Entreprenörskap på landsbygden

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Entreprenörskap på landsbygden"

Transkript

1 Entreprenörskap på landsbygden en översikt av internationell forskning Rapport 2006:17 Foto: Mats Pettersson

2

3 Entreprenörskap på landsbygden en översikt av internationell forskning Referens Karin Hellerstedt Johan Wiklund J Ö N K Ö P I N G I N T E R N A T I O N A L B U S I N E S S S C H O O L JÖNKÖPING UNIVERSTITY

4

5 Sammanfattning Föreliggande rapport är en förstudie som gjorts på uppdrag av jordbruksverket med syfte att kartlägga den forskning som gjorts om entreprenörskap på landsbygden. Landsbygden förknippas ofta med jordbruk. Jordbrukets betydelse har dock minskat över tiden och andra näringar har växt fram och fått mer betydelse. För att få en förståelse för företagandet på landsbygden är det därför av betydelse att allt entreprenörskap som sker och kan ske beaktas. Denna förstudie är därför ett första steg mot att beskriva den forskning som gjorts men även ett sätt att skapa en plattform för fortsatta forskningsprojekt. Genomgången visar att ett entreprenörskapsperspektiv kan bidra till vår förståelse av landsbygdens företagande och dess utveckling. Det framkommer även att vår kunskap om företagandet på landsbygden är begränsad och att landsbygdsfrågor har en underordnad roll i dominerande entreprenörskapstidskrifter och på ledande entreprenörskapskonferenser. I de dominerande internationella tidskrifterna granskas varje bidrag av ledande forskare och varje artikel har således genomgått gedigna kvalitetskontroller. Därför har forskning som publiceras i dessa tidskrifter stort inflytande på utvecklingen inom fältet. I vår genomgång av befintlig entreprenörskapsforskning kopplad till landsbygden pekar vi på en rad områden där forskning behövs. Vi anser att det finns en hel del intressanta uppslag för fortsatta studier.

6

7 Innehållsförteckning 1 Introduktion Litteratursökning Definitioner Landsbygd Entreprenörskap Landsbygds- och entreprenörskapsforskningen Personliga egenskaper Affärsmöjligheter Motiv Regional variation i företagande Förutsättningar för företagandet Socialt kapital Strategi Sammanfattande diskussion Fortsatt forskning...23 Referenslista...25 Bilagor...31 Tabellförteckning Tabell 1 Länders fördelning på regiontyp Source: Labrianidis (2004)...6 i

8

9 1 Introduktion Landsbygdens utveckling och livskraft är av stort intresse på politisk nivå. Företagandet på landsbygden är då en central fråga såväl när det gäller starten av nya företag som utvecklingen av befintliga företag. Entreprenörskapsforskningen i sin tur intresserar sig för tillvaratagandet av nya affärsmöjligheter samt utvecklingen av nya och befintliga företag. På uppdrag av Jordbruksverket kommer vi i denna studie applicera ett entreprenörskapsperspektiv på forskningen om landsbygdsföretagandet för att se huruvida ett sådant synsätt är tillämpligt. Vi undersöker huruvida generella entreprenörskapsmodeller fungerar för att analysera utveckling av företag på landsbygden. Genom att anamma ett entreprenörskapsperspektiv kan vi därigenom peka på områden där vår kunskap om företagandet på landsbygden är begränsad. Entreprenörskap är centralt för ett lands ekonomiska utveckling och tillväxtmöjligheter. Detta framhålls frekvent på politisk nivå och det finns även forskningsresultat som stöder ett sådant antagande. Att entreprenörskap är en ekonomisk motor är således ett utbrett synsätt (Acs & Audretsch, 2003). Det har visats att nya och befintliga småföretag på en aggregerad nivå står för en betydande del av samtliga anställningstillfällen, även om det debatterats om exakt hur stor denna del är (Storey, 1994). Ekonomisk tillväxt inom olika regioner är således starkt kopplat till det lokala entreprenörskapet (Labrianidis, 2004). Samtidigt vet vi att företag tenderar att starta där det redan finns många företag, dvs. om den befintliga företagsstocken är stor så tenderar nyföretagandet att vara högt. För landsbygden är denna frågeställning av yttersta vikt då det handlar om att skapa en positiv spiral och i möjligaste mån uppnå en kritisk massa av entreprenörer och företag. I Sverige diskuteras ofta vikten av en blomstrande landsbygd i. Samtidigt har landsbygden till viss del avfolkats och storstadsregionerna befolkats (Wiberg, 2004). Detta mönster är dock inte entydigt utan beror på hur man definierar landsbygden då många områden av landsbygdskaraktär är dynamiska och faktiskt visar upp en växande befolkning. Ett antal utsatta regioner upplever dock en negativ trend. Det finns emellertid vissa regioner som lyckats väl med att visa upp en positiv utveckling. Trångsviken är ett exempel på en framgångsrik kommun där man lyckats väl med att ta tillvara på samt skapa nya affärsmöjligheter ii. Trots de problem och hinder som finns kan man därför tänka sig att landsbygden även kan erbjuda en mängd nya och lovande affärsmöjligheter. Inom entreprenörskap ses entreprenören som den agent som kan förverkliga dessa möjligheter och idéer (Audretsch, 1995). På landsbygden agerar redan en stor skara entreprenörer, men det finns säkerligen plats för många fler. Då enskilda individers agerande är avgörande för entreprenörskap (Gartner, 1988) är personliga motiv och incitament av stor betydelse för vår förståelse om hur, varför och var företag startas, drivs och utvecklas. Genom att applicera ett entreprenörskapsperspektiv på företagandet på landsbygden läggs stor vikt vid just möjligheterna och hur dessa kan förverkligas/har förverkligats av individer. Syftet med föreliggande studie är att kartlägga den forskning som gjorts om entreprenörskap och landsbygden såväl nationellt som internationellt för att visa på dels vad som gjorts men även för i Se exempelvis ii 1

10 att finna områden där vi behöver mer kunskap. Således ämnar förstudien utmynna i förslag till fortsatta forskningsprojekt. För att täcka relevanta områden och infallsvinklar är rapporten uppbyggd kring fyra grundstenar. Den första diskuterar hur landsbygden och entreprenörskap definierats av forskare. Därefter redogörs kort för hur litteratursökningen gått till. Den tredje delen består av litteraturgenomgången och inleds med en generell diskussion om entreprenörskapsforskningens och landsbygdsforskningens karaktär och utveckling. Därefter är resultaten av litteraturgenomgången strukturerade utifrån centrala forskningsområden inom entreprenörskapsfältet. Löpande efter varje ämnesområde görs kopplingar till landsbygden och relevant forskning. Varje delavsnitt avslutas med diskussioner och förslag till fortsatt forskning. Baserat på rapportens innehåll presenteras i den fjärde delen ett konkret förslag till ett nytt forskningsprojekt som kan komplettera de studier som redan bedrivs av jordbruksverket. 2

11 2 Litteratursökning Denna förstudie är baserad på en litteraturgenomgång med fokus främst på akademiska rapporter, böcker och artiklar, men inkluderar även vissa skrifter av populärvetenskaplig natur. För att kartlägga vad som skrivits om landsbygd och entreprenörskap har således en omfattande litteratursökning genomförts. Material som behandlar landsbygd och entreprenörskap specifikt har varit den primära källan för information, men även material som behandlar närliggande områden har inkluderats. Forskning som berör utvecklingsländer eller liberalisering av ekonomier har exkluderats och i första hand har forskning om västerländska länder varit i fokus. För att fånga upp relevant material har såväl svenska som utländska källor beaktats, därav har en mängd olika sökord används. Dessa är: rural, regional, local, entrepreneur(ship/ial), countryside, landsbygd, glesbygd, regional, lokal, och entreprenör(skap/iell). Detta arbete har gjorts i nära samarbete med ämneskunniga på högskolebiblioteket. Biblioteket i Jönköping i är väl känt för sin entreprenörskapssamling, vilken är en av de mest omfattande i världen inom detta område. Detta har varit till stor hjälp i litteraturgenomgången. Dessutom har sökmotorer såsom google.scholar.com använts för att finna ytterligare material. Dessa genomgångar har resulterat i en bra täckning av området och de källor som fångats upp presenteras i appendix 1. För att avspegla intresset för landsbygdsfrågor inom entreprenörskapsfältet specifikt har en genomgång av de mest inflytelserika konferenserna och tidskrifterna gjorts. Att dessa är de ledande konferenserna och tidskrifterna är vedertaget, se t.ex. Davidsson och Wiklund (2001). I parentes bakom respektive konferens och tidskrift anges från vilket år genomgången gjorts. Konferenserna är Academy of Management ( ), Babson ( ), RENT ( ) och Euram ( ). I Academy of Management s program har vi inte lyckats finna några artiklar som behandlar företagande på landsbygden, vilket måste ses som en brist med tanke på att denna konferens är högt ansedd inom entreprenöskapsfältet. På Babson har ett fåtal presentationer gjorts, men få av dessa har publicerats i full längd i den efterföljande konferenspubliceringen Frontiers of Entrepreneurship Research (FER). Särskilt intressant är att titta på de senaste nio åren då ingen av artiklarna publicerats i sin helhet. På RENT har några intressanta och för denna rapport relevanta artiklar presenterats, t.ex. Borch och Forsman-Hugg (2004). På Euram har vi inte lyckats hitta några artiklar kopplade till entreprenörskap och landsbygd. Artiklar från Babson och RENT finns presenterade i bilaga 2. Tidskrifterna som genomgåtts är Journal of Business Venturing (JBV, 1985-), Entrepreneurship Theory & Practice (ETP, 2002-) samt Entrepreneurship and Regional Development (ERD, 1992-). Det är främst dessa tre som avspeglar utvecklingen inom entreprenörskapsfältet. Även om andra tidskrifter kan användas för att publicera sina resultat så är det dessa tre som når flest entreprenörskapsforskare. Dessutom har sökningar gjorts i Journal of Developmental Entrepreneurship (JDE). Som ett komplement har även bredare sökningar gjorts där artiklar från exempelvis Journal of Socio-Economics och Rural Studies inkluderats. Samtliga artiklar som behandlar landsbygd och entreprenörskap kan ses i bilaga 2. Några av de referenser som inkluderats i bilagorna fokuserar inte entreprenörskap och landsbygd specifikt, men om regionala variationer är en aspekt har de inkluderats. 3

12 Av bilaga två framgår tydligt att flest artiklar publicerats i Entrepreneurship and Regional Development. Det framgår även att det totalt sett är en liten andel som uttalat fokuserar på entreprenörskap och landsbygd. Där så är fallet är det i princip enbart empiriska papper. Av alla empiriska papper är det något så när jämnt fördelat mellan kvantitativa och kvalitativa insamlings- och analysmetoder. Värt att notera är dock att få studier som gjorts i Sverige nått de genomgångna tidskrifterna. Vi vet dock från bilaga 1 att ett flertal studier gjorts i Sverige men dessa forskningsresultat har inte slagit sig in i de centrala entreprenörskapstidskrifterna. Intressant att poängtera är även att det är få av de internationellt mest renommerade entreprenörskapsforskarna som intresserat sig för landsbygden. Detta kan vara av stor vikt då det krävs mer engagemang från fler erkända forskare, dels för att ge legitimitet åt landsbygden som ett viktigt forskningsområde och dels för att flera perspektiv, åsikter och forskningsmetoder krävs för att skapa en solid kunskapsbas. Genom att fler engagerar sig i dessa frågor kommer mångfalden som landsbygden representerar bättre kunna fångas och vår insikt i entreprenörskapet på landsbygden och dess särprägel kan bli mer nyanserad. Baserat på litteraturgenomgången anser vi därför att forskning om entreprenörskap och landsbygd finns, men den är väldigt begränsad och betydligt mer forskning behövs. Landsbygden och entreprenörskap är två av de sökord som använts och redan i ett tidigt skede blev det tydligt att dessa begrepp används olika av olika forskare och i olika studier. Därför har vi valt att diskutera dessa koncept mer ingående innan vi fördjupar oss i litteraturgenomgången. 4

13 3 Definitioner 3.1 Landsbygd Centralt för föreliggande rapport är begreppet landsbygd som vid första anblick kan tyckas vara rättframt och enkelt, men som vid närmare eftertanke visar sig vara nyanserat och komplext sammansatt. Inom regional- och landsbygdsforskningen behandlas ofta begreppet utan åtföljande förklaring och dess innebörd förefaller vara givet. I sin enklaste betydelse är landsbygd helt enkelt (större) område med ringa tätbebyggelse [ ] ofta om hela den del av ett land som ligger utanför (de större) tätorterna (NE, 2005) där tätort inom Sverige innebär ett invånarantal på lägst 200 med minst 200 meter mellan husen. Denna enkla definition har dock fått en hel del kritik då historisk utveckling och andra mer kulturella aspekter inte tas i beaktande. Att strikt titta på befolkningsmängd och -densitet kan tyckas vara ett alltför grovt mått på vad som är landsbygd, men i praktiken är det ett relativt enkelt verktyg för gränsdragning som även underlättar för nationella och internationella jämförelsestudier (Labrianidis, 2004). Kritik framförs också om att nivån för tätortsstorlek (200) är mycket låg dels i jämförelse med andra länder (som ofta utgår från nivåer mellan 2000 och invånare, ibland ända upp till invånare), dels utifrån vilken kritisk massa som krävs för att bilda en urban miljö. Historiskt sett har just den stora (ibland otillgängliga) ytan i kombination med nyttjandet av naturliga resurser (i form av jordbruk) förknippats med landsbygd (Labrianidis, 2004). Således är det låg populationsdensitet i kombination med specialisering inom jordbruk som har definierat landsbygden. Detta synsätt kan dock anses till viss del vara förlegat då vissa näringar såsom turism har ökat i betydelse och det inte enbart är jordbruk som är viktigt för landsbygdens totala ekonomi (Ilbery, 1998). Det är viktigt att påpeka att landsbygden är ett nyanserat begrepp. Olika landsbygdsområden, inom såväl som mellan länder, skiljer sig ibland väsentligt åt. Därför skulle man kunna tala om grader av landsbygd eller ett så kallat landsbygdsindex (Cloke, 1977 och Cloke & Edward, 1986 i Labrianidis, 2004). Hoggart et al. (1995 i Labrianidis, 2004) menar istället att landsbygden bör definieras utifrån folks strävan efter ett landsbygdsideal, vilket lägger stort fokus på mer sociala och kvalitativa aspekter. Kalantaridis och Bika (2004a) diskuterar även att det finns en debatt huruvida man bör avstå från att använda begreppet landsbygd och istället tala om sub-urbana områden. Westholm (2003) poängterar att många olika definitioner används och att dessa skiljer sig både inom som mellan länder. Han diskuterar svårigheten med att finna en exakt definition och menar att definitionen bör vara flexibel och anpassad till frågeställning, samtidigt som man bör vara så konsekvent som möjligt för att kunna göra jämförelser mellan studier och över tiden. Enligt Westholm (2003) är det den fysiska miljön och glesheten som karaktäriserar landsbygden. Baserat på resonemanget ovan kan landsbygdsbegreppet med andra ord definieras i såväl grad som dimension där population och densitet, tillgänglighet och närhet samt den sociala eller fysiska miljön kan användas för gränsdragning. Labrianidis (2004) förespråkar ett tillgänglighetsmått då det säger mer om ett områdes närhet till olika marknader än enbart densitetsmått. I tabellen nedan har han delat in en rad europeiska länder i tre olika grupper baserat på närheten till större centra. Exakt hur en sådan indelning ska göras kan naturligtvis debatteras men tabell 1 kan med fördel användas för att jämföra Sverige 5

14 med andra europeiska länders situation. Liksom Labrianidis (2004) förespråkar vi en utgångspunkt i tillgänglighet då det tar hänsyn till invånares och företags närhet till marknader. Tillgång till marknad har avgörande betydelse för förutsättningarna för framgångsrikt företagande (North & Smallbone, 1993) och är sannolikt en avgörande förklaring till de variationer i landsbygdsföretagande vi nu ser i Sverige. I tabellen nedan har europeiska länders landareal klassificerats baserat på tillgänglighet i form av restid. Tabellen visar tre viktiga saker. Det första är att en mycket stor del av Sveriges landsbygd har låg tillgänglighet. Det andra är att förutsättningarna för entreprenörskap sannolikt skiljer sig åt beroende på om tillgängligheten är hög eller låg. Det tredje är att ett land som Italien som har geografiska likheter med Sverige ändå har stor andel landsbygd med hög tillgänglighet. Därigenom är sannolikt förutsättningarna för entreprenörskap på svensk och italiensk landsbygd radikalt olika. Andra indelningar kan givetvis göras. Glesbygdsverket skiljer t.ex. på glesbygd med mer än 45 minuters resa till tätort med mer än 3000 invånare och tätortsnära landsbygd. Westholm (2003) argumenterar istället för en klassificering utifrån närhet till antal invånare framför närheten till en ort av en viss storlek då han anser att befolkningsunderlaget inom en viss radie avspeglar tillgång till marknader och service mm. Å andra sidan skulle en sådan klassificering inte ta hänsyn till reseavståndet, vilket kan variera kraftigt från faktiskt avstånd i längdenheter. Vi anser dock att det intressanta inte är hur olika delar av landet klassificeras utan att en utgångspunkt i tillgänglighet till marknader ger en förståelse för skillnader i möjligheter till framgångsrikt entreprenörskap. Merparten av existerande landsbygdsstudier använder dock populations- och densitetsmått som inte är lika lämpliga vid studier av entreprenörskap. Sannolikt beror detta på att det är svårt att få fram lämpliga tillgänglighetsmått. Tabell 1 Länders fördelning på regiontyp iii Källa: Labrianidis (2004) Minst tillgängliga Semi-tillgängliga Mest tillgängliga Urban Finnland Sverige Grekland Danmark Spanien Portugal Irland Italien Frankrike Österrike UK Tyskland Holland Belgien Luxemburg TOTAL iii I Labrianidis (2004) indelning har urban definierats som städer med mer än invånare och mer än 65% av regionens befolkning bor i konurbation med minst invånare. Övriga områden har klassificerats utifrån tillgänglighet, i form av restid till den närmsta av 52 viktiga internationella agglomerationer. De 25 % som har högst restid klassificerades som minst tillgängliga. Nästan 25 % benämns semi-tillgängliga och de övre 50% som mest tillgängliga. I praktiken innebar det att de minst tillgängliga har mer än 135 minuters restid, semi-regionerna mellan 82 och 135 minuter medan de mest tillgängliga har en restid på mindre än 82 minuter. 6

15 Avsikten med denna genomgång är inte att finna en exakt definition på landsbygdsbegreppet utan snarare ett försök att visa på den mångfald som landsbygden och dess forskning representerar. Detta är av vikt då olika studier kan ha anammat olika synsätt vilket kan avspeglas i de resultat som presenteras. Merparten av existerande studier använder just populations- och densitetsmått vilket utelämnar viktig information såsom till exempel närhet till andra regioner. Därför anser vi att ett tillgänglighetsmått säger mer om regionala förhållanden än ett strikt fokus på befolkningsstorlek och densitet. 3.2 Entreprenörskap Även entreprenörskap är ett begrepp med många olika innebörder och entreprenörskapsforskare har länge debatterat vad entreprenörskap är. Då en samstämmig syn på begreppet inte etablerats har det istället blivit viktigt att forskare är tydliga med vilken definition de själva följer i sitt arbete och det finns en flora av definitioner att välja mellan. Vissa är snäva medan andra är mer omfattande och många av definitionerna är kopplade till nyföretagande och/eller innovationer. Entreprenörskap kan således vara starten av en ny organisation (Gartner, 1988), en ny affärsverksamhet (Low & McMillan, 1988) men även relatera till innovationer inom nya såväl som etablerade företag (Schumpeter, 1934). Centralt är emellertid nyskapandet antingen i form av en ny organisation eller tillkomsten av nya idéer och innovationer. Det är även vanligt att entreprenörskap och småföretagande används synonymt. Att likställa småföretag och entreprenörskap är dock en alltför förenklad bild då småföretag inte nödvändigtvis är nyskapande samtidigt som nyskapande i större organisationer exkluderas. Davidsson (2004) talar därför om business as usual när företag stannar i sin utveckling och trampar på i ingångna rutiner och vanor. Här fokuserar vi främst på entreprenörskap som nyföretagande, men även andra dimensioner såsom entreprenörskap inom befintliga organisationer är betydelsefulla. Dessutom finns en mängd intressant litteratur som enbart fokuserar på små- och medelstort företagande och som kan ge värdefull insikt. Däremot fokuserar vi inte enbart på småföretag. 7

16

17 4 Landsbygds- och entreprenörskapsforskningen Såväl landsbygdsforskningen som entreprenörskapsforskningen karaktäriseras av många olika discipliner och infallsvinklar. I sin genomgång av landsbygds- och glesbygdsforskningen gör Ceccato, Persson och Westholm (2000) en grov indelning av tidigare studier. Enligt dem tenderar studier att vara antingen utvecklingsinriktade eller strukturanalytiska. Här menar de att utvecklingsinriktad forskning utgår från en optimistisk syn på landsbygden, ofta är baserad på en eller ett fåtal fallstudier med låg generaliserbarhet och i stor utsträckning saknar ett kritiskt och analytiskt förhållningssätt. Därmed inte sagt att denna forskning är oviktig. Det understryks dock att vår förståelse av landsbygdens modernisering begränsas genom att en del viktiga och kritiska perspektiv förbises. Studier av entreprenörskap på landsbygden är få. De som finns faller främst inom denna kategori. Den strukturanalytiska forskningen däremot karaktäriseras av en mer kritisk och analytisk hållning där fokus ligger på att förstå förändringar (Ceccato et al., 2000). Områden såsom sociologi, geografi och etnologi finns representerade i denna kategori. Regionalforskningen utgör en stor och viktig del av den strukturanalytiska forskningen som inriktas mot geografiska förutsättningar för företagande. Den baseras ofta på statistisk hårddata, jämför olika regioner och har många gånger starka inslag av ekonomi. Denna forskningsgren använder sig exempelvis av aggregerade input/outputmodeller där förutsättningar i termer av lokalmarknadens storlek, köpkraft mm påverkar antalet nystartade företag och befintliga företags prestation. Enskilda entreprenörers handlande saknas helt i dessa modeller. Tilläggas bör att vissa studier kan finnas representerade i båda forskningskategorierna och främst feministisk forskning är ett sådant exempel (Ceccato et al., 2000). Som synes finner dessa författare ingen kategori för generaliserbara studier som fokuserar företagandet på landsbygd. Det sannolika skälet för detta är att få sådana studier har gjorts. Beträffande Sverige har Glesbygdsverket (2005) noterat denna brist och genomför nu en inledande kartläggning av landsbygdsföretagandets omfattning och villkor. På så sätt är Glesbygdsverkets projekt ett steg mot att fylla detta kunskapsgap (Glesbygdsverket, 2005). I en delrapport (Glesbygdsverket, 2005) redogörs för villkor för företagande relaterat till företags- och befolkningsstrukturer och i slutrapporten som blir färdig i maj väntas mer landsbygdsspecifika och djuplodande analyser. De studerar enbart företag med färre än 20 anställda vilket innebär att företag som visat en stark tillväxt inte fångas upp. Fokus i denna rapport ligger således på små befintliga företag och tillväxt och inte på entreprenörskap specifikt. Dessutom tas inte hänsyn till tillgänglighet. I Storbritannien har en rad generaliserbara studier av företagande på landsbygd gjorts. North och Smallbone (1993) visar att små och medelstora företag i Storbritannien stod för en betydande del av alla nyskapade jobb. På landsbygden, och särskilt glesbygden, var detta ännu tydligare än i storstäderna. Trots att sysselsättningstillväxten var högre för små och medelstora landsbygdsföretag jämfört med andra företag i 1980-talets England pekar senare forskning på ett omvänt förhållande under 1990-talet och början av 2000-talet (Smallbone et al., 2002). Även om deras tillväxttakt relativt sett försämrats under det senaste decenniet kvarstår det faktum att deras 9

18 betydelse för sysselsättningen på landsbygden är stor (Smallbone et al., 2002; Smallbone et al., 1997). För att växa och vara framgångsrika måste landsbygdsföretag vara proaktiva när det gäller marknadsutveckling och ofta måste de rikta sig till nya marknader redan i ett tidigt skede (North & Smallbone, 1993; North et al., 1997; Smallbone et al., 2002; Smallbone et al., 1997). Proaktivitet i sin tur är en viktig komponent av entreprenörskap, vilket ytterligare belyser hur ett entreprenörskapsperspektiv kan vara av stor betydelse för vår kunskap om landsbygdsföretagens tillkomst, utveckling och tillväxt. Ett entreprenörskapsperspektiv torde vara viktigt för att förstå företagande på landsbygd, men har i mycket liten omfattning tillämpats i tidigare forskning som vi tidigare nämnt. Den forskning som har bedrivits tyder på att det finns skillnader mellan företagande på landsbygd och i tätort men att likheterna överväger. Därför torde ett entreprenörskapsperspektiv vara fruktbart. För att redogöra för vad som gjorts inom entreprenörskapsforskningen kopplat till landsbygd faller det sig naturligt med en kort beskrivning av entreprenörskapsfältets utveckling. Liksom landsbygdforskningen spänner entreprenörskapsforskningen över många olika discipliner. Forskare inom nationalekonomi, geografi, management, strategi, finansiering, psykologi och sociologi har intresserat sig för entreprenörskap (Acs & Audretsch, 2003). I vissa fall är forskningen överlappande och det finns studier som hör hemma i flera av de ovan nämnda forskningsområdena. Utvecklingen av entreprenörskapsfältet som forskningsområde är påtaglig om man analyserar de senaste 25 åren och management och strategiaspekter har kommit att intressera forskare alltmer. Tidig forskning var främst intresserad av individen och dennes egenskaper medan senare forskning intresserat sig mer för den entreprenöriella processen både i form av nyföretagande men även i form av tillväxt (Landström, 1999). Med andra ord har beteendet ansetts vara intressantare än de personliga egenskaperna. Samtidigt har motivationsteorier använts för att försöka förklara varför vissa beteenden inträffar (Davidsson, 1989; Krueger & Carsrud, 1993). Således har mer intresse lagts på motiv och kognition från att tidigare främst ha studerat personliga egenskaper (Delmar, 2000). Ökat fokus har även lagts på den sociala och fysiska kontexten, både i form av spelregler och förutsättningar men även i form av kultur och attityder, dvs. regionala skillnader i företagandet. För att inte enbart belysa individens roll har även möjligheter (Samuelsson, 2004; Shane & Venkataraman, 2000) och resurser såsom socialt kapital (cf. Wiklund, 1998) kommit mer i fokus. På företagsnivå har intresset för verksamheten i sig och dess strategier också fått stort intresse då man strävat efter att finna framgångsfaktorer. I detta avsnitt kommer vi att gå igenom vad forskningen visar på respektive område samt visa på kopplingen till landsbygden. 4.1 Personliga egenskaper Som tidigare nämnts karaktäriseras tidig entreprenörskapsforskning av strävan efter att finna de egenskaper som entreprenörer besitter och därigenom hitta en teori som kan förklara och förutsäga entreprenörskap. Man har dock lyckats lika lite som naturvetenskapen i sin strävan efter att finna en universalteori. De personliga egenskaper som länge var i fokus har bara visats kunna beskriva en liten del av skillnaderna i entreprenöriellt beteende och företagsmässig framgång (Delmar, 2000). Psykologiska faktorer som har hävdats ha ett samband med entreprenöriellt beteende är risktagande, prestationsbehov (Need for Achievment, McClelland, 1961), besittande av kontroll, överoptimism samt oberoende och förmågan att själv styra utvecklingen (Delmar, 2000). Av de personliga egenskaperna har forskningen visat att män är mer benägna att starta 10

19 företag än kvinnor (Landström, 1999). Likaså är personer mellan 25 och 44 år också mer benägna att starta eget iv. Dessutom finns omfattande forskning som pekar på att huruvida föräldrar driver eget eller ej har stor inverkan på den entreprenöriella processen och valet att starta eget (Cooper et al., 1994; Davidsson & Honig, 2003; Gimeno et al., 1997; Lindh & Ohlsson, 1996). Av de psykologiska faktorerna är det främst prestationsbehovet som funnits ha en stark koppling till individers val att starta nya företag (Landström, 1999). Kopplat till landsbygden är denna typ av forskning begränsad men enligt resultaten från en studie genomförd i USA förefaller det inte finnas några skillnader i psykologiska egenskaper mellan landsbygdsentreprenörer och andra entreprenörer (Babb & Babb, 1992). Även Westhead (1993) kommer i en studie fram till att det finns många fler likheter mellan landsbygdsföretagare och andra företagare gällande personliga egenskaper och attityder än vad det finns skillnader. Andra egenskaper som relaterar mer till erfarenhet har studerats i mycket begränsad utsträckning. När så gjorts har det framkommit att erfarenhet och anställning utanför jordbruket har en positiv inverkan på starten av nya jordbruksverksamheter (Scorsone et al., 2004). I relation till kön vet vi att män är överrepresenterade bland företagarna, men det finns en risk att vissa kvinnliga landsbygdsföretagare är osynliga. Det är nämligen vanligt att jordbrukare driver flera olika verksamheter som tillsammans utgör ett viktigt bidrag till den regionala ekonomin (Carter, 1999). Enligt Carter (1999) förbiser alltför många studier att jordbrukare driver flera verksamheter där jordbruket ibland utgör en mindre del. I en svensk kontext har detta också betydelse då männen i många fall står som ägare av jordbruksverksamheten och då kvinnor i många fall är engagerade i andra verksamheter men deras företag tenderar att bli osynligt. Detta är särskilt allvarligt med tanke på att intäkter från andra källor än lantbruket blivit allt viktigare (Wiborg, 1995). Det är även viktigt att belysa att många jordbrukare i hög grad är entreprenöriella. Således anser vi att trots att förutsättningarna för företagande på landsbygd kan skilja sig åt från företagande i tätort så är skillnaderna inom olika typer av landsbygdsförtagande mer betydande och intressant att beakta. Frågor som på senare år fått stor betydelse inom entreprenörskapsforskningen är den kunskap som behövs för att upptäcka nya affärsmöjligheter (t.ex. Shane, 2000; Shane & Venkataraman, 2000; Wiklund & Shepherd, 2003). Kunskap om teknologi och marknad är väsentliga för typ och kvalitet hos de affärsmöjligheter som upptäcks. Utbildningsnivå och -typ är därför ofta i fokus inom entreprenörskapsstudier. Generellt tycks högutbildade lyckas bra i sitt företagande (Shane, 2003). Kopplat till landsbygden har vi inte funnit studier som fokuserar på hur utbildning påverkar entreprenörskapet men det finns anledning att tro att sådana studier skulle vara värdefulla. Unga på främst gles- och landsbygden, tenderar att i lägre utsträckning läsa vidare på högskolenivå. Detta beror främst på socio-strukturella aspekter då ungdomar från familjer med arbetarbakgrund i lägre utsträckning vidareutbildar sig på högskolenivå och på gles- och landsbygden finns relativt fler med arbetarbakgrund (Hammarström, 2004). Just utbildningsnivån framhålls ofta som en viktig faktor när man diskuterar gles- och landsbygdsutvecklingen och tillgången till välutbildad arbetskraft förefaller vara av betydelse för villkoren för företagandet på landsbygden. iv Se den senaste GEM (Global Entrepreneurship Monitor) rapporten för en utförligare presentation av demografiska aspekter: pdf 11

20 Ljusberg (2001) understryker vikten av tillgång till högre utbildning och livslång kompetensutveckling på gles- och landsbygden. Utbildning kan således studeras utifrån tillgången till högutbildad arbetskraft, utifrån entreprenörernas egen utbildningsnivå samt möjligheten till kontinuerlig kompetensutveckling. Vi vet lite om hur utbildning och andra erfarenheter påverkar entreprenörskapet på landsbygden. Vilken utbildning har landsbygdsentreprenörerna och hur påverkar det i sin tur deras entreprenörskap? Det är rimligt att förvänta sig att utbildning och erfarenheter är av betydelse för entreprenörskapet på landsbygden. Vi vet av erfarenhet från annan forskning att så är fallet. Drar vi paralleller till jordbruksföretag så är det inte omöjligt att de har lägre utbildningsnivå än andra samt saknar viktiga erfarenheter från olika branscher. Därför anser vi att det finns ett behov av forskning som beaktar utbildning och tidigare erfarenheter, dvs. humankapital, och dess betydelse för entreprenörskapet på landsbygden. 4.2 Affärsmöjligheter I Glesbygdsverkets (2005 s. 4) rapport betonas att företag kan leva av (jordbruk, turism etc), för (servicenäringar) och på (utan direkt koppling till platsen) landsbygden. Detta kan kopplas till de möjligheter som kan realiseras och det är även troligt att möjligheterna varierar mellan olika regioner. Därför är det viktigt att belysa och studera möjlighetsstrukturen i företagandet. Möjligheter kan vara antingen imitativa eller innovativa (Samuelsson, 2004). Oss vetande har ingen forskning kartlagt vilken typ av möjligheter som exploateras i olika regioner. Detta borde dock ha en inverkan på vilka råd respektive politiska åtgärder som bör tas. Därför finner vi det av stort intresse att skapa kunskap om vilka affärsmöjligheter som finns och förverkligas. Å ena sidan är individens kunskap, egenskaper och motiv viktiga för att entreprenörskap ska infinna sig å andra sidan är det viktig att jordmånen har bra förutsättningar. Detta går att koppla till vilka affärsmöjligheter som kan realiseras. En enkel analogi kan göras till svampplockning. För att vara en framgångsrik svampplockare krävs tillgång till svamprika marker men även kunskap om vilka svampar som är ätliga. Shane (2003) diskuterar därför relationen mellan individ och möjlighet där de båda förutsätter och är beroende av varandra. Om detta resonemang kopplas till definitionen av landsbygd utefter tillgänglighet, anpassad till en svensk kontext, kan man tänka sig att regioner med låg tillgänglighet, medel tillgänglighet respektive hög tillgänglighet har väldigt olika förutsättningar gällande entreprenörskap. Olika regioner borde erbjuda olika affärsmöjligheter. 4.3 Motiv Vad leder då människor in på banan att starta företag? Företagsstartare är inte en homogen grupp. Flera faktorer kan påverka huruvida individer har en avsikt att handla entreprenöriellt samt om de facto handlar entreprenöriellt. Befintlig forskning påvisar att dessa förutsättningar kan vara individspecifika men även i hög grad kopplade till omgivningen. Valet att starta eget företag påverkas av flera olika och högst personliga skäl. De dominerande motiven är att man vill arbeta självständigt, förverkliga idéer, undvika arbetslöshet samt slippa arbeta åt andra (Aronsson, 1991). Då motiven kan vara många och varierande har Amit och Muller (1994) argumenterat för att man fördelaktigt kan dela in motiv efter om de har push eller pull karaktär, vilket i sin tur kan påverka 12

En internationell jämförelse. Entreprenörskap i skolan

En internationell jämförelse. Entreprenörskap i skolan En internationell jämförelse Entreprenörskap i skolan september 2008 Sammanfattning Förhållandevis få svenskar väljer att bli företagare. Trots den nya regeringens ambitioner inom området har inte mycket

Läs mer

Estradföreläsning, 15 januari 2007. Vad vet vi om Venture Capital?

Estradföreläsning, 15 januari 2007. Vad vet vi om Venture Capital? Estradföreläsning, 15 januari 2007 Vad vet vi om Venture Capital? Hans Landström Institutet för Ekonomisk Forskning/CIRCLE Lunds Universitet email: Hans.Landstrom@fek.lu.se Vad är venture capital? (se

Läs mer

ADE ADAS AGROTEC- Evaluators.EU

ADE ADAS AGROTEC- Evaluators.EU Kort sammanfattning Den här utvärderingen avser genomförandet av systemet för jordbruksrådgivning. Det övergripande målet med utvärderingen är att granska systemets effektivitet och verkningsfullhet när

Läs mer

SWEDISH AGENCY FOR ECONOMIC AND REGIONAL GROWTH. Från ord till handling - Integration och mångfald som regional tillväxtstrategi

SWEDISH AGENCY FOR ECONOMIC AND REGIONAL GROWTH. Från ord till handling - Integration och mångfald som regional tillväxtstrategi Från ord till handling - Integration och mångfald som regional tillväxtstrategi 1 Örjan Johansson Tillväxtverket Enhet: Regional tillväxt 2 Tillväxtverket Tillväxtverket är en nationell myndighet. Vi skapar

Läs mer

Drivkrafter bakom invandrarföretagande forskning om mångfald i affärslivet? Glenn Sjöstrand Fil. Dr. Sociologi

Drivkrafter bakom invandrarföretagande forskning om mångfald i affärslivet? Glenn Sjöstrand Fil. Dr. Sociologi Drivkrafter bakom invandrarföretagande forskning om mångfald i affärslivet? Glenn Sjöstrand Fil. Dr. Sociologi Vad kännetecknar invandrarföretag(are)? Företag som ägs av invandrare är koncentrerade till

Läs mer

Estrad 2004-01-19. Frédéric Delmar & Johan Wiklund Handelshögskolan i Stockholm

Estrad 2004-01-19. Frédéric Delmar & Johan Wiklund Handelshögskolan i Stockholm Estrad 2004-01-19 Sverige har högutbildade entreprenörer, men har Sverige ett kunskapsintensivt entreprenörskap? Frédéric Delmar & Johan Wiklund Handelshögskolan i Stockholm Finansiärer och medarbetare

Läs mer

Innovation och Entreprenörskap på Landsbygden

Innovation och Entreprenörskap på Landsbygden CENTER FOR INNOVATION, RESEARCH AND COMPETENCE IN THE LEARNING ECONOMY Innovation och Entreprenörskap på Landsbygden Martin Andersson Lund University and Blekinge Institute of Technology (BTH) martin.andersson@circle.lu.se

Läs mer

Kan vindkraften bidra till lokal/regional utveckling?

Kan vindkraften bidra till lokal/regional utveckling? Kan vindkraften bidra till lokal/regional utveckling? Hans Westlund Professor i regional planering, KTH Professor i entreprenörskap, Internationella Handelshögskolan Jönköping Vindkraft och lokal utveckling.

Läs mer

ÖSTGÖTAREGIONEN 2020. Regionalt Utvecklingsprogram för Östergötland. Kort information om

ÖSTGÖTAREGIONEN 2020. Regionalt Utvecklingsprogram för Östergötland. Kort information om ÖSTGÖTAREGIONEN 2020 Regionalt Utvecklingsprogram för Östergötland Kort information om 1 Regionförbundet Östsams uppgift är att arbeta för Östgötaregionens utveckling. Regionförbundet har bildats av Östergötlands

Läs mer

Egenföretagare och entreprenörer

Egenföretagare och entreprenörer 5 1 Sammanfattning Varför startar man eget? Och vad är det som gör att man väljer att fortsätta som egenföretagare? V år rapport har två syften. Det första är att redovisa fakta om egenföretagandets betydelse

Läs mer

Nuteks förslag till kunskaps- och forskningsstrategi som underlag till den forskningspolitiska propositionen

Nuteks förslag till kunskaps- och forskningsstrategi som underlag till den forskningspolitiska propositionen Datum 2007-12-21 Ert datum 2007-06-09 Dnr 012-2007-2443 Ert Dnr N2007/5553/FIN Näringsdepartementet 103 33 STOCKHOLM Kopia: Utbildningsdepartementet 103 33 STOCKHOLM Nuteks förslag till kunskaps- och forskningsstrategi

Läs mer

Social ekonomi i kommande strukturfondsperiod 2007-2013 Stockholm

Social ekonomi i kommande strukturfondsperiod 2007-2013 Stockholm Social ekonomi i kommande strukturfondsperiod 2007-2013 Stockholm SERUS Ek. För. 19-20 februari 2007 Analys s. 25: Svagheter i stödsystem och finansiering Ytterligare en aspekt som betonades är att kvinnor

Läs mer

Vägledning för läsaren

Vägledning för läsaren OECD Regions at a Glance Summary in Swedish OECD:s regionsöversikt Sammanfattning på svenska Varför regionsöversikt? Vägledning för läsaren På senare år har regionala utvecklingsfrågor återvänt till många

Läs mer

Framtiden för landsbygden?

Framtiden för landsbygden? Framtiden för landsbygden? - en glimt av Tillväxtanalys beskrivningar av landet utanför staden Martin Olauzon, avdelningschef Myndigheten för tillväxtpolitiska utvärderingar och analyser Vår bakgrund Vårt

Läs mer

Instruktion till kommunikationsplan i E2B2

Instruktion till kommunikationsplan i E2B2 Instruktion till kommunikationsplan i E2B2 Varför kommunicera forskning? I beslutet som ni fått av Energimyndigheten står det att projektet ska kommuniceras enligt en kommunikationsplan som tas fram i

Läs mer

Mångfald på arbetsplatsen och mångfaldsarbete i ditt företag

Mångfald på arbetsplatsen och mångfaldsarbete i ditt företag Mångfald på arbetsplatsen och mångfaldsarbete i ditt företag 31/03/2008-28/04/2008 Det finns 371 svar, av totalt 371, som motsvarar dina sökvillkor 0. Medverkan Land DE Tyskland 58 (15.6%) PL Polen 44

Läs mer

Vad betyder en ny stadsdel?

Vad betyder en ny stadsdel? Vad betyder en ny stadsdel? - Perspektiv från forskningen Martin Andersson Blekinge Tekniska Högskola (BTH), Karlskrona Lunds universitet, Lund Koncentration till stora regioner 140 130 120 110 100 90

Läs mer

- Fortsatta studier. Studentarbeten

- Fortsatta studier. Studentarbeten - Fortsatta studier Studentarbeten Innehåll 1 Uppslag för kommande studentarbeten... 3 2 Bo, leva och vara på landsbygden... 3 Att skapa en positiv utvecklingsspiral är viktigt för landsbygdskommuner...

Läs mer

EU Innovation Scoreboard resultat för Sverige och Västsverige

EU Innovation Scoreboard resultat för Sverige och Västsverige Rapport 2015:4 EU Innovation Scoreboard resultat för Sverige och Västsverige Varje år tar EU-kommissionen fram en rapport som mäter EU-ländernas forsknings och innovationsförmåga (Innovation Union Scoreboard).

Läs mer

landsbygdsprogram Landsbygdsprogram för Timrå kommun

landsbygdsprogram Landsbygdsprogram för Timrå kommun landsbygdsprogram Landsbygdsprogram för Timrå kommun 2015-2019 1 Bakgrund Programmets tillkomst En motion till kommunfullmäktige om att skapa ett landsbygdsprogram antogs 2007. Uppdraget genomfördes 2010-11

Läs mer

Från affärsmöjlighet till nytt företag: Vilka lyckas och varför?

Från affärsmöjlighet till nytt företag: Vilka lyckas och varför? Från affärsmöjlighet till nytt företag: Vilka lyckas och varför? Frédéric Delmar Handelshögskolan i Stockholm Mikael Samuelsson Internationella handelshögskolan i Jönköping Upplägg för idag 1. Bakgrund

Läs mer

Ungas attityder till företagande

Ungas attityder till företagande Ungas attityder till företagande Entreprenörskapsbarometern Fakta & statistik 2013 Fler exemplar av broschyren kan beställas eller laddas hem som PDF-fil på www.tillvaxtverket.se/publikationer Beställningar

Läs mer

OECD Territorial review

OECD Territorial review OECD Territorial review Studien ger svar på regionens förutsättningar samt tillväxtoch utvecklingsmöjligheter i ett globalt perspektiv. Jämförelsen görs med 2000 andra regioner. Viktigt underlag i lokal

Läs mer

Hur klarar företagen generationsväxlingen?

Hur klarar företagen generationsväxlingen? Hur klarar företagen generationsväxlingen? Rapport från Företagarna mars 211 Innehållsförteckning Inledning... 3 Var fjärde företagare vill trappa ned på fem års sikt... 4 Hur ser planerna för generationsväxlingen

Läs mer

Gymnasieskolan och småföretagen

Gymnasieskolan och småföretagen Gymnasieskolan och småföretagen Mars 2004 Inledning Gymnasieskolan är central för småföretagens kompetensförsörjning och konkurrenskraft. Företagarna välkomnar att regeringen nu slår ett slag för ökad

Läs mer

Entreprenörskapets framgångsfaktorer:

Entreprenörskapets framgångsfaktorer: #2 2008 Entreprenörskapets framgångsfaktorer: Vad är det som gör att vissa lyckas starta företag och andra inte? Mikael Samuelsson Välkommen till E-spegeln 2 Första numret av E-spegeln handlade om hur

Läs mer

Innovations- och kunskapsdriven tillväxt i jordbrukssektorn

Innovations- och kunskapsdriven tillväxt i jordbrukssektorn Innovations- och kunskapsdriven tillväxt i jordbrukssektorn Sara Johansson Jordbruksverket, Utredningsenheten Center for Entrepreneurship and Spatial Economics (JIBS) Center of Excellence for Science and

Läs mer

Nya företag bland ungdomar

Nya företag bland ungdomar Nya företag bland ungdomar Lars Sundell Regleringsbrevsuppdrag nr 7, 2006 Diarienr. 1-010-2006/0009 ITPS, Institutet för tillväxtpolitiska studier Studentplan 3, 831 40 Östersund Telefon 063 16 66 00 Telefax

Läs mer

Sammanfattning från KSLA:s seminarium: Kan entreprenörskap rädda landsbygden? Den 30 mars 2011.

Sammanfattning från KSLA:s seminarium: Kan entreprenörskap rädda landsbygden? Den 30 mars 2011. Sammanfattning från KSLA:s seminarium: Kan entreprenörskap rädda landsbygden? Den 30 mars 2011. Text: Gunilla Sandberg Mer kunskap behövs för att förstå hur entreprenörskap på landsbygden fungerar. Det

Läs mer

Informellt riskkapital och affärsänglar

Informellt riskkapital och affärsänglar Estrad, 15 januari 2007 Informellt riskkapital och affärsänglar Sofia Avdeitchikova Institutet för Ekonomisk Forskning Lunds Universitet email: Sofia.Avdeitchikova@fek.lu.se Den informella riskkapitalmarknaden

Läs mer

Arbetsmarknadsutsikter för eftergymnasialt utbildade

Arbetsmarknadsutsikter för eftergymnasialt utbildade Arbetsmarknadsutsikter för eftergymnasialt utbildade Sverige i ett internationellt perspektiv En jämförelse baserad på Education at a Glance RAPPORT 2015:22 Rapport 2015:22 Arbetsmarknadsutsikter för eftergymnasialt

Läs mer

Utdrag från kapitel 1

Utdrag från kapitel 1 Utdrag från kapitel 1 1.1 Varför en bok om produktionsutveckling? Finns det inte böcker om produktion så att det räcker och blir över redan? Svaret på den frågan är både ja och nej! Det finns många bra

Läs mer

Tillväxt - teori. Jonas Gabrielsson Högskolan i Halmstad

Tillväxt - teori. Jonas Gabrielsson Högskolan i Halmstad Tillväxt - teori Jonas Gabrielsson Högskolan i Halmstad Tillväxt Ekonomisk Ekologisk/hållbar Social/välstånd - tillväxt avser inte värdet utan ökningen av värdet Tillväxtens förutsättningar Tillväxt Mer

Läs mer

ÖRJAN EDSTRÖM 2007-08 NR 4

ÖRJAN EDSTRÖM 2007-08 NR 4 ÖRJAN EDSTRÖM Andreas Inghammar, Funktionshindrad med rätt till arbete? En komparativ studie av arbetsrättsliga regleringar kring arbete och funktionshinder i Sverige, England och Tyskland, Juristförlaget

Läs mer

Na ringsdepartementets remiss: En fondstruktur fo r innovation och tillva xt

Na ringsdepartementets remiss: En fondstruktur fo r innovation och tillva xt N2015/4705/KF C 2015-1127 SC 2015-0085 Regeringskansliet Näringsdepartementet Na ringsdepartementets remiss: En fondstruktur fo r innovation och tillva xt SOU 2015:64 Chalmers tekniska högskola 412 96

Läs mer

STAD OCH LAND PROCESSER AV ANPASSNING I DET SVENSKA BOENDEMÖNSTRET

STAD OCH LAND PROCESSER AV ANPASSNING I DET SVENSKA BOENDEMÖNSTRET Kungl. Skogs- och Lantbruksakademien STAD OCH LAND PROCESSER AV ANPASSNING I DET SVENSKA BOENDEMÖNSTRET Lars Westin Professor I Regionalekonomi Centrum för Regionalvetenskap (CERUM) Umeå universitet NÅGRA

Läs mer

NÄRINGSLIVSPOLICY FASTSTÄLLD AV KOMMUNFULLMÄKTIGE 2012-06-11. Näringslivspolicy. för Vallentuna kommun

NÄRINGSLIVSPOLICY FASTSTÄLLD AV KOMMUNFULLMÄKTIGE 2012-06-11. Näringslivspolicy. för Vallentuna kommun NÄRINGSLIVSPOLICY FASTSTÄLLD AV KOMMUNFULLMÄKTIGE 2012-06-11 Näringslivspolicy för Vallentuna kommun Näringslivspolicy Innehåll Näringslivspolicy... 1 1. Inledning... 1 2. Syfte... 1 3. Övergripande planer

Läs mer

FöretagarFörbundet analyserar. Småföretagare med utländsk bakgrund

FöretagarFörbundet analyserar. Småföretagare med utländsk bakgrund analyserar Småföretagare med utländsk bakgrund maj 2008 Småföretagare med utländsk bakgrund Sammanfattning FöretagarFörbundet har tillsammans med SEB genomfört en telefonundersökning av företagares bakgrund.

Läs mer

Sammanfattning av Workshop om validering 15 november

Sammanfattning av Workshop om validering 15 november 2011-11-22 2011 Sammanfattning av Workshop om validering 15 november Susanna Carling Palmér Fastighetsbranschens Utbildningsnämnd 2011-11-21 1 Sammanfattning av konferens om validering den 15 november

Läs mer

Plattform för entreprenörskap och social ekonomi ett europaperspektiv i Örebro

Plattform för entreprenörskap och social ekonomi ett europaperspektiv i Örebro Plattform för entreprenörskap och social ekonomi ett europaperspektiv i Örebro Gordon Hahn Jobbar för en organisation som heter Serus och har varit med och tagit fram en plattform för hur man kan jobba

Läs mer

I HUVUDET PÅ EN RISKKAPITALIST LARS ÖJEFORS

I HUVUDET PÅ EN RISKKAPITALIST LARS ÖJEFORS I HUVUDET PÅ EN RISKKAPITALIST LARS ÖJEFORS Riskkapital Investeringar i eget kapital Public equity i noterade bolag Privat equity i onoterade bolag Venture capital aktivt och tidsbegränsat engagemang Buy-out

Läs mer

VÄRDERINGSÖVNING med ordpar

VÄRDERINGSÖVNING med ordpar VÄRDERINGSÖVNING med ordpar Som individer i ett samhälle är vi ständigt utsatta för omgivningens inflytande och påtryckningar för hur vi ska tänka och känna inför olika saker. Vi matas med värderingar

Läs mer

Statligt stöd för miljö- och sociala frågor till små och medelstora företag - en jämförande studie mellan Sverige och Storbritannien

Statligt stöd för miljö- och sociala frågor till små och medelstora företag - en jämförande studie mellan Sverige och Storbritannien I ett examensarbete från Sveriges Lantbruksuniversitet (SLU) av Katarina Buhr och Anna Hermansson i samverkan med Nutek, jämförs det statliga stödet till små och medelstora företags arbete med miljöoch

Läs mer

Remissvar Utredningen om fossilfri fordonstrafik Fossilfrihet på väg (SOU 2013:84)

Remissvar Utredningen om fossilfri fordonstrafik Fossilfrihet på väg (SOU 2013:84) Datum Diarienummer Registraturen 2014-05-16 1.3.1-2014-00659 Näringsdepartementet Remissvar Utredningen om fossilfri fordonstrafik Fossilfrihet på väg (SOU 2013:84) Tillväxtverket arbetar för att stärka

Läs mer

Varför börjar man som idéhistoriker att forska i ämnet populärvetenskap?

Varför börjar man som idéhistoriker att forska i ämnet populärvetenskap? DEN BETYDELSEFULLA POPULÄRVETENSKAPEN Populärvetenskapen hyllas liksom den kritiseras, men ofta uteblir det djupgående resonemanget. Ikaros korresponderade med Kaj Johansson, idéhistoriker vid Göteborgs

Läs mer

Destinationsutveckling Sommenbygd. 1 Projektidé

Destinationsutveckling Sommenbygd. 1 Projektidé Tranås den 20 april 2010 Destinationsutveckling Sommenbygd 1 Projektidé Projektet är ett paraplyprojekt som ska utveckla besöksnäringen av Sommenbygd med de tillhörande sex kommunerna i Sommenbygd. Detta

Läs mer

Entreprenörskap & Affärsutveckling (7,5 hp)

Entreprenörskap & Affärsutveckling (7,5 hp) GEMA40 Entreprenörskap & Affärsutveckling (7,5 hp) Agenda 2011-01-25 1. Kursintroduktion & om entreprenörskap 2. Gruppindelning 3. Utdelning av PM-uppgift 1 4. Diskussion av gruppernas affärsidéer SMP

Läs mer

VINNVINN Mötesarena för nya affärsmöjligheter och arbetstillfällen

VINNVINN Mötesarena för nya affärsmöjligheter och arbetstillfällen VINNVINN Mötesarena för nya affärsmöjligheter och arbetstillfällen VINNOVA Information VI 2006:10 OM VINNVINN vinnvinn är ett initiativ för tillväxt i regionala innovationssystem. Nya affärsmöjligheter

Läs mer

Om behovet av kunskap: Analys av Landsbygdsnätverkets forskningsenkät

Om behovet av kunskap: Analys av Landsbygdsnätverkets forskningsenkät Om behovet av kunskap: Analys av Landsbygdsnätverkets forskningsenkät Landsbygdsnätverkets styrgrupp har sedan något år tillbaka efterlyst en bättre bild om behovet av forskningsbaserad kunskap. Frågan

Läs mer

Företagens villkor och verklighet 2014

Företagens villkor och verklighet 2014 Företagens villkor och verklighet 2014 Verksamhet inom Juridik, ekonomi, vetenskap & teknik 1 Kort om undersökningen En av Europas största enkätundersökningar till företag Ger svar på hur företag upplever

Läs mer

Policy Brief Nummer 2014:4

Policy Brief Nummer 2014:4 Policy Brief Nummer 2014:4 Innovationer på landet behövs särskilt stöd? Kunskapsöverföring och innovationer är ett fokusområde i det nya landsbygdsprogrammet. Men frågan är om det behövs speciella stöd

Läs mer

Eftervalsundersökning 2014 VALET TILL EUROPAPARLAMENTET 2014

Eftervalsundersökning 2014 VALET TILL EUROPAPARLAMENTET 2014 Directorate-General for Communication PUBLIC OPINION MONITORING UNIT Brussels, October 2014 Eftervalsundersökning 2014 VALET TILL EUROPAPARLAMENTET 2014 SAMMANFATTANDE ANALYS Urval: Respondenter: Metod:

Läs mer

Kommittédirektiv. Statliga finansieringsinsatser. Dir. 2015:21. Beslut vid regeringssammanträde den 26 februari 2015

Kommittédirektiv. Statliga finansieringsinsatser. Dir. 2015:21. Beslut vid regeringssammanträde den 26 februari 2015 Kommittédirektiv Statliga finansieringsinsatser Dir. 2015:21 Beslut vid regeringssammanträde den 26 februari 2015 Sammanfattning En särskild utredare ska kartlägga behovet av statliga marknadskompletterande

Läs mer

Reviderad 2010-05-25. Näringslivsprogram i Sala 2010-2013

Reviderad 2010-05-25. Näringslivsprogram i Sala 2010-2013 Reviderad 2010-05-25 Näringslivsprogram i Sala 2010-2013 1. Bakgrund Detta program är den gemensamma plattform som näringslivet och Sala kommun antagit för att stimulera näringslivets tillväxt och utveckling

Läs mer

Sveriges sysselsättning och tillväxt är beroende av attraktiva och konkurrenskraftiga

Sveriges sysselsättning och tillväxt är beroende av attraktiva och konkurrenskraftiga Tid för handling! PLATTFORM FÖR DEN GODA STADEN DEN GODA STADEN DEN GODA STADEN STADSUTVECKLING OCH EKONOMISK TILLVÄXT Sveriges sysselsättning och tillväxt är beroende av attraktiva och konkurrenskraftiga

Läs mer

En värld i ständig förändring Family Business Survey 2014 Sverige

En värld i ständig förändring Family Business Survey 2014 Sverige En värld i ständig förändring Family Business Survey 2014 Sverige 2 Innehåll 4 6 8 10 12 14 Vi ser familjeföretagens utmaningar PwC:s analys Familjeföretagen vill vara hållbara Innovation och talang viktiga

Läs mer

Storstadens tillväxt och samspel med andra regioner

Storstadens tillväxt och samspel med andra regioner Storstadens tillväxt och samspel med andra regioner Ann-Katrin Berglund, WSP Analys & Strategi Vid nordisk konferens i Göteborg 15-16 mars 2012 WSP och Ann-Katrin WSP är ett globalt analys- och teknikföretag

Läs mer

Anvisningar till rapporter i psykologi på B-nivå

Anvisningar till rapporter i psykologi på B-nivå Anvisningar till rapporter i psykologi på B-nivå En rapport i psykologi är det enklaste formatet för att rapportera en vetenskaplig undersökning inom psykologins forskningsfält. Något som kännetecknar

Läs mer

Vad kan praktiker lära av forskningen? Mikael Samuelsson Centrum för Entreprenörskap och Affärsdesign Högskolan i Borås

Vad kan praktiker lära av forskningen? Mikael Samuelsson Centrum för Entreprenörskap och Affärsdesign Högskolan i Borås Vad kan praktiker lära av forskningen? Mikael Samuelsson Centrum för Entreprenörskap och Affärsdesign Högskolan i Borås Agenda Presentation Praktiker Entreprenörskap Forskning i Sverige vad vet vi nu?

Läs mer

Landsbygdsföretagandet, struktur och utvecklingstendenser i olika geografier

Landsbygdsföretagandet, struktur och utvecklingstendenser i olika geografier Landsbygdsföretagandet, struktur och utvecklingstendenser i olika geografier Johan Klaesson johan.klaesson@jibs.hj.se Jönköping International Business School Regional dynamik Integration av tidigare separata

Läs mer

SAMHÄLLSENTREPRENÖRSKAP OCH LOKAL UTVECKLING

SAMHÄLLSENTREPRENÖRSKAP OCH LOKAL UTVECKLING Lokalekonomidagarna Docksta, 18 april 2013 SAMHÄLLSENTREPRENÖRSKAP OCH LOKAL UTVECKLING Yvonne von Friedrichs Avdelningen för Ekonomivetenskaper och Juridik Mittuniversitetet UTMANINGAR FÖR LOKAL VÄLFÄRD

Läs mer

GOD AVKASTNING TILL LÄGRE RISK

GOD AVKASTNING TILL LÄGRE RISK FRIHET Svenska Investeringsgruppens vision är att skapa möjligheter för ekonomisk tillväxt och frihet genom att identifiera de främsta fastighetsplaceringarna på marknaden. Vi vill hjälpa våra kunder att

Läs mer

Let s do it! Förslag på insatser för att förstärka arbetet med entreprenörskap i skolan i Östergötland

Let s do it! Förslag på insatser för att förstärka arbetet med entreprenörskap i skolan i Östergötland Let s do it! Förslag på insatser för att förstärka arbetet med entreprenörskap i skolan i Östergötland Regional Action Plan 7 YES Let s do it Förord 8 4 Det regionala utvecklingsprogrammet Regionförbundet

Läs mer

Människor som bor grannar med entreprenörer tenderar att vara mer benägna att själva bli entreprenörer

Människor som bor grannar med entreprenörer tenderar att vara mer benägna att själva bli entreprenörer Människor som bor grannar med entreprenörer tenderar att vara mer benägna att själva bli entreprenörer Hur lång tid tar det att få svar på ett bygglovsärende? Hur mycket stök är det för en restaurang som

Läs mer

Företagens villkor och verklighet 2014

Företagens villkor och verklighet 2014 Företagens villkor och verklighet 2014 1 Kort om undersökningen En av Europas största enkätundersökningar till företag Ger svar på hur företag upplever sin verklighet inom en rad områden som tillväxt,

Läs mer

FÅR VI. LOV? En studie om ägarkoncentration och småföretag i vård- och omsorgssektorn

FÅR VI. LOV? En studie om ägarkoncentration och småföretag i vård- och omsorgssektorn FÅR VI LOV? En studie om ägarkoncentration och småföretag i vård- och omsorgssektorn Rapport April 2013 Innehållsförteckning Sammanfattning... 2 Bakgrund... 2 Om marknadsutveckling och mångfald... 3 Övergripande

Läs mer

Sysselsättningen i jordbruket Ungefär en procent av dem som arbetar registreras i statistiken på jordbruket: ungefär 50 000 personer, varav 10 000 är

Sysselsättningen i jordbruket Ungefär en procent av dem som arbetar registreras i statistiken på jordbruket: ungefär 50 000 personer, varav 10 000 är Sysselsättningen i jordbruket Ungefär en procent av dem som arbetar registreras i statistiken på jordbruket: ungefär 50 000 personer, varav 10 000 är kvinnor (20 %). Det finns flera siffermaterial att

Läs mer

Det ekonomiska läget. 4 juli Finansminister Anders Borg. Finansdepartementet

Det ekonomiska läget. 4 juli Finansminister Anders Borg. Finansdepartementet Det ekonomiska läget 4 juli Finansminister Anders Borg Det ekonomiska läget Stor internationell oro, svensk tillväxt bromsar in Sverige har relativt starka offentliga finanser Begränsat reformutrymme,

Läs mer

UNG FÖRETAGSAMHET GER RESULTAT!

UNG FÖRETAGSAMHET GER RESULTAT! UNG FÖRETAGSAMHET GER RESULTAT! Högre sannolikhet att UF-alumner startar företag har arbete 8-15 år efter gymnasiet Sannolikheten att UF-alumner når chefsposition jämfört med kontrollgruppen Skillnaden

Läs mer

Metoduppgift 4: Metod-PM

Metoduppgift 4: Metod-PM Metoduppgift 4: Metod-PM I dagens samhälle, är det av allt större vikt i vilken familj man föds i? Introduktion: Den 1 januari 2013 infördes en reform som innebar att det numera är tillåtet för vårdnadshavare

Läs mer

Företagens villkor och verklighet 2014

Företagens villkor och verklighet 2014 Företagens villkor och verklighet 2014 Transport & magasinering 1 Kort om undersökningen En av Europas största enkätundersökningar till företag Ger svar på hur företag upplever sin verklighet inom en rad

Läs mer

Medlemsdirektiv till UVP:s styrelse, utgåva 2012-03-23. Medlemsdirektiv. Upplands Väsby Promotion. Utgåva 2012-03-23

Medlemsdirektiv till UVP:s styrelse, utgåva 2012-03-23. Medlemsdirektiv. Upplands Väsby Promotion. Utgåva 2012-03-23 Medlemsdirektiv Upplands Väsby Promotion Utgåva 2012-03-23 Detta är ett Medlemsdirektiv till UVP:s styrelse. Det ska ses som ett komplement till stadgarna Den finns i en sammanfattande del och en mera

Läs mer

Mångfald i näringslivet. Företagens villkor och verklighet 2014

Mångfald i näringslivet. Företagens villkor och verklighet 2014 Mångfald i näringslivet Företagens villkor och verklighet 2014 Mångfald i näringslivet Företagens villkor och verklighet 2014 Tillväxtverket Produktion: Ordförrådet Stockholm, februari 2015 ISBN 978-91-87903-15-1

Läs mer

Fler drömjobb i staten! /IT-specialister. Ungas krav STs förslag

Fler drömjobb i staten! /IT-specialister. Ungas krav STs förslag Fler drömjobb i staten! / Ungas krav STs förslag Bilaga till rapporten Fler drömjobb i staten! ungas krav - STs förslag Den här bilagan redovisar en nedbrytning av resultaten fokuserat på en specifik grupp

Läs mer

Jämställt företagande i Jämtlands län

Jämställt företagande i Jämtlands län NR. 1 JÄMTSTÄLLT.COM RAPPORTSERIE Jämställt företagande i Jämtlands län Andreas Mångs (fil. lic.) PhD Candidate Linnaeus University School of Business and Economics JÄMSTÄLLT FÖRETAGANDE I JÄMTLANDS LÄN

Läs mer

7. Socialt kapital i norra Sverige

7. Socialt kapital i norra Sverige 7. Socialt kapital i norra Sverige Anders Lidström, Statsvetenskapliga institutionen, Umeå universitet Det magiska sociala kapitalet När man talar om kapital tänker man kanske i första hand på ekonomiskt

Läs mer

EDF Snapshot 2010 Mjölkproduktionen centraliseras

EDF Snapshot 2010 Mjölkproduktionen centraliseras EDF Snapshot 2010 Mjölkproduktionen centraliseras Både Europas mjölkbälte och Sveriges mjölkbälte kommer att stå för allt större del av mjölkproduktionen i framtiden, men lönsamma mjölkföretag återfinns

Läs mer

#4av5jobb. Skapas i små företag. ÖSTERGÖTLAND

#4av5jobb. Skapas i små företag. ÖSTERGÖTLAND #4av5jobb Skapas i små företag. ÖSTERGÖTLAND Rapport Juli 2014 Innehållsförteckning Småföretagarna håller krisorterna under armarna........ 3 Jobben kan bli fler om politikerna vill..3 Sverige totalt.....

Läs mer

TIPT Tillgänglighet, Innovationsprocesser och Tillväxt

TIPT Tillgänglighet, Innovationsprocesser och Tillväxt TIPT Tillgänglighet, Innovationsprocesser och Tillväxt Delprojekt 2: Platsbunden innovationsförmåga och arbetskraftens sammansättning Syftet med delprojektet är att belysa hur arbetsmarknadsrelaterade

Läs mer

ju större utgifterna för social- och hälsovårdsväsendet per invånare

ju större utgifterna för social- och hälsovårdsväsendet per invånare Resumé 283/54/04 BEVILJANDET OCH ANVÄNDNINGEN AV KOMMUNERNAS FINANSIERINGSUNDERSTÖD ENLIGT PRÖVNING Huvudfrågorna vid revisionen har varit att klargöra grunderna för beviljande av kommunernas finansieringsunderstöd

Läs mer

nita NATIONELLT IT-ANVÄNDARCENTRUM Författare: Olle Findahl

nita NATIONELLT IT-ANVÄNDARCENTRUM Författare: Olle Findahl WORLD INTERNET INSTITUTE OLLE FINDAHL INTERNET I ETT INTERNATIONELLT PERSPEKTIV DEL 1. Internet är en teknologi för de unga, välbeställda och välutbildade. Så ser bilden ut av Internets spridning i Europa.

Läs mer

Rapport från följeforskningen 1/4 30/6 2013. Monica Rönnlund

Rapport från följeforskningen 1/4 30/6 2013. Monica Rönnlund Rapport från följeforskningen 1/4 30/6 2013 Monica Rönnlund 1. Inledning Bakgrunden till projektet är att gränserna mellan den kommunala ideella och privata sektorn luckras upp, vilket ställer krav på

Läs mer

Hälsa och kränkningar

Hälsa och kränkningar Hälsa och kränkningar sammanställning av enkätundersökning från Barnavårdscentralen och Vårdcentralen Camilla Forsberg Åtvidabergs kommun Besöksadress: Adelswärdsgatan 7 Postadress: Box 26, 97 2 Åtvidaberg

Läs mer

Decision Dynamics Karriärmodell. CareerView Karriärrapport 07 maj 2013

Decision Dynamics Karriärmodell. CareerView Karriärrapport 07 maj 2013 Decision Dynamics Karriärmodell CareerView Karriärrapport 1983-2009 Decision Dynamics. Alla rättigheter förbehålles. www.decisiondynamics.se Decision Dynamics är ledande inom metoder och verktyg för strategisk

Läs mer

Universitetet i staden, regionen och världen elfenbenstorn och tillväxtmotor

Universitetet i staden, regionen och världen elfenbenstorn och tillväxtmotor Universitetet i staden, regionen och världen elfenbenstorn och tillväxtmotor Anders Malmberg Professor ekonomisk geografi Prorektor Uppsala universitet 92 möjligheter för hela Gotland att växa! 2016-01-12

Läs mer

Verksamhetsledare Bodil Nilsson, verksamhetssekreterare Susanne Kvant, projektledare Matilda Andersson, Maren Buchmüller Ordförande Christina Arvesen

Verksamhetsledare Bodil Nilsson, verksamhetssekreterare Susanne Kvant, projektledare Matilda Andersson, Maren Buchmüller Ordförande Christina Arvesen Verksamhetsledare Bodil Nilsson, verksamhetssekreterare Susanne Kvant, projektledare Matilda Andersson, Maren Buchmüller Ordförande Christina Arvesen www.winnetskane.se Fjelievägen 5, Lund Vi är ca 150

Läs mer

Expertgruppens verksamhetsstrategi

Expertgruppens verksamhetsstrategi EBA Expertgruppen för biståndsanalys 2013-11-06 Expertgruppens verksamhetsstrategi Detta dokument beskriver den strategi beträffande verksamheten som expertgruppen har valt för att utföra det givna uppdraget.

Läs mer

Sammanfattning. Tillgång till IT i hemmet och skolan. Användning av IT. Datoranvändning i skolan. Internetanvändning i skolan

Sammanfattning. Tillgång till IT i hemmet och skolan. Användning av IT. Datoranvändning i skolan. Internetanvändning i skolan 117 4 Sammanfattning Tillgång till IT i hemmet och skolan Lärare och elever har god tillgång till IT i hemmet. Tillgången till IT-verktyg i hemmet hos lärare, skolledare och elever är hög. Nästan samtliga

Läs mer

Nominering - Årets Integrationssatsning Med checklista

Nominering - Årets Integrationssatsning Med checklista Nominering - Årets Integrationssatsning Med checklista Härmed nomineras följande förslag till Årets Integrationssatsning på Landsbygden. Namn på förslaget: Mångkulturell företagsutveckling Journalnummer:

Läs mer

Hela länet ska leva. Dåliga kommunikationer begränsar idag vårt läns möjligheter. Det krävs därför en fortsatt utbyggnad av kollektivtrafiken,

Hela länet ska leva. Dåliga kommunikationer begränsar idag vårt läns möjligheter. Det krävs därför en fortsatt utbyggnad av kollektivtrafiken, Hela länet ska leva. Dåliga kommunikationer begränsar idag vårt läns möjligheter. Det krävs därför en fortsatt utbyggnad av kollektivtrafiken, fibernätet och ett förbättrat vägnät. Järnvägen behöver bli

Läs mer

VINNVINN konceptdokument

VINNVINN konceptdokument Konceptdokument VINNVINN05 1 VINNVINN konceptdokument Syftet med dokumentet är att lägga fast förutsättningarna för fortsättningen och utvidgningen för VINNVINN-projekten för 2005-2006. VINNVINN är ett

Läs mer

Regionbildning södra Sverige Regional utveckling 6 november 2013

Regionbildning södra Sverige Regional utveckling 6 november 2013 Regionbildning södra Sverige Regional utveckling 6 november 2013 Uppdragsbeskrivningen Analysera förutsättningarna samt föreslå konkreta insatser för ett utvecklat samarbete mellan Skåne, Kronoberg, Blekinge

Läs mer

utveckling med hjälp av ESIFs finansiella instrument Europeiska jordbruksfonden för landsbygdsutveckling Finansiella instrument

utveckling med hjälp av ESIFs finansiella instrument Europeiska jordbruksfonden för landsbygdsutveckling Finansiella instrument utveckling med hjälp av ESIFs finansiella instrument Europeiska jordbruksfonden för landsbygdsutveckling , som samfinansieras av Europeiska jordbruksfonden för landsbygdsutveckling, är ett hållbart och

Läs mer

Psykologi 11.3.2009. 1. Hur påverkas inlärning av positiv och negativ feedback?

Psykologi 11.3.2009. 1. Hur påverkas inlärning av positiv och negativ feedback? Psykologi 11.3.2009 1. Hur påverkas inlärning av positiv och negativ feedback? För 1 3 poäng krävs att skribenten förstår att inlärning är en process som grundar sig på dels förändringar i hjärnan och

Läs mer

Ett naturligt steg för Sverige. Dags för euron

Ett naturligt steg för Sverige. Dags för euron Ett naturligt steg för Sverige 2002 Dags för euron Produktion: Herlin Widerberg Tryck: Tryckmedia Stockholm Tolv länder i Europa har infört den gemensamma valutan euro. 300 miljoner människor har därmed

Läs mer

Företagens medverkan i offentlig upphandling. Företagens villkor och verklighet 2014

Företagens medverkan i offentlig upphandling. Företagens villkor och verklighet 2014 Företagens medverkan i offentlig upphandling Företagens villkor och verklighet 2014 Företagens medverkan i offentlig upphandling Företagens villkor och verklighet 2014 Tillväxtverket Produktion: Ordförrådet

Läs mer

3. Gävle kommun skapar de bästa förutsättningarna för företagande i jämförelse med andra kommuner i Stockholmsregionen

3. Gävle kommun skapar de bästa förutsättningarna för företagande i jämförelse med andra kommuner i Stockholmsregionen Sid 1 (5) Tjänsteskrivelse 2016-09-07 Näringslivsprogram Näringslivsprogrammet utgår från det kommunövergripande målet Gävle kommun bidrar till att skapa goda förutsättningar för företagande och arbetstillfällen.

Läs mer

Svensk FoU Policyaktörer, Drivkrafter och Data

Svensk FoU Policyaktörer, Drivkrafter och Data Svensk FoU Policyaktörer, Drivkrafter och Data Patrik Gustavsson Tingvall, Handelshögskolan i Stockholm och CESIS SCB 24 Maj 2011 FoU-utgifter internationellt Totala utgifter som Varför andel av BNP, 2008

Läs mer

SKAPA FÖRUTSÄTTNINGAR FÖR DE NYA JOBBEN OCH DE VÄXANDE FÖRETAGEN

SKAPA FÖRUTSÄTTNINGAR FÖR DE NYA JOBBEN OCH DE VÄXANDE FÖRETAGEN sverigesingenjorer.se 2 SKAPA FÖRUTSÄTTNINGAR FÖR DE NYA JOBBEN OCH DE VÄXANDE FÖRETAGEN BAKGRUND Den globala konkurrensen hårdnar. Det blir allt tydligare att den enda vägen till framgång är genom utveckling

Läs mer

Företagens villkor och verklighet 2014

Företagens villkor och verklighet 2014 Företagens villkor och verklighet 2014 1 Kort om undersökningen En av Europas största enkätundersökningar till företag Ger svar på hur företag upplever sin verklighet inom en rad områden som tillväxt,

Läs mer