DR-pellets nästa exportsuccé

Transkript

1 EN TIDNING FÖR MALMFÄLTEN FRÅN LKAB KARIN NILSDOTTER: Vår största utmaning är mental GÄSTKRÖNIKA SID 17 LKAB satsar på utbyggd vindkraft NYHETER SID 3 Nr 7 NOVEMBER 2012 DR-pellets nästa exportsuccé 2012 blir ett rekordår för för LKAB:s direktreduktionspellets och behovet på världsmarknaden framförallt i Mellanöstern talar för en fortsatt stark utveckling för produkten. Allt fler stålverk med direktreduktion där naturgas används i processen talar för fortsatt tillväxt. NYHETER SID 6 7 Konferens i Malmfälten Teknologi är inte en väg, det ÄR vägen! Forskaren Ruben Puentedura inspirerade till en ökad digitalisering av lärandet i Lapplands gymnasium för att nå målsättningen "Sveriges bästa skola". LKAB Akademi finansierade skolkonferensen. NYHETER SID 4 5 Ruben Puentedura, världsledande professor inom digitalt lärande, gästade Kiruna folkets hus för att inspirera Lapplands gymnasium. Luossajärvi Så påverkar Lappmalmen Kiruna LUOSSAVAARA NORRMALM DAGENS CENTRUM Malmkropp på meters djup Kurravaaravägen Trafikverkets föreslagna dragning av väg E10 Deformationsprognos 600 m Deformationsprognos m Deformationsprognos m Osäker deformationsprognos på grund av ofullständig malmbild Nu finns de första prognoserna för hur en framtida brytning av Lappmalmen skulle påverka markytan i Kiruna. En nordligare dragning av E10 skulle gå rakt över den stora fyndigheten. NYHETER SID öringar har fiskats upp ur Luossajärvi under torrläggningen av södra delen av sjön för dammbygget. JUST NU SID 18 Vibrationer fortsätter minska Utvecklingen håller i sig, vibrationerna från produktionssprängningarna i Malmberget har halverats på tio år. "Det är glädjande att trenden håller i sig", konstaterar Kjell Harnesk, chef för bergmekanik, LKAB i Malmberget. REPORTAGE SID 11

2 2 LKAB FRAMTID NR LKAB FRAMTID NR NYHETER Tipsa oss! Hör av dig med nyhetstips till info@lkab.com eller ,0 procent öppen arbetslöshet i Kiruna i slutet av oktober. I Gällivare 3,6 procent. I hela landet var arbetslösheten i september 7,4 procent. Källa: Arbetsförmedlingen och SCB. Gruvnäringen är på frammarsch och bidrar med många jobb i Sverige liksom i Norden. Men förutsättningarna måste bli ännu bättre. Ewa Björling, handelsminister och nordisk samarbetsminister, i ett pressmeddelande från UD. VD LARS-ERIC AARO Vi förbereder för framtiden Oktober blev LKAB:s bästa leveransmånad hittills Det visar att det fortfarande finns en efterfrågan på våra produkter, även om vi får arbeta hårdare än tidigare för att matcha kunder med volymer och betalningen är sämre än under rekordåret I denna tuffare miljö klarar vi oss ändå bra, och med en lönsamhet på över en miljard kronor i månaden finns ingen anledning att klaga. Istället koncentrerar vi oss på det vi kan kontrollera själva, nämligen företagets kostnadsnivå och våra omfattande investeringsprogram. Det gäller nu att bygga det större och starkare LKAB som också blir mer motståndskraftigt mot nedgångar i framtiden. LKAB:s framtidsinvesteringar och samhällsomvandlingen går hand i hand. I Malmberget väntar vi fortfarande på att avtalet mellan LKAB och kommunen ska komma igenom den överklagandeprocess som pågår. Viljeinriktningen, åtagandena och den etappindelade planen finns på plats. Nu väntar vi bara på att få köra igång arbetet med att genomföra det vi kommit överens om. Måtte ett positivt besked komma snart. I Kiruna är det bristen på bostäder som överskuggar alla andra frågor för närvarande. Här behöver vi agera kraftfullt för att så fort som möjligt komma igång med fler byggprojekt. Kommunen ansvarar för att ta fram planer och bygglov, utifrån de ansökningar som LKAB Fastigheter inkommit med. Från LKAB:s sida prioriterar vi att bygga på egen mark till att börja med, inte minst för att spara tid i den bristsituation som råder. Trots alla svårigheter i form av höga byggkostnader, brist på mark och byråkratiska processer, får vi inte glömma bort att det är positiva problem vi har att hantera. Människor står i kö för att flytta till våra verksamhetsorter och vi har både kunderna, finansieringen och malmtillgångarna för att säkra en fortsatt gynnsam utveckling i Malmfälten. Vi tror på framtiden, det visar inte minst den skolkonferens som LKAB Akademi genomförde nyligen i samarbete med Lapplands gymnasium. Nu rullar åter trafiken i den gamla Konsulngruvan. Konsulngruvan åter i drift KIRUNA. I över 20 år har den gamla Konsuln legat och gottat till sig. Nu får den höghaltiga järnmalmen i den gamla fyndigheten se dagsljuset. Det här är mumma för verken och ger ett rejält tillskott i kassan, säger Stefan Fagerkull, projektledare för Konsuln. Produktionen i Konsuln strax söder om Kirunagruvan är i full gång. Konsuln startades under 1970-talet. I samband med stålkrisen på 80-talet lades gruvan i träda men startade åter 1989 för ett års produktion. Den vattenfylldes När marknaden svängde och efterfrågan på järnmalm tog fart under 2000-talet var det självklart att ta fram den gamla dokumentationen av gruvan och för ett år sedan inleddes tömningen av närmare 600 miljoner liter vatten. Nu har vi anlagt en borrvattenbassäng som både är klarningsbassäng och skall forsla bort vattnet som rinner in. I gruvan byggs ny elmatning, nya tilluftfläktar för ventilation och ny värmeanläggning för den inkommande friskluften. Det gamla skipschaktet Stefan Fagerkull, projektledare för Konsuln. Foto: Fredric Alm används som frånluftsschakt, berättar Stefan Fagerkull. Ungefär 1 miljon ton 64-procentig järnmalm finns i gruvan. Men det kan vara mer än så. För att få reda på hur stor malmkroppen är och i vilken riktning den lutar utförs kärnborrning på 345-metersnivån. Vi har redan under ortdrivningsskedet kört upp en del malm som har visat sig ha högt utbyte med hög järnhalt. Hur resultatet än ser ut blir Konsuln en riktig kassako, säger Stefan Fagerkull. Ulrika Westerberg LKAB ökar vindenergin Vingarna som fångar vindens energi spänner över 101 meter. Trattberget. En ny vindkraftsanläggning har invigts vid Trattberget i norra Ångermanland. LKAB är delägare i projektet och ökar därmed sin produktion av vindenergi. Vindkraften är bra för LKAB. Dels minskar våra elkostnader, dels bidrar vi till ökad mängd förnyelsebar energi i Sverige. Dessutom stämmer det med LKAB:s miljöpolicy, säger Leif Boström, ekonomidirektör på LKAB. LKAB gör en stor insats för förnybar energi och miljön genom den här satsningen. Utan industrins investeringar är det idag ekonomiskt svårt att bygga vindkraft, säger landshövdingen i Västernorrland, Bo Källstrand. LKAB har flera olika energimål. Ett av dem är att öka andelen egenproducerad förnybar elkraft. Vi tar ett stort kliv på vägen med den här satsningen. Detta är vår andra park och vi är nu uppe i drygt 40 GWh, gigawattimmar. säger Roger Karlsson, projektledare och samordnare för LKAB:s satsningar på vindkraft. Anläggningen på Trattberget omfattar 30 vindkraftverk på en effekt av 2,3 MW, megawatt per styck. Hela anläggningen kommer att producera cirka 210 GWh per år. Vindkraften bidrar till en minskad andel koldioxid i hela elsystemet. LKAB:s andel vindel räcker för att hålla igång 3 fullastade bergspel samtidigt, vindkraften har alltså kapaciteten att lyfta berget i Vitåfors från 1 kilometer under marken upp till dagen, säger Roger Karlsson. LKAB är en av delägarna i Vindin, basindustrins vindkraft. LKAB äger 17,2 procent av Vindin. Vi har gått in med motsvarande cirka 30 miljoner kronor som delägare i projektet. För den summan får vi god utdelning, inte minst minskade elkostnader. Det Anläggning: Vindkraft, 30 st vindkraftverk Storlek: 99 meter till nav, 150 meter totalt Vingbredd: 101 meter Effekt: 30 x 2,3 MW, megawatt Energi: 210 GWh, gigawattimmar. Placering: Skogsland, 540 meter över havet stöder till exempel strävan att minska våra produktionskostnader i sparprogrammet LKAB 370, säger Leif Boström. Invigningen på Trattberget genomfördes av kommunalrådet Elvy Söderström, Örnsköldsvik, med ett klipp av saxen assisterad av landshövdingen och av Anders Lyberg, vd i Vindin. Elvy Söderström påpekade särskilt att Trattberget kunnat genomföras utan miljöprotester, konflikter eller överklaganden. Vår metod är att ta kontakt med alla motstående intressen i god tid redan innan vi gjorde översiktsplanen. Både ideella naturvårdare, ornitologer och markägare med flera har fått säga sitt innan planerna togs fram. Vi fann detta område där det blåser tillräckligt och där vi inte stör andra intressen. Det har även ett miljövärde för delägarna från industrin, säger Elvy Söderström. Mauritz Magnusson Foto: MAURITZ MAGNUSSON Roger Karlsson, projektledare för vindkraft: "LKAB ökar satsningen på vindkraft. Vindel motsvarar nu två procent av LKAB:s totala behov". Allvarligt talat! Karl Wikström, verksamhetschef, samhällsomvandlingen i Malmberget, LKAB Varför finns inga miljözoner i Malmberget, alltså rejäla avstånd mellan bebyggelse och industriområde? I vårt samarbetsavtal med Gällivare kommun finns en överenskommelse om miljözoner. Inom kort får Malmberget sin första miljözon, ett parkliknande område på Elevhemsområdet där cirka 155 villor har rivits för LKAB:s markbehov för gruvbrytningen. På LKAB:s egna bostadsområden i Malmberget har staket satts upp helt nära bostadshusen. Blir det någon miljözon där? Vi jobbar med den frågan. En miljözon är alltid en avvägning. Det handlar om att hitta en bra balans för att också klara bostadsförsörjningen. Omfattas LKAB:s bostadsområden i Malmberget av samarbetsavtalet? Nej, där äger LKAB marken sedan lång tid och LKAB:s bostadsområden i Malmberget saknar detaljplan. Det är anledningen till att inte samarbetsavtalet gäller där. Finns några förändringar i deformationsprognosen som ligger till grund för markbehov på bolagets bostadsområden? Nej vi följer den deformationsprognos som offentliggjordes i februari Ett par små förändringar har vi gjort. Tennisbanan nedanför disponentvillan i Malmberget är utanför industriområdet, två boningshus på Krokvägen 6 och 8 kunde sparas samt en mindre byggnad på Hermelinsområdet. Det är alltså inte en utvidgning utan tvärtom, allt för att ha kvar bostäder. Maritha Mossberg LKAB:s investeringar ligger fast trots rådande marknadsoro LKAB. I slutet av oktober presenterade LKAB kvartalsrapporten för tredje kvartalet Leif Boström, ekonomidirektör på LKAB, kommenterar rapporten. Hur går det egentligen för LKAB? Produktionen och leveranserna går bra, här ligger vi på ungefär samma nivå som under rekordåret Men priserna på järnmalm har gått ner och det är därför som LKAB:s vinst sjunker. LKAB har stora investeringsåtaganden kopplat till samhällsomvandlingen, men även planerade investeringskostnader för att öka produktionen räcker vinsten för att finansiera dessa? Vi arbetar fortsatt för att skapa attraktiva samhällen på våra verksamhetsorter. LKAB jobbar också vidare Leif Boström med huvudnivån i Kiruna och planerna på tre nya gruvor i Svappavaaraområdet ligger fast. Oron i världen gör att vi arbetar intensivt med att stärka vår konkurrenskraft genom att sänka våra kostnader. Kostnadssänkningsprogrammet LKAB 370, som vi startade i somras, gör att vi är förberedda om priserna går ner ytterligare. Vad tror du om resten av 2012? LKAB planerar för full produktion för resten av året. Det råder dock fortsatt oro för den ekonomiska tillväxten i Europa. Efterfrågan på stål i Europa är fortfarande låg och stålproducenterna brottas med dålig lönsamhet och överkapacitet. Det är alltså väldigt viktigt för LKAB att vi rustar oss för sämre tider. Tina Benson

3 4 LKAB FRAMTID NR LKAB FRAMTID NR NYHETER 5 Jag är ingen arkitekt men jag har förstått att life between buildings är väldigt viktigt för att bygga attraktiva samhällen Inspiration till Sveriges bästa gymnasieskola Kiruna. I en digitaliserad värld måste även skolan digitaliseras, därför har Lapplands gymnasium ersatt pennor och papper med datorer. Det är ett steg i rätt riktning för att nå upp till målet som Sveriges bästa skola. Måndag 29 oktober höll Lapplands gymnasium konferens på Folkets Hus i Kiruna. Lärare och verksamma inom gymnasieförbundet fick ta del av spännande föredrag av noga utvalda föreläsare. Vi har ett fantastiskt startfält av föreläsare! Allt det här är möjligt tack vare LKAB Akademi, säger Bert-Olov Ström, gymnasiechef på Lapplands gymnasium. Ruben Puenteduras föredrag väckte stor uppskattning. LKAB:s vd Lars-Eric Aaro invigde konferensen och talade om vikten av utbildning med kvalitet. Foto: Fredric Alm För att utveckla det digitala lärandet och betrakta datorn som ett givet verktyg i undervisningen valde Lapplands gymnasium att bjuda in Ruben Puentedura, en världsledande forskare inom digitalt lärande. Teknologi är inte en väg, det ÄR vägen!, säger Puentedura. Ruben Puentedura är en av fyra inbjudna föreläsare som samtliga berör digitalt lärande och användandet av datorn som en del i undervisningen. Genom bilder och konkreta exempel tar Puentedura med åhörarna på en resa i det digitala lärandets värld. Förhoppningen är att föreläsningen ska förändra perspektiv och bidra till att tänka i nya banor i undervisning och lärande. Vi ska vara i absolut framkant, inte bara när det gäller att leverera bra resultat. Vi kommer att arbeta med Rubens strategi och med datorn som verktyg, säger Roger Suup, ordförande i barn- och utbildningsnämnden. Jag har fått nya infallsvinklar efter föreläsningen och det finns mycket som vi kan ta till oss. Jag tror att vi kan lära oss mycket av eleverna, säger Carina Lodén, språklärare på Hjalmar Lundbohmsskolan i Kiruna. LKAB:s vd Lars-Eric Aaro, invigningstalare och initiativtagare till LKAB Akademi, förklarade hur mycket skolan och kvalitativ utbildning betyder för ett attraktivt samhälle. Jag är ingen arkitekt men jag har förstått att life between buildings är väldigt viktigt för att bygga attraktiva samhällen, säger Lars-Eric Aaro. LKAB Akademi arbetar för att stötta kompetensutvecklingsinsatser och skolutveckling, en viktig faktor i byggandet av attraktiva samhällen. Skolkonferensen är bara ett exempel på initiativ och idéer som kunnat förverkligas genom LKAB Akademi. På den stora bioduken syns en glödande röd pelletskula. Bilden är väldigt talande för LKAB:s framgång genom utvecklandet av järnmalmspelletsen men symboliserar även vad innovationer och idéer är gjorda av. Vägen till framgång startar med en inre glöd, som den här konferensen. Målet är Sveriges bästa skola i Malmfältskommunerna! säger Lars-Eric Aaro. Josefin Ejemalm Lapplands gymnasium är ett gymnasieförbund bestående av gymnasieskolorna i Kiruna, Gällivare, Jokkmokk och Pajala. Omkring 200 lärare och rektorer var inbjudna från de olika gymnasieskolorna för att delta på konferensen. Övriga föreläsare var Tomas Kroksmark, Rolf Ekman och Trevor Dolan. Forskare med fokus på framtidens gruva FRÅGAN Vad tar du med dig härifrån i dag? Forskare på besök i Kirunagruvan. Foto: Patrik Wall KIRUNA. Närmare 70 forskare från 10 länder i Europa besökte nyligen LKAB. Forskarna ingår i EU-projektet I²Mine, Innovative Technologies and Concepts for the Intelligent Deep Mine of the Future, som diskuterar hur framtidens gruva ska se ut. I²Mine är ett Europeiskt projekt som ska pågå under fyra år och där tio länder deltar. Projektet har en budget på 250 miljoner kronor, pengar som ska gå till forskning kring framtidens allt djupare gruvor. Forskarna har bland annat besökt Kirunagruvan och haft avstämning i de delprojekt som löper i programmet. Vi har bland annat accepterat och godkänt sensorer i våra bergbultar en av alla innovativa idéer i programmet, säger Lars Malmgren, chef för gruvteknik på FoU. LKAB är coordinator i projektet. Ulrika Westerberg Malmfältsbor svarar Carina Lodén, språklärare på yrkesprogrammet, Hjalmar Lundbohmsskolan i Kiruna: Jag har fått nya infallsvinklar och det finns mycket som vi kan ta till oss. Jag tror att vi kan lära oss mycket av eleverna. Ingela Wiklund, språklärare på Hjalmar Lundbohmsskolan i Kiruna: Det jag tar med mig är de olika vägarna elever kan nå ett resultat. Det digitala lärandet är mer kreativt och oberoende tid och rum. Karl-Gunnar Rova, historiaoch svenskalärare, Laestadiusskolan i Pajala: För det första det som Lars- Eric Aaro pratade om. Jag är lärare i Pajala men känner en stor gemenskap med Malmfälten och kan relatera till det som han pratade om. Man kan använda datorn till mycket och jag som är historielärare tyckte exemplet om den industriella revolutionen var intressant.

4 6 LKAB FRAMTID NR LKAB FRAMTID NR NYHETER 7 Malm från Mertainen kan bli ny exportsuccé SVAPPAVAARA. Malm från LKAB:s tre planerade gruvor i Svappavaara kan bli råvara för DR-pellets i LKAB. Tester och provproduktion från malm i Mertainen visar att den kan bli god råvara för ökad produktion av DRpellets. Vi har visat i våra försök att det finns en stor möjlighet att producera en förädlad råvara från Mertainen riktad mot DR-pellets, säger Johan Bucht, forskningsingenjör på LKAB. Det är helt och hållet en fråga om vilken förädlingsprocess LKAB väljer för Mertainenmalmen, säger han. Malmen från Mertainen har god järnhalt men i övrigt inga specifika egenskaper som gör den bättre eller sämre som råvara för någon viss LKABprodukt. LKAB:s DR-pellets kännetecknas av hög järnhalt och låg kiselhalt samt goda egenskaper i kundens metallurgiska process för direktreduktion. Det som avgör är vilken sorts förädling som sätts in. Redan idag finns ett reningssteg med flotation i Svappavaara efter sovring och anrikning. Idag används flotation till apatitrening. Vi kan även använda flotation till rening från kisel. Då skulle vi kunna producera en råvara med extra låg kiselhalt, perfekt att tillverka DR-pellets av. Det gäller samtliga malmer från Svappavaara, även från Gruvberget och från Leveäniemi, säger Johan Bucht. Vilken väg man väljer är en fråga för LKAB:s ledning, säger han. Det återstår viktiga delsteg i FoU-arbetet innan vi är i hamn med hur Mertainen skall hanteras. Idag har vi relativt god kunskap om malmens möjligheter inom mineraltekniska processer, och nu ligger ett tungt fokus på att göra den bästa möjliga produkten av Mertainenmalmen säger Andreas Fredriksson, forskningschef vid mineralteknik i LKAB. Malmen i Mertainen håller hög järnhalt i centrum av malmkroppen, över 60 procent. Sedan minskar järnhalten mot periferin av malmkroppen. I genomsnitt beräknas en järnhalt på 38 procent. Fyndigheten är stor och kommer att bidra med stora mängder magnetit till LKAB:s strategiska tillväxtsatsning till LKAB 37. Mauritz Magnusson Idag har vi relativt god kunskap om malmens möjligheter inom mineraltekniska processer Mertainens malm, hett efterfrågad. Lysande utsikter för DR-pellets DR-pellets är sintrade järnmalmskulor direkt anpassade för metallurgi med direktreduktion. I direktreduktion används inga masugnar. Reduktionsmedel är naturgas, huvudsakligen vätgas. Resultatet blir en porös fast produkt, järnsvamp, som i sin tur är råvara vid förädlingen till olika stålsorter i stålverk. Reduktion innebär att ett ämne binder syret i malmen, reducerar, så att rent järn kan bildas. I masugnar används oftast kol som reduktionsmedel, och masugnarnas råjärn är flytande metall. LKAB:s DR-pellets innehåller 67,9 procent järn, medan LKAB:s tre olika sorters masugnspellets innehåller i genomsnitt 66,7 procent järn. LKAB:s fines, järnmalmsslig för sintring hos kunden, innehåller 70,7 procent järn. LKAB har ytterligare specialprodukter med upp till 71,6 procents järnhalt, MAC-BB, som också används till direktreduktion. LKAB 37 är LKAB:s utvecklingsprojekt för att nå leverans av 37 miljoner ton järnmalmsprodukter år Dagens produktionsnivå är närmare 27 miljoner ton. LKAB 37 innebär en volymökning med mer än 30 procent. Nyckel till ökningen är de tre nya gruvorna i Svappavaarafältet: Mertainen, Gruvberget och Leveäniemi. LKAB ansöker nu om miljötillstånd för att få öppna dagbrott i dessa gruvor. Fråga LKAB Lotta Fogde, kommunikationsdirektör, LKAB. Maila din fråga till: info@lkab.com Mjölkar LKAB Fastigheter sina hyresgäster på pengar för att kunna ge moderbolaget LKAB en aktieutdelning varje år? LKAB Fastigheters hyresnivå ligger cirka 50 kronor lägre per kvadratmeter än hos allmännyttan. Fastigheterna är välskötta och LKAB Fastigheter hamnar varje år mycket högt i Hyresgästföreningens egna undersökningar av kundnöjdhet. Så någon mjölkning är det knappast tal om. LKAB Fastigheter är emellertid ett affärsdrivande företag på en konkurrensutsatt marknad. I resultatet för LKAB Fastigheter ingår utöver privata hyresfastigheter även hotellverksamhet, uthyrning av kommersiella lokaler, intäkter för resurser som erbjudits samhällsomvandlingsavdelningen och projektavdelningen på LKAB, tjänster för kommunalteknik och flera andra verksamheter. Att ett välskött aktiebolag gör en utdelning till ägaren när man har ett positivt resultat är normalt, men LKAB Fastigheter har trots det inte alltid delat ut pengar till ägaren skedde ingen utdelning. Försäljningen av LKAB:s DR-pellets slår nya rekord. LULEÅ blir ett nytt rekordår för LKAB:s framgångsrika DR-pellets. Vi har ökat leveranserna med tio procent över planen. Det säger LKAB:s marknads- och logistikdirektör Markus Petäjäniemi. För ett år sedan talade han om nytt DR-rekord för året. Då lovade han försäljning och leverans av 5 miljoner ton DR-pellets. Det överträffas av verkligheten. LKAB har sålt 5,5 miljoner ton DR-pellets för Oktober blev en bra leveransmånad för LKAB med 2,6 miljoner ton järnmalmsprodukter. I november kommer vi att leverera ännu mer, om vi slipper störningar, säger han. För helåret 2012 ser leveranserna ut att passera 26 miljoner ton och bli ett av de bästa åren i LKAB:s historia. Anledningen är en fortsatt stabil efterfrågan och bra produktion, inte minst av DR-pellets. Det är främst leveranserna till Mellanöstern och de största stålbolagen i EU som ökar. LKAB ser också en fortsatt tillväxt av DR-marknaden, både i Mellanöstern och på nya marknader för DR-pellets. Vi sade redan ifjol att vi kan sälja mer om vi kan producera mer. Nu har vi gjort det och fått god utdelning. Vi kan Markus Petäjäniemi. fortsätta öka försäljningen av DR-pellets även i framtiden, säger Markus Petäjäniemi. LKAB:s produktion går för närvarande på högvarv. LKAB har fördelat om produktionen för att kunna leverera mer DR-pellets. Medan marknaden gått ned på masugnspellets för Norden så har volymerna istället kunnat fördelas om. Mer masugnspellets har levererats till övriga Europa och till Kina, och produktionen av DR-pellets för Mellanöstern har kunnat öka kraftigt. Att LKAB säljer hela produktionen motsäger delvis mediernas krisrapporter för stålbranschen. LKAB producerar toppförädlade malmprodukter till 90 procent. Kunderna vill gärna ha LKAB:s järnmalmsprodukter. Vi får nu utdelning på LKAB:s långsiktiga och uthålliga forskning och förädling. Vi erbjuder hög kvalitet, leveranssäkerhet och en affärsmodell som är attraktiv. Hela paketet är avgörande när kunderna väljer leverantör, säger Markus Petäjäniemi. Sammantaget är framtidens utsikter för DR-pellets mycket goda. Vårt tillväxtprojekt LKAB 37 kommer att spela en intressant roll när det gäller att öka produktionen av DR-pellets, säger Markus Petäjäniemi. Mauritz Magnusson Återinvesterar LKAB några pengar i fastighetsbolaget? Ja, alla fastigheter ägs av moderbolaget LKAB. För närvarande finns planer på nybyggnation av över 400 nya bostäder i Malmfälten. Vi väntar bara på detaljplaner och bygglov för att kunna köra igång. Nordöstra länken är nu invigd Gruvberget i ny förhandling i miljöprövningsprocessen Håkan Grönberg, Gällivare kommun, Lis-Marie Dagbro, Tina Helin Rytiniemi, Karl Wikström, LKAB, Tommy Nyström (S) kommunalråd i Gällivare, Dan Johansson, LKAB och Joakim Svensson, Gällivare kommun. Foto: Maritha MossberG MALMBERGET. Nordöstra länken, vägen mellan Koskullskulle och Malmstaområdet i Malmberget, är öppnad och invigd. LKAB har finansierat projektet och byggt vägen tillsammans med Gällivare kommun. Gällivares kommunalråd Tommy Nyström (S) klippte det blågula bandet och vägen öppnades för trafik. Vägsträckan uppmäter cirka 1,4 kilometer. Längs vägen löper också en gångoch cykelväg. Skidspåren mellan Koskullskulle och Malmberget får en ny sträckning och kommer att ledas i tunnel under vägen. Det känns skönt att vägen äntligen är klar, säger Dan Johansson, projektavdelningen, LKAB. Under en tid kommer den gamla Koskullskullevägen att fortsätta vara öppen för trafik, men stängs före årsskiftet. Den nya vägförbindelsen är nödvändig för att gruvbrytningen ska kunna fortsätta i området. Maritha Mossberg Svappavaara. I början av juni kom beskedet att Högsta domstolen nekade prövningstillstånd för LKAB:s överklagan av miljödomen för dagbrottet Gruvberget i Svappavaara. Därmed krävs ett gemensamt miljötillstånd för LKAB:s gruvbrytning och förädlingsverksamhet på orten. Verksamheten vid den nyöppnade gruvan stoppades omedelbart och ett omtag i miljöprövningsprocessen krävdes. På grund av det oklara rättsläget lämnade LKAB in en gemensam ansökan redan för över ett år sedan. Efter en konstruktiv dialog mellan LKAB, sakägare och myndigheter beslutade Mark- och miljödomstolen att kungöra LKAB:s ansökan i slutet av juni. Processen har handlat om byråkratisk formalia och det är inte skäl nog för att hålla en gruva stängd. Nu hoppas vi att den nya ansökan ska göra att vi kan återstarta brytningen. Det vore betydelsefullt för bygden, medarbetarna och hela vårt företag, säger Per-Erik Lindvall, LKAB:s direktör för teknik- och affärsutveckling. Nu har ärendet åter tagits upp av Mark- och miljödomstolen i en förhandling som ägde rum den 8 november. Förhandlingen gällde en eventuell deldom för Gruvberget i den miljötillståndsansökan som LKAB lämnat in för all verksamhet i Svappavaara, det vill säga förädlingsverk, gråbergshantering och sandmagasin. JOHANNA FOGMAN Senaste nytt: Gruvberget Läs senaste nytt om förhandlingen och beslutet för Gruvberget på Gruvberget.

5 8 LKAB FRAMTID NR LKAB FRAMTID NR NYHETER 9 Trappning av hyra ett verktyg för trygg omvandling LKAB menar att P1-programmet Kalibers negativa beskrivning av situationen i Malmberget på flera punkter är felaktig. Felaktig bild av Malmberget i radion LULEÅ. I söndagens "Kaliber" i Sveriges Radios P1 efterlyste David Berggård, gruvexpert på Länsstyrelsen, en avvecklingsplan för Malmberget. Länsstyrelsen driver frågan i mark- och miljödomstolen. Önskemålet om en avvecklingsplan är rätt och rimligt, säger Anders Furbeck, direktör för samhällsomvandlingen, LKAB, men vi tycker inte den ska fastställas av en miljödomstol. Det handlar om mer än miljön och en plan måste ta hänsyn till kommunens förmåga att upprätthålla viktiga samhällsfunktioner. David Berggård, gruvexpert på Länsstyrelsen i Norrbotten, i helgen rapporterade riksmedierna att du var "kritisk" till LKAB:s hantering av samhällsomvandlingen i Malmberget. Är du det? Jag tror inte att jag uttryckt mig så Det vi vill få till stånd är en avvecklingsplan som tar hänsyn till människors hälsa och miljö och det är en fråga vi driver i arbetet i mark- och miljödomstolen inom ramen för den process som ska fast- ställa nya miljövillkor för LKAB:s verksamhet i Malmberget. Där är vi en part och på sätt och vis motpart till LKAB. Ekot formulerar att LKAB låter "tusentals människor bo på kanten till en gruvgrop som håller på att rasa" och att ni kräver att dessa människor ska "evakueras" Ja (skratt), man kan ha synpunkter på hur de sätter sina rubriker Jag har inte sagt ordet "evakuera" och det här handlar inte om något dramatiskt, vi vill att man gör detta under ordnade former. Man ska åtminstone få veta hur länge man ska behöva stå ut med störningarna. Att få veta att det kanske tar två år, eller vad det nu kan röra sig om. LKAB har i en skrivelse motsatt sig framtagandet av en sådan plan. Anders Furbeck, ansvarig direktör för Samhällsomvandlingen på LKAB, menar att det inte är själva planen företaget motsätter sig. Vi har tillsammans med Gällivare kommun träffat ett avtal om när och hur avvecklingen av Malmberget ska gå till, vilket länsstyrelsen känner till. Vi vill däremot inte ha en avvecklingsplan som ett villkor för en miljödom för LKAB:s verksamhet i Malmberget. Det är för oss två skilda saker. Avtalet bygger på ett helhetsgrepp, för att skapa förutsägbarhet för alla inblandade parter. Det är ett första steg mot en avvecklingsplan. Gällivare kommun och LKAB har tillsammans tittat på i vilken takt områden berörs av gruvbrytningen och vilka delar som lämpar sig bäst att hantera samtidigt. I fyra etapper mellan 2012 och 2032 kommer de centrala delarna av Malmberget att avvecklas. Och i takt med att fastigheterna köps anläggs miljözoner mellan industriområden och bebodda områden. David Berggård menar att LKAB:s avtal med Gällivare kommun inte räcker som avvecklingsplan för Malmberget: Som vi ser det är det inte möjligt. Då är man nog fel ute, störning på människors hälsa och miljö går inte avtala bort mellan bolag och kommun. Det är mark- och miljödomstolen som ska hantera de frågorna. Anders Furbeck, å sin sida menar att frågan är större än så: Vi menar att en avvecklingsplan måste ta hänsyn till många saker, till exempel miljö och hälsoaspekter, ersättningsprinciper, kommunala merkostnader och kulturvärden. Men, inte minst måste avvecklingen anpassas så att nya samhällsdelar kan byggas upp. Avvecklingen av centrala Malmberget är en väldigt omfattande och komplex fråga, och vi har en stor respekt för kommunens arbete med att planera ersättning för så stora områden. Första steget är att i samarbetsavtalet med Gällivare kommun skapa riktlinjer och reglera etappindelningen, ersätta kommunal infrastruktur LKAB rättar SR samt upprätta avtal där LKAB tar ansvar för driften för den kommunala infrastrukturen under avvecklingen. Nu pågår arbetet för att upprätta avtal för första etappen, där främst kommunala verksamheter som gymnasieskola, sporthall och äldreboende ersätts. Successivt enligt etappindelningen regleras sedan enskilda fastighetsägare och näringsidkare. Vårt gemensamma mål är att genomföra avvecklingen av Malmberget så fort det går och att skapa ett attraktivt samhälle som fortsäter att utvecklas. Och självklart kommer LKAB att till punkt och pricka följa de miljövillkor som vi åläggs. RONNY OLOVSSON Sveriges Radios program Kaliber sände den 4 november ett reportage om gruvbrytningens påverkan i Malmberget. I programmet sägs att LKAB bryter malm under samhället, det stämmer inte. LKAB bryter malm under sitt industriområde. luften i Malmberget är hälsofarlig, det stämmer inte, de uppmätta halterna skadliga partiklar är en fjärdedel så höga som i Stockholm. värdet på hus sjunkit på grund av gruvan, det stämmer inte, medelpriserna på hus i Malmberget har nästan fördubblats sedan de boende närmast gruvan ska få vänta i 20 år på en lösning, det stämmer inte, de som bor närmast flyttas först. Källa: Anders Lindberg, informationschef på LKAB. Läs mer om LKAB:s synpumkter på felaktigheterna i Kaliber på KIRUNA. LKAB Fastigheter kommer att erbjuda etappvis höjd hyra för boende på Ullspiran i Kiruna som väljer att flytta till nya lägenheter på Jägarskolan. Trappningen innebär att hyran höjs i etapper från 75 till 100 procent under fem års tid. Vi försöker alltid hitta bra lösningar och det här är en beprövad modell, säger Siv Aidanpää-Edlert, vd på LKAB Fastigheter. I debatten om samhällsomvandlingarna i Malmfälten har det ibland framkommit oro för att enskilda skulle tvingas flytta till nybyggda fastigheter med mycket högre boendekostnader när områden påverkas av gruvan. LKAB:s ambition är att det inte ska ske, utan att omvandlingen ska genomföras med sådan framförhållning att de som måste flytta kan välja mellan olika typer av boendeformer. Målet är att ingen ska behöva flytta till en bostad med mycket Siv Aidanpää- Edlert, vd på LKAB Fastigheter. högre hyresnivå om de inte vill. Ett exempel på att det går att lösa är Ullspiran i Kiruna där vi under en längre tid förberett tömningen genom att erbjuda hyresgäster att flytta till lägenheter i vårt övriga bestånd. Om vi ser att det kan uppstå en brist på bostäder söker vi kompletterande lösningar, och trappning av hyra är ett verktyg av flera för att skapa attraktiva alternativ för de som måste flytta, säger Siv Aidanpää-Edlert. De nya lägenheterna har byggts i de tidigare kasernerna på Jägarskolan. Hyresgäster som idag bor på Ullspiran med ordinarie hyresavtal erbjuds en så kallad trappning av hyran om de väljer att flytta till de lägenheter som byggts i de tidigare kasernerna på Jägarskoleområdet i Kiruna. Det är en beprövad modell som använts tidigare av LKAB Fastigheter och andra fastighetsbolag som en omställning för hyresgäster när ombyggnationer innebär höjda hyror. Kungliga tekniska högskolan som arbetar på uppdrag av kommunerna i Gällivare och Kiruna har pekat på möjligheten att använda metoden i samhällsomvandlingarna. Övriga hyresgäster som inte kommer från Ullspiran går in på den förhandlade grundhyran. Det här sättet att etappvis höja hyran kommer att värderas i byggprojekten framöver i både Gällivare och Kiruna i lägen då det kan uppstå brist på lämpliga alternativ för dem som ska flytta. Jag vill understryka att det inte är ett första steg mot subventionerade hyror. Att erbjuda subventioner skulle hämma bostadsbyggandet eftersom andra fastighetsbolag kan få problem att ta ut marknadshyror. Vi vill att det byggs fler bostäder i Malmfälten inte färre, säger Siv Aidanpää-Edlert. ANDERS LINDBERG Goda utsikter INOM möjligheternas LKAB LKAB bryter och förädlar Norrbottens unika järnmalm för den globala stålmarknaden. Koncernen omsätter 30 miljarder kronor per år och rymmer även industrimineraler, borrsystem, tågtransporter, berg- och verkstadstjänster, sprängmedel och fastighetsbolag. LKAB har drygt anställda i 14 länder. Tillsammans gör vi världens mest klimatsmarta järnmalmsprodukt, LKAB Green Pellets. Ett snyggare Kiruna Kiruna. Ett snyggare Malmberget är redan ett känt begrepp och nu slår LKAB även ett slag för ett snyggare Kiruna! För första gången har LKAB Fastigheter kört gräsklippning i egen regi. Det drog ute lite på tiden innan man kom igång i Kiruna. Men när väl maskiner inhandlats och personal anställts visade det sig snabbt bli ett mycket uppskattat inslag hos de boende i de olika områdena. Vi kommer att fortsätta med denna satsning även nästa år, säger Lars-Gunnar Uusitalo, fastighetschef på LKAB Fastigheter. Ylva Sievertsson Eget klipp. Foto: G. Rúnar Gudmundsson Nominerad förhandlare KIRUNA. Martin Kettunen, verksamhetschef för inköp projekt/samhällsomvandling på LKAB i Kiruna, har nominerats till utmärkelsen Sveriges bästa förhandlare Utmärkelsen delas ut i samband med Stora inköpardagen på Grand Hotel i Stockholm den 29 november. Priset, som även består av en prissumma på kronor, syftar till att lyfta fram en person som under de senaste åren gjort goda insatser inom förhandling. Johanna Fogman Martin Kettunen Foto: LKAB

6 10 LKAB FRAMTID NR LKAB FRAMTID NR REPORTAGE är medelinkomsten per år i Kiruna kommun I Gällivare var medelinkomsten kronor. I hela landet kronor per år. Källa: SCB 9,0 är gränsvärdet för tillåtna högsta svängningshastigheten vid sprängningar i Malmberget. Nu är mätresultaten för tredje kvartalet 2012 klara. LKAB klarade både gränsvärden och riktvärden. Malmbergets fyra försvunna samhällen Malmberget skakar mindre. Dennewitz där det som mest bodde 800 personer. MALMBERGET. Under 1960-talet påbörjades samhällsomvandlingen i området kring Malmberget. Fyra samhällen är idag försvunna. Gruvbrytningen som pågått i över 120 år har behövt utrymme på sluttningarna kring Malmberget. Dennewitz namngavs efter en by i Tyskland. Robsam namngavs efter bergsrådet Carl Magnus Robsahm. Vitåfors namngavs efter Vitåfors vid Vitån, Råneå. Tingvallskulle namngavs efter löjtnant Karl Tingvall. Alla som bodde där arbetade i LKAB De fyra samhällena Dennewitz, Robsam, Tingvallskulle och Vitåfors byggdes i början av 1900-talet och låg alla i närheten av där LKAB:s industriområde är idag. Sammanlagt bodde här ungefär personer, det var familjer med många barn och som mest fanns över 200 elever i skolan i Dennewitz. Fram till årets slut visas en bildutställning på Gällivares museum från de fyra samhällena. Initiativtagare är Leif Pääjärvi som jobbar med Gällivare bildarkiv. Han växte upp i Tingvallskulle där lekplatsen var gruvans industriområde. Vi brukade leka på tipparna och i gruvgångarna tills förmannen föste i väg oss. Alla som bodde där arbetade i LKAB. Den stora samhällsomvandlingen började under 1960-talet då de här samhällena tömdes, säger Leif Pääjärvi. Sista familjen lämnade Dennewitz 1969, där bodde som mest 800 personer. Samhället hade skola, affär och bad- och tvättstuga. Jag gick mina första fem skolår i Dennewitz skola. När vi gick till skolan skulle vi barn ta med oss mjölkhämtaren till bussen. Efter 38 år återvände jag till Tingvallskulle, då stod Foto: LKAB den där vår mjölkhämtare, kvarlämnad när vi flyttade. Kvar fanns också min gunga som pappa satte upp, säger Leif Pääjärvi. De nu försvunna samhällena byggdes av LKAB för sina anställda. Eftersom det var svårt med allmänna kommunikationer och arbetarna behövdes i närheten så byggdes bostäderna. Vitåfors och Tingvallskulle uppfördes för den lokala arbetsledningen och servicepersonal för driften av anläggningarna. Så kallade arbetartåg trafikerade sträckan mellan de fyra samhällena och Malmberget. Mellan Tingvallskulle och Vitåfors gick en 200 meter lång bergbana. Hur reagerade befolkningen när de var tvungna att flytta? Vi tyckte det var tråkigt så klart. Sammanhållningen och gemenskapen var fin i Tingvallskulle. Men det var också självklart för oss att flytta. Samhällsomvandlingen är inte något nytt för mig, den har pågått länge, säger Leif Pääjärvi. Den absolut första byggnaden som flyttades undan gruvans utbredning var ett hus i Koskullskulle. Huset stod på Koskullskullemalmen och flyttades redan år Maritha Mossberg Leif Pääjärvi är initiativtagare till utställningen om de försvunna samhällena. Foto: MARITHA MOSSBERG Minskade vibrationer håller i sig MALMBERGET. Under de senaste tio åren har vibrationerna från produktionssprängningarna i Malmberget halverats. Den största orsaken är helt enkelt att idag bryts malmen på ett större djup och då känns inte vibrationerna från sprängningarna lika mycket som förr. Det är glädjande att trenden håller i sig. LKAB:s ambi- Vertikal svängningshastighet (mm/s) Vertikal svängningshastighet (mm/s) tion är att störningarna för de boende i Malmberget skall vara så små som möjligt, säger Kjell Harnesk, chef för bergmekanik, på LKAB i Malmberget. I snitt bryts cirka ton berg loss i varje salva när 3 8 salvor per natt sprängs i flera olika malmkroppar. Brytning pågår för närvarande i tretton av det tjugotalet kända malmkropparna i Malmberget. Maritha Mossberg Vibrationer från sprängning - Sveavägen Maxvärde per månad, november september 2012 Vibrationer från sprängning - Hermelinsbacken Maxvärde per månad, november september 2012 Diagram för vibrationsmätningar vid produktionssprängningar på västra och östra sidan av Malmberget.

7 12 NYHETER LKAB FRAMTID NR LKAB FRAMTID NR Så kan brytningen av Lappmalmen påverka markytan norr om Kiruna KIRUNA. Nu finns en första de- Kur rav aar avä ge n formationsprognos över hur en framtida brytning av fyndigheten Lappmalmen skulle kunna påverka markytan. Lappmalmen är en stor fyndighet, det kan röra sig om minst års brytning, säger Per-Olov Fjällborg, chef för LKAB:s prospektering. LKAB Framtid har i en rad artiklar under åren berättat om hur fyndigheten undersöks. Lappmalmen har varit känd länge, och LKAB har byggt vidare på tidigare kunskap genom bland annat flygmätningar och djuphålsborrningar i området norr om Kiruna centrum. Det rör sig om stora volymer malm till ett mycket stort värde, men som alltid är det många steg kvar innan man säkert vet om det blir en gruva. Utifrån analyserna hittills tycker jag dock att det ser mycket bra ut, säger PerOlov Fjällborg. Därför uppdaterades prognosen KIRUNA. Deformationsprogno- Takskiva Hålrum Rasmassor gg vä ng Hä Malm g äg gv Lig Rasmassor g Brytningen av huvuddelen av malmkroppen har varit likartad under lång tid. Man kan säga att det gamla dagbrottet vidgar sig österut när den del som vetter mot staden långsamt sjunker ner. Men i Sjömalmen har alltså takskivan hittills fungerat som en När takskivan stegvis öppnas bildas markdeformationer Ca 300 m g vä runa lutar cirka 60 grader österut påverkas inte bara marken rakt ovanför en brytningsnivå, utan även en bit utanför. Det är anledningen till att staden kommer att påverkas av markdeformationer långt innan brytningen nått in under bebodda delar. LKAB bryter aldrig malm under områden där människor bor eller vistas. Hur deformationerna kommer att sprida sig i framtiden beräknas av bergmekanikerna som tittar på exempelvis planerad brytningstakt, malmkroppens geometri, hur bergmassan är sammansatt och hur deformationerna rört sig historiskt. Rasgropar bildas ng Hä Den del som kallas Sjömalmen har aldrig brutits från markytan, som resten av malmkroppen har. Brytningen i Sjömalmen började på cirka 300 meters djup under marken år 2003, under en så kal lad takskiva av berg. Så länge takskivan är intakt är deformationerna små, för att öka när uppblockningen av berget nått markytan och en ny rasgrop bildats. Prognoslinjen för 2023 ligger dock fortfarande inom det osäkerhetsintervall som angivits tidigare, säger Jimmy Töyrä. I och med att malmkroppen i Ki- Markytan g äg gv Lig I övriga delar av malmkroppen ligger den tidigare prognosen fast, där utvecklar sig deformationerna enligt beräkningarna. I norr däremot dyker malmkroppen ner under marken och därför beter den sig där på ett annat sätt som påverkar deformationerna på längre sikt. I prognoser ligger alltid en osäkerhetsfaktor som LKAB försöker ta hänsyn till med osäkerhetsintervall för varje prognoskurva. Osäkerheterna beror bland annat på att det finns betydliga variationer i bergmassans hållfasthet, att beräkningsmodellerna inte är exakta och att brytningen med tiden kan avvika från den planerade. Ca m Malm SVENSKA GRAFIKBYRÅN Takskivan ovanför Sjömalmen var tidigare intakt men har nu stegvis öppnats och rasgropar har bildats. Markdeformationerna kommer nu att fortskrida likt huvudmalmen. SVENSKA GRAFIKBYRÅN sorts "lås" vilket gjort att markdeformationerna varit små. Nu, när takskivan stegvis öppnas och nya rasgropar bildas, ökar deformationerna på markytan i detta område. Detta är förväntat och bra, vi vill ju att berget ska sjunka ner och fylla ut hålrummen där malmen har legat, det stabilise- Detta är förväntat och bra rar bergmassan. I takt med att brytningen fortsätter kommer det gamla dagbrottet att få en förlängning mot norr ut över Sjömalmen. Det betyder att deformationerna kring Sjömalmen på lång sikt kommer att likna den övriga delen av malmkroppen, säger Jimmy Töyrä. ANDERS LINDBERG Idag pågår en debatt om var väg E10 bör dras när den befintliga placeringen påverkas av deformationerna från Kiirunavaaras brytning. Vissa ser friluftslivet norr om staden som hotat av vägen och vill dra E10 längre norrut. Det skulle betyda att vägen dras över Lappmalmen. Då skulle en ny E10 få mycket kort livslängd om vi öppnar en gruva där. Om allt går vägen skulle vi kanske kunna starta om tio år. För den framtida brytningen vore det bättre om vi kunde söka riktigt bra lösningar för skidåkningen utan att bygga viktig infrastruktur där vi vet att det finns mycket malm, säger PerOlov Fjällborg. ANDERS LINDBERG Deformationsprognos m Malmkropp på meters djup LUOSSAVAARA Luossajärvi Osäker deformationsprognos på grund av ofullständig malmbild NORRMALM Trafik verket s för esla gna dra gn ing a E10 äg vv sen för Kiruna uppdaterades i somras och prognoslinjen för 2023 flyttades fram cirka 100 meter. Men anledningen är inte att deformationerna plötsligt börjat gå fortare. I den norra delen av malmkroppen har prognosen förändrats i och med att takskivan stegvis öppnas och rasgropar bildats, säger Jimmy Töyrä, gruppchef för FoU Bergmekanik på LKAB. Deformationsprognos m DAGENS CENTRUM K I I R U N AVA A R A Marken har börjat sjunka ovanför Sjömalmen, brytningstekniken fungerar som den ska, konstaterar Jimmy Töyrä, gruppchef för FoU Bergmekanik på LKAB. Lappmalmen börjar i södra delen cirka 400 meter under markytan och växer sedan mot djupet. Borrningar i söder har visat på malm ner till minst meters djup, och fyndigheten är fortfarande öppen mot djupet, vilket betyder att man inte sett slutet på den. Mätningar har visat att malmen fortsätter mot norr, men mäktigheten här är i dagens läge okänt. Om vi ska börja bryta Lappmalmen kommer det att ske med start under jord. Det är inte lönsamt att öppna ett dagbrott när det ligger ett så tjockt lager gråberg ovanpå malmen. I stället kommer vi antagligen att driva en ort från vår befintliga gruva fram till Lappmalmen och starta brytningen direkt på rätt nivå. Innan det sker kommer området ovanför att stängas av eftersom vi av princip aldrig bryter under områden där människor bor eller vistas. Den brutna malmen skulle sedan kunna transporteras till vår nya huvudnivå och därifrån upp till förädlingsverken. Deformationsprognos 600 m AlaLombolo LOMBOLO 500 m Deformationsprognosen för Lappmalmen är framtagen i samarbete mellan LKAB:s geologer och bergmekanikavdelning.

8 NYHETER 14 LKAB FRAMTID NR LKAB FRAMTID NR Skicka in din bästa bild av Malmfälten! stina.andersson@lkab.com Joakim Isaksson, Magnus Larsson och Lars Kuhmunen, Vimab, Överkalix. Foto: Mauritz Magnusson LKAB har dragit stängslet för nya etappen MALMBERGET. Fyra kilometer nytt stängsel har i höst dragits genom bolagsområdet i Malmberget. Områdena Hermelin, Johannes och Koskullskullebackarna berörs denna gång. Orsaken är en ny etapp i samhällsomvandlingen. Alla fastigheter är tömda på hyresgäster och alla boende har fått nya bostäder. Områdena tillhör nu deformationszonen för malmkropparna Johannes, Hermelin, Printzsköld och Vitåfors/Ridderstolpe. Vinab från Överkalix gör entreprenaden. Vi är vana att dra stängsel, både för vilt, industri och människor, säger Joakim Isaksson, Magnus Larsson och Mikael Kuhmunen från Överkalix. Företaget använder en stolpmaskin som borrar i marken, gjuter med betong och reser stolparna. Därefter dras vajer längs stolparna, och själva stängselnätet sätts upp för hand. Vi sätter upp stängsel på beställning av LKAB:s avdelning för samhällsomvandling. Totalt har vi ett par mil stängsel runt LKAB:s industriområde i Malmberget, säger Peter Segerstedt, sektionschef för verksamhetsservice LKAB. Orsaken till att staketet utvidgas är att LKAB bryter malm på större djup. Därför vidgas deformationszonerna runt de olika malmkropparnas hängvägg. Tyvärr ligger bebyggelsen på den sidan om malmen. LKAB använder också ett säkerhetsavstånd så att ingen människa bor ovanpå malmbrytningen. Staketet är ett skydd för medborgarna, säger Thomas Savilahti vid gruvavdelningen. Peter Segerstedt säger att LKAB Staketet är till för säkerheten lägger ned stora resurser på staketen runt industriområdena: Vi inspekterar och reparerar staketen varje vecka. Tyvärr är de utsatta för återkommande skadegörelse. Staketet är till för säkerheten. Men vi reparerar så fort vi får kännedom om hål eller skador på staketet, säger Peter Segerstedt. Staketet fortsätter att utvidgas nästa år. Information om LKAB:s deformationsprocesser finns vid LKAB Informationskontor vid före detta Gunillaskolan i Malmberget. Mauritz Magnusson FRÅGAN Malmfältsbor svarar Röster om staketet i Malmberget: Agneta Pettersson, Puoitakvägen, Malmberget: Enerverande att våra promenadstigar försvinner bit för bit. Staketet har flyttats ut gång på gång. Lisa Hansson, Flöjtslingan, Gällivare: Jag är född och uppväxt på Kilen i Malmberget. Utan LKAB har vi ingen gruva och inget Malmberget alls. Men visst är det trist när ett samhälle och gamla fina hus försvinner. Samuel Henriksson, Skräddarvägen, Gällivare: Att flytta ut staketet är nödvändigt, annars hamnar vi i gropen. Jag hoppas på ett nytt bostadsbyggande, så att det finns någonstans att flytta till. BILDEN Tidig morgon från tåget Kristina Klein i Kiruna har skickat en bild tagen från tåget när det rullar iväg på den nya järnvägen som går bakom Kirunagruvan. Har du en vacker, rolig eller spännande bild tagen i Malmfälten? Skicka den till oss! Adressen är: stina.andersson@lkab.com Foto: KRISTINA KLEIN Text: ANDERS LINDBERG

9 PYSSEL & KRYSS 16 LKAB FRAMTID NR LKAB FRAMTID NR hitta rätt känga Kängan vi letar efter har klack men den är inte spetsig. Den är inte gul och den finns över och/eller under en röd känga? Prick till prick Vad händer bakom Musses rygg? Dra streck från prick till prick mellan siffrorna 1 till 102 så får du se! kluriga ubåten Tio saker som inte hör hemma på en ubåt är gömda på denna bild. Kan du hitta dem? trassel Vilken slang är kopplad till bensinautomaten? lösningar : HITTA RÄTT KÄNGA: H. KLURIGA UBÅTEN: en kastrull, en kaffekvarn, ett strykjärn, en kratta, en tratt, en blomkruka, en lampa, en korkskruv, en vattenkanna, ett tennisracket. TRASSEL: C Vad skulle du göra om du visste att du inte kunde misslyckas? Vid eftertanke blir frågan obekväm för många. Den tvingar oss att inse hur mycket rädslan för att misslyckas begränsar oss från att uppnå stora saker och håller oss tillbaka i livet. Vägen till nya innovationer och förändring är sällan rak utan både kuperad och kantad av misslyckanden. Men bara genom att våga kan vi nå svindlande mål, växa som människor och skapa attraktiva samhällen som vi och kommande generationer vill verka och leva i. Kiruna står inför förändringar men också unika möjligheter. Exempelvis är vi på väg in i en ny rymdera där privata aktörer utvecklar nya farkoster för ökad tillgång till rymden. Genom att bygga på Sveriges erfarenhet inom rymdindustrin, våra geografiska förutsättningar i kombination med besöksnäring, kan Kiruna bli del av en exklusiv skara länder i världen som kan erbjuda rymdflygningar från Spaceport Sweden som utvecklas på Kiruna Airport. Men allt handlar inte om rymdresor, vår vision är större än så. Målet är att se nya företag etableras, bidra till nya forskningsområden samt attrahera fler studenter och talang. Satsningen skapar också möjligheter att utifrån ett destinationsperspektiv erbjuda olika upplevelser som bygger på rymden där vi initierat en industriöverskridande satsning på ett science center med koppling till akademi, företagsutveckling och innovation. Hade det här varit lätt hade det redan varit gjort. Det är dock långt ifrån omöjligt, tvärtom, men vår största utmaning är mental. Satsningen kräver förändrade attityder, strukturer och processer, nya samverkansmodeller, produkter, tjänster och kompetens. Jag drivs av visionen att göra Kiruna världsledande inom rymdturism en utmaning som kräver både mod, gränslös samverkan och uthållighet. Karin Nilsdotter Vd Spaceport Sweden AB samt styrelseordförande i Kiruna Lapland och medlem i Advisory Board för FAA Center of Excellence i USA. Internationell bakgrund och mångårig erfarenhet av destinations- och affärsutveckling. Det här är ett långlopp och att springa ett maraton innebär hård träning och målmedvetenhet. Det kräver ett starkt team, fokus på milstolpar längs vägen och att man inte ger upp trots motgång. Pågående arbete handlar om att nå nästa milstolpe. För att utveckla infrastruktur på flygplatsen krävs investeringar vilka i sin tur kräver ett tydligt nationellt regelverk för flygningar och importtillstånd, vi behöver skapa kännedom och ta en tydlig position internationellt, etablera rätt affärskontakter samt ta fram ett attraktivt koncepterbjudande till finansiärer ett intensivt pågående arbete. Vi verkar också för att attrahera besökare till Kiruna redan idag där norrskensflyg lanserats som Spaceport Swedens första kommersiella produkt. Vetenskap, miljö och teknik kombineras på ett innovativt sätt och skapar en upplevelse som haft global genomslagskraft där samverkan är nyckeln till framgång. Vår största utmaning är mental GÄSTKRÖNIKAN Enligt Darwin är det inte den starkaste av arterna som överlever, inte heller den mest intelligenta utan den som är mest anpassningsbar till förändringar. Att stå inför förändringen att flytta en stad eller att utveckla en ny industri är svindlande, men alternativet att inte satsa finns ej. Det bästa sättet att förutsäga en hållbar utveckling och framtiden är att skapa den själv, så låt oss ta vara på de möjligheter vi står inför och lyfta Kiruna och Norrbotten mot nya höjder bokstavligen. Gillar: Livet och dess äventyr och utmaningar, från att utveckla en ny industri till att bestiga berg och lära mig att flyga. Gillar inte: Jante och revirtänk. Vi måste bli bättre på att ta tillvara på varandras styrkor i länet konkurrensen är internationell. Bulls 448. LÄS MER PÅ WEBBEN

10 18 LKAB FRAMTID NR LKAB FRAMTID NR JUST NU 19,4 miljoner ton järnmalmsprodukter producerade januari-september Samma period 2011 producerades 19,3 miljoner ton. 7mikrogram PM10-partiklar per kubikmeter luft var årsmedelvärdet i Malmberget Motsvarande siffra i Stockholm är 38 mikrogram. Miljökvalitetsnorm är 40. Tävla & vinn en ficklampa! I detta nummer kan du, bland annat, läsa om att den gamla Konsulngruvan nu åter har tagits i drift, att LKAB:s investeringsplan ligger fast och att fyra samhällen i Malmberget har försvunnit under de över 120 år som gruvbrytningen pågått. Dessutom bjuds det på pyssel, tävlingar och kryss. Malmfälten + Narvik = Sant Narvik. Nätverkande, mässvandring och intressanta föredrag var några av höjdpunkterna när 170 deltagare från Sverige och Norge möttes över gränsen. Näringslivsbolaget Futurum stod som värd för East-West Arena som pågick under två dagar i Narvik. Foto: Rune Dahl 1LKAB satsar också på vindkraft. Bolaget är delägare i ett projekt i Ångermanland. Var ligger anläggningen? 1. Trattberget X. Truppberget 2. Trappberget 2DR-pellets har blivit en succé. Med hur mycket har LKAB:s leveranser ökat under 2012? procent. X. 15 procent procent. 3Lappmalmen är en stor malmfyndighet som kan komma att brytas i framtiden. Hur lång tid skulle brytningen i så fall kunna pågå? år. X år år. 4 Nytt stängsel har dragits runt gruvområdet i Malmberget. Hur många kilometer stängsel har satts upp? 1. 4 kilometer. X. 14 kilometer kilometer. 5 Den 24 november drar världscupen i skidor igång. Var åker Charlotte Kalla och gänget premiärtävlingen? 1. Malmberget. X. Bruksvallarna. 2. Östersund. Svarar gör du på tavling Rätt svar från förra numret var: 1, X, 2, 1, och X. Vi grattar Ingemar Koberg som vinner ficklampan. Peter Ögren med en av Luossajärvis få storöringar. Abborre, sik eller öring? Kiruna. Efter en tids i härdigt fiskande i Luossajärvi simmar fiskarna nu lugnt i väntan på nästa pimpeltävling. Det finns några praktöringar på 5-6 kilo men de kommer vara en utmaning att fånga dem. Det är inte ofta man får svaret på vad som finns i en sjö i fråga om arter, storlek, antal och biomassa, säger Peter Ögren, ordförande för Kiruna Jakt- och Fiskevårdsförenings Fiskesektion Luossajärvi har visat sig innehålla i huvudsak abborre och sik. Av den inplantering som ägt rum av harr och öring syns inte många spår. Detta kan ha två orsaker säger Peter Ögren: Jag tror att det beror på att Kirunaborna verkligen nyttjar fisket i Luossajärvi och att även en del av den inplanterade fisken blir föda åt abborrarna, säger Peter Ögren. Sammanlagt resultat för hela fiskeprojektet Abborre: st Sikar: st Öringar: 49 st Harrar: 3 st Totalt: st Foto: Lars Björnström Totalt har kilo fisk fångats. Medelvikten för fångad fisk blev: abborre 122 gram, öring 1143 gram, sik 462 gram och harr 560 gram. På grund av torrläggning som gjorts av den södra delen av Luossajärvi för att möjliggöra fortsatt brytning av Kiirunavaara har så gott som all fisk fångats upp och överförts till den kvarvarande norra delen. Fisket har i första hand bedrivits med redskap av fälltyp, dvs mjärdar och ryssjor. Även en del nätfiske har utförts, dessa har då vittjats efter kort fisketid, cirka minuter. Tack vare att överflyttningen har skett snabbt från redskapen till stora kärl med mycket vatten och kort transportsträcka har i princip all fisk varit välmående. Ylva Sievertsson Edel Storelvmo, direktör för Futurum och Markus Petäjäniemi, marknadsdirektör på LKAB. Kenneth Stålnacke, rektor för Malmfältens Folkhögskola, i samspråk med några besökare. Peter Thornéus, Norrbottens entreprenörspartner, i samspråk med Börje Johansson, projektledare för Virtuell Teknik AB. Tone Strålind, ägare för Tåga Konsult i Kiruna och Hans Heikki, kontorschef Sparbanken Nord i Gällivare, tyckte att East-West Arena var ett bra initiativ. Bjørn Erik Rønhaug, försäljningschef på Funn IT, Tommy Lahti, projektkoordinator Progressum och Thomas S Björnström, vd Softcenter AB, samtalade över en kopp kaffe. Camilla Kruuka, ekonomiansvarig Progressum, hälsade deltagarna välkomna och tyckte att det var positivt att så många hade kommit. Johnny Mobakken, styrelsemedlem XXO/Vicerallar, Rallarklubben i Narvik, hälsade deltagarna välkomna genom att framföra en visa. Svein Kr Olsen, logistikchef på HRS Miljø AS, fanns på plats i en av montrarna. Glass är gott! Leif-Gunnar Hanssen, vd för Forskningsparken i Narvik, låter sig väl smaka. Att mingla är kul, tyckte (från vänster i bild) Margot Mikko, projektledare för Tåga konsult, Tina Nordlander, Nordenansvarig för Innovasjon Norge och Maria Olsson, delägare och projektledare för Tåga konsult. Fullt hus när East-West Arena slog upp dörrarna. Foto: Rune Dahl Samarbete över gränsen Narvik. Den oktober arrangerade Futurum i Narvik, Progressum i Kiruna och Expandum i Gällivare East-West Arena. En mötesplats för norskt och svenskt näringsliv i norr. Investeringarna i Malmfälten är många, det känner nog de flesta till. Men bara 18 mil från Kiruna, i Narvik, satsas det också stort. Hela 15 miljarder de närmaste åren. En bra kombination för goda affärer över gränsen. Det tyckte näringslivsbolagen i Kiruna (Progressum), Gällivare (Expandum) och Narvik (Futurum) som tog arrangerade East-West Arena, en gemensam näringslivsmässa med kunskapsseminarier i Narvik. Sammanlagt deltog 170 företagare från Luleå till Lofoten, lika fördelat mellan svenskar och norrmän. Intresset för konferensen har varit enormt. Vi satte en gräns på 150 deltagare men den sprängdes snabbt. Behovet av en mötesplats för samarbete över gränsen är stort, säger Edel Storelvmo, direktör för Futurum. I samband med öppningen av East-West Arena presenterades ett nytt avtal mellan LKAB och Futurum. LKAB går in med 1,5 miljoner norska kronor för att stärka Futurums arbete med näringsutveckling i Narviksregionen. LKAB har sedan tidigare samarbetsavtal med Progressum i Kiruna och Expandum i Gällivare, och gruvbolaget har en viktig roll på samtliga orter. Våra förutsättningar tillsammans är de bästa. Vi har byggt upp fina relationer som kommer att bära frukt många år framöver, säger Tony Järlström, vd för Progressum. East-West Arena är ett resultat av detta samarbete. Nu är en plattform för gränsöverskridande samarbete skapad. JOHANNA FOGMAN forntid 1959: Svappavaaramalmen undersöks Som bekant pågår undersökningar av en del malmfyndigheter i Svappavaaraområdet. Här har malmkroppen blottats och den breccia (gråbergsblandad järnmalm) man finner ska så småningom provanrikas i Malmberget. På bilden fr. v: Ingenjör Viktor Epstein, gruvfogde K.O. Svensson och malmletare Elof Stålnacke. Ur LKAB:s personaltidning SKIP, nr framtid Det händer i Malmfälten under nov-dec 7-14 november: Kiruna, Artic Light filmfestival november: Finansdepartementets ägarenhet besöker LKAB i Kiruna. 17 november: Gällivare, Tomtarnas Vinterspel november: Gällivare, Hembygdsområde, Julmässa. 21 november: Malmberget, LKAB Wassara inviger borrtekniskt centrum. 23 november: Kiruna kyrka, konsert Magnus Carlsson Änglarnas tid november: Gällivare, FIS Cross Country World Cup. 27 November: Gällivare Museum, Konstklubben Utställning. 1 december: LKAB-dagen med jullunch, hockey, teater och Teknikens Hus i Luleå för LKAB-medarbetare. 1 december: Kiruna Folkets Hus, livesänd opera från Metropolitan Titus mildhet. 5 december: Folkets Hus Kiruna, Föreläsning Olof Röhlander Det blir aldrig som man tänk sig. 7 december: Nytt nummer av LKAB Framtid. Året ut: Utställningen "Försvunna samhällen" visas på Gällivare museum.

11 20 LKAB FRAMTID NR SISTA ORDET Charlotte Kalla, skidåkare Jag känner en stor stolthet att få förknippas med LKAB och Norrbotten Snart drar världscupen och tävlingssäsongen igång igen. Hur känns det? Det känns mest av allt spännande! Det är alltid roligt att tävla i Gällivare, det är en av mina absoluta favoritorter. Jag gillar banorna skarpt och dessutom går tävlingarna oftast i fristil som jag behärskar bäst. Gällivare känns som hemmaplan då jag gått gymnasium där under fyra år plus att Tärendö, där jag kommer ifrån, endast är tio mil bort. Det brukar vara många välbekanta ansikten längs spåren och det får mig att tagga till lite extra! Har du gjort några förändringar vad gäller träning eller material den här säsongen? Jag och min tränare Magnus Ingesson har inte gjort några stora förändringar inför denna säsong. Innehållet är detsamma och fokus under vår och sommar har legat på att få till en bra periodisering av träningen. Jag har inte bytt material men däremot så finns inte Larry Poromaa med i vallateamet längre. Det var han som vallade mina skidor under förra året så det kommer bli en skillnad i år. Hur motiverar du dig att genomgå den enorma mängd träning som krävs för att slåss om medaljerna? Jag brinner för att utvecklas och bli en så allround skidåkare som möjligt. Det blir Namn: Marina Charlotte Kalla Född: 22 juli 1987 Bor: Sundsvall Klubb: Piteå Elit Moderklubb: IFK Tärendö Tränare: Magnus Ingesson Meriter: Världsmästerskapsguld respektive silver från VM i Holmenkollen Guld- och och silvermedaljör från de olympiska spelen i Vancouver Vinnare av Tour de Ski Flertalet SM-segrar. Övrigt: Säger själv att hon inte kan kalla sig en ungdomsstjärna. naturligt att jobba med mål och delmål. Min träningsplan är den viktigaste målplanen som jag har och det pusslet lägger jag och Magnus Ingesson tillsammans. Jag vet att de tuffa och många passen är vad som krävs för att nå utveckling. Vad är belöningen efter allt hårt slit? Tillfredsställelsen att nå upp till ett mål som jag kämpat för under en lång tid! Sedan tycker jag att träning är väldigt roligt och ser det inte som slitsamt. Jag tycker om att vara i naturen och friheten under ansvar som livet som elitidrottare innebär. Du har sedan många år samarbetat med LKAB. Vad betyder det stödet för dig? LKAB är min första samarbetspartner och de kom in tidigt i min karriär. Det var långt innan jag slog igenom och vann Tour de Ski. Jag fick idrottsstipendiet efter mitt JVM-guld och när jag gick över från junior till senior började vår gemensamma resa på riktigt. Stödet från LKAB har inneburit att jag tidigt fick möjlighet att lägga fokus på skidåkning. Det var en stor trygghet att inte behöva jobba vid sidan av min satsning. Jag känner en stor stolthet att få förknippas med LKAB och Norrbotten. Josefine Ejemalm Världscupen inleds den 24 november i Gällivare med damernas 15 kilometer fristil. Hur påverkar eurokrisen LKAB:s leveranser? Så här går det för LKAB Mattias Jarlbring, marknadsanalytiker, Luleå. Eurokrisen påverkar tillväxten i hela Europa och alla branscher drabbas mer eller mindre. Många stålverk har tuffa tider nu och bedömningen är att stålkonsumtionen kommer minska något i Europa de närmaste året. Än så länge har merparten av LKAB:s kunder tagit sina leveranser som planerat. Europa är vår hemmamarknad där vi har geografisk närhetsfördel gentemot många av våra konkurrenter och våra produkter håller hög kvalitet. Hur efterfrågan kommer se ut längre fram är svårt att sia om men stål kommer alltid att behövas och kvaliteten på råvaran blir en allt viktigare parameter. Per Lindqvist, finanschef, Luleå. Vissa stålbolag har på grund av eurokrisen problem med lönsamhet och kredittillgång - Vi har intensifierat kreditbevakningen för att minska leveransriskerna. Med världens bästa järnmalmsprodukter så kommer leveransvolymerna att vara stabila oavsett eurokrisen. Kassaflöde och lönsamhet blir en fråga om vår egen kostnadskontroll och risker/möjligheter avseende globalt järnmalmspris, kvalitetspremier och fraktkostnader i det fall LKAB måste styra om leveranser från befintliga kunder till alternativa kunder och regioner. Mette Hartzell, key account manager, Bryssel. Stålbranschen inom Europa lider svårt av svag efterfrågan men med något undantag drabbas faktiskt inte LKAB:s leveranser. Våra kunder har hittills lyckats hålla verksamheten igång vid de verk vi levererar till medan man på andra håll i krisens spår dragit ned produktion, stängt masugnar och sagt upp personal. Genom vårt konsekventa kvalitetsarbete och fokus på leveranssäkerhet ses LKAB generellt som en prioriterad leverantör vilket är värt mycket i dessa tider jan LEVERANSER Miljoner ton Markus Petäjäniemi, marknads- och logistikdirektör kommenterar LKAB:s leveranser. Oktober blev en mycket bra leveransmånad för LKAB med 2,6 miljoner ton järnmalmsprodukter. Resten av året ser också mycket lovande ut, tack vare att vi har lyckats omfördela volymer mellan våra kunder. Nu kraftsamlar vi innan det blir för kallt för att få ut alla pellets som lagrades i Malmfälten tidigare i år när vi hade tågproblem till Narvik. ARBETSMILJÖ Antal olycksfall med frånvaro feb mars apr 25,7 maj juni juli aug sep okt nov dec KVALITET K-värde för leveranser. Ack ,1%. Ack ,7%. 21,0 20,8 96,1% ANSVARIG UTGIVARE Lotta Fogde REDAKTION Anders Lindberg, Johanna Fogman, Kajsa Lindmark, Mauritz Magnusson, Tina Benson, Maritha Mossberg, Ulrika Westerberg, Ylva Sievertsson TELEFON Växel POSTADRESS LKAB, LKAB Framtid, Kiruna KONCERNEN PRODUKTION Vinter: info@vintermail.se TRYCKERI Tryck i Norrbotten AB Upplaga exemplar Ack 2012 Ack 2011 Totalt 2011 Maila oss! fornamn.efternamn@lkab.com Nästa nummer av LKAB Framtid kommer 7 december