>>> >> > Lilla bredbandsboken. ver Bredband utan begränsningar! Zitius Service Delivery AB

Transkript

1 ver 1.0 Lilla bredbandsboken Zitius Service Delivery AB kontor Stockholm: Box 18, Sigtuna besöksadress: Karins väg 7, Upplands-Väsby tel , fax kontor Borås: Skaraborgsvägen 21, Borås tel >>> >> > >>> >> > Bredband utan begränsningar!

2 Det finns många frågor om bredband... I vårt dagliga arbete träffar vi på Zitius representanter för stadsnät, bostadsbolag och bostadsrätts-/villaföreningar. Vi får många frågor om vilken typ av nät man ska bygga, vad som krävs för utrustning för att kunna använda olika tjänster och vad olika termer betyder. I den här skriften hoppas vi kunna reda ut åtminstone de vanligaste funderingarna. Vi är övertygade om att vi bara har sett en liten början på vad ett bredbandsnät kommer att innebära i allas vår vardag. Därför är vi också ivriga förespråkare för att man som användare fritt ska kunna välja vilka bredbandstjänster man vill köpa och vem som ska leverera dem. Det är det som kallas operatörsneutralt bredband, det vill säga att flera leverantörer verkar i samma nät. Och vi är i gott sällskap. Organisationer som Post- och telestyrelsen, Hyresgästföreningen och SABO (Sveriges allmännyttiga bostadsföretags organisation) förordar också konkurrens och valfrihet i bredbandsnäten. I Lilla bredbandsboken ska vi försöka ge en helhetsbild på vad det här med bredband handlar om, både för fastighetsägaren och slutanvändarna. >>> >> > Innehållsförteckning Vad är bredband?... 4 Zitius bredbandsmodell... 5 Bredband utan begränsningar... 6 Tjänsteleverantörer hos Zitius... 7 Tjänster i bredbandsnätet... 8 Parter i ett operatörsneutralt nät Flödesschema för installation Bygga bredbandsnät Bygga med koppar eller fiber Bredbandsekonomi Vanliga affärsmodeller Trygg på Internet Ordlista Kontakta oss gärna om det är något ytterligare du funderar på eller gå in på Anders Eriksson, VD Zitius Service Delivery AB Lilla bredbandsboken Utgiven av: Zitius Service Delivery AB, Box 18, Sigtuna, tel e-post info@zitius.com, hemsida Produktion: InfoMera, Borås. Illustrationer: Lars Franson Foto: Per Aronsson m fl. Tryck: Responstryck Lilla bredbandsboken 3

3 Zitius bredbandsmodell Vad är bredband? Begreppet bredband har idag blivit synonymt med tillgång till Internet med hög hastighet. Ursprungligen handlar det om en definition på en teknik för överföring av signaler med stor bandbredd utan någon specifik angivelse av hastigheten. Det är lite svindlande att tänka sig att den kapacitet många har via sin privata bredbandsanslutning är lika stor som hela Sveriges telefoninät hade på den tiden då telefonledningarna bara användes för att ringa med. Hur snabb en anslutning ska vara för att få kallas bredband finns det ingen exakt angivelse för. I en IT-infrastrukturutredning som gjordes för några år sedan anges att bredband ska ha en överföringskapacitet på minst två megabit per sekund i båda riktningarna. Men ska man kunna utnyttja alla de bredbandstjänster som finns tillgängliga idag bör man snarare ha minst tio megabit i sitt uttag. Idag finns det möjlighet att ha anslutning till Internet, ringa och få tv-utsändningar via bredband. Dessa tre funktioner tillsammans kallas ibland även för triple-play. För att kunna få alla tre tjänsterna med god kvalitet krävs att du är ansluten till ett riktigt bredbandsnät, alltså ett nät som är byggt av fiberkabel och/eller kopparkabel kat 5E eller kat 6.! Längst bak i Lilla Bredbandsboken finns en ordlista. Där har vi försökt få med förklaringar till de vanligaste tekniska termerna i bredbandssammanhang. Zitius äger inga bredbandsnät. Vi ser till att befintliga bredbandsnät, oavsett om det är ett stadsnät eller ett nät hos ett bostadsbolag eller en bostadsrättsförening/villasamfällighet har tillgång till ett brett utbud av tjänster samt att den dagliga driften fungerar. Denna funktion brukar kallas kommunikationsoperatör. Zitius samarbetar med Ericsson, både när det gäller den utrustning och den teknologi som krävs för att de olika tjänsterna ska nå fram till slutanvändaren och övervakningen av nätet. Många fastighetsägare drar sig för att bygga ett nät i egen regi. Man tror att det krävs särskild teknisk kompetens och en stor arbetsinsats. Därför kan det kännas frestande att skriva på ett avtal där någon annan åtar sig hela paketet, både bygger nätet och förser det med tjänster. I gengäld kräver dessa operatörer ensamrätt under lång tid, upp till 25 år, på att få sälja tjänster i nätet. Visst får man sitt bredbandsnät, men vad innehåller det? En enda leverantörs tjänsteutbud. En enda leverantörs prissättning och produktutveckling. Och detta under en lång tid framöver. Men att äga sitt nät behöver inte innebära att man också måste ha kompetensen för att driva det. Med Zitius modell kan fastighetsägaren själv äga och kontrollera sitt bredbandsnät samtidigt som man får det fyllt av attraktiva bredbandstjänster och slipper ansvaret för den dagliga driften. Zitius installerar inga bredbandsnät, men inom ramen för vårt samarbete med Ericsson har vi certifierat ett antal installationsföretag som kan erbjuda en installation med hög kvalitet och driftsäkerhet. Certifieringen innebär också att företagen lämnar 20 års garanti på de installationer som görs. En aktuell förteckning på de certifierade installationsföretagen finns på vår hemsida, Allt fler vill ha bredband i sin bostad. Man vill ha tillgång till Internet med samma kapacitet som finns på arbetsplatsen och i skolan. En annan anledning är den snabba utvecklingen på tjänstesidan. För fastighetsägaren finns också flera positiva aspekter med en bredbandsinstallation. Fastigheten ökar i värde och bostäderna blir attraktivare vid uthyrning/försäljning. Dessutom finns möjlighet till effektivare förvaltning genom att utnyttja nätet för olika drifts- och övervakningstjänster.!fördelarna för nätägaren med Zitius bredbandsmodell: Man äger själv sitt bredbandsnät. Man slipper att vara bunden till en enda tjänsteleverantör. Boende som använder nätet kan fritt välja vem de vill köpa sina tjänster från. Ericssons utrustning är en kvalitetsgaranti för såväl nätet som driftsäkerheten. Utbudet i nätet växer i takt med att nya tjänster blir tillgängliga. 4 Lilla bredbandsboken Lilla bredbandsboken 5

4 Bredband utan begränsningar Tjänsteleverantörer hos Zitius Zitius ska ha det bästa och bredaste utbudet av tjänster på marknaden i de nät där vi har rollen som kommunikationsoperatör. Det målet satte vi upp redan från start och vi arbetar målmedvetet med att fånga upp de bästa leverantörerna. För att få bli leverantör hos oss krävs inte bara att man har en bra tjänst. Man måste också ha en organisation som kan ta hand om kunderna på ett bra sätt. Runt om i Sverige finns ca hushåll som är anslutna till nät som drivs av oss och som därmed har tillgång till våra tjänsteleverantörers utbud. Nedan finns en ögonblicksbild (april 2006) över vilka våra tjänsteleverantörer är. På vår hemsida finns alltid uppdaterad information. rantörer. I den utvecklande och dynamiska bransch som vi har förmånen att få verka inom händer det hela tiden nya saker. I samband med en bredbandsinstallation är det lätt att fastna i de olika tekniska detaljerna. Minst lika viktigt är vad man får tillgång till via sitt bredbandsnät. Ett bredbandsnät kommer att vara en lika vanlig och viktig del i våra framtida bostäder som elnätet är idag. Därför måste man också fundera på vilka tjänster som ska finnas tillgängliga i bredbandsnätet. Och vem som ska få leverera dem. När vi startade Zitius Service Delivery år 2003 tyckte vi att bredbandsbranschen var på väg åt helt fel håll. De verksamma operatörerna gjorde sitt bästa för att stänga in marknaden i en monopolsituation som i mångt och mycket liknade den som i alla år begränsat möjligheterna till konkurrens inom telefoni och kabel-tv - nämligen att de som levererade tjänsterna också kontrollerade själva näten. Låt oss göra en jämförelse med elnätet. I eluttagen i våra bostäder kan vi ansluta en mängd olika produkter - lampor, tv-apparater, vitvaror, hårtorkar. Vi köper dessa produkter var vi vill och trycker bara i kontakten när vi kommer hem. Ingen av oss skulle acceptera att vara hänvisad till en enda tillverkares utbud av elektriska produkter. På samma sätt ska självklart ett bredbandsnät fungera. Nätet ska vara öppet så att varje användare själv kan välja fritt bland tillgängliga bredbandstjänster. Bredband är något alldeles för bra för att begränsas, vare sig det gäller nätets kapacitet eller användarnas möjligheter att själva välja vilka tjänster man vill ha. Bredband utan begränsningar får man med ett nät byggt av fiberoptisk kabel och ett avtal med en oberoende kommunikationsoperatör. Men vi nöjer oss inte med att bara ha dagens bredaste utbud. Vi har ett gott samarbete med våra leverantörer när det gäller utveckling och förbättring av deras tjänster. Dessutom letar vi hela tiden efter nya tjänster och nya leve- Tjänsteleverantörerna verkar i konkurrens i våra nät. För slutanvändarna, de boende i de anslutna fastigheterna, innebär det att man får tillgång till billiga och bra tjänster utan långa bindningstider. 6 Lilla bredbandsboken Lilla bredbandsboken 7

5 Tjänster i bredbandsnätet Internet, telefoni och tv (det som också kallas triple-play) är tjänster som användarna kan få via bredbandsnätet idag. Men vad krävs för utrustning för att kunna använda tjänsterna? Internet För att kunna surfa på Internet krävs att du har en dator, antingen en PC eller en MacIntosh, och en programvara som kallas webbläsare eller browser. Exempel på webbläsare är Internet Explorer, Netscape, Firefox och Safari. I datorn behöver du också ha ett nätverkskort. Med en nätverkskabel ansluts datorn till bredbandsuttaget. Har du riktigt bredband, det vill säga att du inte använder telefonnätet eller kabel-tv-nätet, krävs inget modem. Däremot behöver du ha ett abonnemang hos en leverantör av internettjänster. Bredbandstelefoni (IP-telefoni) När man ringer via bredbandsnätet behöver man inte ha något abonnemang hos Telia. Månadsavgiften är oftast betydligt lägre hos de tjänsteleverantörer som erbjuder bredbandstelefoni jämfört med Telias så det finns mycket pengar att spara om man har tillgång till bredband. För att kunna ringa via bredbandsnätet krävs en liten dosa, eller adapter, som man sätter mellan telefonen och uttaget. Denna köper du enklast hos det företag som du beställer dina bredbandstelefonitjänster av. Alla knapptelefoner fungerar precis som vanligt. Man kan även ringa via sin dator om man skaffar en särskild programvara till den. För att kunna använda bredbandstelefoni krävs att du också har ett internetabonnemang via bredbandsnätet. Tv via bredbandsuttaget Bredbands-tv, IP-tv HD-tv, vad innebär de olika begreppen egentligen? Bredbands-tv och IP-tv är samma sak och fungerar precis som vanlig tv-mottagning, skillnaden är att kanalerna kommer via ditt bredbandsuttag i stället för via antenn eller kabel-tv-nät. Det krävs en särskild box för att kunna ta emot sändningarna, som köps från den leverantör av bredbands-tv man väljer. Precis som med mottagning från Sveriges Televisions digitala utsändingar krävs en box till varje tv om man har flera i hushållet. HD-tv är en särskild teknik för både sändning och mottagning som ger bättre bildkvalitet men har inget att göra med bredbands-tv i övrigt. Problemet är att det idag inte finns någon operatör som sänder med anpassning till den tekniken. Det innebär att om man köper en HD-tv idag kan man inte tillgodogöra sig den bättre kvaliteten, att tv-signalerna kommer via ett digitalt bredbandsnät har ingenting med HD-tekniken att göra. Det finns dock inga tekniska hinder att sända HD-tv via bredbandsnätet den dag en sådan tjänst blir tillgänglig. Viss förbättring av kvaliteten på både bild och ljud får du ändå med bredbands-tv, oavsett vad du har för tv-apparat, eftersom signalerna sänds digitalt. Bredbands-tv möjliggör också en utveckling av olika beställningstjänster av såväl tv-program som film. Här kommer vi att få se ett snabbt ökande utbud i takt med att installationen av bredband tar fart på allvar. Övriga tjänster Med ett bredbandsnät blir en rad tjänster tillgängliga som huvudsakligen använder Internet som transportmedel. Videokonferenser, styr- och reglerfunktioner för fastighetsskötsel samt larmtjänster är några exempel. Eftersom ett riktigt bredbandsnät inte begränsas av att uppladdningshastigheten är lägre än nedladdningshastigheten ger det utökade möjligheter till att utnyttja interaktiva tjänster av olika slag. 8 Lilla bredbandsboken Lilla bredbandsboken 9

6 Parter i ett operatörsneutralt nät I ett operatörsneutralt nät finns oftast fem olika parter som har varsin viktig roll i projektet; nätägaren (fastighetsägaren), stamnätsleverantören, installatören, kommunikationsoperatören och tjänsteleverantörerna. 1. Nätägaren/fastighetsägaren Nätägaren ansvarar för upphandling av installation och anslutning till stamnät. Har man valt Zitius som kommunikationsoperatör finns hjälp att få via våra upparbetade kanaler. Avtalet om anslutning till stamnätet består oftast av två delar, dels en engångskostnad för själva anslutningen och dels en periodisk hyra av fiberkapacitet i stamnätet. Anslutningsavgiftens storlek beror på hur lång sträcka som stamnätsleverantören behöver dra fram ny kabel och hur många anslutningspunkter man vill ha till stamnätet. 2. Leverantören av stamnät Stamnätsleverantören ansvarar för att fiber dras fram till överenskommen anslutningspunkt till områdesnät/fastighetsnät och att avtalad kapacitet finns tillgänglig i nätet. Efter att anslutningen gjorts ska företaget lämna ifrån sig dokumentation i form av ett protokoll där ett antal värden från slutbesiktningen ska finnas angivna. 3. Installationsföretaget Installatören bygger ett passivt nät åt nätägaren enligt de specifikationer som man kommit överens om. I avtalet ska nätägaren se till att det finns ett garantiåtagande som sträcker sig långt fram i tiden. Väljer man någon av de installatörer som är certifierade enligt Zitius/ Ericssons normer kan man få 20 års garanti. 4. Kommunikationsoperatören (KO) Kommunikationsoperatören ansvarar för att nätet förses med den aktiva utrustning som krävs för att tjänster i nätet ska nå fram till rätt person. Dessutom ansvarar KO för att skriva avtal med tjänsteleverantörer så att det finns ett attraktivt utbud i nätet. Med Zitius som kommunkationsoperatör installeras aktiv utrustning som tillverkats av Ericsson. Zitius har också avtal med Ericsson om övervakning av nätet. Den sköts av Ericsson Global Operations Center (EGOC) i Kista. Här drivs och övervakas bland annat nationella mobiltelefonnät på uppdrag av mobiloperatörerna så denna service håller absolut världsklass. 5. Tjänsteleverantörerna Leverantörerna av bredbandstjänster i nätet är de enda som har direktkontakt med slutkunden. För att beställa kontaktar slutkunden den leverantör man vill köpa sin tjänst av. Leverantören kontaktar då KO som ser till att slutkundens uttag aktiveras så att tjänsterna kan nå fram. Tjänsteleverantören ansvarar också för all felanmälan från slutkunderna, oavsett om felet ligger i tjänsten eller i nätet. De fel som tjänsteleverantören själv inte kan avhjälpa förmedlar företaget vidare till KO. Slutkunden har alltså bara en enda kontaktperson, oavsett vad han/hon har för ärende. På nästa uppslag beskriver vi hela installationsprocessen och i vilken ordning allt sker. Under installationsfasen samarbetar nätägare, installatör och stamnätsägare för att färdigställa det passiva nätet. Underlag från slutbesiktning med mätvärden och ritning över anslutningspunkter och nodrum lämnas över till KO efter färdig installation. I driftfasen har KO kontakt med installatör och stamnätsägare vid eventuella felanmälningar. Stamnätsleverantör Tjänsteleverantörer Kommunikations operatör Nätägarens kontakter med installatör och stamnät efter installationsfasen handlar huvudsakligen om utbyggnad av nät och i samband med förlängning/förändring av avtal. Slutkunden har bara kontakt med en enda part, nämligen den eller de tjänsteleverantörer man valt. Installatör Nätägare 10 Lilla bredbandsboken Lilla bredbandsboken 11

7 Flödesschema för installation På detta uppslag beskriver vi flödet vid två av de vanligaste typerna av processer - den ena utgår från en fastighet med ett befintligt nät och den andra utgår från en helt ny installation. I båda fallen sköts driften av nätet, efter färdig installation av aktiv utrustning, av Ericsson Global Operations Center i Kista. Tillsammans bygger vi bredband Att bygga ett bredbandsnät är ett stort projekt. Zitius och Ericsson kan nät. Fastighetsägaren/ föreningen kan sin fastighet och har kontakt med de boende. Tillsammans kan vi genomföra projektet på ett sätt som garanterar ett gott slutresultat! 1 Brf/bostadsbolag/ villaförening med befintligt bredbandsnät som vill byta operatör. Upphandling av ny operatör. Zitius/Ericsson besöker nätägaren och presenterar sitt utbud och avtalsupplägg. Beslut fattas hos nätägaren i styrelse eller ledningsgrupp. Avtal tecknas. Aktiv utrustning från Ericsson installeras i nätet. Därefter blir nya bredbandstjänster tillgängliga för hushållen 2 Brf/bostadsbolag/ villaförening utan bredbandsnät. 1. Gör en förstudie Installationen bör inledas med en förstudie som bl a bör omfatta: var finns stamnät/kan vi ansluta? intresset hos hushållen finansiering och totalekonomi lämpligaste affärsmodellen nätets framtida användningsområden 2. Upphandling av KO Genom att först göra upphandlingen av och teckna avtal med kommunikationsoperatören kan den blivande nätägaren få värdefull hjälp under den fortsatta processen. KO har ett brett kontaktnät och stor erfarenhet av liknande installationer. Dessutom kan KO vara behjälplig med utformning av information till de hushåll som ska få tillgång till bredband. 3. Avtal med stamnätsägare KO har goda kontakter med de ledande stamnätsoperatörerna och kan ge stöd under upphandlingen. Avtal tecknas med den fiberleverantör vars nät fastigheten/bostadsområdet ska anslutas till. Finns inte stamnätet i direkt anslutning krävs viss framförhållning i projektet för att stamnätsägaren ska kunna dra fram fiber till avlämningspunkten. 4. Avtal med nätinstallatör Bestäm med vilken teknik områdesoch fastighetsnät ska byggas och skriv avtal med en certifierad nätinstallatör. Nu ska det också bestämmas hur avlämningen i bostäderna ska ske eller om installationen också ska inkludera ett lägenhetsnät. KO bidrar med kravspecifikation för nätet. Koppar eller fiber? 12 Lilla bredbandsboken 5. Information till hushåll De hushåll som berörs av installationen bör hållas kontinuerligt informerade om projektet. Vet alla vad som är på gång, vilka tjänster man kommer att få tillgång till samt när nätet driftsätts ökar chanserna till en hög anslutningsgrad och en god ekonomi i projektet. 6. Besiktning av installation Gör en noggrann besiktning av hela nätinstalltionen med hjälp av en besiktningsman. När nätet driftsätts ska det vara 100 %igt. Fungerar inte allt som det ska när hushållen ansluts skapas snabbt bad-will runt hela projektet. 7. Garanti och serviceavtal Har ett certifierat installtionsföretag anlitats skriver de ut ett garantibevis på 20 år. Teckna också ett serviceavtal som reglerar åtgärder utanför garantin och inställelsetider. 8. Driftsättning När besiktningen är avklarad och den aktiva utrustningen är på plats är det dags att driftsätta nätet. Tjänsterna blir nu tillgängliga för hushållen. Lilla bredbandsboken 13 KRONORKRON

8 !Använd endast behöriga installatörer, även för lägenhetsnätet. De svart linjerna illustrerar stamnätet som ansluts till det gula områdesnätet. I varje huskropp finns sedan ett fastighetsnät, röda linjer. Bygga bredbandsnät Måste man bygga nytt fastighetsnät, kan man inte utgå från det befintliga telenätet eller kabel-tv-nätet? Svaret på den frågan är nej. Gamla telenät och kabel-tv-nät fungerar för anslutning till Internet med hyfsad kapacitet men pratar man bredband med hela spektrat av tillgängliga tjänster räcker inte de gamla näten till. Ett bredbandsnät är aldrig snabbare än sin långsammaste beståndsdel. Prestandan i ett befintligt, gammalt nät blir alltså inte bättre för att man ansluter det till ett stadsnät av fiber. Ett bredbandsnät är oftast uppdelat i fyra delar. Hur de benämns varierar något mellan olika företag i branschen men vi använder benämningarna stamnät, områdesnät, fastighetsnät och lägenhetsnät. Stamnät (transportnät) Idag finns fibernät i de flesta av landets större tätorter. Aktörer som de stora energibolagen, telekomföretag, stadsnätsföretag med flera har grävt ner åtskilliga mil fiberkabel som de hyr ut kapacitet i. Fortsättningsvis kallar vi detta för stamnät. Till stamnätet kan man ansluta ett områdesnät för att få access till hela den digitala infrastruktur som finns i vårt samhälle idag. Områdesnät (campusnät) Ska man ansluta ett bostadsområde, en bostadsrättsförening som består av flera fastigheter eller en villaförening till stamnätet bygger man först ett områdesnät där man länkar samman de fastigheter som ingår. Man vill ha så få anslutningspunkter som möjligt till stamnätet. Är det bara en enda huskropp som ska anslutas behövs givetvis inget områdesnät. Fastighetsnät När områdesnätet är klart ska samtliga bostäder i respektive huskropp länkas ihop i ett fastighetsnät som sedan ansluts till områdesnätet. Varje hushåll får en unik identitet i nätet så att rätt bredbandstjänst kommer till rätt mottagare. För fastighetsnätets anslutningspunkt och för den tekniska utrustningen som styr nätet krävs att det finns ett tillgängligt låsbart utrymme någonstans i fastigheten. Vanligtvis placeras detta i källaren. Lägenhetsnät (spridningsnät) Oftast avslutas bredbandsinstallationen med att ett uttag dras in i varje bostad. Var detta uttag ska sitta är oftast föremål för diskussion eftersom man sällan har dator, tv och telefon i samma rum. Hur många uttag man vill ha varierar också mellan olika användare. En vanlig lösning är därför att det är upp till respektive användare att själv förse sin bostad med ett lägenhetsnät. Då kan var och en anpassa det till sina behov. Anpassa lägenhetsnätet efter vilka tjänster du vill kunna utnyttja. Vill du ha tillgång till bredbands-tv och bredbandstelefoni, tänk på att du inte bör ansluta dem via ett trådlöst nätverk. Se principskiss för installation av lägenhetsnät på nästa sida. 14 Lilla bredbandsboken Lilla bredbandsboken 15

9 För att kunna använda mer än ett bredbandsuttag i sin bostad krävs att man installerar någon form av aktiv utrustning, en switch eller en router, i sin lägenhet. Det gäller oavsett om man vill använda mer än en dator eller om man vill använda dator och bredbandstelefoni och/eller bredbands-tv. Sitt lägenhetsnät kan man bygga på många olika sätt beroende på vad man ska koppla in i det men det finns några grundläggande regler för vad som krävs för att det ska fungera. Principskiss för lägenhetsnät Switchen kopplas till bredbandsuttaget. Har du fiber ända in i lägenheten kopplas switchen till fiberkonverteraren.!läs mer om säkerhet för trådlösa nätverk på: Switch kopplas till bredbandsuttaget En switch är en liten låda med flera uttag som fungerar som en liten växel. Switchen kopplar man in i bredbandsuttaget som är kopplat till fastighetsnätet. Alternativt kopplar du switchen till fiberkonverteraren om du har fiber ända fram till bostaden. Till switchen kan man sedan ansluta tv, telefon och dator. Trådlösa nätverk är mycket populära idag men vill du kunna ansluta tv och telefon till bredbandsnätet ska du använda uttag som är kopplade via kabel till switchen. Däremot går det alldeles utmärkt att att kombinera med med ett ett Väljer du bredbands-tv och bredbandstelefoni ska de anslutas till switchen. Koppla inte in dem i ett trådlöst nätverk. Anslutning till switchen sker med ethernetkabel med RJ-45 kontakt. trådlöst nätverk till datorerna. Det trådlösa nätverket kopplas då in efter switchen. Där kopplar du också in en eventuell router eller brandvägg. Använder du ett trådlöst nätverk så var noga med säkerheten. Ändra förinställningarna så att de är anpassade för ditt nätverk, annars kan vem som helst som finns i närheten utnyttja det. Ett fast lägenhetsnät byggs med datakabel. Fler användningsområden för fastighetsnätet Ett bredbandsnät har fler möjliga användningsområden än att förmedla tjänster till hushållen i fastigheten. När man installerar ett fastighetsnät bör man därför noga tänka efter om man ska dra fram kabel till ytterligare punkter i fastigheten. Larm, porttelefoner, elektronisk anslagstavla, elektronisk tvättstugebokning, utrustning för avläsning av individuell förbrukning av vatten, el och värme är andra användningsområden för fastighetens bredbandsnät liksom fjärrövervakning av ventilationssystem, undercentraler och annat som hör till förvaltningen. Drar man lite extra kabel i samband med nätinstallationen kan man sedan ansluta styroch reglerutrustning i takt med att man byter till ny och modern utrustning i fastigheterna. Självklart kan man också bygga ut sitt fastighetsnät vid ett senare tillfälle men oftast blir det dyrare. telefonidosa bredbandsuttag switch set-top-box router Vill du använda fler datorer i din lägenhet ansluter du router/brandvägg/eventuellt trådlöst nätverk mellan switchen och datorn. 16 Lilla bredbandsboken Lilla bredbandsboken 17

10 Bygga med koppar eller fiber? Vad ska man välja - koppar eller fiber? Ja, det beror på vilken del av nätet vi pratar om och hur det ser ut där nätet ska byggas. Och för att bara direkt förtydliga det här med kopparkabel så pratar vi om ett nyinstallerat kopparnät av kategori (kat) 5E eller 6, inte ett befintligt telefonnät av koppar. Standarden kat 5E är en vidareutveckling av kat 5. Finns det ett nät av kat 5 i fastigheten fungerar det utmärkt. Stamnäten består alltid av fiberkabel. Stamnäten är våra digitala motorvägar där trafikgenomströmningen är stor och där vi samsas med trafikanter från en mängd olika ställen. Även ett områdesnät bör byggas med fiber. Fiber har obegränsad kapacitet Det går alldeles utmärkt att bygga med fiberkabel ända in i bostäderna. Installationen avslutas då med en fiberkonverterare eftersom?? man behöver en kopparanslutning till dator, telefon och tv. Med fiber ända fram till slutanvändaren får man maximal prestanda och en installation som är helt framtidssäker. Fiberkabel har lång livslängd och ger mycket liten miljöpåverkan. Koppar alternativ för fastighetsnät Koppar kan vara ett alternativ till fiberkabel i fastighetsnätet om avståndet inte överskrider 90 meter från nätets bortersta del till anslutningspunkten till områdesnät eller stamnät. Med nuvarande teknik är 100 meter det maximala avståndet för en kopparkabel om man vill ha fullgod prestanda men man behöver avsätta några meter kabel att använda till anslutningen, den så kallade patchningen. Därför är 90 meter ett bra riktmärke. Något man ska tänka på när man installerar kopparkabel är att man måste bygga fler utrymmen för accesswitchar i en större fastighet. Med fiber räcker det med en eftersom fiberkabeln saknar den avståndsbegränsning som kopparkabel har. Största anledningen till att man väljer koppar framför fiber i ett fastighetsnät är att ett kopparnät är billigare. Idag pratar man om två olika standarder för kopparkabel, kat 5E och kat 6. Rent teoretiskt har kat6 en något högre prestanda men idag finns inget användningsområde som inte kat 5E klarar lika bra. Många väljer dock att bygga nätet med kat 6-kabel men att använda kat 5E-kontakter eftersom dessa är billigare och enklare att installera. Skulle det då i framtiden ges möjligheter som enbart ett kat 6-nät kan utnyttja behöver man bara byta ut själva kontakterna. Kostnadseffektiv fiberlösning Ericsson har utvecklat två fiberkabelsystem, Micronet och Ribbonet, som både håller kostnaden nere och ger stor flexibilitet vid en framtida utbyggnad. Kanalistionen installeras separat, därefter blåser man in fiberkabel med ett särskilt blåsverktyg. Kapaciteten är hela 100 meter fiber per sekund. Eftersom man när som helst kan blåsa in mer fiberkabel i kanalisationen behöver man inte installera mer fiberkapacitet än vad som krävs för det antalet användare som är aktuellt vid installationstillfället. En uppgradering görs sedan enkelt vid behov. En rad finesser håller installationstiden och därmed kostnaden nere: snabbaste blåsfibertekniken på marknaden förkontakterad kabel kan användas för snabbare installation hos slutanvändaren antalet skarvpunkter minimeras och minskar därmed tidsåtgången för fibersvetsning Viktigt vid all installation Anlita alltid en certifierad leverantör som lämnar lång garanti på installationen. Felaktig hantering av kabeln under installationsarbetet kan till exempel ge problem som märks först långt efter att nätet driftsatts. För både fiber- och kopparkabel finns instruktioner från tillverkaren hur de får hanteras. Dessa måste ovillkorligen följas, annars kan nätets prestanda försämras avsevärt. 18 Lilla bredbandsboken Lilla bredbandsboken 19

11 Vanliga affärsmodeller Bredbandsekonomi Det finns olika sätt att finansiera en bredbandsinstallation. Valet av finansieringsmodell skiljer sig ofta åt beroende på om nätet ska installeras i en hyresfastighet eller i en bostadsrättsförening/villaförening. Att en bredbandsinstallation höjer värdet på bostaden är troligtvis alla överens om. För en köpare/ny hyresgäst som väljer mellan två likvärdiga bostäder, där den ena har bredband, är valet givet. Installationen hanteras oftast som andra fastighetsförbättrande åtgärder, till exempel installation av hiss eller byte av stammar, det vill säga kostnaden fördelas i kronor per kvadratmeter för de boende. Avskrivningstiden är lång. Hos flera företag i allmännyttan har överenskommelser nåtts med Hyresgästföreningen om att hyran höjs vid en bredbandsinstallation av ett operatörsneutralt nät eftersom lägenhetens så kallade bruksvärde (standard jämfört med den ursprungliga) då ökar. Detta slås även fast i ett protokoll från Hyresmarknadskommittén från november I samma protokoll konstateras att tillgång till ett bredbandsnät med endast en tjänsteleverantör inte höjer bruksvärdet. I en brf/villaförening brukar man sträva efter att hålla månadsavgiften så låg som möjligt och där kanske man hellre väljer en annan form av finansiering. Väljer man en lösning med en oberoende kommunikationsoperatör, som Zitius, hyr KOn nätet. Ersättningen till nätägaren baseras på antalet hushåll som väljer att ansluta sig hos någon av tjänsteleverantörerna. Ju högre anslutningsgrad, desto större inkomster för bostadsbolaget/föreningen. På så sätt finns ett kontinuerligt flöde tillbaka in till nätägaren. Kommunikationsoperatörslösning Fastighetsägaren äger nätet men överlåter till en oberoende KO att driva nätet. I åtagandet ingår att KO ansvarar för att det finns ett antal tjänsteleverantörer som verkar i konkurrens i nätet. Lösningen ger valfrihet åt de boende, både när det gäller att välja typ av tjänst och vem som ska leverera den. KO-lösningen förordas av en rad tunga organisationer inom IT- och bostadsbranschen. Zitius modell, som vi beskrivit alla aspekter av i denna trycksak, är en KO-lösning. Finansierad lösning Med en finansierad lösning ansvarar det företag som ska leverera tjänster i nätet också för installationen av nätet. I gengäld kräver man ett avtal som sträcker sig över lång tid och som ger dem monopol på att leverera bredbandstjänster till de berörda hushållen under avtalsperioden. Slutanvändaren får ingen valfrihet och incitamentet för tjänsteleverantören att utveckla sitt utbud är mindre än i ett nät där flera leverantörer verkar i konkurrens. Efter avtalstidens slut kan det vara svårt för nätägaren att få in nya tjänsteleverantörer i nät av den här typen. Precis innan avtalstiden går ut lockas hushållen oftast med mycket förmånliga erbjudanden, men med långa bindningstider, av monopolleverantören. Eftersom avtalen regelmässigt innehåller en klausul om att företaget får fortsätta att leverera tjänster i nätet så länge man har kunder kvar i fastigheten blir det i princip ett evighetsavtal. Modellen används av bland andra Bredbandsbolaget, Own IT, Riksnet, Skycom, Telia och Local IP. Kabel-tv-lösning De allra flesta flerfamiljshus/villaföreningar har kabel-tv i någon form. Avtalen är oftast långa och innehåller klausuler om att kabel-tvföretaget har monopol på sändning av alla typer av signaler i fastighetens koax-nät, vilket stänger möjligheten att släppa in bredbandsleverantörer i det nätet. Eftersom kabel-tvföretagen hade tillgång till infrastruktur i form av fastighetsnät var de tidigt ute och erbjöd anslutningar som var snabbare än modem. Idag försöker de ytterligare förstärka sin position genom uppgraderingar av näten. En del erbjuder sig att installera fiber i fastigheterna mot nya förlängningar av sina monopolavtal, alltså en variant snarlik Finansierad lösning. Gruppanslutning Gruppanslutning innebär att alla hushåll kollektivansluts till den tjänsteleverantör som fastighetsägaren valt och månadskostnaden för bredbandstjänsten debiteras automatiskt på hyran/månadsavgiften vare sig man är användare eller inte. Med en gruppanslutning inskränks det enskilda hushållets valfrihet på ett, ur vår synvinkel, oacceptabelt sätt eftersom man inte ens ges möjlighet att avstå från en månatlig kostnad för en tjänst som man inte har valt. Gruppanslutningar förekommer oftast i samband med Finansierad lösning.!ett bredbandsnät har mycket lång livslängd. Därför bör man också ha ett långsiktigt perspektiv när man väljer affärsmodell. 20 Lilla bredbandsboken Lilla bredbandsboken 21

12 Trygg på Internet Ett bredbandsnät bidrar till att höja säkerheten för användarna på Internet. Med en snabb anslutning är det enklare att ladda ner de uppdateringar som släpps kontinuerligt av operativsystem, webbläsare och övriga program som man har i sin dator. Uppdateringar som i många fall täpper igen olika säkerhetsluckor i tidigare versioner. Sitter man med en långsam anslutning ignorerar man lätt de blinkande ikonerna på skärmen som meddelar att uppdateringar finns tillgängliga. Med bredband undviker man också risken för modemkapning. Däremot bör man vara noga med att installera brandvägg och antivirusprogram och också hålla dem uppdaterade. Även om man självklart ska ha ett fullgott säkerhetsskydd oavsett vilkan anslutning man använder, så gör en långsam förbindelse att man undviker att öppna sådant som man absolut inte behöver och inte laddar hem något i onödan. En snabbare uppkoppling ökar möjligheterna att utnyttja Internet till fullo och då gäller det att skydda sin utrutning. Svenskarna är flitiga internetanvändare Enligt 2006 års upplaga av en årlig undersökning som Post- och telestyrelsen gör, använder 83 % av svenskarna Internet. 78 % har tillgång till Internet i hemmet. Sju av tio användare har drabbats av problem av något slag som virus, skräpmail med mera. Jämfört med tidigare år har användandet av brandvägg ökat men fortfarande saknar var tredje surfare skydd för sin dator. Brandvägg - vad är det? Precis som en brandvägg i en fastighet ska hålla delar av huset åtskilda från varandra vid en brand håller brandväggen din dator åtskild från Internet. Sedan bestämmer du själv vilken kommunikation som ska få passera genom brandväggen. Med en brandvägg får du ett bra skydd mot så kallade maskar och trojaner, små programsnuttar som är skapade för att ställa till med skada i din dator. En brandvägg är oftast en programvara som installeras i datorn men det finns också brandväggar i hårdvaruform, en liten låda som kopplas in mellan datorn och uttaget. Antivirus-program krävs också Virus kan finnas i godkända filtyper som tillåts att passera din brandvägg. Därför måste man också ha ett antivirus-program som scannar av all inkommande trafik och även går igenom din dator vid jämna tillfällen. Många virus sprids via e-post men kan även finnas på hemsidor på Internet. Nya virus kommer hela tiden så håll antivirus-programmet uppdaterat. Bästa sättet att skydda sig är att vara vaksam mot bilagor som skickas med e-post. Även om meddelandet har en avsändare som du känner innebär det inte att det nödvändigtvis är den!mer information om virus och säkerhet finns bland annat på: personen som skickat e-post till dig. Följ heller inte länkar till okända hemsidor och var varsam med vad du laddar ner i din dator. Spionprogram Ytterligare något som man kan råka ut för är olika typer av spionprogram. Utan att du märker det installeras små program i din dator som registrerar vad du gör. De allra flesta har kommersiella syften som till exempel att visa annonser när du ansluter till Internet eller att samla in information om vilka sidor du besöker. Men det finns också spionprogram som försöker fånga upp dina lösenord. Även mot spionprogram finns det skydd, anti-spyware säljs av leverantörerna av anti-virusprogram. 22 Lilla bredbandsboken Lilla bredbandsboken 23

13 Vad gör ditt barn på kvällarna? Internet är en fantastisk arena som ger alla användare möjlighet att besöka platser runt om i hela världen. Tyvärr ligger alla dessa spännande hemsidor granne med en lång rad hemsidor som vi helst skulle vilja slippa. I matbutikerna protesterar vi mot att man placerar godis vid utgångskassorna och om mindre diskreta tidningar finns tillsammans med Året Runt och Bilsport. På Internet finns det små möjligheter att göra något åt det. Vi vill självklart inte måla upp något skräckscenario kring Internet men vi tycker att det är viktigt att avigsidorna ventileras. Speciellt viktigt är det att vuxna bryr sig lika mycket om vad barnet gör framför datorn som vad de gör om de är ute på kvällarna. På Internet finns idag exakt samma möjligheter som i samhället runtomkring oss. Skillnaden är den anonymitet som mediumet erbjuder. Ett barn som försöker köpa alkohol på Systembolaget blir förhoppningsvis stoppat av kassören. Blir man mobbad i skolan finns det vuxna runt omkring (även om man skulle önska att de var fler). Kontrollfunktionen som finns i och med att man syns försvinner i cybervärlden. Därför kan man heller aldrig vara säker på att någon man träffar där är den han eller hon utger sig för att vara. Utforska Internet tillsammans Även om barn i många fall har större kunskap om datorer och Internet än vad deras föräldrar har så är de fortfarande bara barn. Surfa tillsammans - låt dem visa dig vad de gör och vilka de chattar med. Se till att de följer åtminstone en enda enkel, men viktig, regel, nämligen att inte lämna ut någon personlig information om sig själva på nätet. Med lite mindre barn kan man tillsammans gå igenom sajten Där ställs man inför situationer som liknar dem på Internet och gemensamt kan man diskutera hur man ska bete sig. Var ska datorn stå? Om den internetanslutna datorn står i ett gemensamt rum i bostaden är det betydligt lättare att se hur den används. Vill barnen ha en webbkamera så ifrågasätt varför. Har en bild en gång hamnat på Internet så finns den där för evigt. Ångerknappar existerar inte. På alla sajter där barn och ungdomar umgås finns också personer som inte alls hör hemma där. Lär därför barnen att genast lämna webbplatsen eller hämta en vuxen om frågor man får börjar kännas obehagliga och underliga. Genom att inte använda en e-postadress som tillhandahålls gratis på flera sajter på Internet (Hotmail, Yahoo m fl) minskas mängden stötande mailreklam i inboxen väsentligt. Fokusera ändå på det positiva Internet gör det möjligt att knyta kontakter med människor över hela världen. Personer som man kanske delar fritidsintresse med eller som kan tillföra information man själv saknar. Nya vänskapsband som knyts med människor man aldrig hade träffat, oavsett hur mycket man hade rest. Man får också tillgång till en informationsbank som (med lite källkritiskt granskande) vida överskrider allt man bara kunde drömma om för tio år sedan. Allt detta positiva kan och ska vi fokusera på. Med rätt kunskap undviks lätt fallgroparna.!här finns tips på användbara länkar i ämnet till både svenska och utländska sidor: pornographers_play.html Lilla bredbandsboken Lilla bredbandsboken 25

14 Liten ordlista När man pratar om teknik är det ibland oundvikligt att använda ord och begrepp som kan vara svåra att förstå. Vi har därför sammanställt en ordlista över den vanligast förekommande bredbandsterminologin. Accessnät Den del av ett tele- eller datakommunikationsnät, som når in i abonnentens fastighet och som denna utnyttjar för att få åtkomst till annat nät eller nätet som helhet. Accesswitch Den dataväxel som abonnenterna och dess datorer (PC, IP-telefonidosa och tv-box) ansluts till. Accesswitchen betjänar i regel en hel fastighet. ADSL (Asymmetric Digital Subscriber Line) En teknik för hög överföringskapacitet med digital teknik på befintligt telenät med koppartråd. Tekniken bygger på assymetrisk dataöverföring där överföringshastigheten till abonnent (nedströms) är högre än från abonnent (uppströms). Aktiv utrustning Den ofta övervakningsbara och elförsörjda utrustning som kopplar samman de olika delarna av nätet. Jfr med passivt nät. Analog Metoder för att representera data (värden) steglöst och kontinuerligt, med mellanvärden. Exempel är vanlig fotografering och traditionell telefoni. Analoga data måste omvandlas till digital form för att man ska kunna bearbeta dem i en dator. Anslutningspunkt Plats där möjlighet finns att ansluta dator eller nät till Internet eller annat nät. I trådlösa nät syftar anslutningspunkt på basstation. Heter på engelska access point. Asymmetrisk Asymmetrisk kommunikation innebär att överföringskapaciteten är högre i riktningen in till abonnenten än ut från abonnenten. Bandbredd Vid datakommunikation anger bandbredd överföringskapaciteten. Den anges i antal överförda bit per sekund, vanligen kbit/s eller Mbit/s. Ordet bandbredd är hämtat från radioteknik, där det syftar på frekvensomfång; stort frekvensomfång (bredd) ger stor kapacitet för dataöverföring. Uttrycket bandbredd anger inte hastighet utan kapacitet i en överföring, ungefär som lastkapaciteten hos en långtradare eller personbil, vilka färdas med samma hastighet, anger respektive fordons överföringskapacitet. Heter på engelska bandwidth. Best effort (Leverans efter bästa förmåga) Ett nät som erbjuder anslutna datorer/användare best effort lämnar inga garantier vad gäller fördröjningar etc utan levererar tjänsten efter bästa förmåga. Detta är en fundamental princip för många tjänster på Internet. Blogg Kortform för webblogg, logg eller dagbok på webben. Blogg är en webbsida med ett eller flera avgränsade ämnen, där presentation sker i kronologisk ordning med det mest aktuella överst. En del bloggar har formen av dagbok, andra är länklistor eller diskussionslistor. Bloggar kan vara personliga och knutna till en person eller publika och knutna till ett bredare innehåll. Bloggar kan vara ideella eller kommersiella Brandvägg Hinder mot oönskad kommunikation mellan olika datornät eller datorer, främst mot intrång i dator eller lokalt datornät. En brandvägg kan vara antingen hårdvara i form av bredbandsrouter eller ett program som installeras på din dator. Heter på engelska firewall. Bredband Nät med hög överföringskapacitet. Vad som är hög varierar dels över tiden, dels med olika myndigheters, organisationers, företags och personers uppfattning. IT-infrastrukturutredningen (SOU 1999:85) och FNorganet Internationella teleunionen sätter gränsen vid minst två megabit per sekund i båda riktningarna. Heter på engelska broadband. Bredbandsrouter En produkt som kan installeras för att dela internetanslutning mellan flera datorer. Innehåller ofta brandvägg för att öka säkerheten. Bredbandstelefoni Vanlig telefoni som använder bredbandsanslutningen i stället för traditionell kopparanslutning. Bredbands-tv Digital-tv distribuerad över bredbandet istället för via kabel-tv eller via det marksända tv-nätet. Browser Se webbläsare Chat, chatta Chat, eller att chatta, är en skriftlig dialog i realtid på Internet, dvs man kommunicerar direkt med varandra över Internet genom att skriva på tangentbordet. DHCP (Dynamic Host Configuration Protocol) En standard för att automatiskt konfigurera datorernas internetadress. Innebär att du slipper konfigurera din dator eller bredbandsrouter för att nå Internet. Digital Metod för att representera data (värden) med siffror. Exempel är digital fotografering och datakommunikation. Det binära talsystemet med ettor och nollor, som används i datorer, är digitalt. En fördel med digital data är att informationen kan kopieras många gånger utan att informationen försämras. Digital-tv Ett sätt att överföra tv via digitala nätverk. Fördelen är att bilden blir bättre och att man kan sända fler kanaler samtidigt. DNS (Domain Name Server) System som översätter domännamn till IP-adresser. Domän Ett sätt att namnge och gruppera datorer, som är anslutna till Internet. Namnen är hierarkiskt uppdelade i domäner, som går från mindre grupper till allt större. Ett exempel på en domän (ett domännamn) är zitius.com. , e-post Elektronisk post, meddelande som skickas mellan användare i datornät. Själva meddelandet kallas e-brev, e-meddelande eller mejl (även engelska eller mail används). I e-postadresser på webben delar (snabel-a) av adressen i en namnadress före snabel-a och en domänadress efter snabel-a. Exempel på e-postadress: sir.n@zitius.com Ethernet Standard för lokala nät (LAN), som kan användas med de flesta typer av datorer. Finns med olika överföringskapacitet. Ethernet är den vanligaste tekniken i lokala nät FAQ Frequently asked questions, ofta ställda frågor. Lista med ofta ställda frågor och svar för en webbplats, ett datorprogram och liknande, som ska hjälpa användare till rätta. Fastighetsnod Utrymme i fastigheten som användes för utrustning som sammanbinder alla lägenheter i fastighetsnätet. Fastighetsnät Nät som sammanbinder alla bostäder i en fastighet. Fastighetsswitch Se accesswitch. Fiber Se optofiber. FTP (File Transfer Protocol) En standard för att överföra datafiler över Internet. FTTH (Fiber To The Home) Fiber till hemmet, det vill säga optofiber in i bostaden. Gbit/s Gigabit per sekund. Måttenhet vid dataöverföring på bit per sekund. Förkortas Gb/s, Gbit/s och Gbps. 26 Lilla bredbandsboken Lilla bredbandsboken 27

15 Gigabit Ethernet Ethernet med överföringskapacitet om 1Gbit/s. Gruppanslutning Avtalsform som innebär att samtliga boende i en fastighet/område obligatoriskt kopplas upp. Avtalsformen minskar kostnaden för de som nyttjar nätet, på bekostnad av övriga boende som får betala för uppkopplingen oavsett om de använder tjänsten eller inte. Helpdesk Engelska för kundtjänst. HTTP (Hyper Text Transfer Protocol) Standard för att överföra hemsidor till webbläsaren i användarens dator. Internet Globalt datornät baserat på kommunikationsprotokollet TCP/IP. Namnet Internet lär komma från begreppet att koppla ihop nätverk med varandra, på engelska inter networking. Internetoperatör Företag eller institution som tillhandahåller anslutning (access) till Internet eller specifik internetbaserad tjänst som e-post, tv eller telefoni. Intranät Benämning på ett företags interna nät som byggs och fungerar efter samma principer som Internet. IP (Internet Protocol) Kommunikationsprotokoll som handhar adressering och vägval för datapaket på Internet och i andra IP-baserade nät. Idag används version 4 av IP på Internet. Nästa version heter IPv6. IP-adress Unik adress som tilldelas alla datorer på Internet. Varje dator ansluten till Internet måste ha en unik adress. Publik IP-adress innebär att adressen är adresserbar för alla datorer på Internet. Privat IPadress används på lokala nätverk bakom bredbandsrouter eller brandvägg. IP-adressen består av ett nummer med fyra siffergrupper åtskilda av punkter. Det är Internets motsvarighet till telefonnumren. IP-telefoni Telefoni eller telefontjänst över Internet via kommunikationsprotokollet IP, det vill säga telefoni via Internet istället för vanliga telefonnätet. ISP (Internet Service Provider) Benämning för internetoperatör. Kabel-tv Teknik för att distribuera tv-signalen via ett kabelsystem i stället för radiosignaler i luften och antenner. Kabel-tv-kablar av traditionellt snitt (koaxialkabel) kan i begränsad omfattning även användas för att transportera datatrafik och ge internetuppkoppling. Kanalisation Utrymme som används för att installera kablage. Vanligt är att utnyttja befintlig kanalisation vid installation av nytt koppar- eller fibernät. Kat 5, Kat 5 E, Kat 6 även Cat 5, Cat 5E, Cat 6 Standardiserad kopparkabel för datatrafik med hög överföringskapacitet i fastighetsnät. Kbit/s Kilobit per sekund. Måttenhet vid dataöverföring på bit per sekund. Förkortas kbit/s och kbps. Koaxnät Nät förlagt med koaxialkabel. Används för kabel-tv. Kollektiv anslutning Se gruppanslutning. Kommunikationsoperatör En kommunikationsoperatör (KO) ansvarar för trafiken mellan tjänsteleverantörerna och slutkunderna. KO sluter avtal med tjänsteleverantören och hanterar den aktiva utrustningen i nätet. KO förser fastighetsägaren med uppgifter om antal uppkopplade noder samt med e-postadress, nätadress mm till fastighetsägarens kunder. I KOs roll ingår att garantera att slutkunden kan byta tjänsteleverantör t ex via en s k påloggningsportal, där även fastighetsägaren kan lämna meddelanden till en eller flera slutkunder. KO bör inte konkurrera med tjänsteleverantörerna. Kopparkabel Kabel för överföring av elektrisk signal. Finns av olika slag: Kat 5/6, koaxnät eller vanligt telefonnät. LAN (Local Area Network) Datanät med begränsad geografisk funktion. Utvecklades för att sammanbinda datorerna på företag och organisationer. Används idag generellt för att ansluta flera datorer. LAN har stor dataöverföringskapacitet, i allmänhet Mbit/s. Lägenhetsnät Det nät som sammanbinder rummen i en bostad. Mask Mask är en typ av skadlig kod. Masken kopierar sig vidare mellan datorer, oftast med hjälp av e-post, för att spridas och infektera så många datorer som möjligt. Mask förekommer ofta i kombination med så kallade trojaner, t ex Melissa, Loveletter och Sobig.F. Mbit/s Måttenhet på överföringskapacitet i datakommunikation, bit per sekund. Förkortas Mb/s, Mbit/s eller Mbps. Modemkapning Den som har uppringd internetanslutning riskerar att få modemet kapat (ett litet program laddas ner i datorn), med höga telefonräkningar som följd. De som främst drabbas är uppringda anslutningar och ISDN-anslutningar. Med en annan typ av anslutning är risken för modemkapning minimal. Multimodfiber En optisk fiber med tjockare kärna än singelmodfiber. Multimodfiber används för överföring på relativt korta avstånd, främst i fastigheter och fastighetsområden, sällan på avstånd över 1 2 kilometer, eftersom överföringskapaciteten snabbt minskar med avståndet. Kallas ofta bara multimod. Se även singelmodfiber. Nedströms När data överförs från operatören till abonnenten. Nod Inkopplingspunkt i ett nätverk, ex vis ett stadsnät. ODF (Optical Distribution Field) Korskopplingsenhet för optofiberkablage i fastighet eller liknande. O/e omvandlare Elektrisk dosa som omvandlar ljussignalen på fiber till en elektrisk signal på kopparnät. Områdesnät Ett nät som sammanbinder flera fastigheter inom ett geografiskt område, vanligen knutet till en nod (områdesnod). Operatörsneutralitet Anslutna abonnenter hushåll och företag har möjlighet att välja mellan flera och sinsemellan konkurrerande tjänsteleverantörer, både för Internettjänster och för innehållstjänster. Konkurrenssituationen är en förutsättning för att prisdiskriminering av enskilda kunder skall kunna undvikas. Optofiber En tunn glasledning av kiseldioxid (glas), som överför information via ljus istället för via elektriska signaler. Optofiberns kärna består av dopat glas, ren kiseloxid med en liten tillsats av grundämnet germanium. Optofiberns mantel består av ren kiseloxid. Peer to Peer Datorkommunikation som går direkt mellan vanliga datorer utan att passera någon central server. Mycket populär teknik som utnyttjar Internets möjligheter till direkt kommunikation. Phishing Phishing är en sorts spam som syftar till att samla in känslig information från internetanvändare. Det finns två typer: 1. E-postmeddelande som skickas från avsändare med falsk identitet. Tanken är att lura mottagaren att lämna ifrån sig personlig eller ekonomisk information. 2. E-postmeddelande med ett lockande erbjudande och en länk till en webbsida. På webbsidan laddas ett program ner till datorn utan att det märks. Programmet samlar automatiskt in känslig information och skickar den vidare. 28 Lilla bredbandsboken Lilla bredbandsboken 29

16 POD (Program On Demand) Beställprogram. PSTN (Public Switched Telephone Network) Engelsk benämningen på publika/allmänna telefonnätet PTS (Post- och telestyrelsen) PTS är den myndighet som bevakar områdena elektronisk kommunikation och post. Begreppet elektronisk kommunikation inkluderar telekommunikationer, IT och radio. Redundans Ett sätt att höja driftsäkerhet genom att dubblera utrustning eller kablage. RJ45 Elektriska kontakten som används i LAN för anslutning av datorer eller liknande. Router Kommunikationsdator ( växel ) i ett datornät, vilken tolkar adresser i inkommande datapaket, väljer den bästa vägen för datapaketen i nätet och kopplar ihop olika nätverk. Router motsvarar i telefonivärlden televäxel och växeltelefonist. Server En dator, ett program eller en kombination av dessa som sköter vissa uppgifter på uppdrag av andra datorer eller för deras räkning. En serverdator bör kommunicera snabbt med nätet. Spam Skräppost, s k spam är e-postmeddelanden (ofta reklam) som mottagaren inte bett om att få. Investeringsbedrägerier (ofta s k Nigeriabrev) och falska virusvarningar är den typ av skräppost det gäller att vara extra uppmärksam på. Svara aldrig på dessa e-postmeddelanden. Svartfiber Optisk fiber utan ändutrustning, råfiber. Namnet svartfiber syftar på att fiber, utan ändutrustning och därmed utan ljus, i ändarna blir svart. Switch Utrustning som kan förbinda en eller flera kommunikationslinjer med en eller flera andra kommunikationslinjer. Kallas även växel. En switch skickar rätt data till rätt mottagare. Symmetrisk kommunikation Kommunikation som innebär att överföringskapaciteten är lika hög till respektive från abonnent. TCP/IP (Transmission Control Protocol/Internet Protocol) Protokollen som Internet bygger på, finns till de flesta datasystem. TCP/IP krävs för att kunna utnyttja Internets tjänster fullt ut. TCP delar upp meddelanden i lagom stora bitar, paket, som skickas över nätet och att de kommer fram. IP ser till att varje paket har en adresslapp. I praktiken tillkommer i de flesta fall ett antal andra protokoll som HTTP, FTP och PPP. Trojan Trojan är en skadig kod och finns i ett program eller i en bit kod som verkar ofarlig. En trojan inväntar en förutbestämd tidpunkt, instruktioner utifrån eller ett lämpligt tekniskt tillfälle för att utföra sitt uppdrag. Trådlösa nät Förbindelser där informationen överförs i luften via radiovågor eller infrarött ljus. Uppströms När data överförs i riktning från användaren till operatören. VDSL (Very high-rate Digtal Subscriber Line) En teknik för hög överföringskapacitet på befintligt telenät med koppartråd. Tekniken liknar den för ADSL, men har inte samma räckvidd. Webbläsare Datorprogram för hämtning och visning av information på webben eller ett intranät. Heter på engelska browser. När man är uppkopplad mot ett nät med en webbläsare och söker information kallas det att surfa. Video on demand Beställd video distribuerad över bredbandsnät. Virus Virus är en typ av skadlig kod. Kännetecknas av att den kopierar sig själv från fil till fil på datorn och därmed infekterar den drabbade datorn. Koden kan göra allt från att lägga till några tecken till att radera innehållet på datorns hårddisk. W-LAN (Wireless Local Area Network) Trådlöst licensfritt lokalt nät, trådlös radioteknik med hög överföringskapacitet och begränsad räckvidd. Förbinder ett antal datorer, mobiltelefoner etc. Wlan kallas även radio-lan. Ett wlan är ofta begränsat till ett rum, ett hus men kan också omfatta större områden. VOIP (Voice Over Internet Protocol) Förmedling av tal (telefoni) via Internet, intranät och lokalnät med hjälp av IP-protokoll. VPN (Virtual Private Network) Virtuellt privat nät. Teknik för att avlyssningssäkert överföra data på publika nät, till exempel Internet, genom att skapa en krypterad förbindelse mellan två utrustningar, som kan användas som om de hade direkt kabelförbindelse. Överlämningspunkt En precisering av den punkt där ansvaret övergår från en part till en annan. Set top box Engelskt uttryck oftast använt för att beskriva den box som ansluter en traditionell tv till bredbandsnätet. Singlemodefiber Den optiska fibern med bäst överföringskapacitet. Den har en mycket smal kärna, vanligen 0,008 0,01 millimeter. Den används för överföring på både långa och korta avstånd. Se även multimodfiber. Tjänsteleverantör Tjänsteleverantören levererar tjänster t ex Internet, IP-tv och IP-telefoni till slutkunderna. Tjänsteleverantören ersätter Kommunikationsoperatören med en fast summa per uppkopplad kund eller med en procentsats av intäkterna från slutkunderna samt förser KO med anslutningsuppgifter. Triple play Internet, telefoni och tv i samma nätanslutning. SLA (Service Level Agreement) Avtal som reglerar servicenivå. 30 Lilla bredbandsboken Lilla bredbandsboken 31