Ostkustbanan Modell och verklighet

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Ostkustbanan Modell och verklighet"

Transkript

1 Ostkustbanan Modell och verklighet Slutrapport Kia Hultin Per Ingströmer Michael Nilsson Göran Tegnér VINNOVA Rapport VR 2001:31

2 TITEL/TITLE: Ostkustbanan Modell och verklighet. Slutrapport FÖRFATTARE/AUTHOR: Kia Hultin, Per Ingströmer, Michael Nilsson & Göran Tegnér SERIE/SERIES: VINNOVA Rapport VR 2001:31 ISBN ISSN PUBLICERINGSDATUM/DATE PUBLISHED: 2001/12 UTGIVARE/PUBLISHER: VINNOVA Verket för Innovationssystem/The Swedish Agency for Innovation Systems, Stockholm VINNOVA DIARIENR/RECORD NO: REFERAT: Se sid 2 ABSTRACT: See page 2 I VINNOVAs Verket för innovationssystem - publikationsserier redovisar forskare, utredare och analytiker sina projekt. Publiceringen innebär inte att VINNOVA tar ställning till framförda åsikter, slutsatser och resultat. De flesta VINNOVA-publikationer finns att läsa eller ladda ner via VINNOVA The Swedish Agency for Innovation Systems - publications are published at

3 Ostkustbanan modell och verklighet Resandet på Ostkustbanan Faktiskt och modellberäknat med tre olika metoder Index, 1987 = Faktiskt OKB-resande 1987 års elasticitetsmodell Sampers - elasticitetsmodell Sampers - fullständig nätverksmodell Poly. (Faktiskt OKB-resande) Slutrapport Kia Hultin Per Ingströmer Michael Nilsson Göran Tegnér TRANSEK AB på uppdrag av KFB och Banverket

4 Dokumentkontroll DOKUMENTDATUM: UTSKRIFTSDATUM: PROJEKTINFORMATION Projekt / projektledare Beställare / kontakt: Göran Tegnér Vinnova (KFB) och Banverket DOKUMENTINFORMATION Dokumenttitel: Ostkustbanan Modell och verklighet Dokumentstatus: Offentlig Versionsnr: Slutrapport FÖRFATTARE MOMENT Huvudförfattare: Göran Tegnér Övriga författare: Michael Nilsson, Per Ingströmer och Kia Hultin PRIMÄR DOKUMENTDISTRIBUTION: VINNOVA, BANVEKET, SJ REFERAT: Syftet med detta FoU-projekt är att analysera huruvida de, med 80-talsmodellerna, prognostiserade trafikmängderna för år 2000, stämmer överens med dagens resmängder på Ostkustbanan. Eventuella skillnader mellan dåtidens modellförutsägelse och dagens verkliga resmängder analyseras och orsaken till skillnad mellan modell och verklighet konstateras. År 1995 introducerades X2000 på Ostkustbanan. En nätverksprognos med Sampersmodellen för år 1987 träffar helt rätt när det gäller länkflödena (0,5 % överskattning), vilket får anses vara ett mycket bra resultat. Sampersprognosen för år 2000 underskattar resandet år 2000 med 14 %. De båda elasticitetsmetoderna (den ursprungliga modellen från år 1987 respektive elasticitetsmodellen som baseras på Sampers) ger en god överensstämmelse med det verkliga tågresandet för år 1995 (4 % under resp. 6 % över). Alla tre metoderna har dock underskattat utfallet måttligt för år 2000 (6 %, 9 % resp. 14 %). En trolig orsak till underskattningen är att metoderna inte fångar in detta nya färdsätts ( snabbare än tåget; enklare än flyget ) annorlunda komfortegenskaper. Regionaltåget Upptåget (Uppsala - Tierp) har gett samma tillväxt som ursprungligen förutsattes. ABSTRACT: A follow-up study has been carried out for the East Coast High-Speed Rail Line Stockholm - Sundsvall, which was opened in The ex ante forecasts made in the late 1980 s has been examined and evaluated by there different methods: The original elasticity model, the ex post elasticity model based on the Sampers forecasting system and, finally by a complete network back-casting by the Sampers Forecasting Model. The Sampers model gives very accurate results for the base year 1987 (0.5 % deviation from reality and fairly reasonable results for the end year 1997 and 2000 (14 % deviation). The two elasticity methods also produce very reliable results, when appropriate consideration has been taken to a dramatic change in most explanatory variables compared to the original assumptions. A regional train Service Uppsala - Tierp has resulted in the same growth rate as was originally expected.

5 Innehållsförteckning 1 FÖRORD 4 2 SAMMANFATTNING OCH SLUTSATSER 5 3 TÅGMARKNADENS UTVECKLING Socioekonomiska faktorer Utbud och priser Konkurrerande färdmedel RESANDEUTVECKLINGEN Tågresandets utveckling Flygresandets utveckling Bussresandets utveckling Bilresandets utveckling UTVÄRDERING AV 1987 ÅRS TRAFIKPROGNOS Metoddiskussion Utvärderingsgång Ex ante utvärdering av referensprognosen utan snabbtåg (A1) Svårigheten att rätt prognostisera förklaringsfaktorernas utveckling Ex post utvärdering av referensprognosen utan snabbtåg (A2) Modifierad ex ante prognos med snabbtåg (X2000) (B1) Ex post utvärdering av snabbtågsprognosen med X2000 (B2) Regionaltågsresandet med Upptåget En elasticitetsprognos för hela perioden RETROAKTIV PROGNOS MED SAMPERSMODELLEN (B3) Prognosmetodik och resultat med Sampersmodellen Elasticitetsmetoden baserad på Sampersmodellen OSTKUSTBANANS FRAMTIDA UTVECKLING Banverkets spårinvesteringar Ostkustbanan Stockholm Sundsvall (SJ) Utökad regional tågtrafik längs med Ostkustbanan Visioner för den framtida tågtrafiken

6 1 Förord I slutet på 1980-talet planerades en upprustning av Ostkustbanan mellan Stockholm och Sundsvall. Tanken var att både rusta upp och bygga ut spåren samt att introducera snabbtåg på sträckan Sundsvall - Stockholm. Med hjälp av 80-talets prognosmetodik, Transportrådets IC- och IR-modeller, gjordes prognoser för järnvägstrafikens marknad vid millennieskiftet. Sedan mitten av 1990-talet kör SJ snabbtåget X2000 på den undersökta sträckan. SJ trafikerar sträckan med 8 st dagliga dubbelturer, varav 4 st utgörs av X2000-tåg med en restid på 3 h 20 min. Detta utbud motsvarar inte riktigt den trafik som planerades för 13 år sen, men det innebär ändå en betydande förbättring av tågtrafiken utmed den södra Norrlandskusten. Syftet med detta FoU-projekt är att analysera huruvida de, med 80-talsmodellerna, prognostiserade trafikmängderna för år 2000, stämmer överens med dagens resmängder på Ostkustbanan. Eventuella skillnader mellan dåtidens modellförutsägelse och dagens verkliga resmängder analyseras och orsaken till skillnad mellan modell och verklighet konstateras. Det nyutvecklade prognosverktyget Sampers testas med 1987-års indata för att konstatera om denna nya generation trafikprognosmodell bättre kan förutsäga förändringen av tågresandet mellan 1987 och Arbetet har inom Transek utförts av Per Ingströmer (indata och kalkyler), Kia Hultin (sampersprognoser) samt Michael Nilsson och Göran Tegnér (rapport, utvärdering). Göran Tegnér har även varit projektledare. Värdefulla synpunkter på en preliminär version av rapporten har tillförts av Adj. Prof. Bo-Lennart Nelldahl, KTH samt av Roger Pyddoke, SIKA. SJ har försett oss med resandedata och Gerhard Troche, KTH med utbudsdata för OKB. Det är vår förhoppning av denna utvärderingsrapport ska öka förståelsen för trafikprognosverksamheten och stimulera till debatt om järnvägstrafikens möjligheter. Solna den 30 april Göran Tegnér, TRANSEK AB, projektledare 4

7 2 Sammanfattning och slutsatser För 13 år sedan presenterade Transek en prognos över resandet på Ostkustbanan, d.v.s. sträckan Sundsvall Stockholm. Tanken var då att rusta upp och bygga ut spåren samt att starta trafik med snabbtåg. På uppdrag av KFB och Banverket har Transek AB följt upp resandeutvecklingen. I denna rapport presenteras resultaten av studien, där vi bl.a. jämfört hur väl de gamla prognosmodellerna förmådde förutspå det verkliga utfallet för år I uppföljningen har vi tagit fram den faktiska utvecklingen för ett antal förklaringsfaktorer för resandet på Ostkustbanan. Detta har gjorts genom s.k. elasticitetsstudier för faktorer i trafiksystemet och i omvärlden. Prognosen enligt den gamla utredningen från år 1988 är betydligt högre än det faktiska utfallet. Men genom att ta hänsyn till utvecklingen av de analyserade förklaringsfaktorerna kommer man betydligt närmare sanningen, dock inte hela vägen. Är det något fel på modellen? Nej, snarare är det fel på verkligheten eftersom den inte ser ut som den skulle göra enligt antagandena för år 2000 som gjordes Tågstandarden med X2000-tåg är mycket bättre än de tåg som skulle trafikera banan. Banan har upprustats och håller en högre standard vilket tillåter högre hastigheter än vad man trodde var möjligt Tågavgångarna är dock bara hälften av de antagna och tåget stannar inte på som många ställen som man en gång trodde då med 7 nya upprustningshotade stationer, som inte blev av. Korrigerar man för effekterna av dessa verklighetsavvikelser hamnar prognosen för år 2000 i rätt härad av utfallet för år Den korrigerade prognostiserade resandeökningen på 41 % motsvaras av en faktisk resandeökning på 54 %. Vi kan konstatera att arbete med trafikprognoser bygger på en rad olika förutsättningar. När man kommit ifatt framtiden är det lätt att bara döma efter slutsiffran och glömma bort förutsättningarna. I fallet Ostkustbanan har förutsättningarna ändrats radikalt under perioden , men själva prognosmetoderna visar sig vara robusta. Några konkreta resultat och slutsatser som särskilt bör uppmärksammas: De flesta förklaringsfaktorerna har utvecklats helt annorlunda än vad som förutsågs år 1987; exempelvis blev: 5

8 antalet tågavgångar hälften (8 i stället för 16) Restidsförkortningen med tåg dubbelt så stor Inkomstutvecklingen hälften så stor Befolkningsökningen dubbelt så stor Flygavgångarna 30 % färre i stället för 23 % fler De flesta ursprungliga förutsättningarna har således aldrig slagit in. Då kan man inte heller förvänta sig att den ursprungliga prognosen helt ska uppfyllas. Tågresandet minskade kraftigt mellan 1990 och 1995 främst beroende på en extrem lågkonjunktur, men även på att moms infördes på kollektivtrafiken år 1991; det går därför inte att jämföra hela perioden utan att man beaktar att tillväxtkurvan fasförsköts nedåt i drygt fem år. Med den ursprungliga elasticitetsmodellen kan en dominerande del av tågresandets utveckling på Ostkustbanan förklaras: Före X2000: Mellan åren minskade tågresandet med 9 %, medan elasticitetsmodellen ger 7 % minskning; förklaringen till minskningen är ökade tågpriser (f.f.a. momsen), färre avgångar och sysselsatta. Med X2000: Mellan åren ökade tågresandet med 54 %, varav 41 % kan förklaras med elasticitetsmodellen; av denna modellberäknade ökning kan ca 26 % förklaras av SJ:s egna åtgärder (kortare restider, fler avgångar, högre biljettpriser). En länkning av båda dessa perioder ger en elasticitetsberäknad ökning av tågresandet med 36 % för hela perioden , vilket kan jämföras med den faktiska ökningen på 49 % för samma period. Den ursprungliga snabbtågsprognosen pekade på en mycket kraftig ökning av tågresandet mellan Stockholm och Sundsvall med snabbtåget infört från 1,7 miljoner till 4,5 miljoner tågresor per år eller med 165 %. I verkligheten stannade ökningen mellan 1990 och 2000 vid 41 %. En stor del av den uppkomna avvikelsen mellan prognosen och verkligheten beror på: Att turtätheten med snabbtåget blev 62,5 % lägre än vad förutsattes. Sju upprustningshotade stationer ej kom att realiseras; Endast Upptåget med en station vid Tierp har realiserats. Med den glesare turtätheten kom en betydande del av den förutsatta arbetspendlingen också att falla bort. För åren ger en dylik korrigering av den ursprungliga prognosen en modifierad ökning av tågresandet på 26 %, vilken kan jämföras med den faktiska ökningen på 24 % samma period. I utredningen har vi även genomfört en retroaktiv prognos med den nya trafikprognosmodellen Sampers och tillämpat den dels för år 1987, dels på ett nuläge, som egentligen avser år 1997, som en validering av denna modell. Dessutom har vi genomfört en elasticitetsanalys med Sampers- 6

9 modellens elasticiteter för IC-tåg, X2000-tåg och regionala tåg, alla tre aggregerade till samtliga tågresor. Följande resultat har erhållits: Den retroaktiva Sampersprognosen ger en resandeökning i tre snitt utmed Ostkustbanan på en tioårsperiod på 21 %, medan den verkliga ökningen har uppgått till 41 %; inte helt jämförbart då Sampersmodellen avser åren , men det faktiska resandet avser åren Bara mellan 1997 och 2000 har tågresandet på Ostkustbanan ökat med 59 %. Överensstämmelsen mellan Sampersmodellen och verkligheten är riktigt bra såväl för ursprungsåret 1987 som för slutåret 1997, när hänsyn har tagits till trendbrottet i början av 1990-talet. Den genomsnittliga avvikelsen uppgår till 0,5 % för år 1987 och till 14 % för år Med de framräknade Samperselasticiteterna, erhålls följande överensstämmelse mellan Sampersmodellen och verkligheten: Före X2000: Under perioden minskade resandet med -9 % medan Sampers-elasticiteterna ger en resandeökning på 3 %. Den procentuella felmarginalen är inte så stor men modellen missar den vikande trenden. Med X2000: Mellan åren 1995 och 2000 blir resandeökningen enligt Samperselasticiteterna 36 %, viket kan jämföras med den faktiska ökningen av tågresandet på Ostkustbanan med 54 %; modellen fångar alltså in 68 % eller två tredjedelar av hela ökningen, och då ingår inte komfortfaktorn som en förklaringsfaktor i elasticitetsberäkningen. Ett exempel på att de ursprungliga intentionerna med Snabbtåget Sundsvall Stockholm med hög turtäthet, skulle kunna attrahera dagliga arbetspendlare i så stor utsträckning att tågresandet mer än fördubblas, visar framgångsexemplet Upptåget som trafikerar Ostkustbanan mellan Uppsala och Tierp: Antalet upptågsresor har ökat från ca år 1992 till mer än det dubbla, ca , vilket motsvarar en resandeökning med 140 % eller med 12 % per år under de åtta år som regionaltåget har trafikerat en del av Ostkustbanan. Ökningen beror förutom på rena efterfrågefaktorer även på en successiv förbättring av utbudet (partiellt dubbelspår år 1994 och tätare turer). Denna resandeökning med Upptåget på 140 % på 8 år, kan jämföras med vår ursprungliga SSS-prognos (Snabbtåg Sundsvall Stockholm) och som beräknades uppgå till 165 %, under förutsättning att turtätheten med tåg skulle bli så hög (d.v.s. ca 30-minuterstrafik under högtrafiktid) att dagliga arbetspendlare attraherades. Detta är precis vad som har genomförts och uppnåtts av Upptåget. 7

10 De olika prognosmetodernas resultat i förhållande till det verkliga tågresandet på Ostkustbanan, sammanfattas i figuren nedan: Resandet på Ostkustbanan Faktiskt och modellberäknat med tre olika metoder Index, 1987 = Faktiskt OKB-resande 1987 års elasticitetsmodell Sampers - elasticitetsmodell Sampers - fullständig nätverksmodell Poly. (Faktiskt OKB-resande) Först och främst märks den tydliga nedgången i det verkliga resandet mellan åren 1900 och 1992/1994. Moms infördes på all kollektivtrafik år År 1995 introducerades X2000 på Ostkustbanan. Vi ser dock tydligt att resandet ännu år 1997 låg lägre än vad det gjorde år Resandeökningen har varit kraftig åren (+59 %). De båda elasticitetsmodellerna är per definition satta till index 100 för år Den fullständiga nätverksprognosen med Sampersmodellen för år 1987 lyckades träffa helt rätt i dess prognos (endast 0,5 % överskattning), vilket får anses vara ett mycket bra resultat. Sampersprognosen för år 2000 underskattar resandet år 2000 med sitt indexvärde på 128, vilket kan jämföras med det verkliga värdet på 149 (14 % underskattning). De båda elasticitetsmetoderna (den ursprungliga modellen från år 1987 respektive elasticitetsmodellen som baseras på Sampers) ligger båda tämligen rätt för år 1995 (4 % under resp. 6 % över verkligheten). Alla tre metoderna har dock underskattat utfallet för år Metoden med Samperselasticiteter underskattar resandet med 6 %, den gamla elasticitetsmodellen med 9 % och Sampersmodellen tillämpad som nätverksmodell med 14 %. En trolig orsak till underskattningen är att ingen metod riktigt bra fångar in detta nya färdsätts ( snabbare än tåget; enklare än flyget ) annorlunda komfortegenskaper. Liknande resultat har noterats av KTH:s järnvägsgrupp beträffande X2000 på sträckan Stockholm Göteborg och för Kustpilen Karlskrona Malmö; i samtliga fall torde den högre komforten verksamt ha bidragit till ett ökat tågresande. Samtliga tre metoder ger en tämligen bra överensstämmelse med verkligheten. 8

11 Den relativt mycket enklare elasticitetsmetoden, ger väl så bra överensstämmelse, som att tillämpa den mera fullständiga nätverksmodellen, om syftet är begränsat till att endast följa upp den totala marknadens utveckling i ett stråk eller längs en järnvägssträcka som Ostkustbanan. För att få tillgång till relevanta och tillförlitliga efterfråge- och utbudselasticiteter behövs emellertid goda prognosmodeller, baserade på tvärsnittsdata eller, som ett komplement, på tidsseriedata. När man önskar studera linjenäten mera i detalj, krävs självfallet en fullständig nätverksanalys. 9

12 3 Tågmarknadens utveckling I detta kapitel presenteras utvecklingen hos de ingående förklaringsfaktorerna under tidsperioden Socioekonomiska faktorer Befolkningsunderlaget ökade med 9 % utmed Ostkustbanan Totalt Den totala befolkningen var, i de fyra länen, år ,41 miljoner invånare. Vid millennieskiftet hade den stigit med nästan personer (~9 %) till 2,63 miljoner. Detta blev en ökning på 0,7 % per år. Befolkningsutvecklingen Antal personer Västernorrlands län Gävleborgs län Uppsala län Stockholms län Ökning : + 9 % Stockholms län: Under 11-årsperioden har befolkningen ökat med ca invånare, vilket är ca 12 %. Detta gav en medelökning per år på ca 1 %. År Uppsala län: Befolkningen ökade där under samma period med ungefär invånare eller ca 13 %. 1 I vissa fall redovisas endast utvecklingen t.o.m. år 1999, beroende på att data för år 2000 inte varit tillgångliga när detta avsnitt skrevs. 10

13 Medelökningen per år blev 1,05 %. Gävleborgs län Där minskade befolkningen under perioden med drygt invånare, d v s ungefär 2,1 %. Medelminskningen per år blev 0,2 %. Västernorrlands län Befolkningsminskningen blev i Västernorrlands län drygt invånare, ca 4,2 %, vilket gav en medelminskning på 0,35 % per år BNP ökade med 25 % under 12-årsperioden Totalt under 12-årsperioden har BNP stigit med 389 miljoner kr, d v s med ca 25 % eller med 1,8 % per år. BNP i Sverige Årlig BNP-ökning: + 1,8 % BNP (kkr) År BNP var miljoner kr. Under de efterföljande två åren steg BNP med 7 % till miljoner kr, för att därefter sjunka till nivån miljoner kr år 1993 p.g.a. den djupa ekonomiska recessionen under början av 1990 talet. Detta betyder att BNP år 1993 låg 9 % lägre än år Efter lågkonjunkturen i början av 90-talet har BNP återhämtat sig och uppgick i slutet av 1998 till miljoner kr i fasta priser. 11

14 3.1.3 Den reala privata konsumtionen minskade i början av 1990-talet och har sedan ökat Den reala privata konsumtionen som i stor utsträckning styr efterfrågan på resor utvecklades negativt under 1990-talets första hälft: tal kr Priv kons per person, fasta priser Minskad real privat konsumtion/capita 1989=>1993: -6 % Ökad real oprivat konsumtion/capita 1993 => 2000: +17 % Mellan 1989 och 1993 sjönk den reala privata konsumtionen per capita från till kr, eller med 6 %. Detta torde även ha bidragit till att minska tågresandet under samma period. Efter 1993 vände djupaste recessionen sedan 1930-talet och konsumtionen steg återigen. Mellan åren 1993 och 2000 steg den med 17 % från till kronor. Denna faktor ingår som en bland flera förklaringsfaktorer i vår analys. 12

15 3.2 Utbud och priser Oförändrat tågutbud men prognostiserad fördubbling En viktig faktor som förklarar mycket av tågresandets utveckling är antalet tågavgångar per dag. Antalet avgångar med tåg har i stort sett varit oförändrat ca 8 dubbelturer per vardag: Antalet tågförbindelser Totalt därav snabbtåg Prognos 2000 År 1990 fanns det 8 dagliga tågavgångar på Ostkustbanan. Detta antal var oförändrat år I vår ursprungliga prognos förutsattes i stort sett entimmestrafik eller 16 avgångar per dygn, d.v.s. ett fördubblat tågutbud. I prognosen förutsattes dessutom att samtliga OKB-tåg skulle utgöras av snabbtåg (av typen IC-4-elektrifierade accelerationståg, 160 km/h). I verkligheten kör SJ nu (år 2000) 6 st dubbelturer med X2000 och två övriga ICtåg. 13

16 3.2.2 Tågrestidens utveckling I den ursprungliga prognosen från år 1988 förutsatte vi att restiden med tåg Stockholm Sundsvall skulle minska från 4 timmar och 42 minuter till 4 timmar med IC-4-tågen (160 km/tim). Timmar:minuter 06:00 Restider med tåg Stockholm - Sundsvall :48 04:42 04:51 04:50 04:45 04:43 04:36 04:33 04:18 04:12 03:36 03:37 03:28 02:24 Medelrestid Kortaste restid snabbtåg 01:12 00: SJ valde i stället att sätta in X2000-tåg och Banverket har rustat upp banan till en högre standard än vad vi förutsatte år Restiden har successivt kortats dels p.g.a. banupprustningar och dels genom införandet av X2000-tågen år År 2000 är restiden mellan Sundsvall och Stockholm i genomsnitt 3 timmar och 28 minuter, d.v.s. 1 timme och 14 minuter kortare eller 35 % kortare restid. 14

17 3.2.3 Momsen höjde priset på tågresor 1991 men oförändrade priser Stockholm Sundsvall sedan X2000 introducerades år 1996 Ett generellt järnvägsprisindex från SCB beskriver prisutvecklingen Tågbiljettpris, Sundsvall-Stockholm Indexpris (realvärde) års prognos för 2000 Årtal I fast prisnivå har priset på SJ:s tågresor stigit med 35 %, mest beroende på införandet av 25 % moms på resor år Mellan 1991 och 1995 sänktes priset med 12 %. Normalpriset på en tågresa Sundsvall-Stockholm kr 395 kr 422 kr 402 kr Priset på en 2:a klass tågresa Sundsvall Stockholm var 390 kr år År 1995 höjdes priset till 405 kr och på följande år till 435 kr. År 2000 kostar motsvarande tågresa 420 kr. På Ostkustbanan har således priset för en resa mellan Sundsvall och Stockholm varit i stort sett oförändrat mellan 1995 och 2000, d.v.s. samtidigt som X2000 infördes. I den ursprungliga prognosen från år 1988 förutsattes realt oförändrade tågtaxor. 15

18 3.2.4 Bensinprisutvecklingen Det reala bensinpriset (d v s verkligt bensinpris minus inflation) har under perioden ökat med 43 % i en delvis ojämn takt, vilket beror på att bensinpriset, till skillnad från befolkningsökningen och BNP-ökningen, ökar när de oljeproducerande länderna bestämmer att så ska ske. Mellan åren 1987 och 1989 låg det reala priset på ca 6 kr för att därefter stiga till nästan 8 kr och sen sjunka långsamt ner mot 7 kr. Detta förfarande upprepades under åren och under de senare åren har priset legat runt 8 kr. Realt bensinpris Bensinpris (kr) 10,00 kr 9,00 kr 8,00 kr 7,00 kr 6,00 kr 5,00 kr 4,00 kr 3,00 kr 2,00 kr 1,00 kr 0,00 kr Real bensinprisökning: + 52 % Prognos 2000 År Sett på hela perioden har det reala bensinpriset ökat från 6,12 kr/liter år 1987 till 8,77 kr/liter år 1999 vilket är en ökning med 2,66 kr per liter på 13 år, d v s med 2,8 % per år. Denna relativt kraftiga prishöjning på bilresor borde således gynna tågresandet, allt annat lika. 16

19 3.3 Konkurrerande färdmedel Bilinnehavet har ökat med 14 % utmed OKB-korridoren Totalt för de fyra länen Bilinnehavet har ökat med 14 % under 11-årsperidoen Bilinnehavet har ökat mest i de län med den största befolkningsökningen under perioden. Uppsala läns befolkningsökning på 1,05 % per år var en bit under ökningen av bilparken på 1,8 %. I Stockholms län låg både befolkningsökningen och ökningen av personbilsparken på ca 1 %. I de båda Norrlandslänen skedde däremot en liten befolkningsminskning medan bilantalet ändå ökade med mellan 0,5 % och 1 % per år. Antal personbilar i AB-, C-, X- och Y-län Antal personbilar Stockholms län Gävleborgs län Västernorrlands län Uppsala län År Uppsala län: Mellan 1987 och 1999 har bilantalet ökat från ca till Detta är en ökning på ca bilar eller ca 21 %. Per år ger detta en procentuell ökning på 1,8 %. Västernorrlands län I Västernorrland fanns det år 1987 ca bilar i trafik. Bilantalet har sen dess ökat med ca 0,6 % per år under perioden och uppgick år 1998 till ca personbilar. Totalt ger detta en ökning på ca personbilar eller med 8,0 %. 17

20 Gävleborgs län I Gävleborgs lån ökade bilparken från ca personbilar år 1987 till ca bilar år Detta innebär en ökning med ca personbilar under 11-årsperioden, vilket ger en total procentuell tillväxt av antalet bilar i trafik på 9,0 % under hela perioden, vilket ger en årlig ökning på drygt 0,8 %. Stockholms län I Stockholms län ökade bilantalet från ca personbilar i trafik år 1987 till ca personbilar år Detta ger total ökning på ca bilar eller ca 14,3 %. Sett per år blir den procentuella ökningen ungefär 1,1 % Minskat antal flygavgångar Antalet flygavgångar mellan Stockholm och Sundsvall minskade från ca 12 år 1994 till 9 stycken år 2000: Antalet flygavgångar per dag mellan Stockholm och Sundsvall Antalet flygavgångar per riktning, vardagsmedeldygn linjetrafik Antalet flygavgångar har beräknas som ett medelvärde per vardagsmedeldygn. Mellan åren 1994 och 1997 trafikerades linjen av både SAS och Transwede, men Transwede upphörde att trafikera Sundsvall därefter. Därav minskningen av antalet flygavgångar mellan 1997 och År 1994 uppgick antalet avgångar i snitt per dag till ca 12. Fram till 1997 ökade denna siffra med 0.4 avgångar (3,5 %) för att, i och med Transwedes nedläggning, minska med 3,4 st till 9,1 avgångar i genomsnitt per dag. Sett över hela perioden blir det en minskning med ca 3 avgångar, vilket blir ca 7 % minskning mellan åren 1994 och

21 4 Resandeutvecklingen Tågresandets utveckling Tågresornas utveckling redovisas av sekretesskäl endast i form av indextal. De avser s.k. dagtåg (d.v.s. exkl. nattåg) och exkl. entreprenadtrafik. Först illustreras tågresorna med år 1990 som bas: Tågresandets utveckling utmed Ostkustbanan index år 1990 = 100 Gävle-Söderhamn Söderhamn-Hudiksvall Hudiksvall-Sundsvall X2000 introduceras år Sundsvall-Härnösand Införandet av 25 % moms på kollektiva resor år 1991 medförde en kraftig minskning även av tågresorna på Ostkustbanan. År 1992 hade tågresorna på delsträckan Söderhamn Hudiksvall minskat med 24 %. Fr.o.m. år 1993 började tågresandet att stabilisera sig. Någon nämnvärd ökning av tågresandet kan inte noteras förrän omkring år 1996, då X2000 snabbtåg introducerades. På delsträckan Söderhamn Hudiksvall ökade tågresandet netto under hela perioden med 35 %. Ådalsbanan Sundsvall Härnösand uppvisar ett successivt minskat tågresande beroende på att tågutbudet (antalet avgångar har reducerats). 19

22 Därefter redovisar vi tågresornas utveckling fr.o.m. år 1992 med hänsyn till att införandet av momsen på resorna år 1991 påverkade resandet kraftigt negativt: Tågresandets utveckling utmed Ostkustbanan index år 1992 = 100 Gävle-Söderhamn Söderhamn-Hudiksvall Hudiksvall-Sundsvall Sundsvall-Härnösand X2000 introduceras år Med år 1992 som bas har tågresandet ökat med: 21 % på sträckan Gävle Söderhamn 45 % på sträckan Hudiksvall Sundsvall 78 % på sträckan Söderhamn Hudiksvall fram till och med år På delen Sundsvall Härnösand minskade dock tågresandet med en tredjedel (-34 %). 20

23 Med år 1995 som bas, d.v.s. året innan X2000 introducerades, visar det sig att tillväxten av tågresor utmed Ostkustbanan har varit betydande: Tågresandets utveckling utmed Ostkustbanan index år 1995 = 100 X2000 introduceras år 1996 Gävle-Söderhamn Söderhamn-Hudiksvall Hudiksvall-Sundsvall Sundsvall-Härnösand Den mest expansiva delsträckan visar sig vara Söderhamn Hudiksvall, där tågresandet har ökat med 44 % på fyra år. Härnäst följer delsträckan Hudiksvall Sundsvall med en 20 %-ig resandeökning. På sträckan Gävle - Söderhamn ökade resandet med 13 %, medan det har minskat mellan Sundsvall och Härnösand med 22 %. 21

24 Införandet av snabbtåget X2000 på Ostkustbanan år 1996 har medfört ett relativt snabbt introduktionsförlopp, vilket illustreras i nedanstående figur: X Introduktionsförlopp - andel resor på OKB med X % 70% 60% 50% Gävle-Söderhamn Söderhamn-Hudiksvall Hudiksvall-Sundsvall Sundsvall-Härnösand 40% 30% 20% 10% 0% X2000 infördes år Inom loppet av fyra år har tågresor med X2000 ökat från 0 % till % på sträckorna Gävle - Söderhamn och Hudiksvall - Sundsvall samt till 75 % på sträckan Söderhamn Hudiksvall. Norr om Sundsvall har ökningen varit blygsammare. Tillväxtförloppet följer den sedvanliga S - kurvan med en långsam introduktion de båda första åren och med en snabbare tillväxt åren tre och fyra. 22

Uppföljning av långväga buss

Uppföljning av långväga buss Roger Pyddoke PM Dnr: 3-221-99 1999-08-30 Uppföljning av långväga buss 1 Uppdrag I SIKAs regleringsbrev för 1999 ges följande uppdrag. SIKA skall redovisa utvecklingen fr.o.m. 1998 av den länsgränsöverskridande

Läs mer

Turistnäringens Resindex och prognos Q2 2011

Turistnäringens Resindex och prognos Q2 2011 Turistnäringens Resindex och prognos Q2 Utfall Q2 jämfört med Q2 2010. Sammantaget visar turistnäringens resindex att resandet och boendet till, från och inom Sverige ökade med 3 procent jämfört med motsvarande

Läs mer

Förvaltning av regional sampersmodell Skåne-TASS

Förvaltning av regional sampersmodell Skåne-TASS Trafikverket Förvaltning av regional sampersmodell Skåne-TASS Validering av 2016-04-01 modellen Malmö Förvaltning av regional sampersmodell Skåne-TASS Validering av 2016-04-01 modellen Datum Uppdragsnummer

Läs mer

Trafikprognos för år 2020 och 2030 Lidingö stad

Trafikprognos för år 2020 och 2030 Lidingö stad Trafikprognos för år 2020 och 2030 Lidingö stad Sofia Heldemar Henrik Carlsson Sidan 2 av 33 INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1 SAMMANFATTNING... 3 2 BAKGRUND... 4 3 METODIK OCH FÖRUTSÄTTNINGAR... 4 3.1 DAGENS SITUATION...

Läs mer

Hur arbetar vi med passagerarprognoser för en Öresundsmetro?

Hur arbetar vi med passagerarprognoser för en Öresundsmetro? Hur arbetar vi med passagerarprognoser för en Öresundsmetro? Karin Brundell-Freij, WSP Halvtidskonferens 2013-02-08 Vad vet vi om Öresundsresandet idag? Många vet. Det här vet vi! (Men ingen Vet säkert!)

Läs mer

UPPDRAGSLEDARE. Anders Lundberg UPPRÄTTAD AV. Linda Isberg

UPPDRAGSLEDARE. Anders Lundberg UPPRÄTTAD AV. Linda Isberg UPPDRAG Ostkustbanan underlag Sverigeförhandlingen UPPDRAGSLEDARE Anders Lundberg DATUM 2016-04-29 Rev 2015-05-09 UPPDRAGSNUMMER 7001346100 UPPRÄTTAD AV Linda Isberg SLUTVERSION Dokumentation och resultat

Läs mer

Persontrafik på TGOJbanan

Persontrafik på TGOJbanan Persontrafik på TGOJbanan Trafikanalyser 2030 Kerstin Pettersson och Siv Schéele Inregia AB, april 2006 på uppdrag av Region Sörmland Inregia AB, part of WSP Group Förord I samband med järnvägsutredning

Läs mer

Svealandsbanan tågtrafik där den efterfrågas

Svealandsbanan tågtrafik där den efterfrågas Svealandsbanan tågtrafik där den efterfrågas Oskar Fröidh, KTH oskar.froidh@abe.kth.se Jernbaneforum 7 mars 2012 Målen för förbättrad tågtrafik Möjliggöra pendling till starka arbetsmarknader Lättare för

Läs mer

På väg mot ett rekordår på den svenska hotellmarknaden

På väg mot ett rekordår på den svenska hotellmarknaden På väg mot ett rekordår på den svenska hotellmarknaden Utveckling 1-2:a tertialet 2015 Box 3546, 103 69 Stockholm T +46 8 762 74 00 Box 404, 401 26 Göteborg T +46 31 62 94 00 Box 186, 201 21 Malmö T +46

Läs mer

Rekordbeläggning på den svenska hotellmarknaden. Helåret 2015 och prognos för 2016

Rekordbeläggning på den svenska hotellmarknaden. Helåret 2015 och prognos för 2016 Rekordbeläggning på den svenska hotellmarknaden Helåret 2015 och prognos för 2016 Innehåll Sammanfattning... 3 Bättre konjunktur ökar efterfrågan från affärs- och konferenssegmenten... 4 Högsta beläggningsgraden

Läs mer

ERFARENHETER AV SVENSKA SNABBTÅG INFÖR HÖGHASTIGHETSTÅG I DANMARK INLEDNING

ERFARENHETER AV SVENSKA SNABBTÅG INFÖR HÖGHASTIGHETSTÅG I DANMARK INLEDNING ERFARENHETER AV SVENSKA SNABBTÅG INFÖR HÖGHASTIGHETSTÅG I DANMARK Lotta Schmidt TRANSEK AB, Solna Torg 2, S-171 45 Solna, Sweden INLEDNING Det finns planer på att introducera höghastighetståg i Danmark

Läs mer

RTS INDEX Q2 2010 OM RTS INDEX BESKRIVNING BAKGRUND

RTS INDEX Q2 2010 OM RTS INDEX BESKRIVNING BAKGRUND Q2 2010 RTS Index utfall för det andra kvartalet 2010 visar att det totala antalet resenärer som reser via rederier till/från våra kuster (-5 procent), via flyg (-2 procent) och via tåg (-1 procent) sjunker

Läs mer

Gröna tåget för bättre ekonomi och konkurrenskraft

Gröna tåget för bättre ekonomi och konkurrenskraft Gröna tåget för bättre ekonomi och konkurrenskraft 9 januari 2008 Transportforum 08-790 83 79 Session 4 1 Varför Gröna tåget? Tågresandet ökar nya attraktiva tåg behövs Kortare restider är lönsamt och

Läs mer

PM 14 maj 2012. Skattning av resande, kostnader och intäkter för Trafikplan 2017

PM 14 maj 2012. Skattning av resande, kostnader och intäkter för Trafikplan 2017 PM 14 maj 2012 Skattning av resande, kostnader och intäkter för I detta pm redovisas resonemang kring resande, intäkter och kostnader för trafik i ett storregionalt stomnät i enlighet med. Antagandena

Läs mer

Företagsamheten Västernorrlands län

Företagsamheten Västernorrlands län 2013-02-08 Företagsamheten 2013 Västernorrlands län Västernorrlands län 2 Innehåll 1. Inledning... 3 2. Sammanfattning Västernorrlands län... 4 3. Företagsamheten... 5 Företagsamma unga... 5 Kvinnors företagsamhet...

Läs mer

Befolkning, arbetsmarknad och bostadsbyggande i MalmöLundregionen 2000-2011. MalmöLundregionen. Augusti 2012

Befolkning, arbetsmarknad och bostadsbyggande i MalmöLundregionen 2000-2011. MalmöLundregionen. Augusti 2012 Befolkning, arbetsmarknad och bostadsbyggande i MalmöLundregionen 2000-2011 MalmöLundregionen Augusti 2012 Rapporten är framtagen av Avdelningen för samhällsplanering, stadskontoret, Malmö stad Innehållsförteckning

Läs mer

Utmaningar: Utmaningar: Höjda standarden på E4 genom Härnösand. Öka bärigheten av lågtrafikerade inlandsvägar för skogsindustrins transporter

Utmaningar: Utmaningar: Höjda standarden på E4 genom Härnösand. Öka bärigheten av lågtrafikerade inlandsvägar för skogsindustrins transporter till de större städerna Sundsvall, Härnösand och Örnsköldsvik. har också två betydande flaskhalsar, genom Härnösand samt genom Örnsköldsvik. åda projekten bedöms samhällsekonomiskt lönsamma att åtgärda

Läs mer

2013-02-08. Företagsamheten 2013. Örebro län

2013-02-08. Företagsamheten 2013. Örebro län 2013-02-08 Företagsamheten 2013 Örebro län Örebro län 2 Innehåll 1. Inledning... 3 2. Sammanfattning Örebro län... 4 3. Företagsamheten... 5 Företagsamma unga... 5 Kvinnors företagsamhet... 5 Historisk

Läs mer

Ostlänken och trafikutvecklingen. Jan Forsberg Vd SJ AB 2006-03-10

Ostlänken och trafikutvecklingen. Jan Forsberg Vd SJ AB 2006-03-10 Ostlänken och trafikutvecklingen Jan Forsberg Vd SJ AB 2006-03-10 1 SJ AB:s resultat 2005 +566 Mkr Snabbtåg 2 SJ:s goda resultat beror på Kraftigt minskade kostnader Ökade intäkter trots Kraftigt ökad

Läs mer

Företagsamheten 2014 Västernorrlands län

Företagsamheten 2014 Västernorrlands län Företagsamheten 2014 Västernorrlands län Medlemsföretaget Carolines kök, Nacka Västernorrlands län 2 Innehåll 1. Inledning... 3 2. Sammanfattning Västernorrlands län... 4 3. Företagsamheten... 5 Företagsamma

Läs mer

2014 Det börjar lossna på hotellmarknaden

2014 Det börjar lossna på hotellmarknaden Box 3546, 103 69 Stockholm T +46 8 762 74 00 Box 404, 401 26 Göteborg T +46 31 62 94 00 Box 186, 201 21 Malmö T +46 40 35 25 00 Pedagogensväg 2, 831 40 Östersund T +46 63 14 10 99 www.visita.se 2014 Det

Läs mer

Innehåll. Underlagsrapporter. Statens Institut för Kommunikationsanalys, SIKA Lönsam persontrafik på järnväg... 5

Innehåll. Underlagsrapporter. Statens Institut för Kommunikationsanalys, SIKA Lönsam persontrafik på järnväg... 5 Innehåll Underlagsrapporter Statens Institut för Kommunikationsanalys, SIKA Lönsam persontrafik på järnväg... 5 Järnvägsgruppen KTH Framtida järnvägstrafik... 77 Järnvägsgruppen KTH Resenärernas attityder

Läs mer

Företagsamheten 2014 Västmanlands län

Företagsamheten 2014 Västmanlands län Företagsamheten 2014 Västmanlands län Medlemsföretaget Carolines kök, Nacka Västmanlands län 2 Innehåll 1. Inledning... 3 2. Sammanfattning Västmanlands län... 4 3. Företagsamheten... 5 Företagsamma unga...

Läs mer

Norrtågs kvalitetsredovisning År 2016 Kvartal 2

Norrtågs kvalitetsredovisning År 2016 Kvartal 2 Norrtågs kvalitetsredovisning År 216 Kvartal 2 Sid 1 Innehållsförteckning Ny tågoperatör... 3 Resandeutveckling per sträcka... 6 Tåg i Tid... 9 Regulariteten 95 %... 1 Sid 2 Ny tågoperatör Norrtågstrafiken

Läs mer

LÖNSAM PERSONTRAFIK PÅ JÄRNVÄG. Analyser för Järnvägsutredningen. SIKA Rapport 2003:7

LÖNSAM PERSONTRAFIK PÅ JÄRNVÄG. Analyser för Järnvägsutredningen. SIKA Rapport 2003:7 LÖNSAM PERSONTRAFIK PÅ JÄRNVÄG Analyser för Järnvägsutredningen LÖNSAM PERSONTRAFIK PÅ JÄRNVÄG Analyser för Järnvägsutredningen 3 Förord I samband med den pågående Järnvägsutredningens arbete har genomfört

Läs mer

Hur känsliga är järnvägsinvesteringars lönsamhet om de antaganden som görs om pris, restid och turtäthet inte realiseras?

Hur känsliga är järnvägsinvesteringars lönsamhet om de antaganden som görs om pris, restid och turtäthet inte realiseras? Roger Pyddoke 2003-04-01 Hur känsliga är järnvägsinvesteringars lönsamhet om de antaganden som görs om pris, restid och turtäthet inte realiseras? Resultat av känslighetsberäkningar av järnvägsinvesteringars

Läs mer

Företagsamheten Hallands län

Företagsamheten Hallands län 2013-02-08 Företagsamheten 2013 s län s län 2 Innehåll 1. Inledning... 3 2. Sammanfattning s län... 4 3. Företagsamheten... 5 Företagsamma unga... 5 Kvinnors företagsamhet... 5 Historisk utveckling...

Läs mer

2006-12-04. Ostlänken. Beräkning av samhällsekonomiska effekter

2006-12-04. Ostlänken. Beräkning av samhällsekonomiska effekter 2006-12-04 Ostlänken Beräkning av samhällsekonomiska effekter Förord Ostlänken avser ett nytt dubbelspår på Södra stambanan från Järna till Linköping via Nyköping/Skavsta och Norrköping. Banverket genomförde

Läs mer

Prognosmetod Stadsledningsförvaltningen Åsa Henriksson Utfallsredovisning befolkningsprognos 2014

Prognosmetod Stadsledningsförvaltningen Åsa Henriksson Utfallsredovisning befolkningsprognos 2014 1(14) Stadsledningsförvaltningen Åsa Henriksson asa.henriksson@molndal.se Sändlista: Lokalberedningen Lokalstyrgruppen Utfallsredovisning befolkningsprognos 2014 Ung socionomstudent år 2015. Studier av

Läs mer

Blekinge i Sverigeförhandlingen

Blekinge i Sverigeförhandlingen Blekinge i Sverigeförhandlingen Redovisning av nyttoberäkningar Vi vill vara med om att utveckla Sveriges järnvägssystem, men då måste vi få rätt förutsättningar att delta. Bild från långfilmen Gäst hos

Läs mer

Aktuellt på Malmös bostadsmarknad

Aktuellt på Malmös bostadsmarknad Aktuellt på Malmös bostadsmarknad Stadskontoret Upprättad Datum: Version: Ansvarig: Förvaltning: Enhet: 2008.09.02 1.0 Anna Bjärenlöv Stadskontoret Strategisk utveckling Detta PM avser att kortfattat redogöra

Läs mer

Trafiken i Stockholms län 2007

Trafiken i Stockholms län 2007 Trafiken i Stockholms län 27 Rapporten är publicerad i samarbete mellan Regionplane- och trafikkontoret och AB Storstockholms lokaltrafik. RTK INFO 3:28 SL PLAN rapport 28:9 Omslagsfoto: Anna Blomquist,

Läs mer

Effektredovisning för BVMa_020 Kust till kustbanan, Växjö bangårdsombyggnad

Effektredovisning för BVMa_020 Kust till kustbanan, Växjö bangårdsombyggnad PM Effektredovisning för BVMa_020 Kust till kustbanan, Växjö bangårdsombyggnad Handläggare: Hans Thorselius, DANIELSONDOSK AB Telefon: 0733-96 52 90 e-post:hans.thorselius@danielsondosk.se Innehåll 1 Effektbeskrivning

Läs mer

Länsfakta Arbetsmarknadsläge och prognos

Länsfakta Arbetsmarknadsläge och prognos 1 (12) 2011-01-05 Länsstyrelsen Gävleborg Landshövdingens stab L Jansson Vecka 1, 2011-01-05 Länsfakta Arbetsmarknadsläge och prognos Inkommande varsel om uppsägningar i Gävleborg på låg nivå trots säsongsmässig

Läs mer

Hur pendeltågstrafiken fungerar idag och hur SL vill utveckla den i framtiden

Hur pendeltågstrafiken fungerar idag och hur SL vill utveckla den i framtiden Trafikenheten 1(14) Vår referens Helena Sundberg 08 686 1480 helena.sundberg@sl.se Hur pendeltågstrafiken fungerar idag och hur SL vill utveckla den i framtiden Trafikenheten 2(14) Sammanfattning Stockholmsregionen

Läs mer

ANALYS AV NORRTÅGS TRAFIKERINGSUPPLÄGG SAMT AV EN GENERELL TRAFIKERINGSMINSKNING

ANALYS AV NORRTÅGS TRAFIKERINGSUPPLÄGG SAMT AV EN GENERELL TRAFIKERINGSMINSKNING ANALYS AV NORRTÅGS TRAFIKERINGSUPPLÄGG SAMT AV EN GENERELL TRAFIKERINGSMINSKNING 2 Förord har av Näringsdepartementet ombetts att genomföra vissa analyser som underlag för överväganden om marknadstillträdet

Läs mer

RAPPORT. Olika nivåer på resandet. Genomgång av de resandematriser som används av Järnvägsgruppen KTH och de som används i den nationella planeringen

RAPPORT. Olika nivåer på resandet. Genomgång av de resandematriser som används av Järnvägsgruppen KTH och de som används i den nationella planeringen RAPPORT Olika nivåer på resandet Genomgång av de resandematriser som används av Järnvägsgruppen KTH och de som används i den nationella planeringen 2009-12-17 Analys & Strategi Analys & Strategi Konsulter

Läs mer

PIRATE EU-projekt om attraktivare bytespunkter med fokus på de svenska studieobjekten Lund C och Vellinge Ängar

PIRATE EU-projekt om attraktivare bytespunkter med fokus på de svenska studieobjekten Lund C och Vellinge Ängar PIRATE EU-projekt om attraktivare bytespunkter med fokus på de svenska studieobjekten Lund C och Vellinge Ängar Svenska delen Petra Carlson Lena Fredriksson Jan Hammarström P G Andersson Christer Ljungberg

Läs mer

Bilaga 2: Kapacitet på Ostkustbanan

Bilaga 2: Kapacitet på Ostkustbanan Bilaga 2: Kapacitet på Ostkustbanan I nedanstående bilaga redovisas metoden för hur beräkningarna av kapacitet har genomförts i kapitel 3. Resultatet av studien har redovisats i kapitel 3, avsnitt 3.4.2.

Läs mer

Effektredovisning för BVMa_002 Emmaboda- Karlskrona/Kalmar, fjärrblockering samt spårupprustning och hastighetsanpassning till 160 km/h

Effektredovisning för BVMa_002 Emmaboda- Karlskrona/Kalmar, fjärrblockering samt spårupprustning och hastighetsanpassning till 160 km/h PM Effektredovisning för BVMa_002 Emmaboda- Karlskrona/Kalmar, fjärrblockering samt spårupprustning och hastighetsanpassning till 160 km/h Handläggare: Hans Thorselius, DANIELSONDOSK AB Telefon: 0733-96

Läs mer

Nedan redovisas vilka kalkylvärden/parametrar som studerats samt kommentarer till genomförda beräkningar och resultat.

Nedan redovisas vilka kalkylvärden/parametrar som studerats samt kommentarer till genomförda beräkningar och resultat. Banverket/HK 1999-02-16 Lena Wieweg Känslighetsanalyser, järnvägsinvesteringar 1. Beskrivning Med syfte att studera kalkylresultatens känslighet för förändringar av ett antal kalkylvärden/parametrar har

Läs mer

Företagsamheten 2014 Hallands län

Företagsamheten 2014 Hallands län Företagsamheten 2014 s län Medlemsföretaget Carolines kök, Nacka s län 2 Innehåll 1. Inledning... 3 2. Sammanfattning s län... 4 3. Företagsamheten... 5 Företagsamma unga... 5 Kvinnors företagsamhet...

Läs mer

Marknad och trafik. Forskningsprojektet Gröna tåget. Oskar Fröidh. 14 februari 2007. oskar@infra.kth.se 08-790 83 79

Marknad och trafik. Forskningsprojektet Gröna tåget. Oskar Fröidh. 14 februari 2007. oskar@infra.kth.se 08-790 83 79 Marknad och trafik Forskningsprojektet Gröna tåget Oskar Fröidh oskar@infra.kth.se 08-790 83 79 14 februari 2007 1 Delprojektet Marknad och trafik Mål: Att ta fram ett attraktivt tågkoncept i form av en

Läs mer

Strategisk analys av pendlings- och tjänsteresor avseende klimat, ekonomi och hälsa vid Ånge kommun

Strategisk analys av pendlings- och tjänsteresor avseende klimat, ekonomi och hälsa vid Ånge kommun Strategisk analys av pendlings- och tjänsteresor avseende klimat, ekonomi och hälsa vid Ånge kommun www.cero.nu Uppdrag: Strategisk klimatanalys av resvanor och tjänsteresor Beställare: Malin Leifsson,

Läs mer

2004:5. Upplandspendeln. Vad ger den för trafik, intäkter och samhällsnytta?

2004:5. Upplandspendeln. Vad ger den för trafik, intäkter och samhällsnytta? 2004:5 Upplandspendeln Vad ger den för trafik, intäkter och samhällsnytta? Rapport 16 juni 2004 Transek AB är ett företag som bedriver konsultverksamhet och forskning främst inom trafikområdet. Människors

Läs mer

Stråkanalys Projekt Fjällvägen

Stråkanalys Projekt Fjällvägen Stråkanalys Projekt Fjällvägen Riksväg 83/84 är en ca 40 mil lång interregional pulsåder mellan Tönnebro och norska gränsen. Riksvägarna länkar samman fyra kommuner. Söderhamns, Bollnäs och Ljusdals kommuner

Läs mer

Underlagsrapport. Fördjupad översiktsplan för förbindelse över Fyrisån Systemanalys 2013-03-25

Underlagsrapport. Fördjupad översiktsplan för förbindelse över Fyrisån Systemanalys 2013-03-25 Underlagsrapport Fördjupad översiktsplan för förbindelse över Fyrisån Systemanalys 2013-03-25 Titel: Systemanalys Redaktör: Anders Markstedt WSP Sverige AB Besöksadress: Arenavägen 7 121 88 Stockholm-Globen

Läs mer

Generationsväxlingen. arbetskraftens förändring per län

Generationsväxlingen. arbetskraftens förändring per län Generationsväxlingen arbetskraftens förändring per län Text och underlag: Bo Gustavsson, Torbjörn Israelsson, Bitte Lyrén, Marwin Nilsson, Peter Nofors, Anders Pekkari och Tord Strannefors. Redigering:

Läs mer

Småföretagsbarometern

Småföretagsbarometern 1 Innehåll Småföretagsbarometern... 3 Uppsala läns näringslivsstruktur... 4 Sammanfattning av konjunkturläget i Uppsala län... 4 Småföretagsbarometern Uppsala län... 6 1. Sysselsättning... 6 2. Orderingång...

Läs mer

Företagsamheten 2014 Kalmar län

Företagsamheten 2014 Kalmar län Företagsamheten 2014 Kalmar län Medlemsföretaget Carolines kök, Nacka Kalmar län 2 Innehåll 1. Inledning... 3 2. Sammanfattning Kalmar län... 4 3. Företagsamheten... 5 Företagsamma unga... 5 Kvinnors företagsamhet...

Läs mer

K2020 Tågtrafik och järnvägsinvesteringar

K2020 Tågtrafik och järnvägsinvesteringar K2020 Tågtrafik och järnvägsinvesteringar 2007-09-11 Innehållsförteckning 1. Uppdrag och bakgrund 2 2. Syfte 2 3. Förutsättningar 3 4. Metod 4 5. Resultat 4 5.1 Västra stambanan 5 5.2 Västkustbanan 6 5.3

Läs mer

Småföretagsbarometern

Småföretagsbarometern 1 Innehåll Småföretagsbarometern... 3 Jämtlands näringslivsstruktur... 4 Sammanfattning av konjunkturläget i Jämtlands län... 4 Småföretagsbarometern Jämtlands län... 6 1. Sysselsättning... 6 2. Orderingång...

Läs mer

Utveckling av utbud och priser på järnvägslinjer i Sverige 1990-2005

Utveckling av utbud och priser på järnvägslinjer i Sverige 1990-2005 Utveckling av utbud och priser på järnvägslinjer i Sverige 199-25 samt utvecklingen av flyg- och busskonkurrens 25 Development of supply and prices for railway lines in Sweden 199-25 and development of

Läs mer

Företagsamheten 2014 Dalarnas län

Företagsamheten 2014 Dalarnas län Företagsamheten 2014 Dalarnas län Medlemsföretaget Carolines kök, Nacka Dalarnas län 2 Innehåll 1. Inledning... 3 2. Sammanfattning Dalarnas län... 4 3. Företagsamheten... 5 Företagsamma unga... 5 Kvinnors

Läs mer

Företagsamheten 2014 Uppsala län

Företagsamheten 2014 Uppsala län Företagsamheten 2014 län Medlemsföretaget Carolines kök, Nacka län 2 Innehåll 1. Inledning... 3 2. Sammanfattning län... 4 3. Företagsamheten... 5 Företagsamma unga... 5 Kvinnors företagsamhet... 5 Historisk

Läs mer

Företagsamheten Dalarnas län

Företagsamheten Dalarnas län 2013-02-08 Företagsamheten 2013 s län s län 2 Innehåll 1. Inledning... 3 2. Sammanfattning s län... 4 3. Företagsamheten... 4 Företagsamma unga... 5 Kvinnors företagsamhet... 5 Historisk utveckling...

Läs mer

Turistnäringens tillväxtprognos Utfall Q4 och helår 2011 samt prognos 2012

Turistnäringens tillväxtprognos Utfall Q4 och helår 2011 samt prognos 2012 Turistnäringens tillväxtprognos Utfall Q4 och helår 2011 samt prognos 2012 Utfall för helår 2011: Utfallet 2011 visar att det totala resandet och boendet hamnar på en rekordnivå jämfört med 2010, dock

Läs mer

RAPPORT HOTELLMARKNADENS KONJUNKTURLÄGE

RAPPORT HOTELLMARKNADENS KONJUNKTURLÄGE RAPPORT HOTELLMARKNADENS KONJUNKTURLÄGE JUNI 2016 Box 3546, 103 69 Stockholm, Telefon +46 8 762 74 00 Box 404, 401 26 Göteborg, Telefon +46 31 62 94 00 Box 186, 201 21 Malmö, Telefon +46 40 35 25 00 Pedagogens

Läs mer

Småföretagsbarometern

Småföretagsbarometern Innehåll Småföretagsbarometern... 3 Västmanlands näringslivsstruktur... 4 Sammanfattning av konjunkturläget i Västmanlands län... 4 Småföretagsbarometern Västmanlands län... 6 1. Sysselsättning... 6 2.

Läs mer

Sveriges ekonomi inte tillräckligt bra

Sveriges ekonomi inte tillräckligt bra 2014-02-28 PM Till: Från: Tid: Ärende: Ann Öberg Jonas Frycklund, Göran Grahn Utveckling av BNP per capita Sveriges ekonomi inte tillräckligt bra Den allmänna bilden är att svensk ekonomi har utvecklats

Läs mer

Framskrivning av data i olika arbetsmarknadsstatus med simuleringsmodell

Framskrivning av data i olika arbetsmarknadsstatus med simuleringsmodell Sida: 1 av 7 Framskrivning av data i olika arbetsmarknadsstatus med simuleringsmodell Grundantagande för samtliga framskrivningar Basen i samtliga föreliggande framskrivningar har sin utgångspunkt i den

Läs mer

Effektredovisning för BVGb_009 Göteborg - Skövde, ökad kapacitet samt Sävenäs, ny infart och utformning (rangerbangårdsombyggnad)

Effektredovisning för BVGb_009 Göteborg - Skövde, ökad kapacitet samt Sävenäs, ny infart och utformning (rangerbangårdsombyggnad) Effektredovisning för BVGb_009 Göteborg - kövde, ökad kapacitet samt ävenäs, ny infart och utformning (rangerbangårdsombyggnad) Handläggare: Maria Zachariadis, ZG Telefon: 031-103405 e-post:: maria.zachariadis@banverket.se

Läs mer

2011:1 Hur förhåller sig lönenivån i Eskilstuna till andra kommuner i landet och hur har den utvecklats?

2011:1 Hur förhåller sig lönenivån i Eskilstuna till andra kommuner i landet och hur har den utvecklats? 2011-01-29 Fakta och statistik från Eskilstuna kommun näringsliv visar intressanta statistiska uppgifter i kortform utifrån ett eskilstunaperspektiv. 2011:1 Hur förhåller sig lönenivån i Eskilstuna till

Läs mer

Samlad effektbedömning

Samlad effektbedömning Samlad effektbedömning 1(13) Samlad effektbedömning OBJEKT: BVMa_016, dubbelspårutbyggnad Datum för upprättande: Upprättad av: Joakim Johansson, WSP analys och strategi Kvalitetsgranskad av: Pär Ström

Läs mer

Efterfrågan. Vad bestämmer den efterfrågade kvantiteten av en vara (eller tjänst) på en marknad (under en given tidsperiod)?

Efterfrågan. Vad bestämmer den efterfrågade kvantiteten av en vara (eller tjänst) på en marknad (under en given tidsperiod)? Efterfrågan Vad bestämmer den efterfrågade kvantiteten av en vara (eller tjänst) på en marknad (under en given tidsperiod)? Efterfrågad = vad man önskar att köpa på en marknad under rådande förhållanden

Läs mer

Företagsamheten 2011 Västernorrlands län

Företagsamheten 2011 Västernorrlands län Företagsamheten 2011 Västernorrlands län FEBRUARI 2011 Sammanfattning 2010 var ett bra år för företagsamheten i Västernorrland. Under året ökade antalet företagsamma personer med 300 personer, det vill

Läs mer

Sampers användardag. Ny modell för långa resor. Christian Nilsson 13 december 2011 2011-12-13

Sampers användardag. Ny modell för långa resor. Christian Nilsson 13 december 2011 2011-12-13 Sampers användardag Ny modell för långa resor Christian Nilsson 13 december 2011 2011-12-13 Bakgrund Tidigare Vinnova-projekt om höghastighetståg. Genomfördes tillsammans med KTH Modelltekniska brister

Läs mer

UPPFÖLJNING AV DE TRANSPORTPOLITISKA MÅLEN MAJ 2002

UPPFÖLJNING AV DE TRANSPORTPOLITISKA MÅLEN MAJ 2002 UPPFÖLJNING AV DE TRANSPORTPOLITISKA MÅLEN MAJ 2002 STATENS INSTITUT FÖR KOMMUNIKATIONSANALYS UPPFÖLJNING AV DE TRANSPORTPOLITISKA MÅLEN MAJ 2002 STATENS INSTITUT FÖR KOMMUNIKATIONSANALYS INNEHÅLL De transportpolitiska

Läs mer

RAPPORT HOTELLMARKNADENS KONJUNKTURLÄGE

RAPPORT HOTELLMARKNADENS KONJUNKTURLÄGE RAPPORT HOTELLMARKNADENS KONJUNKTURLÄGE OKTOBER 216 Box 3546, 13 69 Stockholm, Telefon +46 8 762 74 Box 44, 41 26 Göteborg, Telefon +46 31 62 94 Box 186, 21 21 Malmö, Telefon +46 4 35 25 Pedagogens väg

Läs mer

2014-10-15. NY LOGISTIKKNUTPUNKT I TRONDHEIMSREGIONEN Kapacitetsanalys Trondheim-Stören. Rapport. 2014-11-25 Upprättad av: Göran Hörnell

2014-10-15. NY LOGISTIKKNUTPUNKT I TRONDHEIMSREGIONEN Kapacitetsanalys Trondheim-Stören. Rapport. 2014-11-25 Upprättad av: Göran Hörnell 2014-10-15 NY LOGISTIKKNUTPUNKT I TRONDHEIMSREGIONEN Kapacitetsanalys Trondheim-Stören Rapport 2014-11-25 Upprättad av: Göran Hörnell NY LOGISTIKKNUTPUNKT I TRONDHEIMSREGIONEN Kapacitetsanalys Trondheim-Stören

Läs mer

Företagsamhetsmätning Gävleborgs län. Johan Kreicbergs

Företagsamhetsmätning Gävleborgs län. Johan Kreicbergs Företagsamhetsmätning Gävleborgs län Johan Kreicbergs Våren 2010 Företagsamhetsmätning Gävleborgs län Inledning Svenskt Näringslivs företagsamhetsmätning presenteras varje halvår. Syftet är att studera

Läs mer

februari 2012 Företagsamheten 2012 Västernorrlands län

februari 2012 Företagsamheten 2012 Västernorrlands län februari 2012 Företagsamheten 2012 Västernorrlands län Innehåll Inledning... 2 Sammanfattning Västernorrlands län................................................... 3 Företagsamheten... 4 Ung företagsamhet...

Läs mer

NTF Västernorrland Årsmöte 24 mars 2010

NTF Västernorrland Årsmöte 24 mars 2010 NTF Västernorrland Årsmöte 24 mars 2010 Kort Historia 1999 Processen runt tågtrafiken i Norrland startar 2001 Intresseföreningen Norrtåg startar som på ett politiskt plan drivit tågfrågan i Norrland vidare.

Läs mer

ÖVERSIKTSPLAN 2010 för Uppsala kommun

ÖVERSIKTSPLAN 2010 för Uppsala kommun Underlagsrapport till ÖVERSIKTSPLAN 2010 för Uppsala kommun TRAFIKANALYSER Uppsala 2030 TEKNISK RAPPORT Trafikanalyser Uppsala ÖP 2030 WSP Analys & Strategi Peter Almström och Lars Pettersson 2009-10-26

Läs mer

Dokumenttyp Dokumentnummer Sida UTKAST D-LFV 2007-1(5) Upprättad av Godkänd Datum Ver.rev Referens Henrik Littorin, 011-19 23 63 2007-04-23 00.

Dokumenttyp Dokumentnummer Sida UTKAST D-LFV 2007-1(5) Upprättad av Godkänd Datum Ver.rev Referens Henrik Littorin, 011-19 23 63 2007-04-23 00. UTKAST D-LFV 27-1(5) Utkast till Luftfartsstyrelsens bidrag till regeringens Uppdrag att utarbeta inriktningsunderlag inför den långsiktiga infrastrukturplaneringen för perioden 219 FLYGETS UTVECKLING

Läs mer

Nattåg Sundsvall Stockholm med Jämtlandståget

Nattåg Sundsvall Stockholm med Jämtlandståget Nattåg Sundsvall Stockholm med Jämtlandståget En försummad marknad i ett bra läge 2015-12-10 Version 8-2015-12-10 1 Lars B Johansson Sundsvall är mera tåg än flyg Mycket mer än Östersund Passagerare flyget

Läs mer

Småföretagsbarometern

Småföretagsbarometern Småföretagsbarometern Sveriges äldsta och största undersökning av småföretagarnas uppfattningar och förväntningar om konjunkturen Hösten 2011 HALLANDS LÄN Swedbank och sparbankerna i samarbete med Företagarna

Läs mer

Jönköpings kommun. PM Skeppsbron. Malmö

Jönköpings kommun. PM Skeppsbron. Malmö Jönköpings kommun Malmö 2016-01-08 Datum 2016-01-08 Uppdragsnummer 1320006609-001 Utgåva/Status 1 Johan Svensson Anna Persson Johan Jönsson Uppdragsledare Handläggare Granskare Ramböll Sverige AB Skeppsvägen

Läs mer

Lennart Lennefors. Projektledare och transportanalytiker. Planeringsavdelningen

Lennart Lennefors. Projektledare och transportanalytiker. Planeringsavdelningen Lennart Lennefors Projektledare och transportanalytiker Planeringsavdelningen Snabbfakta om Trafikverket Generaldirektör Gunnar Malm. Huvudkontor i Borlänge. Regionkontor i Eskilstuna, Gävle, Göteborg,

Läs mer

Effektredovisning för BVGv_017 Ramnäs- Brattheden,mötesspår

Effektredovisning för BVGv_017 Ramnäs- Brattheden,mötesspår 2008-12-03 x PM Effektredovisning för BVGv_017 Ramnäs- Brattheden,mötesspår Handläggare: Håkan Berell Telefon: 070-307 04 43 e-post: hakan.berell@wspgroup.se Innehåll 1 Effektbeskrivning av åtgärd...3

Läs mer

Företagsamheten Kalmar län

Företagsamheten Kalmar län 2013-02-08 Företagsamheten 2013 län län 2 Innehåll 1. Inledning... 3 2. Sammanfattning län... 4 3. Företagsamheten... 5 Företagsamma unga... 5 Kvinnors företagsamhet... 5 Historisk utveckling... 6 Företagsamheten

Läs mer

Ådalsbanan. - den viktiga länken

Ådalsbanan. - den viktiga länken Ådalsbanan - den viktiga länken Tunnelborrning i Svedjetunneln, norr om Härnösand. Länken mellan norr och söder När Ådalsbanan nyinvigs 2011 skapas helt nya förutsättningar för järnvägstrafiken i regionen.

Läs mer

RTS INDEX Utfall Q3 2010 samt prognoser för helåren 2010 och 2011

RTS INDEX Utfall Q3 2010 samt prognoser för helåren 2010 och 2011 RTS INDEX Utfall Q3 2010 samt prognoser för helåren 2010 och 2011 Utfall Q3 2010: Resandet till, från och inom Sverige samt antalet gästnätter på hotell, vandrarhem och stugbyar ökar sammantaget med 2

Läs mer

TURISTNÄRINGENS TILLVÄXTPROGNOS Q1 2012

TURISTNÄRINGENS TILLVÄXTPROGNOS Q1 2012 TURISTNÄRINGENS TILLVÄXTPROGNOS Q1 1 UTFALL FÖRSRTA KVARTALET 1 Turistnäringens rapport för första kvartalet visar på en starkare utveckling för flyget än väntat och prognosen för helåret skrivs upp med

Läs mer

Småföretagsbarometern

Småföretagsbarometern 1 Innehåll Småföretagsbarometern... 3 Blekinges näringslivsstruktur... 4 Sammanfattning av konjunkturläget i Blekinge län... 4 Småföretagsbarometern Blekinge län... 6 1. Sysselsättning... 6 2. Orderingång...

Läs mer

Dokumenttyp Diarienummer Sida PM D-LFV 2009-027902 1(13) Upprättad av Godkänd Datum Ver.rev Referens Marie Hankanen Boue/Lilje 2009-05-29 01.

Dokumenttyp Diarienummer Sida PM D-LFV 2009-027902 1(13) Upprättad av Godkänd Datum Ver.rev Referens Marie Hankanen Boue/Lilje 2009-05-29 01. LFV Dokumenttyp Diarienummer Sida PM D-LFV 2009-027902 1(13) Upprättad av Godkänd Datum Ver.rev Referens Marie Hankanen Boue/Lilje 2009-05-29 01.00 Boverket Magnus Lindqvist STOCKHOLM-ARLANDA, GÖTEBORG-LANDVETTER,

Läs mer

Företagsamhetsmätning- Gävleborgs län JOHAN KREICBERGS HÖSTEN 2010

Företagsamhetsmätning- Gävleborgs län JOHAN KREICBERGS HÖSTEN 2010 Företagsamhetsmätning- Gävleborgs län JOHAN KREICBERGS HÖSTEN 2010 Företagsamheten Gävleborgs län Inledning Svenskt Näringslivs företagsamhetsmätning presenteras varje halvår. Syftet är att studera om

Läs mer

KONJUNKTURRAPPORT VENTILATIONSINSTALLATIONER. KVARTAL Mars Ventilationsinstallationer

KONJUNKTURRAPPORT VENTILATIONSINSTALLATIONER. KVARTAL Mars Ventilationsinstallationer KONJUNKTURRAPPORT Ventilationsinstallationer 2000-12 000 10 000 8 000 6 000 4 000 2 000 0 2000 2001 2002 2003 2004 2005 KVARTAL 1-4 2008 Mars 2009 Ventilationsinstallationer Mkr, 2008 års priser Regional

Läs mer

Småföretagsbarometern

Småföretagsbarometern Småföretagsbarometern Sveriges äldsta och största undersökning av småföretagarnas uppfattningar och förväntningar om konjunkturen Hösten 2012 NORRBOTTENS LÄN Swedbank och sparbankerna i samarbete med Företagarna

Läs mer

Revidering av socioekonomiska indata 2030 och 2050 avseende förvärvsarbetande nattbefolkning och förvärvsinkomster per kommun och SAMS-område

Revidering av socioekonomiska indata 2030 och 2050 avseende förvärvsarbetande nattbefolkning och förvärvsinkomster per kommun och SAMS-område Revidering av socioekonomiska indata 2030 och 2050 avseende förvärvsarbetande nattbefolkning och förvärvsinkomster per kommun och SAMS-område Bakgrund De nu aktuella SAMS-data 1, som här betecknas [A],

Läs mer

Oförändrad skatt till kommunen i Norrköping år 2013. Landstingsskatten höjs i åtta landsting, däribland i Östergötland

Oförändrad skatt till kommunen i Norrköping år 2013. Landstingsskatten höjs i åtta landsting, däribland i Östergötland 2012-12-14 FOKUS: STATISTIK Kommunalskatterna 2013 Norrköping på 76:e plats av 290 kommuner Oförändrad skatt till kommunen i Norrköping år 2013 Landstingsskatten höjs i åtta landsting, däribland i Östergötland

Läs mer

Småföretagsbarometern

Småföretagsbarometern Småföretagsbarometern Sveriges äldsta och största undersökning av småföretagarnas uppfattningar och förväntningar om konjunkturen Våren 11 DALARNAS LÄN Swedbank och sparbankerna i samarbete med Företagarna

Läs mer

Uppföljning av långväga buss 1999

Uppföljning av långväga buss 1999 Dnr: 031-222-00 2000-12-07 Uppföljning av långväga buss 1999 1 Uppdrag I SIKA:s regleringsbrev för 1999 gavs uppdraget att SIKA skall redovisa utvecklingen fr.o.m. 1998 av den länsöverskridande linjetrafiken

Läs mer

frågor om höghastighetståg

frågor om höghastighetståg 12 frågor om höghastighetståg N Vad är Europakorridoren? är vi inom Europakorridoren möter människor och talar om höghastighetståg, är det några frågor som ofta återkommer. Dessa frågor handlar i hög grad

Läs mer

Småföretagsbarometern

Småföretagsbarometern 1 Innehåll Småföretagsbarometern... 3 Kronobergs näringslivsstruktur... 4 Sammanfattning av konjunkturläget i Kronobergs län... 4 Småföretagsbarometern Kronobergs län... 6 1. Sysselsättning... 6 2. Orderingång...

Läs mer

Foto: Karl Gabor UPPSALA HANDELSKAMMARES ANALYS: BEFOLKNINGSÖKNINGEN UTMANAR UPPSALA

Foto: Karl Gabor UPPSALA HANDELSKAMMARES ANALYS: BEFOLKNINGSÖKNINGEN UTMANAR UPPSALA Foto: Karl Gabor UPPSALA HANDELSKAMMARES ANALYS: 2016-05 BEFOLKNINGSÖKNINGEN UTMANAR UPPSALA 400 000 invånare i Uppsala län inom tio år Sveriges befolkning ökar rekordartat. Nästa år kommer Sverige med

Läs mer

med anledning av skr. 2016/17:20 Riksrevisionens rapport om erfarenheter av OPS-lösningen för Arlandabanan

med anledning av skr. 2016/17:20 Riksrevisionens rapport om erfarenheter av OPS-lösningen för Arlandabanan Kommittémotion Motion till riksdagen 2016/17:3523 av Emma Wallrup m.fl. (V) med anledning av skr. 2016/17:20 Riksrevisionens rapport om erfarenheter av OPS-lösningen för Arlandabanan 1 Innehållsförteckning

Läs mer

Totalt svarade 43 personer på enkäten. Hur ofta reser du kollektivt? Pendlar du till någon annan ort än din bostadsort?.

Totalt svarade 43 personer på enkäten. Hur ofta reser du kollektivt? Pendlar du till någon annan ort än din bostadsort?. Medborgarsamråd, Tierps kommun, UL och Region Uppsala 2017-01-30 Här följer en sammanfattning av information från UL, frågor och synpunkter som togs upp på medborgarsamrådet samt frågor och synpunkter

Läs mer

Uppföljning av fördubblingsmålet 2015 Rapport från Partnersamverkan för en förbättrad kollektivtrafik

Uppföljning av fördubblingsmålet 2015 Rapport från Partnersamverkan för en förbättrad kollektivtrafik Uppföljning av fördubblingsmålet 2015 Rapport från Partnersamverkan för en förbättrad kollektivtrafik memo04.docx 2013-06-14 Uppföljning av fördubblingsmål Bakgrund, syfte och mål Partnersamverkan för

Läs mer

BostadStorstad Q3 2015

BostadStorstad Q3 2015 Oktober 2015 Per Tryding BostadStorstad Q3 2015 - Lägenhetsboom i Skåne, stabilt i Stockholm BostadStorstad är Handelskammarens nya index över utvecklingen på bostadsmarknaden i Sveriges tre storstadsområden.

Läs mer