Remissvar Nya regler om upphandling (Ds 2014:25 respektive SOU 2014:51)

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Remissvar Nya regler om upphandling (Ds 2014:25 respektive SOU 2014:51)"

Transkript

1 Socialdepartementet Enheten för upphandlingsrätt Stockholm Stockholm Vår referens Dnr Ulrica Dyrke S2014/5303/RU Remissvar Nya regler om upphandling (Ds 2014:25 respektive SOU 2014:51) Företagarna har givits möjlighet att yttra sig över rubricerade förslag och vill lämna följande kommentarer. Inledande kommentarer De upphandlingsrättsliga EU-direktiv som är föremål för behandling är omfattande och rör ett komplext område. Företagarna anser att det är ett gediget arbete som har gjorts vid framtagandet av både betänkandet och departementspromemorian. Företagarna uttalar sig i yttrandet företrädesvis om förslaget till LOU-reglering. I de delar där vi enbart nämner LOU, men där motsvarande frågeställningar även förekommer i fråga om LUF-regleringen, ska våra synpunkter dock även gälla för LUF. Övergripande kommentarer Företagarna kan allmänt konstatera att en viktig utgångspunkt för den nya EUregleringen har varit att förenkla förfarandet. Det återstår att se om de EU-direktiv som blev resultatet av EU-förhandlingarna kommer att leda till någon märkbar förenkling, totalt sett. Ur de små företagens perspektiv finns vissa delar av förslaget som kan förenkla deltagandet i offentliga upphandlingar, såsom omsättningstak på två gånger kontraktsvärdet i normalfallet, minskad uppgiftsbörda samt förfarandet att upphandlande myndighet alltid måste se om ett kontrakt kan delas upp i mindre delar. Detta välkomnas. I andra vågskålen för de små företagens del finns å andra sidan risken för en mer kostsam, komplex och svårförutsebar upphandlingsprocedur, särskilt genom att offentlig upphandling allt tydligare görs till ett verktyg för att uppnå samhällspolitiska hänsyn. Företagarna Postadress , Stockholm Besökadress Rådmansgat 40, Stockholm Tel Fax

2 2 (9) Företagarna anser att såväl miljöhänsyn som sociala hänsyn är viktiga hänsyn att värna i samhällslivet. Vi kan även konstatera att det finns rättsligt utrymme för att ställa miljöoch sociala krav vid offentliga upphandlingar. Vi vill dock betona vikten av att sådana krav inte ställs slentrianmässigt, utan på ett rimligt och genomtänkt sätt i sådana upphandlingssituationer där det verkligen är ändamålsenligt. Med de nya EU-direktiven uppmanas dock tydligt till användning av sådana samhällspolitiska hänsyn. Den ökade användningen av olika samhällspolitiska hänsyn i offentlig upphandling som torde komma att följa av de nya EU-direktiven ökar risken för ett mer komplext och svårförutsebart kravställande. Som exempel på detta kan anges att tilldelningskriterierna enligt de nya EU-direktiven kan kopplas till kontraktsföremål som avser alla avseenden och skeden under hela livscykeln för en vara, tjänst eller byggentreprenad - och oavsett om de utgör en del av varan, tjänsten eller byggentreprenaden (artikel 67.3). Om samhällspolitiska hänsyn appliceras under sådana vidsträckta förutsättningar uppkommer risk för att de företag som deltar i offentlig upphandling uppfattar att den för dem så viktiga kopplingen mellan uppställda krav och det som faktiskt upphandlas försvinner. Detta kan i så fall resultera i att fler små företag väljer att helt avstå från offentlig upphandling. Vi noterar att den s.k. Upphandlingsutredningen i sitt slutbetänkande 1 (s. 418) konstaterade att det i dagens läge är svårt att ge en bild av vilka effekter som faktiskt uppnås genom upphandlingar där det ställs miljökrav och sociala krav. Företagarna vill mot denna bakgrund understryka vikten av att samhällspolitiska krav ställs på ett rimligt och genomtänkt sätt och enbart i sådana upphandlingssituationer där det är ändamålsenligt för att uppnå syftet med upphandlingen. Vägledningar i fråga om i vilka sammanhang det lämpar sig att ställa olika typer av samhällspolitiska krav är ett viktigt område som bör prioriteras i det upphandlingsstödjande arbetet. Sådana vägledande dokument blir av värde för såväl de upphandlande myndigheter/enheter som utformar upphandlingarna och ska kontrollera kraven, som för de leverantörer som ska förhålla sig till de krav som ställs. Artikel 18.2 I artikel 18.2 LOU-direktivet uttalas olika samhällspolitiska hänsyn i form av miljö-, social- och arbetsrättsliga skyldigheter. Artikeln lyder: Medlemsstaterna ska vidta lämpliga åtgärder för att säkerställa att ekonomiska aktörer vid fullgörande av offentliga kontrakt iakttar tillämpliga miljö-, social- och arbetsrättsliga skyldigheter som fastställts i unionsrätten, nationell rtätt, kollektivavtal eller i internationella miljö-, social- och arbetsrättsliga bestämmelser som anges i bilaga X. Utredningen finner (SOU:n s. 41) att de möjligheter som redan tidigare har funnits att ta sociala m.fl. hänsyn nu ytterligare förtydligats och utvidgats. Det viktigaste anknytningsmomentet anser utredningen dock alltjämt vara att den relevanta kopplingen till kontraktsföremålet tydligt måste anges. Företagarna instämmer i denna bedömning. Vi vill åter betona vikten för de små företagen av att de krav som uppställs är relevanta och således har tydlig koppling till kontraktsföremålet. Även i fråga om krav som kan härledas ur svenska kollektivavtal framhåller utredningen (SOU:n s. 41) att rättsläget inte synes ha förändrats genom 2014 års upphandlingsdirektiv. Utredningen finner att det finns möjlighet att tillämpa krav motsvarande sådana som kan finnas i kollektivavtal för ett kontrakts fullgörande under 1 Goda affärer en strategi för hållbar offentlig upphandling (SOU 2013:12)

3 3 (9) förutsättning att villkoren följer av ett representativt kollektivavtal som täcker det aktuella arbetet. Däremot kan utredningen inte se att tecknat eller tecknande av kollektivavtal är ett tillåtet krav i en upphandling. Företagarna gör samma bedömning som utredningen i detta avseende. Vi anser alltså att rättsläget inte förändras genom de nya EU-direktiven. Vi vill även understryka att krav på anslutning till kollektivavtal skulle utestänga många små företag. Omkring 60 procent av de små företagen med 1-49 anställda saknar såväl kollektivavtal som hängavtal 2. Dessa företag kan dock mycket väl ha anställningsvillkor som totalt sett är lika bra eller bättre än vad som gäller hos företag som har tecknat kollektivavtal. Företagarna vill i sammanhanget uppmärksamma att Konkurrensverket nyss startat ett projekt för att klargöra vilka krav som kan ställas i offentliga upphandlingar för att säkerställa goda arbetsvillkor på den svenska arbetsmarknaden. Reserverade kontrakt Artikel 20 i LOU-direktivet och artikel 38 i LUF-direktivet innehåller bestämmelser om reserverade kontrakt. De EU-rättsliga reglerna innebär en möjlighet för en upphandlande myndighet att 1. reservera deltagandet i en upphandling för skyddade verkstäder eller för leverantörer vars främsta syfte är social och yrkesmässig integration av personer med funktionsnedsättning eller av missgynnade personer, eller att 2. föreskriva att ett kontrakt ska fullgöras inom ramen för ett program för skyddad anställning, om minst 30 procent av arbetstagarna i sådana verkstäder, hos sådana leverantörer eller i sådana program är personer med funktionsnedsättning eller missgynnade personer. Utredningen föreslår att dessa bestämmelser ska genomföras i svensk rätt genom föreskrifter i lag. Företagarna ser ett stort samhälleligt värde i denna typ av arbetsintegrerande verksamhet. Det kan också konstateras att små företag generellt sett är bra på att integrera dem som står långt från arbetsmarknaden. Ett system för reserverade kontrakt måste dock utformas så att de konkurrensbegränsande effekterna minimeras. Företagarna kan konstatera att den aktuella bestämmelsen innebär att det blir möjligt att reservera deltagandet i en upphandling för aktörer som uppfyller de uppställda kriterierna. Det handlar alltså om att kontrakt som upphandlas i konkurrens, vilket Företagarna anser är viktigt i sammanhanget. Företagarna kan dock konstatera att bestämmelsen i EU-direktivet innehåller en rad vaga begrepp, vilka även utredningen har uppmärksammat och resonerat kring (SOU:n s ). Vi vill understryka att det är angeläget att förutsättningarna för att kvalificera in i systemet för reserverade kontrakt är så tydligt angivna som möjligt, för att skapa förutsebarhet och minska risken för konkurrenssnedvridningar. Som exempel vill vi särskilt framhålla vikten av att så tydligt som möjligt beskriva vad som menas med leverantörer vars främsta syfte är social och yrkesmässig integration och även klargöra vad ska omfattas av begreppet missgynnade personer. Till detta kommer andelskravet på att minst 30 procent av de sysselsatta ska vara personer med funktionsnedsättning eller missgynnade personer. Eftersom det inte förefaller som att dessa missgynnade personer behöver vara anställda och inte heller vara kopplade till produktionen eller 2 Företagarnas rapport Småföretagen och kollektivavtalen (2011)

4 4 (9) utförandet av de varor eller tjänster som upphandlas (se SOU:n s ), uppkommer frågor om det blir möjligt för aktörer att genom organisatoriskt uppfinningsrika system kunna tillskansa sig möjligheten att kvalificera in i denna kategori aktörer. Företagarna anser att det är angeläget att skapa största möjliga klarhet i fråga om bestämmelsens innebörd i dessa och övriga delar, för att begränsa missbruk och konkurrenssnedvridande effekter. Uppdelning av kontrakt Artikel 46.1 i LOU-direktivet anger att de upphandlande myndigheterna får besluta att tilldela ett kontrakt i form av separata delar, och att de får fastställa storleken på och föremålet för dessa delar. Vidare framgår att de upphandlande myndigheter som väljer att inte dela upp kontrakt i delar ska ange huvudskälen till sitt val att inte dela upp kontrakt i flera delar. Utredningen föreslår att denna artikel ska genomföras i svensk lag. Detta tillstyrks av Företagarna. Alltför omfattande kontrakt, geografiskt och/eller produktmässigt, skapar hinder för små företags deltagande i offentliga upphandlingar. Av detta skäl välkomnar vi att uppdelning av kontrakt i mindre delar alltid ska övervägas och att motivering ska ske i de fall uppdelning inte sker. Ett sådant förhållningssätt kan skapa ökad medvetenhet om möjligheterna till uppdelning av kontrakt. Företagarna har vidare förslag på en något ändrad skrivning i lagtexten, dock utan någon avsedd förändring i sak i denna del. Se nedan textförslag markerat i kursiv stil: 4 kap 11 LOU-lagen En upphandlande enhet ska ange skälen för att ett kontrakt inte ska tilldelas i separata delar. Om en upphandlande myndighet beslutar att inte tilldela ett kontrakt i separata delar ska skälen för detta anges. Skälen ska lämnas i något av upphandlingsdokumenten eller i en sådan individuell rapport som avses i 12 kap 17. Utredningen föreslår (SOU:n s. 165) att motsvarande reglering ska införas även i den svenska LUF-lagen. Företagarna ställer sig bakom detta förslag. Trots något avvikande skrivningar i LUF-skälen i dessa delar bör man kunna införa motsvarande do-orexplain-reglering även i LUF-situationer. I likhet med utredningen (SOU:n s. 167) anser Företagarna inte att tilldelning av kontrakt i delar bör göras obligatoriskt enligt artikel 46.4 i LOU-direktivet eller artikel 65.4 i LUF-direktivet. Anledningen är att uppdelning kan visa sig inte vara ändamålsenligt i alla enskilda situationer. Som framgått ovan anser Företagarna dock att en uppdelning av större kontrakt måste vara huvudlinjen som ska eftersträvas så långt det är praktiskt möjligt. Utnyttjande av andra enheters kapacitet Utredningen anser (SOU:n s. 257 ff) att bestämmelserna om grupper av leverantörer i art 63.1 st 4 och 63.2 LOU-direktivet inte bör genomföras. Bestämmelsen rör grupper av företags möjlighet att åberopa andra företags kapacitet. Utredningen anför att anledningen till ställningstagandet är att mycket av det som kan uppnås genom reglerna om utnyttjande av andra företags kapacitet redan kan uppnås genom art 19.2, som handlar om att grupper av leverantörer får lämna anbud. Företagarna utesluter inte att artikel 19.2 kan täcka de aktuella bestämmelserna. Dock måste uppmärksammas att en tydlig reglering av vad som gäller i dessa situationer kan ge berörda företag värdefull vägledning om vad som gäller. Detta kan vara av särskilt

5 5 (9) intresse för små företag som behöver samarbeta för att kunna lämna anbud. För säkerhets och tydlighetens skull förordar vi därför att det alternativa lagförslag som utredningen har lämnat införs i lagstiftningen. Om så inte sker anser vi att ett sådant beslut i alla fall måste bör föregås av en utvecklad analys i det fortsatta lagstiftningsarbetet. Oavsett vilken lagstiftningsmodell som väljs bör även denna aspekt uppmärksammas och tydliggöras i upphandlingsstödjande åtgärder till vägledning för leverantörer. Direktbetalning till underleverantör I artikel 71.3 i LOU-direktivet och artikel 88.3 i LUF-direktivet finns bestämmelser om betalning från en upphandlande myndighet eller enhet direkt till en underleverantör. En förutsättning är att underleverantören begär detta och att kontraktets art så tillåter. Bestämmelserna är frivilliga för medlemsstaterna att genomföra. Utredningen föreslår att bestämmelsen ska genomföras i Sverige. Dock anser utredningen att det inte bör införas ytterligare regleringar i linje med art 71.7 som innebär öppningar för kraftfullare regler, t.ex. direktbetalning även om underleverantör inte begär det. Företagarna konstaterar att bestämmelsen syftar till att tillvarata de små- och medelstora företagens intressen i egenskap av underleverantörer. Företagarna uppfattar inte att den aktuella problematiken är särskilt utbredd i Sverige i nuläget. Vi finner det dock rimligt att bestämmelsen införs på föreslaget sätt - för praktisk användning om och när behov kan komma att uppstå. Vi kan konstatera att det kan uppstå praktiska utmaningar ur bl.a. avtalsrättslig synvinkel i situationer där bestämmelsen aktualiseras. Detta får dock lösas i den praktiska tillämpningen. Reserverade kontrakt för vissa tjänster Artkel 77.1 LOU-direktivet och artikel 94.1 LUF-direktivet stadgar om reserverade kontrakt i fråga om vissa typer av sociala tjänster. Bestämmelsen innebär att medlemsstaterna får föreskriva att de upphandlande myndigheterna/enheterna har möjlighet att rikta tilldelningen av kontrakt till organisationer som uppfyller vissa förutsättningar. Ett krav är att vinsterna återinvesteras för att uppnå organisationens syfte. Vidare måste lednings- och ägarstrukturen i den organisation som fullgör kontraktet grundas på personalens ägande eller deltagande, eller ska kräva aktivt deltagande av personal, användare eller berörda parter. Organisationen får inte ha tilldelats något kontrakt för den berörda tjänsten av den berörda upphandlande myndigheten enligt denna artikel under de senaste tre åren. De kontrakt som kan tilldelas enligt denna bestämmelse får inte löpa på längre tid än tre år. Utredningen anser (SOU:n s. 330) att bestämmelserna om reserverade kontrakt för vissa tjänster inte bör införas i svensk rätt. Företagarna är av samma uppfattning som utredningen. En viktig anledning till detta är att dessa bestämmelser synes medge att kontrakt tilldelas vissa organisationer utan föregående konkurrensutsättning. Sådan hantering värnar inte intresset av att genom anbud i konkurrens få in bra anbud, vilket är till förfång för hanteringen av de offentliga medlen. Utöver detta finner vi att de uppställda kriterierna, bl.a. i fråga om organisationsform och max tre års kontraktslängd, medför att denna reglering endast i mycket begränsad utsträckning torde kunna komma i praktisk användning.

6 6 (9) Interna kontrakt (Teckal) I lagförslagets 3 kap LOU-lagen återfinns bestämmelser som reglerar interna kontrakt som inte omfattas av upphandlingsregelverket, dvs. vad som ofta brukar omnämnas som Teckalundantaget. Företagarna finner att det presenterade lagförslaget är alltför tillåtande i fråga om privata ägarintressen jämfört med vad som stipulerats genom EU-direktivet. I 12 p. 3 anges som en förutsättning för undantag att det inte finns något [ ] direkt privat ägarintresse som medför avgörande inflytande över avtalsparten. Som vi uppfattar LOU-direktivets artikel 12.1 c i kombination med skäl 32 st 2 tillåts dock inga privata ägarintressen alls, utom i särskilt angivna undantagssituationer. Utöver detta vill Företagarna framhålla att i fråga om verksamhetskriteriet är EUregelverket inte tillräckligt för att ge en tillfredsställande och heltäckande bedömning i förekommande situationer. Föremål för bedömning bör enligt vår mening vara marknadsaktiviteterna för koncernen i sin helhet det är inte tillräckligt att bedöma hur mycket ett enskilt dotterbolag säljer på marknaden. Det skapar problem när offentligägda aktörer genom interna organisatoriska förändringar kan undvika konkurrensutsättning och i stället köpa direkt från sina bolag. Sådant agerande undandrar offentliga transaktioner från konkurrens och transparens. Det är angeläget att uppmärksamma och fortsätta följa utvecklingen i denna fråga både på ett övergripande plan och genom de konkreta fall som uppmärksammas. Ramavtal I departementspromemorian (Ds s. 413 ff) berörs regleringen av ramavtal i det nya direktivet. Företagarna vill allmänt framhålla betydelsen av den bestämmelse som återfinns i det nu gällande EU-direktivets artikel Där framgår att ramavtal inte bör användas på ett otillbörligt sätt eller på ett sådant sätt att konkurrensen förhindras, begränsas eller snedvrids. Denna text återfinns nu enbart i det nya EU-direktivets skäl 61 st 3. Företagarna förordar dock att innebörden av detta stadgande uppmärksammas i kommande förarbeten och att det även får genomslag i de upphandlingsstödjande vägledningar som tas fram för att utgöra stöd vid praktiska frågor rörande utformning och tillämpning av ramavtal. Som anförs i departementspromemorian (s. 413 sista stycket) har denna text bl.a. betydelse i fråga om avtalsvillkoren i ramavtalen. Företagarna konstaterar att departementspromemorian i anslutning till ovan resonemang behandlar frågor kopplade till att ramavtal inte utgör kontrakt i upphandlingsrättslig mening. Vi anser att även detta är centrala aspekter som det är viktigt att uppmärksamma och klargöra. Inte minst spelar det roll för de leverantörer som deltar i ramavtalsupphandlingar. Företagarna välkomnar klargörande vägledningar beträffande denna fråga, gärna kopplade till andra betydelsefulla aspekter såsom resonemang kring respektive parts bundenhet av ett ramavtal. Fysiska personers val vid ramavtal Av skäl 61 i LOU-direktivet framgår att de objektiva kriterierna för att utse vilken leverantör som ska utföra en viss uppgift, t.ex. att tillhandahålla varor eller tjänster avsedda att användas av fysiska personer, får innefatta de berörda fysiska personernas behov eller val. Bedömningen i departementspromemorian är att skäl 61 inte ska kodifieras i svensk lagstiftning. Företagarna anser att det är ett viktigt och välkommet klargörande i texten i skäl 61 om att det vid ramavtal avseende varor eller tjänster som ska användas av fysiska personer

7 7 (9) är möjligt att utforma fördelningsnyckeln så att t.ex. enskilda personers val eller behov beaktas. Vi finner det dock inte vara en lämplig metod att kodifiera skältext i direktivet, varför vi inte har invändningar emot ställningstagandet i departementspromemorian. Med detta sagt vill vi dock framföra att det finns all anledning att i den upphandlingsstödjande verksamheten klargöra och uppmärksamma innebörden av denna skältext, till vägledning för både upphandlarsidan och leverantörssidan. I linje med vad som anförs i departementspromemorian anser Företagarna att själva utformningen av villkor och fördelningsnycklar bör ankomma på den upphandlande myndigheten att göra, med beaktande av de föreliggande omständigheterna och EUrättsliga grundläggande principer. Inköpscentraler I departementspromemorian (Ds s. 434 ff) föreslås att inköpscentraler ska kunna anskaffa varor eller tjänster som är avsedda för andra upphandlande myndigheter eller enheter. Med andra ord föreslås inköpscentralerna få möjlighet att bedriva grossistverksamhet. Företagarna avstyrker detta förslag. Som även framhålls i departementspromemorian är det kanske främsta skälet som har anförts mot att införa möjlighet för inköpscentraler att agera grossist att detta kan skada konkurrensen och missgynna små och medelstora företag. Detta är allvarliga aspekter som kvarstår och måste beaktas. Vi noterar att det även i departementspromemorian konstateras att risken för negativa effekter för små och medelstora företag inte ska negligeras. I likhet med vad vi tidigare framfört 3 anser vi att det är viktigt att sätta upp tydliga ramar för inköpscentralernas verksamhet i syfte att minimera utrymmet för konkurrensbegränsande effekter. Vi anser att det alltjämt finns anledning att se kritiskt på att ge inköpscentralerna möjlighet att ägna sig åt grossistverksamhet och annat som ankommer på marknadens aktörer att göra. De regler om konkurrensbegränsande säljverksamhet som år 2010 infördes i konkurrenslagen 4 kan därtill vara av intresse att uppmärksamma i samanhanget. Det ska noteras att Statskontoret har utrett och haft invändningar mot införandet av grossistverksamhet för inköpscentralerna. Inte heller Upphandlingsutredningen lade fram något förslag om att införa detta. Det som anförs i departementspromemorian om att inköpscentralernas verksamhet inte generellt skulle missgynna små och medelstora företag kan ifrågasättas, vilket vi närmare har utvecklat i vårt remissyttrande över Upphandlingsutredningens slutbetänkande 5. Vad mera är, så har detta resonemang inte någon bäring på frågan om grossistverksamhet i sig, eftersom detta skulle handla om helt ny och obeprövad verksamhet från inköpscentralernas sida. Ställningstagandet i departementspromemorian att eventuella nackdelar eller missförhållanden som uppstår för små och medelstora företag genom införandet av grossistfunktionen bör åtgärdas i efterhand genom uppföljning är inte tillräcklig. Företagarna anser att det måste göras en ordentlig analys innan sådana potentiellt 3 Företagarnas remissyttrande - Nya rättsmedel m.m. på upphandlingsområdet (Ds 2009:30) 4 Bestämmelser om konkurrensbegränsande offentlig säljverksamhet, 3 kap konkurrenslagens (2008:579), trädde i kraft 1 jan Företagarnas remissyttrande - Goda affärer en strategi för hållbar offentlig upphandling (SOU 2013:12)

8 8 (9) marknadspåverkande reformer som att tillåta grossistverksamhet kan övervägas. Så har inte skett i detta fall. Utöver detta vidhåller Företagarna sin uppfattning att det är tveksamt att inköpscentralerna ska ta affärsmässiga risker i hanteringen av skattepengar genom att bedriva grossistverksamhet. Dynamiska inköpssystem I kap 15 i departementspromemorian föreslås att både den nya LOU-lagen och LUFlagen ska innehålla regler om dynamiska inköpssystem. Företagarna tillstyrker att dynamiska inköpssystem införs. E-signaturer I lagförslaget 12 kap 9 finns en bestämmelse som lyder: En upphandlande myndighet får kräva att en anbudsansökan eller ett anbud ska vara försedd med en avancerad elektronisk signatur enligt lagen (2000:832) om kvalificerade elektroniska signaturer, om det behövs. Företagarna inser att det kan finnas behov av avancerad elektronisk signatur i vissa fall, men vill samtidigt peka på att detta kan komma att få utestängande effekter för enskilda företag som inte har tillgång till sådan teknik som erfordras. Vi förordar analys av hur detta förhållande kan hanteras i ljuset av principerna om likabehandling och ickediskriminering. Innovationspartnerskap Artikel 31 i LOU-direktivet stadgar att Den upphandlande myndigheten får besluta att inrätta innovationspartnerskapet med en eller flera partner som bedriver separat forsknings- och utvecklingsverksamhet. Utredningen förefaller dock kunna ha gjort en övertolkning i genomförandet av denna bestämmelse, genom att tolka in en exklusivitet i fråga om aktörer som kan komma ifråga för innovationspartnerskap. I lagförslaget 6 kap 40 står följande: En leverantör som deltar i ett innovationspartnerskap ska bedriva separat forsknings- och utvecklingsverksamhet. Företagarna anser att modellen med innovationspartnerskap kan fylla en funktion och ställer sig positiva till att detta införs i Sverige. Vi vill dock tydligt invända mot den utformning lagförslaget har fått. Det är mycket långtgående att ställa krav på att leverantörer måste bedriva en separat forsknings- och utvecklingsverksamhet för att komma i fråga för innovationspartnerskap. Vi har svårt att se att detta skulle följa av EUdirektivets ovan nämnda bestämmelse. Det måste understrykas att krav på separat forsknings- och utvecklingsverksamhet drar mattan under benen för de absolut flesta små företag och sannolikt även för den stora majoriteten företag som verkar i tjänstesektorn. Det vore olyckligt för svensk innovationskraft att utestänga sådana företag från möjligheten att ingå innovationspartnerskap. Märken I lagförslaget 9 kap 12 lämnas förslag på en definition av märke. Definitionen lyder: Med märke avses alla dokument, certifikat eller intyg som bekräftar att varor, tjänster, byggentreprenader eller processer eller berörda förfaranden uppfyller vissa krav.

9 9 (9) Definitionen förefaller dock inte ha någon motsvarighet vare sig i direktivets artikel 43 eller i skäl 75, som behandlar märken. Anledningen till att en sådan definition införs framgår inte heller och det måste ifrågasättas om innebörden av den föreslagna bestämmelsen i 9 kap 12 får samma innebörd som i direktivtexten. Företagarna anser att ordvalet vissa krav är vagt och riskerar ge en otydlig bild av vad som avses. Är meningen att det ska uppfattas som vissa typer av krav som uppställs av den upphandlande myndigheten eller är tanken att det ska avse vissa krav som motsvarar de egenskaper som krävs? De olika tolkningsalternativen torde kunna leda till olika praktiskt utfall och har därför betydelse. Företagarna anser att den sist nämna tolkningsalternativet framstår som det rimliga. Om det är denna tolkning som avses borde 9 kap 12 kunna utgå, eftersom samma sak ändå framgår av 9 kap 13. Alternativt kan den aktuella texten i 9 kap 12 ändras till vissa egenskaper. Utöver detta noterar vi att orden förutsatt att alla villkor är uppfyllda saknas i det svenska förslaget till 9 kap 13 LOU-lagen. Eftersom det rimligen inte är avsikten att införa avvikande bestämmelser materiellt sett, föreslår Företagarna att den svenska lagregeln kompletteras med de nämnda orden. Avslutningsvis kan Företagarna konstatera att de nya EU-direktiven förefaller ge större utrymme för att kräva visst märke än dagens reglering. Företagarna vill härvid framhålla att det inte sällan är kostsamt att ansluta sig till olika märkes- och certifieringssystem. Det måste beaktas att detta kan komma att särskilt försvåra de små företagens förutsättningar att medverka i offentliga upphandlingar. Dokumentationsplikt vid direktupphandling I förslaget till 19 kap. 26 andra stycket LOU-lagen anges att dokumentationsplikten för direktupphandlingar ska gälla då upphandlingens värde understiger kronor. Avsikten måste dock rimligen vara att samma som idag ska gälla även i fortsättningen i detta avseende dvs. att dokumentationsplikten inträder vid direktupphandlingar vars värde överstiger kronor. Detta framstår således som en ren felskrivning. Eftersom frågan rör ett viktigt område så bör detta dock ändå påpekas. Företagarna Patrik Nilsson Chef politik, analys och opinion Ulrica Dyrke Upphandlingsexpert

Remissvar Förslag om ändrade regler om direktupphandling

Remissvar Förslag om ändrade regler om direktupphandling Socialdepartementet Enheten för upphandlingsfrågor 103 33 Stockholm Stockholm Dnr 2014-01-27 S2013/9124/RU Remissvar Förslag om ändrade regler om direktupphandling Företagarna har givits möjlighet att

Läs mer

Remiss: Nya regler om upphandling SOU 2014:51 och Ds 2014:25

Remiss: Nya regler om upphandling SOU 2014:51 och Ds 2014:25 Datum Er referens S2014/5303/RU Vår referens 2014-09-30 Stefan Holm Socialdepartementet Enheten för upphandlingsrätt 103 33 Stockholm Remiss: Nya regler om upphandling SOU 2014:51 och Ds 2014:25 Almega

Läs mer

En lag om upphandling av koncessioner (SOU 2014:69)

En lag om upphandling av koncessioner (SOU 2014:69) FÖRSLAG TILL YTTRANDE Vårt dnr: Bilaga 2014-12-12 JU Förbundsjurist Eva Sveman Adress En lag om upphandling av koncessioner (SOU 2014:69) Sammanfattning SKL tillstyrker att koncessioner regleras i en särskild

Läs mer

Nya EU-direktiv om upphandling och koncessioner. Eva Sveman

Nya EU-direktiv om upphandling och koncessioner. Eva Sveman Nya EU-direktiv om upphandling och koncessioner Eva Sveman Nya upphandlingsdirektiv Direktiv om upphandling inom den klassiska sektorn Direktiv om upphandling inom försörjningssektorn Direktiv om upphandling

Läs mer

Postadress Besöksadress Telefon Telefax Box Birger Jarls Torg Stockholm

Postadress Besöksadress Telefon Telefax Box Birger Jarls Torg Stockholm REMISSYTTRANDE 1 (5) Datum Diarienr 2014-09-29 AdmD-357-2014 Ert datum Ert diarienr 2014-07-03 S2014/5303/RU Socialdepartementet 103 33 Stockholm Departementspromemorian och Genomförandeutredningens delbetänkande

Läs mer

Remissyttrande - Arbetsklausuler och sociala hänsyn i offentlig upphandling ILO:s konvention nr 94 samt en internationell jämförelse (SOU 2016:15)

Remissyttrande - Arbetsklausuler och sociala hänsyn i offentlig upphandling ILO:s konvention nr 94 samt en internationell jämförelse (SOU 2016:15) Finansdepartementet Enheten för offentlig upphandling 103 33 Stockholm Stockholm Vår referens Dnr 2016-11-02 Ulrica Dyrke Fi2016/00864/OU Remissyttrande - Arbetsklausuler och sociala hänsyn i offentlig

Läs mer

Yttrande över Socialdepartementets remiss om nya regler om upphandling (Ds 2014:25 respektive SOU 2014:51)

Yttrande över Socialdepartementets remiss om nya regler om upphandling (Ds 2014:25 respektive SOU 2014:51) Regelrådet är ett av regeringen utsett oberoende organ vars huvuduppgifter är att: 1. Ta ställning till om nya eller ändrade regler är utformade så att de uppnår regelgivarens syfte på ett enkelt sätt

Läs mer

Avsnitt 4.3 beloppsgränser, dokumentationsplikt och riktlinjer vid direktupphandlingar

Avsnitt 4.3 beloppsgränser, dokumentationsplikt och riktlinjer vid direktupphandlingar REMISSYTTRANDE 1 (5) Datum Diarienr 2013-06-11 AdmD-268-2013 Ert datum Ert diarienr 2013-03-13 S2013/1826/RU Socialdepartementet 103 33 Stockholm Upphandlingsutredningens slutbetänkande Goda affärer en

Läs mer

Nya upphandlingslagar. Upphandlingsmyndighetens konferens den 21 november 2016 chefsjurist Anders Asplund

Nya upphandlingslagar. Upphandlingsmyndighetens konferens den 21 november 2016 chefsjurist Anders Asplund Nya upphandlingslagar Upphandlingsmyndighetens konferens den 21 november 2016 chefsjurist Anders Asplund 2 Upphandling en del av EU-rätten Upphandlingslagarna bygger på EU-direktiv Direktiven ska genomföras

Läs mer

SVENSKA _ KRAFTNÄT. Nya regler om upphandling - Ds 2014:25 resp. SOU 2014:51 (S2014/5303/RU) Affärsverket svenska kraftnät lämnar följande synpunkter.

SVENSKA _ KRAFTNÄT. Nya regler om upphandling - Ds 2014:25 resp. SOU 2014:51 (S2014/5303/RU) Affärsverket svenska kraftnät lämnar följande synpunkter. SVENSKA _ KRAFTNÄT Generaldirektören Socialdepartementet s.registrator@regeringskansliet.se s.ru@regeringskansliet.se 2014-09-19 2014/1420 REMISSVAR Nya regler om upphandling - Ds 2014:25 resp. SOU 2014:51

Läs mer

Kommittédirektiv. Upphandling och villkor enligt kollektivavtal. Dir. 2014:162. Beslut vid regeringssammanträde den 22 december 2014

Kommittédirektiv. Upphandling och villkor enligt kollektivavtal. Dir. 2014:162. Beslut vid regeringssammanträde den 22 december 2014 Kommittédirektiv Upphandling och villkor enligt kollektivavtal Dir. 2014:162 Beslut vid regeringssammanträde den 22 december 2014 Sammanfattning En särskild utredare ska analysera hur uttryckliga krav

Läs mer

Viktiga nyheter i upphandlingslagarna. Upphandling 24 Göteborg 2 mars 2017 chefsjurist Anders Asplund

Viktiga nyheter i upphandlingslagarna. Upphandling 24 Göteborg 2 mars 2017 chefsjurist Anders Asplund Viktiga nyheter i upphandlingslagarna Upphandling 24 Göteborg 2 mars 2017 chefsjurist Anders Asplund Upphandling en del av EU-rätten Upphandlingslagarna bygger på EU-direktiv Direktiven ska genomföras

Läs mer

Socialdepartementet. Remissyttrande Nya regler om upphandling (Ds 2014:25 respektive SOU 2014:51)

Socialdepartementet. Remissyttrande Nya regler om upphandling (Ds 2014:25 respektive SOU 2014:51) SVENSK ENERGI Juridik Lennart Sandebjer 08-677 26 53 lennart.sandebjer@svenskenergi.se YTTRANDE Datum Beteckning 052/2014 1 (6) Socialdepartementet Enheten för upphandlingsrätt s.registrator@reqerinqskansliet.se

Läs mer

Stockholm den 1 oktober 2014

Stockholm den 1 oktober 2014 R-2014/1149 Stockholm den 1 oktober 2014 Till Socialdepartementet S2014/5303/RU Sveriges advokatsamfund har genom remiss den 3 juli 2014 beretts tillfälle att avge yttrande över Genomförandeutredningens

Läs mer

Utdrag ur protokoll vid sammanträde 2012-02-29

Utdrag ur protokoll vid sammanträde 2012-02-29 1 LAGRÅDET Utdrag ur protokoll vid sammanträde 2012-02-29 Närvarande: F.d. justitierådet Bo Svensson och f.d. regeringsrådet Leif Lindstam samt justitierådet Per Virdesten. Offentlig upphandling från eget

Läs mer

Remissyttrande Upphandling och villkor enligt kollektivavtal (SOU 2015:78)

Remissyttrande Upphandling och villkor enligt kollektivavtal (SOU 2015:78) Finansdepartementet Enheten för upphandlingsrätt 103 33 Stockholm Stockholm Vår referens Dnr 2015-11-02 Ulrica Dyrke Fi2015/4196 Remissyttrande Upphandling och villkor enligt kollektivavtal (SOU 2015:78)

Läs mer

Nya regler om upphandling

Nya regler om upphandling 1(7) Svarsdatum 2014-10-01 Socialdepartementet Sofia Råsmar 0725273120 sofia.rasmar@tco.se Nya regler om upphandling Delbetänkande av genomförandeutredningen, SOU 2014:51, och Ds 2014:25 (Utredningen).

Läs mer

Remissvar Ökat värdeskapande ur immateriella tillgångar (SOU 2015:16)

Remissvar Ökat värdeskapande ur immateriella tillgångar (SOU 2015:16) Näringsdepartementet Enheten för innovation och forskning 103 33 Stockholm Stockholm Vår referens Dnr 2015-06-08 Ulrica Dyrke N2015/2421/IF Remissvar Ökat värdeskapande ur immateriella tillgångar (SOU

Läs mer

Remiss förslag om ändrade regler om direktupphandling

Remiss förslag om ändrade regler om direktupphandling KKV1007, v1.3, 2012-09-10 YTTRANDE 2014-01-22 Dnr 776/2013 1 (6) Socialdepartementet 103 33 Stockholm Remiss förslag om ändrade regler om direktupphandling S2013/9124/RU Sammanfattning Konkurrensverket

Läs mer

Social upphandling: nya affärsmöjligheter för leverantörer med engagemang

Social upphandling: nya affärsmöjligheter för leverantörer med engagemang Social upphandling: nya affärsmöjligheter för leverantörer med engagemang Kaisa Adlercreutz, Advokat/Partner Johan Lidén, Advokat Amir Daneshpip, Jurist 5 november 2015 Bakgrund och problembeskrivning

Läs mer

Offentlig Upphandling Ny lagstiftning! Foyen Advokatfirma

Offentlig Upphandling Ny lagstiftning! Foyen Advokatfirma Offentlig Upphandling Ny lagstiftning! Foyen Advokatfirma Lagstiftningsarbetet Ministerrådet antog den 11/2 2014 tre direktiv (2014:23 koncessioner, 2014:24 LOU och 2014:25 LUF ) för offentlig upphandling

Läs mer

En lag om upphandling av koncessioner (SOU 2014:69)

En lag om upphandling av koncessioner (SOU 2014:69) PM 2015:1 RI (001-1364/2014) En lag om upphandling av koncessioner (SOU 2014:69) Remiss från Socialdepartementet Remisstid den 15 januari 2015 Borgarrådsberedningen föreslår att kommunstyrelsen beslutar

Läs mer

En kommunallag för framtiden (SOU 2015:24)

En kommunallag för framtiden (SOU 2015:24) KKV1007, v1.3, 2012-09-10 YTTRANDE 2015-10-22 Dnr 336/2015 1 (5) Finansdepartementet Kommunenheten 103 33 STOCKHOLM En kommunallag för framtiden (SOU 2015:24) Fi 2015/1581 Konkurrensverket begränsar sitt

Läs mer

Miljökrav och sociala krav. Advokat Nicklas Hansson 17 februari 2016 i Malmö

Miljökrav och sociala krav. Advokat Nicklas Hansson 17 februari 2016 i Malmö Miljökrav och sociala krav Advokat Nicklas Hansson 17 februari 2016 i Malmö Offentlig upphandling som verktyg Offentlig upphandling har en framträdande roll och ska vara ett av de marknadsbaserade instrumenten

Läs mer

Offentlig upphandling och små företag Upplands Bro 16 sept Ulrica Dyrke, Företagarna

Offentlig upphandling och små företag Upplands Bro 16 sept Ulrica Dyrke, Företagarna Offentlig upphandling och små företag Upplands Bro 16 sept 2013 Ulrica Dyrke, Företagarna Offentlig upphandling är betydande - och det är de små företagen också Offentlig sektors inköp sker via offentlig

Läs mer

FEM TIPS HUR DU UPPHANDLAR AFFÄRSMÄSSIGT MED DE NYA DIREKTIVEN

FEM TIPS HUR DU UPPHANDLAR AFFÄRSMÄSSIGT MED DE NYA DIREKTIVEN FEM TIPS HUR DU UPPHANDLAR AFFÄRSMÄSSIGT MED DE NYA DIREKTIVEN Upphandlingsdagarna 29-30 januari 2014 AGENDA Nyheter i korthet Fem tips om hur du upphandlar affärsmässigt med de nya direktiven Utmaningar

Läs mer

Dokumentation av direktupphandlingar

Dokumentation av direktupphandlingar Dokumentation av direktupphandlingar Den 1 juli 2014 höjs direktupphandlingsgränsen. Samtidigt införs en utökad dokumentationsplikt som innebär att upphandlande myndigheter och enheter ska dokumentera

Läs mer

Sociala hänsyn enligt EU:s nya upphandlingsdirektiv. Sjuhärads samordningsförbund 2014-04-29 Mathias Sylwan

Sociala hänsyn enligt EU:s nya upphandlingsdirektiv. Sjuhärads samordningsförbund 2014-04-29 Mathias Sylwan Sociala hänsyn enligt EU:s nya upphandlingsdirektiv Sjuhärads samordningsförbund 2014-04-29 Mathias Sylwan Regeringen: Jag vill i detta sammanhang betona vikten av att miljöhänsyn vägs in i all offentlig

Läs mer

Hållbarhetskriterier vid offentlig upphandling RIKTLINJER FRÅN KONKURRENSVERKET

Hållbarhetskriterier vid offentlig upphandling RIKTLINJER FRÅN KONKURRENSVERKET Hållbarhetskriterier vid offentlig upphandling RIKTLINJER FRÅN KONKURRENSVERKET 1 2 Riktlinjer för användning av hållbarhetskriterier vid offentlig upphandling Konkurrensverket ger i detta dokument en

Läs mer

Upphandlingspolicy. för Borlänge, Falun, Gagnef, Ludvika och Säter

Upphandlingspolicy. för Borlänge, Falun, Gagnef, Ludvika och Säter Upphandlingspolicy för Borlänge, Falun, Gagnef, Ludvika och Säter Upphandlingspolicy för Borlänge, Falun, Gagnef, Ludvika och Säter. Upphandlingspolicyn gäller för kommunerna och innehåller riktlinjer

Läs mer

Miljö-, social- och arbetsrättsliga hänsyn vid upphandling. Rikard Jermsten (Finansdepartementet) Lagrådsremissens huvudsakliga innehåll

Miljö-, social- och arbetsrättsliga hänsyn vid upphandling. Rikard Jermsten (Finansdepartementet) Lagrådsremissens huvudsakliga innehåll Lagrådsremiss Miljö-, social- och arbetsrättsliga hänsyn vid upphandling Regeringen överlämnar denna remiss till Lagrådet. Stockholm den 19 maj 2016 Ardalan Shekarabi Rikard Jermsten (Finansdepartementet)

Läs mer

Coompanion remissvar på nya upphandlingsregler (SOU 2014:51och DS 2014:25)

Coompanion remissvar på nya upphandlingsregler (SOU 2014:51och DS 2014:25) Datum 2014-09-28 Socialdepartementet s.registrator@regeringskansliet.se s.ru.regeringskansliet.se Coompanion remissvar på nya upphandlingsregler (SOU 2014:51och DS 2014:25) Coompanion Coompanion är en

Läs mer

Stockholms läns landsting 1(2)

Stockholms läns landsting 1(2) Stockholms läns landsting 1(2) Landstingsradsberedningen SKRIVELSE 2015-10-21 LS 2015-1088 Landstingsstyrelsen Yttrande över delbetänkandet Upphandling och villkor enligt kollektivavtal (SOU 2015:78) Föredragande

Läs mer

- Ett förtydligande bör göras i 9 kap. 9 LOU/LUF om vilken information som ska finnas med i underrättelser till anbudssökande och anbudsgivare.

- Ett förtydligande bör göras i 9 kap. 9 LOU/LUF om vilken information som ska finnas med i underrättelser till anbudssökande och anbudsgivare. R-2009/1578 Stockholm den 5 oktober 2009 Till Finansdepartementet Fi2009/4872 Sveriges advokatsamfund har genom remiss den 30 juni 2009 beretts tillfälle att avge yttrande över departementspromemorian

Läs mer

Så blir den nya lagstiftningen om hållbar upphandling. Hållbar upphandling 14 mars 2016 Lisa Sennström

Så blir den nya lagstiftningen om hållbar upphandling. Hållbar upphandling 14 mars 2016 Lisa Sennström Så blir den nya lagstiftningen om hållbar upphandling Hållbar upphandling 14 mars 2016 Lisa Sennström Miljö-, social- och arbetsrättsliga hänsyn i de nya upphandlingsdirektiven Möjligheterna att ta miljö-,

Läs mer

Upphandlingsdagarna Nya regler om sociala tjänster och andra särskilda tjänster Catharina Piper den 24 januari 2017

Upphandlingsdagarna Nya regler om sociala tjänster och andra särskilda tjänster Catharina Piper den 24 januari 2017 Upphandlingsdagarna Nya regler om sociala tjänster och andra särskilda tjänster Catharina Piper den 24 januari 2017 Presentation av åhörare och föreläsare Era förväntningar? Upphandling då och nu! Tempora

Läs mer

Offentlig upphandling hur gör man och vad bör man tänka på?

Offentlig upphandling hur gör man och vad bör man tänka på? Offentlig upphandling hur gör man och vad bör man tänka på? Karlstad den 9 december 2014 Birgitta Laurent 1 Offentlig upphandling Offentlig sektor köper varor, tjänster och byggentreprenader för 500-600

Läs mer

Stockholm den 19 oktober 2015

Stockholm den 19 oktober 2015 R-2015/1084 Stockholm den 19 oktober 2015 Till FAR Sveriges advokatsamfund har genom remiss den 2 juli 2015 beretts tillfälle att avge yttrande över Nordiska Revisorsförbundets förslag till Nordisk standard

Läs mer

Stora upphandlingar. och små företag. Rapport från Företagarna januari 2011

Stora upphandlingar. och små företag. Rapport från Företagarna januari 2011 Stora upphandlingar och små företag Rapport från Företagarna januari 2011 Innehållsförteckning Inledning... 2 Små företag hindras av stora upphandlingar... 2 Skillnader mellan företagsstorlekar... 3 Länsvisa

Läs mer

Så påverkar de nya EU-direktiven dig som är leverantör. Stockholm den 8 oktober 2015 Advokat Jimmy Carnelind

Så påverkar de nya EU-direktiven dig som är leverantör. Stockholm den 8 oktober 2015 Advokat Jimmy Carnelind Så påverkar de nya EU-direktiven dig som är leverantör Stockholm den 8 oktober 2015 Advokat Jimmy Carnelind Nya EU-direktiv och implementering Europarlamentets och rådets direktiv 2014/24/EU av den 26

Läs mer

Remissvar Tillämpningsdirektivet till utstationeringsdirektivet Del II (SOU 2015:38)

Remissvar Tillämpningsdirektivet till utstationeringsdirektivet Del II (SOU 2015:38) Arbetsmarknadsdepartementet 103 33 Stockholm Stockholm Vår referens Dnr 2015-06-01 Erik Ageberg (A2015/734/ARM) Remissvar Tillämpningsdirektivet till utstationeringsdirektivet Del II (SOU 2015:38) Företagarna

Läs mer

Remissvar Ett stärkt konsumentskydd vid telefonförsäljning (SOU 2015:61)

Remissvar Ett stärkt konsumentskydd vid telefonförsäljning (SOU 2015:61) Finansdepartementet Enheten för offentlig förvaltning Konsumentenheten 103 33 Stockholm Stockholm Vår referens Dnr 2015-11-02 Ulrica Dyrke Fi2015/3612/OFA/KO Remissvar Ett stärkt konsumentskydd vid telefonförsäljning

Läs mer

Remissvar - Överprövning av upphandlingsmål m.m. (SOU 2015:12)

Remissvar - Överprövning av upphandlingsmål m.m. (SOU 2015:12) Finansdepartementet 103 33 Stockholm Stockholm Vår referens Dnr 2015-06-15 Ulrica Dyrke Fi 2015/1216 Remissvar - Överprövning av upphandlingsmål m.m. (SOU 2015:12) Företagarna har givits möjlighet att

Läs mer

ATT TÄNKA PÅ I SAMBAND MED DE NYA UPPHANDLINGSLAGARNA

ATT TÄNKA PÅ I SAMBAND MED DE NYA UPPHANDLINGSLAGARNA ATT TÄNKA PÅ I SAMBAND MED DE NYA UPPHANDLINGSLAGARNA Principer för offentlig upphandling Lagen om upphandling av koncessioner (LUK) är en helt ny lagstiftning som omfattar upphandling av bygg- och tjänstekoncessioner.

Läs mer

Små företag och offentlig upphandling. hur går det?

Små företag och offentlig upphandling. hur går det? Små företag och offentlig upphandling hur går det? Rapport från Företagarna juli 2012 Innehållsförteckning Bakgrund... 2 Så gjordes undersökningen... 3 Hur många små företag deltar i offentlig upphandling?...

Läs mer

Nya upphandlingsdirektiv på gång vilka förändringar innebär de? SOI:s Årskonferens den 10 april 2013 Kristian Pedersen / Advokat / Partner

Nya upphandlingsdirektiv på gång vilka förändringar innebär de? SOI:s Årskonferens den 10 april 2013 Kristian Pedersen / Advokat / Partner vilka förändringar innebär de? SOI:s Årskonferens den 10 april 2013 Kristian Pedersen / Advokat / Partner 2 Agenda Inledning Förslaget till nya upphandlingsdirektiv Sociala hänsyn Intressekonflikter och

Läs mer

Nyheter inom offentlig upphandling. Mora 5 oktober 2017 Birgitta Laurent

Nyheter inom offentlig upphandling. Mora 5 oktober 2017 Birgitta Laurent Nyheter inom offentlig upphandling Mora 5 oktober 2017 Birgitta Laurent 1 Tre nya upphandlingslagar 2017-01-01 Lagen om offentlig upphandling (LOU) + komplettering 2017-06-01 Lagen om upphandling inom

Läs mer

Villkor i nivå med svenska kollektivavtal Upphandlingsmyndighetens konferens 16 oktober 2015 Lisa Sennström, Upphandlingsmyndigheten Hanna Björknäs

Villkor i nivå med svenska kollektivavtal Upphandlingsmyndighetens konferens 16 oktober 2015 Lisa Sennström, Upphandlingsmyndigheten Hanna Björknäs Villkor i nivå med svenska kollektivavtal Upphandlingsmyndighetens konferens 16 oktober 2015 Lisa Sennström, Upphandlingsmyndigheten Hanna Björknäs och Camilla Molina, Utredningen om upphandling och villkor

Läs mer

Remissyttrande Program för upphandling och inköp samt klausul om antidiskriminering och meddelarfrihet (Dnr /2015)

Remissyttrande Program för upphandling och inköp samt klausul om antidiskriminering och meddelarfrihet (Dnr /2015) Stockholms stad Finansroteln Stockholm Dnr 2015-12-23 170-850/2015 Remissyttrande Program för upphandling och inköp samt klausul om antidiskriminering och meddelarfrihet (Dnr 170-850/2015) Företagarna

Läs mer

Offentlig upphandling hur gör man och vad bör man tänka på?

Offentlig upphandling hur gör man och vad bör man tänka på? Offentlig upphandling hur gör man och vad bör man tänka på? Jönköping den 10 december 2014 Birgitta Laurent 1 Offentlig upphandling Offentlig sektor köper varor, tjänster och byggentreprenader för 500-600

Läs mer

Nya upphandlingsregler 2016. Henrik Grönberg Upphandlingsmyndighetens konferens 16 oktober 2015

Nya upphandlingsregler 2016. Henrik Grönberg Upphandlingsmyndighetens konferens 16 oktober 2015 Nya upphandlingsregler 2016 Henrik Grönberg Upphandlingsmyndighetens konferens 16 oktober 2015 I denna presentation behandlar vi Lagstiftningsarbetet. Annonsering, förfaranden och förhandling. Uppdelning

Läs mer

Nya upphandlingsregler

Nya upphandlingsregler Nya upphandlingsregler Upphandling24 2017 Stockholm 2017-03-09 Henrik Grönberg, Upphandlingsmyndigheten 1 Innehåll Bakgrund och kort historik Tematisk genomgång av nyheterna De viktigaste nyheterna Observanda

Läs mer

Nytt regelverk om upphandling. Upphandlingskonferens Eva Sveman

Nytt regelverk om upphandling. Upphandlingskonferens Eva Sveman Nytt regelverk om upphandling Upphandlingskonferens 2015-09-17 Eva Sveman 1 Förslag på implementering av EU:s nya upphandlingsdirektiv inom den klassiska sektorn och försörjningssektorn Ikraftträdande

Läs mer

Remissvar - Upphandlingsutredningens slutbetänkande Goda affärer en strategi för hållbar offentlig upphandling (SOU 2013:12)

Remissvar - Upphandlingsutredningens slutbetänkande Goda affärer en strategi för hållbar offentlig upphandling (SOU 2013:12) Socialdepartementet 103 33 Stockholm Stockholm Vår referens Dnr 2013-06-14 Ulrica Dyrke S2013/1826/RU Remissvar - Upphandlingsutredningens slutbetänkande Goda affärer en strategi för hållbar offentlig

Läs mer

STOCKHOLMS STADS UPPHANDLINGSPOLICY

STOCKHOLMS STADS UPPHANDLINGSPOLICY Kommunfullmäktige Beslutsdatum 2007-03-26 Reviderad 2014-02-17 Sida 1 (6) Dokumentets mottagare, förvaltning och uppföljning Detta dokument vänder sig till dem som fattar beslut i inköps- och upphandlingsfrågor

Läs mer

Nya regler om upphandling (Ds 2014:25 respektive SOU 2014:51)

Nya regler om upphandling (Ds 2014:25 respektive SOU 2014:51) 2014-09-25 Dnr 510/2014 1 (39) Socialdepartementet 103 33 Stockholm Nya regler om upphandling (Ds 2014:25 respektive SOU 2014:51) S2014/5303/RU Konkurrensverket vill inledningsvis påpeka att remisstiden

Läs mer

Gråa hår av offentlig upphandling?

Gråa hår av offentlig upphandling? Gråa hår av offentlig upphandling? Filipstad den 1 oktober 2015 Birgitta Laurent 1 Offentlig upphandling Regler för offentliga inköp finns sedan lång tid tillbaka. Genom EUmedlemskapet är vi bundna av

Läs mer

VÄGLEDNING 2014-06-26 2 (8)

VÄGLEDNING 2014-06-26 2 (8) KKV2002, v1.2, 2011-02-05 VÄGLEDNING 2014-06-27 1 (8) 1 Riktlinjer för användning av hållbarhetskriterier vid offentlig upphandling Konkurrensverket ger i detta dokument en rättslig och praktisk bakgrund

Läs mer

Front Advokater. IOP Spelregler för upphandling av välfärdstjänster och juridiska ramar. Umeå 16 februari 2017

Front Advokater. IOP Spelregler för upphandling av välfärdstjänster och juridiska ramar. Umeå 16 februari 2017 Front Advokater IOP Spelregler för upphandling av välfärdstjänster och juridiska ramar Umeå 16 februari 2017 Finns det ett systemfel i det svenska upphandlingsregelverket? Hur ser regelverket ut idag?

Läs mer

Upphandling och villkor enligt kollektivavtal, SOU 2015:78

Upphandling och villkor enligt kollektivavtal, SOU 2015:78 Upphandling och villkor enligt kollektivavtal, SOU 2015:78 Upphandling24, Upphandla med miljökrav och sociala krav Stockholm 2015-12-01 professor Niklas Bruun 2014 års upphandlingsdirektiv År 2014 kom

Läs mer

Yttrande över promemorian Vissa förslag till ändringar i lagen om offentlig upphandling med anledning av Välfärdsutredningens förslag 9 LS

Yttrande över promemorian Vissa förslag till ändringar i lagen om offentlig upphandling med anledning av Välfärdsutredningens förslag 9 LS Yttrande över promemorian Vissa förslag till ändringar i lagen om offentlig upphandling med anledning av Välfärdsutredningens förslag 9 1 (2) Landstingsrådsberedningen SKRIVELSE 2017-11-29 Yttrande över

Läs mer

Offentlig upphandling senaste nytt på lagstiftningsfronten

Offentlig upphandling senaste nytt på lagstiftningsfronten Offentlig upphandling senaste nytt på lagstiftningsfronten Lunchseminarium Forum för inköp Stockholm den 23 april2013 Anna Ulfsdotter Forssell Advokat / Partner 2 Agenda Förslaget till nya upphandlingsdirektiv

Läs mer

Försvarets materielverk upphandling av tunga terränglastbilar

Försvarets materielverk upphandling av tunga terränglastbilar KKV1015, v1.4, 2013-01-18 BESLUT 2014-05-14 Dnr 761/2013 1 (7) Försvarets materielverk 115 88 Stockholm Försvarets materielverk upphandling av tunga terränglastbilar Beslut Konkurrensverket avskriver ärendet.

Läs mer

Remissvar. En lag om upphandling av koncessioner (SOU 201 4:69) SVENSKT NÄRINGSLIV. Vår referens/dnr: Enheten för upphandlingsrätt SN Dnr 176/2014

Remissvar. En lag om upphandling av koncessioner (SOU 201 4:69) SVENSKT NÄRINGSLIV. Vår referens/dnr: Enheten för upphandlingsrätt SN Dnr 176/2014 SVENSKT NÄRINGSLIV Socialdepartementet Vår referens/dnr: Enheten för upphandlingsrätt SN Dnr 176/2014 103 33 Stockholm Er referens/dnr: 5201 4/6965/RU 2015-01-09 Remissvar En lag om upphandling av koncessioner

Läs mer

Elektroniska fakturor vid offentlig upphandling, Ds 2017:31

Elektroniska fakturor vid offentlig upphandling, Ds 2017:31 REMISSYTTRANDE Vår referens: 2017/06/027 Er referens: Fi2017/02886/DF 2017-09-29 Finansdepartementet Avdelningen för offentlig förvaltning 103 33 Stockholm Via e-post till: fi.registrator@regeringskansliet.se

Läs mer

På jakt efter den goda affären (SOU 2011:73) (S2011/10312/RU)

På jakt efter den goda affären (SOU 2011:73) (S2011/10312/RU) Socialdepartementet Enheten för upphandlingsrätt 103 33 Stockholm Stockholm 27 januari 2012 På jakt efter den goda affären (SOU 2011:73) (S2011/10312/RU) Far har visserligen inte inbjudits att lämna synpunkter

Läs mer

Yttrande över slutbetänkandet (SOU 2006:28) Nya upphandlingsregler 2

Yttrande över slutbetänkandet (SOU 2006:28) Nya upphandlingsregler 2 Landstingsstyrelsens förvaltning Koncernledningens stab Juridik TJÄNSTEUTLÅTANDE 2006-06-28 Handläggare: Carina Sandin Yttrande över slutbetänkandet (SOU 2006:28) Nya upphandlingsregler 2 Ärendet I slutbetänkandet

Läs mer

Remiss av upphandlingsutredningens delbetänkande På jakt efter den goda affären - analys och erfarenheter av den offentliga upphandlingen SOU 2011:73

Remiss av upphandlingsutredningens delbetänkande På jakt efter den goda affären - analys och erfarenheter av den offentliga upphandlingen SOU 2011:73 YTTRANDE 2012-01-27 Dnr 4.1.1-2011/01618-2 För kännedom UD-FIM UD-IH Socialdepartementet Remiss av upphandlingsutredningens delbetänkande På jakt efter den goda affären - analys och erfarenheter av den

Läs mer

Idéburet offentlig partnerskap vad, varför och hur? Hållbar upphandling Stockholm

Idéburet offentlig partnerskap vad, varför och hur? Hållbar upphandling Stockholm Idéburet offentlig partnerskap vad, Hållbar upphandling Stockholm 2017-02-09 Idéburet offentligt partnerskap vilka möjligheter erbjuder EUI-rätten? Rapport Forum juli 2016 Med idéburna organisationer avses

Läs mer

DE NYA UPPHANDLINGSLAGARNA OCH AKTUELLA RÄTTSFALL. Upphandlingsdagen 2016 HBV Per-Ola Bergqvist Foyen advokatfirma

DE NYA UPPHANDLINGSLAGARNA OCH AKTUELLA RÄTTSFALL. Upphandlingsdagen 2016 HBV Per-Ola Bergqvist Foyen advokatfirma OCH AKTUELLA RÄTTSFALL Upphandlingsdagen 2016 HBV Per-Ola Bergqvist Foyen advokatfirma Ministerrådet antog den 11/2 2014 tre direktiv (2014:23 koncessioner, 2014:24 LOU och 2014:25 LUF ) för offentlig

Läs mer

SVENSKT NÄRINGSLIV. Vår referens/dnr: 41/2015. utstationeringsdirektivet

SVENSKT NÄRINGSLIV. Vår referens/dnr: 41/2015. utstationeringsdirektivet SVENSKT NÄRINGSLIV Arbetsmarknadsdepartementet Vår referens/dnr: 41/2015 Er referens/dnr: 103 33 Stockholm A 2015/734/ARM 2015-05-29 Remissvar Tillämpningsdirektivet 2015:13) till utstationeringsdirektivet

Läs mer

Remissvar: Goda affärer en strategi för hållbar offentlig upphandling (SOU 2013:12)

Remissvar: Goda affärer en strategi för hållbar offentlig upphandling (SOU 2013:12) Upphandlingscentrum Helen Widin 2013-05-24 LiÖ 2013-369 1 (4) Socialdepartementet Remissvar: Goda affärer en strategi för hållbar offentlig upphandling (SOU 2013:12) Landstinget i Östergötland (LiÖ) har

Läs mer

AffärsConcept. Hantering av handlingar när andra upphandlar för din räkning Den 19 maj 2015

AffärsConcept. Hantering av handlingar när andra upphandlar för din räkning Den 19 maj 2015 AffärsConcept Hantering av handlingar när andra upphandlar för din räkning Den 19 maj 2015 Helena Ottosson Kraus helena.ottossonkraus@affarsconcept.se Agenda Vad är offentlig upphandling? Upphandlingsförfaranden

Läs mer

Upphandlingens möjligheter. Plusenergiforum 12 sept 2016 Charlotta Frenander

Upphandlingens möjligheter. Plusenergiforum 12 sept 2016 Charlotta Frenander Upphandlingens möjligheter Plusenergiforum 12 sept 2016 Charlotta Frenander Upphandlingsmyndigheten erbjuder Helpdesk Nyhetsbrev Konferenser & seminarier Matnyttig webbplats med: Nyheter Vägledningar Kriteriebibliotek

Läs mer

R 8558/2001 Stockholm den 11 januari 2002

R 8558/2001 Stockholm den 11 januari 2002 R 8558/2001 Stockholm den 11 januari 2002 Till Justitiedepartementet Sveriges advokatsamfund har genom remiss den 12 november 2001 beretts tillfälle att avge yttrande över 1. Departementspromemorian Ändringar

Läs mer

Handläggare Datum Diarienummer Jan Malmberg 2011-08-30 KSN-2011-0330

Handläggare Datum Diarienummer Jan Malmberg 2011-08-30 KSN-2011-0330 KS 7 2011-09-07 KOMMUNLEDNINGSKONTORET Handläggare Datum Diarienummer Jan Malmberg 2011-08-30 KSN-2011-0330 Kommunstyrelsen Yttrande över SOU 2011:43 Offentlig upphandling från eget företag - och vissa

Läs mer

BYGGENTREPRENADUPPHANDLINGAR UR ETT JURIDISKT PERSPEKTIV

BYGGENTREPRENADUPPHANDLINGAR UR ETT JURIDISKT PERSPEKTIV BYGGENTREPRENAD UPPHANDLINGAR UR ETT OSUND JURIDISKT STRATEGISK PERSPEKTIV ANBUDSGIVNING Anna Ulfsdotter Forssell / Partner / Advokat Kristian Pedersen / Delägare Partner / / Advokat 21 27 september oktober

Läs mer

Stockholm stads riktlinjer för direktupphandling

Stockholm stads riktlinjer för direktupphandling Kommunstyrelsen Riktlinjer Sida 1 (5) Riktlinjerna gäller från och med den 1 juli 2014. Inledning Kommunfullmäktige beslutade den 26 mars 2007 att i stadens regler för ekonomisk förvaltning införa ett

Läs mer

Remiss: Nya rättsmedel m.m på upphandlingsområdet (Ds 2009:30)

Remiss: Nya rättsmedel m.m på upphandlingsområdet (Ds 2009:30) 1 (5) YTTRANDE 2009-10-01 Dnr SU 302-1651-09 Finansdepartementet 103 33 Stockholm Remiss: Nya rättsmedel m.m på upphandlingsområdet (Ds 2009:30) Juridiska fakultetsnämnden vid Stockholms universitet, som

Läs mer

Stockholm den 30 oktober 2014

Stockholm den 30 oktober 2014 R-2014/1112 Stockholm den 30 oktober 2014 Till Arbetsmarknadsdepartementet A2014/2170/ARM Sveriges advokatsamfund har genom remiss den 27 juni 2014 beretts tillfälle att avge yttrande över betänkandet

Läs mer

Direktupphandling. Finansutskottets betänkande 2013/14:FiU18. Sammanfattning

Direktupphandling. Finansutskottets betänkande 2013/14:FiU18. Sammanfattning Finansutskottets betänkande 2013/14:FiU18 Direktupphandling Sammanfattning I betänkandet behandlar utskottet regeringens proposition 2013/14:133 Direktupphandling. I propositionen lämnas förslag till ändringar

Läs mer

STOCKHOLM Er referens: M2005/6241/Hm. Remissyttrande

STOCKHOLM Er referens: M2005/6241/Hm. Remissyttrande Miljö- och samhällsbyggnadsdepartementet Vår referens: Dnr 348/2005 Inger Strömdahl/Olof Erixon 103 33 STOCKHOLM Er referens: M2005/6241/Hm 2006-02-16 Remissyttrande En mer miljöanpassad offentlig upphandling

Läs mer

Hur många anställda har ditt företag?

Hur många anställda har ditt företag? Rapport från Företagarna juli 11 Bakgrund... 2 Så gjordes undersökningen... 3 Hur många små företag deltar i offentlig upphandling?... 3 Varför avstår små företag från att delta i offentlig upphandling?...

Läs mer

Remissyttrande Utkast till lagrådsremiss Miljö-, socialoch arbetsrättsliga hänsyn vid upphandling

Remissyttrande Utkast till lagrådsremiss Miljö-, socialoch arbetsrättsliga hänsyn vid upphandling Finansdepartementet Enheten för upphandlingsrätt 103 33 Stockholm Stockholm Vår referens Dnr 2016-03-17 Ulrica Dyrke Fi2016/00530/UR Remissyttrande Utkast till lagrådsremiss Miljö-, socialoch arbetsrättsliga

Läs mer

YTTRANDE 2009-11-26. Näringsdepartementet 103 33 Stockholm. Ändrade regler för tillstånd att använda radiosändare, m.m. (dnr: N2008/4773/ITP)

YTTRANDE 2009-11-26. Näringsdepartementet 103 33 Stockholm. Ändrade regler för tillstånd att använda radiosändare, m.m. (dnr: N2008/4773/ITP) YTTRANDE 2009-11-26 Näringsdepartementet 103 33 Stockholm Ändrade regler för tillstånd att använda radiosändare, m.m. (dnr: N2008/4773/ITP) Den Nya Välfärden bedriver verksamhet i bland annat näringspolitiska

Läs mer

INKÖPS- OCH UPPHANDLINGSPOLICY för Karlskrona kommunkoncern. Antagen av Kommunfullmäktige den 21 mars 2013 39

INKÖPS- OCH UPPHANDLINGSPOLICY för Karlskrona kommunkoncern. Antagen av Kommunfullmäktige den 21 mars 2013 39 INKÖPS- OCH UPPHANDLINGSPOLICY för Karlskrona kommunkoncern Antagen av Kommunfullmäktige den 21 mars 2013 39 2(5) Inledning Karlskrona kommunkoncern (nedan kallad kommunen) köper varor, tjänster och entreprenader

Läs mer

Förslagen i rapporten

Förslagen i rapporten R-2010/0029 Stockholm den 30 mars 2010 Till Finansdepartementet Fi2009/1548 Sveriges advokatsamfund har genom remiss den 21 december 2009 beretts tillfälle att avge yttrande över rapporten Mervärdesskatt

Läs mer

Datum 2014-06-11. att anta förändring och komplettering av Riktlinjer för upphandling i enlighet med bilaga,

Datum 2014-06-11. att anta förändring och komplettering av Riktlinjer för upphandling i enlighet med bilaga, KS 7 18 JUNI 2014 KOMMUNLEDNINGSKONTORET Handläggare Frenander Charlotta Malmberg Jan Sandmark Mats Datum 2014-06-11 Diarienummer KSN-2014-0660 Kommunstyrelsen Revidering av riktlinjer för upphandling

Läs mer

Utdrag ur protokoll vid sammanträde 2012-09-03. Närvarande: F.d. justitieråden Marianne Eliason och Dag Victor samt justitierådet Lennart Hamberg.

Utdrag ur protokoll vid sammanträde 2012-09-03. Närvarande: F.d. justitieråden Marianne Eliason och Dag Victor samt justitierådet Lennart Hamberg. 1 LAGRÅDET Utdrag ur protokoll vid sammanträde 2012-09-03 Närvarande: F.d. justitieråden Marianne Eliason och Dag Victor samt justitierådet Lennart Hamberg. Lag om uthyrning av arbetstagare Enligt en lagrådsremiss

Läs mer

Välfärdsutredningens slutbetänkande Kvalitet i välfärden (SOU 2017:38)

Välfärdsutredningens slutbetänkande Kvalitet i välfärden (SOU 2017:38) 2017-08-31 Dnr 299/2017 1 (6) Finansdepartementet 103 33 Stockholm Välfärdsutredningens slutbetänkande Kvalitet i välfärden (SOU 2017:38) Fi2017/02150/K Sammanfattning Konkurrensverket vidhåller sin tidigare

Läs mer

Arbetsrättsliga krav vid offentlig upphandling

Arbetsrättsliga krav vid offentlig upphandling Arbetsrättsliga krav vid offentlig upphandling - om möjligheterna att ställa krav på kollektivavtalsvillkor Upphandlingsdagarna 29 januari 2015 Lisa Sennström Definition av socialt ansvarsfull upphandling

Läs mer

Krav på riktlinjer vid direktupphandlingar

Krav på riktlinjer vid direktupphandlingar Krav på riktlinjer vid direktupphandlingar Direktupphandling får användas om kontraktets värde uppgår till: Lagen (2007:1091) om offentlig upphandling (LOU) Högst 505 800 kronor, dvs. högst 28 procent

Läs mer

Offentlig upphandling - en affärsmöjlighet?

Offentlig upphandling - en affärsmöjlighet? Offentlig upphandling - en affärsmöjlighet? Ellen Hausel Heldahl Malmö 161028 Upphandlingsprojektet inom SN m.fl. Vi vill påverka tjänstemän och politiker som ansvarar för upphandlingsfrågor Gör upphandlingsfunktionen

Läs mer

Fördjupning i de nya upphandlingsreglerna del 2 Förändringar i den nya upphandlingslagstiftningen: inköpscentraler och leverantörsperspektivet

Fördjupning i de nya upphandlingsreglerna del 2 Förändringar i den nya upphandlingslagstiftningen: inköpscentraler och leverantörsperspektivet Fördjupning i de nya upphandlingsreglerna del 2 Förändringar i den nya upphandlingslagstiftningen: inköpscentraler och leverantörsperspektivet SKL Kommentus Inköpscentralens nya roller Åsa Edman Vad får

Läs mer

Ny lagstiftning om offentlig upphandling

Ny lagstiftning om offentlig upphandling Ny lagstiftning om offentlig upphandling vad innebär den för dig som leverantör? När myndigheter och kommuner köper varor, tjänster och byggentreprenader måste de följa reglerna i våra upphandlingslagar.

Läs mer

Utdrag ur protokoll vid sammanträde Närvarande: F.d. justitieråden Severin Blomstrand och Annika Brickman samt justitierådet Johnny Herre.

Utdrag ur protokoll vid sammanträde Närvarande: F.d. justitieråden Severin Blomstrand och Annika Brickman samt justitierådet Johnny Herre. 1 LAGRÅDET Utdrag ur protokoll vid sammanträde 2015-06-11 Närvarande: F.d. justitieråden Severin Blomstrand och Annika Brickman samt justitierådet Johnny Herre. En modernare rättegång II Enligt en lagrådsremiss

Läs mer

3. I upphandlingens annons i TED (Tenders Electronic Daily) anges bl.a. följande under rubriken Sammanfattning :

3. I upphandlingens annons i TED (Tenders Electronic Daily) anges bl.a. följande under rubriken Sammanfattning : KKV1030, v1.2, 2011-02-06 YTTRANDE 2012-05-30 Dnr 285/2012 1 (13) Förvaltningsrätten i Stockholm 115 76 Stockholm Mål nr 1857-12 Toshiba TEC Nordic AB./. SKL Kommentus Inköpscentral AB angående överprövning

Läs mer

KONKURRENSVERKET. Ansökan om upphandlingsskadeavgift ANSÖKAN. Sökande. Motpart. Saken. Yrkande. Förvaltningsrätten i Stockholm 115 76 Stockholm

KONKURRENSVERKET. Ansökan om upphandlingsskadeavgift ANSÖKAN. Sökande. Motpart. Saken. Yrkande. Förvaltningsrätten i Stockholm 115 76 Stockholm ANSÖKAN Swedish Competition Authority 2011-11-18 Dnr 702/11 1(8) Förvaltningsrätten i Stockholm 115 76 Stockholm Ansökan om upphandlingsskadeavgift Sökande Konkurrensverket, 103 85 Stockholm Motpart Försvarsmakten,

Läs mer

Yttrande över slutbetänkandet Goda affärer en strategi för hållbar offentlig upphandling (SOU 2013:12)

Yttrande över slutbetänkandet Goda affärer en strategi för hållbar offentlig upphandling (SOU 2013:12) Socialdepartementet 103 33 Stockholm Datum Dnr Ert datum Er referens 2013-06-14 15-2013-0283 2013-03-13 S2013/1826/RU Yttrande över slutbetänkandet Goda affärer en strategi för hållbar offentlig upphandling

Läs mer

Remissvar avseende delbetänkande av upphandlingsutredningen På jakt efter den goda affären, SOU 2011:73

Remissvar avseende delbetänkande av upphandlingsutredningen På jakt efter den goda affären, SOU 2011:73 Socialdepartementet 103 33 Stockholm Stockholm, 24 januari, 2012 Remissvar avseende delbetänkande av upphandlingsutredningen På jakt efter den goda affären, SOU 2011:73 Stockholms Handelskammare har givits

Läs mer