Ansökan avser kronor från Samordningsförbundet Finsam i Örebro för perioden till och med

Transkript

1 Ansökan om medel till förstudie inför Försörjningsstödsprojekt Ansökan avser kronor från Samordningsförbundet Finsam i Örebro för perioden till och med Sökande är Försörjningsstöd Väster i Örebro. 1. Utgångspunkter Team 1 på Försörjningsstöd Väster i Örebro har sedan oktober 2006 varit uppdelat i en ekonomigrupp och en sysselsättningsgrupp. Socialsekreterarna i sysselsättningsgruppen ser återkommande i klientarbetet att det finns flera personer som deltagit i anvisade åtgärder, men trots det ej fått fotfäste på arbetsmarknaden eller överhuvudtaget ej kommit ut på arbetsmarknaden. Kring en del klienter märks en tendens att de ofta blir sjukskrivna när de är i åtgärd eller på väg in i åtgärd. Ett långt motivationsarbete krävs ofta. Väl i åtgärd märks frekvent frånvaro p.g.a. vård av barn, sjukdom etc.. Ibland finns misstanke om läs- och skrivsvårigheter, kognitiv funktionsnedsättning och begränsning av arbetsförmåga i ärenden där personer uppburit försörjningsstöd under långa perioder alternativt periodvis under många år uppbär försörjningsstöd. Majoriteten av personerna har invandrarbakgrund. Socialsekreterarna har, efter en kortare inventering i sina ärenden bedömt vilka orsaker som de ser till varför klienter ej kommer vidare (till arbete, till studier, till praktik, till projekt som startar, till kommunens sysselsättningsåtgärder). Gemensamt för ovan beskrivna personer är att de generellt ej kan svenska efter att de förbrukat sina timmar på SFI. Flera klienter har även en sammansatt problembild av ovan nämnda orsaker. Misstanke finns även i vissa fall från socialsekreterarna om neuropsykproblematik, dyslexi eller andra svårigheter som ej utreds eftersom de kamoufleras bakom språksvaghet och uttryck för bristande motivation. Idag sker dels en rundgång genom att personer återkommande anvisas till nya åtgärder och projekt dels att personer inte kan matchas mot någon åtgärd då sådan saknas utifrån personens behov. Befintliga projekt riktar sig till personer som har uppnått en viss nivå av svenska språket (ofta d-nivå på SFI) och riktar sig därmed ej till ovan nämnda klientkategorier. Upplevelsen är att projekten saknar kunskap om hur pass språksvaga potentiella deltagare från Försörjningsstöd är. Projekten är ej förberedda på att ta emot dessa personer och saknar kompetens och planering för att göra så. Förutom språkkunskapen innehåller de flesta insatser en viss grundnivå till vilken deltagaren ska nå upp för att kunna delta i programmet. Exempel på detta är krav på närvaro, krav på arbetsuppgifter etc.. Deltagare som ej passar in kategoriseras som omotiverade, ointresserade, fel målgrupp och anses behöva en annan insats. Till följd av detta uppstår situationer där personer exempelvis avaktualiseras från Arbetsförmedlingen och får avslag på försörjningsstöd för att de ej startar anvisad aktivitet alternativt avbryter eller ej följer uppgjord planering. Detta ökar utanförskapet och antalet misslyckanden. Därför finns ett behov av andra insatser som rör svenska språket, det sociala sammanhanget, vardagsliv, familj och vänner, förmåga att tillgodogöra sig utbildning, etablering på arbetsmarknaden. Insatserna bör bygga på målgruppens behov. Då arbetsbelastningen idag är för hög för att tid ska kunna avsättas för att kunna utveckla ett projekt utifrån ovan nämnda problematik skrivs denna ansökan om medel för en förstudie.

2 Med en förstudie vill Försörjningsstöd Väster under sju månader avsätta en socialsekreterartjänst till att förbereda ett projekt för ovanstående målgrupp. Funktionen kommer under denna period samordna förberedelserna genom att främst undersöka alternativ till den svenskundervisning som idag finns på SFI, samordna arbetet med att konkretisera projektets innehåll gällande aktiviteter och samverkanspartners, undersöka metoder som kan ingå i projektet samt genomföra projektansökan. 2. Mål Målen är att under perioden till genom en förstudie: - Hitta och undersöka beprövad, alternativ pedagogik för att lära sig svenska genom vilken kommande deltagare ska kunna stärka sina kunskaper i det svenska språket - Undersöka möjliga samverkanspartners. Resurser behövs för att undersöka hur befintligt samarbete kan utvecklas med vårdcentraler, Kävesta Folkhögskola och andra projekt och samverkanspartners som Försörjningsstöd idag samverkar med. Även för att undersöka om befintliga projekt kan kopplas ihop eller utvidgas, om samverkan med bemanningsföretag är möjlig, med Enheten för förebyggande arbete, Nätverkscentrum samt med ideella föreningar. - Kartlägga och klargöra vilka resurser som behövs i det dagliga arbetet med målgruppen utifrån deras kartlagda behov. Konkretisera den dagliga verksamheten. - Genomföra en noggrann inventering av målgruppen. - Skriva projektansökan. - Samordning och genomförande av studiebesök till andra kommuner för att använda befintliga beprövade framgångsfaktorer som används vid arbete med målgruppen. - Ta fram kartläggningsmaterial. - Undersöka tänkbara lokaler. - Närmare arbeta fram hur utvärdering av ett kommande projekt ska se ut. Efter förstudien ska nedanstående idéer till kommande projekt ha värderats, klargjorts och konkretiserats. Jämställdhet För att undvika en situation där vi föredefinierat antal platser efter kön som leder till att potentiella deltagare ej kan anvisas projektet p.g.a. fel könstillhörighet görs ingen sådan. Projektet kan främja jämställdhet på andra sätt genom innehållet i verksamheten, se nedan. Genom att ställa olika krav på kvinnor och män (t.ex. utifrån familj och antal barn, graviditet) bevaras föreställningarna kring kön och genus. Detta kan begränsa den enskildes utbildningsoch yrkesval. En del av innehållet ska därför utgöras av diskussioner av förväntningar på könen, fördelning av arbetsuppgifter i hemmet och utanför hemmet utifrån kön. Viktigt är att belysa att de krav som ställs på att medverka till sin egen försörjning när man försörjer sig med försörjningsstöd ej tar hänsyn till kön.

3 Vi vill verka för att ta tillvara outnyttjad arbetskraft hos individer och bryta traditionella val av yrkesroller beroende av kön. Ta reda på kunskap kring olika yrkesgrupper som kan skapa nya möjligheter på arbetsmarknaden. Detta genom att titta på vilken kompetens som efterfrågas av arbetsgivare. För att bryta könsmönster behöver man påvisa andra yrkesmöjligheter och medvetet titta på otraditionella yrken. Detta medför även att det är viktigt att de som arbetar inom projektet har en genustänk. Ett annat steg är att som en del i projektet genomföra föräldrautbildningar för mammor och pappor (eventuellt med mamma- och pappagrupper) med hjälp av redan utvecklade och utvärderade program. På det sättet främjas medvetenhet om vad som förväntas av föräldraskapet i det svenska samhället samtidigt som det bidrar till att uppluckra traditionella könsroller i hemmet. En annan del i detta är ett förebyggande arbete gentemot den andra generationen i dessa familjer. Tänkbar målgrupp för kommande projekt Idag saknas åtgärder för dem som anses står längst ifrån arbetsmarknaden. Under den senaste tiden har projekt för personer upp till 29 år startat. Fortfarande saknas adekvata åtgärder för den äldre åldersgruppen, särskilt för dem som förbrukat sina SFI-timmar men fortfarande saknar svenskkunskaper. Alternativa metoder och pedagogik till den som används vid SFIstudier saknas. Långtidsarbetslösa/återkommande klienter som tagit emot försörjningsstöd under en lång tid alternativt riskerar att bli långvarigt försörjningsstödsberoende. Även för sjukskrivna som kan delta i anpassad verksamhet utifrån aktuell hälsostatus. Personerna är i behov av nya/utökade insatser för att bli självförsörjande. De har ofta varit i ett flertal andra åtgärder som inte bidragit till självförsörjning vilket leder till utanförskap. Bristande svenskkunskaper ska inte vara ett hinder för att kunna delta i projektet. Försörjningsstödsberoendet är ofta en del i en sammansatt problematik. Många har mycket svaga svenskkunskaper och kan inte kommunicera hjälpligt på svenska, har en låg utbildningsnivå, misstanke om funktionsnedsättning, outredda läs- och skrivsvårigheter, psykisk ohälsa och social problematik. Exempel på social problematik är att barnen tar över föräldrarollen då de ofta är mer integrerade i samhället än sina föräldrar och kan språket. Detta leder till en oacceptabel ansvarsfördelning. Ett annat exempel är isolering från övrigt samhälle p.g.a. språket, oförmåga att självständigt kunna röra sig utanför bostadsområdet, delta i möten. Bland potentiella deltagare ser vi även sociokulturella skillnader som kan resultera i psykosomatiska symtom hos framförallt kvinnor. Detta leder till att resten av familjen rättas efter detta mående och utformar sina roller efter dessa symtom, vilket drabbar hela nätverket. För att råda bot på detta krävs ett hälsoinriktat innehåll där man diskuterar sjukvård i hemlandet kontra sjukvården i hemlandet samt deltagarens egna syn på sjukdomen. Utgångspunkten är att alla kan bidra till samhället på något sätt, oavsett dokumenterad funktionsnedsättning eller inte. Fokus ska ligga på det friska och det som fungerar hos varje individ. Detta är viktigt för att varje deltagare ska främja sitt deltagande i samhället och i olika sammanhang. Personerna i målgruppen har förutom kontakt med försörjningsstöd ibland även kontakt med Arbetsförmedlingen, Försäkringskassan, övrig socialtjänst, landstinget etc.

4 Farhågan är att barnen i dessa familjer ärver försörjningsstödsberoende och övrig problematik. Projektet syftar att förebygga detta genom att stötta den äldre generationen. Samverkanspartners i kommande projekt Arbetsförmedlingen, Försäkringskassan, SFI (fånga upp dem som inte fungerar eller kommer vidare, kan eventuellt gå tillbaka i ett senare skede), Landstinget, Folkhögskola, Invandrarhälsan, Stiftelsen Activa, Miljövårdscentrum, Kulturföreningar, lärare, Enheten för förebyggande arbete, bemanningsföretag samt andra samverkanspartners som existerar i projektform Önskade resultat Att deltagare går från inaktivitet, eller aktivitet där man hamnat för att det inte finns något bättre att matcha mot, till en långsiktig daglig aktivitet som är anpassad efter deltagarens individuella förmåga/behov. Att deltagare med sjukdom/återkommande sjukskrivningar får kunskap om sin sjukdom och vad som kan göras för att deltagaren ska kunna komma vidare. Motivation att förbättra hälsostatus, öka aktivitet, öka självkänsla och att ta eget ansvar för den situation deltagaren befinner sig i, friskvård. Ökad kunskap, inblick och deltagande i samhället, minskat utanförskap, deltagande i deltagarnas barns liv, t.ex medverkan på föräldramöten, läxläsning etc. Stärkt föräldraförmåga. Ökade kunskaper i det svenska språket. Ökad samverkan mellan instanser och myndigheter i samhället för att personer ska slippa att hamna mellan stolarna. Att kunna koppla på insatser efter hand utifrån deltagarens behov utan att avbryta pågående planering. Lägga till insatser istället för att avbryta redan pågående om syfte och motivering till fortsättning finns. Att deltagarna kan utbyta erfarenheter och framgångsfaktorer med varandra. Fokus på det friska och det som fungerar. En långsiktig självförsörjning är sedan en önskad effekt av ovanstående resultat. Samhällsekonomiska effekter Minskad belastning på vårdcentraler/landsting, ökade skatteintäkter, minskad belastning på socialkontor/försörjningsstöd. Utvärdering Formativ. Ev. skatta delaktighet i samhället, hälsa, möjlighet att påverka sin situation, språkkunskaper etc. när man går in i projektet och sedan efter en viss tid. Antal i praktik, studier, arbete jämfört med när man gick in i verksamheten.

5 Utvärdera deltagande i föräldramöten, antal sjukfrånvarodagar, förflyttning utanför bostadsområdet, uppdelning av hushållsarbete. Externa aktörer behövs för utformningen och genomförandet av detta. Tänkbar aktivitet Verksamheten är deltagarens arbetsplats oavsett sysselsättningsform och grad. Gentemot verksamheten har man de rättigheter och skyldigheter som man har gentemot en arbetsplats gällande frånvarorapportering, semester, sociala koder, uppförande. Innehållet i verksamheten anpassas efter individen vilket leder till att alla kan delta. Undantag kan vara aktivt missbruk, viss psykisk sjukdom. En motiverande och relationsskapande introduktion. Viktigt med motivationsarbete som kan vara tidskrävande. Psykosocial kartläggning/individprofil/intervju. Här syftar vi till att titta på befintliga kartläggningsmaterial och ta in dem i verksamheten. Det är viktigt med kartläggning av den befintliga kunskapen om det svenska samhället. Om en deltagare har en orealistisk bild av sina möjligheter behöver den deltagaren få hjälp med att se andra, mer realistiska, möjligheter att nå sina mål avseende utbildning och arbete. Matchning av rätt klient till rätt handläggare/mentor Gruppverksamhet/Individuell verksamhet utifrån deltagarens behov som även kan ändras under tiden (fr. enskilt till grupp och tvärtom). Svenskundervisning. Viktigt att hitta alternativa metoder som främjar att deltagarna lär sig svenska. SFI har uppenbarligen inte varit ett sådant sätt. Här behöver vi ta hjälp av andra kommuner, folkhögskolor, forskning etc. för att hitta framgångsfaktorer. Samhällsvetenskap är centralt. Det är viktigt med kunskap om hur samhället är uppbyggt, kulturskillnader, nutidsorientering etc. Ta in det goda exemplet som berättar om sin väg och framgångsfaktorer. Behöver inte vara att den fått ett arbete (t.ex. tänker annorlunda om sjukdom, börjat utbildning, lärt sig svenska, engagerad i samhället, har praktik etc.). Kontakt med psykolog/arbetsterapeut. Utredningar ska kunna genomföras utifrån behov och kopplas på projektet. Ingång till vårdcentralerna. Viktigt att samverka med dessa. Önskvärt är att kunna knyta läkare/sjuksköterska till verksamheten som även kan komma till verksamheten och prata kring frågeställningar om hälsa/sjukdom. Dokumentationen är central. Varje deltagare ska ha en handlingsplan som den är med att utforma. Detta hjälper till att inspirera och motivera samt ger deltagaren delaktighet och kontroll. Teoretisk och praktisk friskvård.

6 Samtalsforum och enskilda samtal kring hälsa, förväntningar, eget ansvar, arbete, yrkesliv, sociala koder, utbildning, omvärlden, livsvillkor. Deltagarnas önskemål är med och utformar aktiviteterna. Presentation av platsannonser, kunskap i att söka jobb, analysera platsannonser (kompetens, egenskaper), veta var jobben finns och vilka jobb som finns Arbete med ansökningshandlingar. Ringa till arbetsgivare. Träna på anställningsintervjuer. Besöka arbetsplatser. Praktik. Kontakt med utbildningsanordnare (folkhögskolor t.ex.). Arbetsförmågebedömningar. Prova anpassade arbetsplatser och moment. Kontinuerlig uppföljning. Deltagarna tycker till om förbättringar och vad som fungerar bra. Kontinuerlig utslussning under period då man fortfarande är inskriven i projektet. Samtal där den nya aktiviteten diskuteras, kolla av att den känns rätt innan man släpper taget. Deltagaren ska känna sig delaktig i den nya planen. Uppföljning och utvärdering då en tid har gått sedan man slutat i verksamheten. Lokal Ev. rum tillgängliga för personer som har svårt att koncentrera sig i grupp eller i miljöer med för mycket intryck. Viktigt att det är en lokal som utformas efter verksamheten och inte tvärtom. Praktiskt/administrativt Handlingsplaner Kartläggningsmaterial Samtycken Närvarorapporter Planerad budget till förstudie 1 Socialsekreterare månadslön :- 7 mån kr (+13 % sem.lön kr + 42 % arb.giv.avg och försäkr kr) Studiebesökskostnader SUMMA kr kr Anna Berglund Socialsekreterare Försörjningsstöd Väster Örebro Lena Andersson Socialsekreterare Försörjningsstöd Väster Örebro Örebro den 11 mars Ewa Lindén, enhetschef Försörjningsstöd Väster, Örebro