A.1 Bolinders mekaniska verkstad s.ii. A talets industri och ekonomi i Sverige s.iv. B. Frågeställning s.vi

Transkript

1 Ångmaskinsproduktionen vid Bolinders mekaniska verkstad mellan åren MDCCCLXXIV och MDCCCLXXIX, Magnus Wåhlberg, B-uppsats i historia, Stockholms universitet 199X. Innehållsförteckning Förord s.ii A. Historisk bakgrund A.1 Bolinders mekaniska verkstad s.ii A talets industri och ekonomi i Sverige s.iv B. Frågeställning s.vi C. Redovisning av undersökningen s.vii D. Feluppskattning s.xii E. Sambandsanalys s.xiv F. Sammandrag och slutsatser s.xvi G. Källförteckning s.xvii H. Kommentarer till källmaterial s.xviii

2 Förord För att ge en historisk bakgrund till uppsatsens ämne och tidsperiod, görs först en kortfattad genomgång av verkstadsföretaget J. & C.G. Bolinders historiska utveckling och en enkel beskrivning av 187-talets industri och ekonomi i Sverige.(Avsnitt A.1 & A.2) Efter detta följer själva uppsatsen med frågeställning, undersökning och slutsatser. Uppsatsen är också kompletterad med en elementär feluppskattning (felkalkyl), och ett avsnitt med kommentarer till källmaterialet. A. Historisk bakgrund A.1 Bolinders mekaniska verkstad Verkstadsföretaget Bolinders grundades 1845 av bröderna Johan & Carl Gerhard Bolinder. in- Företaget var ej ett aktiebolag vid grundandet, utan start- & driftkapital tillgodosågs genom teckningar i företagets fastigheter och genom upptagna lån. 1 Bolaget hade redan från början en bred tillverkning, uppdelad på fabrikseffekter (gjutjärnsgods, järnstaket, gravmonument, spottkoppar, spisar, statyer, parksoffor e t c) och maskineffekter (mekaniska kvarnar, sågverksutrustning, ångmaskiner e t c). Fabrikseffekter var den första tiden dominerande för Bolinders tillverkning, men kom senare att minska i betydelse till fördel för maskineffektproduktionen. Bolagets försäljning av stationära ångmaskiner (till sågverk, spannmålsindustri, gruvor m m) var den mest framträdande delen av den ångdrivna maskinförsäljningen, men man sålde även

3 År 1873 ombildades Bolinders till aktiebolag, dels p g a finansiella krav, dels p g a vanskötseln av företagets räkenskaper, vilka hade skötts av bröderna Per och Anders Bolinder. Aktiebolagsbildandet var ett sätt att hjälpa släkten Bolinder ur en penibel situation, samtidigt som det blev en anpassning till den förändrade finansmarknaden, som uppstått sedan företaget skapades. 3 Ångmaskinsproduktionen kom att under lång tid vara av stor betydelse för verkstadsföretaget. Först i slutet av 189-talet.ersatte fotogen- och oljemotorer ångmaskinen som huvudsaklig kraftkälla. (Ångmaskinsproduktionen levde dock kvar ända in på 192-talet.) 4 Försäljningen av oljemotorer till båtar under 19- och 191-talen kom att bli en riktig guldkalv för Bolinders, då man mångdubblade försäljningen och expanderade internationellt. (Speciellt under slutet av första världskriget då bolaget hade rekordvinster.) Dessa expansiva år följdes dock av en konjunkturavmattning, och 1932 slogs Bolinders verstadsavdelning ihop med verkstadsföretaget Munktells. 5

4 A talets industri och ekonomi i Sverige Fig. I Värde av utförda varor år 1874 fördelat på varugrupper Övriga varugrupper Metaller, oarb. eller delvis bearbetade Trävaror, oarb., sågade eller tillhuggna Spannmål & produkter därav Källa: SCB(1972), Tab 4.4, s talets export (utförsel av varor) bestod huvudsakligen av trävaror, havre, och järn/stålvaror. (se fig. I) Decenniet utmärks av ökad mekanisering, koncentration på större anläggningar (t e x stora ångsågar ersatte mindre vattensågar, stora ångkvarnar anlades, tidig s k bruksdöd), ökad precision i tillverkningen och därmed ökande serieproduktion. Många industrityper fick sitt genombrott under tidsperioden, t e x snickeriindustrin 6, tändsticksindustrin 7, glasindustrin 8. Men även verkstadsindustrin expanderade starkt p g a den ökade efterfrågan från jordbruk,

5 järnvägsväsende, sågverksindustri m fl.(mellan 187 och 1874 ökade verkstadsindustrins försäljning från 9 till 25 milj. Kr.) 9 Fig. II Svensk export (utförsel av varor) under jämfört med Bolinders försäljning Bolinders Export Bolinders försäljning 1886 (tkr) (År) Källa: SCB(1972), Tab 4.1, s.242, och Gårdlund, T.(1945), Tabell I, s rådde en allmän högkonjunktur i västerlandet och den svenska produktionen av tackjärn och trävaror ökade kraftigt. (Fransk/tyska kriget gynnade ytterligare det industriella uppsvinget.) /74 vände dock konjunkturen nedåt i bland annat Tyskland och England, fast det dröjde till 1878 innan den slog igenom i Sverige då bl a järn- och skogshanteringen drabbades av lågkonjunkturen. 11 Figur II visar konjunktursvängningarna i svensk export mellan 1871 och 1886 jämfört med Bolinders totala försäljning.

6 Man kan här notera den djupa nedgången för Bolinders försäljning mellan 1877 och 188 B. Frågeställning Undersökningen kommer att behandla produktionen av stationära ångmaskiner under tidsperioden 1874 till Huvudskälen bakom valet av tidsperiod är följande: I. Bolinders bokföring före 1873 är ofullständig och bristfällig. 12 (se kapitel A) II. Perioden har stora förändringar i världskonjunkturen. III. Införandet av ny teknik, genombrott för många nya industrityper m a o stora förändringar inom svensk industri. Undersökningens frågor är följande: I. Hur förändrades marknaden och produktionen av stationära ångmaskiner under den valda tidsperioden m a p : I.I Total försäljning I.II Effektstorlek per ångmaskin (maskinstorlek) I.III Geografisk uppdelning av marknaden I.IV Marknadens industrityper II. Går det att hitta ett samband mellan Bolinders leveranser av stationära ångmaskiner till trävaruindustrin och den svenska exporten av trävaror? Skälet till att jag i fråga II väljer att koncentrera mig på leveranser av stationära ångmaskiner

7 sågverksindustrin var dominerande i svensk export under undersökningsperioden. (Heckscher skrev i samband med trävaruindustrin att Man kan säga att ångsågarnas tillkomst var den industriella revolutionens största specifika insats i Sveriges ekonomiska liv. ) 13 C. Redovisning av undersökningen Källmaterialet till undersökningen är hämtat från Bolinders arkiv. Utgångspunkten har varit D7:AA1, Liggare över ångmaskiner och ånpannor, Men eftersom D7:AA1 är ofullständig så har registret kompletterats och bekräftats av andra bokföringskällor som kontrakt, debetkladdar, reskontror m m. 14 För att undvika en ständig upprepning av orden bekräftade stationära ångmaskiner 15, och för att skapa en klar specificering av begrepp ges här följande definitioner. DEFINITION I. En BSÅ (Bekräftad/e Stationär/a Ångmaskin/er) skall uppfylla två krav: I. Den skall vara av ångmaskinstyp och den får inte vara en lokomobil, ett ånglokomotiv, en ånghammare, eller vara till en ångbåt. II. Den skall ha bekräftats av minst en källa i Bolinders bokföring. (Källan får ej vara D7:AA1 utan den skall ingå i den årliga bokföringen.) 16 Maskinstorleken på en BSÅ mäts i effekt. DEFINITION II. Med effekt kommer i fortsättningen enbart nominell effekt att avses, eftersom kontrakten oftast är skrivna i denna form. 17 T e x typvärdet för 1875-års totalt leverade BSÅ var 25 Hk (nominell effekt). DEFINITION III. 13 E. F. Heckscher, Svenskt arbete och liv (Stockholm 1957), s.264.

8 Med försäljningspriset (leveranspriset) för en BSÅ menas priset omfattande I. enbart ångmaskinen där så varit möjligt, eller II. den minsta specificerade försäljningssumman som inkluderar ångmaskin med tillbehör. Fig. III Bolinders leveranser av BSÅ mellan 1874 och (Kr/år) Total försäljning av BSÅ (Kr/år) (År) Källa: Sammanställt material från Bolinders arkiv, se början av kapitel C Mellan åren 1874 och 1879 minskade Bolinders försäljning av BSÅ kraftigt räknat i antingen total leverad effekt per år eller i den årliga försäljningen. (Se figur III och jämför detta med Bolinders försäljning och Sveriges export i fig II.) Fig. IV & V

9 Försäljningssumma av BSÅ fördelade på effektklasser Antal levererade BSÅ fördelade på effektklasser Hk 2-19 Hk 6- Hk Hk 2-19 Hk 6- Hk (År) (År) Källa(fig.IV & V): Sammanställt material från Bolinders arkiv, se början av kapitel C Fig.IV och fig.v visar hur Bolinders minskade produktion och försäljning av BSÅ fördelades på effektstorlek/maskinstorlek. Effektstorleken är här indelad i tre klasser, nämligen liten effekt(2-19 Hk), medelstor effekt(2-59 Hk) och stor effekt(6- Hk). Figurerna visar att kvantiteten producerade små BSÅ(2-19 Hk) inte hade sin motsvarighet i ekonomisk betydelse. Försäljningen av medelstora BSÅ(2-59 Hk) visar den starkaste minskningen av effektklasserna från 1875 och framåt. Däremot förhåller sig efterfrågan på stora BSÅ(6- Hk) 18 förvånsvärt konstant, och denna effektklass dominerar helt i 1879 års försäljningssumma. (Man undrar faktiskt varför de större och rikare investerarna inte påverkades mer av lågkonjunkturen. Antagligen hade behovet av stora anläggningar ökat så kraftigt att den allmänna ekonomiska avmattningen snarare neutraliserade en fiktivt starkt ökad efterfrågan på stora BSÅ (se även kapitel A.2). Notera också Bolinders ökande ekonomiska beroende av försäljningen av stora BSÅ. 19

10 Geografisk fördelning av total levererad effekt (BSÅ) Levererad effekt (Hk) 14 Finland/Norge Norrland Svealand Götaland (År) Källa: Sammanställt material från Bolinders arkiv, se början av kapitel C I figur VI visas till vilka geografiska platser som BSÅ leverades till. Notera här att Norrland har sitt leveransminimum år 1877 jämfört med Svealand som har motsvarande först år Under 187-talet bestod Norrlands (mellersta och södra Norrland) industri nästan uteslutande av starkt expanderande trävaruindustri. 2 Eftersom efterfrågan från Svealand kollapsade helt år 1879, och den norrländska sågverksindustrin då ökade sin efterfrågan på BSÅ, skulle man kunna se detta som ett tecken på förflyttningen av sågverksindustrins centrum från Svealand till Norrland. (Leveranstiden för en BSÅ från kontraktsdatum till leverans rörde sig oftast om några månader, vilket gör att kontrakts- och leveransdatum oftast återfinns under samma år.) Fig. VII

11 Levererade BSÅ fördelade på industrityp Okänd industrityp Träindustri Övrig industri (År) Källa: Sammanställt material från Bolinders arkiv, se början av kapitel C Men vilka var de industrigrenar minskade sina uppköp av BSÅ? För att besvara den frågan skall vi först göra tre defintioner till. DEFINITION IV Med träindustri menas all industri sysselsatt med produktion av bearbetade eller obearbetade trävaror (sågverk,snickerier e t c), utom industri för pappers- och pappersmassatillverkning. DEFINITION V Med övrig industri menas alla industrityper specificerade i källmaterialet förutom de som definierats i DEFINITION IV. DEFINITION VI Med okänd industrityp menas de industrier/privatkunder som det inte har gått att specificera industrityp för, varken utifrån källmaterial eller litteratur. 21

12 Träindustrins efterfrågan på BSÅ ses i figur VII ständigt minska mellan 1874 och 1879 Behovet av BSÅ från övrig industri (kvarn-,järn-,tändsticks,tegelindustri m m) var dock anmärkningsvärt konstant under motsvarande period. Figuren visar tydligt den ökade betydelsen av övrig industri jämfört med trävaruindustrin Om man jämför figur VI och figur VII för år 1879 ser man att den norrländska sågverksindustrin (träindustrin) 22 har tagit över all efterfrågan på BSÅ jämfört med Svealand. Detta är alltså ytterligare ett tecken på att träindustrins tyngdpunkt flyttade norrut i slutet av 187-talet. D. Feluppskattning I undersöknigen har en hel del diagram och siffror presenterats om Bolinders BSÅ produktion. Men hur tillförlitliga är dessa siffror? Detta kapitel skall kort beröra denna fråga. Tab. I Feluppskattning av antalet leverade BSÅ per år df db B Ax (st) (st) (st) (%)

13 Källa: Sammanställt material från Bolinders arkiv, se början av kapitel C Den totala årliga avvikelsen, Ax, definieras här som Ax=(dF-dB)/B där df är antalet BSÅ i förteckningen D7:AA1 som ej kunnat bekräftats av andra källor 23 db är antalet BSÅ som ej återfunnits i förteckningen D7:AA1 men som återfunnits i andra källor B är det totala antalet BSÅ per år Tabell I visar att antalet fel per år rör sig omkring några procent upp till ca 18 procent. Notera här den ökande felprocenten i och med den mindre årliga produktvolymen.(b minskar och df-db är förhållandevis konstanta) Om man nu räknar ut det totala viktade medelvärdet 24 på avvikelsen Ax under perioden får man : A t =Fel! där A t är det totala viktade medelvärdesfelet B n är antalet BSÅ per år A n är avvikelsen Ax per år Med värdena från tabell I fås det totala viktade medelvärdesfelet A t till ca. 5% per år. (M a o medelvärdesfelet under perioden för antalet leverade BSÅ är omkring 5%

14 Vill man här vara på den säkra sidan kan man dubblera denna siffra för att gardera sig mot eventuella okända felkällor, och man får då ett korrigerat medelvärdesfel under eller lika med 1% per år. De praktiska konsekvenserna på t e x figur III är att antalet sålda BSÅ per år i verkligheten kan vara 1% högre än den visade försäljningen i figuren (räknat med 1% medelvärdesfel). De ytterligare fel som uppkommer p g a industritypsindelning(figur VII) och geografisk fördelning(figur VI) bedöms som mycket små, några få procent per år. Men jag tänker inte plåga läsaren med mer formelromantik, så jag nöjer mig med detta enkla konstaterande. E. Sambandsanalys Hittills har vi behandlat förändringen av försäljningen av BSÅ mellan 1874 och 1879, och vi har också kort berört feltoleranserna hos insamlat källmaterial. Och nu till fråga II. Går det att hitta ett samband mellan Bolinders leveranser av BSÅ till trävaruindustrin och den svenska exporten av trävaror? Fig. VIII

15 Levererad effekt (BSÅ) till träindustri jämfört med den svenska träindustrins export Trävaruindustrins export (Kr/år) (År) Källa: Sammanställt material från Bolinders arkiv, (se början av kapitel C), och SCB(1972), Tab 4.4, s.25 Figur VIII visar total leverad effekt till trävaruindustrin mellan 1874 och 1879 jämfört med värdet av den svenska utförseln av trävaror under motsvarande period. Figuren visar att värdet av den svenska trävaruexporten påverkades först 1878 av lågkonjunkturen, medan Bolinders försäljningsras av BSÅ till träindustrin redan startade (Däremot låg kvantiteten exporterade t e x plankor och bräder kvar på en tämligen konstant nivå omkring 2,5 milj. m 3 /år.) 25 Minskningen av Bolinders försäljning av BSÅ till träindustrin kan förklaras med att att behovet av nya anläggningar hade minskat efter (Man hade m a o tillräcklig produktionskapacitet inom sågverksindustrin i förhållande till marknaden.) Men varför ökade investeringarna i norrländska sågverk efter 1877 samtidigt som trävaruexporten minskade kraftigt? Svaret på detta kan vara att det hade blivit lönsammare att upprätta sågverk utmed de norrländska älvarnas utlopp p g a flottledernas upprensning, tillgången till billig skog (det s k

16 verk (t e x effektivare sågklingor). Genom den ökande lönsamheten kunde de norrländska sågverken i så fall konkurrera med de redan etablerade, äldre sågverken i Svealand och därmed minska deras lönsamhet och förmåga att göra nya stora investeringar i dyr maskinteknik.(se figur VI) Om detta är svaret ligger brytpunkten ganska exakt runt 1877 för omlokaliseringen av sågverksindustrins centrum till Norrland. 27 En alternativ förklaring vore att sågverksindustrin tog intryck av lågkonjunkturen i England och Tyskland och därför blev mer försiktig i nya investeringar. Fast denna modell kan inte förklara den ökande expansionen i den norrländska sågverksindustrin mitt under den svenska lågkonjunkturen (se figur VIII). I figur VIII kan man inte se något direkt samband mellan försäljningen av BSÅ och exporten av trävaror förutom under vissa år som mellan och Det går inte heller att hitta något direkt matematiskt samband även om man tidsförskjuter exporten av trävaror så att den blir en funktion av leverade BSÅ under tidigare år. (Det närmaste samband jag hittat är om man tidsförskjuter exportkurvan tre år framåt i förhållande till leveranserna av BSÅ,låter exportvärdena bli en funktion av levererad BSÅ effekt per år, och analyserar resultatet. Sambandet blir då en andragradsfunktion av formen Export=(Effekt-a) 2 +b. ) 28 F. Sammandrag och slutsatser I.I Bolinders försäljning av BSÅ minskade kraftigt mellan 1874 och I.II Försäljningen av större BSÅ(6- Hk) höll sig tämligen konstant trots nedgången i den totala försäljningen. Försäljningen av medelstora BSÅ(2-59 Hk) minskade kraftigt under den undersökta perioden.

17 I.III Norrland och Svealand stod för den största delen av marknaden för BSÅ. Den norrländska marknaden kollapsar 1877 men växer sedan stadigt, medan svealands efterfrågan försvinner nästan helt år fl(övrig I.IV Efterfågan av BSÅ från kvarn-,tändsticks-,järn-,gruv- och pappersindustri m industri i figur VII) är någorlunda konstant mellan 1874 och Försäljningssiffrorna av BSÅ till trävaruindustrin visar mellan 1874 och 1879 en minskning på ca 7-8% av såld total effekt år II. Förändringarna i värdet av svensk trävaruexport motsvarar inte förändringarna i försäljningen av BSÅ till träindustrin(se figur VIII). Det har inte gått att hitta ett direkt samband mellan försäljningen av BSÅ till trävaruindustrin och den svenska exporten av trävaror(även om man lägger till ett medelvärdesfel på 1%, se kapitel D). Allmänna slutsatser: I. Trävaruindustrin drabbas av den internationella lågkonjunkturen. II. Övrig industri enligt definition V verkar totalt sett inte drabbas lika hårt av lågkon- junkturen som trävaruindustrin.(vissa enskilda industrigrenar som t e x järnhanteringen påverkades säkert, men Bolinders leveranser av BSÅ till dessa industrityper är för små för att de skall påverka den totala försäjningen av BSÅ.) III. Den norrländska träindustrin återhämtar sig fortare än träindustrin i Svealand. Tyngdpunkten inom svensk träindustri förflyttas norrut( brytpunkt omkring 1877). G. Källförteckning

18 D1:D1 Beställningsböcker-enligt kontrakt, ,kart.,( saknas) D7:AA1 Liggare över ångmaskiner och ångpannor, ,kart. D7:C1-8 Ingående beställningar-maskineffekter, D9:BB1 Liggare över avsänt gods, ,kart.,(1874, saknas) G3:AC2-7 Reskontror, ,(1878 saknas) G4:BC1-7 Debetkladdar, Ö Bolinders (maskineffekter och fabrikseffekter),bildmaterial. Tryckta källor Kompendier Larsson T., Ringström U., Felkalkyl, Fysikum, Stockholm 1971 Officiellt tryck Historisk statistik för Sverige, Del 3, Utrikeshandeln , SCB, Stockholm 1972 Litteratur Gårdlund T., Bolinders, en svensk verkstad, Stockholm 1945 Gårdlund T., Industrialismens samhälle,tidens förlag, Stockholm 1942 Heckscher E. F., Svenskt arbete och liv, Bonniers förlag, Stockholm 1957 Stiernstedt W. G., En hundraårig konjunkturspegel, Norstedts förlag, Stockholm 1958 Värt att se i Sverige, Bonniers förlag, Stockholm 1978 H. Kommentarer till källmaterial Bolinders arkiv är mycket omfattande och utgör ett utmärkt källmaterial att forska i.

19 Bokföringen har givetvis vissa brister,speciellt innan 1873, men även reskontror och annan bokföring saknas för vissa år.(se kapitel G. Den här undersökningen skulle ha varit betydligt lättare att genomföra om t e x en komplett Liggare över avsänt gods (D9:BB) hade funnits över hela tidsperioden och om det funnits en arkivförteckning över F2:A, Avtal och kontrakt om totalt 18 kartonger som innehåller delvis osorterade, lösa kontraktblad.) Men totalt sett är källmaterialet i arkivet mycket utförligt och väl bevarat. Uppsatsarbetet underlättades mycket tack vare den generösa attityd som jag mötte hos arkivpersonalen på Västmannagatan, och i detta sammanhang vill jag speciellt tacka Bertil Bohlin, för hans konstruktiva hjälp, Hille Breuer för hennes litteraturråd, och Linnea för hennes svarta garverikaffe.