3 Anläggningarna Idre Fjäll och Fjätervålen

Transkript

1 3 Anläggningarna Idre Fjäll och Fjätervålen Följande kapitel utgör en beskrivning av de turistiska förutsättningarna runt kring, bl.a. beskrivs skidanläggningarna Idre Fjäll och Fjätervålen. Kapitlet avslutas med en genomgång av förutsättningarna för vintersportmarknaden och en bedömning av hur klimatförändringar kan påverka snösporten i området. 3.1 Idre Fjäll Stiftelse för bygdens överlevnad Stiftelsen Idre Friluftsanläggningar (som sedan namnändrades till Stiftelsen Idre Fjäll) bildades Stiftare var Idre kommun och Friluftsfrämjandet. Syftet med stiftelsebildningen var att med kraft möta en negativ samhällsförändring. Bygdens invånare fann vid 60-talets början att de stod vid ett vägskäl. I de tre nordligaste små Dala-kommunerna, som idag är Älvdalens kommun, levde då människor 5. Från att länge ha levt i en bygd präglad av skogsbruk, vattenkraftsutbyggnad och malmbrytning såg det mycket klent ut med sysselsättningen. De dryga människor som levde i det 4500 km 2 stora område som kallas Särna-Idre- Grövelsjöfjällen var hårt drabbade av rationaliseringarna i de stora basnäringarna. Skogsbruket mekaniserades alltmer och när väl vattenkraften var färdigutbyggd återstod det inte många arbetstillfällen. De få jordbruk som fanns i området minskade i antal och blygruvan i Vassbo hade fått sin livslängd utmätt. Inspirerade av turismnäringens framväxt sedan 30-talet i Siljanområdet, satsningar som påbörjats i Sälen-området och kooperativa Resokoncernens planer på ett storhotell över norsk-svenska gränsen vid Grövelsjön, väckte djärva ortsbor idén att bygga en turistanläggning utanför Idre. Planerna möttes av misstro. Vad kan vi ha att locka med och Det kommunala vansinnet var rubriker som syntes i lokalpressen. Efter en stundtals het debatt bildades 1965 det som kom att bli Stiftelsen Idre Fjäll och spaden sattes i backen Stiftarna, kommunen och Friluftsfrämjandet, lyckades med konststycket att lösa finansieringen genom en kombination av statligt stöd och privata borgensåtaganden från eldsjälar. Det lokala bygdeinitiativet har på 40 år växt till att bli en fjällanläggning med familje- och friluftsprofil, vars åretruntverksamhet saknar jämförelse bland skandinaviska anläggningar. Samtidigt är anläggningen ett slående bevis på hur den lokala befolkningens vilja till den egna bygdens överlevnad kan vända en negativ trend. Då som nu var det ett uttalat mål att satsningen på såväl sommar- som vinterturism skulle skapa sysselsättning. Detta 35 år gamla medborgarinitiativ skapar idag sysselsättning motsvarande 232 årsverken i det egna företaget. Utöver det tillkommer sysselsättning och 24 Idre Fjälls ostbackar utvecklingsmöjligheter för småföretagare, samt handel och service i hela Älvdalens kommun med mångdubbelt fler årsverken. Idre Fjäll är i dagsläget kommunens klart största privata arbetsgivare ,8% 13,5% 17% 17,9% 18,6% 18,4% 21% 19,6% Finansiering av investeringar Finansiering av investeringar Banklån andel % Egna vinster, andel % Statligt Investeringsstöd, andel % Trängsletfond och Landsting, andel % 73,9% 71,8% 72,6% 81,1% 77,4% 73,2% 74,4% 72,6% 7,4% 7,4% 6,9% 0,3% 6,7% 0,3% 0,3% 8,9% 8,7% 8,8% 1 Investerad belopp Mkr Figur 3.1. Största delen av investeringsvolymen i Idre Fjäll är egna vinstmedel Vinsten återinvesteras Idre Fjäll drivs i stiftelseform. Vinster företaget tjänar delas inte ut utan återinvesteras direkt i verksamheten. Bättre tjäna pengar innan du gör av med dem har varit en ledstjärna. Inga kommunala lån eller bidrag har erhållits. Av investeringsvolymen i dag är endast 17 % banklån, 10 % statliga investeringsstöd, en mycket liten del, 0,2 %, stöd från Landstinget samt Trängslets regleringsfond. Resterande 73 % är egna vinstmedel 15, se figur 3.1. Idre Fjälls betalningsförmåga på lång sikt - soliditet - är mycket god och står sig väl vid jämförelser i och utom branchen. En tydlig inriktning har varit att hela tiden leda utvecklingen. Det får anses vara ett avgörande skäl till företagets framgång och konkurrenskraft. Investeringstakten har varit hög och anpassad till gästernas efterfrågan. Genom att låta entreprenörer driva och utveckla aktiviteter vid anläggningen breddar Idre Fjäll kopplingarna till lokalsamhället ytterligare. Personal Den ursprungliga tanken på 60-talet, att ersätta de arbetstillfällen som gått förlorade i Särna-Idre-Grövelsjöområdet, har väl uppfyllts vid Idre Fjäll. Stiftelsen skapade 232 årsverken Av de anställda är nära 71 % mantalsskrivna i Älvdalens kommun och skattar där de arbetar 15, en anmärkningsvärt hög siffra för denna bransch. En direkt positiv effekt av Idre Fjälls utveckling till en stor åretruntbaserad arbetsplats är att antalet boende som kan leva och verka i bygden ökat. Personal pendlar in från hela Särna-Idre-Grövelsjöområdet. 18,9 55,4 Antal årsverken under åren Antal årsverken under åren , ,5 178,6 202,7 190,5 Arbetstillfällen Idre Fjäll, åldersklass och kön Helårssysselsatta kvinnor Säsongssysselsatta kvinnor Figur 3.2. Antal årsverken vid Idre Fjäll har åren 1971 till 2003 ökat från 19 till 232. Efter ett drastiskt fall under lågkonjunkturen i början på 1990-talet har ökningen fortsatt Helårssysselsatta män Säsongssysselsatta män Figur 3.3. Sysselsättningsstrukturen på Idre Fjäll idag visar att det stora antalet som arbetar på anläggningen är under 30 år och dessutom är säsongsarbetande 25

2 Barmark Antal Gästnätter Antal Gästnätter Vinter Figur 3.4 och 3.5. Antalet gästnätter på Idre Fjäll har ökat markant de senaste två åren till nästan Försäljningen har ökat jämnt de senaste fem åren Svensk och internationell marknad Skidanläggningen Idre Fjälls belägenhet i nordvästra Dalarna är i en region som har en lång tradition av skidåkning både i form av utförsoch längdåkning. I samma område finns också Fjätervålen, se nästa avsnitt. Tillsammans med Sälenfjällen, knappt 10 mil söder om Idre, utgör Idre Fjäll och Fjätervålen de närmaste skidanläggningarna i svenska fjällen sett från de stora befolkningscentra som finns i Mälardalen och sydligaste Sverige. Idre Fjäll har under de senaste åren dessutom haft en ökande tillströmning av gäster från Europa, främst Danmark och Holland. Detta mycket beroende av sitt läge i den södra delen av fjällvärlden, nära till hamnorter som Oslo och Göteborg och med ett relativt gott vägnät söderut i landet. Under en lång rad år har Idre Fjäll vänt sig även till den utländska marknaden. Genom olika projekt under 1990-talet har såväl Idre Fjäll som Särna-Idre-Grövelsjön-området i övrigt fått nya marknadskontakter och exportframgångar. Långsiktighet och framförhållning är helt avgörande vid utlandsmarknadsföringen för att bygga de relationer som ligger till grund för ett givande affärssamarbete. Av Idre Fjälls gäster är idag knappt 20 % utländska och målet är att på helårsbasis öka den andelen till 30 %. Genom ytterligare ökad exportframgång skapas betydande reell volymtillväxt. Exporteffekterna har varit betydande när det gäller framförallt Danmark vintertid. Även Holland står för en mycket positiv utveckling sommartid ,0 Försäljning Vinter- respektive Försäljning Barmarkssäsong Vinter- respektive i Mkr Barmarkssäsong i Mkr Vinter 20,4 125,7 Barmark 20,5 135,4 23,5 151,8 24,5 167, , Gästerna Idre Fjälls huvudmålgrupp är familjen sommar som vinter. Trenden är att de besökande, hittills särskilt danskarna, reser i större grupper som vill hygge sig i stugan, i s.k. tregenerationsgrupper. Detta ställer krav på ett brett aktivitetsutbud och boende. Alla i ressällskapet vill och ska kunna aktivera sig. Utöver familjerna framtonar två andra viktiga målgrupper: företag samt tränings- och tävlingsgrupper. Dessa grupper ger Idre Fjäll möjlighet att upprätthålla och utveckla en året-runt-verksamhet då deras resande oftast sker under andra tider på året än familjernas. I dag står utländska gäster för 21 % av gästnätterna. Danmark, Holland och Baltländerna är de tre prioriterade huvudmarknaderna. Holland är stort under sommaren och Danmark störst under vintern. Baltländerna är en ny möjlighet. För att skapa tillväxtmöjligheter och även minska sårbarheten för svängningar i ekonomin är målet att öka exportandelen från 21 % till 30 %. Totalt hade anläggningen 2003 nära gästnätter 15 se figur 3.4. Dalarna är Sveriges fjärde största region sett till gästnätter. Antalet gästnätter i Dalarna 2003, i kommersiella bäddar, var ca Av dessa gjordes således 23 % på Idre Fjäll. Liftkarta för Idre Fjäll Vintern ger nödvändig vinst Fyra av fem övernattningar på Idre Fjäll görs under vintersäsongen. Försäljningen är också störst på vintern. Under 2004 gav vintern 165 Mkr (87 %) mot 25 Mkr (13 %) på barmarkssäsongen, se figur 3.5. Snösäsongens gäster skiljer sig också från barmarksgästerna genom att de har högre konsumtion. Barmarksgästerna har även lägre betalningsvilja för aktiviteter. Utan vinterns vinster skulle barmarksverksamheten vare sig kunna hållas igång eller utvecklas. Skandinaviens ledande åretruntanläggning Ett vanligt år håller Idre Fjäll öppet med service under drygt 300 av årets dagar, med korta avbrott under maj och oktober. Vintersäsongs- 25

3 starten är traditionellt mycket tidig med start i månadsskiftet oktober/november och slut efter påsken/slutet av april. Barmarkssäsongen är delad i två delar, sommaren med juni och juli samt hösten med augusti, september och oktober. Anläggningen är aldrig helt stängd, det går alltid att övernatta på Idre Fjäll. Idre Fjäll har lyckats utveckla en unikt stor barmarksmarknad och potentialerna kommer att tas tillvara för att vidareutveckla denna marknad framgent. Barmarkssäsongen har för närvarande följande huvudsakliga kundsegment: Familj, idrott, företag/grupp samt konferens. Helårssatsningen ger Idre Fjäll en särställning i branschen. Veterligen har ingen fjällanläggning, vare sig i Sverige, Finland eller Norge, en motsvarande ambition på årsbasis. Som framgångsrikt samhällsbyggarprojekt verksamt på en internationellt konkurrensutsatt arena får Idre Fjäll anses var ett intressant exempel på framsynthet. Åretruntverksamheten är av största betydelse när det gäller att locka kompetent personal. Den ger också Stiftelsen fördelen att kunna behålla personalen, inte minst nyckelpersonerna. Även om barmarksperioden förutsätter en vinstdrivande vinterturism har barmarksturismen väldiga potentialer för anläggningarnas ekonomi och särskilt för att stärka orternas och regionens funktion. Barmarksperioden är därför för Stiftelsen Idre Fjäll ett väsentligt komplement till vintersäsongen. Några av de nuvarande barmarksaktiviteterna är: Guidade vandringsturer Träningsläger Strapatser och teambuildningsaktiviteter Multisportaktiviteter Familjetävlingar Grupputvecklande aktiviteter Problemlösning i grupp ute i fjällnaturen Sporthall med alla möjligheter till olika bollsporter, motion, gympapass i olika miljöer och former, vattengympa och aerobics Fjällorientering (250 fasta kontroller) Fäbodliv för barn och ungdomar Golfpaketering (Idrefjällens Golfbana har blivit mycket betydelsefull för både Idre Fjäll och andra företag i kommunen) Fys-tester Idre Fjäll och hållbar utveckling Idre Fjäll bedriver utvecklingsarbete för att anpassa anläggningen och verksamheten till målen om en långsiktigt hållbar utveckling. Nedan presenteras frågorna om Idre Fjälls påverkan på omgivande mark, klimatpåverkan och resursanvändning, de sektorer som Idre Fjäll fokuserat på som de viktigaste utmaningarna. Sist i avsnittet finns en beskrivning av Idre Fjälls strategi för genomförande av dessa åtaganden. 26 Idre Fjäll har på olika sätt arbetat med miljörelaterade frågor inledes en utredningsprocess med det syftet att uppnå certifiering enligt ISO och/eller EMAS. Denna utredning ledde till många konkreta miljömässiga förbättringar och besparingar. Efter vissa problem med struktureringen och implementeringen av det fortlöpande miljöarbetet är det nu igen dags att se över miljöpolicy, miljöledningssystem etc. Markpåverkan Förutom påverkan på markskikt, flora och fauna, omfattas i denna påverkanskategori även buller och landskapsbild. Markarbeten i samband med anläggning av de nuvarande nedfarterna på Gränjåsvålen har påverkat mark- och fältskiktsvegetationen samt landskapsbilden. Skadebegränsande åtgärder kommer att spela en stor roll i genomförandet av Tre Toppar-projektet. Ett bärande tema inom Tre Toppar kommer att vara att markvegetationen ska skonas från schaktning. Inom den befintliga anläggningen, dvs. nuvarande Idre Fjäll, kommer alla skadade markskikt att åter-vegeteras under en fem-års period med för regionen inhemsk vegetation. Försök med återvegetering inleddes under 2005 som en start på arbetet att bygga upp den egna kompetensen. Ekologiska värdekärnor inom Idre Fjälls fastighet kommer att identifieras på samma sätt som har gjorts i projektområdet för Tre Toppar (se sidan 71). I anläggningens fortsatta utveckling kommer hänsyn tas till dessa. Ljudbilden runt Idre Fjäll kommer att analyseras för att identifiera de mest effektiva sätten att begränsa bullret. Bullerkällorna är bland andra skotrar, pistmaskiner, snökanoner, liftar, bilar och musik i backarna. Denna typ av miljöåtgärder gynnar gästernas och de anställdas trivsel samtidigt som Idre Fjälls påverkan på omgivningarnas djurliv etc. minskas. Vid nybyggnation av t.ex. stugor och andra konstruktioner kommer Idre Fjäll eftersträva en geografisk och designmässig landskapsanpassning. Klimatpåverkan genom utsläpp av CO2 För en vintersportanläggning, som är beroende av en lång och snörik vintersäsong, är det en prioriterad fråga att begränsa utsläppen av klimatpåverkande gaser. Det direkta utsläppet från anläggningen kommer övervägande från interna transporter och från maskiner som används i driften. Indirekt påverkan i form av transporter till och från anläggningen, uppvärmning och elförbrukning är andra väsentliga delar av Idre Fjälls klimatpåverkan. Analyserna och åtgärderna i det fortsatta miljöarbetet kommer att inrikta sig mot såväl mängd som typ av bränsle och el; allt för att nå målet att driva anläggningen Idre Fjäll med minsta möjliga klimatpåverkan. Begränsning av biltransporterna inom anläggningen är sedan länge av hög prioritet. Idre Fjäll är uppbyggt efter principen ski in - ski Snökanonsystemet på Idre Fjäll byts ut och uppgraderas för tillfället. Det medför energibesparing och lägre bullerpåverkan. En av de moderna snökanontyperna är detta s.k. lågenergitorn out vilket innebär att gästerna med skidor på når både liftar och boende och på så sätt inte behöver använda bilen inom anläggningen. De nya stugområden som ingår i Tre Toppar-projektet planeras också utifrån denna princip. Det kommer även i fortsättningen att vara ett mål att ytterligare minska bilåkningen på anläggningen. Många olika maskiner och fordon används för driften av Idre Fjäll. Alla förbrukar el och/eller bränsle i varierande omfattning. Idre Fjäll genomför för närvarande en övergång från 2-taktsskotrar till de mindre bränsleförbrukande 4-taktsskotrarna. Det gäller både de skotrar som används och de som hyrs ut vid anläggningen. Idre Fjäll kommer att följa den tekniska utvecklingen för att ligga i framkant vad gäller övergång till miljövänliga bränslealternativ på alla arbetsfordon och maskiner. Transporterna till och från anläggningen sker i dag huvudsakligen med bensin- och dieseldrivna bilar, bussar och för varor även lastbilar. Idre Fjäll kommer att engagera sig aktivt i att etablera och marknadsföra miljövänliga och attraktiva transportalternativ för gästerna och de anställda. Knutpunkt Mora kommer att vara en av förutsättningarna för att framgent skapa ett smidigare och miljövänligare transportsystem. Idre Fjäll kommer också medverka i strävan att etablera en bränslestation för biobränsle i Idre, Särna eller vid Idre Fjäll. Dessutom kommer varutransporterna till anläggningen rationaliseras och samordnas ytterligare för att spara både pengar och miljö. För att minska behovet av långa transporter eftersträvar Idre Fjäll ett ökat användande av lokala och regionala råvaror, t.ex. livsmedel, papper och möbler. Detta bidrar dessutom till en positiv utveckling för andra företagare i närområdet. Arbetet med transportfrågorna kommer att ske i nära samarbete med regionens olika transportaktörer.

4 De stora förbrukarna av el på Idre Fjäll är snökanonerna samt uppvärmningen av boendet. Liftarnas förbrukning utgör en något mindre del. Arbete med att begränsa elförbrukningen och dess effekter pågår löpande. T.ex. är ett el-besparande värmestyrningssystem kopplat till bokningen. Det omfattar idag hälften av stugorna och lägenheterna. Systemet kommer att byggas ut ytterligare med målet att omfatta allt boende vid anläggningen. Bergvärme ger redan idag en viktig del av energin till uppvärmning. Idre Fjäll kommer att analysera vad som är det mest effektiva sättet att reducera förbrukningen av el och fossilt bränsle. Inga fossila bränslen används för uppvärmning. Idag utgör andelen el från förnyelsebara energikällor (inklusive vind, biobränsle, sol- och geotermi samt vattenkraft från verk som är byggda före 1 januari 1996) ca 50 % av förbrukningen. Målet är att öka detta så att inom fem år minst 90 % av elförbrukningen produceras på ett långsiktigt hållbart sätt. Vindkraft, solvärme och biobränsle är några av de alternativ som Idre Fjäll för närvarande analyserar. Under 2006 genomförs inventering och åtgärder för att främja källsorteringen på anläggningen. Resursanvändning Idre Fjäll strävar efter att minska förbrukningen av ändliga resurser och andra resurser som kan påverka miljön negativt, t.ex. papper, metaller, kemikalier etc. Idre Fjäll uppdaterar sina befintliga riktlinjer och utformar nya för upphandling och användning av dessa produkter. Genomförande Nyckelord för genomförandet av Idre Fjälls miljörelaterade åtaganden är kompetens och engagemang. Det övergripande miljöarbetet stärks genom rekrytering av en väl kvalificerad miljösamordnare. Idre Fjälls organisation kommer att säkerställa att miljöfrågorna ingår som en aktiv del av arbetet på alla nivåer i företaget. För att förankra miljöarbetet i hela verksamheten kommer alla anställda att genomgå en introduktionsutbildning om företagets miljöpolicy samt uppmuntras till ett aktivt deltagande i frågorna om hållbar utveckling. Utbildningsinsatsen påbörjas under säsongen 2006/2007. Kunskaper i naturvårdsbiologi och landskapsanpassning är en viktig förutsättning för en ekologiskt anpassad etablering av Tre Toppar. Även eventuella förvaltningsuppgifter inom naturreservatet (se kap. 14) kommer att erfordra sådan kompetens. Idre Fjäll förstärker därför sin personella kompetens så att dessa kompetenser kan ingå i projektgruppen för Tre Toppar. Det fortlöpande miljöstrategiarbetet omfattar bland annat en övergripande analys av Idre Fjälls ekologiska fotavtryck, dvs. Idre Fjälls totala direkta och indirekta miljöpåverkan. Utifrån en kvantifiering och nulägesanalys av de olika typer av påverkan, kan Idre Fjäll träffa beslut om vilka insatsområden som ska prioriteras högst. Prioriteringen samt tidsättning av delmål görs utifrån den aktuella påverkansgraden. Lämpliga miljörelaterade åtgärder väljs enligt vad som är tekniskt möjligt samt organisatoriskt och ekonomiskt genomförbart. All implementering av åtgärder följs upp av miljösamordnaren. Resultaten redovisas för företagets ledning och anställda samt används i det fortlöpande utvecklingsarbetet. 3.2 Fjätervålen Bakgrund På 1960-talet drogs planer upp för ett stugbyområde om ca 200 tomter vid den lilla byn Fjäten. Initiativet togs lokalt med tanken att skapa sysselsättning och det växande skidåkningsintresset sågs som en framtida möjlighet. Efter att ha arbetat länge med idén och knutit till sig två ytterligare markägare tog utvecklingen fart 1975, då en mäklare kom in och startade försäljningen av tomter tillsammans med lokala Lillfjätens Tomter AB. En mindre replift fanns då anlagd vid foten av fjället Fjätervålen. Under senare delen av 70-talet iordningställdes området och flertalet tomter såldes. Verksamhet Fjätervålens Skidlift AB bildades 1983 och första toppliften anlades. Ägandet i bolaget fördelades mellan de ursprungliga markägarna samt stugägare dels i tomtområdet och även från angränsande områden. Liftbolaget arrenderar mark av samfälligheten vid området samt Naturvårdsverket för sin verksamhet. Bolagets ägande karakteriseras av många små ägare, för tillfället ca 450 aktieägare. Fjätervålen är en mindre anläggning med nedfarter i huvudsak åt öster I dag består Fjätervålen, vid sidan av de dryga 220 fritidshusen med ca bäddar, av en serviceanläggning med värmestuga, servering, skiduthyrning, kiosk, snökanonanläggning, två kortare liftar och två riktigt långa liftar, 18 nedfarter, verkstadslokaler samt en lanthandel och stugförmedling. Fallhöjden 317 m och fjällets fina topografi erbjuder långa och breda nedfarter av i huvudsak medelsvår (röd/blå) karaktär. Åkningen sker i dag på fjällets östsida. Verksamheten är vinterbaserad och antalet årsanställda inom hela anläggningen ca 10 st, med säsongstopp på ca 23 personer. Barmarkshalvåret ägnas åt underhålls- och utvecklingsarbete vilket sköts med lokala resurser, ca 3 personer. Framtid Fjätervålens karaktär som en småskalig och familjär anläggning är en viktig och uppskattad profil och något man vill värna om. Bolagets huvudsakliga intäktskälla är försäljningen av liftkort. Majoriteten av stugområdets familjer köper liftkort vid anläggningen och spenderar loven där. Viktigt för hela anläggningen är att öka nyttjandet av de privata stugbäddarna i och kring anläggningen för att på så sätt höja omsättningen i liftkortsförsäljning, servering, skidshop/skidskola samt lanthandeln. Planer har funnits att utveckla skidåkningen på olika delar av fjället och även att öka boendet samt att få ett gruppboende till anläggningen. I planerna finns en förlängning av den ena liften till Fjätervålens topp samt byggandet av en enklare toppstuga med serveringsmöjlighet. Ärendet prövas för närvarande av Miljödomstolen (mars 2006). Nyligen har en detaljplan för bebyggelse i anslutning till skidan- Liftkarta för Fjätervålen 27

5 läggningens servicecentra antagits och försäljning av en första etapp om 12 tomter av totalt 40 påbörjats, totalt ca 400-bäddar. Angränsande i Nilsvallen finns en antagen plan om 55 tomter, ca 450 bäddar, där försäljning pågår. Utöver detta finns ytterligare alternativ för bebyggelse. Önskemål om att utveckla samarbete med Idre Fjäll kring liftkort och busstransporter har prövats under åren och diskuteras nu igen där även inköpssamverkan finns med. I marknadsföringsarbetet utåt har Fjätervålen ofta medverkat tillsammans med Idre Fjäll och andra företag i området för att skapa mer resurser. Fjätervålens utvecklingsplaner strider inte mot planerna för Tre Toppar. Fjätervålen och Tre Toppar-arbetet Idre Fjäll har ansvaret för den första planeringsfasen gällande Tre Toppar. Fjätervålen Skidlift AB deltar inte i utvecklingsarbetet för projektet. Fjätervålen skidlift AB:s har gjort det ställningstagande att i dagsläget (april 2006) primärt fokusera resurser på utveckling av Fjätervålen. Om projektet Tre Toppar materialiseras avser Fjätervålen Skidlift AB att utifrån ett antal kriterier medverka som en självständig part och ansvara för överenskomna utbyggnader av fjället Fjätervålen. Vid start av Tre Toppar-utbyggnaden svarar således Stiftelsen Idre Fjäll för projektets lösning västerifrån och Fjätervålens Skidlift AB för utbyggnad och drift av Fjätervålens västsida. 28 Tidigare utförsåkning innebar en teknik som krävde branta backar Ett exempel på löpande förändring av tekniken är carvingskidornas utveckling, något som också har förändrat marknaden för den alpina skidsporten. Idre Fjäll och Fjätervålen är väl med i utvecklingen 3.3 Vintersportmarknadens förutsättningar Den svenska marknaden för vintersport är mycket stabil. ETOUR kartlägger på uppdrag av Svenska Liftanläggningars Organisation (SLAO) svenskarnas utförsåkning 10. Det senaste årets undersökning med hjälp av telefonintervjuer med drygt 4000 personer visar att nästan 1,7 miljoner svenskar har åkt skidor utför under den senaste säsongen. Drygt 3,8 miljoner tror att de kommer att åka under de kommande tre åren. Den reella marknaden i Sverige beräknas till ca 3 miljoner personer och den möjliga till ca 4 miljoner. De senaste tre årens undersökningar redovisar de högsta siffrorna sedan undersökningen startade för tio år sedan vad gäller antalet som åkt och planerar att åka. Utöver bra väder har yttre faktorer som terror, krig och valutaläge påverkat svensk utförsåkning positivt. Av utförsåkare åker huvudsakligen 77,5 % skidor, 15,7 % snowboard, 5,5 % snowblades, 1,3 % telemark. Dessutom råder stor jämlikhet. Bland de som åkt utför är 53 % män och 47 % kvinnor. Genom jämförelser med SCB s befolkningsprognos och resultaten i undersökningen kan konstateras att den totala marknaden de närmaste 25 åren kommer att ligga på ungefär samma nivå som idag. När de skidåkningsintensiva yngre grupperna blir äldre kommer de att föra med sig en skidkultur som inte finns i närmast högre ålderssegment i dag. Med stor sannolikhet medför det en ökning av totalmarknaden. Åldersgruppen 0-14 år redovisar dock en minskning de närmaste 10 åren, vilket kan påverka just den delen av marknaden. Samtidigt ökar åldersgruppen år under samma tid 10. Med de senaste årens materialutveckling inom skidtillverkning och övrig utrustning har kraven och önskemålen på anläggningarnas backar ändrats i stor omfattning. I och med carvingskidornas inträde på marknaden har åkarna i allt högre utsträckning börjat efterfråga breda och långa nedfarter samt nedfarter med medelbrant lutning (röda nedfarter) och inte i samma utsträckning som tidigare riktigt branta nedfarter. Orsakerna bakom efterfrågan på denna typ av nedfarter är att utrustningen gör det rent skidtekniskt lättare för åkaren att hålla en högre fart. Carvingskidornas skärning gör det dessutom lättare för åkaren att åka på ett renare skär i svängarna vilket innebär att större krafter än tidigare påverkar åkaren. Skidåkningen är under ständig utveckling när det gäller teknik och säkerhet. En förutsättning för att bibehålla en anläggnings breda nyttjande på lång sikt är att det finns mycket varierade backar, nedfarter och längdspår. Vintersportmarknaden visar en tydlig efterfrågan på kombinationsmöjligheter mellan alpin skidåkning och andra snö/friluftsaktiviteter som också ger rörelseglädje för utövaren. Den alpina åkningen bedöms även i framtiden vara huvudaktiviteten under en dag i vintersportanläggningen men den kan kombineras med t.ex. några timmar turåkning, hundspann eller ridning. Tre Toppar-områdets omgivningar har mycket bra förutsättningar för den här typen av upplevelsemix. Med kombinationen av backarna vid Idre och Fjätervålen samt mel-

6 lanliggande Städjan ges goda förtsättningar för att många olika typer av fritidsaktiviteter ska inrymmas där under överskådlig tid. Dessa goda förutsättningar för friluftsliv av skilda slag och under lång tid är en viktig del av bedömningen av projektets förenlighet med mål om hållbar utveckling. Både Idre Fjäll och Fjätervålen har hittills legat i framkant vad gäller att känna av och anpassa sig till marknadens förändringar. I kombination med de stora konkurrensfördelarna med anläggningarnas läge inom rimliga avstånd från stora svenska och europeiska befolkningscentra kan förutsättningarna för vintersport i området bedömas som fortsatt mycket goda. 3.4 Effekter av väntade klimatförändringar Turism på europaskala Den globala uppvärmningen påverkar förutsättningarna för turistindustrin i Centraleuropas bergsområden. Generellt sett är klimatförändringen ett hot för turismen i dessa områden beroende på mindre snötillgång, minskande glaciärer och fler extrema händelser t.ex. skred. Byar i centrala och östra delarna av Alperna under 1300 meters höjd kommer då förlora vintersporten, som istället förflyttas allt högre upp på bergen. Dessa områden är som regel mer känsliga för miljöpåverkan, kräver större skicklighet av skidåkarna och har hårdare klimatförhållanden än de lägre liggande områdena. Norden blir då ett attraktivt alternativ. Eftersom Alperna ligger i öst-västlig riktning tenderar de att blockera det sydliga flödet av kall nordlig luft. Klimatmodellerna visar att denna tendens påverkar nederbördsbältena så att Alperna och Karpaterna blir torrare, särskilt på södersluttningar. I Skandinavien ökar däremot nederbörden. Somrarna i Skandinavien bedöms bli stabilare vilket kan öka den inhemska turismen. Ett ökande intresse för sydeuropéer att besöka Skandinavien kan förväntas sommartid om klimatet vid medelhavet påverkas negativt. Klimatmodellering och osäkerheter 16 Sveriges Meteorologiska och Hydrologiska Institut (SMHI) beräknar möjliga utvecklingar av den europeiska regionens klimat. Beräkningarna har bl.a. gjorts för 30-årsperioden och som jämförelse för perioden Dessa beräkningar görs med regionala klimatmodeller som matas med data från globala klimatmodeller (en tysk modell här kallad Ech och en engelsk här benämnd Had). Till grund för beräkningarna av det framtida klimatet ligger antaganden om förändringar i atmosfären av sammansättningen av växthusgaser, som beskrivs i enlighet med några av de utsläppsscenarier som formulerats av FN:s klimatpanel Det finns två grundläggande osäkerheter om hur klimatet kommer att utvecklas. Vi vet inte hur stora utsläppen blir och vi vet inte hur Figur 3.6. Årsmedeltemperaturens förändring jämfört med med scenario Had/A2 Figur 3.7. Medeltemperatur vintertid (dec-feb) med scenario Had/A2 perioden ANLÄGGNINGARNA IDRE FJÄLL OCH FJÄTERVÅLEN pass känsligt klimatet är för en viss förändring i atmosfärens sammansättning. Alla globala klimatmodeller beräknar att jorden blir varmare med ökande växthusgashalter i atmosfären, men ökningstakten och fördelningen av förändringarna över globen varierar. De två globala modeller vars data används i SMHIs regionala beräkningar, visar tämligen lika resultat avseende den globala uppvärmningen men skiljer sig markant för vår region avseende cirkulationsförändringar och därmed för nederbörds- och vindförhållanden. Vad visar klimatscenarierna generellt? Uppvärmningen i Skandinavien blir i beräkningarna något större än den globalt genomsnittliga. Vintertemperaturen höjs mer än sommartemperaturen och årets lägsta temperaturer påverkas betydligt mer än årets högsta temperaturer. Temperaturhöjningen förlänger vegetationsperioden och kortar snösäsongen. Nederbördsresultaten är mer komplicerade. Årsmängderna ökar och det är årstiderna höst-vinter-vår som bidrar. De beräknade förändringarna i nederbördsmängder vintertid varierar mycket, ca %. Sommartid uppvisar de olika scenarierna snarlika resultat med minskad nederbörd i södra Sverige medan Norrland påverkas föga. Nederbörden beräknas bli intensivare. Det marknära vindklimatet skiljer sig åt mellan beräkningsmodellerna. Enligt den tyska modellen ökar blåsigheten på vintern och enligt den engelska påverkas vindarna knappt alls. Vad visar klimatscenarierna för fjällregionen? En jämförelse mellan klimatscenarierna för Alpregionen och den svenska fjällkedjan visar att ökningen av årsmedeltemperaturen är ca 1 grad större för Alperna (figur 3.6). Medeltemperaturen för vintern De generella klimatscenarierna visar att vintrarna i Skandinavien kommer att bli betydligt varmare, med en temperaturökning över det globala genomsnittet 29

7 (dec-feb) i Alperna motsvarar södra Sveriges temperatur i de flesta scenarier (figur 3.7). Svenska skidorter visar på likartade förändringar sinsemellan. Varmare, speciellt vintertid, mer nederbörd, mindre mängd snö och kortare snösäsong. Resultaten får betraktas som exempel på tänkbara framtida utvecklingar och är generella för området i fråga. Vad gäller snöfall så är de minskade mängderna mest påtagliga månaderna oktober, november och april, dvs. säsongen förkortas genom att den startar senare och avslutas tidigare. Vid 50 % täckningsgrad av natursnö som mått på snötäcke förskjuts tidpunkten ca 1 månad på hösten och ca 2-3 veckor på våren för Idre (figur 3.8). För Sälen och Åre syns minskat snöfall alla månader i alla scenarier. För Idre, Vemdals- och Funäsdalsfjällen erhålls en ökning i flera av scenarierna för månaderna dec-feb. Idre och Funäsdalsfjällen följs väl åt i scenarierna avseende täckningsgrad, tätt följda av Vemdalsfjällen och har högre täckningsgrad än Åre som har högre än Sälen. Tärnafjällen har längst snösäsong med förskjutningen ca 1 månad både vid start och slut i scenarierna. Allmänt sett kommer förändringarna att innebära ändrade förutsättningar för växtligheten med en högre belägen trädgräns. Det senare kan redan i dag anas med de många tallplantor som etablerar sig uppe på kalfjällsområdet vid Städjan. Väderförutsättningarna för att Skandinavien i en överskådlig framtid kan stärkas som ett skidåkningsalternativ för europamarknaden är goda och inte minst för fjälldelen i nordvästra Dalarna. Detta understryker de långsiktiga möjligheterna för ett varierat friluftsliv och projektets långsiktighet. Sammanfattningsvis visar detta att Särna-Idre-Grövelsjöområdet får: nederbördsrikare vårar och höstar torrare och varmare somrar vintermånader som präglas av större växlingar i vädret med skarpare pendling mellan köldtoppar och mildare perioder större total mängd nederbörd ökad andel nederbörd i smält form ändrade betingelser för växtligheten Idre Fjälls slutsatser kring förväntade klimatförändringar Med utgångspunkt från SMHI s redovisade bedömingar drar Stiftelsen Idre Fjäll en del slutsatser om de marknadsmässiga förutsättningarna för vinter- och barmarksturism vid Tre Toppar: Norra Dalarna kommer att på medellång sikt (ungefär ett halvt sekel) stå sig väl i konkurrensen med de mellaneuropeiska skidanläggningarna. Dessa kommer att tidigare drabbas av de negativa effekterna av klimatförändringar. På längre sikt finns stora risker att vinterturismen avsevärt försvåras av de förväntade klimatförändringarna. Barmarkssegmentet kan på medellång sikt komma att dra nytta av att somrarna förväntas bli torrare och varmare och därmed även längre. Norra Dalarna med sitt kontinentala läge kan i denna bemärkelse gynnas klimatmässigt jämfört med mer kustnära turistorter med mer instabila klimatförhållanden. På längre sikt kan barmarkssegmentet lida skada av den ökade igenväxningen av fjällhedarna. Sametinget uppmärksammar att det klimatscenario som ställs upp för fjällregionen även kan påverka renbetet negativt, t.ex. genom att leda till en större grad av nedisning av markytskiktet och därmed också svårigheter för renarna att komma åt marklavbetet. Sametinget menar att detta kan behöva belysas när påverkan på och kompensation för renbete diskuteras. Observera att både klimatmodelleringen och därmed också slutsaterna om marknaden är förenade med stora osäkerheter. Figur 3.8. Snötäckningsgrad i procent. Övre figuren avser kontrollperioden och nedre ett scenario för (Had/A2) 30