INLEDNING SITE. Kontakta oss

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "INLEDNING SITE. Kontakta oss"

Transkript

1 Rapport SAMMANSTÄLLD FÖR AV THE SELUSI RESEARCH CONSORTIUM

2 INLEDNING Någon gång mellan november 2009 och mars inbjöd vi dig att delta i ett nytt EU-finansierat och tvärvetenskapligt forskningsprojekt om sociala entreprenörer i Europa. Tack vare din samarbetsvilja och stora hjälp med vårt intervjuarbete har vi kunnat sammanställa en helt ny typ av databas över 550 sociala entreprenörer i Ungern, Rumänien, Spanien, Sverige och Storbritannien. Denna databas är unik såväl i räckvidd som i djup; i våra (förvisso vidlyftiga) samtal med dig diskuterade vi utförligt en hel rad ämnen, allt från ditt innovationsbeteende till din syn på den marknad du verkar på. Den är även unik i metodologiskt avseende; vi har använt en speciell typ av snöbollsmetod kallad respodent-driven sampling som gjort det möjligt för oss att undersöka ett representativt urval av sociala entreprenörer i Sverige genom att använda oss av dina nätverk. Och den är unik genom sin noggrannhet; vi har vidtagit en rad försiktighetsmått för att säkra datakvaliteten. T.ex. dubbelkollade analytikerna (intervjuarna) 30% av alla intervjuer; och analytikerna utbildades löpande under hela intervjuperioden. Med den här rapporten vill vi ge dig en förhandsvisning av några av de slutsatser och policyrekommendationer som datamaterialet kommer att ge upphov till. Men rapporten har också utformats för att du ska kunna jämföra din organisation med andra sociala entreprenörer i Sverige. Vi hoppas att den ska hjälpa dig att hitta din organisations position. Slutligen vill vi säga något om SELUSIs kommande projekt. Mellan januari och april 2011 planerar vi att göra ännu en undersökning av sociala entreprenörer. Undersökningen har två syften. För det första vill vi ytterligare utöka vår databas, dvs. intervjua nya sociala entreprenörer i Sverige (och andra länder). För det andra vill vi fortsätta samarbetet med din organisation vara mycket tacksamma om du ville lägga tid på detta. Tillsammans skulle vi kunna bygga upp helt ny kunskap både praktisk och akademisk om hur enskilda sociala entreprenörer och socialt företagande i stort fungerar. Tveka inte att kontakta oss om du har några frågor eller anmärkningar. Nedan hittar du kontaktuppgifterna till Marieke, akademiskt ansvarig för projektet. Om du vill läsa rapporterna om de andra länderna eller veta mer om SELUSIs andra forskningsprojekt gå gärna in på vår hemsida: Kontakta oss Dr. Marieke Huysentruyt, London School of Economics, New Academic Building, Room 4.26, Lincoln s Inn Fields 54, London, WC2A 3LJ. REVERSE HORIZONTAL LOGO Ett stort tack från oss alla. SITE Stockholm Institute of Transition Economics The logotype and shield are anchored in the black background and should remain as a single unit, not to be separated. As with the positive logo, the only area with color (crimson red) is the top portion of the shield. The type and two vertical lines have been reversed out to white. In some cases, the logo may need to be used as a one-color version. In this instance, a white stroke has been added to the shield to separate it from the black background. Reverse color logo on black background, left aligned This logo can be used on any type of background, as long as it remains a complete unit. The black background ensures legibility for the reversed out type. Reverse black logo on black background, left aligned The logo exists in the following color formats, depending on usage (print vs. web): 1/C: PMS black 2/C: PMS black, PMS 202 Red CMYK: 0c, 100m, 100y, 25 k RGB: 153R, 51G, 51B Reverse color logo on red background, right aligned Funded under Socio-economic Sciences & Humanities PMS black PMS 202 CMYK RGB Reverse black logo on red background, right aligned 2 SELUS-RAPPORT VINTER

3 SOCIALA ENTREPRENÖRER I SVERIGE: RESULTAT AV EN FÖRSTA GENOMGÅNG AV SELUSIS INTERVJUFRÅGOR 1 ORGANISATIONENS MÅL: SYFTE OCH VISION En av de saker som utmärker sociala entreprenörer är att de eftersträvar sociala mål. Vi ville ta reda på vilka mer generella mål som sociala entreprenörer som organisationer betraktade strävar efter att uppnå, och bad dig därför berätta om din organisations syfte och vision. Figur 1 presenterar data utifrån tre typer av mål som organisationer kan ha (för mer detaljer, se även Metodruta A): även måttliga ekonomiska målsättningar. Värt att notera är att sociala entreprenörer i Sverige lade större tonvikt på sociala mål än på ekonomiska (förhållandet mellan ekonomiska och sociala mål var 1:2). Slutligen inriktade sig de svenska sociala entreprenörerna i allmänhet på insatser på regional eller nationell nivå, i syfte att förändra situationen i lokalsamhällen och för vissa specifika grupper.. Varje avsnitt inleds med att vi kort går igenom vad vi har uppmätt och hur de data som sammanfattats i graferna eller diagrammen ska tolkas. Om du vill veta mer om hur vi har analyserat informationen, så hittar du en mer detaljerad redogörelse i metodrutorna. Vi intervjuade 96 sociala entreprenörer i Sverige. Det totala antalet tillfrågade företag varierar dock något mellan de olika sektionerna. Detta beror på att data saknas, på att vissa frågor inte kan besvaras av alla sociala entreprenörer och på att vissa frågor har flera svar. 1) sociala mål speglar i vilken utsträckning en organisation fokuserar på att uppnå social förändring. 2) ekonomiska mål speglar i vilken utsträckning organisationen fokuserar på ekonomisk framgång och finansiell hållbarhet, som t.ex. utveckling av vinstdrivande verksamhet för att täcka kostnader och generera överskott. 3) geografisk fokus och fokus för social förändring speglar i vilken utsträckning organisationen arbetar lokalt eller internationellt och om den strävar efter att förändra och hjälpa individer, grupper eller samhället som sådant. Figur 1: Organisationernas mål: syfte och vision Notera: N= HÖGT Global, Systemförändring Nationell, förändring av en grupp Vi konstaterar att sociala entreprenörer i Sverige uttryckte starka sociala målsättningar vilket avspeglades i omsorg om andras välfärd, social rättvisa och/eller miljörelaterade mål. De preciserade också vilka idéer för förändring som vägleder deras arbete, dvs. förklarade hur deras förändringsarbete ska gå till. Men organisationernas mål var inte uteslutande av social karaktär utan inbegrep 2 1 Social fokus SOCIAL OCH EKONOMISK FOKUS Ekonomisk fokus Lokal, individuell förändring Geografisk fokus /förändringens fokus GEOGRAFISK FOKUS OCH FOKUS FÖR SOCIAL FÖRÄNDRING 3 SELUS-RAPPORT VINTER

4 METODRUTA A Syftet handlar om en organisations själva existensberättigande och beskriver vilka mål organisationen har, medan visionen handlar om de därmed intimt förknippade mål en organisation strävar att uppnå i framtiden. SELUSIs analytiker uppskattade ditt syfte och din vision utifrån sammanlagt 8 skattningsskalor (där värdet varierar mellan 1 och 5). Skattningsskalorna har utvecklats på basis av etablerade teorier om socialt företagande och tidigare forskning om organisationers målsättningar. Vi genomförde en faktoranalys av skattningarna för att sammanfatta de 8 skalorna efter deras gemensamma, underliggande dimensioner. Dessa dimensioner är sociala mål, ekonomiska mål och geografisk fokus och beskrivs mer detaljerat nedan. Dimensionerna speglar: 1) SOCIALA MÅL Värdet 5 speglar starka sociala mål, organisationens syfte och vision är helt inriktade på att lösa något socialt problem. Detta avspeglas i en stor omsorg om andras välfärd, omsorg om social rättvisa och/ eller omsorg om miljön. Ett högt värde i den här dimensionen visar också att organisationen har en utarbetat precis idé om förändring, dvs. hur den ska arbeta för att få till stånd social förändring. Värdet 3 speglar ett måttligt och mindre precist engagemang, exempelvis om målgruppen eller det sociala problem som organisationen inriktar sig på inte är tydligt preciserade. Värdet 1 innebär att sociala mål i stort sett saknas. 2) EKONOMISKA MÅL Värdet 5 speglar starka ekonomiska mål, organisationens syfte och vision har ett tydligt fokus på ekonomisk framgång och finansiell hållbarhet, den strävar t.ex. efter stor ekonomisk vinst, en vinst som vidare kan användas för att utvidga organisationen och utöka den sociala påverkan. Värdet 3 speglar måttliga ekonomiska mål, exempelvis om en organisation arbetar med ett socialt problem på ett självförsörjande sätt, så att den täcker alla sina kostnader genom intäkter från den egna verksamheten. Värdet 1 avspeglar ett litet intresse för självförsörjande ekonomisk framgång, vilket ofta är fallet för rent ideella organisationer som är nästan helt beroende av bidrag eller subventioner. 3) Geografisk FOKUS OCH FOKUS FÖR SOCIAL FÖRÄNDRING Värdet 5 innebär att organisationen verkar internationellt (i flera kontinenter). Vår analys visar att dessa organisationer i allmänhet eftersträvar förändring av hela sociala system, dvs. vill förändra samhället i sig och på ett sådant sätt att det sociala problem som organisationen inriktar sig på ska försvinna helt och hållet. Värdet 3 innebär att organisationen inriktar sig på en grupps förändring, i allmänhet på en nationell nivå. Organisationen försöker med andra ord förändra en grupp eller ett befolkningsskikt, i syfte att göra det bättre för den gruppen. Värdet 1 betyder att organisationen fokuserar på att förändra och göra det bättre för individer. Dessa organisationer arbetar i allmänhet på lokal nivå, exempelvis i en stad eller en kommun (inte en region). 4 SELUS-RAPPORT VINTER

5 2. OPERATIV MODELL FÖR KÄRNVERKSAMHETEN Under vår telefonintervju bad vi dig berätta om de produkter och/eller tjänster som din organisation erbjuder. Mer specifikt frågade vi: (i) Vad gör din organisation? Vilka är dess huvudsakliga tjänster och/eller produkter? VIKTIGASTE VERKSAMHETSOMRÅDEN SVERIGE BYGGINDUSTRI SAMHÄLLELIGA OCH SOCIALA TJÄNSTER och (ii) Hur självgenererar din organisation intäkter? 18% 17% De tre figurerna nedan sammanfattar svaren från de svenska sociala entreprenörer vi har intervjuat. 76% av de intervjuade organisationerna uppgav att deras primära affärsverksamhet hörde till något av följande 5 verksamhetsområden: 1) jordbruk, jakt, skogsbruk och fiske, 2) byggindustri, 3) samhälleliga och sociala tjänster, 4) utbildning, samt 5) hälsovård och socialhjälp. Resten av organisationerna var huvudsakligen aktiva inom: tillverkning, hotell och restaurant, samt bankverksamhet. JORDBRUK, JAKT, SKOGSBRUK OCH FISKE 34% 15% 16% HÄLSOVÅRD OCH SOCIALHJÄLP UTBILDNING Figur 2a: Viktigaste verksamhetsområden Notera: N=94. Vi använde den Generella klassifikationen för ekonomiska verksamheter (NACE). 5 SELUS-RAPPORT VINTER

6 77% av de intervjuade svenska sociala entreprenörerna uppgav vidare att deras huvudsakliga sociala verksamhet hörde hemma inom följande 6 sociala sektorer: filantropisk verksamhet och hjälp till självhjälp, miljö (inklusive ekologiska varor), ekonomisk, social och samhällelig utveckling, annan utbildning (dvs., inte grundskole-, gymnasie- eller högskoleutbildning), samt annan vård (dvs., inte sjukhus, rehabilitering, sjukhem, psykvård eller krishantering). Resten av organisationerna var till största del aktiva inom: sociala tjänster, affärs- och yrkessammanslutningar/ fackföreningar, samt kultur och konst. VIKTIGASTE SOCIALA SEKTORER SVERIGE MILJÖ (INKLUSIVE EKOLOGISKA VAROR) 22% 21% EKONOMISK, SOCIAL OCH SAMHÄLLELIG UTVECKLING FILANTROPISK VERKSAMHET OCH HJÄLP TILL SJÄLVHJÄLP 24% 5% 10% 18% OKLASSIFICERAD ANNAN VÅRD ANNAN UTBILDNING Figur 2b: Viktigaste sociala sektorer Notera: N=94. Vi använde den Internationella klassifikationen av ideella organisationer(icnpo). 6 SELUS-RAPPORT VINTER

7 De tre viktigaste operativa modellerna för svenska organisationerna är: betalning för tjänster och/ eller produkter, stöd till entreprenörer, samt sysselsättning. För en utförligare beskrivning av modellerna hänvisar vi till Metodruta B. OPERATIVA MODELLER SVERIGE 29% STÖD TILL ENTREPRENÖRER BETALNING FÖR TJÄNSTER OCH/ELLER PRODUKTER 44% 10% SYSSELSÄTTNING Figur 2c: Viktigaste operativa modeller Notera: N=94. Vi använde den typologi över operativa modeller som utvecklats av Alter(2008). ORGANISATIONSSTÖD (1%) OKLASSIFICERAD (2%) 3% 4% 7% KOOPERATIV MARKNADSFÖRMEDLING SUBVENTION AV TJÄNSTER 7 SELUS-RAPPORT VINTER

8 METODRUTA B Operativa modeller åskådliggör under vilka former organisationer skapar socialt värde (samhällelig påverkan) och ekonomiskt värde (inkomster). De är utarbetade med hänsyn till den sociala entreprenörens ekonomiska och sociala målsättningar och syfte, marknadens sätt att fungera, klientens behov och förmågor, samt det juridiska regelverket på området. Olika grundmodeller kan givetvis kombineras och förbättras för att skapa största möjliga värde. Vår analytiker spelade in dina svar och identifierade utifrån dem företagets huvudsakliga operativa modell. Modellen betalning för tjänster och/eller 1 produkter: Modellen betalning för tjänster innebär att den sociala entreprenören kommersialiserar sina sociala tjänster och/eller produkter och sedan säljer dem till målgruppen eller klienterna, individer, företag, samfund eller tredje part. Modellen stöd till entreprenörer: Organisationen 2 säljer rådgivning och finansiella tjänster till sin målgrupp eller sina klienter som utgörs av egenföretagare eller företag. Dess syfte är huvudsakligen att förbättra klienternas ekonomiska trygghet genom att stödja deras entreprenörskap. Modellen betalning för tjänster och/eller produkter 3 låginkomsttagare: Detta är en variant av modellen betalning för tjänster. Tonvikten ligger här på att ge fattiga och låginkomsttagare tillgång till produkter och tjänster. Modellen sysselsättning: Organisationen erbjuder 4 arbetstillfällen och yrkesutbildning till sin målgrupp eller personer som har stora svårigheter att få arbete, som exempelvis handikappade, hemlösa, unga i riskgrupper eller f.d. brottslingar. Organisationen driver ett företag som anställer dess klienter och säljer sedan företagets produkter eller tjänster på den öppna marknaden. Modellen marknadsförmedling: Organisationen 5 erbjuder tjänster till sin målgrupp eller sina klienter, småproducenter (individer, företag eller kooperativ), i syfte att hjälpa dem få tillgång till marknader. Tjänsterna ökar värdet på klienternas produkter. Typiska sådana tjänster är: produktutveckling, hjälp med produktion och marknadsföring, samt kreditgivning. Marknadsförmedlaren köper antingen produkten eller tar den på kommission och säljer den för ett högre värde på en lukrativ marknad. Modellen subvention av tjänster: Modellen subvention 6 av tjänster innebär att sociala entreprenörer säljer produkter eller tjänster till en extern marknad för att sedan använda intäkterna till att finansiera sina sociala projekt. Den sociala verksamheten och affärsverksamheten överensstämmer delvis. Modellen kooperativ: Den kooperativa modellen 7 innebär att den sociala entreprenören erbjuder direkta förmåner till sin målgrupp eller sina klienter dvs. medlemmar av kooperativet genom medlemstjänster: marknadsupplysning, teknisk assistans/rådgivning, kollektiv kraft vid affärsuppgörelser, vinster genom köp av stora volymer, tillgång till produkter och tjänster, tillgång till externa marknader där medlemmarna kan sälja sina produkter och tjänster, etc. Kooperativet består ofta av småproducenter inom samma näringsgren eller av en grupp med gemensamma behov, t.ex. tillgång till kapital eller sjukvård. Modellen organisationsstöd: Liknar subvention 8 av tjänster modellen, med skillnaden att affärsverksamheten här är separerad från de sociala programmen, dvs. affärsverksamhet och social verksamhet överensstämmer inte. 8 SELUS-RAPPORT VINTER

9 3. Överensstämmelse Under telefonintervjun frågade vi dig: Om ni endast inriktade er på er intäktsgenererande verksamhet i vilken utsträckning skulle ni då även åstadkomma social påverkan? Dina svar skattades på en skala mellan 1 och 5, där 1 stod för inte alls och 5 för i största utsträckning. Det genomsnittliga värdet för svenska sociala entreprenörer var 4,07, vilket var det näst högsta bland de fem länder vi undersökte. Siffrorna över kolumnerna i Figur 3 visar hur många organisationer som gav just detta svar. ÖVERENSSTÄMMELSE SVERIGE 100 ANTAL FÖRETAG Figur 3: Överensstämmelse mellan intäktsgenererande verksamhet och social påverkan Notera: N= ÖVERENSSTÄMMELSE 9 SELUS-RAPPORT VINTER

10 4 Entreprenöriell inställning Vi ville också veta mer om hur entreprenöriella sociala entreprenörer är. I linje med forskningslitteraturen insamlade vi data om de fyra viktigaste komponenterna i en entreprenöriell inställning: innovation, experimenterande, proaktivitet och risktagande. För mer information om hur de fyra komponenterna definieras och mäts, hänvisar vi till Metodruta C. Figur 4 sammanfattar resultaten. Vi konstaterar att svenska sociala entreprenörer i genomsnitt uppger att de tenderar att vara experimenterande, risktagande och mycket proaktiva, vilket visar sig i att de i genomsnitt har ett medelvärde över 4 i skattningen. Emellertid såg de sig inte nödvändigtvis som oupphörligt innovativa ifråga om produkter, tjänster och processer (vilket framgår av genomsnittsvärdet för innovativ output i figuren nedan). INNOVATION EXPERIMENTERANDE PROAKTIVITET RISKTAGANDE LÅGT HÖGT Figur 4: Entreprenöriell inställning uppdelad på sina fyra komponenter Notera: N=84 10 SELUS-RAPPORT VINTER

11 METODRUTA C Organisationer anses i allmänhet ha en entreprenöriell inställning om de agerar på följande sätt (t.ex. Rauch, Wiklund, Lumpkin and Frese, 2009): De lanserar regelbundet innovationer på marknaden, t.ex. nya produkter, tjänster och processer. De experimenterar med nya sätt att göra saker, t.ex. att utveckla nya metoder och processer för att lösa problem. De agerar proaktivt på marknaden, dvs. de är vanligen först med att lansera en ny produkt, tjänst eller process på marknaden steget före andra organisationer och/eller konkurrenter. De är risktagande, dvs. de har en benägenhet att ge sig in i högriskprojekt och tvekar inte att agera djärvt i osäkra situationer. För att få fram data om dessa fyra komponenter innovation, experimenterande, proaktivitet och risktagande använde vi oss av en serie frågor använda inom forskning kring entreprenöriell inställning. Du ombads att uppge på en skala mellan 1 och 7 i hur hög grad din organisation betedde sig i enlighet med vad som beskrevs i respektive fråga. Statistisk analys (t.ex. faktoranalys) bekräftade att dessa fyra aspekter av entreprenöriell inställning var synnerligen relevanta för sociala entreprenörer i Sverige. Intressant i sammanhanget är att en femte aspekt, konkurrensmässig aggressivitet (dvs. när en organisation föredrar att inta en aggressiv hållning gentemot liknande och konkurrerande organisationer framför att samarbeta), visade sig vara en separat aspekt utan samband med de fyra standardaspekterna av en social entreprenörs entreprenöriella inställning. Vilket tyder på att sociala entreprenörer delar de kommersiella företagens värdesättande av innovation, experimenterande, proaktivitet och risktagande, men också att de skiljer sig från dem eftersom ett aggressivt förhållningssätt till konkurrens (dvs. att ett företag försöker konkurrera ut och bekämpa andra organisationer inom samma område) inte är en del av de sociala entreprenörernas entreprenöriella inställning. 11 SELUS-RAPPORT VINTER

12 LÅN 5 Typ av finansiering Vi bad dig berätta hur din organisation har finansierat sin verksamhet under de senaste 12 månaderna. Vi ville också veta hur mycket (i procent) de olika typerna av finansiering har bidragit till den totala finansieringen av din organisation (under de senaste 12 månaderna). Vi skilde mellan grovt sett följande typer: 1) Betalning för tjänster eller produktförsäljning, 2) Kapital från investerare (aktier), 3) Lån, 4) Bidrag, 5) Privata gåvor, 6) Mikrokredit, eller 7) Annat Figur 5 sammanfattar resultaten för alla svenska sociala entreprenörer. Betalning och/eller försäljning var den utan tvekan viktigaste typen av finansiering (73%). Kapital från investerare stod i genomsnitt för 13% av finansieringen. De andra kategorierna var, i genomsnitt, endast av marginell betydelse, TYP AV FINANSIERIG SVERIGE % % 0 3.1% 0% 4.5% 0% 3.9% FÖRSÄLJNING INVESTERARE BIDRAG PRIVAT ANNAT MIKROKREDIT Figur 5: Typ av finansiering under de senaste 12 månaderna: Notera: N= SELUS-RAPPORT VINTER

13 6 Totala intäkter från nov 2008 till nov 2009 och förändring av intäkter över tid I online-enkäten ville vi veta hur stora de totala intäkterna i din organisation var mellan nov 2008 och nov 2009 samt hur stora dessa intäkter var jämfört med de intäkter som genererades året innan det vill säga, mellan nov 2007 och nov TOTALA INTÄKTER (EUR) FRÅN NOV 2008 TILL NOV 2009: SVERIGE 60 Figur 6a visar de totala intäkterna hos svenska sociala entreprenörer under det senaste året. 40% 40 40% av de svenska sociala entreprenörerna uppgav att deras intäkter uppgick till 1 miljon EUR eller mer. Samtidigt fanns det en betydande andel företag vars intäkter var mindre än EUR (28%). Resten 28% av företagen fördelades ganska jämnt över de tre mellankategorierna (ca 10% vardera). Medianvärdet var EUR % 10% 10% 0 Figur 6a: Totala intäkter (EUR) från nov 2008 till nov 2009 Notera: N=83. Figuren visar procentandelen sociala entreprenörer i varje intäktskategori. Svaren gavs i svenska kronor, som vi omvandlade till EUR enligt följande växelkurs: 1 SEK = 0,0953 EUR (31 oktober 2009). Intäktskategorierna valdes med hänsyn till utvecklingen av intäkter i alla de länder vi undersökte (Spanien, Storbritannien, Ungern, Rumänien och Sverige). Enligt Eurostat hade Sverige 2009 en BNP per capita på EUR eller 120,3% i köpkraftsparitet (procentandel av EU27) < 80,000 EUR 80,000 EUR till < 200,000 EUR 200,000 EUR till < 500,000 EUR 500,000 EUR till < 1,000,000 EUR > 1,000,000 EUR 13 SELUS-RAPPORT VINTER

14 Figur 6b visar intäktsutvecklingen jämfört med föregående år (dvs. nov 2007 till nov 2008). Det är anmärkningsvärt att, trots finanskrisen, endast 9% av de sociala entreprenörerna rapporterade en minskning av intäkterna, medan 4,1% uppgav att de hade stabila intäkter (dvs. 0% tillväxt). 45% uppgav måttlig tillväxt (upp till 20%) och 45% uppgav stark tillväxt (20% eller mer). INTÄKTSUTVECKLING FRÅN NOV 2007 TILL NOV 2008: SVERIGE 60 45% 40 33% % 8% 12% mindre än -20% -20% till < 0% 0% till < 20% 20% till < 40% 40% eller mer Figur 6b: Förändring av intäkter från nov 2008 till nov 2009 jämfört med nov nov 2009 Notera: N=73. Figuren visar procentandelen sociala entreprenörer i varje kategori. Fem företag är exkluderade från denna fråga eftersom de grundades efter november SELUS-RAPPORT VINTER

15 7 Ålder och arbetskraft I online-enkäten bad vi dig berätta när din organisation formellt grundades, dvs. vilket år och vilken månad den registrerades av den därför avsedda myndigheten. Den genomsnittliga åldern för de 93 svenska sociala entreprenörer som besvarade denna fråga var 16,4 år. Hälften av dessa organisationer var 9 år eller yngre. Figur 7a visar organisationernas åldersfördelning utifrån 5 åldersintervall: organisationer som är yngre än 1 år, organisationer som är mellan 2 och 4 år gamla, organisationer som är mellan 5 och 10 år gamla, organisationer som är mellan 11 och 20 år gamla, samt organisationer som är äldre än 20 år. Siffran över varje kolumn visar antalet organisationer inom det givna intervallet. A N TAL O R GAN ISATI O N E R ORGANISATIONERNAS ÅLDERSFÖRDELNING SVERIGE <1 ÅR >20 ÅRS ÅRS ÅRS ÅRS Figur 7a Organisationernas ålder Notera: N=93. O R G A NISAT I ONE N S Å L DER 15 SELUS-RAPPORT VINTER

16 Ett annat mer traditionellt men viktigt mått som vi undersökte var (i) antalet heltidsanställda (ägarna borträknade) som för närvarande arbetar för företaget, antingen som löneanställda eller underleverantörer, samt (ii) antalet volontärer som för närvarande arbetar för företaget. ANTAL HELTIDSTJÄNSTER (FTE) Figur 7b visar att drygt hälften av de intervjuade företagen sysselsatte mindre än 10 heltidstjänster (FTE). Samtidigt var det ganska få sociala entreprenörer som sysselsatte fler än 50 heltidstjänster. Figur 7c visar på ett likartat mönster 50 TILL 250 FTE 9% FLER ÄN 250 FTE 3% när det gäller antalet volontärer i företagen nästan hälften av alla sociala entreprenörer arbetar med mindre än 10 volontärer. 40% av alla intervjuade företag arbetar inte med volontärer. 52% FLER ÄN 10 FTE 10 TILL 49 FTE 36% Figur 7b Antalet heltidstjänster (exklusive ägarna) Notera: N=89 16 SELUS-RAPPORT VINTER

17 Figur 7c visar på ett likartat mönster när det gäller antalet volontärer i företagen nästan hälften av alla sociala entreprenörer arbetar med mindre än 10 volontärer. 40% av alla intervjuade företag arbetar inte med volontärer. ANTAL VOLONTÄRER 50 TILL 250 VOLONTÄRER FLER ÄN 250 VOLONTÄRER (2%) 10 TILL 49 VOLONTÄRER 9% 3% 7% 40% INGA VOLONTÄRER 46% FÄRRE ÄN 10 VOLONTÄRER Figur 7c: Antalet volontärer som arbetar för den sociala entreprenören Notera: N=78 17 SELUS-RAPPORT VINTER

18 8 Resurser I online-enkäten presenterades en omfattande lista över resurser, och vi bad dig uppge på en skala från 1 till 7 hur stor betydelse varje specifik resurs har haft för din organisation under de senaste 12 månaderna. Med resurser avses alla tillgångar som din organisation använder för att göra affärer, dvs. för att generera ekonomiskt och socialt värde. Värdet 1 indikerar att den specifika resursen inte har någon betydelse alls för din organisation, medan värdet 7 indikerar att denna resurs är av stor betydelse för din organisation. Figurerna nedan delar in resurserna i fyra grupper: samarbetsresurser, rådgivnings- och kunskapsresurser, resurser som rör ert anseende, samt, mänskliga resurser. Siffran i rektangeln visar genomsnittsvärdet för den specifika resursen för samtliga 94 svenska sociala entreprenörer som tillfrågades. Sammantaget visar detta att de resurser som hade störst betydelse (ett genomsnittsvärde på minst 5,5) för de intervjuade svenska sociala entreprenörerna var: heltidsanställda, informella sociala nätverk, partnerskap med andra organisationer, samt, organisationens anseende. De resurser som hade minst betydelse (ett genomsnittsvärde på 3,3 eller mindre) var: avlönade professionella ledningskonsulter, statliga stödinsatser, annan subventionerad rådgivning, råd från finansiella organisationer och näringslivsorgan, samt, volontärer. SAMARBETSRESURSER RÅDGIVNING & KUNSKAPSRESURSER RESURSER SOM RÖR ANSEENDE MÄNSKLIGA RESURSER 4 5, Figure 8a: 1 Informella sociala nätverk 2 Formella sociala nätverk 3 Partnerskap med andra organisationer 4 Deltagande i yrkesrelaterade evenemang Figure 8b: 1 Statliga stödinsatser 2 Annan subventionerad rådgivning 3 Råd från finansiella organisationer och näringslivsorgan 4 Registrera varumärke, patent, copyrightskydd 5 Fackpublikationer Figure 8c: 1 Organisationens anseende 2 Grundarens/ledarens anseende 3 Verksamhetssektorns anseende 4 Stöd från inflytelserika personer och kändisar Figure 8d: 1 Heltidsanställda 2 Tillfällig personal 3 Volontärer 4 Grundare 5 Styrelsemedlemmar 6 Avlönade professionella ledningskonsulter Notera: N=94. Ju närmare mittlinjen i spindelnätet, desto mindre betydelse hade den specifika resursen för de sociala entreprenörernas verksamhet. 18 SELUS-RAPPORT VINTER

19 9 INNOVATION Ett annat område av intresse var innovation. Exempelvis samlade vi in data om hur innovativa sociala entreprenörer är. Vi använde oss därvid av standardiserade frågor från European Community Innovation Surveys (tillgängliga genom Eurostat). Det visade sig att 76% av de svenska sociala entreprenörerna rapporterade att de har lanserat åtminstone en ny eller en avsevärt förbättrad tjänst, produkt och/eller process i sin organisation. 60% av dessa företag hade under det senaste året lanserat åtminstone en innovation som var ny på marknaden, dvs. en radikal innovation. När vi jämför dessa siffror med liknande data för kommersiella företag, kan vi konstatera att sociala entreprenörer uppgav att de var mycket mer innovativa. Detta var fallet i alla undersökta länder. % ORGANISATIONER SOM LANSERAT INNOVATIONER SOM VAR NYA PÅ MARKNADEN RUMÄNIEN UNGERN SPANIEN STORBRITANNIEN SVERIGE Jämförelse mellan SELUSI och EU Selusis undersökning av sociala entreprenörer (med minst 10 anställda, n = 288) Figur 9a: Andelen sociala entreprenörer som under det senaste året lanserat innovationer som var nya på marknaden. Community Innovation Statistics, Eurostat,, N = 691, SELUS-RAPPORT VINTER

20 Vi bad dig även berätta varför du tycker det är viktigt att vara innovativ och vad du vill uppnå genom att vara innovativ så gott som alla företag tyckte att innovation var viktigt. Vi urskiljde sex olika 13% Att svara på förändrade regler eller krav kluster av innovationsmotiv, vilka listas i Figur 9b tillsammans med procentandelen sociala entreprenörer som uppgav ett motiv inom ramen för respektive kluster. Figur 9b visar att den vanligaste drivkraften till innovativ verksamhet är att öka räckvidden och/ 24% Processförbättringar: flexibilitet, kapacitet, kostnadsreduktion eller kvaliteten på de produkter och/eller tjänster som den sociala entreprenören erbjuder. Ett nästan lika vanligt motiv till innovation var att uppnå den sociala entreprenörens sociala mål, t.ex. att förbättra 35% Press från konkurrenter och finansiärer kvaliteten på den sociala påverkan som företaget gör och/eller öka företagets sociala påverkan genom att nå ut till fler människor. Några av dessa entreprenörer uppgav också att de var innovativa för att minska den negativa miljöpåverkan som deras organisation har. 40% Finansiell hållbarhet och marknadsexpansion Andra viktiga drivkrafter var att förbättra den sociala entreprenörens finansiella hållbarhet, samt press från konkurrenter och/eller finansiärer att vara innovativa. För din kännedom ska nämnas att det främsta innovationsmotivet för kommersiella företag har visat sig vara att öka räckvidden och/eller kvaliteten på produkter och tjänster (Eurostat, CIS 2006; Parvan, 52% Social och miljömässig påverkan (att förbättra kvalitet/spridning av social påverkan, att minska miljöpåverkan) 2009). Figur 9b: Innovationsmotiv Notera: N=89. Dessa kluster har erhållits genom tidigare explorativ forskning och från Community Innovation Surveys (tillgängliga genom Eurostat). 55% Att öka räckvidden/ höja kvaliteten på produkter och tjänster 20 SELUS-RAPPORT VINTER

LANDSRAPPORT SVERIGE. En första analys och profilering av sociala företag i Sverige, utarbetat av SEFORÏS forskningskonsortium

LANDSRAPPORT SVERIGE. En första analys och profilering av sociala företag i Sverige, utarbetat av SEFORÏS forskningskonsortium LANDSRAPPORT SVERIGE En första analys och profilering av sociala företag i Sverige, utarbetat av SEFORÏS forskningskonsortium September 2016 INTRODUKTION Mellan april och december undersökte SEFORÏS konsortium

Läs mer

NyföretagarCentrum STRÄNGNÄS. Utförd av IUC Sverige AB 2010

NyföretagarCentrum STRÄNGNÄS. Utförd av IUC Sverige AB 2010 IUC Sverige AB RAPPORT SEK! Samhällsekonomisk kalkyl NyföretagarCentrum STRÄNGNÄS Utförd av IUC Sverige AB 2010 RAPPORT 2010-06-30 Samhällsekonomisk Kalkyl NyföretagarCentrum Strängnäs Sammanfattning Våra

Läs mer

TILLVÄXTRAPPORT FÖR IDÉBUREN VÅRD OCH SOCIAL OMSORG

TILLVÄXTRAPPORT FÖR IDÉBUREN VÅRD OCH SOCIAL OMSORG TILLVÄXTRAPPORT FÖR IDÉBUREN VÅRD OCH SOCIAL OMSORG Kerstin Eriksson Näringspolitiskt ansvarig, Famna December 2011 1 Tillväxtrapport för idéburen vård och social omsorg Famna presenterar med denna rapport

Läs mer

Utlandsföddas företagande i Sverige

Utlandsföddas företagande i Sverige Utlandsföddas företagande i Sverige Fakta & statistik 2010 Fler exemplar av broschyren kan beställas på www.tillvaxtverket.se/publikationer Beställningar och förfrågningar kan också göras till Tillväxtverkets

Läs mer

Välkommen till studiecirkeln om sociala innovationer och integration

Välkommen till studiecirkeln om sociala innovationer och integration Välkommen till studiecirkeln om sociala innovationer och integration I det här dokumentet finner du en introduktion till den forskarledda studiecirkeln om sociala innovationer och integration som du är

Läs mer

SAMARBETE MED HÖGSKOLORNA

SAMARBETE MED HÖGSKOLORNA SAMARBETE MED HÖGSKOLORNA FRÅGEFORMULÄR Det europeiska projektet EMCOSU (Emerging Modes of Cooperation between Private Sector Organisations and Universities) Nya former för samarbete mellan Den privata

Läs mer

Agenda. Nuläge Inkubator och Science park Innovation Inkubator 2.0 förslag Finansiering Summering

Agenda. Nuläge Inkubator och Science park Innovation Inkubator 2.0 förslag Finansiering Summering Agenda Nuläge Inkubator och Science park Innovation Inkubator 2.0 förslag Finansiering Summering Nuläge Rampens nuvarande projektfinansiering avslutas sommaren 2012 Hösten 2012 finansieras verksamheten

Läs mer

utveckling med hjälp av ESIFs finansiella instrument Europeiska jordbruksfonden för landsbygdsutveckling Finansiella instrument

utveckling med hjälp av ESIFs finansiella instrument Europeiska jordbruksfonden för landsbygdsutveckling Finansiella instrument utveckling med hjälp av ESIFs finansiella instrument Europeiska jordbruksfonden för landsbygdsutveckling , som samfinansieras av Europeiska jordbruksfonden för landsbygdsutveckling, är ett hållbart och

Läs mer

Från affärsmöjlighet till nytt företag: Vilka lyckas och varför?

Från affärsmöjlighet till nytt företag: Vilka lyckas och varför? Från affärsmöjlighet till nytt företag: Vilka lyckas och varför? Frédéric Delmar Handelshögskolan i Stockholm Mikael Samuelsson Internationella handelshögskolan i Jönköping Upplägg för idag 1. Bakgrund

Läs mer

Enkät för det offentliga samrådet

Enkät för det offentliga samrådet SAMMANFATTNING Enkät för det offentliga samrådet Under april juli 2015 genomförde Europeiska kommissionen ett öppet offentligt samråd om fågeldirektivet och art- och habitatdirektivet. Samrådet var en

Läs mer

Policy Brief Nummer 2012:4

Policy Brief Nummer 2012:4 Policy Brief Nummer 2012:4 Export av livsmedel till vilket pris? Exporterande företag sätter ofta olika pris på en vara på olika marknader. Traditionellt tänker man sig att det beror på att företag anpassar

Läs mer

RTS Konjunkturbarometer 2010

RTS Konjunkturbarometer 2010 RTS Konjunkturbarometer RTS Konjunkturbarometer för visar att landets rese- och turistföretagare har en mer positiv syn på den ekonomiska utvecklingen i rese- och turistnäringen idag, jämfört med vad de

Läs mer

Vuxnas deltagande i utbildning

Vuxnas deltagande i utbildning Utbildningsstatistisk årsbok 2014 Vuxnas deltagande i 18 Vuxnas deltagande i Innehåll Fakta om statistiken... 372 Kommentarer till statistiken... 374 18.1 Andel deltagare i åldern 25 64 år i formell eller

Läs mer

InItIatIvet för. socialt ansvar

InItIatIvet för. socialt ansvar InItIatIvet för socialt ansvar Initiativet för socialt ansvar Initiativet för Socialt ansvar är ett av CSR Västsveriges handlingsprogram för ökat ansvarstagande, lokalt som globalt. Det är tänkt att kunna

Läs mer

Lina Bjerke Internationella handelshögskolan i Jönköping

Lina Bjerke Internationella handelshögskolan i Jönköping Lina Bjerke Internationella handelshögskolan i Jönköping Urbanisering är ett relativt begrepp som ständigt är och ständigt har varit under förändrad betydelse. För 200 år sedan fanns enbart några få procent

Läs mer

Arbetsrapport R2008:010. Kvinnors företagande. en statistisk översikt. Måns Lindberg och Björn Falkenhall

Arbetsrapport R2008:010. Kvinnors företagande. en statistisk översikt. Måns Lindberg och Björn Falkenhall Arbetsrapport R2008:010 Kvinnors företagande en statistisk översikt Måns Lindberg och Björn Falkenhall Arbetsrapport R2008:010 Kvinnors företagande - en statistisk översikt Måns Lindberg och Björn Falkenhall

Läs mer

Socialt entreprenörskap Finansierar projekt inom den sociala ekonomin. Den biobaserade byggnaden i den hållbara staden. Hur gör man i Skövde?

Socialt entreprenörskap Finansierar projekt inom den sociala ekonomin. Den biobaserade byggnaden i den hållbara staden. Hur gör man i Skövde? Den biobaserade byggnaden i den hållbara staden Hur gör man i Skövde? Utlysning av projektmedel 2013-2014 Dnr RUN 614-0186-13 Socialt entreprenörskap Finansierar projekt inom den sociala ekonomin 1. Inbjudan

Läs mer

Sammanfattning. Lagändringarna föreslås träda i kraft den 1 juli 2007.

Sammanfattning. Lagändringarna föreslås träda i kraft den 1 juli 2007. Sammanfattning Ett landsting får i dag sluta avtal med någon annan om att utföra de uppgifter som landstinget ansvarar för enligt hälso- och sjukvårdslagen (1982:763). Inskränkningar finns emellertid när

Läs mer

Denna policy anger Tidaholms kommuns förhållningssätt till den sociala ekonomin och socialt företagande.

Denna policy anger Tidaholms kommuns förhållningssätt till den sociala ekonomin och socialt företagande. Inledning Denna policy anger Tidaholms kommuns förhållningssätt till den sociala ekonomin och socialt företagande. Policy utgår från grundsynen att vårt samhälle ekonomiskt organiseras i tre sektorer:

Läs mer

Klimat och miljöfrågor affärskritiska för medelstora företag

Klimat och miljöfrågor affärskritiska för medelstora företag Ingela Hemming, SEB:s Företagarekonom Tisdag den 6 september 2011 SEB:s Företagarpanel om miljö och affärer Klimat och miljöfrågor affärskritiska för medelstora företag SEB har frågat 1 390 företagare

Läs mer

Agenda. Om olika perspektiv på vad socialt entreprenörskap är

Agenda. Om olika perspektiv på vad socialt entreprenörskap är Agenda 1. Begreppet socialt entreprenörskap Om olika perspektiv på vad socialt entreprenörskap är 2. Sociala entreprenörer som hybrider Om sociala entreprenörer som personer som vägrar att välja mellan

Läs mer

6. Norrlänningarnas syn på livet och tillvaron

6. Norrlänningarnas syn på livet och tillvaron 6. Norrlänningarnas syn på livet och tillvaron Kerstin Westin, Kulturgeografiska institutionen, Umeå universitet Vad är viktigt i livet? Synen på livet och tillvaron kan diskuteras eller beskrivas i termer

Läs mer

Eget företag - Dröm och verklighet

Eget företag - Dröm och verklighet Eget företag - Dröm och verklighet Ingela Gabrielsson Privatekonom 2009-08-27 Om undersökningen För att öka förståelsen för drömmen om att starta eget och för verkligheten har Nordea Private Banking valt

Läs mer

Investera i Europas framtid

Investera i Europas framtid Investera i Europas framtid 1 Femte rapporten om den ekonomiska, sociala och territoriella sammanhållningen En ny sammanhållningspolitik för ett nytt årtiondes utmaningar I. Bakgrund II. III. IV. Sammanhållningspolitikens

Läs mer

Drivkrafter bakom invandrarföretagande forskning om mångfald i affärslivet? Glenn Sjöstrand Fil. Dr. Sociologi

Drivkrafter bakom invandrarföretagande forskning om mångfald i affärslivet? Glenn Sjöstrand Fil. Dr. Sociologi Drivkrafter bakom invandrarföretagande forskning om mångfald i affärslivet? Glenn Sjöstrand Fil. Dr. Sociologi Vad kännetecknar invandrarföretag(are)? Företag som ägs av invandrare är koncentrerade till

Läs mer

TILLVÄXTRAPPORT FÖR IDÉBUREN VÅRD OCH SOCIAL OMSORG

TILLVÄXTRAPPORT FÖR IDÉBUREN VÅRD OCH SOCIAL OMSORG TILLVÄXTRAPPORT FÖR IDÉBUREN VÅRD OCH SOCIAL OMSORG Kerstin Eriksson Näringspolitiskt ansvarig, Famna Tillväxtrapport för idéburen vård och social omsorg Detta är den andra tillväxtrapporten som Famna

Läs mer

STOCKHOLMS HANDELSKAMMARES ANALYS: 2016-03 BREXIT BROMSAR DIREKTINVESTERINGAR

STOCKHOLMS HANDELSKAMMARES ANALYS: 2016-03 BREXIT BROMSAR DIREKTINVESTERINGAR STOCKHOLMS HANDELSKAMMARES ANALYS: 2016-03 BREXIT BROMSAR DIREKTINVESTERINGAR Stockholm maj 2016 Sammanfattning Ekonomiska bedömningar av ett brittiskt utträde ur EU, så kallad brexit, har hittills fokuserat

Läs mer

Att vända motgångar till möjligheter

Att vända motgångar till möjligheter Att vända motgångar till möjligheter En affärsplan för Östersjön med ett svenskt perspektiv 2.7.2014 Sammanfattande perspektiv 1. Kritiskt läge i Östersjön på grund av övergödning, farliga ämnen och överfiske,

Läs mer

Granskning av årsredovisning i Samordningsförbundet Välfärd Nacka Avrapportering av revision per 31 december 2012 2013-04-09 Revisorerna i Samordningsförbundet Välfärd i Nacka Min granskning har genomförts

Läs mer

Estradföreläsning, 15 januari 2007. Vad vet vi om Venture Capital?

Estradföreläsning, 15 januari 2007. Vad vet vi om Venture Capital? Estradföreläsning, 15 januari 2007 Vad vet vi om Venture Capital? Hans Landström Institutet för Ekonomisk Forskning/CIRCLE Lunds Universitet email: Hans.Landstrom@fek.lu.se Vad är venture capital? (se

Läs mer

Policy för den sociala ekonomin och socialt företagande i Timrå kommun

Policy för den sociala ekonomin och socialt företagande i Timrå kommun FÖRFATTNINGSSAMLING Nr KS 12 1 (5) Policy för den sociala ekonomin och socialt företagande i Timrå kommun Fastställd av kommunstyrelsen 2015-05-26, 129 Denna policy anger Timrå kommuns förhållningssätt

Läs mer

VARUMÄRKESPLATTFORM 2010

VARUMÄRKESPLATTFORM 2010 VARUMÄRKESPLATTFORM 2010 Introduktion 5 Bakgrund 6 Vision 7 Förflyttning 8 Löften 9 Positionering 10 Målgrupper 11 Känsla 12 Kärnvärden 14 INNEHÅLL INTRODUKTION Göteborgs hamn grundades år 1620 och är

Läs mer

Kort om Europeiska investeringsbanken

Kort om Europeiska investeringsbanken Kort om Europeiska investeringsbanken Som EU:s bank erbjuder vi finansiering och expertkunskaper till solida och hållbara investeringsprojekt i och utanför Europa. Banken ägs av EU:s 28 medlemsstater och

Läs mer

Mångfald i näringslivet. Företagens villkor och verklighet 2014

Mångfald i näringslivet. Företagens villkor och verklighet 2014 Mångfald i näringslivet Företagens villkor och verklighet 2014 Mångfald i näringslivet Företagens villkor och verklighet 2014 Tillväxtverket Produktion: Ordförrådet Stockholm, februari 2015 ISBN 978-91-87903-15-1

Läs mer

Ett hållbart tillvägagångssätt att uppnå EU:s ekonomiska och sociala målsättningar. Finansiella instrument

Ett hållbart tillvägagångssätt att uppnå EU:s ekonomiska och sociala målsättningar. Finansiella instrument Ett hållbart tillvägagångssätt att uppnå EU:s ekonomiska och sociala målsättningar , som samfinansieras av Europeiska strukturoch investeringsfonder, är ett hållbart och effektivt sätt att investera i

Läs mer

Företagspolitik i en nordisk kontext

Företagspolitik i en nordisk kontext Företagspolitik i en nordisk kontext 2 FÖRETAGSPOLITIK I EN NORDISK KONTEXT FÖRETAGSPOLITIK I EN NORDISK KONTEXT 3 Alla prognoser visar att tjänstesektorn kommer att fortsätta växa under de kommande åren,

Läs mer

5. Övningen Försäljning, marknadsföring och bemötandet av kunden. TU-A1200 Grundkurs i produktionsekonomi

5. Övningen Försäljning, marknadsföring och bemötandet av kunden. TU-A1200 Grundkurs i produktionsekonomi 5. Övningen Försäljning, marknadsföring och bemötandet av kunden TU-A1200 Grundkurs i produktionsekonomi Övningarnas innehåll 6. Analyser och framtid Harjoitusty ö 5. Försäljning, marknadsföring och kundens

Läs mer

Box IR:s årliga IR-enkät. Augusti september 2010

Box IR:s årliga IR-enkät. Augusti september 2010 Box IR:s årliga IR-enkät Augusti september 2010 Executive summary Att intresset för finansiell kommunikation och Investor Relations-frågor bland svenska börsbolag är stort framgår av den enkätundersökning

Läs mer

Företag växer på olika sätt Svenskt Näringslivs rekryteringsenkät del 3

Företag växer på olika sätt Svenskt Näringslivs rekryteringsenkät del 3 Företag växer på olika sätt s rekryteringsenkät del 3 Inledning På vilket sätt vill företag växa? Och varför föredrar vissa företag att växa på andra sätt än genom att tillsvidareanställa personal? De

Läs mer

Regeringens proposition 2008/09:73

Regeringens proposition 2008/09:73 Regeringens proposition 2008/09:73 Överlåtelse av aktier i Venantius AB till AB Svensk Exportkredit samt åtgärder för förstärkt utlåning från AB Svensk Exportkredit och Almi Företagspartner AB Prop. 2008/09:73

Läs mer

FÖRETAGSPRESENTATION. Octagon Development är ett. konsultbolag med fokus. arbeta med företagsledare,

FÖRETAGSPRESENTATION. Octagon Development är ett. konsultbolag med fokus. arbeta med företagsledare, Octagon Development är ett konsultbolag med fokus på att arbeta med företagsledare, styrelse eller ledningsgrupper. Vi kan under kort eller lång tid verka i företag som en resurs, antingen i en vakant

Läs mer

Plattform för entreprenörskap och social ekonomi ett europaperspektiv i Örebro

Plattform för entreprenörskap och social ekonomi ett europaperspektiv i Örebro Plattform för entreprenörskap och social ekonomi ett europaperspektiv i Örebro Gordon Hahn Jobbar för en organisation som heter Serus och har varit med och tagit fram en plattform för hur man kan jobba

Läs mer

Drivhuset. Startades 1993 i Karlstad. Finns just nu på 14 orter runt om i Sverige. Drivhuset Kalmar grundades 1999

Drivhuset. Startades 1993 i Karlstad. Finns just nu på 14 orter runt om i Sverige. Drivhuset Kalmar grundades 1999 2013 fokus framåt Drivhuset är en plattform för dig som vill utveckla entreprenöriellt driv. Genom personlig evolution och affärsutveckling vill vi få fler att skapa nytt av sina idéer. Drivhuset arbetar

Läs mer

Utlysningstext socialt entreprenörskap 2015

Utlysningstext socialt entreprenörskap 2015 Utlysningstext socialt entreprenörskap 2015 - projektmedel för utvecklingsinsatser inom social ekonomi Utlysning av projektmedel 2015 Dnr RUN 614-0186-13 1. Inbjudan socialt entreprenörskap i Västra Götaland

Läs mer

Kommittédirektiv. Delegation om villkor för idéburna organisationer inom den offentliga hälsooch sjukvården och äldreomsorgen. Dir.

Kommittédirektiv. Delegation om villkor för idéburna organisationer inom den offentliga hälsooch sjukvården och äldreomsorgen. Dir. Kommittédirektiv Delegation om villkor för idéburna organisationer inom den offentliga hälsooch sjukvården och äldreomsorgen Dir. 2006:42 Beslut vid regeringssammanträde den 12 april 2006. Sammanfattning

Läs mer

Västernorrlands län. Företagsamheten 2016. Maria Eriksson, Stöde Bud & Taxi Vinnare i tävlingen Västernorrlands mest företagsamma människa 2015

Västernorrlands län. Företagsamheten 2016. Maria Eriksson, Stöde Bud & Taxi Vinnare i tävlingen Västernorrlands mest företagsamma människa 2015 MARS 2016 Företagsamheten 2016 Maria Eriksson, Stöde Bud & Taxi Vinnare i tävlingen s mest företagsamma människa 2015 Foto: Anders Lövgren. s län Innehåll Inledning... 2 Så genomförs undersökningen...

Läs mer

Varför är vår uppförandekod viktig?

Varför är vår uppförandekod viktig? Vår uppförandekod Varför är vår uppförandekod viktig? Det finansiella systemet är beroende av att allmänheten har förtroende för oss som bank. Få saker påverkar kunden mer än det intryck du lämnar. Uppförandekoden

Läs mer

En värld i ständig förändring Family Business Survey 2014 Sverige

En värld i ständig förändring Family Business Survey 2014 Sverige En värld i ständig förändring Family Business Survey 2014 Sverige 2 Innehåll 4 6 8 10 12 14 Vi ser familjeföretagens utmaningar PwC:s analys Familjeföretagen vill vara hållbara Innovation och talang viktiga

Läs mer

WWW-adress Officiell e-postadress noreply@tekes.fi Namn på moderbolagets koncern Enhetens namn Kommun. Diaari 1402472544726/0/2014

WWW-adress Officiell e-postadress noreply@tekes.fi Namn på moderbolagets koncern Enhetens namn Kommun. Diaari 1402472544726/0/2014 Utgångsuppgifter om ansökan Är det fråga om Företag Utvecklingen inriktas huvudsakligen på För utveckling av en produkt, tjänst och/eller metod Basuppgifter Basuppgifter FO-nummer 1234567-8 Företagets

Läs mer

GOD AVKASTNING TILL LÄGRE RISK

GOD AVKASTNING TILL LÄGRE RISK FRIHET Svenska Investeringsgruppens vision är att skapa möjligheter för ekonomisk tillväxt och frihet genom att identifiera de främsta fastighetsplaceringarna på marknaden. Vi vill hjälpa våra kunder att

Läs mer

FöretagarFörbundet analyserar. Småföretagare med utländsk bakgrund

FöretagarFörbundet analyserar. Småföretagare med utländsk bakgrund analyserar Småföretagare med utländsk bakgrund maj 2008 Småföretagare med utländsk bakgrund Sammanfattning FöretagarFörbundet har tillsammans med SEB genomfört en telefonundersökning av företagares bakgrund.

Läs mer

utveckling med hjälp av ESIFs finansiella instrument Sammanhållningsfonden Finansiella instrument

utveckling med hjälp av ESIFs finansiella instrument Sammanhållningsfonden Finansiella instrument utveckling med hjälp av ESIFs finansiella instrument Sammanhållningsfonden 2 , som samfinansieras av Sammanhållningsfonden, är ett hållbart och effektivt sätt att investera i en förstärkning av den ekonomiska,

Läs mer

Företagare på lika villkor? - En studie om arbetstider, arbetsvillkor

Företagare på lika villkor? - En studie om arbetstider, arbetsvillkor Företagare på lika villkor? - En studie om arbetstider, arbetsvillkor och familjeförhållanden för företagande kvinnor Andreas Mångs Kort om projektet Med hjälp av enkät och registerdata har vi bl.a. studerat

Läs mer

Evenemangstrategi för Region Skåne. Sammanfattad förkortad version

Evenemangstrategi för Region Skåne. Sammanfattad förkortad version Evenemangstrategi för Region Skåne Sammanfattad förkortad version Bakgrund Evenemang är en viktig del av Region Skånes varumärke. Målsättningen att vara en attraktiv och innovativ region kombineras med

Läs mer

eworkbarometern VÅREN 2013

eworkbarometern VÅREN 2013 eworkbarometern VÅREN 2013 Innehåll Om eworkbarometern Bakgrund Kontakt Rörlighet på konsultmarknaden tema för vårens eworkbarometer 2013 Resultat från vårens undersökning Arvode Efterfrågan och konkurrens

Läs mer

Sveriges äldsta och största undersökning av småföretagarnas uppfattningar och förväntningar om konjunkturen

Sveriges äldsta och största undersökning av småföretagarnas uppfattningar och förväntningar om konjunkturen SMÅFÖRETAGS- BAROMETERN Sveriges äldsta och största undersökning av småföretagarnas uppfattningar och förväntningar om konjunkturen JÖNKÖPINGS LÄN Juni Innehåll Småföretagsbarometern... 2 Sammanfattning

Läs mer

Svensk FoU Policyaktörer, Drivkrafter och Data

Svensk FoU Policyaktörer, Drivkrafter och Data Svensk FoU Policyaktörer, Drivkrafter och Data Patrik Gustavsson Tingvall, Handelshögskolan i Stockholm och CESIS SCB 24 Maj 2011 FoU-utgifter internationellt Totala utgifter som Varför andel av BNP, 2008

Läs mer

Svar på kommissionens offentliga samråd Grönbok Den europeiska arbetskraften inom vården

Svar på kommissionens offentliga samråd Grönbok Den europeiska arbetskraften inom vården Promemoria 2009 03 27 S2009/2697/HS Socialdepartementet Enheten för hälso- och sjukvård Kommissionen Generaldirektoratet för hälsa och konsumentskydd Samråd om Grönboken Den europeiska arbetskraften inom

Läs mer

FÖRSLAG TILL BETÄNKANDE

FÖRSLAG TILL BETÄNKANDE EUROPAPARLAMENTET 2014-2019 Utskottet för sysselsättning och sociala frågor 15.4.2015 2014/2236(INI) FÖRSLAG TILL BETÄNKANDE om socialt entreprenörskap och social innovation för att bekämpa arbetslöshet

Läs mer

Digitalt festivalengagemang

Digitalt festivalengagemang VOLANTE WORKING PAPER 15:07 Digitalt festivalengagemang Festivalbesökare och platsvarumärken i sociala medier VOLANTE WORKING PAPER 15:07 Digitalt festivalengagemang Festivalbesökare och platsvarumärken

Läs mer

Innovationslandskapet Åland. Jämförelse av resultat från ÅTC studien och GE Global Innovation barometer. Ålands Teknologicentrum

Innovationslandskapet Åland. Jämförelse av resultat från ÅTC studien och GE Global Innovation barometer. Ålands Teknologicentrum Innovationslandskapet Åland Jämförelse av resultat från ÅTC studien och GE Global Innovation barometer Ålands Teknologicentrum Bakgrund - ÅTC undersökningens syfte För att bättre kunna utforma verksamhetsstrategier,

Läs mer

Företagarnas panel Rapport från Företagarna

Företagarnas panel Rapport från Företagarna Företagarnas panel Rapport från Företagarna oktober 2011 Inledning... 2 Vart fjärde småföretag anser att det är svårare än normalt att finansiera verksamheten... 2 Finansieringsmöjligheterna har försämrats

Läs mer

Företagens villkor och verklighet 2014

Företagens villkor och verklighet 2014 Företagens villkor och verklighet 2014 Hotell & restaurang 1 Kort om undersökningen En av Europas största enkätundersökningar till företag Ger svar på hur företag upplever sin verklighet inom en rad områden

Läs mer

Danske Bank Kreditbarometer 18 april 2011

Danske Bank Kreditbarometer 18 april 2011 Danske Bank Kreditbarometer 18 april 2011 1 Disposition 1. Metod och branschbeskrivning 2. Slutsatser 3. Företagets finansiella situation 4. Behov av finansiering 5. Tillgång till finansiering 6. Planerade

Läs mer

Haldex delårsrapport, januari - september 2015

Haldex delårsrapport, januari - september 2015 Innovative Vehicle Solutions PRESSMEDDELANDE Landskrona, 23 oktober, 2015 Haldex delårsrapport, januari - september 2015 Stark rörelsemarginal och förbättrat kassaflöde Fokuserat arbete med kostnadsbasen

Läs mer

Företagens villkor och verklighet 2014

Företagens villkor och verklighet 2014 Företagens villkor och verklighet 2014 Transport & magasinering 1 Kort om undersökningen En av Europas största enkätundersökningar till företag Ger svar på hur företag upplever sin verklighet inom en rad

Läs mer

Regler som tillväxthinder och företagens kontakter med offentliga aktörer. Företagens villkor och verklighet 2014

Regler som tillväxthinder och företagens kontakter med offentliga aktörer. Företagens villkor och verklighet 2014 Regler som tillväxthinder och företagens kontakter med offentliga aktörer Företagens villkor och verklighet 2014 Regler som tillväxthinder och företagens kontakter med offentliga aktörer Företagens villkor

Läs mer

Social ekonomi i kommande strukturfondsperiod 2007-2013 Östra Mellansverige

Social ekonomi i kommande strukturfondsperiod 2007-2013 Östra Mellansverige Social ekonomi i kommande strukturfondsperiod 2007-2013 Östra Mellansverige SERUS Ek. För. 19-20 februari 2007 1 Analys s.9, Processen kring programframtagandet: I partnerskapet ingår den offentliga, ideella

Läs mer

Lars Dahlgren. VD och koncernchef

Lars Dahlgren. VD och koncernchef Lars Dahlgren VD och koncernchef Summering av 2011 Ännu ett stabilt år med ökat fokus på att expandera verksamheten Ett starkt resultat - Jämförbar nettoomsättning* ökade med 8% i lokala valutor - Jämförbart

Läs mer

ALLMÄN INFORMATION OCH RÅD:

ALLMÄN INFORMATION OCH RÅD: ALLMÄN INFORMATION OCH RÅD: - Var tydlig med dina svar! Ge konkreta exempel och statistik och visa på en tydlig koppling mellan din vision och hur din lösning kan förverkligas. - Varje svar får innehålla

Läs mer

Verksamhetsstrategier för Fair Action

Verksamhetsstrategier för Fair Action Verksamhetsstrategier för Fair Action Antagen av styrelsen den 29 april 2015 Fair Action är en partipolitiskt och religiöst obunden ideell förening. Vi arbetar för en hållbar värld där mänskliga rättigheter

Läs mer

Handbok ALLMÄN INFORMATION. Svenska

Handbok ALLMÄN INFORMATION. Svenska Handbok ALLMÄN INFORMATION Svenska IQWBL - Improving Quality in Work-Based Learning 2010-1-FI1-LEO05-03042 LLP 2007-2013 Leonardo da Vinci Transfer of Innovation Innehåll 1 Arbetsplatsförlagt lärande (APL):

Läs mer

HUR STÄMMER IAS 1 ÖVERENS MED DIREKTIVEN OM ÅRSREDOVISNING?

HUR STÄMMER IAS 1 ÖVERENS MED DIREKTIVEN OM ÅRSREDOVISNING? XV/7030/98 SV HUR STÄMMER IAS 1 ÖVERENS MED DIREKTIVEN OM ÅRSREDOVISNING? GENERALDIREKTORAT- XV Inre marknad och finansiella tjänster Detta dokument är avsett att användas som diskussionsunderlag inom

Läs mer

DWÜ & ZIF. Mid & Small-Cap cross-border Mergers and Acquisitions. English - Deutsch - Svenska

DWÜ & ZIF. Mid & Small-Cap cross-border Mergers and Acquisitions. English - Deutsch - Svenska Mid & Small-Cap cross-border Mergers and Acquisitions English - Deutsch - Svenska Innehåll 1 Om DWÜ & ZIF Läs mer vilka vi är, våra värderingar och kultur, och hur vi arbetar. 2 Våra Tjänster 3 Transaktioner

Läs mer

Sveriges äldsta och största undersökning av småföretagarnas uppfattningar och förväntningar om konjunkturen

Sveriges äldsta och största undersökning av småföretagarnas uppfattningar och förväntningar om konjunkturen SMÅFÖRETAGS- BAROMETERN Sveriges äldsta och största undersökning av småföretagarnas uppfattningar och förväntningar om konjunkturen DALARNAS LÄN Juni 21 Innehåll Småföretagsbarometern... 2 Sammanfattning

Läs mer

Läs om hur ditt företag kan integrera barns rättigheter i ert hållbarhetsarbete och ansvarsfulla företagande med hjälp av barnrättsprinciperna för

Läs om hur ditt företag kan integrera barns rättigheter i ert hållbarhetsarbete och ansvarsfulla företagande med hjälp av barnrättsprinciperna för Barn Är allas business Läs om hur ditt företag kan integrera barns rättigheter i ert hållbarhetsarbete och ansvarsfulla företagande med hjälp av barnrättsprinciperna för företag. Det är nu ni börjar! UNICEF/Roger

Läs mer

Vad krävs för att attrahera dagens och framtidens talanger?

Vad krävs för att attrahera dagens och framtidens talanger? Vad krävs för att attrahera dagens och framtidens talanger? En undersökning bland dagens talanger om arbetsgivare, karriärval och värderingar i yrkeslivet. Hur attraherar vi dagens och framtidens medarbetare?

Läs mer

Facit. Makroekonomi NA0133 5 juni 2014. Institutionen för ekonomi

Facit. Makroekonomi NA0133 5 juni 2014. Institutionen för ekonomi Institutionen för ekonomi Rob Hart Facit Makroekonomi NA0133 5 juni 2014. OBS! Här finns svar på räkneuppgifterna, samt skissar på möjliga svar på de övriga uppgifterna. 1. (a) 100 x 70 + 40 x 55 100 x

Läs mer

Det livslånga lärandet

Det livslånga lärandet Det livslånga lärandet 6 6. Det livslånga lärandet Totalt deltagande i lärande Livslångt lärande är ett vitt begrepp som sträcker sig från vaggan till graven. Enligt EU täcker det livslånga lärandet in

Läs mer

Små och medelstora företag planerar att anställa - och har brett förtroende för den ekonomiska politiken

Små och medelstora företag planerar att anställa - och har brett förtroende för den ekonomiska politiken Ingela Hemming, SEB:s Företagarekonom Måndag den 20 februari 2012 Positiva signaler i 2012 års första Företagarpanel från SEB: Små och medelstora företag planerar att anställa - och har brett förtroende

Läs mer

www.pwc.se Regionförbundet Örebro Jämförande analys maj 2013

www.pwc.se Regionförbundet Örebro Jämförande analys maj 2013 www.pwc.se Jämförande analys Ni vet redan mycket Mycket är lika Vi gör några nedslag 2 När vi blickar framåt Den möjliga utvecklingen Den önskvärda utvecklingen Den troliga utvecklingen Örebro 2013 Tiden

Läs mer

Frågor & svar om lagen om det nya regelverket för förvaltare av alternativa investeringsfonder (LAIF)

Frågor & svar om lagen om det nya regelverket för förvaltare av alternativa investeringsfonder (LAIF) PROMEMORIA Datum 2013-06-27 uppdaterad 2014-01-08 och 2014-06-02 Frågor & svar om lagen om det nya regelverket för förvaltare av alternativa investeringsfonder (LAIF) Finansinspektionen Box 7821 SE-103

Läs mer

Platsannonserna fyra procent färre än för ett år sedan

Platsannonserna fyra procent färre än för ett år sedan För mer information kontakta: Stefan Rizvi Monster Worldwide Sweden +46 8506 523 61 stefan.rizvi@monster.se Platsannonserna fyra procent färre än för ett år sedan Sammanfattning september 20: Monster Employment

Läs mer

Näringslivsstrategi 2009-03-23. Renée Mohlkert Näringslivs- och marknadsdirektör

Näringslivsstrategi 2009-03-23. Renée Mohlkert Näringslivs- och marknadsdirektör Näringslivsstrategi 2009-03-23 Renée Mohlkert Näringslivs- och marknadsdirektör NÄRINGSLIVSSTRATEGI FÖR HELSINGBORGS STAD Utifrån denna strategi ska Helsingborgs stads näringslivsarbete bedrivas. Uppdraget

Läs mer

AFFÄRSPLAN. Namn. Företag. Adress. Telefon. E-post. Hemsida. Affärsplan. Sara Isaksson Pär Olofsson 2010.08.24

AFFÄRSPLAN. Namn. Företag. Adress. Telefon. E-post. Hemsida. Affärsplan. Sara Isaksson Pär Olofsson 2010.08.24 Namn Företag AFFÄRSPLAN Adress Telefon E-post Hemsida Affärsplan 2010.08.24 1 Sara Isaksson Pär Olofsson Innehåll AFFÄRSIDÉ 3 VISION, MÅL OCH STRATEGI 5 VERKSAMHET 7 KUND 8 KONKURRENTER 9 MARKNADSFÖRING

Läs mer

Så bidrar Coca-Cola i Sverige till svensk ekonomi

Så bidrar Coca-Cola i Sverige till svensk ekonomi Så bidrar Coca-Cola i Sverige till svensk ekonomi Så bidrar Coca-Cola till svensk ekonomi När du köper en Coca-Cola i Sverige kanske du inte tänker på allt som ligger bakom den och hur den bidrar till

Läs mer

Perspektiv på stärkt hållbarhet. Samhällsplanering för en inkluderande grön ekonomi

Perspektiv på stärkt hållbarhet. Samhällsplanering för en inkluderande grön ekonomi Perspektiv på stärkt hållbarhet Samhällsplanering för en inkluderande grön ekonomi Eva Alfredsson Forskare på KTH och analytiker på Myndigheten för tillväxtpolitiska utvärderingar och analyser Samhällsplanering

Läs mer

Företagens villkor och verklighet 2014

Företagens villkor och verklighet 2014 Företagens villkor och verklighet 2014 Uthyrning, fastighetsservice 1 Kort om undersökningen En av Europas största enkätundersökningar till företag Ger svar på hur företag upplever sin verklighet inom

Läs mer

Företagens villkor och verklighet 2014

Företagens villkor och verklighet 2014 Företagens villkor och verklighet 2014 Verksamhet inom Juridik, ekonomi, vetenskap & teknik 1 Kort om undersökningen En av Europas största enkätundersökningar till företag Ger svar på hur företag upplever

Läs mer

Företagens villkor och verklighet 2014

Företagens villkor och verklighet 2014 Företagens villkor och verklighet 2014 1 Kort om undersökningen En av Europas största enkätundersökningar till företag Ger svar på hur företag upplever sin verklighet inom en rad områden som tillväxt,

Läs mer

Katrineholm. Hur har det gått i Sörmland?...-2011 års redovisning av länets Lissabonindikatorer

Katrineholm. Hur har det gått i Sörmland?...-2011 års redovisning av länets Lissabonindikatorer .Sörmland i siffror Katrineholm Hur har det gått i Sörmland?...-211 års redovisning av länets Lissabonindikatorer 211 1 Bakgrunden till de valda indikatorerna i den gamla Sörmlandsstrategin Våren 27 beslutade

Läs mer

Koll på kostnaderna OPS och livscykeltänk

Koll på kostnaderna OPS och livscykeltänk Infrastructure & Real Estate Koll på kostnaderna OPS och livscykeltänk Sjukhus i världsklass 2012 Lars Tvede-Jensen OPS är ett sätt att överföra projektrisker från offentlig till privat aktör ett slags

Läs mer

Tidigare behandlad vid samråd med EU-nämnden: 20 oktober 2006

Tidigare behandlad vid samråd med EU-nämnden: 20 oktober 2006 Bilaga 1 Slutlig Rådspromemoria 2006-12-08 Jordbruksdepartementet Naturresurs- och sameenheten Rådets möte den 19-21 december 2006 Dagordningspunkt 3a och 3b Rubrik: 3. Ekologiska produkter: a) Förslag

Läs mer

Sänkt arbetsgivaravgift. nya jobb

Sänkt arbetsgivaravgift. nya jobb Sänkt arbetsgivaravgift ger nya jobb Rapport från Företagarna oktober 2010 Innehåll Bakgrund... 3 Arbetsgivaravgiften den viktigaste skatten att sänka... 4 Sänkt arbetsgivaravgift = fler jobb?... 6 Policyslutsatser

Läs mer

Nya planer för gården?

Nya planer för gården? Nya planer för gården? Tio steg för att lyckas med ett generationsskifte För ett rikare liv på landet Gör en smidig växling till nästa generation Att genomgå en generationsväxling innebär mycket att tänka

Läs mer

HUR BETALAR NI? HUR SKULLE NI VILJA BETALA?

HUR BETALAR NI? HUR SKULLE NI VILJA BETALA? HUR BETALAR NI? HUR SKULLE NI VILJA BETALA? 2/09/2008-22/10/2008 Det finns 329 svar, av totalt 329, som motsvarar dina sökvillkor DELTAGANDE Land DE - Tyskland 55 (16.7%) PL - Polen 41 (12.5%) DK - Danmark

Läs mer

Du är värd en högst personlig affär

Du är värd en högst personlig affär PRIVATE BANKING I HANDELSBANKEN Du är värd en högst personlig affär Marknadsföringsmaterial Har du en större förmögenhet att förvalta eller ska du sälja ditt livsverk? Var befinner du dig i livet, hur

Läs mer

Företagens villkor och verklighet 2014

Företagens villkor och verklighet 2014 Företagens villkor och verklighet 2014 1 Kort om undersökningen En av Europas största enkätundersökningar till företag Ger svar på hur företag upplever sin verklighet inom en rad områden som tillväxt,

Läs mer

Tentamen i nationalekonomi, tillämpad mikroekonomi A, 3 hp (samt 7,5 hp)

Tentamen i nationalekonomi, tillämpad mikroekonomi A, 3 hp (samt 7,5 hp) Tentamen i nationalekonomi, tillämpad mikroekonomi A, 3 hp (samt 7,5 hp) 2011-08-23 Ansvarig lärare: Viktor Mejman Hjälpmedel: Skrivdon och räknare. Kurslitteratur. Maximal poängsumma: 16 För betyget G

Läs mer

Centrum för lokal utveckling och social ekonomi i Örebro län. Stöd och rådgivning för sociala innovationer

Centrum för lokal utveckling och social ekonomi i Örebro län. Stöd och rådgivning för sociala innovationer Centrum för lokal utveckling och social ekonomi i Örebro län. Stöd och rådgivning för sociala innovationer Sammanfattning av Förstudie 1 www.orebroll.se Post Box 1613, 701 16 Örebro Besök Eklundavägen

Läs mer