GESTALTNINGSPROGRAM. Detaljplan för del av Hagby 8:16 m.fl. inom kommundelen Hagby i Täby kommun kommundel

Transkript

1 GESTALTNINGSPROGRAM Detaljplan för del av Hagby 8:16 m.fl. inom kommundelen Hagby i Täby kommun kommundel

2 BAKGRUND För att stärka energiproduktionen i Stockholmsregionen, planeras för en kraftvärmeanläggning inom Hagbyområdet i Täby kommun. Med förnybara och återvunna bränslen ska el och värme produceras till en växande befolkning i norra Stockholmsregionen och tillgången av hållbar energi ska säkras. Placeringen av E.ON Värme Sverige ABs (E.ON) kraftvärmeanläggning nära återvinningsanläggningen är med avsikt att ta tillvara på energin från SÖRABs utsorterade och ej återvinningsbara verksamhetsavfall genom förbränning. På så vis minskar behovet av extern hantering och transportbehovet ut från området samtidigt som återvunnen energi tas tillvara på i form av el och fjärrvärme. I anläggningen kommer det också att vara möjligt att elda biobränslen. Detaljplanen möjliggör en utbyggnad av anläggningen i två etapper. Gestaltningsprogrammet redovisar båda dessa etapper. LÄGE Kraftvärmeanläggningen placeras längs med Norrortsleden, mellan infarten till Hagby återvinningsanläggning och den gamla Skålhamravägen. Omgivningarna är gammal jordbruks- och kulturbygd av riksintresse. Landskapet är vänligt och odramatiskt och består av en blandning av skogklädda berg och kullar och åkermark där åkerholmar avdelar de öppna ytorna. Området gränsar också till Runriket, de delar av Täby kommun som har den största förekomsten av runstenar i Sverige. Vi förstår att trakten under vikingatiden hade både utblickar och puls. Tomten sedd från Skålhamravägen vid bron över Norrortsleden Karaktäristiska åkerholmar Runsten i närområdet

3 GRIND 0m PUMPSTN Structor Örebro AB Bettorpsgatan 10, ÖREBRO Tel: , GESTALTNINGSPRINCIPER Övergripande gestaltningsmål Anläggningen ska spegla kommunens höga målsättningar inom miljöområdet och synliggöra verksamheten på ett positivt sätt. Byggnaderna är ett skal runt en process, vilket ska framgå av de gestaltningstema som används. Arkitekturen ska uttrycka byggnadernas tekniska karaktär och samtidigt vara förankrad i platsen. Anpassning mot närliggande kultur- och jordbruksbygd En viktig gestaltningsfråga är gränsen mellan den industriella miljön och det omgivande kulturlandskapet. En rad anpassningar har gjorts för att skapa en mjuk övergång och begränsa de visuella effekterna av de markanläggningar som krävs för kraftvärmeverkets drift: Ytan för Sörabs komposthantering flyttad söderut för att bevara skogsbryn. Ledningsstråk för fjärrvärmeledningar mm har ändrats och anpassats för att bevara skogsparti vid Skålhamravägen. Bränsleplan har utformats så att åkerholme med värdefulla ekar vid Norrortsleden kan bevaras E.ON har utökat fastigheten längs Norrortsleden för att möjliggöra grönytor där plantering kan göras som insynsskydd Mellan bränsleplan och Skålhamravägen planeras en 100 m bred zon med grönyta, planteringar och vatten. Yta för SÖRAB's komposthantering flyttad söderut för att bevara skogsbryn norr och öster om kompostytan. Detta på bekostnad av storlek på E.ON's planerade yta för biobränsle. (Jfr med handling fr juni 2013.) Bränsleplan har anpassats och minskats för att bevara befintlig "ekholme" vid Norrortsleden. Bränsleplan har anpassats och minskats för möjlighet att bevara befintliga ekar. DIESEL- AVLÄMNING KOMPOST- MATERIAL Ev. bränsletrsp. fr. SÖRAB Sammanställning av kompensationsåtgärder vid bränseplan BV STAKET AMMONIAK 10m TANK E.ON har utökat fastigheten längs Norrortsleden för möjlighet till grönytor, återplantering träd samt plantering träd för insynsskydd. Zon 100m mellan bränsleplan och Skålhamravägen med grönyta, planteringar och vatten. Ledningsstråk för fjärrvärmeledningar mm har ändrats och anpassats för att bevara skogsparti vid Skålhamravägen. Insatsväg räddningstjänsten Illustration som redovisar var kompenserande åtgärder vidtagits i gränsen mellan anläggningen och det omgivande landskapet. Planen visar största möjliga utbredning av byggnader och serviceytor vid full utbyggnad. 100,00 Sörabs komposthantering för park- och trädgårdsavfall flyttas till nytt läge inom anläggningen.

4 Etappvis utbyggnad Kraftvärmeanläggningen avses att byggas ut i två etapper. Den första etappen planeras färdigställas under Detaljplanen möjliggör en fullt utbyggd anläggning. I den första etappen tas endast den västra delen av tomten i anspråk. De kompenserande planteringar som anläggs utmed Norrortsleden utförs i etapp 1. Avsikten är att växtligheten ska hinna utvecklas och fungera som avskärmning och insynsskydd när etapp 2 blir aktuell. Planteringen vid den östra dammen är ett undantag. Denna damm är till sin omfattning mindre i etapp 1 och endast plantering som inte kan ta skada vid full utbyggnad av dammen utförs. Illustration som redovisar en möjlig utformning av etapp 1. Den östra delen av tomten med sina åkerholmar är oförändrad. I den västra delen sparas enstaka värdefulla träd och integreras i anläggningen. En mindre damm anläggs mot Skålhamravägen och avskärmande plantering utförs längs Norrortsleden. I etapp 1 kan också de östra åkerholmarna bevaras, då ytor för bränslelager kan placeras närmare byggnaderna. Utbredningen av själva byggnadskropparna är beroende av vilken typ av panna som i ett senare skede väljs. Illustrationerna redovisar ett troligt utseende. I etapp 2 utökas bränslelagret åt öster och når fram till den 100 m breda zon med vattendamm och vegetation som skärmar anläggningen mot Skålhamravägen. Där så är möjligt sparas delar av åkerholmarna och integreras i anläggningen. Illustration som redovisar en möjlig utformning av full utbyggnad. I samband med anläggningen av den större östra dammen kompletteras med ny vegetation som avskärmning. De östra åkerholmarna tas till stor del bort för att ge plats åt utökat bränslelager. Enstaka värdefulla träd kommer dock att sparas där de går att integrera i anläggningens plan. De tidigare anlagda planteringarna utmed Norrortsleden har vuxit och utgör avskärmning mot söder.

5 Betraktelseavstånd Byggnaderna på tomten syns framför allt från Norrortsleden, Skålhamravägen och mindre vägar i närområdet. Sekundära strukturer och aktiviteter avskärmas i detta perspektiv via befintliga landformationer och nyplantering. Pannbyggnaderna och skorstenarna kan ses över ett större område men skyms av omgivande topografi och befintlig vegetation i varierande grad. Där utsikten är fri, såsom över Vallentunasjön, kan de synas på flera kilometers håll. På Norrortsleden passeras tomten i hög fart under ca 30 sekunder. Det ställer krav på tydliga former som hinner uppfattas under den korta tiden. En alltför småskalig detaljrikedom går inte fram på långt håll. Det krävs i stället en tydlig struktur utan att det därför får bli monotont i det nära perspektivet. I öster och väster finns naturliga avskärmningar (se vy 1 och 3) medan anläggningen i söder exponeras mot leden och mot omgivande landskap och bebyggelse (se vy 2) Vypunkter Vy 1, Norrortsleden från öster utan nyplantering Vy 1, Norrortsleden från öster med föreslagen kompletteringsplantering VY 1 VY 3 VY 2

6 Vy 2, Frestavägen från väster. Anläggningens sydfasad är i detta närperspektiv fullt synlig. Vy 3, motorvägspåfart från väster. På detta avstånd syns endast anläggningens högsta delar

7 Vy från andra sidan Vallentunasjön. Över det öppna vattnet syns anläggningen på flera kilometers avstånd Vy från norr. Anläggningens lägre delar skyms av naturformationer och vegetation

8 Byggnadsvolymerna En kraftvärmeanläggning består av en mängd byggnader, där själva pannan utgör den dominerande volymen. Pannbyggnadens form är helt beroende av vilken panntyp som i ett senare skede väljs. Eftersom pannan hängs in i byggnadens stomme måste denna helt anpassas till pannan. Pannbyggnad och ackumulatortank är cirka 55 meter höga och därmed de mest framträdande och voluminösa byggnaderna. Även turbinhallen utgör en tydlig men lägre volym. Skorstenarna utgör de högsta elementen, med sina 80 meter. Det sätt på vilket pannan förses med bränsle kan variera mellan olika tekniska pannsystem och olika bränslen och det påverkar anläggningens utformning. Vid vissa panntyper används transportband från lägre liggande bränsledepåer upp till pannans matningshöjd. Vid andra typer lyfts bränslet med skopor från en tippficka i anslutning till byggnaden. I stället för transportbanden får man då en ganska hög hall för lyftrörelserna. I Hagby kommer också transport av bränsle att ske från den närliggande återvinningsanläggningen via transportbanor. Några mellanhöga byggnader behövs för personal, teknisk service och kontor. Funktioner så som rökgasrening och askhantering inryms i tekniskt utformade byggnader. Dessutom kräver anläggningen åtskilliga mindre byggnader, för exempelvis invägning av bränslefordon eller bränslekross. Obearbetade byggnadsvolymer vid en sannolik typ av panna.

9 Anläggningens planering Genom anläggningens framträdande placering ställs höga krav på den estetiska utformningen. En kraftvärmeanläggning har starka logistiska samband mellan byggnader och ytor och är noggrant planerad för att fungera effektivt. Denna noggrannhet och ordning bör avspeglas i det visuella uttryck som byggnaden ges. Särskilt de fasader som vänder sig ut mot Norrortsleden och Skålhamravägen gestaltas med omsorg. De bör trots sina olika funktioner ges gemensamma arkitektoniska element av sammanbindande karaktär, kanske rytmiskt återkommande. All tyngre verksamhet placeras så långt möjligt dold bakom vegetation och andra byggnader. Särskilt bränsleupplagen bör avskärmas med vegetation eller andra medel. Inom området planeras för att i en framtid kunna bygga två pannor. Pannbyggnader med turbinhallar kommer att vara de dominerande volymerna, liksom även ackumulatortanken. Kontor, teknisk service, personallokaler och besöksutrymmen bör placeras i förgrunden, framför pannbyggnaden. De bildar därmed en lägre fasad mot Norrortsleden, medan pannbyggnaderna reser sig i bakgrunden. Även ackumulatortanken är hög och placeras för att få maximalt tryck i ledningarna ut till användarna. De goda miljöeffekter som lokaliseringen tillsammans med Hagby återvinningsanläggning ger kan gärna betonas, exempelvis i utformningen av transportbanden för brännbart avfall. Skorstenens placering kommer att vara karaktäristisk för anläggningen och placeras med omsorg. Anläggningen är synlig på långt håll i de till största delen lantliga omgivningarna. Det kräver ett ställningstagande till vilket uttryck de högre delarna får. Vid full utbyggnad kommer flera byggnader att på avstånd smälta ihop, och en distinkt och renodlad utformning av den högsta pannbyggnaden i etapp 1 går därför förlorad. De höga pannbyggnaderna utformas i stället så att de smälter ihop med och återspeglar himlen. Ackumulatortanken ser likadan ut i full utbyggnad, och där finns möjligheter att använda dess monolitiska form för att skapa ett unikt uttryck. I samverkan mellan flera intressenter kan tankens toppvåning utnyttjas som utsiktsplats, informationscentrum, kafé eller liknande. Byggnadsvolymerna bearbetade med material, kulör och små livförskjutningar för att uppnå en visuell och rytmisk ordning

10 Exempel på anläggningar som uttrycker en teknisk karaktär och samtidigt är förankrade i platsen Tekniska Verken, Linköping. Berg Arkitekter Sopförbränningsanläggning, Barcelona Ackumulatortank där toppvåningen används för publika ändamål. Sweco Arkitekter Kraftvärmeanläggning itorsvik, Jönköping Liljewall Arkitekter

11 Material Material som har en oporös yta, såsom glas eller plåt i olika former, suger inte upp smuts och åldras därför fräschare i en industriell miljö än exempevis betong eller puts. Materialens varierande egenskaper när det gäller reflektion av ljus bör utnyttjas för att ge ett levande och över dagen varierat ljus- och skuggspel över fasaderna. Stora glasade fasader kan vara problematiska ut ett tekniskt perspektiv i en pannbyggnad och andra sätt att skapa in- och utblickar bör prövas. Semitransparenta material, exempelvis perforerad plåt har intressanta egenskaper vad gäller att vackert sila ljus från bakomliggande ljuskällor. Den kan fungera som solavskärmning dagtid och ge spännande ljuseffekter kvällstid. Med enkla medel kan rörelse skapas i den stora skalan och detaljrikedom i den lilla. Solpaneler är ett annat exempel på material som kan användas i anläggningen, både för sina tekniska och estetiska egenskaper och för sitt symbolvärde. Ljus Ljusupplevelsen av byggnaden nattetid får inte vara så dominerande att det orsakar trafikproblem eller ger störningar i det omgivande lantliga landskapet. Skyltning Skyltar placeras fristående från byggnaden. Vegetation En blandad palett av inhemska träd och buskar kan användas som strukturell plantering längs de södra och östra gränserna. Arter bör väljas för att maximera den biologiska mångfalden förutsatt att de ger adekvat skärmning. Inom området kan plantering av prydnadsväxter användas för att förbättra entré och parkeringsområden. Ytterligare trädplantering kan göras där verksamheten tillåter. Exempel på material som fungerar bra i en miljö med industriell karaktär

12 Exempel på hur en sannolik modell av panna skulle kunna gestaltas. Etapp 1 En sammanhängande fasad med rytmisk indelning ut mot Norrortsleden. De höga byggnaderna i bakgrunden smälter ihop med himlen. Ackumulatortanken avviker i sin utformning från övriga byggnader. Etapp 2

13 Etapp 2, nattbild Vy från Frestavägen