Förstudie. Förutsättningar för en kretsloppsanpassad avfallshantering på Utö Produktion av biogas & biogödsel

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Förstudie. Förutsättningar för en kretsloppsanpassad avfallshantering på Utö Produktion av biogas & biogödsel"

Transkript

1 Förstudie Förutsättningar för en kretsloppsanpassad avfallshantering på Utö Produktion av biogas & biogödsel Författare: Tomas Wadström Biogas Öst Eric Rönnols Rönnols Miljökonsult Uppsala län Västmanlands län Stockholms län Örebro län Södermanlands län Östergötlands län

2 Innehållsförteckning 1 Sammanfattning och diskussion 4 2 Bakgrund, syfte 6 3 Utö en levande skärgårdsö Natur Befolkning, service Utös vatten- och energiförsörjning idag 8 4 Biogas, vad är det? 8 5 Underlag för biogasproduktion på Utö Hushållsavfall Slam från enskilda brunnar Slam från reningsverket Utö skola Utö Skjutfält Restauranger, caféer och andra inrättningar Det lokala jordbruket Sammanställning, tillgängliga substrat för rötning Variation i substratmängder under året 15 6 Energiutbyte från rötning 16 7 Rötrest - Biogödsel 17 8 Alternativa metoder för utnyttjande av energi från biogas 17 9 Systemval, lokal biogasproduktion på Utö Biogasproduktion i anslutning till reningsverket Ekonomi Uppskattade investerings- och driftskostnader Ekonomiska besparingar och intäkter Miljö- och samhällsvinster 24 Schablon investeringskostnader 1 Ekonomi, dagens avfalls- och slamhantering 2 Tillstånd/ Säkerhet 3 2(28)

3 Förord Skärgårdsstiftelsen vill etablera Utö som en kretsloppsö i Stockholms skärgård. Som ett led i denna ambition har man beslutat utreda förutsättningarna för ett lokalt omhändertagande av organiskt avfall och om möjligt produktion av biogas för utnyttjande på ön. Biogas Öst har på uppdrag av Skärgårdsstiftelsen undersökt vilket underlag som finns för produktion av biogas från lokala substrat. Tomas Wadström och Eric Rönnols har svarat för utredningsarbetet, som genomförts under sommaren Underlagsmaterial för studien har tillhandahållits av Skärgårdsstiftelsen, Haninge kommun, SRV Återvinning, verksamhetsutövare på Utö och sist men inte minst Tomas af Peterséns, ansvarig för Utö reningsverk. Undersökningen har finansierats av Skärgårdsstiftelsen, med stöd av Jordbruksverket. Stockholm den 20 oktober 2009 Tomas Wadström Biogas Öst Eric Rönnols Rönnols Miljökonsult slutrapport.doc 3(28)

4 1 Sammanfattning och diskussion I denna förstudie beskrivs förutsättningarna för en kretsloppsinriktad omställning av avfallshantering på Utö, som ett steg på vägen i Skärgårdsstiftelsens vision om att skapa en inspirerande kretsloppsö i Stockholms skärgård. En förändrad avfallshantering där lokal rötning av det organiska avfallet för produktion av biogas prioriteras skulle innebära att transporter av avfall och avloppsslam till fastlandet minskar, att förnybar energi utvinns och används på ön samt att näringsämnen återförs lokalt. I förstudien beskrivs de lokala förutsättningarna på Utö, bl a genom en inventering av tillgängliga mängder avfall och organsikt material (substrat) för rötning, i dag och i framtiden. Inventeringen visar att en omställning av dagens avfalls- och slamhantering till lokalt omhändertagande ge ca 700 ton substrat som underlag för rötning. Substrat som i första hand kan utnyttjas för biogasproduktion är: Avloppsslam från reningsverken i Gruvbyn, militärförläggningen och skolan, Brunnsslam från enskilda avlopp, Matavfall från restauranger, storkök och hushåll. Framtida, potentiellt tillgängligt organiskt material för rötning skulle dessutom kunna inkludera: Vallgröda från lantbruket Gödsel från lantbruket Slam från båthamnen Genom rötningen skulle biogas motsvarande ca Nm3 metan, med ett ungefärligt energiinnehåll av kwh, kunna produceras årligen. Behandling av det organiska avfallet föreslås kunna ske i en biogasanläggning samlokaliserad med det befintliga reningsverket i Grubvbyn. Förslaget innebär att nya rutiner för sortering och behandling av organiskt avfall från hushåll och verksamheter införs, att en samrötningsanläggning för matavfall och slam byggs, att producerad biogas uppgraderas och utnyttjas lokalt (t ex som kokgas, värme, el, fordonsbränsle) och att rötresten avvattnas, torkas och efterkomposteras eller utnyttjas direkt som gödning i jordbruket. Utö Värdshus kan använda gasen till matlagning efter viss anpassning av spisar, bedömd förbrukning ca 4000 Nm³ uppgraderad biogas per år. Vid investering i en uppgraderingsanläggning finns det även anledning att se över möjligheten att etablera ett tankställe för gasbilar på ön. Delar av gasen kan utnyttjas internt för att försörja reningsverket och biogasanläggningen med processvärme. Det förs även diskussioner om att ansluta fler fastigheter till reningsverket vilket skulle öka slutrapport.doc 4(28)

5 biogaspotentialen. Framtida potential finns i att röta tång, alger och musslor, vilket dock inte inkluderats i denna förstudie. Den ekonomiska översikten visar att den skissade kretsloppsanpassningen inte skulle bli lönsam men detta beror dock på vilket perspektiv man har eftersom det är olika verksamheter som kan dra nytta av denna lösning. En minskad kostnad för sophantering för privatpersoner är ju inte en direkt intäkt som kan kopplas till den totala investeringen. Det pedagogiska värdet i kretsloppsanpassningen och inspirationen är med all säkerhet mycket värdefull men svårt att sätta en peng på idag. Miljövinsterna är svåra att mäta och direkt väga mot de ekonomiska effekterna, men sammanfattningsvis skulle transporterna på fastlandet med avfall och slam minska med ca tonkm/år. De direkta utsläppen av koldioxid från transporter och användning av fossila bränslen skulle genom projektet minska med i storleksordningen 44 ton/år. slutrapport.doc 5(28)

6 2 Bakgrund, syfte I Skärgårdsstiftelsens vision Kretsloppsöar i Stockholms skärgård har sedan en längre tid ingått en ambition att hitta en lämplig pilotö där olika tekniker för kretsloppsanpassning skulle kunna introduceras och fungera som inspiration och exempel. Denna förstudie är en del av denna vision. I ett kretsloppssamhälle är det centralt att använda olika resurser på ett hållbart sätt. Material, energi och näringsämnen som förbrukas eller används ska om möjligt återföras eller återanvändas. På en ö blir det linjära samhället, som motsats till kretsloppssamhället, extra tydligt genom att allt som inte produceras lokalt måste transporteras in med båt och allt som inte kan återanvändas/återvinnas på motsvarande sätt måste transporteras därifrån. Inloppet mot hamnen i Gruvbyn, Utö Att kretsloppsanpassa avfallshanteringen ger en tydlig signal om ambitionerna, i och med att alla kommer i kontakt med avfallsfrågorna vid ett besök på ön. Vattenanvändning och -rening är andra centrala delar av kretsloppssamhället. Även lokalt producerad mat, el och värme är av betydelse. Skärgårdsstiftelsens ambition är att kunna visa upp Utö som en kretsloppsö för nationella och internationella besökare. Skärgårdsstiftelsen är för närvarande lead partner i projekt som heter Green Islands där ett 15-tal öar i Östersjöregionen har för avsikt att kretsloppsanpassa öarna. Skärgårdsstiftelsen (SGS) arbetar bl.a. med kultur- och landskapsvård i Stockholms skärgård. Man arbetar för ett öppet jordbrukslandskap genom betesdrift och åkerbruk, sköter renhållning och har skärgårdsmajor. Sedan en tid har stiftelsen velat profilera sina miljöambitioner ytterligare.en del i detta arbete skulle vara att göra hanteringen av avfall och avloppsslam på Utö mera lokal. Slammet skeppas för närvarande till Henriksdals reningsverk i Stockholm för rötning och därefter vidare till norra Sverige för att nyttjas som täckning av gruvavfall. Även annat avfall transporteras tillbaka till land för behandling, förbränning eller deponering. Att undvika dyra transporter kan vara ett led i miljöanpassa Utö. slutrapport.doc 6(28)

7 Syftet med denna förstudie är att kartlägga nuläget beträffande tillgången på rötbara substrat och se eventuella framtida möjligheter, tekniskt och ekonomiskt, för framställning och utnyttjande av biogas och biogödsel lokalt på Utö. 3 Utö en levande skärgårdsö 3.1 Natur Utö ligger i Stockholms södra skärgård, Haninge kommun och är till ytan ca 154 hektar. Ön är ca 10 km lång och i söder finns broförbindelse med Ålö, som har ett aktivt jordbruk Samlad bostadsbebyggelse finns framförallt i Gruvbyn på öns norra del och i detaljplanerade tomtområden i anslutning till Kyrkviken, på öns mellersta del. Södra delen av ön upptas till stor del av ett militärt skjutfält, viket periodvis begränsar tillgängligheten. Den norra delen av ön ingår i Utö naturreservat. Landskapet på ön är varierande och tilltalande med berg, skog, klippor, sandstränder och åkermark i förening. 3.2 Befolkning, service Öns befolkning varierar stort mellan sommar och vinter. På ön finns ca 200 fast boende och drygt 300 fritidsfastigheter. Antalet besökande på ön är stort, på årsbasis ca till personer. Enligt Waxholmsbolagets besöksstatistik var antalet avstigande vid Utö under 2008 ca personer under sommarmånaderna 2008 (juni augusti) och ca under resten av året. Verksamheten på skjutfältet pågår året runt, med varierande antal beläggning. Under 2008 utnyttjades anläggningen i stort sett alla veckor, med undantag för semesterperioden (juli) samt jul och nyårsveckorna. I genomsnitt motsvarade antalet mandagar på anläggningen 32 åretruntboende. Utö har ett fungerande servicenät med affär, post, skola, restauranger, kaféer, värdshus, gästhamn, vattenverk, reningsverk m m. Reguljär båtförbindelse med fastlandet finns från Årsta brygga till Gruvbyn och Kyrkviken. Sommartid går även båt till centrala Stockholm (Strömkajen). Affär och turistbyrå, hamnen i Guvbyn slutrapport.doc 7(28)

8 3.3 Utös vatten- och energiförsörjning idag För produktion av färskvatten till Gruvbyn finns en avsaltningsanläggning med ROteknik (omvänd osmos). På övriga delar av ön sker vattenförsörjningen via egna brunnar. Vattenverket, avsaltning med RO-teknik Elförsörjning sker via kabel från fastlandet, leverantör Vattenfall. Befintliga gruvhål (vattenfyllda) utnyttjas för produktion av fjärrkyla. För matlagning utnyttjar bl a Värdshuset gasol, som levereras i returbehållare från fastlandet. För öns lilla bilpark och för hamnen finns ett tanksälle i Gruvbyns hamn. På militäranläggningen utnyttjas både olja och direktverkande el för uppvärmning av lokaler och bostadshus. 4 Biogas, vad är det? Biogas framställs genom anaerob (syrefri) nedbrytning av organiskt material. Att framställa biogas är ett sätt att biologiskt behandla organiskt avfall, samtidigt som man kan tillgodogöra sig producerad gas och biogödsel. Förutom matavfall och avloppsslam kan även andra organiska substrat/råvaror användas i en biogasprocess. Lämpliga substrat är dels olika organiska industriavfall (från slakterier, bagerier, livsmedelsindustri m m), gödsel och energi- /vallgrödor.biogas används framförallt till produktion av el, värme och fordonsgas. Rötresten kan användas direkt i jordbruket som biogödsel eller komposteras och utnyttjas i tillverkning av jordförbättringsmedel, planterings- och anläggningsjord. Om avsättning saknas för biogödseln inom jordbruket eller i annan odling (t ex energigrödor) kan den efter kompostering även utnyttjas i växtetableringsskiktet vid efterbehandling av avfallsupplag och föreorenade områden. Organiskt material Syrefri nedbrytning Biogas (CH4, CO2) Rötrest Rötningsprocessen kan utformas på flera olika sätt. Man brukar skilja på termofila (ca 55 C), mesofila (ca 37 C) och psykrofila (<25 C) processer. Processen kan drivas slutrapport.doc 8(28)

9 kontinuerligt eller satsvis. I normalfallet rötas substratet i pumpbar form, efter sönderdelning. Teknik finns även för s k torrötning där materialet satsvis behandlas i en sluten kammare vid en högre TS-halt, ca 40 % jämfört med TS-halter % vid våtrötning. Rötningsprocessen tar olika lång tid, beroende på vilket substrat som används dygn är en normal uppehållstid vid våtrötning i reaktor. En längre uppehållstid innebär normalt en högre utrötningsgrad och ett effektivare utnyttjande av substratet, medan en högre belastning (kortare upphållstid) kan ge ett högre gasutbyte per tidsenhet, men normalt en lägre utrötningsgrad. Kol/kväve-kvoten, ammoniumhalt, ph, och substratets innehåll av fett, protein och kolhydrater är viktiga parametrar som styr hur mycket gas som kan produceras. Ett substrats värde för biogasproduktion kan enklast relateras till dess innehåll av nedbrytbart, organiskt material (VS, Volatile Solids). Samtidigt har olika typer av organiskt material varierande nedbrytbarhet. T ex har halm en mycket hög andel VS och låg vattenhalt, men kräver mycket lång rötningstid (> 100 dagar) för att energin i materialet ska hinna omsättas till metangas medan vissa matavfall, som t ex potatismos kanske inte har samma höga andel VS som halmen, med å andra sida bryts det ned på mycket kort tid (några få dagar). En biogasanläggning måste därför anpassas till den typ av substrat som avses att rötas. Vald uppehållstid påverkar direkt vilken storlek på rötkammaren som krävs. Energibäraren i biogasen är metan normalt ligger metanhalten i biogas mellan 60 och 70 %. Energiinnehållet i en Nm3 metan är ca 10 kwh, vilket är jämförbart med en liter bensin (ca 9 kwh) eller dieselolja (ca 10 kwh). Nedan beskrivs förutsättningarna för biogasproduktion på Utö. 5 Underlag för biogasproduktion på Utö Organiskt material, lämpligt för biogasproduktion, kan dels utgöras av olika typer av avfall, dels av gödsel och även av grödor och rester från åkerbruk. En inventering har gjorts av mängden organiskt avfall och annat material som skulle kunna nyttjas för produktion av biogas på Utö. Uppgifterna är i vissa fall uppskattningar och bedömningar eftersom säkra data i detta skede inte kunnat tas fram från alla tänkbara producenter av organiska avfall. Den teoretiska potentialen är inte heller nödvändigtvis lika med den praktiskt tillgängliga volymen. 5.1 Hushållsavfall Haninge kommun är en av delägarkommunerna till SRV Återvinning, som har det kommunala uppdraget att samla in och behandla hushållsavfallet. För hämtning och borttransport av avfall från Utö m fl närliggande öar anlitas en av SRV upphandlad, lokal entreprenör. Någon separat insamling av organiskt avfall sker för närvarande inte. Hushållsavfall och jämförligt avfall från affärer, restauranger, skolor m fl verksamheter samlas normalt i190-liters kärl (även andra storlekar förekommer, t ex 660 liter för slutrapport.doc 9(28)

10 verksamheter), som töms var fjortonde dag av entreprenören för vidaretransport till fastlandet och av SRV upphandlad mottagare. På fastlandet erbjuds restauranger och storkök hämtning av matavfall, mot särskild taxa. Farligt avfall ska lämnas vid av kommunen anvisad plats. Insamling av återvinningsmaterial (förpackningar, tidningar, glas m.m) ligger utanför det kommunala monopolet och organiseras av FTI (Förpacknings- och Tidnings-insamlingen). Antalet abonnenter med hämtning av hushållsavfall året runt uppgår till ca 270 och antalet fritidsabonnenter är ca 320 stycken (uppgifter från SRV Återvinning).Särredovisning av mängden avfall som hämtas från Utö har inte gått att få fram, men för Sverige generellt uppgår mängden matavfall till ca 100 kg/person, år, varav erfarenhetsmässigt ca 70 kg/pers, år kan tillgodogöras vid en väl fungerande fastighetsnära insamling av matavfall från hushåll. Föreskrifter och taxor för avfallshämtning fastställs årligen av kommunen och finns tillgängliga på 5.2 Slam från enskilda brunnar Förutom i Gruvbyn saknas avloppsnät till gemensamt reningsverk. Enskilda fastigheter har därför i stor utsträckning enskilda avlopp med slamavskiljare och markbädd. Tömning av slamavskiljare med ansluten vattentoalett ska ske minst en gång per år och för brunnar med anslutning av endast bad-,disk- och tvättvatten ska tömning ske minst vartannat år. Hämtningen av slam ingår i det kommunala monopolet och utförs av entreprenör, på uppdrag av SRV Återvinning. Uppskattad mängd våtslam ca 500 m 3 /år. 5.3 Slam från reningsverket Reningsverket i Gruvbyn sköts och drivs av Skärgårdsstiftelsen. Verket har byggts för 2000 p/e men är idag utrformat för ca 1000 p/e. Verket är en s.k. SBR anläggning (Sequential Batch Reactor) med två separata kammare som vardera har en volym på 12 m³. Reningen sker genom kemisk fällning och sedimentering. Anslutna till reningsverket är ca15 närliggande bostadsfastigheter, värdshuset och verksamheter i hamnområdet. Belastningen på verket varierar kraftigt över året. Under högsäsong kan inkommande avloppsvattenmängd motsvara ca 12 satser/dygn medan det under lågsäsong är tillräckligt att köra två satser dagligen. TS-halten hos avskiljt slam höjs i processen under reningen och efter avvattning och förtjockning har slammet en TShalt på ca 12 % och är då fortfarande pumpbart. Grovavskiljning sker före SBR-anläggningen i ett rensfilter. slutrapport.doc 10(28)

11 Reningsverket, Gruvbyn på Utö Slamlagret har en kapacitet på 70 m³ och tanken töms ca två-tre gånger per år på 40m³/gång. Årlig slamvolym är ca 100 m 3, med en ungefärlig TS-halt på 12 %. Anläggningen är förberedd för att kunna ansluta utgående slam till en slamtorkbädd, som dock inte byggts. 5.4 Utö skola Skolan har för närvarande ca 22 barn inklusive förskoleverksamhet. Skolan har egen matsal och avloppet går till ett eget mindre reningsverk. 5.5 Utö Skjutfält Militärförläggningen ingår i AMF1 och bedriver en aktiv och långsiktig verksamhet. Anläggningen kan ta emot över 1000 personer per dygn, inklusive viss förläggning i tält vid hög beläggning AMF 1, Bas för Utö skjutfält Avfallsstation, AMF 1 Anläggningen har egen restaurang och eget reningsverk. Slam från reningsverket töms med slamsugbil två gånger per år á 40 m 3. Vid förläggning i tält omhändertas en del toalettavfall i form av latrin (ca 50 tunnor/år). Avfall från kök och restaurang står för en betydande del av det avfall som hämtas via kommunens entreprenör. Någon möjlighet till separat hämtning av matavfallet erbjuds inte idag. slutrapport.doc 11(28)

12 5.6 Restauranger, caféer och andra inrättningar Utö Värdhus har restaurang och rum med totalt 200 bäddar. Värdshuset är dels välbesökt sommartid, dels serveras årligen julbord för ca 6000 gäster. För matlagning och annat utnyttjar värdshuset ca 3000 kg gasol per år. Matavfallet från kök och restaurang lämnas tillsammans med övrigt avfall till den kommunala insamlingen. Utö värdshus Förutom värdshuset finns på ön ett vandrarhem, ett antal mindre restauranger, pizzerior, caféer och ett bageri som genererar organiskt avfall. Direkta uppgifter om mängden matavfall från öns restauranger saknas, men baserat på nyckeltal beträffande mängden avfall per serverad portion bedöms matavfalls-mängden från Värdshuset till ca 7-8 ton/år. Från övriga restauranger bedöms matavfallsmängden uppgå till i storleksordnignen 3 ton/år. 5.7 Det lokala jordbruket Ålö lantbruk drivs ekologiskt och omfattar i huvudsak uppfödning av livdjur och får. Besättningen utgörs i dag av 16 kor med kalv och ca 40 tackor med lamm. Dessutom har gården ett varierande antal hästar. Antalet livjur planeras öka till ca tjugo. Ålö gård slutrapport.doc 12(28)

13 Lantbruket har ca 60 ha mark varav ca hälften är åker och hälften bete. På gården odlas spannmål och vall för egen foderproduktion. Lantbruket skulle kunna öka andelen odlad mark något om det fanns avsättning för ytterligare grödor. Energigröda till rötkammare kan vara ett alternativ för utökad produktion. Gårdens behov av gödsel täcks genom den egna produktionen under vinterhalvåret, då djuren hålls inomhus på ströbädd (ca m3/år) Strö och gödsel från gångar i ladugård och stall skarapas av och lagras på gödselplatta och en mindre urinbrunn under tak. Denna gödsel, ca 50 m3/år, blandas med hästgödsel och används lokalt på ön. På sommaren går djuren mestadels ute vilket innebär att ingen gödsel samlas upp. Platta för fastgödsel, Ålö gård Förutom arealen som är avsatt för foderproduktion odlas vall på 7-8 ha. Skörd tas en gång per år. Man skulle kunna tänka sig att ta en andra vallskörd, som substrat till rötning, vilket skulle kunna ge ca 10 ton vallgröda/ha med en TS-halt omkring 35 %. Gården kan (teoretiskt) även vara en mottagare för vissa mängder stabiliserad rötrest, om kvaliteten på biogödseln uppfyller vissa krav (beroende på typ av odling och ev certifiering av gården). Schablonmässigt skulle 30 ha åkermark kunna utnyttja biogödsel motsvarande ca 30 ton TS/år (anpassning måste även ske till bl a näringsinnehåll i biogödseln och marken). 5.8 Sammanställning, tillgängliga substrat för rötning De typer av organiskt material som kan utnyttjas för biogasproduktion på Utö utgörs framförallt av matavfall, slam från reningsverk och enskilda brunnar, gödsel och energigrödor. I nedanstående tabell redovisas bedömda, tillgängliga substratmängder från Utö, dels som våt vikt och dels i form av mängd torrsubstans (TS) och organiskt material (VS). slutrapport.doc 13(28)

14 Typ/Ursprung Mängd m³ eller ton/år, TShalt % Mängd TS ton/år VS/TS % Mäng d VS, ton/år Anm Avloppsslam ARV ton 2-3 tanktömningar á 40 m 3 Avloppsslam, AMF x 40 m 3 Brunnsslam Låg potential, långa hämtningsintervall Latrin 1-2 ton 15 0,3 70 0,2 Matavfall: - Skolan - Skjutfältet - Värdshuset - Övriga rest. - Hushåll, perm - Fritidshushåll 33 ton 0,5 ton 2 ton 7,5 ton 3 ton 15 ton 5 ton 35 11, Kräver att fastighetsnära insamling av matavfall införs TOTALT, i dag Tabell 1. Tillgängligt, organiskt material för biogasproduktion på Utö i dagsläget I ett framtidsperspektiv skulle även andra substrat kunna göras tillgängliga för rötning. En sådan möjlighet är att en mottagningsstation för båtslam anordnas på Utö, som en service till de fritidsbåtar m fl som passerar gästhamnen under året. Slammet kan jämföras med latrin och skulle sannolikt kräva särskild hantering från sanitär synpunkt och för homogenisering, innan det skulle kunna tillföras en biogasanläggning. Småbåtshamnen, Gruvbyn, Utö En betydande mängd susbstrat skulle även kunna komma från öns jordbruk, i form av fastgödsel och vallgrödor, vilket dock skulle kräva en omläggning av slutrapport.doc 14(28)

15 gödselhanteringen och särskild utrustning för transport och homogenisering av gödsel/vallgröda till pumpbar form. Gödselns höga TS-halt skulle möjliggöra mottagning av annat organiskt avfall med högre vattenhalt. Tillgång till jordbrukssubstrat skulle kunna fungera som en buffert och möjlighet till utjämning över året av flödet till en biogasanläggning. Typ/Ursprung Latrin/slam från båthamnen Mängd m³ eller ton/år, TShalt % Mängd TS ton/år VS/TS % Mängd VS, ton/år Anm Vid ev utbyggnad av mottagningsstation Gödsel (djup ströbädd, antag vol vikt 0,5) Gröda, 10 ton/ha (areal 7 ha) Övrigt, alger, tång, etc(?) TOTALT, tillkommande Teoretisk mängd, utnyttjas i dag som fastgödsel 70 ton Vall som skulle kunna skördas en extra gång/år?? Ca ton Tabell 2. Teoretiskt möjliga, tillkommande, framtida mängder substrat för biogasproduktion på Utö Vid beräkning av mängderna organiskt material har nedanstående bl a nyckeltal använts: - Sorterbart matavfall per person och år: 70 kg/per, år - Brunnsslam: 2 m3/brunn, år - Matavfall från restauranger 60 gram/serverad portion - Latrin 15 kg/tunna - Hamngäster Inget bidrag till sorterat org avfall - Gödsel All gödsel utnyttjas i dag direkt - Gröda, vall andra skörden 10 ton/ha 5.9 Variation i substratmängder under året Avfallsmängderna faller inte jämnt under året. Under sommarmånaderna uppstår större delen av matavfallet, liksom reningsverkets slam. Tömning av slam från de mindre reningsverken och enskilda brunnar kan däremot styras och fördelas över året. Vallgröda som odlas för biogasproduktion kan lagras och utnyttjas som buffert för att utjämna vissa variationer i tillgången på övrigt rötbart material. Samtidigt kommer efterfrågan på gas att variera över året, varför en möjlighet till större produktion sommartid och mindre vintertid kan vara intressant. slutrapport.doc 15(28)

16 6 Energiutbyte från rötning Biogasens värmevärde utgörs av den energi som frigörs vid fullständig förbränning. Det finns ett övre och ett undre värmevärde beroende på om man räknar energin i avgasernas vattenånga. Man brukar referera till det undre värmevärdet och det kallas för effektivt värmevärde. I tabellen nedan framgår det att 1 normal kubikmeter (Nm³) 100% metan innehåller ca 10 kwh energi. Halt Metan, CH4, (vol -%) Hu (kwh/nm³) , Tabell 3: Biogasens värmevärde vid olika metanhalter Olika substrat har olika energiinnehåll, beroende på TS- och VS-halter och det organiska materialets egenskaper. Nedan redovisas en uppskattning av den totala energipotentialen från nuvarande och potentiella avfalls- och substratmängder per år. Typ/Ursprung Avloppsslam ARV Mängd, ton per år TS-halt % Gasutbyte Nm3 CH4 per ton TS 1 Nm3 CH4/år Avloppsslam Militärförläggning Slambrunnar (50) 750 Latrin Matavfall hushåll, restauranger och storkök Hamnen, slam Gödsel Grödor Vall TOTALT, idag potential kwh/år Tabell 4: Metangas- och energipotential hos tillgängliga och potentiella substratmängder Sammanställningen visar att matavfallet utgör det från energisynpunkt intressantaste substratet för rötning på Utö. Slam från reningsverk utgör en mängdmässigt större volym, men energiinnehållet per ton är lägre på grund av högre vattenhalt och vissa energiförluster i reningsprocessen, innan slammet är tillgängligt för rötning. 1 Gårdsbiogashandbok, Rapport SGC 206, 2009 slutrapport.doc 16(28)

17 Man kan även konstatera att jordbruket står för en stor andel av den potentiellt sett tillgängliga mängden organiskt material för rötning. Mottagning av slam/latrin från båtar i gästhamnen skulle kunna bidra med en väsentlig andel organiskt avfall till en rötningsanläggning. 7 Rötrest - Biogödsel Genom biogasprocessen sker en nedbrytning av det organiska materialet. Normalt kan inte processen drivas längre än att ca 50 % av det organiska materialet bryts ned. Rötresten, d v s det som blir kvar efter rötningsprocessen, har alltså betydligt lägre TS-halt än ingående substrat (kanske omkring 6 %). Rötresten kan utnyttjas direkt som gödningsmedel, genom spridning som flytgödsel, eller avvattnas och komposteras för lokal användning. När rötresten används i jordbruket kallas den för biogödsel. I princip finns alla näringsämnen kvar i rötresten efter nedbrytningen. Delar av det organiskt bundna kvävet bryts ned till ammoniumkväve och blir mer tillgängligt för den nya grödan. Rätt hantering, lagring och spridning av biogödsel är viktigt för att minska läckage av ammoniak och lustgas till luft och mark.för kvalitetssäkring av biogödsel från rötning av källsorterat organiskt avfall finns ett utarbetat certifieringssystem, SPCR120/150 (Avfall Sverige). Naturvårdsverket har gett ut allmäna råd för yrkesmässig lagring, rötning och kompostering av avfall (Handbok 2003:4).För att säkerställa en god kvalitet på avloppsslam, som ska spridas på jordbruksmark, har branschen (Svenskt Vatten) tagit fram ett certifieringssystem, REVAQ Återvunnen växtnäring Certifierat slam. För lokal avsättning av biogödsel från en kommande biogasanläggning krävs ett samarbete med öns aktive jordbrukare (Ålö gård). I dagsläget producerar gården egen fastgödsel i en omfattning som täcker gårdens behov plus ett litet överskott. Utan direkt avsättning för biogödseln i våt form krävs andra lösningar, om materialet ska stanna i öns kretslopp. Genom avvattning på torkbädd och långtidskompostering kan rötresten omvandlas till en fast, lagringsbar kompost, med god näringstatus. Användning av rötrest från behandling av matavfall i jordbruket kräver hygienisering, vilket kan ske på olika sätt. T ex genom satsvis uppvärmning av substratet före rötning till 55 grader under sex timmar eller 70 grader under en timme. Om rötningen sker termofilt kan hygieniseringen ske genom satsvis utnyttjande av två parallella reaktorer där temperaturen hålls tillräckligt hög under en viss tid. För slam från avloppsreningsverk tillämpas ofta lagring under minst 6 månader före spridning som metod för hygienisering. 8 Alternativa metoder för utnyttjande av energi från biogas Biogas kan användas till att producera värme, elektricitet eller, efter uppgradering fordonsgas. Gasen kan driva värmepannor eller kylanläggningar. Gasen kan även användas till gasspisar och industriella gasprocesser. slutrapport.doc 17(28)

18 Värmepanna: I värmepannan bränns gasen direkt för produktion av varmvatten. Genererad värme används normalt i ett vattenburet system, koldioxiden som bildas skulle kunna ledas till till ett växthus. El och värme: Biogasen driver en motor (diesel eller otto) eller en gasturbin som i sin tur genererar el och värme. Som tumregel kan man räkna att ca 30 % av energin i gasen kan omvandlas till el medan resten omvandlas till värme. Verkningsgraden i en gasturbin är normalt något lägre än hos motorerna. Överskottsvärme kan växlas till ett vattenbärande system för när/fjärrvärme. Producerad el kan dels användas internt och dels levereras ut på elnätet. Ellagen säger att nätbolagen är skyldiga att ansluta nya produktionsanläggningar till sitt nät med skäliga villkor. Den lokala operatören ansvarar för att mäta och rapportera den producerade mängden elektricitet som matas ut på elnätet. Kostnaden för detta uppgår till några tusen kr per år. Systemet för elcertifikat, som är en viktig komponent ur ett lönsamhetsperspektiv, innebär att att varje godkänd produktionsanläggning tilldelas ett certifikat för varje MWh förnybar elektricitet som produceras. Detta kan erhållas i max 15 år eller fram till 2030 då systemet upphör. Gasspisar: Om man väljer att uppgradera gasen för bruk i köksmiljö så behöver gasen renas och spisen måste vara CE märkt. Värdshuset använder i dagsläget gasol för tillagning av mat, denna gasol skulle kunna bytas ut mot lokalt producerad biogas. Uppgraderad biogas: Att uppgradera gasen innebär att den renas från oönskade föreningar, framförallt svavelväten, koldioxid och vatten. Den uppgraderade gasen komprimeras och används sedan som fordonsbränsle. Vilken gaskvalitet som krävs är beroende på tänkt användningsområde för gasen.hur producerad gas ska utnyttjas måste även kopplas till mängden. För små gasmängder är normalt ett direkt utnyttjande av gasen för värmeproduktion (uppvärmning eller matlagning) rimligast. Gasmotorer och/eller uppgradering med kringutrustning kräver betydligt större investeringar.tillgänglig mängd rötbart substrat, ca 700 m3/år enligt gjord inventering, motsvarar en möjlig produktion av i storleksordningen Nm 3 metan, eller ca kwh/år. 9 Systemval, lokal biogasproduktion på Utö Nedan ges en överblick på några av de frågeställningar som man bör ta hänsyn till inför planeringen av ett biogassystem. En mängd olika faktorer måste vägas in i beslutsprocessen. Syftet med en biogasanläggning o Ekonomisk vinst o Miljövinst, hållbarhetsmotiv o Pedagogiskt syfte, exempel/förebild slutrapport.doc 18(28)

19 Substrat för rötning o Vilka typer av substrat finns tillgängliga o Logistik för insamling o Lagringsbehov Typ av rötningsanläggning o Process o Förbehandling o Hygienisering o Gaslager Rötresthantering o Lagring o Avvattning o Avsättning, utnyttjande Avsättning för biogas o Värme, kokgas, el, fordonsbränsle o Gasrening, torkning, uppgradering o Avsättning, kunder för gasleverans Regelverk o Avfallslagstiftning, renhållning o Lag om hantering av brandfarliga varor o Bygglagstiftning o mm, mm Ekonomi, finansiering o Investering o Driftkostnad o Intäkter o Besparingar (trsp, m m) o Möjliga finansieringsmodeller o Bidragsmöjligheter En omställning till lokal hantering av organiskt avfall för produktion av biogas på Utö berör ett antal olika intressenter och kräver samverkan mellan dess olika aktörer, bl a: Skärgårdsstiftelsen Ålö gård Värdshus, restauranger på ön AMF 1, Utö skjutfält Haninge kommun och dess renhållningsentreprenör (SRV Återvinning och underentreprenörer), Boende på Utö slutrapport.doc 19(28)

20 Nedan skissas ett förslag till tekniskt systemval för framtida biogasproduktion, med hänsyn till tillgänglig och potentiell mängd rötbart material på Utö. 9.1 Biogasproduktion i anslutning till reningsverket Det finns olika tänkbara alternativ men vi vill nedan visa på ett möjligt systemval och översiktligt vilka mängder biogas, rötrest, ekonomiska och miljömässíga konsekvenser ett sådant alternativ skulle ge. En anläggning föreslås lokaliseras i anslutning till befintligt reningsverk, med hänsyn till både möjlighet till samutnyttjande av vissa installationer, möjlighet till gemensam driftpersonal, närheten till slamproduktionen och läget i relation till samhället. Syfte: Exempel på småskalig biogasproduktion med lokalt organiskt avfall som underlag. Anläggningen ska generera förnybar energi samt rötrest och kan fungera som visningsanläggning för demonstration av möjligheterna till lokalt omhändertagande av organiskt avfall. Substrat: I dagsläget är matavfall och slam från reningsverk och enskilda brunnar de viktigaste substraten och på sikt skulle ett samarbete med öns jordbruk kunna fördubbla substratmängden. Utbyggnad av hamnens mottagningskapacitet för slam/latrin från båtar skulle kunna vara ytterligare en tillgång för en framtida biogasanläggning. Eventuell mottagning av latrin från ön kan samordnas med en framtida mottagningsstation för slam/latrin från gästande båtar. En anläggning baseras på tillgänglig substratmängd enligt tabell 1 (matavfall och slam), med möjlighet till utökning om jordbruksgrödor och/eller båtslam blir tillgängligt. Typ av rötningsanläggning: Sannolikt en mesofil rötning (ca 37 grader C) i ett steg efter förbehandling genom malning, blandning och pressning av matavfallet och mixning med slamfas från reningsverket och lämplig mängd brunnsslam från lagertank. Val av processutformning görs i samarbete med leverantör, efter upphandling. Rötkammarstorlek m 3. Rötresthantering: Rötresten avvattnas på torkbädd för produktion av kompost som utnyttjas lokalt efter hygienisering som kan godtas av tillsynsmyndigheten (t ex lagring i minst sex månader). Vätskefasen återförs till reningsverket. Avsättning för biogas: Producerad mängd biogas föreslås utnyttjas för värmeproduktion (reningsverket), ersättning av gasol i restaurangkök (värdshuset) och eventuellt som fordonsbränsle. slutrapport.doc 20(28)

Gårdsbaserad biogasproduktion

Gårdsbaserad biogasproduktion juni 2008 Gårdsbaserad biogasproduktion Den stora råvarupotentialen för en ökad biogasproduktion finns i lantbruket. Det är dels restprodukter som gödsel och skörderester, men den största potentialen kommer

Läs mer

En uppgraderingsanläggning för småskaliga biogasanläggningar

En uppgraderingsanläggning för småskaliga biogasanläggningar En uppgraderingsanläggning för småskaliga biogasanläggningar Vad är Biosling? Biogas bildas vid syrefri nedbrytning av organiskt material och framställs bland annat i rötanläggningar. Biogasen består av

Läs mer

Biogas. Förnybar biogas. ett klimatsmart alternativ

Biogas. Förnybar biogas. ett klimatsmart alternativ Biogas Förnybar biogas ett klimatsmart alternativ Biogas Koldioxidneutral och lokalt producerad Utsläppen av koldioxid måste begränsas. För många är det här den viktigaste frågan just nu för att stoppa

Läs mer

Biogas och miljön fokus på transporter

Biogas och miljön fokus på transporter och miljön fokus på transporter Maria Berglund Regionförbundet Örebro län, Energikontoret ÖNET Tel: +46 19 602 63 29 E-post: Maria.Berglund@regionorebro.se Variationsrikedom Varierande substrat Avfall,

Läs mer

Alternativ för hantering av Haparanda kommuns matavfall

Alternativ för hantering av Haparanda kommuns matavfall Alternativ för hantering av Haparanda kommuns matavfall HAPARANDA STAD DECEMBER 2010 2 Alternativ för hantering av Haparanda kommuns matavfall Sofia Larsson Klimatstrateg Kommunledningsförvaltningen december

Läs mer

Östersund 17 september 2013

Östersund 17 september 2013 Östersund 17 september 2013 Vad är rötning? Nerbrytning av organiskt material vid syrefria förhållanden och det metan bildas Vid nedbrytning med syre sker kompostering och det bildas koldioxid i stället

Läs mer

Piteå Biogas AB Bild:BioMil AB

Piteå Biogas AB Bild:BioMil AB Piteå Biogas AB Bild:BioMil AB Piteå Biogas AB Piteå Biogas AB (PBAB) är ett privat bolag bildat av ett flertal lantbruksföretag med målsättning att etablera en biogasanläggning inom Piteå kommun för produktion

Läs mer

Behov av vallgröda. Delprojekt 5. Kaj Wågdahl Klimatskyddsbyrån Sverige AB 2014-01-20

Behov av vallgröda. Delprojekt 5. Kaj Wågdahl Klimatskyddsbyrån Sverige AB 2014-01-20 Behov av vallgröda Delprojekt 5 Kaj Wågdahl Sverige AB 2014-01-20 Bakgrund Strängnäs Biogas AB har under 2011-2013 genomfört ett antal utredningar inom projektet Säkerställande av affärsmässiga och tekniska

Läs mer

Välkommen till information om byggande av anläggning för biogasproduktion. Onsdagen den 22 juni kl. 18.30 Plats: Kullingshofstugan i Vårgårda

Välkommen till information om byggande av anläggning för biogasproduktion. Onsdagen den 22 juni kl. 18.30 Plats: Kullingshofstugan i Vårgårda Välkommen till information om byggande av anläggning för biogasproduktion Onsdagen den 22 juni kl. 18.30 Plats: Kullingshofstugan i Vårgårda Nedan finns en sammanställning om projektet Vid mötet ger vi

Läs mer

Ditt matavfall i ett kretslopp

Ditt matavfall i ett kretslopp Ditt matavfall i ett kretslopp APRIL 2007 Matrester blir till näring och energi! Visste du att dina gamla matrester kan omvandlas till växtnäring och gas? Varje människa ger upphov till en ansenlig mängd

Läs mer

Biogas. en del av framtidens energilösning. Anna Säfvestad Albinsson Projektledare Biogas Norr, BioFuel Region

Biogas. en del av framtidens energilösning. Anna Säfvestad Albinsson Projektledare Biogas Norr, BioFuel Region Biogas en del av framtidens energilösning Anna Säfvestad Albinsson Projektledare Biogas Norr, BioFuel Region Minimiljöskolan Länk till Skellefteå kommuns minimiljöskola www.skelleftea.se/minimiljoskola

Läs mer

Biogasstrategi för Östersund kommun

Biogasstrategi för Östersund kommun Biogasstrategi för Östersund kommun 2 1.1 Biogasstrategi I majoritetens budgetdirektiv som antogs av fullmäktige den 27 mars 2012 anges att kommunen ska arbeta fram en biogasstrategi för att långsiktigt

Läs mer

Biogas till Dalarna. Torsten Gustafsson Spikgårdarnas Lantbruk

Biogas till Dalarna. Torsten Gustafsson Spikgårdarnas Lantbruk Biogas till Dalarna Torsten Gustafsson Spikgårdarnas Lantbruk Kort historia om Dala BioGas LRF tittar på förutsättningarna att göra en biogasanläggning i södra Dalarna. En förundersökning utförs av SBI

Läs mer

Utredning: Blåmusslor som biogassubstrat

Utredning: Blåmusslor som biogassubstrat Utredning:Blåmusslorsombiogassubstrat Enhet Datum Projekt Tekniska Verken i Linköping AB (TVAB) 2010 02 22 Musslorsombiogassubstrat Avd.SvenskBiogasFoU Utfärdare Delges/Beställare ErikNordell,TVAB KerstinKonitzer,EnergikontoretÖstraGötaland

Läs mer

2. MILJÖKONSEKVENSER AV MÅL I AVFALLSPLANEN

2. MILJÖKONSEKVENSER AV MÅL I AVFALLSPLANEN Bilaga till avfallsplaneförslag 2009-09-07 Miljökonsekvensbeskrivning Avfallsplan för Skellefteå kommun BAKGRUND Enligt bestämmelser i miljöbalken (1998:808), kap 6 samt föreskrifter från Naturvårdsverket

Läs mer

Tryck på gasen för matavfall!

Tryck på gasen för matavfall! Tryck på gasen för matavfall! Sortera matavfall - helt naturligt! Det är idag självklart att vi ska hushålla med våra resurser. Och till våra mest självklara och naturliga resurser hör matavfallet. Om

Läs mer

Tingvoll Sol- og bioenergisenter 12 november 2010

Tingvoll Sol- og bioenergisenter 12 november 2010 Tingvoll Sol- og bioenergisenter 12 november 2010 Look to Sweden Urban Kärrmarck Expert urban.karrmarck@energimyndigheten.se Förslag till en sektorsövergripande biogasstrategi (ER 2010:23)* Gemensam förslag

Läs mer

Bidragsåtgärd 2 - Biogasproduktion för fordonsdrift

Bidragsåtgärd 2 - Biogasproduktion för fordonsdrift Bidragsåtgärd 2 - Biogasproduktion för fordonsdrift Beskrivning av projektet - bakgrund Ca två tredjedelar av de totala utsläppen av fossil koldioxid i Sala kommun härrör från transportsektorns användning

Läs mer

Nu kör vi igång. Ditt matavfall blir biogas och biogödsel

Nu kör vi igång. Ditt matavfall blir biogas och biogödsel Nu kör vi igång Ditt matavfall blir biogas och biogödsel Visste du att Biogas är ett miljöanpassat fordonsbränsle och ger inget nettotillskott av koldioxid till atmosfären vid förbränning. släpper ut betydligt

Läs mer

Biogas i Sundsvall Bräcke

Biogas i Sundsvall Bräcke Biogaskombinat MittSverige Vatten AB. Biogas i Sundsvall Bräcke Ragunda Ånge Timrå MittSverige Vatten AB Folke Nyström Utvecklingschef för avlopp Sundsvall Nordanstig Vattentjänster i Sundsvall, Timrå

Läs mer

Biogasens värdekedja. 12 april 2012 Biogas i Lundaland

Biogasens värdekedja. 12 april 2012 Biogas i Lundaland Biogasens värdekedja 12 april 2012 Biogas i Lundaland Program 16.30 17.00 17.10 18.10 18.30 19.30 20.00 Registrering och kaffe Välkomna Biogasens värdekedja från råvara Fll konsument Macka, kaffe och mingel

Läs mer

Biogas i Jönköping 2009-04-16. Guide: Mats Kall

Biogas i Jönköping 2009-04-16. Guide: Mats Kall Biogas i Jönköping 2009-04-16 Guide: Mats Kall Mats Kall - Enhetschef Vatten och Avloppsreningsverk från 2005 - Projektledare Teknik-Entreprenad inom projektet Biogas av matavfall Jönköping 2005 feb 2008

Läs mer

STYRMEDEL FÖR ÖKAD BIOGASPRODUKTION. sammanfattande slutsatser från ett forskningsprojekt

STYRMEDEL FÖR ÖKAD BIOGASPRODUKTION. sammanfattande slutsatser från ett forskningsprojekt STYRMEDEL FÖR ÖKAD BIOGASPRODUKTION sammanfattande slutsatser från ett forskningsprojekt Denna broschyr är författad av Profu, Sveriges Tekniska Forskningsinstitut (SP) och Institutet för jordbruks- och

Läs mer

Ingår i... Ekologiskt lantbruk. Konferens 22-23 november 2005. Ultuna, Uppsala. Sammanfattningar av föredrag och postrar

Ingår i... Ekologiskt lantbruk. Konferens 22-23 november 2005. Ultuna, Uppsala. Sammanfattningar av föredrag och postrar Bibliografiska uppgifter för Växtkraft - stad och land i kretslopp Tidskrift/serie Utgivare Utgivningsår 2005 Författare SLU, Centrum för uthålligt lantbruk Pettersson C.M. Ingår i... Ekologiskt lantbruk.

Läs mer

Bilaga 7 Sammanställning till länsstyrelsen

Bilaga 7 Sammanställning till länsstyrelsen Bilaga 7 Sammanställning till länsstyrelsen Sammanställning till länsstyrelsen 1 (12) Innehåll 1 Administrativa uppgifter... 3 2 Kommunens befolkning och struktur... 4 3 Avfall som kommunen ansvarar för...

Läs mer

Slutrapport. Gårdsbiogas i Sölvesborg. Genomförande och slutsatser. Deltagare, se bilaga. Gruppen består av lantbrukare från Listerlandet

Slutrapport. Gårdsbiogas i Sölvesborg. Genomförande och slutsatser. Deltagare, se bilaga. Gruppen består av lantbrukare från Listerlandet 1(5) Slutrapport Gårdsbiogas i Sölvesborg. Deltagare, se bilaga. Gruppen består av lantbrukare från Listerlandet Kursen upplägg har varit att ge en grund för hur biogas framställs och hur man affärsutvecklar

Läs mer

Rent vatten idag och i framtiden

Rent vatten idag och i framtiden Biogas i Sundsvall Rent vatten idag och i framtiden Micael Löfqvist Vd Övergripande gå igenom: MittSverige Vatten AB Ska VA-huvudmännen syssla med Biogas / Fordonsgas? Mål och resursplan 2011 (MRP) Sundsvalls

Läs mer

Underlag för samråd angående tillståndsprövning enligt miljöbalken för Tekniska verkens biogasproduktionsanläggning

Underlag för samråd angående tillståndsprövning enligt miljöbalken för Tekniska verkens biogasproduktionsanläggning 2014-08-07 Underlag för samråd angående tillståndsprövning enligt miljöbalken för Tekniska verkens biogasproduktionsanläggning i Linköping Tekniska verken i Linköping AB (publ) äger och driver biogasproduktionsanläggningen

Läs mer

Välkommen till Kristianstad The Biogas City

Välkommen till Kristianstad The Biogas City Välkommen till Kristianstad The Biogas City Där vi samarbetar för att skapa en mer lönsam biogasbransch VD Krinova Incubator & Science Park Foto Biosfärkontoret Sven-Erik Magnusson Välkommen till Kristianstad

Läs mer

Samrötningspotential för bioslam från massa- och pappersbruk

Samrötningspotential för bioslam från massa- och pappersbruk Samrötningspotential för bioslam från massa- och pappersbruk Andreas Berg Scandinavian Biogas Fuels 1 Samrötningspotential för bioslam från massa- och pappersbruk projekt S09-204 Projektteam Andreas Berg

Läs mer

Jämtlandsgas ekonomisk förening Org:nr 769621-3763. Affärsidé: Industriell produktion och försäljning av fordonsgas och biogödsel.

Jämtlandsgas ekonomisk förening Org:nr 769621-3763. Affärsidé: Industriell produktion och försäljning av fordonsgas och biogödsel. Jämtlandsgas ekonomisk förening Org:nr 769621-3763 Affärsidé: Industriell produktion och försäljning av fordonsgas och biogödsel. Vindkraft på gång 785 verk = 5,1 TWh 75 % = 3,8 TWh Jämtlandsgas Vilka

Läs mer

SYVAB. Energiprojektet Ökad biogasproduktion på SYVAB. Sara Stridh 2013-01-17 2013-01-17

SYVAB. Energiprojektet Ökad biogasproduktion på SYVAB. Sara Stridh 2013-01-17 2013-01-17 20 Energiprojektet Ökad biogasproduktion på SYVAB Sara Stridh 20 09-05-29 SYVAB SYVAB äger och driver Himmerfjärdsverket Ligger 40 km sydväst om Stockholm Ägs av kommunerna Botkyrka, Salem, Ekerö, Nykvarn

Läs mer

Nationellt Samverkansprojekt Biogas i Fordon

Nationellt Samverkansprojekt Biogas i Fordon Nationellt Samverkansprojekt Biogas i Fordon Utveckling av infrastruktur och marknad för biogas i fordon i Sjuhäradsområdet 610305 ISSN 1651-5501 Projektet delfinansieras av Energimyndigheten Svenska Biogasföreningen

Läs mer

Kretslopp Follo Sammanfattning av Rapport daterad 2009-09-29 kompletterad med approximativa konsekvenser vid behandling av avfall från MOVAR

Kretslopp Follo Sammanfattning av Rapport daterad 2009-09-29 kompletterad med approximativa konsekvenser vid behandling av avfall från MOVAR 1 (9) Kretslopp Follo Sammanfattning av Rapport daterad 2009-09-29 kompletterad med approximativa konsekvenser vid behandling av avfall från MOVAR Torrötning. Datum som ovan Peter Svensson 2 (9) Innehållsförteckning

Läs mer

Biogas en nationell angelägenhet. Lena Berglund Kommunikationsansvarig

Biogas en nationell angelägenhet. Lena Berglund Kommunikationsansvarig Biogas en nationell angelägenhet Lena Berglund Kommunikationsansvarig Energigaser självklar del av det hållbara samhället Biogas Fordonsgas Gasol Naturgas, inkl LNG Vätgas Råvara industri Vardagsliv Kraftvärme

Läs mer

VI VILL HA DINA MATRESTER

VI VILL HA DINA MATRESTER VI VILL HA DINA MATRESTER Återvinn din mat Uppsamling Transport Rötning Drivmedel Matrester - en värdefull resurs Det mesta av vårt avfall går att återvinna. Med insamling av matavfall tar Österåker ett

Läs mer

Biogas Öst. Ett regionalt samverkansprojekt Beatrice Torgnyson Projektledare

Biogas Öst. Ett regionalt samverkansprojekt Beatrice Torgnyson Projektledare Biogas Öst Ett regionalt samverkansprojekt Beatrice Torgnyson Projektledare Biogasprocessen CO 2 Uppgradering, CH 4 ~65% CH 4, ~35% CO 2 Vad är biogas och vad används det till? Kretsloppssamhälle mellan

Läs mer

till källsortering av matavfall så bidrar du till en bättre miljö!

till källsortering av matavfall så bidrar du till en bättre miljö! till källsortering av matavfall så bidrar du till en bättre miljö! Ett hållbart samhälle bygger på att allt avfall som uppkommer ska vara en resurs och inte ett miljöproblem så även i Lysekil Lysekils

Läs mer

Lokal drivmedelsproduktion - Skånsk biogas ersätter importerade fossila bränslen

Lokal drivmedelsproduktion - Skånsk biogas ersätter importerade fossila bränslen Lokal drivmedelsproduktion - Skånsk biogas ersätter importerade fossila bränslen Mårten Ahlm, Skånes Energiting 2012-06-12 - Biogas Syd är en regional samverkansorganisation för biogasintressenter i södra

Läs mer

REMISSVAR: Havs- och vattenmyndighetens redovisning av regeringsuppdrag om enskilda avlopp styrmedel för att nå en hållbar åtgärdstakt

REMISSVAR: Havs- och vattenmyndighetens redovisning av regeringsuppdrag om enskilda avlopp styrmedel för att nå en hållbar åtgärdstakt Miljödepartementet 103 33 Stockholm Dnr M2013/790/Nm Malmö den 17 april 2014 REMISSVAR: Havs- och vattenmyndighetens redovisning av regeringsuppdrag om enskilda avlopp styrmedel för att nå en hållbar åtgärdstakt

Läs mer

VeVa Tynningö Prel. version

VeVa Tynningö Prel. version Prel. version Frida Pettersson, Erik Kärrman 1. - Syfte Målet med etta uppdrag var att ta fram beslutsunderlag som visar ekonomiska och miljömässiga konsekvenser vid introduktion av avloppslösningar på

Läs mer

LRF om användning av rötrest - biogödsel 31 maj 2011

LRF om användning av rötrest - biogödsel 31 maj 2011 LRF om användning av rötrest - biogödsel 31 maj 2011 Lars-Gunnar Johansson Lantbrukarnas Riksförbund, LRF 0521-57 24 52, lars-gunnar.johansson@lrf.se Sid 1 Lantbrukarnas Riksförbund Jordbruket huvudaktör

Läs mer

PM om hur växthusgasberäkning och uppdelning på partier vid samrötning

PM om hur växthusgasberäkning och uppdelning på partier vid samrötning 2011-12-12 1 (5) Analysavdelningen Enheten för hållbara bränslen Linus Hagberg 016-544 20 42 linus.hagberg@energimyndigheten.se PM om hur växthusgasberäkning och uppdelning på partier vid samrötning Inledning

Läs mer

Nu kör vi igång Ditt matavfall blir biogas

Nu kör vi igång Ditt matavfall blir biogas Nu kör vi igång Ditt matavfall blir biogas 2 Det finns två sätt att se på matavfall: som rent skräp eller som en råvara med möjligheter. Vi väljer att satsa på möjligheter. Med början under hösten 2011

Läs mer

abonnemang för ditt hushållsavfall För dig i Falkenbergs kommun som bor i villa eller fritidshus. 1

abonnemang för ditt hushållsavfall För dig i Falkenbergs kommun som bor i villa eller fritidshus. 1 abonnemang för ditt hushållsavfall För dig i Falkenbergs kommun som bor i villa eller fritidshus. 1 Matavfall en värdefull resurs För en tid sedan fick du information i din brevlåda om det nya sättet att

Läs mer

Bensin, etanol, biogas, RME eller diesel? - CO 2 -utsläpp, praktiska erfarenheter och driftsekonomi. Johan Malgeryd, Jordbruksverket

Bensin, etanol, biogas, RME eller diesel? - CO 2 -utsläpp, praktiska erfarenheter och driftsekonomi. Johan Malgeryd, Jordbruksverket Bensin, etanol, biogas, RME eller diesel? - CO 2 -utsläpp, praktiska erfarenheter och driftsekonomi Johan Malgeryd, Jordbruksverket Bakgrund Utsläppen från transportsektorn var 2005 ca 20 miljoner ton

Läs mer

2012-02- 01. Innehåll

2012-02- 01. Innehåll Innehåll Principer för ekologiskt lantbruk Rötning för produktion av biogas och biogödsel Effekter på växtodlings- och djurgårdar Rötning och grunder för ekologiskt lantbruk Slutsatser Andersson & Edström,

Läs mer

Substratkunskap. Upplägg. Energinnehåll i olika substrat och gasutbyten. Olika substratkomponenter och deras egenheter

Substratkunskap. Upplägg. Energinnehåll i olika substrat och gasutbyten. Olika substratkomponenter och deras egenheter Substratkunskap Anna Schnürer Inst. för Mikrobiologi, SLU, Uppsala Upplägg Energinnehåll i olika substrat och gasutbyten Metanpotential vad visar den? Olika substratkomponenter och deras egenheter C/N

Läs mer

Halm som Biogassubstrat

Halm som Biogassubstrat Halm som Biogassubstrat Lars-Gunnar Johansson, BRG/LRF lars-gunnar.johansson@lrf.se tel. 070 247 49 84 Halm en outnyttjad resurs Kräver förbehandling Flera olika metoder: Ångsprängning, pelletering, brikettering,

Läs mer

Biogas -lokal produktion. Ilona Sárvári Horváth Ingenjörshögskolan Högskolan i Borås

Biogas -lokal produktion. Ilona Sárvári Horváth Ingenjörshögskolan Högskolan i Borås Biogas -lokal produktion Ilona Sárvári Horváth Ingenjörshögskolan Högskolan i Borås Biogas produktion - en naturlig process Biogas produceras i varje syrefria miljöer Där organiska material bryts ner med

Läs mer

Biogasstrategi Vision, Mål och handlingsplan Kommunfullmäktige 2015-05-19

Biogasstrategi Vision, Mål och handlingsplan Kommunfullmäktige 2015-05-19 Biogasstrategi Vision, Mål och handlingsplan Kommunfullmäktige 2015-05-19-1 - INLEDNING Kristianstad är tillväxtmotor i Skåne Nordost. Öresundsregionen har en stark tillväxt i Sverige och anges i många

Läs mer

BORÅS ENERGI OCH MILJÖ AB. Miljöåret 2013. Vår dröm - en fossilbränslefri stad

BORÅS ENERGI OCH MILJÖ AB. Miljöåret 2013. Vår dröm - en fossilbränslefri stad BORÅS ENERGI OCH MILJÖ AB Miljöåret 2013 Vår dröm - en fossilbränslefri stad MILJÖ 2013 Borås Energi och Miljö strävar efter att ta tillvara på material- och energiflöden i Borås. Genom återvinning och

Läs mer

Dags att välja. abonnemang för ditt hushållsavfall. För dig i Varbergs kommun som bor i villa eller fritidshus. 1

Dags att välja. abonnemang för ditt hushållsavfall. För dig i Varbergs kommun som bor i villa eller fritidshus. 1 Dags att välja abonnemang för ditt hushållsavfall För dig i Varbergs kommun som bor i villa eller fritidshus. 1 Matavfall en värdefull resurs För en tid sedan fick du information i din brevlåda om det

Läs mer

Nu kör vi igång. Ditt matavfall blir biogas

Nu kör vi igång. Ditt matavfall blir biogas Nu kör vi igång Ditt matavfall blir biogas Skräp eller en råvara med möjligheter? Det finns två sätt att se på matavfall: som rent skräp eller som en resurs. Partille kommun väljer att se matavfallet som

Läs mer

Biogasanläggning Antal Energimängd biogas (TWh/år)

Biogasanläggning Antal Energimängd biogas (TWh/år) BASDATA OM BIOGAS 2006 PRODUKTION AV BIOGAS I Sverige produceras årligen ca 1,5 TWh biogas vid omkring 240 anläggningar. Flest anläggningar finns vid reningsverken, där även störst produktion sker. Nya

Läs mer

Miljöbokslut 2006. Höörs kommuns gröna nyckeltal

Miljöbokslut 2006. Höörs kommuns gröna nyckeltal Miljöbokslut 26 Miljöbokslutet är en redovisning av miljötillståndet i kommunen. Det är också ett sätt att följa upp kommunens eget miljöarbete. Miljöbokslutet med de gröna nyckeltalen ska fungera som

Läs mer

Motala kör på biogas. Om Motalas satsning på miljövänligt bränsle

Motala kör på biogas. Om Motalas satsning på miljövänligt bränsle Motala kör på biogas Om Motalas satsning på miljövänligt bränsle Så lyckades Motala - Oavsett vilken aktör en kommun samarbetar med är det viktigt att kommunen stöttar och bidrar till att investeringar

Läs mer

Utredning om konsekvenser av utökad matavfallsinsamling i Stockholm

Utredning om konsekvenser av utökad matavfallsinsamling i Stockholm RAPPORT Utredning om konsekvenser av utökad matavfallsinsamling i Stockholm För Stockholms Stad, Trafikkontoret (Avfall) Jan-Olov Sundqvist 2008-03-25 Arkivnummer: Rapporten godkänd: 2008-04-01 Box 21060,

Läs mer

Behåll näringen på land! Finns det annan värdefull samhällsnytta?

Behåll näringen på land! Finns det annan värdefull samhällsnytta? Kretslopp i den kommunala VA-planen - Avlopp och kretslopp i Södertälje kommun - Hur kan kommunen påverka för mer kretslopp? - Vad styr fastighetsägaren? - Reflektioner Behåll näringen på land! Finns det

Läs mer

Att skapa insikt och underlätta beslut som ökar matavfallsinsamlingen

Att skapa insikt och underlätta beslut som ökar matavfallsinsamlingen Att skapa insikt och underlätta beslut som ökar matavfallsinsamlingen Biogasdagen Sundsvall 28 aug 2012 Katarina Starberg, WSP katarina.starberg@wspgroup.se Bakgrund Biogas Mellannorrland Samverkansprojekt

Läs mer

BIOGAS ETT MILJÖVÄNLIGT FORDONSBRÄNSLE

BIOGAS ETT MILJÖVÄNLIGT FORDONSBRÄNSLE BIOGAS ETT MILJÖVÄNLIGT FORDONSBRÄNSLE BIOGAS ÄR EN MILJÖVÄNLIG NATURPRODUKT SOM UTVINNS DIREKT UR KRETSLOPPET MINDRE UTSLÄPP OCH LÄGRE BULLERNIVÅ Biogas är idag det miljömässigt bästa fordonsbränslet.

Läs mer

AVFALL FRÅN ENSKILDA AVLOPPSANLÄGGNINGAR OCH FETTAVSKILJARE

AVFALL FRÅN ENSKILDA AVLOPPSANLÄGGNINGAR OCH FETTAVSKILJARE RÅD OCH REKOMMENDATIONER AVFALL FRÅN ENSKILDA AVLOPPSANLÄGGNINGAR OCH FETTAVSKILJARE För varje kommun ska det enligt 15 kap 11 Miljöbalken finnas en renhållningsordning som ska innehålla de föreskrifter

Läs mer

Biogas i Falkenberg. Prövning av verksamheten enligt miljöbalken - tidigt samråd med berörda

Biogas i Falkenberg. Prövning av verksamheten enligt miljöbalken - tidigt samråd med berörda Biogas i Falkenberg Prövning av verksamheten enligt miljöbalken - tidigt samråd med berörda samt Detaljplan för del av Hällarp 1:8 - Kortfattad programhandling upprättad 7 nov 00 Falkenbergs kommun/ Stadsbyggnadskontoret

Läs mer

Förbättring av enskilda avlopp inom Norrtälje kommuns skärgårdsområde

Förbättring av enskilda avlopp inom Norrtälje kommuns skärgårdsområde Förbättring av enskilda avlopp inom Norrtälje kommuns skärgårdsområde Stockholm Västra Götaland Skåne Förbättring av enskilda avlopp inom Norrtälje kommuns skärgårdsområde För mer information kontakta:

Läs mer

Kretslopp för avlopp Södertälje kommun och ansökan om tillstånd för avlopp

Kretslopp för avlopp Södertälje kommun och ansökan om tillstånd för avlopp Kretslopp för avlopp Södertälje kommun och ansökan om tillstånd för avlopp Stefan Jonsson, Miljökontoret 1 Kretslopp med källsortering av avlopp Lokalt utsläpp från WC = 0 Modern återvinning av WC-avfall:

Läs mer

Uppgradering av biogas i Borås. Anders Fransson Borås Stad, Gatukontoret

Uppgradering av biogas i Borås. Anders Fransson Borås Stad, Gatukontoret Uppgradering av biogas i Borås Anders Fransson Borås Stad, Gatukontoret Borås historik Kalkyl - uppgradering 1940 Borås historik Vattenskrubber och kompressor från 1941. Borås historik Tankstation och

Läs mer

Produktion och användning av biogas år 2012

Produktion och användning av biogas år 2012 Produktion och användning av biogas år 2012 Böcker och rapporter utgivna av Statens energimyndighet kan beställas via www.energimyndigheten.se Orderfax: 08-505 933 99 e-post: energimyndigheten@cm.se Statens

Läs mer

Gas i transportsektorn till lands og till vands. Anders Mathiasson, Energigas Sverige Nyborg, 23 november 2012

Gas i transportsektorn till lands og till vands. Anders Mathiasson, Energigas Sverige Nyborg, 23 november 2012 Gas i transportsektorn till lands og till vands Anders Mathiasson, Energigas Sverige Nyborg, 23 november 2012 Fem sektioner arbetar för ökad energigasanvändning Biogas Fordonsgas Gasol Naturgas, inkl LNG

Läs mer

Renhållningsavgift. Grundavgift och hämtningsavgift. Miljöstyrande avgifter för sophantering

Renhållningsavgift. Grundavgift och hämtningsavgift. Miljöstyrande avgifter för sophantering Renhållningsavgift för Gävle, Hofors, Ockelbo, Sandviken och Älvkarleby kommun 2013 Renhållningsavgiften varierar beroende på hur ofta du har sophämtning, vilken storlek på kärlet du har, om du bor i villa

Läs mer

abonnemang för ditt hushållsavfall För dig i Falkenbergs kommun som bor i villa eller fritidshus. 1

abonnemang för ditt hushållsavfall För dig i Falkenbergs kommun som bor i villa eller fritidshus. 1 abonnemang för ditt hushållsavfall För dig i Falkenbergs kommun som bor i villa eller fritidshus. 1 Matavfall en värdefull resurs För en tid sedan fick du information i din brevlåda om det nya sättet att

Läs mer

Förnybar energi och självförsörjning på gården. Erik Steen Jensen Jordbruk Odlingssystem, teknik och produktkvalitet SLU Alnarp

Förnybar energi och självförsörjning på gården. Erik Steen Jensen Jordbruk Odlingssystem, teknik och produktkvalitet SLU Alnarp Förnybar energi och självförsörjning på gården Erik Steen Jensen teknik och produktkvalitet SLU Alnarp Innehåll Bakgrund Ekologisk jordbruk, uthållighet och funktionell integritet Möjligheter och tilltag

Läs mer

Dags att välja. abonnemang för ditt hushållsavfall. För dig i Varbergs kommun som bor i villa eller fritidshus. 1

Dags att välja. abonnemang för ditt hushållsavfall. För dig i Varbergs kommun som bor i villa eller fritidshus. 1 Dags att välja abonnemang för ditt hushållsavfall För dig i Varbergs kommun som bor i villa eller fritidshus. 1 Matavfall en värdefull resurs För en tid sedan fick du information i din brevlåda om det

Läs mer

KÄLLSORTERAR START 5 APRIL 2010 BÄTTRE UTFALL FRÅN DITT AVFALL

KÄLLSORTERAR START 5 APRIL 2010 BÄTTRE UTFALL FRÅN DITT AVFALL från APRIL KÄLLSORTERAR Vi även matavfall START 5 APRIL 2010 BÄTTRE UTFALL FRÅN DITT AVFALL FÖR EN BÄTTRE MILJÖ Tack vare att du källsorterar kan avfall återvinnas till nya produkter. Därför har återvinningsstationer

Läs mer

RÅD OCH REKOMMENDATIONER AVFALL FRÅN ENSKILDA AVLOPPSANLÄGGNINGAR OCH FETTAVSKILJARE 2014-12-09

RÅD OCH REKOMMENDATIONER AVFALL FRÅN ENSKILDA AVLOPPSANLÄGGNINGAR OCH FETTAVSKILJARE 2014-12-09 RÅD OCH REKOMMENDATIONER AVFALL FRÅN ENSKILDA AVLOPPSANLÄGGNINGAR OCH FETTAVSKILJARE 2014-12-09 FÖRORD För varje kommun ska det enligt 15 kap 11 Miljöbalken finnas en renhållningsordning som ska innehålla

Läs mer

Sveriges biogaspotential idag och i framtiden hur förhåller vi oss till resten av Europa?

Sveriges biogaspotential idag och i framtiden hur förhåller vi oss till resten av Europa? Sveriges biogaspotential idag och i framtiden hur förhåller vi oss till resten av Europa? Anneli Petersson, Dr. Svenskt Gastekniskt Center AB Svenskt Gastekniskt Center SGC samordnar gastekniskt utvecklingsarbete.

Läs mer

Tonvikt på energi och

Tonvikt på energi och Miljöbokslut 2010. Tonvikt på energi och klimatavtryck. Årets miljöbokslut är LSR:s allra första. Här fokuserar vi på insamling och behandling av hushållsavfall. Tonvikten ligger på energi och klimatavtryck.

Läs mer

Källsorterade avloppsfraktioner från enskilda hushåll

Källsorterade avloppsfraktioner från enskilda hushåll IP SIGILL Bas Flik 10 1 Källsorterade avloppsfraktioner från enskilda hushåll Enligt riksdagens miljömål ska minst 60 procent av fosforföreningarna i avlopp återföras till produktiv mark senast år 2015.

Läs mer

Biogas i skogsindustrin. Anna Ramberg, Holmen (Hallsta Pappersbruk)

Biogas i skogsindustrin. Anna Ramberg, Holmen (Hallsta Pappersbruk) Biogas i skogsindustrin Anna Ramberg, Holmen (Hallsta Pappersbruk) Förutsättningar Papper & Massaindustrin genererar mycket processavloppsvatten. Innehåller stora mängder löst COD. Renas idag biologiskt

Läs mer

Avloppsfrågor - Green Island. Karin Palmqvist Larsson, Miljö- och hälsoskyddsenheten 2013-11-30

Avloppsfrågor - Green Island. Karin Palmqvist Larsson, Miljö- och hälsoskyddsenheten 2013-11-30 Avloppsfrågor - Green Island Karin Palmqvist Larsson, Miljö- och hälsoskyddsenheten 2013-11-30 Ingmarsö & Brottö Enskilt vatten och avlopp 80% torr toalett och BDT-avlopp Gemensamt avlopp i Ingmarsöbyn.

Läs mer

Statens jordbruksverks författningssamling Statens jordbruksverk 551 82 Jönköping Tfn 036-15 50 00 www.jordbruksverket.se

Statens jordbruksverks författningssamling Statens jordbruksverk 551 82 Jönköping Tfn 036-15 50 00 www.jordbruksverket.se Statens jordbruksverks författningssamling Statens jordbruksverk 551 82 Jönköping Tfn 036-15 50 00 www.jordbruksverket.se ISSN 1102-0970 Statens jordbruksverks föreskrifter om statligt stöd till produktion

Läs mer

Nu kör vi igång. Ditt matavfall blir biogas

Nu kör vi igång. Ditt matavfall blir biogas Nu kör vi igång Ditt matavfall blir biogas 1 Skräp eller en råvara med möjligheter? Det finns två sätt att se på matavfall: som rent skräp eller en råvara med möjligheter. Lerums kommun väljer att satsa

Läs mer

Biogasanläggning Energibesparing med avloppsvatten. 2008-09-05 Peter Larsson ver 2

Biogasanläggning Energibesparing med avloppsvatten. 2008-09-05 Peter Larsson ver 2 Biogasanläggning Energibesparing med avloppsvatten 2008-09-05 Peter Larsson ver 2 Biogasanläggning Förutsättningar Processprincip Processparametrar Driftprincip och anläggningsutförande Biogas Anläggningskostnad

Läs mer

Matavfallsutredningen Bilaga 1. vad som krävs för att införa matavfallsinsamling i stor skala

Matavfallsutredningen Bilaga 1. vad som krävs för att införa matavfallsinsamling i stor skala Matavfallsutredningen Bilaga 1 Inledning Vid nämndsammanträdet 2010-10-20 gav tekniska nämnden uppdrag åt förvaltningen att utreda möjligheterna för insamling av hushållens matavfall för biogasproduktion.

Läs mer

Ditt matavfall blir biogas

Ditt matavfall blir biogas Ditt matavfall blir biogas Läs om hur du kan påverka miljön och dina kostnader Snart startar insamlingen av matavfall i Hylte kommun Vi gör bränsle av ditt matavfall Snart startar vi insamlingen av matavfall

Läs mer

Information om avfallshantering

Information om avfallshantering Information om avfallshantering För kommunerna Eslöv, Hörby och Höör har gemensamma föreskrifter om avfallshantering tagits fram i samarbete med Merab (Mellanskånes Renhållningsaktiebolag). Föreskrifterna

Läs mer

Miljö och folkhälsa.

Miljö och folkhälsa. Hållbarhet hos oss. Nyköpings kommun: jobbar för en ekonomi i balans en förutsättning för att kunna leverera god service även i framtiden är en av Sveriges främsta kommuner med 37 förskolor och skolor

Läs mer

Småskalig biogasproduktion

Småskalig biogasproduktion Småskalig biogasproduktion Martin Fransson martin.fransson@biomil.se Biogas Norr 6 april 2011 Var kommer BioMil in i bilden? Förstudie Förprojektering Detaljprojektering Tillståndsansökan Upphandling Byggnadsfas

Läs mer

SP Biogasar häng med!

SP Biogasar häng med! SP Biogasar häng med! Metanutsläpp och hållbarhetskriterier, HBK Bo von Bahr, SP Magnus Andreas Holmgren, SP Begynnelsen Media Artikel i Svenska Dagbladet 28 oktober 2004 Förluster vid produktion och distribution

Läs mer

Villahushåll. Insamling av matavfall en insats för miljön

Villahushåll. Insamling av matavfall en insats för miljön Villahushåll Insamling av matavfall en insats för miljön Hållbart samhälle Det avfall som uppkommer ska vara en resurs och inte ett miljöproblem. Det har Upplands Väsby och åtta andra norrortskommuner

Läs mer

Avfallstaxa för Vaxholms stad

Avfallstaxa för Vaxholms stad Avfallstaxa för Vaxholms stad Antagen av Kommunfullmäktige 2014-12-15 Gäller fr.o.m. 2015-01-01 Utfärdad med stöd av 27 kap 4 Miljöbalken 1 Generella bestämmelser Erläggande av renhållningsavgift Avgiftsskyldighet

Läs mer

Renhållningstaxa Skara

Renhållningstaxa Skara 2015 Renhållningstaxa Skara Avfallshantering Östra Skaraborg Renhållningstaxa Skara 2015-03-01 Renhållningstaxa Skara 2015 INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1. ALLMÄNNA BESTÄMMELSER... 4 2. PRINCIPER... 4 2.1 Återvinningscentraler

Läs mer

RÅD OCH REKOMMENDATIONER AVFALL FRÅN ENSKILDA AVLOPPSANLÄGGNINGAR 2014-04-28

RÅD OCH REKOMMENDATIONER AVFALL FRÅN ENSKILDA AVLOPPSANLÄGGNINGAR 2014-04-28 RÅD OCH REKOMMENDATIONER AVFALL FRÅN ENSKILDA AVLOPPSANLÄGGNINGAR 2014-04-28 FÖRORD För varje kommun ska det enligt 15 kap 11 Miljöbalken finnas en renhållningsordning som ska innehålla de föreskrifter

Läs mer

Biogasens möjligheter i Sverige och Jämtland

Biogasens möjligheter i Sverige och Jämtland Biogasens möjligheter i Sverige och Jämtland Anders Mathiasson Svenska Gasföreningen 17 september 2008 Verksamhetsstrukturen Vad är gas och gasbranschen i Sverige? Biogas från vattenslam, gödsel, avfall

Läs mer

Produktion och användning av biogas och rötrester år 2013

Produktion och användning av biogas och rötrester år 2013 Produktion och användning av biogas och rötrester år 2013 Böcker och rapporter utgivna av Statens energimyndighet kan beställas via www.energimyndigheten.se Orderfax: 08-505 933 99 e-post: energimyndigheten@cm.se

Läs mer

Upphandling av biogasanläggning

Upphandling av biogasanläggning Upphandling av biogasanläggning anders.dahl@biomil.se 0703-17 25 99 2014-12-04 Första frågan vid upphandling Vad vill jag upphandla? Förbehandlingsutrustning Biogasanläggning Pannanläggning Kraftvärmeanläggning

Läs mer

AnoxKaldnes ANOXBIOGAS Referensprojekt AnoxBiogas, uppdaterad Mars 2015

AnoxKaldnes ANOXBIOGAS Referensprojekt AnoxBiogas, uppdaterad Mars 2015 AnoxKaldnes ANOXBIOGAS Referensprojekt AnoxBiogas, uppdaterad Mars 2015 Anl./Projekt/ Kund Avfallsslag Projekttyp År KRAB, Kristianstad Hushåll, slakteri, gödsel, bränneri Design, rådgivning 1994 o 2004

Läs mer

Pilotprojekt avseende ersättning för dubbel miljönytta

Pilotprojekt avseende ersättning för dubbel miljönytta Promemoria 2014-03-06 Landsbygdsdepartementet Pilotprojekt avseende ersättning för dubbel miljönytta Inledning De globala utsläppen av växthusgaser måste minska kraftigt för att klimatförändringarna ska

Läs mer

Ny kommunal avfallstaxa. för flerfamiljshus och verksamheter

Ny kommunal avfallstaxa. för flerfamiljshus och verksamheter Ny kommunal avfallstaxa för flerfamiljshus och verksamheter 1 Varsågod Ny avfallstaxa gäller från 1 april 2012. Här kommer information till dig som fastighetsägare om den nya avfallstaxan som gäller för

Läs mer

åtta förslag för att sluta kretsloppet

åtta förslag för att sluta kretsloppet åtta förslag för att sluta kretsloppet Biogasrapport mars 2012 Centerpartiet 2012-03-30 Vi lever på en planet med ändliga resurser. Men i dag förbrukas naturkapital som om det fanns flera jordklot i reserv.

Läs mer

Klimatstrategi Lägesrapport kortversion 2013-02-04

Klimatstrategi Lägesrapport kortversion 2013-02-04 Klimatstrategi Lägesrapport kortversion 2013-02-04 Denna folder presenterar kort hur utsläppen av växthusgaser m.m. har utvecklats under senare år. Klimatredovisningen i sin helhet kan läsas på www.kristianstad.se

Läs mer