Ostkustbanan Modell och verklighet

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Ostkustbanan Modell och verklighet"

Transkript

1 Ostkustbanan Modell och verklighet Slutrapport Kia Hultin Per Ingströmer Michael Nilsson Göran Tegnér VINNOVA Rapport VR 2001:31

2 TITEL/TITLE: Ostkustbanan Modell och verklighet. Slutrapport FÖRFATTARE/AUTHOR: Kia Hultin, Per Ingströmer, Michael Nilsson & Göran Tegnér SERIE/SERIES: VINNOVA Rapport VR 2001:31 ISBN ISSN PUBLICERINGSDATUM/DATE PUBLISHED: 2001/12 UTGIVARE/PUBLISHER: VINNOVA Verket för Innovationssystem/The Swedish Agency for Innovation Systems, Stockholm VINNOVA DIARIENR/RECORD NO: REFERAT: Se sid 2 ABSTRACT: See page 2 I VINNOVAs Verket för innovationssystem - publikationsserier redovisar forskare, utredare och analytiker sina projekt. Publiceringen innebär inte att VINNOVA tar ställning till framförda åsikter, slutsatser och resultat. De flesta VINNOVA-publikationer finns att läsa eller ladda ner via VINNOVA The Swedish Agency for Innovation Systems - publications are published at

3 Ostkustbanan modell och verklighet Resandet på Ostkustbanan Faktiskt och modellberäknat med tre olika metoder Index, 1987 = Faktiskt OKB-resande 1987 års elasticitetsmodell Sampers - elasticitetsmodell Sampers - fullständig nätverksmodell Poly. (Faktiskt OKB-resande) Slutrapport Kia Hultin Per Ingströmer Michael Nilsson Göran Tegnér TRANSEK AB på uppdrag av KFB och Banverket

4 Dokumentkontroll DOKUMENTDATUM: UTSKRIFTSDATUM: PROJEKTINFORMATION Projekt / projektledare Beställare / kontakt: Göran Tegnér Vinnova (KFB) och Banverket DOKUMENTINFORMATION Dokumenttitel: Ostkustbanan Modell och verklighet Dokumentstatus: Offentlig Versionsnr: Slutrapport FÖRFATTARE MOMENT Huvudförfattare: Göran Tegnér Övriga författare: Michael Nilsson, Per Ingströmer och Kia Hultin PRIMÄR DOKUMENTDISTRIBUTION: VINNOVA, BANVEKET, SJ REFERAT: Syftet med detta FoU-projekt är att analysera huruvida de, med 80-talsmodellerna, prognostiserade trafikmängderna för år 2000, stämmer överens med dagens resmängder på Ostkustbanan. Eventuella skillnader mellan dåtidens modellförutsägelse och dagens verkliga resmängder analyseras och orsaken till skillnad mellan modell och verklighet konstateras. År 1995 introducerades X2000 på Ostkustbanan. En nätverksprognos med Sampersmodellen för år 1987 träffar helt rätt när det gäller länkflödena (0,5 % överskattning), vilket får anses vara ett mycket bra resultat. Sampersprognosen för år 2000 underskattar resandet år 2000 med 14 %. De båda elasticitetsmetoderna (den ursprungliga modellen från år 1987 respektive elasticitetsmodellen som baseras på Sampers) ger en god överensstämmelse med det verkliga tågresandet för år 1995 (4 % under resp. 6 % över). Alla tre metoderna har dock underskattat utfallet måttligt för år 2000 (6 %, 9 % resp. 14 %). En trolig orsak till underskattningen är att metoderna inte fångar in detta nya färdsätts ( snabbare än tåget; enklare än flyget ) annorlunda komfortegenskaper. Regionaltåget Upptåget (Uppsala - Tierp) har gett samma tillväxt som ursprungligen förutsattes. ABSTRACT: A follow-up study has been carried out for the East Coast High-Speed Rail Line Stockholm - Sundsvall, which was opened in The ex ante forecasts made in the late 1980 s has been examined and evaluated by there different methods: The original elasticity model, the ex post elasticity model based on the Sampers forecasting system and, finally by a complete network back-casting by the Sampers Forecasting Model. The Sampers model gives very accurate results for the base year 1987 (0.5 % deviation from reality and fairly reasonable results for the end year 1997 and 2000 (14 % deviation). The two elasticity methods also produce very reliable results, when appropriate consideration has been taken to a dramatic change in most explanatory variables compared to the original assumptions. A regional train Service Uppsala - Tierp has resulted in the same growth rate as was originally expected.

5 Innehållsförteckning 1 FÖRORD 4 2 SAMMANFATTNING OCH SLUTSATSER 5 3 TÅGMARKNADENS UTVECKLING Socioekonomiska faktorer Utbud och priser Konkurrerande färdmedel RESANDEUTVECKLINGEN Tågresandets utveckling Flygresandets utveckling Bussresandets utveckling Bilresandets utveckling UTVÄRDERING AV 1987 ÅRS TRAFIKPROGNOS Metoddiskussion Utvärderingsgång Ex ante utvärdering av referensprognosen utan snabbtåg (A1) Svårigheten att rätt prognostisera förklaringsfaktorernas utveckling Ex post utvärdering av referensprognosen utan snabbtåg (A2) Modifierad ex ante prognos med snabbtåg (X2000) (B1) Ex post utvärdering av snabbtågsprognosen med X2000 (B2) Regionaltågsresandet med Upptåget En elasticitetsprognos för hela perioden RETROAKTIV PROGNOS MED SAMPERSMODELLEN (B3) Prognosmetodik och resultat med Sampersmodellen Elasticitetsmetoden baserad på Sampersmodellen OSTKUSTBANANS FRAMTIDA UTVECKLING Banverkets spårinvesteringar Ostkustbanan Stockholm Sundsvall (SJ) Utökad regional tågtrafik längs med Ostkustbanan Visioner för den framtida tågtrafiken

6 1 Förord I slutet på 1980-talet planerades en upprustning av Ostkustbanan mellan Stockholm och Sundsvall. Tanken var att både rusta upp och bygga ut spåren samt att introducera snabbtåg på sträckan Sundsvall - Stockholm. Med hjälp av 80-talets prognosmetodik, Transportrådets IC- och IR-modeller, gjordes prognoser för järnvägstrafikens marknad vid millennieskiftet. Sedan mitten av 1990-talet kör SJ snabbtåget X2000 på den undersökta sträckan. SJ trafikerar sträckan med 8 st dagliga dubbelturer, varav 4 st utgörs av X2000-tåg med en restid på 3 h 20 min. Detta utbud motsvarar inte riktigt den trafik som planerades för 13 år sen, men det innebär ändå en betydande förbättring av tågtrafiken utmed den södra Norrlandskusten. Syftet med detta FoU-projekt är att analysera huruvida de, med 80-talsmodellerna, prognostiserade trafikmängderna för år 2000, stämmer överens med dagens resmängder på Ostkustbanan. Eventuella skillnader mellan dåtidens modellförutsägelse och dagens verkliga resmängder analyseras och orsaken till skillnad mellan modell och verklighet konstateras. Det nyutvecklade prognosverktyget Sampers testas med 1987-års indata för att konstatera om denna nya generation trafikprognosmodell bättre kan förutsäga förändringen av tågresandet mellan 1987 och Arbetet har inom Transek utförts av Per Ingströmer (indata och kalkyler), Kia Hultin (sampersprognoser) samt Michael Nilsson och Göran Tegnér (rapport, utvärdering). Göran Tegnér har även varit projektledare. Värdefulla synpunkter på en preliminär version av rapporten har tillförts av Adj. Prof. Bo-Lennart Nelldahl, KTH samt av Roger Pyddoke, SIKA. SJ har försett oss med resandedata och Gerhard Troche, KTH med utbudsdata för OKB. Det är vår förhoppning av denna utvärderingsrapport ska öka förståelsen för trafikprognosverksamheten och stimulera till debatt om järnvägstrafikens möjligheter. Solna den 30 april Göran Tegnér, TRANSEK AB, projektledare 4

7 2 Sammanfattning och slutsatser För 13 år sedan presenterade Transek en prognos över resandet på Ostkustbanan, d.v.s. sträckan Sundsvall Stockholm. Tanken var då att rusta upp och bygga ut spåren samt att starta trafik med snabbtåg. På uppdrag av KFB och Banverket har Transek AB följt upp resandeutvecklingen. I denna rapport presenteras resultaten av studien, där vi bl.a. jämfört hur väl de gamla prognosmodellerna förmådde förutspå det verkliga utfallet för år I uppföljningen har vi tagit fram den faktiska utvecklingen för ett antal förklaringsfaktorer för resandet på Ostkustbanan. Detta har gjorts genom s.k. elasticitetsstudier för faktorer i trafiksystemet och i omvärlden. Prognosen enligt den gamla utredningen från år 1988 är betydligt högre än det faktiska utfallet. Men genom att ta hänsyn till utvecklingen av de analyserade förklaringsfaktorerna kommer man betydligt närmare sanningen, dock inte hela vägen. Är det något fel på modellen? Nej, snarare är det fel på verkligheten eftersom den inte ser ut som den skulle göra enligt antagandena för år 2000 som gjordes Tågstandarden med X2000-tåg är mycket bättre än de tåg som skulle trafikera banan. Banan har upprustats och håller en högre standard vilket tillåter högre hastigheter än vad man trodde var möjligt Tågavgångarna är dock bara hälften av de antagna och tåget stannar inte på som många ställen som man en gång trodde då med 7 nya upprustningshotade stationer, som inte blev av. Korrigerar man för effekterna av dessa verklighetsavvikelser hamnar prognosen för år 2000 i rätt härad av utfallet för år Den korrigerade prognostiserade resandeökningen på 41 % motsvaras av en faktisk resandeökning på 54 %. Vi kan konstatera att arbete med trafikprognoser bygger på en rad olika förutsättningar. När man kommit ifatt framtiden är det lätt att bara döma efter slutsiffran och glömma bort förutsättningarna. I fallet Ostkustbanan har förutsättningarna ändrats radikalt under perioden , men själva prognosmetoderna visar sig vara robusta. Några konkreta resultat och slutsatser som särskilt bör uppmärksammas: De flesta förklaringsfaktorerna har utvecklats helt annorlunda än vad som förutsågs år 1987; exempelvis blev: 5

8 antalet tågavgångar hälften (8 i stället för 16) Restidsförkortningen med tåg dubbelt så stor Inkomstutvecklingen hälften så stor Befolkningsökningen dubbelt så stor Flygavgångarna 30 % färre i stället för 23 % fler De flesta ursprungliga förutsättningarna har således aldrig slagit in. Då kan man inte heller förvänta sig att den ursprungliga prognosen helt ska uppfyllas. Tågresandet minskade kraftigt mellan 1990 och 1995 främst beroende på en extrem lågkonjunktur, men även på att moms infördes på kollektivtrafiken år 1991; det går därför inte att jämföra hela perioden utan att man beaktar att tillväxtkurvan fasförsköts nedåt i drygt fem år. Med den ursprungliga elasticitetsmodellen kan en dominerande del av tågresandets utveckling på Ostkustbanan förklaras: Före X2000: Mellan åren minskade tågresandet med 9 %, medan elasticitetsmodellen ger 7 % minskning; förklaringen till minskningen är ökade tågpriser (f.f.a. momsen), färre avgångar och sysselsatta. Med X2000: Mellan åren ökade tågresandet med 54 %, varav 41 % kan förklaras med elasticitetsmodellen; av denna modellberäknade ökning kan ca 26 % förklaras av SJ:s egna åtgärder (kortare restider, fler avgångar, högre biljettpriser). En länkning av båda dessa perioder ger en elasticitetsberäknad ökning av tågresandet med 36 % för hela perioden , vilket kan jämföras med den faktiska ökningen på 49 % för samma period. Den ursprungliga snabbtågsprognosen pekade på en mycket kraftig ökning av tågresandet mellan Stockholm och Sundsvall med snabbtåget infört från 1,7 miljoner till 4,5 miljoner tågresor per år eller med 165 %. I verkligheten stannade ökningen mellan 1990 och 2000 vid 41 %. En stor del av den uppkomna avvikelsen mellan prognosen och verkligheten beror på: Att turtätheten med snabbtåget blev 62,5 % lägre än vad förutsattes. Sju upprustningshotade stationer ej kom att realiseras; Endast Upptåget med en station vid Tierp har realiserats. Med den glesare turtätheten kom en betydande del av den förutsatta arbetspendlingen också att falla bort. För åren ger en dylik korrigering av den ursprungliga prognosen en modifierad ökning av tågresandet på 26 %, vilken kan jämföras med den faktiska ökningen på 24 % samma period. I utredningen har vi även genomfört en retroaktiv prognos med den nya trafikprognosmodellen Sampers och tillämpat den dels för år 1987, dels på ett nuläge, som egentligen avser år 1997, som en validering av denna modell. Dessutom har vi genomfört en elasticitetsanalys med Sampers- 6

9 modellens elasticiteter för IC-tåg, X2000-tåg och regionala tåg, alla tre aggregerade till samtliga tågresor. Följande resultat har erhållits: Den retroaktiva Sampersprognosen ger en resandeökning i tre snitt utmed Ostkustbanan på en tioårsperiod på 21 %, medan den verkliga ökningen har uppgått till 41 %; inte helt jämförbart då Sampersmodellen avser åren , men det faktiska resandet avser åren Bara mellan 1997 och 2000 har tågresandet på Ostkustbanan ökat med 59 %. Överensstämmelsen mellan Sampersmodellen och verkligheten är riktigt bra såväl för ursprungsåret 1987 som för slutåret 1997, när hänsyn har tagits till trendbrottet i början av 1990-talet. Den genomsnittliga avvikelsen uppgår till 0,5 % för år 1987 och till 14 % för år Med de framräknade Samperselasticiteterna, erhålls följande överensstämmelse mellan Sampersmodellen och verkligheten: Före X2000: Under perioden minskade resandet med -9 % medan Sampers-elasticiteterna ger en resandeökning på 3 %. Den procentuella felmarginalen är inte så stor men modellen missar den vikande trenden. Med X2000: Mellan åren 1995 och 2000 blir resandeökningen enligt Samperselasticiteterna 36 %, viket kan jämföras med den faktiska ökningen av tågresandet på Ostkustbanan med 54 %; modellen fångar alltså in 68 % eller två tredjedelar av hela ökningen, och då ingår inte komfortfaktorn som en förklaringsfaktor i elasticitetsberäkningen. Ett exempel på att de ursprungliga intentionerna med Snabbtåget Sundsvall Stockholm med hög turtäthet, skulle kunna attrahera dagliga arbetspendlare i så stor utsträckning att tågresandet mer än fördubblas, visar framgångsexemplet Upptåget som trafikerar Ostkustbanan mellan Uppsala och Tierp: Antalet upptågsresor har ökat från ca år 1992 till mer än det dubbla, ca , vilket motsvarar en resandeökning med 140 % eller med 12 % per år under de åtta år som regionaltåget har trafikerat en del av Ostkustbanan. Ökningen beror förutom på rena efterfrågefaktorer även på en successiv förbättring av utbudet (partiellt dubbelspår år 1994 och tätare turer). Denna resandeökning med Upptåget på 140 % på 8 år, kan jämföras med vår ursprungliga SSS-prognos (Snabbtåg Sundsvall Stockholm) och som beräknades uppgå till 165 %, under förutsättning att turtätheten med tåg skulle bli så hög (d.v.s. ca 30-minuterstrafik under högtrafiktid) att dagliga arbetspendlare attraherades. Detta är precis vad som har genomförts och uppnåtts av Upptåget. 7

10 De olika prognosmetodernas resultat i förhållande till det verkliga tågresandet på Ostkustbanan, sammanfattas i figuren nedan: Resandet på Ostkustbanan Faktiskt och modellberäknat med tre olika metoder Index, 1987 = Faktiskt OKB-resande 1987 års elasticitetsmodell Sampers - elasticitetsmodell Sampers - fullständig nätverksmodell Poly. (Faktiskt OKB-resande) Först och främst märks den tydliga nedgången i det verkliga resandet mellan åren 1900 och 1992/1994. Moms infördes på all kollektivtrafik år År 1995 introducerades X2000 på Ostkustbanan. Vi ser dock tydligt att resandet ännu år 1997 låg lägre än vad det gjorde år Resandeökningen har varit kraftig åren (+59 %). De båda elasticitetsmodellerna är per definition satta till index 100 för år Den fullständiga nätverksprognosen med Sampersmodellen för år 1987 lyckades träffa helt rätt i dess prognos (endast 0,5 % överskattning), vilket får anses vara ett mycket bra resultat. Sampersprognosen för år 2000 underskattar resandet år 2000 med sitt indexvärde på 128, vilket kan jämföras med det verkliga värdet på 149 (14 % underskattning). De båda elasticitetsmetoderna (den ursprungliga modellen från år 1987 respektive elasticitetsmodellen som baseras på Sampers) ligger båda tämligen rätt för år 1995 (4 % under resp. 6 % över verkligheten). Alla tre metoderna har dock underskattat utfallet för år Metoden med Samperselasticiteter underskattar resandet med 6 %, den gamla elasticitetsmodellen med 9 % och Sampersmodellen tillämpad som nätverksmodell med 14 %. En trolig orsak till underskattningen är att ingen metod riktigt bra fångar in detta nya färdsätts ( snabbare än tåget; enklare än flyget ) annorlunda komfortegenskaper. Liknande resultat har noterats av KTH:s järnvägsgrupp beträffande X2000 på sträckan Stockholm Göteborg och för Kustpilen Karlskrona Malmö; i samtliga fall torde den högre komforten verksamt ha bidragit till ett ökat tågresande. Samtliga tre metoder ger en tämligen bra överensstämmelse med verkligheten. 8

11 Den relativt mycket enklare elasticitetsmetoden, ger väl så bra överensstämmelse, som att tillämpa den mera fullständiga nätverksmodellen, om syftet är begränsat till att endast följa upp den totala marknadens utveckling i ett stråk eller längs en järnvägssträcka som Ostkustbanan. För att få tillgång till relevanta och tillförlitliga efterfråge- och utbudselasticiteter behövs emellertid goda prognosmodeller, baserade på tvärsnittsdata eller, som ett komplement, på tidsseriedata. När man önskar studera linjenäten mera i detalj, krävs självfallet en fullständig nätverksanalys. 9

12 3 Tågmarknadens utveckling I detta kapitel presenteras utvecklingen hos de ingående förklaringsfaktorerna under tidsperioden Socioekonomiska faktorer Befolkningsunderlaget ökade med 9 % utmed Ostkustbanan Totalt Den totala befolkningen var, i de fyra länen, år ,41 miljoner invånare. Vid millennieskiftet hade den stigit med nästan personer (~9 %) till 2,63 miljoner. Detta blev en ökning på 0,7 % per år. Befolkningsutvecklingen Antal personer Västernorrlands län Gävleborgs län Uppsala län Stockholms län Ökning : + 9 % Stockholms län: Under 11-årsperioden har befolkningen ökat med ca invånare, vilket är ca 12 %. Detta gav en medelökning per år på ca 1 %. År Uppsala län: Befolkningen ökade där under samma period med ungefär invånare eller ca 13 %. 1 I vissa fall redovisas endast utvecklingen t.o.m. år 1999, beroende på att data för år 2000 inte varit tillgångliga när detta avsnitt skrevs. 10

13 Medelökningen per år blev 1,05 %. Gävleborgs län Där minskade befolkningen under perioden med drygt invånare, d v s ungefär 2,1 %. Medelminskningen per år blev 0,2 %. Västernorrlands län Befolkningsminskningen blev i Västernorrlands län drygt invånare, ca 4,2 %, vilket gav en medelminskning på 0,35 % per år BNP ökade med 25 % under 12-årsperioden Totalt under 12-årsperioden har BNP stigit med 389 miljoner kr, d v s med ca 25 % eller med 1,8 % per år. BNP i Sverige Årlig BNP-ökning: + 1,8 % BNP (kkr) År BNP var miljoner kr. Under de efterföljande två åren steg BNP med 7 % till miljoner kr, för att därefter sjunka till nivån miljoner kr år 1993 p.g.a. den djupa ekonomiska recessionen under början av 1990 talet. Detta betyder att BNP år 1993 låg 9 % lägre än år Efter lågkonjunkturen i början av 90-talet har BNP återhämtat sig och uppgick i slutet av 1998 till miljoner kr i fasta priser. 11

14 3.1.3 Den reala privata konsumtionen minskade i början av 1990-talet och har sedan ökat Den reala privata konsumtionen som i stor utsträckning styr efterfrågan på resor utvecklades negativt under 1990-talets första hälft: tal kr Priv kons per person, fasta priser Minskad real privat konsumtion/capita 1989=>1993: -6 % Ökad real oprivat konsumtion/capita 1993 => 2000: +17 % Mellan 1989 och 1993 sjönk den reala privata konsumtionen per capita från till kr, eller med 6 %. Detta torde även ha bidragit till att minska tågresandet under samma period. Efter 1993 vände djupaste recessionen sedan 1930-talet och konsumtionen steg återigen. Mellan åren 1993 och 2000 steg den med 17 % från till kronor. Denna faktor ingår som en bland flera förklaringsfaktorer i vår analys. 12

15 3.2 Utbud och priser Oförändrat tågutbud men prognostiserad fördubbling En viktig faktor som förklarar mycket av tågresandets utveckling är antalet tågavgångar per dag. Antalet avgångar med tåg har i stort sett varit oförändrat ca 8 dubbelturer per vardag: Antalet tågförbindelser Totalt därav snabbtåg Prognos 2000 År 1990 fanns det 8 dagliga tågavgångar på Ostkustbanan. Detta antal var oförändrat år I vår ursprungliga prognos förutsattes i stort sett entimmestrafik eller 16 avgångar per dygn, d.v.s. ett fördubblat tågutbud. I prognosen förutsattes dessutom att samtliga OKB-tåg skulle utgöras av snabbtåg (av typen IC-4-elektrifierade accelerationståg, 160 km/h). I verkligheten kör SJ nu (år 2000) 6 st dubbelturer med X2000 och två övriga ICtåg. 13

16 3.2.2 Tågrestidens utveckling I den ursprungliga prognosen från år 1988 förutsatte vi att restiden med tåg Stockholm Sundsvall skulle minska från 4 timmar och 42 minuter till 4 timmar med IC-4-tågen (160 km/tim). Timmar:minuter 06:00 Restider med tåg Stockholm - Sundsvall :48 04:42 04:51 04:50 04:45 04:43 04:36 04:33 04:18 04:12 03:36 03:37 03:28 02:24 Medelrestid Kortaste restid snabbtåg 01:12 00: SJ valde i stället att sätta in X2000-tåg och Banverket har rustat upp banan till en högre standard än vad vi förutsatte år Restiden har successivt kortats dels p.g.a. banupprustningar och dels genom införandet av X2000-tågen år År 2000 är restiden mellan Sundsvall och Stockholm i genomsnitt 3 timmar och 28 minuter, d.v.s. 1 timme och 14 minuter kortare eller 35 % kortare restid. 14

17 3.2.3 Momsen höjde priset på tågresor 1991 men oförändrade priser Stockholm Sundsvall sedan X2000 introducerades år 1996 Ett generellt järnvägsprisindex från SCB beskriver prisutvecklingen Tågbiljettpris, Sundsvall-Stockholm Indexpris (realvärde) års prognos för 2000 Årtal I fast prisnivå har priset på SJ:s tågresor stigit med 35 %, mest beroende på införandet av 25 % moms på resor år Mellan 1991 och 1995 sänktes priset med 12 %. Normalpriset på en tågresa Sundsvall-Stockholm kr 395 kr 422 kr 402 kr Priset på en 2:a klass tågresa Sundsvall Stockholm var 390 kr år År 1995 höjdes priset till 405 kr och på följande år till 435 kr. År 2000 kostar motsvarande tågresa 420 kr. På Ostkustbanan har således priset för en resa mellan Sundsvall och Stockholm varit i stort sett oförändrat mellan 1995 och 2000, d.v.s. samtidigt som X2000 infördes. I den ursprungliga prognosen från år 1988 förutsattes realt oförändrade tågtaxor. 15

18 3.2.4 Bensinprisutvecklingen Det reala bensinpriset (d v s verkligt bensinpris minus inflation) har under perioden ökat med 43 % i en delvis ojämn takt, vilket beror på att bensinpriset, till skillnad från befolkningsökningen och BNP-ökningen, ökar när de oljeproducerande länderna bestämmer att så ska ske. Mellan åren 1987 och 1989 låg det reala priset på ca 6 kr för att därefter stiga till nästan 8 kr och sen sjunka långsamt ner mot 7 kr. Detta förfarande upprepades under åren och under de senare åren har priset legat runt 8 kr. Realt bensinpris Bensinpris (kr) 10,00 kr 9,00 kr 8,00 kr 7,00 kr 6,00 kr 5,00 kr 4,00 kr 3,00 kr 2,00 kr 1,00 kr 0,00 kr Real bensinprisökning: + 52 % Prognos 2000 År Sett på hela perioden har det reala bensinpriset ökat från 6,12 kr/liter år 1987 till 8,77 kr/liter år 1999 vilket är en ökning med 2,66 kr per liter på 13 år, d v s med 2,8 % per år. Denna relativt kraftiga prishöjning på bilresor borde således gynna tågresandet, allt annat lika. 16

19 3.3 Konkurrerande färdmedel Bilinnehavet har ökat med 14 % utmed OKB-korridoren Totalt för de fyra länen Bilinnehavet har ökat med 14 % under 11-årsperidoen Bilinnehavet har ökat mest i de län med den största befolkningsökningen under perioden. Uppsala läns befolkningsökning på 1,05 % per år var en bit under ökningen av bilparken på 1,8 %. I Stockholms län låg både befolkningsökningen och ökningen av personbilsparken på ca 1 %. I de båda Norrlandslänen skedde däremot en liten befolkningsminskning medan bilantalet ändå ökade med mellan 0,5 % och 1 % per år. Antal personbilar i AB-, C-, X- och Y-län Antal personbilar Stockholms län Gävleborgs län Västernorrlands län Uppsala län År Uppsala län: Mellan 1987 och 1999 har bilantalet ökat från ca till Detta är en ökning på ca bilar eller ca 21 %. Per år ger detta en procentuell ökning på 1,8 %. Västernorrlands län I Västernorrland fanns det år 1987 ca bilar i trafik. Bilantalet har sen dess ökat med ca 0,6 % per år under perioden och uppgick år 1998 till ca personbilar. Totalt ger detta en ökning på ca personbilar eller med 8,0 %. 17

20 Gävleborgs län I Gävleborgs lån ökade bilparken från ca personbilar år 1987 till ca bilar år Detta innebär en ökning med ca personbilar under 11-årsperioden, vilket ger en total procentuell tillväxt av antalet bilar i trafik på 9,0 % under hela perioden, vilket ger en årlig ökning på drygt 0,8 %. Stockholms län I Stockholms län ökade bilantalet från ca personbilar i trafik år 1987 till ca personbilar år Detta ger total ökning på ca bilar eller ca 14,3 %. Sett per år blir den procentuella ökningen ungefär 1,1 % Minskat antal flygavgångar Antalet flygavgångar mellan Stockholm och Sundsvall minskade från ca 12 år 1994 till 9 stycken år 2000: Antalet flygavgångar per dag mellan Stockholm och Sundsvall Antalet flygavgångar per riktning, vardagsmedeldygn linjetrafik Antalet flygavgångar har beräknas som ett medelvärde per vardagsmedeldygn. Mellan åren 1994 och 1997 trafikerades linjen av både SAS och Transwede, men Transwede upphörde att trafikera Sundsvall därefter. Därav minskningen av antalet flygavgångar mellan 1997 och År 1994 uppgick antalet avgångar i snitt per dag till ca 12. Fram till 1997 ökade denna siffra med 0.4 avgångar (3,5 %) för att, i och med Transwedes nedläggning, minska med 3,4 st till 9,1 avgångar i genomsnitt per dag. Sett över hela perioden blir det en minskning med ca 3 avgångar, vilket blir ca 7 % minskning mellan åren 1994 och

21 4 Resandeutvecklingen Tågresandets utveckling Tågresornas utveckling redovisas av sekretesskäl endast i form av indextal. De avser s.k. dagtåg (d.v.s. exkl. nattåg) och exkl. entreprenadtrafik. Först illustreras tågresorna med år 1990 som bas: Tågresandets utveckling utmed Ostkustbanan index år 1990 = 100 Gävle-Söderhamn Söderhamn-Hudiksvall Hudiksvall-Sundsvall X2000 introduceras år Sundsvall-Härnösand Införandet av 25 % moms på kollektiva resor år 1991 medförde en kraftig minskning även av tågresorna på Ostkustbanan. År 1992 hade tågresorna på delsträckan Söderhamn Hudiksvall minskat med 24 %. Fr.o.m. år 1993 började tågresandet att stabilisera sig. Någon nämnvärd ökning av tågresandet kan inte noteras förrän omkring år 1996, då X2000 snabbtåg introducerades. På delsträckan Söderhamn Hudiksvall ökade tågresandet netto under hela perioden med 35 %. Ådalsbanan Sundsvall Härnösand uppvisar ett successivt minskat tågresande beroende på att tågutbudet (antalet avgångar har reducerats). 19

22 Därefter redovisar vi tågresornas utveckling fr.o.m. år 1992 med hänsyn till att införandet av momsen på resorna år 1991 påverkade resandet kraftigt negativt: Tågresandets utveckling utmed Ostkustbanan index år 1992 = 100 Gävle-Söderhamn Söderhamn-Hudiksvall Hudiksvall-Sundsvall Sundsvall-Härnösand X2000 introduceras år Med år 1992 som bas har tågresandet ökat med: 21 % på sträckan Gävle Söderhamn 45 % på sträckan Hudiksvall Sundsvall 78 % på sträckan Söderhamn Hudiksvall fram till och med år På delen Sundsvall Härnösand minskade dock tågresandet med en tredjedel (-34 %). 20

23 Med år 1995 som bas, d.v.s. året innan X2000 introducerades, visar det sig att tillväxten av tågresor utmed Ostkustbanan har varit betydande: Tågresandets utveckling utmed Ostkustbanan index år 1995 = 100 X2000 introduceras år 1996 Gävle-Söderhamn Söderhamn-Hudiksvall Hudiksvall-Sundsvall Sundsvall-Härnösand Den mest expansiva delsträckan visar sig vara Söderhamn Hudiksvall, där tågresandet har ökat med 44 % på fyra år. Härnäst följer delsträckan Hudiksvall Sundsvall med en 20 %-ig resandeökning. På sträckan Gävle - Söderhamn ökade resandet med 13 %, medan det har minskat mellan Sundsvall och Härnösand med 22 %. 21

24 Införandet av snabbtåget X2000 på Ostkustbanan år 1996 har medfört ett relativt snabbt introduktionsförlopp, vilket illustreras i nedanstående figur: X Introduktionsförlopp - andel resor på OKB med X % 70% 60% 50% Gävle-Söderhamn Söderhamn-Hudiksvall Hudiksvall-Sundsvall Sundsvall-Härnösand 40% 30% 20% 10% 0% X2000 infördes år Inom loppet av fyra år har tågresor med X2000 ökat från 0 % till % på sträckorna Gävle - Söderhamn och Hudiksvall - Sundsvall samt till 75 % på sträckan Söderhamn Hudiksvall. Norr om Sundsvall har ökningen varit blygsammare. Tillväxtförloppet följer den sedvanliga S - kurvan med en långsam introduktion de båda första åren och med en snabbare tillväxt åren tre och fyra. 22

Turistnäringens Resindex och prognos Q2 2011

Turistnäringens Resindex och prognos Q2 2011 Turistnäringens Resindex och prognos Q2 Utfall Q2 jämfört med Q2 2010. Sammantaget visar turistnäringens resindex att resandet och boendet till, från och inom Sverige ökade med 3 procent jämfört med motsvarande

Läs mer

ERFARENHETER AV SVENSKA SNABBTÅG INFÖR HÖGHASTIGHETSTÅG I DANMARK INLEDNING

ERFARENHETER AV SVENSKA SNABBTÅG INFÖR HÖGHASTIGHETSTÅG I DANMARK INLEDNING ERFARENHETER AV SVENSKA SNABBTÅG INFÖR HÖGHASTIGHETSTÅG I DANMARK Lotta Schmidt TRANSEK AB, Solna Torg 2, S-171 45 Solna, Sweden INLEDNING Det finns planer på att introducera höghastighetståg i Danmark

Läs mer

Svealandsbanan tågtrafik där den efterfrågas

Svealandsbanan tågtrafik där den efterfrågas Svealandsbanan tågtrafik där den efterfrågas Oskar Fröidh, KTH oskar.froidh@abe.kth.se Jernbaneforum 7 mars 2012 Målen för förbättrad tågtrafik Möjliggöra pendling till starka arbetsmarknader Lättare för

Läs mer

RTS INDEX Q2 2010 OM RTS INDEX BESKRIVNING BAKGRUND

RTS INDEX Q2 2010 OM RTS INDEX BESKRIVNING BAKGRUND Q2 2010 RTS Index utfall för det andra kvartalet 2010 visar att det totala antalet resenärer som reser via rederier till/från våra kuster (-5 procent), via flyg (-2 procent) och via tåg (-1 procent) sjunker

Läs mer

Bilaga 2: Kapacitet på Ostkustbanan

Bilaga 2: Kapacitet på Ostkustbanan Bilaga 2: Kapacitet på Ostkustbanan I nedanstående bilaga redovisas metoden för hur beräkningarna av kapacitet har genomförts i kapitel 3. Resultatet av studien har redovisats i kapitel 3, avsnitt 3.4.2.

Läs mer

Utmaningar: Utmaningar: Höjda standarden på E4 genom Härnösand. Öka bärigheten av lågtrafikerade inlandsvägar för skogsindustrins transporter

Utmaningar: Utmaningar: Höjda standarden på E4 genom Härnösand. Öka bärigheten av lågtrafikerade inlandsvägar för skogsindustrins transporter till de större städerna Sundsvall, Härnösand och Örnsköldsvik. har också två betydande flaskhalsar, genom Härnösand samt genom Örnsköldsvik. åda projekten bedöms samhällsekonomiskt lönsamma att åtgärda

Läs mer

Gröna tåget för bättre ekonomi och konkurrenskraft

Gröna tåget för bättre ekonomi och konkurrenskraft Gröna tåget för bättre ekonomi och konkurrenskraft 9 januari 2008 Transportforum 08-790 83 79 Session 4 1 Varför Gröna tåget? Tågresandet ökar nya attraktiva tåg behövs Kortare restider är lönsamt och

Läs mer

PIRATE EU-projekt om attraktivare bytespunkter med fokus på de svenska studieobjekten Lund C och Vellinge Ängar

PIRATE EU-projekt om attraktivare bytespunkter med fokus på de svenska studieobjekten Lund C och Vellinge Ängar PIRATE EU-projekt om attraktivare bytespunkter med fokus på de svenska studieobjekten Lund C och Vellinge Ängar Svenska delen Petra Carlson Lena Fredriksson Jan Hammarström P G Andersson Christer Ljungberg

Läs mer

Utveckling av utbud och priser på järnvägslinjer i Sverige 1990-2005

Utveckling av utbud och priser på järnvägslinjer i Sverige 1990-2005 Utveckling av utbud och priser på järnvägslinjer i Sverige 199-25 samt utvecklingen av flyg- och busskonkurrens 25 Development of supply and prices for railway lines in Sweden 199-25 and development of

Läs mer

Ostlänken och trafikutvecklingen. Jan Forsberg Vd SJ AB 2006-03-10

Ostlänken och trafikutvecklingen. Jan Forsberg Vd SJ AB 2006-03-10 Ostlänken och trafikutvecklingen Jan Forsberg Vd SJ AB 2006-03-10 1 SJ AB:s resultat 2005 +566 Mkr Snabbtåg 2 SJ:s goda resultat beror på Kraftigt minskade kostnader Ökade intäkter trots Kraftigt ökad

Läs mer

På väg mot ett rekordår på den svenska hotellmarknaden

På väg mot ett rekordår på den svenska hotellmarknaden På väg mot ett rekordår på den svenska hotellmarknaden Utveckling 1-2:a tertialet 2015 Box 3546, 103 69 Stockholm T +46 8 762 74 00 Box 404, 401 26 Göteborg T +46 31 62 94 00 Box 186, 201 21 Malmö T +46

Läs mer

Befolkning, arbetsmarknad och bostadsbyggande i MalmöLundregionen 2000-2011. MalmöLundregionen. Augusti 2012

Befolkning, arbetsmarknad och bostadsbyggande i MalmöLundregionen 2000-2011. MalmöLundregionen. Augusti 2012 Befolkning, arbetsmarknad och bostadsbyggande i MalmöLundregionen 2000-2011 MalmöLundregionen Augusti 2012 Rapporten är framtagen av Avdelningen för samhällsplanering, stadskontoret, Malmö stad Innehållsförteckning

Läs mer

2014 Det börjar lossna på hotellmarknaden

2014 Det börjar lossna på hotellmarknaden Box 3546, 103 69 Stockholm T +46 8 762 74 00 Box 404, 401 26 Göteborg T +46 31 62 94 00 Box 186, 201 21 Malmö T +46 40 35 25 00 Pedagogensväg 2, 831 40 Östersund T +46 63 14 10 99 www.visita.se 2014 Det

Läs mer

Turistnäringens tillväxtprognos Utfall Q4 och helår 2011 samt prognos 2012

Turistnäringens tillväxtprognos Utfall Q4 och helår 2011 samt prognos 2012 Turistnäringens tillväxtprognos Utfall Q4 och helår 2011 samt prognos 2012 Utfall för helår 2011: Utfallet 2011 visar att det totala resandet och boendet hamnar på en rekordnivå jämfört med 2010, dock

Läs mer

2013-02-08. Företagsamheten 2013. Örebro län

2013-02-08. Företagsamheten 2013. Örebro län 2013-02-08 Företagsamheten 2013 Örebro län Örebro län 2 Innehåll 1. Inledning... 3 2. Sammanfattning Örebro län... 4 3. Företagsamheten... 5 Företagsamma unga... 5 Kvinnors företagsamhet... 5 Historisk

Läs mer

Revidering av socioekonomiska indata 2030 och 2050 avseende förvärvsarbetande nattbefolkning och förvärvsinkomster per kommun och SAMS-område

Revidering av socioekonomiska indata 2030 och 2050 avseende förvärvsarbetande nattbefolkning och förvärvsinkomster per kommun och SAMS-område Revidering av socioekonomiska indata 2030 och 2050 avseende förvärvsarbetande nattbefolkning och förvärvsinkomster per kommun och SAMS-område Bakgrund De nu aktuella SAMS-data 1, som här betecknas [A],

Läs mer

Generationsväxlingen. arbetskraftens förändring per län

Generationsväxlingen. arbetskraftens förändring per län Generationsväxlingen arbetskraftens förändring per län Text och underlag: Bo Gustavsson, Torbjörn Israelsson, Bitte Lyrén, Marwin Nilsson, Peter Nofors, Anders Pekkari och Tord Strannefors. Redigering:

Läs mer

Strategisk analys av pendlings- och tjänsteresor avseende klimat, ekonomi och hälsa vid Ånge kommun

Strategisk analys av pendlings- och tjänsteresor avseende klimat, ekonomi och hälsa vid Ånge kommun Strategisk analys av pendlings- och tjänsteresor avseende klimat, ekonomi och hälsa vid Ånge kommun www.cero.nu Uppdrag: Strategisk klimatanalys av resvanor och tjänsteresor Beställare: Malin Leifsson,

Läs mer

EN FLYGSKATTS EFFEKTER PÅ RESANDET OCH SVENSK EKONOMI

EN FLYGSKATTS EFFEKTER PÅ RESANDET OCH SVENSK EKONOMI UTREDNINGSTJÄNSTEN Anders Linnhag Tfn: 08-786 4956 PM 2013-02-26 Dnr 2012:1161 Komplettering EN FLYGSKATTS EFFEKTER PÅ RESANDET OCH SVENSK EKONOMI 1) Hur skulle en flygskatt påverka flygresandet och svensk

Läs mer

Företagsamheten 2014 Västmanlands län

Företagsamheten 2014 Västmanlands län Företagsamheten 2014 Västmanlands län Medlemsföretaget Carolines kök, Nacka Västmanlands län 2 Innehåll 1. Inledning... 3 2. Sammanfattning Västmanlands län... 4 3. Företagsamheten... 5 Företagsamma unga...

Läs mer

RTS INDEX Utfall Q3 2010 samt prognoser för helåren 2010 och 2011

RTS INDEX Utfall Q3 2010 samt prognoser för helåren 2010 och 2011 RTS INDEX Utfall Q3 2010 samt prognoser för helåren 2010 och 2011 Utfall Q3 2010: Resandet till, från och inom Sverige samt antalet gästnätter på hotell, vandrarhem och stugbyar ökar sammantaget med 2

Läs mer

Marknad och trafik. Forskningsprojektet Gröna tåget. Oskar Fröidh. 14 februari 2007. oskar@infra.kth.se 08-790 83 79

Marknad och trafik. Forskningsprojektet Gröna tåget. Oskar Fröidh. 14 februari 2007. oskar@infra.kth.se 08-790 83 79 Marknad och trafik Forskningsprojektet Gröna tåget Oskar Fröidh oskar@infra.kth.se 08-790 83 79 14 februari 2007 1 Delprojektet Marknad och trafik Mål: Att ta fram ett attraktivt tågkoncept i form av en

Läs mer

PM Granskning av Trafikverkets Samhällsekonomiska kalkyler för Ostkustbanan, dsp Gävle Sundsvall

PM Granskning av Trafikverkets Samhällsekonomiska kalkyler för Ostkustbanan, dsp Gävle Sundsvall Datum: 2011-11-24 1 (17) PM Granskning av Trafikverkets Samhällsekonomiska kalkyler för Ostkustbanan, dsp Gävle Sundsvall JA bas 2020 UA1 Tr afikver kets huvudkalkyl NNK=-0,3 JA Anpassad Förstudien NNK=-0,03

Läs mer

Företagsamheten 2014 Hallands län

Företagsamheten 2014 Hallands län Företagsamheten 2014 s län Medlemsföretaget Carolines kök, Nacka s län 2 Innehåll 1. Inledning... 3 2. Sammanfattning s län... 4 3. Företagsamheten... 5 Företagsamma unga... 5 Kvinnors företagsamhet...

Läs mer

Aktuellt på Malmös bostadsmarknad

Aktuellt på Malmös bostadsmarknad Aktuellt på Malmös bostadsmarknad Stadskontoret Upprättad Datum: Version: Ansvarig: Förvaltning: Enhet: 2008.09.02 1.0 Anna Bjärenlöv Stadskontoret Strategisk utveckling Detta PM avser att kortfattat redogöra

Läs mer

Norrtågs kvalitetsredovisning År 2015 Kvartal 1

Norrtågs kvalitetsredovisning År 2015 Kvartal 1 Norrtågs kvalitetsredovisning År 2015 Kvartal 1 Innehållsförteckning Våren är på väg! 3 Resandeutveckling 4 Information en del av resande 7 Punktlighet - andel tåg som kommer i rätt tid 11 Orsaken till

Läs mer

Detaljplan för Hossaberget PM om trafikmängder på Nya Öjersjövägen

Detaljplan för Hossaberget PM om trafikmängder på Nya Öjersjövägen Detaljplan för Hossaberget Detaljplan för Hossaberget Beställare: Partille kommun 433 82 Partille Beställarens representant: Erika von Geijer Konsult: Uppdragsledare Norconsult AB Box 8774 402 76 Göteborg

Läs mer

NTF Västernorrland Årsmöte 24 mars 2010

NTF Västernorrland Årsmöte 24 mars 2010 NTF Västernorrland Årsmöte 24 mars 2010 Kort Historia 1999 Processen runt tågtrafiken i Norrland startar 2001 Intresseföreningen Norrtåg startar som på ett politiskt plan drivit tågfrågan i Norrland vidare.

Läs mer

Dokumenttyp Diarienummer Sida PM D-LFV 2009-027902 1(13) Upprättad av Godkänd Datum Ver.rev Referens Marie Hankanen Boue/Lilje 2009-05-29 01.

Dokumenttyp Diarienummer Sida PM D-LFV 2009-027902 1(13) Upprättad av Godkänd Datum Ver.rev Referens Marie Hankanen Boue/Lilje 2009-05-29 01. LFV Dokumenttyp Diarienummer Sida PM D-LFV 2009-027902 1(13) Upprättad av Godkänd Datum Ver.rev Referens Marie Hankanen Boue/Lilje 2009-05-29 01.00 Boverket Magnus Lindqvist STOCKHOLM-ARLANDA, GÖTEBORG-LANDVETTER,

Läs mer

Linköpings kommun Statistik & Utredningar Sten Johansson 013 20 88 52 2009-01-29 RVU-08 RESVANEUNDERSÖKNINGEN I LINKÖPING 2008

Linköpings kommun Statistik & Utredningar Sten Johansson 013 20 88 52 2009-01-29 RVU-08 RESVANEUNDERSÖKNINGEN I LINKÖPING 2008 Linköpings kommun Statistik & Utredningar Sten Johansson 013 20 88 52 2009-01-29 RVU-08 RESVANEUNDERSÖKNINGEN I LINKÖPING 2008 Postadress: Besöksadress: Telefon: 013-20 88 52 Fax: 013-26 35 26 Linköpings

Läs mer

Framskrivning av data i olika arbetsmarknadsstatus med simuleringsmodell

Framskrivning av data i olika arbetsmarknadsstatus med simuleringsmodell Sida: 1 av 7 Framskrivning av data i olika arbetsmarknadsstatus med simuleringsmodell Grundantagande för samtliga framskrivningar Basen i samtliga föreliggande framskrivningar har sin utgångspunkt i den

Läs mer

Företagsamheten 2014 Dalarnas län

Företagsamheten 2014 Dalarnas län Företagsamheten 2014 Dalarnas län Medlemsföretaget Carolines kök, Nacka Dalarnas län 2 Innehåll 1. Inledning... 3 2. Sammanfattning Dalarnas län... 4 3. Företagsamheten... 5 Företagsamma unga... 5 Kvinnors

Läs mer

Länsfakta Arbetsmarknadsläge och prognos

Länsfakta Arbetsmarknadsläge och prognos 1 (12) 2011-01-05 Länsstyrelsen Gävleborg Landshövdingens stab L Jansson Vecka 1, 2011-01-05 Länsfakta Arbetsmarknadsläge och prognos Inkommande varsel om uppsägningar i Gävleborg på låg nivå trots säsongsmässig

Läs mer

Rapport. Bromma Flygplats - Betydelsen för destinationsorter. Stockholms Handelskammare 2014-10-31

Rapport. Bromma Flygplats - Betydelsen för destinationsorter. Stockholms Handelskammare 2014-10-31 Rapport Bromma Flygplats - Betydelsen för destinationsorter Stockholms Handelskammare -- Om undersökningen Undersökningens målgrupp var allmänheten, - år, på de orter som har flygförbindelse med Bromma

Läs mer

Prognos för bilinnehavet 2010

Prognos för bilinnehavet 2010 VTI notat 8 2001 VTI notat 8-2001 Prognos för bilinnehavet 2010 Författare FoU-enhet Projektnummer 40274 Projektnamn Uppdragsgivare Distribution Lars Johansson, VV, Per Kjellman, VV och Pontus Matstoms,

Läs mer

Finanskrisen och bostadsmarknaderna i Norden

Finanskrisen och bostadsmarknaderna i Norden Finanskrisen och bostadsmarknaderna i Norden Faktaunderlag om de nordiska bostadsmarknaderna 1995-2010 Jón Rúnar Sveinsson bearbetade i november 2009 på basis av skriften Finanskrisen och bostadsmarknaden

Läs mer

Verkliga förseningar för tågpendlare. Jämförelse med officiell statistik

Verkliga förseningar för tågpendlare. Jämförelse med officiell statistik Verkliga förseningar för tågpendlare Jämförelse med officiell statistik Föreningen TIM-Pendlare www.timpendlare.se Januari 2015 1 Sammanfattning Förseningar i tågtrafiken är ett stort problem för resenärerna

Läs mer

Resvaneundersökning i Växjö kommun. Slutrapport, 2013-01-17 Projektnummer: 1734-1130

Resvaneundersökning i Växjö kommun. Slutrapport, 2013-01-17 Projektnummer: 1734-1130 Resvaneundersökning i Växjö kommun Slutrapport, 2013-01-17 Projektnummer: 1734-1130 Dokumenttitel: Resvaneundersökning i Växjö kommun Skapat av: Intermetra Business & Market Research Group AB Dokumentdatum:

Läs mer

Europakorridoren Ett bredband för fysiska transporter - Utbud, prognoser och samhällsekonomi

Europakorridoren Ett bredband för fysiska transporter - Utbud, prognoser och samhällsekonomi Europakorridoren Ett bredband för fysiska transporter - Utbud, prognoser och samhällsekonomi Adj. Professor Bo-Lennart Nelldal Järnvägsgruppen KTH Stockholm 2003-08-27 Bakgrund Banverkets/Scandiakonsults

Läs mer

Regional persontrafik i norra Sverige Möjliga strategier på längre sikt

Regional persontrafik i norra Sverige Möjliga strategier på längre sikt Järnvägens roll i transportförsörjningen 2 Regional persontrafik i norra Sverige Möjliga strategier på längre sikt Narvik Riksgränsen Kiruna Gällivare Kiruna-Luleå under 3 timmar Luleå och Kallax flygplats

Läs mer

Småföretagsbarometern

Småföretagsbarometern 1 Innehåll Småföretagsbarometern... 3 Uppsala läns näringslivsstruktur... 4 Sammanfattning av konjunkturläget i Uppsala län... 4 Småföretagsbarometern Uppsala län... 6 1. Sysselsättning... 6 2. Orderingång...

Läs mer

2014-10-15. NY LOGISTIKKNUTPUNKT I TRONDHEIMSREGIONEN Kapacitetsanalys Trondheim-Stören. Rapport. 2014-11-25 Upprättad av: Göran Hörnell

2014-10-15. NY LOGISTIKKNUTPUNKT I TRONDHEIMSREGIONEN Kapacitetsanalys Trondheim-Stören. Rapport. 2014-11-25 Upprättad av: Göran Hörnell 2014-10-15 NY LOGISTIKKNUTPUNKT I TRONDHEIMSREGIONEN Kapacitetsanalys Trondheim-Stören Rapport 2014-11-25 Upprättad av: Göran Hörnell NY LOGISTIKKNUTPUNKT I TRONDHEIMSREGIONEN Kapacitetsanalys Trondheim-Stören

Läs mer

Jk Trafikfönfaltningen

Jk Trafikfönfaltningen Jk Trafikfönfaltningen STOCKHOLMS LANS LANDSTING Buss och Fardtjanst Handlaggare Martin Johansson 08-6863610 rnartin.c.johansson@sil.se I 'xl/ V& \IS h Dnr...,..,,..., Infosak. klass Kl (Oppen) Remiss

Läs mer

Småföretagsbarometern

Småföretagsbarometern 1 Innehåll Småföretagsbarometern... 3 Jämtlands näringslivsstruktur... 4 Sammanfattning av konjunkturläget i Jämtlands län... 4 Småföretagsbarometern Jämtlands län... 6 1. Sysselsättning... 6 2. Orderingång...

Läs mer

Svealandsbanan de första åren

Svealandsbanan de första åren Svealandsbanan de första åren Rapport från ett forskningsprojekt om tågtrafikens effekter på resandet Järnvägsgruppen KTH vid avdelningen för trafik och logistik Svealandsbanan öppnades för trafik den

Läs mer

Trendanalys: Vision 2020 Vad krävs för att fördubbla turistnäringens omsättning till 500 miljarder år 2020?

Trendanalys: Vision 2020 Vad krävs för att fördubbla turistnäringens omsättning till 500 miljarder år 2020? Trendanalys: Vision 2020 Vad krävs för att fördubbla turistnäringens omsättning till 500 miljarder år 2020? Sammanfattning Turistnäringen har gemensamt tagit fram en nationell strategi och vision att fördubbla

Läs mer

Lennart Lennefors. Projektledare och transportanalytiker. Planeringsavdelningen

Lennart Lennefors. Projektledare och transportanalytiker. Planeringsavdelningen Lennart Lennefors Projektledare och transportanalytiker Planeringsavdelningen Snabbfakta om Trafikverket Generaldirektör Gunnar Malm. Huvudkontor i Borlänge. Regionkontor i Eskilstuna, Gävle, Göteborg,

Läs mer

GÖTALANDSBANAN DELEN BORÅS-JÖNKÖPING-LINKÖPING

GÖTALANDSBANAN DELEN BORÅS-JÖNKÖPING-LINKÖPING Götalandsbanan - En närmare framtid Marknad -Trafikering - Resandeflöden 07 10 09 Anders Lundberg Idéstudiens trafikavsnitt är inte en spårutredning Marknadsanalys Konkurrensanalys Definition av mål för

Läs mer

Företagsamheten 2014 Gotlands län

Företagsamheten 2014 Gotlands län Företagsamheten 2014 s län Medlemsföretaget Carolines kök, Nacka s län 2 Innehåll 1. Inledning... 3 2. Sammanfattning s län... 4 3. Företagsamheten... 5 Företagsamma unga... 5 Kvinnors företagsamhet...

Läs mer

Kompetensbehov inom hälsa, vård och omsorgssektorn 2010-2020

Kompetensbehov inom hälsa, vård och omsorgssektorn 2010-2020 Fakta i korthet Nr. 6 2014 Kompetensbehov inom hälsa, vård och omsorgssektorn 2010-2020 Kompetensplattform Värmland Kompetensplattformar är ett uppdrag från regeringen i syfte att säkra kompetensförsörjningen

Läs mer

Utvecklingsavdelningen God ekonomisk tillväxt i Umeåregionen

Utvecklingsavdelningen God ekonomisk tillväxt i Umeåregionen Utvecklingsavdelningen God ekonomisk tillväxt i Umeåregionen 1 (12) Utredningar och rapporter från Utvecklingsavdelningen, nr 4, maj 212 INNEHÅLL sida Inledning 3 Högre ekonomisk tillväxt än rikssnittet

Läs mer

Effektredovisning för BVLu_018 Luleå-Kiruna ökad hastighet

Effektredovisning för BVLu_018 Luleå-Kiruna ökad hastighet PM Effektredovisning för BVLu_018 Luleå-Kiruna ökad hastighet Handläggare: Telefon: e-post: Innehåll 1 Effektbeskrivning av åtgärd...3 1.1 Allmänt...3 1.2 Trafikering...3 1.3 Restider/transporttider/avstånd...3

Läs mer

2012:8 Utvecklingen på Eskilstunas arbetsmarknad till och med år 2011.

2012:8 Utvecklingen på Eskilstunas arbetsmarknad till och med år 2011. 2012-12-14 Fakta och statistik från Eskilstuna kommun näringsliv visar intressanta statistiska uppgifter i kortform utifrån ett eskilstunaperspektiv. 2012:8 Utvecklingen på Eskilstunas arbetsmarknad till

Läs mer

Jobb- och tillväxtsatsningar: 55 miljarder till järnväg

Jobb- och tillväxtsatsningar: 55 miljarder till järnväg Jobb- och tillväxtsatsningar: 55 miljarder till järnväg 55 miljarder till Ostlänken, Göteborg-Borås samt investeringar i drift och underhåll som del i investeringssatsning för jobb och tillväxt Regeringen

Läs mer

Fakta och myter om Peak Car

Fakta och myter om Peak Car Fakta och myter om Peak Car Text och produktion: Scantech Strategy Advisors 2014. Finns Peak Car? I samhällsdebatten förekommer ibland uttrycket Peak Car. Betydelsen av Peak Car varierar, men syftet är

Läs mer

Möjligheter för tåget att konkurrera med och ersätta flyget

Möjligheter för tåget att konkurrera med och ersätta flyget Möjligheter för tåget att konkurrera med och ersätta flyget Marknadsandel tåg 100 % Tokyo Nagoya Paris Bryssel Madrid Zaragoza Paris Lyon Madrid Sevilla Tokyo Osaka 80 % Paris Clermant Ferrand New York

Läs mer

SIKA Rapport 2005:8. Prognos för persontransporter år 2020

SIKA Rapport 2005:8. Prognos för persontransporter år 2020 Rapport 2005:8 Prognos för persontransporter år 2020 Rapport 2005:8 Prognos för persontransporter år 2020 Statens institut för kommunikationsanalys 2 Rapport är :s publikationsserie för utredningar och

Läs mer

PERSONTÅG MELLAN HYLTEBRUK OCH HALMSTAD. en rapport om möjligheter till jobb och tillväxt

PERSONTÅG MELLAN HYLTEBRUK OCH HALMSTAD. en rapport om möjligheter till jobb och tillväxt PERSONTÅG MELLAN HYLTEBRUK OCH HALMSTAD en rapport om möjligheter till jobb och tillväxt 1 PERSONTÅG MELLAN HYLTEBRUK OCH HALMSTAD en rapport om möjligheter till jobb och tillväxt VARFÖR PERSONTÅG? Hyltebruk

Läs mer

HUR ÅKER DU? OM HUR FOLK VÄLJER FÄRDMEDEL. Camilla Olsson och Jenny Widell Jonas Eliasson. VINNOVA rapport VR 2001:22

HUR ÅKER DU? OM HUR FOLK VÄLJER FÄRDMEDEL. Camilla Olsson och Jenny Widell Jonas Eliasson. VINNOVA rapport VR 2001:22 HUR ÅKER DU? OM HUR FOLK VÄLJER FÄRDMEDEL. Camilla Olsson och Jenny Widell Jonas Eliasson VINNOVA rapport VR 2001:22 VARFÖR VÄLJER FOLK FÄRDMEDEL SOM DE GÖR? Restid och reskostnad är viktigt men inte allt.

Läs mer

TURISTNÄRINGENS TILLVÄXTPROGNOS Andra Kvartalet 2012

TURISTNÄRINGENS TILLVÄXTPROGNOS Andra Kvartalet 2012 TURISTNÄRINGENS TILLVÄXTPROGNOS Andra kvartalet 2012 TURISTNÄRINGENS TILLVÄXTPROGNOS Andra Kvartalet 2012 UTFALL ANDRA KVARTALET 2012 Resande och boende till, från och inom Sverige bromsar in under andra

Läs mer

Befolkningsprognos för Uppsala kommun 2015-2050

Befolkningsprognos för Uppsala kommun 2015-2050 Befolkningsprognos för Uppsala kommun 2015-2050 Kommunnivå. Utfall, tabelldelar, antaganden - April 2015 Ett positivt födelse- och flyttningsnetto ger en fortsatt befolkningstillväxt i Uppsala kommun.

Läs mer

Arbete och försörjning

Arbete och försörjning KOMMUNLEDNINGSKONTORET Verksamhetsstyrning Karlstad 2015-03-10 Lina Helgerud, lina.helgerud@karlstad.se Marie Landegård, marie.landegard@karlstad.se Arbete och försörjning Tematisk månadsrapport av indikatorer

Läs mer

Jämförelse prognos och verklighet, en del i den samhällsekonomiska kalkylen

Jämförelse prognos och verklighet, en del i den samhällsekonomiska kalkylen Prognos 2010 och verklig utveckling Jämförelse prognos och verklighet, en del i den samhällsekonomiska kalkylen Utveckling godstrafik jämfört med prognos, index 100 Godståg verklig Lastbil verklig Sjöfart

Läs mer

BO-LENNART NELLDAL JOSEF ANDERSSON OSKAR FRÖIDH. Pris för kontantbiljett kr/mil 2014 70,00 60,00 50,00. Kostnad kr/mil 40,00 30,00 20,00 10,00 0,00

BO-LENNART NELLDAL JOSEF ANDERSSON OSKAR FRÖIDH. Pris för kontantbiljett kr/mil 2014 70,00 60,00 50,00. Kostnad kr/mil 40,00 30,00 20,00 10,00 0,00 Kostnad kr/mil Utveckling av utbud och priser på järnvägslinjer i Sverige 1990-2014 och Utvärdering av avreglering och konkurrens samt analys av kommersiell och planeringsstyrd trafik BO-LENNART NELLDAL

Läs mer

Passagerarrederiernas betydelse för Sveriges tillväxt

Passagerarrederiernas betydelse för Sveriges tillväxt Ordföranden har ordet Passagerarrederierna en av Sveriges bäst bevarade turismhemligheter Förra året reste fler utrikes kunder med passagerarrederierna än med flyget. Ändå är det få som uppmärksammar den

Läs mer

Helsingborg: 2003-06-11

Helsingborg: 2003-06-11 Helsingborg: 2003-06-11 Nedan följer svar på allmänna frågor vi fått in i samband med vårt Nyhetsbrev (nr 11), samt delaårsrapport (Q1), Frågorna har vi fått via email och är ställda av våra aktieägare.

Läs mer

Stockholmskonjunkturen hösten 2004

Stockholmskonjunkturen hösten 2004 Stockholmskonjunkturen hösten 2004 Förord Syftet med följande sidor är att ge en beskrivning av konjunkturläget i Stockholms län hösten 2004. Läget i Stockholmsregionen jämförs med situationen i riket.

Läs mer

1.1 Beläggningsgrad och ärendefördelning - personbilstrafik

1.1 Beläggningsgrad och ärendefördelning - personbilstrafik 1.1 och ärendefördelning - personbilstrafik Den rikstäckande resvaneundersökningen RES 0506 genomfördes under perioden hösten 2005 till hösten 2006. Samtliga resultat för 2006 är framtagna ur RES 0506.

Läs mer

REMISSVAR. Remissvar/samråd gällande Målbild tåg 2035 2013-03-21

REMISSVAR. Remissvar/samråd gällande Målbild tåg 2035 2013-03-21 2013-03-21 Västra Götalandsregionen Kollektivtrafiksekretariatet c/o Jan Efraimsson Box 1031 405 22 Göteborg REMISSVAR Målbild tåg 2035 Remissvar/samråd gällande Målbild tåg 2035 Bakgrund Förslaget till

Läs mer

Ungas attityder till företagande

Ungas attityder till företagande Ungas attityder till företagande Entreprenörskapsbarometern Fakta & statistik 2013 Fler exemplar av broschyren kan beställas eller laddas hem som PDF-fil på www.tillvaxtverket.se/publikationer Beställningar

Läs mer

Infrastrukturinvesteringars påverkan på regional tillgänglighet. Nyköpingslänken

Infrastrukturinvesteringars påverkan på regional tillgänglighet. Nyköpingslänken Infrastrukturinvesteringars påverkan på regional tillgänglighet Nyköpingslänken ÅF-Trafikkompetens Mars 2002 Rapport 2(43) Handläggare Datum Utgåva Ordernr Cornelis Harders 2002-03-2627 1 700060 Tel 08-50

Läs mer

Bostäder och kollektivtrafik Sammanfattning Författare: Emil Johansson, utredare LO-distriktet i Stockholms län.

Bostäder och kollektivtrafik Sammanfattning Författare: Emil Johansson, utredare LO-distriktet i Stockholms län. Full sysselsättning i Stockholmsregionen Bostäder och kollektivtrafik Sammanfattning Författare: Emil Johansson, utredare LO-distriktet i Stockholms län. Full sysselsättning i Stockholmsregionen Stockholms

Läs mer

Verksamhetsåret 2014

Verksamhetsåret 2014 Klimatredovisning AB Svenska Spel Verksamhetsåret Utförd av Rapport färdigställd: 2015-03-05 Sammanfattning klimatpåverkan Svenska Spel Tricorona Climate Partner AB (Tricorona) har på uppdrag av AB Svenska

Läs mer

Norrtågstrafiken långsiktigt utvecklings- och finansieringsbeslut inför operatörsupphandling

Norrtågstrafiken långsiktigt utvecklings- och finansieringsbeslut inför operatörsupphandling 2014-04-02 Kollektivtrafikmyndigheterna i Jämtland, Västernorrland, Västerbotten och Norrbotten Norrtågstrafiken långsiktigt utvecklings- och finansieringsbeslut inför operatörsupphandling Ärende Norrtåg

Läs mer

Utvecklingen fram till 2020

Utvecklingen fram till 2020 Fördjupning i Konjunkturläget mars 1 (Konjunkturinstitutet) Sammanfattning FÖRDJUPNING Utvecklingen fram till Lågkonjunkturens djup medför att svensk ekonomi är långt ifrån konjunkturell balans vid utgången

Läs mer

Passagerarrederierna satsar och färjetrafiken håller ställningarna Passagerarrederiernas Förening PRF

Passagerarrederierna satsar och färjetrafiken håller ställningarna Passagerarrederiernas Förening PRF Passagerarrederierna satsar och färjetrafiken håller ställningarna Passagerarrederiernas Förening PRF Passagerarrederierna marknadsför Sverige och färjetrafiken håller ställningarna! Passagerarrederierna

Läs mer

Framtida marknad för vård och omsorg av äldre. Prognoser över behovet av äldreomsorg i Sveriges kommuner fram till 2030

Framtida marknad för vård och omsorg av äldre. Prognoser över behovet av äldreomsorg i Sveriges kommuner fram till 2030 Framtida marknad för vård och omsorg av äldre Prognoser över behovet av äldreomsorg i Sveriges kommuner fram till 2030 Tillväxtverkets publikationer finns att beställa eller ladda ner som pdf på tillväxtverket.se/publikationer.

Läs mer

Färjetrafiken en viktig del av turistnäringen 29 miljoner tar färjan Passagerarrederiernas Förening PRF

Färjetrafiken en viktig del av turistnäringen 29 miljoner tar färjan Passagerarrederiernas Förening PRF Färjetrafiken en viktig del av turistnäringen 29 miljoner tar färjan Passagerarrederiernas Förening PRF Passagerarrederierna en viktig del i resenäringen Passagerarrederierna har en betydande roll i den

Läs mer

Resandeundersökning i Mälardalen hösten 2011

Resandeundersökning i Mälardalen hösten 2011 Resandeundersökning i Mälardalen hösten 2011 En gemensam undersökning av tågresandet mellan sju län Mars 2012 Bakgrund Enligt den nya kollektivtrafiklagen, som gäller från den 1 januari 2012, ska det i

Läs mer

Småföretagsbarometern

Småföretagsbarometern 1 Innehåll Småföretagsbarometern... 3 Örebros näringslivsstruktur... 4 Sammanfattning av konjunkturläget i Örebro län... 4 Småföretagsbarometern Örebro län... 6 1. Sysselsättning... 6 2. Orderingång...

Läs mer

2012:1 Utvecklingen på Eskilstunas arbetsmarknad till och med år 2010.

2012:1 Utvecklingen på Eskilstunas arbetsmarknad till och med år 2010. 2012-01-12 Fakta och statistik från Eskilstuna kommun näringsliv visar intressanta statistiska uppgifter i kortform utifrån ett eskilstunaperspektiv. 2012:1 Utvecklingen på Eskilstunas arbetsmarknad till

Läs mer

Bild: Stiliserad bandragning. Lommabanan.

Bild: Stiliserad bandragning. Lommabanan. Bild: Stiliserad bandragning Lommabanan. » Lommabanan behöver byggas ut nu Planerna för att bygga ut Lommabanan för persontrafik har funnits länge, och de flesta utredningar som krävs har också genomförts.

Läs mer

Norrtågs kvalitetsredovisning År 2014 Kvartal 1

Norrtågs kvalitetsredovisning År 2014 Kvartal 1 Norrtågs kvalitetsredovisning År 214 Kvartal 1 1 Innehållsförteckning Resandet håller i sig!... 3 Resandeutveckling... 4 Punktlighet andel tåg som kommer i rätt tid... 1 Regularitet andel avgångar som

Läs mer

Bohusbanan Uddevalla Strömstad Busstrafik eller utvecklad tågtrafik? 7 juni 2007. Oskar Fröidh. Avd. för trafik och logistik, KTH. oskar@infra.kth.

Bohusbanan Uddevalla Strömstad Busstrafik eller utvecklad tågtrafik? 7 juni 2007. Oskar Fröidh. Avd. för trafik och logistik, KTH. oskar@infra.kth. Bohusbanan Uddevalla Strömstad Busstrafik eller utvecklad tågtrafik? Oskar Fröidh Avd. för trafik och logistik, KTH oskar@infra.kth.se 7 juni 2007 1 Regional integration Regionförstoring Pågående process

Läs mer

REGIONALT TRAFIKFÖRSÖRJNINGSPROGRAM FÖR ÖSTERGÖTLAND 2012-2020 BILAGA 2 STRÅK- OCH OMRÅDESBESKRIVNINGAR

REGIONALT TRAFIKFÖRSÖRJNINGSPROGRAM FÖR ÖSTERGÖTLAND 2012-2020 BILAGA 2 STRÅK- OCH OMRÅDESBESKRIVNINGAR 1(115) REGIONALT TRAFIKFÖRSÖRJNINGSPROGRAM FÖR ÖSTERGÖTLAND 2012-2020 BILAGA 2 STRÅK- OCH OMRÅDESBESKRIVNINGAR 2(115) Innehållsförteckning 1 Regionala stråk... 3 1.1 Finspång-Linköping... 3 1.2 Finspång-Norrköping...

Läs mer

PENDLINGSBARA SVERIGE 2015

PENDLINGSBARA SVERIGE 2015 PENDLINGSBARA SVERIGE 2015 PENDLINGSBARA SVERIGE LIKA STORT SOM HELA DANMARK För andra året i rad kartlägger vi på Samtrafiken hur pendlingsbara svenska städer är. I år har vi tittat närmare på Sveriges

Läs mer

Tema: Hur träffsäkra är ESV:s budgetprognoser?

Tema: Hur träffsäkra är ESV:s budgetprognoser? Tema: Hur träffsäkra är ESV:s budgetprognoser? ESV:s budgetprognoser fungerar som beslutsunderlag för regeringen och beräknas utifrån de regler som gäller vid respektive prognostillfälle. På uppdrag av

Läs mer

Botniabanan Nya spår mot framtidens personresande?

Botniabanan Nya spår mot framtidens personresande? Botniabanan Nya spår mot framtidens personresande? Resultat från enkätundersökning innan trafikstart & intervjustudie med privata resenärer under tjuvstarten Frida Bylin, Örnsköldsviks kommun Annika Nordlund,

Läs mer

Utveckling av sysselsättningsgrad mellan män och kvinnor

Utveckling av sysselsättningsgrad mellan män och kvinnor Analysavdelningen Marwin Nilsson 2011-03-07 Utveckling av sysselsättningsgrad mellan män och kvinnor Lågkonjunkturen drabbade männen hårdast Den globala recessionen som drabbade Sverige 2008 påverkade

Läs mer

Företagarnas Entreprenörsindex 2013

Företagarnas Entreprenörsindex 2013 LÄTT ATT STARTA - SVÅRT ATT VÄXA Företagarnas Entreprenörsindex 2013 Rapport Februari 2013 Innehåll Sammanfattning... 3 Inledning... 3 Så gjordes Entreprenörsindex... 4 Högre Entreprenörsindex sedan 2004,men

Läs mer

Hur långt har Umeåborna till jobbet? Utredningar och rapporter från Övergripande planering nr 11 2015

Hur långt har Umeåborna till jobbet? Utredningar och rapporter från Övergripande planering nr 11 2015 Hur långt har Umeåborna till jobbet? Utredningar och rapporter från Övergripande planering nr 11 215 www.umea.se/kommun Innehållsförteckning Sammanfattning 3 Inledning 3 Syfte 3 Metod 4 Val av färdmedel

Läs mer

Här börjar framtiden. Ostlänken den nya tidens järnväg VAGNHÄRAD SKAVSTA NYKÖPING NORRKÖPING LINKÖPING STOCKHOLM

Här börjar framtiden. Ostlänken den nya tidens järnväg VAGNHÄRAD SKAVSTA NYKÖPING NORRKÖPING LINKÖPING STOCKHOLM Här börjar framtiden Ostlänken den nya tidens järnväg STOCKHOLM VAGNHÄRAD SKAVSTA NYKÖPING NORRKÖPING LINKÖPING En del av Sveriges första höghastighetsjärnväg Sverige växer, storstadsregionerna expanderar

Läs mer

frågor om höghastighetståg

frågor om höghastighetståg 12 frågor om höghastighetståg N Vad är Europakorridoren? är vi inom Europakorridoren möter människor och talar om höghastighetståg, är det några frågor som ofta återkommer. Dessa frågor handlar i hög grad

Läs mer

BostadStorstad Q3 2015

BostadStorstad Q3 2015 Oktober 2015 Per Tryding BostadStorstad Q3 2015 - Lägenhetsboom i Skåne, stabilt i Stockholm BostadStorstad är Handelskammarens nya index över utvecklingen på bostadsmarknaden i Sveriges tre storstadsområden.

Läs mer

Är järnvägen på rätt spår?

Är järnvägen på rätt spår? Är järnvägen på rätt spår? Järnvägsinvesteringar i Sverige en historisk och internationell jämförelse 2013-06-27 WSP Analys & Strategi Inledning Att det svenska järnvägsnätet lider av betydande brister

Läs mer

De senaste årens utveckling

De senaste årens utveckling Arbetsmarknaden Sedan 1997 har antalet sysselsatta ökat med 22 personer, om man jämför de tre första kvartalen respektive år. Antalet sysselsatta är dock fortfarande cirka 8 procent lägre än 199. Huvuddelen

Läs mer

Fordonstrafiken in i och ut ur Stockholms innerstad före, under och efter trängselskatteförsöket samt efter trängselskattens införande 1 augusti 2007

Fordonstrafiken in i och ut ur Stockholms innerstad före, under och efter trängselskatteförsöket samt efter trängselskattens införande 1 augusti 2007 Siamak Baradaran Trafikkontoret/Stockholm stad 2007-11-23 siamak.baradaran@tk.stockholm.se +46-8 508 279 09 +46-761 22 79 09 Leif Carlsson Vägverket region Stockholm Leif.carlsson@vv.se +46-8 757 66 78

Läs mer

"Användning av tidsseriemodeller för planering och uppföljning av kollektivtrafiken - några svenska erfarenheter"

Användning av tidsseriemodeller för planering och uppföljning av kollektivtrafiken - några svenska erfarenheter "Användning av tidsseriemodeller för planering och uppföljning av kollektivtrafiken - några svenska erfarenheter" av Göran Tegnér. fil.pol.mag. Transek AB 1 Behovet av planeringsverktyg för kollektivtrafiken

Läs mer

Kollektivtrafikens marknadsutveckling tendenser och samband

Kollektivtrafikens marknadsutveckling tendenser och samband Andel kollektivtrafik av persontrafikarbetet i Sverige 1950-2005 All kollektivtrafik (buss, tbana, spårvagn, tåg, färja & flyg) i % av allt inroikes persontrafikarbete; Källa: SIKA 100% 90% 80% Bilandel

Läs mer

fakta Om Sveriges glesoch landsbygder Fickfakta 2007.indd 1 2007-12-18 12.50.11

fakta Om Sveriges glesoch landsbygder Fickfakta 2007.indd 1 2007-12-18 12.50.11 fakta Om Sveriges glesoch landsbygder 1 Fickfakta 2007.indd 1 2007-12-18 12.50.11 Innehåll Vad är gles- och landsbygd? Glesbygdsverkets definition 3 Karta gles- och landsbygder 4 Befolkning Befolkning

Läs mer