Budget 2015 med verksamhetsplan

Transkript

1 Rapport Diarienummer KF Projektnummer Budget 2015 med verksamhetsplan Käppalaförbundet

2 Käppalaförbundet 2 (20) Innehållsförteckning 1 Vision och mål Käppalaförbundets tre utvecklingsmål Minska andelen tillskottsvatten Utveckla framtida slamstrategier Utvinning av värme från det renade avloppsvattnet Kritiska framgångsfaktorer Nyckeltal och uppföljning Finansiella målsättningar Omvärldsförutsättningar under planperioden Volymer och belastning Tillstånd för verksamheten Nya medlemmar Nya reningskrav Produktionsprocesser Organisatoriska förutsättningar Investeringsplaner Ekonomiska förutsättningar Intäkter Kostnader Känslighetsanalys Tabellbilagor till budget Resultaträkning Balansräkning Finansieringsbudget Kostnadsutveckling med nyckeltal Driftbudget per avdelning Investeringsbudget Detaljerad investeringsredovisning... 20

3 Käppalaförbundet 3 (20) 1 Vision och mål Käppalaförbundets målmodell ska förenkla och tydliggöra förbundets mål och uppgifter. Modellen utgår från att styrelsen i samverkan med förbundets ledning fastställer visionen och minst tre utvecklingsmål av strategisk betydelse. De tre utvecklingsmålen följs sedan upp vid delårsrapportering och årsredovisning. För att få en tydligare koppling mellan den verksamhet som utförs dagligen och förbundets övergripande syften och ändamål kommer den grundläggande verksamheten att löpande följas upp med ett antal kritiska framgångsfaktorer som utvecklats av respektive avdelning. Några av dessa kritiska framgångsfaktorer målsätts också och redovisas för en bredare målgrupp i samband med ovanstående rapporteringar. I föreliggande budget för 2015 med verksamhetsplan till 2019 finns utvecklingsmål framtagna tillsammans med ett antal kritiska framgångsfaktorer som valts ut från avdelningarnas ganska omfattande redovisning. Käppalaförbundets ändamål och vision Ändamålsparagraf från Förbundsordningen Ändamålet med förbundet är att enligt bestämmelserna i denna förbundsordning omhänderta och rena medlemskommunernas avloppsvatten. För fullgörande av sin uppgift äger förbundet i enlighet med denna förbundsordning förvärva, anlägga, underhålla och driva avloppsreningsverk, pumpstationer, tunnlar, ledningsnät och andra för verksamheten erforderliga anordningar. Ändamålsparagrafen finns formulerad i Käppalaförbundets förbundsordning som medlemskommunerna fastställt vid bildandet av förbundet. Vision Vi är en ledande miljöaktör som bidrar till rena vatten i vår region. 1.1 Käppalaförbundets tre utvecklingsmål Styrelsen och ledningen i Käppalaförbundet valde följande tre utvecklingsmål som påbörjades under 2013: Minska andelen tillskottsvatten Utveckla framtida slamstrategier Utvinning av värme från det renade avloppsvattnet Lyckas man i denna satsning innebär det lägre kostnader, förenklade processer och högre intäkter för förbundet samtidigt som stora positiva miljökonsekvenser uppstår. Målen kommer att vara aktiva i cirka tre till fem år framåt och de ska löpande följas upp i samband med delårsrapport och bokslut. Utvecklingsmålen spänner över flera delar inom organisationen.

4 Käppalaförbundet 4 (20) I nedanstående sammanställning förklaras respektive utvecklingsmål översiktligt Minska andelen tillskottsvatten Ett av Käppalaförbundets största problem är för närvarande tillrinningen av oönskat tillskottsvatten, det vill säga inläckage av ovidkommande vatten till tunnel och ledningsnät - här ingår även tak och dräneringsvatten som är anslutet till avloppnätet. Närmare 40 % av förbundets reningsresurser läggs på detta vatten som ju från början är nästan helt rent. Tillskottsvattnet medför att processerna för rening fungerar sämre och stora kapacitetsproblem uppstår då tillrinningen är stor till exempel i samband med ihållande regn och under snösmältningen. Temperaturen på inkommande vatten sjunker och reningsprocesserna går långsammare. På kort sikt kan bräddningar undvikas genom att man investerar i en högflödesrening (ett slags kompakt snabbrening med andra fällningskemikalier). Genom att minska mängden tillskottsvattnet skulle befintlig kapacitet utnyttjas bättre, kemikalie- och energiåtgången skulle minska och effektiviteten i befintliga processer skulle förbättras. Därmed skulle verkets framtida kapacitet säkerställas för att möta invånarökningen och eventuella nya kommuner som vill ansluta sig till Käppalaförbundet. För att komma till rätta med problemet med tillskottsvatten krävs samarbeten med ägarkommunerna vars lokala avloppssystem är en del i problematiken. Det planeras för flera aktiviteter under planperioden för att identifiera och åtgärda de största tillskottskällorna. Aktiviteterna inkluderar bland annat: Inmätning av anslutningspunkter på tunnelsystemet: För att säkerställa att vi inte orsakar översvämningar vid dämning i tunneln och för att skydda anslutningarna genomförs inmätning av ett 50-tal anslutningspunkter under Fler nederbördsmätare: 2014 initierades ett delprojekt att sätta upp och ta i drift fyra nederbördsmätare. Tanken är att fortsätta och ta fram ett system av nederbördsmätare som kan täcka upp hela förbundets upptagningsområde. Påverkan av klimatförändringar på reningsverk medför att nederbördsmätning i anslutningsområdet är en viktig faktor för att tolka flödet till Käppalaverket. Data kan användas för analyser av redan inträffade händelser för att ta reda på lämpliga åtgärder som kan genomföras eller för att beräkna framtidsscenarior. Hydraulisk modell: fortsätter att byggas under Modellen kommer användas för att göra en första RDII-kalibrering (Rainfall Dependent Infiltration) för samtliga mätpunkter med pågående mätning för att bedöma vilken typ av tillskottsvatten som tillförs Käppalaverket genom dess anslutningar. Kartverktyg: Under 2015 kommer arbete påbörjas för att, i ett och samma kartverktyg, samla relevant information om Käppalatunneln och dess tillhörande anläggningar. Anläggningsdokumentationen har funnits sedan 1960-talet och idag är en stor

5 Käppalaförbundet 5 (20) del av kunskapen om förbundets yttre anläggningar personbunden samt finns i byggritningar från 50- och 60-talet Utveckla framtida slamstrategier Käppalaverket producerar cirka ton avvattnat slam per år och ca 70 % av slammet används som gödselmedel på åkermark. Övriga 30 % används till jordtillverkning och växtnäringsskikt på deponi. Målet är att minst 90 % av slammet ska spridas på åkermark. För att uppnå det målet är Käppalaförbundet certifierat enligt REVAQ, vilket bland annat innebär krav på ständiga kvalitetsförbättringar genom uppströmsarbete. Naturvårdsverket har tagit fram ett förslag till en ny slamförordning med striktare gränsvärden för metaller och organiska föreningar och krav på hygienisering. I dagsläget klarar Käppalaförbundet alla krav men på sikt kan vi få problem då gränsvärdena skärps ytterligare. Den debatt som pågår i media om slamspridning riskerar också att försvåra spridning på åkermark. Käppalaförbundet bedömer att det i första hand ska ske en fortsatt satsning på spridning av slam på åkermark eftersom det är den mest effektiva metoden för att tillvarata växtnäring ur avlopp. Av försiktighetsskäl ska satsningen på slamspridning på åkermark kompletteras med ett utökat utvecklingsarbete för att ta fram alternativa lösningar. De alternativ till slamspridning på åkermark som används i Stockholmsregionen idag är växtnäringsskikt på deponi och jordtillverkning. Käppalaförbundet avser att undersöka mer innovativa alternativ som exempelvis förbränning och utvinning av fosfor ur askan, hydrotermisk förkolning, torrötning och utveckling av slambaserade produkter. Käppalaförbundet planerar att utföra Livscykelanalyser och Benchmarking där olika slamavsättningsalternativ jämförs mot nuvarande hantering. Syftet är att undersöka vilka slamavsättningsalternativ som bäst uppfyller Käppalaförbundets krav på miljömässig och ekonomisk hållbarhet. Under våren 2014 har förbundet upphandlat entreprenörer för nyttjande av slam. Avtal ingicks med Ragn Sells AB och det nya avtalet sträcker sig fram till 30 augusti Enligt avtalet har Käppalaförbundet rätt att avsätta två månaders slamproduktion till försöksverksamhet där till exempel alternativa användningsområden kan undersökas Utvinning av värme från det renade avloppsvattnet Utvecklingsmålet är att kartlägga Käppalaförbundets dolda värden avseende värmeutvinning, skapa samarbete kring projekt med lämpliga utvecklingspartners, kalkylera ekonomiska och miljömässiga konsekvenser samt upprätta en handlingsplan för ett genomförande. Redan idag utnyttjar Käppalaförbundet en del av den värme som finns i det inkommande avloppsvattnet och som tillförs i processerna genom att värmeväxla det utgående renade

6 Käppalaförbundet 6 (20) vattnet. Med hjälp av värmepumpar produceras fjärrvärme som säljs till fjärrvärmedistributörer och används för verkets egna processer. Det teoretiska värdet av värmen är dock betydligt högre än vad som utnyttjas idag. Det finns värme nog att värma upp privatbostäder motsvarande hushåll. Under 2014 har Käppalaförbundet tillsammans med Fortum Värme bedrivit ett utredningsarbete om hur man kan nyttja värmen i det renade avloppsvattnet i större utsträckning. Det samarbetet ska förhoppningsvis fortgå och fördjupas med målsättningen att teckna ett letter of intent mellan parter under Elkapaciteten är en trång sektor och kommer att behöva utredas vilket kommer att ta tid på grund av långa handläggningstider. 1.2 Kritiska framgångsfaktorer För att leva upp till kommunallagens krav på uppföljning av verksamhetsmässiga och finansiella mål måste förbundet komplettera utvecklingsmålen med redovisning av några representativa nyckeltal som egentligen utgör kontrollpunkter för den dagliga verksamheten. Kritiska framgångsfaktorer har på avdelningsnivå formulerats och till dessa har sedan nyckeltal tagits fram så man enkelt och snabbt vid uppföljningen kan se om de kritiska framgångsfaktorerna uppfylls eller ej. Varje avdelning har också tagit fram en aktivitetslista som tidssätts och följs upp. Större utvecklingsinsatser samordnas i Käppalaförbundets nystartade Utvecklingsråd där forsknings- och utvecklingsfrågor samordnas. De tre utvecklingsmålen är därvidlag grundläggande mål Nyckeltal och uppföljning De kritiska framgångsfaktorer som kommer att följas upp löpande med nyckeltal har klassificerats inom följande huvudområden: Kommuninvånarna och miljön Verksamhet Ekonomi Personal/medarbetare Utveckling Följande nyckeltal kommer att redovisas tillsammans med målvärden för huvudområdena: Kommuninvånarna och miljön KF1: Tillförlitligt omhändertagande och rening av avloppsvattnet (inklusive anläggning) Nyckeltal Bräddad volym i förhållande till mottagen volym Halter i utgående vatten T-värde (tillgänglighet för anläggning)

7 Käppalaförbundet 7 (20) KF2: Bidrar till positiva miljöeffekter Nyckeltal Andel utfasade oönskade ämnen Kadmiumhalten i utgående slam Förbrukning av kemikalier per renad eller omhändertagen volym KF3: Förmåga att omhänderta och återföra nyttigheterna i vattnet till kretsloppet Nyckeltal Energiverkningsgrad Biogasproduktion Andel slam till åkermark Verksamhet KF4: Välfungerande och effektiva verksamhetsprocesser Nyckeltal Avvikelserapportering (Antal) ständiga förbättringar Kostnad per omhändertagen volym Kostnad eller renad volym per personekvivalent Ekonomi KF5: God planering och ekonomisk kontroll Nyckeltal Avvikelse prognos och utfall Självfinansieringsgrad Antal betalningar i rätt tid Antal (eller andel) projekt som ligger i fas med budget Personal/medarbetare KF6: Arbetsplatskultur med stort engagemang och stort personligt ansvarstagande Nyckeltal Uppnådda (mål/)individuella utvecklingsmål KF7: God fysisk och psykisk arbetsmiljö Nyckeltal Personalomsättning Frisknärvaro Nöjd medarbetarindex Utveckling KF8: Levande utvecklingsarbete (inklusive utvecklingsplan och ständiga förbättringar) Nyckeltal (Andel) utvecklingskostnad i förhållande till omsättningen

8 Käppalaförbundet 8 (20) Finansiella målsättningar Som komplement till ovanstående kritiska framgångsfaktorer och nyckeltal finns även följande finansiella målsättningar: Soliditeten ska vara mellan 7 och 10 % inklusive ansvarsförbindelsen avseende pensionsskulden Självfinansieringsgraden ska under ett 10-årigt perspektiv vara minst 100 % för att säkerställa reinvesteringsnivån finansiellt Bygga upp bra uppföljningssystem för ekonomisk information. Avvikelser mellan prognos vid delårsbokslut och slutligt resultat bör ej överstiga 5 % i förhållande till omsättningen. 2 Omvärldsförutsättningar under planperioden Under planperioden kommer troligen två nya medlemmar att ansluta sig till Käppalaförbundet, nämligen Österåker och Vaxholm. De kommer enligt den nuvarande planen att bli anslutna under 2018 men vi räknar i verksamhetsplanen med att vi först 2019 börjar ta emot avloppsvatten från de nya medlemmarna. I verksamhetsplanen för 2018 har vi räknat med väsentligt högre kostnader. Dessa är delvis kopplade till anslutningen av Österåker och Vaxholm, men även till nödvändiga omställningar till följd av det nya miljötillståndet. Detta resulterar i en planerad förlust i verksamhetsplanen. Alternativet till en planerad förlust hade varit att höja medlemmarnas avgift under 2018 för att få en budget i balans. Hade vi valt denna väg skulle vi sedan få sänka avgifterna igen år 2019 när Österåker och Vaxholm ansluts och intäkterna ökar. Vi anser att det är bättre att låta förbundet gå med en planerad förlust 2018 som kommer att kunna täckas av förbundets eget kapital utan att riskera att bryta mot något av de finansiella målen som förbundet har. Genom denna planerade förlust behöver inte medlemskommunerna tillfälligt under 2018 höja sina VA-taxor för att täcka den tillfälligt höjda årsavgiften. 2.1 Volymer och belastning Under perioden förväntas antal personekvivalenter (pe), det vill säga boende och övrig anslutning, industrier med mera, stiga från pe vid utgången 2013 till pe vid utgången av planperioden I de pe är två nya kommuner inräknade vilket förväntas ge en ökning på pe när de ansluts till Käppalaverket.

9 Käppalaförbundet 9 (20) 2.2 Tillstånd för verksamheten Nya medlemmar Det pågår en regionalisering av VA i Stockholmsområdet. Flera stora projekt har genomförts, eller håller på att genomföras. Exempel på detta är leverans av dricksvatten till Nynäshamn och Strängnäs från Stockholm Vattens vattenverk och till Norrtälje från Norrvattens vattenverk. Avloppsvattnet från Ekerö kommer att överföras till Himmerfjärdsverket. Förbundet har tillsammans med Roslagsvatten utrett förutsättningarna för en överföring av avloppsvatten från Österåkers och Vaxholms kommuner. Dessa kommuner har formellt ansökt om medlemskap i förbundet. I enlighet med gällande miljötillstånd godkändes anslutningen av länsstyrelsen. Nu återstår förbundsmedlemmarnas och de ansökandes kommuners beslut om att godkänna projektet i syfte att införliva Vaxholm och Österåker i Käppalaförbundet. Den nya anslutningen planeras vara klar under 2018 och driftsättning av överföringen kalkyleras under Nya reningskrav År 2000 beslutade EU om ett ramdirektiv för vatten som sedan implementerats i svensk lag i form av en vattenförvaltningsförordning. Vattenmyndigheterna i de fem vattendistrikten i Sverige har sedan dess arbetat med förvaltningsplaner, miljökvalitetsnormer och åtgärdsplaner. Ramdirektivet för vatten är upplagd i sexårscykler och i december 2009 fastställdes dessa för den kommande sexårscykeln. Målet i ramdirektivet är att man skall uppnå god status i alla vattenområden. De flesta vattenområden i norra Östersjöns vattendistrikt har idag inte god status. Senast 2021 skall god status ha uppnåtts i de vattenområden som är påverkade av övergödning. Förutom vattendirektivet har Sverige en överenskommelse, Baltic Sea Action Plan (BSAP), med övriga Östersjöländer. Sverige har fått ett beting av minska utsläppen av fosfor och kväve till Östersjön. Förbundet arbetar med en ansökan om nytt miljötillstånd som planeras att lämnas in till tillståndsmyndigheten, Länsstyrelsen, under Beslut kommer sannolikt inte förrän under Förbundet samarbetar med övriga VA-organisationer i Storstockholmsområdet, SYVAB och Stockholm Vatten, för en gemensam syn på vilka utsläppsvillkor som är rimliga att ställa och uppnå. VAS (Vatten- och avloppssamverkan i Stockholms län) har under 2011 och 2012 utrett frågan om möjligheten att uppnå ställda krav i vattenförvaltningsförordningen det vill säga en god ekologisk status i berörda vattenområden. Utredningen visar tydligt att enbart åtgärder vid reningsverken inte kommer att ge god status ens med skärpta reningskrav. Åtgärder inom andra samhällssektorer är nödvändiga.

10 Käppalaförbundet 10 (20) 2.3 Produktionsprocesser Under planperioden planeras vissa ändringar av processteknikerna för att kunna möta framtida reningskrav avseende kväve och fosfor. Nya doseranläggningar för tillsats av metanol till biosteget samt andra kemikalier för avskiljning av fosfor är planerade. Utöver detta kommer också tekniker för att stärka upp befintliga processer införas i och med nya investeringar i slamavvattning, renshanteringen, en tredje rötkammare, högflödesrening samt reinvesteringar i anläggningar efter tunnelsystemet (se avsnittet investeringsplaner). Vissa förändringar medför en större flexibilitet i framtida strategival avseende processteknik. Försök pågår dessutom i samarbete med olika universitet och forskningsinstitut för att kunna möta reningskrav på nya miljöskadliga ämnen, så som läkemedelsrester och organiska miljögifter. 2.4 Organisatoriska förutsättningar Käppalaförbundet samarbetar på en rad olika områden med Norrvatten. Redan nu delas till exempel ekonomi, lönehantering och personaladministration, växel, kanslifunktioner, IT, information och i viss utsträckning laboratorierna mellan förbunden. Vidare är samarbete på gång att realiseras beträffande gemensam beredskap för el- och automation. Samarbetena har varit framgångsrika både avseende kvalitet och kostnadseffektivitet och kommer att fortsätta under planperioden. 2.5 Investeringsplaner Under planperioden kommer Käppalaförbundet att investera i många stora projekt som på sikt förbättrar flexibilitet, effektivitet och förmåga att anpassa sig efter omvärldsförändringar och eventuella nya reningskrav. Investeringsverksamheten är ofta cyklisk i stora anläggningstunga verksamheter som till exempel avloppsrening. Käppalaförbundet befinner sig just nu i en sådan period med stora investeringar. Större projekt under verksamhetsperioden utgörs bland annat av: Högflödesrening. För att undvika bräddningar av relativt orenat vatten planeras en reningsanläggning som kan rena vatten vid extremt höga flöden. Investeringsutgift 30 miljoner kr. Färdigställande under R300 tredje rötkammare. Idag har Käppalaverket två rötkammare som båda är mycket känsliga för påverkan och hård belastning. Genom att bygga ytterligare en rötkammare minskar riskerna för driftavbrott vid rötningsprocessen, vilket blivit viktigare i samband med att avtalet med SL upprättades kring fordonsgasleverans. En minskad produktion av fordonsgas innebär minskade intäkter. Utbyggnaden medför också att kapaciteten förbättras avsevärt. Framtida intäktskällor avseende rötning av tillfört organiskt material från avfallsanläggningar blir till exempel möjligt att utveckla. I samband med att kammaren byggs konstrueras också en tunnel för åtkomst av samtliga rötkammare i nivå med bottnarna

11 Käppalaförbundet 11 (20) vilket medför ett säkrare underhållsarbete och en enklare utlastning av schaktmassor vid byggnadsfasen. Investeringsutgift: 180 miljoner kr. Färdigställandedatum vid slutet av Ombyggnad renshantering. För att säkerställa att flödena inte stoppas upp av skräp i avloppssystemet behöver rensfunktionerna i tunnelsystemet och vid verket förbättras. Projektet omfattar utbyte av befintliga rensgaller samt komplettering av en anläggning där renset tvättas och avvattnas varefter det transporteras till en förbränningsanläggning. På så vis finns en potential att renset kan nyttjas som bränsle och täcka delar av transportkostnaderna. Investeringsutgift: 28 miljoner kr. Färdigställande under Renovering pumpstationer. En omfattande inventering av renoveringsbehovet på Käppalaförbundets pumpstationer genomfördes under De prioriterade åtgärderna kommer att ske under de närmaste två åren men projektet att renovera pumpstationerna kommer att pågå under hela planperioden. Total investeringsbudget: 120 miljoner kr. Förbiledning Långängstrand. Under arbetet med inventeringen av pumpstationerna kom förbiledningen vid Långängstrand upp som en ny investering. Den enkelmatningen som finns mellan fastlandet och Lidingö är en svag punkt som behöver åtgärdas. Risken att något kommer att ske är liten men konsekvenserna om det skulle ske är så pass stora att detta behöver åtgärdas med en redundansledning. Total investeringsbudget 120 Mkr. Färdigställs under Ekonomiska förutsättningar De ekonomiska förutsättningarna för planperioden grundas på makroekonomiska prognoser som löpande publiceras av till exempel regeringen och SKL. Sammanfattningsvis förväntas den svenska ekonomin långsamt återhämta sig efter den långa tillbakagången. Tillväxten förväntas öka, arbetslösheten sjunka och prisnivåerna öka för både material, personal och räntor. I budgetarbetet har både volymer och prisnivåer på våra viktigaste utgiftsposter analyserats och prognosticerats efter senast kända indikatorer. I nedanstående avsnitt kommenteras viktigare poster för ekonomin. Sammanfattningsvis pekar allt på stigande utgifter för Käppalaförbundet i kombination med högre kapitalkostnader då nyinvesteringarna börjar tas i bruk och ska betalas. Motverkande krafter är de rationaliseringar som kan införas, intäkter som kan tillkomma och de ekonomiska kalkyler som löpande genomförs för att till exempel hitta optimal fördelning mellan inköpt kompetens jämfört med utnyttjande av egen arbetskraft och egen kompetensutveckling. Förbundet räknar således med något högre årsavgifter från kommunerna efter att under många år legat på ungefär samma nivå. Det är dock viktigt att jämföra kostnaden per ansluten personekvivalent som varit sjunkande under hela decenniet tack vare ökade intäkter och fler anslutna personer och verksamheter. Det är därför inte säkert att kommunen

12 Käppalaförbundet 12 (20) nettokostnader ökar trots att årsavgiften till Käppalaförbundet höjs det är ju fler abonnenter som delar på kostnaden Intäkter För att klara de framtida ökade reningskraven som Käppalaförbundet räknas få behöver förbundet investerar i förbättrad reningsteknik. Detta tillsammans med den generella kostnadsökningen som sker varje år kommer Käppalaförbundet vara tvunget att höja årsavgiften till sina medlemmar under planperioden kommer årsavgifterna höjas med 15 mkr från dagens nivå. I slutet av planperioden kommer årsavgiften att vara 247 Mkr, men då kalkyleras det med att ytterligare två medlemmar kommer att vara med att betala sin del. Kostnadsökningen kommer då inte vara lika stor för varje medlem Kostnader Kostnaderna under planperioden förväntas stiga med 2 % årligen utan att några förändringar görs i driften. Förutom denna ökning som sker hela tiden kommer kostnaderna för avskrivningar och kapitalkostnader att öka kraftigt under planperioden. Orsaken till denna ökning är att låneskulden kommer att öka för att finansiera de nya anläggningarna som är planerade att byggas. Under hela planperioden förväntas dock att räntan håller sig på en låg nivå. I verksamhetsplanen finns även ökade driftkostnader 2018 för att Käppalaverket ska kunna nå upp till de förväntade nya reningskraven som kommer med det nya miljötillståndet. Vi räknar med att det kommer att krävas mer insatsvaror i reningen för att klara de nya utsläppskraven. 2.7 Känslighetsanalys I en budget finns det många osäkra faktorer som vi inte kan påverka.vi måste förlita oss på uppskattningar av tidigare års utfall eller prognoser från olika företag eller myndigheter. Nedan presenteras ett par sådana och hur en förhållandevis liten förändring kan slå mot resultatet. Ränta +- 0,1 % +- 1,2 Mkr Räntekostnadsberäkningen utgår från Riksbankens senaste ränteprognos. Ser vi historiskt kan dessa ändras fort och Riksbanken kan börja höja reporäntan tidigare än beräknat. Slamvolym +- 1 % +- 0,2 Mkr Hur bra processen med att avvattna slammet fungerar beror på de slamegenskaper avloppslammet har när de kommer till verket. Sämre egenskaper skapar mer slam så då ökar förbundets kostnader för omhändertagandet. Fordonsgas +- 1 % +- 0,3 Mkr

13 Käppalaförbundet 13 (20) Priset på fordonsgasen sätts efter priset generellt för energin på marknaden. Detta medför en osäkerhet för hur prissättningen kommer att se ut för nästa år. Mängd avloppsvatten +- 1 Milj m3 +- 0,8 Mkr Mängden tillskottsvatten som kommer till Käppalaverket varierar mycket. Som exempel så kom det nästan 60 miljoner m 3 vatten till Käppalaverket 2012 och året efter var den siffran 52 miljoner m 3.

14 Käppalaförbundet 14 (20) 3 Tabellbilagor till budget 3.1 Resultaträkning KÄPPALA Utfall Prognos Budget Budget Budget Budget Budget Budget Helår 2013 Helår 2014 Helår 2014 Helår 2015 Helår 2016 Helår 2017 Helår 2018 Helår 2019 (kkr) (kkr) (kkr) Årsavgifter Övriga Intäkter Summa Intäkter (1) Driftskostnader Övriga externa kostnader Personalkostnader Av- och nedskrivningar Summa kostnader (2) Rörelseresultat Finansiella intäkter Finansiella kostnader Resultat (3) Not 1 VERKSAMHETENS INTÄKTER Utfall Prognos Budget Budget Helår 2013 Helår 2014 Helår 2014 Helår 2015 Årsavgifter Energiförsäljning Övriga intäkter Jämförelsestörande återbetalning*) Upplösning Ansl.avg Summa *) I utfallet för helåret 2013 ingår en återbetalning av energiskatt avseende gasproduktion från 2006 till 2012 Not 2 VERKSAMHETENS KOSTNADER Personalkostnader Pensionskostnader *) Kemikalier Slamomhändertagande Energi Övriga kostnader Summa *) I posten 2012 (helår) ingår en jämförelsestörande pensionsavsättning med 5,2 Mkr avseende felaktiga pensionspremier enligt pensionsavtal med Vd sedan Not 3 JUSTERING AV RESULTATET ENLIGT BALANSKRAVET Resultat enligt redovisning Justeringar: Realisationsvinster mm Resultat enligt balanskravet

15 Käppalaförbundet 15 (20) 3.2 Balansräkning Ställning Prognos Budget Budget TILLGÅNGAR (tkr) Anläggningstillgångar (5) Immatrilla anläggnigar Anläggningsutrustning och inventarier Tunnlar, ledningar och byggnader Projekt Käppala Summa anläggningstillgångar Omsättningstillgångar Kortfristiga fordringar Likvida medel Summa omsättningstillgångar SUMMA TILLGÅNGAR SKULDER OCH EGET KAPITAL (tkr) Eget kapital (4) därav årets resultat Avsättningar Avsättning för pensioner Summa avsättningar Långfristiga skulder Anläggningslån Checkräkningskredit Summa långfristiga skulder Kortfristiga skulder Kortfristiga skulder Summa kortfristiga skulder SUMMA SKULDER OCH EGET KAPITAL Ansvarsförbindelser Pensionsförbindelser inkl löneskatt Not 4 EGET KAPITAL IB Utdelning Periodens resultat UB Not 5 ANLÄGGNINGSTILLGÅNGAR, AVSKRIVNINGAR, m m Ingående anläggningsvärde Periodens investeringar Försäljningar/utrangeringar Avskrivningar Utgående anläggningsvärde Räntebärande anläggningslån Lån i förhållande till anläggningar 85,0% 88,0% 90,0% 88,5%

16 Käppalaförbundet 16 (20) 3.3 Finansieringsbudget Utfall Prognos Budget Budget Helår 2013 Helår 2014 Helår 2014 Helår 2015 (kkr) (kkr) (kkr) (kkr) Periodens resultat Justering för av- och nedskrivningar Justering för övriga ej likviditetspåverkande poster *) Medel från verksamheten före förändring Sålda anlågggningar 2812 av rörelsekapital Ökning/minskning kortfristiga fordringar Ökning/minskning kortfristiga skulder Medel från den löpande verksamheten INVESTERINGSVERKSAMHETEN Förvärv av materiella anläggningstillgångar Försäljning av materiella anläggningstillgångar 0 0 Medel från investeringsverksamheten FINANSIERINGSVERKSAMHETEN Nyupptagna lån Utbetalad utdelning Amortering av skuld Medel från finansieringsverksamheten PERIODENS KASSAFLÖDE Likvida medel vid periodens början Likvida medel vid periodens slut

17 Käppalaförbundet 17 (20) 3.4 Kostnadsutveckling med nyckeltal KOSTNADSUTVECKLING Utfall Utfall Utfall Utfall Utfall Prognos Budget Budget Kostnadsslag Lönekostnader, traktamenten Övriga personalkostnader Pensionskostnader Kemikalier Slamomhändertagande Elenergi Eldningsolja, vatten Material och förnödenheter Entreprenader Produktion/Underhåll Främmande arbete övrigt Övriga kostnader Avskrivningar Räntenetto Övriga finansiella kostnader Summa bruttokostnader Intäkter Summa nettokostnader Summa bruttokostnader exklusive avskrivningar och räntor Summa nettokostnader exklusive avskrivningar och räntor Resultat Nettoinvesteringar Antal pe Behandlad avloppsvattenmängd milj m3 50,4 51,8 51,6 59,7 51, Netto behandlingskostnad kr/m3 avloppsvatten 3,72 3,37 3,47 3,16 3,65 3,63 3,63 3,72 Netto behandlingskostnad Kr/pe

18 Käppalaförbundet 18 (20) 3.5 Driftbudget per avdelning Utfall Prognos Budget Budget Helår 2013 Helår 2014 Helår 2014 Helår 2015 (kkr) (kkr) (kkr) (kkr) Driftredovisning Verksamhetsstöd Informationsavdelning Miljö och kvalitet Laboratorium Uppströmsarbete Resursutvinning Projekt och utveckling Produktion Kapitalkostnader Avskrivningar Räntekostnader Intäkter Årsavgifter Övriga intäkter Ränteintäkter RESULTAT INVESTERINGAR Verksamhetsstöd/Information Miljö och kvalitet Laboratorium Uppströmsarbete Resursutvinning Produktion NYCKELTAL Delår Utfall Prognos Budget Budget Helår 2013 Helår 2014 Helår 2014 Helår 2015 Resultat/omsättning 0,3% 0,6% 0,7% 4,9% Soliditet exkl ansvarsförbindelse 8,8% 8,5% 7,3% 8,1% Soliditet inkl ansvarsförbindelse 8,7% 8,4% 7,2% 8,0% Självfinansieringsgrad 72% 45% 18% 24% Avskrivningar i % av totala kostnader 32% 23% 23% 26% Finansnetto i % av totala kostnader 11% 13% 13% 9% Nettokostnad per ansluten pe, SEK Antal pe

19 Käppalaförbundet 19 (20) 3.6 Investeringsbudget INVESTERINGSBUDGET Prognos Budget Budget Budget Budget Budget Verksamhetsstöd/Ledning Förtroendavalda Administration IT Summa: Information Information Summa: Produktion Drift Underhåll Mek & Fastighet El & Instrument underhåll Processtyrning och planering Fordonsgas Drift och underhåll Summa: Miljö och kvalitet Miljö och kvalitet Summa: Uppströmsarbete Uppströmsarbete Summa: Laboratorium Laboratorium Summa: Resursutvinning Fordonsgas Värme Slamförädling Summa: Projekt och Utveckling Beslutade investeringar Investering i planeringsstadiet Oförutsedda investeringar Summa: SUMMA

20 Käppalaförbundet 20 (20) 3.7 Detaljerad investeringsredovisning Investeringsprojekt , On-line instrument , Slamlager , R , Omb renshantering Beslutade investeringar Antuna Edsberg Långängsstrand Etapp 1 prioriterade åtgärder Långängstrand etapp Spisen Etapp 1 -prioriterade åtgärder Spisen etapp Karby-Vallentuna ledningsomläggning Förbiledning Långängstrand Löwenströmska ombyggnad anslutning Förslag till projekt Österåker/Vaxholm anslutning Ombyggnad laboratorium + kontor övre plan Högflödesrening Brutet vatten på Käppalaverket Nya överskottsslamcentrifuger Etapp Extern kolkälla Omställning till förfällning Tunnelinventering och inmätning förslag till projekt Ny fackla Värme kyla del 3 - värmepump Utökad värme i berget Utökad kapacitet LB Flytt sprinkleranläggning Brutet vatten mätrännor GU00 ny styrning processvattenkylning Uppgradering VVX FH00 för VP Ny flödesmätare FH00 - back up PM861 reservdel styrsystem Renovering golv i berg Omklädning entreprenörer herrar Omklädning entreprenörer damer Verkstadslokaler (SA00/VB00) Slamladan Verkstadslokaler/förråd ELIN Kontor ELIN Hydrocykloner överskottslam fullskala Nederbördsmätare yttre anläggningar Skalskydd förstärkning , Oförutsedda investeringar Värmepumpsanläggning utvinning värme RAV Ökad kapacitet gasuppgradering Mottagning externt material (pumpbart) Hygienisering Egen tankstation fordonsgas Rejektvattenrening Summa plannerade investeringar Reinvesteringar Summa investeringar AVD Ärendehanteringssystem Möbler o kontorsutrustning Summa investeringar RE Utbyte servrar Bergskommunikation Summa investeringar RE Summa investeringar AVD Kvalitetssystem Summa investeringar AVD VA-Banken Summa investeringar AVD Summa investeringar