EXAMENSARBETE. Robust reglering av pelletsbrännare En förstudie. Torbjörn Körlof Patrik Wilhelmson. Luleå tekniska universitet

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "EXAMENSARBETE. Robust reglering av pelletsbrännare En förstudie. Torbjörn Körlof Patrik Wilhelmson. Luleå tekniska universitet"

Transkript

1 EXAMENSARBETE 2009:103 CIV Robust reglering av pelletsbrännare En förstudie Torbjörn Körlof Patrik Wilhelmson Luleå tekniska universitet Civilingenjörsprogrammet Arena jordens resurser Institutionen för Tillämpad fysik, maskin- och materialteknik Avdelningen för Energiteknik 2009:103 CIV - ISSN: ISRN: LTU-EX--09/103--SE

2

3 Abstract Abstract The main aim of this project has been to carry out preparatory work prior to the development of a system for fast and dynamic control of a wood pellet burner. The main objectives of this project have been to: Examine the potential to reduce emissions from a commercial pelletburner for domestic use. Identify sensors that may be useful in such a contol system with respect to functionality and cost. The cost will have a crucial role, since the function is in a system of small biomass burners. Provide suggestions on how that future regulation should work. In this project combustion experiments haves been conducted in a commercial pellet burner for domestic use. The results of the experiments showed that there is a potential to reduce emissions from the burner if better control system could be implemented. Furthermore, three different sensors were tested and evaluated during the experiments, one oxygen sensor and two sensors for measuring products of incomplete combustion (CO + THC). A recommendation on how the system should work has been provided, which means that the system could work with a flexible set-point on air supply. This system would most likely reduce the emissions and increase efficiency in comparison with current commercial control systems which operates at a fixed set-point of combustion air. ii

4 Sammanfattning Sammanfattning Detta projekt har syftat till att inleda arbetet med att utveckla ett system för snabb och dynamisk reglering av pelletsbrännare. Projektet har haft tre målsättningar: Undersöka potentialen att minska utsläpp från en kommersiell pelletsbrännare för villabruk. Kartlägga vilka sensorer som lämpligen kan användas i en sådan reglering med hänsyn till funktionalitet och pris. Priset kommer att ha en avgörande betydelse eftersom sensorerna skall fungera i ett system för små biobrännare. Ge förslag hur detta framtida reglersystem skall arbeta. I detta projekt har eldningsförsök utförts med en kommersiell pelletsbrännare avsedd för villabruk. Försöken visar att det finns potential att reducera emissionerna från brännaren om ett självreglerande system skulle implementeras. Vidare har tre olika sensorer testats och utvärderats under försöken, en syre sensor och två sensorer för att mäta oförbränt (CO+THC). En rekommendation på hur reglersystemet ska fungera har lämnats, vilken innebär att systemet skulle arbeta med ett rörligt börvärde på lufttillförsel. Detta system skulle minska emissioner och öka verkningsgraden i jämförelse med nuvarande kommersiella reglersystem där systemen oftast arbetar med ett fast börvärde på lufttillförsel. iii

5 Förord Förord Detta examensarbete omfattar 30 hp och utfördes under vårterminen 2009 vid Luleå tekniska universitet. Det är avslutningen på vår utbildning till civilingenjörer inom uthålliga energisystem. Vi skulle vilja rikta vårt varma tack till våra handledare Joakim Lundgren och Roger Hermansson på avdelningen för Energiteknik för deras synpunkter och många givande diskussioner. Slutligen vill vi också tacka verkstadschef Per Bergström samt den övriga personalen på Swebo Bioenergy i Boden för deras assistans och trevliga bemötande. Torbjörn Körlof Torbjörn Körlof Patrik Wilhelmson Patrik Wilhelmson Luleå Tekniska Universitet Luleå Juni 2009 iv

6 Innehållsförteckning Innehållsförteckning 1 INLEDNING BAKGRUND MÅLBESKRIVNING AVGRÄNSNINGAR TEORI LITTERATURSTUDIE STÖKIOMETRI REGRESSIONSANALYS UTRUSTNING PANNA BRÄNNARE GASMÄTUTRUSTNING SENSORER Bosch lambdasond LSU Carbosen SGAS Termoelement LOGGER FÖRSÖK FÖRSÖKSUPPSTÄLLNING MONTERING AV GASSENSORER FÖRSÖKSPLANERING Konstant effekt med varierande fläktstyrka Konstant fläktstyrka med varierande effekt RESULTAT EMISSIONER Fasta effektlägen med varierad fläktstyrka Fasta fläktlägen med varierad effekt SENSORER Bosch lambdasond LSU Carbosen SGAS SLUTSATS EMISSIONER SENSORER FÖRSLAG PÅ REGLERSYSTEM DISKUSSION EVENTUELLA FELKÄLLOR FÖRSLAG PÅ FORTSATT ARBETE v

7 Innehållsförteckning 8 REFERENSER APPENDIX A VARIERAD FLÄKTSTYRKA... APPENDIX B VARIERAD EFFEKT... APPENDIX C LAMBDASOND... APPENDIX D CARBOSEN APPENDIX E SGAS vi

8 Nomenklatur Nomenklatur CO CO2 H2O NO NO2 NOx THC OGC Ga2O3 λ Std Av. Kolmonoxid Koldioxid Vatten Kvävemonoxid Kvävedioxid Samlingsnamn för kväveoxider Totala halten av kolväten Halten organiskt bundet kol Galliumoxid Luftfaktor (Tillförd luftmängd/teoretiskt luftbehov) Standardavvikelse vii

9 Inledning 1 Inledning 1.1 Bakgrund Biobränslen är ett energislag som kommer att öka mer och mer i betydelse när de fossila energislagen successivt kommer att fasas ut. På senare år har träpellets börjat användas för uppvärmning av bostadshus. Pellets har ofta bra förbränningsegenskaper och ger vid goda förhållanden låga utsläpp av miljöoch hälsofarliga ämnen. Exempel på skadliga ämnen är kväveoxider, stoft och oförbrända 1 gaser. Faktorer som påverkar förhållandena vid förbränning av pellets är bland annat vilken belastning pannan har, lufttillförsel och pelletkvalité. Idag framställs pellets huvudsakligen av ren stamved. I framtiden väntas efterfrågan på stamved att öka. Då kommer sannolikt även sämre råvaror som grot 2 och bark att användas vid framställning av pellets. Det kommer att ge pellets med mer varierande kvalité vilket kan medföra större utsläpp av miljöskadliga ämnen. Då eldning med pellets väntas bli vanligt i tätbebyggda områden är det viktigt att reducera utsläppen av ämnen som är skadliga för miljö och hälsa. Idag är det vanligt att en oljebrännare ersätts med en pelletsbrännare. Eftersom pannan inte är tillverkad för att eldas med pellets medför det att driftförhållandena sällan är optimala med onödigt stora utsläpp av miljöfarliga gaser och partiklar som följd. Eldning av pannor med pelletsbrännare sker idag ofta utan ackumulatortank. Detta gör att vattenmängden i systemet som ska värmas upp är relativt liten. Följden av detta blir att brännaren slås av och på med både korta driftstider och uppehåll. En pelletsbrännare tar ca 15 min vardera att tända och släcka pelletsbädden (Sjöö, 2009). Under start och stopp av brännaren är inte förbränningsprocessen optimal. Detta leder till onödigt stora utsläpp av föroreningar och en lägre verkningsgrad. Idag används lambdasonder för att styra förbränningen i pelletsbrännare. Detta är dock på industri- eller fastighetspannor från 50 kw och större. Dagens lambdastyrning kostar för mycket för att det skall vara ekonomiskt försvarbart att installera på en vanlig villabrännare. 1 Totalsumman av CO, THC och H 2 2 Förkortning av Grenar Rötter Och Toppar s. 8 (91)

10 Inledning Eftersom en pelletsbrännare för villabruk kostar omkring kronor för konsumenten får styr- och reglertekniken inte kosta mer än några tusen kronor som färdig produkt. Det är viktigt att kostnaden är låg eftersom höga kostnader gör att det inte kan anses ekonomiskt motiverat att använda den i vanliga villabrännare. 1.2 Målbeskrivning Detta projekt har syftat till att inleda arbetet med att utveckla ett system för snabb och dynamisk reglering av pelletsbrännare. Projektet har haft tre specifika målsättningar: Undersöka potentialen att minska utsläpp från en kommersiell pelletsbrännare för villabruk. Genom en litteraturstudie kartlägga vilka sensorer som lämpligen kan användas i en sådan reglering med hänsyn till funktionalitet och pris. Priset kommer att ha en avgörande roll eftersom de skall fungera i ett system för små biobrännare. Ge förslag hur detta framtida reglersystem skall arbeta. 1.3 Avgränsningar Detta examensarbete är avgränsat till att enbart omfatta pelletsbrännare upp till 25 kw avsedda för hus och villor. Endast en modell av brännare kommer att användas, Janfire NH. Examensarbetet omfattar prövning av sensorer som kan komma att bli aktuella för att senare ingå i en aktiv styrutrustning för pelletsbrännare. Långtidstester av givarna kommer inte att genomföras med hänsyn till projektets korta tid. Mätutrustning används för att hitta lämpliga indikatorer som kan beskriva förbränningens förlopp och ge en bild över hur noggrant de olika givarna mäter. Utvecklingen av styrsystemet kommer inte att behandlas i detta examensarbete. s. 9 (91)

11 Teori 2 Teori 2.1 Litteraturstudie För att närma sig fullständig förbränning av pellets behöver förbränningskammaren delas in i två delar, båda med separat lufttillförsel. (Fiedler, 2004) I den första delen, primärzonen förbränns bränslet med luftunderskott. I den andra delen, sekundärzonen tillförs mer luft och resten av bränslet förbränns med luftöverskott. En av orsakerna till att bränslet först ska förbrännas med luftunderskott är att det kväve som finns i bränslet ska bilda N2-molekyler och inte reagera med luftens syre och bilda NOx. Det är även viktigt att hålla nere temperaturen för att undvika asksintring. I sekundärzonen förbränns de oförbrända gaser (främst CO och kolväten) som bildats i primärzonen. De flesta pelletsbrännare på den svenska marknaden använder sig av ett stort luftöverskott för att få ner emissionerna av oförbrända gaser. Utsläppen av NOx blir dessvärre höga då kvävet i bränslet kan reagera med syret i luften. En bättre kontroll av lufttillförseln genom att använda en λ- sond eller en sensor för mätning av CO kan minska emissionerna av både oförbrända gaser och NOx. I Österrike är denna typ av reglering standard. De brännare som används i Österrike är ofta inbyggda i pannan och är mer automatiserade än svenska brännare. I Sverige är panna och brännare olika enheter som måste ställas in manuellt för att fungera optimalt. Det är inte enbart tillgången på syre som reglerar förbränningen (Johansson, 2004). Höga nivåer av oförbrända föreningar har noterats vid stora luftöverskott. Det kan enligt Johansson bero på att luften kyler ned förbränningskammaren med sämre förbränning som följd. Förbränning som sker med flamma har högre verkningsgrad än förbränning med glöd. (Olsson, 2004) Även utsläppen av CO och kolväten är lägre vid förbränning med flamma. I figur 1 visas typisk förbränningskaraktäristik för rökgaser från en brännare. Om så förgasas delar av bränslet och utsläppen av oförbrända föroreningar ökar markant. Om förbränningen är stökiometrisk dvs. ideal (λ=1) betyder det att teoretisk minsta luftmängd tillförts förbränningsprocessen för att fullständig förbränning ska erhållas. Lambdavärdet beräknas enligt ekvation [2.1] [2.1] Där O2 anges i volym % och. s. 10 (91)

12 Teori Det betyder att om fullständig förbränning erhålls kommer det inte att finnas något syre i rökgaserna och verkningsgraden på förbränningen är maximal. I praktiken är dock fullständig förbränning i stort sett omöjligt att åstadkomma, och ett högre värde på lambda måste användas eftersom bränslet och luften aldrig blandas helt optimalt. Ett större luftöverskott behövs speciellt med fasta bränslen eftersom omblandningen där är sämre än för gas och flytande bränslen. Figur 1. Förbränningskaraktäristik för pelletsbrännare (Eskilsson & Tullin, 2001) Vid förbränning med stort luftöverskott används en mindre andel av luften till förbränningen vilket leder till ökade rökgasförluster. Förändringar av luftens och bränslets egenskaper påverkar förbränningen och gör det svårare att få bra förbränning. För att möta dessa förändringar brukar pelletsbrännare ha ett för högt lambdavärde för att vara säker på att förbränningen blir fullständig vid normala fluktuationer. Det innebär att vid normala driftförhållanden brinner brännaren långt ifrån den optimala driftpunkten och med en lägre verkningsgrad som följd. Vid lambdastyrning är det möjligt att reglera luftöverskottet mot ett fast börvärde på lambda, det betyder att lufttillförseln kan svara mot fluktuationer i bränslematning, kvalité på pellets m.m. Men att enbart styra förbränningen mot ett fixerat lambdavärde säger ingenting om kvalitén på s. 11 (91)

13 Teori förbränningen. Höga halter av oförbränt kan förekomma även vid höga luftöverskott. Därför kan ett alternativ till vanlig λ-styrning vara att med hjälp av en annan parameter, till exempel oförbränt, beräkna vilket λ-värde som är det optimala vid just det tillfället och styra fläkten mot det. På det sättet fås ett rörligt börvärde som anpassas efter den pågående förbränningen. Det betyder att λ- värdet anpassas efter aktuell last och bränsle. Genom att använda ett rörligt börvärde för λ kan luftöverskottet sänkas och på det sättet minska rökgasförluster och NOx-utsläpp, samtidigt som halten av oförbränt inte tillåts öka. I en stokerpanna på 1 MW installerades ett reglersystem med kombinerad lambdasond och en sensor för att mäta oförbränt. En algoritm som var självinställande valde optimalt λ-värde för stunden. Med det nya reglersystemet hölls verkningsgraden på över 90 % även vid låga laster. COemissionerna kunde reduceras med en faktor 5 jämfört med när pannan styrdes mot flamtemperaturen (Eskilsson & Tullin, 2001). s. 12 (91)

14 Teori 2.2 Stökiometri Innehållet i pellets kan delas upp i fukt, flyktig materia, bundet kol och aska. Figur 2, Principskiss över beståndsdelarna i ett bränsle Fukten är det vatten som finns i bränslet och förångas när temperaturen når 100 C. Flyktig materia är den materia som förbränns innan temperaturen blir så hög att den egentliga förbränningen startar. Bundet kol består till största delen av kol men även av väte och kväve med mera. Det bundna kolet börjar förbrännas när temperaturen blir tillräckligt hög för att bryta de bindningar som håller det samman. Aska är materian som blir kvar när fukten har avdunstat och den brännbara materian har förbränts. Enligt (Kjellström, Lindberg, & Keikkala, 2003) kan en typisk fördelning av brännbar materia i biomassa vara den i tabell 1. Tabell 1. Materians fördelning Ämne Viktprocent Kol 52 Väte 6 Syre och kväve m.m. 42 Det bör påpekas att ovanstående tabell bara visar ett exempel. Fördelningen kan variera kraftigt mellan olika typer av biomassa. Kväveinnehållet kan till exempel variera från 0,1 % i stamveden hos ett träd till 1 % i löv och barr. Av den brännbara materian i biomassa står bundet kol för % och flyktig materia för %. s. 13 (91)

15 Teori Vid stökiometrisk förbränning förbränns all brännbar materia med exakt den mängd luft som behövs. När 1 kg pellets som har det innehåll som exemplet i tabell 1 förbränns, blir den stökiometriska uträkningen enligt tabell 2. Här antas att fukthalten är 10 % och askhalten 2 %. Tabell 2. Exempel stökiometrisk förbränning Ämne Bränsleinnehåll Molvikt Mol/kg pellets Syrebehov (O2) Restprodukt g/kg pellets g/mol mol C 457,6 12,01 38,102 38,102 CO2 H 52,8 1,01 52,277 13,069 H2O O 360,8 16,00 22,500-11,250 O2 N 8,8 14,01 0,628 N2 Fukt ,02 5,549 H2O Aska 20 Aska Syrebehov: 39,921 mol/kg pellets För varje mol syre i luften går det 3,76 mol kväve i luften. Totalt krävs det 190 mol luftmolekyler för att förbränna 1 kg pellets, det motsvarar 4,31 Nm 3 luft. 3 När 1 kg pellets i exemplet förbränns med 4,31 Nm 3 luft är förbränningen stökiometrisk och λ=1. Om 6,47 Nm 3 luft används till 1 kg pellets, sker förbränningen med luftöverskott och λ=1,5. Om lufttillförseln per kg pellets är mindre än 4,31 Nm 3 sker förbränningen med luftunderskott och λ<1. Det är endast i teorin som det går att få en helt stökiometrisk förbränning. I verkligheten uppstår ojämnheter i förbränningszonen vilket skapar luftunderskott på ett ställe i förbränningskammaren och luftöverskott på ett annat. 3 Nm3 står för 1 m 3 gas vid atmosfärstryck och 273 K. En mol av en ideal gas motsvarar 0,0227 Nm 3. s. 14 (91)

16 Teori För att motverka att oförbrända ämnen som CO försvinner med rökgaserna brukar förbränning ske med luftöverskott. Nackdelen med att tillföra mer luft än vad som behövs är att luften kyler ned förbränningskammaren vilket försämrar förbränningen. För att få optimal förbränning måste luftfaktorn prövas fram för den aktuella brännaren. I tabell 3 visas vanliga värden på luftfaktorn lambda (λ) för anläggningar på 1 MW och uppåt. För småskaliga villabrännare är syrehalten i avgaserna vilket motsvarar. (Hermansson, 2009) Tabell 3. Vanliga rekommendationer för lambdavärde för olika bränslen i anläggningar från 1 MW och uppåt. (Kjellström, Lindberg, & Keikkala, 2003). Bränsle Luftfaktor (λ) Ved 1,2 1,4 Kol 1,7 2,0 Olja 1,05 1,1 Gas 1,05 1,1 2.3 Regressionsanalys Regressionsanalys är en vanlig statistisk metod för att förklara och bestämma samband mellan två eller flera olika variabler, i detta fall endast två variabler. För att se om det kan finnas något samband mellan sensorsignaler och koncentrationer av THC eller syre görs detta genom att sensorsignalen plottas mot CO- eller O2-halten i ett spridningsdiagram som visas i figur 3. I detta fall antas att funktionen är en rät linje med ekvationen [2.2] [2.2] Med hjälp av Microsoft Excel kan den regressionslinje som bäst förklarar sambandet mellan variablerna plottas ut, se figur 4. s. 15 (91)

17 Koncentration CO Robust reglering av pelletsbrännare Teori ,004 0,0045 0,005 0,0055 0,006 Sensorsignal Figur 3. Spridningsdiagram ,004 0,0045 0,005 0,0055 0,006 Figur 4. Spridningsdiagram med regressionslinje Med Excel fås också linjens ekvation samt ett R 2 -värde. R 2 definition visas i ekvation [2.3] [2.3] Där är den skattade regressionslinjens Y-värde, och är medelvärdet av observerad data. s. 16 (91)

18 Teori R 2 värdet kallas för förklaringsgrad, i detta fall blev förklaringsgraden 0,815. Detta kan tolkas som 81,5% av den totala variationen av CO-koncentrationerna förklaras av regressionslinjen vilket är en ganska hög förklaringsgrad. s. 17 (91)

19 Utrustning 3 Utrustning 3.1 Panna Den panna som används är tillverkad av företaget Ariterm och är av modellen Arimax 360. Pannan är framtagen för att eldas med biobränslen och är dimensionerad för effekten 60 kw. Den har en vattenvolym på 280 liter. I vattentanken sitter en spiral som leder bort värmen från pannan. Figur 5. Arimax 360 i genomskärning (Ariterm) Innan rökgaserna lämnar pannan cirkulerar de genom vertikala konvektionskanaler. När värmebehovet är mindre till exempel under sommaren kan röken ledas förbi två av kanalerna genom att en lucka öppnas. Eftersom brännaren som används har en maxeffekt på 23 kw kommer pannan eldas med luckan öppen. I figur 3 visas pannan i genomskärning. Undertrycket i pannan kan styras steglöst med en frekvensstyrd sugfläkt i skorstenen och justerades under försöken till cirka 30 Pa. 3.2 Brännare Pelletsbrännaren som används i detta examensarbete är modell NH av märket Janfire och är en övermatad pelletsbrännare. Pellets från ett externförråd matas med en externskruv fram till brännarens internförråd. En kapacitiv givare bestämmer när internförrådet är fullt och stoppar externskruven. Därifrån matas pellets med en doseringsskruv till ett fallschakt där den faller ner i brännkoppen. s. 18 (91)

20 Utrustning I fallschaktet sitter en temperaturgivare som reducerar effekten i brännaren när temperaturen stiger över 70 C och som stoppar brännaren om temperaturen trots reducering stiger över 100 C. Temperaturgivaren i fallschaktet har som funktion att skydda mot bakbrand. Figur 6. Vybild över Janfire NH (Janfire AB, 2007) En fläkt förser brännare med både sekundär- och primärluft som fördelas i brännkoppen. Tändning sker automatiskt genom hetluft som värms upp av en eldriven värmeslinga. Drifteffekten på brännaren kan väljas i 1 kw steg på fasta nivåer mellan 3-23 kw. Alternativt kan brännaren köras med modulerande effekt, där effekten regleras automatiskt mellan förutbestämda nivåer för att hålla en bestämd panntemperatur. Effektvärdena gäller för pellets med en volymvikt på 675 g/liter och 4,8 kwh/kg. Används pellets med annan volymvikt eller energiinnehåll kan detta finjusteras manuellt på brännaren för att optimera förbränningen. Pelletsbrännaren har ett rörligt roster som både askar och skrapar av slagg och andra föroreningar för att sedan mata in det i pannan. Askskrapning sker vid varje ny start eller efter en förutbestämd pelletsåtgång (Janfire AB, 2007). Bränslematningen sker med doseringsskruven som vrider på sig under en förbestämd tid, ökas effeken så minskar intervalltiden mellan vridningarna. Själva vridningstiden bestäms av det valda energiinnehållet i pelletsen per volymenhet (Wh/liter). s. 19 (91)

21 Utrustning Originalinställningen för 4,8 Wh/g ger en vridningstid på doseringsskruven på 1,00 sekunder. Vridningstiden kan varieras mellan 0,50-1,50 sekunder. 3.3 Gasmätutrustning Som referens till sensorerna används en gasmätutrustning från SICK MAIHAK av modell SIDOR. Denna kommer att indikera hur bra sensorerna fungerar i given miljö. Från rökkanalen pumpas en liten mängd rökgas genom en uppvärmd slang som håller temperaturen 77 C, till gasmätutrustningen där den analyseras vid temperaturen 120 C (Lundgren & Pettersson, 2009). De gaser som mäts är syre, koloxid, koldioxid och kväveoxid. Mätområdena som utrustningen kan mäta inom samt mätmetod visas i tabell 4. Gasmätutrustningen mäter ett medelvärde över 5 sekunder som den skickar ut i form av en strömsignal. Strömsignalen är linjär och varierar mellan 4 och 20 ma. Tabell 4. Mätområde SIDOR (Lundgren & Pettersson, 2009) Gaskomponent Mätområde Metod Koloxid ppm Icke dispersiv infraröd Koldioxid [CO2] 0-20 vol% Icke dispersiv infraröd Kväveoxid [NO] ppm Icke dispersiv infraröd Syre [O2] 0-25 vol% Paramagnetisk O2-cell s. 20 (91)

22 Utrustning 3.4 Sensorer Bosch lambdasond LSU 4.9 En lambdasond är en sensor som mäter syrekoncentrationen i en gas. Det vanligaste användningsområdet för lambdasonder är att mäta syrekoncentrationen i rökgaser från förbränningsmotorer. Eftersom den utvecklats till bilindustrin från början och använts i flera decennier så är sonderna relativt billiga, eftersom de tillverkas i stora volymer (Svensson, 2003). I bilmotorer används lambdasonden för att reglera kring λ=1 vilket motsvarar idealisk förbränning(o2=0 % i rökgaserna). Den vanligaste typen av lambdasond har en signalkurva som är mycket brant vid λ=1. I dessa applikationer används givaren i princip som en binär givare dvs. att skicka en signal av eller på. I detta fall används träpellets i stället för olja som i bilmotorns fall. Detta kräver ett visst luftöverskott (λ>1) eftersom omblandningen av bränsle och luft som leder till fullständig förbränning är besvärligare att åstadkomma (Boman & Edvardsson, 2007). På grund av detta används en bredbandslambda Bosch LSU 4.9 som går mellan λ=0,65- (Bosch ). Detta ger en möjlighet att mer exakt mäta syrekoncentrationen i rökgaserna än om en vanlig lambdasond används. Detta gör den till en intressant sensor att använda i mindre värmepannor eftersom syrehalten är ett mått på hur optimerade förhållandena är i förbränningsprocessen (Svensson, 2003) Lambdasonden är kopplad till en lambdacontroller som saluförs av Cleanburn trading AB. Denna omvandlar sondens utsignal till en linjär funktion där 0 V motsvarar 0 % O2 i rökgaserna och 9,9 V motsvarar 20,9 % O2 dvs. luftens koncentration. Lambdacontrollern ger även drivspänning till den värmeslinga i sonden som ser till att lambdasonden har rätt arbetstemperatur, controllern ger även möjlighet att kalibrera lambdasonden s. 21 (91)

23 Utrustning Carbosen 1000 Carbosen 1000 är en sensor som mäter CO-halter och tillverkas av det tyska företaget Escube. Sensorn kan mäta CO -halter från 20 ppm upp till ppm (Escube). Sensorn är en fastelektrolytsensor (Icke-Nernst) av samma typ som lambdasonden vilket betyder att den ger en voltsignal vilken är enkel att mäta. Principen för sensorns funktion illustreras i figur 7. Figur 7. Mätprincip för Carbosen 1000 (Eskilsson & Rönnbäck, Karaktärisering av gassensorer för mätning av oförbrända ämnen i närvärmecentraler, 2004) Mätprincipen fungerar så att syremolekylerna adsorberas på katoden och de reducerande gaserna på anoden. Syret transporteras till anoden via elektrolytdelen där det reagerar med de oförbrända gaserna. Detta generar en spänning över de båda elektroderna och följande reaktioner sker vid elektroderna: (3.1) (3.2) Spänningen som bildas mellan elektroderna är den spänning som sedan mäts och omvandlas till CO-koncentrationen. När sensorn köptes in var priset ca 5000 kronor, vilket beror på att den inte serieproduceras. Om den skulle börja serieproduceras skulle sensorn komma att kosta kronor (Eskilsson & Rönnbäck, 2004) vilket är ett mer rimligt pris för denna tilltänkta applikation. s. 22 (91)

24 Utrustning SGAS 220 SGAS 220 tillverkas av Steinel Solution och mäter CO och tyngre kolväten. Sensorns aktiva del består av galliumoxid (GA2O3) som är en halvledare. Materialet sitter på en värmeplatta som värms till förbestämd temperatur. När de oförbrända gaserna kommer i kontakt med den värmda ytan förbränns gaserna katalytiskt vilket medför att resistansen hos halvledarna ändras. Sensorn kan kalibreras för olika gaser genom att välja olika temperaturer på sensorn. Medföljande elektronik används för att reglera temperaturen på sensorns yta samt utvärdera de signaler som skickas ut. Sensorn är idag i serietillverkning vilket gör att priset hamnar på ca 1400 kronor, detta gör att den idag är en intressant sensor att ha med i en eventuell aktiv styrning av pelletsbrännare. I gaspanna så har SGAS 220 en garanterad driftstid på timmar och kan levereras med olika höljen beroende på sensorapplikation (Eskilsson & Rönnbäck, 2004) Termoelement Termoelement av typ K användes för mätning av temperaturen på två olika ställen i rökkanalen i pannan. Termoelementen placerades före de stående konvektionskanalerna och direkt efter pannan. Pilarna i figur 8 visar vart termoelementen placerats. Figur 8. Placering av termoelement s. 23 (91)

25 Utrustning 3.5 Logger Den logger som användes för att ta emot signalerna från sensorerna och gasmätutrustningen är en PC-logger 3100i från INTAB Interface-Teknik AB. Den kan mäta signaler som uttrycks i strömstyrka och i spänning. Den kan ta in signaler från 24 givare samtidigt. Loggern kan köras offline då den lagrar mätningarna själv eller online då den skickar mätvärdena direkt till en ansluten dator. Vid offline-mätning bestäms från datorn vilka kanaler loggern ska mäta på och vilka parametrar som gäller. Loggern kan sedan mäta utan att vara uppkopplad mot datorn. När mätningen är klar förs mätvärdena över till datorn där de kan behandlas. Vid onlinemätning är loggern uppkopplad mot datorn och skickar mätvärdena direkt till datorn utan att själv lagra värdena. I datorn behandlas mätvärdena i programmet Easy View från samma tillverkare (INTAB Interface-Teknik AB). Det är i programmet som inställningarna görs på vilket sätt som signalerna loggern tar emot ska tolkas. Inställningar som ska göras är om en signal ska mätas i volt eller i ampere, hur de värden som kommer in ska omvandlas för att få de värden och enheter som sensorer och gasmätutrustningen uppmäter. Vidare bestäms i vilket intervall loggern ska göra mätningar, om varje mätvärde ska sparas eller om ett medelvärde av ett antal mätningar ska sparas. Utöver medelvärdet kan också minsta eller största värdet av mätningarna sparas. Genom att använda sig av funktionen att bara spara ett, två eller alla tre värden uppmätt över till exempel 30 mätningar sparas bara 3 värden istället för 30 stycken. Det reducerar datamängden som ska lagras på datorns/loggerns minne till en tiondel jämfört med när alla värden sparas. Med hjälp av medelvärdet och maxvärdet kan en god överblick fås av både utsläppen över tid och topparna av till exempel CO. Vid onlinemätning läggs de värden som kommer in löpande in i en tabell, samtidigt som de ritas upp i en graf. Vid offline-mätning hämtas den sparade genomförda mätningen från loggern och mätvärdena visas i tabell och graf. Easy View har funktioner som möjliggör bearbetning av mätserier, mätvärdena kan också överföras till en Excel-fil som kan bearbetas på en dator där Easy View inte är installeras. s. 24 (91)

26 Försök 4 Försök 4.1 Försöksuppställning Figur 9 förklarar schematiskt hur försöksuppställningen gjorts. Brännaren är monterad på pannan och vid drift av brännaren bildas rökgaser som mäts med hjälp av gasmätutrustningen och sensorerna. Under mätningens gång skickas signalerna från sensorerna och gasmätutrustningen till en PC-logger där de lagras och omvandlas till användbar data. Datan kan sedan behandlas i en vanlig PC där den utvärderas. Brännare Värmepanna Gasmätutrustning Sensorer L Logger PC Figur 9. Schematisk bild över försöksuppställningen s. 25 (91)

27 Försök 4.2 Montering av gassensorer Installation av gassensorer och lambdasond har skett genom att ett hål på ca 20 mm borrats genom rökkanalen, sedan har en gängad fästplatta svetsats på rökkanalen där sensorerna skruvats fast. Sensorerna placerades i slutet av rökkanalen på pannan precis där skorstenen började. Sensorernas placering ses i figur 10 och i nedre högra hörnet skymtas ett av de två termoelementen, samt gasmätutrustningens probe som suger ut rökgaserna. 4.3 Försöksplanering Figur 10. Gassensorernas placering Försöken genomfördes genom att först köra brännaren på tre olika konstanta effektlägen (12, 15 och 18kW) där fläkten varierades i styrka. Sedan kördes brännaren med konstant fläkthastighet på 30 %, 50 % och 70 % av maximal fläkthastighet där effekten varierades för varje fläkthastighet. Syftet med denna modell på försöken är att undersöka hur rökgasernas sammansättning förändras vid varierande fläktstyrka respektive effekt. Försöken pågick under ca 30 minuter i varje läge efter att brännaren uppnått steady-state. När brännaren uppnått steady-state läge avgjordes av när termoelementen som placerats i pannan stabiliserats vid en temperatur. Under hela tiden mäts och loggas parametrarna CO, CO2, O2,NOX, Lambdasond samt sensorerna för att mäta oförbränt (SGAS220 och Carbosen 1000). s. 26 (91)

28 Försök Konstant effekt med varierande fläktstyrka De olika fläktstyrkor som användes var 60 %, 80 %, 120 % av originalvärdet, samt originalinställning på vald effekt. Försöken med konstant effekt med varierade fläktstyrka visas i tabell 5. Tabell 5. Konstant effekt med varierad fläktstyrka Fläktstyrka (% av max) Effekt (kw) Nr 1. Nr 2. Nr 3. Nr % 29 % 36 % 43 % % 45 % 56 % 67 % % 58 % 72 % 86 % Nr 1: 60 % av normal fläktstyrka Nr 2: 80 % av normal fläktstyrka Nr 3: Normal fläktstyrka Nr 4: 120 % av normal fläktstyrka Konstant fläktstyrka med varierande effekt Brännaren kördes med konstant fläkthastighet på 30 %, 50 % och 70 % av maximal fläkthastighet där effekten varierades för varje fläkthastighet, se tabell 6. Tabell 6. Konstant fläktstyrka med varierande effekt Fläktstyrka (% av max) Effekt (kw) 30 % % % s. 27 (91)

29 Resultat 5 Resultat 5.1 Emissioner För att få jämförbara värden har emissionerna normaliseras till en syrekoncentration på 13 volymprocent. Normalisering görs för att eliminera de utspädningseffekter som uppstår när luftöverskottet ändras. Ekvation [5.1] visar hur värdena normaliseras. [5.1] Fasta effektlägen med varierad fläktstyrka I figur 11 och 12 visas CO-koncentrationerna respektive NOXkoncentrationerna som en funktion av tiden. Detta är för 12 kw effektläge på brännaren samt originalläge på fläkten Figur 11. CO emissioner som funktion av tiden på 12 kw med originalinställning på fläkten. [O2] = 13 %. s. 28 (91)

30 Resultat Figur 12. NOX emissioner som funktion av tiden vid effekten 12 kw och originalläge på fläkten. [O2] = 13 %. Under de 30 minuter som mätningen utfördes var medelvärdet för CO och NOX 614 ppm respektive 40 ppm. Standardavvikelsen blev 148 ppm för CO och 2,6 ppm för NOX. I tabell 7 visas koncentrationerna av CO vid olika fläktlägen när brännaren körs på 12 kw. Lägre styrka på fläkten resulterar i lägre utsläpp av oförbränt. Standardavvikelsen i förhållande till medelvärdet ökar med sänkt fläktstyrka, vilket tyder på en ojämnare förbränning. Tabell 7. Medelvärden och standardavvikelser för CO (12 kw). [O2] = 13 %. Medelvärde Standardavvikelse Fläktnivå [%] s. 29 (91)

31 Resultat I tabell 8 visas koncentrationerna av NOX vid samma inställningar på brännaren som i tabell 7. Lägre styrka på fläkten resulterar till skillnad mot för CO i en ökning av NOX-utsläppen. Standardavvikelsen minskar i förhållande till medelvärdet vilket tyder på en jämnare förbränning när fläktstyrkan sänks. Tabell 8. Medelvärden och standardavvikelser för NOX (12 kw). [O2] = 13 %. [NOX] Medelvärde Standardavvikelse Fläktnivå [%] , , , ,0 I figur 13 och 14 visas emissionerna av CO och NOX när brännaren kördes på 15 kw. Detta är för 15 kw läge på brännaren samt originalläge på fläkten Figur 13. CO emissioner som funktion av tiden (15kW) [O2] = 13 %. s. 30 (91)

32 Resultat Figur 14. NOX emissioner som funktion av tiden (15kW) [O2] = 13 %. Medelvärdet för CO och NOX var 493 ppm respektive 46 ppm. Standardavvikelsen blev 109 ppm för CO och 1,8 ppm för NOX. Samtliga medelvärden och standardavvikelser från övriga körningar på olika fläktlägen i 15 kw effektläge redovisas i tabell 9 för CO och tabell 10 för NOX. Tabell 9. Medelvärden och standardavvikelser för CO (15 kw). [O2] = 13 %. Medelvärde Standardavvikelse Fläktnivå [%] s. 31 (91)

33 Resultat Tabell 10. Medelvärden och standardavvikelser för NOX (15 kw). [O2] = 13 %. [NOX] Medelvärde Standardavvikelse Fläktnivå [%] , , , ,9 I tabellerna 9 och 10 ses tydligt trenden att utsläppen av CO reduceras kraftigt vid en lägre fläktnivå, dvs. mindre luftöverskott i förbränningen. Standardavvikelsen minskar också vilket tyder på en jämnare förbränning med mindre variationer (lägre toppar och dalar). Utsläppen av NOX ökar däremot något vid minskat luftöverskott, standardavvikelsen minskar däremot vid lägre luftöverskott. I figur 15 och 16 visas emissionerna av CO och NOX när brännaren kördes på 18 kw. Detta är för 18 kw läge på brännaren samt original läge på fläkten Figur 15. CO emissioner som funktion av tiden (18kW). [O2] = 13 %. s. 32 (91)

34 Resultat Figur 16. NOX emissioner som funktion av tiden (18kW) [O2] = 13 %. Medelvärdet för CO och NOX var 641 ppm respektive 82 ppm. Standardavvikelsen blev 160 ppm för CO och 1,7 ppm för NOX. Samtliga medelvärden och standardavvikelser från övriga körningar på olika fläktlägen i 18kW effektläge redovisas i tabell 11 och 12. Tabell 11. Medelvärden och standardavvikelser för CO (18 kw). [O2] = 13 %. Medelvärde Standardavvikelse Fläktnivå [%] s. 33 (91)

35 Resultat Tabell 12. Medelvärden och standardavvikelser för NOX (18 kw). [O2] = 13 %. [NOX] Medelvärde Standardavvikelse Fläktnivå [%] , , , ,4 I tabellerna 11 och 12 ses tydligt trenden med minskade utsläpp av CO vid lägre luftöverskott gäller även i det här fallet. Till skillnad mot tidigare försök på 12 och 15 kw minskar utsläppen av NOX i det här försöket när fläktstyrkan minskas. Diagram från övriga försök med fast effekt och varierad fläkt återfinns i Appendix A Fasta fläktlägen med varierad effekt Figur % fläktnivå och 15 kw, CO-utsläpp som funktion av tiden. [O2] = 13 % s. 34 (91)

36 Resultat Figur % fläktnivå och 15 kw. NOx-utsläpp som funktion av tiden. [O2] = 13 % Medelvärdet för CO och NOX var 264 ppm respektive 77 ppm. Standardavvikelsen blev 59 ppm för CO och 1,3 ppm för NOX. Samtliga medelvärden och standardavvikelser från övriga körningar på olika effektlägen på 30 % fläktläge redovisas i tabell 13 och 14. Tabell 13. Medelvärden och standardavvikelser för CO (30 %). [O2] = 13 % Medelvärde Standardavvikelse Effektnivå [%] s. 35 (91)

37 Resultat Tabell 14. Medelvärden och standardavvikelser för NOX (30 %). [O2] = 13 % [NOX] Medelvärde Standardavvikelse Effektnivå [%] , , , ,8 Tabellerna 13 och 14 visar en tydlig trend att CO-utsläppen minskar med stigande nivå på effekten. För NOX-utsläppen saknas en tydlig trend för hur utsläppen ändras när effekten varieras Figur % fläktnivå och 15 kw, CO-utsläpp som funktion av tiden. [O2] = 13 % s. 36 (91)

38 Resultat Figur % fläktnivå och 15 kw. NOx-utsläpp som funktion av tiden. [O2] = 13 % Tabell 15. Medelvärden och standardavvikelser för CO (50 %). [O2] = 13 % Medelvärde Standardavvikelse Effektnivå [%] Tabell 16. Medelvärden och standardavvikelser för NOX (50 %). [O2] = 13 % [NOX] Medelvärde Standardavvikelse Effektnivå [%] , , , ,9 s. 37 (91)

39 Resultat Tabellerna 15 och 16 visar en tydlig trend att både CO- och NOX-utsläppen minskar med stigande nivå på effekten Figur % fläktnivå och 15 kw, CO- utsläpp som funktion av tiden. [O2] = 13 % Figur % fläktnivå och 15 kw. NOx-utsläpp som funktion av tiden. [O2] = 13 % s. 38 (91)

40 Resultat Tabell 17. Medelvärden och standardavvikelser för CO (70 %). [O2] = 13 % Medelvärde Standardavvikelse Effektnivå [kw] Tabell 18. Medelvärden och standardavvikelser för NOX (70 %). [O2] = 13 % [NOX] Medelvärde Standardavvikelse Effektnivå [kw] , , , ,7 Tabellerna 17 och 18 visar även här en tydlig trend att CO- emissionerna minskar med stigande nivå på effekten. NOX- emissionerna är som högst vid den lägsta (12 kw) och högsta (23 kw) effekten. På effektnivåerna däremellan är utsläppen av NOX betydligt lägre. Diagram från övriga försök med fast fläkt och varierad effekt återfinns i Appendix B. s. 39 (91)

41 Resultat 5.2 Sensorer För att utvärdera de olika gassensorerna så plottades värdena från sensorerna mot värdena från gasmätutrustningen som används som referens. Sedan utfördes en regressionsanalys och en funktion erhölls, samt ett R 2 -värde. Funktionen användes sedan för att plotta sensorernas signaler mot absoluta värden. Sedan kunde standardavvikelsen av skillnaden mellan gasmätutrustningen och sensorerna räknas fram, detta ger en indikation på hur bra sensorerna följer gaskoncentrationen. Testserierna som data är hämtad från är 18 kw effekt med 30 % fläkt, 9 kw med 30 % fläkt samt originalinställning på 18 kw. Detta för att visa hur sensorerna följer uppmätta värden vid låga och höga koncentrationer av respektive gas Bosch lambdasond LSU 4.9 I figur 23 visas korrelationen mellan lambdasondens signal och uppmätt syrehalt vid 30 % fläktläge och 18 kw effekt. Syrehalt [vol %] 16,5 R² = 0, , , , Uppmätt syrehalt [vol %] Figur 23. Korrelation mellan lambdasondens signal och uppmätt syrehalt (30 % fläkt 18kW). Regressionsanalysen gav ett R 2 -värde på 0,9944 där värde 1 betyder att alla värden ligger exakt på regressionslinjen och 0 betyder att inget samband finns. Värdet 0,9944 som erhölls betyder att syrehalten förklaras till 99,44 % av funktionen. I figur 24 plottas funktionen av lambdasondens signal samt uppmätt syrehalt. s. 40 (91)

42 Resultat [Vol %] 16 15, , ,5 [O2] [Lambdasond] 13 Figur 24. Syrehalt och lambdasondens funktion som funktion av tiden (30 % fläkt 18kW). I samtliga figurer för lambdasonden kan ses att signalen ligger något före gasmätutrustningens uppmätta syrehalt. Detta är för att sonden skickar signalen direkt vid mättillfället och gasmätutrustningen blir något fördröjd eftersom gasen först sugs ut från skorstenen, går igenom gasbehandlingsystemet (kylning, filtrering, etc.) för att sedan analyseras. Eftersom lambdasonden och gasmätutrustningen följer varandra så väl så har ingen korrigering för fördröjningen gjorts eftersom då skulle inte lambdasondens kurva synas i figuren. s. 41 (91)

43 Resultat Syrehalt [Vol %] 17,5 R² = 0,981 16,5 15,5 14,5 13, Uppmätt syrehalt [vol %] Figur 25. Korrelation mellan lambdasondens signal och uppmätt syrehalt (30 % fläkt 9kW). I figur 25 visas syrehalt och uppmätt signal på lambdasonden vid 30 % fläktläge och 9 kw effektläge. I detta fall har syrekoncentrationerna i rökgaserna ökat jämfört med figur 24. R 2 -värdet blev här 0,981 vilket betyder att sondens signal följer syrekoncentrationen mycket väl. Resultatet när sondens signal och syrekoncentrationen plottades som funktion av tiden i figur 26. [Vol %] 17 16, , , ,5 [O2] [Lambdasond] Figur 26. Syrehalt och lambdasondens utsignal som funktion av tiden (30 % fläkt 9kW). s. 42 (91)

44 Resultat I figur 27 visas syrekoncentrationen vid 18 kw effekt och 72 % fläktstyrka. Detta är brännarens original inställning av fläktstyrka på 18 kw effekt. Syrehalt [Vol %] 17 16,5 16 R² = 0,965 15, , , , ,5 Uppmätt syrehalt [Vol %] Figur 27. Korrelation mellan lambdasondens signal och uppmätt syrehalt (72% fläkt 18kW). [Vol %] 17, , ,5 15 [O2] [Lambdasond] 14,5 Figur 28. Syrehalt och lambdasondens funktion som funktion av tiden (72 % fläkt 18kW). Även här erhölls ett mycket högt R 2 -värde på 0,965 vilket ger en signal som stämmer mycket väl med den uppmätta syrekoncentrationen som visas i figur 28. s. 43 (91)

45 Resultat För att utvärdera lambdasonden har medelvärdet av syrekoncentrationen för respektive serie räknats ut samt medelvärdet av differensen mellan sonden och referensvärdet. Sedan har standardavvikelsen av differensen räknats ut, detta ger ett spridningsmått på hur mycket sensorn normalt avviker från referensvärdet. Standardavvikelsen anges i absoluta tal, detta betyder att eftersom syrehalten varierat beroende på mätserie så är de icke jämförbara med varandra. För att kunna jämföra standardavvikelserna har därför kvoten mellan standardavvikelserna och medelvärdet räknats ut. På detta sätt tas hänsyn till de olika syrekoncentrationerna. Sammanställningen för de tre olika mätserierna som valts att presenteras visas i tabell 19. Tabell 19. Utvärdering av lambdasond 30 % fläkt 9kW 30 % fläkt 18kW 72 % 18kW Medelvärde[Vol%] 15,3 14,3 15,8 Differens [Vol%] 0,068 0,034 0,050 Std Av. 0,051 0,027 0,035 Förklaringsgrad [R 2 ] Std Av./Medelvärde 0,98 0,99 0,97 0,0033 0,0019 0,0020 Genom att göra utvärderingen på detta sätt ges möjlighet att jämföra sensorerna mellan varandra på ett objektivt sätt. Diagram från övriga försök med lambdasonden återfinns i Appendix C. s. 44 (91)

46 Resultat Carbosen 1000 I figur 29 visas korrelationen mellan sensorn Carbosen 1000 och gasmätutrustningen. Denna givare skall mäta koncentrationer från ppm ,7 5,8 5,9 [ma] 6,0 6,1 R² = 0,751 Figur 29. Korrelation mellan Carbosen 1000 signal och uppmätt CO koncentration (30 % fläkt 18 kw). I detta försök erhölls ett R 2 -värde på 0,7519. Carbosen 1000 signal plottas med uppmätt referenshalt på CO från gasmätutrustningen vilket kan ses i figur 30. s. 45 (91)

47 Resultat [Carbosen 1000] Figur 30. CO- koncentration och Carbosen 1000 signal som funktion av tiden (30 % fläkt 18 kw). Medelvärdet av syrekoncentrationen under testet var 14 vol%. I figur 30 har sensorns signal förskjutits för att kompensera för gasmätutrustningens fördröjning. Detta gäller för alla tester med CO- sensorerna ,5 6 6,5 7 7,5 [ma] R² = 0,797 Figur 31. Korrelation mellan Carbosen 1000 signal och uppmätt CO koncentration (30 % fläkt 9 kw). I detta försök erhölls ett R 2 -värde på 0,7975. Sensorns signal plottas med uppmätt referenshalt på CO från gasmätutrustningen vilket kan ses i figur 32. s. 46 (91)

48 Resultat [Carbosen 1000] Figur 32. CO- koncentration och Carbosen 1000 signal som funktion av tiden (30 % fläkt 9kW). Medelvärdet av syrekoncentrationen under testet var 15 vol%. Carbosen 1000-sensorn följer generellt gasmätutrustningens kurva väl. Den största skillnaden hittas i topparna där sensorn inte alltid följer kurvan. 375 R² = 0, ,8 6,3 6,8 7,3 [ma] Figur 33. Korrelation mellan Carbosen 1000 signal och uppmätt CO koncentration (72% fläkt 18 kw). I detta försök erhölls ett R 2 -värde på 0,799 vilket betyder att till 80 % beskriver sensorns signal CO-koncentrationen. Signalen plottas med uppmätt referenshalt på CO från gasmätutrustningen vilket kan ses i figur 34. s. 47 (91)

49 Resultat 450 [Carbosen 1000] Figur 34. CO- koncentration och Carbosen 1000 signal som funktion av tiden 72 % fläkt 18kW). Medelvärdet av syrekoncentrationen under testet var 16 vol% För att utvärdera Carbosen 1000 har medelvärdet av CO- koncentrationen för respektive serie räknats ut samt medelvärdet av differensen mellan sensorn och referensvärdet. Sedan har standardavvikelsen av differensen räknats ut, detta ger ett spridningsmått på hur mycket sensorn normalt avviker från referensvärdet. Tabell 20. Utvärdering av Carbosen % fläkt 9kW 30 % fläkt 18kW 72 % 18kW Medelvärde Differens 27,8 5,4 17,1 Std Av. 24,1 5,1 13,8 Förklaringsgrad [R 2 ] Std Av./Medelvärde 0,80 0,75 0,80 0,070 0,077 0,073 Standardavvikelsen anges i absoluta tal, detta betyder att eftersom COkoncentrationen varierat beroende på mätserie så är de icke jämförbara med varandra. För att kunna jämföra standardavvikelserna har därför kvoten s. 48 (91)

50 Resultat mellan standardavvikelserna och medelvärdet räknats ut. På detta sätt tas hänsyn till de olika koncentrationerna. Sammanställningen för de tre olika mätserierna som valts att presenteras visas i tabell 20. Diagram från övriga försök med Carbosen 1000 återfinns i Appendix D SGAS 220 I det här testet har SGAS 220 svagare korrelation med den halt som gasmätutrustningen visar jämfört med Carbosen Endast cirka 50 % av de värden som gasmätutrustningen mäter upp kan förklaras av regressionsanalysen i figur R² = 0, ,0045 0,0047 0,0049 0,0051 0,0053 0,0055 [1/mV] Figur 35. Korrelation mellan SGAS 220 signal och uppmätt CO koncentration (30 % fläkt 18 kw). s. 49 (91)

51 Resultat CO [SGAS220] Figur 36. CO- koncentration och SGAS 220 signal som funktion av tiden 30 % fläkt 18kW). Medelvärdet av syrekoncentrationen under testet var 10 vol% I figur 36 syns att SGAS 220 inte helt följer med i uppgångar och nedgångar. Sensorn följer tendensen när koncentrationen förändras men ger inte fullt utslag. Anledningen till detta är att SGAS 220 inte är avsedd att mäta absoluta koncentrationer av CO utan registrera förändringarna i koncentration. Dessutom är det i det här testet mycket låga koncentrationer av CO vilket gör att förändringarna är små och svårare att registrera. 850 R² = 0, ,0045 0,005 0,0055 0,006 0,0065 0,007 0,0075 [1/mV] Figur 37. Korrelation mellan SGAS 220 signal och uppmätt CO koncentration (30 % fläkt 9 kw). I det här testet med 30 % fläktstyrka och effekten 9 kw är korrelationen bättre med ett R 2 -värde på 0,8345. En förklaring till den stora skillnaden mellan det s. 50 (91)

52 Resultat här testet och det föregående kan vara att koncentrationerna av CO är betydligt högre nu [SGAS220] Figur 38. CO- koncentration och SGAS 220 signal som funktion av tiden 30 % fläkt 9kW). Medelvärdet av syrekoncentrationen under testet var 16 vol% I figur 38 syns också att sensorns signal följer den uppmätta CO-halten bättre med bra följsamhet vid upp och nedgångar i CO-koncentrationen. I figur 39 visas försök med 72 % fläkt och 18kW. I detta försök erhölls ett R 2 - värde på 0,755 vilket tyder på en god följsamhet även i det här testet ,005 0,0055 0,006 0,0065 0,007 [1/mV] R² = 0,755 Figur 39. Korrelation mellan SGAS 220 signal och uppmätt CO koncentration (72% fläkt 18 kw). s. 51 (91)

53 Resultat I figur 40 följer kurvan från SGAS 220 som förväntat den kurva som fås från gasmätutrustningen mycket väl [SGAS220] 2000 Figur 40. CO- koncentration och SGAS 220 signal som funktion av tiden 72 % fläkt 18 kw). Medelvärdet av syrekoncentrationen under testet var 15 vol% Tabell 21. Utvärdering av SGAS % fläkt 9kW 30 % fläkt 18kW 72 % 18kW Medelvärde Differens Std Av. 26,9 9,6 28,1 Förklaringsgrad [R 2 ] Std Av./Medelvärde 0,83 0,52 0,76 0,075 0,098 0,057 Utvärderingen av SGAS220 som visas i tabell 21 har skett på samma sätt som för Carbosen Diagram från övriga försök med SGAS 220 återfinns i Appendix E. s. 52 (91)

54 Slutsats 6 Slutsats 6.1 Emissioner Efter utvärdering av experimentella data så visar den tydligt att det finns potential att sänka emissionerna av oförbrända gaser kraftigt genom att reglera lufttillförseln i förbränningsprocessen med hjälp av att styra fläkten. Lägre utsläpp av oförbrända gaser med lägre lufttillförsel skulle resultera i en högre verkningsgrad. Eldningsexperimenten visade att originalinställningen på brännaren inte gav de bästa värdena med avseende på emissioner av oförbränt. Vid experimentet med 30 % fläktstyrka och 18 kw blev medelvärdet av CO- emissionerna 70 ppm. Detta kan jämföras med originalinställningen med 72 % fläktstyrka på 18 kw där medelvärdet blev 641 ppm. I absoluta tal kan detta ses som en ringa reduktion, men utsläppen har reducerats ned till en tredjedel. Detta betyder att ett styrsystem som själv reglerar lufttillförsel eller bränsletillförsel har stor potential att optimera förbränningen och minska emissionerna. 6.2 Sensorer Utvärderingen av de olika gassensorerna visar att lambdasonden följer syrekoncentrationen mycket väl. Lambdasonden kan helt klart användas för att mäta syrekoncentrationer med stor noggrannhet även vid snabba förändringar. Det är stor skillnad i exakthet mellan lambdasonden och sensorerna som mäter oförbränt. Detta beror förmodligen på att koncentrationerna av syre är i storleksordning 1000 gånger högre än för CO. Carbosen 1000 är den sensor som mäter CO- koncentrationen mest noggrant. Carbosen 1000 mätte CO- koncentrationen mycket väl överensstämmande med låg och jämn spridning över mätintervallet ppm. Skillnaderna mot SGAS220 är små och det var bara vid mycket låga koncentrationer som Carbosen 1000 var mer noggrann. SGAS 220 mätte CO- koncentrationerna bra, dock var spridningen över lag något större än för Carbosen. Värt att nämna är att SGAS220 inte är tänkt som en sensor som ska mäta absolutbelopp av CO- koncentrationer utan reagera på förändringar i CO- halt. SGAS 220 fungerar så att resistansen i sensorn ändras beroende på bl.a. CO- halt. Detta gör den känslig för andra parametrar såsom luftfuktighet vilket gör att man måste kalibrera den vid en viss referensnivå och sedan kan förändringen i CO- halt härledas till förändringen hos resistansen hos sensorn. s. 53 (91)

Bränsleanalys och rökgaskalkyl. Oorganisk Kemi I Föreläsning

Bränsleanalys och rökgaskalkyl. Oorganisk Kemi I Föreläsning Bränsleanalys och rökgaskalkyl Oorganisk Kemi I Föreläsning 4 15.4.2010 Innehåll Rökgassammansättning Bränslesammansättning Förbränningsreaktioner Lufttillförsel Askan Termer och begrepp Fasta bränslen

Läs mer

Bioenergikluster Småland. En rapport inom Energimyndighetens Euforiprojekt:

Bioenergikluster Småland. En rapport inom Energimyndighetens Euforiprojekt: Bioenergikluster Småland En rapport inom Energimyndighetens Euforiprojekt: Kommersiella förutsättningar för att implementera gassensorer i biobränsleeldade närvärmeanläggningar David Eskilsson & Claes

Läs mer

Bränsleanalys och rökgaskalkyl. Oorganisk Kemi I Föreläsning

Bränsleanalys och rökgaskalkyl. Oorganisk Kemi I Föreläsning Bränsleanalys och rökgaskalkyl Oorganisk Kemi I Föreläsning 3 12.4.2011 Mål Att tillämpa det första trappsteget i processkemistens verktygslåda: Definiera stökiometriska samband mellan reaktant och produkt

Läs mer

1. Identifikation Baxi Bonus Light

1. Identifikation Baxi Bonus Light 2014-04-22 3P03880-01 1 (6) 1. Identifikation Baxi Bonus Light Leverantör av panna : HS Perifal AB Provobjekt: Panna Baxi Bonus Light Serie nr: BNLT0113021 Provobjektet ankom SP 2013-05-31. Pannan var

Läs mer

Eassist Combustion Light

Eassist Combustion Light MILJÖLABORATORIET Eassist Combustion Light Miljölaboratoriet i Trelleborg AB Telefon 0410-36 61 54 Fax 0410-36 61 94 Internet www.mlab.se Innehållsförteckning Eassist Combustion Light Inledning...3 Installation...5

Läs mer

GILLES VÄRMEPANNOR. - Högkvalitativa och helautomatiska pelletspannor.

GILLES VÄRMEPANNOR. - Högkvalitativa och helautomatiska pelletspannor. GILLES VÄRMEPANNOR - Högkvalitativa och helautomatiska pelletspannor. HPK-RA 12,5-160 - Högpresterande pelletspanna. Pannan tillverkas enligt de högsta kvalitetskraven. All svetsning sker så att inga spänningar

Läs mer

Räkna om ppm till mg/nm 3 normaliserat till 10% O 2!

Räkna om ppm till mg/nm 3 normaliserat till 10% O 2! Räkna om ppm till mg/nm 3 normaliserat till 10% O 2! Med de nya miljökraven enligt CEN-standard följer nya enheter för vad vi skall ange som gränsvärden. Vi kommer att få vänja oss vid en ny sort som heter

Läs mer

70 RB 50 RB 0 2 b Y L I N D Q U I S T H E A T I N G RB

70 RB 50 RB 0 2 b Y L I N D Q U I S T H E A T I N G RB b Y L I N D Q U I S T H E A T I N G RB20 RB50 RB70 R B - P e l l e t s b r ä n n a r e... ger dig en koldioxidneutral eldning och bidrar inte till global uppvärmning eller klimatförändringar. Askan kan

Läs mer

Utveckling av ett reglersystem som utnyttjar informationen från gassensorer för att styra tillförseln av förbränningsluft

Utveckling av ett reglersystem som utnyttjar informationen från gassensorer för att styra tillförseln av förbränningsluft David Eskilsson, Henrik Quicklund, Mathias Johansson, Torbjörn Eliasson och Stefan Österberg Utveckling av ett reglersystem som utnyttjar informationen från gassensorer för att styra tillförseln av förbränningsluft

Läs mer

Elektronikbox till pelletsbrännare Janfire Flex-a

Elektronikbox till pelletsbrännare Janfire Flex-a Elektronikbox till pelletsbrännare Janfire Flex-a R0 SV Janfire 2010 Innehållsförteckning 1 Funktionsbeskrivning...3 1.1 Manöverpanelen...4 1.1.1 Drift indikations dioder...4 1.1.2 Larmdioder...5 1.1.3

Läs mer

Uppvärmningspolicy. Antagen av kommunfullmäktige 2006-11-30, 177

Uppvärmningspolicy. Antagen av kommunfullmäktige 2006-11-30, 177 Uppvärmningspolicy Antagen av kommunfullmäktige 2006-11-30, 177 Miljö- och stadsbyggnadskontoret Värnamo kommun Oktober 2006 Policyn ska vara vägledande vid all planering, handläggning och rådgivning som

Läs mer

Beräkning av rökgasflöde

Beräkning av rökgasflöde Beräkning av rökgasflöde Informationsblad Uppdaterad i december 2006 NATURVÅRDSVERKET Innehåll Inledning 3 Definitioner, beteckningar och termer 4 Metoder för beräkning av rökgasflöde 7 Indirekt metod:

Läs mer

Är luftkvalitén i Lund bättre än i Teckomatorp?

Är luftkvalitén i Lund bättre än i Teckomatorp? Är luftkvalitén i bättre än i? Namn: Katarina Czabafy 9c. Datum: 20.05.2010. Mentor: Olle Nylén Johansson. Innehållsförtäckning: INLEDNING.S 3. SYFTE/FRÅGESTÄLLNING.S 3. BAKGRUND.S 3. METOD... S 3-4. RESULTAT...S

Läs mer

SMÅSKALIG FASTBRÄNSLEELDNING. Basuppvärmning pannor, trivseleldning och spisar

SMÅSKALIG FASTBRÄNSLEELDNING. Basuppvärmning pannor, trivseleldning och spisar SMÅSKALIG FASTBRÄNSLEELDNING Basuppvärmning pannor, trivseleldning och spisar EFFEKTBEHOV P medel = ca 3 kw (sept-maj, 120 m 2, 20 MWh/år) P max = ca 10 kw (kallaste vinterdagar) P panna = ca 20-30 kw

Läs mer

Osby PB2 350 till 3000 kw

Osby PB2 350 till 3000 kw Osby PB2 350 till 3000 kw Helautomatisk fastbränslepanna Osby PB2 är en helautomatisk fastbränslepanna avsedd för eldning med torra träbränslen typ pellets, briketter och flis. Pannans automatiska sotning

Läs mer

MILJÖLABORATORIET RAPPORT 1 (6)

MILJÖLABORATORIET RAPPORT 1 (6) MILJÖLABORATORIET RAPPORT 1 (6) utfärdad av ackrediterat laboratorium REPORT issued by an Accredited Laboratory Bestämning av emissioner från pyrolysugn Projektnr: Utgåva. nr: 1 Uppdragsgivare: PUMP &

Läs mer

Gaselle Combi ved/pelletspanna

Gaselle Combi ved/pelletspanna Gaselle Combi ved/pelletspanna Svenskmonterade, fläktstyrda vedpannor Hög verkningsgrad och låg miljöpåverkan Gaselle HT är en renodlad vedpanna som är konstruerad för att eldas mot ackumulatortank. För

Läs mer

Diesel eller Bensin? 10.05.19. Av: Carl-Henrik Laulaja 9A

Diesel eller Bensin? 10.05.19. Av: Carl-Henrik Laulaja 9A Diesel eller Bensin? 10.05.19 Av: Carl-Henrik Laulaja 9A Innehållsförteckning: Inledning: Sida 3 Bakgrund: Sida 3 Syfte/frågeställning: Sida 4 Metod: Sida 4 Resultat: Sida 5 Slutsats: sida 5/6 Felkällor:

Läs mer

den kompletta översikten av företag som levererar utrustning för ved- eller fliseldning i effektintervallet 20 kw - 300 kw

den kompletta översikten av företag som levererar utrustning för ved- eller fliseldning i effektintervallet 20 kw - 300 kw tema: BIOENERGI FÖR FASTIGHET OCH INDUSTRI Extra exemplar av "Fastighetsvärme" beställer du på: bioenergitidningen.se Bioenergi för FASTIGHET och industri den kompletta översikten av företag som levererar

Läs mer

EBK. Efterbrännkammare

EBK. Efterbrännkammare EBK Efterbrännkammare EBK håller ihop lågan längre och bidrar till en närmast fullständig förbränning och mycket låga utsläpp. Samtidigt skapar den undertryck som suger avgaser från brännkoppen vilket

Läs mer

Bioenergikluster Småland. En rapport inom Energimyndighetens Euforiprojekt:

Bioenergikluster Småland. En rapport inom Energimyndighetens Euforiprojekt: Bioenergikluster Småland En rapport inom Energimyndighetens Euforiprojekt: Kommersiella förutsättningar för att implementera gassensorer i biobränsleeldade närvärmeanläggningar David Eskilsson & Claes

Läs mer

Dragluckans betydelse i skorstenssystemet

Dragluckans betydelse i skorstenssystemet Dragluckans betydelse i skorstenssystemet Skorstenens uppgift är att åstadkomma skorstensdrag för förbränningen och transportera bort de producerade rökgaserna. Utformningen av skorstenen och arrangemangen

Läs mer

UTSLÄPP AV KVÄVEOXIDER NO X FRÅN KREMATORIER Forskningsprojekt

UTSLÄPP AV KVÄVEOXIDER NO X FRÅN KREMATORIER Forskningsprojekt UTSLÄPP AV KVÄVEOXIDER NO X FRÅN KREMATORIER Forskningsprojekt 2015-16 2016-10-14 Teknisk rådgivare Torbjörn Samuelsson Bakgrund krematorierna i Södermanland för höga NO X -utsläpp vilket i ett fall resulterat

Läs mer

MG-4000. O2-mätare Dynamisk syremätare för rökgaser. Dat ablad: MDS-1243/97. Zirkoniumdioxidsensor. Små dimensioner på mätsonden

MG-4000. O2-mätare Dynamisk syremätare för rökgaser. Dat ablad: MDS-1243/97. Zirkoniumdioxidsensor. Små dimensioner på mätsonden O2-mätare Dynamisk syremätare för rökgaser Dat ablad: MDS-1243/97 MG-4000 Zirkoniumdioxidsensor Direkt mätning irökgaser Ingen referensgas erfordras Kalibreras iomgivningsluft Små dimensioner på mätsonden

Läs mer

Innehåll. Energibalans och temperatur. Termer och begrepp. Mål. Squad task 1. Förbränning av fasta bränslen

Innehåll. Energibalans och temperatur. Termer och begrepp. Mål. Squad task 1. Förbränning av fasta bränslen Innehåll balans och temperatur Oorganisk Kemi I Föreläsning 5 20.4.2010 Värme i förbränning balans Värmeöverföring Temperaturer Termer och begrepp Standardbildningsentalpi Värmevärde Effektivt och kalorimetriskt

Läs mer

Amerikanskt genombrott för Woods flisbrännare - Ny Teknik

Amerikanskt genombrott för Woods flisbrännare - Ny Teknik Först och främst med teknik och IT Torsdag 15 januari 2009 Amerikanskt genombrott för Woods flisbrännare Av: Lars Anders Karlberg Publicerad 13 januari 2009 11:26 24 kommentarer Senaste av Karl idag, 14:04

Läs mer

Enligt överenskommelse översändes härmed några kommentarer till den test av brännaren som utfördes i vårt labb den 9-13 juni 2003.

Enligt överenskommelse översändes härmed några kommentarer till den test av brännaren som utfördes i vårt labb den 9-13 juni 2003. Lidköping den 19 juni 23 BioNordic Söräng 713 821 93 BOLLNÄS Test av Viking 999 pelletsbrännare Enligt överenskommelse översändes härmed några kommentarer till den test av brännaren som utfördes i vårt

Läs mer

Energibalans och temperatur. Oorganisk Kemi I Föreläsning

Energibalans och temperatur. Oorganisk Kemi I Föreläsning Energibalans och temperatur Oorganisk Kemi I Föreläsning 5 20.4.2010 Innehåll Värme i förbränning Energibalans Värmeöverföring Temperaturer Termer och begrepp Standardbildningsentalpi Värmevärde Effektivt

Läs mer

TOPLING SASP. Hög kvalitet till RÄTT PRIS!

TOPLING SASP. Hög kvalitet till RÄTT PRIS! TOPLING SASP Hög kvalitet till RÄTT PRIS! SASP Topling är både miljö och kvalitet certifierad Flygbild över anläggningen i Boden. 35 ÅR AV ERFARENHET VÄRMER VÄRLDEN! Med över 35 års erfarenhet och med

Läs mer

Utvärdering av förbränningsförsök med rörflensbriketter i undermatad rosterpanna

Utvärdering av förbränningsförsök med rörflensbriketter i undermatad rosterpanna Delrapport 3. Bioenergigårdar Utvärdering av förbränningsförsök med rörflensbriketter i undermatad rosterpanna Norsjö februari 2010 Håkan Örberg SLU Biomassa Teknologi och Kemi Bakgrund Småskalig förbränning

Läs mer

Projektarbete Kylska p

Projektarbete Kylska p Projektarbete Kylska p Kursnamn Termodynamik, TMMI44 Grupptillhörighet MI 1A grupp 2 Inlämningsdatum Namn Personummer E-postadress Ebba Andrén 950816 ebban462@student.liu.se Kajsa-Stina Hedback 940816

Läs mer

Innehåll. Energibalans och temperatur. Termer och begrepp. Mål. Hur mycket energi. Förbränning av fasta bränslen

Innehåll. Energibalans och temperatur. Termer och begrepp. Mål. Hur mycket energi. Förbränning av fasta bränslen Innehåll balans och temperatur Oorganisk Kemi I Föreläsning 4 14.4.2011 Förbränningsvärme balans Värmeöverföring Temperaturer Termer och begrepp Standardbildningsentalpi Värmevärde Effektivt och kalorimetriskt

Läs mer

VÄRMEPANNOR HPK-RA. 12,5-150kW PELLETS

VÄRMEPANNOR HPK-RA. 12,5-150kW PELLETS VÄRMEPANNOR HPK-RA 1,5-150kW PELLETS Pelletspanna HPK-RA 1,5-160 Över 90% effektivitet! Denna högprestandapanna är tillverkad som en spänningsfri svetsad konstruktion. De värmeisolerade dörrarna i fronten

Läs mer

by Lindquist Heating

by Lindquist Heating by Lindquist Heating En smart investering -nya generationen RB Grand Lux Driftsäkerhet, underhållsfritt och tillgänglighet var ledorden vid utvecklingen av nya RB Grand Lux serien. Nya RB Grand Lux serien

Läs mer

Vedeldning. MBIO - energiteknik AB 2000.03 6:1

Vedeldning. MBIO - energiteknik AB 2000.03 6:1 Vedeldning ATT ELDA MED VED HAR GAMLA TRADITIONER, men på senare år har vedeldningen ifrågasatts på grund av de höga utsläppen av oförbrända ämnen som är både miljöskadliga och hälsovådliga. Kritiken är

Läs mer

Mobil Pelletsvärme Janfire System JET

Mobil Pelletsvärme Janfire System JET (1/7) Mobil Pelletsvärme Janfire System JET (2/8) Mobil Pelletsvärme Janfire System JET Janfire System Jet har sedan företagets start 1983 varit den dominerande grenen av företaget. Under den tid då pellets

Läs mer

Fältutvärdering av pannor och brännare för rörflenseldning. Susanne Paulrud, SP Sveriges Tekniska Forskningsinstitut

Fältutvärdering av pannor och brännare för rörflenseldning. Susanne Paulrud, SP Sveriges Tekniska Forskningsinstitut Fältutvärdering av pannor och brännare för rörflenseldning Susanne Paulrud, SP Sveriges Tekniska Forskningsinstitut Syfte och mål Syftet med projektet är att verksamt bidra till att ett flertal förbränningsutrustningar

Läs mer

Stoker Boken. Den Svensktillverkade Brännaren från Grästorp. Stokerboken - Din guide till lägre uppvärmningskostnader

Stoker Boken. Den Svensktillverkade Brännaren från Grästorp. Stokerboken - Din guide till lägre uppvärmningskostnader Stoker Boken Den Svensktillverkade Brännaren från Grästorp Stokerboken - Din guide till lägre uppvärmningskostnader Inledning Sonnys svensktillverkade stoker går att koppla till de flesta i dag förekommande

Läs mer

UTSLÄPP AV KVÄVEOXIDER NO X FRÅN KREMATORIER Forskningsprojekt

UTSLÄPP AV KVÄVEOXIDER NO X FRÅN KREMATORIER Forskningsprojekt UTSLÄPP AV KVÄVEOXIDER NO X FRÅN KREMATORIER Forskningsprojekt 2015-16 2016-09-15 Teknisk rådgivare Torbjörn Samuelsson Bakgrund krematorierna i Södermanland för höga NO X -utsläpp vilket i ett fall resulterat

Läs mer

UNICONFORT GLOBAL. - Powered by Swebo.

UNICONFORT GLOBAL. - Powered by Swebo. UNICONFORT GLOBAL - Powered by Swebo. Den nuvarande energi politiken grundas uteslutande på att användningen av fossila bränslen inte längre kan fortsätta. Ur miljömässig synpunkt är användningen av de

Läs mer

NFKK-konferens i Köpenhamn Föredrag om NOx-utsläpp från krematorier förmiddagen / Torbjörn Samuelsson

NFKK-konferens i Köpenhamn Föredrag om NOx-utsläpp från krematorier förmiddagen / Torbjörn Samuelsson 1 NFKK-konferens i Köpenhamn 2017. Föredrag om NOx-utsläpp från krematorier 2017-09-07 förmiddagen / Torbjörn Samuelsson Bild 1: Bakgrunden till den här utredningen är att några krematorier hade problem

Läs mer

Tentamen för kursen. Linjära statistiska modeller. 16 augusti 2007 9 14

Tentamen för kursen. Linjära statistiska modeller. 16 augusti 2007 9 14 STOCKHOLMS UNIVERSITET MATEMATISK STATISTIK Tentamen för kursen Linjära statistiska modeller 16 augusti 2007 9 14 Examinator: Anders Björkström, tel. 16 45 54, bjorks@math.su.se Återlämning: Rum 312, hus

Läs mer

2004-11-14. Manual för RN - 20. www.radonelektronik.se

2004-11-14. Manual för RN - 20. www.radonelektronik.se 2004-11-14 Manual för RN - 20 www.radonelektronik.se Display för direktavläsning av radonhalt Blinkande indikering för pågående mätning. Blinkar rött vid fel eller vid störning! Beskrivning Radonmätaren

Läs mer

Ariterm Flisfakta 2007

Ariterm Flisfakta 2007 Ariterm Flisfakta 2007 Bio Heating Systems 40-3000 kw Gert Johannesson 2007-09-30 Fliseldning Fliseldning har och kommer att bli mycket populärt i takt med stigande olje-, el- och pelletspriser. Det är

Läs mer

Vilket av våra vanliga bilbränslen är mest miljövänligt? Klass 9c

Vilket av våra vanliga bilbränslen är mest miljövänligt? Klass 9c Vilket av våra vanliga bilbränslen är mest miljövänligt? Klass 9c Vt. 21/5-2010 1 Innehållsförteckning Sida 1: Rubrik, framsida Sida 2: Innehållsförteckning Sida 3: Inledning, Bakgrund Sida 4: frågeställning,

Läs mer

Mätning och utvärdering av PM brännaren. Tomas Persson

Mätning och utvärdering av PM brännaren. Tomas Persson Mätning och utvärdering av PM brännaren Tomas Persson ISSN 1401-7555 ISRN DU-SERC- -93- -SE Maj 2007 Abstract The PM-brännaren (pellets burner) have on commission by the company been measured and evaluated

Läs mer

iljömärk produkt! www.froeling.com

iljömärk produkt! www.froeling.com Miljömärkt produkt! www.froeling.com Uppvärmning med ved Fröling har arbetat med att effektivisera användningen av trädbränslen i snart fem decennier. I dag står Fröling för modern värmeteknik för biobränslen.

Läs mer

Körschema för Umeå Energis produktionsanläggningar

Körschema för Umeå Energis produktionsanläggningar Körschema för Umeå Energis produktionsanläggningar Karl-Johan Gusenbauer Caroline Ödin Handledare: Lars Bäckström Inledning och syfte Ungefär hälften av all uppvärmning av bostäder och lokaler i Sverige

Läs mer

Din manual JANFIRE NH http://sv.yourpdfguides.com/dref/2471364

Din manual JANFIRE NH http://sv.yourpdfguides.com/dref/2471364 Du kan läsa rekommendationerna i instruktionsboken, den tekniska specifikationen eller installationsanvisningarna för JANFIRE NH. Du hittar svar på alla dina frågor i instruktionsbok (information, specifikationer,

Läs mer

Riktlinjer för småskalig fastbränsleeldning

Riktlinjer för småskalig fastbränsleeldning Riktlinjer för småskalig fastbränsleeldning Antagna av miljö- och hälsoskyddsnämnden 2008-06-25, 115, dnr 549/2008. - 1 - Ett problem i dagens samhälle är konsekvenserna av användningen av de fossila bränslena,

Läs mer

Opop H418/Bio Comfort Trä Pelletspanna

Opop H418/Bio Comfort Trä Pelletspanna Opop H418/Bio Comfort Trä Pelletspanna 100 stegs modulerande drift Woody Generation EN 303-5 godkänd av DTI (Danish Technological Institute). Godkänd til trykekspansion. Miljö, Energi klass A.A. MONTERINGSVÄGLEDNING

Läs mer

Viktigt att minska utsläppen

Viktigt att minska utsläppen Elda rätt! Att elda med ved och pellets är ett klimatsmart alternativ för uppvärmning om det sker på rätt sätt och med effektiv utrustning. Vid dålig förbränning av ved och pellets bildas många föroreningar

Läs mer

Kontaktperson Datum Beteckning Sida Mathias Johansson 2014-11-24 4P06815-04 1 (4) Energiteknik 010-516 56 61 mathias.johansson.et@sp.

Kontaktperson Datum Beteckning Sida Mathias Johansson 2014-11-24 4P06815-04 1 (4) Energiteknik 010-516 56 61 mathias.johansson.et@sp. Kontaktperson Mathias Johansson 2014-11-24 4P06815-04 1 (4) Energiteknik 010-516 56 61 mathias.johansson.et@sp.se Skånska Byggvaror AB Box 22238 250 24 HELSINGBORG Mätning av energiförbrukning hos utespa

Läs mer

Isolationsprovning (så kallad megger)

Isolationsprovning (så kallad megger) Isolationsprovning (så kallad megger) Varför bör man testa isolationen? Att testa isolationsresistansen rekommenderas starkt för att förebygga och förhindra elektriska stötar. Det ger ökad säkerhet för

Läs mer

Mätning av effekt och beräkning av energiförbrukning hos ett ute spa.

Mätning av effekt och beräkning av energiförbrukning hos ett ute spa. Kontaktperson Mathias Johansson 2015-06-16 5P03129-02 rev. 1 1 (4) Energi och bioekonomi 010-516 56 61 mathias.johansson.et@sp.se Nordiska Kvalitetspooler AB Box 22 818 03 FORSBACKA Energimätning på utespa

Läs mer

Isolationsprovning (så kallad meggning)

Isolationsprovning (så kallad meggning) Isolationsprovning (så kallad meggning) Varför bör man testa isolationen? Att testa isolationsresistansen rekommenderas starkt för att förebygga och förhindra elektriska stötar. Det ger ökad säkerhet för

Läs mer

Salix och poppel som bränsle Nätverksträff för landets salixaktörer

Salix och poppel som bränsle Nätverksträff för landets salixaktörer Salix och poppel som bränsle Nätverksträff för landets salixaktörer Bengt- Erik Löfgren ÄFAB/IRETIse Flis av Salix och Poppel inte annorlunda Enhet POPPEL Flis ref 1 Flis ref 2 Flis ref 3 Fukthalt % 22,5

Läs mer

R4 Radon Monitor Instruktionsmanual

R4 Radon Monitor Instruktionsmanual R4 Radon Monitor Instruktionsmanual Rev 0.0.1 Allmänna säkerhetsföreskrifter För att undvika skada, stötar och annat som kan orsaka skador, använd endast rekommenderade tillbehör. Utsätt inte instrumentet

Läs mer

Utvärdering/test av ViessmannVitola200 med BlueFlame pelletsbränare

Utvärdering/test av ViessmannVitola200 med BlueFlame pelletsbränare Äfab rapport 2-12 Utvärdering/test av ViessmannVitola2 med BlueFlame pelletsbränare Bengt- Erik Löfgren; Äfab Benny Windestål; Äfab 22-1-21 Innehållsförteckning 1. Uppdraget 3 2 Metod och genomförande

Läs mer

Effektivitet & tillförlitlighet

Effektivitet & tillförlitlighet Tigex Dragluckor Effektivitet & tillförlitlighet Tigex viktig för brännarens stabilitet och verkningsgrad Värmeinstallationens uppbyggnad har stor betydelse för dess tillförlitlighet, effekt och miljöpåverkan.

Läs mer

Nr 362 1809. Ekvivalensfaktorer för dibenso-p-dioxiner och dibensofuraner

Nr 362 1809. Ekvivalensfaktorer för dibenso-p-dioxiner och dibensofuraner Nr 362 1809 Ekvivalensfaktorer för dibenso-p-dioxiner och dibensofuraner Bilaga I Vid bestämningen av totalkoncentrationen (den toxiska ekvivalensen) i fråga om dioxiner och furaner skall koncentrationerna

Läs mer

Kontaktperson Datum Beteckning Sida Mathias Johansson P (4) Energiteknik

Kontaktperson Datum Beteckning Sida Mathias Johansson P (4) Energiteknik Kontaktperson Mathias Johansson 2013-12-18 3P07520-03 1 (4) Energiteknik 010-516 56 61 mathias.johansson.et@sp.se Folkpool AB Ullängsvägen 1 153 30 JÄRNA Mätning av energiförbrukning hos utespa @Home Dream

Läs mer

IMPREGNERAD TRÄKUBB SOM BRÄNSLE. Dr. Karin Granström

IMPREGNERAD TRÄKUBB SOM BRÄNSLE. Dr. Karin Granström IMPREGNERAD TRÄKUBB SOM BRÄNSLE Dr. Karin Granström Avdelningen för Miljö- och Energisystem Institutionen för Ingenjörsvetenskap, Fysik och Matematik Karlstads universitet 2005 2 SAMMANFATTNING Träkubb

Läs mer

Gilles 12,5-160kW. Pelletspanna

Gilles 12,5-160kW. Pelletspanna Pellets Flis Pelletspanna Gilles,-60kW Gilles har väl beprövade produkter med hög kvalité till ett konkurrenskraftigt pris. Anläggningarna har stor driftsäkerhet tack vare Gilles smarta självkorrigerande

Läs mer

Nya möjligheter att värma med pellets

Nya möjligheter att värma med pellets Nya möjligheter att värma med pellets En ren besparing för dig och naturen ULMA AB of Sweden Nya möjligheter att värma med pellets Med en pelletsbrännare behåller man husets ventilation så som huset är

Läs mer

Kontaktperson Datum Beteckning Sida Mathias Johansson 2014-11-14 4P06815-01 1 (4) Energiteknik 010-516 56 61 mathias.johansson.et@sp.

Kontaktperson Datum Beteckning Sida Mathias Johansson 2014-11-14 4P06815-01 1 (4) Energiteknik 010-516 56 61 mathias.johansson.et@sp. Kontaktperson Mathias Johansson 2014-11-14 4P06815-01 1 (4) Energiteknik 010-516 56 61 mathias.johansson.et@sp.se Skånska Byggvaror AB Box 22238 250 24 HELSINGBORG Mätning av energiförbrukning hos utespa

Läs mer

GASMÄTARE DRÄGER PacIII

GASMÄTARE DRÄGER PacIII ÖREBRO LÄNS LANDSTING FÄLTMÄTINSTRUKTION 1(6) 1. Introduktion Dräger PacIII är ett liten bärbart gasmätningsinstrument för att kontinuerligt mäta en gas i omgivande luft. Pac III använder de intelligenta

Läs mer

DP23 Läckagemätare. Innehållsförteckning:

DP23 Läckagemätare. Innehållsförteckning: DP23 Läckagemätare Innehållsförteckning: 1.Översikt...2 2. Mätprincip...3 3. Installation av instrumentet på rökgassystem...4 4. Utför en mätning...5 5. Valbart Mätläge...7 6. Manuellt Mätläge...8 7. Underhåll...8

Läs mer

Minskat koldioxidutsläpp med naturgasdrivna fordon

Minskat koldioxidutsläpp med naturgasdrivna fordon Minskat koldioxidutsläpp med naturgasdrivna fordon liij ]Swede Gas AB 1989 FORSKNING UTVECKLING PEMONSTRATION MINSKAT KOLDIOXIDUTSLAPP MED NATURGASDRIVNA FORDON STOCKHOLM 1989-07-03 VATTENFALL SMÅSKALIG

Läs mer

Drift och underhåll AgroTec-brännaren

Drift och underhåll AgroTec-brännaren Drift och underhåll AgroTec-brännaren INSTRUKTIONSBOK FÖR MODELL AGROTEC MED MAXEFFEKT ca 20 kw Förvara denna instruktionsbok väl så att den är lätt tillgänglig för framtida behov. Läs igenom instruktionsboken

Läs mer

Aktiv förbränningskontroll - en studie av lämpliga styrparametrar i eldstaden

Aktiv förbränningskontroll - en studie av lämpliga styrparametrar i eldstaden Aktiv förbränningskontroll - en studie av lämpliga styrparametrar i eldstaden SP Andreas Johansson 1 Bakgrund (Fortsatt) fokus på biobränslen och avfallsbränslen Hög flykthalt + ojämn fördelning av luft

Läs mer

RB Ventum serien Den nya generationens vedpannor

RB Ventum serien Den nya generationens vedpannor RB Ventum serien Den nya generationens vedpannor Europas snabbast säljande vedpanna. Den nya generationen RB Ventum serien tar försprång i den tekniska utvecklingen och är dag den snabbast säljande vedpannan

Läs mer

Kontaktperson Datum Beteckning Sida Mathias Johansson P (4) Energiteknik

Kontaktperson Datum Beteckning Sida Mathias Johansson P (4) Energiteknik Kontaktperson Mathias Johansson 2013-12-18 3P07520-02 1 (4) Energiteknik 010-516 56 61 mathias.johansson.et@sp.se Folkpool AB Ullängsvägen 1 153 30 JÄRNA Mätning av energiförbrukning hos utespa Vita Grand

Läs mer

KMP Neptuni (Konventionell skorsten) Ariterm Sweden AB

KMP Neptuni (Konventionell skorsten) Ariterm Sweden AB KMP Neptuni (Konventionell skorsten) Ariterm Sweden AB Ariterm Sweden AB/Sverige 34 900 kr Två fasta effektlägen 3,1 5,8 kw 93 % 91 % 41 47 db(a) 52 x 58 x 104 cm 100 125 kg 20 25 kg Kan drivas med batteri

Läs mer

Vedeldningspolicy. Policy. Dokumentansvarig: Miljöchef Beredande politiskt organ: Miljö och byggnadsnämnden

Vedeldningspolicy. Policy. Dokumentansvarig: Miljöchef Beredande politiskt organ: Miljö och byggnadsnämnden Vedeldningspolicy Policy Diarienummer: KS2016/0270 Dokumentansvarig: Miljöchef Beredande politiskt organ: Miljö och byggnadsnämnden Beslutad av: Kommunfullmäktige Datum för beslut: 2016-06-16 Giltighetstid:

Läs mer

Drift och underhåll Pelletspannan Mini Q

Drift och underhåll Pelletspannan Mini Q Drift och underhåll Pelletspannan Mini Q Godkännande enligt EN303-5 INSTRUKTIONSBOK FÖR EcoTec MiniQ MED MAXEFFEKT 20/25 kw TEKNISKA FAKTA 300 D C H 370 345 290 80 E B A 100 Pannans effekt [kw] Parametrar

Läs mer

Kan lägre metanhalt göra biogasen mer lönsam?

Kan lägre metanhalt göra biogasen mer lönsam? Kan lägre metanhalt göra biogasen mer lönsam? Projekt Energi- och kostnadseffektiv reningsgrad för biogas vid användning i traktorer finansierat av Stiftelsen lantbruksforskning 2013-2015 Gunnar Larsson,

Läs mer

Valfri miniräknare, Formelsamling: Energiteknik-Formler och tabeller (S O Elovsson och H Alvarez, Studentlitteratur)

Valfri miniräknare, Formelsamling: Energiteknik-Formler och tabeller (S O Elovsson och H Alvarez, Studentlitteratur) Förbränningsteknik Provmoment: Ladokkod: Tentamen ges för: Tentamen A117TG En2 7,5 högskolepoäng TentamensKod: Tentamensdatum: 2017-05-30 Tid: 9:00-13:00 Hjälpmedel: Valfri miniräknare, Formelsamling:

Läs mer

Osby P500 100 till 1000 kw

Osby P500 100 till 1000 kw Osby P500 00 till 000 kw Optimalt värmeutbyte och låga emissioner. Osby P500 är en fastbränslepanna avsedd för eldning med torra träbränslen typ pellets, briketter, torv och flis med max 30% fukthalt.

Läs mer

SWEBO BIOTHERM. - Gårdagens restprodukter är dagens bränsle.

SWEBO BIOTHERM. - Gårdagens restprodukter är dagens bränsle. SWEBO BIOTHERM - Gårdagens restprodukter är dagens bränsle. Flygbild över anläggningen i Boden. 30 ÅR AV ERFARENHET VÄRMER VÄRLDEN! Med 30 års erfarenhet och med fokus på forskning är vi med och utvecklar

Läs mer

Pellets. naturlig värme. Information från Pellsam om bekväm, kostnadseffektiv och miljövänlig villavärme. www.pellsam.se

Pellets. naturlig värme. Information från Pellsam om bekväm, kostnadseffektiv och miljövänlig villavärme. www.pellsam.se Pellets naturlig värme Information från Pellsam om bekväm, kostnadseffektiv och miljövänlig villavärme www.pellsam.se Pellets naturlig värme Pellets är en naturlig uppvärmningsform som kombinerar en mycket

Läs mer

Kontaktperson Datum Beteckning Sida Mathias Johansson P (4) Energiteknik

Kontaktperson Datum Beteckning Sida Mathias Johansson P (4) Energiteknik Kontaktperson Mathias Johansson 2013-12-04 3P07520-01 1 (4) Energiteknik 010-516 56 61 mathias.johansson.et@sp.se Folkpool AB Ullängsvägen 1 153 30 JÄRNA Mätning av energiförbrukning hos utespa Nordic

Läs mer

Rapport Energideklarering

Rapport Energideklarering -. I ' Sida 1 av 7 Rapport Energideklarering Namn:!Adress: lpostnr: Ort: Datum: Brr Malmöhus 52 Östra Stations gatan 19 21236 Malmö 2010-03-25 Thommie HahmolTorgn Pettersson Sida 2 av 7 Nu är er energideklaration

Läs mer

Kontaktperson Datum Beteckning Sida Mathias Johansson P (4) Energiteknik

Kontaktperson Datum Beteckning Sida Mathias Johansson P (4) Energiteknik Kontaktperson Mathias Johansson 2016-05-04 5P03410-01 1 (4) Energiteknik 010-516 56 61 mathias.johansson.et@sp.se Folkpool AB Ullängsvägen 1 153 30 JÄRNA Mätning av energiförbrukning hos utespa Encore

Läs mer

Miljöenheten Vedeldning

Miljöenheten  Vedeldning Miljöenheten www.skara.se Vedeldning Lagar och regler, eldningsförbud I Skara kommun finns det särskilda bestämmelser om eldning i de lokala föreskrifterna för att skydda människors hälsa och miljön. De

Läs mer

Vad innebär nya bränslefraktioner? Björn Zethræus Professor, Bioenergiteknik

Vad innebär nya bränslefraktioner? Björn Zethræus Professor, Bioenergiteknik Vad innebär nya bränslefraktioner? Björn Zethræus Professor, Bioenergiteknik Bränslekvalitet allmänt: Fotosyntes: CO 2 + H 2 O + Sol = Bränsle + O 2 Förbränning: Bränsle + O 2 = CO 2 + H 2 O + Energi Kvalitet

Läs mer

Sammanställning av bränsledata

Sammanställning av bränsledata Sammanställning av bränsledata Halter och bränslenyckeltal RAPPORT DECEMBER 38 3 3 3 3,8,,,,8,,, Sammanställning av bränsledata Halter och bränslenyckeltal NATURVÅRDSVERKET BESTÄLLNINGAR Ordertelefon:

Läs mer

Fotosyntes i ljus och mörker

Fotosyntes i ljus och mörker Inledning Fotosyntes i ljus och mörker Vi ställer krukväxterna i fönstret av en anledning och det är för att det är där det är som ljusast i ett hus. Varför? Alla levande organismer är beroende av näring

Läs mer

SP Sveriges Tekniska Forskningsinstitut

SP Sveriges Tekniska Forskningsinstitut SP Sveriges Tekniska Forskningsinstitut Miljömålsberedningens och SLF:s seminarium den 26 november 2015 Emissioner från småskalig vedeldning Lennart Gustavsson SP Sveriges Tekniska Forskningsinstitut Omfattning

Läs mer

Automatiserad fukthaltsmätning vid bränslemottagning

Automatiserad fukthaltsmätning vid bränslemottagning Automatiserad fukthaltsmätning vid bränslemottagning Mikael Karlsson Bestwood Panndagarna 2009-02-04--05 1 Innehåll NIR (kortfattat) Bakgrund till analysen Nuvarande metod (ugnsmetoden) Mottagningsmätning

Läs mer

Quickguide HWAM SmartControl Wi-Fi frekvens: 2,4-2,4835 GHz.

Quickguide HWAM SmartControl Wi-Fi frekvens: 2,4-2,4835 GHz. Quickguide HWAM SmartControl Wi-Fi frekvens: 2,4-2,4835 GHz. SE 17.01.2019 / 53-0774 www.hwam.se INNEHÅLLSFÖRTECKNING Hämta IHS SmartControl appen* 3 Anslut temperaturgivaren med braskaminen 3 Wi-Fi direkt/lokalt

Läs mer

Thermorossi H20 14 Easy

Thermorossi H20 14 Easy Thermorossi H20 14 Easy Thermorossi är ett norditalienskt företag som tillverkar pelletskaminer av mycket hög kvalitet. Företaget tillverkar även vedeldade och pelletseldade pannor, vedkaminer och vedspisar.

Läs mer

Användarmanual. Modell: SLIM M602W / M602SS

Användarmanual. Modell: SLIM M602W / M602SS Användarmanual Modell: SLIM M602W / M602SS Användarmanual till HN 8395 och HN 8397 spisfläkt slim M602W / M602SS VIKTIGT Läs denna användarmanual noggrant innan installation och användning av spisfläkten.

Läs mer

Kolmonoxidutsläpp från ett förbränningskraftverk. En rapport over studiebesök vid Oriketo förbränningskraftverk

Kolmonoxidutsläpp från ett förbränningskraftverk. En rapport over studiebesök vid Oriketo förbränningskraftverk Kolmonoxidutsläpp från ett förbränningskraftverk En rapport over studiebesök vid Oriketo förbränningskraftverk David Sandqvist, Mia Klavér, Toni Aaltonen, Anton Lindholm 5/7/2010 Syfte Förbränningsprocesser

Läs mer

Vedpärmen. A3. Förbränning. Förbränningsförloppet består i själva verket av ett antal delprocesser. Generellt kan förloppet beskrivas med följande

Vedpärmen. A3. Förbränning. Förbränningsförloppet består i själva verket av ett antal delprocesser. Generellt kan förloppet beskrivas med följande Sidan A3. 1 A3. Förbränning Förbränningsförloppet består i själva verket av ett antal delprocesser. Generellt kan förloppet beskrivas med följande fyra faser; 1) Veden torkas, värme åtgår (startfas). 2)

Läs mer

Är det stor skillnad på miljöbil och inte miljöbil vad det gäller CO2 utsläpp?

Är det stor skillnad på miljöbil och inte miljöbil vad det gäller CO2 utsläpp? Är det stor skillnad på miljöbil och inte miljöbil vad det gäller CO2 utsläpp? Detta är en bild på ett avgasrörs system hos en icke miljöbil. Av: Carl Greinsmark 9c Gunnesboskolan Handledare: Olle Nyhlén

Läs mer

tema: nr 6 2012 NÄrVÄRME Växthus ökar till 37 procent biobränsle Mellanår för flisentreprenörer på rätt spår FOKUS: SÖNDERDELNING & SORTERING

tema: nr 6 2012 NÄrVÄRME Växthus ökar till 37 procent biobränsle Mellanår för flisentreprenörer på rätt spår FOKUS: SÖNDERDELNING & SORTERING nr 6 2012 tema: NÄRVÄRME NÄrVÄRME Växthus ökar till 37 procent biobränsle FOKUS: SÖNDERDELNING & SORTERING Mellanår för flisentreprenörer BRÄNSLE Värme och el Skogsbränsle Olja från skogsrester BIOENERGI

Läs mer

Konsoliderad version av. Styrelsens för ackreditering och teknisk kontroll (SWEDAC) föreskrifter och allmänna råd (STAFS 2006:14) om avgasmätare

Konsoliderad version av. Styrelsens för ackreditering och teknisk kontroll (SWEDAC) föreskrifter och allmänna råd (STAFS 2006:14) om avgasmätare Konsoliderad version av Styrelsens för ackreditering och teknisk kontroll (SWEDAC) föreskrifter och allmänna råd () om avgasmätare Ändring införd: t.o.m. STAFS 2011:27 Författningen är upphävd den 20 april

Läs mer

Produktion och förbränning -tekniska möjligheter. Öknaskolan 2012-04-02 Susanne Paulrud SP, Energiteknik

Produktion och förbränning -tekniska möjligheter. Öknaskolan 2012-04-02 Susanne Paulrud SP, Energiteknik Produktion och förbränning -tekniska möjligheter Öknaskolan 2012-04-02 Susanne Paulrud SP, Energiteknik Dagens presentation Förutsättningar för att vidareförädla nya råvaror i mindre produktionsanläggningar

Läs mer

Styrelsens för ackreditering och teknisk kontroll författningssamling

Styrelsens för ackreditering och teknisk kontroll författningssamling Styrelsens för ackreditering och teknisk kontroll författningssamling ISSN 1400-4682 Utgivare: Gerda Lind STAFS 2016:11 Utkom från trycket den 29 mars 2016 Styrelsens för ackreditering och teknisk kontroll

Läs mer