prognos arbetsmarknad

Transkript

1 prognos arbetsmarknad VÄSTRA GÖTALAND 2009

2 2 Arbetsmarknadsutsikter för Västra Götalands län Innehållsförteckning Sammanfattning...3 Efterfrågan på arbetskraft och sysselsättningsutveckling...3 Utmaningar och möjligheter i länet...3 Lediga platser....4 Varsel.4 Sysselsättningen...5 Kapacitetsutnyttjandet sjunker... 6 Efterfrågan avtar... 6 Utveckling branscher...6 Varuproduktion, tillverkningsindustrin... 6 Transportmedelsindustrin... 7 Livsmedelsindustrin... 7 Träindustrin... 7 Massa och papper...8 Bygg... 8 Privata tjänstesektorn...8 Handel... 8 Hotell... 9 Restaurang... 9 Transport... 9 Finansiell verksamhet och företagstjänster...10 Banker Revision Konsulter teknik.. 10 Bemanningsföretag Offentligt finansierade tjänster Utbildning Vård och omsorg..11 Offentlig förvaltning Utbud av arbetskraft...11 Befolkningsutveckling. 12 Utbildning. 12 Arbetslösheten och arbetsmarknadspolitiska program 12 Arbetslöshetens struktur...14 Utveckling av sjuk- och aktivitetsersättning...15 Fakta om prognosen Syfte och historik. 15 Urvalet..15 Yrkesbarometern: Aktuella uppgifter om yrken finns på Författare: Monica Klawitter Ansvarig utgivare: Berndt Molin Fakta om prognosen Arbetsförmedlingen gör två prognoser per år. De arbetsställen som intervjuas utgör ett slumpmässigt urval från SCB:s företagsregister och avser arbetsställen med minst en anställd. Urvalet är stratifierat utifrån bransch, arbetsställenas storlek samt län. Resultatet av den genomförda intervjuundersökningen utgör basen för prognosbedömningarna. En sannolikhetsbedömning och analys av svaren görs dock på grundval av annan statistik och kriterier som påverkar arbetsmarknaden. De prognossiffror som presenteras är således Arbetsförmedlingens egna slutsatser angående den förväntade utvecklingen på arbetsmarknaden.

3 Höstprognosen 2008 Arbetsmarknadsutsikter för Västra Götalnads län 3 Sammanfattning Fram till årsskiftet 2007/2008 utvecklades länets arbetsmarknad på ett mycket gynnsamt sätt. Efterfrågan på varor och tjänster var hög, lönsamheten god, nyrekryteringar gjordes och arbetslösheten sjönk till siffror som historiskt sett var mycket låga. De första signalerna om en vikande arbetsmarknad noterades i platsstatistiken som efter 4:e kvartalet 2007 visat en vikande trend. Den internationellt konkurrensutsatta transportmedelsindustrin, som på försommaren annonserade om en sjunkande efterfrågan har nu gått in i en kris som av branschens företrädare betecknas som den allvarligast någonsin. Samtidigt spär den finansiella krisen på oron på arbetsmarknaden. Byggsidan har fått vidkännas en lägre efterfrågan, då företag och privatpersoner är försiktiga i sina investeringar en direkt följd av den finansiella oron i världen. Snabbt har oron spridit sig till fler branscher, vilket har resulterat i ett högt varselinflöde under hösten. Arbetslösheten har också sedan oktober trendmässigt ökat. Krisen på arbetsmarknaden kom snabbt och kommer att bli djupare och bredare än vad som kunde förutses. Till grund för prognosen ligger arbetsförmedlingens intervjuer med länets arbetsgivare och inte minst andra arbetsmarknadsindikatorer. Arbetsförmedlingen bedömer att sysselsättningen fram till slutet av 2009 kommer att minska med arbetstillfällen samtidigt som arbetslösheten ökar till personer motsvarande 4,2 procent av befolkningen år. Antal personer som deltar i arbetsmarknadspolitiska program bedöms öka från nuvarande nivå med omkring personer till I mån av resurser kan antal personer som deltar i program öka ytterligare, effekten blir att antalet arbetslösa sjunker. Efterfrågan på arbetskraft och sysselsättningsutveckling Utmaningar och möjligheter i länet - Den snabba ökningen av ungdomsarbetslösheten. - Den breda och djupa konjunkturnedgången som länet befinner sig i innebär att få arbetsgivare har behov att rekrytera. - Funktionshindrade och utomnordiska kommer få än svårare att få en fast förankring på arbetsmarknaden en grupp som har det besvärligt även när arbetsmarknaden är god. - Lärlingar inom hantverksyrken blir arbetslösa tidigt i konjunkturnedgången. - Många av branscherna står inför stora pensionsavgångar framöver och behovet av ersättningsrekryteringar kommer att bli stort. - Ökad arbetslöshet innebär också att många av de nyinskrivna arbetslösa har kompetenser som efterfrågas nu har arbetsgivarna möjligheter att finna den kompetens företagen har behov av.

4 4 Arbetsmarknadsutsikter för Västra Götalands län Lediga platser Antalet lediga jobb fortsätter minska kraftigt. Fram till och med november månad har drygt lediga platser anmälts till länets arbetsförmedlingar. Det är 24 procent lägre jämfört med motsvarande period förra året. Alla yrkesområden har fått vidkännas att efterfrågan minskar, dock är efterfrågan på tekniker och ingenjörer i nivå med förra året, vilket indikerar att trots en vikande konjunktur har företagen behov av högskoleutbildad personal inom bygg, el, maskin och data. Västra Götalands län Nyanmälda platser med mer än 10 dagars varaktighet jan okt Säsongsrensad och trendad serie Källa: Arbetsförmedlingen Varsel Under år 2007 var varseltalen extremt låga. För att hitta motsvarande låga tal får vi gå tillbaka till högkonjunkturåret 1998 och inte ens då var varselinflödet lika lågt. Tidigt i våras låg varseltalen i nivå med förra årets låga tal, men därefter har inflödet ökat kraftigt och under oktober månad noterades det högsta varseltalet sedan 1992, då personer varslades om uppsägning. Nu som då är det länets transportmedelsindustri som har drabbats hårt. Antal berörda Varsel. Antal berörda personer perioden november. Västra Götalands län t.o.m nov

5 Arbetsmarknadsutsikter för Västra Götalnads län 5 Fram till och med november månad har personer varslats om uppsägning, Det skall jämföras med låga personer som varslades motsvarande period förra året, då varselinflödet var extremt lågt. Men det är långt kvar till lågkonjunkturåret 1992 då drygt varslades om uppsägning. Alla varsel faller inte ut, beroende på orsak till varslet och i vilken konjunktur varslen läggs, varierar utfallet. Sysselsättningen I vårens prognos skrev vi För år 2009 är läget mer svårbedömt och splittrat. Det kommer att ske personalneddragningar inom industrin och där framför allt bilindustrin och dess underleverantörer, men också inom trävaruindustrin. De rekryteringar som planeras inom andra delar av tillverkningsindustrin kommer inte att väga upp neddragningarna, vilket innebär en minskning av arbetstillfällen. På sikt kommer detta även att återverka på transportsidan och privata företagstjänster. Idag har våra farhågor bekräftats med råge, då den internationella ekonomiska krisen spätt på krisen inom bilindustrin och dess underleverantörer, den mest dominerande branschen i länet och företagens oro inför framtiden har förstärkts. Utvecklingen har blivit betydligt sämre än väntat och länet befinner sig i en både snabb och bred konjunkturnedgång. Delvis gjordes intervjuerna med länets företag tidigt i höstas, då företagen ännu hade en positiv framtidstro även om de var något återhållsamma i sina rekryteringsbedömningar inför framtiden. Efter att den internationella ekonomiska krisen förvärrats under oktober månad har enkäterna visat på en större negativism, samtidigt har varselinflödet ökat dramatiskt i länet och då främst inom länets bilindustri och dess underleverantörer. Idag är det svårt att bedöma minskningen i volymer totalt sett och ännu svårare på respektive bransch, därför nöjer arbetsförmedlingen sig med att med ord beskriva utvecklingen. Botten på konjunkturen kommer inte att nås under innevarande prognosperiod. Sysselsatta 4:e kv 2008 Uppskattad förväntad utveckling syssel-satta 4:e kv 2009 Bransch Varuproduktion Jord- och skogsbruk svagt minskande Tillverkning inkl verkstad starkt minskande Byggverksamhet starkt minskande Privat tjänsteproduktion Handel svagt minskande Personliga tjänster, hotell- och restaurangverksamhet minskande Transport minskande Uppdragsverksamhet minskande Offentlig finansierad verksamhet Offentlig förvaltning oförändrat Utbildning, forskning svagt minskande Vård och omsorg svagt minskande Övrigt svagt minskande Totalt minskande Mot bakgrund av ovanstående har arbetsförmedlingen för innevarande år gjort en nedjustering av sysselsättningsutvecklingen till nya arbetstillfällen till För år 2009 bedöms antal sysselsatta minska med

6 6 Arbetsmarknadsutsikter för Västra Götalands län , motsvarande 2,7 procent. Detta innebär att den uppgång vi har sett sedan 2006 till stor del kommer att raderas. Under motsvarande period kommer även arbetskraften minska med personer. Fler kommer att söka sig till högre studier, den kommunala vuxenutbildningen har fått utökade resurser och många försvinner av andra skäl från arbetskraften som alltid vid en lågkonjunktur. Kapacitetsutnyttjandet sjunker Enkätunderlaget pekar på att kapacitetsutnyttjandet av personal är sjunkande jämfört med i våras. I höst är det 17 procent av företagen som svarar att produktionen inte kan öka alls utan nyrekryteringar, vilket skall jämföras med vårens 19 procent. Som tidigare påpekats är intervjuunderlaget skakigt då svängningarna varit kraftiga under hösten. Men trenden är tydlig, svaren indikerar ett lägre kapacitetsutnyttjande och att fler företag har möjlighet att öka produktionen utan att behöva nyanställa personal. Utnyttjad kapacitet - Hur mycket kan produktionen öka innan det krävs rekryteringar? Västra Götaland. Hösten 2008 (Andel företag, inom parentes vårens enkätsvar) Näringsgren 0 procent 1-10 proc procent proc Över 30 procent Tillverkningsindustrin exkl verkstad 14% (18%) 46 (49) 22 (11) 11 (15) 7 (7) Verkstadsindustrin 22% (22%) 52 (52) 17 (16) 5 (4) 4 (6) Byggverksamhet 23% (24%) 54 (60) 15 (9) 6 (4) 2 (3) Handel o kommunikationer 12% (15%) 43 (43) 24 (23) 9 (11) 12 (8) Finansiell verksamhet, företagstjänster 20% (27%) 50 (48) 16 (14) 6 (5) 8 (6) Personl och kulturella tjänster, renhållning 6% (8%) 46 (66) 25 (15) 13 (5) 10 (6) Totalt 17% (19%) 47 (49) 20 (17) 8 (8) 8 (7) Efterfrågan avtar Företagens förväntningar på en ökande efterfrågan har kraftigt avtagit sedan vårens enkätundersökning gjordes. På vårens fråga om hur efterfrågan kommer att se ut sex månader framåt, var nettotalet (andelen företag som tror på en ökande efterfrågan på sina varor och tjänster minus andelen företag som tror på en minskande efterfrågan) 32 procent. Utfallet, de senaste sex månaderna, enligt höstens enkätundersökning blev minus 6 procent, alltså en större andel företag som ansåg att efterfrågan hade minskat än de som ansåg att efterfrågan hade ökat. Svängningen från positiva tal till negativa har gått oerhört snabbt. I höstens enkätsvar är förväntningar lågt ställda inför de kommande sex månaderna det är en större andel företag som tror på en minskande efterfrågan än de som tror på en ökande efterfrågan, nettotalet är minus 6 procent. På sex till tolv månaders sikt är företagen något mer optimistiska, men fortfarande ett nettotal som ligger på minus. UTVECKLING PER BRANSCH Varuproduktion, tillverkningsindustrin I enkätmaterialet för den konjunkturkänsliga tillverkningsindustrin visar samtliga branscher, förutom länets raffinaderier samt producenter av el- och optikprodukter, på en minskning av antal anställda. Efterfrågan viker och

7 Arbetsmarknadsutsikter för Västra Götalnads län 7 enkätunderlaget indikerar en oro inför framtiden samtidigt som den finansiella krisen spär på osäkerheten ytterligare. Även om utvecklingen spretar kommer sammantaget tillverkningsindustrin att sysselsättningsminska starkt. Tillverkning som har kopplingar till transportmedelsindustrin har drabbats hårt av sämre efterfrågan, men även trävaru- och papperstillverkning kommer att vidkännas kraftiga personalneddragningar. Länets raffinaderier kommer att öka rekryteringarna men även här känner man av den finansiella oron och skjuter på stora investeringar. Producenter av eloch optikprodukter är mer positiva och bedömer en måttlig sysselsättningsökning på ett års sikt. Transportmedelsindustrin Länets internationellt konkurrensutsatta transportmedelsindustri, personbilsproducenter men även tunga fordon och dess underleverantörer går en oviss framtid till mötes. Branschen har haft en positiv konjunkturutveckling under de senaste två åren och nyrekryterat samtidigt som de har anlitat bemanningsföretagen i allt större utsträckning. I våras noterades de första varningstecknen då företag inom personbilsindustrin varnade om skiftindragningar. Därefter har utvecklingen gått snabbt neråt med kraftigt vikande bilförsäljningssiffror och stora varsel har lagts med tusentals berörda i länet. De anställda inom branschen drabbas hårt. I normala fall har fordonsindustrin i viss mån anställt nytillträdande på arbetsmarknaden, denna möjlighet kommer att minska kraftigt under en period. I branschen ingår även tillverkning av fritidsbåtar, där utvecklingen och orderingången varit god fram till sommaren. Därefter har orderingång hastigt minskat. Redan beställda båtar har avbeställts eller så avvaktar beställaren. Även här har varsel lagts och sysselsättningen minskar. I takt med att arbetslösheten ökar kommer brister som tidigare funnits minska, dock kan det förekomma brister på yrkesfolk med en specifik kompetens men framöver kommer det även här bli lättare att hitta eftertraktad spetskompetens. Livsmedelsindustrin Inom den processinriktade livsmedelsindustrin, som inte är konjunkturberoende, fortgår rationaliseringarna vilket har resulterat i en marginell sysselsättningsminskning det senaste året. Framåt bedöms efterfrågan vara oförändrad och inga stora neddragningar planeras. Men då rationaliseringar fortgår och avgångar inte ersätts fullt ut kommer antal sysselsatta även fortsättningsvis att minska sakta. Träindustrin Redan i våras signalerade den konjunkturkänsliga träindustrin med småhusföretagen i spetsen om en nedgång på efterfrågesidan och sysselsättningsminskning. Trenden har förstärkts, ränteutvecklingen har spätt på oron och byggmarknaden viker. Även här har varsel lagts och en kraftig minskning av antal anställda kommer att ske. Företagsnedläggning förekommer men även flytt av produktion utanför länet, allt för att få ner kostnader och övervintra konjunkturnedgången.

8 8 Arbetsmarknadsutsikter för Västra Götalands län Massa och papper Dålig lönsamhet bland annat på grund av höga och stigande energipriser har föranlett att två pappersbruk i länet har varslat hela personalen om uppsägning då tillverkningen skall läggas ner. Övriga tillfrågade inom branschen tror på en sämre orderingång och även här kommer en sysselsättningsminskning att ske. Bygg Branschen drabbas hårt av att bankernas kreditgivningar blivit hårdare samtidigt som en negativ ränteutvecklingen dämpar möjligheten till nyinvesteringar och därmed efterfrågan. Bostadsproduktionen går tydligt ner och de infrastruktursatsningar som görs är inte så personalintensiva så de på något sätt uppväger friställningarna inom byggdelen. En ökad prefabricering innebär också att branschen blir mindre personalintensiv. Här skiljer sig dock framtidstron bland de små och mindre företagen, som överlag är mer positiva än de större. En liten del av företagen har inte heller svarat på frågan om antal anställda framåt i tiden, detta indikerar också på att en stor osäkerhet råder i branschen. Utvecklingen är också avhängig om regeringen tänker införa skatterabatt på byggtjänster i hemmen. Efter det att höstens enkätundersökning genomfördes har ett par stora nationella byggföretag varslat personal om uppsägning. Lärlingar kommer att drabbas hårt av neddragningarna inom branschen och redan nu ser vi ett ökat inflöde av arbetslösa lärlingar. Samtidigt viker också byggmarknaden i Norge där västsvenska byggarbetare under flera år haft sin anställning. Arbetslösheten i byggarbetarkåren kommer att öka vilket bidrar till att bristen på hantverkare kommer att minska. Trots det upplever företagen brist på vvs-montörer, plåtslagare och ingenjörer. Privat tjänsteproduktion Handel Farhågor finns att hushållens konsumtion kommer att dämpas under prognosperioden, en effekt av en mindre disponibel inkomst. Inom dagligvaruhandeln märks oftast inte effekten av en lågkonjunktur och de intervjuade företagen bedömer att efterfrågan på sikt är stabil. Möjligen är kunderna prismedvetna och mer observanta än tidigare. De köper billigare varumärken, oftast de stora matvarukedjornas egna varumärken. Trenden med mer färdiglagat mat, som tillhandahålls av de stora matvarukedjorna, håller i sig på bekostnad av att lunchrestaurangerna känner av en minskad efterfrågan på deras tjänster. Ett av få positiva tecken i höst är att gränshandeln växer i oförminskad styrka. Renodlade gränshandelsplatser etableras och försäljningen ökar tack vare en stark norsk krona. En utbyggnad av ett köpcentrum kommer stå klar till sommaren. Detta skulle generera ytterligare omkring 200 arbetstillfällen i området, främst finns ett behov av butiksbiträden. Däremot känner sällanköpshandlarna av kreditåtstramningarna som direkt påverkar hushållens möjlighet till konsumtion genom att försvåra lån till konsumtion av hemelektronik, bilköp m.m. De har fått känna av en betydlig minskning av efterfrågan på varor. Nybilsförsäljningen har sjunkit dramatisk och försäljningen på begagnatmarknaden är näst intill obefintlig.

9 Arbetsmarknadsutsikter för Västra Götalnads län 9 Även byggvaruhandeln ser en försäljningsminskning, ökande materialkostnader försämrar lönsamheten och i takt med att byggmarknaden viker kommer efterfrågan på deras varor minska. Försäljning över Internet har ökat men ökningstakten avtar och företagen tror på en stabil efterfrågan i balans framöver. Beteende hos konsumenterna är på väg att förändras, fler och fler har kunskap och möjligheter att handla över Internet. Hotell Förra året var ett gynnsamt år för branschen, beläggningen på länets hotell var den högsta på många år. Nu har förväntningarna inom branschen dämpats. Kundunderlaget bedöms vikande, vilket är en effekt av neddragningar inom bilindustrin och branschen är nu mer försiktiga i sina investeringar. Utbyggnaden av hotellkapaciteten i Göteborg har i ett par fall skjutits på framtiden. Även beställningarna av konferensevenemang har sjunkit och framtiden är osäker. Endast i undantagsfall kommer nyrekryteringar att ske och inte alltid ersätts avgångar fullt ut vilket innebär att antal anställda kommer att sjunka marginellt. Restaurang Under året har råvarupriserna stigit och lönsamheten har sedan i våras blivit mindre god. Det finns lunchrestauranger som har sett sig tvungna att avveckla och enbart satsa på kvällsöppet. Men även á la cart-restaurangerna känner av att kundunderlaget minskar. Till skillnad mot de tillfrågade caféägarna som tror på en ökande efterfrågan under prognosperioden, fortfarande lever cafékulturen med en stabil kundkrets, men detta resulterar inte i fler anställda. Som i hotellbranschen finns det också här många deltids- och timanställda. De nya reglerna för arbetslöshetsförsäkringen som trädde i kraft i våras innebär att de deltidsarbetslösa endast får arbetslöshetsersättning i 75 dagar. Effekten blir att när möjligheten att stämpla inte längre finns vill många utöka sin tjänstgöringsgrad och arbetsgivarens behov av att nyanställa sjunker. Trots en avmattning på efterfrågan finns fortfarande ett behov av och brist på välutbildade kockar. Transport I konjunkturnedgångens spår viker nu behovet av godstransporter. Mindre gods och färre körningar gör att arbetsgivarna ser sig nödsakade att banta verksamheten. Lönsamheten har minskat inte minst på grund av stigande drivmedelspriser. I branschen nyttjas bemanningsföretagen och enmansföretagare i stor utsträckning. Då dessa och även de visstidsanställda inte behöver varslas syns de inte i varselstatistiken. Företagen försöker övervintra lågkonjunkturen bland annat genom att utbilda och att se över schemaläggningen för att nyttja chaufförernas arbetstid optimalt. Effekten av avmattningen blir än dock en måttlig sysselsättningsminskning. I takt med att efterfrågan minskar ser arbetsgivarna att personalbristerna blir mindre, kompetenta chaufförer finns och spontanansökningar förekommer.

10 10 Arbetsmarknadsutsikter för Västra Götalands län Finansiell verksamhet och företagstjänster Till finansiella verksamheter hör banker, kreditinstitut, försäkringsbolag och serviceföretag. Banker Bankerna och andra kreditinstitut noterar en avmattning på finans- och bostadsmarknaden. Den är föranledd av oron på räntemarknaden vilken har lett till att kunderna är något avvaktande till bostadsköp. Bankerna ser över sin organisation, strukturförändrar med färre och större kontor. De flesta tjänster kan skötas via telefon och Internet. De kundkontakter som sker är i samband med rådgivning. Till andra företagstjänster räknas konsulter inom bygg, teknik, revision och juridik, reklam, bemanningsföretag och olika serviceverksamheter som lokalvård och bevakningsföretag. Revision Slopande av revisionsplikten för mindre aktiebolag har ännu inte påverkat efterfrågan. Tvärt om tror företagen att behovet av andra redovisnings- och revisionstjänster, som aktiebolagen själva väljer och verkligen behöver, kommer att öka. Konsulter teknik Som en följd av bilindustrins neddragningar har även teknikkonsulterna varslat personal om uppsägning. Dessa har en kompetens som är efterfrågad av andra företag och kommer sannolikt till viss del att sugas upp av marknaden. Bemanningsföretag Bilden är splittrad, i storstadsregionen har bemanningsföretagen sett sig nödsakade att varsla personal medan de i andra länsdelar avvaktar. Konkurrensen är hård, priserna pressas och företagen vill behålla sin kompetenta personal för att stå redo för uppdrag när det vänder. Industrin och andra branscher där bemanningsföretagen har uppdrag, kommer inte att nyanställa direkt vid en konjunkturförbättring, utan hyra in personal i större utsträckning än nu. Bemanningsföretagen kommer att utöka sina marknadsandelar. Offentlig finansierad verksamhet Utbildning Behovet av förskollärare är fortsatt stort och bristen är påtaglig. Kommunerna löser detta på olika sätt; i vissa fall anställs lärare med annan kompetens och i andra fall vidareutbildas erfarna barnskötare och grundskollärare till förskollärare. Grundskolan har en övertalighet på grund av att barnkullarna minskar. Konkurrensen från friskolor består och när barnkullarna krymper kommer de kommunala gymnasieskolorna få det än svårare att fylla klassrummen. I de större städerna i länet är denna konkurrens den enskilt viktigaste faktorn när det gäller gymnasieskolans situation. Förutom förskollärare finns svårigheter att rekrytera fritidspedagoger och gymnasielärare i yrkesämnen.

11 Arbetsmarknadsutsikter för Västra Götalnads län 11 Vård och omsorg För att klara ekonomin och fortsätta de planerade effektiviseringarna under nästa år kommer Regionen i Västra Götaland att minska antal anställda. Det är på länens sjukhus, som för närvarande är 17 till antalet, som rationaliseringarna sker och där planeras också strukturförändringar. Bland annat planeras en minskning av antal vårdavdelningar och då antal vårdplatser. Man söker det optimala sättet att bedriva vård samtidigt som den medicinska kvaliteten skall hållas uppe. Det finns en viljeinriktning att ingen fast anställd skall sägas upp. I första hand är det vikarier som får gå samtidigt som sjukvården minskar nyttjandet av bemanningsföretagens tjänster. Inom sjukhusvården finns brister på läkare, barnmorskor och sjuksköterskor med specialistkompetens. I länets kommuner varierar utvecklingen. I enkätunderlaget svarar många av länets 49 kommuner att det finns en övertalighet. Vi har här ovan redovisat övertaligheten i grundskolan men även inom omsorgen redovisas en övertalighet. För att hålla budget ser sig många nödsakade att höja kostnaderna för de kommunala tjänsterna och några enstaka kommuner höjer skattekronan. Avgångar kommer inte att ersättas fullt ut och endast i undantagsfall kommer nyrekryteringar att göras. Efterfrågan på socialsekreterare och bidragsbedömare är stor och det förekommer brister. Offentlig förvaltning Här återfinns bland annat statliga myndigheter, Försvaret, Polisen med flera. Under flera års tid har sektorn fått vidkännas neddragningar. Bland annat har Försäkringskassan omorganiserat med färre anställda som följd. De aviserade neddragningarna inom Försvaret har nu skjutits på framtiden. Läget har stabiliserats och bedömningen är att sysselsättningen är stabil. Utbud av arbetskraft Under nästkommande år beräknas arbetskraften att minska med omkring personer. Arbetsförmedlingen antar att fler kommer att påbörja utbildningar i konjunkturnedgångens spår, uppemot nya utbildningsplatser, inberäknat vuxenutbildningen. Ytterligare räknas personer som har aktivitetsstöd inte in i arbetskraften, inte heller de som inte är aktiva på arbetsmarknaden (t ex personer som är ute och reser eller har föräldrapenning). Ett tillskott utgör personer som fått aktivitetsstöd från försäkringskassan men nu bedöms var friska att söka och ta ett arbete. Arbetskraften, Sysselsatta och Arbetslösa Skatta förändringen av arbetskraft, sysselsättning och arbetslöshet Ange förändringen i antal personer, OBS talen ska avse förändring Arbetskraft Sysselsatta Arbetslösa Sum ma förändring av (AMS intervjuundersökning och AMS verksamhetsstatistik sysselsatta och arbetslösa annan sysselsättn. statistik) Förändring Förändring Förändring Period jämförelse ett år tillbaka jäm förelse ett år tillbaka jämförelse ett år tillbaka 2008kv kv

12 12 Arbetsmarknadsutsikter för Västra Götalands län Befolkningsutveckling Länets befolkningar har ökat det senast året med personer (motsvarande 0,6 procent) till Till stor del beror befolknings-ökningen på ett positivt flyttningsnetto men också på migration och ett födelseöverskott. Befolkningsutvecklingen varierar dock i de olika delarna i länet. De senaste åren har befolkningen minskat kraftigt i norra Dalsland och nordöstra Skaraborg medan storkommuner som Göteborg och Borås samt kustnära kommuner ökar sin befolkning. Enligt SCB:s befolkningsprognos kommer de yrkesverksamma åringar öka under prognosperioden, dock inte i den omfattningen som tidigare. Bedömningen är att befolkningsökningen kommer att ligga på uppemot personer i år och marginellt lägre för år Antal nytillträdande åringar ligger i år i nivå med de frånträdande åringar för att under nästa år vara något fler än de åringar som skall lämna arbetslivet och så kommer det vara enligt prognosen fram till år Det finns också en tendens till att allt fler arbetar efter den formella pensionsåldern 65 år. Jämfört med år 2005 var det 2006 tio procent fler som arbetade i åldern 65 år och därutöver. När nu arbetsmarknaden viker torde färre äldre än 65 år yrkesarbeta. Utbildning Vuxenutbildningen i länet har under förra året dragit ner antal utbildningsplatser eftersom regeringen då minskade bidragen för komvux. Nu är ambitionen att öka de yrkesinriktade utbildningarna på komvux, bland annat planeras införande av en yrkeshögskola från och med 1 juli De sedan tidigare målinriktade kvalificerade yrkesutbildningarna, lärlingsutbildningar inom vissa hantverksyrken, påbyggnadsutbildningar och kompletterande utbildningar kommer att ligga under dess tak. Vid en konjunkturnedgång väljer många att studera och effekten av de planerade ökade utbildningsvolymerna, dels högskoleutbildningar och utökade medel till vuxenutbildningen innebär att arbetskraften kommer att minska. Studerande räknas inte in i arbetskraften. Arbetslösheten och arbetsmarknadspolitiska program Arbetslösheten har under året legat på en historiskt sett låg nivå ända tills oktober månad då den ökade tydligt. De nyinskrivna arbetslösa är de som inte har en fast förankring på arbetsmarknaden, tillfälligt anställda och timanställda, som får gå direkt när orderingången viker. Det kan vara ungdomar, utrikes födda och funktionshindrade. Dessa har svårt att få arbete även när konjunkturen är god. Många är det som har en tidsbegränsad anställning. De finns inom alla branscher och inte minst inom bemanningsföretagen. Dessa behöver inte varslas utan får gå när deras tidsbegränsade anställning upphör.

13 Arbetsmarknadsutsikter för Västra Götalnads län 13 Arbetslösa, i program med aktivitetsstöd samt i arbete med stöd Västra Götaland 5,0% 4,5% Prognos 4,0% 3,5% 3,0% 2,5% 2,0% 1,5% 1,0% 0,5% 0,0% 2004 kv 1 kv kv 1 kv kv 1 kv kv 1 kv kv 1 kv kv 1 kv 3 Procent av bef år Arbetslösa I Program Arbete med stöd Under förvåren kommer höstens stora varsel att falla ut. Hur stort utfallet blir är svårt att bedöma. Dock finns signaler om att de kommer att bli högre än de 35 procent som generellt bedöms komma ut i arbetslöshet vid ett varsel. Arbetsförmedlingens bedömningar att arbetslösheten successivt kommer att öka under året och under sista kvartalet nästa år nå personer, motsvarande 4,2 procent av befolkningen år personer är i arbetsmarkspolitiska program. 83 procent av dessa är i jobb- och utvecklingsgarantin, för ungdomar kallad ungdomsgarantin. Låga 400 personer är i en yrkesinriktad arbetsmarknadsutbildning. Mellan procent av dessa får jobb direkt. Under nästkommande år är ambitionen att omkring personer i snitt per månad skall delta i någon arbetsmarknadsutbildning. Fram till sista kvartalet under nästa år kommer antalet personer i arbetsmarknadspolitiska program öka till uppemot Möjligen kan fler personer ta del av program om resurser tillsätts, en effekt av detta är då att arbetslösheten minskar i motsvarande grad. Vid slutet av 2009 tangerar länet 2005 års arbetslöshetssiffror, den nedgången av arbetslösheten (arbetslösa och personer i program) vi sett under de två senaste åren kommer snabbt att försvinna under nästa år.

14 14 Arbetsmarknadsutsikter för Västra Götalands län Arbetslösa, i arbete med stöd och i program med aktivitesstöd Skattn ing av antalet arbetslösa, personer i arbete med stöd och antalet i program med aktivitetsstöd so m kvartalsgenomsnitt sa mt procentuell förändring ett år b akåt. A r b e t s l ö s a Program med aktivitetsstöd I arbete med stöd Period Antal D iff. % Antal D iff. % Antal Diff. % 2006kv kv kv kv kv % % % 2007kv % % % 2007kv % % % 2007kv % % % 2008kv % % % 2008kv % % % 2008kv % % % Prognos 2008kv % % % 2009kv % % % 2009kv % % % 2009kv % % % 2009kv % % % Arbetslöshetens struktur Under de senaste två åren har det varit en gynnsam arbetsmarknad för funktionshindrade och utlandsfödda. Nu när länet går in i lågkonjunktur missgynnas dessa grupper då de i många fall inte har en fast förankring på arbetsmarknaden. Även de äldre än 55 år har haft en god utveckling. Ungdomarnas arbetslöshet har ökat snabbt, de är en av grupperna som får gå först men är också en eftertraktad grupp när det vänder uppåt igen. Många har inte en fast anställning utan går på timmar eller tidsbegränsad anställning. Var femte sökande på förmedlingen (arbetslösa eller i program) har längre inskrivningstid än två år. Ju längre tid sökande är utanför arbetsmarknaden, ju större är risken för passivisering och ju svårare är det att komma in på arbetsmarknaden. Låg utbildningsbakgrund är en faktor som också väger tungt. Borås arbetsmarknadsområde utmärker sig här då var tredje sökande endast har grundskola. Göteborg har, trots att en stor andel av de sökande är utlandsfödda, den högsta andelen med högskola, 30 procent. Arbetslöshetens struktur Andelen personer arbetslösa eller i program med aktivitetsstöd fördelat på olika sökandegrupper, november 2008 och i procent av samtliga "arbetslösa och i program med aktivitetsstöd" i resp region. För länet även jämförelsesiffror november Region Kvin- Män Ungd Äldre Funktions- Utlands- Långtids- Långtids- Utbildnings- Län nor -24 år 55- år hindrade födda arbetslösa arbetslösa bakgrund Riket totalt ungdomar Grund Gymn Högsk av a-lösa av a-lösa totalt ungdomar Arbetsmarknadsomr Göteborg 44% 56% 19% 13% 16% 45% 23% 11% 26% 44% 30% Arbetsmarknadsomr Mölndal 47% 53% 23% 18% 16% 24% 22% 8% 26% 49% 25% Arbetsmarknadsomr Borås 45% 55% 26% 16% 18% 31% 19% 12% 36% 48% 16% Arbetsmarknadsomr Trollhättan 44% 56% 27% 16% 20% 28% 24% 14% 31% 54% 15% Arbetsmarknadsomr Lidköping 53% 47% 28% 17% 19% 18% 16% 6% 26% 57% 16% Arbetsmarknadsomr Skövde 48% 52% 29% 15% 16% 24% 23% 14% 27% 57% 16% Västra Götaland november % 55% 23% 15% 17% 33% 22% 11% 28% 49% 23% Västra Götaland november % 52% 19% 20% 19% 33% 30% 18% 30% 45% 25% Riket november % 54% 22% 18% 18% 30% 22% 9% 28% 49% 22% Arbetsmarknadsomr Göteborg Kommunerna: Göteborg och Öckerö Arbetsmarknadsomr Mölndal Kommunerna: Mölndal, Ale, Härryda, Kungsbacka, Kungälv, Lerum, Lilla Edet, Partille, Alingsås, Orust, Stenungsund och Tjörn Arbetsmarknadsomr Borås Kommunerna: Borås, Bollebygd, Mark, Herrljunga, Vårgårda, Svenljunga, Ulricehamn, Tranemo Arbetsmarknadsomr Trollhättan Kommunerna: Trollhättan, Grästorp, Mellerud, Vänersborg, Färgelanda, Lysekil, Munkedal, Sotenäs, Uddevalla, Strömstad och Tanum Arbetsmarknadsomr Lidköping Kommunerna: Lidköping, Essunga, Götene, Vara och Skara Arbetsmarknadsomr Skövde Kommunerna: Skövde, Falköping, Hjo, Karlsborg, Tibro, Tidaholm, Gullspång, Mariestad och Töreboda.

15 Arbetsmarknadsutsikter för Västra Götalnads län 15 Utvecklingen av sjuk och aktivitetsersättning Enligt Försäkringskassans egna bedömningar kommer omkring personer att få sjuk- eller aktivitetsersättning under nästkommande år i länet. Siffran för innevarande år bedöms ligga omkring från 2007 års siffra Minskningen fortgår om än långsamt. När rehabiliteringsinsatserna sätts in förs personer över till arbetsförmedlingen. Först när personen är rehabiliterad och öppen arbetslös räknas de in i arbetskraften. Fakta om prognosen Syfte och historik Arbetsförmedlingen har gjort prognoser sedan 1960-talet. I mitten av talet infördes ett enhetligt intervjuformulär, men därefter har vissa frågor utvecklats och antalet frågor har dessutom utökats. De senaste tillägg som gjorts är införandet av en fråga angående löneutvecklingen (som introducerades i samband med intervjuerna under hösten 2004) samt kvantifieringsfrågor rörande arbetskraftsbristen och antalet bristyrken (som infördes i hösten 2006 och som senare har vidareutvecklats). Syftet med prognosarbetet är att ge fördjupad information om läget och framtidsutsikterna på arbetsmarknaden, samt att fungera som ett planeringsunderlag för verksamheten på såväl lokal och regional som central nivå inom arbetsförmedlingen. Urvalet Arbetsförmedlingen gör två prognoser per år, en på våren (intervjuperiod mars-april och presentation i början av juni) och en på hösten (intervjuperiod september-oktober och presentation i början av december). Basen för undersökningen är urvalet av arbetsställen, som kan definieras som ett företags lokala arbetsplats. De arbetsställen som ska intervjuas utgör ett slumpmässigt urval från SCB:s företagsregister och avser från och med år 2007 arbetsställen med en anställd och uppåt. Tidigare prognosurval bestod av arbetsställen med minst fem anställda. För arbetsställen med fler än 100 anställda är undersökningen en totalundersökning, men för arbetsställen med 1-99 anställda görs ett urval. Detta är stratifierat utifrån bransch, arbetsställestorlek och län. Samma urval används normalt i cirka två år (fyra prognostillfällen) innan det byts ut mot ett nytt. Höstens urval är uppdelat i tre urvalsgrupper: 1) basurvalet, som utgör grunden för de analyser och prognoser som görs på riks- och länsnivå; 2) tilläggsurvalet, som är ett frivilligt tillägg av arbetsställen och som kan ändras och anpassas för lokala behov (det används främst för att ge en bra spegling av den lokala arbetsmarknaden, bland annat fördelningen mellan olika näringsgrenar); 3) urvalet av små arbetsställen, vilket alltså är nytt sedan vårundersökningen För att vara en urvalsundersökning är antalet intervjuade arbetsställen mycket stort vilket gör att tillförlitligheten totalt sett bedöms som god. I höstens undersökning består basurvalet av drygt arbetsställen med 5 eller fler anställda samt knappt arbetsställen med mellan 1 och 4 anställda. Till

16 16 Arbetsmarknadsutsikter för Västra Götalands län detta kommer knappt arbetsställen i tilläggsurvalet. Svarsfrekvensen i höstens undersökning var 69 procent för företagen i basurvalet med minst 5 anställda. Svarsfrekvensen är således mycket högre än i många liknande undersökningar, dels på grund av att frågorna ställs vid ett direkt möte eller via telefon, dels genom Arbetsförmedlingens redan upparbetade kontakter med arbetsgivarna. Svarsfrekvensen inom urvalet av de mindre arbetsställena var däremot betydligt lägre, eller 56 procent, vilket delvis beror på att arbetsförmedlingens kontakter med dessa arbetsgivare inte är lika upparbetade.