Policy gällande Finansförvaltningen för Västra Götalandsregionen
|
|
- Kurt Stefan Hellström
- för 8 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 Policy gällande Finansförvaltningen för Västra Götalandsregionen
2 Sidan 2 (18) INNEHÅLL 1 LIKVIDITETS- OCH SKULDFÖRVALTNING KASSA & BANK LIKVIDITETSFÖRVALTNING SKULDFÖRVALTNING TILLGÅNGS- OCH SKULDSTRUKTUR KAPITALSTRUKTUR ALLOKERING VID PLACERING OCH UPPLÅNING DYNAMISK PLACERINGSMODELL RIKTLINJER FÖR FÖRVALTNING ETIK OCH MILJÖ TAKTISK TILLGÅNGS- OCH SKULDALLOKERING RIKTLINJER FÖR KASSA & BANK Avkastningskrav Tillåtna instrument Ränteexponering Valutaexponering Derivat Limiter Motparter Operativa risker RIKTLINJER FÖR LIKVIDITETSFÖRVALTNING Avkastningskrav Tillåtna instrument Ränteexponering Valutaexponering Aktieexponering Derivat Tillåtna motparter RIKTLINJER FÖR SKULDFÖRVALTNING Tillåtna instrument Ränteexponering Valutaexponering Derivat Finansierings- och kreditavtal DEFINITIONER... 15
3 Sidan 3 (18) Policy gällande finansförvaltningen 1 Likviditets- och skuldförvaltning Regionens (nedan kallat VGR) likviditet består definitionsmässigt av två delar, den ena delen är kassalikviditet avsedd för att möta dagliga fluktuationer, den andra är en likviditetsförvaltning avsedd för betalningsberedskap vid oförutsedda händelser. VGR:s totala betalningsberedskap ska uppgå till 2500 MSEK. Betalningsberedskapen utgörs av likviditet och/eller korta kreditlöften för att möta en upplåningssituation. Kassalikviditet är avsedd att möta korta fluktuationer. Likviditetsförvaltningen kan beloppsmässigt variera över tiden. Likviditetsförvaltningen utgör en del av regionens betalningsberedskap. Denna ska vara omsättningsbar. Så länge som VGR är nettoplacerare ska denna likviditet placeras/förvaltas för att åstadkomma en så hög avkastning som möjligt. Riskmätningen i förvaltningen ska ske utifrån en förenklad Value-at-Risk-modell (VaR).. Regionens avsikt är att utveckla VaR-modellen i takt med att förvaltningen växer och en kompetens om portföljernas förvaltning, risk mm byggs upp. Denna modell bygger på historiska data avseende risk och beskriver faktiskt utfall jämfört med historiskt utfall. En utförligare beskrivning av VaR med modellbeskrivning och parameterval finns i dokumentet Organisation samt berednings- och beslutsprocesser. 1.1 Kassa & Bank Avkastningskravet på kassalikviditeten begränsas till inlåningsräntan på koncernkontot, det vill säga koncernkontohållande banks räntebas enligt gällande bankavtal. Utnyttjande av checkkredit (negativ kassalikviditet) via koncernkontot sker till koncernkontohållande banks räntebas enligt gällande bankavtal. Regionens betalningsberedskap utgörs av 2500 MSEK och består av likviditet och kreditlöften MSEK av betalningsberedskapen ska kunna utbetalas inom 1-7 bankdagar. Den del av betalningsberedskapen som består av likviditet förvaltas inom den så kallade likviditetsförvaltningen. 1.2 Likviditetsförvaltning Likviditeten ska i första hand placeras så att det reala kapitalet bevaras. Allokeringen av tillgångsslag utgår från en modell där fördelningen beräknas utifrån en lägsta nivå s.k. skyddsnivå (se vidare under avsnitt 2.3). Den största tillgångsandelen utgörs av tillgångsslag med låg risk. Detta för att värdesäkra tillgångens reala kapital. Den delen av portföljen som man utsätter för större risk för att uppnå en högre avkastning utvärderas löpande och allokeras om vid behov. Placering av likviditeten (per definition exkl. kassa) i olika likvida instrument ska uppnå en avkastning om realt 3 procent över tiden. Mätperioden utgör ett kalenderår.
4 Sidan 4 (18) 1.3 Skuldförvaltning Vid behov av upplåning exponeras regionen för risken att likvida medel inte kan lånas upp utan påtagliga kostnadsökningar. Finansieringskostnaden ska vid varje upplåningstillfälle inte avvika avsevärt från prissättningen på den kapitalmarknad där upplåningen sker. Finansiering/upplåning ska ske i konkurrens och till lägsta möjliga upplåningskostnad. Finansieringskostnaden beror på val av kreditform och instrument. För finansiering som beräknas ske över en längre tid tillämpas en finansieringsstrategi beskriven i termer av tillgängliga krediter, kostnader för krediter, krediter med olika längd och volym, nya finansieringsformer, motparter och motpartsrisker samt derivatinstrument. 2 Tillgångs- och skuldstruktur Målsättning med regionens kapitalstruktur är att vid varje tidpunkt ha tillgång till likvida medel för att kunna tillgodose koncernens betalningsåtaganden. Den lägsta tillgängliga likviditeten (kort likviditetsreserv) ska utgöra 1000 MSEK, den totala likviditetsreserven uppgår till 2500 MSEK. 2.1 Kapitalstruktur Då målsättning med regionens kapitalstruktur är att vid varje tidpunkt ha tillgång till likvida medel, är strategin att ha en bas med kreditlöften som kan nyttjas relativt snabbt. Strategin för tillgångssidan är att dels ha likvida medel för betalningsberedskap dels skapa en högre avkastning genom aktiv likviditetsförvaltning. Utöver detta ska olika kreditavtal och bilaterala lån finnas tillgängliga för att kunna användas vid ett längre finansieringsbehov. För att åstadkomma riskspridning i upplåningen ska finansieringen spridas mellan olika finansiärer samt på olika löptider. Lån/krediter får inte upptas eller räntebindas på längre tid än 10 år. I de fall där koncernens likviditet fluktuerar kraftig mellan tillgångar och skulder kan placering och finansiering ske samtidigt över tid. Räntearbitrage är inte tillåtet. Finansiering och placering under en längre tid (>12 månader) kan ske efter beslut i ekonomiutskottet. 2.2 Allokering vid placering och upplåning Utifrån ovan beskrivna kapitalstruktur är följande alternativ tillåtna. Placering/utlåning får ske på den svenska marknaden:: genom placering i aktier eller aktierelaterade instrument genom placering i räntor eller ränterelaterade instrument på annat sätt genom särskilt beslut av Regionstyrelsen Upplåning får ske genom: bilaterala lån
5 Sidan 5 (18) lån på annat sätt genom särskilt beslut av Regionstyrelsen utgivande av skuldebrev 2.3 Dynamisk placeringsmodell Den dynamiska allokeringen syftar till att säkerställa ett realt bevarande av kapitalet samtidigt som en del av kapitalet investeras i tillgångar med högre förväntad avkastning och därmed förenad risk. Det är ingen bestämd fördelning mellan olika tillgångsslag utan istället varieras fördelningen mellan tillgångsslagen för att anpassa risknivån till önskad nivå. Placeringen av likviditet förväntas ge en real avkastning på 3 %. Kapitalets ingångsvärde är det aktuella värdet av den totala portföljen inklusive riskbuffert. Periodiskt beräknas även skyddsnivå, riskbuffert och beräknad förlustrisk. Allokering sker utifrån ovanstående parametrar enligt nedanstående. I ett första steg bestäms skyddsnivån, dvs. det kapital (inklusive insättningar och uttag över tiden) som ska säkras realt. Om skyddsvärdet kapitaliseras med förväntad inflation erhålls det framtida värdet av skyddsnivån. Skyddsnivån utgör den lägsta nivå som kan accepteras för att säkerställa realt bevarande av kapitalet. Om den aktuella skyddsnivån investeras i riskfria tillgångar ska målet om realt bevarande av kapitalet uppnås. I det andra steget beräknas skillnaden mellan kapitalets aktuella värde och skyddsnivån. Detta utgör en s.k. riskbuffert som således enbart existerar om det aktuella kapitalets värde överstiger skyddsnivån. Riskbufferten (dvs. skillnaden mellan kapitalets värde och skyddsnivån) motsvarar den största värdeminskning som, enligt modellen, kan tas om målet för realt bevarande av kapitalet ska nås. Baserat på portföljens tillgångar och fördelningen mellan dessa beräknas en förlustrisk. Den totala förlustrisken ska understiga riskbufferten. Den maximala möjliga förlusten bestäms utifrån principerna för ett stresstest, dvs. sämsta tänkbara utfall. Den totala förlustrisken beräknas som summan av alla tillgångars maximalt möjliga förlust. Slutligen justeras allokeringen i linje med förvaltningsmål, omvärldsanalys och tillgänglig riskbuffert. Allokering sker så att summan av alla tillgångars maximala förlust högst får uppgå till riskbufferten. Under dessa antaganden kommer således förvaltningen inom en period inte falla i värde under skyddsnivån. Med hänsyn till förvaltningsmål och omvärldsanalys kan givetvis även den maximala förlustrisken vara lägre än riskbufferten. Periodiskt beräknas skyddsnivån och riskbuffert. Större marknadsrörelser under kort tid bör leda till att skyddsnivå och riskbuffert omräknas och omallokering av förvaltningen genomförs. En utförligare beskrivning av modellen med beräkning av skyddsnivån och riskbuffert finns i dokumentet Organisation samt berednings- och beslutsprocesser.
6 Sidan 6 (18) 3 Riktlinjer för förvaltning Detta avsnitt omfattar instruktioner för handel med finansiella instrument både vid placering och vid upplåning. Följande avsnitt utgör riktlinjer och omfattning av koncernens riskmandat för respektive förvaltning. Regionen är en aktör på de finansiella marknaderna och verksamheten innebär att regionen är utsatt för olika slags risker. Målet med verksamheten är att minimera riskerna för att därigenom säkerställa ett stabilt finansnetto, värdesäkra regionens finansiella tillgångar och minimera regionens finansiella kostnader vid kapitalanskaffning. Med en risk avses en händelse som påtagligt påverkar regionens finansiella situation och/eller finansnetto. 3.1 Etik och miljö Regionen ska genom sina urvalskriterier för placeringar ta hänsyn till och främja god etik. Placeringar medges inte direkt i företag som har produktionen eller försäljningen av krigsmateriel, pornografi eller tobaks- och alkoholvaror som en väsentlig del av verksamheten. Regionens ställning medför vidare ett ansvar att verka för god etik. De etiska principer som följs ska vara representativa för de flestas uppfattning. Regionen definierar god etik som avståndstagande från kriminalitet, respekt för seriösa affärsmetoder samt demokratiska principer och de mänskliga rättigheterna enligt FN:s definition. Regionen ska inte direktinvestera i bolag som upprepat eller medvetet bryter mot något av dessa kriterier. Investeringar ska inte heller göras i länder som är föremål för, av Sverige sanktionerad, handelsblockad av FN eller EU. 3.2 Taktisk tillgångs- och skuldallokering Placering och finansiering ska ske med hänsyn tagen till riskexponering och gällande risklimiter samt instrument. Betalningsberedskapen ska alltid kunna tillgodoses. VGR kommer från tid till annan att agera både på skuld- och tillgångssidan, dock inte längre än 1 år. Då likviditetsprognos visar en varaktig övergång ( > 12 månader) från placerare till nettolåntagare ska längre finansieringsalternativ beaktas och placering får då endast ske i undantagsfall och under en kortare period. Då räntenettot avseende kassa & bank ska vara +/- noll förutsätts att all övrig placering eller skuld hanteras inom likviditets- eller skuldförvaltningen. Detta medför att positiv eller negativ avkastning alternativt räntekostnad hamnar inom likviditets- respektive skuldförvaltningen. Likviditetsreservens storlek mäts som summan av likvida medel, kortfristiga likvida placeringar (< 12 månader) och outnyttjade delar av garanterade kreditlöften. Nettolåneskuld/nettolikviditet utgör summan av regionens utlåning, likvida medel och placeringar minskad med regionens långfristiga och kortfristiga upplåning. 3.3 Riktlinjer för kassa & bank Kassalikviditeten utgörs alltid av +/- 200 MSEK. All likviditet över-/under +/- 200 MSEK ska hanteras inom likviditets-/skuldförvaltningen.
7 Sidan 7 (18) Vid hantering av kassans negativa likviditet är tillåtna instrument checkkredit och övriga korta krediter Avkastningskrav Målsättningen för kassa & bank är ett räntenetto om +/- noll under kalenderåret Tillåtna instrument bankkonto deposition i bank checkräkningskredit kortfristiga lån Ränteexponering Ränteexponering omfattar alla ovan namngivna ränteinstrument. Ränterisken mäter/visar hur avkastningen på ett räntepapper påverkas av en förändring i marknadsräntan. Graden av ränterisk ökar med värdepapperets återstående löptid. Kan delas in i prisrisk och återinvesteringsrisk. Ränterisken kan härledas ur följande: checkkrediter finansiella derivat kassa och bank kort- och långfristiga lån korta krediter placerade tillgångar Denna risk mäts i såsom genomsnittlig vägd räntebindningstid. Genomsnittlig vägd räntebindningstid i kassaförvaltningen ska ligga mellan 1-5 dagar Valutaexponering Med valutarisk avses risken för påverkan på finansnettot på grund av förändringar i valutakurser. Valutaexponering uppstår i samband med att tillgångar eller skulder upptas i utländska valutor samt vid köp eller försäljning av varor och tjänster i utländsk valuta. Valutaexponering uppstår även vid avtal om framtida köp eller försäljning då denna ska betalas i annan valuta än SEK. Denna risk mäts i kassa & bank såsom valutaexponering. De förvaltningar i regionen som har en valutaexponering, överstigande motvärde 1 MSEK, i en eller flera valutor ska rapportera dessa valutaflöden i en månatlig valutarapport till koncernbanken. Valutaflöden i koncernkontot ska antingen växlas eller placeras i valutafickor för att möta kända framtida in eller utgångar i valutan. Alla valutarisker som uppstår inom finansenheten avseende lån, placeringar och derivat ska kurssäkras. Ansvaret för detta ligger hos finansenheten.
8 Sidan 8 (18) Valutaexponeringen ska beaktas och hanteras. Aggregerad valutaexponering överstigande 10 MSEK i koncernen kan väljas att kurssäkras vilket hanteras av finansenheten. Beslut för kurssäkring eller inte, sker tillsammans med förvaltaren vid varje exponering och/eller vid större förändringar på valutamarknaden. För att hantera valutaexponering får följande derivatinstrument användas: räntevalutaswapar valutaoptioner valutaswapar valutaterminer Optioner får inte ställas ut Derivat Derivatmarknaden kännetecknas av att den kan delas in i två segment dels standardiserade dels ostandardiserade instrument. Handel i förstnämnda sker i Sverige på Stockholmsbörsen som noterade instrument medan ostandardiserade derivat kännetecknas av att de är skräddarsydda efter kundens behov. Anledningen att regionen använder derivat är främst för att hantera olika risker, d v s att skydda den egna verksamheten mot oönskade utfall på finansnettot. Det kan avse såväl ränte- som valutafluktuationer. Då kassan utgör kort likviditet ska derivatprodukter, utöver de under avsnitt 3.2.4, inte användas Limiter Likviditetsrisk innebär att ett värdepapper inte kan omsättas i likvida medel vid önskad tidpunkt, eller önskat pris eller önskad volym, utan att förlora nämnvärt i värde. Med kassa-/likviditetsrisk avses risken att inte ha tillgång till likvida medel så att regionen kan fullgöra sina korta betalningsförpliktelser. På grundval av likviditetsprognoser kan regionen vidta åtgärder för att skapa en god betalningsberedskap. Tillgång till krediter som kan lyftas med kort varsel ska bestå av checkkrediter och kreditlöften. Kassan utgör likviditet för att balansera koncernens in- och utbetalningar och ska i normalläget vara +/- 200 MSEK. Återkommande transfereringar medför stora fluktuationer under månaden och dessa hanteras inom kassan. Svängningar möts även genom kortfristigt utnyttjande av checkkrediten och/eller kortfristiga lån. All likviditet över/under 200 MSEK ska hanteras i likviditets- eller skuldförvaltning samt ingå i dess limiter och riskmått. Vid likviditetsflöden överstigande 200 MSEK i kassan ska hanteringen ske utifrån samma kriterier som inom likviditets- och skuldförvaltningen. I riskmätning exkluderas kassan. Kassa-/likviditetsrisken mäts såsom likviditetsreservens storlek i kassa & bank.
9 Sidan 9 (18) Motparter Med motpartsrisk avses risken för att en motparts obestånd eller oförmåga att fullgöra sina åtaganden på avsett sätt. Motpartsrisken innebär att regionen kan försättas i en akut likviditets- eller finansieringsbrist. En motparts obestånd får inte hota regionens finansiering. Denna risk uppkommer vid positivt saldo på bankkonto, placeringar och positiva marknadsvärden i derivatinstrument. För att minimera motpartsrisken ska ett flertal motparter användas. Denna risk mäts i kassa & bank såsom tillåtna motparter. Utifrån Standard & Poor s (S & P) och Moody s ratinglista är motparter inom följande ratingkategorier tillåtna. A-1 och K-1 (S & P) samt Prime 1 (Moody s) vad gäller placeringar i tillgångsslaget räntor. Likaså är placeringar hos svenska staten, placeringar med statlig garanti, kommuner samt landsting tillåtna Operativa risker Med operativ risk avses risken att regionen får förluster på grund av bristfälliga rutiner och/eller oklar ansvarsfördelning som kan orsaka felaktigheter. Inom operationella risker kan man identifiera ett flertal riskområden bland annat personrisker, processrisker och teknologiska risker. Utöver dessa kan man också identifiera legala risker, management risker och etiska risker. Med personrisk avses bland annat kompetensbrist. Processrisk avser risken för bristande rutiner, arbetssätt, intern kontroll, värderings- och riskmätningsmodeller. I teknologiska risker ingår bland annat affärssystem samt värderings- och riskmätningsmodeller och risken att systematiska fel uppstår. En god uppfattning om skillnaden mellan behörighet och befogenhet samt väl dokumenterade befattnings- och ansvarsbeskrivningar utgör en bra grund för minskade operativa risker. Detta beskrivs närmare i dokumentet Organisation samt berednings- och beslutsprocesser. 3.4 Riktlinjer för likviditetsförvaltning Likviditetsförvaltningens mål är att genom aktiv placering dels värdesäkra tillgångarna i portföljen dels bidra till en avkastning på kapitalet vid en given risknivå. Likviditetsförvaltningen ska hanteras enligt den ovan beskrivna dynamiska placeringsmodellen. Detta innebär att en relativt hög andel av portföljens värde ska ligga i tillgångsslag med låg risk. Övrig del placeras i tillgångsslag med högre risk. I likviditetsportföljen är utgångspunkten för avkastningsmål och risktagande en definierad skyddsnivå där det reala värdet inte får underskridas. Skyddsnivån sätts utifrån beslutat ingående kapitalvärde uppräknat med inflation. Detta medför att normala riskmått inte beräknas inom denna förvaltning utan hanteras inom modellens allokering.
10 Sidan 10 (18) Regionens betalningsberedskap utgörs av 2500 MSEK och består av likviditet och kreditlöften MSEK av betalningsberedskapen ska kunna utbetalas inom 1-7 bankdagar. Den del av betalningsberedskapen som består av likviditet förvaltas inom den så kallade likviditetsförvaltningen. Denna består av 1000 MSEK samt under året upparbetad likviditet från koncernen Avkastningskrav Avkastningskravet på likviditetsförvaltningen uppgår till realt 3 procent över tiden. En riskpremie ska identifieras och reserveras för i budget Tillåtna instrument Placeringar kan ske i följande tillgångsslag på den svenska marknaden: aktiefonder aktier aktierelaterade instrument bankkonto deposition i bank räntebärande papper räntefonder Inga instrument får avtalas eller räntebindas på längre tid än 10 år Ränteexponering Ränteexponering omfattar alla på marknaden förekommande ränteinstrument Valutaexponering Med valutarisk avses risken för påverkan på finansnettot på grund av förändringar i valutakurser. Valutaexponering uppstår i samband med att tillgångar eller skulder upptas i utländska valutor samt vid köp eller försäljning av varor och tjänster i utländsk valuta. Valutaexponering kan uppstå i samband med placering i annan valuta än SEK. I likviditetsförvaltningen kan valutaexponering förekomma som en del av placeringsstrategin. Valutaexponering innebär kursrisk, vilken ska beaktas och hanteras. Denna kan man välja att säkra. Detta beslut sker tillsammans med förvaltaren vid varje exponering eller större förändring på valutamarknaden. Denna risk mäts i likviditetsförvaltningen såsom valutaexponering. Valutaexponeringen ska beaktas och hanteras. Aggregerad valutaexponering överstigande 10 MSEK i koncernen kan väljas att kurssäkras. Beslut för kurssäkring eller inte, sker tillsammans med förvaltaren vid varje exponering och/eller vid större förändringar på valutamarknaden.
11 Sidan 11 (18) Aktieexponering Med aktiekursrisken avses hur avkastningen på aktier påverkas av förändringen av kursen på de aktier som ingår i portföljen. Det är ovanligt att företag noterade på börsen ställer in betalningar eller blir rekonstruerade till en mycket låg aktiekurs, men det kan däremot förekomma stora kursfall. Aktiekursrisken omfattar även kursförändringar på aktier under normala marknadsförhållanden. Denna risk ingår i likviditetsförvaltning såsom aktiekursrisk (kursförlust i förhållande till den enskilda aktien eller aktieportföljen). Se vidare i dokumentet gällande Organisation samt berednings- och beslutsprocesser. För att begränsa aktiekursrisken får placeringar i enskilda aktier ske med högst 10 % per motpart av det totala placerade kapitalet avseende aktier Derivat Derivatmarknaden kännetecknas av att den kan delas in i två segment dels standardiserade dels ostandardiserade instrument. Handel i förstnämnda sker i Sverige på Stockholmsbörsen som noterade instrument medan ostandardiserade derivat kännetecknas av att de är skräddarsydda efter kundens behov. Anledningen att regionen använder derivat är främst för att hantera olika risker, d v s att skydda den egna verksamheten mot oönskade utfall på finansnettot. Det kan avse såväl ränte- som valutafluktuationer. Följande off-balance instrument kan användas: aktieterminer CAPS FRA repor ränteoptioner ränteswapar ränteterminer räntevalutaswapar valutaoptioner valutaswapar valutaterminer Optioner får inte ställas ut. Marknadsvärden i derivatinstrument får hos en enskild motpart inte överstiga sammanlagt 10 MSEK Tillåtna motparter Med motpartsrisk avses risken för att en motparts obestånd eller oförmåga att fullgöra sina åtaganden på avsett sätt.
12 Sidan 12 (18) Motpartsrisken innebär att regionen kan försättas i en akut likviditets- eller finansieringsbrist. En motparts obestånd får inte hota regionens finansiering. Denna risk uppkommer vid positivt saldo på bankkonto, placeringar och positiva marknadsvärden i derivatinstrument. För att minimera motpartsrisken ska ett flertal motparter användas. Denna risk mäts i likviditetsförvaltningen såsom tillåtna motparter. Utifrån Standard & Poor s (S & P) och Moody s ratinglista är motparter inom följande ratingkategorier tillåtna. A-1 och K-1 (S & P) samt Prime 1 (Moody s) vad gäller placeringar i tillgångsslaget räntor. Likaså är placeringar hos svenska staten, placeringar med statlig garanti, kommuner samt landsting tillåtna. 3.5 Riktlinjer för skuldförvaltning I en upplåningssituation ska regionens behov anpassas till upplåningens förväntade storlek och löptid. Finansiering ska ske utifrån kriterierna lägsta upplåningskostnad, konkurrens och kreditvärdighet Tillåtna instrument Upplåning kan ske med följande instrument: checkräkningskredit extern leasing får endast ske efter beslut av ekonomidirektören. Intern leasing får förekomma enligt anvisningar i Ekonomiinfo nr 3/06 och i ekonomihandbok. kortfristiga lån såsom certifikatsprogram och bilaterala lån kreditlöften korta och/eller långa långfristiga lån såsom ECP-program, MTN-program och bilaterala lån I syfte att möta eventuella svårigheter att uppta lån över tiden ska den långfristiga låneskulden ha en över tiden spridd förfallostruktur Ränteexponering Med ränterisk avses risken för en resultatpåverkan genom förändringar i räntenivån på de finansiella marknaderna. Graden av ränterisk ökar med värdepapperets återstående löptid. Kan delas in i prisrisk och återinvesteringsrisk. Ränterisken kan härledas ur följande: checkkrediter finansiella derivat kassa och bank kort- och långfristiga lån korta krediter Denna risk mäts i skuldförvaltningen såsom genomsnittlig vägd räntebindningstid. Genomsnittlig vägd räntebindningstid i skuldförvaltningen ska ligga i intervallet 0-12 månader när nettoskulden understiger MSEK och månader över MSEK.
13 Sidan 13 (18) Lån får inte avtalas och räntebindas på längre tid än 10 år Valutaexponering Med valutarisk avses risken för påverkan på finansnettot på grund av förändringar i valutakurser. Valutaexponering uppstår i samband med att tillgångar eller skulder upptas i utländska valutor samt vid köp eller försäljning av varor och tjänster i utländsk valuta. Valutaexponering uppstår i samband med upplåning i annan valuta är SEK. Denna risk mäts i skuldförvaltning såsom valutaexponering. Om valutaexponering uppkommer i skuldförvaltningen ska den omedelbart elimineras. Ingen upplåning/finansiering får ligga exponerad i annan valuta än SEK Derivat Anledningen till att regionen använder derivat är främst för att hantera olika risker, d v s att skydda den egna verksamheten mot oönskade utfall på finansnettot. Det kan avse såväl räntesom valutafluktuationer. Derivat används även för att förändra genomsnittlig vägd räntebindningstid avseende en underliggande skuldposition. Skuldförvaltning utgörs ofta av en långsiktig finansiering och en längre genomsnittlig vägd räntebindningstid. Detta medför att derivat måste användas för att hålla sig inom riskmåtten. Regionen ska ha ISDA-avtal (Issued Standard Derivative Agreement) med de motparter man avser att handla derivat med. För ovanstående kan följande off-balance instrument användas: aktieterminer CAPS FRA repor ränteoptioner ränteswapar ränteterminer räntevalutaswapar valutaoptioner valutaswapar valutaterminer Optioner får inte ställas ut. Marknadsvärden i derivatinstrument får hos en enskild motpart inte överstiga sammanlagt 10 MSEK Finansierings- och kreditav tal Med marknadslikviditetsrisk avses att regionens kapitalbehov inte kan tillgodoses på kort och lång sikt. Denna risk hanteras inom skuldförvaltningen genom att tillgodose att det finns garanterade och upphandlade kreditramar.
14 Sidan 14 (18) Den långfristiga finansieringen kan ske på den svenska och/eller internationella kapitalmarknaden. Genom kreditlöften ska regionens långsiktiga tillgång på kapital säkerställas. Kreditlöften ska finnas med en återstående löptid om mer än två år. I nedanstående tabell visas de avtal som för närvarande gäller för skuldförvaltningen. Finansieringsavtal (MSEK) Garanterad kreditram Upphandlad kreditram Obligationsprogram MTN* Obligationsprogram ECP* Syndikerat lånelöfte Certifikatsprogram Kreditlöften, korta Checkräkningskredit 750 TOTALT per kreditram TOTALT VGR har i dagsläget inga obligationsprogram Högst 30 % av den sammanlagda volymen kreditramar får finnas hos en enskild motpart. Då nettolåneskulden är mindre än MSEK får regionens nettolåneskuld exklusive bindande kreditlöften förfalla inom 12 månader. Är nettolåneskulden större än MSEK får högst 35 % av regionens nettolåneskuld inklusive bindande kreditlöften förfalla inom 12 månader. Bindande kreditramar motsvarande minst 50 % av förväntad nettolåneskuld ska finnas med en återstående löptid om minst 2 år. Utöver ovanstående kreditramar kan även bilaterala lån användas för finansiering. Finansiering ska ske i konkurrens till lägsta möjliga finansieringskostnad.
15 Sidan 15 (18) Definitioner Aktieindexobligation Aktiekursrisk Aktieportfölj Aktuell placeringslimit Allokering Ansvarsförbindelse Benchmark CAPS Derivatinstrument Diskontera Diskonteringsränta Diskretionär förvaltning Diversifiering Duration Emittent EMTN-program Exponering FRA Förvaringsinstitut Index ISDA-avtal Kassaflöde Konvertibla skuldebrev Obligationslån där avkastningen är knuten till ett eller flera aktieindex eller i kombination av ränteplacering. Med aktiekursrisk avses hur avkastningen på aktier påverkas av förändringen av kursen på de aktier som ingår i portföljen. Det är ovanligt att företag noterade på börsen ställer in betalningar eller blir rekonstruerade till en mycket låg aktiekurs, men det kan däremot förekomma stora kursfall. Aktiekursrisken omfattar även kursförändringar på aktier under normala marknadsförhållanden. En förmögenhet som är placerad i aktier. Den limit som fastställs med syftet att säkerställa att tillåten tillgångsallokering aldrig riskerar uppsatta förvaltningsmål. Fördelning av tillgångsslag i portföljen Del av pensionsskuld som redovisas inom linjen, dvs. inte i balansräkningen Jämförelseindex En premie för rätten att inte behöva betala räntor över en viss nivå (räntetak) Riskhanteringsinstrument som kan härledas till ett underliggande värdepapper, t ex köp- och säljoptioner i aktier, ränteterminer m fl. Nuvärdesberäkna exempelvis framtida pensionsåtaganden. Den ränta som används för att nuvärdesberäkna exempelvis framtida åtaganden Förvaltaren genomför transaktioner för kunds räkning i den utsträckning och med de begränsningar som fastställts i avtal och fullmakt. Fördelning av en portföljs placeringar inom och mellan olika tillgångsslag/marknader i syfte att minska risken och/eller höja avkastningen i en portfölj. Kan beskrivas som den räntebärande portföljens vägda genomsnittliga återstående löptid. Durationen bestäms av obligationernas och kupongernas återstående löptid, kupongernas storlek samt räntenivån. Ju högre värde desto mer känslig är portföljen för förändringar i marknadsräntan. Durationen för en s.k. nollkupongsobligation är lika med dess löptid och för en kupongobligation lägre än dess löptid. Utgivare och garant av finansiella instrument. Medellångt obligationsprogram (European-Medium-Term-Note) Det värde, uttryckt i kronor eller i procent av den totala portföljen, som förändras pga. förändringar i kursen/räntan på ett värdepapper. Avtal om en framtida räntesats givet en bestämd tidsperiod (Forward Rate Agreement) Från kapitalförvaltare eller fondbolag fristående bank eller annat kreditinstitut där förvärvade värdepapper ska deponeras och som ska ombesörja in- och utbetalningar rörande depå eller fond. Mått på en marknads eller delmarknads värde och utveckling. Standardiserade derivat-avtal (Issued Standard Derivative Agreement) Ström av kapital, som exempelvis pensionsutbetalningar Av aktiebolag utgivet skuldebrev som ger innehavaren rätt att helt eller delvis byta ut sin fordran mot aktier i bolaget.
16 Sidan 16 (18) Kreditrisk Large Cap Likvida medel Likviditet Likviditetsrisk Likvidschema Limit Löptid Marknadslikviditetsrisk Marknadsränta Marknadsvärde Marknadsvärderad skuld Matchning Mid Cap Motpartsrisk MSCI World-index MTN-program Nollkupong Obligation Off-balance OMX-gruppen OMRX Bond-index OMRX REAL-index Operativ risk Risken för att en fordran inte betalas på utsatt tid och/eller med det belopp som fordran utgör. (Large market capitalization) Stora bolag noterade i Stockholm, Helsingfors och Köpenhamn. Inom segmentet ryms bolag med ett marknadsvärde över 1 miljard euro, drygt 9 miljarder kronor. Medel på bankräkning o dyl. som kan omsättas med kort varsel. Mått på omfattningen av handeln, eller omsättningen, i ett instrument eller på en marknad. Även benämning för kassamedel. Risken att ett värdepapper inte kan omsättas i likvida medel vid önskad tidpunkt, eller önskat pris eller önskad volym, utan att förlora nämnvärt i värde. När ett värdepapper omsätts finns i normala fall standardiserade tidpunkter mellan avslutsdag och likviddag. En akties likviddag är i normalfallet längre fram i tiden än motsvarande för ett räntebärande värdepapper. Risknivå som begränsar innehav av finansiella instrument. Den tid som återstår till ett värdepapper förfaller till betalning. Risken för att behovet av kapital inte kan tillgodoses på kort och lång sikt. Benämns även som refinansieringsrisk. Marknadspriset på kapital som sätts av marknadens aktörer. Värdet av en tillgång (eller en hel portfölj) till kapitalmarknadens rådande prisnivå. Pensionsåtagandet värderat med marknadsränta istället för med fastställd bokföringsränta. Exempelvis att kassaflöden från ett räntebärande papper infaller vid samma tidpunkt och med samma storlek som en pensionsutbetalning. (Mid market capitalization) Mellanstora bolag noterade i Stockholm, Helsingfors och Köpenhamn. Inom segmentet ryms bolag med ett marknadsvärde mellan cirka 1,4 miljarder och 9 miljarder kronor. Risken att motpart, t ex fondkommissionär, inte fullföljer erhållna uppdrag på avsett sätt. Morgan Stanleys världsindex för globala aktier Medellångt obligationsprogram (Medium-Term-Note) Fastförräntat obligations- eller förlagslån som emitteras utan kupongränta. Denna ackumuleras istället och utbetalas vid lånets inlösen. Till skillnad från vanliga lån garanteras härigenom den angivna avkastningen. För vanliga lån måste kupongen återinvesteras till gällande marknadsränta. Skuldebrev med löptid (ursprungligen) över ett år. Instrument som inte hamnar under tillgångar/skulder utan redovisas utanför balansräkningen. Består av OM (Stockholmsbörsen) och HEX (Helsingforsbörsen) OMX-gruppens värdeviktade index bestående av nominella benchmarkobligationer emitterade av staten samt bostadsinstituten OMX-gruppens värdeviktade index bestående av samtliga statliga realränteobligationer Risken för förluster på grund av bristfälliga rutiner och/eller oklar ansvarsfördelning som kan orsaka felaktigheter. Inom operationella risker ligger områden såsom person-, process- och teknologiska risker.
17 Sidan 17 (18) Option Placeringshorisont Portfölj Rating Ratingkategorier Finansiellt instrument som ger innehavaren rätten, men inte skyldigheten, att köpa (köpoption) eller att sälja (säljoption) en viss egendom till ett förutbestämt pris inom en viss tidsperiod. Optionen ger utfärdaren motsvarande skyldighet att sälja eller att köpa egendomen ifråga. Den tidsperiod under vilken de förvaltade medlen skall vara investerade. Ett kapital som är placerad i olika tillgångar. Av kreditvärderingsinstitut gjord bedömning av sannolikheten för att en skuld kommer att regleras på överenskommen tidpunkt. Ratinginstituten Standard & Poor s (S & P s) och Moody s Investors Service Inc (Moody s) klassificering av långfristig upplåning kan illustreras enligt följande: S & P s kreditvärdighetsbedömningar av svenska företagscertifikat och kommuncertifikat baserar sig på en inhemsk ratingskala som sträcker sig från K-1 till K-5. En emittent av penningmarknadsinstrument som hänförs till kategori K-1 bedöms ha en mycket god kapacitet att möta aktuella betalningsförpliktelser medan en emittent som placerats i kategori K-5 är, eller förväntas bli, ur stånd att i tid möta aktuella betalningsförpliktelser. Realobligation Realränta Rebalansering Repa Riskkontroll Riskfri ränta Riskmått Råvarurisk Räntearbitrage Ränteportfölj En obligation som ger en inflationsskyddad avkastning då den räknas upp med inflationen i form av konsumentprisindex (KPI). Det innebär att framtida kassaflöden behåller sin reala köpkraft. (Även kallad realränteobligation). Nominell ränta minus inflation, vilket ger en ränta med hänsyn tagen till inflationen. I det fall portföljens tillgångar utvecklas på ett sådant sätt så att de övergripande limiterna överträds krävs en rebalansering för att åter vara inom stipulerade limiter. Innebär alltså att portföljen viktas om för att återigen vara i balans med limiterna. Återköpsavtal avseende avista och termin (Repurchasing agreement) Bevakning och uppdatering av aktuell placeringslimit. Den ränta, till vilken man kan sätta av medel, som inte innebär någon risk. Mått för att mäta risk. I vårt fall används sannolikheten för att gå under säkerhetsgolvet som mått på risken. Med råvarurisken avses hur avkastningen påverkas av förändringen av kursen eller volymen på/av de råvaror som ingår i portföljen. Räntespekulation d v s låna för att placera i syfte att generera avkastning. En förmögenhet som är placerad i räntebärande värdepapper.
18 Sidan 18 (18) Ränterisk Ränteswapar Räntevalutaswapar Sharpe-kvot SIX PRX-index Small Cap Specialistuppdrag Standardavvikelse Statslåneränta Säkerhetsgolv Termin Tillgångsslag Valutarisk Hur avkastningen på ett räntepapper påverkas av en förändring i marknadsräntan. Graden av ränterisk ökar med värdepapperets återstående löptid. Kan delas in i prisrisk och återinvesteringsrisk. Byten av fasta och rörliga räntor mot varandra för att anpassa räntebetalningarna eller räntebindningstiden. Byten av fasta och rörliga räntor och valutor mot varandra för att anpassa räntebetalningarna eller räntebindningstiden. Riskjusterat avkastningsmått. SIX Portfolio Return index är ett aktieindex som skall spegla marknadsutvecklingen av bolag på Stockholmsbörsens A- och O-lista. Indexet tar även hänsyn till utdelningar. (Small market capitalization) Mindre bolag noterade i Stockholm, Helsingfors och Köpenhamn. Inom segmentet ryms bolag med ett marknadsvärde under 1,4 miljarder kronor (150 miljoner euro). En kapitalförvaltare som endast förvaltar ett tillgångsslag. Till skillnad mot blanduppdrag där varje förvaltare förvaltar två eller flera tillgångsslag. Statistiskt mått på hur kraftigt värdet på ett värdepapper eller en marknad fluktuerar över tiden. Statslåneräntan utgörs av den genomsnittliga marknadsräntan på statsobligationer med en återstående löptid på minst fem år och den ska avspegla den riskfria långa marknadsräntan. Den på förhand definierade lägsta nivå som portföljens tillgångar får falla till i relation till målet. Ömsesidigt förpliktande avtal mellan två parter om köp och försäljning av en viss mängd av en viss vara med likvid vid en bestämd framtida tidpunkt. Exempel på sådan termin är aktie-, ränte- och indextermin. Räntebärande värdepapper och aktier är två exempel på tillgångsslag. Risken att utländska tillgångar faller i värde mätt i egen valuta pga. att den egna valutan stiger/utländska valuta faller.
Policy gällande kapitalförvaltning avseende Västra Götalandsregionens anknutna Stiftelser
Policy gällande kapitalförvaltning avseende Västra Götalandsregionens anknutna Stiftelser Sida 2 (14) INNEHÅLL 1 INLEDNING... 3 1.1 FÖRUTSÄTTNINGAR OCH MÅL FÖR KAPITALFÖRVALTNINGEN... 3 1.2 AVKASTNINGSKRAV
Läs merRiktlinje gällande likviditetsförvaltningen inom Västra Götalandsregionen
Koncernkontoret Riktlinje gällande likviditetsförvaltningen inom Västra Götalandsregionen 2 (11) INNEHÅLL 1 LIKVIDITETS- OCH SKULDFÖRVALTNING... 3 1.1 KONCERNKONTO... 3 1.2 BETALNINGSBEREDSKAP... 3 1.3
Läs merPolicy gällande Pensionsmedelsförvaltning för Västra Götalandsregionen
UTKAST 12 REGIONKANSLIET 2007-01-29 EKONOMIAVDELNINGEN BESLUTAD AV REGIONFULLMÄKTIGE: 2007-XX-XX Policy gällande Pensionsmedelsförvaltning för Västra Götalandsregionen INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1 ÖVERGRIPANDE
Läs merRiktlinjer för kapitalförvaltning inom Prostatacancerförbundet
2014-08-21 Riktlinjer för kapitalförvaltning inom Prostatacancerförbundet Prostatacancerförbundet har ansvar för att bevara och förränta förbundets medel på ett försiktigt och ansvarsfullt sätt. Centralt
Läs merFINANSPOLICY. Hörby kommun. Beslutshistorik. Kommunledningsförvaltningen Ekonomiavdelningen
FINANSPOLICY Hörby kommun Beslutshistorik Antagna av kommunfullmäktige 2009-11-30 138 Reviderad 2010-12-20 av kommunfullmäktige 153 Reviderad 2018-11-26 av kommunfullmäktige 213 Innehållsförteckning 1.
Läs merHÖGANÄS KOMMUN Ersätter KFS 2006:13 KOMMUNAL FÖRFATTNINGSSAMLING 2009:45 HÖGANÄS KOMMUN PLACERINGSPOLICY FÖR PENSIONSFONDEN
HÖGANÄS KOMMUN Ersätter KFS 2006:13 KOMMUNAL FÖRFATTNINGSSAMLING 2009:45 HÖGANÄS KOMMUN PLACERINGSPOLICY FÖR PENSIONSFONDEN Fastställd av kommunfullmäktige 2009-09-24 80 PLACERINGSPOLICY FÖR PENSIONSFONDEN
Läs merPlaceringspolicy Stiftelsen Demensfonden
1 Placeringspolicy Stiftelsen Demensfonden 1. Syfte med placeringspolicyn I vilka tillgångar och med vilka limiter kapitalet får placeras Hur förvaltningen och dess resultat ska rapporteras Hur ansvaret
Läs merFinanspolicy. Antagen av kommunfullmäktige 2014-01-27 8. Vimmerby kommun 1/12 Finanspolicy 2014-01-27
Antagen av kommunfullmäktige 8 Vimmerby kommun 1/12 1. ns syfte Denna finanspolicy anger ramar och riktlinjer för hur finansverksamheten inom kommunen skall bedrivas. Med finansverksamhet avses likviditetsförvaltning
Läs merFÖRESKRIFTER FÖR REGION SKÅNES FÖRVALTNING AV STIFTELSEKAPITAL
Region Skåne 1999 12 06 Adm. ledningsstaben Regionstyrelsen beslöt 1999-12-14 att anta föreskrifter för förvaltning av stiftelsekapital FÖRESKRIFTER FÖR REGION SKÅNES FÖRVALTNING AV STIFTELSEKAPITAL 1.
Läs merPolicy för pensionsmedelsplacering
Policy för pensionsmedelsplacering Uppdaterad 2009-08-26 Kf 215 1 ÖVERGRIPANDE FÖRVALTNINGSSTRATEGI GÄLLANDE PENSIONSMEDEL...3 1.1 Det övergripande förvaltningsmålet...3 1.2 Utgångspunkter för placeringsregler...3
Läs merPlaceringspolicy för förvaltning av pensionsfonden
Placeringspolicy för förvaltning av pensionsfonden Mora kommun Beslutad av Kommunfullmäktige 2009-12-14 117 Diarienr: KF 2009/347 040 1 PENSIONSMEDELSFÖRVALTNING... 3 1.1 Övergripande förvaltningsstrategi...
Läs merFastställd av kommunfullmäktige 1999-12-13 282 Reviderad av kommunfullmäktige 2006-04-24 40 POLICY FÖR FÖRVALTNING AV PENSIONSMEDEL
Fastställd av kommunfullmäktige 1999-12-13 282 Reviderad av kommunfullmäktige 2006-04-24 40 POLICY FÖR FÖRVALTNING AV PENSIONSMEDEL 1 INLEDNING 1.1 Kiruna kommuns pensionsåtagande Kiruna kommun har i kommunfullmäktige
Läs merPLACERINGSPOLICY FÖR VARBERGS KOMMUN SAMFÖRVALTADE
PLACERINGSPOLICY FÖR VARBERGS KOMMUN SAMFÖRVALTADE DONATIONSMEDEL 1 INLEDNING Denna placeringspolicy avses tillämpas för det finansiella kapital som kommunen förvaltar inom ramen för Varbergs kommun samförvaltade
Läs merPlaceringspolicy - Riktlinjer för kapitalförvaltning
2015-05-20 Placeringspolicy - Riktlinjer för kapitalförvaltning Prostatacancerförbundet har ansvar för att bevara och förränta förbundets medel på ett försiktigt och ansvarsfullt sätt. Centralt för att
Läs merSOLLENTUNA FÖRFATTNINGSSAMLING
Finanspolicy Antagen av fullmäktige 2016-10-13 128 Innehållsförteckning Finanspolicy... 1 1 Introduktion... 2 1.1 Målformulering... 2 1.2 Placeringshorisont och riskhantering... 2 1.3 Syftet med finanspolicyn...
Läs merPlaceringspolicy för Region Värmland
Placeringspolicy för Region Värmland Beslutat av regionfullmäktige den: 2013-11-08 Ersätter placeringspolicy daterad den: 2008-05-15 Innehållsförteckning 1. Syfte... 2 2. Målsättning... 2 3. Uppdatering...
Läs merRiktlinjer till finanspolicy
r till finanspolicy Handläggare: Bo Svensson Katarina Hillberg Datum: 2010-01-21 Tjörn Möjligheternas ö Sammanfattning r till finanspolicy ska ange finansiella risknivåer och gäller för Tjörns kommun samt
Läs merFinansiell riktlinje KOMMUNFULLMÄKTIGE 2013-01-21
Finansiell riktlinje KOMMUNFULLMÄKTIGE 2013-01-21 2 (10) FINANSIELLA RIKTLINJER... 3 1. INLEDNING... 3 1.1 SYFTE... 3 1.2 BEGRÄNSNING... 3 1.3 MÅL... 3 1.4 UPPDATERING... 3 2. ANSVAR OCH BEFOGENHET...
Läs merPLACERINGSPOLICY FÖR STOCKHOLMS STAD SAMFÖRVALTADE DONATIONSSTIFTELSER. Förslag till EKU
PLACERINGSPOLICY FÖR STOCKHOLMS STAD SAMFÖRVALTADE DONATIONSSTIFTELSER Förslag till EKU 2017-06-21 1. Generella principer Som förvaltare är Stockholms stad skyldig att följa stiftelselagen samt stiftelseförordnandet
Läs merFinanspolicy - För finansverksamheten i Torsby kommun
Datum 2016-09-21 13 Antal sidor Finanspolicy - För finansverksamheten i Torsby kommun Antagen av, datum och Kommunfullmäktige 2013-12-16 175 Reviderad, datum och Revideringen avser 2016-06-21 62 Etiska
Läs merFINANSPOLICY. Simrishamn kommun. Antagen av kommunfullmäktige, 201X-XX-XX, Y
FINANSPOLICY Simrishamn kommun Antagen av kommunfullmäktige, 201X-XX-XX, Y 1. Finanspolicyns syfte Denna finanspolicy anger ramar och riktlinjer för hur finansverksamheten inom kommunen ska bedrivas. Med
Läs merFINANSPOLICY Stenungsunds Kommunkoncern
FINANSPOLICY Stenungsunds Kommunkoncern Antagen av kommunfullmäktige 2012-06-18 123 Reviderad av kommunfullmäktige 2014-06-16 85 1. INLEDNING... 3 1.1 Syfte... 3 1.2 Begränsning... 3 1.3 Finansverksamhetens
Läs merFinansiella riktlinjer i Flens kommun
KOMMUNAL FÖRFATTNINGSSAMLING 2017:14-040 Finansiella riktlinjer i Flens kommun Antagen av kommunstyrelsen 2017-09-04 111 1 1 Inledning Vid Kommunfullmäktiges sammanträde den 2017-02-23 fastställdes finanspolicyn
Läs merVÄRNAMO STADSHUSKONCERNEN VÄRNAMO STADSHUS AB FINNVEDSBOSTÄDER AB VÄRNAMO ENERGI AB VÄRNAMO KOMMUNALA INDUSTRIFASTIGHETER AB FINANSPOLICY
VÄRNAMO STADSHUSKONCERNEN VÄRNAMO STADSHUS AB FINNVEDSBOSTÄDER AB VÄRNAMO ENERGI AB VÄRNAMO KOMMUNALA INDUSTRIFASTIGHETER AB FINANSPOLICY kkfn 1 Ramar och riktlinjer för företagens finansverksamhet Finanspolicy
Läs mer13 Österåker POLICY. För förvaltning av överlikviditet. Österåkers kommun
1 13 Österåker POLICY För förvaltning av överlikviditet Österåkers kommun 1 INTRODUKTION 3 1.1 Bakgrund 3 1.2 Syfte och avgränsning 3 2 ÖVERLIKVIDITETSFÖRVALTNING 3 2.1 Målformulering 3 2.2 Riskbegränsning
Läs merFINANSPOLICY. Gnosjö kommun. Antagen av kommunfullmäktige, 2012-12-20, 147
FINANSPOLICY Gnosjö kommun Antagen av kommunfullmäktige, 2012-12-20, 147 1. Finanspolicyns syfte Denna finanspolicy anger ramar och riktlinjer för hur finansverksamheten inom kommunen skall bedrivas Med
Läs merETT MÄNSKLIGARE SAMHÄLLE FÖR ALLA
ETT MÄNSKLIGARE SAMHÄLLE FÖR ALLA Placeringspolicy för Stockholms Stadsmission Antagen av Stockholms Stadsmissions styrelse 2012-06-02 Dokumentansvarig: Ekonomichef Innehåll Syfte... 2 Förvaltningsmål...
Läs merAnvisningar för finansförvaltningen i Stockholms läns landsting
Landstingskontoret Ekonomi 2002-01-07 Anvisningar för finansförvaltningen i Stockholms läns landsting 1. Inledning och syfte 1.1 Syfte Syftet med detta dokument är att i enlighet med den av landstingsfullmäktige
Läs merFINANSPOLICY. Haninge kommun
FINANSPOLICY Haninge kommun Haninge kommun / Kommunstyrelseförvaltningen Postadress: Rudsjöterrassen 2 136 81 Haninge Besöksadress: Telefon: 08 606 7000 Telefax: E-post: Dokumenttyp Dokumentnamn Beslutat
Läs merPlaceringspolicy gällande förvaltning av pensionsmedel för Finspångs Kommun
Placeringspolicy gällande förvaltning av pensionsmedel för Finspångs Kommun Antagen av kommunfullmäktige 2016-03-23 71 Placeringspolicy gällande förvaltning av pensionsmedel för Finspångs Kommun Finspångs
Läs merFörslag till revidering. Finanspolicy. för Tyresö kommun och dess helägda företag. Antagen av kommunfullmäktige
Förslag till revidering Finanspolicy för Tyresö kommun och dess helägda företag Antagen av kommunfullmäktige 2014-06-17 2 Innehållsförteckning 1 Finanspolicyns syfte... 3 1.1 Avgränsningar... 3 2 Finansverksamhetens
Läs merFastställt av: Per Broman Datum: För revidering ansvarar: Lucie Cesar För eventuell uppföljning och tidplan ansvarar: Per Broman
RUBRIK RUBRIK Fastställt av: Per Broman Datum: 2013-09-13 För revidering ansvarar: Lucie Cesar För eventuell uppföljning och tidplan ansvarar: Per Broman Dokumentet gäller för: Placeringspolicy 3 (16)
Läs merHandlingar. till ägarutskottets sammanträde Göteborg
Handlingar till ägarutskottets sammanträde Göteborg 2011-12-14 Föredragningslista Sida: 1(2) Ägarutskottet Sammanträde med ägarutskottet 14 december 2011 Plats: Konferensenheter på Kungshöjd, Kaserntorget
Läs merFinanspolicy i Flens kommun
KOMMUNAL FÖRFATTNINGSSAMLING 2017:01-049 Finanspolicy i Flens kommun Antagen av kommunfullmäktige 2017-02-23 24 2 1 Inledning Finanspolicyn är ett övergripande dokument och omfattar den verksamhet som
Läs merÖVERLIKVIDITETSPOLICY ALINGSÅS KOMMUN. Överlikviditetspolicy för Alingsås kommun
Överlikviditetspolicy för Alingsås kommun Oktober 2012 1 1 LIKVIDITETSHANTERING 1.1 BAKGRUND Kommunen har en likviditetsförvaltning för att över en period på flera år försäkra sig om att kunna möta de
Läs merD 2. Placeringsstrategi. För Neuroförbundet och till Neuroförbundet anknutna stiftelser. Maj 2011
Placeringsstrategi För Neuroförbundet och till Neuroförbundet anknutna stiftelser Maj 2011 Reviderat 2014 med anledning av namnbyte, enda ändringen 1 INNEHÅLLSFÖRTECKNING INTRODUKTION 3 Bakgrund och syfte
Läs merTOMELILLA KOMMUN KOMMUNAL FÖRFATTNINGSSAMLING Nr A 00:2
TOMELILLA KOMMUN KOMMUNAL FÖRFATTNINGSSAMLING Nr A 00:2 Kf 113/1999,Kf 127/2006, Kf 116/2009 Dnr Ks 2012/129 Kf 151/2010 Ks/K 2006.10286 Dnr 1999.000346 024 Reglemente för placering och förvaltningen av
Läs merTjänsteskrivelse Finanspolicy - ändring
VALLENTUNA KOMMUN TJÄNSTESKRIVELSE KOMMUNLEDNINGSKONTORET 2013-10-01 DNR KS 2013.391 MARIE WALLIN SID 1/2 REDOVISNINGSANSVARIG 08-58785032 MARIE.WALLIN@VALLENTUNA.SE KOMMUNSTYRELSEN Tjänsteskrivelse Finanspolicy
Läs merFINANSPOLICY FÖR VÄNERSBORGS KOMMUN
1 (6) FINANSPOLICY FÖR VÄNERSBORGS KOMMUN Antagen av Kommunfullmäktige 2007-03-21, 17 Bilaga 2, Riskmått och ramar, reviderad av Kommunstyrelsen 2009-12-02, 294 INLEDNING 8 kap 3 i kommunallagen säger
Läs mer16-17 November 2011 handlingar separat bilaga. Nr 104 Förvaltning av stiftelsekapital 2010 samt regler för förvaltning av kommunens stiftelser
16-17 November 2011 handlingar separat bilaga Nr 104 Förvaltning av stiftelsekapital 2010 samt regler för förvaltning av kommunens stiftelser Strategi Program Plan Policy Riktlinjer» Regler Borås Stads
Läs merBällstarummet, kommunalhuset, Vallentuna
VALLENTUNA KOMMUN Protokollsutdrag SID 1(1) Organ: Kommunstyrelsen Datum: 2013-11-04 Plats: Bällstarummet, kommunalhuset, Vallentuna 187 Finanspolicy ändring (KS 2013.391) BESLUT Kommunstyrelsen föreslår
Läs merRiktlinjer för medelsförvaltningen inom Göteborgsregionens kommunalförbund (GR)
Riktlinjer för medelsförvaltningen inom Göteborgsregionens kommunalförbund (GR) Omfattning Riktlinjerna för medelsförvaltningen avser att reglera förvaltningen av det likvida kapital som Göteborgsregionens
Läs merFinanspolicy. POSTADRESS HANINGE BESÖKSADRESS Rudsjöterrassen 2 TELEFON
Finanspolicy POSTADRESS 136 81 HANINGE BESÖKSADRESS Rudsjöterrassen 2 TELEFON 08-606 70 00 Dokumenttyp Dokumentnamn Beslutat datum Gäller från datum Styrdokument Finanspolicy 2017-12-11 2017-12-11 Beslutat
Läs merPlaceringspolicy för Svenska Diabetesförbundet
Placeringspolicy för Svenska Diabetesförbundet Antagen av förbundsstyrelsen den 16 februari 2012 Senast reviderad den 17 maj 2018 Senast årlig översyn genomförd 17 maj 2018 Inledning Denna sammanställning
Läs merFINANSPOLICY. Vårgårda Kommun. Antagen av kommunfullmäktige, 201X-XX-XX, Y
FINANSPOLICY Vårgårda Kommun Antagen av kommunfullmäktige, 201X-XX-XX, Y 1. Finanspolicyns syfte Denna finanspolicy anger ramar och riktlinjer för hur finansverksamheten inom kommunen skall bedrivas. Med
Läs mer- Donationsportföljen vars huvudsakliga inriktning ligger på att långsiktigt skapa värdetillväxt och direktavkastning
Placeringspolicy för Diabetesfonden - Stiftelsen Svenska Diabetesförbundets Forskningsfond antagen av Diabetesfonden den 18 oktober 2009 reviderad den 17 december 2013 Inledning Denna sammanställning syftar
Läs merFINANSPOLICY. Beslutad av kommunfullmäktige 2011-10-17, 186 POLICY
FINANSPOLICY Beslutad av kommunfullmäktige 2011-10-17, 186 POLICY 1. Finanspolicyns syfte Denna finanspolicy anger ramar och riktlinjer för hur finansverksamheten inom kommunen skall bedrivas. Med finansverksamhet
Läs merPlaceringspolicy. för stiftelser anknutna till. Stockholms universitet
Dnr SU 33-0932-10 Placeringspolicy för stiftelser anknutna till Stockholms universitet Fastställda av universitetsstyrelsen 20100416 1. Inledning 1.1 Målsättning 1.2 Syfte med placeringspolicyn 1.3 Uppdatering
Läs merStrategi Program Plan Policy Riktlinjer» Regler
Strategi Program Plan Policy Riktlinjer» Regler Borås Stads Regler för förvaltning av kommunens stiftelser Förvaltning av stiftelser 1 Borås Stads styrdokument» Aktiverande strategi avgörande vägval för
Läs merAVSEENDE GNOSJÖ KOMMUNS FÖRVALTNING AV PENSIONSMEDEL
AVSEENDE GNOSJÖ KOMMUNS FÖRVALTNING AV PENSIONSMEDEL Placeringspolicy pensionsmedelsförvaltning 1. Allmänt 1.1 Bakgrund Förvaltningen av pensionsmedel som motsvarar hela pensionsskulden skall ske under
Läs merFinanspolicy. Vara kommun. Antagen av kommunfullmäktige
Finanspolicy Vara kommun Antagen av kommunfullmäktige 2017-11-27 104 Innehåll 1 Finanspolicyns syfte... 2 2 Finansverksamhetens mål... 2 3 Organisation... 2 3.1 Finansiell samordning... 2 3.2 Koncernkonto...
Läs merFinansiella anvisningar för samförvaltade stiftelser
Finansiella anvisningar för samförvaltade stiftelser Antagna av Kommunstyrelsen, Eskilstuna kommun 2015-11-10 Innehåll 1 Inledning... 3 1.1 De finansiella anvisningarnas syfte... 3 1.2 Målsättning... 4
Läs merSvedala Kommuns 4:12 Författningssamling 1(17)
Författningssamling 1(17) Finansiell policy med föreskrifter för medelsförvaltning och placeringsreglemente för medel avsatta för pensions-förpliktelser antagen av kommunfullmäktige 2011-06-13 91ed ändring
Läs merPlaceringspolicy för Svenska Diabetesförbundet
Placeringspolicy för Svenska Diabetesförbundet Antagen av förbundsstyrelsen den 16 februari 2012 Senast reviderad den 24 maj 2019 Senast årlig översyn genomförd 24 maj 2019 Inledning Denna sammanställning
Läs merFinanspolicy för Hörby kommun med bolag Antagen av kommunfullmäktige 2009-11-30 138 Reviderad 2010-12-20 KF 153
Kommunledningskontoret Finanspolicy för Hörby kommun med bolag Antagen av kommunfullmäktige 2009-11-30 138 Reviderad 2010-12-20 KF 153 Finanspolicy här definieras vilka risker som finns, vilken finansiell
Läs merFinanspolicy för Mölndals stad
Finanspolicy för Mölndals stad 1 FÖRESKRIFTERNAS SYFTE OCH OMFATTNING Finanspolicyn syftar till att lägga fast mål och riktlinjer för staden och stadens helägda bolag inom det finansiella området. n inkluderar
Läs merPlaceringspolicy för Diabetesfonden - Stiftelsen Svenska Diabetesförbundets Forskningsfond
Placeringspolicy för Diabetesfonden - Stiftelsen Svenska Diabetesförbundets Forskningsfond Antagen av Diabetesfonden den 18 oktober 2009 Reviderad den 21 maj 2019 Inledning Denna sammanställning syftar
Läs merFörfattningssamling GÄLLANDE BESLUT: Finanspolicy för Växjö kommun närmare riktlinjer
Författningssamling Ändrad 2009-02-10 Sida 1 (1) Senast reviderad: 2009-03-04 Senast reviderad av: Martin Fransson Styrande dokument GÄLLANDE BESLUT: Finanspolicy för Växjö kommun närmare riktlinjer Antagna
Läs merKommunstyrelsens bestämmelser
Kommunstyrelsens bestämmelser för medelsförvaltningen Dokumentets syfte Den övergripande målsättningen för finansverksamheten är främst att säkra betalningsförmågan och uppnå bästa möjliga finansnetto.
Läs merFinanspolicy i Hällefors kommun
Finanspolicy i Hällefors kommun 2(5) Enligt kommunallagen ska kommunerna förvalta sina medel på ett sådant sätt att kravet på god avkastning och betryggande säkerhet kan tillgodoses. För att uppfylla kommunallagen
Läs merKS TILLÄMPNINGSFÖRESKRIFTER
BILAGA 2 - FINANSPOLICY KUNGÄLVS KOMMUN KS TILLÄMPNINGSFÖRESKRIFTER FÖR DEN FINANSIELLA VERKSAMHETEN Fastställd av kommunstyrelsen 2013-11-13 1 INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1. INLEDNING... 3 1.1 ORGANISATION AV
Läs merRiktlinjer för finansverksamheten inom Strömsunds kommunkoncern
1 (6) Typ: Riktlinje Giltighetstid: Tills vidare Version: 2.0 Fastställd: KF 2014-11-12, 103 Uppdateras: 2017 inom Strömsunds kommunkoncern Innehållsförteckning 1. Bakgrund 2. Finansverksamhetens mål 3.
Läs merFINANSPOLICY. Färgelanda kommun. Fastställd av Kommunfullmäktige, 148, , Diarienummer
FINANSPOLICY Färgelanda kommun Fastställd av Kommunfullmäktige, 148, 2013-12-11, Diarienummer 2013-605 1. Finanspolicyns syfte Denna finanspolicy anger ramar och riktlinjer för hur finansverksamheten inom
Läs merFinansförvaltning POLICY 1 (6) 2013-12-10 7720-1
POLICY 1 (6) SYFTE Av Kommunallagen (8 kap. 2) framgår att kommunerna och landstingen skall förvalta sina medel på ett sådant sätt att krav på god avkastning och betryggande säkerhet kan tillgodoses. Fullmäktige
Läs mer0 Österåker. Österåkers kommuns styrdokument. Policy för förvaltning av överlikviditet i Österåkers kommun
0 Österåker Österåkers kommuns styrdokument Policy för förvaltning av överlikviditet i Österåkers kommun Antagen av Kommunfullmäktige 2014-02-03, 1:8 Dnr: KS 2013/0413 Kommentar: - P Österåker POLICY För
Läs merPOLICY. Finanspolicy
POLICY Finanspolicy 1 Styrdokument Handlingstyp: Finanspolicy Diarienummer: KS/2016:949 Beslutas av: Kommunfullmäktige Fastställelsedatum: 2017-10-30, 119 Dokumentansvarig: Servicesektionen/ekonomifunktionen
Läs merREGIONFULLMÄKTIGES FÖRESKRIFTER FÖR REGION SKÅNES MEDELSFÖRVALTNING
1 2014-12-05 REGIONFULLMÄKTIGES FÖRESKRIFTER FÖR REGION SKÅNES MEDELSFÖRVALTNING INNEHÅLLSFÖRTECKNING FÖRESKRIFTERNAS SYFTE OCH OMFATTNING... 2 ÖVERGRIPANDE MÅL FÖR MEDELSFÖRVALTNINGEN... 2 ORGANISATION
Läs merFörvaltning ska tillförsäkra en långsiktig godtagbar tillväxt av kapitalet.
Placeringspolicy Inledning Hörselskadades Riksförbund, HRF, väljer från fall till fall om gåvor i form av fonder eller aktier ska säljas direkt eller vara kvar som långsiktig placering. Primärt arbetar
Läs merFinansregler. Munkedals kommun
2014-09-10 Finansregler Munkedals kommun Finansregler Dnr: 2014-442 91 Typ av dokument: Regler Handläggare: Hans Clausen Antagen av: Kommunfullmäktige Revisionshistorik: Finanspolicy-Riktlinjer vid tillämpning
Läs merUppdatering av Placeringspolicy för Region Värmland
ÄRENDE 11 Sida 1(1) Ingrid Strengsdal, 054-701 10 05 ingrid.strengsdal@regionvarmland.se Datum 2013-10-30 Ärendenummer RV2013-458 Regionfullmäktige Uppdatering av Placeringspolicy för Region Värmland Denna
Läs merPlaceringspolicy för Riksförbundet HjärtLung
Placeringspolicy för Riksförbundet HjärtLung 2016 :::::::::::::::::::::::::::: Riksförbundet HjärtLung 1 Placeringspolicy för Riksförbundet HjärtLung 1. MEDELSFÖRVALTNING 2 1.1 Bakgrund 2 1.2 Syfte 2 1.3
Läs merSvedala Kommuns 4:12 Författningssamling 1(14)
1(14) Finansiell policy med föreskrifter för medelsförvaltning och placeringsreglemente för medel avsatta för pensionsförpliktelser antagen av kommunfullmäktige 2016-01-13, 9 Gäller från 2016-02-01 Denna
Läs merDel 16 Kapitalskyddade. placeringar
Del 16 Kapitalskyddade placeringar Innehåll Kapitalskyddade placeringar... 3 Obligationer... 3 Prissättning av obligationer... 3 Optioner... 4 De fyra positionerna... 4 Konstruktion av en kapitalskyddad
Läs mer2.1 Fördelning av ansvar och befogenheter Följande ansvars- och befogenhetsfördelning gäller för kommunens medelsförvaltning.
1 Inledning 1.1 Syfte Syftet med placeringspolicyn är att ge kommunen ett regelverk som säkerställer att man genom att följa detsamma kommer att uppfylla kommunallagens krav i 8 kap. 2:a och 3:e paragraferna
Läs merAvgränsning Dessa föreskrifter avgränsas till att gälla endast Kalix kommun. Bolagen i kommunkoncernen har ett eget ansvar för sina föreskrifter.
PENSIONSFÖRPLIKTELSER C:92 1 Inledning Syfte Syfte med dessa föreskrifter är att skapa regler för hur förvaltning av medel avsatta för pensionsförpliktelser inom Kalix kommun skall bedrivas och rapporteras.
Läs mer1 ( 7) FINANSPOLICY. Borgholms kommun. Antagen av kommunfullmäktige, 2013-08-19 116
1 ( 7) FINANSPOLICY Borgholms kommun Antagen av kommunfullmäktige, 2013-08-19 116 1. Finanspolicyns syfte Denna finanspolicy anger ramar och riktlinjer för hur finansverksamheten inom kommunen ska bedrivas
Läs merPlaceringspolicy för Insamlingsstiftelsen Hjärnfonden
Placeringspolicy för Insamlingsstiftelsen Hjärnfonden Fastställd vid styrelsemöte 16 mars 2016 INNEHÅLLSFÖRTECKNING INTRODUKTION 2 Bakgrund och syfte 2 Uppdatering av placeringspolicyn 2 Organisation och
Läs merPLACERINGSPOLICY FÖR LJUNGBY KOMMUNS DONATIONSSTIFTELSER
PLACERINGSPOLICY FÖR LJUNGBY KOMMUNS DONATIONSSTIFTELSER Antagen av KF 2012-02-28 www.ljungby.se 1 INLEDNING... 4 1.1 Syfte med placeringspolicyn...4 1.2 Mål för kapitalförvaltningen...4 1.3 Ansvarsfördelning...4
Läs merDatum 2014-03-18 FINANSPOLICY. Antagen av kommunfullmäktige, 2014-06-16, 35
Datum 2014-03-18 FINANSPOLICY Antagen av kommunfullmäktige, 2014-06-16, 35 1 Innehåll... 1 2 Finansverksamhetens mål... 3 3 Organisation och ansvarsfördelning... 3 3.1 Kommunfullmäktiges ansvar... 3 3.2
Läs merStrategi Program Plan Policy Riktlinjer» Regler. Borås Stads. Regler för förvaltning av kommunens stiftelser
Strategi Program Plan Policy Riktlinjer» Regler Borås Stads Regler för förvaltning av kommunens stiftelser Borås Stads styrdokument» Aktiverande strategi avgörande vägval för att nå målen för Borås program
Läs merFinansiella anvisningar
Finansiella anvisningar (Styrelsemöte i Förvaltnings AB Framtiden 2014-12-09) 1. Inledning och organisation Genom beslut i kommunfullmäktige har Göteborgs Stad fattat beslut om en finanspolicy och finansiella
Läs merKÄRNAVFALLSFONDEN 1(9) 2014-12-16 Dnr KAF 1.1-20-14
Placeringspolicy Fastställd av styrelsen den 16 december 2014 som en bilaga till verksamhetsplanen för 2015 att gälla från och med den 1 januari 2015. Ersätter den placeringspolicy som fastställdes den
Läs merPOLICY. Finanspolicy
POLICY Finanspolicy POLICY - antas av kommunfullmäktige En policy uttrycker politikens värdegrund och förhållningssätt. Denna typ av dokument fastställs av kommunfullmäktige då de är av principiell beskaffenhet
Läs merFinanspolicy. Borgholms kommun. Antagen av kommunfullmäktige, , 97
Finanspolicy Borgholms kommun Antagen av kommunfullmäktige, 2017-06-12, 97 Innehållsförteckning 1. Finanspolicyns syfte... 3 2. Finansverksamhetens mål... 3 3. Organisation och ansvarsfördelning... 3 3.1
Läs merGemensam Finanspolicy och finansverksamhet för Oxelösunds Kommun och dess helägda bolag
Gemensam Finanspolicy och finansverksamhet för Oxelösunds Kommun och dess helägda bolag Närmare riktlinjer för den finansiella verksamheten 1 av 8 1. Inledning 2. Tillgångar 2.1 Placering av överskottslikviditet
Läs merFINANSPOLICY Likviditetsförvaltning Finansiering Leasing
Strategi Program Plan Policy Riktlinjer Regler > > Styrdokument FINANSPOLICY Likviditetsförvaltning Finansiering Leasing ANTAGET AV: Kommunfullmäktige DATUM: 2016-09-29, 144 ANSVAR UPPFÖLJNING: Ekonomichef
Läs merRiktlinje gällande Pensionsmedelsförvaltning för Västra Götalandsregionen
UTKAST 12 REGIONKANSLIET 2011-12-02 Riktlinje gällande Pensionsmedelsförvaltning för Västra Götalandsregionen 2 (15) INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1 ÖVERGRIPANDE FÖRVALTNINGSSTRATEGI... 3 2 PLACERINGSREGLER...
Läs merGEMENSAM RISKINSTRUKTION FÖR LINKÖPINGS KOMMUN OCH KOMMUNENS BOLAG
2004-09-21 1 (19) Bilaga 1 till Finansregler för Linköpings kommun och kommunens bolag" Ver 4 GEMENSAM RISKINSTRUKTION FÖR LINKÖPINGS KOMMUN OCH KOMMUNENS BOLAG Innehållsförteckning 1 INLEDNING... 3 1.1
Läs merEKONOMI KS TILLÄMPNINGSFÖRESKRIFTER FÖR DEN FINANSIELLA VERKSAMHETEN BILAGA 2 - FINANSPOLICY. Antagen av kommunstyrelsen 2007-03-26 148
BILAGA 2 - FINANSPOLICY KS TILLÄMPNINGSFÖRESKRIFTER FÖR DEN FINANSIELLA VERKSAMHETEN Antagen av kommunstyrelsen 2007-03-26 148 EKONOMI ADRESS Nämndhuset 442 81 Kungälv TELEFON 0303-23 80 00 vx FAX 0303-190
Läs merLaholms kommuns författningssamling 6.21
Laholms kommuns författningssamling 6.21 Föreskrifter om förmögenhetsplacering för av kommunen förvaltade stiftelser; antagna av kommunstyrelsen den 23 augusti 2005 233 i. Laholms kommun föreskriver följande
Läs merFINANSPOLICY Öckerö kommunkoncern
Beslutsdatum: 2014-09-18 69 Beslutande: Kommunfullmäktige Giltlighetstid: Tillsvidare Dokumentansvarig: Ekonomichef Upprättad av: Jarl Gustavsson, ekonomichef FINANSPOLICY Öckerö kommunkoncern INLEDNING
Läs merAnvisningar för finansförvaltningen i Stockholms läns landsting
1(7) Anvisningar för finansförvaltningen i Stockholms läns landsting 1. Inledning och syfte 1.1 Syfte Syftet med detta dokument är att i enlighet med den av landstingsfullmäktige beslutade finanspolicyn
Läs merSOLLENTUNA FÖRFATTNINGSSAMLING
Regler för kapitalförvaltningen Antagen av kommunstyrelsen 2016-10-03 183 Innehållsförteckning Regler för kapitalförvaltningen... 1 1 Inledning... 2 2 Tillåtna tillgångsslag... 2 2.1 Fördelning av det
Läs merPLACERINGSPOLICY FÖR LJUNGBY KOMMUNS PENSIONSMEDEL
PLACERINGSPOLICY FÖR LJUNGBY KOMMUNS PENSIONSMEDEL Antagen av KF 2011-06-14 www.ljungby.se 1 INLEDNING... 4 1.1 Syfte med placeringspolicyn...4 1.2 Mål för kapitalförvaltningen...4 1.3 Ansvarsfördelning...5
Läs merRISKINSTRUKTION FÖR EKERÖ KOMMUN OCH KOMMUNENS BOLAG
Bilaga l till "Finansregler för Ekerö kommun och kommunens bolag" RISKINSTRUKTION FÖR EKERÖ KOMMUN OCH KOMMUNENS BOLAG Innehållsförteckning 1 INLEDNING 1.1 Inledning 2 UPPLÅNING 2.1 Målsättning och strategi
Läs merFinanspolicy. Ekonomi. Mariestads kommun. Antagen av Kommunfullmäktige Mariestad 2015-01-26
Finanspolicy Ekonomi Mariestads kommun Antagen av Kommunfullmäktige Mariestad 2015-01-26 Innehållsförteckning Finanspolicyns omfattning och syfte... 3 Övergripande mål för den finansiella verksamheten...
Läs merGotland POLICY. Region Gotland Besöksadress Visborgsallén 19 Postadress SE Visby. Telefon +46 (0) E-post
POLICY för Region Gotland Fastställd av regionfullmäktige Framtagen av regionstyrelseförvaltningen Datum 2018-05-14 Gäller från 2018-06-01 Ärendenr RS 2018/18 Version [1.0] Region Gotland Besöksadress
Läs merFinansrapport augusti 2014
Datum Diarienummer 2014-09-09 KS/2014:672 Kommunstyrelseförvaltningen Susanne Ekblad tel 0304-33 42 82 fax 0304-33 41 85 e-post: susanne.ekblad@orust.se Finansrapport augusti 2014 Uppföljning av ramar
Läs merPlaceringsriktlinjer för Psoriasisförbundet, Gösta A Karlssons 60-års fond och Forskningsfonden
Placeringsriktlinjer för Psoriasisförbundet, Gösta A Karlssons 60-års fond och Forskningsfonden 1. MEDELSFÖRVALTNING 2 1.1 Syfte 2 1.2 Uppdatering av riktlinjerna 2 2. ÖVERGRIPANDE FÖRVALTNINGSMÅL OCH
Läs merFinanspolicy. 1. Inledning och organisation. Policy
Finanspolicy (Fastställd av styrelsen i AB Framtiden 2012-10-02) 1. Inledning och organisation Genom beslut i kommunfullmäktige har Göteborgs Stad fattat beslut om en finanspolicy för staden och dess bolag.
Läs mer