De nordiska ländernas kulturstatistik - en översikt

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "De nordiska ländernas kulturstatistik - en översikt"

Transkript

1 OPETUS- UNDERVISNINGS- JA KULTTUURIMINISTERIÖN OCH KULTURMINISTERIETS POLITIIKKA-ANALYYSEJÄ POLITIKANALYS 211:4 21:3 De nordiska ländernas kulturstatistik - en översikt År 211 fungerar som ordförande för Nordiska ministerrådet. s ordförandeprogram konstaterar att en samnordisk kunskapsbas skulle vara av stor betydelse för kultursektorn. En mer omfattande kulturstatistik i den samnordiska statistikrapporten kunde stärka kunskapsbasen och samtidigt leda till att statistiken kunde fungera som ett verktyg i den nordiska beslutsfattningen. 1 Översiktens målsättning är att bl.a. svara på detta behov. Politikanalysen tar fram likheter och olikheter i de nordiska ländernas kulturpolitik. Målet är att lyfta fram de nordiska ländernas nationella tyngdpunkter och skillnader bl.a. inom delområden som kulturtjänster, kulturkonsumtion, utbildning och sysselsättning. Översikten innehåller också statistik om samnordiska medel som beviljats till kulturprojekt av några centrala aktörer i det officiella nordiska samarbetet. Politikanalysens material är kulturstatistik från,,, och. Grönland, Färöarna och Åland nämns inte separat i tabellerna. Åland ingår i s statistik, Grönland och Färöarna i s statistik i den utsträckning som det har funnits tillgängligt material. Den viktigaste källan är Statistikcentralens sammandrag av internationell kulturstatistik. 2 Andra centrala källor är Europeiska kommissionens statistiska ämbetsverk Eurostat, 3 FNs internationella statistik, 4 OECDs 5 och Europarådets statistik, 6 Nordiska ministerrådets statistik 7 och statistik från Kulturkontakt Nord och Nordiska kulturfonden. 1 Det nordiska samarbetet har under flera decennier också omfattat insamling av statistik. Nordiska ministerrådets sekretariat samlar årligen statistik för Nordisk statistisk årsbok och har fortsatt det arbete som Nordiska rådets sekretariat inledde redan på 196-talet. Årsbokens statistik om kultur är tämligen begränsad. 2 Kulttuuritilasto 27, Kulttuuri ja viestintä 29, Tilastokeskus. Joukkoviestimet 26, Kulttuuri ja viestintä 26, Tilastokeskus. 3 Cultural statistic, 211 edition, Eurostat, Pocketbooks. 4 Creative economy, report 21, Creative Economy: A feasible Development Option, United Nation. 5 OECD Factbook 29: Economic, Environmental and Social Statistics. Quality of Life, Leisure, Recreation and culture, sourceoecd.org/vl= /cl=16/nw=1/rpsv/factbook29/11/3/2/index.htm. 6 Compendium, Cultural policies and trends in Europe, Council of Europa, 7 Nordisk statistisk årsbok, 21, Nordic Databank, Culture, Culture/Culture.asp

2 Tabell 1.1 Kulturens infrastruktur Museer 26-21* Teatrar 25 29** Biografsalonger 25-29*** Sinfoniorkestrar Biografsalonger 25-29*** Teatrar 25 29** Museer 26-21* Symfoniorkestrar**** * Pga ländernas varierande definitioner och klassificering för museer är talen inte helt jämförbara (, 29., 29., 28., 29,, 26) * * Endast professionella teatrar och/eller teatrar som får statsstöd(, 29., 25., 28., 28/29. 28/29) *** Biografsalonger (, 29., 29., 29., 29., 25) ****Professionella symfoniorkestrar Källa: Culture Statistics 28. NOS D 444. Statistics Norway. Landshagir 21. Reykjavik: Hagstofa Íslands. Museer 29. Kulturen i siffror 21/6. Stockholm: Statens kulturråd. Museotilasto 29. Helsinki: Museovirasto. Landshagi.Reykjavik: Hagstofa Íslands. Statistisk årbog 21. Copenhagen: s statistik. Statistisk årbok 21. Oslo: Statistisk sentralbyrå. Statistisk årsbok för. Stockholm: Statistiska centralbyrån. Teatteritilastot 9. Helsinki: Teatterin tiedotuskeskus. Statens Kulturråd, ( ). Norsk teater- og orkesterforening. Suomen sinfoniaorkesterit ry. Svensk Scenkonst. Översikten har i mån av möjlighet använt ländernas senaste statistik. I tabellerna finns en del variationer som gäller insamlingsår, vilket beror på ländernas metod att uppdaterar den nationella statistiken. Antagandet är att tabellernas statistiska uppgifter är sinsemellan jämförbara. För ett par tabeller har det inte funnits tillgänglig information från alla länder. Trots det har tabellerna ändå inkluderats i översikten pga deras centrala innehåll. Analysen behandlar följande centrala delområden: kulturell infrastruktur, konstnärer och arbetskraften i konstnärliga och kulturella verksamheter (kulturella och kreativa näringar), kulturvanor och kulturkonsumtion, kulturekonomi och det nordiska kultursamarbetet. Vid sammanställningen framkom det några problem och brister, som diskuteras närmare i konklusionerna. I det fortsatta arbetet är det viktigt att definiera och avgränsa begrepp samt främja att de nordiska länderna skulle tillämpa och använda ett enhetlig praxis för statistiken. Kulturens infrastruktur I det första avsnittet granskas skillnaderna mellan de nordiska länderna med tanke på kulturens infra- seer, teatrar, biografsalonger och symfoniorkestrar samt om antalet bibliotek och publicerade böcker. begreppet och det har betydelse för hur resultaten kan jämföras. 8 T.ex. använder både i nordisk och internationell museistatistik begreppet förvalt- museer. Också för de allmänna bibliotekens del är materialet en utmaning och för de allmänna biblio- avgränsningar innan man kan göra jämförelser. Ländernas organisatoriska strukturer är olika och det har en betydelse för hur hur man räknar antalet bibliotek När det gäller antalet museer, teatrar, biografsalonger och symfoniorkestrar är skillnaderna mellan länderna mindre och minst då det gäller antalet museer (Tabell 1.1). Under många år har haft det största antalet museer i förhållande till invånarantalet. har mest teatrar i förhållande till befolkningen även om har ett större antal 8 Tilläggsuppgifter om definitioner och begrepp, EGMUS (Europeaan Group of Museum Statistics) UNDERVISNINGS- OCH KULTURMINISTERIETS POLITIKANALYS 211:4

3 Tabell 1.2 Antalet bibliotek Tabell 1.3 Publicerade böcker enligt genre (29) (28) (28) (28) Allmänna bibliotek Allmänna bibliotek Källa: Landshagir Statistical Yearbook of Iceland 21. Reykjavik: Hagstofa Íslands Statistics Iceland. Statistisk årbog 21. Copenhagen: s statistik. Statistisk årbok 21. Oslo: Statistisk sentralbyrå. Statistisk årsbok för 21. Stockholm: Statistiska centralbyrån. Opetus-ja kulttuuriminiseriö:kirjastot. Kirjastot, Helsinki, www. tilastot.kirjastot.fi Skönl. Fackl. Skönl. Fackl. Skönl. Fackl. Skönl Källa: Nordic databank; culture17, Books published by reporting country, genre and time. Notice; Iceland: and onwards include number of titles, as registered the 16 April 29 in the Icelandic National Bibliography, new version, whereas figures from previous years are counting of number of volumes. Norway: The most recent figure is low as not all data have been registered. Fackl. Skönl. Fackl. Skönl. Fackl. Skönl. Fackl. Skönl. Fackl. Skönl. Fackl. Skönl. Fackl Tabell 1.4 Publicerade böcker/1 invånare ,5 2,7 2,4 1,8 4,9 28 2,2 2,5 2,8 1,8 29 2,5 2,4 2,1 1,6 Definition: Böcker och booklets (färre än 49 sidor). Också textböcker (gäller ej ) och barnböcker. Källa: Sources:Danish Bibliographic Centre, Helsinki University Library, National and University Library of Iceland/Statistics Iceland, National Library of Norway/medianorway, Royal Library- National Library of Sweden. Lastdate: 18/1/21] Nordicom, Books published: Number of titles per thousand inhabitants n=showstattranslate.php&me=1&media=b ooks&type=media&translation=böcker i de andra länderna. Men i senare avsnitt som beskriver kulturkonsumtionen framgår det att antalet salonger inte korrelerar med antalet biografbesök. placerar sig på tredje plats när det gäller an- största antalet symfoniorkestrar. I förhållande till invånarantalet är antalet symfoniorkestrar i och nästan dubbelt i jämförelse med de andra nordiska länderna. tek och också antalet utlån är störst (Tabell 1.2). För s del kan man se ett samband mellan antalet bibliotek och utlån. har det näst största anta- let bibliotek, men antalet utlån ligger på den lägsta nivån i Norden. böcker än skönlitterära böcker. I och är ca hälften av de publicerade böckerna skönlitterära, medan skönlitteraturens andel i och är mindre än en tredjedel (Tabell 1.3, 1.4). I, och publiceras ungefär samma antal böcker per 1 invånare. I är antalet störst, nästan dubbelt i jämförelse med de andra nordiska länderna. publicerar färre böcker än de andra länderna. Statistiken visar att bokpublikationen i har minskat betydligt under de senaste åren.

4 Tabell 2.1 Antalet högskolestuderande inom kultur- och konstområdet 27/ Humaniora* Konstområdet** Journalistik och information*** Arkitektur och byggnad**** Journalistik och information*** Konstområdet** Humaniora* Arkitektur och byggnad**** *Humaniora: religionsvetenskap, språk, modersmålet, historia, arkeologi, filosofi och etik **Konstområdet: visuell konst, musik och performativ konst, den audiovisuella branschen, mediaproduktion, design samt konsthantverk ***Journalistik och kommunikation: journalistik och kommunikation, biblioteksvetenskap och informatik, databehandling och arkivering ****Arkitektur och byggnad: arkitektur och stadsplanering, byggnad och byggnadsteknik Källa: Cultural Statistics, 211 edition (211). Luxembourg: Eurostat; Table 3.6 tertiary students in field of education related to culture, total and as a % of all tertiary students, 27/8. Konstnärer och arbetskraften i konstnärliga och kulturella verksamheter (kulturella och kreativa näringar, kreativ ekonomi) I det andra avsnittet granskas sysselsättningen för den kulturella och kreativa arbetskraften och utbildningsmängderna på högskolenivå 9. Tabellerna möjliggör inga direkta konklusioner om relationen mellan utbildning och sysselsättning, eftersom tabellerna beskriver antalet högskolestuderande inom kultur- och konstområdet men inte antalet utexaminerade. Sysselsättningstabellerna anger inte huruvida konst- och kulturområdets arbetskraft består av personer som fått en utbildning inom branschen eller om arbetskraften också omfattar personer som fått någon annan utbildning. Tabellerna ger i alla fall en bra överblick över situationen i länderna. Det utbildningsområdena och det i sin tur påverkar ländernas statistik. Statistiken om studerande inom kultur- och konstområdet omfattar följande områden: arkitektur och byggnad, journalistik och kommunikation, konstområdet och humaniora. De största antalen mellan länderna i fördelningen mellan konst- och kulturbranscherna (Tabell 2.2). Gemensamt för de inom humaniora och näst mest inom konstområdet. studerande inom arkitektur och byggnad. I relation till det totala antalet högskolestuderande har det största antalet studerande inom arkitektur och byggnad samt inom konstområdet. Mest studerande och minst i. I jämförelse med de andra länderna har ett stort antal sysselsatta inom kultursektorerna. 1 (Tabell 2.3). Det torde ha sin förklaring i att har en större befolkning än de andra länderna. När man jämför den procentuella andelen av kultursektorns sysselsättning med den totala sysselsättningen är den störst i och näst störst i. (Tabell 2.4). I, och ligger andelen sysselsatta inom konst- och kulturområdet på samma nivå som den allmänna sysselsättningen. I ljuset av tabellerna ser det ut som om andelen konststuderande är lägst i samtidigt som kultursektorns 9 Tilläggsuppgifter om internationell utbildningsklassificering ISCED(Unesco International Standars Classification of Education), Sysselsättningsstatistiken har använt klassificeringen NACE Rev.2. 1 Kultursektorer omfattar i detta sammanhang följande branscher: biblioteks-, musei- och annan kulturverksamhet, konst och underhållning, programproduktion och sändningsverksamhet för radio- och televisionsverksamhet, programproduktion för video och television, inspelning och utgivning av musik. UNDERVISNINGS- OCH KULTURMINISTERIETS POLITIKANALYS 211:4

5 Tabell 2.2 Konst- och kulturstuderandes %-andel av alla högskolastuderande (%) 2 Arkitektur och byggnad**** 16 Journalistik och information*** 12 Konstområdet** Humaniora* Konstområdet** Journalistik och information*** Arkitektur och byggnad**** 8 Humaniora* 11,7 3,6 1,2 3,5 9,1 5,6 1 3,7 4 8,7 4,4 1,8 3,1 7, ,2 11,4 2,9 1 2,7 *Humaniora: religionsvetenskap, språk, modersmålet, historia, arkeologi, filosofi och etik **Konstområdet: visuell konst, musik och performativ konst, den audiovisuella branschen, mediaproduktion, design samt konsthantverk ***Journalistik och kommunikation: journalistik och kommunikation, biblioteksvetenskap och informatik, databehandling och arkivering ****Arkitektur och byggnad: arkitektur och stadsplanering, byggnad och byggnadsteknik Källa: Cultural Statistics, 211 edition (211). Luxembourg: Eurostat; Table 3.6 tertiary students in field of education related to culture, total and as a % of all tertiary students, 27/8. Tabell 2.3 Kulturbranschens arbetskraft 29 (1) 1 Arbetskraft (1) 8 Maa Arbetskraft (1) 63,2 6 55,6 15,3 65,9 4 5,2 2 Källa: Cultural Statistics, 211 edition (211). Luxembourg: Eurostat; Table 4.2 (Part I) Number of persons employed in selected cultural sectors, 29 (1 s). Tabell 2.4 Kulturarbetskraftens andel av hela arbetskraften 29 (%) 4 2 Andel av hela arbetskraft (%) Maa Andel av hela arbetskraft (%) 2,3 2,3 2,3 2,6 3,2 Källa: Cultural Statistics, 211 edition (211). Luxembourg: Eurostat; Table 4.2 (Part I) Number of persons employed in selected cultural sectors, 29 (1 s).

6 Tabell 2.5 Sysselsättningen inom vissa kultursektorer 29 (1) Film, video, TV, musikinspelning och utgivning Källa: Cultural Statistics, 211 edition (211). Luxembourg: Eurostat; Table 4.2 (Part II) Number of persons employed in selected cultural sectors, 29 (1 s). Programmering och radioa-och tv sändning Konst och underhållning Bibliotek, arkiv, museer och andra kulturaktiviteter Film, video, TV, musikinspelning och utgivning Programmering och radio-och tv sändning Konst och underhållning Bibliotek, arkiv, museer och andra kulturaktiviteter 6,2 5,5 14, 19,5 5,9 5,7 15,5 1,9 14,1 8,3 26,9 2,2 7,2 16,1 9,9 1,4 andel av hela sysselsättningen är näst störst. I inledningen konstaterades att man på basen av tabellerna inte kan dra några detaljerade slutsatser om relationen mellan utbildning och sysselsättning. När man granskar sysselsättningen per sektor ser den ut att fördela sig på ungefär samma sätt i de nordiska länderna (Tabell 2.5). Den relativt stora sysselsättningen inom biblioteks-, arkiv-, museioch annan kulturverksamhet i och väcker uppmärksamhet. För s del är det stora antalet museer en förklarande faktor. På motsvarande sätt har det stora antalet bibliotek i betydelse för sysselsättningen inom kultursektorn. I är det konst och underhållning som sysselsätter mest. I sysselsätter konst och underhållning mer än i de andra nordiska länderna. I jämförelse med de andra länderna är sysselsättningen i två gånger större inom områden som programproduktion och -utgivning. Kulturvanor, kulturdeltagande och kulturkonsumtion I det tredje avsnittet granskas kulturvanor, kulturdeltagande och kulturkonsumtion. Statistiken omfattar bl.a. musei-, teater- och biografbesök samt bibliotekslån. Internet och sociala medier granskas med avseende på hur allmän användningen är. Observera att statistiken om kulturvanor, -deltagande - museerna kunde det vara intressant att analysera användargruppernas sammansättning. För en turist är det enklare att besöka ett museum än t.ex. en teaterföreställning. länge varit störst. I, och har de inhemska (nationella) premiärernas antal ökat under senare år, medan antalet premiärer i och har hållit sig på samma nivå eller minskat (Tabell 3.1). I är biobesöken en populär kul- går islänningarna fyra gånger mer på bio. Också norrmännen går ofta på bio. I har antalet biobesök varit konstant medan de har ökat en aning i de andra länderna. UNDERVISNINGS- OCH KULTURMINISTERIETS POLITIKANALYS 211:4

7 Tabell 3.1 Antalet filmpremiärer Utländska Nationella Nationella Utländska Källa: Norden; Nordic databank; culture; CULT5: Cinema film premiers by reporting country, type of film and time Film premieres: Film at least 6 minutes long. Denmark. National: The principal production company is Danish and the film has cinema distribution in Denmark. Tabell 3.2 Antalet biobesök besök/ invånare 26 besök/invånare Källa: European Cinema Yearbook Milano: Media Salles. Yearbook 23 & 21: Film and Home Video. Strasbourg: European Audiovisual Observatory 3 26 besök/invånare 29 besök/ invånare 2 2,3 2,4 1,3 1,3 1 1,7 1,9 2,6 2,7 2) 4,9 5,3

8 Tabell 3.3 Besök på teatrar och museer/ 1 invånare Besök på museer 1/invånare Besök på teatrar 1/ invånare Besök på teatrar 1/ invånare Besök på museer 1/invånare * Jämförelseår för museerna;, 29., 29., 28., 29,, 26. * * Jämförelseår för teater:, 29., 25., /29. 28/29. Källa: Culture Statistics 28. NOS D 444. Statistics Norway. Landshagir Statistical Yearbook of Iceland 21. Reykjavik: Hagstofa Íslands Statistics Iceland. Museer 29. Kulturen i siffror 21/6. Stockholm: Statens kulturråd. Museotilasto 29. Helsinki, Museovirasto. Landshagir. Reykjavik: Hagstofa Íslands Statistics Iceland.Statistisk årbog 21. Copenhagen: s statistik. Statistisk årbok 21. Oslo: Statistisk sentralbyrå. Statistisk årsbok för 21. Stockholm: Statistiska centralbyrån. Teatteritilastot. Helsinki: Teatterin tiedotuskeskus. jämförelse med är antalet museibesök per 1 invånare tre gånger större i. Tabellerna ger inte belägg för antagandet att ett stort antal museer skulle ha en positiv effekt på antalet besök. Tidigare konstaterades att har det största antalet museer, men en jämförelse av antalet museibesök placerar på tredje plats. Islänningarna är också storkonsumenter då det gäller teaterbesök. Det är värt att de andra länderna, med undantag för som är i en klass för sig. Jämförelsen av besök på teater, konsert, opera, balett och dans i åldersgruppen år visar att nordborna oftare än andra européer går på föreställningar. I medeltal har 44 % av européerna besökt en föreställning under det senaste året. Motsvarande tal i alla nordiska länder ligger över 6 %. När man jämför antalet besök på teater, konsert, opera, balett och dans toppar islänningarna igen statistiken (Tabell 3.4). Norrmännen går mest på föreställningar ifall man jämför antal föreställningar per år enligt 7-12 besök/år. I ljuset av statistiken är kulturdeltagandet och -konsumtionen större i än i de andra länderna. Här är det ändå skäl att beakta s invånarantal, som kan ha betydelse för den statistiska jämförbarheten. När det gäller bibliotek och utlån skiljer sig tydligt från de andra länderna. (Tabell 3.5, 1.2). antalet utlån och i relation till befolkningen. I jämförelse med och är utlånen i nästan tre gånger större. UNDERVISNINGS- OCH KULTURMINISTERIETS POLITIKANALYS 211:4

9 Tabell 3.4 Besök på föreställningar* 26 (%) 75% 6% 45% 3% * Med föreställningar avses i detta sammanhang besök på teater, konsert, opera, balett och dans. Källa: Cultural Statistics, 211 edition (211). Luxembourg: Eurostat; Figure 8.7: Frequency of going to live performances in the last 12 months, 26 (%) 15% % Aldrig 1-6 ggr ggr. Mera än 12 ggr. Minst en gång Aldrig 1-6 ggr ggr. Mera än 12 ggr. Minst en gång 39,28 % 54, % 4,83 % 1,89 % 6,72 % 35,69 % 51,75 % 7,43 % 5,13 % 64,31 % 38,42 % 54,55 % 4,56 % 2,48 % 61,58 % 32,24 % 5,77 % 1,62 % 6,37 % 67,76 % 24,36 % 6,81 % 7,67 % 7,16 % 75,64 % Tabell 3.5 Bibliotekslån Utlån (1) Utlån/invånare (29) Allmänna bibliotek ,5 (28) Allmänna bibliotek ,6 (28) Källa: Landshagir Statistical Yearbook of Iceland 21. Reykjavik: Hagstofa Íslands Statistics Iceland. Statistisk årbog 21. Copenhagen. Statistisk årbok 21. Oslo: Statistisk sentralbyrå. Statistisk årsbok för 21. Stockholm: Statistiska centralbyrån. Opetus-ja kulttuuriminiseriö:kirjastot. Kirjastot, Helsinki, Allmänna bibliotek ,1 (28) Allmänna bibliotek ,6

10 Tabell Regelbunden användning av Internet per vecka i åldersgruppen (%) Eurostat (Last update: ) &pcode=tin28. neral Disclaimer of the EC:http://europa.eu/geninfo/legal_notices_en.htm Short Description:Last Internet use: within last 3 months, 12 months before the survey, ever used, never used - whether at home, at work or from anywhere else and whether for private or work/business related purposes. Tabell 3.7 Användning av Internet och Facebook 21 Land Internetbrukare (juni 21) Internetbrukarnas andel av befolkningen (%) Facebookbrukare (september 21) Facebookbrukarnas andel av befolkningen (%) Internetbrukare som också använder Facebook (%) Källa: Council of Europe, Compendium of Cultural Policies and Trends in Europe, Facebook in Europe (21), ( ) Användningen av internet och sociala medier är ett område som växer och förändras i snabb takt och under de senaste åren har användningsgraden ökat. Redan år 21 var användningen av internet över 8% i åldersgruppen i alla de nordiska länderna. (Tabell 3.6. uppvisar den största regelbundna användningen /vecka. I jämförelse med de andra länderna har förändringen i varit som använder Internet och Facebook (Tabell 3.7 och i den minsta. Kulturekonomin Inom kulturekonomin beskrivs hushållens utgifter för kulturkonsumtion, de offentliga sammanslutningarnas kulturutgifter 11 och varuexporten och -importen inom kulturella och kreativa näringar. länderna och det påverkar statistiken och jämförbarheten. För alla tabeller om kulturekonomin har det inte funnits tillgänglig information från alla länder. Trots det har tabellerna tagits med i översikten för de ger en bild av hur kulturmedlen fördelas samt information om kulturkonsumtionen. Det vore önskvärt att få tillgång till jämförbar statistik om kulturekonomin från alla länder i Norden. Tabellerna har delvis tillämpat BNP som mätare för jämförelserna. Kulturkonsumtionens andel av BNP måste bedömas i relation till konsumtionsefterfrågans andel i landets BNP. 12 I de offentliga sammanslutningarnas statistik ingår kultur- och rekreationstjänster och religiösa tjänster. UNDERVISNINGS- OCH KULTURMINISTERIETS POLITIKANALYS 211:4

11 Tabell 4.1 Hushållens kulturkonsumtionens % andel av BNP (1997/26) 8% 26 6% % 2% ,3 5,6 5,4 5,8 5,4 5,1 6,6 6,1 % Källa: OECD Factbook 29: Economic, Environmental and Social Statistics - ISBN OECD 29. Quality of life - Leisure - Recreation and culture. vl= /cl=13/nw=1/rpsv/factbook29/11/3/2/index.htm ( ) Under en kraftig konsumtionsboom stiger kulturkonsumtionens andel. I detta sammanhang vore det bra med information om nationalräkenskapernas sparkvot och investeringskvot. Nationalräkenskapernas kvoter har de inte beaktats och därför kan tabellerna endast fungera som riktgivande information. Hushållen i Norden konsumerar i genomsnitt mer kultur än hushållen i Europa (Tabell 4.1). Medeltalet för kulturens andel av årskonsumtionen i Europa är 3.9 % och alla nordiska länder har en högre procent. Procentandelen av hushållens kultur- och rekreationskonsumtion i relation till BNP är högst i och näst högst i. I och har hushållens konsumtionsandel i relation till BNP ökat en aning medan det har skett en minskning i och. I använder man mest pengar på kultur och rekreation (Tabell 4.2). Procentuellt är kulturens andel av årskonsumtionen störst i och. När man granskar hushållens konsumtionsvanor kan man se ett par intressanta skillnader. I går en stor del av hushållens kulturkonsumtion till jämförelse med hushållen i och. Näst efter konsumerar hushållen i televisionsmottagare samt apparater för inspelning och återgivning av videokassetter. I konsumerar man två gånger så mycket på böcker som i, vilket är intressant med tanke på att har den minsta bokpublikationen. (se tabell 2.5). I är konsumtionen av apparater för mottagning, inspelning och återgivning av ljud stor. I jämförelse med är de andra ländernas televisions- och radioskatter dyrare och det gäller också apparathyror. I är konsumtionen av dessa nästan dubbelt så stor som i. De svenska hushållens konsumtion av musikinstrument är betydligt mindre än i de andra länderna. Detsamma gäller för besök på museer, zoologiska trädgårdar och andra motsvarande, i synnerhet i jämförelse med.

12 Tabell 4.2 Hushållens årskonsumtion av kulturprodukter och- tjänster i medeltal 25 (PPS) Televisions- och radioskatter och hyra för apparater Dagstidningar Tillbehör för informationsbehandling Böcker TV- mottagare, apparater för videokasetter Biobesök, teaterföreställningar, konserter Inspelningsformer för bild och ljud Tillbehör för att skriva och teckna Apparater för foto och film Övriga tjänster Apparater för mottagning, inspelning och återgivning av ljud Museer, zoologiska trädgårdar och liknande Musikinstrument Reparation av apparater för AV-, foto- och informationsteknologi Årskonsumtion på kultur (PPS)* Kulturens % andel av hela årskonsumtion , , , ,6 Källa: Cultural Statistics, 211 edition (211). Luxembourg: Eurostat;Table 9.3 (PartI-III): Average annual expenditure on * PPS Purchasing power standards 12 cultural goods and services per household, 25 (PPS) 12 PPS (Purchasing Power Standards) Eurostats term för köpkraftsparitet, ett mått som används inom ekonomi för att kunna jämföra prisnivån på vaor och tjänster mellan olika länder. UNDERVISNINGS- OCH KULTURMINISTERIETS POLITIKANALYS 211:4

13 Tabell De offentliga sammanslutningarnas kulturutgifter (rekreation, kultur- och religiösa tjänster*) (milj. ) , , ,2 3425,9 397,3 327, , *rekreations- och idrottstjänster, kulturtjänster, radio- och televionssändningar och utgivningstjänster, religiösa och andra samhälleliga tjänster, kultur- och rekreationstjänster och religiösa tjänster och därtill relaterad R&D, kulturtjänster och religiösa tjänster, icke-klassificerade Källa: Nordic databank. CULT2: Generel government cultural expenditure by reporting country, pxwebnordic/database/4.%2quality%2of%2life/culture/culture.asp. Tabell De offentliga sammanslutningarnas (rekreation, kultur- och religiösa tjänster*) andel av BNP (%) % BKT:sta ,56 1,58 3 1,2 1, ,1 1,1 2 3,78 3, *rekreations- och idrottstjänster, kulturtjänster, radio- och televionssändningar och utgivningstjänster, religiösa och andra samhälleliga tjänster, kulturoch rekreationstjänster och religiösa tjänster och därtill relaterad R&D, kulturtjänster och religiösa tjänster, icke-klassificerade Källa: Nordic databank. CULT2: Generel government cultural expenditure by reporting country, Quality%2of%2life/Culture/Culture.asp. De offentliga sammanslutningarnas kulturutgifter omfattar rekreations-, kultur- samt religiösa tjänster. 13 I, och är talen ca en tredjedel högre än i (Tabell 4.3.1). s tal skiljer sig i jämförelse med de andra ländernas. I procentuella andel högre än i och (Tabell 4.3.2). 13 I statistiken om de offentliga sammanslutningarna har COFOG-klassificering använsts (Classification of the Functions of Govermnet), _teht/1-21.html

14 Tabell Export av kreativa varor (creative goods) (milj. $) Källa: Creative economy report 21, United Nation, UNCTAD. Table 1.1 Creative goods; world exports and imports, by economic group and country/territory, Tabell Import av kreativa varor (creative goods) ($) Taulukko Luovan talouden tavaroiden tuonti ($) Källa: Creative economy report 21, United Nation, UNCTAD. Table 1.1 Creative goods; world exports and imports, by economic group and country/ territory, Tabell Handelsbalansen för kreativa varor ($) Källa: Creative economy report 21, United Nation, UNCTAD. Table 1.1 Creative goods; world exports and imports, by economic group and country/territory, och ligger före de andra nordiska länderna när det gäller varuexport (Tabell ). Ökningen har varit störst i och gäller både export och import. I har både exporten och importen minskat., och ligger efter och både när det gäller export och import. När man jämför de kulturella och kreativa näringarnas varuexport och -import via handelsbalansen kan man konstatera att s handelsbalans är den högsta och s den lägsta. I har importen ökat en aning, men s kulturella och kreativa handelsbalans är svag. I ett kulturekonomiskt perspektiv ser det ut som om de offentliga sammanslutningarna i skulle satsa mer på de kulturella och kreativa näringarna. och är de enda länderna i Norden som har en positiv handelsbalans när det gäller kulturella och kreativa näringar och den kreativa ekonomin. UNDERVISNINGS- OCH KULTURMINISTERIETS POLITIKANALYS 211:4

15 Tabell Beviljade nordiska medel till kulturprojekt ( ) Nordiska ministerrådets kulturprogram/kulturkontakt Nord Nordisk kulturfond Källa: Kulturkontakt Nord årsrapport 28, Kulturkontakt Nord årsrapport 29, Kulturkontakt Nord årsrapport 21.Nordisk kulturfond årsrapport 28, Nordisk kulturfond årsrapport 29, Nordisk kulturfond årsrapport Nordisk kulturfond Nordiska ministerrådets kulturprogram/ Kulturkontakt Nord Tabell Beviljade medel per land ( ) Nordiska ministerrådets kulturprogram/ Kulturkontakt Nord 1 9 Nordisk kulturfond Källa: Kulturkontakt Nord årsrapport 28, Kulturkontakt Nord årsrapport 29, Kulturkontakt Nord årsrapport 21.Nordisk kulturfond årsrapport 28, Nordisk kulturfond årsrapport 29, Nordisk kulturfond årsrapport Det nordiska samarbetet Det sista avsnittet behandlar det nordiska kultursamarbetet och i synnerhet bidragsgivningen av samnordiska medel till konst- och kulturaktörer. Nordiska ministerrådet har en central roll i att - kulturfonden och tre program inom kultursektorn: kultur- och konstprogrammet, det nordisk-baltiska mobilitetsprogrammet för kultur samt det nordiska för bidragsgivning till de nordiska kulturaktörerna. Statistiken ger en bild av hur kultursektorns medel har fördelats mellan de nordiska länderna och hur aktiva de nordiska ländernas aktörer är när det gäller att ansöka om bidrag. Kultur- och konstprogrammet och mobilitetsprogrammet administreras av Kulturkontakt Nord. I jämförelsen används statistik från Kulturkontakt Nord och Nordiska kulturfonden för att informationen är både jämförbar och tillgänglig. Statistiken gäller endast bidragsgivningen till konst- och kulturfältets aktörer och inte institutionernas förvaltningskostnader. Nordiska kulturfondens medel för bidragsgivning ingår i Nordiska ministerrådets budget. Statistiken beskriver Nordiska kulturfondens och de nordiska kulturprogrammens (kultur- och konstprogrammet och mobilitetsprogrammet) bidragsgivning till kulturprojekt. Kulturkontakt Nord och Nordiska kulturfonden fungerar oberoende av varandra. Ministerrådets program och Nordiska kulturfonden har beslustprocesser som skiljer sig något från varandra. Alla nordiska länder är representerade i beslutsprocesserna. Kulturkontakt Nords och Nordiska kulturfondens bidragsmedel har minskat en aning med undantag

16 Tabell Nordiska kulturfonden: ansökta och beviljade medel ( ) 5 Ansökta Beviljade 4 3 Källa: Nordisk kulturfond årsrapport 28, Nordisk kulturfond årsrapport 29, Nordisk kulturfond årsrapport mil Tabell Kulturkontakt Nord: ansökta och beviljade medel ( ) 5mil. Ansökta Beviljade 4mil. 3mil. Källa: Kulturkontakt Nord årsrapport 28, Kulturkontakt Nord årsrapport 29, Kulturkontakt Nord årsrapport 21. 2mil. 1mil. mil för Kulturkontakt Nord år 29 (Tabell ). Av Nordiska kulturfondens medel har fått mest och näst mest (Tabell 5.2.1). Kulturkontakt Nord har i reda pengar delat ut mest till och (Tabell 5.2.2). Ansökningarnas belopp har naturligtvis betydelse för de beviljade summorna. Ansökningarna från gäller summor som är mindre än i ansökningarna från, och. Kulturkontakt Nord får mest ansökningar från och. Ansökningar från och får oftare än andra bidrag. För alla länder kan vi konstatera att ca en tredjedel av ansökningar bifalles. Observera att projekten också har deltagare från andra nordiska länder än ansökarlandet. De Nordiska kulturfonden får mest ansökningar från (Tabell 5.4). Även från kommer det mycket ansökningar, nästan lika mycket som från. Från kommer det näst minst, medan ligger på andra plats när det gäller ansökningar till Kulturkontakt Nord. De danska UNDERVISNINGS- OCH KULTURMINISTERIETS POLITIKANALYS 211:4

17 Tabell 5.3 Kulturkontakt Nord: ansökningar totalt och beviljade Antal ansökningar Beviljade ansökningar 3 25 Källa: Kulturkontakt Nord årsrapport 28, Kulturkontakt Nord årsrapport 29, Kulturkontakt Nord årsrapport Tabell 5.4 Nordiska kulturfonden: ansökningar totalt och beviljade Antal ansökningar Beviljade ansökningar 2 15 Källa: Nordisk kulturfond årsrapport 28. Nordisk kulturfond årsrapport 29. Nordisk kulturfond årsrapport andra plats med en mycket liten marginal. Observera att projekten som fått bidrag från Nordiska kultur-

18 Slutsatser Översikten är en kortfattad sammanställning och analys av den centrala kulturstatistiken i Norden. Målsättningen är att ge en bild av kulturens aktuella position och betydelse i de nordiska länderna. I fortsättningen kunde motsvarande sammanfattningar användas som stöd för t.ex. planeringen och beslutsfattningen i det nordiska kultursamarbetet. Den tillgängliga statistiken var begränsad och hade brister i jämförbarheten. Det har inte varit möjligt att få statistik för alla tabeller från alla länder och en del av ländernas information har varit äldre. Gemen- metoder skulle vara till nytta för framtida översikter och skulle också förbättra statistikens jämförbarhet och tillförlitlighet. I ljuset av statistiken kan vi konstatera att det det gäller kulturdeltagandet och kulturens position. I avsnittet om kulturens infrastruktur kan vi se hur länderna prioriterar olika kultursektorer, t.ex. betydligt mer biografsalonger än i de andra länderna. I är det stora antalet symfoniorkestrar och teatrar en avvikelse. Kulturens infrastruktur är ändå ingen indikator på användningsgraden och man kan inte dra några direkta slutsatser om hur kvantiteten korrelerar med kulturdeltagandet. För s del kan man dock se ett direkt samband mellan antalet bibliotek och utlån. En noggrann analys av infrastrukturen skulle kräva fortsatt granskning av statistiken samt utredningar. I många tabeller är talen från högre än i de andra länderna. Det här syns speciellt vid granskningen av antalet högskolestuderande inom konst- och kulturområdet. Delvis kan det förklaras med att har en större befolkning, men när antalet studerande ställs i relation till befolkningen skiljer sig de svenska talen inte från de andra ländernas motsvarande tal. och har mest studerande inom konst- och kulturområdet i relation till alla studerande. I och är sysselsättningen inom kulturområdet på samma nivå som i, medan har den största sysselsättningen inom kulturområdet trots att antalet studerande är mindre än i de andra länderna. Det ser ut som om antalet studerande i skulle svara mot behovet av arbetskraft Det är inte möjligt att dra några slutsatser för statistiken är begränsad både till alla som inberäknas i kulturområdets arbetskraft har utbildning inom området eller ej. En detaljerad analys skulle förutsätta en noggrann utredning och jäm- utveckla informationsinsamlingen om sysselsättning och arbetskraft. teater, museer och andra föreställningar) är störst i. Islänningarnas kulturdeltagande är mångdubbelt i jämförelse med de andra nordiska länderna. Samma fenomen gäller också Internet och Facebook. s lilla invånarantal kan kanske påverka jämförbarheten i statistiken. Kulturekonomin har analyserats i ljuset av de offentliga sammanslutningarnas och hushållens konsumtion. I är kulturkonsumtionens relativa andel av BNP högst. Islänningarnas kulturvanor och kulturdeltagande är omfattande, vilket i sin tur förklarar varför en stor det av hushållens konsumtion går till kultur. I är kulturkonsumtionens procentuella andel av BNP näst högst. När det gäller hushållens kulturkonsumtion har det inte varit möjligt att jämföra alla nordiska länder med hjälp av samtidiga och jämförbara statistiska uppgifter. Statistiken visar ändå att de nordiska hushållen i genomsnitt konsumerar mer kultur än resten av Europa. Man kan inte urskilja några stora skillnader i hushållens tionstoppar. I går en stor del av hushållens konsumtion till dagstidningar och i toppas statistiken av televisions- och radioskatter och apparathyror. De offentliga sammanslutningarnas kulturutgifter i, och är betydligt större än i och. Penningmässigt har, och betydligt större offentliga kulturutgifter än och. I kulturimporten och -exporten kan man se stora skillnader mellan länderna. Enligt statistiken är skillnaderna mellan länderna betydande när det gäller export och import av kulturprodukter. s och s exportsiffror är mångdubbla i jämförelse med de andra länderna. Samtidigt är och de enda som har en positiv handelsbalans för de kulturella och kreativa näringarna. En analys av kulturekonomin skulle kräva en noggrann granskning av skillnaderna mellan länderna. Också inom detta område vore det önskvärt att utveckla enhetliga statistiska metoder, UNDERVISNINGS- OCH KULTURMINISTERIETS POLITIKANALYS 211:4

19 som skulle förbättra statistikens tillförlitlighet och jämförbarhet. Kulturkontakt Nords och Nordiska kulturfondens statistik är uttömmande och tillgänglig. Statistiken visar att att kulturfältets aktörer i hela Norden aktivt ansöker om bidrag. Också bidragsgivningen fördelas relativt jämt mellan länderna. De danska kulturaktörerna sänder speciellt många ansökningar till Nordiska kulturfonden. Kulturstatistiken beskriver ländernas tyngdpunkter och riktlinjer. Det vore ändå bra om insamlingen och tolkningen av statistiken kunde harmoniseras så att kulturstatistiken ännu effektivare kunde användas som ett verktyg i beslutsfattningen och för att utforma riktlinjer såväl nationellt som för det nordiska samarbetet. Det är viktigt att ta ställning till vilka statistiska informationer vi behöver från alla de nordiska länderna för att få en jämförbar och tillförlitlig statistik om t.ex. översatt och läst nordisk litteratur, kulturkonsumtionen i Norden, kulturbranschens sysselsättning och ekonomi och om antalet sysselsatta i kulturella och kreativa verksamheter. Kunskapsbasen om kultursektorn måste i alla fall stärkas och utvecklas för det blir allt viktigare att delområden som är väsentliga både för individen och samhället.

20 Publikationer i undervisnings- och kulturministeriets serie politikanalyser : 211:3 Katsaus pohjoismaisiin kulttuuritilastoihin 211:2 Politiikka-analyysejä 2/21 Suomalaiset korkeakouluopiskelijat kansainvälisessä vertailussa EUROSTUDENT IV:n tuloksia. 211:1 Kulttuuritoimijoiden, luovan talouden ja palvelutuotannon toimintaedellytykset Suomessa alueittain 21:3 Suomen väestön koulutustason vahvuudet ja heikkoudet 21:2 Arts Education And Cultural Education In 21:1 Taidekasvatuksen ja kulttuurialan koulutuksen tila Suomessa Publikationer i undervisningsministeriets serie politikanalyser: 21:2 Väestökehityksen haasteet opetusministeriön tehtäväalueilla 21:1 Finnish Culture in European Comparison 29:6 Sukupuolten tasa-arvo opetusministeriön tehtäväalueilla 29:5 Suomen kulttuuri eurooppalaisessa vertailussa 29:4 Suomi Kulttuurimatkailun kohdemaana 29:3 Maahanmuuttajaväestön asema opetusministeriön tehtäväalueilla 29:2 Finnish Education System in an International Comparison 29:1 Euroopan korkeakouluopiskelijoiden sosiaaliset ja taloudelliset olot 28:5 Peruskoulun opetusryhmät 28 28:4 Suomen koulutusjärjestelmä kansainvälisessä vertailussa 28:3 Tutkimus- ja kehittämistoiminta maakunnittain 28:2 Kulttuuripalvelut ja kulttuurityö maakunnittain 28:1 Nuoriso koulutuksessa, työssä ja muussa toiminnassa 27:2 Ungdomsåldersklassens studier i yrkeshögskolor och universitet 27:1 Nuorisoikäluokan siirtyminen ammattikorkeakoulu- ja yliopistoopintoihin Kunskapsbaserad ledning, styrning och utveckling är målet för undervisnings- och kulturministeriets arbetssätt. Ministeriets analysgrupp sammanställer politikanalyser om samhälleligt betydelsefulla frågor inom utbildnings-, vetenskaps-, kultur-, idrotts och ungdomspolitiken. TILLÄGGSINFORMATION: Översikten är sammanställd under s ordförandeskap i Nordiska ministerrådet 211 Kulturråd Anna-Maja Marttinen, undervisnings- och kulturministeriet (9) , Utredningsman: Projektplanerare Vava Lunabba, Cupore ISSN-L ISSN (Online)

KULTUR OCH UPPLEVELSER

KULTUR OCH UPPLEVELSER 40 KULTUR OCH UPPLEVELSER KULTUR Kultur och kreativitet är viktiga faktorer för den enskildes utveckling, för samhällets sammanhållning och för ekonomisk tillväxt. José Manuel Barroso, ordförande för Europakommissionen

Läs mer

Stöd för kompetensutveckling

Stöd för kompetensutveckling 1. Grundläggande information 1.1. Projektets titel 1.1.1. Projektet är: Förprojekt Pilotprojekt Projekt * Förprojekt är en undersökning, ett tydliggörande av förutsättningarna för att genomföra ett större

Läs mer

Stöd till residenscentra

Stöd till residenscentra 1. Grundläggande information 1.1. Konstnärsresidenscentrets namn 0/100 1.2. Residensprogrammets eventuella namn 0/100 1.3. En kort engelskspråkig beskrivning av verksamheten som stöd söks för: 0/500 Ifall

Läs mer

Långvarigt nätverksstöd

Långvarigt nätverksstöd 1. Grundläggande information 1.1. Nätverkets namn 1.2. En kort engelskspråkig beskrivning 0/500 Ifall din ansökning beviljas, kan beskrivningen publiceras på Kulturkontakt Nords webbplats. 1.3. Planerat

Läs mer

2010:8 Kulturverksamheter i Eskilstuna. Utvecklingen i förhållande till jämförbara kommuner

2010:8 Kulturverksamheter i Eskilstuna. Utvecklingen i förhållande till jämförbara kommuner 2010-12-07 Fakta och statistik från Eskilstuna kommun näringsliv visar intressanta statistiska uppgifter i kortform utifrån ett eskilstunaperspektiv. 2010:8 Kulturverksamheter i Eskilstuna I denna faktasammanställning

Läs mer

3.1.1 Antal ansökningar och beviljningar och beviljade summor

3.1.1 Antal ansökningar och beviljningar och beviljade summor III Statistikrapport 3.1 Ansökt och beviljat i 2009 3.1.1 Antal ansökningar och beviljningar och beviljade summor Beviljat: 3 323 780 (20%), Avslag: 12 123 821 (75%). Ansökt: 16 261 610. 34 Antal ansökningar

Läs mer

Kulturella och kreativa näringar vad menar vi? SERVICE MANAGEMENT

Kulturella och kreativa näringar vad menar vi? SERVICE MANAGEMENT Kulturella och kreativa näringar vad menar vi? DEFINITION OCH ÖVERSIKT AV KKN KATJA LINDQVIST, SERVICE MANAGEMENT Det politiska intresset för kulturella och kreativa näringar creative industries, upplevelseindustri,

Läs mer

Slutrapport: Stöd till residenscentra

Slutrapport: Stöd till residenscentra 1. Information om residensverksamheten 1.1. Konstnärsresidensets namn... 1.2. Residensprogrammets namn 0/100 1.3. Har den stödda residensverksamheten genomförts såsom den beskrivits i ansökan? Ja Nej Vänligen

Läs mer

Sverige behöver en ny kulturvanestatistik

Sverige behöver en ny kulturvanestatistik MYNDIGHETEN FÖR KULTURANALYS Sverige behöver en ny kulturvanestatistik Kulturpolitiska rekommendationer 2013:1 Sammanfattning Aktuell och tillförlitlig statistik om hur kultur produceras och konsumeras

Läs mer

UPPLEVELSE- INDUSTRIN 2004

UPPLEVELSE- INDUSTRIN 2004 UPPLEVELSE- INDUSTRIN 24 Statistik Sida 1 (14) STATISTIK UPPLEVELSE- INDUSTRIN 24 INLEDNING DETTA ÄR EN UPPDATERING AV RAPPORTEN Upplevelseindustrin 23 Statistik och jämförelser, utgiven av KK stiftelsen

Läs mer

Inkomstfördelning och välfärd 2015

Inkomstfördelning och välfärd 2015 Översikter och indikatorer 2013:1 Översikter och indikatorer 2015:5 Publicerad: 5-11-2015 Sanna Roos, vik. statistiker, tel. +358 (0)18 25 495 Inkomstfördelning och välfärd 2015 I korthet - Ålands välfärdsnivå

Läs mer

Support for Artist Residencies

Support for Artist Residencies 1. Basic information 1.1. Name of the Artist-in-Residence centre 0/100 1.2. Name of the Residency Programme (if any) 0/100 1.3. Give a short description in English of the activities that the support is

Läs mer

Kvinna 21 år. Kvinna 17 år. Kvinna, 44 år

Kvinna 21 år. Kvinna 17 år. Kvinna, 44 år Skälet till att jag gillar teater är väl att jag alltid har haft livlig fantasi. Eller, det är vad folk säger. Och då har väl jag känt att teater har varit lite som en verklighetsflykt när jag har haft

Läs mer

Grundläggande information

Grundläggande information Grundläggande information Att fylla i en ansökningsblankett Du måste fylla i alla fält i blanketten för att komma vidare till nästa sida. Ansökningen för Modulen stöd till nätverk: kortvarigt nätverksstöd

Läs mer

Innovation och Entreprenörskap på Landsbygden

Innovation och Entreprenörskap på Landsbygden CENTER FOR INNOVATION, RESEARCH AND COMPETENCE IN THE LEARNING ECONOMY Innovation och Entreprenörskap på Landsbygden Martin Andersson Lund University and Blekinge Institute of Technology (BTH) martin.andersson@circle.lu.se

Läs mer

Presentation vid Länsteatrarnas vårmöte i Växjö 2013. Clas-Uno Frykholm

Presentation vid Länsteatrarnas vårmöte i Växjö 2013. Clas-Uno Frykholm Presentation vid Länsteatrarnas vårmöte i Växjö 2013 Clas-Uno Frykholm Myndighetens uppgifter är! Att med utgångspunkt i de nationella kulturpolitiska målen utvärdera, analysera och redovisa effekter av

Läs mer

Avsiktsförklaring för samverkan mellan Statens kulturråd och Gotlands kommun avseende kulturverksamhet 2009 2010

Avsiktsförklaring för samverkan mellan Statens kulturråd och Gotlands kommun avseende kulturverksamhet 2009 2010 1(3) Avsiktsförklaring för samverkan mellan Statens kulturråd och Gotlands kommun avseende kulturverksamhet 2009 2010 Syfte Statens kulturråd (Kulturrådet) och Gotlands kommun vill gemensamt utveckla samverkan

Läs mer

1/09 Mobilitetsstöd http://applications.kknord.org/user/poll.questions.php?moduleid=33

1/09 Mobilitetsstöd http://applications.kknord.org/user/poll.questions.php?moduleid=33 1 of 3 17/2/09 16:10 GRUNDLÄGGANDE INFORMATION Att fylla i ansökningsblanketten Du måste fylla i alla fält i blanketten för att komma vidare till nästa sida. Alla fält måste vara korrekt ifyllda för att

Läs mer

Vad är kulturpolitik? Introduktionskurs i kulturpolitik Karlstad 29 augusti 2016

Vad är kulturpolitik? Introduktionskurs i kulturpolitik Karlstad 29 augusti 2016 Vad är kulturpolitik? Introduktionskurs i kulturpolitik Karlstad 29 augusti 2016 Vad är kultur? Vad är politik? Vad är politik? Politik handlar om att styra samhället om auktoritativ värdefördelning genom

Läs mer

2. Kulturpolitiska prioriteringar

2. Kulturpolitiska prioriteringar 2. Kulturpolitiska prioriteringar 2A. Stärkt kulturell infrastruktur 2B. Förbättrade villkor för konstnärligt skapande 2C. Kulturlivet med särskilt fokus på barn och unga 2D. Ökad tillgång och tillgänglighet

Läs mer

nyhetsbrev kulturkontakt sverige 6/2007

nyhetsbrev kulturkontakt sverige 6/2007 kulturrådet 2007-12-11 nyhetsbrev kulturkontakt sverige 6/2007 INNEHÅLL Nästa ansökningsdag för bidrag från Nordisk Kulturfond Utredning om de nordiska bilaterala fonderna Sverige ordförande i Nordiska

Läs mer

Kulturutredningens betänkande

Kulturutredningens betänkande Kulturutredningens betänkande Sammanfattning på lättläst svenska Stockholm 2009 SOU 2009:16 SOU och Ds kan köpas från Fritzes kundtjänst. För remissutsändningar av SOU och Ds svarar Fritzes Offentliga

Läs mer

1/09 Modulen stöd till residenscentra http://applications.kknord.org/user/poll.questions.php?moduleid=37

1/09 Modulen stöd till residenscentra http://applications.kknord.org/user/poll.questions.php?moduleid=37 Grundläggande information och instruktioner Att fylla i ansökningsblanketten Ansökningsblanketten för modulen för stöd till residenscentra har fem sidor. Du måste fylla i alla fält på varje sida för att

Läs mer

4 Fritidsaktiviteter i översikt

4 Fritidsaktiviteter i översikt Fritidsaktiviteter i översikt 53 4 Fritidsaktiviteter i översikt I detta kapitel ges en översiktligt belysning av de fritidsaktiviteter som mätts i ULF hos den vuxna befolkningen i Sverige. Avsikten med

Läs mer

STRATEGI FÖR KULTURRÅDETS MEDVERKAN I DET REGIONALA TILLVÄXTARBETET OCH EU:S SAMMANHÅLLNINGSPOLITIK

STRATEGI FÖR KULTURRÅDETS MEDVERKAN I DET REGIONALA TILLVÄXTARBETET OCH EU:S SAMMANHÅLLNINGSPOLITIK STRATEGI FÖR KULTURRÅDETS MEDVERKAN I DET REGIONALA TILLVÄXTARBETET OCH EU:S SAMMANHÅLLNINGSPOLITIK 2014 2020 INNEHÅLL Inledning... 4 Uppdrag... 4 Bakgrund... 4 Kulturrådets uppdrag inom det regionala

Läs mer

English Skandinaviska «Tillbaka till Kulturkontakt Nord. Ifall din ansökning beviljas, kan beskrivningen publiceras på Kulturkontakt Nords webbplats.

English Skandinaviska «Tillbaka till Kulturkontakt Nord. Ifall din ansökning beviljas, kan beskrivningen publiceras på Kulturkontakt Nords webbplats. 1. Grundläggande information 1.1. Ansökningens namn 1.2. En kort beskrivning 0/300 Ifall din ansökning beviljas, kan beskrivningen publiceras på Kulturkontakt Nords webbplats. 1.3. Planerat startdatum:

Läs mer

BILAGA JÄMFÖRELSE MELLAN OPERAHUSEN - GRUNDUPPGIFTER & NYCKELTAL 2009

BILAGA JÄMFÖRELSE MELLAN OPERAHUSEN - GRUNDUPPGIFTER & NYCKELTAL 2009 Bilaga 1 BILAGA JÄMFÖRELSE MELLAN OPERAHUSEN - GRUNDUPPGIFTER & NYCKELTAL 2009 FÖRUTSÄTTNINGAR VID JÄMFÖRELSER MELLAN OPERAHUS På grund av skillnader i redovisningarna av verksamheterna är en jämförelse

Läs mer

GRUNDLÄGGANDE INFORMATION

GRUNDLÄGGANDE INFORMATION 2/09 Mobilitetsstöd GRUNDLÄGGANDE INFORMATION Att fylla i ansökningsblanketten Du måste fylla i alla fält i blanketten för att komma vidare till nästa sida. Alla fält måste vara korrekt ifyllda för att

Läs mer

EU:S KULTURPROGRAM Stöd till kulturellt samarbete i Europa

EU:S KULTURPROGRAM Stöd till kulturellt samarbete i Europa EU:S KULTURPROGRAM Stöd till kulturellt samarbete i Europa retroyou r / c [radio / control series], projekt av konstnären Joan Leandre kulturkontakt sverige EU:s kulturprogram Europaparlamentet och EU:s

Läs mer

Genomsnittlig ny månadshyra för 3 rum och kök 2015 efter region

Genomsnittlig ny månadshyra för 3 rum och kök 2015 efter region BO 39 SM 1501 Hyror i bostadslägenheter 2014 Rents for dwellings 2014 I korta drag 1,3 procents hyreshöjning för hyresrätter I genomsnitt höjdes hyrorna med 1,3 procent mellan 2014 och 2015. Regionalt

Läs mer

Genomsnittlig ny månadshyra för 3 rum och kök 2014 efter region

Genomsnittlig ny månadshyra för 3 rum och kök 2014 efter region BO 39 SM 1401 Hyror i bostadslägenheter 2013 Rents for dwellings 2013 I korta drag 1,7 procents hyreshöjning för hyresrätter I genomsnitt höjdes hyrorna med 1,7 procent mellan 2013 och 2014. Hyreshöjningen

Läs mer

Statistik över konst- och kulturutbildningar. Beslut efter ansökan om överföring från kompletterande utbildningar

Statistik över konst- och kulturutbildningar. Beslut efter ansökan om överföring från kompletterande utbildningar Statistik över konst- och kulturutbildningar Beslut efter ansökan om överföring från kompletterande utbildningar Februari 2015 1 (7) Datum: 2015-03-02 Inledning Konst- och kulturutbildningar 1 är en eftergymnasial

Läs mer

STATISTIK I BLICKFÅNGET

STATISTIK I BLICKFÅNGET STATISTIK I BLICKFÅNGET Nr 1 Sökande och sökande per plats till utbildningar inom yrkeshögskolan 2015 2016 November 2016 Innehåll Sökande och sökande per plats 2015... 3 1 Antal sökande... 3 1.1 Kön...

Läs mer

Fastställande av examensbenämningar och deras engelska översättningar för utbildningsprogram inom humaniora och teologi

Fastställande av examensbenämningar och deras engelska översättningar för utbildningsprogram inom humaniora och teologi BESLUT (reviderat 2007-09-12) (reviderat 2007-08-28) (reviderat 2008-06-28) (reviderat 2009-02-19) 1 2009-04-27 HT 2007/303 Områd e t för h uman i o r a o c h t e o l o g i Fastställande av examensbenämningar

Läs mer

SWEDISH AGENCY FOR ECONOMIC AND REGIONAL GROWTH. Gemensamma affärsutvecklings- behov och några möjliga verktyg

SWEDISH AGENCY FOR ECONOMIC AND REGIONAL GROWTH. Gemensamma affärsutvecklings- behov och några möjliga verktyg Gemensamma affärsutvecklings- behov och några möjliga verktyg 1 Kunskap om gemensamma behov från Företagens villkor och verklighet En av Sveriges största enkätundersökningar till företag En undersökning

Läs mer

Hälften av Sveriges befolkning bor i småhus. 70 procent av barnen i småhus. Hus på landet, lägenhet i stan

Hälften av Sveriges befolkning bor i småhus. 70 procent av barnen i småhus. Hus på landet, lägenhet i stan BO 23 SM 0601 Korrigerad version Boende och boendeutgifter 2004 Housing and housing expenses in 2004 I korta drag Hälften av Sveriges befolkning bor i småhus Mer än hälften, 56 procent, av Sveriges befolkning

Läs mer

KULTURARV OCH DEN ÅLDRANDE BEFOLKNINGEN DEL 1

KULTURARV OCH DEN ÅLDRANDE BEFOLKNINGEN DEL 1 KULTURARV OCH DEN ÅLDRANDE BEFOLKNINGEN DEL 1 FOLKHELSEKONFERANSEN 2014 KULTURENS PÅVIRKING PÅ HELSE Hamar, 18 mars Sara Grut, NCK AGENDA DEL 1 -Kulturarv som resurs i arbetet för äldres hälsa och välfärd

Läs mer

Utträdesåldern från arbetslivet. ett internationellt perspektiv

Utträdesåldern från arbetslivet. ett internationellt perspektiv Utträdesåldern från arbetslivet ett internationellt perspektiv Utträdesåldern från arbetslivet ett internationellt perspektiv Hans Olsson 2012-11-30 Utträdesåldern från arbetslivet - ett internationellt

Läs mer

Personal vid universitet och högskolor

Personal vid universitet och högskolor Utbildningsstatistisk årsbok 2014 Personal vid universitet och högskolor 16 Personal vid universitet och högskolor Innehåll Fakta om statistiken... 356 Kommentarer till statistiken... 358 16.1 Anställda

Läs mer

- kulturpolitiska handlingsprogrammet- Timrå kommuns kulturpolitiska handlingsprogram - 1 -

- kulturpolitiska handlingsprogrammet- Timrå kommuns kulturpolitiska handlingsprogram - 1 - - kulturpolitiska handlingsprogrammet- Timrå kommuns kulturpolitiska handlingsprogram - 1 - - 2 - - kulturpolitiska handlingsprogrammet- Innehållsförteckning Inledning...5 Kommunens kulturstrategi...6

Läs mer

MULTINATIONALS IN THE KNOWLEDGE ECONOMY

MULTINATIONALS IN THE KNOWLEDGE ECONOMY MULTINATIONALS IN THE KNOWLEDGE ECONOMY - a case study of AstraZeneca in Sweden CESIS rapport 2008 Martin Andersson, Börje Johansson, Charlie Karlsson och Hans Lööf Rapportens syfte: Vad betyder AstraZeneca

Läs mer

Årsbokslut för svensk turism och turistnäring

Årsbokslut för svensk turism och turistnäring Årsbokslut för svensk turism och turistnäring Turistnäringens effekter på ekonomi och sysselsättning i Sverige Fakta & statistik 2008 ÅrSbokSluT För SvenSk TuriSm och TuriSTnäring 2008 Tillväxtverket Stockholm,

Läs mer

Utkast/Version 1(6) Manual 2012-11-27 KOM/MARK, Barbara Narfström Detta dokument har sammanställts av Sogeti, kontaktperson är Anders Nordin

Utkast/Version 1(6) Manual 2012-11-27 KOM/MARK, Barbara Narfström Detta dokument har sammanställts av Sogeti, kontaktperson är Anders Nordin Utkast/Version 1(6) Manual 2012-11-27 KOM/MARK, Barbara Narfström Detta dokument har sammanställts av Sogeti, kontaktperson är Anders Nordin Introduktion Välkommen till broschyren för internationell handel

Läs mer

Ungdomars arbetsmarknadssituation en europeisk jämförelse

Ungdomars arbetsmarknadssituation en europeisk jämförelse AM 110 SM 1302 Ungdomars arbetsmarknadssituation en europeisk jämförelse The labour market situation for youth a European comparison I korta drag Temarapporten för första kvartalet 2013 beskriver ungdomars

Läs mer

Kultur- och fritidsbudget i ekonomiska kristider ENKÄTSTUDIE OM BUDGETEN 2010 FÖR KOMMUNER OCH LANDSTING

Kultur- och fritidsbudget i ekonomiska kristider ENKÄTSTUDIE OM BUDGETEN 2010 FÖR KOMMUNER OCH LANDSTING Kultur- och fritidsbudget i ekonomiska kristider ENKÄTSTUDIE OM BUDGETEN 2010 FÖR KOMMUNER OCH LANDSTING Kultur- och fritidsbudget i ekonomiska kristider ENKÄTSTUDIE OM BUDGETEN 2010 FÖR KOMMUNER OCH

Läs mer

Norden - Världens mest hållbara och konkurrenskraftiga region

Norden - Världens mest hållbara och konkurrenskraftiga region Norden - Världens mest hållbara och konkurrenskraftiga region Kristina Persson Minister för strategi- och framtidsfrågor samt nordiskt samarbete, Sverige Nordisk Facklig Kongress, 27 Maj 2015 Hur konkurrenskraftig

Läs mer

APPENDIX. Frågeguide fallstudier regionala partnerskap. Det regionala partnerskapet

APPENDIX. Frågeguide fallstudier regionala partnerskap. Det regionala partnerskapet APPENDIX Frågeguide fallstudier regionala partnerskap I det följande presenteras några teman som bör täckas in i de intervjuer som genomförs. Under varje tema finns ett antal frågor som illustrerar vad

Läs mer

Utbildningskostnader

Utbildningskostnader Utbildningskostnader 7 7. Utbildningskostnader Utbildningskostnadernas andel av BNP Utbildningskostnadernas andel av BNP visar ländernas fördelning av resurser till utbildning i relation till värdet av

Läs mer

FOTOKOPIERING AV TRYCKSAKER I FÖRETAG

FOTOKOPIERING AV TRYCKSAKER I FÖRETAG FOTOKOPIERING AV TRYCKSAKER I FÖRETAG 1 Årligen kopieras det över 1 miljard sidor i finska företag. Enligt undersökningar består 2 till 15 procent av alla kopior av upphovsrättsskyddat material såsom tidningar,

Läs mer

Utbildningar inom yrkeshögskolan. Utbildningsplatser som avslutas 2012 2018.

Utbildningar inom yrkeshögskolan. Utbildningsplatser som avslutas 2012 2018. Utbildningar inom yrkeshögskolan. Utbildningsplatser som avslutas 2012 2018. 1 (5) Datum: 2012-04-05 Innehåll 1 Bakgrund, syfte och innehåll... 2 2 Yrkeshögskolans utbildningsutbud... 2 3 Klassificering

Läs mer

Aborter i Sverige 2001 januari december

Aborter i Sverige 2001 januari december STATISTIK HÄLSA OCH SJUKDOMAR 2002:1 Aborter i Sverige 2001 januari december Preliminär sammanställning EPIDEMIOLOGISKT CENTRUM January-December The National Board of Health and Welfare CENTRE FOR EPIDEMIOLOGY

Läs mer

Rapport. Brottsligheten minskar när stödet till idrotten ökar. Swedstat Statistics & Research Swedstat Statistics & Research

Rapport. Brottsligheten minskar när stödet till idrotten ökar. Swedstat Statistics & Research Swedstat Statistics & Research 2013-06-03 Rapport Brottsligheten minskar när Swedstat Statistics & Research www.swedstat.se Sid 1 (9) SAMMANFATTNING Riksidrottsförbundet genomförde 2011 en undersökning där de frågade Sveriges kommuner

Läs mer

Högskolenivå. Kapitel 5

Högskolenivå. Kapitel 5 Kapitel 5 Högskolenivå Avsnittet är baserat på olika årgångar av Education at a glance (OECD) och Key Data on Education in Europe (EU). Bakgrundstabeller finns i Bilaga A: Tabell 5.1 5.3. Många faktorer

Läs mer

Sverige tappar direktinvesteringar. Jonas Frycklund April, 2004

Sverige tappar direktinvesteringar. Jonas Frycklund April, 2004 Sverige tappar direktinvesteringar Jonas Frycklund April, 2004 1 Innehåll Sverige som spetsnation... 2 FN:s direktinvesteringsliga... 3 PROGNOS FÖR DIREKTINVESTERINGSLIGAN... 4 STÄMMER ÄVEN PÅ LÅNG SIKT...

Läs mer

Uppdrag, mål och verksamhet

Uppdrag, mål och verksamhet Uppdrag, mål och verksamhet Innehåll: Inledning sid 4, Kulturrådets uppdrag sid 6, Kulturrådets prioriteringar sid 9, Kulturrådets verksamhetsområden sid 10, Kulturrådets övriga uppdrag sid 16, De kulturpolitiska

Läs mer

Lönestatistisk årsbok 2002

Lönestatistisk årsbok 2002 Lönestatistisk årsbok 2002 Statistiska centralbyrån 2003 Medlingsinstitutet 1 Lönestatistisk årsbok 2002 Statistical yearbook of salaries and wages 2002 Sveriges officiella statistik Official Statistics

Läs mer

RP 175/2006 rd. Lagarna avses träda i kraft så snart som möjligt efter det att de har antagits och blivit stadfästa.

RP 175/2006 rd. Lagarna avses träda i kraft så snart som möjligt efter det att de har antagits och blivit stadfästa. RP 175/2006 rd Regeringens proposition till Riksdagen med förslag till lagar om ändring av lagen om vissa stipendier och understöd åt författare och översättare samt upphävande av 3 i lagen om vissa stipendier

Läs mer

3 Den offentliga sektorns storlek

3 Den offentliga sektorns storlek Offentlig ekonomi 2009 Den offentliga sektorns storlek 3 Den offentliga sektorns storlek I detta kapitel presenterar vi de vanligaste sätten att mäta storleken på den offentliga sektorn. Dessutom redovisas

Läs mer

Inkomstfördelning och välfärd 2016

Inkomstfördelning och välfärd 2016 Översikter och indikatorer 2013:1 Översikter och indikatorer 2016:5 Publicerad: 7-11-2016 Sanna Roos, tel. +358 (0)18 25 495 Inkomstfördelning och välfärd 2016 I korthet - Ålands välfärdsnivå mätt i BNP

Läs mer

Turnover and inventory statistics for the service sector third quarter 2004

Turnover and inventory statistics for the service sector third quarter 2004 NV 22 SM 0401 Omsättning och lager inom tjänstesektorn Tredje kvartalet 2004 Turnover and inventory statistics for the service sector third quarter 2004 I korta drag Omsättning Omsättningsutvecklingen

Läs mer

Ny redovisning av Arbetskraftsundersökningen (AKU) från oktober 2007

Ny redovisning av Arbetskraftsundersökningen (AKU) från oktober 2007 STATISTISKA CENTRALBYRÅN 1(5) NA/AKM 20--09 (20-10-03, diagram och tabell är uppdaterad med korrigerade AKU-data jan-aug 20) Ny redovisning av Arbetskraftsundersökningen (AKU) från oktober 20 I budgetproposition

Läs mer

Sektorräkenskaper, kvartalsvis

Sektorräkenskaper, kvartalsvis Nationalräkenskaper 2013 Sektorräkenskaper, kvartalsvis 2012, 3:e kvartalet Företagens vinstkvot minskade under tredje kvartalet Under tredje kvartalet 2012 var de centrala indikatorerna inom hushålls-

Läs mer

Allmänna bestämmelser

Allmänna bestämmelser Kulturbidrag Kultur- och fritidsnämnden beviljar bidrag till föreningar och organisationer som bedriver en regelbunden kulturverksamhet inom exempelvis teater, dans, musik, bild och form, film och media,

Läs mer

Hushållens konsumtion 2012

Hushållens konsumtion 2012 Inkomst och konsumtion 214 Hushållens konsumtion 212 Finländarna konsumerade år 212 ungefär 5 procent mer än år 85 Under perioden 85 212 ökade hushållens konsumtionsutgifter reellt med 41 procent per hushåll

Läs mer

BESLUT. Styrelsen för humaniora och teologi Arbetsutskottet

BESLUT. Styrelsen för humaniora och teologi Arbetsutskottet BESLUT Styrelsen för humaniora och teologi Arbetsutskottet 2010-09-29 Dnr HT 2010/68 Med senare tillägg Dnr HT 2010/447 Dnr HT 2011/395 Dnr HT 2011/423 Dnr HT 2011/298 Dnr HT 2011/632 Dnr HT 2011/60 Dnr

Läs mer

Film och rörlig bild

Film och rörlig bild Film och rörlig bild UTDRAG UR REGIONAL KULTURPLAN FÖR SKÅNE 2016 2019 Detta är ett utdrag ur Regional kulturplan för Skåne 2016-2019, som är formad i samtal med Skånes kommuner, dess kulturliv och den

Läs mer

Fortbildningsavdelningen för skolans internationalisering. Dossier 3. European Language Portfolio 16+ Europeisk språkportfolio 16+ English version

Fortbildningsavdelningen för skolans internationalisering. Dossier 3. European Language Portfolio 16+ Europeisk språkportfolio 16+ English version Fortbildningsavdelningen för skolans internationalisering Dossier 3 English version European Language Portfolio Europeisk språkportfolio Council of Europe The Council of Europe was established in 1949

Läs mer

Barn- och ungdomskultur

Barn- och ungdomskultur Barn- och ungdomskultur Barn- och ungdomskultur Insatser för unga har hög prioritet inom kulturpolitiken sedan besluten 1974. I utredningar och propositioner har barn och ungdom lyfts fram som angelägna

Läs mer

Återbetalning av studiestöd Repayment of student loans 2006

Återbetalning av studiestöd Repayment of student loans 2006 Återbetalning av studiestöd 2006 Repayment of student loans 2006 1 UF 70 SM 0701 Återbetalning av studiestöd 2006 Repayment of student loans 2006 I korta drag Minskning av antalet låntagare för första

Läs mer

Introduktion. Samarbeten

Introduktion. Samarbeten Introduktion De nya möjligheter som Internet gett upphov till har inte bara lett till en ökad möjlighet för distribution av och utbyte av kultur mellan regioner utan också till helt nya sätt på vilka kultur

Läs mer

Flermålsanalys. Stockholms placeringar i olika rankingar (bilaga 2)

Flermålsanalys. Stockholms placeringar i olika rankingar (bilaga 2) Flermålsanalys Stockholms placeringar i olika rankingar (bilaga 2) Innovation* (nummer 1 av 131) Best city to locate business (nummer 13 av 36) Congress & convention participants (nummer 16 av 44) Investment*

Läs mer

Aborter i Sverige 2011 januari juni

Aborter i Sverige 2011 januari juni HÄLSO- OCH SJUKVÅRD Publiceringsår 2011 Aborter i Sverige 2011 januari juni Preliminär sammanställning SVERIGES OFFICIELLA STATISTIK Statistik Hälso- och sjukvård Aborter i Sverige 2011 Januari-juni Preliminär

Läs mer

Lär dig mer om de. kulturella näringarna!

Lär dig mer om de. kulturella näringarna! Lär dig mer om de kulturella näringarna! Fortbildning av affärsrådgivare De kulturella näringarna skapar jobb och hållbar ekonomisk tillväxt. Dessa branscher teater och scenkonst, bildkonst, kulturarvsinstitutioner,

Läs mer

Flermålsanalys. Stockholms placeringar i olika rankingar

Flermålsanalys. Stockholms placeringar i olika rankingar Flermålsanalys Stockholms placeringar i olika rankingar Flermålsanalys Stockholms placeringar i olika rankingar * Ranking avser nationer Innovation* (nummer 1 av 131) Best city to locate business (nummer

Läs mer

Hvordan forstå utviklingen i alkoholbruk i dagens Norden?

Hvordan forstå utviklingen i alkoholbruk i dagens Norden? Hvordan forstå utviklingen i alkoholbruk i dagens Norden? Inledande reflektioner Håkan Leifman hakan.leifman@can.se Skolelevers drogvanor www.can.se Upplägg: Statistiken i sig Utvecklingen, mönster vuxna

Läs mer

Scenkonst och musik UTDRAG UR REGIONAL KULTURPLAN FÖR SKÅNE

Scenkonst och musik UTDRAG UR REGIONAL KULTURPLAN FÖR SKÅNE Scenkonst och musik UTDRAG UR REGIONAL KULTURPLAN FÖR SKÅNE 2016 2019 Detta är ett utdrag ur Regional kulturplan för Skåne 2016-2019, som är formad i samtal med Skånes kommuner, dess kulturliv och den

Läs mer

Varför går det bra för Sverige? Lärdomar för Danmark

Varför går det bra för Sverige? Lärdomar för Danmark Varför går det bra för Sverige? Lärdomar för Danmark Inlägg vid CEPOS vækstkonference i Köpenhamn den 14 december 2012 Magnus Henrekson Bakgrund Egen forskning: Pär Hansson & Henrekson, Public Choice,

Läs mer

Sökande till yrkeshögskoleutbildningar 2014. Rapport 2015

Sökande till yrkeshögskoleutbildningar 2014. Rapport 2015 Sökande till yrkeshögskoleutbildningar 2014 Rapport 2015 Myndigheten för yrkeshögskolan Diarienummer: YH 2013/1520 ISBN: 978-91-87073-58-8 Omslagsbild: Lars Owesson 1 (23) Datum: 2015-12-08 Dnr: YH 2013/1520

Läs mer

Hyror i bostadslägenheter 2008, korrigerad Genomsnittlig ny månadshyra för 3 rum och kök 2009 efter region

Hyror i bostadslägenheter 2008, korrigerad Genomsnittlig ny månadshyra för 3 rum och kök 2009 efter region BO 39 SM 0901 Hyror i bostadslägenheter 2008, korrigerad 2010-04-29 Rents for dwellings 2008 I korta drag Korrigering är gjord i tabell 20 för Jämtlands län och för Östersund. Uppgifterna för Ny hyra per

Läs mer

Kulturstrategi för Finspångs kommun

Kulturstrategi för Finspångs kommun Kulturstrategi för Finspångs kommun Antaget av kommunfullmäktige 2014-01-29 11 Kulturstrategi Finspångs kommun 612 80 Finspång Telefon 0122-85 000 Fax 0122-850 33 E-post: kommun@finspang.se Webbplats:

Läs mer

Internationell prisjämförelse 2011

Internationell prisjämförelse 2011 Priser kostnader 2012 Internationell prisjämförelse 2011 Stora europeiska skillnader i konsumentpriser år 2011 Den totala prisnivån för privat konsumtion varierade mycket mellan olika länder i Europa år

Läs mer

Andel av befolkningen med högre utbildning efter ålder Högskoleutbildning, kortare år år år år år

Andel av befolkningen med högre utbildning efter ålder Högskoleutbildning, kortare år år år år år 196 Bilaga A Tabeller Tabell 5.1 Andel av befolkningen med högre efter ålder 2001 Andel i procent Högskole, kortare 25 64 år 25 34 år 35 44 år 45 54 år 55 64 år Australien 10 10 10 10 9 Belgien 1 15 19

Läs mer

Kursintroduktion. Introduktionskurs i kulturpolitik Karlstad 29 augusti 2016

Kursintroduktion. Introduktionskurs i kulturpolitik Karlstad 29 augusti 2016 Kursintroduktion Introduktionskurs i kulturpolitik Karlstad 29 augusti 2016 Kontakt Peter Almerud peter.almerud@gmail.com 0733-561223 Lärandemål Efter avslutad kurs skall studenten kunna q redogöra för

Läs mer

Temablad 2008:3. Tema: Utbildning. Svenska företags utbildningspolicy. Utbildning och forskning

Temablad 2008:3. Tema: Utbildning. Svenska företags utbildningspolicy. Utbildning och forskning Temablad 2008:3 Tema: Utbildning Svenska företags utbildningspolicy Utbildning och forskning Temablad 2008:3 Tema: Utbildning Svenska företags utbildningspolicy Statistiska centralbyrån 2008 Themed papers

Läs mer

TOBIAS NIELSÉN, N, QNB WWW.KULTUREKONOMI.SE E-POST: TOBIAS [AT] QNB.SE WWW.KULTUREKONOMI.SE WWW.KULTUREKONOMI.SE

TOBIAS NIELSÉN, N, QNB WWW.KULTUREKONOMI.SE E-POST: TOBIAS [AT] QNB.SE WWW.KULTUREKONOMI.SE WWW.KULTUREKONOMI.SE Tillväxt i nya näringar TOBIAS NIELSÉN, N, QNB E-POST: TOBIAS [AT] QNB.SE 00701 IF RND

Läs mer

Kvalificerad yrkesutbildning/yrkeshögskoleutbildning

Kvalificerad yrkesutbildning/yrkeshögskoleutbildning Utbildningsstatistisk årsbok 2013 Kvalificerad yrkesutbildning/yrkeshögskoleutbildning 13 Kvalificerad yrkesutbildning (Ky) och yrkeshögskoleutbildning (Yh) Innehåll Fakta om statistiken... 254 Kommentarer

Läs mer

Det samnordiska kultursamarbetet mål och vision

Det samnordiska kultursamarbetet mål och vision Det samnordiska kultursamarbetet 2010 2012 mål och vision 2 Det samnordiska kultursamarbetet 2010 2012 mål och vision Det samnordiska kultursamarbetet 2010 2012 mål och vision ANP 2010:755 Nordiska ministerrådet,

Läs mer

Senatsförvaltningen för vetenskap, forskning och kultur (Berlin) 23 april 2003

Senatsförvaltningen för vetenskap, forskning och kultur (Berlin) 23 april 2003 Senatsförvaltningen för vetenskap, forskning och kultur (Berlin) 23 april 2003 Frågeformulär till sammanträdet i Europaparlamentets utskott för kultur, ungdomsfrågor, utbildning, medier och idrott den

Läs mer

Arbetskraftsrörelser mellan Sverige och Norge under 2001

Arbetskraftsrörelser mellan Sverige och Norge under 2001 Fokus på arbetsmarknad och utbildning Arbetskraftsrörelser Arbetskraftsrörelser mellan Sverige och Norge under 2001 Gunnar Hedin 6 Bakgrund Sedan mer än femtio år har det funnits ambitioner inom det nordiska

Läs mer

tillgänglighet i hela landet kulturrådets omvärldsanalys 2006

tillgänglighet i hela landet kulturrådets omvärldsanalys 2006 tillgänglighet i hela landet kulturrådets omvärldsanalys 26 Statens kulturråd, Box 7843, 13 98 Stockholm Besök: Långa raden 4, Skeppsholmen Tel: 8 519 264 Fax: 8 519 264 99 Webbplats: www.kulturradet.se

Läs mer

Kvalificerad yrkesutbildning/yrkeshögskoleutbildning

Kvalificerad yrkesutbildning/yrkeshögskoleutbildning Utbildningsstatistisk årsbok 2012 Kvalificerad yrkesutbildning/yrkeshögskoleutbildning 13 Kvalificerad yrkesutbildning (Ky) och yrkeshögskoleutbildning (Yh) Innehåll Fakta om statistiken... 234 Kommentarer

Läs mer

Fler äldre-äldre i vården

Fler äldre-äldre i vården Fler äldre-äldre i vården Om behovet av att prioritera Mats Thorslund Aging Research Center Starting points More and more elderly people 50000 45000 40000 35000 30000 25000 20000 15000 10000 5000 0 Men

Läs mer

Bilaga 2: Utblick nordiska länder

Bilaga 2: Utblick nordiska länder Bilaga 1. Sveriges författarfond Sveriges författarfond har till huvudsaklig uppgift att fördela den statliga biblioteksersättningen. Ersättningen fördelas dels i form av individuella, statistiskt beräknade

Läs mer

Aktuell statistik om E-böcker

Aktuell statistik om E-böcker Aktuell statistik om E-böcker sammanställd av Ulrika Facht, Nordicom Tabeller och figurer Sidan Figur 1 Bokläsning/boklyssning i befolkningen 9 79 år en genomsnittlig dag 211 (procent) 2 Tabell 1 Bokläsning/boklyssning

Läs mer

Nationalräkenskaper, kvartalsvis

Nationalräkenskaper, kvartalsvis Nationalräkenskaper Nationalräkenskaper, kvartalsvis, 2:a kvartalet Bruttonationalprodukten ökade med 0,6 procent från föregående kvartal och med 2,9 procent från året innan Enligt Statistikcentralens

Läs mer

Vad är kulturpolitik? Kulturpolitikens villkor. Karlstad 25 augusti 2015

Vad är kulturpolitik? Kulturpolitikens villkor. Karlstad 25 augusti 2015 Vad är kulturpolitik? Kulturpolitikens villkor Karlstad 25 augusti 2015 Vad är kultur? Vad är politik? Vad är politik? Politik handlar om att styra samhället om auktoritativ värdefördelning genom offentlig

Läs mer

5. Högskolenivå. Svensk högskoleutbildning i ett internationellt perspektiv

5. Högskolenivå. Svensk högskoleutbildning i ett internationellt perspektiv Högskolenivå 5 5. Högskolenivå Svensk högskoleutbildning i ett internationellt perspektiv ISCED Klassificering av utbildningarna på primär-, sekundär- och tertiärskolenivå finns i utbildningsnomenklaturen

Läs mer

Vuxenutbildningsundersökningen 2006

Vuxenutbildningsundersökningen 2006 Utbildning 2008 Vuxenutbildningsundersökningen 2006 Deltagande i vuxenutbildning Nästan 1,7 miljoner deltog i vuxenutbildning År 2006 deltog varannan 18 64-åring, dvs. över 1,7 miljoner personer, i vuxenutbildning,

Läs mer

PRODUKTUTVECKLING INOM KULTURTURISMEN. Guide för ansökan år 2015

PRODUKTUTVECKLING INOM KULTURTURISMEN. Guide för ansökan år 2015 PRODUKTUTVECKLING INOM KULTURTURISMEN Guide för ansökan år 2015 Undervisnings- och kulturministeriet 2014 Innehåll Förord... 2 1 Allmänna kriterier... 2 2. Bedömningsgrunder... 3 3. Att ansöka om statsunderstöd...

Läs mer