Fastighets- och servicenämnden

Transkript

1 Fastighets- och servicenämnden Jonas Larsson Energistrateg BESLUTSFÖRSLAG Datum Dnr /0125/2 1 (3) Fastighets- och servicenämnden Handlingsplan för att nå s energimål inom lokalförsörjning Ordförandens förslag 1. Fastighets- och servicenämnden fastställer en långsiktig handlingsplan för att nå s miljömål avseende fastigheter. Sammanfattning Fastighets- och servicenämnden gav servicedirektören i uppdrag att ta fram förslag på en långsiktig handlingsplan som redovisar förslag på åtgärder för att uppnå s miljömål gällande minskad energianvändning i verksamhetsdrift av fastigheter. I ärendet finns följande dokument 1. Beslutsförslag Beskrivning av ärendet och skälen för förslaget har som ett av sina viktigaste mål att långsiktigt sänka energikostnaderna och samtidigt förbättra miljön. Att förse s lokaler med värme, fjärrkyla och el medför omfattande miljöeffekter och stora kostnader. Effektivisering av energianvändningen är av yttersta betydelse för energibesparingarna. Försörjningen till alla fastigheter som s verksamheter äger, hyr eller använder skall senast 2020 komma från fossilbränslefria drivmedel. Det är också av vikt att tar hänsyn till klimatförändringar i sin planering och drift av fastigheterna. För att bidra till en hållbar samhällsutveckling så är det viktigt att, som en betydande Postadress: S Malmö Organisationsnummer: Besöksadress: Dockplatsen 26, Malmö Telefon (växel): Internet:

2 Datum Dnr /0125/2 2 (3) aktör i Skåne, sprider kunskap om samspelet mellan människa, hälsa och miljö. För att nå ovanstående miljömål föreslår en handlingsplan för att nå målen. Denna handlingsplan skall fokusera på följande områden: Energieffektivisering Under detta insatsområde skall ingå hur fastigheterna ska energieffektiviseras för att nå mål om 192 kwh/m 2 och år. Förnybar energi I denna del skall finnas åtgärder för att den egna produktionen och fjärrvärmeleverantörerna ska bli fossilfria. Klimatanpassning I målen och visionerna som satts är en del att verka för att klimatanpassa s fastigheter. Detta inkluderar dagvattensystem, gröna tak m.m. Kunskap, medvetenhet och lärande En stor del av energianvändningen används av verksamheterna då många av verksamheterna är teknikintensiva. Genom att påverka och upplysa om energianvändningen kan denna minskas och bidra till att nå målen. Goda exempel En del i s miljöstrategiska program är att vara den ledande kunskapsregionen inom miljö- och klimatdrivna innovationer. För att utveckla och implementera miljöteknik i ombyggnationer ska tio olika prioriterade fastigheter väljas ut baserat på hög energianvändning av el och uppvärmning, hög besparingspotential, högt utsläpp av fossilt CO 2 samt behov för klimatanpassning. Handlingsplanen ska beakta arbetet med utarbetandet av s klimatstrategi. Ekonomiska konsekvenser och finansiering Investeringen som krävs för att genomföra denna handlingsplan är uppskattade till 500 miljoner kronor med en pay-off tid på 10 år uträknat med dagens energipriser. Investeringarna bör genomföras mellan perioden 2013 och När konkreta åtgärder, som ligger i linje med handlingsplanen, ska genomföras kommer ytterligare underlag att tas fram. Juridisk bedömning Ärendet har inga juridiska konsekvenser. Fastighets- och servicenämnden

3 Datum Dnr /0125/2 3 (3) Miljökonsekvenser Konsekvensen av en årlig minskning av energiförbrukningen i Region Skånes fastigheter skulle leda till nedanstående emissionsvärden. Värdena är beräknade utefter 2010 års emissionsfaktorer. År MWh NOx CO 2 SOx Stoft , , ,4 9,3 6,8 Reducering , ,6 1,7 1,2 Kopplingar till s policyer och övergripande beslut Förslaget är i enlighet med Miljöprogram för antagen av regionfullmäktige och s miljöpolicy. Samverkan med berörda fackliga organisationer Samverkan har genomförts i gemensamma samverkansgrupp. Uppföljning Uppföljning av resultatet av genomförda energieffektiviseringsåtgärder sker årligen i samband med årsredovisningen. Monika Ekström Ordförande Ingemar Nilsson Servicedirektör Fastighets- och servicenämnden

4 Jonas Larsson Energistrateg RAPPORT Datum Dnr /0125/2 1 (8) Handlingsplan för att nå s energimål inom lokalförsörjning Bakgrund har satt upp höga mål om att senast år 2020 ska samtliga verksamheter inom vara fossilbränslefria. För att nå detta mål har en handlingsplan tagits fram. För framtagandet av handlingsplanen har en nulägesinventering genomförts som finns i bilaga 1. Inom har en arbetsgrupp bildats bestående av de båda fastighetsdistrikten, projektledning, fastighetsutveckling, Skåneteknik samt verksamhetsutveckling, se sista sidan i handlingsplanen. Sammanfattning Idag är de flesta fastigheter, cirka 80 %, ansluta till fjärrvärmenätet och all el som köps in är Bra miljövalsel. Då en stor del av energianvändningen går till uppvärmning är en del av arbetet för att nå målet om 100 % fossilfria år 2020 att påverka och hantera energileverantörerna att minska andelen fossilt bränsle i bränslemixen. Flera av leverantörerna har kommit en lång väg för att bli förnybara och bränslemixen består i dagsläget av ca 80 % förnybart bränsle, dock finns fortfarande frågetecken om huruvida fjärrvärmeleverantörerna har möjlighet att leverera 100 % fossilfri fjärrvärme. Därför har även mål om egen småskalig förnybar energi satts, motsvarande den kvot fjärrvärmeleverantörer inte har möjlighet att uppnå. Utöver dessa mål finns även mål om att fastigheternas energianvändning ska minska med 4 % per år fram till För att nå målen om fossilbränslefri energianvändning och minskad energianvändning med 20 % finns i denna handlingsplan med mål för 2015 och Planen inkluderar ca 15 olika åtgärder med ett 40-tal delaktiviteter sammanfattade under sex stycken insatsområden. Postadress: S Malmö Organisationsnummer: Besöksadress: Dockplatsen 26, Malmö Telefon (växel): Internet:

5 Datum Dnr /0125/2 2 (8) De sex insatsområdena är: 1. Energieffektivisering - Under detta insatsområde ingår hur fastigheterna ska energieffektiviseras för att nå mål om 192 kwh/m2 och år. 2. Förnybar energi - I denna del finns åtgärder för att den egna produktionen och fjärrvärmeleverantörerna ska bli fossilfria. 3. Klimatanpassning- I målen och visionerna som satts är en del att verka för att klimatanpassa s fastigheter. Detta inkluderar dagvattensystem, gröna tak m.m. 4. Kunskap, medvetenhet och lärande - En stor del av energianvändningen används av verksamheterna då många av verksamheterna är teknikintensiva. Genom att påverka och upplysa om energianvändningen kan denna minskas och bidra till att nå målet om mindre än 192 kwh/m2 och år. 5. Övergripande Inkluderar åtgärder som bevakning av extern finansiering till olika pilotprojekt. Utöver detta finns även åtgärder för att utveckla en ny lönsamhetsmodell som tar hänsyn till fler parametrar för prioritering av miljö och energiåtgärder än payoff i-topplistan - En del i s miljöstrategiska program är att vara den ledande kunskapsregionen inom miljö- och klimatdrivna innovationer. För att utveckla och implementera miljöteknik i ombyggnationer ska tio olika prioriterade fastigheter valts ut baserat på hög energianvändning av el och uppvärmning, hög besparingspotential, högt utsläpp av fossilt CO 2 samt behov för klimatanpassning. Åtgärderna har kostnadsuppskattats, genomförandeansvar har identifierats och en budget allokerad för genomförandet har tagits fram. Den totala kostnaden för att nå de satta målen uppskattas till knappt 500 miljoner kronor över de nästkommande åren med en beräknad genomsnittlig pay-off tid på ca 10 år. Det finns en stor potential i att göra besparingar men även i att inta en ledande position inom området hållbar energi- och klimatomställning i s fastigheter och att nå målet om fossilfria fastigheter. Då regionen har pekats ut som pilotlän för miljö- och klimatfrågor och vill gärna inta en ledande position bör det interna arbetet även ha detta mål. s handlingsplan för klimatanpassade och fossilbränslefria fastigheter år Handlingsplanen är indelade i ett flertal olika insatsområden med förslag på åtgärder både för egna och inhyrda fastigheter. Inom varje insatsområde finns mål och åtgärder satta fram till Handlingsplanen är ett levande dokument och kommer årligen att revideras. Handlingsplanen innehåller sex olika insatsområde med 2-3 övergripande

6 Datum Dnr /0125/2 3 (8) åtgärder som åtar sig att genomföra under Kostnaderna och pay-off tid uppskattas till knappt 500 miljoner kronor och 10 år. Övergripande vision till år Minska energianvändningen med minst 20 %. - Ett antal av s fastigheter är demonstrationsplattformar för ny teknik inom förnybar energi, energieffektivisering och klimatanpassning. - Verksamheter är involverade och engagerade i målet om att minska energianvändningen med 4 % per år. - Energianvändningen i s fastigheter är 100 % baserad på förnybara energikällor. - All egen energiförsörjning till uppvärmning, varmvatten och el är fossilfri. - Alla avtalade fjärrvärmeleverantörer har en plan på att vara fossilfria senast år Den andel som till år 2020 inte är fossilbränslefri från fjärrvärmeleverantörer kompenseras med egen småskalig energiproduktion. Insatsområden med mål och åtgärder för Energieffektivisering 2. Förnybar energi 3. Klimatanpassning 4. Kunskap, medvetenhet och lärande 5. Övergripande i-topplistan Nedan redovisas dessa insatsområden övergripande. 1. Energieffektivisering Mål år 2015: - Från och med 2015 ska den genomsnittliga energiprestandan för hela fastighetsbeståndet ligga på under 192 kwh/m2 och år. Motsvarande en total besparing på MWh. bör genomföra följande åtgärder: Åtgärd 1.1: Installation av mätutrustning för förbättrad statistik och därefter uppföljning av miljö och energiprestandan för s fastigheter. För uppföljning och utveckling av energieffektiviseringsåtgärder ska statistiken bli mer detaljerad. Åtgärd 1.2: Samtliga egna fastigheter bör energieffektiviseras för att nå mål om 192 kwh/m2 och år.

7 Datum Dnr /0125/2 4 (8) Åtgärd 1.3: Samtliga hyrda lokaler bör energieffektiviseras enligt energideklarationer. 2. Förnybar energi Mål år 2015: - Den egna uppvärmningen genom t ex oljepannor ska vara konverterad till ett fossilfritt alternativ % av den fjärrvärme och fjärrkyla som köps in ska vara fossilfri % av den köpta energi som är fossil från fjärrvärmeleverantörerna ska kompenseras med egen småskalig energiproduktion. - Samtliga fjärrvärmeleverantörer som har anslutning till regionens fastigheter skall ha skrivet på en avsiktsförklaring med Region Skåne. ska genomföra följande åtgärder: Åtgärd 2.1: Fjärrvärmeleverantörer ska ta fram en plan för hur de ska bli 100 % fossilfria till år För att ska bli fossilfria krävs det att fjärrvärmeleverantörerna har en plan för hur de ska minska deras andel fossila bränsle i bränslemixen. skall skriva avsiktsförklaring med samtliga fjärrvärmeleverantörer där de skall beskriva deras plan för att uppnå Regionens mål utifrån Regions Skånes definition på fossilbränslefritt. Åtgärd 2.2: Den egna produktionen för uppvärmning (bl a oljepannor) ska vara fossilfri. Åtgärden omfattar de fastigheter som inte är anslutna till fjärrvärmenätet och använder fossil energi till uppvärmning eller kylning. Åtgärd 2.3: Förutsättningar för egen lokal förnybar el- och värmeproduktion ska utredas. Egenproduktion av förnybar energi bör utredas eftersom det kan vara av intresse för både miljön och ekonomin. Utredningarna är också viktiga i framtida förhandlingar med avtal med fjärrvärmeleverantörer för att nå mål om fossilfri energianvändning. Om inte fjärrvärme leverantörer kan bli fossilfria måste på något sätt kompensera för den mängd koldioxid fjärrvärmeleverantörerna inte uppnår till. 3. Klimatanpassning Mål år 2020: - Minst tio byggnader har infört öppet dagvattensystem eller motsvarande. - Minst tio byggnader har inför gröna tak/väggar eller motsvarande.

8 Datum Dnr /0125/2 5 (8) ska genomföra följande åtgärder: Åtgärd 3.1: Utreda effekter och potential av klimatanpassningsåtgärder. Vilka åtgärder, krav och incitament finns för att installera klimatanpassningsåtgärder (kylning, kommunala vattenstrategier, profilering o s v) bör klarläggas. Åtgärd 3.2: Klimat- och energiåtgärder ska identifieras vid alla om- och nybyggnationer. När fastigheter ska renoveras eller när nya ska byggas är möjligheterna stora att i samband med detta även genomföra energi och klimatåtgärder. 4. Kunskap, medvetenhet och lärande Mål år 2015: - Att all personal som arbetar med utveckling av fastigheter har fått utbildning och information om miljö- och energifrågor. - All personal och verksamma inom speciellt de 10 utvalda byggnaderna (10- i-topplistan) har fått information och utbildning om pågående mål och åtgärder. - Minst ett energi- och miljöprojekt för att informera brukare och besökare i fastigheterna har genomförts per år. Åtgärd 4.1: Energisparprojekt ska utföras och information om genomförda energi- och miljöåtgärder ska kommuniceras till ansvariga, besökare och personal. En del av energianvändningen kan påverkas av brukare av fastigheterna. För att kunna påverka och intressera personal och besökare i att bidra till minskad energianvändning behöver resultat och effekter av genomförda åtgärder presenteras. Åtgärd 4.2: Fastighetsägare, förvaltare och annan teknisk personal ska få utbildning och information om genomförda och framtida energi-, miljö- och klimatåtgärder. Åtgärd 4.3: Regionen bör aktivt medverka och informera externa aktörer både regionalt men även nationellt om pågående energi- och miljösatsningar inom regionens fastighetsbestånd. har ett regionalt ansvar i att försöka stimulera och påverka en hållbar utveckling i länet. Genom att informera om pågående och framtida klimat- och energiåtgärder skulle det kunna stimulera fler fastighetsägare inom och utanför Skåne att göra detsamma.

9 Datum Dnr /0125/2 6 (8) 5. Övergripande Mål år 2015: - ska stimulera och stödja forskning, innovationer och kommersialisering av affärsmöjligheter inom miljöteknikområdet. - Indikatorer för uppföljning av resultat, effekter, kostnader finns framtagna. - Ett flertal pilotprojekt har erhållit bidrag från externa aktörer. - En modell finns framtagen för prioriterade miljö- och energiåtgärder som tar hänsyn till fler parametrar än enbart kort payoff -tid. - stimulerar till inköp och användning av miljö- och energieffektiv teknik i verksamheterna. ska genomföra följande åtgärder: Åtgärd 5.1: Finansieringsmöjligheter ska bevakas. Det saknas bra incitament och tydliga krav för vilka energi- och miljöåtgärder som ska genomföras och när. Standardinvesteringar, d v s lönsamma investeringar lyfts fram, men oftast missas klimatanpassningsåtgärder och energieffektiviseringsinvesteringar med längre eller ingen pay-off tid. Oftast missas även klimatanpassningsåtgärder och investeringar som i kombination blir lönsamma. bör också bli bättre på att själva eller i samverkan med andra bevaka och ansöka om externa medel för intressanta och viktiga demonstrationsåtgärder inom miljöteknikområdet. Åtgärd 5.2 Framtagande av beslutsmodell för energi- och miljöåtgärder som tar hänsyn till fler parametrar än payoff-tid. Åtgärd 5.3 Vid omskrivning eller i tecknandet av nya avtal med hyresvärdar bör energi- och klimatanpassning vara ett krav från. Åtgärd 5.4 Energieffektiv teknik ska identifieras och prioriteras vid upphandling i-topplistan Tio prioriterade fastigheterna ska väljas ut baserat på hög energianvändning per kwh/m2 år, utsläpp ton CO2/år, hög elanvändning (verksamhetsel) kwh/m2 och år samt besparingspotential kwh/år samt förankras med respektive fastighetsförvaltare. Mål år 2015: De tio prioriterade fastigheterna ska: - Märkas enligt Green Building alternativ med Miljöbyggnad klass Silver. - Är fossilfria i uppvärmning och elanvändning. Den andel energi som inte är fossilfri från fjärrvärmeleverantörer kompenseras med egen småskalig energiproduktion.

10 Datum Dnr /0125/2 7 (8) - Infört minst en klimatanpassningsåtgärd samt att all fastighets- och driftspersonal har genomgått klimat- och energiutbildning och involverats i arbetet med att bli pilotfastighet. - Installerat minst en innovativ energi- eller miljöteknik per pilotfastighet. - Patienter och besökare är informerade om vad de kan göra för att bli klimatsmarta. - Minst ett beteendeförändringsprojekt med personal är genomförd. ska genomföra följande åtgärder: Åtgärd 6.1: Nuläge och möjliga energi- och klimatanpassningsåtgärder ska inventeras och analyseras för de prioriterade fastigheterna. Energideklarationer är genomförda för samtliga tio fastigheter. Dessa förslag på åtgärder bör analyseras och vid behov kompletteras med fler för att nå 2015-års mål. Åtgärd 6.2: Möjligheterna till egen lokal förnybar el- och värmeproduktion ska undersökas. Den mängd köpt energi som är fossil bör kompenseras med egen småskalig energiproduktion. Åtgärd 6.3: Klimatanpassningsåtgärder samt åtgärder för att märkas enligt Green Building / Miljöbyggnad märkning ska genomföras. En plan för hur arbetet med dessa tio fastigheter ska läggas upp tas fram, därefter ska tre av byggnaderna utföras per år fram till Framtida organisation och implementering av handlingsplanen För att kunna genomföra denna handlingsplan med föreslagna åtgärder kommer det att kräva utökade resurser i form av intern tid, tjänster men även externa utredningar och medel till investeringar. Vidare krävs även att genomförande och uppföljning av handlingsplanen med dess åtgärder följs upp inom organisationen. Föreslagna åtgärder i handlingsplanen kommer att kräva tydliga befogenheter och funktionsbeskrivningar och utökade resurser i from av intern tid, i synnerhet för särskilt belastade roller i organisationen som teknikförvaltare och energistrateg. I arbetet med handlingsplanen är det viktigt att tid finns för strategisk utveckling, omvärldsbevakning inklusive bevaka möjliga fonder för finansiering av innovativa miljöåtgärder samt marknadsföring av regionens arbete. Det krävs även medel till investeringar och externa utredningar. Tid och resurser behövs också för tekniska förvaltare och driftpersonal för att

11 Datum Dnr /0125/2 8 (8) identifiera möjliga och nödvändiga energilösningar samt att genomföra och driva på arbetet med dessa. En arbetsgrupp bestående av energistrateg och miljösamordnare behöver tillsättas som samordnar och utvecklar handlingsplanen. Till denna grupp skulle förslagsvis en referensgrupp bildas som följer upp och ger råd om arbetet. Referensgruppen skulle med fördel kunna bestå av tjänstemän och politiker både från regionen och utanför. Genomförande av handlingsplanen Utförandeansvar har identifierats för alla åtgärder och en budget har identifierats för samtliga åtgärder, i form av intern tid och externa resurser. Budget har allokerats för , men är naturligtvis beroende av när handlingsplanen antas och medel tillsätts. En tidsplan finns angiven för samtliga åtgärder. Energistrategen är ansvarig för samordningen av handlingsplanen, men ansvar för att handlingsplanen genomförs följer den normala organisationsstrukturen. Handlingsplanen kommer årligen att följas upp i den ordinarie verksamhetsredovisningen. Resultat från revisionen analyseras och sammanställs årligen. Resultat redovisas både internt och externt för personal och besökare till Region Skånes verksamheter. Handlingsplanen kommer årligen att revideras och uppdateras. Under 2014 kommer arbetet med att ta fram åtgärder för startas upp. När beslut om handlingsplanen tas kommer en mer detaljerad budget och tid för genomförande att sättas för samtliga åtgärder. Framtagande av handlingsplanen Projektledare: Arbetsgrupp: Jonas Larsson Håkan Falkboo Malin Kihlman Anders Johansson Peter Hartvig Jeanette Söderberg Christina Edlund

12 Jonas Larsson Energistrateg BILAGA NULÄGESBESKRIVNING Datum Dnr /0125/2 1 (14) Handlingsplan för att nå s energimål inom lokalförsörjning Nuläge - Energianvändning och andel fossil energi i verksamheter inom s fastigheter. I framtagande av handlingsplan för energieffektivisering har statistik från Energideklarationer gjorda för fastigheterna under 2007 och framåt, Region Skånes miljöportal, utdrag ur förvaltningsprogrammet Landlord samt IVL:s rapport Miljöpåverkan regionfastigheter använts. äger eller hyr ett flertal fastigheter i Skåne, se figur 1. Kartan omfattar samtliga vårdenheter i Skåne även de privata vårdenheterna men ger även en uppfattning om var byggnader är lokaliserade (Omvård Skåne, 2009). Figur 1. Översiktlig karta över fastigheter. (Omvårdnad Skåne 2009). Postadress: S Malmö Organisationsnummer: Besöksadress: Dockplatsen 26, Malmö Telefon (växel): Internet:

13 Datum Dnr /0125/2 2 (14) Energianvändning till uppvärmning och elanvändning För 2009 uppgick köpt energi till s fastigheter till ca MWh, fördelningen mellan värme, varmvatten (VV), el och fjärrkyla redovisade i Tabell 1 nedan. Sjukhusen stod för ca MWh av den köpta energin. Det totala utsläppet av CO2 uppgick till ca ton (Region Skåne, 2010a). Tabell 1: Översiktligt energianvändning 2009 Fastigheter som ägs av Regon Skåne. BRA [m2] Värme [MWh] Varav VV [MWh] El [MWh] Fjärrkyla [MWh] Sjukhus Vårdcentraler Övriga anläggningar Totalt Baserat på fastigheternas köpta energi utan hänsyn till distributionsförluster kan man se att sjukhusen totalt sett använder mest energi och utgör drygt 80 % av totalytan och energianvändningen. Merparten av sjukhusen och vårdcentralerna är anslutna till fjärrvärmenätet. Ser man till den årliga användningen relaterat till uppvärmningssätt ser man att endast en liten del, 3 % av bostadsytan och 4 % av energianvändningen, av uppvärmningen kan härledas till andra uppvärmningssätt än fjärrvärme. Generellt kan man utläsa att av de uppvärmningssätt som finns har de fastigheter med fjärrvärme oftast lägre användning per yta och år än de fastigheter med egen förbränningspanna. (IVL, 2009) Sedan 2008 har köpt 20 % vattenkraftsbaserad el. I en ny upphandling omfattar elförsörjningen 100 % Bra miljövals el. (Region Skåne, 2011) De största utsläppen av CO2 kan relateras till förbränning av fossilt bränsle. Ett högt utsläpp av NOX och lågtutsläpp CO2 härrör ofta från förbränning av trädbränsle medan ett högtco2 och lågt NOX ofta härrör från förbränning av fossilt bränsle. De största utsläppen på grund av förbränning av fossilt bränsle kan härledas till uppvärmning. (IVL, 2009) Sedan 2008 har köpt 20 % vattenkraftsbaserad el. I en ny upphandling omfattar elförsörjningen 100 % Bra miljövals el. (Region Skåne, 2011) I tabell 2 nedan anges energianvändningen för samtliga sjukhus som Region Skåne äger. Energianvändningen redovisas i form av total bostadsyta, energianvändning, elanvändning, fjärrvärme samt fjärrkyla baserade på tillgängliga energideklarationer från Dessa har kompletterats med

14 Datum Dnr /0125/2 3 (14) information från s portal för miljönyckeltal samt utdrag ur förvaltningsprogram Landlord. (, 2010a). I samtliga rapporter och tillgänglig information har inte verksamhetsel kunnat skiljas från fastighetsel. Tabell 2: Energianvändning för sjukhus (, 2010a). Energianvändning 2009 BTA Tot. Energi anv. kwh Elanvändning kwh Fjärrvärme kwh Fjärrkyla kwh Sjukhus m2 MWh /m2 MWh /m2 MWh /m2 MWh /m2 Totalt CSK Helsingborg Hässleholm Landskrona Trelleborg UMAS USiL Ystad Ängelholm Fossil energi är en stor fastighetsägare och stor konsument av fjärrvärme och el. I har mål satts som innebär att mängden förnybart bränsle i fjärrvärmebränslemixen ska vara kring 60 % år (Region Skåne, 2009). I Tabell 3 nedan redovisas alla de fjärrvärmeleverantörer som levererar värme till. Dessa är sorterade efter koldioxid utsläpp per MWh [kg CO2/MWh]. För att tydliggöra vilka de största leverantörerna av fjärrvärme är har dessa fetmarkerats i tabellen nedan. Dessa är MALMÖ EON Malmö, Lund Lunds Energi, Kristianstad C4 energi, Helsingborg Öresundskraft. (IVL, 2009) Tabell 3: Aktuella fjärrvärmeleverantörer och deras miljöpåverkan. Fjärrvärmeleverantör [kg/mwh] NOx CO 2 SOx Stoft Vinslövs skola 0, ,8 0,002 0,000 EON Malmö 0, ,0 0,090 0,000 Lunds energi 0,199 93,0 0,042 0,000 Eslövs energi 0,084 74,0 0,100 0,000 EON Staffanstorp 0,371 33,9 0,000 0,096 Österlens kraft 0,460 26,5 0,080 0,170 Hässleholms energi 0,180 19,3 0,021 0,002 Kreab 0,272 15,0 0,009 0,000 Ängelholms energi 0,170 15,0 0,005 0,000 Bromölla energi 0,013 14,0 0,000 0,000 Ystad energi 0,260 9,9 0,003 0,005

15 Datum Dnr /0125/2 4 (14) Fjärrvärmeleverantör [kg/mwh] NOx CO 2 SOx Stoft Öresundskraft 0,102 8,0 0,002 0,000 Landskrona 0,135 5,5 0,004 0,000 Perstorp energi 0,005 5,1 0,002 0,000 Skurup energi 0,005 5,1 0,002 0,000 Höganäs energi 0,008 3,5 0,000 0,001 Tomelilla energi 0,567 1,7 0,229 0,000 C4 energi 0,299 1,4 0,106 0,005 Örkelljunga 0,612 0,0 0,212 0,414 Koldioxidutsläpp - Sjukhus Totalt sett står sjukhusområdena för den största energianvändningen och har därmed också störst potential att minska energianvändningen och öka andelen förnybar energi. I tabell 5 redovisas de sjukhusområden med störst utsläpp av koldioxid. I detta fall står de största energianvändarna även för de största utsläppen av koldioxid per kvadratmeter. (IVL, 2009). Trelleborgs sjukhus har nyligen bytt sin naturgaspanna till fjärrvärme så statistiken stämmer inte för dem i tabellen. (, 2009). Det totala utsläppet för alla de ägda sjukhusen uppgår till ca ton. Tabell 4: Utsläpp av fjärrvärmeuppvärmning från respektive sjukhusområde för energianvändning 2009 (IVL, 2009;, 2010a). Koldioxidutsläpp Yta BTA [m 2 ] Värme [MWh] Ton CO 2 g CO 2 /m 2 Lund MALMÖ Kristianstad Helsingborg Ängelholm Ystad Hässleholm Trelleborg Landskrona Koldioxidutsläpp Vårdcentraler och övriga anläggningar Ett fåtal vårdcentraler har egen uppvärmning genom förbränning av biobränsle, gasol, olja eller direktverkande el. I Tabell 5 nedan listas de fastigheter som inte är anslutna till fjärrvärmenätet (IVL, 2009). Denna tabell är också lite missvisande då de köper in grön miljöel vilket medför att fastigheterna med elvärme inte ger något utslag på koldioxidutsläpp. Det totala utsläppet för alla de ägda vårdcentralerna uppgår till ca 650 ton.

16 Datum Dnr /0125/2 5 (14) Tabell 5: Energianvändning för vårdcentraler som ej är anslutna till fjärrvärmenätet. (IVL, 2009). Vårdcentraler Bet. Yta BRA [m 2 ] Värme [MWh ] CO2 [g/m2 ] Typ 40 Tollarp Tollarp 5: Gasol 31 Ljungbyhed Vårdcentral, tandklinik Olja Olja Knislinge Vårdcentral, tandklinik Näsby Tandklinik Olja Hörby Ambulansstation Elvärme Båstad Vårdcentral, tandklinik Elvärme Degeberga Vårdcentral, tandklinik Elvärme Vä Vårdcentral Elvärme Munka - ljungby Vårdcentral Elvärme Brösarp Vårdcentral Elvärme Sösdala Vårdcentral, apotek Elvärme Hjälmaröd Kivik, distr.sköt.hem Elvärme Hyllinge Distriktssköt.mott Elvärme Björkbackens Vårdcentral, Sjöbo Orup Sjukhus Egen panna biobränsle Egen panna biobränsle Tabell 6: Energianvändning för vårdcentraler som är anslutna till fjärrvärmenätet. BRA Värme CO2 Vårdcentral Bet. [m2] [MWh] [g/m2] Typ Annetorpshemmet Sofia1; fjärrvärme Vinslöv, Vårdcentral,tandklinik fjärrvärme Tågarp, Arlöv Vårdcentral fjärrvärme Eslöv Specialisthuset fjärrvärme Dalby Vårdcentral , fjärrvärme Eslöv;Tåbelund Solrosen fjärrvärme Måsen 14;Vårdcentral fjärrvärme Lomma Vårdcentral fjärrvärme Solrosen Habilitering fjärrvärme Bromölla vårdcentral,tandklinik fjärrvärme Pålsjö sjukhem fjärrvärme Vänhem Doktorn fjärrvärme Klippan vårdcentral,tandklinik fjärrvärme Annedal fjärrvärme Skurup Vårdcentralen fjärrvärme

17 Datum Dnr /0125/2 6 (14) BRA Värme CO2 Vårdcentral Bet. [m2] [MWh] [g/m2] Typ Bjuv Folktandvården fjärrvärme Bergaliden vårdcentral fjärrvärme Planteringen Vårdcentral fjärrvärme Motorn Folktandvården fjärrvärme Perstorp; vårdcentral,tandklinik fjärrvärme Höganäs, dagcenter fjärrvärme Staffanstorp Vårdcentral fjärrvärme Höganäs, Delfinen fjärrvärme Åhus Vårdcentral,tandklinik fjärrvärme Paviljongen BUP fjärrvärme Kristianstad Tandvårdshuset fjärrvärme Tomelilla Tandklinik fjärrvärme Örkelljunga; Vårdcentral, tandklinik fjärrvärme Kävlingevillan Brandstationen fjärrvärme Kostnader I Figur 2 redovisas energiprestandan, CO2-utsläpp samt kostnaden för fastigheter under åren Under en femårsperiod har fastigheterna blivit mer energieffektiva och kostnadseffektiva vilket kan ses ur, Figur 2, då den beräknade energikostnadsökningen uppskattas till ca 3 öre/kwh*år. Kostnaden per kvm har gått ner något sedan 2006 medan totalkostnaden gått upp. Totalt sett motsvarar varje extra öre ca 1,5 miljoner i högre kostnad per år. (, 2009). Figur 2: Energianvändning, CO2-utsläpp och kostnader för fastigheter I Figur 3 redovisas hur priset för olika energislag har ökat under åren Där en uppåtgående trend kan avläsas för de flesta energislagen.

18 Datum Dnr /0125/2 7 (14) Figur 3: Prisökning per år för olika energislag (Energimyndigheten, 2009) Energianvändning i hyrda fastigheter I flera av de hyrda lokalerna hyr enbart en mindre del av hela fastigheten för sin verksamhet. Oftast är inte uppvärmning eller energianvändning redovisad separat. De flesta, ca 80 %, av fastigheterna är anslutna till fjärrvärme och knappt 10 % har fossil uppvärmning eller komplettering med fossilt bränsle. I Tabell 7: Uppvärmning av de hyrda fastigheterna. redovisas uppvärmningssätt för hyrda fastigheter. Tabell 7: Uppvärmning av de hyrda fastigheterna. Antal fastigheter Uppvärmningstyp 80 Fjärrvärme 1 Fjärrvärme med solfångare 4 El direktel/vattenburen 1 Biogas 1 Bergvärmepump 6 Gas 1 Klimatneutral fjärrvärme & el 2 Pellets kompletterade med olja 3 Värmepump 3 Värmepump kompletterad med gas eller olja 102 Totalt antal fastigheter De hyrda fastigheter som inte är anslutna till fjärrvärmenätet är angivna i Tabell 8. Majoriteten av dessa fastigheter har någon typ av fossilförbränning antingen som komplement eller som primärvärme. Gas antas vara naturgas. Tabell 8: Fastigheter som ej är anslutna till fjärrvärmenätetuppvärmnin Hyresvärd Fastighet g Löddekärnan AB Löddeköpinge 77:2 Gas Burlövs Bostäder AB Gas Komp.

19 Datum Dnr /0125/2 8 (14) uppvärmnin Hyresvärd Fastighet g Komp. KKB Löddeköpinge 12:38 Gas KKB Gas Alsingevallen AB Gas Staffanstorps kommunfastigheter AB Vårdcentralen i Hjärup Gas Brf Rydebäck Centrum 2 Arholma 6 värmepump Gas naturgas Bröderna Ljungs Fastigheter Fjälkinge 181:3 Värmepump Olja Osbybostäder AB Lönsboda 1:350 Värmepump Olja Vårdcentral Bjuvs kommun Elestorp 7:104 Pellets Olja larma Fastighets AB Pellets Olja Björnekulla Fastighets AB Kvidinge 192:18 El Malmö Stadsfastigheter Ängslätts tandpoliklinik El Krister Lindqvist El Veberöds El Berggren Fastighets AB Viken 135:27 Värmepump EL Simrishamns kommun Värmepump Malmö Stadsfastigheter Sundsbroskolan Värmepump Tabell 9: Hyrda fastigheter med någon typ av förnybar energi. Melin Förvaltnings AB Stjärtmesen 5 Fjärrvärme Öresundskraft - Vasakronan Fastigheter AB Oscar 17 Fjärrvärme Hörby Kommun Hörby 42:16 Fjärrvärme Svedala Kommun Toftaängen Biogas Ulla och Göran Bergvärme- Jansson Rödeken 14 pump Klimatanpassningsåtgärder Eon, Klimatneutural samt grön el Rindy Energi AB Solfångare VP för VV Klimatförändringar kan tänkas påverka bebyggelsen och dess energianvändning på olika sätt. På grund av förändrade snö- och vindlaster kan konstruktionen av speciellt stora plana tak behöva förändras. Ökad vindintensitet och vindstyrka kan påverka hållbarheten på fasader. Ökad risk för ras, skred, marksättningar och översvämningar måste även tas hänsyn till, speciellt i områden nära kusten, vattendrag eller sjöar. Ett varmare och fuktigare klimat kan påverka förekomsten och problemen av fukt och mögel i konstruktionen. (SMHI, 2009)

20 Datum Dnr /0125/2 9 (14) Under genomfördes en utredning, av Klimatsamverkan Skåne - Klimatförändringars påverkan på den skånska folkhälsan - om hur Skåne ska minska sin klimatpåverkan och anpassa sig till klimatförändringar. Skriften ska användas som en fingervisning för hur kommuner och aktörer ska arbeta med klimatanpassning. Åtgärder som redovisas i rapporten följer nedan. Generellt Generella åtgärder enligt utredningen gäller: - Högre krav på vårdgivare angående strömavbrott, dålig vattenkvalitet och värmeböljor. (Klimatsamverkan Skåne, 2010). Temperatur Ett mildare och varmare klimat kan även potentiellt ge bättre förutsättningar för t ex solel och solvärme. Det kan även förväntas att växtsäsongen blir längre vilket ökar förutsättningarna för att producera och använda biomassa för att framställa bioenergi. I Sverige förväntas lindrigare snö- och isförhållanden, vilket leder till att temperaturen stiger något mer på vintern än sommaren. Ett mildare temperaturmässigt klimat kan tänkas minska energibehovet på vintern samtidigt som energibehovet för kylning kan förmodas öka på sommaren. Det ökade avkylningsbehovet kan hanteras till viss del genom konstruktionen i byggnaden. Enligt IPCC kan temperaturen öka mellan 1,8-4,0 C fram till år 2095 och därefter fortsätta. (SMHI, 2009) Åtgärder kopplade till temperaturförändringar är enligt utredningen från Klimatsamverkan Skåne att: - Belysa behovet av förebyggande åtgärder. - Förbereda för ökad belastning av sjukhus speciellt under sommarmånader vid långvariga värmeböljor, speciellt för sårbara grupper. - Solavskärmning och/eller avkylning bör införas på sjukhus. Särskilt på akut-, intensivvårds- och hjärtavdelningar samt på äldreboende och sjukhem. - Utreda urbana värmeöar. - Med vegetation påverka mikroklimat, luftföroreningar och mängden dagvatten samt säkra skuggområde i utemiljöer etc. - Utforma byggnader och göra materialval med hänsyn till risken för ökade temperaturer. (Klimatsamverkan Skåne, 2010) Vatten- och dricksvattenförsörjning Enligt flera olika modeller kommer avrinningen öka i Sverige med mellan 5-25 % och generellt sett kommer klimatet bli varmare och blötare. En ökad risk för översvämningar är trolig, speciellt under höst och vinter. (SMHI, 2009)

21 Datum Dnr /0125/2 10 (14) Åtgärder kopplade till vatten- och dricksvattenförsörjning är enligt utredningen: - Ökad uppehållstid vid infiltrationsanläggningar för att påverka reningsförmågan och virusreduktionen samt minskar risken för kontaminerat dricksvatten. (Klimatsamverkan Skåne, 2010) Partiklar Speciellt i Trelleborg, Landskrona och Malmö brukar årsmedelvärdet av halten små partiklar överskrida miljökvalitetsnormen. Partikelkoncentrationen beräknas öka med 2 % per årtionde. Pollenhalterna beräknas öka med 50 % till år Redan nu beräknas en skånsk stadsbo leva 10 månader kortare på grund av luftföroreningar. Åtgärder kopplade till partiklar är enligt utredningen att: - Kombinera kunskapen om pollen med grönstruktur i städer. (Klimatsamverkan Skåne, 2010) Utförda beteenderelaterade åtgärder För att minska användningen av energi och vatten i verksamheten har infört en ny hyresmodell där hyresgästen betalar för sin egen konsumtion av energi och vatten. För att minska energianvändningen och öka effektiviteten utförs även en del investeringar i byggnaderna (Region Skåne, 2011). Interna energibesparingsprojekt så som TänkNuVidareeller Tänk Om samt installation av närvarodetektorer har genomförts inom flera förvaltningar för att minska elanvändningen (, 2011). Syftet med projektet var att med hjälp av befintlig personal identifiera möjliga energibesparingsåtgärder. Elanvändningen minskade i vissa av fastigheterna med upp till 10 %. Det saknas uppföljning av projektet för att se om och hur effekterna blev bestående. Utförda klimatanpassningsåtgärder I dagsläget har inga åtgärder för klimatanpassning redovisats inom. Genomförda åtgärder inom förnybar energi och energieffektivisering På sjukhusområdet i Helsingborg har en solcellsanläggning på totalt 1750 m2 installerats. Hela anläggningen beräknas producera mellan kwh. Syftet med anläggningen är för att få mer kunskap om solceller och inspirera andra fastighetsförvaltare till liknande projekt. (, 2011).

22 Datum Dnr /0125/2 11 (14) I Kristianstad har 12 miljoner investerats i en bergvärme/kylanläggning, för att värma och kyla sjukhusområdet i Kristianstad. Anläggningen har för avsikt att täcka kylbehovet av centralsjukhuset, psykiatrin, köket och infektionskliniken. Anläggningens värmeproduktion täcker flera byggnader, totalt ca 35 % av sjukhusområdet. Motsvarande en tredjedel av energin som tas ut används för att driva värmepumpar och pumpar. (, 2011) Under projektet TänkOm och TänkVidare utfördes en del åtgärder som framförallt har minskat elanvändningen genom driftoptimeringar i ventilationssystem och belysningsåtgärder. Hissarna i centralblocket på sjukhusområdet i Lund utnyttjar rörelseenergin vid inbromsning för att generera el. har ett gemensamt certifikat för miljö- och energiledningssystem och samtliga sjukhus är miljöcertifierade. har utfört ett antal EPC-projekt, Energy Performance Contracting, vilka har resulterat i minskat el-, värme- och vattenbehov. s miljöarbete driver idag både ett omfattande internt och ett utåtriktat (externt) miljöarbete. Det utåtriktade miljöarbetet Det utåtriktade miljöarbetet bedrivs idag mer eller mindre inom alla verksamheter. är en relativt ung organisation där uppbyggnaden av miljöarbetet har skett successivt och ofta i projektform. Arbetet är omfattande och sker ofta i samverkan med andra regionala aktörer. För det externa miljöarbetet antogs under 2010 det miljöstrategiska programmet, se nedan mer om detta. Det interna miljöarbetet bedriver en omfattande verksamhet inom hälso- och sjukvård, tandvård, regional utveckling, kultur, näringslivsutveckling och kollektivtrafik. Det interna miljöarbetet är rådgivande och stödjande för hela s organisation. Tillsammans med andra verkar för att Öresundsregionen blir en av de renaste storstadsregionerna i Europa. För det interna miljöarbetet finns uppsatta mål, program, ansvar och regelbunden uppföljning. I s miljöpolicy står följande; : - arbetar för att bli en klimatneutral organisation som väljer förnybara energislag samt tar miljöhänsyn vid resor och transporter. - minskar användningen av och riskerna med miljöskadliga ämnen och produkter.

23 Datum Dnr /0125/2 12 (14) - värderar och beskriver miljöpåverkan vid beslut, planering, produktval, upphandling och utvärdering. - gynnar forskning och utveckling som bidrar till positiv miljöpåverkan. - gör föredömliga val av miljöanpassad teknik. - tillvaratar och utvecklar medarbetarnas miljöengagemang. - kommunicerar miljöresultat och effekter. - följer gällande miljölagar och förbättrar ständigt sitt miljöarbete. Miljöprogrammet för är avsett för att stärka och utveckla det interna miljöarbetet och skapa förutsättningar för att alla medarbetare ska kunna arbeta mot hållbar utveckling, god miljö och bättre hälsa. Det finns fyra mål i det interna miljöarbetet Miljöprogram består idag av fyra punkter: 1. Fossilbränslefri, klimatneutral och klimatanpassad verksamhet 2. Hälsosam miljö 3. Hållbar resursanvändning 4. Stark miljöprofil Miljöarbetet ska grundas i miljöbalkens hänsynsregler. År 2020 ska energi till värme, kyla och el till s fastigheter komma från fossilbränslefria energikällor. (, 2009c) - ska bli helt fossilfria i Delmål för andelen fossilfria bränslen för uppvärmning för är 60 % för 2012, 80 % för 2016 och 100 % för (, 2009b) Genom att bedriva en klimatneutral, klimatanpassad och fossilbränslefri verksamhet ska bidra till ett hållbart samhälle. Då framtida klimatförändringar kan tänkas innebära ett förändrat och extremare klimat ska s verksamheter anpassa sig därefter. (, 2009c) Miljöstrategiskt program för beskriver bland annat att Skåne ska vara den ledande kunskapsregionen för att nå visionen om ett livskraftigt Skåne. I denna vision beskrivs också att produktionen av förnybar el i Skåne ska vara 6 TWh högre än 2002 samt att ska stödja och stimulera innovationer och utveckling av nya tekniska lösningar och processer inom miljö- och klimatdrivna innovationer (Region Skåne, 2010a). Arbetet följs upp och rapporteras i ett årligt bokslut. Det interna miljöarbetet omfattar alla förvaltningarna och idag finns ett beslut på att alla förvaltningar bör ha ett miljöledningssystem. I det interna miljöarbetet kommer ibland också det utåtriktade miljöarbetet in, till exempel upphandling.

24 Datum Dnr /0125/2 13 (14) Planer och program som påverkar denna plan Det miljöstrategiska programmet för samt verksamhetsprogrammet för hållbart energisystem i Skåne Miljöstrategiskt program för är en gemensam strategi för s externa miljöarbete. Det syftar till att integrera miljöfrågorna i utvecklingsarbetet inom alla verksamhetsområden, genom att peka ut insatsområden som ska prioritera och satsa på. Miljöstrategiskt program i sin tur är ett sektorsprogram till det regionala utvecklingsprogrammet, Regionalt utvecklingsprogram för Skåne s ansvar omfattar bland annat regional utveckling, infrastruktur, samhällsplanering, folkhälsa, natur, rekreation och kultur. Inom ramen för det Miljöstrategiska programmet har antagit följande övergripande mål för Skånes energisystem: År 2020 ska Skåne vara ledande inom utvecklingen och användningen av hållbara energisystem, för industrin, bebyggelsen och transportsektorn. Målet är att uppnå nationella och regionala miljömål för insatsområdet, samt att ta fram ett verksamhetsprogram för s insatser på området. Verksamhetsprogrammet ska innehålla mål, åtgärder, ansvar, resurser och tid för genomförande, samt ska följas upp med indikatorer. I Miljöstrategiska programmet specificeras åtgärdsområden som Region Skåne bör fokusera på för att uppnå detta övergripande mål: - Produktion och användning av förnybar energi - Minskad energianvändning - Förnybara bränslen och energieffektiva fordon - Miljö- och klimatdrivna innovationer och teknikutveckling Sju verksamhetsprogram har därefter tagits fram för att ta identifiera åtgärder, ansvar, tid och resurser för att uppnå målen i det miljöstrategiska programmet. Ett flertal av dessa har påverkan på denna handlingsplanen och speciellt verksamhetsprogrammet för ett hållbart energisystem i Skåne. Avtal med hyresvärdar Hyresavtal sträcker sig ofta mellan 7-20 år. Någon sammanställning finns inte i dagsläget över avtalen och när dessa går ut. Det finns idag inte några speciella krav ställda vid tecknande av avtal med andra hyresvärdar. De flesta hyresavtal är idag kallhyraavtal. Det finns inga direkta incitament för hyresvärdarna att spara energi med hänsyn till dessa avtal. De ger inte heller hyresvärdar någon indikation på t ex krav eller önskan om att de bör energieffektivisera eller byta ut fossil energi.

25 Datum Dnr /0125/2 14 (14) Avtal med YIT Sverige AB och Skåneteknik Enligt avtal ska intraprenaderna inom deras arbetsområde aktivt arbeta med driftoptimering av fastigheterna. Driftoptimering innebär att en energistrategi ska byggas upp för varje fastighet där det ska beskrivas hur fastigheten ska drivas för att vara så effektiv som möjligt. I avtalet står även att de ska lägga särskild vikt vid uppföljning av energimål. Skåneteknik har driftansvar för de stora sjukhusområdena i Lund, Malmö, Helsingborg, Kristianstad. YIT Sverige AB har driftansvar för de resterande fastigheterna inklusive vårdcentraler. Avtal med fjärrvärmebolag I avtalen med fjärrvärmeleverantörerna står inga speciella villkor om andel förnybar energi som ska levereras.

26 Jonas Larsson Energistrateg BILAGA 2 LITTERATURFÖRTECKNING Datum Dnr /0125/2 1 (1) Handlingsplan för att nå s energimål inom lokalförsörjning Energimyndigheten. (2009). Energiläget Statens energimyndighet. IVL. (den 13 Augusti 2009). Miljöpåverkan Regionfastigheter Klimatsamverkan Skåne. (2010). Klimatförändringarnas påverkan på den skånska folkhälsan - en kunskapsöversikt med förslag på åtgärder. Malmö: ; Länsstyrelsen i Skåne Län; Kommunförbundet Skåne. Omvård Skåne. (2009). Vårdcentraler och sjukhus i Skåne. Hämtat från Omvård Skåne: den 14 Mars (2009). Miljöredovisning (2010a). Nyckeltal Media Regionfastigheter.. (2011). Aktuella byggprojekt. Hämtat från : den 17 Januari (den 4 Januari 2011). Miljölänk Skåne - Miljö, hälsa, sjukvård. Hämtat från den 14 Januari (den 28 April 2010a). Energideklarationer. Hämtat från : den 14 Januari (2010b). miljömål med plan fram till SMHI. (2009). Klimatförändringens konsekvenser för samhället. Hämtat från SMHI: den 15 Februari 2011 Statistiska centralbyrån. (2010). Bostads- och byggnadsstatistisk årsbok Örebro : SCB-Tryck. Postadress: S Malmö Organisationsnummer: Besöksadress: Dockplatsen 26, Malmö Telefon (växel): Internet: