Entreprenörskap på landsbygden

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Entreprenörskap på landsbygden"

Transkript

1 Entreprenörskap på landsbygden en översikt av internationell forskning Rapport 2006:17 Foto: Mats Pettersson

2

3 Entreprenörskap på landsbygden en översikt av internationell forskning Referens Karin Hellerstedt Johan Wiklund J Ö N K Ö P I N G I N T E R N A T I O N A L B U S I N E S S S C H O O L JÖNKÖPING UNIVERSTITY

4

5 Sammanfattning Föreliggande rapport är en förstudie som gjorts på uppdrag av jordbruksverket med syfte att kartlägga den forskning som gjorts om entreprenörskap på landsbygden. Landsbygden förknippas ofta med jordbruk. Jordbrukets betydelse har dock minskat över tiden och andra näringar har växt fram och fått mer betydelse. För att få en förståelse för företagandet på landsbygden är det därför av betydelse att allt entreprenörskap som sker och kan ske beaktas. Denna förstudie är därför ett första steg mot att beskriva den forskning som gjorts men även ett sätt att skapa en plattform för fortsatta forskningsprojekt. Genomgången visar att ett entreprenörskapsperspektiv kan bidra till vår förståelse av landsbygdens företagande och dess utveckling. Det framkommer även att vår kunskap om företagandet på landsbygden är begränsad och att landsbygdsfrågor har en underordnad roll i dominerande entreprenörskapstidskrifter och på ledande entreprenörskapskonferenser. I de dominerande internationella tidskrifterna granskas varje bidrag av ledande forskare och varje artikel har således genomgått gedigna kvalitetskontroller. Därför har forskning som publiceras i dessa tidskrifter stort inflytande på utvecklingen inom fältet. I vår genomgång av befintlig entreprenörskapsforskning kopplad till landsbygden pekar vi på en rad områden där forskning behövs. Vi anser att det finns en hel del intressanta uppslag för fortsatta studier.

6

7 Innehållsförteckning 1 Introduktion Litteratursökning Definitioner Landsbygd Entreprenörskap Landsbygds- och entreprenörskapsforskningen Personliga egenskaper Affärsmöjligheter Motiv Regional variation i företagande Förutsättningar för företagandet Socialt kapital Strategi Sammanfattande diskussion Fortsatt forskning...23 Referenslista...25 Bilagor...31 Tabellförteckning Tabell 1 Länders fördelning på regiontyp Source: Labrianidis (2004)...6 i

8

9 1 Introduktion Landsbygdens utveckling och livskraft är av stort intresse på politisk nivå. Företagandet på landsbygden är då en central fråga såväl när det gäller starten av nya företag som utvecklingen av befintliga företag. Entreprenörskapsforskningen i sin tur intresserar sig för tillvaratagandet av nya affärsmöjligheter samt utvecklingen av nya och befintliga företag. På uppdrag av Jordbruksverket kommer vi i denna studie applicera ett entreprenörskapsperspektiv på forskningen om landsbygdsföretagandet för att se huruvida ett sådant synsätt är tillämpligt. Vi undersöker huruvida generella entreprenörskapsmodeller fungerar för att analysera utveckling av företag på landsbygden. Genom att anamma ett entreprenörskapsperspektiv kan vi därigenom peka på områden där vår kunskap om företagandet på landsbygden är begränsad. Entreprenörskap är centralt för ett lands ekonomiska utveckling och tillväxtmöjligheter. Detta framhålls frekvent på politisk nivå och det finns även forskningsresultat som stöder ett sådant antagande. Att entreprenörskap är en ekonomisk motor är således ett utbrett synsätt (Acs & Audretsch, 2003). Det har visats att nya och befintliga småföretag på en aggregerad nivå står för en betydande del av samtliga anställningstillfällen, även om det debatterats om exakt hur stor denna del är (Storey, 1994). Ekonomisk tillväxt inom olika regioner är således starkt kopplat till det lokala entreprenörskapet (Labrianidis, 2004). Samtidigt vet vi att företag tenderar att starta där det redan finns många företag, dvs. om den befintliga företagsstocken är stor så tenderar nyföretagandet att vara högt. För landsbygden är denna frågeställning av yttersta vikt då det handlar om att skapa en positiv spiral och i möjligaste mån uppnå en kritisk massa av entreprenörer och företag. I Sverige diskuteras ofta vikten av en blomstrande landsbygd i. Samtidigt har landsbygden till viss del avfolkats och storstadsregionerna befolkats (Wiberg, 2004). Detta mönster är dock inte entydigt utan beror på hur man definierar landsbygden då många områden av landsbygdskaraktär är dynamiska och faktiskt visar upp en växande befolkning. Ett antal utsatta regioner upplever dock en negativ trend. Det finns emellertid vissa regioner som lyckats väl med att visa upp en positiv utveckling. Trångsviken är ett exempel på en framgångsrik kommun där man lyckats väl med att ta tillvara på samt skapa nya affärsmöjligheter ii. Trots de problem och hinder som finns kan man därför tänka sig att landsbygden även kan erbjuda en mängd nya och lovande affärsmöjligheter. Inom entreprenörskap ses entreprenören som den agent som kan förverkliga dessa möjligheter och idéer (Audretsch, 1995). På landsbygden agerar redan en stor skara entreprenörer, men det finns säkerligen plats för många fler. Då enskilda individers agerande är avgörande för entreprenörskap (Gartner, 1988) är personliga motiv och incitament av stor betydelse för vår förståelse om hur, varför och var företag startas, drivs och utvecklas. Genom att applicera ett entreprenörskapsperspektiv på företagandet på landsbygden läggs stor vikt vid just möjligheterna och hur dessa kan förverkligas/har förverkligats av individer. Syftet med föreliggande studie är att kartlägga den forskning som gjorts om entreprenörskap och landsbygden såväl nationellt som internationellt för att visa på dels vad som gjorts men även för i Se exempelvis ii 1

10 att finna områden där vi behöver mer kunskap. Således ämnar förstudien utmynna i förslag till fortsatta forskningsprojekt. För att täcka relevanta områden och infallsvinklar är rapporten uppbyggd kring fyra grundstenar. Den första diskuterar hur landsbygden och entreprenörskap definierats av forskare. Därefter redogörs kort för hur litteratursökningen gått till. Den tredje delen består av litteraturgenomgången och inleds med en generell diskussion om entreprenörskapsforskningens och landsbygdsforskningens karaktär och utveckling. Därefter är resultaten av litteraturgenomgången strukturerade utifrån centrala forskningsområden inom entreprenörskapsfältet. Löpande efter varje ämnesområde görs kopplingar till landsbygden och relevant forskning. Varje delavsnitt avslutas med diskussioner och förslag till fortsatt forskning. Baserat på rapportens innehåll presenteras i den fjärde delen ett konkret förslag till ett nytt forskningsprojekt som kan komplettera de studier som redan bedrivs av jordbruksverket. 2

11 2 Litteratursökning Denna förstudie är baserad på en litteraturgenomgång med fokus främst på akademiska rapporter, böcker och artiklar, men inkluderar även vissa skrifter av populärvetenskaplig natur. För att kartlägga vad som skrivits om landsbygd och entreprenörskap har således en omfattande litteratursökning genomförts. Material som behandlar landsbygd och entreprenörskap specifikt har varit den primära källan för information, men även material som behandlar närliggande områden har inkluderats. Forskning som berör utvecklingsländer eller liberalisering av ekonomier har exkluderats och i första hand har forskning om västerländska länder varit i fokus. För att fånga upp relevant material har såväl svenska som utländska källor beaktats, därav har en mängd olika sökord används. Dessa är: rural, regional, local, entrepreneur(ship/ial), countryside, landsbygd, glesbygd, regional, lokal, och entreprenör(skap/iell). Detta arbete har gjorts i nära samarbete med ämneskunniga på högskolebiblioteket. Biblioteket i Jönköping i är väl känt för sin entreprenörskapssamling, vilken är en av de mest omfattande i världen inom detta område. Detta har varit till stor hjälp i litteraturgenomgången. Dessutom har sökmotorer såsom google.scholar.com använts för att finna ytterligare material. Dessa genomgångar har resulterat i en bra täckning av området och de källor som fångats upp presenteras i appendix 1. För att avspegla intresset för landsbygdsfrågor inom entreprenörskapsfältet specifikt har en genomgång av de mest inflytelserika konferenserna och tidskrifterna gjorts. Att dessa är de ledande konferenserna och tidskrifterna är vedertaget, se t.ex. Davidsson och Wiklund (2001). I parentes bakom respektive konferens och tidskrift anges från vilket år genomgången gjorts. Konferenserna är Academy of Management ( ), Babson ( ), RENT ( ) och Euram ( ). I Academy of Management s program har vi inte lyckats finna några artiklar som behandlar företagande på landsbygden, vilket måste ses som en brist med tanke på att denna konferens är högt ansedd inom entreprenöskapsfältet. På Babson har ett fåtal presentationer gjorts, men få av dessa har publicerats i full längd i den efterföljande konferenspubliceringen Frontiers of Entrepreneurship Research (FER). Särskilt intressant är att titta på de senaste nio åren då ingen av artiklarna publicerats i sin helhet. På RENT har några intressanta och för denna rapport relevanta artiklar presenterats, t.ex. Borch och Forsman-Hugg (2004). På Euram har vi inte lyckats hitta några artiklar kopplade till entreprenörskap och landsbygd. Artiklar från Babson och RENT finns presenterade i bilaga 2. Tidskrifterna som genomgåtts är Journal of Business Venturing (JBV, 1985-), Entrepreneurship Theory & Practice (ETP, 2002-) samt Entrepreneurship and Regional Development (ERD, 1992-). Det är främst dessa tre som avspeglar utvecklingen inom entreprenörskapsfältet. Även om andra tidskrifter kan användas för att publicera sina resultat så är det dessa tre som når flest entreprenörskapsforskare. Dessutom har sökningar gjorts i Journal of Developmental Entrepreneurship (JDE). Som ett komplement har även bredare sökningar gjorts där artiklar från exempelvis Journal of Socio-Economics och Rural Studies inkluderats. Samtliga artiklar som behandlar landsbygd och entreprenörskap kan ses i bilaga 2. Några av de referenser som inkluderats i bilagorna fokuserar inte entreprenörskap och landsbygd specifikt, men om regionala variationer är en aspekt har de inkluderats. 3

12 Av bilaga två framgår tydligt att flest artiklar publicerats i Entrepreneurship and Regional Development. Det framgår även att det totalt sett är en liten andel som uttalat fokuserar på entreprenörskap och landsbygd. Där så är fallet är det i princip enbart empiriska papper. Av alla empiriska papper är det något så när jämnt fördelat mellan kvantitativa och kvalitativa insamlings- och analysmetoder. Värt att notera är dock att få studier som gjorts i Sverige nått de genomgångna tidskrifterna. Vi vet dock från bilaga 1 att ett flertal studier gjorts i Sverige men dessa forskningsresultat har inte slagit sig in i de centrala entreprenörskapstidskrifterna. Intressant att poängtera är även att det är få av de internationellt mest renommerade entreprenörskapsforskarna som intresserat sig för landsbygden. Detta kan vara av stor vikt då det krävs mer engagemang från fler erkända forskare, dels för att ge legitimitet åt landsbygden som ett viktigt forskningsområde och dels för att flera perspektiv, åsikter och forskningsmetoder krävs för att skapa en solid kunskapsbas. Genom att fler engagerar sig i dessa frågor kommer mångfalden som landsbygden representerar bättre kunna fångas och vår insikt i entreprenörskapet på landsbygden och dess särprägel kan bli mer nyanserad. Baserat på litteraturgenomgången anser vi därför att forskning om entreprenörskap och landsbygd finns, men den är väldigt begränsad och betydligt mer forskning behövs. Landsbygden och entreprenörskap är två av de sökord som använts och redan i ett tidigt skede blev det tydligt att dessa begrepp används olika av olika forskare och i olika studier. Därför har vi valt att diskutera dessa koncept mer ingående innan vi fördjupar oss i litteraturgenomgången. 4

13 3 Definitioner 3.1 Landsbygd Centralt för föreliggande rapport är begreppet landsbygd som vid första anblick kan tyckas vara rättframt och enkelt, men som vid närmare eftertanke visar sig vara nyanserat och komplext sammansatt. Inom regional- och landsbygdsforskningen behandlas ofta begreppet utan åtföljande förklaring och dess innebörd förefaller vara givet. I sin enklaste betydelse är landsbygd helt enkelt (större) område med ringa tätbebyggelse [ ] ofta om hela den del av ett land som ligger utanför (de större) tätorterna (NE, 2005) där tätort inom Sverige innebär ett invånarantal på lägst 200 med minst 200 meter mellan husen. Denna enkla definition har dock fått en hel del kritik då historisk utveckling och andra mer kulturella aspekter inte tas i beaktande. Att strikt titta på befolkningsmängd och -densitet kan tyckas vara ett alltför grovt mått på vad som är landsbygd, men i praktiken är det ett relativt enkelt verktyg för gränsdragning som även underlättar för nationella och internationella jämförelsestudier (Labrianidis, 2004). Kritik framförs också om att nivån för tätortsstorlek (200) är mycket låg dels i jämförelse med andra länder (som ofta utgår från nivåer mellan 2000 och invånare, ibland ända upp till invånare), dels utifrån vilken kritisk massa som krävs för att bilda en urban miljö. Historiskt sett har just den stora (ibland otillgängliga) ytan i kombination med nyttjandet av naturliga resurser (i form av jordbruk) förknippats med landsbygd (Labrianidis, 2004). Således är det låg populationsdensitet i kombination med specialisering inom jordbruk som har definierat landsbygden. Detta synsätt kan dock anses till viss del vara förlegat då vissa näringar såsom turism har ökat i betydelse och det inte enbart är jordbruk som är viktigt för landsbygdens totala ekonomi (Ilbery, 1998). Det är viktigt att påpeka att landsbygden är ett nyanserat begrepp. Olika landsbygdsområden, inom såväl som mellan länder, skiljer sig ibland väsentligt åt. Därför skulle man kunna tala om grader av landsbygd eller ett så kallat landsbygdsindex (Cloke, 1977 och Cloke & Edward, 1986 i Labrianidis, 2004). Hoggart et al. (1995 i Labrianidis, 2004) menar istället att landsbygden bör definieras utifrån folks strävan efter ett landsbygdsideal, vilket lägger stort fokus på mer sociala och kvalitativa aspekter. Kalantaridis och Bika (2004a) diskuterar även att det finns en debatt huruvida man bör avstå från att använda begreppet landsbygd och istället tala om sub-urbana områden. Westholm (2003) poängterar att många olika definitioner används och att dessa skiljer sig både inom som mellan länder. Han diskuterar svårigheten med att finna en exakt definition och menar att definitionen bör vara flexibel och anpassad till frågeställning, samtidigt som man bör vara så konsekvent som möjligt för att kunna göra jämförelser mellan studier och över tiden. Enligt Westholm (2003) är det den fysiska miljön och glesheten som karaktäriserar landsbygden. Baserat på resonemanget ovan kan landsbygdsbegreppet med andra ord definieras i såväl grad som dimension där population och densitet, tillgänglighet och närhet samt den sociala eller fysiska miljön kan användas för gränsdragning. Labrianidis (2004) förespråkar ett tillgänglighetsmått då det säger mer om ett områdes närhet till olika marknader än enbart densitetsmått. I tabellen nedan har han delat in en rad europeiska länder i tre olika grupper baserat på närheten till större centra. Exakt hur en sådan indelning ska göras kan naturligtvis debatteras men tabell 1 kan med fördel användas för att jämföra Sverige 5

14 med andra europeiska länders situation. Liksom Labrianidis (2004) förespråkar vi en utgångspunkt i tillgänglighet då det tar hänsyn till invånares och företags närhet till marknader. Tillgång till marknad har avgörande betydelse för förutsättningarna för framgångsrikt företagande (North & Smallbone, 1993) och är sannolikt en avgörande förklaring till de variationer i landsbygdsföretagande vi nu ser i Sverige. I tabellen nedan har europeiska länders landareal klassificerats baserat på tillgänglighet i form av restid. Tabellen visar tre viktiga saker. Det första är att en mycket stor del av Sveriges landsbygd har låg tillgänglighet. Det andra är att förutsättningarna för entreprenörskap sannolikt skiljer sig åt beroende på om tillgängligheten är hög eller låg. Det tredje är att ett land som Italien som har geografiska likheter med Sverige ändå har stor andel landsbygd med hög tillgänglighet. Därigenom är sannolikt förutsättningarna för entreprenörskap på svensk och italiensk landsbygd radikalt olika. Andra indelningar kan givetvis göras. Glesbygdsverket skiljer t.ex. på glesbygd med mer än 45 minuters resa till tätort med mer än 3000 invånare och tätortsnära landsbygd. Westholm (2003) argumenterar istället för en klassificering utifrån närhet till antal invånare framför närheten till en ort av en viss storlek då han anser att befolkningsunderlaget inom en viss radie avspeglar tillgång till marknader och service mm. Å andra sidan skulle en sådan klassificering inte ta hänsyn till reseavståndet, vilket kan variera kraftigt från faktiskt avstånd i längdenheter. Vi anser dock att det intressanta inte är hur olika delar av landet klassificeras utan att en utgångspunkt i tillgänglighet till marknader ger en förståelse för skillnader i möjligheter till framgångsrikt entreprenörskap. Merparten av existerande landsbygdsstudier använder dock populations- och densitetsmått som inte är lika lämpliga vid studier av entreprenörskap. Sannolikt beror detta på att det är svårt att få fram lämpliga tillgänglighetsmått. Tabell 1 Länders fördelning på regiontyp iii Källa: Labrianidis (2004) Minst tillgängliga Semi-tillgängliga Mest tillgängliga Urban Finnland Sverige Grekland Danmark Spanien Portugal Irland Italien Frankrike Österrike UK Tyskland Holland Belgien Luxemburg TOTAL iii I Labrianidis (2004) indelning har urban definierats som städer med mer än invånare och mer än 65% av regionens befolkning bor i konurbation med minst invånare. Övriga områden har klassificerats utifrån tillgänglighet, i form av restid till den närmsta av 52 viktiga internationella agglomerationer. De 25 % som har högst restid klassificerades som minst tillgängliga. Nästan 25 % benämns semi-tillgängliga och de övre 50% som mest tillgängliga. I praktiken innebar det att de minst tillgängliga har mer än 135 minuters restid, semi-regionerna mellan 82 och 135 minuter medan de mest tillgängliga har en restid på mindre än 82 minuter. 6

15 Avsikten med denna genomgång är inte att finna en exakt definition på landsbygdsbegreppet utan snarare ett försök att visa på den mångfald som landsbygden och dess forskning representerar. Detta är av vikt då olika studier kan ha anammat olika synsätt vilket kan avspeglas i de resultat som presenteras. Merparten av existerande studier använder just populations- och densitetsmått vilket utelämnar viktig information såsom till exempel närhet till andra regioner. Därför anser vi att ett tillgänglighetsmått säger mer om regionala förhållanden än ett strikt fokus på befolkningsstorlek och densitet. 3.2 Entreprenörskap Även entreprenörskap är ett begrepp med många olika innebörder och entreprenörskapsforskare har länge debatterat vad entreprenörskap är. Då en samstämmig syn på begreppet inte etablerats har det istället blivit viktigt att forskare är tydliga med vilken definition de själva följer i sitt arbete och det finns en flora av definitioner att välja mellan. Vissa är snäva medan andra är mer omfattande och många av definitionerna är kopplade till nyföretagande och/eller innovationer. Entreprenörskap kan således vara starten av en ny organisation (Gartner, 1988), en ny affärsverksamhet (Low & McMillan, 1988) men även relatera till innovationer inom nya såväl som etablerade företag (Schumpeter, 1934). Centralt är emellertid nyskapandet antingen i form av en ny organisation eller tillkomsten av nya idéer och innovationer. Det är även vanligt att entreprenörskap och småföretagande används synonymt. Att likställa småföretag och entreprenörskap är dock en alltför förenklad bild då småföretag inte nödvändigtvis är nyskapande samtidigt som nyskapande i större organisationer exkluderas. Davidsson (2004) talar därför om business as usual när företag stannar i sin utveckling och trampar på i ingångna rutiner och vanor. Här fokuserar vi främst på entreprenörskap som nyföretagande, men även andra dimensioner såsom entreprenörskap inom befintliga organisationer är betydelsefulla. Dessutom finns en mängd intressant litteratur som enbart fokuserar på små- och medelstort företagande och som kan ge värdefull insikt. Däremot fokuserar vi inte enbart på småföretag. 7

16

17 4 Landsbygds- och entreprenörskapsforskningen Såväl landsbygdsforskningen som entreprenörskapsforskningen karaktäriseras av många olika discipliner och infallsvinklar. I sin genomgång av landsbygds- och glesbygdsforskningen gör Ceccato, Persson och Westholm (2000) en grov indelning av tidigare studier. Enligt dem tenderar studier att vara antingen utvecklingsinriktade eller strukturanalytiska. Här menar de att utvecklingsinriktad forskning utgår från en optimistisk syn på landsbygden, ofta är baserad på en eller ett fåtal fallstudier med låg generaliserbarhet och i stor utsträckning saknar ett kritiskt och analytiskt förhållningssätt. Därmed inte sagt att denna forskning är oviktig. Det understryks dock att vår förståelse av landsbygdens modernisering begränsas genom att en del viktiga och kritiska perspektiv förbises. Studier av entreprenörskap på landsbygden är få. De som finns faller främst inom denna kategori. Den strukturanalytiska forskningen däremot karaktäriseras av en mer kritisk och analytisk hållning där fokus ligger på att förstå förändringar (Ceccato et al., 2000). Områden såsom sociologi, geografi och etnologi finns representerade i denna kategori. Regionalforskningen utgör en stor och viktig del av den strukturanalytiska forskningen som inriktas mot geografiska förutsättningar för företagande. Den baseras ofta på statistisk hårddata, jämför olika regioner och har många gånger starka inslag av ekonomi. Denna forskningsgren använder sig exempelvis av aggregerade input/outputmodeller där förutsättningar i termer av lokalmarknadens storlek, köpkraft mm påverkar antalet nystartade företag och befintliga företags prestation. Enskilda entreprenörers handlande saknas helt i dessa modeller. Tilläggas bör att vissa studier kan finnas representerade i båda forskningskategorierna och främst feministisk forskning är ett sådant exempel (Ceccato et al., 2000). Som synes finner dessa författare ingen kategori för generaliserbara studier som fokuserar företagandet på landsbygd. Det sannolika skälet för detta är att få sådana studier har gjorts. Beträffande Sverige har Glesbygdsverket (2005) noterat denna brist och genomför nu en inledande kartläggning av landsbygdsföretagandets omfattning och villkor. På så sätt är Glesbygdsverkets projekt ett steg mot att fylla detta kunskapsgap (Glesbygdsverket, 2005). I en delrapport (Glesbygdsverket, 2005) redogörs för villkor för företagande relaterat till företags- och befolkningsstrukturer och i slutrapporten som blir färdig i maj väntas mer landsbygdsspecifika och djuplodande analyser. De studerar enbart företag med färre än 20 anställda vilket innebär att företag som visat en stark tillväxt inte fångas upp. Fokus i denna rapport ligger således på små befintliga företag och tillväxt och inte på entreprenörskap specifikt. Dessutom tas inte hänsyn till tillgänglighet. I Storbritannien har en rad generaliserbara studier av företagande på landsbygd gjorts. North och Smallbone (1993) visar att små och medelstora företag i Storbritannien stod för en betydande del av alla nyskapade jobb. På landsbygden, och särskilt glesbygden, var detta ännu tydligare än i storstäderna. Trots att sysselsättningstillväxten var högre för små och medelstora landsbygdsföretag jämfört med andra företag i 1980-talets England pekar senare forskning på ett omvänt förhållande under 1990-talet och början av 2000-talet (Smallbone et al., 2002). Även om deras tillväxttakt relativt sett försämrats under det senaste decenniet kvarstår det faktum att deras 9

18 betydelse för sysselsättningen på landsbygden är stor (Smallbone et al., 2002; Smallbone et al., 1997). För att växa och vara framgångsrika måste landsbygdsföretag vara proaktiva när det gäller marknadsutveckling och ofta måste de rikta sig till nya marknader redan i ett tidigt skede (North & Smallbone, 1993; North et al., 1997; Smallbone et al., 2002; Smallbone et al., 1997). Proaktivitet i sin tur är en viktig komponent av entreprenörskap, vilket ytterligare belyser hur ett entreprenörskapsperspektiv kan vara av stor betydelse för vår kunskap om landsbygdsföretagens tillkomst, utveckling och tillväxt. Ett entreprenörskapsperspektiv torde vara viktigt för att förstå företagande på landsbygd, men har i mycket liten omfattning tillämpats i tidigare forskning som vi tidigare nämnt. Den forskning som har bedrivits tyder på att det finns skillnader mellan företagande på landsbygd och i tätort men att likheterna överväger. Därför torde ett entreprenörskapsperspektiv vara fruktbart. För att redogöra för vad som gjorts inom entreprenörskapsforskningen kopplat till landsbygd faller det sig naturligt med en kort beskrivning av entreprenörskapsfältets utveckling. Liksom landsbygdforskningen spänner entreprenörskapsforskningen över många olika discipliner. Forskare inom nationalekonomi, geografi, management, strategi, finansiering, psykologi och sociologi har intresserat sig för entreprenörskap (Acs & Audretsch, 2003). I vissa fall är forskningen överlappande och det finns studier som hör hemma i flera av de ovan nämnda forskningsområdena. Utvecklingen av entreprenörskapsfältet som forskningsområde är påtaglig om man analyserar de senaste 25 åren och management och strategiaspekter har kommit att intressera forskare alltmer. Tidig forskning var främst intresserad av individen och dennes egenskaper medan senare forskning intresserat sig mer för den entreprenöriella processen både i form av nyföretagande men även i form av tillväxt (Landström, 1999). Med andra ord har beteendet ansetts vara intressantare än de personliga egenskaperna. Samtidigt har motivationsteorier använts för att försöka förklara varför vissa beteenden inträffar (Davidsson, 1989; Krueger & Carsrud, 1993). Således har mer intresse lagts på motiv och kognition från att tidigare främst ha studerat personliga egenskaper (Delmar, 2000). Ökat fokus har även lagts på den sociala och fysiska kontexten, både i form av spelregler och förutsättningar men även i form av kultur och attityder, dvs. regionala skillnader i företagandet. För att inte enbart belysa individens roll har även möjligheter (Samuelsson, 2004; Shane & Venkataraman, 2000) och resurser såsom socialt kapital (cf. Wiklund, 1998) kommit mer i fokus. På företagsnivå har intresset för verksamheten i sig och dess strategier också fått stort intresse då man strävat efter att finna framgångsfaktorer. I detta avsnitt kommer vi att gå igenom vad forskningen visar på respektive område samt visa på kopplingen till landsbygden. 4.1 Personliga egenskaper Som tidigare nämnts karaktäriseras tidig entreprenörskapsforskning av strävan efter att finna de egenskaper som entreprenörer besitter och därigenom hitta en teori som kan förklara och förutsäga entreprenörskap. Man har dock lyckats lika lite som naturvetenskapen i sin strävan efter att finna en universalteori. De personliga egenskaper som länge var i fokus har bara visats kunna beskriva en liten del av skillnaderna i entreprenöriellt beteende och företagsmässig framgång (Delmar, 2000). Psykologiska faktorer som har hävdats ha ett samband med entreprenöriellt beteende är risktagande, prestationsbehov (Need for Achievment, McClelland, 1961), besittande av kontroll, överoptimism samt oberoende och förmågan att själv styra utvecklingen (Delmar, 2000). Av de personliga egenskaperna har forskningen visat att män är mer benägna att starta 10

19 företag än kvinnor (Landström, 1999). Likaså är personer mellan 25 och 44 år också mer benägna att starta eget iv. Dessutom finns omfattande forskning som pekar på att huruvida föräldrar driver eget eller ej har stor inverkan på den entreprenöriella processen och valet att starta eget (Cooper et al., 1994; Davidsson & Honig, 2003; Gimeno et al., 1997; Lindh & Ohlsson, 1996). Av de psykologiska faktorerna är det främst prestationsbehovet som funnits ha en stark koppling till individers val att starta nya företag (Landström, 1999). Kopplat till landsbygden är denna typ av forskning begränsad men enligt resultaten från en studie genomförd i USA förefaller det inte finnas några skillnader i psykologiska egenskaper mellan landsbygdsentreprenörer och andra entreprenörer (Babb & Babb, 1992). Även Westhead (1993) kommer i en studie fram till att det finns många fler likheter mellan landsbygdsföretagare och andra företagare gällande personliga egenskaper och attityder än vad det finns skillnader. Andra egenskaper som relaterar mer till erfarenhet har studerats i mycket begränsad utsträckning. När så gjorts har det framkommit att erfarenhet och anställning utanför jordbruket har en positiv inverkan på starten av nya jordbruksverksamheter (Scorsone et al., 2004). I relation till kön vet vi att män är överrepresenterade bland företagarna, men det finns en risk att vissa kvinnliga landsbygdsföretagare är osynliga. Det är nämligen vanligt att jordbrukare driver flera olika verksamheter som tillsammans utgör ett viktigt bidrag till den regionala ekonomin (Carter, 1999). Enligt Carter (1999) förbiser alltför många studier att jordbrukare driver flera verksamheter där jordbruket ibland utgör en mindre del. I en svensk kontext har detta också betydelse då männen i många fall står som ägare av jordbruksverksamheten och då kvinnor i många fall är engagerade i andra verksamheter men deras företag tenderar att bli osynligt. Detta är särskilt allvarligt med tanke på att intäkter från andra källor än lantbruket blivit allt viktigare (Wiborg, 1995). Det är även viktigt att belysa att många jordbrukare i hög grad är entreprenöriella. Således anser vi att trots att förutsättningarna för företagande på landsbygd kan skilja sig åt från företagande i tätort så är skillnaderna inom olika typer av landsbygdsförtagande mer betydande och intressant att beakta. Frågor som på senare år fått stor betydelse inom entreprenörskapsforskningen är den kunskap som behövs för att upptäcka nya affärsmöjligheter (t.ex. Shane, 2000; Shane & Venkataraman, 2000; Wiklund & Shepherd, 2003). Kunskap om teknologi och marknad är väsentliga för typ och kvalitet hos de affärsmöjligheter som upptäcks. Utbildningsnivå och -typ är därför ofta i fokus inom entreprenörskapsstudier. Generellt tycks högutbildade lyckas bra i sitt företagande (Shane, 2003). Kopplat till landsbygden har vi inte funnit studier som fokuserar på hur utbildning påverkar entreprenörskapet men det finns anledning att tro att sådana studier skulle vara värdefulla. Unga på främst gles- och landsbygden, tenderar att i lägre utsträckning läsa vidare på högskolenivå. Detta beror främst på socio-strukturella aspekter då ungdomar från familjer med arbetarbakgrund i lägre utsträckning vidareutbildar sig på högskolenivå och på gles- och landsbygden finns relativt fler med arbetarbakgrund (Hammarström, 2004). Just utbildningsnivån framhålls ofta som en viktig faktor när man diskuterar gles- och landsbygdsutvecklingen och tillgången till välutbildad arbetskraft förefaller vara av betydelse för villkoren för företagandet på landsbygden. iv Se den senaste GEM (Global Entrepreneurship Monitor) rapporten för en utförligare presentation av demografiska aspekter: pdf 11

20 Ljusberg (2001) understryker vikten av tillgång till högre utbildning och livslång kompetensutveckling på gles- och landsbygden. Utbildning kan således studeras utifrån tillgången till högutbildad arbetskraft, utifrån entreprenörernas egen utbildningsnivå samt möjligheten till kontinuerlig kompetensutveckling. Vi vet lite om hur utbildning och andra erfarenheter påverkar entreprenörskapet på landsbygden. Vilken utbildning har landsbygdsentreprenörerna och hur påverkar det i sin tur deras entreprenörskap? Det är rimligt att förvänta sig att utbildning och erfarenheter är av betydelse för entreprenörskapet på landsbygden. Vi vet av erfarenhet från annan forskning att så är fallet. Drar vi paralleller till jordbruksföretag så är det inte omöjligt att de har lägre utbildningsnivå än andra samt saknar viktiga erfarenheter från olika branscher. Därför anser vi att det finns ett behov av forskning som beaktar utbildning och tidigare erfarenheter, dvs. humankapital, och dess betydelse för entreprenörskapet på landsbygden. 4.2 Affärsmöjligheter I Glesbygdsverkets (2005 s. 4) rapport betonas att företag kan leva av (jordbruk, turism etc), för (servicenäringar) och på (utan direkt koppling till platsen) landsbygden. Detta kan kopplas till de möjligheter som kan realiseras och det är även troligt att möjligheterna varierar mellan olika regioner. Därför är det viktigt att belysa och studera möjlighetsstrukturen i företagandet. Möjligheter kan vara antingen imitativa eller innovativa (Samuelsson, 2004). Oss vetande har ingen forskning kartlagt vilken typ av möjligheter som exploateras i olika regioner. Detta borde dock ha en inverkan på vilka råd respektive politiska åtgärder som bör tas. Därför finner vi det av stort intresse att skapa kunskap om vilka affärsmöjligheter som finns och förverkligas. Å ena sidan är individens kunskap, egenskaper och motiv viktiga för att entreprenörskap ska infinna sig å andra sidan är det viktig att jordmånen har bra förutsättningar. Detta går att koppla till vilka affärsmöjligheter som kan realiseras. En enkel analogi kan göras till svampplockning. För att vara en framgångsrik svampplockare krävs tillgång till svamprika marker men även kunskap om vilka svampar som är ätliga. Shane (2003) diskuterar därför relationen mellan individ och möjlighet där de båda förutsätter och är beroende av varandra. Om detta resonemang kopplas till definitionen av landsbygd utefter tillgänglighet, anpassad till en svensk kontext, kan man tänka sig att regioner med låg tillgänglighet, medel tillgänglighet respektive hög tillgänglighet har väldigt olika förutsättningar gällande entreprenörskap. Olika regioner borde erbjuda olika affärsmöjligheter. 4.3 Motiv Vad leder då människor in på banan att starta företag? Företagsstartare är inte en homogen grupp. Flera faktorer kan påverka huruvida individer har en avsikt att handla entreprenöriellt samt om de facto handlar entreprenöriellt. Befintlig forskning påvisar att dessa förutsättningar kan vara individspecifika men även i hög grad kopplade till omgivningen. Valet att starta eget företag påverkas av flera olika och högst personliga skäl. De dominerande motiven är att man vill arbeta självständigt, förverkliga idéer, undvika arbetslöshet samt slippa arbeta åt andra (Aronsson, 1991). Då motiven kan vara många och varierande har Amit och Muller (1994) argumenterat för att man fördelaktigt kan dela in motiv efter om de har push eller pull karaktär, vilket i sin tur kan påverka 12

En internationell jämförelse. Entreprenörskap i skolan

En internationell jämförelse. Entreprenörskap i skolan En internationell jämförelse Entreprenörskap i skolan september 2008 Sammanfattning Förhållandevis få svenskar väljer att bli företagare. Trots den nya regeringens ambitioner inom området har inte mycket

Läs mer

Entreprenörskapets framgångsfaktorer:

Entreprenörskapets framgångsfaktorer: #2 2008 Entreprenörskapets framgångsfaktorer: Vad är det som gör att vissa lyckas starta företag och andra inte? Mikael Samuelsson Välkommen till E-spegeln 2 Första numret av E-spegeln handlade om hur

Läs mer

Social ekonomi i kommande strukturfondsperiod 2007-2013 Stockholm

Social ekonomi i kommande strukturfondsperiod 2007-2013 Stockholm Social ekonomi i kommande strukturfondsperiod 2007-2013 Stockholm SERUS Ek. För. 19-20 februari 2007 Analys s. 25: Svagheter i stödsystem och finansiering Ytterligare en aspekt som betonades är att kvinnor

Läs mer

Innovation och Entreprenörskap på Landsbygden

Innovation och Entreprenörskap på Landsbygden CENTER FOR INNOVATION, RESEARCH AND COMPETENCE IN THE LEARNING ECONOMY Innovation och Entreprenörskap på Landsbygden Martin Andersson Lund University and Blekinge Institute of Technology (BTH) martin.andersson@circle.lu.se

Läs mer

Mångfald i näringslivet. Företagens villkor och verklighet 2014

Mångfald i näringslivet. Företagens villkor och verklighet 2014 Mångfald i näringslivet Företagens villkor och verklighet 2014 Mångfald i näringslivet Företagens villkor och verklighet 2014 Tillväxtverket Produktion: Ordförrådet Stockholm, februari 2015 ISBN 978-91-87903-15-1

Läs mer

SWEDISH AGENCY FOR ECONOMIC AND REGIONAL GROWTH. Från ord till handling - Integration och mångfald som regional tillväxtstrategi

SWEDISH AGENCY FOR ECONOMIC AND REGIONAL GROWTH. Från ord till handling - Integration och mångfald som regional tillväxtstrategi Från ord till handling - Integration och mångfald som regional tillväxtstrategi 1 Örjan Johansson Tillväxtverket Enhet: Regional tillväxt 2 Tillväxtverket Tillväxtverket är en nationell myndighet. Vi skapar

Läs mer

SKAPA FÖRUTSÄTTNINGAR FÖR DE NYA JOBBEN OCH DE VÄXANDE FÖRETAGEN

SKAPA FÖRUTSÄTTNINGAR FÖR DE NYA JOBBEN OCH DE VÄXANDE FÖRETAGEN sverigesingenjorer.se 2 SKAPA FÖRUTSÄTTNINGAR FÖR DE NYA JOBBEN OCH DE VÄXANDE FÖRETAGEN BAKGRUND Den globala konkurrensen hårdnar. Det blir allt tydligare att den enda vägen till framgång är genom utveckling

Läs mer

FöretagarFörbundet analyserar. Småföretagare med utländsk bakgrund

FöretagarFörbundet analyserar. Småföretagare med utländsk bakgrund analyserar Småföretagare med utländsk bakgrund maj 2008 Småföretagare med utländsk bakgrund Sammanfattning FöretagarFörbundet har tillsammans med SEB genomfört en telefonundersökning av företagares bakgrund.

Läs mer

Från affärsmöjlighet till nytt företag: Vilka lyckas och varför?

Från affärsmöjlighet till nytt företag: Vilka lyckas och varför? Från affärsmöjlighet till nytt företag: Vilka lyckas och varför? Frédéric Delmar Handelshögskolan i Stockholm Mikael Samuelsson Internationella handelshögskolan i Jönköping Upplägg för idag 1. Bakgrund

Läs mer

Sammanfattning från KSLA:s seminarium: Kan entreprenörskap rädda landsbygden? Den 30 mars 2011.

Sammanfattning från KSLA:s seminarium: Kan entreprenörskap rädda landsbygden? Den 30 mars 2011. Sammanfattning från KSLA:s seminarium: Kan entreprenörskap rädda landsbygden? Den 30 mars 2011. Text: Gunilla Sandberg Mer kunskap behövs för att förstå hur entreprenörskap på landsbygden fungerar. Det

Läs mer

Sysselsättningen i jordbruket Ungefär en procent av dem som arbetar registreras i statistiken på jordbruket: ungefär 50 000 personer, varav 10 000 är

Sysselsättningen i jordbruket Ungefär en procent av dem som arbetar registreras i statistiken på jordbruket: ungefär 50 000 personer, varav 10 000 är Sysselsättningen i jordbruket Ungefär en procent av dem som arbetar registreras i statistiken på jordbruket: ungefär 50 000 personer, varav 10 000 är kvinnor (20 %). Det finns flera siffermaterial att

Läs mer

Framtiden för landsbygden?

Framtiden för landsbygden? Framtiden för landsbygden? - en glimt av Tillväxtanalys beskrivningar av landet utanför staden Martin Olauzon, avdelningschef Myndigheten för tillväxtpolitiska utvärderingar och analyser Vår bakgrund Vårt

Läs mer

EU Innovation Scoreboard resultat för Sverige och Västsverige

EU Innovation Scoreboard resultat för Sverige och Västsverige Rapport 2015:4 EU Innovation Scoreboard resultat för Sverige och Västsverige Varje år tar EU-kommissionen fram en rapport som mäter EU-ländernas forsknings och innovationsförmåga (Innovation Union Scoreboard).

Läs mer

Policy Brief Nummer 2014:4

Policy Brief Nummer 2014:4 Policy Brief Nummer 2014:4 Innovationer på landet behövs särskilt stöd? Kunskapsöverföring och innovationer är ett fokusområde i det nya landsbygdsprogrammet. Men frågan är om det behövs speciella stöd

Läs mer

Vad betyder en ny stadsdel?

Vad betyder en ny stadsdel? Vad betyder en ny stadsdel? - Perspektiv från forskningen Martin Andersson Blekinge Tekniska Högskola (BTH), Karlskrona Lunds universitet, Lund Koncentration till stora regioner 140 130 120 110 100 90

Läs mer

Drivkrafter bakom invandrarföretagande forskning om mångfald i affärslivet? Glenn Sjöstrand Fil. Dr. Sociologi

Drivkrafter bakom invandrarföretagande forskning om mångfald i affärslivet? Glenn Sjöstrand Fil. Dr. Sociologi Drivkrafter bakom invandrarföretagande forskning om mångfald i affärslivet? Glenn Sjöstrand Fil. Dr. Sociologi Vad kännetecknar invandrarföretag(are)? Företag som ägs av invandrare är koncentrerade till

Läs mer

Nya företag bland ungdomar

Nya företag bland ungdomar Nya företag bland ungdomar Lars Sundell Regleringsbrevsuppdrag nr 7, 2006 Diarienr. 1-010-2006/0009 ITPS, Institutet för tillväxtpolitiska studier Studentplan 3, 831 40 Östersund Telefon 063 16 66 00 Telefax

Läs mer

Plattform för entreprenörskap och social ekonomi ett europaperspektiv i Örebro

Plattform för entreprenörskap och social ekonomi ett europaperspektiv i Örebro Plattform för entreprenörskap och social ekonomi ett europaperspektiv i Örebro Gordon Hahn Jobbar för en organisation som heter Serus och har varit med och tagit fram en plattform för hur man kan jobba

Läs mer

Ungas attityder till företagande

Ungas attityder till företagande Ungas attityder till företagande Entreprenörskapsbarometern Fakta & statistik 2013 Fler exemplar av broschyren kan beställas eller laddas hem som PDF-fil på www.tillvaxtverket.se/publikationer Beställningar

Läs mer

Utdrag från kapitel 1

Utdrag från kapitel 1 Utdrag från kapitel 1 1.1 Varför en bok om produktionsutveckling? Finns det inte böcker om produktion så att det räcker och blir över redan? Svaret på den frågan är både ja och nej! Det finns många bra

Läs mer

STAD OCH LAND PROCESSER AV ANPASSNING I DET SVENSKA BOENDEMÖNSTRET

STAD OCH LAND PROCESSER AV ANPASSNING I DET SVENSKA BOENDEMÖNSTRET Kungl. Skogs- och Lantbruksakademien STAD OCH LAND PROCESSER AV ANPASSNING I DET SVENSKA BOENDEMÖNSTRET Lars Westin Professor I Regionalekonomi Centrum för Regionalvetenskap (CERUM) Umeå universitet NÅGRA

Läs mer

Entreprenören och tillväxtdilemmat

Entreprenören och tillväxtdilemmat Entreprenören och tillväxtdilemmat Per Davidsson Internationella Handelshögskolan, Jönköping ESBRI 25/9 2003 1 Doktorand Davidsson 1985 Teorien säger: Alla kan, bör och vill växa Tittomkringen säger: Det

Läs mer

Egenföretagare och entreprenörer

Egenföretagare och entreprenörer 5 1 Sammanfattning Varför startar man eget? Och vad är det som gör att man väljer att fortsätta som egenföretagare? V år rapport har två syften. Det första är att redovisa fakta om egenföretagandets betydelse

Läs mer

VINNVINN Mötesarena för nya affärsmöjligheter och arbetstillfällen

VINNVINN Mötesarena för nya affärsmöjligheter och arbetstillfällen VINNVINN Mötesarena för nya affärsmöjligheter och arbetstillfällen VINNOVA Information VI 2006:10 OM VINNVINN vinnvinn är ett initiativ för tillväxt i regionala innovationssystem. Nya affärsmöjligheter

Läs mer

Let s do it! Förslag på insatser för att förstärka arbetet med entreprenörskap i skolan i Östergötland

Let s do it! Förslag på insatser för att förstärka arbetet med entreprenörskap i skolan i Östergötland Let s do it! Förslag på insatser för att förstärka arbetet med entreprenörskap i skolan i Östergötland Regional Action Plan 7 YES Let s do it Förord 8 4 Det regionala utvecklingsprogrammet Regionförbundet

Läs mer

Ökande krav på utbildningens kvalitet och regional förankring

Ökande krav på utbildningens kvalitet och regional förankring Kommentarer och kompletteringar till utvecklingsskriften om Fyrbodal Allmänna utgångspunkter Sveriges ekonomi och självfallet också Fyrbodals sammanhänger i allt väsentligt med hur landet och regionen

Läs mer

KOMMUNIKATIVT LEDARSKAP

KOMMUNIKATIVT LEDARSKAP KOMMUNIKATIVT LEDARSKAP 7, 100, 85, 7 EN ANALYS AV INTERVJUER MED CHEFER OCH MEDARBETARE I FEM FÖRETAG NORRMEJERIER SAAB SANDVIK SPENDRUPS VOLVO Mittuniversitetet Avdelningen för medieoch kommunikationsvetenskap

Läs mer

KOMMUNIKATIVT LEDARSKAP

KOMMUNIKATIVT LEDARSKAP KOMMUNIKATIVT LEDARSKAP 7, 100, 85, 7 EN ANALYS AV INTERVJUER MED CHEFER OCH MEDARBETARE I FEM FÖRETAG NORRMEJERIER SAAB SANDVIK SPENDRUPS VOLVO Mittuniversitetet Avdelningen för medieoch kommunikationsvetenskap

Läs mer

Reseströmmar en översikt 2000 2012

Reseströmmar en översikt 2000 2012 Reseströmmar en översikt 2000 2012 Innehållsförteckning 15 Sammanfattning 16 Inledning 18 Utländska gästnätter på hotell i Sverige 12 Samband mellan utrikeshandel och gästnätter 16 Samband mellan växelkursens

Läs mer

Destinationsutveckling Sommenbygd. 1 Projektidé

Destinationsutveckling Sommenbygd. 1 Projektidé Tranås den 20 april 2010 Destinationsutveckling Sommenbygd 1 Projektidé Projektet är ett paraplyprojekt som ska utveckla besöksnäringen av Sommenbygd med de tillhörande sex kommunerna i Sommenbygd. Detta

Läs mer

Tillväxt - teori. Jonas Gabrielsson Högskolan i Halmstad

Tillväxt - teori. Jonas Gabrielsson Högskolan i Halmstad Tillväxt - teori Jonas Gabrielsson Högskolan i Halmstad Tillväxt Ekonomisk Ekologisk/hållbar Social/välstånd - tillväxt avser inte värdet utan ökningen av värdet Tillväxtens förutsättningar Tillväxt Mer

Läs mer

Svenska ungdomsjobb i EU- topp - Lägre arbetsgivaravgifter bakom positiv trend!

Svenska ungdomsjobb i EU- topp - Lägre arbetsgivaravgifter bakom positiv trend! Svenska ungdomsjobb i EU- topp - Lägre arbetsgivaravgifter bakom positiv trend! Regeringens höjning av arbetsgivaravgifterna för unga, den 1 augusti i ett första steg följt av helt avskaffad nedsättning

Läs mer

Utvärdering några grundbegrepp

Utvärdering några grundbegrepp Utvärdering några grundbegrepp Fredrik Björk, Projektledning, Malmö högskola 2005-11-07 Inledning: varför skall man utvärdera? Varför skall man utvärdera en verksamhet? Svaret på den frågan är inte så

Läs mer

Landsbygdsföretagandet, struktur och utvecklingstendenser i olika geografier

Landsbygdsföretagandet, struktur och utvecklingstendenser i olika geografier Landsbygdsföretagandet, struktur och utvecklingstendenser i olika geografier Johan Klaesson johan.klaesson@jibs.hj.se Jönköping International Business School Regional dynamik Integration av tidigare separata

Läs mer

Företagarnas Entreprenörsindex 2013

Företagarnas Entreprenörsindex 2013 LÄTT ATT STARTA - SVÅRT ATT VÄXA Företagarnas Entreprenörsindex 2013 Rapport Februari 2013 Innehåll Sammanfattning... 3 Inledning... 3 Så gjordes Entreprenörsindex... 4 Högre Entreprenörsindex sedan 2004,men

Läs mer

Gymnasieskolan och småföretagen

Gymnasieskolan och småföretagen Gymnasieskolan och småföretagen Mars 2004 Inledning Gymnasieskolan är central för småföretagens kompetensförsörjning och konkurrenskraft. Företagarna välkomnar att regeringen nu slår ett slag för ökad

Läs mer

Det ekonomiska läget. 4 juli Finansminister Anders Borg. Finansdepartementet

Det ekonomiska läget. 4 juli Finansminister Anders Borg. Finansdepartementet Det ekonomiska läget 4 juli Finansminister Anders Borg Det ekonomiska läget Stor internationell oro, svensk tillväxt bromsar in Sverige har relativt starka offentliga finanser Begränsat reformutrymme,

Läs mer

Utbildningspolitiskt program

Utbildningspolitiskt program Utbildningspolitiskt program Innehållsförteckning Skolan 4 Högre utbildning 5 Forskning och forskarutbildning 6 Kompetensutveckling 7 Utbildningspolitiska programmet / 2008-05-09 Skolan Allt börjar i skolan.

Läs mer

A t t b e r e d a v ä g e n

A t t b e r e d a v ä g e n A t t b e r e d a v ä g e n med hjälp av Människorna i företaget Att utveckla affärer framgångsrikt med hjälp av människor. Varför är vissa företag trots utmärkta affärsidéer och likartade marknadsvillkor

Läs mer

Entreprenörskapsbarometern 2012. Attityder till företagande i Sverige

Entreprenörskapsbarometern 2012. Attityder till företagande i Sverige Entreprenörskapsbarometern 2012 Attityder till företagande i Sverige Info 0499 Rev A ISBN: 978-91-86987-74-9 Upplaga: 300 ex Illustrationer: Maimi Parik Har du frågor om denna publikation, kontakta: Jonnie

Läs mer

I.4 Faktorer som är avgörande för utjämningen

I.4 Faktorer som är avgörande för utjämningen Produktivitet, konkurrenskraft och ekonomisk utveckling Konkurrenskraftens utveckling ses ofta som ett av de viktigaste bevisen för politikens framgång eller misslyckande. I litteraturen kopplas begreppet

Läs mer

Metoduppgift 4: Metod-PM

Metoduppgift 4: Metod-PM Metoduppgift 4: Metod-PM I dagens samhälle, är det av allt större vikt i vilken familj man föds i? Introduktion: Den 1 januari 2013 infördes en reform som innebar att det numera är tillåtet för vårdnadshavare

Läs mer

En värld i ständig förändring Family Business Survey 2014 Sverige

En värld i ständig förändring Family Business Survey 2014 Sverige En värld i ständig förändring Family Business Survey 2014 Sverige 2 Innehåll 4 6 8 10 12 14 Vi ser familjeföretagens utmaningar PwC:s analys Familjeföretagen vill vara hållbara Innovation och talang viktiga

Läs mer

VÄRDERINGSÖVNING med ordpar

VÄRDERINGSÖVNING med ordpar VÄRDERINGSÖVNING med ordpar Som individer i ett samhälle är vi ständigt utsatta för omgivningens inflytande och påtryckningar för hur vi ska tänka och känna inför olika saker. Vi matas med värderingar

Läs mer

Entreprenörskapsbarometer för Västra Götaland 2005 RAPPORT TILLVÄXT OCH UTVECKLING 2006:2

Entreprenörskapsbarometer för Västra Götaland 2005 RAPPORT TILLVÄXT OCH UTVECKLING 2006:2 Entreprenörskapsbarometer för Västra Götaland 2005 RAPPORT TILLVÄXT OCH UTVECKLING 2006:2 Innehåll Förord 2 Sammanfattning 3 1 Inledning 6 2 Hur många är företagare? 7 3 Kan tänka sig att bli företagare

Läs mer

EDF Snapshot 2010 Mjölkproduktionen centraliseras

EDF Snapshot 2010 Mjölkproduktionen centraliseras EDF Snapshot 2010 Mjölkproduktionen centraliseras Både Europas mjölkbälte och Sveriges mjölkbälte kommer att stå för allt större del av mjölkproduktionen i framtiden, men lönsamma mjölkföretag återfinns

Läs mer

med familj och barn går det?

med familj och barn går det? Ann-Christin Jans Flytta till jobb med familj och barn går det? Den geografiska rörligheten på arbetsmarknaden har minskat de senaste decennierna i Sverige. Undantag finns dock. Under 1990-talet blev unga

Läs mer

SVENSKAR I VÄRLDENS ENKÄTUNDERSÖKNING

SVENSKAR I VÄRLDENS ENKÄTUNDERSÖKNING SVENSKAR I VÄRLDENS ENKÄTUNDERSÖKNING Under våren har Svenskar i Världen skickat ut en enkät till utlandssvenskarna. Med över 3 400 deltagare lyckades vi samla in en stor mängd inressant information från

Läs mer

Sammanfattning av Workshop om validering 15 november

Sammanfattning av Workshop om validering 15 november 2011-11-22 2011 Sammanfattning av Workshop om validering 15 november Susanna Carling Palmér Fastighetsbranschens Utbildningsnämnd 2011-11-21 1 Sammanfattning av konferens om validering den 15 november

Läs mer

RELIGIONSKUNSKAP. Ämnets syfte och roll i utbildningen

RELIGIONSKUNSKAP. Ämnets syfte och roll i utbildningen RELIGIONSKUNSKAP Ämnets syfte och roll i utbildningen Religionskunskap bidrar till att utveckla förmågan att förstå och reflektera över sig själv, sitt liv och sin omgivning och utveckla en beredskap att

Läs mer

Storstadens tillväxt och samspel med andra regioner

Storstadens tillväxt och samspel med andra regioner Storstadens tillväxt och samspel med andra regioner Ann-Katrin Berglund, WSP Analys & Strategi Vid nordisk konferens i Göteborg 15-16 mars 2012 WSP och Ann-Katrin WSP är ett globalt analys- och teknikföretag

Läs mer

Landsbygdsprogram i 10 länder inom EU

Landsbygdsprogram i 10 länder inom EU 1(6) 2010-06-18 Landsbygdsavdelningen Roland Sten Landsbygdsprogram i 10 länder inom EU Varje land har minst ett landsbygdsprogram Varje medlemsland i EU har ett eller flera program för utveckling av landsbygden.

Läs mer

ju större utgifterna för social- och hälsovårdsväsendet per invånare

ju större utgifterna för social- och hälsovårdsväsendet per invånare Resumé 283/54/04 BEVILJANDET OCH ANVÄNDNINGEN AV KOMMUNERNAS FINANSIERINGSUNDERSTÖD ENLIGT PRÖVNING Huvudfrågorna vid revisionen har varit att klargöra grunderna för beviljande av kommunernas finansieringsunderstöd

Läs mer

2007 Vad är entreprenörskap?

2007 Vad är entreprenörskap? #1 2007 Vad är entreprenörskap? Mikael Samuelsson Välkommen till E-spegeln E-spegeln är ett unikt forskningsprojekt och en spegling av den glädje, sorg, och vedermödor som alla vi som startar nya affärsverksamheter

Läs mer

Hushållningssällskapet Branschundersökning. April-Maj 2011 Genomförd av Enkätfabriken

Hushållningssällskapet Branschundersökning. April-Maj 2011 Genomförd av Enkätfabriken Hushållningssällskapet Branschundersökning April-Maj 2011 Genomförd av Enkätfabriken Innehållförteckning Sammanfattning 3 Bakgrund och fakta 4 Orsaker 15 Bortfallsanalys 16 Omsättning 5 Omsättning, fortsättning

Läs mer

Framtidens tillväxt och näringslivn

Framtidens tillväxt och näringslivn Regionens attraktionskraft Hur skapar vi en attraktiv region för morgondagens kompetens och företagande? 1.Kommunikation & infrastruktur (41) Bind ihop regionen, stå sig i konkurrens med Kastrup 2.Utveckla

Läs mer

INSTITUTIONEN FÖR JOURNALISTIK OCH MASSKOMMUNIKATION Göteborgs universitet

INSTITUTIONEN FÖR JOURNALISTIK OCH MASSKOMMUNIKATION Göteborgs universitet INSTITUTIONEN FÖR JOURNALISTIK OCH MASSKOMMUNIKATION Göteborgs universitet PM från Dagspresskollegiet nr. 45 DET FÖRÄNDERLIGA SAMHÄLLET - ålderssammansättning, flyttning och hushållsstruktur i relation

Läs mer

Anvisningar till rapporter i psykologi på B-nivå

Anvisningar till rapporter i psykologi på B-nivå Anvisningar till rapporter i psykologi på B-nivå En rapport i psykologi är det enklaste formatet för att rapportera en vetenskaplig undersökning inom psykologins forskningsfält. Något som kännetecknar

Läs mer

Statligt stöd för miljö- och sociala frågor till små och medelstora företag - en jämförande studie mellan Sverige och Storbritannien

Statligt stöd för miljö- och sociala frågor till små och medelstora företag - en jämförande studie mellan Sverige och Storbritannien I ett examensarbete från Sveriges Lantbruksuniversitet (SLU) av Katarina Buhr och Anna Hermansson i samverkan med Nutek, jämförs det statliga stödet till små och medelstora företags arbete med miljöoch

Läs mer

Hästnäringen i Karlshamns kommun Förstudie

Hästnäringen i Karlshamns kommun Förstudie Hästnäringen i Karlshamns kommun Förstudie 2013-01-29 Karlshamns Kommun Marianne Westerberg och Maria Hjelm Nilsson INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1. Sammanfattning... 2 2. Bakgrund... 2 3. Projektets syfte... 2

Läs mer

Företagens villkor och verklighet 2014

Företagens villkor och verklighet 2014 Företagens villkor och verklighet 2014 1 Kort om undersökningen En av Europas största enkätundersökningar till företag Ger svar på hur företag upplever sin verklighet inom en rad områden som tillväxt,

Läs mer

Skatteregler. för. { skatt } BESKATTNING AV INCITAMENTSPROGRAM

Skatteregler. för. { skatt } BESKATTNING AV INCITAMENTSPROGRAM { skatt } KONTANTPRINCIPEN Huvudregeln i inkomstslaget tjänst är att intäkter ska tas upp till beskattning då de kan disponeras eller på något annat sätt kommer en skattskyldig till del; kon- Skatteregler

Läs mer

BOSTADSHYRES- MARKNADEN

BOSTADSHYRES- MARKNADEN Stockholm, mars 2014 Bokriskommittén ett initiativ för en bättre bostadsmarknad Bokriskommittén har i uppdrag att presentera konkreta förslag på reformer som kan få den svenska bostadsmarknaden i allmänhet

Läs mer

Kommissionen främjar europeiska riskkapitalmarknader

Kommissionen främjar europeiska riskkapitalmarknader IP/98/305 Bryssel den 31 mars 1998 Kommissionen främjar europeiska riskkapitalmarknader Europeiska kommissionen har nu inlett ett omfattande initiativ för att främja utvecklingen av en stor alleuropeisk

Läs mer

Nominering - Årets Integrationssatsning Med checklista

Nominering - Årets Integrationssatsning Med checklista Nominering - Årets Integrationssatsning Med checklista Härmed nomineras följande förslag till Årets Integrationssatsning på Landsbygden. Namn på förslaget: Mångkulturell företagsutveckling Journalnummer:

Läs mer

Unionens handlingsprogram 2012 2015

Unionens handlingsprogram 2012 2015 Unionens handlingsprogram 2012 2015 Unionens handlingsprogram 2012 2015 Vår vision Vår vision är Tillsammans är vi i Unionen den ledande kraften som skapar framgång, trygghet och glädje i arbetslivet.

Läs mer

OECD Territorial review

OECD Territorial review OECD Territorial review Studien ger svar på regionens förutsättningar samt tillväxtoch utvecklingsmöjligheter i ett globalt perspektiv. Jämförelsen görs med 2000 andra regioner. Viktigt underlag i lokal

Läs mer

NATIONEN FRAMFÖR ALLT. Förslag till Sverigedemokratisk Ungdoms idéprogram

NATIONEN FRAMFÖR ALLT. Förslag till Sverigedemokratisk Ungdoms idéprogram NATIONEN FRAMFÖR ALLT Förslag till Sverigedemokratisk Ungdoms idéprogram Sverigedemokratisk Ungdoms idéprogram Förbundets yttersta intresse är nationens välgång och fortlevnad. Förbundet sätter nationen

Läs mer

Europeiskt pensionärsindex. Ranking av pensionärers levnadsförhållanden

Europeiskt pensionärsindex. Ranking av pensionärers levnadsförhållanden Europeiskt pensionärsindex Ranking av pensionärers levnadsförhållanden Innehåll: Inledning... 2 Förväntad levnadsålder... 3 Dåliga levnadsförhållanden... 4 Fysiska behov... 5 Hälsoproblem på grund av otillräcklig

Läs mer

Kvinnors företagande & tillgång till offentlig finansiering

Kvinnors företagande & tillgång till offentlig finansiering Kvinnors företagande & tillgång till offentlig finansiering Hur snacket går & vem som får pengarna Jeaneth Johansson & Malin Malmström Vem är innovatör/entreprenör Sociala konstruktioner Konstruktioner

Läs mer

Teoretiska perspektiv på socialpolitiken (allmän och fördjupad del, 6 + 4 sp.)

Teoretiska perspektiv på socialpolitiken (allmän och fördjupad del, 6 + 4 sp.) Teoretiska perspektiv på socialpolitiken (allmän och fördjupad del, 6 + 4 sp.) Kursansvariga: Professor Mikael Nygård och doktorand Mathias Mårtens Syfte Kursen är ett led i förberedelsen inför att skriva

Läs mer

GOD AVKASTNING TILL LÄGRE RISK

GOD AVKASTNING TILL LÄGRE RISK FRIHET Svenska Investeringsgruppens vision är att skapa möjligheter för ekonomisk tillväxt och frihet genom att identifiera de främsta fastighetsplaceringarna på marknaden. Vi vill hjälpa våra kunder att

Läs mer

Företagens villkor och verklighet 2014

Företagens villkor och verklighet 2014 Företagens villkor och verklighet 2014 Verksamhet inom Juridik, ekonomi, vetenskap & teknik 1 Kort om undersökningen En av Europas största enkätundersökningar till företag Ger svar på hur företag upplever

Läs mer

Södermanlands län. Företagsamheten 2015

Södermanlands län. Företagsamheten 2015 MARS 2015 Företagsamheten 2015 Deborah Rosman, Skärgårdsvåfflan i Oxelösund. Vinnare av tävlingen s mest företagsamma människa 2014. s län Innehåll 1. Inledning...2 Så genomförs undersökningen... 2 Vem

Läs mer

Gemensamma mål för fritidshemmen i Sparsör

Gemensamma mål för fritidshemmen i Sparsör Gemensamma mål för fritidshemmen i Sparsör Detta material Lust att lära och möjlighet till att lyckas är visionen som Borås stad har satt som inspiration för oss alla som arbetar inom stadens skolor, fritidshem

Läs mer

SKAPA ENGAGEMANG: FÖRETAGSLEDNINGENS VIKTIGA ROLL

SKAPA ENGAGEMANG: FÖRETAGSLEDNINGENS VIKTIGA ROLL SKAPA ENGAGEMANG: FÖRETAGSLEDNINGENS VIKTIGA ROLL Dale Carnegie Training Whitepaper Copyright 2012 Dale Carnegie & Associates, Inc. All rights reserved. Senior_Leadership_062513_wp_EMEA Varför anses en

Läs mer

Genusforskning i korta drag. Vetenskapsrådets kommitté för genusforskning

Genusforskning i korta drag. Vetenskapsrådets kommitté för genusforskning Genusforskning i korta drag Vetenskapsrådets kommitté för genusforskning Genusforskning i korta drag Vetenskapsrådets kommitté för genusforskning 2005-02-18 Genusforskning är ett ungt och expanderande

Läs mer

fakta Om Sveriges glesoch landsbygder Fickfakta 2007.indd 1 2007-12-18 12.50.11

fakta Om Sveriges glesoch landsbygder Fickfakta 2007.indd 1 2007-12-18 12.50.11 fakta Om Sveriges glesoch landsbygder 1 Fickfakta 2007.indd 1 2007-12-18 12.50.11 Innehåll Vad är gles- och landsbygd? Glesbygdsverkets definition 3 Karta gles- och landsbygder 4 Befolkning Befolkning

Läs mer

Vad kan praktiker lära av forskningen? Mikael Samuelsson Centrum för Entreprenörskap och Affärsdesign Högskolan i Borås

Vad kan praktiker lära av forskningen? Mikael Samuelsson Centrum för Entreprenörskap och Affärsdesign Högskolan i Borås Vad kan praktiker lära av forskningen? Mikael Samuelsson Centrum för Entreprenörskap och Affärsdesign Högskolan i Borås Agenda Presentation Praktiker Entreprenörskap Forskning i Sverige vad vet vi nu?

Läs mer

Syftet med samverkan inom Entreprenörsregionen är att stärka förutsättningar för tillväxt, konkurrenskraft och ekonomisk utveckling.

Syftet med samverkan inom Entreprenörsregionen är att stärka förutsättningar för tillväxt, konkurrenskraft och ekonomisk utveckling. Verksamhetsplan Entreprenörsregionen 2015-2018 Entreprenörsregionen De elva kommunerna i Entreprenörsregionen har starka traditioner som en kreativ industribygd med framgångsrika företag och aktiva entreprenörer.

Läs mer

TIPT Tillgänglighet, Innovationsprocesser och Tillväxt

TIPT Tillgänglighet, Innovationsprocesser och Tillväxt TIPT Tillgänglighet, Innovationsprocesser och Tillväxt Delprojekt 2: Platsbunden innovationsförmåga och arbetskraftens sammansättning Syftet med delprojektet är att belysa hur arbetsmarknadsrelaterade

Läs mer

Företagens villkor och verklighet 2014

Företagens villkor och verklighet 2014 Företagens villkor och verklighet 2014 Transport & magasinering 1 Kort om undersökningen En av Europas största enkätundersökningar till företag Ger svar på hur företag upplever sin verklighet inom en rad

Läs mer

Spelplanen ändras. 1. Agila arbetssätt växer sig starkare. 2. Förenkling, transparens och flexibilitet blir ledstjärnor i förändringsarbeten.

Spelplanen ändras. 1. Agila arbetssätt växer sig starkare. 2. Förenkling, transparens och flexibilitet blir ledstjärnor i förändringsarbeten. Spelplanen ändras Allt fler är överens om att vi står inför en förändring i sättet att se på och arbeta i projekt och organisationer. Trender kommer och går men det finns några som kommer att bestå och

Läs mer

Näringslivsstrategi i Nyköping 2014-2017. Framtagen av näringslivet i samverkan med Nyköpings kommun

Näringslivsstrategi i Nyköping 2014-2017. Framtagen av näringslivet i samverkan med Nyköpings kommun Näringslivsstrategi i Nyköping 2014-2017 Framtagen av näringslivet i samverkan med Nyköpings kommun Antagen av kommunstyrelsen 24 mars 2014 2/5 Innehållsförteckning Målbild 2017... 3 Kvantitativa övergripande

Läs mer

Här bor väljarna. Fokus den 15 september 2014. Alliansen

Här bor väljarna. Fokus den 15 september 2014. Alliansen Här bor väljarna Fokus den 15 september 2014 Det är dagen efter valet, där egentligen ingen står som segrare. Ingen utom sverigedemokraterna. Två val i rad (både i gårdagens och i valet 2010) har partiet

Läs mer

Riktlinjer för brukarundersökningar inom Umeå kommun

Riktlinjer för brukarundersökningar inom Umeå kommun Riktlinjer för brukarundersökningar inom Umeå kommun Dokumenttyp Riktlinjer Dokumentnamn Riktlinjer för brukarundersökningar inom Umeå kommun Fastställd/upprättad 2010-11-25 Dokumentägare Johan Gammelgård

Läs mer

VI PLACERAR DINA PENGAR I BÄTTRE HÄLSA I ANDRA LÄNDER

VI PLACERAR DINA PENGAR I BÄTTRE HÄLSA I ANDRA LÄNDER VI PLACERAR DINA PENGAR I BÄTTRE HÄLSA I ANDRA LÄNDER FN har som mål att halvera fattigdomen i världen till år 2015. Det innebär att hundratals miljoner människor får ett rikare liv. BÄTTRE HÄLSA GÖR VÄRLDEN

Läs mer

Vallöfte: 90-dagarsgaranti för alla unga

Vallöfte: 90-dagarsgaranti för alla unga Stockholm 2014-08-26 Vallöfte: 90-dagarsgaranti för alla unga Socialdemokraterna presenterar idag ett viktigt vallöfte: Vid regeringsskifte kommer en 90-dagarsgaranti för alla unga att införas. Genomförandet

Läs mer

Den kommunala ingenjören. Kostnad eller tillgång?

Den kommunala ingenjören. Kostnad eller tillgång? Den kommunala ingenjören Kostnad eller tillgång? Inledning Sveriges kommuner står inför stora utmaningar för att nå en effektiv, attraktiv och regionalpolitiskt hållbar utveckling. Många regionala dilemman

Läs mer

LEDARSKAP OCH ORGANISATION

LEDARSKAP OCH ORGANISATION LEDARSKAP OCH ORGANISATION Ämnet ledarskap och organisation är till sin karaktär tvärvetenskapligt. Det har sin bas inom företagsekonomi, psykologi, sociologi och pedagogik. Med hjälp av begrepp, teorier

Läs mer

Familj och arbetsliv på 2000-talet - Deskriptiv rapport

Familj och arbetsliv på 2000-talet - Deskriptiv rapport Familj och arbetsliv på 2-talet - Deskriptiv rapport Denna rapport redovisar utvalda resultat från undersökningen Familj och arbetsliv på 2- talet som genomfördes under 29. Undersökningen har tidigare

Läs mer

Reviderad 2010-05-25. Näringslivsprogram i Sala 2010-2013

Reviderad 2010-05-25. Näringslivsprogram i Sala 2010-2013 Reviderad 2010-05-25 Näringslivsprogram i Sala 2010-2013 1. Bakgrund Detta program är den gemensamma plattform som näringslivet och Sala kommun antagit för att stimulera näringslivets tillväxt och utveckling

Läs mer

MARS 2015. Företagsamheten 2015. Teo Härén, Interesting.org. Vinnare av tävlingen Uppsala läns mest företagsamma människa 2014.

MARS 2015. Företagsamheten 2015. Teo Härén, Interesting.org. Vinnare av tävlingen Uppsala läns mest företagsamma människa 2014. MARS 2015 Företagsamheten 2015 Teo Härén, Interesting.org. Vinnare av tävlingen läns mest företagsamma människa 2014. län Innehåll 1. Inledning...2 Så genomförs undersökningen... 2 Vem är företagsam?...

Läs mer

SKOLPLAN VUXENUTBILDNINGEN NÄSSJÖ KOMMUN. En samlad vuxenutbildningsorganisation för utbildning, integration och arbetsmarknad

SKOLPLAN VUXENUTBILDNINGEN NÄSSJÖ KOMMUN. En samlad vuxenutbildningsorganisation för utbildning, integration och arbetsmarknad SKOLPLAN VUXENUTBILDNINGEN NÄSSJÖ KOMMUN En samlad vuxenutbildningsorganisation för utbildning, integration och arbetsmarknad 1 SKOLPLAN FÖR VUXENUTBILDNINGEN Skolplanen för vuxenutbildningen i Nässjö

Läs mer

2011:4 Eskilstunas befolkning, dess ursprung och hur befolkningens sammansättning förändrats.

2011:4 Eskilstunas befolkning, dess ursprung och hur befolkningens sammansättning förändrats. 2011-08-08 Fakta och statistik från Eskilstuna kommun näringsliv visar intressanta statistiska uppgifter i kortform utifrån ett eskilstunaperspektiv. 2011:4 Eskilstunas befolkning, dess ursprung och hur

Läs mer

Arbetstidsförkortning - en dålig reglering

Arbetstidsförkortning - en dålig reglering Arbetstidsförkortning - en dålig reglering Sammanfattning: Många tror att arbetstidsförkortning är den rätta metoden att minska arbetslösheten. Men problemet är snarare för mycket regleringar, inte för

Läs mer

Sammanfattning. Tillgång till IT i hemmet och skolan. Användning av IT. Datoranvändning i skolan. Internetanvändning i skolan

Sammanfattning. Tillgång till IT i hemmet och skolan. Användning av IT. Datoranvändning i skolan. Internetanvändning i skolan 117 4 Sammanfattning Tillgång till IT i hemmet och skolan Lärare och elever har god tillgång till IT i hemmet. Tillgången till IT-verktyg i hemmet hos lärare, skolledare och elever är hög. Nästan samtliga

Läs mer

Medlemsdirektiv till UVP:s styrelse, utgåva 2012-03-23. Medlemsdirektiv. Upplands Väsby Promotion. Utgåva 2012-03-23

Medlemsdirektiv till UVP:s styrelse, utgåva 2012-03-23. Medlemsdirektiv. Upplands Väsby Promotion. Utgåva 2012-03-23 Medlemsdirektiv Upplands Väsby Promotion Utgåva 2012-03-23 Detta är ett Medlemsdirektiv till UVP:s styrelse. Det ska ses som ett komplement till stadgarna Den finns i en sammanfattande del och en mera

Läs mer

FlexLiv Den nya pensionsprodukten

FlexLiv Den nya pensionsprodukten FlexLiv Den nya pensionsprodukten CATELLA FLEXLIV Den nya pensionsprodukten FlexLiv den nya pensionsprodukten ger dig de bästa egenskaperna från både traditionellt livsparande och aktiv fondförsäkring.

Läs mer