Planeringsförutsättningar för Sundsvalls kommun - ej politiskt antagna. Planeringsförutsättningar för Sundsvalls kommun.

Transkript

1 Planeringsförutsättningar för Sundsvalls kommun - ej politiskt antagna Planeringsförutsättningar för Sundsvalls kommun Näringslivet April

2 Planeringsförutsättningarna är sammanställda av arbetsgruppen för Översiktsplan Sundsvall 2021, med stöd av en mängd medarbetare inom Sundsvalls kommun. De är inte politiskt antagna, utan utgör ett underlag för kommunens strategiska planering av mark- och vattenanvändning. Kontaktperson gällande detta underlag är Ulrika Edlund (projektledare ÖP2021), avdelning Strategisk Samhällsutveckling, Koncernstaben, Sundsvalls kommun. Fotografier är tagna av Ronnie Nordström, Miljökontoret, medlemmar i arbetsgruppen för Översiktsplan Sundsvall 2021 samt är i vissa fall hämtade från kommunens offentliga bildbank. Kartor är framtagna av Stadsbyggnadskontoret med bakgrundskartor från Lantmäteriet i Sundsvall. I arbetsgruppen för Översiktsplan Sundsvall 2021 har följande personer ingått (SBK=Stadsbyggnadskontoret): Niklas Bergström, Gatuavdelningen, SBK Ulrika Edlund, Strategisk Samhällsutveckling, Kstab Per Hansson, Miljökontoret Maria Jonasson, Miljökontoret Anna Kårén, Kartavdelningen, SBK Viveca Norberg, Mark- och exploatering, SBK Malin Palm, Kartavdelningen, SBK Per Skjutar, Strategisk planering, SBK Heléne Swang, Planavdelningen, SBK Tony Davidsson, Planavdelningen, SBK Informatörer, karthandläggare, IT-strateger m.fl. har bistått i arbetet. 15 fokusgrupper med medarbetare i kommunens förvaltningar och bolag har samlat underlag och förslag. Idéer och underlag har också lämnats från allmänheten och intresseföreningar. Tack för all hjälp! 2

3 INNEHÅLL Planeringsförutsättningar för Sundsvalls kommun - ej politiskt antagna Verksamhetsområden...4 Vision...4 Näringslivsstrukturen...4 Mark för verksamheter...4 Förslag till fortsatt arbete...5 Riktlinjer...5 Handeln i Sundsvall...6 Vision...6 Handeln idag...6 Handeln i framtiden...8 Fortsatt arbete...9 Riktlinjer Transportleder och gods...11 Vision Nuläge godstransporter Framtidens godstransportsystem Fortsatt arbete Riktlinjer Turism...19 Vision Turismen i Sverige Turismen i Sundsvall Fortsatt arbete Riktlinjer Täktverksamhet...21 Vision Kommunens täkttillgångar Framtida läge Riktlinjer Jord- och skogsbruk, yrkesfiske och rennäring...23 Vision Jordbruk Skogsbruk Yrkesfiske Rennäring Riktlinjer Detta dokument innehåller planeringsförutsättningar till Översiktsplan Sundsvall Liknande dokument finns för: Boendet, Fritiden, Hälsan och säkerheten, Klimat, energi, vatten, Kulturen, Landsbygden, Naturen, Resan, Staden, Ostkustbanan - nytt dubbelspår samt Sundsvall och omvärlden. Titta i kommunens digitala planeringskarta på webben om du vill se mer information i kartform: 3

4 VERKSAMHETSOMRÅDEN Vision Sundsvall är tillväxtmotor i Sundsvallsregionen. Här finns ett brett utbud av arbets-, studie- och fritidsaktiviteter. Här finns en mångfald av människor, företag och idéer. Livsmiljön och näringslivsklimatet är av toppklass. Näringslivsstrukturen Sundsvall bildar tillsammans med Timrå, Härnösand, och Ånge en funktionell arbetsmarknadsregion. Sundsvall tillhör den minoritet av Sveriges kommuner där befolkningen ökat de senaste åren. Ju fler människor och företag som kan samverka dagligen, desto större fördelar kan uppnås. Därför är täthet och korta restider en viktig aspekt i tillväxten. Andelen förvärvsarbetande i kapitalintensiv industri är 42 % i regionen, vilket kan jämföras med enbart 19 % i riket. Det beror i huvudsak på Sundsvalls specialisering inom massa-, pappers- och pappersvaruindustrin. Andelen förvärvsarbetande inom arbetsintensiv och kunskapsintensiv industri är klart lägre än i riket. Den näringsmässiga specialiseringen inom Sundsvalls funktionella arbetsmarknadsregion utgörs huvudsakligen av 4 branschområden: Skogs-/pappersindustrin. Transport och kommunikationer, exempelvis telekommunikation. Försäkrings- och banktjänster. Offentlig förvaltning, i viss utsträckning. Sundsvall har utifrån det formulerat tre nationellt och internationellt starka spetskompetensområden. Cellulosafiberteknologi med tillämpning inom pappersindustrin, ett forskningsområde på Mittuniversitetet. Digitala tjänster som utförs både av statliga verk, privata företag och av de många IT-konsultföretag som finns runt dem. Bank, försäkring och pension där Sundsvall utgör det fjärde största klustret i Sverige. Detaljhandeln är omfattande tack vare Birsta, se vidare i avsnittet om handel. Det mest troliga scenariot är att industrin fortsätter vara en viktig del av Sundsvallsregionens näringsliv. Men den sysselsättningsmässiga tillväxten kommer att vara liten om ens någon - fram till år Därmed minskar också industrins relativa betydelse i arbetsmarknadsregionen. Mark för verksamheter Småindustri och blandade verksamheter Inom Sundsvalls tätort finns idag (2012) två större industriområden med blandade verksamheter, Nacksta respektive Birsta. Efterfrågan på ledig mark för etablering av verksamheter varierar. Med anledning av E4- projektet (ny bro och vägombyggnad) samt omvandlingen av Norra Kajen har en flyttkedja pågått inom kommunen vilket medfört att mycket av kommunens lediga industrimark har sålts samt att nya områden med attraktiva lägen för etablering har uppmärksammats, s.k. hot-spots-områden nära den nya E4:an. På grund av de stora infrastrukturella projekten som pågår i kommunen kommer kommunens attraktivitet i form av lägen för exploatering att förändras/öka både vad det gäller bostäder och verksamheter. Bedömningen om förändrad efterfrågan gäller bl.a. områden längs nya E4-sträckningen samt söder om stan (bättre kommunikationer). Utöver den ovan beskrivna flyttkedjan så är efterfrågan på etableringar med följande kriterier vanligast: m2 mark närhet till centrum (centrala lägen) skyltlägen goda kommunikationer (parkering, anslutning till större transportleder etc). Utvecklingsbehov För att klara bedömd efterfrågan på mark för etablering av verksamheter har följande tillväxtområden identifierats: Tunadal/Ljustadalen: markreserv för nya etableringar med koppling till ny logistikpark. Nacksta industriområde: Fortsatt etablering kring väg E14. Birsta: markreserv för nya etableringar i Birsta a) Fortsatt etablering/förtätning inom befintligt verksamhetsområde i Birsta (enligt 4

5 gällande fördjupad översiktsplan, FÖP). b) Nyetablering. runtom västra delen av FÖP-området Möjlighet till ny väganslutning mot Timmervägen och söderut samt industrispårsanslutning norr om Timmervägen bör utredas. Njurunda/Myre Områden längs ny E4-sträckning enligt förslag i Hot- Spot-utredning Etableringen av Logistikparken i Korsta-Ortviken är den enskilt största satsningen under kommande år i kommunen. I anslutning till logistikparken pågår också planering för energi/värmeproduktion med biogas och biobränsle. Större industrier Flera större industrier med lång historisk förankring finns inom kommunen. Skogsnäringen med pappersproduktion dominerar tillsammans med aluminiumtillverkning och kemisk industri. Dessa industrier utvecklas och investerar för att kunna fortsätta en lönsam produktion i regionen. Färdiga detaljplaner finns bland annat för nya fabriksenheter vid Ortvikens pappersbruk. Den moderna miljö- och hälsoskyddslagstiftningen ställer höga krav vilket innebär att skyddsavstånd och olika åtgärder krävs i förhållande till omgivande bebyggelse och miljö. Planeringsförutsättningar för Sundsvalls kommun - ej politiskt antagna Förslag till fortsatt arbete En medveten styrning av lokaliseringen av nya verksamheter bör eftersträvas med målsättningen att skapa effektiva logistiklösningar och hållbart resande, samt en levande stad med närhet mellan boende, service och arbetsplatser. Kommunen bör samverka med nätverk och företag för att profilera Sundsvalls spetskompetensområden ytterligare. Riktlinjer I Översiktsplan Sundsvall 2021, planförslaget, finns riktlinjer för verksamhetsområden främst på sidan 23, men även bland de generella riktlinjerna i övrigt samt i samband med utvecklingsförslag för olika områden. 5

6 HANDELN I SUNDSVALL Vision Sundsvall erbjuder Norrlands bästa shopping. Både Stenstan och Birsta är livskraftiga handelscentrum som lockar kunder från ett stort omland. Handeln idag Sundsvalls kommuns ska arbeta för en fortsatt stark och attraktiv handel som lockar inte bara Sundsvallsbor utan också långväga besökare. Gott samarbete mellan kommun, handel och fastighetsägare är viktigt för en positiv utveckling av handeln. Kommunen kommer att samverka med handelns aktörer kring väl definierade utvecklingsprojekt gällande t ex näringslivsutveckling, attraktiv miljö, ändamålsenlig infrastruktur etc. Satsningen på att stärka varumärket Sundsvall kan även bidra till utveckling av handeln. Handelns omfattning, betydelse och potential i Sundsvall I Sundsvall finns idag en väl utvecklad och attraktiv handel, framförallt i Stenstan och Birsta. Sundsvalls handelsstruktur innefattar både en bas-service till kommuninvånarna och utöver det en omfattande handelsindustri som riktar sig till ett stort omland. Handeln attraherar alltså stora mängder av inresande shoppingturister och kan göra det i än större utsträckning i takt med att samarbetet mellan de båda magneterna utvecklas. Det samlade utbudet kan lyftas fram och marknadsföras i ett allt större område. In-gallerian är Norrlands största citygalleria och Birsta är rikets tredje största externhandelsområde. Birsta utsågs dessutom 2010 till Sveriges bästa köpcentrum i tidningen Markets stora årliga kundundersökning. Kommunens totala försäljningsindex för 2009 uppgår till 136. (Försäljningsindex visar detaljhandelns storlek i relation till befolkningens storlek. Ett värde över 100 betyder att handeln i regionen omsätter mer än vad som motiveras av den egna befolkningens storlek.) Uppdelat på dagligvaror och sällanköpsvaror uppgick indexet till 99 respektive 175 mycket starka indexvärden jämfört med de flesta övriga kommuner i jämförbar storlek. Inom gruppen Större städer är det bara Karlstad och Kalmar som placerar sig högre. Birsta handelsområde - ett av Sveriges största externhandelsområden. Storgatan i Stenstan. 6

7 I praktiken betyder det att handeln i Sundsvall, i kraft av sin storlek och kvalitet, har en omsättning och sysselsättning som vida överstiger vad som skulle kunna förväntas utifrån kommunens egna befolkning. Det betyder också att handeln i Sundsvall är beroende av att ett mycket stort antal människor även fortsättningsvis väljer att åka till Sundsvall och shoppa. Den demografiska utvecklingen i nuvarande upptagningsområde, Sundsvallsshoppingens förmåga att utöka sitt upptagningsområde samt att förnya sig är avgörande. Relation Stenstan Birsta I Sundsvall finns två stora och attraktiva handelsområden, Stenstan och Birsta, dessa gör handeln i Sundsvall unik och skapar mer omsättning, arbetstillfällen och skatteintäkter än vad som motiveras av kommunens egen befolkning. Båda har under senare år utvecklats betydligt i termer av utbud. Den starkaste utvecklingen har skett i Birsta, och tillgänglig statistik visar att handeln, främst sällanköpshandeln, utvecklats mycket bra i kommunen. Den ökande konkurrensen, som är nödvändig för utveckling, har dock haft ett pris i form av utslagning av enheter och att utvecklingen i Stenstaden har varit mindre god. Birsta är Sundsvalls största handelscentrum och utgör genom sitt mycket omfattande handelsutbud ett regionalt handelscentrum och en attraktion som lockar stora mängder besökare till Sundsvall. Caféer, restauranger, frisörer etc. utgör kringfunktioner. Stenstan är däremot inte ett handelscentrum utan ett regioncentrum: Arbetsplatser (inklusive utbildning) och bostäder gör att människor befinner sig på plats. Myndigheter, företag och olika former av service (banker mm), caféer, bibliotek, idrottslokaler, musikklubbar, restauranger, frisörer och handel utgör ett samlat utbud som tillsammans lockar besökare och drar kunder till varandra. I staden gäller det därför att dra nytta av att människor har en anledning att vara på plats; att finnas i ett läge där det även finns andra funktioner som lockar kunder, eftersom det har betydelse för handelns omsättning. Detta medför dels att aktörerna i Stenstan måste arbeta mer med upplevelser/aktiviteter, dels att kommunen måste arbeta med Stenstans utveckling ur ett regioncentrumperspektiv. I massmedia framställs ofta Stenstan och Birsta som konkurrenter som riskerar att utarma varandra, men ett mer sakligt och utvecklande synsätt är att betrakta de båda handelsområdena som samarbetspartners snarare än konkurrenter, och att arbeta för utvidgat samarbete där detta kan ses som fruktbart. Inom besöksnäringen pågår sedan flera år ett samarbete inom ramen för Visit Sundsvall som syftar till att locka hit än fler shoppingturister. Generellt pågår en strukturomvandling inom handeln som innebär att handelns expansion sker i form av kedjor med stora enheter, vilket ofta gynnar externhandelsområden. Sundsbruk Alnösundet Birsta Birsta Ljustadalen Johannedal Hammalåsen Vi Bosvedjan Sundsvall Usland Granloholm Bydalen Tunadal Alnösundet Granlo HåkanståNorra stadsberget Haga Skönsberg Ortviken Korsta Nacksta Norrmalm Västermalm Selångersån Stenstaden Sundsvall Stenstan Sallyhill Södermalm Sidsjö Östermalm Skönsmon Sundsvallsfjärden Mårtensro Böle Sörnacksta Copyright Stadsbyggnadskontoret Sundsvalls kommun 2012 Södra stadsberget ± Kilometer 0 0, Här finns Sundsvalls stora handelsområden; Birsta med externhandel och Stenstan med handel i stadskärnan. Shopping... 7

8 Service och handel utanför handelscentrumen Det är mycket önskvärt att dagligvarubutiker kan finnas kvar i orter som Liden, Indal, Kovland, Stöde och Matfors. Enligt Länsstyrelsen i Västernorrland finns det idag ingen känd risk att någon av de befintliga dagligvarubutikerna i Sundsvalls landsbygd kommer att stänga inom överskådlig framtid. Nyetablering av handel En kommuns möjligheter att påverka hur/var olika handelsetableringar sker är tämligen begränsade, baseras på plan- och bygglagen (PBL), och tillämpas i samband med detaljplaner och bygglov. I Sverige finns ingen allmän etableringsprövning. Under förutsättning att PBL:s krav på att lokaliseringen av handeln säkerställer god hushållning, ändamålsenlig struktur, god ekonomisk tillväxt och effektiv konkurrens samt tillgång till samhällsservice uppfylls, att detaljplanen tillåter handel, och att inga hinder för bygglov finns, kan en handelsetablering inte stoppas av kommunen. Bygglovsprövning krävs i vanlig ordning för nya byggnader eller ändrad användning av befintliga lokaler, men om lagkraven uppfylls ska bygglov ges. Om nyetableringen planeras i ett område där detaljplanen inte tillåter handel kan bygglov inte ges. Då kan fastighetsägaren emellertid begära en planändring, och denna ska beviljas om inte etableringen medför negativ påverkan på omgivningen. Vid nyetablering i ett område som saknar detaljplan ska kommunen bedöma om prövning kan ske direkt genom förhandsbesked/ bygglov eller om detaljplaneläggning måste ske innan bygglov kan prövas. Om omgivningspåverkan är negativ bör ansökan avslås. Handeln i framtiden Konkurrens från andra handelsplatser Till Sundsvallshandelns upptagningsområde räknas Västernorrland län, Jämtlands län samt Hudiksvall, Nordanstig och Ljusdal kommuner. I samtliga kommuner utom Sundsvall och Östersund, minskar befolkningen och det är det största hotet mot handeln i Sundsvall. Butikerna på landsbygden har ofta dyra inköpspriser och låg omsättning vilket gör det svårt att gå runt ekonomiskt. 8

9 Andra typer av utmaningar är t ex Östersunds relativt nya handelspolicy, den planerade expansionen i Umeå, samt även den miljö- och klimatmässiga utvecklingen som kan medföra att resor med bil minskar i framtiden. När det gäller konkurrens från Gävle och Umeå (båda med ökande befolkningsmängd), kan man förmoda att de kan ha påverkan på den marknad som ligger mellan respektive stad. Det är främst utbudet som är avgörande för vilken handelsplats som drar det längsta strået. I dagsläget är det Gävle som matchar Sundsvalls utbud bäst, men i framtiden kommer sannolikt Umeå att flytta fram sina positioner mest. Köpkraft Att befolkningen minskar i Sundsvallshandelns upptagningsområde är oroande. För att kunna bedöma utvecklingspotentialen uppdrog kommunen åt Handelns Utredningsinstitut (HUI) att ta fram en prognos för köpkraftens utveckling ur ett Sundsvallsperspektiv. (Köpkraft är marknadens teoretiska storlek utifrån efterfrågesidan = det belopp som spenderas på inköp av detaljhandelsvaror.) Utredningen visar att den samlade köpkraften i de kommuner vars invånare utgör potentiellt kundunderlag för Sundsvallshandeln, inklusive Umeå och Gävle, uppskattningsvis kommer att öka med ca. 57 procent i fast penningvärde. Detta är visserligen en lägre köpkraftsökning än vad som förväntas för riket (drygt 68 procent), men ändå en betydande potential. Noterbart är dock att Umeås köpkraft förväntas öka med ca 1 miljard mer än Sundsvalls dito. Sorsele Arvidsjaur Storuman Älvsbyn Utvecklingstrender Hur handeln i Sundsvall utvecklas i framtiden beror dock inte bara på befolkningsutveckling utan också på många andra faktorer, t ex förändringar i omvärlden och kundernas attityder/preferenser etc. Enligt Handelns utredningsinstitut (HUI) kan sju s k megatrender som påverkar handelns struktur och utveckling skönjas: 1. Internationalisering och globalisering 2. Teknisk utveckling 3. Internet och digitala medier 4. Service och upplevelser 5. Strukturomvandlingen 6. Hållbar utveckling 7. Förändrad efterfrågan Handeln i Sundsvall måste även förhålla sig till dessa trender för att fortsätta vara konkurrenskraftig. Fortsatt arbete För att nå framgång behövs ständig samverkan och dialog kring handelns förutsättningar. Kommunen har här en sammanhållande funktion grundad på dess ansvar för planering och tillståndsgivning. Denna funktion är tydlig i det arbete som bedrivs via Stenstansbolaget och Birsta Företagarförening. I ett öppet samtal, där näringsliv och offentlighet möts, finns grunden för kunskap, insikt och förståelse för varandras uppdrag och syften. Denna kunskap och tidiga dialog kan bidra till att underlätta genomförandeprocesser för t ex tillståndsgivning. Luleå Piteå Malå Kommunens fortsatta arbete Vilhelmina Norsjö Åre Berg Härjedalen Krokom Östersund Skellefteå Dorotea Lycksele Vindeln Åsele Robertsfors Vännäs Bjurholm Umeå Strömsund Nordmaling Örnsköldsvik Sollefteå Ragunda Kramfors Bräcke Härnösand Ånge Timrå Sundsvall Nordanstig Ljusdal Hudiksvall Vindkraft 0 2, ± Kilometer Kilometer Ovanåker - att främja täthet och kundunderlag i Stenstan utveckla nya stadsdelar inom gångavstånd från stadskärnan (Norra och Södra kajen, Inre hamnen, Sidsjöområdet, Västhagen). förtäta inom stadens område genom att bl a bygga på obebyggda tomter i stadskärnan. skapa och erbjuda mötesplatser samt medge förutsättningar för publikdragande arrangemang. i beslutssituationer väga in att centralt placerade funktioner som drar stora kundgrupper (konferensanläggningar, teatrar, idrottsanläggningar etc) också ökar handelns kundunderlag. i Stadsvisionens anda skapa en stadsstruktur som medför att människor väljer att röra sig till fots genom staden. Karta över Sundsvallshandelns upptagningsområde. Ockelbo Rättvik Bollnäs Söderhamn Falun Sandviken Gävle 9

10 - att arbeta för att handeln i Stenstan upplevs enkel och bekväm att besöka Utifrån parkeringsutredningen förbättra parkeringssituationen för besökare. I samverkan med Trafikverket bygga om nuvarande E4 så att den får stadskaraktär. Beräkna trafikeffekter av olika åtgärder i byggande så att nybyggnation och gatunät kan anpassas för en fungerande trafik. Göra stadens gator och trottoarer mer tillgängliga för alla. I samverkan med Trafikverket, kollektivtrafikmyndigheten och Jernhusen AB skapa ett nytt samlat resecentrum i Sundsvall. Utveckla och stärka huvudstråk för cykeltrafiken och skapa fler centralt belägna cykelparkeringar i centrum. Erbjuda centralt belägna kollektivtrafikhållplatser inom stadskärnan för av- och påstigning. - att främja täthet och kundunderlag i Birsta Hålla handelsområdet samlat enligt förslagen i den fördjupade översiktsplanen för Birsta. Utveckla strukturen så att människor vill röra sig inom området till fots. Successiv kvalitativ/estetisk upprustning av gaturum och infrastruktur. Förbättra information och skyltning i området. Sammanfattning av näringslivets bidrag till en fortsatt positiv utveckling av handeln: Skapa en attraktiv inre miljö. Skapa en attraktiv yttre miljö på privat mark (inkl p- platser). Stå för affärsmässiga överväganden såsom marknadsbedömningar, investeringsbeslut, val av hyresgäster (butiksmix), hyressättning etc. Erbjuda upplevelser/aktiviteter i syfte att attrahera kunder. Stå för samordning gällande t ex öppettider, gemensam marknadsföring i en större geografi, samverkan med Näringslivsbolaget och Visit Sundsvall m fl. Marknadsföra den egna verksamheten. Utveckla den egna verksamheten respektive branschen. Vara aktiv i dialog och samverkan kring handelns förutsättningar. Riktlinjer I Översiktsplan Sundsvall 2021, planförslaget, finns riktlinjer för handel främst på sidan 23, men även bland de generella riktlinjerna i övrigt samt i samband med utvecklingsförslag för olika områden. - att arbeta för att handeln i Birsta upplevs enkel och bekväm att besöka Underlätta framkomlighet för samtliga trafikslag bl a genom fortsatt om-, till-, och nybyggnation av vägar. Utveckling av kollektivtrafiken i Birsta. I övrigt följa förslagen i den fördjupade översiktsplanen för Birsta. Näringslivets fortsatta arbete Handelsbranchens ansvar är att utveckla framgångsrika butikskoncept, svara upp mot marknadens efterfrågan och tillgodose personalbehov. Handeln har även, via sina företrädare, ansvar för att delge övriga intressenter information och kompetens om utveckling och trender. Fastighetsägares risktagande i investeringar i nybyggnation och förädling av befintliga fastigheter utgör grunden för handelns utveckling. Detta ställer höga krav på fastighetsägarna som dels måste förstå vad som driver handel och därtill ha förmåga att samarbeta sinsemellan för optimala resultat. Det är en självklarhet att även övriga näringsgrenar är delaktiga i utveckling och förädling av branschen. 10

11 TRANSPORTLEDER OCH GODS Planeringsförutsättningar för Sundsvalls kommun - ej politiskt antagna Vision De viktiga pusselbitarna i Sundsvallspusslet har lagts på plats, där ingår bl.a. Bergsåkers- och Malandstriangeln. Därutöver är dubbelspåret mellan Gävle och Härnösand klart liksom ny E4 från Myre till Skönsberg. Logistikparken är i drift och antalet lastbilstransporter genom Sundsvalls stadskärna har halverats. Nuläge godstransporter Sundsvall ligger strategiskt och geografiskt bra till ur transportsynpunkt med möjligheter till effektiva transporter i alla vädersträck. Men, för alla transportslag blir standarden närmast Sundsvall sämre än längre ut i transportsystemet. Ådalsbanan är som sämst mellan Sundsvall och Härnösand. Ostkustbanan har sin lägsta standard mellan Sundsvall och Hudiksvall. Mittbanan har lägst standard på delen mellan Sundsvall och Stöde. Även E4 söder om Sundsvall har mycket dålig standard även om just bygget av ny E4 nu har påbörjats. Sammantaget finns således ett starkt behov av att infrastrukturen närmast Sundsvall förbättras, dels för att regionens företag och industrier ska vara konkurrenskraftig gentemot omvärlden och dels för att Sundsvall ska vara en attraktiv stad att bo och verka i. Effektiva persontransporter är en förutsättning för människor och företag och därmed för Sundsvalls tillväxt. Gods och transporter ur ett omvärldsperspektiv Sundsvalls många industrier skapar ett stort transportbehov. Dock råder en obalans i transportflödena med stora mängder gods som går ut från Sundsvall och tomtransporter in. I huvudsak sker transporterna av de varor som tillverkas i industrierna till sjöss eller på järnväg. Däremot sker intransporterna till industrierna företrädelsevis med lastbil. Sundsvall har även en stor handelssektor som genererar förhållandevis stora godsflöden av såväl dagligvaror som sällanköpsvaror. Merparten av vägtransporterna går längs E4 och E14 som har de största trafikflödena på vägnätet i norra Sverige. De norrgående lastbilstransporterna domineras av livsmedel m.m. medan styckegods och förädlade trävaror dominerar de södergående lastbilstransporterna. Även verkstads- och metallindustrin står för mindre andelar av lastbilstransporterna söderut. E4 är den dominerande leden för tung trafik i hela Sundsvallsregionen. E4 norr om Sundsvallsfjärden har de största mängderna tung trafik med drygt tunga fordon per dygn. Söder om Sundsvalls centrum uppgår den tunga trafiken till cirka fordon per dygn. Godsvolymer Vad gäller de totala transportflödena till företagen i regionen sker intransport av ca 9,2 miljoner ton gods och uttransport av knappt hälften, 4,0 miljoner ton, se figur nedan. Lastbilsflöden i centrala Sundsvall. Figur 1, Totala godsvolymer för Sundsvallsregionen Källa Consultor-rapporten

12 Intransporter Branschfördelning Den i särklass största branschkategorin är Trä-, processoch byggnadsindustrin, som är mottagare till c:a 85 % av det till regionen inkommande godset. Därefter följer verkstad- och övriga industrier. Se vidare i figur 2. Startpunkter I figur 3 visas startpunkterna för intransporterna till Sundsvallsregionen. Bl.a. framgår här att 90 % av transporterna har startpunkter inrikes, till största delen från orter norr om Sundsvall. Detta gäller i synnerhet kategorierna Dagligvaror livsmedel och Verkstads- och Övriga industrier. Transportslag Vad gäller transportslag, se figur 4, är det intransporter per väg som dominerar stort. Den klart största branschkategorin trä-, process- och byggnadsindustrin styr helhetsbilden och fördelar sina intransporter på lastbil 78 %, båt 12 % och järnväg 10 %. De övriga intransporterna till regionen sker till i princip lika stora delar järnväg som båt. Andelen som sker per flyg är försumbar. Mottagarhamnar av gods till regionen är främst Gävle och i andra hand Göteborg. Vad gäller lastbärare dominerar virkeslastbil (50 %) följt av lösvikt/lastbilsflak (26 %) och specialbilar (12 %). Figur 3: Startpunkter för intransporter Figur 4: Transportslag för intransporter Figur 2: Branschfördelning för intransporter. Källa: Consultor-rapporten,

13 Uttransporter Branschfördelning Den i särklass största branschkategorin är trä-, processoch byggnadsindustrin, som är avsändare av c:a 85 % av det från regionen avgående godset. Därefter följer speditörer och transportföretag. Se vidare i figur 5. Målpunkter I figur 6 visas målpunkterna för transporter som går ut från Sundsvallsregionen. Sammantaget är det i princip lika stora andelar av utleveranserna som går inrikes eller inom övriga Norden (52 %) som på export (48 %). Av inrikesvolymerna levereras lika mycket gods till målpunkter norr om Sundsvall som söder om. Trä-, process- och byggnadsindustrin står även för den största exportandelen (59 % av sina totala uttransporter), varav 50 % med målpunkter i Europa. Branschkategorierna Dagligvaror resp. Sällanköpsvaror har inga utleveranser med målpunkter utanför Sverige. Transportslag Uttransporter från Sundsvallsregionen sker i princip i lika delar lastbil (45 %) som båt (40 %). Övriga uttransporter sker per järnväg (15 %). Andelen som sker per flyg är försumbar, se figur 7. Trä-, process- och byggnadsindustrin styr helhetsbilden och fördelar sina uttransporter på båt 45 %, lastbil 37 % och järnväg 18 %. För fyra av sex branschkategorier sker uttransporter nästan uteslutande per lastbil. Utskeppningshamnar av gods från regionen är främst Gävle och Göteborg. Vad gäller lastbärare dominerar lösvikt/lastbilsflak (37 %) följt av RoRo-fartyg (24 %), bulkfartyg (14 %) och tank/fat (11 %). Figur 6: Målpunkter för uttransporter Figur 7: Transportslag för uttransporter Figur 5: Branschfördelning för uttransporter. Källa: Consultor-rapporten,

14 Framtidens godstransportsystem Sundsvallspusslet De många infrastrukturprojekt som pågår och planeras i Sundsvall är alla på olika sätt beroende av och påverkar varandra. Utbyggnaden av bostäder på Södra kajen måste samplaneras med nytt resecentrum, som i sin tur inte kan börja byggas innan nya E4 är klar. För att logistikparken ska fungera som det är tänkt förutsätts att Tunadalsspåret rustas upp och elektrifieras och att Malandstriangeln byggs. Malandstriangeln påverkas i viss mån av sträckningen av den framtida Ådalsbanan som kommer att behöva ta hänsyn till Bergsåkerstriangeln och ny Bergsåkersbro. Likaså påverkas förutsättningarna för flera stadsbyggnadsprojekt av en framtida vägförbindelse mellan E14 och Storgatan, den sk. Västra länken. Utmaningen för alla dessa projekt är att se helhetsbilden i hur de påverkar och är beroende av varandra samt att veta hur projekten ska prioriteras sinsemellan. Ny E4 Bygget av ny E4 har påbörjats. Den nya E4 kommer att medföra att områden söder om centrala Sundsvall blir mer attraktiva för både boende och andra verksamhetsområden. En Hot Spot-analys har tagits fram där attraktiva lägen har analyserats för olika typer av exploateringar när nya E4 står klar. Broavgifter för lätta och tunga lastbilar kommer att tas ut på bron. Då syftet med E4-bron är att avlasta centrala Sundsvall från trafik är det viktigt att beakta det faktum att broavgifter kommer att öka trafikflödena genom staden. E14 I samband med att nya E4 är klar kan E14 komma att få en ny sträckning. Frågan utreds av Trafikverket. De alternativ som övervägs är Björneborgsgatan/Bergsgatan, Landsvägsallén/Parkgatan/Bergsgatan, E4/Hulivägen samt E4/Timmervägen. E14 västerut är i stor behov av en förbättrad standard mellan Sundsvall och Matfors. Både trafiksäkerhet och framkomlighet är begränsad idag. Trafikmängderna motiverar en 2+2-väg med mitträcke. Vägverket har tidigare genomfört en vägutredning men projektet finns inte med i deras finansieringsplan. Hulivägen Logistikparken och SCA vill effektivisera sina transporter genom att köra tung trafik längs Hulivägen. Anledningen är att en sådan körväg är betydligt kortare än att köra runt via Timmervägen. Förutsättningarna för att använda Hulivägen som transportled för tunga transporter ska utredas av Trafikverket och kommunen. En av förutsättningarna för en sådan transportlösning är att befintliga plankorsningar byggs om samt även att trafikplatsen i Bydalen byggs om för att klara de förändrade trafikflöden som förändringen medför. De analyser som gjorts hittills pekar på att det är olämpligt att hänvisa farligt gods till Hulivägen. Tung trafik utan farligt gods kan däremot ledas via Hulivägen, men om det blir i större omfattning kan ombyggnad av korsningar/trafikplatser Illustration med några av projekten i Sundsvallspusslet (E4, triangelspår Bergsåker resp. Maland samt spår till logistikpark) 14

15 vara nödvändig. Om timmertrafiken leds via Hulivägen kan bland annat cirkulationen i Bydalen få kapacitetsproblem. Grundtanken är dock att merparten av timmertrafiken ska gå på järnväg så snart triangelspåren färdigställts. Hulivägen kan då snarare nyttjas för att avlasta Bergsgatan från tung trafik genom staden. Resecentrum Ett samlat resecentrum ska underlätta för dem som reser. Det ska ge enklare byten mellan transportslag och bättre vägar för gång och cykel mellan centrum och järnvägsstationen. Tillgängligheten och kvaliteten i det hållbara resandet ökar. Resecentrum beräknas vara klart till Spår- och plattformsombyggnad beräknas vara klar senast En viktig fråga att lösa är kopplingen mot stadskärnan och mot stadsbussar. Nedsänkning järnväg En fördjupad översiktsplan för järnvägen genom Sundsvall har antagits I den tydliggörs de stadsbyggnadsmässiga fördelar som en nedsänkt järnväg medför. En nedsänkning av järnvägen genom Sundsvall finns dock inte med i Trafikverkets nationella transportplan till Västlig förbindelse Belastningen på de nord-sydliga förbindelserna genom centrala Sundsvall är stor. Särskilt Skolhusallén har mycket trafik i förhållande till sin standard och omgivande bebyggelse. En västlig förbindelse skulle minska trafiken runt Stenstan. För att bygga en ny järnvägsstation vid Universitetet krävs också vägförbindelser både norrut till Västra vägen och Universitetsallén och söderut till Bergsgatan. En detaljplan för en västlig förbindelse finns framtagen, men har inte förts ända fram till utställning. Kapacitetsförbättring Parkgatan Parkgatan är den enda centralt belägna planskilda korsningen med järnvägen. I takt med att trafiken på järnvägen ökar och antalet bomfällningar i plankorsningarna ökar väljer allt fler trafikanter Parkgatan för att slippa vänta vid fällda bommar. Även planerade exploateringar, som Resecentrum och Södra kajen, medför ökad trafik på Parkgatan. Samtidigt är Parkgatan ett viktigt stråk för busstrafiken och för Räddningstjänsten. Behovet av att öka kapaciteten på Parkgatan, särskilt för busstrafiken, blir därför allt större. Norra infarten När den nya E4:an byggs blir den befintliga delen av E4 mellan Skönsbergs trafikplats och Skepparplatsen den nya infarten från E4 till Sundsvall norrifrån. För att kunna bygga ut Norra kajen finns önskemål om att ta bort den befintliga motorvägsinfarten och ersätta denna med en stadsgata genom området, Heffners Allé. För att inte trafikmängden på denna ska bli alltför stor är det önskvärt att även åstadkomma en koppling mellan Skönsbergs trafikplats och Skönsbergsvägen. Med en ny utformning av Skönsbergsvägen via Trafikgatan och Bjälkvägen samt en koppling från Skönsbergsvägen direkt till Skepparplatsen i stället för som nu via Norrmalmsgatan, skulle infartstrafiken kunna fördelas på både Skönsbergsvägen och Heffners Allé. Ostkustbanan Ostkustbanan mellan Sundsvall och Gävle är Sveriges mest trafikerade enkelspår och har därmed stora samt växande kapacitetsproblem. Under de kommande åren förväntas en fördubbling av antalet tåg per dygn på den aktuella sträckan. För de närmaste fem till tio åren omfattar investeringsplanerna för stråket ingen dubbelspårsutbyggnad. Fram till 2015 planeras dock en utbyggnad av sju nya mötesspår på Ostkustbanan vilket medför en ökad kapacitet. Det ökade antalet tåg per dygn medför dock att sträckan Sundsvall Gävle blir klassad som en järnvägssträcka med stora begränsningar avseende kapacitet. Kommunerna mellan Gävle och Sundsvall arbetar tillsammans med Region Gävleborg, Trafikverket och Länsstyrelsen Västernorrland i ett pilotprojekt kallat Samordnad planering inför dubbelspår Gävle - Sundsvall. Projektet är en samordning av kommunernas översiktsplanering som rör Ostkustbanan och Trafikverkets järnvägsplanering. Projektet har som syfte att underlätta kommande järnvägsplanering inför ett dubbelspår Gävle - Sundsvall. För både Sundsvalls kommun och hela regionen är ett nytt dubbelspår längs Ostkustbanan en mycket angelägen fråga. I Sundsvall följer kvarvarande järnvägskorridorer från förstudien i stort sett befintlig järnvägssträckning. Mellan Gårdsjö och Njurundabommen finns två alternativa korridorer som behöver studeras vidare för att kunna välja bort en av korridorerna. Ådalsbanan För Ådalsbanan mellan Sundsvall och Härnösand arbetar Trafikverket med att ta fram en järnvägsutredning där de kvarstående alternativen från förstudien utreds. En viktig fråga för Sundsvall är att Trafikverket och Timrå kommun lyckas åstadkomma ett centralt stationsläge i Timrå. Timrå kommun är i första hand en utpendlingskommun, men har också flera stora arbetsgivare. Ett centralt stationsläge i Timrå är därför av stor betydelse för hela regionen och därmed för järnvägens funktion. 15

16 Logistikparken Sundsvall Logistikpark utvecklar området Tunadal- Korsta-Ortviken till ett transportnav med kopplingar mellan väg, järnväg och sjöfart. I logistikparken ingår satsningar på ny och förbättrad infrastruktur. En ny järnväg ska byggas på kombiterminalens område och befintliga spår rustas. I planerna på logistikparken ingår att ersätta Jernhusens befintliga kombiterminal med en ny. Den befintliga, centralt belägna kombiterminalen saknar expansionsmöjligheter, med begränsad möjlighet att möta den framtida efterfrågan. Det är därför nödvändigt att hitta ett nytt läge för att på sikt kunna tillgodose marknadens behov. I Logistikparken byggs dessutom en ny järnväg från SCA Ortvikens pappersbruk till kombiterminalen och vidare till Tunadals sågverk. I planerna för etablerandet av Sundsvall Logistikpark finns en ny containerhamn i direkt anslutning till den befintliga Tunadalshamnen. Den kommer att byggas på ett 8,5 hektar stort vattenområde. Hamnen får ett naturligt djup på 13 meter vilket gör att fartyg som är 32 meter brett och 217 meter långt kan tas emot. Kajen blir drygt 460 meter lång. I hamnen ska också flytande naturgas, LNG, kunna lagras. Sammantaget kommer logistikparken att påverka transportflöden i såväl Sundsvall som hela regionen. Bergsåkerstriangeln, Malandstriangeln och Tunadalsspåret Ett av de mer betydelsefulla industrispåren är Tunadalsspåret som går till Tunadalshamnen. Tunadalsspåret är idag 8 km och oelektrifierat. Banan håller en låg standard samt har ett stort underhållsbehov. Tåg mellan Sundsvall och Tunadal måste idag lokvända vid Timrå station, vilket innebär ca 40 minuter extra per tåg. För att slippa omvägen över Timrå station har ett triangelspår i Maland föreslagits. För att slippa lokvändningar i centrala Sundsvall för timmertåg västerifrån behövs även ett triangelspår i Bergsåker. Malandstriangeln, Bergsåkerstriangeln och upprustningen av Tunadalsspåret är mycket viktiga förutsättningar för den nya logistikparken i Tunadal Korsta Ortviken. Industrispår En utredning om hur framtida godstransporter till och från industrierna söder om Sundsvall kan utvecklas med hänsyn till ny E4, exploatering av Södra kajen och framtida dubbelspår på Ostkustbanan har tagits fram. I utredningen har prövats möjligheterna för en mindre godsterminal söder om Sundsvall i syfte att minska transporterna i centrala Sundsvall. Utredningen visar att en sådan godsterminal inte är lämplig vare sig ur ekonomiskt eller planmässigt hänseende. Utredningen visar också på att det mest ekonomiska logistikupplägget är Illustration över den framtida logistikparken. 16

17 att inte ersätta industrispåret till Kubal som kommer att behöva rivas upp i samband med exploateringen av Södra kajen. Det ekonomiskt mest fördelaktiga alternativet, för både industrierna och för kommunen, är att istället transportera godset på väg, via E4-bron till logistikparken, för att där lasta över godset till antingen båt eller järnväg. Ett sådant upplägg minskar kraftigt antalet tåg som rangeras på bangården i centrala Sundsvall. För att tågrangeringen ska kunna flytta till logistikparken behövs dock fler och längre spår än vad som planerats i ett inledande skede. Pendeltågstationer Arbete med att avgöra hur befintlig E4 ska utformas pågår under Vägen kommer även i fortsättningen vara en viktig huvudled för orterna söder om Sundsvall. Med ett nytt dubbelspår på Ostkustbanan skapas förutsättningarna för nya stationslägen. Tänkbara lägen för pendeltågsstationer finns i Njurundabommen och Kvissleby. Mittbanan Förutsättningarna för effektiva person- och godstransporter längs Mittbanan begränsas av den låga standarden på banan mellan Sundsvall och Ånge. I Trafikverkets nationella plan finns inga större åtgärder planerade för att förbättra restiden. Sundsvall, Östersund och Trondheim samarbetar inom tre insatsområden som kan bidra till en positiv utveckling. Green Highway är en del av satsningen på att utveckla infrastruktur och hållbara kommunikationer. Målet med Green Highway är att stråket ska vara en fossilbränslefri transportkorridor mellan Sundsvall, Östersund och Trondheim, som bidrar till att skapa affärsmöjligheter, hållbar tillväxt, minskad klimatpåverkan och attraktiv miljö för turister och boende. Luftfart Regionens och Sundsvalls flygplats (Sundsvall-Timrå Airport) ligger i Timrå kommun. Flygplatsen har stor betydelse för regionens näringsliv. Riksdagen beslutade år 2008 att flygplatsen skulle övergå i lokalt ägande. Sundsvall och Timrå övertog flygplatsen år Härnösand fanns med i förhandlingarna men valde att inte gå med som ägare. Sjöfart Sundsvalls största allmänna hamn är Tunadalshamnen som 2011 (januari september) hanterade kiloton med en jämn fördelning mellan andelen lastat och lossat gods. Endast en väldigt liten del av de totala godsvolymerna genom hamnen är inrikestrafik. I övrigt är Vindskärshamn med 75 anlöp per år en större handelshamn för petroleumprodukter (januari september) lossade de 511 kiloton och lastade 76 kiloton. En rad ytterligare lastplatser finns i t.ex. Ortviken, Kubikenborg och Stockvik. Dessa är dock belägna inom enskilda industriområden. Södra kajen och rangerbangården. I anslutning till den befintliga Tunadalshamnen planeras i samband med exploateringen av logistikparken en containerhamn, se avsnitt Logistikparken föregående sida. Där kommer även de största förtygen som går in i Östersjön att kunna angöra. 17

18 Fortsatt arbete I den utredning som tagits fram gällande utvecklingsmöjligheter för godstransporter för de södra industrierna har ett omställningsarbete gällande logistikupplägg lyfts fram som det mest rationella alternativet för alla parter. Till största del är det ett internt arbete som utförs av industrierna själva. Kommunen bör verka för en sådan omställning. Riktlinjer I Översiktsplan Sundsvall 2021, planförslaget, finns riktlinjer för transportleder och gods främst på sidan 24, men även bland de generella riktlinjerna i övrigt samt i samband med utvecklingsförslag för olika områden. Bygget av en ny väg E4 över Sundsvallsfjärden kommer att förbättra framkomligheten och förkorta restiderna för genomfartstrafiken. 18

19 TURISM Planeringsförutsättningar för Sundsvalls kommun - ej politiskt antagna Vision Sundsvall ska ha fördubblat sin besöksnäring från 2010 till 2021, genom att befästa och utveckla sin position som: Norrlands handels- och shoppingcentrum, bland annat genom att öka Stenstadens och Birstas attraktivitet. den i särklass bästa nöjes- och evenemangsstaden i Norrland. det naturliga valet för affärsresenärer, mässor, kongresser, konferenser, företagsmöten och event. Vi satsar på turism även inom utvecklingsområden såsom vildmarks-, vandrings-, fiske-, båt- och matturism. Turismen i Sverige Besöksnäringen är världens största och snabbast växande näring. Idag står 5 % av jordens befolkning för 95 % av allt resande. Entydiga prognoser pekar mot att antalet resenärer kommer att fördubblas under det kommande decenniet. Enligt World Tourism Organisation (WTO) kommer därmed den årliga tillväxttakten att vara i genomsnitt 4-8 %. Sverige har stärkt sin position som attraktivt turistland, och har jämfört med sina konkurrenter, tagit marknadsandelar. Den turistiska omsättningen i Sverige är 250 miljarder kronor med en tillväxt på i snitt 6-8 % per år. Den turistiska exporten är 90 miljarder kronor, vilket är mer än både skogs-, bil- och läkemedelsindustrin. Besöksnäringen sysselsätter människor, vilket motsvarar mer än Sveriges sex största företag tillsammans. Den nationella turismstrategin i Sverige har som mål att den turistiska omsättningen ska dubbleras till år 2020 (från år 2010) och att exportandelen tredubblas. Detta är mål som även Sundsvall vill sträva mot, och därför satt som sin vision, fast med slutdatum ett år senare för att harmonisera med övriga mål som sätts inför Sundsvalls 400-årsjubileum år Turismen i Sundsvall Besöksnäringen är en viktig näringsgren i Sundsvall, och ger upphov till betydelsefulla ekonomiska, sysselsättningsmässiga och samhällsnyttiga effekter. Det är svårt att mäta de exakta nivåerna, men uträkningar som tagits fram av Mitt Sverige Turism (2010) visar på att turismen i Sundsvall genererar cirka årsanställda (samt ytterligare 600 årsanställda om vi räknar med regional shoppingturism) och ger uppemot miljoner kronor i direkta och indirekta skatteintäkter - per år! Det innebär att även om Sundsvall bara skulle nå halvvägs i sin vision till 2021 skulle det innebära mer än 600 nya arbetstillfällen och tiotals skattemiljoner in i den kommunala kassakistan. Besöksnäringen är dessutom ofta ungdomars inkörsport till arbetsmarknaden. Det är också den näring som erbjuder störst variation av arbetstillfällen för människor med olika utbildnings- och kulturella/nationella bakgrunder. Besöksnäringen är också ett skyltfönster, för orten, som i sin tur attraherar företagsetableringar och inflyttning av folk som t.ex. vill studera eller arbeta där. Turismen ökar också livskvaliteten för de bofasta. Den plats som folk vill besöka är också en plats som är bra att bo på. En fördubbling av besöksnäringen kan ske genom att utveckla kommunens egna besöksmål och deras attraktionskraft, att skapa förutsättningar för befintliga besöksnäringsaktörer att utvecklas och växa, samt att locka och skapa möjligheter för nya entreprenörer att etablera sig inom besöksnäringen. Ledord för framgång blir: samverkan (inom näringen och mellan näringen och offentlig sektor), aktiv destinationsutveckling, politisk handlingskraft med långsiktighet, utvecklat företagande, målmedveten marknadsföring och positionering, en fungerande infrastruktur, kontinuerlig kvalitets- och kompetenshöjning av besöksnäringsföretagen och ett gott värdskap. 19

20 Sundsvalls tre starka turistområden Sundsvalls styrka som turistdestination ligger i tre huvudområden eller segment, som alla har förutsättningar att kunna utvecklas och förädlas under de kommande åren, och bör därför prioriteras i turistsatsningar. Dessa huvudområden är: Shopping Shopping är den enskilt största anledningen till ett besök i Sundsvall och står för den största andelen av turistens budget vid besöket. Birsta är idag Sveriges näst största externa handelsområde och i Stenstan finns bl.a. Norrlands största citygalleria. Sundsvall bör sträva efter att befästa och utveckla sin position som Norrlands handels- och shoppingcentrum. Aktiviteter och evenemang Sundsvall kan med Himlabadet, Casino Cosmopol, Gatufesten, Konsertfesten, GIF Sundsvall, Sundsvall Open Trot, Air Festival, Timrå IK, Melodifestival, Vinter-SM Veckan, Sundsvall Dragons, Scenkonstbolaget, etc. presentera ett aktivitets- och nöjesutbud som är av högsta klass och som sammantaget stärker positionen som Norrlands Huvudstad. Ett attraktivt utbud av aktiviteter och evenemang stärker dessutom Sundsvalls profil som en stad värd att både besöka och bo i. Sundsvall bör därför befästa och utveckla sin position som den i särklass bästa nöjes- och evenemangsstaden i Norrland. Affärsturism/MICE (Meetings, Incentives, Conventions, Exhibitions) MICE står idag för halva omsättningen inom svensk turism, och i Sundsvall står MICE för en betydande del av de kommersiella gästnätterna. Sundsvall har stor kapacitet av förstklassiga anläggningar för såväl små som stora sammankomster och är känd för att arrangemangen genomförs professionellt. Sundsvall bör sträva efter att befästa och utveckla sin position som det naturliga valet för affärsresenärer, mässor, kongresser, konferenser, företagsmöten och event. Sundsvalls två utvecklingsområden Förutom ovan nämnda områden finns två utvecklingsområden där trender i kombination med Sundsvalls naturliga resurser kan skapa förutsättningar för en växande lokal besöksnäring. Dessa två områden fungerar som ett bra komplement till de tre huvudområdena, och är: Naturbaserade upplevelser Allt fler vill ha upplevelser och rekreation i den svenska naturen. Aktiviteter som har gröna förtecken som kvalitet och hänsyn till miljön. Den varierande naturen i Medelpad med kust, hav, åar, sjöar, skog, höga berg och djupa dalar, etc. ger synnerligen goda möjligheter att skapa naturbaserade upplevelser såsom havsbad, vandring, cykling, kanotning, bär- och svampplockning, fiske och jakt eller bara en härlig skogspromenad. Även båtturismen har alla möjligheter att växa längs Medelpadskusten. Sundsvall bör därför se över möjligheterna att utveckla vandrings-, fiske-, kust-, och båtturismen. Matturismen Fler och fler svenska och utländska turister vill ha upplevelser där måltiden ingår eller står i fokus. Regeringen har därför lanserat visionen Sverige-det nya Matlandet för att skapa fler jobb i hela landet genom att satsa på det som vi är bra på - mat och upplevelser. Medelpad har i jämförelse med omkringliggande landskap inte i samma utsträckning utvecklat affärsverksamhet kring lokalproducerad mat och lokal matkultur. Sundsvalls kommun bör stimulera och stödja framväxten av företagande inom denna sektor. Produktion av lokal mat kan också ge större möjligheter att hävda och hålla odlingslandskapet öppet. Fortsatt arbete Kommunen bör ta fram en Turiststrategi med syfte om att nå visionen för I strategin bör de framkomma hur Sundsvall ska arbeta med att stärka de tre huvudområdena shopping, aktiviteter/evenemang samt affärsturism/mice. Vidare bör strategin innehålla förslag kring hur kommunen kan utveckla natur- och matturismen som ett komplement till våra tre huvudområden. Strategin bör också se över vilka attraktioner och besöksmål som kommunen ska verka för att utveckla, samt komma med förslag på hur kommunens samverkan i turismfrågor ska kanaliseras. Kommunen bör se satsningar på turismen som en investering och inte som en kostnad, och bör göra en effektiv och långsiktig turistmarknadsföring för att attrahera rätt målgrupper enligt framtagen strategi. Kommunen bör arbeta för att öka både Stenstadens och Birstas attraktivitet. Riktlinjer I Översiktsplan Sundsvall 2021, planförslaget, finns riktlinjer för turism främst på sidan 19, men även bland de generella riktlinjerna i övrigt samt i samband med utvecklingsförslag för olika områden. 20