De nordiska ländernas kulturstatistik - en översikt

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "De nordiska ländernas kulturstatistik - en översikt"

Transkript

1 OPETUS- UNDERVISNINGS- JA KULTTUURIMINISTERIÖN OCH KULTURMINISTERIETS POLITIIKKA-ANALYYSEJÄ POLITIKANALYS 211:4 21:3 De nordiska ländernas kulturstatistik - en översikt År 211 fungerar som ordförande för Nordiska ministerrådet. s ordförandeprogram konstaterar att en samnordisk kunskapsbas skulle vara av stor betydelse för kultursektorn. En mer omfattande kulturstatistik i den samnordiska statistikrapporten kunde stärka kunskapsbasen och samtidigt leda till att statistiken kunde fungera som ett verktyg i den nordiska beslutsfattningen. 1 Översiktens målsättning är att bl.a. svara på detta behov. Politikanalysen tar fram likheter och olikheter i de nordiska ländernas kulturpolitik. Målet är att lyfta fram de nordiska ländernas nationella tyngdpunkter och skillnader bl.a. inom delområden som kulturtjänster, kulturkonsumtion, utbildning och sysselsättning. Översikten innehåller också statistik om samnordiska medel som beviljats till kulturprojekt av några centrala aktörer i det officiella nordiska samarbetet. Politikanalysens material är kulturstatistik från,,, och. Grönland, Färöarna och Åland nämns inte separat i tabellerna. Åland ingår i s statistik, Grönland och Färöarna i s statistik i den utsträckning som det har funnits tillgängligt material. Den viktigaste källan är Statistikcentralens sammandrag av internationell kulturstatistik. 2 Andra centrala källor är Europeiska kommissionens statistiska ämbetsverk Eurostat, 3 FNs internationella statistik, 4 OECDs 5 och Europarådets statistik, 6 Nordiska ministerrådets statistik 7 och statistik från Kulturkontakt Nord och Nordiska kulturfonden. 1 Det nordiska samarbetet har under flera decennier också omfattat insamling av statistik. Nordiska ministerrådets sekretariat samlar årligen statistik för Nordisk statistisk årsbok och har fortsatt det arbete som Nordiska rådets sekretariat inledde redan på 196-talet. Årsbokens statistik om kultur är tämligen begränsad. 2 Kulttuuritilasto 27, Kulttuuri ja viestintä 29, Tilastokeskus. Joukkoviestimet 26, Kulttuuri ja viestintä 26, Tilastokeskus. 3 Cultural statistic, 211 edition, Eurostat, Pocketbooks. 4 Creative economy, report 21, Creative Economy: A feasible Development Option, United Nation. 5 OECD Factbook 29: Economic, Environmental and Social Statistics. Quality of Life, Leisure, Recreation and culture, sourceoecd.org/vl= /cl=16/nw=1/rpsv/factbook29/11/3/2/index.htm. 6 Compendium, Cultural policies and trends in Europe, Council of Europa, 7 Nordisk statistisk årsbok, 21, Nordic Databank, Culture, Culture/Culture.asp

2 Tabell 1.1 Kulturens infrastruktur Museer 26-21* Teatrar 25 29** Biografsalonger 25-29*** Sinfoniorkestrar Biografsalonger 25-29*** Teatrar 25 29** Museer 26-21* Symfoniorkestrar**** * Pga ländernas varierande definitioner och klassificering för museer är talen inte helt jämförbara (, 29., 29., 28., 29,, 26) * * Endast professionella teatrar och/eller teatrar som får statsstöd(, 29., 25., 28., 28/29. 28/29) *** Biografsalonger (, 29., 29., 29., 29., 25) ****Professionella symfoniorkestrar Källa: Culture Statistics 28. NOS D 444. Statistics Norway. Landshagir 21. Reykjavik: Hagstofa Íslands. Museer 29. Kulturen i siffror 21/6. Stockholm: Statens kulturråd. Museotilasto 29. Helsinki: Museovirasto. Landshagi.Reykjavik: Hagstofa Íslands. Statistisk årbog 21. Copenhagen: s statistik. Statistisk årbok 21. Oslo: Statistisk sentralbyrå. Statistisk årsbok för. Stockholm: Statistiska centralbyrån. Teatteritilastot 9. Helsinki: Teatterin tiedotuskeskus. Statens Kulturråd, ( ). Norsk teater- og orkesterforening. Suomen sinfoniaorkesterit ry. Svensk Scenkonst. Översikten har i mån av möjlighet använt ländernas senaste statistik. I tabellerna finns en del variationer som gäller insamlingsår, vilket beror på ländernas metod att uppdaterar den nationella statistiken. Antagandet är att tabellernas statistiska uppgifter är sinsemellan jämförbara. För ett par tabeller har det inte funnits tillgänglig information från alla länder. Trots det har tabellerna ändå inkluderats i översikten pga deras centrala innehåll. Analysen behandlar följande centrala delområden: kulturell infrastruktur, konstnärer och arbetskraften i konstnärliga och kulturella verksamheter (kulturella och kreativa näringar), kulturvanor och kulturkonsumtion, kulturekonomi och det nordiska kultursamarbetet. Vid sammanställningen framkom det några problem och brister, som diskuteras närmare i konklusionerna. I det fortsatta arbetet är det viktigt att definiera och avgränsa begrepp samt främja att de nordiska länderna skulle tillämpa och använda ett enhetlig praxis för statistiken. Kulturens infrastruktur I det första avsnittet granskas skillnaderna mellan de nordiska länderna med tanke på kulturens infra- seer, teatrar, biografsalonger och symfoniorkestrar samt om antalet bibliotek och publicerade böcker. begreppet och det har betydelse för hur resultaten kan jämföras. 8 T.ex. använder både i nordisk och internationell museistatistik begreppet förvalt- museer. Också för de allmänna bibliotekens del är materialet en utmaning och för de allmänna biblio- avgränsningar innan man kan göra jämförelser. Ländernas organisatoriska strukturer är olika och det har en betydelse för hur hur man räknar antalet bibliotek När det gäller antalet museer, teatrar, biografsalonger och symfoniorkestrar är skillnaderna mellan länderna mindre och minst då det gäller antalet museer (Tabell 1.1). Under många år har haft det största antalet museer i förhållande till invånarantalet. har mest teatrar i förhållande till befolkningen även om har ett större antal 8 Tilläggsuppgifter om definitioner och begrepp, EGMUS (Europeaan Group of Museum Statistics) UNDERVISNINGS- OCH KULTURMINISTERIETS POLITIKANALYS 211:4

3 Tabell 1.2 Antalet bibliotek Tabell 1.3 Publicerade böcker enligt genre (29) (28) (28) (28) Allmänna bibliotek Allmänna bibliotek Källa: Landshagir Statistical Yearbook of Iceland 21. Reykjavik: Hagstofa Íslands Statistics Iceland. Statistisk årbog 21. Copenhagen: s statistik. Statistisk årbok 21. Oslo: Statistisk sentralbyrå. Statistisk årsbok för 21. Stockholm: Statistiska centralbyrån. Opetus-ja kulttuuriminiseriö:kirjastot. Kirjastot, Helsinki, www. tilastot.kirjastot.fi Skönl. Fackl. Skönl. Fackl. Skönl. Fackl. Skönl Källa: Nordic databank; culture17, Books published by reporting country, genre and time. Notice; Iceland: and onwards include number of titles, as registered the 16 April 29 in the Icelandic National Bibliography, new version, whereas figures from previous years are counting of number of volumes. Norway: The most recent figure is low as not all data have been registered. Fackl. Skönl. Fackl. Skönl. Fackl. Skönl. Fackl. Skönl. Fackl. Skönl. Fackl. Skönl. Fackl Tabell 1.4 Publicerade böcker/1 invånare ,5 2,7 2,4 1,8 4,9 28 2,2 2,5 2,8 1,8 29 2,5 2,4 2,1 1,6 Definition: Böcker och booklets (färre än 49 sidor). Också textböcker (gäller ej ) och barnböcker. Källa: Sources:Danish Bibliographic Centre, Helsinki University Library, National and University Library of Iceland/Statistics Iceland, National Library of Norway/medianorway, Royal Library- National Library of Sweden. Lastdate: 18/1/21] Nordicom, Books published: Number of titles per thousand inhabitants n=showstattranslate.php&me=1&media=b ooks&type=media&translation=böcker i de andra länderna. Men i senare avsnitt som beskriver kulturkonsumtionen framgår det att antalet salonger inte korrelerar med antalet biografbesök. placerar sig på tredje plats när det gäller an- största antalet symfoniorkestrar. I förhållande till invånarantalet är antalet symfoniorkestrar i och nästan dubbelt i jämförelse med de andra nordiska länderna. tek och också antalet utlån är störst (Tabell 1.2). För s del kan man se ett samband mellan antalet bibliotek och utlån. har det näst största anta- let bibliotek, men antalet utlån ligger på den lägsta nivån i Norden. böcker än skönlitterära böcker. I och är ca hälften av de publicerade böckerna skönlitterära, medan skönlitteraturens andel i och är mindre än en tredjedel (Tabell 1.3, 1.4). I, och publiceras ungefär samma antal böcker per 1 invånare. I är antalet störst, nästan dubbelt i jämförelse med de andra nordiska länderna. publicerar färre böcker än de andra länderna. Statistiken visar att bokpublikationen i har minskat betydligt under de senaste åren.

4 Tabell 2.1 Antalet högskolestuderande inom kultur- och konstområdet 27/ Humaniora* Konstområdet** Journalistik och information*** Arkitektur och byggnad**** Journalistik och information*** Konstområdet** Humaniora* Arkitektur och byggnad**** *Humaniora: religionsvetenskap, språk, modersmålet, historia, arkeologi, filosofi och etik **Konstområdet: visuell konst, musik och performativ konst, den audiovisuella branschen, mediaproduktion, design samt konsthantverk ***Journalistik och kommunikation: journalistik och kommunikation, biblioteksvetenskap och informatik, databehandling och arkivering ****Arkitektur och byggnad: arkitektur och stadsplanering, byggnad och byggnadsteknik Källa: Cultural Statistics, 211 edition (211). Luxembourg: Eurostat; Table 3.6 tertiary students in field of education related to culture, total and as a % of all tertiary students, 27/8. Konstnärer och arbetskraften i konstnärliga och kulturella verksamheter (kulturella och kreativa näringar, kreativ ekonomi) I det andra avsnittet granskas sysselsättningen för den kulturella och kreativa arbetskraften och utbildningsmängderna på högskolenivå 9. Tabellerna möjliggör inga direkta konklusioner om relationen mellan utbildning och sysselsättning, eftersom tabellerna beskriver antalet högskolestuderande inom kultur- och konstområdet men inte antalet utexaminerade. Sysselsättningstabellerna anger inte huruvida konst- och kulturområdets arbetskraft består av personer som fått en utbildning inom branschen eller om arbetskraften också omfattar personer som fått någon annan utbildning. Tabellerna ger i alla fall en bra överblick över situationen i länderna. Det utbildningsområdena och det i sin tur påverkar ländernas statistik. Statistiken om studerande inom kultur- och konstområdet omfattar följande områden: arkitektur och byggnad, journalistik och kommunikation, konstområdet och humaniora. De största antalen mellan länderna i fördelningen mellan konst- och kulturbranscherna (Tabell 2.2). Gemensamt för de inom humaniora och näst mest inom konstområdet. studerande inom arkitektur och byggnad. I relation till det totala antalet högskolestuderande har det största antalet studerande inom arkitektur och byggnad samt inom konstområdet. Mest studerande och minst i. I jämförelse med de andra länderna har ett stort antal sysselsatta inom kultursektorerna. 1 (Tabell 2.3). Det torde ha sin förklaring i att har en större befolkning än de andra länderna. När man jämför den procentuella andelen av kultursektorns sysselsättning med den totala sysselsättningen är den störst i och näst störst i. (Tabell 2.4). I, och ligger andelen sysselsatta inom konst- och kulturområdet på samma nivå som den allmänna sysselsättningen. I ljuset av tabellerna ser det ut som om andelen konststuderande är lägst i samtidigt som kultursektorns 9 Tilläggsuppgifter om internationell utbildningsklassificering ISCED(Unesco International Standars Classification of Education), Sysselsättningsstatistiken har använt klassificeringen NACE Rev.2. 1 Kultursektorer omfattar i detta sammanhang följande branscher: biblioteks-, musei- och annan kulturverksamhet, konst och underhållning, programproduktion och sändningsverksamhet för radio- och televisionsverksamhet, programproduktion för video och television, inspelning och utgivning av musik. UNDERVISNINGS- OCH KULTURMINISTERIETS POLITIKANALYS 211:4

5 Tabell 2.2 Konst- och kulturstuderandes %-andel av alla högskolastuderande (%) 2 Arkitektur och byggnad**** 16 Journalistik och information*** 12 Konstområdet** Humaniora* Konstområdet** Journalistik och information*** Arkitektur och byggnad**** 8 Humaniora* 11,7 3,6 1,2 3,5 9,1 5,6 1 3,7 4 8,7 4,4 1,8 3,1 7, ,2 11,4 2,9 1 2,7 *Humaniora: religionsvetenskap, språk, modersmålet, historia, arkeologi, filosofi och etik **Konstområdet: visuell konst, musik och performativ konst, den audiovisuella branschen, mediaproduktion, design samt konsthantverk ***Journalistik och kommunikation: journalistik och kommunikation, biblioteksvetenskap och informatik, databehandling och arkivering ****Arkitektur och byggnad: arkitektur och stadsplanering, byggnad och byggnadsteknik Källa: Cultural Statistics, 211 edition (211). Luxembourg: Eurostat; Table 3.6 tertiary students in field of education related to culture, total and as a % of all tertiary students, 27/8. Tabell 2.3 Kulturbranschens arbetskraft 29 (1) 1 Arbetskraft (1) 8 Maa Arbetskraft (1) 63,2 6 55,6 15,3 65,9 4 5,2 2 Källa: Cultural Statistics, 211 edition (211). Luxembourg: Eurostat; Table 4.2 (Part I) Number of persons employed in selected cultural sectors, 29 (1 s). Tabell 2.4 Kulturarbetskraftens andel av hela arbetskraften 29 (%) 4 2 Andel av hela arbetskraft (%) Maa Andel av hela arbetskraft (%) 2,3 2,3 2,3 2,6 3,2 Källa: Cultural Statistics, 211 edition (211). Luxembourg: Eurostat; Table 4.2 (Part I) Number of persons employed in selected cultural sectors, 29 (1 s).

6 Tabell 2.5 Sysselsättningen inom vissa kultursektorer 29 (1) Film, video, TV, musikinspelning och utgivning Källa: Cultural Statistics, 211 edition (211). Luxembourg: Eurostat; Table 4.2 (Part II) Number of persons employed in selected cultural sectors, 29 (1 s). Programmering och radioa-och tv sändning Konst och underhållning Bibliotek, arkiv, museer och andra kulturaktiviteter Film, video, TV, musikinspelning och utgivning Programmering och radio-och tv sändning Konst och underhållning Bibliotek, arkiv, museer och andra kulturaktiviteter 6,2 5,5 14, 19,5 5,9 5,7 15,5 1,9 14,1 8,3 26,9 2,2 7,2 16,1 9,9 1,4 andel av hela sysselsättningen är näst störst. I inledningen konstaterades att man på basen av tabellerna inte kan dra några detaljerade slutsatser om relationen mellan utbildning och sysselsättning. När man granskar sysselsättningen per sektor ser den ut att fördela sig på ungefär samma sätt i de nordiska länderna (Tabell 2.5). Den relativt stora sysselsättningen inom biblioteks-, arkiv-, museioch annan kulturverksamhet i och väcker uppmärksamhet. För s del är det stora antalet museer en förklarande faktor. På motsvarande sätt har det stora antalet bibliotek i betydelse för sysselsättningen inom kultursektorn. I är det konst och underhållning som sysselsätter mest. I sysselsätter konst och underhållning mer än i de andra nordiska länderna. I jämförelse med de andra länderna är sysselsättningen i två gånger större inom områden som programproduktion och -utgivning. Kulturvanor, kulturdeltagande och kulturkonsumtion I det tredje avsnittet granskas kulturvanor, kulturdeltagande och kulturkonsumtion. Statistiken omfattar bl.a. musei-, teater- och biografbesök samt bibliotekslån. Internet och sociala medier granskas med avseende på hur allmän användningen är. Observera att statistiken om kulturvanor, -deltagande - museerna kunde det vara intressant att analysera användargruppernas sammansättning. För en turist är det enklare att besöka ett museum än t.ex. en teaterföreställning. länge varit störst. I, och har de inhemska (nationella) premiärernas antal ökat under senare år, medan antalet premiärer i och har hållit sig på samma nivå eller minskat (Tabell 3.1). I är biobesöken en populär kul- går islänningarna fyra gånger mer på bio. Också norrmännen går ofta på bio. I har antalet biobesök varit konstant medan de har ökat en aning i de andra länderna. UNDERVISNINGS- OCH KULTURMINISTERIETS POLITIKANALYS 211:4

7 Tabell 3.1 Antalet filmpremiärer Utländska Nationella Nationella Utländska Källa: Norden; Nordic databank; culture; CULT5: Cinema film premiers by reporting country, type of film and time Film premieres: Film at least 6 minutes long. Denmark. National: The principal production company is Danish and the film has cinema distribution in Denmark. Tabell 3.2 Antalet biobesök besök/ invånare 26 besök/invånare Källa: European Cinema Yearbook Milano: Media Salles. Yearbook 23 & 21: Film and Home Video. Strasbourg: European Audiovisual Observatory 3 26 besök/invånare 29 besök/ invånare 2 2,3 2,4 1,3 1,3 1 1,7 1,9 2,6 2,7 2) 4,9 5,3

8 Tabell 3.3 Besök på teatrar och museer/ 1 invånare Besök på museer 1/invånare Besök på teatrar 1/ invånare Besök på teatrar 1/ invånare Besök på museer 1/invånare * Jämförelseår för museerna;, 29., 29., 28., 29,, 26. * * Jämförelseår för teater:, 29., 25., /29. 28/29. Källa: Culture Statistics 28. NOS D 444. Statistics Norway. Landshagir Statistical Yearbook of Iceland 21. Reykjavik: Hagstofa Íslands Statistics Iceland. Museer 29. Kulturen i siffror 21/6. Stockholm: Statens kulturråd. Museotilasto 29. Helsinki, Museovirasto. Landshagir. Reykjavik: Hagstofa Íslands Statistics Iceland.Statistisk årbog 21. Copenhagen: s statistik. Statistisk årbok 21. Oslo: Statistisk sentralbyrå. Statistisk årsbok för 21. Stockholm: Statistiska centralbyrån. Teatteritilastot. Helsinki: Teatterin tiedotuskeskus. jämförelse med är antalet museibesök per 1 invånare tre gånger större i. Tabellerna ger inte belägg för antagandet att ett stort antal museer skulle ha en positiv effekt på antalet besök. Tidigare konstaterades att har det största antalet museer, men en jämförelse av antalet museibesök placerar på tredje plats. Islänningarna är också storkonsumenter då det gäller teaterbesök. Det är värt att de andra länderna, med undantag för som är i en klass för sig. Jämförelsen av besök på teater, konsert, opera, balett och dans i åldersgruppen år visar att nordborna oftare än andra européer går på föreställningar. I medeltal har 44 % av européerna besökt en föreställning under det senaste året. Motsvarande tal i alla nordiska länder ligger över 6 %. När man jämför antalet besök på teater, konsert, opera, balett och dans toppar islänningarna igen statistiken (Tabell 3.4). Norrmännen går mest på föreställningar ifall man jämför antal föreställningar per år enligt 7-12 besök/år. I ljuset av statistiken är kulturdeltagandet och -konsumtionen större i än i de andra länderna. Här är det ändå skäl att beakta s invånarantal, som kan ha betydelse för den statistiska jämförbarheten. När det gäller bibliotek och utlån skiljer sig tydligt från de andra länderna. (Tabell 3.5, 1.2). antalet utlån och i relation till befolkningen. I jämförelse med och är utlånen i nästan tre gånger större. UNDERVISNINGS- OCH KULTURMINISTERIETS POLITIKANALYS 211:4

9 Tabell 3.4 Besök på föreställningar* 26 (%) 75% 6% 45% 3% * Med föreställningar avses i detta sammanhang besök på teater, konsert, opera, balett och dans. Källa: Cultural Statistics, 211 edition (211). Luxembourg: Eurostat; Figure 8.7: Frequency of going to live performances in the last 12 months, 26 (%) 15% % Aldrig 1-6 ggr ggr. Mera än 12 ggr. Minst en gång Aldrig 1-6 ggr ggr. Mera än 12 ggr. Minst en gång 39,28 % 54, % 4,83 % 1,89 % 6,72 % 35,69 % 51,75 % 7,43 % 5,13 % 64,31 % 38,42 % 54,55 % 4,56 % 2,48 % 61,58 % 32,24 % 5,77 % 1,62 % 6,37 % 67,76 % 24,36 % 6,81 % 7,67 % 7,16 % 75,64 % Tabell 3.5 Bibliotekslån Utlån (1) Utlån/invånare (29) Allmänna bibliotek ,5 (28) Allmänna bibliotek ,6 (28) Källa: Landshagir Statistical Yearbook of Iceland 21. Reykjavik: Hagstofa Íslands Statistics Iceland. Statistisk årbog 21. Copenhagen. Statistisk årbok 21. Oslo: Statistisk sentralbyrå. Statistisk årsbok för 21. Stockholm: Statistiska centralbyrån. Opetus-ja kulttuuriminiseriö:kirjastot. Kirjastot, Helsinki, Allmänna bibliotek ,1 (28) Allmänna bibliotek ,6

10 Tabell Regelbunden användning av Internet per vecka i åldersgruppen (%) Eurostat (Last update: ) &pcode=tin28. neral Disclaimer of the EC:http://europa.eu/geninfo/legal_notices_en.htm Short Description:Last Internet use: within last 3 months, 12 months before the survey, ever used, never used - whether at home, at work or from anywhere else and whether for private or work/business related purposes. Tabell 3.7 Användning av Internet och Facebook 21 Land Internetbrukare (juni 21) Internetbrukarnas andel av befolkningen (%) Facebookbrukare (september 21) Facebookbrukarnas andel av befolkningen (%) Internetbrukare som också använder Facebook (%) Källa: Council of Europe, Compendium of Cultural Policies and Trends in Europe, Facebook in Europe (21), ( ) Användningen av internet och sociala medier är ett område som växer och förändras i snabb takt och under de senaste åren har användningsgraden ökat. Redan år 21 var användningen av internet över 8% i åldersgruppen i alla de nordiska länderna. (Tabell 3.6. uppvisar den största regelbundna användningen /vecka. I jämförelse med de andra länderna har förändringen i varit som använder Internet och Facebook (Tabell 3.7 och i den minsta. Kulturekonomin Inom kulturekonomin beskrivs hushållens utgifter för kulturkonsumtion, de offentliga sammanslutningarnas kulturutgifter 11 och varuexporten och -importen inom kulturella och kreativa näringar. länderna och det påverkar statistiken och jämförbarheten. För alla tabeller om kulturekonomin har det inte funnits tillgänglig information från alla länder. Trots det har tabellerna tagits med i översikten för de ger en bild av hur kulturmedlen fördelas samt information om kulturkonsumtionen. Det vore önskvärt att få tillgång till jämförbar statistik om kulturekonomin från alla länder i Norden. Tabellerna har delvis tillämpat BNP som mätare för jämförelserna. Kulturkonsumtionens andel av BNP måste bedömas i relation till konsumtionsefterfrågans andel i landets BNP. 12 I de offentliga sammanslutningarnas statistik ingår kultur- och rekreationstjänster och religiösa tjänster. UNDERVISNINGS- OCH KULTURMINISTERIETS POLITIKANALYS 211:4

11 Tabell 4.1 Hushållens kulturkonsumtionens % andel av BNP (1997/26) 8% 26 6% % 2% ,3 5,6 5,4 5,8 5,4 5,1 6,6 6,1 % Källa: OECD Factbook 29: Economic, Environmental and Social Statistics - ISBN OECD 29. Quality of life - Leisure - Recreation and culture. vl= /cl=13/nw=1/rpsv/factbook29/11/3/2/index.htm ( ) Under en kraftig konsumtionsboom stiger kulturkonsumtionens andel. I detta sammanhang vore det bra med information om nationalräkenskapernas sparkvot och investeringskvot. Nationalräkenskapernas kvoter har de inte beaktats och därför kan tabellerna endast fungera som riktgivande information. Hushållen i Norden konsumerar i genomsnitt mer kultur än hushållen i Europa (Tabell 4.1). Medeltalet för kulturens andel av årskonsumtionen i Europa är 3.9 % och alla nordiska länder har en högre procent. Procentandelen av hushållens kultur- och rekreationskonsumtion i relation till BNP är högst i och näst högst i. I och har hushållens konsumtionsandel i relation till BNP ökat en aning medan det har skett en minskning i och. I använder man mest pengar på kultur och rekreation (Tabell 4.2). Procentuellt är kulturens andel av årskonsumtionen störst i och. När man granskar hushållens konsumtionsvanor kan man se ett par intressanta skillnader. I går en stor del av hushållens kulturkonsumtion till jämförelse med hushållen i och. Näst efter konsumerar hushållen i televisionsmottagare samt apparater för inspelning och återgivning av videokassetter. I konsumerar man två gånger så mycket på böcker som i, vilket är intressant med tanke på att har den minsta bokpublikationen. (se tabell 2.5). I är konsumtionen av apparater för mottagning, inspelning och återgivning av ljud stor. I jämförelse med är de andra ländernas televisions- och radioskatter dyrare och det gäller också apparathyror. I är konsumtionen av dessa nästan dubbelt så stor som i. De svenska hushållens konsumtion av musikinstrument är betydligt mindre än i de andra länderna. Detsamma gäller för besök på museer, zoologiska trädgårdar och andra motsvarande, i synnerhet i jämförelse med.

12 Tabell 4.2 Hushållens årskonsumtion av kulturprodukter och- tjänster i medeltal 25 (PPS) Televisions- och radioskatter och hyra för apparater Dagstidningar Tillbehör för informationsbehandling Böcker TV- mottagare, apparater för videokasetter Biobesök, teaterföreställningar, konserter Inspelningsformer för bild och ljud Tillbehör för att skriva och teckna Apparater för foto och film Övriga tjänster Apparater för mottagning, inspelning och återgivning av ljud Museer, zoologiska trädgårdar och liknande Musikinstrument Reparation av apparater för AV-, foto- och informationsteknologi Årskonsumtion på kultur (PPS)* Kulturens % andel av hela årskonsumtion , , , ,6 Källa: Cultural Statistics, 211 edition (211). Luxembourg: Eurostat;Table 9.3 (PartI-III): Average annual expenditure on * PPS Purchasing power standards 12 cultural goods and services per household, 25 (PPS) 12 PPS (Purchasing Power Standards) Eurostats term för köpkraftsparitet, ett mått som används inom ekonomi för att kunna jämföra prisnivån på vaor och tjänster mellan olika länder. UNDERVISNINGS- OCH KULTURMINISTERIETS POLITIKANALYS 211:4

13 Tabell De offentliga sammanslutningarnas kulturutgifter (rekreation, kultur- och religiösa tjänster*) (milj. ) , , ,2 3425,9 397,3 327, , *rekreations- och idrottstjänster, kulturtjänster, radio- och televionssändningar och utgivningstjänster, religiösa och andra samhälleliga tjänster, kultur- och rekreationstjänster och religiösa tjänster och därtill relaterad R&D, kulturtjänster och religiösa tjänster, icke-klassificerade Källa: Nordic databank. CULT2: Generel government cultural expenditure by reporting country, pxwebnordic/database/4.%2quality%2of%2life/culture/culture.asp. Tabell De offentliga sammanslutningarnas (rekreation, kultur- och religiösa tjänster*) andel av BNP (%) % BKT:sta ,56 1,58 3 1,2 1, ,1 1,1 2 3,78 3, *rekreations- och idrottstjänster, kulturtjänster, radio- och televionssändningar och utgivningstjänster, religiösa och andra samhälleliga tjänster, kulturoch rekreationstjänster och religiösa tjänster och därtill relaterad R&D, kulturtjänster och religiösa tjänster, icke-klassificerade Källa: Nordic databank. CULT2: Generel government cultural expenditure by reporting country, Quality%2of%2life/Culture/Culture.asp. De offentliga sammanslutningarnas kulturutgifter omfattar rekreations-, kultur- samt religiösa tjänster. 13 I, och är talen ca en tredjedel högre än i (Tabell 4.3.1). s tal skiljer sig i jämförelse med de andra ländernas. I procentuella andel högre än i och (Tabell 4.3.2). 13 I statistiken om de offentliga sammanslutningarna har COFOG-klassificering använsts (Classification of the Functions of Govermnet), _teht/1-21.html

14 Tabell Export av kreativa varor (creative goods) (milj. $) Källa: Creative economy report 21, United Nation, UNCTAD. Table 1.1 Creative goods; world exports and imports, by economic group and country/territory, Tabell Import av kreativa varor (creative goods) ($) Taulukko Luovan talouden tavaroiden tuonti ($) Källa: Creative economy report 21, United Nation, UNCTAD. Table 1.1 Creative goods; world exports and imports, by economic group and country/ territory, Tabell Handelsbalansen för kreativa varor ($) Källa: Creative economy report 21, United Nation, UNCTAD. Table 1.1 Creative goods; world exports and imports, by economic group and country/territory, och ligger före de andra nordiska länderna när det gäller varuexport (Tabell ). Ökningen har varit störst i och gäller både export och import. I har både exporten och importen minskat., och ligger efter och både när det gäller export och import. När man jämför de kulturella och kreativa näringarnas varuexport och -import via handelsbalansen kan man konstatera att s handelsbalans är den högsta och s den lägsta. I har importen ökat en aning, men s kulturella och kreativa handelsbalans är svag. I ett kulturekonomiskt perspektiv ser det ut som om de offentliga sammanslutningarna i skulle satsa mer på de kulturella och kreativa näringarna. och är de enda länderna i Norden som har en positiv handelsbalans när det gäller kulturella och kreativa näringar och den kreativa ekonomin. UNDERVISNINGS- OCH KULTURMINISTERIETS POLITIKANALYS 211:4

15 Tabell Beviljade nordiska medel till kulturprojekt ( ) Nordiska ministerrådets kulturprogram/kulturkontakt Nord Nordisk kulturfond Källa: Kulturkontakt Nord årsrapport 28, Kulturkontakt Nord årsrapport 29, Kulturkontakt Nord årsrapport 21.Nordisk kulturfond årsrapport 28, Nordisk kulturfond årsrapport 29, Nordisk kulturfond årsrapport Nordisk kulturfond Nordiska ministerrådets kulturprogram/ Kulturkontakt Nord Tabell Beviljade medel per land ( ) Nordiska ministerrådets kulturprogram/ Kulturkontakt Nord 1 9 Nordisk kulturfond Källa: Kulturkontakt Nord årsrapport 28, Kulturkontakt Nord årsrapport 29, Kulturkontakt Nord årsrapport 21.Nordisk kulturfond årsrapport 28, Nordisk kulturfond årsrapport 29, Nordisk kulturfond årsrapport Det nordiska samarbetet Det sista avsnittet behandlar det nordiska kultursamarbetet och i synnerhet bidragsgivningen av samnordiska medel till konst- och kulturaktörer. Nordiska ministerrådet har en central roll i att - kulturfonden och tre program inom kultursektorn: kultur- och konstprogrammet, det nordisk-baltiska mobilitetsprogrammet för kultur samt det nordiska för bidragsgivning till de nordiska kulturaktörerna. Statistiken ger en bild av hur kultursektorns medel har fördelats mellan de nordiska länderna och hur aktiva de nordiska ländernas aktörer är när det gäller att ansöka om bidrag. Kultur- och konstprogrammet och mobilitetsprogrammet administreras av Kulturkontakt Nord. I jämförelsen används statistik från Kulturkontakt Nord och Nordiska kulturfonden för att informationen är både jämförbar och tillgänglig. Statistiken gäller endast bidragsgivningen till konst- och kulturfältets aktörer och inte institutionernas förvaltningskostnader. Nordiska kulturfondens medel för bidragsgivning ingår i Nordiska ministerrådets budget. Statistiken beskriver Nordiska kulturfondens och de nordiska kulturprogrammens (kultur- och konstprogrammet och mobilitetsprogrammet) bidragsgivning till kulturprojekt. Kulturkontakt Nord och Nordiska kulturfonden fungerar oberoende av varandra. Ministerrådets program och Nordiska kulturfonden har beslustprocesser som skiljer sig något från varandra. Alla nordiska länder är representerade i beslutsprocesserna. Kulturkontakt Nords och Nordiska kulturfondens bidragsmedel har minskat en aning med undantag

16 Tabell Nordiska kulturfonden: ansökta och beviljade medel ( ) 5 Ansökta Beviljade 4 3 Källa: Nordisk kulturfond årsrapport 28, Nordisk kulturfond årsrapport 29, Nordisk kulturfond årsrapport mil Tabell Kulturkontakt Nord: ansökta och beviljade medel ( ) 5mil. Ansökta Beviljade 4mil. 3mil. Källa: Kulturkontakt Nord årsrapport 28, Kulturkontakt Nord årsrapport 29, Kulturkontakt Nord årsrapport 21. 2mil. 1mil. mil för Kulturkontakt Nord år 29 (Tabell ). Av Nordiska kulturfondens medel har fått mest och näst mest (Tabell 5.2.1). Kulturkontakt Nord har i reda pengar delat ut mest till och (Tabell 5.2.2). Ansökningarnas belopp har naturligtvis betydelse för de beviljade summorna. Ansökningarna från gäller summor som är mindre än i ansökningarna från, och. Kulturkontakt Nord får mest ansökningar från och. Ansökningar från och får oftare än andra bidrag. För alla länder kan vi konstatera att ca en tredjedel av ansökningar bifalles. Observera att projekten också har deltagare från andra nordiska länder än ansökarlandet. De Nordiska kulturfonden får mest ansökningar från (Tabell 5.4). Även från kommer det mycket ansökningar, nästan lika mycket som från. Från kommer det näst minst, medan ligger på andra plats när det gäller ansökningar till Kulturkontakt Nord. De danska UNDERVISNINGS- OCH KULTURMINISTERIETS POLITIKANALYS 211:4

17 Tabell 5.3 Kulturkontakt Nord: ansökningar totalt och beviljade Antal ansökningar Beviljade ansökningar 3 25 Källa: Kulturkontakt Nord årsrapport 28, Kulturkontakt Nord årsrapport 29, Kulturkontakt Nord årsrapport Tabell 5.4 Nordiska kulturfonden: ansökningar totalt och beviljade Antal ansökningar Beviljade ansökningar 2 15 Källa: Nordisk kulturfond årsrapport 28. Nordisk kulturfond årsrapport 29. Nordisk kulturfond årsrapport andra plats med en mycket liten marginal. Observera att projekten som fått bidrag från Nordiska kultur-

18 Slutsatser Översikten är en kortfattad sammanställning och analys av den centrala kulturstatistiken i Norden. Målsättningen är att ge en bild av kulturens aktuella position och betydelse i de nordiska länderna. I fortsättningen kunde motsvarande sammanfattningar användas som stöd för t.ex. planeringen och beslutsfattningen i det nordiska kultursamarbetet. Den tillgängliga statistiken var begränsad och hade brister i jämförbarheten. Det har inte varit möjligt att få statistik för alla tabeller från alla länder och en del av ländernas information har varit äldre. Gemen- metoder skulle vara till nytta för framtida översikter och skulle också förbättra statistikens jämförbarhet och tillförlitlighet. I ljuset av statistiken kan vi konstatera att det det gäller kulturdeltagandet och kulturens position. I avsnittet om kulturens infrastruktur kan vi se hur länderna prioriterar olika kultursektorer, t.ex. betydligt mer biografsalonger än i de andra länderna. I är det stora antalet symfoniorkestrar och teatrar en avvikelse. Kulturens infrastruktur är ändå ingen indikator på användningsgraden och man kan inte dra några direkta slutsatser om hur kvantiteten korrelerar med kulturdeltagandet. För s del kan man dock se ett direkt samband mellan antalet bibliotek och utlån. En noggrann analys av infrastrukturen skulle kräva fortsatt granskning av statistiken samt utredningar. I många tabeller är talen från högre än i de andra länderna. Det här syns speciellt vid granskningen av antalet högskolestuderande inom konst- och kulturområdet. Delvis kan det förklaras med att har en större befolkning, men när antalet studerande ställs i relation till befolkningen skiljer sig de svenska talen inte från de andra ländernas motsvarande tal. och har mest studerande inom konst- och kulturområdet i relation till alla studerande. I och är sysselsättningen inom kulturområdet på samma nivå som i, medan har den största sysselsättningen inom kulturområdet trots att antalet studerande är mindre än i de andra länderna. Det ser ut som om antalet studerande i skulle svara mot behovet av arbetskraft Det är inte möjligt att dra några slutsatser för statistiken är begränsad både till alla som inberäknas i kulturområdets arbetskraft har utbildning inom området eller ej. En detaljerad analys skulle förutsätta en noggrann utredning och jäm- utveckla informationsinsamlingen om sysselsättning och arbetskraft. teater, museer och andra föreställningar) är störst i. Islänningarnas kulturdeltagande är mångdubbelt i jämförelse med de andra nordiska länderna. Samma fenomen gäller också Internet och Facebook. s lilla invånarantal kan kanske påverka jämförbarheten i statistiken. Kulturekonomin har analyserats i ljuset av de offentliga sammanslutningarnas och hushållens konsumtion. I är kulturkonsumtionens relativa andel av BNP högst. Islänningarnas kulturvanor och kulturdeltagande är omfattande, vilket i sin tur förklarar varför en stor det av hushållens konsumtion går till kultur. I är kulturkonsumtionens procentuella andel av BNP näst högst. När det gäller hushållens kulturkonsumtion har det inte varit möjligt att jämföra alla nordiska länder med hjälp av samtidiga och jämförbara statistiska uppgifter. Statistiken visar ändå att de nordiska hushållen i genomsnitt konsumerar mer kultur än resten av Europa. Man kan inte urskilja några stora skillnader i hushållens tionstoppar. I går en stor del av hushållens konsumtion till dagstidningar och i toppas statistiken av televisions- och radioskatter och apparathyror. De offentliga sammanslutningarnas kulturutgifter i, och är betydligt större än i och. Penningmässigt har, och betydligt större offentliga kulturutgifter än och. I kulturimporten och -exporten kan man se stora skillnader mellan länderna. Enligt statistiken är skillnaderna mellan länderna betydande när det gäller export och import av kulturprodukter. s och s exportsiffror är mångdubbla i jämförelse med de andra länderna. Samtidigt är och de enda som har en positiv handelsbalans för de kulturella och kreativa näringarna. En analys av kulturekonomin skulle kräva en noggrann granskning av skillnaderna mellan länderna. Också inom detta område vore det önskvärt att utveckla enhetliga statistiska metoder, UNDERVISNINGS- OCH KULTURMINISTERIETS POLITIKANALYS 211:4

19 som skulle förbättra statistikens tillförlitlighet och jämförbarhet. Kulturkontakt Nords och Nordiska kulturfondens statistik är uttömmande och tillgänglig. Statistiken visar att att kulturfältets aktörer i hela Norden aktivt ansöker om bidrag. Också bidragsgivningen fördelas relativt jämt mellan länderna. De danska kulturaktörerna sänder speciellt många ansökningar till Nordiska kulturfonden. Kulturstatistiken beskriver ländernas tyngdpunkter och riktlinjer. Det vore ändå bra om insamlingen och tolkningen av statistiken kunde harmoniseras så att kulturstatistiken ännu effektivare kunde användas som ett verktyg i beslutsfattningen och för att utforma riktlinjer såväl nationellt som för det nordiska samarbetet. Det är viktigt att ta ställning till vilka statistiska informationer vi behöver från alla de nordiska länderna för att få en jämförbar och tillförlitlig statistik om t.ex. översatt och läst nordisk litteratur, kulturkonsumtionen i Norden, kulturbranschens sysselsättning och ekonomi och om antalet sysselsatta i kulturella och kreativa verksamheter. Kunskapsbasen om kultursektorn måste i alla fall stärkas och utvecklas för det blir allt viktigare att delområden som är väsentliga både för individen och samhället.

20 Publikationer i undervisnings- och kulturministeriets serie politikanalyser : 211:3 Katsaus pohjoismaisiin kulttuuritilastoihin 211:2 Politiikka-analyysejä 2/21 Suomalaiset korkeakouluopiskelijat kansainvälisessä vertailussa EUROSTUDENT IV:n tuloksia. 211:1 Kulttuuritoimijoiden, luovan talouden ja palvelutuotannon toimintaedellytykset Suomessa alueittain 21:3 Suomen väestön koulutustason vahvuudet ja heikkoudet 21:2 Arts Education And Cultural Education In 21:1 Taidekasvatuksen ja kulttuurialan koulutuksen tila Suomessa Publikationer i undervisningsministeriets serie politikanalyser: 21:2 Väestökehityksen haasteet opetusministeriön tehtäväalueilla 21:1 Finnish Culture in European Comparison 29:6 Sukupuolten tasa-arvo opetusministeriön tehtäväalueilla 29:5 Suomen kulttuuri eurooppalaisessa vertailussa 29:4 Suomi Kulttuurimatkailun kohdemaana 29:3 Maahanmuuttajaväestön asema opetusministeriön tehtäväalueilla 29:2 Finnish Education System in an International Comparison 29:1 Euroopan korkeakouluopiskelijoiden sosiaaliset ja taloudelliset olot 28:5 Peruskoulun opetusryhmät 28 28:4 Suomen koulutusjärjestelmä kansainvälisessä vertailussa 28:3 Tutkimus- ja kehittämistoiminta maakunnittain 28:2 Kulttuuripalvelut ja kulttuurityö maakunnittain 28:1 Nuoriso koulutuksessa, työssä ja muussa toiminnassa 27:2 Ungdomsåldersklassens studier i yrkeshögskolor och universitet 27:1 Nuorisoikäluokan siirtyminen ammattikorkeakoulu- ja yliopistoopintoihin Kunskapsbaserad ledning, styrning och utveckling är målet för undervisnings- och kulturministeriets arbetssätt. Ministeriets analysgrupp sammanställer politikanalyser om samhälleligt betydelsefulla frågor inom utbildnings-, vetenskaps-, kultur-, idrotts och ungdomspolitiken. TILLÄGGSINFORMATION: Översikten är sammanställd under s ordförandeskap i Nordiska ministerrådet 211 Kulturråd Anna-Maja Marttinen, undervisnings- och kulturministeriet (9) , Utredningsman: Projektplanerare Vava Lunabba, Cupore ISSN-L ISSN (Online)

Stöd till residenscentra

Stöd till residenscentra 1. Grundläggande information 1.1. Konstnärsresidenscentrets namn 0/100 1.2. Residensprogrammets eventuella namn 0/100 1.3. En kort engelskspråkig beskrivning av verksamheten som stöd söks för: 0/500 Ifall

Läs mer

Stöd för kompetensutveckling

Stöd för kompetensutveckling 1. Grundläggande information 1.1. Projektets titel 1.1.1. Projektet är: Förprojekt Pilotprojekt Projekt * Förprojekt är en undersökning, ett tydliggörande av förutsättningarna för att genomföra ett större

Läs mer

Sverige behöver en ny kulturvanestatistik

Sverige behöver en ny kulturvanestatistik MYNDIGHETEN FÖR KULTURANALYS Sverige behöver en ny kulturvanestatistik Kulturpolitiska rekommendationer 2013:1 Sammanfattning Aktuell och tillförlitlig statistik om hur kultur produceras och konsumeras

Läs mer

Grundläggande information

Grundläggande information Grundläggande information Att fylla i en ansökningsblankett Du måste fylla i alla fält i blanketten för att komma vidare till nästa sida. Ansökningen för Modulen stöd till nätverk: kortvarigt nätverksstöd

Läs mer

Innovation och Entreprenörskap på Landsbygden

Innovation och Entreprenörskap på Landsbygden CENTER FOR INNOVATION, RESEARCH AND COMPETENCE IN THE LEARNING ECONOMY Innovation och Entreprenörskap på Landsbygden Martin Andersson Lund University and Blekinge Institute of Technology (BTH) martin.andersson@circle.lu.se

Läs mer

Avsiktsförklaring för samverkan mellan Statens kulturråd och Gotlands kommun avseende kulturverksamhet 2009 2010

Avsiktsförklaring för samverkan mellan Statens kulturråd och Gotlands kommun avseende kulturverksamhet 2009 2010 1(3) Avsiktsförklaring för samverkan mellan Statens kulturråd och Gotlands kommun avseende kulturverksamhet 2009 2010 Syfte Statens kulturråd (Kulturrådet) och Gotlands kommun vill gemensamt utveckla samverkan

Läs mer

English Skandinaviska «Tillbaka till Kulturkontakt Nord. Ifall din ansökning beviljas, kan beskrivningen publiceras på Kulturkontakt Nords webbplats.

English Skandinaviska «Tillbaka till Kulturkontakt Nord. Ifall din ansökning beviljas, kan beskrivningen publiceras på Kulturkontakt Nords webbplats. 1. Grundläggande information 1.1. Ansökningens namn 1.2. En kort beskrivning 0/300 Ifall din ansökning beviljas, kan beskrivningen publiceras på Kulturkontakt Nords webbplats. 1.3. Planerat startdatum:

Läs mer

BILAGA JÄMFÖRELSE MELLAN OPERAHUSEN - GRUNDUPPGIFTER & NYCKELTAL 2009

BILAGA JÄMFÖRELSE MELLAN OPERAHUSEN - GRUNDUPPGIFTER & NYCKELTAL 2009 Bilaga 1 BILAGA JÄMFÖRELSE MELLAN OPERAHUSEN - GRUNDUPPGIFTER & NYCKELTAL 2009 FÖRUTSÄTTNINGAR VID JÄMFÖRELSER MELLAN OPERAHUS På grund av skillnader i redovisningarna av verksamheterna är en jämförelse

Läs mer

Kulturutredningens betänkande

Kulturutredningens betänkande Kulturutredningens betänkande Sammanfattning på lättläst svenska Stockholm 2009 SOU 2009:16 SOU och Ds kan köpas från Fritzes kundtjänst. För remissutsändningar av SOU och Ds svarar Fritzes Offentliga

Läs mer

1/09 Modulen stöd till residenscentra http://applications.kknord.org/user/poll.questions.php?moduleid=37

1/09 Modulen stöd till residenscentra http://applications.kknord.org/user/poll.questions.php?moduleid=37 Grundläggande information och instruktioner Att fylla i ansökningsblanketten Ansökningsblanketten för modulen för stöd till residenscentra har fem sidor. Du måste fylla i alla fält på varje sida för att

Läs mer

SWEDISH AGENCY FOR ECONOMIC AND REGIONAL GROWTH. Gemensamma affärsutvecklings- behov och några möjliga verktyg

SWEDISH AGENCY FOR ECONOMIC AND REGIONAL GROWTH. Gemensamma affärsutvecklings- behov och några möjliga verktyg Gemensamma affärsutvecklings- behov och några möjliga verktyg 1 Kunskap om gemensamma behov från Företagens villkor och verklighet En av Sveriges största enkätundersökningar till företag En undersökning

Läs mer

Introduktion. Samarbeten

Introduktion. Samarbeten Introduktion De nya möjligheter som Internet gett upphov till har inte bara lett till en ökad möjlighet för distribution av och utbyte av kultur mellan regioner utan också till helt nya sätt på vilka kultur

Läs mer

Årsbokslut för svensk turism och turistnäring

Årsbokslut för svensk turism och turistnäring Årsbokslut för svensk turism och turistnäring Turistnäringens effekter på ekonomi och sysselsättning i Sverige Fakta & statistik 2008 ÅrSbokSluT För SvenSk TuriSm och TuriSTnäring 2008 Tillväxtverket Stockholm,

Läs mer

Utkast/Version 1(6) Manual 2012-11-27 KOM/MARK, Barbara Narfström Detta dokument har sammanställts av Sogeti, kontaktperson är Anders Nordin

Utkast/Version 1(6) Manual 2012-11-27 KOM/MARK, Barbara Narfström Detta dokument har sammanställts av Sogeti, kontaktperson är Anders Nordin Utkast/Version 1(6) Manual 2012-11-27 KOM/MARK, Barbara Narfström Detta dokument har sammanställts av Sogeti, kontaktperson är Anders Nordin Introduktion Välkommen till broschyren för internationell handel

Läs mer

Varför går det bra för Sverige? Lärdomar för Danmark

Varför går det bra för Sverige? Lärdomar för Danmark Varför går det bra för Sverige? Lärdomar för Danmark Inlägg vid CEPOS vækstkonference i Köpenhamn den 14 december 2012 Magnus Henrekson Bakgrund Egen forskning: Pär Hansson & Henrekson, Public Choice,

Läs mer

Ekonomiska Effekter, Tillväxt. DCMS Richard Florida

Ekonomiska Effekter, Tillväxt. DCMS Richard Florida John Armbrecht Samhällsekonomiskt värde Ekonomiska Effekter, Tillväxt Kulturellt/ estetiskt värde KEA briefing (Samhälls-) ekonomisk forskning DCMS Richard Florida Vad menas med kultur? Throsbys (2010)

Läs mer

3.1.1. Antal ansökningar, beviljningar och beviljade summor. Båda programmen

3.1.1. Antal ansökningar, beviljningar och beviljade summor. Båda programmen III Statistikrapport 3.1. Ansökt och beviljat år 21 3.1.1. Antal ansökningar, beviljningar och beviljade summor Båda programmen 391 Beviljningar 26% 1137 Avslag 74% 1,, 9,, 8,, 7,, 6,, Beviljat: 3 481

Läs mer

Statistik över konst- och kulturutbildningar. Beslut efter ansökan om överföring från kompletterande utbildningar

Statistik över konst- och kulturutbildningar. Beslut efter ansökan om överföring från kompletterande utbildningar Statistik över konst- och kulturutbildningar Beslut efter ansökan om överföring från kompletterande utbildningar Februari 2015 1 (7) Datum: 2015-03-02 Inledning Konst- och kulturutbildningar 1 är en eftergymnasial

Läs mer

The Creative Sector Makes It Happen! A presentation of the work with the creative sector in Östergötalnad ( East Sweden)

The Creative Sector Makes It Happen! A presentation of the work with the creative sector in Östergötalnad ( East Sweden) The Creative Sector Makes It Happen! A presentation of the work with the creative sector in Östergötalnad ( East Sweden) Where is Östergötland? Östergötland, Fourth largest county in Sweden What are Östergötland?

Läs mer

Bilaga 2: Utblick nordiska länder

Bilaga 2: Utblick nordiska länder Bilaga 1. Sveriges författarfond Sveriges författarfond har till huvudsaklig uppgift att fördela den statliga biblioteksersättningen. Ersättningen fördelas dels i form av individuella, statistiskt beräknade

Läs mer

Deadlines EU-program

Deadlines EU-program Uppdaterad av Janna Wellander 2006-09-29 Deadlines EU-program INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1. UTBILDNING 2. KULTUR 3. UNGDOM 4. INFORMATIONSTEKNOLOGI 5. SYSSELSÄTTNING OCH SOCIALA FRÅGOR 6. MILJÖ OCH ENERGI 7.

Läs mer

Utbildningskostnader

Utbildningskostnader Utbildningskostnader 7 7. Utbildningskostnader Utbildningskostnadernas andel av BNP Utbildningskostnadernas andel av BNP visar ländernas fördelning av resurser till utbildning i relation till värdet av

Läs mer

Hvordan forstå utviklingen i alkoholbruk i dagens Norden?

Hvordan forstå utviklingen i alkoholbruk i dagens Norden? Hvordan forstå utviklingen i alkoholbruk i dagens Norden? Inledande reflektioner Håkan Leifman hakan.leifman@can.se Skolelevers drogvanor www.can.se Upplägg: Statistiken i sig Utvecklingen, mönster vuxna

Läs mer

Sektorräkenskaper, kvartalsvis

Sektorräkenskaper, kvartalsvis Nationalräkenskaper 2013 Sektorräkenskaper, kvartalsvis 2012, 3:e kvartalet Företagens vinstkvot minskade under tredje kvartalet Under tredje kvartalet 2012 var de centrala indikatorerna inom hushålls-

Läs mer

TOUCH POINTS AND PRACTICES IN THE SMART GRID

TOUCH POINTS AND PRACTICES IN THE SMART GRID TOUCH POINTS AND PRACTICES IN THE SMART GRID EGRD Workshop, Oslo 2015-06-03 CECILIA KATZEFF, ADJ. PROFESSOR IN SUSTAINABLE INTERACTION DESIGN INTERACTIVE SWEDISH ICT AND CESC, KTH SOME FACTS Founded in1998.

Läs mer

INSTITUTIONEN FÖR JOURNALISTIK OCH MASSKOMMUNIKATION Göteborgs universitet

INSTITUTIONEN FÖR JOURNALISTIK OCH MASSKOMMUNIKATION Göteborgs universitet INSTITUTIONEN FÖR JOURNALISTIK OCH MASSKOMMUNIKATION Göteborgs universitet PM från Dagspresskollegiet nr. 45 DET FÖRÄNDERLIGA SAMHÄLLET - ålderssammansättning, flyttning och hushållsstruktur i relation

Läs mer

Aktuell statistik om E-böcker

Aktuell statistik om E-böcker Aktuell statistik om E-böcker sammanställd av Ulrika Facht, Nordicom Tabeller och figurer Sidan Figur 1 Bokläsning/boklyssning i befolkningen 9 79 år en genomsnittlig dag 211 (procent) 2 Tabell 1 Bokläsning/boklyssning

Läs mer

Kultur, Besöks- och Upplevelsenäringen 2007-2010

Kultur, Besöks- och Upplevelsenäringen 2007-2010 Kultur, Besöks- och Upplevelsenäringen 27-21 Västra Götaland Källa SCB Sysselsättning sysselsatta inom Kultur, Besök och Upplevelse 27-21 27 28 29 21 27-21 27-21 Västra Götaland 52 71 53 274 52 483 54

Läs mer

Temablad 2008:3. Tema: Utbildning. Svenska företags utbildningspolicy. Utbildning och forskning

Temablad 2008:3. Tema: Utbildning. Svenska företags utbildningspolicy. Utbildning och forskning Temablad 2008:3 Tema: Utbildning Svenska företags utbildningspolicy Utbildning och forskning Temablad 2008:3 Tema: Utbildning Svenska företags utbildningspolicy Statistiska centralbyrån 2008 Themed papers

Läs mer

Samverkan för ett starkare kulturliv. Västmanlands regionala kulturplan på fem minuter

Samverkan för ett starkare kulturliv. Västmanlands regionala kulturplan på fem minuter Samverkan för ett starkare kulturliv Västmanlands regionala kulturplan på fem minuter 2 SAMVERKAN FÖR ETT STARKARE KULTURLIV Landstinget och kommunerna ska gemensamt skapa förutsättningar för att medborgarna

Läs mer

sektorprogram Kultur och medier

sektorprogram Kultur och medier sektorprogram Kultur och medier Sveriges ordförandeskap i Nordiska ministerrådet 2013 Kultur och medier Program för Sveriges ordförandeskap i Nordiska ministerrådet 2013 ISBN 978-92-893-2511-0 http://dx.doi.org/10.6027/anp2013-731

Läs mer

FOTOKOPIERING AV TRYCKSAKER INOM KOMMUNALFÖRVALTNINGEN

FOTOKOPIERING AV TRYCKSAKER INOM KOMMUNALFÖRVALTNINGEN FOTOKOPIERING AV TRYCKSAKER INOM KOMMUNALFÖRVALTNINGEN 1 Inom kommunalförvaltningen kopieras årligen över 500 miljoner sidor, varav 100 miljoner i samkommuner. Av dessa kopior tas 4,4 % av material som

Läs mer

Högre utbildning och forskning i Brasilien

Högre utbildning och forskning i Brasilien Högre utbildning och forskning i Brasilien Science withoutborders och Sveriges nationella erbjudande Mikael Román, Brasília mikael.roman@growthanalysis.se Andreas Larsson, Stockholm Andreas.Larsson@tillvaxtanalys.se

Läs mer

Kvalificerad yrkesutbildning/yrkeshögskoleutbildning

Kvalificerad yrkesutbildning/yrkeshögskoleutbildning Utbildningsstatistisk årsbok 2012 Kvalificerad yrkesutbildning/yrkeshögskoleutbildning 13 Kvalificerad yrkesutbildning (Ky) och yrkeshögskoleutbildning (Yh) Innehåll Fakta om statistiken... 234 Kommentarer

Läs mer

LANDSPROFIL BARNSÄKERHET. Sverige

LANDSPROFIL BARNSÄKERHET. Sverige LANDSPROFIL BARNSÄKERHET 2007 Sverige Barnsäkerhetsprofilen 2007 för Sverige belyser bördan av skador bland barn och ungdomar och undersöker de sociodemografiska bestämmande faktorerna för att ge en utgångspunkt

Läs mer

Konsumenternas förtroende oförändrat i oktober

Konsumenternas förtroende oförändrat i oktober Inkomst och konsumtion 2014 Konsumentbarometern 2014, oktober Konsumenternas förtroende oförändrat i oktober Konsumenternas förtroendeindikator var i oktober 0,4, då den i september var -0,7 och i augusti

Läs mer

Att växa med kultur. Barn- och ungdomskulturplan för Öckerö kommun

Att växa med kultur. Barn- och ungdomskulturplan för Öckerö kommun Att växa med kultur Barn- och ungdomskulturplan för Öckerö kommun Att växa med kultur Kultur har ett egenvärde och ger livet innehåll och mening. Den stimulerar fantasi, kreativitet, uttrycksförmåga, tolerans

Läs mer

Barns och ungas kulturvanor

Barns och ungas kulturvanor Barns och ungas kulturvanor Redovisning av en pilotundersökning genomförd i Stockholms stad 2013 2014-06-19 Sammanfattning...3 Resultat...3 Slutsatser...3 Inledning...5 Syfte...5 Genomförande...5 Svarsfrekvens...6

Läs mer

Vuxnas deltagande i utbildning

Vuxnas deltagande i utbildning Utbildningsstatistisk årsbok 2014 Vuxnas deltagande i 18 Vuxnas deltagande i Innehåll Fakta om statistiken... 372 Kommentarer till statistiken... 374 18.1 Andel deltagare i åldern 25 64 år i formell eller

Läs mer

Turistnäringens Resindex och prognos Q2 2011

Turistnäringens Resindex och prognos Q2 2011 Turistnäringens Resindex och prognos Q2 Utfall Q2 jämfört med Q2 2010. Sammantaget visar turistnäringens resindex att resandet och boendet till, från och inom Sverige ökade med 3 procent jämfört med motsvarande

Läs mer

Vägen till yrkeskunskap inom kultur

Vägen till yrkeskunskap inom kultur Utbildningsprogram > Vägen till yrkeskunskap inom kultur Yrkesinriktade grundexamina Grundexamen inom hantverk och konstindustri Grundexamen i audiovisuell kommunikation Grundexamen i visuell framställning

Läs mer

Nationalräkenskapsdata 2008

Nationalräkenskapsdata 2008 Jonas Karlsson, Statistiker Tel. 018-25581 Nationalräkenskaper 2010:2 9.9.2010 Nationalräkenskapsdata 2008 Det här statistikmeddelandet innehåller uppgifter om de åländska nationalräkenskaperna för år

Läs mer

Ansökan om delfinansiering av evenemanget Kulturfestival 2014

Ansökan om delfinansiering av evenemanget Kulturfestival 2014 TJÄNSTESKRIVELSE Handläggare Datum Ärendebeteckning Annette Andersson 2014-03-19 KS 2014/0177 Kommunstyrelsen Ansökan om delfinansiering av evenemanget Kulturfestival 2014 Förslag till beslut Kommunstyrelsen

Läs mer

Ungas drogvanor över tid

Ungas drogvanor över tid Ungas drogvanor över tid Håkan Leifman hakan.leifman@can.se Skolelevers drogvanor www.can.se Presentationen Fokus på åk 9 och gymnasiets år 2 Utvecklingen alkoholvanor Alkohol - kohorteffekter tar man

Läs mer

Handbok för. En snabb slant. Tips för dig som vill söka eller redan har fått stipendiet

Handbok för. En snabb slant. Tips för dig som vill söka eller redan har fått stipendiet Handbok för En snabb slant Tips för dig som vill söka eller redan har fått stipendiet Innehållsförteckning Om en snabb slant 3 Vem kan söka en snabb slant? 3 Vad kan du söka för? 3 Hur du söker e-tjänsten

Läs mer

FOTOKOPIERING AV TRYCKSAKER I FÖRETAG

FOTOKOPIERING AV TRYCKSAKER I FÖRETAG FOTOKOPIERING AV TRYCKSAKER I FÖRETAG 1 Årligen kopieras det över 1 miljard sidor i finska företag. Enligt undersökningar består 2 till 15 procent av alla kopior av upphovsrättsskyddat material såsom tidningar,

Läs mer

Konsumenternas förtroende förstärktes något i september

Konsumenternas förtroende förstärktes något i september Inkomst och konsumtion 2012 Konsumentbarometern 2012, september Konsumenternas förtroende förstärktes något i september Konsumenternas förtroendeindikator var i september, då den i augusti och juli låg

Läs mer

Mångfald i näringslivet. Företagens villkor och verklighet 2014

Mångfald i näringslivet. Företagens villkor och verklighet 2014 Mångfald i näringslivet Företagens villkor och verklighet 2014 Mångfald i näringslivet Företagens villkor och verklighet 2014 Tillväxtverket Produktion: Ordförrådet Stockholm, februari 2015 ISBN 978-91-87903-15-1

Läs mer

Kapital- vs konsumtionsvaror - en utredning av begreppen - av Richard Johnsson 1

Kapital- vs konsumtionsvaror - en utredning av begreppen - av Richard Johnsson 1 1 Kapital- vs konsumtionsvaror - en utredning av begreppen - av Richard Johnsson 1 I det som följer ska jag beskriva hur begreppen kapital- respektive konsumtionsvaror kan definieras på ett logiskt konsistent

Läs mer

Stiftelsen Allmänna Barnhuset KARLSTADS UNIVERSITET

Stiftelsen Allmänna Barnhuset KARLSTADS UNIVERSITET Stiftelsen Allmänna Barnhuset KARLSTADS UNIVERSITET National Swedish parental studies using the same methodology have been performed in 1980, 2000, 2006 and 2011 (current study). In 1980 and 2000 the studies

Läs mer

Elpris för småhusägare. En promemoria till Villaägarnas Riksförbund 2012-03-02

Elpris för småhusägare. En promemoria till Villaägarnas Riksförbund 2012-03-02 En promemoria till Villaägarnas Riksförbund 2012-03-02 2012-03-02 2 Disclaimer Även om Sweco Energuide AB ("Sweco") anser att den information och synpunkter som ges i detta arbete är riktiga och väl underbyggda,

Läs mer

FYRKLÖVERN 28 augusti 2013 Studieförbundet Vuxenskolan, Åmål KULTURSTRATEGI FÖR DALSLAND 2014 2020. Bilaga 3

FYRKLÖVERN 28 augusti 2013 Studieförbundet Vuxenskolan, Åmål KULTURSTRATEGI FÖR DALSLAND 2014 2020. Bilaga 3 Bilaga 3 FYRKLÖVERN 28 augusti 2013 Studieförbundet Vuxenskolan, Åmål KULTURSTRATEGI FÖR DALSLAND 2014 2020 Summering av workshop 28 augusti i Åmål. Rapporten kommer att användas som underlag i arbetet

Läs mer

Uppåtgående trend för den ekonomiska stämningen nedåt i juni

Uppåtgående trend för den ekonomiska stämningen nedåt i juni Inkomst och konsumtion 2015 Konsumentbarometern 2015, juni Uppåtgående trend för den ekonomiska stämningen nedåt i juni Konsumenternas förtroende för ekonomin försvagades något i juni. Konsumenternas förtroendeindikator

Läs mer

Den svaga uppgången i ekonomiförtroendet fortsatte i januari

Den svaga uppgången i ekonomiförtroendet fortsatte i januari Inkomst och konsumtion 2015 Konsumentbarometern 2015, januari Den svaga uppgången i ekonomiförtroendet fortsatte i januari Konsumenternas förtroendeindikator var i januari 6,0, då den i december var 4,4

Läs mer

Televerksamhet 2014 Telecommunications 2014

Televerksamhet 2014 Telecommunications 2014 Statistik 2015:17 Televerksamhet 2014 Telecommunications 2014 Publiceringsdatum: 17 juni 2015 Kontaktperson: Trafikanalys Andreas Holmström tel: 010-414 42 13, e-post: andreas.holmstrom@trafa.se Statistiska

Läs mer

Handbok för. En snabb slant. En praktisk guide för dig som vill söka eller redan har beviljats stipendiet

Handbok för. En snabb slant. En praktisk guide för dig som vill söka eller redan har beviljats stipendiet Handbok för En snabb slant En praktisk guide för dig som vill söka eller redan har beviljats stipendiet Innehållsförteckning Om en snabb slant 3 Vem kan söka en snabb slant? 3 Vad kan man söka för? 3 Hur

Läs mer

Uppsala 19:th November 2009 Amelie von Zweigbergk

Uppsala 19:th November 2009 Amelie von Zweigbergk Uppsala 19:th November 2009 Amelie von Zweigbergk Priorities Teachers competence development (mobility!) Contribution of universities to the knowledge triangle Migration and social inclusion within education

Läs mer

What s in it for me? hur kan du som arbetar med vuxnas lärande ta hjälp av oss för nordiskt - baltiskt samarbete?

What s in it for me? hur kan du som arbetar med vuxnas lärande ta hjälp av oss för nordiskt - baltiskt samarbete? What s in it for me? hur kan du som arbetar med vuxnas lärande ta hjälp av oss för nordiskt - baltiskt samarbete? Internationella programkontoret Statlig myndighet under Utbildningsdepartementet Uppdrag:

Läs mer

Mål i mun Förslag på en plan för svenska språket

Mål i mun Förslag på en plan för svenska språket Mål i mun Förslag på en plan för svenska språket Den här utredningen ger förslag på en plan för hur vi ska fortsätta att tala och skriva svenska, fast vi har börjat använda mer engelska. Texten är omskriven

Läs mer

Internationell prisjämförelse 2011

Internationell prisjämförelse 2011 Priser kostnader 2012 Internationell prisjämförelse 2011 Stora europeiska skillnader i konsumentpriser år 2011 Den totala prisnivån för privat konsumtion varierade mycket mellan olika länder i Europa år

Läs mer

Konsumenternas förväntningar på ekonomin mestadels svaga i augusti

Konsumenternas förväntningar på ekonomin mestadels svaga i augusti Inkomst och konsumtion 2015 Konsumentbarometern 2015, augusti Konsumenternas förväntningar på ekonomin mestadels svaga i augusti Konsumenternas förtroendeindikator var i augusti 8,3, medan den i juli var

Läs mer

Reseströmmar en översikt 2000 2012

Reseströmmar en översikt 2000 2012 Reseströmmar en översikt 2000 2012 Innehållsförteckning 15 Sammanfattning 16 Inledning 18 Utländska gästnätter på hotell i Sverige 12 Samband mellan utrikeshandel och gästnätter 16 Samband mellan växelkursens

Läs mer

Hushållens konsumtion 2012

Hushållens konsumtion 2012 Inkomst och konsumtion 214 Hushållens konsumtion 212 Finländarna konsumerade år 212 ungefär 5 procent mer än år 85 Under perioden 85 212 ökade hushållens konsumtionsutgifter reellt med 41 procent per hushåll

Läs mer

Nordisk statistik om studerande utomlands 2013/14

Nordisk statistik om studerande utomlands 2013/14 om studerande utomlands 2013/14 Utlandsstuderande med studiestöd Antal utlandsstuderande på gymnasial nivå (10 12 skolår) Antal utlandsstuderande på gymnasial nivå (10 12 skolår) som studerar med studiestöd

Läs mer

Nyhetsbrev från Svenska ASSITEJ, december 2012 - januari 2013 Kan du inte läsa nyhetsbrevet? Ladda ner det från vår hemsida. Nyhetsbrev december 2012 - januari 2013 SWEDSTAGE Swedstage 2012 genomfördes

Läs mer

Dagspresskollegiet. Göteborgs universitet Institutionen för journalistik och masskommunikation. PM nr. 76

Dagspresskollegiet. Göteborgs universitet Institutionen för journalistik och masskommunikation. PM nr. 76 Dagspresskollegiet Göteborgs universitet Institutionen för journalistik och masskommunikation PM nr. 76 Vad är prisvärt? En jämförelse mellan allt från pappersmedier till balettföreställningar Ingela Wadbring

Läs mer

Konsumenternas tro på ekonomin starkare än på fyra år

Konsumenternas tro på ekonomin starkare än på fyra år Inkomst och konsumtion 2015 Konsumentbarometern 2015, maj Konsumenternas tro på ekonomin starkare än på fyra år Konsumenternas förtroende för ekonomin stärktes ytterligare i maj. Konsumenternas förtroendeindikator

Läs mer

Konsumenternas förväntningar på den egna ekonomin stiger

Konsumenternas förväntningar på den egna ekonomin stiger Inkomst och konsumtion 2015 Konsumentbarometern 2015, april Konsumenternas förväntningar på den egna ekonomin stiger Konsumenternas förtroende för ekonomin var oförändrat i april. Konsumenternas förtroendeindikator

Läs mer

Del 2 Underhållning och kultur

Del 2 Underhållning och kultur Del 2 Underhållning och kultur 7. UNDERHÅLLNING Musik, film, radio, tv, böcker. Det är lätt att gå vilse bland alla medierelaterade sajter på Internet. Det här avsnittet guidar dig till några av skatterna.

Läs mer

MED KULTUR GENOM HELA LIVET

MED KULTUR GENOM HELA LIVET MED KULTUR GENOM HELA LIVET KULTURPLAN för Vänersborgs kommun 2014-2016 Kulturens Vänersborg Vänersborg ska vara känt för sitt kulturliv långt utanför kommungränsen. Kultur ska vara en drivkraft för utveckling

Läs mer

KULTUR I VÅRD OCH OMSORG LÄTTLÄST

KULTUR I VÅRD OCH OMSORG LÄTTLÄST KULTUR I VÅRD OCH OMSORG LÄTTLÄST Kulturrådet, Box 7843, 103 98 Stockholm Besök: Långa raden 4, Skeppsholmen Tel: 08 519 264 00 Fax: 08 519 264 99 Webbplats: www.kulturradet.se Illustration omslag: Lehån

Läs mer

Elektriska Installatörsorganisationen. YH-utbildning. Information från Elektriska Installatörsorganisationen EIO

Elektriska Installatörsorganisationen. YH-utbildning. Information från Elektriska Installatörsorganisationen EIO Elektriska Installatörsorganisationen YH-utbildning Information från Elektriska Installatörsorganisationen EIO Elektriska Installatörsorganisationen Sida 2 av 8 Yrkeshögskoleutbildning Yrkeshögskolan är

Läs mer

Skolverkets rapport nr 168 Högskoleverkets rapportserie 1999:7 R

Skolverkets rapport nr 168 Högskoleverkets rapportserie 1999:7 R Rapport nummer 168 Högskoleverkets rapportserie 1999:7 R Skolverkets rapport nr 168 Högskoleverkets rapportserie 1999:7 R Sammanfattning: Rapporten redovisar en kartläggning av avnämarna av gymnasieskolan

Läs mer

Preambel ÞORGERÐUR KATRÍN GUNNARSDÓTTIR, UNDERVISNINGSMINISTER, ØYSTEIN DJUPEDAL,

Preambel ÞORGERÐUR KATRÍN GUNNARSDÓTTIR, UNDERVISNINGSMINISTER, ØYSTEIN DJUPEDAL, Preambel ÞORGERÐUR KATRÍN GUNNARSDÓTTIR, UNDERVISNINGSMINISTER, ØYSTEIN DJUPEDAL, KUNSKAPSMINISTER, BERTEL HAARDER, UNDERVISNINGSMINISTER, LEIF PAGROTSKY UTBILDNINGS- OCH KULTURMINISTER, ANTTI KALLIOMÄKI,

Läs mer

Ö R E S U N D S R E G I O N E N

Ö R E S U N D S R E G I O N E N WWW.TENDENSORESUND.ORG Svensk version ÖRESUNDSREGIONEN INVÅNARNA I ÖRESUNDSREGIONEN Öresundsregionen är hem för 3,8 miljoner invånare och under de närmaste 20 åren beräknas befolkningen växa med ytterligare

Läs mer

Internationell prisjämförelse 2010

Internationell prisjämförelse 2010 Priser kostnader 2011 Internationell prisjämförelse 2010 Stora europeiska skillnader i konsumentpriser år 2010 Den totala prisnivån för privat konsumtion varierade mycket mellan olika länder i Europa år

Läs mer

Utbildningar inom yrkeshögskolan. Utbildningsplatser som avslutas 2015 2021.

Utbildningar inom yrkeshögskolan. Utbildningsplatser som avslutas 2015 2021. Utbildningar inom yrkeshögskolan Utbildningsplatser som avslutas 2015 2021. Myndigheten för yrkeshögskolan Västerås 2015-04-24 Dnr: MYH 2015/910 ISBN 978-91-87073-32-8 YH1000, v1.4, 2013-03-05 MYNDIGHETEN

Läs mer

BILAGA A till. förslaget till EUROPAPARLAMENTETS OCH RÅDETS FÖRORDNING

BILAGA A till. förslaget till EUROPAPARLAMENTETS OCH RÅDETS FÖRORDNING SV SV SV EUROPEISKA KOMMISSIONEN Bryssel den 20.12.2010 KOM(2010) 774 slutlig Bilaga A/kapitel 14 BILAGA A till förslaget till EUROPAPARLAMENTETS OCH RÅDETS FÖRORDNING om det europeiska national- och regionalräkenskapssystemet

Läs mer

Den framtida redovisningstillsynen

Den framtida redovisningstillsynen Den framtida redovisningstillsynen Lunchseminarium 6 mars 2015 Niclas Hellman Handelshögskolan i Stockholm 2015-03-06 1 Källa: Brown, P., Preiato, J., Tarca, A. (2014) Measuring country differences in

Läs mer

Regler för KULTURSTÖD. Reglerna gäller från 2014-01-01 Beslutade av kulturnämnden i Halmstads kommun 2013-10-30

Regler för KULTURSTÖD. Reglerna gäller från 2014-01-01 Beslutade av kulturnämnden i Halmstads kommun 2013-10-30 Regler för KULTURSTÖD Reglerna gäller från 2014-01-01 Beslutade av kulturnämnden i Halmstads kommun 2013-10-30 1 1. Arrangemangs- och projektstöd Stödet kan sökas för enstaka eller en serie av kulturarrangemang,

Läs mer

Lässtrategier för att förstå, tolka och analysera texter från olika medier.

Lässtrategier för att förstå, tolka och analysera texter från olika medier. 2012-12-06 19:12 Sida 1 (av 11) ESS i svenska, Läsa och skriva Lässtrategier för att förstå, tolka och analysera texter från olika medier. Kapitel Läsa för att lära Kapitel Uppslagsboken Kapitel Uppslagsboken

Läs mer

Internationell prisjämförelse 2013

Internationell prisjämförelse 2013 Priser kostnader 2014 Internationell prisjämförelse 2013 Stora skillnader mellan priser som europeiska konsumenter betalade år 2013 Den totala prisnivån för privat konsumtion varierade mycket mellan olika

Läs mer

Kulturplan för barn och unga i Katrineholms kommun

Kulturplan för barn och unga i Katrineholms kommun Kulturplan för barn och unga i Katrineholms kommun Bildningsnämndens handling 9-2011 Inledning Katrineholms kommun har flera aktörer som påverkar barns och ungas kulturliv. Inte bara det traditionella

Läs mer

Summakonsistent säsongrensning

Summakonsistent säsongrensning Summakonsistent säsongrensning Presentation av projektarbete på SCB av Suad Elezović Statistiska institutionen,stockholms universitet 14 Oktober 2009 2009-10-14 Suad Elezović PCA/MFFM-S 1 Säsongrensning

Läs mer

Europeiskt pensionärsindex. Ranking av pensionärers levnadsförhållanden

Europeiskt pensionärsindex. Ranking av pensionärers levnadsförhållanden Europeiskt pensionärsindex Ranking av pensionärers levnadsförhållanden Innehåll: Inledning... 2 Förväntad levnadsålder... 3 Dåliga levnadsförhållanden... 4 Fysiska behov... 5 Hälsoproblem på grund av otillräcklig

Läs mer

Nationalräkenskapsdata 2009

Nationalräkenskapsdata 2009 Jouko Kinnunen, Ekonom/statistiker Tel. 018-25494 Nationalräkenskaper 2011:2 2.11.2011 Nationalräkenskapsdata 2009 Det här statistikmeddelandet innehåller uppgifter om de åländska nationalräkenskaperna

Läs mer

Stöd till kulturverksamhet i Varbergs kommun

Stöd till kulturverksamhet i Varbergs kommun Stöd till kulturverksamhet i Varbergs kommun Stöd till kulturverksamhet så här går Det till: Allmänna beskrivningar: Projektstöd: Syftet med Varbergs kommuns kulturstöd: Förstärka kultur- och fritidsnämndens

Läs mer

Ulricehamn skall vara Sveriges bästa plantskola för kultur! MÖTAS UTÖVA VÄXA

Ulricehamn skall vara Sveriges bästa plantskola för kultur! MÖTAS UTÖVA VÄXA INNEHÅLL Kulturpolitisk bakgrund...3 Kulturens roll i samhället...4 Vision & ledord...6 Sammanfattning...6 Kulturpris och Kulturstipendium...7 Kulturarvet...7 Biblioteket...8 Barn- och Ungdomskulturen...8

Läs mer

Klimatneutrala Västsverige

Klimatneutrala Västsverige www.gamenetwork.se Klimatneutrala Västsverige Bilen, biffen, bostaden 2.0 Nätverkets mål: Västsverige skall vara ledande i att bidra till en hållbar utveckling. Nätverket GAME 2012-2014 www.gamenetwork.se

Läs mer

nyhetsbrev från kulturkontakt sverige

nyhetsbrev från kulturkontakt sverige nyhetsbrev från kulturkontakt sverige 2009#10 President Barroso. Foto: Gunnar Sejbold/ Regeringskansliet. Ny kommission, nytt fördrag Ordförande Barroso har presenterat sina förslag till nya kommissionärer

Läs mer

Kulturrådets strategi för internationell verksamhet 2011 2013

Kulturrådets strategi för internationell verksamhet 2011 2013 Beslutsbilaga 2011-02-16 S 2011:17 KUR 2011/888 Kulturrådets strategi för internationell verksamhet 2011 2013 Inledning Internationaliseringen av svenskt kulturliv är viktig av en rad olika skäl. Den konstnärliga

Läs mer

1. Tidsseriens eller statistikområdets innehåll. Klimat och hållbar utveckling Miljöstatistik

1. Tidsseriens eller statistikområdets innehåll. Klimat och hållbar utveckling Miljöstatistik Datum: 14/10-2014 Klimat och hållbar utveckling Miljöstatistik Author Statistics Denmark: Peter Rørmose Author Statistics Sweden: Anders Wadeskog 1. Tidsseriens eller statistikområdets innehåll Namn på

Läs mer

Avsiktsförklaring för samverkan mellan Statens kulturråd och Region Skåne avseende kulturverksamhet 2009 2010

Avsiktsförklaring för samverkan mellan Statens kulturråd och Region Skåne avseende kulturverksamhet 2009 2010 1(3) Avsiktsförklaring för samverkan mellan Statens kulturråd och Region Skåne avseende kulturverksamhet 2009 2010 Statens kulturråd (Kulturrådet) och Region Skåne vill gemensamt utveckla och fördjupa

Läs mer

Copyright (c) Högskoleverket POLTAVA ÅR 1709

Copyright (c) Högskoleverket POLTAVA ÅR 1709 Copyright (c) Högskoleverket 2 POLTAVA ÅR 1709 1. Hur många skvadroner ingick i den svenska styrka som befann sig cirka 5 km söder om Gamla lägret? A 4 B 8 C 12 D 109 E 154 2. Hur långt var avståndet mellan

Läs mer

Bilaga 7.1. Förslag till. Årsberättelse 2013 2014-03-06

Bilaga 7.1. Förslag till. Årsberättelse 2013 2014-03-06 Bilaga 7.1 Förslag till Årsberättelse 2013 2014-03-06 Årsberättelse 2013 för Hela Norden ska leva Inledning Hela Norden ska leva (HNSL) startade 1994 som ett nätverk där alla nordiska länder deltog. Därefter

Läs mer

Sjuttiotre procent av jobben fanns inom servicebranscher

Sjuttiotre procent av jobben fanns inom servicebranscher Befolkning 2012 Sysselsättning 2010 Näringsgren, arbetsgivarsektor och arbetsplatser Sjuttiotre procent av jobben fanns inom servicebranscher År 2010 var andelen jobb inom servicebranscher 72,9 procent

Läs mer

Vad betyder en ny stadsdel?

Vad betyder en ny stadsdel? Vad betyder en ny stadsdel? - Perspektiv från forskningen Martin Andersson Blekinge Tekniska Högskola (BTH), Karlskrona Lunds universitet, Lund Koncentration till stora regioner 140 130 120 110 100 90

Läs mer

The Physical Environment and the Frail Elderly Planning for

The Physical Environment and the Frail Elderly Planning for The Physical Environment and the Frail Elderly Planning for an Empathic Architecture Jonas E Andersson, arch SAR/ MSA, Ph D The School of Architecture and the Built Environment The Royal Institute of Technology

Läs mer