i de nordiska ländernas kulturpolitik. Målet är att lyfta fram de nordiska ländernas nationella tyngdpunkter och skillnader bl.a. inom delområden som kulturtjänster, kulturkonsumtion, utbildning och sysselsättning. Översikten innehåller också statistik om samnordiska medel som beviljats till kulturprojekt av några centrala aktörer i det officiella nordiska samarbetet. Politikanalysens material är kulturstatistik från,,, och. Grönland, Färöarna och Åland nämns inte separat i tabellerna. Åland ingår i s statistik, Grönland och Färöarna i s statistik i den utsträckning som det har funnits tillgängligt material. Den viktigaste källan är Statistikcentralens sammandrag av internationell kulturstatistik. 2 Andra centrala källor är Europeiska kommissionens statistiska ämbetsverk Eurostat, 3 FNs internationella statistik, 4 OECDs 5 och Europarådets statistik, 6 Nordiska ministerrådets statistik 7 och statistik från Kulturkontakt Nord och Nordiska kulturfonden. 1 Det nordiska samarbetet har under flera decennier också omfattat insamling av statistik. Nordiska ministerrådets sekretariat samlar årligen statistik för Nordisk statistisk årsbok och har fortsatt det arbete som Nordiska rådets sekretariat inledde redan på 196-talet. Årsbokens statistik om kultur är tämligen begränsad. 2 Kulttuuritilasto 27, Kulttuuri ja viestintä 29, Tilastokeskus. Joukkoviestimet 26, Kulttuuri ja viestintä 26, Tilastokeskus. 3 Cultural statistic, 211 edition, Eurostat, Pocketbooks. 4 Creative economy, report 21, Creative Economy: A feasible Development Option, United Nation. 5 OECD Factbook 29: Economic, Environmental and Social Statistics. Quality of Life, Leisure, Recreation and culture, sourceoecd.org/vl= /cl=16/nw=1/rpsv/factbook29/11/3/2/index.htm. 6 Compendium, Cultural policies and trends in Europe, Council of Europa, 7 Nordisk statistisk årsbok, 21, Nordic Databank, Culture, Culture/Culture.asp

2 Tabell 1.1 Kulturens infrastruktur Museer 26-21* Teatrar 25 29** Biografsalonger 25-29*** Sinfoniorkestrar Biografsalonger 25-29*** Teatrar 25 29** Museer 26-21* Symfoniorkestrar**** * Pga ländernas varierande definitioner och klassificering för museer är talen inte helt jämförbara (, 29., 29., 28., 29,, 26) * * Endast professionella teatrar och/eller teatrar som får statsstöd(, 29., 25., 28., 28/29. 28/29) *** Biografsalonger (, 29., 29., 29., 29., 25) ****Professionella symfoniorkestrar Källa: Culture Statistics 28. NOS D 444. Statistics Norway. Landshagir 21. Reykjavik: Hagstofa Íslands. Museer 29. Kulturen i siffror 21/6. Stockholm: Statens kulturråd. Museotilasto 29. Helsinki: Museovirasto. Landshagi.Reykjavik: Hagstofa Íslands. Statistisk årbog 21. Copenhagen: s statistik. Statistisk årbok 21. Oslo: Statistisk sentralbyrå. Statistisk årsbok för. Stockholm: Statistiska centralbyrån. Teatteritilastot 9. Helsinki: Teatterin tiedotuskeskus. Statens Kulturråd, ( ). Norsk teater- og orkesterforening. Suomen sinfoniaorkesterit ry. Svensk Scenkonst. Översikten har i mån av möjlighet använt ländernas senaste statistik. I tabellerna finns en del variationer som gäller insamlingsår, vilket beror på ländernas metod att uppdaterar den nationella statistiken. Antagandet är att tabellernas statistiska uppgifter är sinsemellan jämförbara. För ett par tabeller har det inte funnits tillgänglig information från alla länder. Trots det har tabellerna ändå inkluderats i översikten pga deras centrala innehåll. Analysen behandlar följande centrala delområden: kulturell infrastruktur, konstnärer och arbetskraften i konstnärliga och kulturella verksamheter (kulturella och kreativa näringar), kulturvanor och kulturkonsumtion, kulturekonomi och det nordiska kultursamarbetet. Vid sammanställningen framkom det några problem och brister, som diskuteras närmare i konklusionerna. I det fortsatta arbetet är det viktigt att definiera och avgränsa begrepp samt främja att de nordiska länderna skulle tillämpa och använda ett enhetlig praxis för statistiken. Kulturens infrastruktur I det första avsnittet granskas skillnaderna mellan de nordiska länderna med tanke på kulturens infra- seer, teatrar, biografsalonger och symfoniorkestrar samt om antalet bibliotek och publicerade böcker. begreppet och det har betydelse för hur resultaten kan jämföras. 8 T.ex. använder både i nordisk och internationell museistatistik begreppet förvalt- museer. Också för de allmänna bibliotekens del är materialet en utmaning och för de allmänna biblio- avgränsningar innan man kan göra jämförelser. Ländernas organisatoriska strukturer är olika och det har en betydelse för hur hur man räknar antalet bibliotek När det gäller antalet museer, teatrar, biografsalonger och symfoniorkestrar är skillnaderna mellan länderna mindre och minst då det gäller antalet museer (Tabell 1.1). Under många år har haft det största antalet museer i förhållande till invånarantalet. har mest teatrar i förhållande till befolkningen även om har ett större antal 8 Tilläggsuppgifter om definitioner och begrepp, EGMUS (Europeaan Group of Museum Statistics) UNDERVISNINGS- OCH KULTURMINISTERIETS POLITIKANALYS 211:4

3 Tabell 1.2 Antalet bibliotek Tabell 1.3 Publicerade böcker enligt genre (29) (28) (28) (28) Allmänna bibliotek Allmänna bibliotek Källa: Landshagir Statistical Yearbook of Iceland 21. Reykjavik: Hagstofa Íslands Statistics Iceland. Statistisk årbog 21. Copenhagen: s statistik. Statistisk årbok 21. Oslo: Statistisk sentralbyrå. Statistisk årsbok för 21. Stockholm: Statistiska centralbyrån. Opetus-ja kulttuuriminiseriö:kirjastot. Kirjastot, Helsinki, www. tilastot.kirjastot.fi Skönl. Fackl. Skönl. Fackl. Skönl. Fackl. Skönl Källa: Nordic databank; culture17, Books published by reporting country, genre and time. Notice; Iceland: and onwards include number of titles, as registered the 16 April 29 in the Icelandic National Bibliography, new version, whereas figures from previous years are counting of number of volumes. Norway: The most recent figure is low as not all data have been registered. Fackl. Skönl. Fackl. Skönl. Fackl. Skönl. Fackl. Skönl. Fackl. Skönl. Fackl. Skönl. Fackl Tabell 1.4 Publicerade böcker/1 invånare ,5 2,7 2,4 1,8 4,9 28 2,2 2,5 2,8 1,8 29 2,5 2,4 2,1 1,6 Definition: Böcker och booklets (färre än 49 sidor). Också textböcker (gäller ej ) och barnböcker. Källa: Sources:Danish Bibliographic Centre, Helsinki University Library, National and University Library of Iceland/Statistics Iceland, National Library of Norway/medianorway, Royal Library- National Library of Sweden. Lastdate: 18/1/21] Nordicom, Books published: Number of titles per thousand inhabitants n=showstattranslate.php&me=1&media=b ooks&type=media&translation=böcker i de andra länderna. Men i senare avsnitt som beskriver kulturkonsumtionen framgår det att antalet salonger inte korrelerar med antalet biografbesök. placerar sig på tredje plats när det gäller an- största antalet symfoniorkestrar. I förhållande till invånarantalet är antalet symfoniorkestrar i och nästan dubbelt i jämförelse med de andra nordiska länderna. tek och också antalet utlån är störst (Tabell 1.2). För s del kan man se ett samband mellan antalet bibliotek och utlån. har det näst största anta- let bibliotek, men antalet utlån ligger på den lägsta nivån i Norden. böcker än skönlitterära böcker. I och är ca hälften av de publicerade böckerna skönlitterära, medan skönlitteraturens andel i och är mindre än en tredjedel (Tabell 1.3, 1.4). I, och publiceras ungefär samma antal böcker per 1 invånare. I är antalet störst, nästan dubbelt i jämförelse med de andra nordiska länderna. publicerar färre böcker än de andra länderna. Statistiken visar att bokpublikationen i har minskat betydligt under de senaste åren.

4 Tabell 2.1 Antalet högskolestuderande inom kultur- och konstområdet 27/ Humaniora* Konstområdet** Journalistik och information*** Arkitektur och byggnad**** Journalistik och information*** Konstområdet** Humaniora* Arkitektur och byggnad**** *Humaniora: religionsvetenskap, språk, modersmålet, historia, arkeologi, filosofi och etik **Konstområdet: visuell konst, musik och performativ konst, den audiovisuella branschen, mediaproduktion, design samt konsthantverk ***Journalistik och kommunikation: journalistik och kommunikation, biblioteksvetenskap och informatik, databehandling och arkivering ****Arkitektur och byggnad: arkitektur och stadsplanering, byggnad och byggnadsteknik Källa: Cultural Statistics, 211 edition (211). Luxembourg: Eurostat; Table 3.6 tertiary students in field of education related to culture, total and as a % of all tertiary students, 27/8. Konstnärer och arbetskraften i konstnärliga och kulturella verksamheter (kulturella och kreativa näringar, kreativ ekonomi) I det andra avsnittet granskas sysselsättningen för den kulturella och kreativa arbetskraften och utbildningsmängderna på högskolenivå 9. Tabellerna möjliggör inga direkta konklusioner om relationen mellan utbildning och sysselsättning, eftersom tabellerna beskriver antalet högskolestuderande inom kultur- och konstområdet men inte antalet utexaminerade. Sysselsättningstabellerna anger inte huruvida konst- och kulturområdets arbetskraft består av personer som fått en utbildning inom branschen eller om arbetskraften också omfattar personer som fått någon annan utbildning. Tabellerna ger i alla fall en bra överblick över situationen i länderna. Det utbildningsområdena och det i sin tur påverkar ländernas statistik. Statistiken om studerande inom kultur- och konstområdet omfattar följande områden: arkitektur och byggnad, journalistik och kommunikation, konstområdet och humaniora. De största antalen mellan länderna i fördelningen mellan konst- och kulturbranscherna (Tabell 2.2). Gemensamt för de inom humaniora och näst mest inom konstområdet. studerande inom arkitektur och byggnad. I relation till det totala antalet högskolestuderande har det största antalet studerande inom arkitektur och byggnad samt inom konstområdet. Mest studerande och minst i. I jämförelse med de andra länderna har ett stort antal sysselsatta inom kultursektorerna. 1 (Tabell 2.3). Det torde ha sin förklaring i att har en större befolkning än de andra länderna. När man jämför den procentuella andelen av kultursektorns sysselsättning med den totala sysselsättningen är den störst i och näst störst i. (Tabell 2.4). I, och ligger andelen sysselsatta inom konst- och kulturområdet på samma nivå som den allmänna sysselsättningen. I ljuset av tabellerna ser det ut som om andelen konststuderande är lägst i samtidigt som kultursektorns 9 Tilläggsuppgifter om internationell utbildningsklassificering ISCED(Unesco International Standars Classification of Education), Sysselsättningsstatistiken har använt klassificeringen NACE Rev.2. 1 Kultursektorer omfattar i detta sammanhang följande branscher: biblioteks-, musei- och annan kulturverksamhet, konst och underhållning, programproduktion och sändningsverksamhet för radio- och televisionsverksamhet, programproduktion för video och television, inspelning och utgivning av musik. UNDERVISNINGS- OCH KULTURMINISTERIETS POLITIKANALYS 211:4

5 Tabell 2.2 Konst- och kulturstuderandes %-andel av alla högskolastuderande (%) 2 Arkitektur och byggnad**** 16 Journalistik och information*** 12 Konstområdet** Humaniora* Konstområdet** Journalistik och information*** Arkitektur och byggnad**** 8 Humaniora* 11,7 3,6 1,2 3,5 9,1 5,6 1 3,7 4 8,7 4,4 1,8 3,1 7, ,2 11,4 2,9 1 2,7 *Humaniora: religionsvetenskap, språk, modersmålet, historia, arkeologi, filosofi och etik **Konstområdet: visuell konst, musik och performativ konst, den audiovisuella branschen, mediaproduktion, design samt konsthantverk ***Journalistik och kommunikation: journalistik och kommunikation, biblioteksvetenskap och informatik, databehandling och arkivering ****Arkitektur och byggnad: arkitektur och stadsplanering, byggnad och byggnadsteknik Källa: Cultural Statistics, 211 edition (211). Luxembourg: Eurostat; Table 3.6 tertiary students in field of education related to culture, total and as a % of all tertiary students, 27/8. Tabell 2.3 Kulturbranschens arbetskraft 29 (1) 1 Arbetskraft (1) 8 Maa Arbetskraft (1) 63,2 6 55,6 15,3 65,9 4 5,2 2 Källa: Cultural Statistics, 211 edition (211). Luxembourg: Eurostat; Table 4.2 (Part I) Number of persons employed in selected cultural sectors, 29 (1 s). Tabell 2.4 Kulturarbetskraftens andel av hela arbetskraften 29 (%) 4 2 Andel av hela arbetskraft (%) Maa Andel av hela arbetskraft (%) 2,3 2,3 2,3 2,6 3,2 Källa: Cultural Statistics, 211 edition (211). Luxembourg: Eurostat; Table 4.2 (Part I) Number of persons employed in selected cultural sectors, 29 (1 s).

6 Tabell 2.5 Sysselsättningen inom vissa kultursektorer 29 (1) Film, video, TV, musikinspelning och utgivning Källa: Cultural Statistics, 211 edition (211). Luxembourg: Eurostat; Table 4.2 (Part II) Number of persons employed in selected cultural sectors, 29 (1 s). Programmering och radioa-och tv sändning Konst och underhållning Bibliotek, arkiv, museer och andra kulturaktiviteter Film, video, TV, musikinspelning och utgivning Programmering och radio-och tv sändning Konst och underhållning Bibliotek, arkiv, museer och andra kulturaktiviteter 6,2 5,5 14, 19,5 5,9 5,7 15,5 1,9 14,1 8,3 26,9 2,2 7,2 16,1 9,9 1,4 andel av hela sysselsättningen är näst störst. I inledningen konstaterades att man på basen av tabellerna inte kan dra några detaljerade slutsatser om relationen mellan utbildning och sysselsättning. När man granskar sysselsättningen per sektor ser den ut att fördela sig på ungefär samma sätt i de nordiska länderna (Tabell 2.5). Den relativt stora sysselsättningen inom biblioteks-, arkiv-, museioch annan kulturverksamhet i och väcker uppmärksamhet. För s del är det stora antalet museer en förklarande faktor. På motsvarande sätt har det stora antalet bibliotek i betydelse för sysselsättningen inom kultursektorn. I är det konst och underhållning som sysselsätter mest. I sysselsätter konst och underhållning mer än i de andra nordiska länderna. I jämförelse med de andra länderna är sysselsättningen i två gånger större inom områden som programproduktion och -utgivning. Kulturvanor, kulturdeltagande och kulturkonsumtion I det tredje avsnittet granskas kulturvanor, kulturdeltagande och kulturkonsumtion. Statistiken omfattar bl.a. musei-, teater- och biografbesök samt bibliotekslån. Internet och sociala medier granskas med avseende på hur allmän användningen är. Observera att statistiken om kulturvanor, -deltagande - museerna kunde det vara intressant att analysera användargruppernas sammansättning. För en turist är det enklare att besöka ett museum än t.ex. en teaterföreställning. länge varit störst. I, och har de inhemska (nationella) premiärernas antal ökat under senare år, medan antalet premiärer i och har hållit sig på samma nivå eller minskat (Tabell 3.1). I är biobesöken en populär kul- går islänningarna fyra gånger mer på bio. Också norrmännen går ofta på bio. I har antalet biobesök varit konstant medan de har ökat en aning i de andra länderna. UNDERVISNINGS- OCH KULTURMINISTERIETS POLITIKANALYS 211:4

7 Tabell 3.1 Antalet filmpremiärer Utländska Nationella Nationella Utländska Källa: Norden; Nordic databank; culture; CULT5: Cinema film premiers by reporting country, type of film and time Film premieres: Film at least 6 minutes long. Denmark. National: The principal production company is Danish and the film has cinema distribution in Denmark. Tabell 3.2 Antalet biobesök besök/ invånare 26 besök/invånare Källa: European Cinema Yearbook Milano: Media Salles. Yearbook 23 & 21: Film and Home Video. Strasbourg: European Audiovisual Observatory 3 26 besök/invånare 29 besök/ invånare 2 2,3 2,4 1,3 1,3 1 1,7 1,9 2,6 2,7 2) 4,9 5,3

8 Tabell 3.3 Besök på teatrar och museer/ 1 invånare Besök på museer 1/invånare Besök på teatrar 1/ invånare Besök på teatrar 1/ invånare Besök på museer 1/invånare * Jämförelseår för museerna;, 29., 29., 28., 29,, 26. * * Jämförelseår för teater:, 29., 25., /29. 28/29. Källa: Culture Statistics 28. NOS D 444. Statistics Norway. Landshagir Statistical Yearbook of Iceland 21. Reykjavik: Hagstofa Íslands Statistics Iceland. Museer 29. Kulturen i siffror 21/6. Stockholm: Statens kulturråd. Museotilasto 29. Helsinki, Museovirasto. Landshagir. Reykjavik: Hagstofa Íslands Statistics Iceland.Statistisk årbog 21. Copenhagen: s statistik. Statistisk årbok 21. Oslo: Statistisk sentralbyrå. Statistisk årsbok för 21. Stockholm: Statistiska centralbyrån. Teatteritilastot. Helsinki: Teatterin tiedotuskeskus. jämförelse med är antalet museibesök per 1 invånare tre gånger större i. Tabellerna ger inte belägg för antagandet att ett stort antal museer skulle ha en positiv effekt på antalet besök. Tidigare konstaterades att har det största antalet museer, men en jämförelse av antalet museibesök placerar på tredje plats. Islänningarna är också storkonsumenter då det gäller teaterbesök. Det är värt att de andra länderna, med undantag för som är i en klass för sig. Jämförelsen av besök på teater, konsert, opera, balett och dans i åldersgruppen år visar att nordborna oftare än andra européer går på föreställningar. I medeltal har 44 % av européerna besökt en föreställning under det senaste året. Motsvarande tal i alla nordiska länder ligger över 6 %. När man jämför antalet besök på teater, konsert, opera, balett och dans toppar islänningarna igen statistiken (Tabell 3.4). Norrmännen går mest på föreställningar ifall man jämför antal föreställningar per år enligt 7-12 besök/år. I ljuset av statistiken är kulturdeltagandet och -konsumtionen större i än i de andra länderna. Här är det ändå skäl att beakta s invånarantal, som kan ha betydelse för den statistiska jämförbarheten. När det gäller bibliotek och utlån skiljer sig tydligt från de andra länderna. (Tabell 3.5, 1.2). antalet utlån och i relation till befolkningen. I jämförelse med och är utlånen i nästan tre gånger större. UNDERVISNINGS- OCH KULTURMINISTERIETS POLITIKANALYS 211:4

9 Tabell 3.4 Besök på föreställningar* 26 (%) 75% 6% 45% 3% * Med föreställningar avses i detta sammanhang besök på teater, konsert, opera, balett och dans. Källa: Cultural Statistics, 211 edition (211). Luxembourg: Eurostat; Figure 8.7: Frequency of going to live performances in the last 12 months, 26 (%) 15% % Aldrig 1-6 ggr ggr. Mera än 12 ggr. Minst en gång Aldrig 1-6 ggr ggr. Mera än 12 ggr. Minst en gång 39,28 % 54, % 4,83 % 1,89 % 6,72 % 35,69 % 51,75 % 7,43 % 5,13 % 64,31 % 38,42 % 54,55 % 4,56 % 2,48 % 61,58 % 32,24 % 5,77 % 1,62 % 6,37 % 67,76 % 24,36 % 6,81 % 7,67 % 7,16 % 75,64 % Tabell 3.5 Bibliotekslån Utlån (1) Utlån/invånare (29) Allmänna bibliotek ,5 (28) Allmänna bibliotek ,6 (28) Källa: Landshagir Statistical Yearbook of Iceland 21. Reykjavik: Hagstofa Íslands Statistics Iceland. Statistisk årbog 21. Copenhagen. Statistisk årbok 21. Oslo: Statistisk sentralbyrå. Statistisk årsbok för 21. Stockholm: Statistiska centralbyrån. Opetus-ja kulttuuriminiseriö:kirjastot. Kirjastot, Helsinki, Allmänna bibliotek ,1 (28) Allmänna bibliotek ,6

10 Tabell Regelbunden användning av Internet per vecka i åldersgruppen (%) Eurostat (Last update: ) &pcode=tin28. neral Disclaimer of the EC: Short Description:Last Internet use: within last 3 months, 12 months before the survey, ever used, never used - whether at home, at work or from anywhere else and whether for private or work/business related purposes. Tabell 3.7 Användning av Internet och Facebook 21 Land Internetbrukare (juni 21) Internetbrukarnas andel av befolkningen (%) Facebookbrukare (september 21) Facebookbrukarnas andel av befolkningen (%) Internetbrukare som också använder Facebook (%) Källa: Council of Europe, Compendium of Cultural Policies and Trends in Europe, Facebook in Europe (21), ( ) Användningen av internet och sociala medier är ett område som växer och förändras i snabb takt och under de senaste åren har användningsgraden ökat. Redan år 21 var användningen av internet över 8% i åldersgruppen i alla de nordiska länderna. (Tabell 3.6. uppvisar den största regelbundna användningen /vecka. I jämförelse med de andra länderna har förändringen i varit som använder Internet och Facebook (Tabell 3.7 och i den minsta. Kulturekonomin Inom kulturekonomin beskrivs hushållens utgifter för kulturkonsumtion, de offentliga sammanslutningarnas kulturutgifter 11 och varuexporten och -importen inom kulturella och kreativa näringar. länderna och det påverkar statistiken och jämförbarheten. För alla tabeller om kulturekonomin har det inte funnits tillgänglig information från alla länder. Trots det har tabellerna tagits med i översikten för de ger en bild av hur kulturmedlen fördelas samt information om kulturkonsumtionen. Det vore önskvärt att få tillgång till jämförbar statistik om kulturekonomin från alla länder i Norden. Tabellerna har delvis tillämpat BNP som mätare för jämförelserna. Kulturkonsumtionens andel av BNP måste bedömas i relation till konsumtionsefterfrågans andel i landets BNP. 12 I de offentliga sammanslutningarnas statistik ingår kultur- och rekreationstjänster och religiösa tjänster. UNDERVISNINGS- OCH KULTURMINISTERIETS POLITIKANALYS 211:4

11 Tabell 4.1 Hushållens kulturkonsumtionens % andel av BNP (1997/26) 8% 26 6% % 2% ,3 5,6 5,4 5,8 5,4 5,1 6,6 6,1 % Källa: OECD Factbook 29: Economic, Environmental and Social Statistics - ISBN OECD 29. Quality of life - Leisure - Recreation and culture. vl= /cl=13/nw=1/rpsv/factbook29/11/3/2/index.htm ( ) Under en kraftig konsumtionsboom stiger kulturkonsumtionens andel. I detta sammanhang vore det bra med information om nationalräkenskapernas sparkvot och investeringskvot. Nationalräkenskapernas kvoter har de inte beaktats och därför kan tabellerna endast fungera som riktgivande information. Hushållen i Norden konsumerar i genomsnitt mer kultur än hushållen i Europa (Tabell 4.1). Medeltalet för kulturens andel av årskonsumtionen i Europa är 3.9 % och alla nordiska länder har en högre procent. Procentandelen av hushållens kultur- och rekreationskonsumtion i relation till BNP är högst i och näst högst i. I och har hushållens konsumtionsandel i relation till BNP ökat en aning medan det har skett en minskning i och. I använder man mest pengar på kultur och rekreation (Tabell 4.2). Procentuellt är kulturens andel av årskonsumtionen störst i och. När man granskar hushållens konsumtionsvanor kan man se ett par intressanta skillnader. I går en stor del av hushållens kulturkonsumtion till jämförelse med hushållen i och. Näst efter konsumerar hushållen i televisionsmottagare samt apparater för inspelning och återgivning av videokassetter. I konsumerar man två gånger så mycket på böcker som i, vilket är intressant med tanke på att har den minsta bokpublikationen. (se tabell 2.5). I är konsumtionen av apparater för mottagning, inspelning och återgivning av ljud stor. I jämförelse med är de andra ländernas televisions- och radioskatter dyrare och det gäller också apparathyror. I är konsumtionen av dessa nästan dubbelt så stor som i. De svenska hushållens konsumtion av musikinstrument är betydligt mindre än i de andra länderna. Detsamma gäller för besök på museer, zoologiska trädgårdar och andra motsvarande, i synnerhet i jämförelse med.

12 Tabell 4.2 Hushållens årskonsumtion av kulturprodukter och- tjänster i medeltal 25 (PPS) Televisions- och radioskatter och hyra för apparater Dagstidningar Tillbehör för informationsbehandling Böcker TV- mottagare, apparater för videokasetter Biobesök, teaterföreställningar, konserter Inspelningsformer för bild och ljud Tillbehör för att skriva och teckna Apparater för foto och film Övriga tjänster Apparater för mottagning, inspelning och återgivning av ljud Museer, zoologiska trädgårdar och liknande Musikinstrument Reparation av apparater för AV-, foto- och informationsteknologi Årskonsumtion på kultur (PPS)* Kulturens % andel av hela årskonsumtion , , , ,6 Källa: Cultural Statistics, 211 edition (211). Luxembourg: Eurostat;Table 9.3 (PartI-III): Average annual expenditure on * PPS Purchasing power standards 12 cultural goods and services per household, 25 (PPS) 12 PPS (Purchasing Power Standards) Eurostats term för köpkraftsparitet, ett mått som används inom ekonomi för att kunna jämföra prisnivån på vaor och tjänster mellan olika länder. UNDERVISNINGS- OCH KULTURMINISTERIETS POLITIKANALYS 211:4

13 Tabell De offentliga sammanslutningarnas kulturutgifter (rekreation, kultur- och religiösa tjänster*) (milj. ) , , ,2 3425,9 397,3 327, , *rekreations- och idrottstjänster, kulturtjänster, radio- och televionssändningar och utgivningstjänster, religiösa och andra samhälleliga tjänster, kultur- och rekreationstjänster och religiösa tjänster och därtill relaterad R&D, kulturtjänster och religiösa tjänster, icke-klassificerade Källa: Nordic databank. CULT2: Generel government cultural expenditure by reporting country, pxwebnordic/database/4.%2quality%2of%2life/culture/culture.asp. Tabell De offentliga sammanslutningarnas (rekreation, kultur- och religiösa tjänster*) andel av BNP (%) % BKT:sta ,56 1,58 3 1,2 1, ,1 1,1 2 3,78 3, *rekreations- och idrottstjänster, kulturtjänster, radio- och televionssändningar och utgivningstjänster, religiösa och andra samhälleliga tjänster, kulturoch rekreationstjänster och religiösa tjänster och därtill relaterad R&D, kulturtjänster och religiösa tjänster, icke-klassificerade Källa: Nordic databank. CULT2: Generel government cultural expenditure by reporting country, Quality%2of%2life/Culture/Culture.asp. De offentliga sammanslutningarnas kulturutgifter omfattar rekreations-, kultur- samt religiösa tjänster. 13 I, och är talen ca en tredjedel högre än i (Tabell 4.3.1). s tal skiljer sig i jämförelse med de andra ländernas. I procentuella andel högre än i och (Tabell 4.3.2). 13 I statistiken om de offentliga sammanslutningarna har COFOG-klassificering använsts (Classification of the Functions of Govermnet), _teht/1-21.html

14 Tabell Export av kreativa varor (creative goods) (milj. $) Källa: Creative economy report 21, United Nation, UNCTAD. Table 1.1 Creative goods; world exports and imports, by economic group and country/territory, Tabell Import av kreativa varor (creative goods) ($) Taulukko Luovan talouden tavaroiden tuonti ($) Källa: Creative economy report 21, United Nation, UNCTAD. Table 1.1 Creative goods; world exports and imports, by economic group and country/ territory, Tabell Handelsbalansen för kreativa varor ($) Källa: Creative economy report 21, United Nation, UNCTAD. Table 1.1 Creative goods; world exports and imports, by economic group and country/territory, och ligger före de andra nordiska länderna när det gäller varuexport (Tabell ). Ökningen har varit störst i och gäller både export och import. I har både exporten och importen minskat., och ligger efter och både när det gäller export och import. När man jämför de kulturella och kreativa näringarnas varuexport och -import via handelsbalansen kan man konstatera att s handelsbalans är den högsta och s den lägsta. I har importen ökat en aning, men s kulturella och kreativa handelsbalans är svag. I ett kulturekonomiskt perspektiv ser det ut som om de offentliga sammanslutningarna i skulle satsa mer på de kulturella och kreativa näringarna. och är de enda länderna i Norden som har en positiv handelsbalans när det gäller kulturella och kreativa näringar och den kreativa ekonomin. UNDERVISNINGS- OCH KULTURMINISTERIETS POLITIKANALYS 211:4

15 Tabell Beviljade nordiska medel till kulturprojekt ( ) Nordiska ministerrådets kulturprogram/kulturkontakt Nord Nordisk kulturfond Källa: Kulturkontakt Nord årsrapport 28, Kulturkontakt Nord årsrapport 29, Kulturkontakt Nord årsrapport 21.Nordisk kulturfond årsrapport 28, Nordisk kulturfond årsrapport 29, Nordisk kulturfond årsrapport Nordisk kulturfond Nordiska ministerrådets kulturprogram/ Kulturkontakt Nord Tabell Beviljade medel per land ( ) Nordiska ministerrådets kulturprogram/ Kulturkontakt Nord 1 9 Nordisk kulturfond Källa: Kulturkontakt Nord årsrapport 28, Kulturkontakt Nord årsrapport 29, Kulturkontakt Nord årsrapport 21.Nordisk kulturfond årsrapport 28, Nordisk kulturfond årsrapport 29, Nordisk kulturfond årsrapport Det nordiska samarbetet Det sista avsnittet behandlar det nordiska kultursamarbetet och i synnerhet bidragsgivningen av samnordiska medel till konst- och kulturaktörer. Nordiska ministerrådet har en central roll i att - kulturfonden och tre program inom kultursektorn: kultur- och konstprogrammet, det nordisk-baltiska mobilitetsprogrammet för kultur samt det nordiska för bidragsgivning till de nordiska kulturaktörerna. Statistiken ger en bild av hur kultursektorns medel har fördelats mellan de nordiska länderna och hur aktiva de nordiska ländernas aktörer är när det gäller att ansöka om bidrag. Kultur- och konstprogrammet och mobilitetsprogrammet administreras av Kulturkontakt Nord. I jämförelsen används statistik från Kulturkontakt Nord och Nordiska kulturfonden för att informationen är både jämförbar och tillgänglig. Statistiken gäller endast bidragsgivningen till konst- och kulturfältets aktörer och inte institutionernas förvaltningskostnader. Nordiska kulturfondens medel för bidragsgivning ingår i Nordiska ministerrådets budget. Statistiken beskriver Nordiska kulturfondens och de nordiska kulturprogrammens (kultur- och konstprogrammet och mobilitetsprogrammet) bidragsgivning till kulturprojekt. Kulturkontakt Nord och Nordiska kulturfonden fungerar oberoende av varandra. Ministerrådets program och Nordiska kulturfonden har beslustprocesser som skiljer sig något från varandra. Alla nordiska länder är representerade i beslutsprocesserna. Kulturkontakt Nords och Nordiska kulturfondens bidragsmedel har minskat en aning med undantag

16 Tabell Nordiska kulturfonden: ansökta och beviljade medel ( ) 5 Ansökta Beviljade 4 3 Källa: Nordisk kulturfond årsrapport 28, Nordisk kulturfond årsrapport 29, Nordisk kulturfond årsrapport mil Tabell Kulturkontakt Nord: ansökta och beviljade medel ( ) 5mil. Ansökta Beviljade 4mil. 3mil. Källa: Kulturkontakt Nord årsrapport 28, Kulturkontakt Nord årsrapport 29, Kulturkontakt Nord årsrapport 21. 2mil. 1mil. mil för Kulturkontakt Nord år 29 (Tabell ). Av Nordiska kulturfondens medel har fått mest och näst mest (Tabell 5.2.1). Kulturkontakt Nord har i reda pengar delat ut mest till och (Tabell 5.2.2). Ansökningarnas belopp har naturligtvis betydelse för de beviljade summorna. Ansökningarna från gäller summor som är mindre än i ansökningarna från, och. Kulturkontakt Nord får mest ansökningar från och. Ansökningar från och får oftare än andra bidrag. För alla länder kan vi konstatera att ca en tredjedel av ansökningar bifalles. Observera att projekten också har deltagare från andra nordiska länder än ansökarlandet. De Nordiska kulturfonden får mest ansökningar från (Tabell 5.4). Även från kommer det mycket ansökningar, nästan lika mycket som från. Från kommer det näst minst, medan ligger på andra plats när det gäller ansökningar till Kulturkontakt Nord. De danska UNDERVISNINGS- OCH KULTURMINISTERIETS POLITIKANALYS 211:4

17 Tabell 5.3 Kulturkontakt Nord: ansökningar totalt och beviljade Antal ansökningar Beviljade ansökningar 3 25 Källa: Kulturkontakt Nord årsrapport 28, Kulturkontakt Nord årsrapport 29, Kulturkontakt Nord årsrapport Tabell 5.4 Nordiska kulturfonden: ansökningar totalt och beviljade Antal ansökningar Beviljade ansökningar 2 15 Källa: Nordisk kulturfond årsrapport 28. Nordisk kulturfond årsrapport 29. Nordisk kulturfond årsrapport andra plats med en mycket liten marginal. Observera att projekten som fått bidrag från Nordiska kultur-

18 Slutsatser Översikten är en kortfattad sammanställning och analys av den centrala kulturstatistiken i Norden. Målsättningen är att ge en bild av kulturens aktuella position och betydelse i de nordiska länderna. I fortsättningen kunde motsvarande sammanfattningar användas som stöd för t.ex. planeringen och beslutsfattningen i det nordiska kultursamarbetet. Den tillgängliga statistiken var begränsad och hade brister i jämförbarheten. Det har inte varit möjligt att få statistik för alla tabeller från alla länder och en del av ländernas information har varit äldre. Gemen- metoder skulle vara till nytta för framtida översikter och skulle också förbättra statistikens jämförbarhet och tillförlitlighet. I ljuset av statistiken kan vi konstatera att det det gäller kulturdeltagandet och kulturens position. I avsnittet om kulturens infrastruktur kan vi se hur länderna prioriterar olika kultursektorer, t.ex. betydligt mer biografsalonger än i de andra länderna. I är det stora antalet symfoniorkestrar och teatrar en avvikelse. Kulturens infrastruktur är ändå ingen indikator på användningsgraden och man kan inte dra några direkta slutsatser om hur kvantiteten korrelerar med kulturdeltagandet. För s del kan man dock se ett direkt samband mellan antalet bibliotek och utlån. En noggrann analys av infrastrukturen skulle kräva fortsatt granskning av statistiken samt utredningar. I många tabeller är talen från högre än i de andra länderna. Det här syns speciellt vid granskningen av antalet högskolestuderande inom konst- och kulturområdet. Delvis kan det förklaras med att har en större befolkning, men när antalet studerande ställs i relation till befolkningen skiljer sig de svenska talen inte från de andra ländernas motsvarande tal. och har mest studerande inom konst- och kulturområdet i relation till alla studerande. I och är sysselsättningen inom kulturområdet på samma nivå som i, medan har den största sysselsättningen inom kulturområdet trots att antalet studerande är mindre än i de andra länderna. Det ser ut som om antalet studerande i skulle svara mot behovet av arbetskraft Det är inte möjligt att dra några slutsatser för statistiken är begränsad både till alla som inberäknas i kulturområdets arbetskraft har utbildning inom området eller ej. En detaljerad analys skulle förutsätta en noggrann utredning och jäm- utveckla informationsinsamlingen om sysselsättning och arbetskraft. teater, museer och andra föreställningar) är störst i. Islänningarnas kulturdeltagande är mångdubbelt i jämförelse med de andra nordiska länderna. Samma fenomen gäller också Internet och Facebook. s lilla invånarantal kan kanske påverka jämförbarheten i statistiken. Kulturekonomin har analyserats i ljuset av de offentliga sammanslutningarnas och hushållens konsumtion. I är kulturkonsumtionens relativa andel av BNP högst. Islänningarnas kulturvanor och kulturdeltagande är omfattande, vilket i sin tur förklarar varför en stor det av hushållens konsumtion går till kultur. I är kulturkonsumtionens procentuella andel av BNP näst högst. När det gäller hushållens kulturkonsumtion har det inte varit möjligt att jämföra alla nordiska länder med hjälp av samtidiga och jämförbara statistiska uppgifter. Statistiken visar ändå att de nordiska hushållen i genomsnitt konsumerar mer kultur än resten av Europa. Man kan inte urskilja några stora skillnader i hushållens tionstoppar. I går en stor del av hushållens konsumtion till dagstidningar och i toppas statistiken av televisions- och radioskatter och apparathyror. De offentliga sammanslutningarnas kulturutgifter i, och är betydligt större än i och. Penningmässigt har, och betydligt större offentliga kulturutgifter än och. I kulturimporten och -exporten kan man se stora skillnader mellan länderna. Enligt statistiken är skillnaderna mellan länderna betydande när det gäller export och import av kulturprodukter. s och s exportsiffror är mångdubbla i jämförelse med de andra länderna. Samtidigt är och de enda som har en positiv handelsbalans för de kulturella och kreativa näringarna. En analys av kulturekonomin skulle kräva en noggrann granskning av skillnaderna mellan länderna. Också inom detta område vore det önskvärt att utveckla enhetliga statistiska metoder, UNDERVISNINGS- OCH KULTURMINISTERIETS POLITIKANALYS 211:4

19 som skulle förbättra statistikens tillförlitlighet och jämförbarhet. Kulturkontakt Nords och Nordiska kulturfondens statistik är uttömmande och tillgänglig. Statistiken visar att att kulturfältets aktörer i hela Norden aktivt ansöker om bidrag. Också bidragsgivningen fördelas relativt jämt mellan länderna. De danska kulturaktörerna sänder speciellt många ansökningar till Nordiska kulturfonden. Kulturstatistiken beskriver ländernas tyngdpunkter och riktlinjer. Det vore ändå bra om insamlingen och tolkningen av statistiken kunde harmoniseras så att kulturstatistiken ännu effektivare kunde användas som ett verktyg i beslutsfattningen och för att utforma riktlinjer såväl nationellt som för det nordiska samarbetet. Det är viktigt att ta ställning till vilka statistiska informationer vi behöver från alla de nordiska länderna för att få en jämförbar och tillförlitlig statistik om t.ex. översatt och läst nordisk litteratur, kulturkonsumtionen i Norden, kulturbranschens sysselsättning och ekonomi och om antalet sysselsatta i kulturella och kreativa verksamheter. Kunskapsbasen om kultursektorn måste i alla fall stärkas och utvecklas för det blir allt viktigare att delområden som är väsentliga både för individen och samhället.

20 Publikationer i undervisnings- och kulturministeriets serie politikanalyser : 211:3 Katsaus pohjoismaisiin kulttuuritilastoihin 211:2 Politiikka-analyysejä 2/21 Suomalaiset korkeakouluopiskelijat kansainvälisessä vertailussa EUROSTUDENT IV:n tuloksia. 211:1 Kulttuuritoimijoiden, luovan talouden ja palvelutuotannon toimintaedellytykset Suomessa alueittain 21:3 Suomen väestön koulutustason vahvuudet ja heikkoudet 21:2 Arts Education And Cultural Education In 21:1 Taidekasvatuksen ja kulttuurialan koulutuksen tila Suomessa Publikationer i undervisningsministeriets serie politikanalyser: 21:2 Väestökehityksen haasteet opetusministeriön tehtäväalueilla 21:1 Finnish Culture in European Comparison 29:6 Sukupuolten tasa-arvo opetusministeriön tehtäväalueilla 29:5 Suomen kulttuuri eurooppalaisessa vertailussa 29:4 Suomi Kulttuurimatkailun kohdemaana 29:3 Maahanmuuttajaväestön asema opetusministeriön tehtäväalueilla 29:2 Finnish Education System in an International Comparison 29:1 Euroopan korkeakouluopiskelijoiden sosiaaliset ja taloudelliset olot 28:5 Peruskoulun opetusryhmät 28 28:4 Suomen koulutusjärjestelmä kansainvälisessä vertailussa 28:3 Tutkimus- ja kehittämistoiminta maakunnittain 28:2 Kulttuuripalvelut ja kulttuurityö maakunnittain 28:1 Nuoriso koulutuksessa, työssä ja muussa toiminnassa 27:2 Ungdomsåldersklassens studier i yrkeshögskolor och universitet 27:1 Nuorisoikäluokan siirtyminen ammattikorkeakoulu- ja yliopistoopintoihin Kunskapsbaserad ledning, styrning och utveckling är målet för undervisnings- och kulturministeriets arbetssätt. Ministeriets analysgrupp sammanställer politikanalyser om samhälleligt betydelsefulla frågor inom utbildnings-, vetenskaps-, kultur-, idrotts och ungdomspolitiken. TILLÄGGSINFORMATION: Översikten är sammanställd under s ordförandeskap i Nordiska ministerrådet 211 Kulturråd Anna-Maja Marttinen, undervisnings- och kulturministeriet (9) , anna-maija.marttinen@minedu.fi Utredningsman: Projektplanerare Vava Lunabba, Cupore info@cupore.fi ISSN-L ISSN (Online)