INLEDNING SITE. Kontakta oss

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "INLEDNING SITE. Kontakta oss"

Transkript

1 Rapport SAMMANSTÄLLD FÖR AV THE SELUSI RESEARCH CONSORTIUM

2 INLEDNING Någon gång mellan november 2009 och mars inbjöd vi dig att delta i ett nytt EU-finansierat och tvärvetenskapligt forskningsprojekt om sociala entreprenörer i Europa. Tack vare din samarbetsvilja och stora hjälp med vårt intervjuarbete har vi kunnat sammanställa en helt ny typ av databas över 550 sociala entreprenörer i Ungern, Rumänien, Spanien, Sverige och Storbritannien. Denna databas är unik såväl i räckvidd som i djup; i våra (förvisso vidlyftiga) samtal med dig diskuterade vi utförligt en hel rad ämnen, allt från ditt innovationsbeteende till din syn på den marknad du verkar på. Den är även unik i metodologiskt avseende; vi har använt en speciell typ av snöbollsmetod kallad respodent-driven sampling som gjort det möjligt för oss att undersöka ett representativt urval av sociala entreprenörer i Sverige genom att använda oss av dina nätverk. Och den är unik genom sin noggrannhet; vi har vidtagit en rad försiktighetsmått för att säkra datakvaliteten. T.ex. dubbelkollade analytikerna (intervjuarna) 30% av alla intervjuer; och analytikerna utbildades löpande under hela intervjuperioden. Med den här rapporten vill vi ge dig en förhandsvisning av några av de slutsatser och policyrekommendationer som datamaterialet kommer att ge upphov till. Men rapporten har också utformats för att du ska kunna jämföra din organisation med andra sociala entreprenörer i Sverige. Vi hoppas att den ska hjälpa dig att hitta din organisations position. Slutligen vill vi säga något om SELUSIs kommande projekt. Mellan januari och april 2011 planerar vi att göra ännu en undersökning av sociala entreprenörer. Undersökningen har två syften. För det första vill vi ytterligare utöka vår databas, dvs. intervjua nya sociala entreprenörer i Sverige (och andra länder). För det andra vill vi fortsätta samarbetet med din organisation vara mycket tacksamma om du ville lägga tid på detta. Tillsammans skulle vi kunna bygga upp helt ny kunskap både praktisk och akademisk om hur enskilda sociala entreprenörer och socialt företagande i stort fungerar. Tveka inte att kontakta oss om du har några frågor eller anmärkningar. Nedan hittar du kontaktuppgifterna till Marieke, akademiskt ansvarig för projektet. Om du vill läsa rapporterna om de andra länderna eller veta mer om SELUSIs andra forskningsprojekt gå gärna in på vår hemsida: Kontakta oss Dr. Marieke Huysentruyt, London School of Economics, New Academic Building, Room 4.26, Lincoln s Inn Fields 54, London, WC2A 3LJ. REVERSE HORIZONTAL LOGO Ett stort tack från oss alla. SITE Stockholm Institute of Transition Economics The logotype and shield are anchored in the black background and should remain as a single unit, not to be separated. As with the positive logo, the only area with color (crimson red) is the top portion of the shield. The type and two vertical lines have been reversed out to white. In some cases, the logo may need to be used as a one-color version. In this instance, a white stroke has been added to the shield to separate it from the black background. Reverse color logo on black background, left aligned This logo can be used on any type of background, as long as it remains a complete unit. The black background ensures legibility for the reversed out type. Reverse black logo on black background, left aligned The logo exists in the following color formats, depending on usage (print vs. web): 1/C: PMS black 2/C: PMS black, PMS 202 Red CMYK: 0c, 100m, 100y, 25 k RGB: 153R, 51G, 51B Reverse color logo on red background, right aligned Funded under Socio-economic Sciences & Humanities PMS black PMS 202 CMYK RGB Reverse black logo on red background, right aligned 2 SELUS-RAPPORT VINTER

3 SOCIALA ENTREPRENÖRER I SVERIGE: RESULTAT AV EN FÖRSTA GENOMGÅNG AV SELUSIS INTERVJUFRÅGOR 1 ORGANISATIONENS MÅL: SYFTE OCH VISION En av de saker som utmärker sociala entreprenörer är att de eftersträvar sociala mål. Vi ville ta reda på vilka mer generella mål som sociala entreprenörer som organisationer betraktade strävar efter att uppnå, och bad dig därför berätta om din organisations syfte och vision. Figur 1 presenterar data utifrån tre typer av mål som organisationer kan ha (för mer detaljer, se även Metodruta A): även måttliga ekonomiska målsättningar. Värt att notera är att sociala entreprenörer i Sverige lade större tonvikt på sociala mål än på ekonomiska (förhållandet mellan ekonomiska och sociala mål var 1:2). Slutligen inriktade sig de svenska sociala entreprenörerna i allmänhet på insatser på regional eller nationell nivå, i syfte att förändra situationen i lokalsamhällen och för vissa specifika grupper.. Varje avsnitt inleds med att vi kort går igenom vad vi har uppmätt och hur de data som sammanfattats i graferna eller diagrammen ska tolkas. Om du vill veta mer om hur vi har analyserat informationen, så hittar du en mer detaljerad redogörelse i metodrutorna. Vi intervjuade 96 sociala entreprenörer i Sverige. Det totala antalet tillfrågade företag varierar dock något mellan de olika sektionerna. Detta beror på att data saknas, på att vissa frågor inte kan besvaras av alla sociala entreprenörer och på att vissa frågor har flera svar. 1) sociala mål speglar i vilken utsträckning en organisation fokuserar på att uppnå social förändring. 2) ekonomiska mål speglar i vilken utsträckning organisationen fokuserar på ekonomisk framgång och finansiell hållbarhet, som t.ex. utveckling av vinstdrivande verksamhet för att täcka kostnader och generera överskott. 3) geografisk fokus och fokus för social förändring speglar i vilken utsträckning organisationen arbetar lokalt eller internationellt och om den strävar efter att förändra och hjälpa individer, grupper eller samhället som sådant. Figur 1: Organisationernas mål: syfte och vision Notera: N= HÖGT Global, Systemförändring Nationell, förändring av en grupp Vi konstaterar att sociala entreprenörer i Sverige uttryckte starka sociala målsättningar vilket avspeglades i omsorg om andras välfärd, social rättvisa och/eller miljörelaterade mål. De preciserade också vilka idéer för förändring som vägleder deras arbete, dvs. förklarade hur deras förändringsarbete ska gå till. Men organisationernas mål var inte uteslutande av social karaktär utan inbegrep 2 1 Social fokus SOCIAL OCH EKONOMISK FOKUS Ekonomisk fokus Lokal, individuell förändring Geografisk fokus /förändringens fokus GEOGRAFISK FOKUS OCH FOKUS FÖR SOCIAL FÖRÄNDRING 3 SELUS-RAPPORT VINTER

4 METODRUTA A Syftet handlar om en organisations själva existensberättigande och beskriver vilka mål organisationen har, medan visionen handlar om de därmed intimt förknippade mål en organisation strävar att uppnå i framtiden. SELUSIs analytiker uppskattade ditt syfte och din vision utifrån sammanlagt 8 skattningsskalor (där värdet varierar mellan 1 och 5). Skattningsskalorna har utvecklats på basis av etablerade teorier om socialt företagande och tidigare forskning om organisationers målsättningar. Vi genomförde en faktoranalys av skattningarna för att sammanfatta de 8 skalorna efter deras gemensamma, underliggande dimensioner. Dessa dimensioner är sociala mål, ekonomiska mål och geografisk fokus och beskrivs mer detaljerat nedan. Dimensionerna speglar: 1) SOCIALA MÅL Värdet 5 speglar starka sociala mål, organisationens syfte och vision är helt inriktade på att lösa något socialt problem. Detta avspeglas i en stor omsorg om andras välfärd, omsorg om social rättvisa och/ eller omsorg om miljön. Ett högt värde i den här dimensionen visar också att organisationen har en utarbetat precis idé om förändring, dvs. hur den ska arbeta för att få till stånd social förändring. Värdet 3 speglar ett måttligt och mindre precist engagemang, exempelvis om målgruppen eller det sociala problem som organisationen inriktar sig på inte är tydligt preciserade. Värdet 1 innebär att sociala mål i stort sett saknas. 2) EKONOMISKA MÅL Värdet 5 speglar starka ekonomiska mål, organisationens syfte och vision har ett tydligt fokus på ekonomisk framgång och finansiell hållbarhet, den strävar t.ex. efter stor ekonomisk vinst, en vinst som vidare kan användas för att utvidga organisationen och utöka den sociala påverkan. Värdet 3 speglar måttliga ekonomiska mål, exempelvis om en organisation arbetar med ett socialt problem på ett självförsörjande sätt, så att den täcker alla sina kostnader genom intäkter från den egna verksamheten. Värdet 1 avspeglar ett litet intresse för självförsörjande ekonomisk framgång, vilket ofta är fallet för rent ideella organisationer som är nästan helt beroende av bidrag eller subventioner. 3) Geografisk FOKUS OCH FOKUS FÖR SOCIAL FÖRÄNDRING Värdet 5 innebär att organisationen verkar internationellt (i flera kontinenter). Vår analys visar att dessa organisationer i allmänhet eftersträvar förändring av hela sociala system, dvs. vill förändra samhället i sig och på ett sådant sätt att det sociala problem som organisationen inriktar sig på ska försvinna helt och hållet. Värdet 3 innebär att organisationen inriktar sig på en grupps förändring, i allmänhet på en nationell nivå. Organisationen försöker med andra ord förändra en grupp eller ett befolkningsskikt, i syfte att göra det bättre för den gruppen. Värdet 1 betyder att organisationen fokuserar på att förändra och göra det bättre för individer. Dessa organisationer arbetar i allmänhet på lokal nivå, exempelvis i en stad eller en kommun (inte en region). 4 SELUS-RAPPORT VINTER

5 2. OPERATIV MODELL FÖR KÄRNVERKSAMHETEN Under vår telefonintervju bad vi dig berätta om de produkter och/eller tjänster som din organisation erbjuder. Mer specifikt frågade vi: (i) Vad gör din organisation? Vilka är dess huvudsakliga tjänster och/eller produkter? VIKTIGASTE VERKSAMHETSOMRÅDEN SVERIGE BYGGINDUSTRI SAMHÄLLELIGA OCH SOCIALA TJÄNSTER och (ii) Hur självgenererar din organisation intäkter? 18% 17% De tre figurerna nedan sammanfattar svaren från de svenska sociala entreprenörer vi har intervjuat. 76% av de intervjuade organisationerna uppgav att deras primära affärsverksamhet hörde till något av följande 5 verksamhetsområden: 1) jordbruk, jakt, skogsbruk och fiske, 2) byggindustri, 3) samhälleliga och sociala tjänster, 4) utbildning, samt 5) hälsovård och socialhjälp. Resten av organisationerna var huvudsakligen aktiva inom: tillverkning, hotell och restaurant, samt bankverksamhet. JORDBRUK, JAKT, SKOGSBRUK OCH FISKE 34% 15% 16% HÄLSOVÅRD OCH SOCIALHJÄLP UTBILDNING Figur 2a: Viktigaste verksamhetsområden Notera: N=94. Vi använde den Generella klassifikationen för ekonomiska verksamheter (NACE). 5 SELUS-RAPPORT VINTER

6 77% av de intervjuade svenska sociala entreprenörerna uppgav vidare att deras huvudsakliga sociala verksamhet hörde hemma inom följande 6 sociala sektorer: filantropisk verksamhet och hjälp till självhjälp, miljö (inklusive ekologiska varor), ekonomisk, social och samhällelig utveckling, annan utbildning (dvs., inte grundskole-, gymnasie- eller högskoleutbildning), samt annan vård (dvs., inte sjukhus, rehabilitering, sjukhem, psykvård eller krishantering). Resten av organisationerna var till största del aktiva inom: sociala tjänster, affärs- och yrkessammanslutningar/ fackföreningar, samt kultur och konst. VIKTIGASTE SOCIALA SEKTORER SVERIGE MILJÖ (INKLUSIVE EKOLOGISKA VAROR) 22% 21% EKONOMISK, SOCIAL OCH SAMHÄLLELIG UTVECKLING FILANTROPISK VERKSAMHET OCH HJÄLP TILL SJÄLVHJÄLP 24% 5% 10% 18% OKLASSIFICERAD ANNAN VÅRD ANNAN UTBILDNING Figur 2b: Viktigaste sociala sektorer Notera: N=94. Vi använde den Internationella klassifikationen av ideella organisationer(icnpo). 6 SELUS-RAPPORT VINTER

7 De tre viktigaste operativa modellerna för svenska organisationerna är: betalning för tjänster och/ eller produkter, stöd till entreprenörer, samt sysselsättning. För en utförligare beskrivning av modellerna hänvisar vi till Metodruta B. OPERATIVA MODELLER SVERIGE 29% STÖD TILL ENTREPRENÖRER BETALNING FÖR TJÄNSTER OCH/ELLER PRODUKTER 44% 10% SYSSELSÄTTNING Figur 2c: Viktigaste operativa modeller Notera: N=94. Vi använde den typologi över operativa modeller som utvecklats av Alter(2008). ORGANISATIONSSTÖD (1%) OKLASSIFICERAD (2%) 3% 4% 7% KOOPERATIV MARKNADSFÖRMEDLING SUBVENTION AV TJÄNSTER 7 SELUS-RAPPORT VINTER

8 METODRUTA B Operativa modeller åskådliggör under vilka former organisationer skapar socialt värde (samhällelig påverkan) och ekonomiskt värde (inkomster). De är utarbetade med hänsyn till den sociala entreprenörens ekonomiska och sociala målsättningar och syfte, marknadens sätt att fungera, klientens behov och förmågor, samt det juridiska regelverket på området. Olika grundmodeller kan givetvis kombineras och förbättras för att skapa största möjliga värde. Vår analytiker spelade in dina svar och identifierade utifrån dem företagets huvudsakliga operativa modell. Modellen betalning för tjänster och/eller 1 produkter: Modellen betalning för tjänster innebär att den sociala entreprenören kommersialiserar sina sociala tjänster och/eller produkter och sedan säljer dem till målgruppen eller klienterna, individer, företag, samfund eller tredje part. Modellen stöd till entreprenörer: Organisationen 2 säljer rådgivning och finansiella tjänster till sin målgrupp eller sina klienter som utgörs av egenföretagare eller företag. Dess syfte är huvudsakligen att förbättra klienternas ekonomiska trygghet genom att stödja deras entreprenörskap. Modellen betalning för tjänster och/eller produkter 3 låginkomsttagare: Detta är en variant av modellen betalning för tjänster. Tonvikten ligger här på att ge fattiga och låginkomsttagare tillgång till produkter och tjänster. Modellen sysselsättning: Organisationen erbjuder 4 arbetstillfällen och yrkesutbildning till sin målgrupp eller personer som har stora svårigheter att få arbete, som exempelvis handikappade, hemlösa, unga i riskgrupper eller f.d. brottslingar. Organisationen driver ett företag som anställer dess klienter och säljer sedan företagets produkter eller tjänster på den öppna marknaden. Modellen marknadsförmedling: Organisationen 5 erbjuder tjänster till sin målgrupp eller sina klienter, småproducenter (individer, företag eller kooperativ), i syfte att hjälpa dem få tillgång till marknader. Tjänsterna ökar värdet på klienternas produkter. Typiska sådana tjänster är: produktutveckling, hjälp med produktion och marknadsföring, samt kreditgivning. Marknadsförmedlaren köper antingen produkten eller tar den på kommission och säljer den för ett högre värde på en lukrativ marknad. Modellen subvention av tjänster: Modellen subvention 6 av tjänster innebär att sociala entreprenörer säljer produkter eller tjänster till en extern marknad för att sedan använda intäkterna till att finansiera sina sociala projekt. Den sociala verksamheten och affärsverksamheten överensstämmer delvis. Modellen kooperativ: Den kooperativa modellen 7 innebär att den sociala entreprenören erbjuder direkta förmåner till sin målgrupp eller sina klienter dvs. medlemmar av kooperativet genom medlemstjänster: marknadsupplysning, teknisk assistans/rådgivning, kollektiv kraft vid affärsuppgörelser, vinster genom köp av stora volymer, tillgång till produkter och tjänster, tillgång till externa marknader där medlemmarna kan sälja sina produkter och tjänster, etc. Kooperativet består ofta av småproducenter inom samma näringsgren eller av en grupp med gemensamma behov, t.ex. tillgång till kapital eller sjukvård. Modellen organisationsstöd: Liknar subvention 8 av tjänster modellen, med skillnaden att affärsverksamheten här är separerad från de sociala programmen, dvs. affärsverksamhet och social verksamhet överensstämmer inte. 8 SELUS-RAPPORT VINTER

9 3. Överensstämmelse Under telefonintervjun frågade vi dig: Om ni endast inriktade er på er intäktsgenererande verksamhet i vilken utsträckning skulle ni då även åstadkomma social påverkan? Dina svar skattades på en skala mellan 1 och 5, där 1 stod för inte alls och 5 för i största utsträckning. Det genomsnittliga värdet för svenska sociala entreprenörer var 4,07, vilket var det näst högsta bland de fem länder vi undersökte. Siffrorna över kolumnerna i Figur 3 visar hur många organisationer som gav just detta svar. ÖVERENSSTÄMMELSE SVERIGE 100 ANTAL FÖRETAG Figur 3: Överensstämmelse mellan intäktsgenererande verksamhet och social påverkan Notera: N= ÖVERENSSTÄMMELSE 9 SELUS-RAPPORT VINTER

10 4 Entreprenöriell inställning Vi ville också veta mer om hur entreprenöriella sociala entreprenörer är. I linje med forskningslitteraturen insamlade vi data om de fyra viktigaste komponenterna i en entreprenöriell inställning: innovation, experimenterande, proaktivitet och risktagande. För mer information om hur de fyra komponenterna definieras och mäts, hänvisar vi till Metodruta C. Figur 4 sammanfattar resultaten. Vi konstaterar att svenska sociala entreprenörer i genomsnitt uppger att de tenderar att vara experimenterande, risktagande och mycket proaktiva, vilket visar sig i att de i genomsnitt har ett medelvärde över 4 i skattningen. Emellertid såg de sig inte nödvändigtvis som oupphörligt innovativa ifråga om produkter, tjänster och processer (vilket framgår av genomsnittsvärdet för innovativ output i figuren nedan). INNOVATION EXPERIMENTERANDE PROAKTIVITET RISKTAGANDE LÅGT HÖGT Figur 4: Entreprenöriell inställning uppdelad på sina fyra komponenter Notera: N=84 10 SELUS-RAPPORT VINTER

11 METODRUTA C Organisationer anses i allmänhet ha en entreprenöriell inställning om de agerar på följande sätt (t.ex. Rauch, Wiklund, Lumpkin and Frese, 2009): De lanserar regelbundet innovationer på marknaden, t.ex. nya produkter, tjänster och processer. De experimenterar med nya sätt att göra saker, t.ex. att utveckla nya metoder och processer för att lösa problem. De agerar proaktivt på marknaden, dvs. de är vanligen först med att lansera en ny produkt, tjänst eller process på marknaden steget före andra organisationer och/eller konkurrenter. De är risktagande, dvs. de har en benägenhet att ge sig in i högriskprojekt och tvekar inte att agera djärvt i osäkra situationer. För att få fram data om dessa fyra komponenter innovation, experimenterande, proaktivitet och risktagande använde vi oss av en serie frågor använda inom forskning kring entreprenöriell inställning. Du ombads att uppge på en skala mellan 1 och 7 i hur hög grad din organisation betedde sig i enlighet med vad som beskrevs i respektive fråga. Statistisk analys (t.ex. faktoranalys) bekräftade att dessa fyra aspekter av entreprenöriell inställning var synnerligen relevanta för sociala entreprenörer i Sverige. Intressant i sammanhanget är att en femte aspekt, konkurrensmässig aggressivitet (dvs. när en organisation föredrar att inta en aggressiv hållning gentemot liknande och konkurrerande organisationer framför att samarbeta), visade sig vara en separat aspekt utan samband med de fyra standardaspekterna av en social entreprenörs entreprenöriella inställning. Vilket tyder på att sociala entreprenörer delar de kommersiella företagens värdesättande av innovation, experimenterande, proaktivitet och risktagande, men också att de skiljer sig från dem eftersom ett aggressivt förhållningssätt till konkurrens (dvs. att ett företag försöker konkurrera ut och bekämpa andra organisationer inom samma område) inte är en del av de sociala entreprenörernas entreprenöriella inställning. 11 SELUS-RAPPORT VINTER

12 LÅN 5 Typ av finansiering Vi bad dig berätta hur din organisation har finansierat sin verksamhet under de senaste 12 månaderna. Vi ville också veta hur mycket (i procent) de olika typerna av finansiering har bidragit till den totala finansieringen av din organisation (under de senaste 12 månaderna). Vi skilde mellan grovt sett följande typer: 1) Betalning för tjänster eller produktförsäljning, 2) Kapital från investerare (aktier), 3) Lån, 4) Bidrag, 5) Privata gåvor, 6) Mikrokredit, eller 7) Annat Figur 5 sammanfattar resultaten för alla svenska sociala entreprenörer. Betalning och/eller försäljning var den utan tvekan viktigaste typen av finansiering (73%). Kapital från investerare stod i genomsnitt för 13% av finansieringen. De andra kategorierna var, i genomsnitt, endast av marginell betydelse, TYP AV FINANSIERIG SVERIGE % % 0 3.1% 0% 4.5% 0% 3.9% FÖRSÄLJNING INVESTERARE BIDRAG PRIVAT ANNAT MIKROKREDIT Figur 5: Typ av finansiering under de senaste 12 månaderna: Notera: N= SELUS-RAPPORT VINTER

13 6 Totala intäkter från nov 2008 till nov 2009 och förändring av intäkter över tid I online-enkäten ville vi veta hur stora de totala intäkterna i din organisation var mellan nov 2008 och nov 2009 samt hur stora dessa intäkter var jämfört med de intäkter som genererades året innan det vill säga, mellan nov 2007 och nov TOTALA INTÄKTER (EUR) FRÅN NOV 2008 TILL NOV 2009: SVERIGE 60 Figur 6a visar de totala intäkterna hos svenska sociala entreprenörer under det senaste året. 40% 40 40% av de svenska sociala entreprenörerna uppgav att deras intäkter uppgick till 1 miljon EUR eller mer. Samtidigt fanns det en betydande andel företag vars intäkter var mindre än EUR (28%). Resten 28% av företagen fördelades ganska jämnt över de tre mellankategorierna (ca 10% vardera). Medianvärdet var EUR % 10% 10% 0 Figur 6a: Totala intäkter (EUR) från nov 2008 till nov 2009 Notera: N=83. Figuren visar procentandelen sociala entreprenörer i varje intäktskategori. Svaren gavs i svenska kronor, som vi omvandlade till EUR enligt följande växelkurs: 1 SEK = 0,0953 EUR (31 oktober 2009). Intäktskategorierna valdes med hänsyn till utvecklingen av intäkter i alla de länder vi undersökte (Spanien, Storbritannien, Ungern, Rumänien och Sverige). Enligt Eurostat hade Sverige 2009 en BNP per capita på EUR eller 120,3% i köpkraftsparitet (procentandel av EU27) < 80,000 EUR 80,000 EUR till < 200,000 EUR 200,000 EUR till < 500,000 EUR 500,000 EUR till < 1,000,000 EUR > 1,000,000 EUR 13 SELUS-RAPPORT VINTER

14 Figur 6b visar intäktsutvecklingen jämfört med föregående år (dvs. nov 2007 till nov 2008). Det är anmärkningsvärt att, trots finanskrisen, endast 9% av de sociala entreprenörerna rapporterade en minskning av intäkterna, medan 4,1% uppgav att de hade stabila intäkter (dvs. 0% tillväxt). 45% uppgav måttlig tillväxt (upp till 20%) och 45% uppgav stark tillväxt (20% eller mer). INTÄKTSUTVECKLING FRÅN NOV 2007 TILL NOV 2008: SVERIGE 60 45% 40 33% % 8% 12% mindre än -20% -20% till < 0% 0% till < 20% 20% till < 40% 40% eller mer Figur 6b: Förändring av intäkter från nov 2008 till nov 2009 jämfört med nov nov 2009 Notera: N=73. Figuren visar procentandelen sociala entreprenörer i varje kategori. Fem företag är exkluderade från denna fråga eftersom de grundades efter november SELUS-RAPPORT VINTER

15 7 Ålder och arbetskraft I online-enkäten bad vi dig berätta när din organisation formellt grundades, dvs. vilket år och vilken månad den registrerades av den därför avsedda myndigheten. Den genomsnittliga åldern för de 93 svenska sociala entreprenörer som besvarade denna fråga var 16,4 år. Hälften av dessa organisationer var 9 år eller yngre. Figur 7a visar organisationernas åldersfördelning utifrån 5 åldersintervall: organisationer som är yngre än 1 år, organisationer som är mellan 2 och 4 år gamla, organisationer som är mellan 5 och 10 år gamla, organisationer som är mellan 11 och 20 år gamla, samt organisationer som är äldre än 20 år. Siffran över varje kolumn visar antalet organisationer inom det givna intervallet. A N TAL O R GAN ISATI O N E R ORGANISATIONERNAS ÅLDERSFÖRDELNING SVERIGE <1 ÅR >20 ÅRS ÅRS ÅRS ÅRS Figur 7a Organisationernas ålder Notera: N=93. O R G A NISAT I ONE N S Å L DER 15 SELUS-RAPPORT VINTER

16 Ett annat mer traditionellt men viktigt mått som vi undersökte var (i) antalet heltidsanställda (ägarna borträknade) som för närvarande arbetar för företaget, antingen som löneanställda eller underleverantörer, samt (ii) antalet volontärer som för närvarande arbetar för företaget. ANTAL HELTIDSTJÄNSTER (FTE) Figur 7b visar att drygt hälften av de intervjuade företagen sysselsatte mindre än 10 heltidstjänster (FTE). Samtidigt var det ganska få sociala entreprenörer som sysselsatte fler än 50 heltidstjänster. Figur 7c visar på ett likartat mönster 50 TILL 250 FTE 9% FLER ÄN 250 FTE 3% när det gäller antalet volontärer i företagen nästan hälften av alla sociala entreprenörer arbetar med mindre än 10 volontärer. 40% av alla intervjuade företag arbetar inte med volontärer. 52% FLER ÄN 10 FTE 10 TILL 49 FTE 36% Figur 7b Antalet heltidstjänster (exklusive ägarna) Notera: N=89 16 SELUS-RAPPORT VINTER

17 Figur 7c visar på ett likartat mönster när det gäller antalet volontärer i företagen nästan hälften av alla sociala entreprenörer arbetar med mindre än 10 volontärer. 40% av alla intervjuade företag arbetar inte med volontärer. ANTAL VOLONTÄRER 50 TILL 250 VOLONTÄRER FLER ÄN 250 VOLONTÄRER (2%) 10 TILL 49 VOLONTÄRER 9% 3% 7% 40% INGA VOLONTÄRER 46% FÄRRE ÄN 10 VOLONTÄRER Figur 7c: Antalet volontärer som arbetar för den sociala entreprenören Notera: N=78 17 SELUS-RAPPORT VINTER

18 8 Resurser I online-enkäten presenterades en omfattande lista över resurser, och vi bad dig uppge på en skala från 1 till 7 hur stor betydelse varje specifik resurs har haft för din organisation under de senaste 12 månaderna. Med resurser avses alla tillgångar som din organisation använder för att göra affärer, dvs. för att generera ekonomiskt och socialt värde. Värdet 1 indikerar att den specifika resursen inte har någon betydelse alls för din organisation, medan värdet 7 indikerar att denna resurs är av stor betydelse för din organisation. Figurerna nedan delar in resurserna i fyra grupper: samarbetsresurser, rådgivnings- och kunskapsresurser, resurser som rör ert anseende, samt, mänskliga resurser. Siffran i rektangeln visar genomsnittsvärdet för den specifika resursen för samtliga 94 svenska sociala entreprenörer som tillfrågades. Sammantaget visar detta att de resurser som hade störst betydelse (ett genomsnittsvärde på minst 5,5) för de intervjuade svenska sociala entreprenörerna var: heltidsanställda, informella sociala nätverk, partnerskap med andra organisationer, samt, organisationens anseende. De resurser som hade minst betydelse (ett genomsnittsvärde på 3,3 eller mindre) var: avlönade professionella ledningskonsulter, statliga stödinsatser, annan subventionerad rådgivning, råd från finansiella organisationer och näringslivsorgan, samt, volontärer. SAMARBETSRESURSER RÅDGIVNING & KUNSKAPSRESURSER RESURSER SOM RÖR ANSEENDE MÄNSKLIGA RESURSER 4 5, Figure 8a: 1 Informella sociala nätverk 2 Formella sociala nätverk 3 Partnerskap med andra organisationer 4 Deltagande i yrkesrelaterade evenemang Figure 8b: 1 Statliga stödinsatser 2 Annan subventionerad rådgivning 3 Råd från finansiella organisationer och näringslivsorgan 4 Registrera varumärke, patent, copyrightskydd 5 Fackpublikationer Figure 8c: 1 Organisationens anseende 2 Grundarens/ledarens anseende 3 Verksamhetssektorns anseende 4 Stöd från inflytelserika personer och kändisar Figure 8d: 1 Heltidsanställda 2 Tillfällig personal 3 Volontärer 4 Grundare 5 Styrelsemedlemmar 6 Avlönade professionella ledningskonsulter Notera: N=94. Ju närmare mittlinjen i spindelnätet, desto mindre betydelse hade den specifika resursen för de sociala entreprenörernas verksamhet. 18 SELUS-RAPPORT VINTER

19 9 INNOVATION Ett annat område av intresse var innovation. Exempelvis samlade vi in data om hur innovativa sociala entreprenörer är. Vi använde oss därvid av standardiserade frågor från European Community Innovation Surveys (tillgängliga genom Eurostat). Det visade sig att 76% av de svenska sociala entreprenörerna rapporterade att de har lanserat åtminstone en ny eller en avsevärt förbättrad tjänst, produkt och/eller process i sin organisation. 60% av dessa företag hade under det senaste året lanserat åtminstone en innovation som var ny på marknaden, dvs. en radikal innovation. När vi jämför dessa siffror med liknande data för kommersiella företag, kan vi konstatera att sociala entreprenörer uppgav att de var mycket mer innovativa. Detta var fallet i alla undersökta länder. % ORGANISATIONER SOM LANSERAT INNOVATIONER SOM VAR NYA PÅ MARKNADEN RUMÄNIEN UNGERN SPANIEN STORBRITANNIEN SVERIGE Jämförelse mellan SELUSI och EU Selusis undersökning av sociala entreprenörer (med minst 10 anställda, n = 288) Figur 9a: Andelen sociala entreprenörer som under det senaste året lanserat innovationer som var nya på marknaden. Community Innovation Statistics, Eurostat,, N = 691, SELUS-RAPPORT VINTER

20 Vi bad dig även berätta varför du tycker det är viktigt att vara innovativ och vad du vill uppnå genom att vara innovativ så gott som alla företag tyckte att innovation var viktigt. Vi urskiljde sex olika 13% Att svara på förändrade regler eller krav kluster av innovationsmotiv, vilka listas i Figur 9b tillsammans med procentandelen sociala entreprenörer som uppgav ett motiv inom ramen för respektive kluster. Figur 9b visar att den vanligaste drivkraften till innovativ verksamhet är att öka räckvidden och/ 24% Processförbättringar: flexibilitet, kapacitet, kostnadsreduktion eller kvaliteten på de produkter och/eller tjänster som den sociala entreprenören erbjuder. Ett nästan lika vanligt motiv till innovation var att uppnå den sociala entreprenörens sociala mål, t.ex. att förbättra 35% Press från konkurrenter och finansiärer kvaliteten på den sociala påverkan som företaget gör och/eller öka företagets sociala påverkan genom att nå ut till fler människor. Några av dessa entreprenörer uppgav också att de var innovativa för att minska den negativa miljöpåverkan som deras organisation har. 40% Finansiell hållbarhet och marknadsexpansion Andra viktiga drivkrafter var att förbättra den sociala entreprenörens finansiella hållbarhet, samt press från konkurrenter och/eller finansiärer att vara innovativa. För din kännedom ska nämnas att det främsta innovationsmotivet för kommersiella företag har visat sig vara att öka räckvidden och/eller kvaliteten på produkter och tjänster (Eurostat, CIS 2006; Parvan, 52% Social och miljömässig påverkan (att förbättra kvalitet/spridning av social påverkan, att minska miljöpåverkan) 2009). Figur 9b: Innovationsmotiv Notera: N=89. Dessa kluster har erhållits genom tidigare explorativ forskning och från Community Innovation Surveys (tillgängliga genom Eurostat). 55% Att öka räckvidden/ höja kvaliteten på produkter och tjänster 20 SELUS-RAPPORT VINTER

Från affärsmöjlighet till nytt företag: Vilka lyckas och varför?

Från affärsmöjlighet till nytt företag: Vilka lyckas och varför? Från affärsmöjlighet till nytt företag: Vilka lyckas och varför? Frédéric Delmar Handelshögskolan i Stockholm Mikael Samuelsson Internationella handelshögskolan i Jönköping Upplägg för idag 1. Bakgrund

Läs mer

Agenda. Om olika perspektiv på vad socialt entreprenörskap är

Agenda. Om olika perspektiv på vad socialt entreprenörskap är Agenda 1. Begreppet socialt entreprenörskap Om olika perspektiv på vad socialt entreprenörskap är 2. Sociala entreprenörer som hybrider Om sociala entreprenörer som personer som vägrar att välja mellan

Läs mer

Lina Bjerke Internationella handelshögskolan i Jönköping

Lina Bjerke Internationella handelshögskolan i Jönköping Lina Bjerke Internationella handelshögskolan i Jönköping Urbanisering är ett relativt begrepp som ständigt är och ständigt har varit under förändrad betydelse. För 200 år sedan fanns enbart några få procent

Läs mer

Vuxnas deltagande i utbildning

Vuxnas deltagande i utbildning Utbildningsstatistisk årsbok 2014 Vuxnas deltagande i 18 Vuxnas deltagande i Innehåll Fakta om statistiken... 372 Kommentarer till statistiken... 374 18.1 Andel deltagare i åldern 25 64 år i formell eller

Läs mer

Plattform för entreprenörskap och social ekonomi ett europaperspektiv i Örebro

Plattform för entreprenörskap och social ekonomi ett europaperspektiv i Örebro Plattform för entreprenörskap och social ekonomi ett europaperspektiv i Örebro Gordon Hahn Jobbar för en organisation som heter Serus och har varit med och tagit fram en plattform för hur man kan jobba

Läs mer

Välkommen till studiecirkeln om sociala innovationer och integration

Välkommen till studiecirkeln om sociala innovationer och integration Välkommen till studiecirkeln om sociala innovationer och integration I det här dokumentet finner du en introduktion till den forskarledda studiecirkeln om sociala innovationer och integration som du är

Läs mer

Centrum för lokal utveckling och social ekonomi i Örebro län. Stöd och rådgivning för sociala innovationer

Centrum för lokal utveckling och social ekonomi i Örebro län. Stöd och rådgivning för sociala innovationer Centrum för lokal utveckling och social ekonomi i Örebro län. Stöd och rådgivning för sociala innovationer Sammanfattning av Förstudie 1 www.orebroll.se Post Box 1613, 701 16 Örebro Besök Eklundavägen

Läs mer

Drivkrafter bakom invandrarföretagande forskning om mångfald i affärslivet? Glenn Sjöstrand Fil. Dr. Sociologi

Drivkrafter bakom invandrarföretagande forskning om mångfald i affärslivet? Glenn Sjöstrand Fil. Dr. Sociologi Drivkrafter bakom invandrarföretagande forskning om mångfald i affärslivet? Glenn Sjöstrand Fil. Dr. Sociologi Vad kännetecknar invandrarföretag(are)? Företag som ägs av invandrare är koncentrerade till

Läs mer

FöretagarFörbundet analyserar. Småföretagare med utländsk bakgrund

FöretagarFörbundet analyserar. Småföretagare med utländsk bakgrund analyserar Småföretagare med utländsk bakgrund maj 2008 Småföretagare med utländsk bakgrund Sammanfattning FöretagarFörbundet har tillsammans med SEB genomfört en telefonundersökning av företagares bakgrund.

Läs mer

ALLMÄN INFORMATION OCH RÅD:

ALLMÄN INFORMATION OCH RÅD: ALLMÄN INFORMATION OCH RÅD: Var tydlig med dina svar! Ge konkreta exempel och statistik och visa på en tydlig koppling mellan din vision och hur din lösning kan förverkligas. Varje svar får innehålla ett

Läs mer

Företagspolitik i en nordisk kontext

Företagspolitik i en nordisk kontext Företagspolitik i en nordisk kontext 2 FÖRETAGSPOLITIK I EN NORDISK KONTEXT FÖRETAGSPOLITIK I EN NORDISK KONTEXT 3 Alla prognoser visar att tjänstesektorn kommer att fortsätta växa under de kommande åren,

Läs mer

Mångfald i näringslivet. Företagens villkor och verklighet 2014

Mångfald i näringslivet. Företagens villkor och verklighet 2014 Mångfald i näringslivet Företagens villkor och verklighet 2014 Mångfald i näringslivet Företagens villkor och verklighet 2014 Tillväxtverket Produktion: Ordförrådet Stockholm, februari 2015 ISBN 978-91-87903-15-1

Läs mer

Att vända motgångar till möjligheter

Att vända motgångar till möjligheter Att vända motgångar till möjligheter En affärsplan för Östersjön med ett svenskt perspektiv 2.7.2014 Sammanfattande perspektiv 1. Kritiskt läge i Östersjön på grund av övergödning, farliga ämnen och överfiske,

Läs mer

Frågor & svar om lagen om det nya regelverket för förvaltare av alternativa investeringsfonder (LAIF)

Frågor & svar om lagen om det nya regelverket för förvaltare av alternativa investeringsfonder (LAIF) PROMEMORIA Datum 2013-06-27 uppdaterad 2014-01-08 och 2014-06-02 Frågor & svar om lagen om det nya regelverket för förvaltare av alternativa investeringsfonder (LAIF) Finansinspektionen Box 7821 SE-103

Läs mer

www.pwc.se Regionförbundet Örebro Jämförande analys maj 2013

www.pwc.se Regionförbundet Örebro Jämförande analys maj 2013 www.pwc.se Jämförande analys Ni vet redan mycket Mycket är lika Vi gör några nedslag 2 När vi blickar framåt Den möjliga utvecklingen Den önskvärda utvecklingen Den troliga utvecklingen Örebro 2013 Tiden

Läs mer

Socialt entreprenörskap Finansierar projekt inom den sociala ekonomin. Den biobaserade byggnaden i den hållbara staden. Hur gör man i Skövde?

Socialt entreprenörskap Finansierar projekt inom den sociala ekonomin. Den biobaserade byggnaden i den hållbara staden. Hur gör man i Skövde? Den biobaserade byggnaden i den hållbara staden Hur gör man i Skövde? Utlysning av projektmedel 2013-2014 Dnr RUN 614-0186-13 Socialt entreprenörskap Finansierar projekt inom den sociala ekonomin 1. Inbjudan

Läs mer

Företagare på lika villkor? - En studie om arbetstider, arbetsvillkor

Företagare på lika villkor? - En studie om arbetstider, arbetsvillkor Företagare på lika villkor? - En studie om arbetstider, arbetsvillkor och familjeförhållanden för företagande kvinnor Andreas Mångs Kort om projektet Med hjälp av enkät och registerdata har vi bl.a. studerat

Läs mer

HUR STÄMMER IAS 1 ÖVERENS MED DIREKTIVEN OM ÅRSREDOVISNING?

HUR STÄMMER IAS 1 ÖVERENS MED DIREKTIVEN OM ÅRSREDOVISNING? XV/7030/98 SV HUR STÄMMER IAS 1 ÖVERENS MED DIREKTIVEN OM ÅRSREDOVISNING? GENERALDIREKTORAT- XV Inre marknad och finansiella tjänster Detta dokument är avsett att användas som diskussionsunderlag inom

Läs mer

Företagens anseende i Sverige 2011. Drivkrafterna bakom anseendet och trovärdigheten Resultatet för 22 kända företag

Företagens anseende i Sverige 2011. Drivkrafterna bakom anseendet och trovärdigheten Resultatet för 22 kända företag Företagens anseende i Sverige 2011 Drivkrafterna bakom anseendet och trovärdigheten Resultatet för 22 kända företag 1 TNS SIFOs Anseendeindex 2011 Denna rapport innehållet Fakta om studien och kontaktuppgifter

Läs mer

Eget företag - Dröm och verklighet

Eget företag - Dröm och verklighet Eget företag - Dröm och verklighet Ingela Gabrielsson Privatekonom 2009-08-27 Om undersökningen För att öka förståelsen för drömmen om att starta eget och för verkligheten har Nordea Private Banking valt

Läs mer

Produkter som märks Vad betyder märket för företag och konsumenter? 20 feb 2013

Produkter som märks Vad betyder märket för företag och konsumenter? 20 feb 2013 Produkter som märks Vad betyder märket för företag och konsumenter? 20 feb 2013 C1. Produkter som märks Vad betyder märket för företag och konsumenter? Gunne Grankvist Docent i psykologi 3 Konsumenters

Läs mer

WWW-adress Officiell e-postadress noreply@tekes.fi Namn på moderbolagets koncern Enhetens namn Kommun. Diaari 1402472544726/0/2014

WWW-adress Officiell e-postadress noreply@tekes.fi Namn på moderbolagets koncern Enhetens namn Kommun. Diaari 1402472544726/0/2014 Utgångsuppgifter om ansökan Är det fråga om Företag Utvecklingen inriktas huvudsakligen på För utveckling av en produkt, tjänst och/eller metod Basuppgifter Basuppgifter FO-nummer 1234567-8 Företagets

Läs mer

Rapport från Företagarna februari 2012

Rapport från Företagarna februari 2012 Rapport från Företagarna februari 2012 februari 2012 Inledning... 2 Allt fler småföretag, allt fler sysselsatta... 2 Tjänstesektorn allt viktigare... 4 Nya företag och nya företagare... 5 Möjligheter och

Läs mer

Verksamhetsstrategier för Fair Action

Verksamhetsstrategier för Fair Action Verksamhetsstrategier för Fair Action Antagen av styrelsen den 29 april 2015 Fair Action är en partipolitiskt och religiöst obunden ideell förening. Vi arbetar för en hållbar värld där mänskliga rättigheter

Läs mer

Denna policy anger Tidaholms kommuns förhållningssätt till den sociala ekonomin och socialt företagande.

Denna policy anger Tidaholms kommuns förhållningssätt till den sociala ekonomin och socialt företagande. Inledning Denna policy anger Tidaholms kommuns förhållningssätt till den sociala ekonomin och socialt företagande. Policy utgår från grundsynen att vårt samhälle ekonomiskt organiseras i tre sektorer:

Läs mer

Min syn på aktiviteter innan PU-processen i SME företag i förhållande till stora företag

Min syn på aktiviteter innan PU-processen i SME företag i förhållande till stora företag Min syn på aktiviteter innan PU-processen i SME företag i förhållande till stora företag Av Tobias Lindström Innehållsförteckning Introduktion... 1 Bakgrund... 1 Inledning... 1 Del två: Min syn på aktiviteter

Läs mer

AshokA IDÉER och MÄNNIskoR som FÖRÄNDRAR VÄRLDEN

AshokA IDÉER och MÄNNIskoR som FÖRÄNDRAR VÄRLDEN Ashoka IDÉER OCH MÄNNISKOR SOM FÖRÄNDRAr VÄRLDEN Sedan 2012 finns Ashoka i Skandinavien, med huvudkontor i Stockholm. I den här broschyren presenterar vi oss och några av våra så kallade s; sociala entreprenörer

Läs mer

Innovation och Entreprenörskap på Landsbygden

Innovation och Entreprenörskap på Landsbygden CENTER FOR INNOVATION, RESEARCH AND COMPETENCE IN THE LEARNING ECONOMY Innovation och Entreprenörskap på Landsbygden Martin Andersson Lund University and Blekinge Institute of Technology (BTH) martin.andersson@circle.lu.se

Läs mer

Har förändringar i sammansättning av sysselsättningen bromsat löneökningstakten?

Har förändringar i sammansättning av sysselsättningen bromsat löneökningstakten? 44 Avtalsrörelsen 2007 och makroekonomisk FÖRDJUPNING Har förändringar i sammansättning av sysselsättningen bromsat löneökningstakten? Löneutfallen efter 2007 års avtalsrörelse har varit överraskande låga.

Läs mer

Riskpremien på den svenska aktiemarknaden. Studie mars 2009

Riskpremien på den svenska aktiemarknaden. Studie mars 2009 Riskpremien på den svenska aktiemarknaden Studie mars 2009 Innehåll Introduktion 1 Sammanfattning av årets studie 1 Marknadsriskpremien på den svenska aktiemarknaden 3 Undersökningsmetodik 3 Marknadsriskpremien

Läs mer

Innovationslandskapet Åland. Jämförelse av resultat från ÅTC studien och GE Global Innovation barometer. Ålands Teknologicentrum

Innovationslandskapet Åland. Jämförelse av resultat från ÅTC studien och GE Global Innovation barometer. Ålands Teknologicentrum Innovationslandskapet Åland Jämförelse av resultat från ÅTC studien och GE Global Innovation barometer Ålands Teknologicentrum Bakgrund - ÅTC undersökningens syfte För att bättre kunna utforma verksamhetsstrategier,

Läs mer

Almega AB vill med anledning av SOU 2015:64 yttra sig om betänkandet En fondstruktur för innovation och tillväxt.

Almega AB vill med anledning av SOU 2015:64 yttra sig om betänkandet En fondstruktur för innovation och tillväxt. Datum vår referens 2015-09-07 Håkan Eriksson Näringsdepartementet Enheten för kapitalförsörjning Att: Henrik Levin 103 33 Stockholm Remissvar Almega AB vill med anledning av SOU 2015:64 yttra sig om betänkandet

Läs mer

Kostnadsutvecklingen och inflationen

Kostnadsutvecklingen och inflationen Kostnadsutvecklingen och inflationen PENNINGPOLITISK RAPPORT JULI 13 9 Inflationen har varit låg i Sverige en längre tid och är i nuläget lägre än inflationsmålet. Det finns flera orsaker till detta. Kronan

Läs mer

ÄNDRINGSFÖRSLAG 1-27

ÄNDRINGSFÖRSLAG 1-27 EUROPAPARLAMENTET 2009-2014 Utskottet för sysselsättning och sociala frågor 2009/2171(INI) 8.4.2010 ÄNDRINGSFÖRSLAG 1-27 (PE439.256v01-00) Minskning av fattigdomen och skapande av arbetstillfällen i utvecklingsländerna:

Läs mer

En värld i ständig förändring Family Business Survey 2014 Sverige

En värld i ständig förändring Family Business Survey 2014 Sverige En värld i ständig förändring Family Business Survey 2014 Sverige 2 Innehåll 4 6 8 10 12 14 Vi ser familjeföretagens utmaningar PwC:s analys Familjeföretagen vill vara hållbara Innovation och talang viktiga

Läs mer

TILLVÄXTRAPPORT FÖR IDÉBUREN VÅRD OCH SOCIAL OMSORG

TILLVÄXTRAPPORT FÖR IDÉBUREN VÅRD OCH SOCIAL OMSORG TILLVÄXTRAPPORT FÖR IDÉBUREN VÅRD OCH SOCIAL OMSORG Kerstin Eriksson Näringspolitiskt ansvarig Oktober 2012 Tillväxtrapport för idéburen vård och social omsorg Famna presenterar med denna rapport tillväxtsiffror

Läs mer

TILLVÄXTRAPPORT FÖR IDÉBUREN VÅRD OCH SOCIAL OMSORG

TILLVÄXTRAPPORT FÖR IDÉBUREN VÅRD OCH SOCIAL OMSORG TILLVÄXTRAPPORT FÖR IDÉBUREN VÅRD OCH SOCIAL OMSORG Kerstin Eriksson Näringspolitiskt ansvarig, Famna Tillväxtrapport för idéburen vård och social omsorg Detta är den andra tillväxtrapporten som Famna

Läs mer

Granskning av årsredovisning i Samordningsförbundet Välfärd Nacka Avrapportering av revision per 31 december 2012 2013-04-09 Revisorerna i Samordningsförbundet Välfärd i Nacka Min granskning har genomförts

Läs mer

UC Näringslivsanalys Svaret på hur näringslivet utvecklas i kommunerna

UC Näringslivsanalys Svaret på hur näringslivet utvecklas i kommunerna UC Näringslivsanalys Svaret på hur näringslivet utvecklas i kommunerna 2014 - Rapport 2014-10-16 De 10 företagen med högst nettoomsättning 2013 i kommunen Nettoomsättning tkr 1 Bröderna Brandt Personbilar

Läs mer

Möjligheter och framtidsutmaningar

Möjligheter och framtidsutmaningar Möjligheter och framtidsutmaningar Peter Norman, finansmarknadsminister Terminsstart pension, 8 februari 101 100 Djupare fall och starkare återhämtning av BNP jämfört med omvärlden BNP 101 100 101 100

Läs mer

GOD AVKASTNING TILL LÄGRE RISK

GOD AVKASTNING TILL LÄGRE RISK FRIHET Svenska Investeringsgruppens vision är att skapa möjligheter för ekonomisk tillväxt och frihet genom att identifiera de främsta fastighetsplaceringarna på marknaden. Vi vill hjälpa våra kunder att

Läs mer

FÖRSLAG TILL YTTRANDE

FÖRSLAG TILL YTTRANDE EUROPAPARLAMENTET 2009-2014 Utskottet för utveckling 15.7.2013 2013/0024(COD) FÖRSLAG TILL YTTRANDE från utskottet för utveckling till utskottet för medborgerliga fri- och rättigheter samt rättsliga och

Läs mer

LANDSPROFIL BARNSÄKERHET. Sverige

LANDSPROFIL BARNSÄKERHET. Sverige LANDSPROFIL BARNSÄKERHET 2007 Sverige Barnsäkerhetsprofilen 2007 för Sverige belyser bördan av skador bland barn och ungdomar och undersöker de sociodemografiska bestämmande faktorerna för att ge en utgångspunkt

Läs mer

Innovationsindikatorer semaforer på vad?

Innovationsindikatorer semaforer på vad? Innovationsindikatorer semaforer på vad? Innovationsindikatorer och politiklärande Anförande på SCBs användarseminarium inom FOU-statistiken 24 maj 2011 Lars Bager-Sjögren Tillväxtanalys Indikatorerna

Läs mer

Ert dnr UF/2010/69908/FIM Remiss avseende Europeiska kommissionens förslag till en inre marknadsakt

Ert dnr UF/2010/69908/FIM Remiss avseende Europeiska kommissionens förslag till en inre marknadsakt 1(5) Datum Diarienummer 2011-01-25 013-2010-4840 Dokumenttyp REMISSVAR Enheten för främjande och EU:s inre marknad Utrikesdepartementet Fredsgatan 6 103 39 STOCKHOLM Ert dnr UF/2010/69908/FIM Remiss avseende

Läs mer

Policy för den sociala ekonomin och socialt företagande i Timrå kommun

Policy för den sociala ekonomin och socialt företagande i Timrå kommun FÖRFATTNINGSSAMLING Nr KS 12 1 (5) Policy för den sociala ekonomin och socialt företagande i Timrå kommun Fastställd av kommunstyrelsen 2015-05-26, 129 Denna policy anger Timrå kommuns förhållningssätt

Läs mer

Kommittédirektiv. Framtidens stöd till konsumenter. Dir. 2011:38. Beslut vid regeringssammanträde den 5 maj 2011

Kommittédirektiv. Framtidens stöd till konsumenter. Dir. 2011:38. Beslut vid regeringssammanträde den 5 maj 2011 Kommittédirektiv Framtidens stöd till konsumenter Dir. 2011:38 Beslut vid regeringssammanträde den 5 maj 2011 Sammanfattning En särskild utredare ska se över det befintliga stödet till konsumenter i form

Läs mer

UC Näringslivsanalys Svaret på hur näringslivet utvecklas i kommunerna

UC Näringslivsanalys Svaret på hur näringslivet utvecklas i kommunerna UC Näringslivsanalys Svaret på hur näringslivet utvecklas i kommunerna En analys levererad av UC Affärsoptimering 2014 - Rapport 2014-10-16 De 10 företagen med högst nettoomsättning 2013 i kommunen Nettoomsättning

Läs mer

Agreement No: UK/10/LLP-LdV/TOI-328

Agreement No: UK/10/LLP-LdV/TOI-328 Agreement No: UK/10/LLP-LdV/TOI-328 This project has been funded with support from the European Commission. This publication [communication] reflects the views only of the author, and the Commission cannot

Läs mer

ROT och RUT ger jobb

ROT och RUT ger jobb Januari 2010 ROT och RUT ger jobb Innehåll Bakgrund... 3 Vart fjärde byggföretag tackar ROT för jobben... 3 7 300 nya RUT-jobb... 5 Skatteverkets utbetalningar minst 12 000 nya jobb... 5 Plus för statsbudgeten...

Läs mer

SKAPA FÖRUTSÄTTNINGAR FÖR DE NYA JOBBEN OCH DE VÄXANDE FÖRETAGEN

SKAPA FÖRUTSÄTTNINGAR FÖR DE NYA JOBBEN OCH DE VÄXANDE FÖRETAGEN sverigesingenjorer.se 2 SKAPA FÖRUTSÄTTNINGAR FÖR DE NYA JOBBEN OCH DE VÄXANDE FÖRETAGEN BAKGRUND Den globala konkurrensen hårdnar. Det blir allt tydligare att den enda vägen till framgång är genom utveckling

Läs mer

SMÅFÖRETAGEN VILL VÄXA MEN SAKNAR FINANSIERING

SMÅFÖRETAGEN VILL VÄXA MEN SAKNAR FINANSIERING SMÅFÖRETAGEN VILL VÄXA MEN SAKNAR FINANSIERING Företagarnas finansieringsrapport 2015 SMÅFÖRETAGEN VILL VÄXA MEN SAKNAR FINANSIERING! Svårigheten för företag att få extern finansiering är ett stort tillväxthinder.

Läs mer

Lars Dahlgren. VD och koncernchef

Lars Dahlgren. VD och koncernchef Lars Dahlgren VD och koncernchef Summering av 2011 Ännu ett stabilt år med ökat fokus på att expandera verksamheten Ett starkt resultat - Jämförbar nettoomsättning* ökade med 8% i lokala valutor - Jämförbart

Läs mer

UC Näringslivsanalys Svaret på hur näringslivet utvecklas i kommunerna

UC Näringslivsanalys Svaret på hur näringslivet utvecklas i kommunerna UC Näringslivsanalys Svaret på hur näringslivet utvecklas i kommunerna En analys levererad av UC Affärsoptimering 2014 - Rapport 2014-10-16 De 12 företagen med högst nettoomsättning 2013 i kommunen Nettoomsättning

Läs mer

Företagens villkor och verklighet 2014

Företagens villkor och verklighet 2014 Företagens villkor och verklighet 2014 Hotell & restaurang 1 Kort om undersökningen En av Europas största enkätundersökningar till företag Ger svar på hur företag upplever sin verklighet inom en rad områden

Läs mer

Kartläggning av svenska icke-finansiella företags finansiering

Kartläggning av svenska icke-finansiella företags finansiering Kartläggning av svenska icke-finansiella företags finansiering ENKÄT 2011 Riksbankens kartläggning av företagens lånebaserade finansiering Flera journalister och finansanalytiker har på senare år hävdat

Läs mer

Kvartal 1 2006. Manpower Arbetsmarknadsbarometer. Manpower Employment Outlook Survey Sverige

Kvartal 1 2006. Manpower Arbetsmarknadsbarometer. Manpower Employment Outlook Survey Sverige Kvartal 1 26 Manpower Arbetsmarknadsbarometer Manpower Employment Outlook Survey Sverige Manpower Employment Outlook Survey Sverige Innehåll Sverige 3 Regionala jämförelser Branschjämförelser Globalt 8

Läs mer

Att rekrytera internationella experter - så här fungerar expertskatten

Att rekrytera internationella experter - så här fungerar expertskatten Att rekrytera internationella experter - så här fungerar expertskatten Johan Sander, partner Deloitte. jsander@deloitte.se 0733 97 12 34 Life Science Management Day, 14 mars 2013 Expertskatt historik De

Läs mer

Handelns betydelse för Sveriges ekonomi

Handelns betydelse för Sveriges ekonomi Handelns betydelse för Sveriges ekonomi 2014 7% 6% 5% En halv miljon människor jobbar inom handeln 11 procent av alla sysselsatta i hela Sveriges ekonomi (privat och offentlig sektor) arbetar inom handeln

Läs mer

DET ÅRLIGA PROGRAMMET FÖR ÅTERVÄNDANDEFONDEN 2008

DET ÅRLIGA PROGRAMMET FÖR ÅTERVÄNDANDEFONDEN 2008 DET ÅRLIGA PROGRAMMET FÖR ÅTERVÄNDANDEFONDEN 2008 MEDLESSTAT: Finland FOND: Återvändandefonden ANSVARIG MYNDIGHET: Inrikesministeriet, enheten för internationella frågor ÅR SOM AVSES: 2008 ÅTGÄRDER FÖR

Läs mer

Boliden: Köp Riktkurs: 116 kr/aktie

Boliden: Köp Riktkurs: 116 kr/aktie Boliden: Köp Riktkurs: 116 kr/aktie Exekutiv sammanfattning: Boliden är ett välskött bolag med bra operationell effektivtet. Bolaget verkar på en måttligt attraktiv marknad men har dock en stabil position

Läs mer

Kort om Europeiska investeringsbanken

Kort om Europeiska investeringsbanken Kort om Europeiska investeringsbanken Som EU:s bank erbjuder vi finansiering och expertkunskaper till solida och hållbara investeringsprojekt i och utanför Europa. Banken ägs av EU:s 28 medlemsstater och

Läs mer

Riskpremien på den svenska aktiemarknaden

Riskpremien på den svenska aktiemarknaden Riskpremien på den svenska aktiemarknaden Mars 2015 Rapporten presenterar marknadsriskpremien och andra kritiska komponenter som krävs för att uppskatta avkastningskravet på den svenska aktiemarknaden.

Läs mer

Fondspararundersökning 2012

Fondspararundersökning 2012 Fondspararundersökning 2012 Undersökningen 1 500 telefonintervjuer i ett slumpmässigt draget urval av svenskar i åldern 18-79 år med deklarerad inkomst, genomförda under perioden 6 februari tom 1 april

Läs mer

Danske Bank Kreditbarometer 18 april 2011

Danske Bank Kreditbarometer 18 april 2011 Danske Bank Kreditbarometer 18 april 2011 1 Disposition 1. Metod och branschbeskrivning 2. Slutsatser 3. Företagets finansiella situation 4. Behov av finansiering 5. Tillgång till finansiering 6. Planerade

Läs mer

Incitamentsprogram i svenska börsnoterade

Incitamentsprogram i svenska börsnoterade Incitamentsprogram i svenska börsnoterade bolag Studie genomförd av KPMG 2011 KPMG I SVERIGE Innehåll Inledning...3 Kategorisering av programmen...4 Nya program under perioden...5 Program per bransch...6

Läs mer

Drivhuset. Startades 1993 i Karlstad. Finns just nu på 14 orter runt om i Sverige. Drivhuset Kalmar grundades 1999

Drivhuset. Startades 1993 i Karlstad. Finns just nu på 14 orter runt om i Sverige. Drivhuset Kalmar grundades 1999 2013 fokus framåt Drivhuset är en plattform för dig som vill utveckla entreprenöriellt driv. Genom personlig evolution och affärsutveckling vill vi få fler att skapa nytt av sina idéer. Drivhuset arbetar

Läs mer

Evenemangstrategi för Region Skåne. Sammanfattad förkortad version

Evenemangstrategi för Region Skåne. Sammanfattad förkortad version Evenemangstrategi för Region Skåne Sammanfattad förkortad version Bakgrund Evenemang är en viktig del av Region Skånes varumärke. Målsättningen att vara en attraktiv och innovativ region kombineras med

Läs mer

CUSTOMER VALUE PROPOSITION ð

CUSTOMER VALUE PROPOSITION ð CUSTOMER VALUE PROPOSITION ð IN BUSINESS MARKETS JAMES C. ANDERSSON, JAMES A. NARUS, & WOUTER VAN ROSSUMIN PERNILLA KLIPPBERG, REBECCA HELANDER, ELINA ANDERSSON, JASMINE EL-NAWAJHAH Inledning Företag påstår

Läs mer

SCB i Almedalen 2012. Statistikens betydelse för samhället

SCB i Almedalen 2012. Statistikens betydelse för samhället SCB i Almedalen 2012 Statistikens betydelse för samhället SCB:s uppgifter Utveckla, framställa och sprida statlig statistik Samordna överlämnandet av statistiska uppgifter till internationella organisationer

Läs mer

The Stockholm Accords

The Stockholm Accords The Stockholm Accords STOCKHOLM 15 JUNI 2010 KL. 14:00 ETT UPPROP TILL KOMMUNIKATÖRER I DET GLOBALA SAMHÄLLET Detta dokument har tagits fram av PR- och kommunikationsexperter från hela världen i samband

Läs mer

UC Näringslivsanalys Svaret på hur näringslivet utvecklas i kommunerna

UC Näringslivsanalys Svaret på hur näringslivet utvecklas i kommunerna UC Näringslivsanalys Svaret på hur näringslivet utvecklas i kommunerna En analys levererad av UC Affärsoptimering 2014 - Rapport 2014-10-16 De 11 företagen med högst nettoomsättning 2013 i kommunen Nettoomsättning

Läs mer

UC Näringslivsanalys Svaret på hur näringslivet utvecklas i kommunerna

UC Näringslivsanalys Svaret på hur näringslivet utvecklas i kommunerna UC Näringslivsanalys Svaret på hur näringslivet utvecklas i kommunerna En analys levererad av UC Affärsoptimering 2014 - Rapport 2014-10-16 De 10 företagen med högst nettoomsättning 2013 i kommunen Nettoomsättning

Läs mer

Företagens villkor och verklighet 2014

Företagens villkor och verklighet 2014 Företagens villkor och verklighet 2014 Transport & magasinering 1 Kort om undersökningen En av Europas största enkätundersökningar till företag Ger svar på hur företag upplever sin verklighet inom en rad

Läs mer

HUR BETALAR NI? HUR SKULLE NI VILJA BETALA?

HUR BETALAR NI? HUR SKULLE NI VILJA BETALA? HUR BETALAR NI? HUR SKULLE NI VILJA BETALA? 2/09/2008-22/10/2008 Det finns 329 svar, av totalt 329, som motsvarar dina sökvillkor DELTAGANDE Land DE - Tyskland 55 (16.7%) PL - Polen 41 (12.5%) DK - Danmark

Läs mer

UC Näringslivsanalys Svaret på hur näringslivet utvecklas i kommunerna

UC Näringslivsanalys Svaret på hur näringslivet utvecklas i kommunerna UC Näringslivsanalys Svaret på hur näringslivet utvecklas i kommunerna En analys levererad av UC Affärsoptimering 2014 - Rapport 2014-10-16 De 16 företagen med högst nettoomsättning 2013 i kommunen Nettoomsättning

Läs mer

10 Offentligt ägda företag

10 Offentligt ägda företag Offentlig ekonomi 2009 10 I detta kapitel beskrivs de offentligt ägda företagen. Kapitlet inleds med en genomgång av företagens resultat- och balansräkningar samt några utvalda nyckeltal. Därefter beskrivs

Läs mer

Varför är vår uppförandekod viktig?

Varför är vår uppförandekod viktig? Vår uppförandekod Varför är vår uppförandekod viktig? Det finansiella systemet är beroende av att allmänheten har förtroende för oss som bank. Få saker påverkar kunden mer än det intryck du lämnar. Uppförandekoden

Läs mer

Företagarnas panel Rapport från Företagarna

Företagarnas panel Rapport från Företagarna Företagarnas panel Rapport från Företagarna oktober 2011 Inledning... 2 Vart fjärde småföretag anser att det är svårare än normalt att finansiera verksamheten... 2 Finansieringsmöjligheterna har försämrats

Läs mer

UC Näringslivsanalys Svaret på hur näringslivet utvecklas i kommunerna

UC Näringslivsanalys Svaret på hur näringslivet utvecklas i kommunerna UC Näringslivsanalys Svaret på hur näringslivet utvecklas i kommunerna En analys levererad av UC Affärsoptimering 2014 - Rapport 2014-10-16 De 11 företagen med högst nettoomsättning 2013 i kommunen Nettoomsättning

Läs mer

UC Näringslivsanalys Svaret på hur näringslivet utvecklas i kommunerna

UC Näringslivsanalys Svaret på hur näringslivet utvecklas i kommunerna UC Näringslivsanalys Svaret på hur näringslivet utvecklas i kommunerna En analys levererad av UC Affärsoptimering 2014 - Rapport 2014-10-16 De 11 företagen med högst nettoomsättning 2013 i kommunen Nettoomsättning

Läs mer

UC Näringslivsanalys Svaret på hur näringslivet utvecklas i kommunerna

UC Näringslivsanalys Svaret på hur näringslivet utvecklas i kommunerna UC Näringslivsanalys Svaret på hur näringslivet utvecklas i kommunerna En analys levererad av UC Affärsoptimering 2014 - Rapport 2014-10-16 De 12 företagen med högst nettoomsättning 2013 i kommunen Nettoomsättning

Läs mer

UC Näringslivsanalys Svaret på hur näringslivet utvecklas i kommunerna

UC Näringslivsanalys Svaret på hur näringslivet utvecklas i kommunerna UC Näringslivsanalys Svaret på hur näringslivet utvecklas i kommunerna En analys levererad av UC Affärsoptimering 2014 - Rapport 2014-10-16 De 10 företagen med högst nettoomsättning 2013 i kommunen Nettoomsättning

Läs mer

Svenskarna och sparande 2012. Resultatrapport

Svenskarna och sparande 2012. Resultatrapport Svenskarna och sparande 2012 Resultatrapport Innehåll Inledning 3 Om undersökningen 4 Sammanfattning av resultaten 5 Svenskarnas sparande idag 8 Svenskarnas attityder till sparande 9 Icke-spararna 13 Spararna

Läs mer

Preliminära uppgifter för FoU-utgifter och FoU-årsverken i företagssektorn, universitets- och högskolesektorn samt offentlig sektor år 2011

Preliminära uppgifter för FoU-utgifter och FoU-årsverken i företagssektorn, universitets- och högskolesektorn samt offentlig sektor år 2011 Preliminära uppgifter för FoU-utgifter och i företagssektorn, universitets- och högskolesektorn samt offentlig sektor år 2011 Statistiska centralbyrån, september 2012 Carolina Thulin Frida Hultgren Robin

Läs mer

Företagens villkor och verklighet 2014

Företagens villkor och verklighet 2014 Företagens villkor och verklighet 2014 Verksamhet inom Juridik, ekonomi, vetenskap & teknik 1 Kort om undersökningen En av Europas största enkätundersökningar till företag Ger svar på hur företag upplever

Läs mer

UC Näringslivsanalys Svaret på hur näringslivet utvecklas i kommunerna

UC Näringslivsanalys Svaret på hur näringslivet utvecklas i kommunerna UC Näringslivsanalys Svaret på hur näringslivet utvecklas i kommunerna En analys levererad av UC Affärsoptimering 2014 - Rapport 2014-10-16 De 11 företagen med högst nettoomsättning 2013 i kommunen Nettoomsättning

Läs mer

Företagens villkor och verklighet 2014

Företagens villkor och verklighet 2014 Företagens villkor och verklighet 2014 1 Kort om undersökningen En av Europas största enkätundersökningar till företag Ger svar på hur företag upplever sin verklighet inom en rad områden som tillväxt,

Läs mer

NEW BRIGHT FUTURE. En förstudie om integration av högutbildade, nyetablerade utrikesfödda personer

NEW BRIGHT FUTURE. En förstudie om integration av högutbildade, nyetablerade utrikesfödda personer NEW BRIGHT FUTURE En förstudie om integration av högutbildade, nyetablerade utrikesfödda personer Ett samverkansprojekt med Strängnäs Business Park och Arbetsförmedlingen 2015-02-20 Förstudie New Bright

Läs mer

Sysselsättningen i jordbruket Ungefär en procent av dem som arbetar registreras i statistiken på jordbruket: ungefär 50 000 personer, varav 10 000 är

Sysselsättningen i jordbruket Ungefär en procent av dem som arbetar registreras i statistiken på jordbruket: ungefär 50 000 personer, varav 10 000 är Sysselsättningen i jordbruket Ungefär en procent av dem som arbetar registreras i statistiken på jordbruket: ungefär 50 000 personer, varav 10 000 är kvinnor (20 %). Det finns flera siffermaterial att

Läs mer

Hälsan tiger still och medborgaren samtycker

Hälsan tiger still och medborgaren samtycker Hälsan tiger still och medborgaren samtycker En betraktelse över medborgarsamverkan i två regionala projekt inom e hälsa och e government Annelie Ekelin och Sara Eriksén Det europeiska perspektivet Genom

Läs mer

URA 20 NÄR SKALL SPECIALFÖRETAG, BILDAT FÖR ETT SPECIELLT ÄNDAMÅL, OMFATTAS AV KONCERNREDOVISNINGEN?

URA 20 NÄR SKALL SPECIALFÖRETAG, BILDAT FÖR ETT SPECIELLT ÄNDAMÅL, OMFATTAS AV KONCERNREDOVISNINGEN? UTTALANDE FRÅN REDOVISNINGSRÅDETS AKUTGRUPP URA 20 NÄR SKALL SPECIALFÖRETAG, BILDAT FÖR ETT SPECIELLT ÄNDAMÅL, OMFATTAS AV KONCERNREDOVISNINGEN? Enligt punkt 9 i RR 22, Utformning av finansiella rapporter

Läs mer

UC Näringslivsanalys Svaret på hur näringslivet utvecklas i kommunerna

UC Näringslivsanalys Svaret på hur näringslivet utvecklas i kommunerna UC Näringslivsanalys Svaret på hur näringslivet utvecklas i kommunerna En analys levererad av UC Affärsoptimering 2014 - Rapport 2014-10-16 De 13 företagen med högst nettoomsättning 2013 i kommunen Nettoomsättning

Läs mer

Folkmängd 2010 110 488Källa: Antal invånare i kommunen.

Folkmängd 2010 110 488Källa: Antal invånare i kommunen. BEFOLKNING Folkmängd 2010 110 488Källa: SCB Antal invånare i kommunen. Befolkningstillväxt Källa: SCB / Svenskt Näringsliv Prognos befolkningstillväxt SCB Prognos 2035: Tillväxt: 130 705 18% Befolkning

Läs mer

UC Näringslivsanalys Svaret på hur näringslivet utvecklas i kommunerna

UC Näringslivsanalys Svaret på hur näringslivet utvecklas i kommunerna UC Näringslivsanalys Svaret på hur näringslivet utvecklas i kommunerna En analys levererad av UC Affärsoptimering 2014 - Rapport 2014-10-16 De 10 företagen med högst nettoomsättning 2013 i kommunen Nettoomsättning

Läs mer

Från bidragstagare till företagare! Dröm? Fälla? eller...? via. Den ofrivilligt frivillige företagaren

Från bidragstagare till företagare! Dröm? Fälla? eller...? via. Den ofrivilligt frivillige företagaren Från bidragstagare till företagare! Dröm? Fälla? eller...? via Den ofrivilligt frivillige företagaren (avhandling) 2011-04-01 Doktor i Sociologi, Linköpings universitet Den ofrivilligt frivillige företagaren

Läs mer

UC Näringslivsanalys Svaret på hur näringslivet utvecklas i kommunerna

UC Näringslivsanalys Svaret på hur näringslivet utvecklas i kommunerna UC Näringslivsanalys Svaret på hur näringslivet utvecklas i kommunerna En analys levererad av UC Affärsoptimering 2014 - Rapport 2014-10-16 De 13 företagen med högst nettoomsättning 2013 i kommunen Nettoomsättning

Läs mer

Småföretagens vardag. En rapport om problem och möjligheter bland svenska småföretag

Småföretagens vardag. En rapport om problem och möjligheter bland svenska småföretag Småföretagens vardag En rapport om problem och möjligheter bland svenska småföretag September 2006 Innehållsförteckning Sammanfattning 3 De viktigaste slutsatserna 4 Introduktion 5 Fakta om undersökningen

Läs mer

Vad talanger vill ha 21/09/2011. Saana Azzam feoy10@hhs.se

Vad talanger vill ha 21/09/2011. Saana Azzam feoy10@hhs.se Vad talanger vill ha 21/09/2011 Saana Azzam feoy10@hhs.se Gen X Intern Associat e Analyst Senior Analyst Partner Senior Partner CEO 1 Year 3 years 4-5 years 4-5 years 4-5 Years - - $ $$ $$$ $$$$ $$$$$

Läs mer