26 januari Karlstad CCC Karlstad Congress Culture Center, Tage Erlandergatan 8 A, Karlstad. 27 januari Galaxen, Landstingshuset, Karlstad

Transkript

1 Sekretariat FÖREDRAGNINGSLISTA 1 (2) LANDSTINGSSTYRELSEN LK/ Plats 26 januari Karlstad CCC Karlstad Congress Culture Center, Tage Erlandergatan 8 A, Karlstad 27 januari Galaxen, Landstingshuset, Karlstad Tid 26 januari inleds med lunch kl och avslutas med mingel. Seminarium enligt särskilt program som utsänds senare. 27 januari kl Sammanträdets öppnande och eventuella frågor. Föredragningar -Information om ny patientlag från 1 januari 2015 Landstingsjurist Christian Eriksson -Återrapport LSS om hur arbetet med vidtagna åtgärder fortskrider LSS handläggare Gun-Britt Hagenö -Information om avvikelse från finanspolicy Ekonomichef Veronica Hedlund Lundgren och finanschef Marcus Kjellman Brolinson - Hälso- och sjukvårdens utvecklingsplan planerad process Hälso- och sjukvårdscheferna Ingrid Magnusson och Tobias Kjellberg -Månadsrapport Landstingsdirektör Gunilla Andersson m.fl. Ajournering för partiernas gruppmöten inkl. lunch Ärendebehandling Justering Förslag till justerare: Monica Gundahl (Ulric Andersson) ÄRENDEN LK/ Samlad månadsrapport januari LK/ Remiss: Unik kunskap genom registerforskning (SOU 2014:45) 3. LK/ Remiss: Socialstyrelsens förslag till föreskrifter och allmänna råd om vissa åtgärder i hälso- och sjukvården vid dödsfall

2 LANDSTINGET I VÄRMLAND LK/ (2) 4. LK/ Remiss: Antibiotikaresistens och vårdrelaterade infektioner. Förslag till myndighetsövergripande handlingsplan. 5. LK/ Remiss: Speciallivsmedel till barn och unga förskrivna inom läkemedelsförmånerna 6. LK/ Strategi för ehälsa i LiV 7. LK/ Direktiv för styrande dokument 8. LK/ Ändrat ägarbidrag avseende kollektivtrafikens finansiering 9. LK/ Ersättning avseende läkemedel utskrivna innan Hälsovalets ikraftträdande 10. LK/ m.fl. Ärenden för kännedom Ärende till landstingsfullmäktige 11. LK/ Ombildning av Kommunalförbundet Ambulanshelikopter Värmland- Dalarna

3 Tjänsteskrivelse 1 (1) landstingsstyrelsen Ledningsstöd Kjersti Berg Marthinsen LK Samlad månadsrapport januari 2015 Som stöd i styrning och ledning samt uppföljning av kontrollplanen för 2014 fastställd av landstingsstyrelsen december 2013, är en samlad månadsrapport framtagen. Månadsrapporten innehåller en redovisning av 1. Uppföljning av kontrollplan för Tillgängligheten för perioden 3. Ett urval kvalitetsindikatorer 4. Ekonomisk månadsrapport 5. Uppföljning av hälso- och sjukvårdens handlingsplan Månadsrapporten för januari avser december månads utfall Den bifogade ekonomiska månadsrapporten avser november månads utfall. Månadsrapporten innehåller en förenklad redovisning av utfallet. En fullständig rapport lämnas i samband med årsbokslutet och årsredovisningen. Förslag till beslut att godkänna rapporteringen avseende tillgänglighet, kvalitet, ekonomi och uppföljning av handlingsplan för hälso- och sjukvården Gunilla Andersson Landstingsdirektör Ingrid Magnusson Hälso- och sjukvårdschef

4 LANDSTINGET I VÄRMLAND PM 1(10) Ekonomistaben UFN Ekonomisk månadsrapport Period: januari november 2014 Resultaträkning Intäkter och kostnader (mnkr) Utfall Utfall Föränd- Budget Utfall perioden perioden ring perioden jämfört Period: januari - november utfall 2014 budget Verksamhetens intäkter *) 800,0 808,2-8,2 733,5 66,6 Verksamhetens kostnader , ,7-328, ,7-83,1 Avskrivningar -308,7-305,4-3,3-335,2 26,5 Verksamhetens nettokostnader , ,9-339, ,4 10,0 Skatteintäkter 5 028, ,1 111, ,8-15,2 Generella statsbidrag och utjämning 1 676, ,4 93, ,8 23,9 Finansiella intäkter 26,0 12,0 14,0 9,2 16,8 Finansiella kostnader **) -60,2-295,0 234,8-74,1 13,8 Resultat 148,6 34,6 113,9 99,3 49,3 * Varav jämförelsestörande 2013: 82,0 miljoner kronor **Varav jämförelsestörande 2013: 215,4 miljoner kronor Periodens resultat Resultatet uppgick till 148,6 miljoner kronor. Resultatet efter motsvarande period föregående år var 34,6 miljoner kronor. Resultatet var 49,3 miljoner kronor bättre än budget. Jämförelsestörande poster I periodens resultat 2013 ingick en beräknad effekt av sänkningen av diskonteringsräntan i beräkningen av pensionsskulden, den så kallade RIPS-räntan, som uppgick till 215,4 miljoner kronor. Effekten redovisades som en finansiell kostnad. I periodens resultat 2013 ingick även beslutad återbetalning av 2005 och 2006 års premier från AFA försäkring. Beloppet uppgick till 82,0 miljoner kronor och var bokfört som en intäkt. Verksamhetens nettokostnader Verksamhetens nettokostnader uppgick till 6 522,4 miljoner kronor vilket var 339,6 miljoner kronor (5,5 procent) högre än motsvarande period föregående år. Nettokostnaderna var 10,0 miljoner kronor lägre än budget.

5 mars april maj juni juli augusti september oktober november december LANDSTINGET I VÄRMLAND PM 2(10) Ekonomistaben UFN Frånräknat återbetalning av premier från AFA försäkring 2013 var nettokostnadsutvecklingen 4,1 procent mellan åren. På helårsbasis är den budgeterade nettokostnadsutvecklingen 3,3 procent och den prognostiserade nettokostnadsutvecklingen 3,5 procent. Båda procenttalen är framräknade exklusive effekterna av återbetalningar av premier från AFA Försäkring Nedanstående diagram visar nettokostnadsutvecklingen månadsvis hittills i år samt hur nettokostnadsutvecklingen är planerad att vara under respektive månad 2014 (budgeterad nettokostnadsutveckling). I diagrammet framgår även senaste prognos för nettokostnadsutvecklingen på helårsbasis. 6,5% 6,0% 5,5% 5,0% 4,5% 4,0% 3,5% 3,0% Nettokostnadsutveckling under ,1% 3,5% 3,3% Utfall 2014 Budget 2014 Prognos 2014 Verksamhetens intäkter Verksamhetens intäkter uppgick till 800,0 miljoner kronor, vilket var 8,2 miljoner kronor (1,0 procent) lägre än föregående år. År 2013 erhöll landstinget en återbetalning av premier från AFA Försäkring som uppgick till 82,0 miljoner kronor. Frånräknat detta har intäkterna ökat med 73,8 miljoner kronor (10,2 procent) jämfört med samma period föregående år. Förändringen beror bland annat på högre intäkter för specialdestinerade statsbidrag. Intäkter för specialdestinerade statsbidrag uppgick till 164,4 miljoner kronor, vilket var 45,0 miljoner kronor högre än föregående år. Intäkterna för asyl har ökat med

6 LANDSTINGET I VÄRMLAND PM 3(10) Ekonomistaben UFN ,8 miljoner kronor, vilket beror på fler asylsökande jämfört med samma period föregående år. Från år 2014 ska statsbidraget för sjukskrivningsmiljarden redovisas som ett specialdestinerat statsbidrag vilket bidrar till högre intäkter för specialdestinerade statsbidrag jämfört med samma period föregående år. Av intäkterna för sjukskrivningsmiljarden och rehabiliteringsgarantin var 11,2 respektive 7,4 miljoner kronor intäkter för prestationer år Intäkter för prestationsbaserade statsbidrag påverkas av hur andra landsting och regioner uppnår målen. I de fall där måluppfyllelse och beviljade medel presenteras efter årets slut kan det bli en förskjutning mellan åren. Nedanstående tabell visar periodens utfall 2014 och 2013 för specialdestinerade statsbidrag. Specialdestinerade statsbidrag (mnkr) Utfall Utfall Förändperioden perioden ring Period: januari - november utfall Asyl 62,0 36,2 25,8 Rehabiliteringsgarantin 26,3 24,3 2,0 Sjukskrivningsmiljarden 23,5 0,0 23,5 Förstärkt patientsäkerhet 11,7 15,4-3,7 Testbäddar i vård och omsorg 8,5 5,5 3,0 Kömiljarden 7,8 4,7 3,1 Riktade insatser psykiatri 8,9 8,5 0,4 Kvalitetsregistret SKaPa 2,9 3,3-0,4 Sammanhållen vård och omsorg för äldre 2,8 3,7-0,9 Råd och stöd LSS 2,0 2,0 0,0 Utveckling av vårdvalssystem 1,6 2,7-1,1 Tolktjänst 1,1 1,1 0,0 Övriga 5,3 12,0-6,7 Summa 164,4 119,4 45,0 Intäkter för patientavgifter uppgick till 279,0 miljoner kronor, vilket var 2,4 miljoner kronor (0,9 procent) lägre än föregående år. Förändringen beror bland annat på förändrat högkostnadsskydd för ambulanssjukvård samt eftersläpande fakturering av receptförnyelse. Intäkter för såld verksamhet uppgick till 108,7 miljoner kronor, vilket var 5,1 miljoner kronor (5,0 procent) högre än föregående år. Förändringen beror på ökade intäkter för såld öppenvård. Verksamhetens kostnader Personal Personalkostnaderna totalt uppgick till 3 861,4 miljoner kronor, vilket var 164,9 miljoner kronor (4,5 procent) högre än motsvarande period föregående år.

7 LANDSTINGET I VÄRMLAND PM 4(10) Ekonomistaben UFN Lönekostnaderna (exklusive sociala avgifter) uppgick till 2 503,1 miljoner kronor vilket var 113,3 miljoner kronor (4,7 procent) högre än motsvarande period föregående år. Ökningen beror delvis på lönerörelsen. Kostnaderna påverkas även av att det genomsnittliga antalet anställningar under perioden januari-november 2014 varit cirka 120 fler än motsvarande period föregående år. Största ökningen av antalet anställningar finns inom hälso- och sjukvårdens divisioner. En annan orsak till de högre lönekostnaderna är ökade kostnader för ersättning vid övertid, obekväm arbetstid samt en tillkommande kostnad för extra ersättning utöver avtal för arbetspass på obekväm arbetstid inom Intensivvårdsavdelningen och Barnintensivvårdsavdelningen. Fler medarbetare har även arbetat helgpass. Pensionskostnaderna (exklusive löneskatt och finansiella kostnader) uppgick till 434,0 miljoner kronor vilket var 10,5 miljoner kronor (2,5 procent) högre än motsvarande period föregående år. Pensionskostnaderna bokfördes enligt senaste prognos från KPA Pension. Sociala avgifter och löneskatt uppgick till 862,3 miljoner kronor vilket var 30,7 miljoner kronor (3,7 procent) högre än motsvarande period föregående år. Personalkostnaderna totalt var 17,6 miljoner kronor högre än budget. Köp av verksamhet Kostnaderna uppgick till 737,8 miljoner kronor vilket var 17,5 miljoner kronor (2,4 procent) högre än motsvarande period föregående år. Ökningen berodde bland annat på högre kostnader för Hälsovalet. De privata vårdcentralerna har fått samma uppräkning av ersättningarna som landstingets egna vårdcentraler. De har även fått högre kompensation för sina kostnader för till exempel IT och lokaler. En bidragande orsak var även köpt slutenvård från privata vårdgivare (gäller bland annat vård på behandlingshem). Verksamhetsanknutna tjänster Kostnaderna uppgick till 224,4 miljoner kronor, vilket var 41,8 miljoner kronor (22,9 procent) högre än motsvarande period föregående år. Detta berodde bland annat på högre kostnader för inhyrda läkare. En bidragande orsak var även att vissa månader 2013 redovisades kostnaden för bastjänst (tjänster som landstinget köper av sjukhusapoteket) under rubriken läkemedelskostnader i stället för verksamhetsanknutna tjänster. Detta korrigerades i årsbokslutet och berodde på apotekets förändrade faktureringsrutiner. Läkemedelskostnader Kostnaderna för läkemedel uppgick totalt till 764,6 miljoner kronor, vilket var 12,5 miljoner kronor (1,7 procent) högre än motsvarande period föregående år.

8 LANDSTINGET I VÄRMLAND PM 5(10) Ekonomistaben UFN Läkemedelskostnaderna delas in i två grupper: läkemedel som förskrivs på recept (förmånsläkemedel) och läkemedel som beställs till vården (rekvisitionsläkemedel). Kostnaden för förmånsläkemedel var 2,0 miljoner kronor högre och kostnaderna för rekvisitionsläkemedel var 10,5 miljoner kronor högre än motsvarande period föregående år. Den högre kostnadsutvecklingen på rekvisitionsläkemedel beror främst på de nya läkemedlen mot hepatit C som introducerats under hösten. Kostnadsutvecklingen motverkades samtidigt av att kostnaden för bastjänst redovisades under rubriken läkemedelskostnader vissa månader Kostnaderna var 22,1 miljoner kronor lägre än budget. Detta berodde främst på att kostnadsutvecklingen varit lägre än de prognoser som användes i budgetarbetet. Material och varor Kostnaderna uppgick till 343,4 miljoner kronor, vilket var 13,1 miljoner kronor (4,0 procent) högre än motsvarande period föregående år. Detta berodde främst på ökade kostnader för förrådsuttag av sjukvårdsartiklar och medicinskt material samt hjälpmedel, som uppstått vid hemtagning av högspecialiserad vård. Lämnade bidrag Kostnaderna uppgick till 378,8 miljoner kronor, vilket var 25,2 miljoner kronor (7,1 procent) högre än motsvarande period föregående år. De högre kostnaderna berodde bland annat på ökade bidrag till Värmlandstrafik AB och bidrag till Kommunalförbundet ambulanshelikopter Värmland-Dalarna. Övriga verksamhetskostnader Kostnaderna uppgick till 703,5 miljoner kronor, vilket var 53,0 miljoner kronor (8,1 procent) högre än motsvarande period föregående år. Ökningen beror bland annat på högre kostnader för IT-konsulter, IT-licenser och planerat underhåll. Avskrivningar Kostnaderna uppgick till 308,7 miljoner kronor vilket var 3,3 miljoner kronor (1,1 procent) högre än motsvarande period föregående år. Kostnaderna var 26,5 miljoner lägre än budget. Skatteintäkter, generella statsbidrag och utjämning Skatteintäkter, generella statsbidrag och utjämning var sammantaget 3,1 procent högre än motsvarande period föregående år.

9 LANDSTINGET I VÄRMLAND PM 6(10) Ekonomistaben UFN Skatteintäkterna uppgick till 5 028,6 miljoner kronor vilket var 111,5 miljoner kronor (2,3 procent) högre än motsvarande period föregående år. Skatteintäkterna var 15,2 miljoner kronor lägre än budget. Generella statsbidrag och utjämning uppgick till 1 676,7 miljoner kronor, vilket var 93,3 miljoner kronor (5,9 procent) högre än motsvarande period föregående år. Ökningen berodde på högre intäkter i utjämningssystemet. Statsbidraget för sjukskrivningsmiljarden redovisas under verksamhetens intäkter från och med Generella statsbidrag och utjämning var 23,9 miljoner kronor högre än budget. Finansiella intäkter och kostnader Landstinget redovisar ett negativt finansnetto med 34,3 miljoner kronor. Förra året var motsvarande siffra minus 283,0 miljoner kronor. Orsaken till förändringen var framför allt sänkningen av diskonteringsräntan i pensionsskuldsberäkningen som genomfördes Intäkterna uppgick till 26,0 miljoner kronor vilket är 14,0 miljoner högre än motsvarande period föregående år. Kostnaderna uppgick till 60,2 miljoner kronor vilket var 234,8 miljoner kronor lägre än motsvarande period föregående år. Avvikelsen beror till största del av sänkningen av diskonteringsräntan 2013 vilket påverkar jämförelsen 215,4 miljoner kronor. De finansiella kostnaderna för pensionskulden är 17,6 miljoner kronor lägre än föregående år.

10 LANDSTINGET I VÄRMLAND PM 7(10) Ekonomistaben UFN Särskilda uppföljningsområden Högspecialiserad vård Kostnaderna uppgick till 359,5 miljoner kronor, vilket var 0,8 miljoner kronor (0,2 procent) högre än motsvarande period föregående år. Kostnaderna var 30,4 miljoner kronor lägre än budget. Budgeten för den högspecialiserade vården är jämnt fördelad under året med en tolftedel per månad. Hälsovalet, landstingsdrivna vårdcentraler Utfallet för de landstingsdrivna vårdcentralerna är för perioden drygt 37 miljoner kronor sämre än budget. Det beror främst på lägre intäkter än väntat för Hälsoval, receptförnyelse samt asyl och dessa väntas bara delvis vara i fas vid årets slut. Personalkostnaderna överstiger budget vilket till viss del kan förklaras med extra kostnader för personal i samband med Cosmic-införandet. Kostnaden för hyrläkare överstiger budget samtidigt som läkemedelskostnaderna är lägre än väntat. Flera vårdcentraler har problem med minskat invånarantal och därmed färre listade patienter, samt svårigheter att rekrytera fast personal. Inhyrd personal Kostnaderna för inhyrd personal uppgick till 98,9 miljoner kronor vilket var 18,6 miljoner kronor (23,2 procent) högre än motsvarande period föregående år. Kostnaden för inhyrd personal fördelas på inhyrda läkare 89,3 miljoner kronor, inhyrda sjuksköterskor 5,3 miljoner kronor samt övrig inhyrd personal 4,3 miljoner kronor. Kostnaderna för inhyrd personal är störst hos divisionerna allmänmedicin och psykiatri. De ökade kostnaderna, jämfört med motsvarande period föregående år, uppstod främst inom divisionerna Opererande specialiteter (gäller främst verksamhet inom ortopedi och kirurgi i Arvika) och Psykiatri.

11 LANDSTINGET I VÄRMLAND PM 8(10) Ekonomistaben UFN Driftsredovisning I nedanstående tabell redovisas periodens nettokostnader per division eller motsvarande. Nettokostnaden består av verksamhetens kostnader och avskrivningar minus verksamhetens intäkter. I kolumnen Utfall jämfört budget visas dessutom hur landstingets verksamheter klarar sin respektive budget för perioden. Värdena i kolumnen Utfall perioden 2013 nedan är angivna i 2014 års organisation. De verksamheter som tidigare redovisades som Sjukhuset i Arvika ingår från 2014 i divisionerna medicinska specialiteter och opererande specialiteter. Nettokostnad för perioden (mnkr) Division eller motsvarande Utfall Utfall Föränd- Budget Utfall perioden perioden ring perioden jämfört Period: Januari - november utfall 2014 budget Division medicinska specialiteter , ,3-79, ,0-66,6 Division psykiatri -449,9-405,6-44,3-426,7-23,2 Division opererande specialiteter , ,8-48, ,1-50,6 Division diagnostik -379,1-353,1-26,0-373,0-6,1 Division HHR -249,2-239,5-9,7-246,3-2,9 Division allmänmedicin -783,0-767,7-15,3-754,9-28,1 Sjukhuset i Torsby -228,2-220,3-7,9-222,4-5,7 Folktandvården -116,1-114,7-1,4-122,1 6,0 Hälso- och sjukvårdsgemensamt -43,3-73,1 29,7-127,2 83,9 Hälso- och sjukvården , ,1-202, ,8-93,2 Landstings-IT -142,0-132,7-9,2-147,5 5,5 Landstingsservice -247,7-239,0-8,7-253,7 6,0 Landstingsfastigheter -452,9-448,1-4,9-450,4-2,6 Landstingshälsan -10,2-10,0-0,2-10,8 0,6 Landstingets kansli -246,7-211,0-35,7-259,7 13,0 Landstingsgemensamt -520,9-443,0-77,9-601,5 80,6 Landstinget i Värmland , ,9-339, ,4 10,0

12 LANDSTINGET I VÄRMLAND PM 9(10) Ekonomistaben UFN Låneskuld och likviditet Landstinget hade en låneskuld vid periodens slut på 1 418,9 miljoner kronor. Kommuninvest i Sverige AB (publ) stod som långivare för 1 200,0 miljoner kronor, Landstingens Ömsesidiga Försäkringsbolag för 177,2 miljoner kronor, Arvika kommun för 40,0 miljoner, under månaden har även checkkrediten på Nordea utnyttjas motsvarande ett genomsnitt över månaden på 1,7 miljoner kronor. Landstingets upplåning sker till en genomsnittsränta på 2,4 procent. Landstinget har i dag räntebindningsavtal om totalt 785,0 miljoner kronor och har dessutom tecknat framtida räntebindningsavtal om totalt 350,0 miljoner kronor. Syftet med de framtida räntebindningsavtalen är att skapa framförhållning när det gäller en ränteuppgångs påverkan på landstingets ekonomi samt att skapa ökad flexibilitet i den löpande skuldförvaltningen för beslutade investeringar. Landstinget hade vid periodens utgång 153,6 miljoner kronor på koncernvalutakontot på Nordea Bank AB(publ). BASFAKTA OCH NYCKELTAL 1000 Finanspolicy (tillåten variation) Lånevolym (tkr) Swapvolym (tkr) Räntekostnad (momentan, tkr) Snittränta (momentan) Genomsnittlig lånemarginal Återstående räntebindningstid 2,5 år (1,5-5 år) Återstående konverteringstid Andel justering inom 12 mån 40% (30-50%) Andel lån med förfall inom 12 mån Marknadsvärde portfölj (tkr) Differens, Marknadsvärde - Nominellt belopp (tkr) I tabellen ovan visas nyckeltal som avser landstingets skuldförvaltning ,36% 2,70% 0,50% 0,48% 3,08 3,64 2,62 2,64 42% 42% 25% 25% Pensionsmedelsförvaltning Värdepapper som fanns i pensionsmedelsförvaltningen vid periodens slut hade ett anskaffningsvärde motsvarande 1 380,5 miljoner kronor och ett marknadsvärde på 1 800,1 miljoner kronor. Bokfört värde per den 30 november 2014 var 1 380,5 miljoner kronor. Vid periodens slut var marknadsvärdet på de värdepapper som fanns i pensionsmedelsförvaltningen fördelat på 61 procent aktier och 39 procent räntebärande värdepapper. Enligt landstingets riktlinjer får andelen aktier uppgå till högst 70 procent av förvaltat belopp. Portföljens totala avkastning under 2014 har varit plus 13,0 procent.

13 LANDSTINGET I VÄRMLAND PM 10(10) Ekonomistaben UFN Senaste månaden Innev år 12 mån Sedan start* Startdatum Totalportföljen 1,9% 13,0% 13,3% 7,5% 2010/01 Index 1 1,7% 13,4% 13,5% 8,3% Svenska Aktier 3,2% 15,8% 17,4% 13,0% 2009/09 SIX PRX 3,3% 14,7% 17,0% 14,3% 1 25% SPRX, 25% MSCI World, 10% MSCI EM, 20% SSVX30+2%, 20% SHB All Bond Globala Aktier 3,2% 22,0% 21,7% 11,8% 2008/12 MSCI World Index 3,0% 24,3% 23,8% 12,6% Tillväxtmarknader 0,4% 19,5% 16,5% 5,0% 2010/03 MSCI Emerging Markets -0,1% 19,2% 14,9% 5,1% Svenska Räntor 0,3% 6,4% 6,1% 4,5% 2009/09 SHB All Bond 0,4% 7,3% 6,8% 4,2% Alternativa Räntor 0,0% 2,2% 2,7% 4,3% 2012/01 SSVX 3M 0,0% 0,4% 0,5% 0,9% Alternativa investeringar 2 1,1% 3,9% 4,6% 4,8% 2008/12 SSVX30 + 2% 0,2% 2,3% 2,6% 3,0% 2 Estimat I tabellen visas totalportföljens samt de underliggande tillgångsslagens utveckling senaste perioden samt utvecklingen över längre tidsperioder i förhållande till sina jämförelseindex enligt placeringspolicyn. *Avkastning på årsbasis sedan start. Andel Avv normal Limiter nov-14 dec-13 nov-14 Min Normal Max Svenska aktier 25% 28% 0,4% 0% 25% 35% Globala aktier 28% 28% 2,6% 0% 25% 35% Tillväxtmarknader Tillväxtmarknader 8% 8% -1,8% 0% 10% 20% Alternativa Investeringar Alternativa Investeringar 10% 11% -10,4% 0% 20% 40% Räntor 29% 26% 9,2% 0% 20% 60% Aktier 61% 63% 1,2% 40% 60% 70% Räntor + Alternativa Räntor + Alternativa 39% 37% -1,2% 30% 40% 60% Likvida medel 0% 0% 0,0% Räntor 29% Svenska aktier 25% Alternativa Investeringar 10% Tillväxtmarknader 8% Globala aktier 28% I tabellen visas totalportföljens fördelning mellan aktier och räntebärande värdepapper samt de underliggande tillgångsslagens andel av totalportföljen och dess avvikelse mot beslutade limiter i placeringspolicyn.

14 Tjänsteskrivelse 1 (1) Landstingsstyrelsen Centrum för klinisk forskning Anders Hallberg LK/ Remiss Unik kunskap genom registerforskning (SOU 2014:45) Landstinget har beretts tillfälle att yttra sig över rubricerat betänkande från Registerforskningsutredningen avseende förbättringar för den registerbaserade forskningen i Sverige. Utredningens syfte är att åstadkomma förändringar för att förbättra förutsättningarna för registerbaserad forskning samtidigt som skyddet för den enskildes integritet ska upprätthållas och förstärkas. Landstinget ställer sig positivt till de flesta av de förslagna författningsförändringarna och andra förslag som utredningen för fram. I det följande lämnas kommentarer och synpunkter på ett antal av de konkreta förslagen../. Sammanfattning av förslaget bifogas../. Upprättat förslag till yttrande bifogas. Förslag till beslut att godkänna upprättat förslag till svar på remiss samt att förklara denna paragraf omedelbart justerad. Gunilla Andersson Landstingsdirektör Tobias Kjellberg Hälso- och sjukvårdschef

15 Datum Vår beteckning Centrum för klinisk forskning LK/ Handläggare Direkttelefon Ert datum Er beteckning Anders Hallberg U2014/4224/F Utbildningsdepartementet Stockholm Svar på remiss gällande betänkandet Unik kunskap genom registerforskning (SOU 2014:45) Landstinget i Värmland har beretts möjlighet att lämna yttrande över rubricerat betänkande av registerforskningsutredningen och lämnar härmed följande synpunkter. Utredningens syfte är att åstadkomma förändringar för att förbättra förutsättningarna för registerbaserad forskning samtidigt som skyddet för den enskildes integritet ska upprätthållas och förstärkas. Landstinget ställer sig positivt till de flesta av de förslagna författningsförändringarna och andra förslag som utredningen för fram. I det följande lämnas kommentarer och synpunkter på ett antal av de konkreta förslagen. Förslaget till lag om forskningsdatabaser Förslaget om nationella forskningsdatabaser har två syften; dels att samla in personuppgifter från myndigheter och/eller från enskilda genom samtycke, för icke helt specificerade forskningsfrågor som kan uppstå i en framtid. Dels för att möjliggöra framtida uttag av data ur forskningsdatabasen för specifika forskningsprojekt som blivit godkända av etikprövningsnämnd. Förslaget är kontroversiellt så till vida att man nu överger den hittills gällande principen, att det endast ska vara tillåtet att i forskningssyfte behandla personuppgifter inom konkreta och fördefinierade forskningsprojekt. Nu skapas lagstadgad möjlighet att i forskningssyfte samla in personuppgifter i nationella databaser i förväg, där man inte vet exakt i vilka kommande forskningsprojekt uppgifterna ska användas. Regelverket för dessa nationella databaser förefaller dock vara tillfyllest. Inga direktuttag av data får ske, alla tilltänkta forskningsprojekt, där man vill använda dessa data, måste ha ett godkännande av regional etikprövningsnämnd. Landstinget tillstyrker dock inte förslaget att forskningsdatabaser endast ska kunna skapas vid statliga universitet och högskolor samt vid andra statliga Postadress Besöksadress Telefon (växel) E-postadress Centrum för klinisk forskning Älvgatan Anders.Hallberg@liv.se Centralsjukhuset, hus 75 Telefax Org.nr Karlstad

16 LANDSTINGET I VÄRMLAND LK/ (4) myndigheter som har i uppdrag att bedriva forskning. Landstingskommuner och regioner är således, enligt förslaget, uteslutna från att stå som värd för nationella forskningsdatabaser. Det är vanligt att registerforskningen omfattar behandling av känsliga personuppgifter, t ex insamlade uppgifter som berör hälsa och andra personliga förhållanden. Landstingen har i sin ordinarie verksamhet och i sin forskningsverksamhet en lång tradition av att ur alla aspekter respektera personuppgifter som är omgärdade av sekretess och som ska omfattas av tystnadsplikt från de som ska hantera uppgifterna. Bestämmelserna i PUL är mycket väl implementerade och en organisering med personuppgiftsombud med fulla mandat finns etablerad sedan lång tid. Motsvarande kan inte sägas om våra universitet och högskolor. Utredningen konstaterar också (sid 29) att skyddet för hanteringen av personuppgifter vid universitet/högskolor oftast finns på papperet, men att det inte alltid är etablerat i praktiken. Landstinget hyser även vissa tvivel om lämpligheten av att förlägga forskningsdatabaserna till universitet och högskolor, dvs. till de myndigheter som otvivelaktigt har den största nyttan av att få ut data för sin egen forskning. Detta riskerar att bli ett onödigt hot mot integritetsskyddet, särskilt som forskningsdatabaserna kommer att finnas kvar under lång tid, kanske i många decennier. Några bakomliggande argument till varför ett landsting eller region inte skulle kunna härbärgera den infrastruktur som en nationell forskningsdatabas innebär framförs inte i utredningen. Landsinget i Värmland menar att en placering av vissa forskningsdatabaser hos landsting/regioner kan vara lämplig ur ett integritetsskyddsperspektiv. Betänkandet föreslår vidare att Vetenskapsrådet ska ha ansvar för att bereda vilka myndigheter som ska få bygga upp forskningsdatabaser utifrån behov. Tanken är att det endast ska finnas en databas för varje större forskningsfält i Sverige och att databasen ska bevaras under lång tid för att möjliggöra longitudinella studier över tid. Vetenskapsrådet föreslås även ansvara för återkommande utvärderingar av de databaser som etableras, exempelvis vart åttonde år. Vetenskapsrådet bör sannolikt ha en roll i detta sammanhang, men landstinget anser att processen för att komma fram till hur många forskningsdatabaser som ska etableras, ändamålen med dessa samt i vilken takt de ska etableras behöver belysas närmare. Förslaget om en ny sekretessbestämmelse Utredningen gör en omfattande genomgång av sekretesskyddet för den enskilde i forskningssammanhang. Slutsatsen är att sekretessbestämmelserna är uppsplittrade på flera olika lagar beroende på sammanhanget och att sekretesskyddet för den enskilde i forskningssammanhang inte alltid är heltäckande. Landstinget välkomnar därför förslaget om att införa en enda, heltäckande sekretessbestämmelse för personuppgifter i forskningsverksamhet, som innebär absolut sekretess för enskilds personliga och ekonomiska förhållanden. De sekretessbrytande reglerna ska endast vara tillåtna i rena undantagssituationer som exempelvis utredning av oredlighet i forskningssammanhang.

17 LANDSTINGET I VÄRMLAND LK/ (4) Förslaget till lag om Nationellt biobanksregister Landstinget instämmer i utredningens förslag, att göra om det Svenska biobanksregistret, som idag är ett regionalt system, till ett nationellt biobanksregister med Socialstyrelsen som personuppgiftsansvarig för registret. Förslaget ligger i linje med det tidigare lagda förslaget från den statliga Biobanksutredningen. Uppgifter registreras även fortsättningsvis genom samtycke från den enskilde. Absolut sekretess ska gälla, men med möjlighet att, som idag, lämna ut uppgifter för forskningsändamål (efter etikprövning) eller för den enskildes vård och behandling. Förslagen till ändringar av etikprövningslagen Handläggningsproceduren för etikgodkännande är idag mycket byråkratisk och varje ansats att förenkla proceduren, utan att äventyra forskningspersonernas säkerhet, välkomnas. Utredningen lägger fram förenklingsförslaget att ärenden, där syftet är att endast använda anonymiserade uppgifter från myndighetsregister, ska kunna delegeras till ordföranden i etikprövningsnämnderna för beslut. Anonymiserade uppgifter innebär att det hos den utlämnande myndigheten finns kvar en kodnyckel, med vars hjälp det är möjligt att koppla de utlämnade uppgifterna till en enskild person. Även om en sådan kodnyckel kan förvaras säkert hos den utlämnande myndigheten, så innebär det en teoretisk möjlighet att koppla data tillbaka till enskilda personer. Landstinget anser att det i ett första steg är lämpligt att begränsa delegationen till ordföranden till att omfatta studier som använder avidentifierade personuppgifter. I dessa fall förstörs kodnyckeln kort efter det att personuppgifterna lämnas ut och därefter är det omöjligt att koppla uppgifter tillbaka till en enskild individ. I alla studier där en kodnyckel finns kvar bör hela etikprövningsnämnden delta i besluten (se även avsnittet om kodnyckelförfarande nedan). En enkel men viktig förbättring är förslaget om att en forskare ska få rätt att begära ett så kallat yttrande från en etikprövningsnämnd, i de fall då ett forskningsprojekt inte faller under etikprövningslagen. Hittills har det varit möjligt för en etikprövningsnämnd att neka ett sådant yttrande. Det får till följd att forskaren kan stå utan möjlighet att få sina resultat publicerade, eftersom vetenskapliga tidskrifter som regel kräver åtminstone ett positivt uttalande från en etisk nämnd. Landstinget tillstyrker utredningens förslag. Det nya lagförslaget om forskningsdatabaser får till följd att höga krav måste ställas på regelverket för att få tillstånd att ta ut data ur databasen. Utredningens förslag om att samtliga forskningsprojekt som vill ta ut data från en forskningsdatabas ska kräva etikprövningsgodkännande, oavsett om det handlar om känsliga personuppgifter eller inte, känns därför naturligt. Förslag om ändade bestämmelser om kodnyckelförfarande Idag förstörs kodnycklar av datautelämnande myndigheter mycket snabbt (3 månader) efter utlämnandet och därmed är de utlämnade data avidentifierade. Om forskaren begär att kodnyckeln ska bevaras så sparas kodnyckeln som regel längst i 3 år. Därefter tar myndigheten (SCB, Socialstyrelsen) i dialog med forskaren beslut om huruvida nyckeln ska bevaras längre alternativt förstöras.

18 LANDSTINGET I VÄRMLAND LK/ (4) Utredningen föreslår att myndigheterna istället regelmässigt ska spara alla kodnycklar i tjugo år, oavsett om forskaren begärt det eller ej. Det innebär att varje uttag av data ur ett myndighetsregister blir möjligt att uppdatera genom nya datauttag i tjugo års tid, även om detta inte alls var avsikten från början. Det blir även möjligt att ta ut nya variabler under årens lopp, som kan läggas till det ursprungliga materialet. I strikt bemärkelse innebär förslaget att begreppet avidentifierade data upphör att existera, eftersom samtliga kodnycklar bevaras i tjugo år - eller mer om den som använder sig av kodnyckeln begär det. Tjugo år är en mycket lång tid och ett stort antal kodnycklar kommer att ackumuleras hos de utlämnande myndigheterna. Riskerna för den personliga integriteten går inte att överblicka i ett sådant långt tidsperspektiv. Rimligare vore att regelmässigt och fortfarande på begäran av en forskare/forskargrupp - spara alla kodnycklar i exempelvis fem år och att därefter ha en enkel och tillåtande rutin för att hantera förlängningar av kodnyckelförfarandet i femårsperioder framledes. I de fall forskning är planerad så kommer möjligheten att finnas under lång tid, i annat fall så förstörs kodnycklarna genom ett naturligt gallringsförfarande. Sammanfattningsvis ser landstinget i Värmland en rad fördelar med de framförda förslagen när det gäller att underlätta framtida registerforskning i Sverige. Vissa förslag behöver dock beredas ytterligare, för att minimera risken för att den personliga integriteten ska äventyras i ett mångårigt framtidsperspektiv. I synnerhet gäller detta förslaget om att inrätta nationella forskningsdatabaser. Landstingsstyrelsen Fredrik Larsson Ordförande Gunilla Andersson Landstingsdirektör

19

20

21

22

23

24

25

26

27

28

29

30

31

32

33

34

35

36 Remiss REGERINGSKANSLIET U2014/4224/F Utbildningsdepartementet ! AQC V02 6 0)(/ Remiss av betänkande Unik kunskap genom registerforskning (SOU 2014:45) Remissinstanser: 1. Riksrevisionen 2. Riksdagens ombudsmän 3. Kammarrätten i Stockholm 4. Justitiekanslern 5. Datainspektionen 6. Försvarsmakten 7. Myndigheten för samhällsskydd och beredskap 8. Försäkringskassan 9. Socialstyrelsen 10. Läkemedelsverket 11. Folkhälsomyndigheten 12. Myndigheten för vårdanalys 13. Statens beredning för medicinsk utvärdering 14. Myndigheten för delaktighet 15. Forskningsrådet för hälsa, arbetsliv och välfärd 16. Tandvårds- och läkemedelsförmånsverket 17. Inspektionen för socialförsäkringen 18. Pensionsmyndigheten 19. Statskontoret 20. Lantmäteriet 21. E-hälsomyndigheten 22. Stockholms läns landsting 23. Uppsala läns landsting 24. Södermanlands läns landsting 25. Östergötlands läns landsting 26. Jönköpings läns landsting 27. Kronobergs läns landsting 28. Kalmar läns landsting 29. Gotlands kommun 30. Blekinge läns landsting 31. Skåne läns landsting 32. Hallands läns landsting

37 2 33. Västra Götalands läns Iandsting 34. Värmlands läns landsting 35. Örebro läns landsting 36. Västmanlands läns landsting 37. Dalarnas läns landsting 38. Gävleborgs läns landsting 39. Västernorrlands läns landsting 40. Jämtlands läns landsting 41. Västerbottens läns landsting 42. Norrbottens läns landsting 43. Statistiska centralbyrån 44. Statens skolverk 45. Uppsala universitet 46. Lunds universitet 47. Göteborgs universitet 48. Stockholms universitet 49. Umeå universitet 50. Linköpings universitet 51. Karolinska institutet 52. Kungl. Tekniska högskoian 53. Luleå tekniska universitet 54. Karlstads universitet 55. Linnuniversitet 56. Örebro universitet 57. Mittuniversitetet 58. Malmö högskola 59. Mälardalens högskola 60. Gymnastik- och idrottshögskolan 61. Högskolan i Borås 62. Vetenskapsrådet 63. Regionala etikprövningsnämnden i 64. Regionala etikprövningsnämnden i 65. Regionala etikprövningsnämnden i 66. Regionala etikprövningsnämnden i 67. Regionala etikprövningsnämnden i 68. Regionala etikprövningsnämnden i 69. Centrala etikprövningsnämnden Göteborg Linköping Lund Stockholm Umeå Uppsala 70. Forskningsrådet för miljö, areella näringar och samhällsbyggande 71. Sveriges geologiska undersökning 72. Verket för innovationssystem 73. Riksarkivet 74. Arbetsförmedlingen 75. Arbetsmiljöverket 76. Medlingsinstitutet 77. Institutet för arbetsmarknads- och utbildningspolitisk utvärdering 78. Inspektionen för arbetslöshetsförsäkringen 79. Cancerfonden - Riksföreningen mot Cancer

38 3 80. Handikappförbunden 81. Inera AB 82. Landsorganisationen i Sverige 83. Lika Unika 84. Nationellt biobanksråd 85. Pensionärernas riksorganisation 86. Regelrådet (N 2008:05) 87. Statens medicinsk-etiska råd 88. Svenska Journalistförbundet 89. Svenska läkaresällskapet 90. Svenska Tidningsutgivareföreningen 91. Sveriges akademikers centralorganisation 92. Sveriges kommuner och landsting 93. Tjänstemännens centralorganisation Regeringen tillkallade den 17 januari 2013 en särskild utredare med uppdrag att undersöka förutsättningarna för att bedriva s.k. registerbaserad forskning (dir. 2013:8). Utredaren överlämnade den 25 juni 2014 betänkandet Unik kunskap genom registerforskning (SOU 2014:45). Betänkandet remitteras härmed till ovanstående remissinstanser. Vid besvarande av remissen önskas remissinstansernassynpunkter angående de förslag som lämnas i betänkandet. Remissinstanserna bör när de gäller utredningens förslag som helt eller delvis saknar kostnadsberäkningar särskilt beakta konsekvenserna av förslagen. Remissvaren i fem exemplar (1 original) ska ha kommit in till Regeringskansliet (Utbildningsdepartementet) senast den 9 februari Svaret bör även skickas per e-post (i både Word och pdf-format) till u.registratorgregeringskansliet.se. Myndigheter under regeringenär skyldiga att svara på remissen. En myndighet avgör dock på eget ansvar om den har några synpunkter att redovisa i ett svar. Om myndigheten inte har några synpunkter, räcker det att svaret ger besked om detta. För andra remissinstanserinnebär remissen en inbjudan att lämna synpunkter. Frågor om remissen kan ställas till Maria Wästfelt, Utbildningsdepartementet, telefon alternativt epost maria.wastfeltgregeringskansliet.se. Den remitterade rapporten finns även tillgänglig på regeringens hemsida

39 4 Råd om hur remissyttranden utformas finns i Statsrådsberedningens broschyr "Svara på remiss - Hur och varför? PM 2003:02" Broschyren kan beställas från Regeringskansliets förvaltningsavdelning, Information Rosenbad, Stockholm. Broschyren finns även på följande webbadress: Eva Lenberg Rättschef Kopia till Norstedts Juridik AB/Fritzes, Stockholm Riksdagens utredningstjänst

40 Tjänsteskrivelse 1 (1) Landstingsstyrelsen Sekretariatet LK/ Christian Eriksson Svar på remiss om Socialstyrelsens förslag till föreskrifter och allmänna råd om vissa åtgärder i hälsooch sjukvården vid dödsfall Landstinget har beretts möjlighet att yttra sig över rubricerad remiss. Förslaget är tänkt att träda istället för Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd (SOSFS 1996:29) Vissa åtgärder inom hälso- och sjukvården vid dödsfall. SOSFS 1996:29 är föråldrad och till utformning och innehåll inte förenlig med bestämmelserna i författningssamlingsförordningen. De allmänna råden är till exempel inte utmärkta i texten och därför svåra att identifiera. Det förekommer förutom föreskrifter och allmänna råd också även rekommendationer från Socialstyrelsen, redogörelser för andra författningar samt en hel del ren informationstext. Socialstyrelsen avser därför upphäva SOSFS 1996:29 och ersätta dessa med förslaget.. Landstinget har inget att erinra mot att SOSFS 1996:29 upphävs och ersätts av det nya förslaget../. Förslag till remissvar bifogas. Förslag till beslut att godkänna upprättat förslag till svar på remiss, samt att förklara denna paragraf omedelbart justerad. Gunilla Andersson Landstingsdirektör Anna-Lena Wingqvist Administrativ chef

41 Datum Vår beteckning Sekretariatet LK/ Handläggare Direkttelefon Ert datum Er beteckning Christian Eriksson /2014 Socialstyrelsen Stockholm Svar på remiss gällande Socialstyrelsens förslag till föreskrifter och allmänna råd om vissa åtgärder i hälsooch sjukvården vid dödsfall Landstinget har beretts tillfälle att yttra sig över rubricerade remiss och har inget att erinra. Landstingsstyrelsen Fredrik Larsson Ordförande Gunilla Andersson Landstingsdirektör Postadress Besöksadress Telefon (växel) E-postadress Christian.Eriksson@liv.se Telefax Org.nr

42 Wallin Olsson IrMe Från: Skickat: Till: Kopia: Ämne: Bifogade filer: Gaudio, Jenny den 15 december : Landstinget Halland; Landstinget i Kalmar län; Stockholms läns landsting; Region Skåne; Landstinget i Uppsala län; Diariet LiV; Västerbottens läns landsting; eskilstuna.kommun@eskilstuna.se; gnesta.kommun@gnesta.se; Lunds kommun skåne län; Karlshamns kommun; kommunstyrelsen@ostersund.se; kommunstyrelsen@uddevalla.se Registrator Regler och behörighet; Agneta Carlquist; Marie Ahlqvist Bresle; kent.rosengren@polisen.se; Manölis Nymark; Anton Svensson; Gunnel Blomgren; Hellberg, Anita; Franz&i, Carin; Lagerberg, Georg; Nissen, Tora Rem iss Socialstyrelsens förslag till föreskrifter och allmänna råd om vissa åtgärder i hälso- och sjukvården vid dödsfall Externremiss SOSFS 2015_XX.docx; Förslag SOSFS 2015_XX.docx; Konsekvensutredning SOSFS 2015_XX.docx; Sändlista externremiss SOSFS 2015 _XX.docx Dnr /2014 Remiss Socialstyrelsens förslag till föreskrifter och allmänna råd om vissa åtgärder i hälso- och sjukvården vid dödsfall Ni bereds härmed tillfälle att lämna synpunkter på bifogat förslag. Synpunkterna bör vara Socialstyrelsen tillhanda senast den 6 februari Remissvar i elektronisk form skickas till socialst relsen socialst relsen.se Vänligen ange diarienumret 32083/2014 i ämnesraden i e-posten. Bifogade filer Missiv Förslag Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd om vissa åtgärder i hälso- och sjukvården vid dödsfall Konsekvensutredning Sändlista remissmottagare God Jul och Gott Nytt År! Med Vänlig hälsning Jenny Gaudio Jenny Gaudio Jurist/personuppgiftsombud SOCIALSTYRELSEN Avdelningen för regler och behörighet Förvaltningsjuridik Stockholm Växel

43 Socialstyrelsen värnar hälsa, välfärd och allas lika tillgång till god vård och omsorg. 2

44 C") s.)r.s Socialstyrelsen Dnr 32083/2014 1(2) Avdelningen för Regler och behörighet Jenny Gaudio Enligt sändlista Remiss - Förslag till Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd om vissa åtgärder i hälso- och sjukvården vid dödsfall Ni bereds härmed tillfälle att lämna synpunkter på Socialstyrelsens förslag till nya föreskrifter och allmänna råd. Förslaget är tänkt att träda istället för Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd (SOSFS 1996:29) Vissa åtgärder inom hälso- och sjukvården vid dödsfall. SOSFS 1996:29 är till utformning och innehåll inte förenlig med bestämmelserna i författningssamlingsförordningen (1976:725). De allmänna råden är till exempel inte utmärkta i texten och är därför svåra att identifiera. Det finns också i SOSFS 1996:29 förutom föreskrifter och allmänna råd även rekommendationer från Socialstyrelsen, redogörelser för andra författningar samt en hel del ren informationstext. Socialstyrelsen avser därför att upphäva SOSFS 1996:29 och ersätta dessa bestämmelser med förslaget. Avsikten har varit att de nya föreskrifterna och allmänna råden materiellt ska skilja sig från SOSFS 1996:29 så lite som möjligt. Synpunkter på förslaget ska vara Socialstyrelsen tillhanda senast den 6 februari Vi är tacksamma för yttranden i Word-format för att underlätta vårt sammanställningsarbete. Remissvar skickas till socialstyrelsen@socialstyrelsen.se ochleller per post till Socialstyrelsen, Stockholm. Vänligen ange diarienumret 32083/2014 i remissvaret. Eventuella frågor under remisstiden besvaras av Jenny Gaudio som nås på telefon eller på jenny.gaudio@socialstyrelsen.se Med vänlig hälsning Erik Höglund Jenny Gaudio SOCIALSTYRELSEN Telefon socialstyrelsen@socialstyrelsen.se Stockholm Fax

45 SOCIALSTYRELSEN Dnr 32083/2014 2(2) B ilagor Förslag Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd (2015:XX) om vissa åtgärder i hälso- och sjukvården vid dödsfall Konsekvensutredning Sändlista remissmottagare

46 Socialstyrelsens författningssamling Ansvarig utgivare: Tf. chefsjurist Pär Ödman SOSFS 20XX:XX (M) Utkom från trycket den dag månad år Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd om vissa åtgärder i hälso- och sjukvården vid dödsfall; beslutade den XX Socialstyrelsen föreskriver följande med stöd av 2 1 och 4 och 4 5 förordningen (1985:796) med vissa bemyndiganden för Socialstyrelsen att meddela föreskrifter m.m. samt 19 begravningsförordningen (1990:1147) och beslutar följande allmänna råd. Föreskrifterna och de allmänna råden är utarbetade efter samråd med Polismyndigheten, Rättsmedicinalverket och Skatteverket. Tillämpningsområde 1 Dessa föreskrifter ska tillämpas i verksamhet som omfattas av hälsooch sjukvårdslagen (1982:763). Ledningssystem 2 Av Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd (SOSFS 2011:9) om ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete framgår det att varje vårdgivare ska ansvara för att det ledningssystem som ska finnas innehåller de processer och rutiner som behövs för att säkerställa att verksamheten uppfyller de krav som ställs i det följande. Allmänna råd Processer och rutiner för de åtgärder som behöver vidtas vid ett dödsfall bör utarbetas i samarbete med andra aktörer som t.ex. socialtjänsten, Polismyndigheten, Skatteverket, Rättsmedicinalverkets rättsmedicinska avdelningar, huvudmän för begravningsverksamheten och företrädare för begravningsbyråerna. 1

47 Fastställande av dödsfall 3 Enligt 2 lagen (1987:269) om kriterier för bestämmande av människans död ankommer det på läkare att i överensstämmelse med vetenskap och beprövad erfarenhet fastställa att döden har inträtt. Dokumentation av dödsfall 4 Den läkare som vid ett dödsfall har fastställt att döden inträtt ska i den avlidnes patientjournal ange 1. när och på vilket sätt döden fastställts, och 2. hur den avlidne identifierats. identitetsband 5 När den avlidnes identitet är känd ska den läkare som har faställt att döden inträtt ansvara för att den avlidne förses med ett identitetsband, eller motsvarande, om detta inte redan har gjorts. Övrig dokumentation 6 Den läkare som vid ett dödsfall har fastställt att döden inträtt och därmed har ansvar för att utfärda dödsbevis, dödsorsaksintyg och i förekommande fall göra en polisanmälan ska i den avlidnes patientjournal ange vem som har åtagit sig att fullgöra en sådan uppgift om han eller hon inte själv fullgör den. 7 Den läkare som har utfärdat ett dödsbevis eller ett dödsorsaksintyg enligt 4 kap. 2 begravningslagen (1990:1144) ska behålla en kopia av beviset eller intyget. Kopian ska behandlas som en journalhandling. Information till närstående 8 Enligt 2 förordningen (1996:933) om verksamhetschef inom hälsooch sjukvården ska verksamhetschefen ansvara för att närstående omedelbart underrättas när en patient avlider. Allmänna råd Närstående bör om de så önskar även få besked om dödsorsaken under förutsättning att det inte finns hinder enligt offentlighets- och sekretesslagen (2009:400) eller tystnadsplikt enligt 6 kap. 12 patientsäkerhetslagen (2010:659). Om ett besked om dödsorsaken inte kan lämnas i samband med underrättelsen om dödsfallet, bör de närstående informeras om vem de kan vända sig till för att få beskedet. 2

48 Yttre undersökning av avliden Undersökningens omfattning 9 Den läkare som enligt 15 begravningsförordningen (1990:1147) ska göra en yttre undersökning av en avliden ska särskilt klarlägga om det finns skäl att anmäla dödsfallet till Polismyndigheten. Läkaren ska undersöka kroppens hela hudyta, ögonens bindehinnor, öron- och näsöppningarna samt munhålan. Om undersökningen görs på den plats där kroppen påträffades, ska läkaren om möjligt även inspektera kroppens läge. Allmänna råd Om det vid undersökningen framkommer misstanke om brott eller någon annan yttre påverkan, bör den avlidnes kläder eller andra föremål på platsen där kroppen påträffades inte röras mer än nödvändigt. Om kläder måste tas av eller klippas upp, bör man undvika att förstöra spår av t.ex. knivhugg. Kläder och andra föremål bör sparas så att de på begäran kan lämnas till polisen. 10 Läkaren ska vid undersökningen efterforska om den avlidne har något explosivt implantat, såvida detta inte redan är känt. Dokumentation 11 1den avlidnes patientjournal ska anges 1. vilken läkare som har utfört undersökningen, 2. tidpunkten för undersökningen, samt 3. vilka fynd som har gjorts. Allmänna råd Omdet finns misstanke om brott eller annan yttre påverkan, bör det anges i patientjournalen - vilka åtgärder som har vidtagits på platsen där den avlidnes kropp påträffades, och - vilka åtgärder som har vidtagits efter att kroppen flyttats till t.ex. ett sjukhus eller en rättsmedicinsk avdelning. 12 Om undersökningen av den avlidne inte har kunnat slutföras på platsen där kroppen påträffades, ska det även i patientjournalen anges 1. att den avlidnes kropp har flyttats, 2. vilken läkare som har slutfört undersökningen, och 3. vid vilken tidpunkt undersökningen har slutförts. 3

49 Polisanmälan Kriterier för polisanmälan 13 Enligt 4 kap. 4 första stycket begravningslagen (1990:1144) ska den läkare som fastställt att döden har inträtt eller som i annat fall ska utfärda dödsbeviset snarast möjligt anmäla dödsfallet till Polismyndigheten om förhållandena vid ett dödsfall är sådana att det kan finnas skäl för en rättsmedicinsk undersökning enligt lagen (1995:832) om obduktion m.m. 14 En anmälan till Polismyndigheten ska göras i följande fall. 1. Om ett dödsfall har eller kan ha orsakats av yttre påverkan (skada eller förgiftning), dvs. - tillfogad av någon annan person än den som har avlidit, - genom olycksfall, eller - självmord och alltså inte enbart av sjukdom. 2. Om det är svårt att avgöra om ett dödsfall har orsakats av yttre påverkan - när någon anträffas död och tidigare sjukdomsbild inte kan förklara dödsfallet, dvs, vid helt oväntade dödsfall hos både barn - bl.a. vid plötslig spädbarnsdöd - och vuxna när det finns anledning till tveksamhet om dödsfallet har naturliga orsaker, - när en missbrukare anträffas död, eller - vid framskriden förruttnelse. 3. Om ett dödsfall kan misstänkas ha samband med fel eller försummelse i hälso- och sjukvården. 4. Om en avliden inte har kunnat identifieras. 15 En läkare ska vid bedömningen av om en polisanmälan ska göras alltid beakta 1. vad som har framkommit vid den yttre undersökningen av den avlidnes kropp, 2. förhållanden och fynd på platsen där den avlidnes kropp påträffades, 3. uppgifter från den avlidnes patientjournal och närstående om tidigare sjukdom eller sjukdomsbild, samt 4. övriga relevanta omständigheter vid dödsfallet. 4