Datum FORTIFIKATIONSVERKETS YTTRANDE ÖVER BETÄNKANDET "STATEN SOM FASTIGHETSÄGARE OCH HYRESGÄST" (SOU 2011:31)

Transkript

1 Huvudkontoret Regeringen Socialdepartementet Stockholm Datum Vår beteckning Er referens Thomas Pålsson Ert datum Er beteckning S2011/3851/SFÖ Vår referens, direkttelefon Kenneth Sjöstrand, Vårt föregående datum Vår föregående beteckning FORTIFIKATIONSVERKETS YTTRANDE ÖVER BETÄNKANDET "STATEN SOM FASTIGHETSÄGARE OCH HYRESGÄST" (SOU 2011:31) 1 ÄRENDET Fortifikationsverket har fått betänkandet Staten som fastighetsägare och hyresgäst på remiss. Verket har under remisstiden behandlat utredningens förslag med stort deltagande från ledningsgrupp och övriga delar av organisationen. Remissyttrandet är även förankrat med de fackliga organisationerna. Ärendet har beretts inom Fortifikationsverkets styrelse som ställer sig bakom verkets remissyttrande. Dokumentet har följande struktur: Dokumentet inleds med en sammanfattning av Fortifikationsverkets remissvar. Efter sammanfattningen följer ett längre avsnitt där verkets synpunkter på utredningens betänkande motiveras och beskrivs utifrån olika utgångspunkter. I detta avsnitt tas utredningens förslag och bedömningar upp och bemöts med verkets uppfattningar och motiveringar. Dokumentet avslutas med ett förslag från Fortifikationsverket. Bifogat till verkets yttrande finns även tre bilagor som närmare beskriver olika frågeställningar. 2 SAMMANFATTNING Fortifikationsverket ser positivt på den intention regeringen visar med utredningsdirektivet 1, det vill säga en fortsatt utveckling av den statliga fastighetsförvaltningen för ett långsiktigt ägande och en effektiv fastighetsförvaltning med fastighetsreformen från 1990-talet som grund. 1 Direktiv 2009:45 Post Besök Telefon Telefax Org nr Plusgiro Moms reg nr Eskilstuna Kungsgatan SE

2 Sid 2 (37) Verket anser dock att utredningen endast delvis svarat på regeringens direktiv. Förslaget saknar bakomliggande analyser. Exempelvis anser verket att utredningen inte visar att förslaget ger ett bättre samhällsekonomiskt värde eller ökar effektiviteten och rationaliteten i statens fastighetsägande. Förslaget saknar även en fördjupning avseende de två huvudfrågorna vad staten ska äga och hur ägandet ska organiseras Verket anser även att ett större grepp än utredningen föreslår krävs för att uppnå de samhällsekonomiska vinster och den effektivitet som var grunden i utredningens direktiv. Fortifikationsverket ställer sig i och för sig inte negativt till en förändring av dagens struktur och anser att det säkerligen finns möjligheter till effektivisering av den statliga fastighetsförvaltningen. Som nämnts ovan måste dock en sådan förändring bygga på noggrant genomförda analyser, bland annat avseende de samhällsekonomiska effekterna av genomförandet, vilka inte föreligger i dagsläget. Om huvudprincipen ska vara att statens fastighetsförvaltning i vissa delar ska ske i bolagsform, måste härutöver en fördjupad analys genomföras innan fastigheterna kan fördelas mellan bolag respektive myndighet. De viktigaste anledningarna till detta är: För att åstadkomma effektiv förvaltning och skapa rationella förutsättningar för att utveckla fastighetsbestånden krävs en sammanhållen förvaltning. Med sammanhållen förvaltning avser verket förvaltning av fastigheter som är naturligt grupperade tillsammans och infrastrukturellt sammanbundna såväl tekniskt som verksamhetsfunktionellt inom till exempel ett kasern- eller lägerområde. Fortifikationsverkets Statliga byggnadsminnen (SBM) är idag också en integrerad del av övrigt fastighetsbestånd. Vidare kan det finnas behov av att SBM kompletteras med ytterligare objekt ur den befintliga förvaltningen för att på så sätt bättre ta till vara det samlade kulturarvet. En komplettering behöver göras eftersom berättelsemodellen i Kulturfastighetsutredningen inte fullt ut beaktar de militära objekten. Utöver anläggningsbeståndet är en betydande andel av Fortifikationsverkets fastigheter kopplade till rikets säkerhet och kräver ett säkerhetsskydd som bäst hanteras i myndighetsform. Exempelvis kan inte, med dagens lagstiftning, säkerhetsskyddad upphandling med säkerhetsskyddsavtal hanteras i bolagsform. För att säkerställa ett robust samhälle behöver kompetensen kring skyddsoch anläggningsteknik vara samlad hos en aktör inom staten. Det krävs en tillräcklig stor verksamhetsvolym för att kompetens ska kunna bevaras, utvecklas och komma hela samhället till godo, såväl civilt som militärt. En viktig princip sedan fastighetsreformen har varit skiljt ägande och brukande av fastigheter. I regeringens direktiv slogs fast att denna princip bör gälla även i framtiden. Utredningens förslag avviker emellertid från denna princip. Förslaget innebär att Försvarsmakten skulle bli både ägare, brukare, hyresvärd och tillsynsmyndighet för ett betydande fastighetsbestånd.

3 Sid 3 (37) Konsekvensen av utredarens förslag blir att Försvarsmakten tillförs uppgifter och ansvarsområden inom fastighetsområdet och kommer att utgöra ytterligare en fastighetsförvaltande myndighet. Försvarsmakten skulle, vid ett genomförande av utredningens förslag, förmodligen visa sig bli en betydligt större fastighetsförvaltande myndighet än vad som framgår av betänkandet. Med detta följer krav på att bygga upp kompetens inom fastighetsförvaltningsområdet, en kompetens som Försvarsmakten idag saknar. Vidare kan konstateras att fler fastigheter än de som nämns i utredningen kräver särskild hantering med hänsyn till rikets säkerhet. Fortifikationsverket är positivt till att metoder för styrning av statliga myndigheters lokalförsörjning skapas. Verket stödjer även utredningens förslag till ökad ägarstyrning av den statliga fastighetsförvaltningen och att regeringen föreslås ta fram en samlad fastighetsstrategi. Om utredningens förslag med en engångsavveckling kan genomföras ger det Försvarsmakten möjlighet att utvärdera och anpassa sitt framtida lokalbehov till verksamhetens framtida inriktning. Verkets bedömning är dock att Försvarsmakten inte kommer att kunna genomföra en större engångsvis avveckling utan nya politiska direktiv. Därmed ser verket en risk att utredarens ekonomiska effekt inte kan uppnås. Vidare kan noteras att sådana förändringar kan genomföras även utan de genomgripande strukturella förändringar som föreslås avseende förvaltningen av försvarsfastigheter. Det gäller även hyressättningen där verket förordar marknadsmässiga kontraktsformer oavsett associationsform. Dock krävs att anläggningar i fortsättningen har kostnadshyra. I en eventuell omstrukturering av den statliga fastighetsförvaltningen måste belastningar av särskild betydelse på fastigheter, såsom oexploderad ammunition (OXA), beaktas. För att säkra kompetens och verksamhet vill Fortifikationsverket betona vikten av ett tidigt inriktningsbeslut av regeringen. Det är också viktigt att ett genomförande sker så snabbt som möjligt. Om en omstrukturering av den statliga fastighetsförvaltningen ska genomföras föreslås, mot bakgrund av Fortifikationsverkets synpunkter i remissvaret, att: en ombildning av statens fastighetsförvaltning i dess helhet genomförs fastighetsförvaltningen organiseras i ett bolag och en civil myndighet uppdrag ges till en organisationskommitté att bygga de nya organisationerna Se vidare Fortifikationsverkets förslag under avsnitt 4.

4 Sid 4 (37) 3 FORTIFIKATIONSVERKETS SYNPUNKTER PÅ UTREDNINGENS FÖRSLAG 3.1 ALLMÄNNA SYNPUNKTER Fortifikationsverket anser att utredaren endast delvis har svarat på regeringens direktiv. Exempelvis anser verket att utredningen inte visar att förslaget ger ett bättre samhällsekonomiskt värde eller ökar effektiviteten och rationaliteten i statens fastighetsägande. Förslaget saknar även en fördjupning avseende de två huvudfrågorna vad staten ska äga och hur ägandet ska organiseras. Verket är kritiskt till de avgränsningar som utredningen uppenbarligen gjort i utredningsarbetet, vilket innebär att förslagen inte belyser hela komplexiteten kring statens fastighetsinnehav och hyresförhållanden. Förslaget saknar bakomliggande analyser och överväganden vilket gör att sammanhang och ömsesidiga beroenden, framför allt mellan effektivt lokalutnyttjande, fastighetsägande och total samhällseffekt, inte kan utvärderas. Utredningens förslag berör en anmärkningsvärt liten del av statens samlade fastighetsbestånd. Fortifikationsverket står för cirka sju procent av det samlade bedömda marknadsvärdet på cirka 150 miljarder kronor. Utredningen tar inte upp eventuella behov av förändringar i lagstiftning eller omstruktureringskostnader. Kapitalisering av bolaget och finansiering av fastighetsbeståndet behandlas inte heller. Avgörande för det framtida finansieringsbehovet är vilket värde som fastigheterna får vid överföringen. Finansiering kommer att ske på marknaden, vilket ställer krav på att kreditvärdigheten är god. Av vikt är således att man tidigt värderar de finansiella riskerna och säkerställer att bolaget kommer att erhålla en hög kreditvärdighet. Utredaren konstaterar i betänkandet att Den samlade ekonomiska effekten är till stor del beroende på utfallet av det lokaleffektiviseringsarbete Försvarsmakten behöver genomföra 2. Verket vill påpeka att en effektivisering av Försvarsmaktens lokalförsörjning kan uppnås oberoende av hur den statliga fastighetsförvaltningen är organiserad. Även förändringar i hyressättningsprinciper kan genomföras oberoende av övriga föreslagna åtgärder. Utredningen har heller inte redovisat några verksamhets- eller riskanalyser. Med tanke på den typ av fastigheter som utredningen berör är det av stor vikt att detta genomförs innan eventuellt beslut fattas. Begreppet central betydelse för rikets säkerhet används i utredningen som en av tre utgångspunkter för bedömning av vilket fastighetsbestånd som bör behållas i statlig ägo. I en ytterligare förklaring av principen uttrycks att staten bör äga: fastigheter som staten ur ett säkerhetsperspektiv ska ha fullständig rådighet över. Eftersom inget av nämnda begrepp är definierade så blir resultatet otydligt. Det är svårt att utifrån dessa skrivningar överblicka hur stor del av 2 Staten som fastighetsägare och hyresgäst SOU 2011:31 sid 19.

5 Sid 5 (37) fastighetsbeståndet som utredningen anser att staten bör äga. Oklarheter i dessa hänseenden bör inte tillåtas eftersom dessa principer enligt betänkandet ska vara styrande för statligt fastighetsägande. Samtliga fastigheter av betydelse för rikets säkerhet kräver särskild hantering utifrån dagens säkerhetsskyddslagstiftning 3 och sekretessregler 4, och bör därför kvarstå i statlig ägo. Fortifikationsverket konstaterar att utredaren inte på föreskrivet sätt har samverkat med verket under utredningsarbetet. Fortifikationsverket är också kritiskt till att verkets uppdrag inom skydds- och anläggningsteknik inte beaktats av utredningen då det är en viktig fråga för hela samhället. Verket är dessutom kritiskt till att frågor som rör teknisk fastighetsförvaltning inte på något sätt belysts i utredningen. Mot bakgrund av den mängd oklarheter och obesvarade frågor som föreligger i betänkandet, kan Fortifikationsverket konstatera att utredningens uppgifter till stora delar kommer att få lösas av den föreslagna organisationskommittén. 3.2 RIKTLINJER FÖR DEN STATLIGA FASTIGHETS- FÖRVALTNINGEN Utredningens bedömning: De ursprungliga principerna har tjänat det allmänna väl och är i allt väsentligt fortfarande giltiga. Reformen skapade instrument för hög effektivitet i den statliga fastighetsförvaltningen, men dessa har inte utnyttjats fullt ut. Därför är en ytterligare effektivisering möjlig när det gäller statens fastighetsförvaltning och lokalförsörjning. Fortifikationsverkets uppfattning: Verket delar utredningens slutsats att principerna för statens fastighetsförvaltning fungerat i huvudsak väl. Fortifikationsverket anser att reformen har varit en bra grund för effektivisering. Som en konsekvens bör principen skiljt ägande och brukande konsekvent användas även i fortsättningen. Verket anser vidare att ytterligare incitament och drivkrafter behöver utvecklas för att skapa en effektivare lokalförsörjning. Fortifikationsverkets motivering: Utredningen gör avsteg från principen skiljt ägande och brukande genom förslaget att överföra vissa fastigheter till Försvarsmakten, som därigenom kommer att ha såväl ägande som brukande och tillsyn av fastigheter inom sitt ansvarsområde. Fastigheter är en strategisk resurs som binder upp statens kapital under flera årtionden. Det är därför viktigt att fastighetsförvaltning bedrivs i en organisation där fastighetsförvaltning utgör kärnverksamhet. Staten har valt principen skiljt ägande och brukande med hänvisning till att principen skapar bäst förutsättningar för myndigheters verksamhet och för att säkerställa fastigheternas 3 Säkerhetsskyddslagen (1996:627) och säkerhetsskyddsförordningen (1996:633) 4 Offentlighets- och sekretesslagen (2009:400)

6 Sid 6 (37) värdeutveckling. Denna värdeutveckling har också noga lyfts fram och beskrivits i utredningens betänkande. Verket är vidare kritiskt till den avgränsning till endast vissa delar av statens fastighetsförvaltning som gjorts i utredningen. Verket är av uppfattningen att även fastigheter som verksamhetsmyndigheter förvaltar bör omfattas av principen skiljt ägande och brukande. 3.3 STATENS FASTIGHETSINNEHAV Vilka fastigheter ska staten äga? Utredningens förslag: Staten behöver äga fastigheter som: är kulturhistoriskt särskilt betydelsefulla, har ett särskilt betydelsefullt symbolvärde, har central betydelse för rikets säkerhet Bedömningen av statens ägande av fastigheter bör utgå från att konkurrens genom en fungerande marknad är bästa sättet att pressa kostnader. Vad staten ska fortsätta äga av det befintliga fastighetsbeståndet bör utgå från vad som bäst gynnar utvecklingen av den samlade statliga förmögenheten och effektiviteten i fastighetsförvaltningen. Regeringen bör fortlöpande pröva statens ägande. En årlig samlad redovisning av statens fastighetsåtagande och investeringsplaner bör utgöra grunden. Direktiv bör lämnas till myndigheter och bolag om prövning av beståndet i syfte att klargöra vilka fastigheter som uppfyller kriterierna för statligt ägande. Utredaren menar också att: Vissa fastigheter klassas som känsliga när det gäller rikets säkerhet och bör därför ägas direkt av staten av den anledningen. Det är då inte fråga om fastigheter som har ett stort säkerhetsbehov i den meningen att tillträdet behöver begränsas såsom anstalter, häkten, domstolar, polishus eller en del av försvarets fastigheter som mycket väl kan förhyras från externa ägare och förvaltare. 5 Fortifikationsverkets uppfattning: Verket anser att hänsyn inte enbart ska tas till effektivitet och utveckling av den statliga förmögenheten. Verket anser att utredningens beskrivning av vad staten behöver äga inte till fullo tar hänsyn till de olika skäl som bör ligga till grund för statens fastighetsägande. Fortifikationsverket anser vidare att fastigheter med stort säkerhetsbehov, i den meningen att tillträdet behöver begränsas med hänsyn till exempel till rikets säkerhet, skydd mot terrorism och kritisk infrastruktur, bör ligga inom statlig ägo. Detta för att kunna hantera den säkerhetsnivå som är tillbörlig utifrån bland annat säkerhetsskyddad upphandling med säkerhetsskyddsavtal (SUA) och tillsyn. Verket stöder däremot tanken att regeringen löpande prövar statens ägande. 5 SOU 2011:31, sid 190, andra stycket

7 Sid 7 (37) Fortifikationsverkets motivering: Fortifikationsverkets principiella uppfattning är att staten endast bör äga fastigheter där det finns särskilda skäl för ett statligt ägande. Utöver utredningens redan föreslagna kriterier bör även följande skäl vara styrande för vilka fastigheter staten bör äga. Säkerhetsskäl: Viss verksamhet kräver en säkerhetsnivå som bäst tillgodoses genom ett statligt ägande. Rådighetsskäl: En del statlig verksamhet bedrivs med ett strategiskt samhällsperspektiv. Det kan vara funktions-, kris- eller beredskapsskäl. Ett exempel kan vara att skapa ett intrångsskydd vid viktig samhällsverksamhet. Fastigheter som är kopplade till ett strategiskt infrastrukturperspektiv såsom transportsektorn, energiförsörjning eller telekommunikationer (ICT) är andra exempel. Fastigheter som staten bör äga av säkerhetsskäl eller rådighetsskäl kan innehålla byggnader och anläggningar som är kopplade till rikets säkerhet samt byggnader och anläggningar som ska fungera som resurser i hela krishanteringskedjan från kris till höjd beredskap. Vidare anser Fortifikationsverket att utredningen är alltför otydlig i sin beskrivning av vilka fastigheter staten bör äga då olika begrepp används samt att begreppen inte är tydligt definierade. I en närmare beskrivning i löpande text beskrivs vilka fastigheter som avses. Verket uppfattar dock denna urvalsprincip som mycket snäv. Vad gäller fastigheter med stort säkerhetsbehov har utredarens skrivning gjort att Fortifikationsverket drar slutsatsen att det statliga fastighetsbeståndet utifrån utredningens konstaterande i framtiden kan komma att ligga varken inom statlig myndighet eller inom bolag, utan i privat ägo. Fortifikationsverket menar att en stats viktigaste uppgift är att skydda sina medborgare. Skydd mot såväl yttre som inre hot och upprätthållande av ett robust samhälle är aspekter som måste beaktas när regeringen prövar statens ägande av fastigheter Förvaltning i myndighet eller i bolag? Utredningens förslag: Huvudprincipen bör vara att statens fastighetsförvaltning sker i bolagsform i de verksamheter där fastighetsförvaltning är huvuduppgiften. Fortifikationsverkets uppfattning: Verket stöder i huvudsak utredningens förslag. Om huvudprincipen ska vara att statens fastighetsförvaltning ska ske i bolagsform, måste dock en fördjupad analys ur både effektivitets- och lämplighetsperspektiv genomföras innan fastigheterna fördelas mellan bolag respektive myndighet. Fortifikationsverkets motivering: Det är viktigt att analysera fastighetsbeståndet ur ett helhetsperspektiv. Bedömningarna måste då göras inte enbart ur kapital- och förmögenhetsförvaltningens perspektiv utan även förutsättningarna för ett effektivt genomförande av fastighetsförvaltningen

8 Sid 8 (37) behöver beaktas. Exempelvis gäller detta sammansättningen av fastighetsbeståndet och förutsättningarna för en väl sammanhållen förvaltning utifrån kraven på resurseffektivitet och bibehållandet av särskild kompetens. Med sammanhållen förvaltning avser verket förvaltning av fastigheter som är naturligt grupperade tillsammans och infrastrukturellt sammanbundna till exempel ett kasern- eller lägerområde. Fortifikationsverket anser exempelvis att hänsyn bör tas till att de statliga byggnadsminnen (SBM) som Fortifikationsverket förvaltar inte är separerade från övriga försvarsfastigheter utan ofta utgör delar av byggnadsbeståndet inom en och samma fastighet. Innan beslut fattas avseende strukturen för fastighetsförvaltningen och eventuell fördelning av fastigheter mellan olika förvaltande organisationer anser Fortifikationsverket att det behöver göras ingående verksamhets- och riskanalyser. Bland annat behöver en riskanalys avseende säkerhets- och sekretessfrågor göras, så att staten vid förvaltning av fastigheterna kan säkerställa erforderligt skydd för medborgare och rikets säkerhet. Vad gäller försvarsfastigheter förordar verket att de fastigheter som till skydd för rikets säkerhet omfattas av säkerhetsskyddslagstiftningens regler bör fortsätta att förvaltas i en civil myndighet. Om regeringen väljer att lägga de fastigheter som kräver SUA i ett statligt bolag krävs en lagändring. (Se bilaga 2) Lämpligheten av att omvandla hela eller delar av de fastighetsförvaltande myndigheternas verksamheter till att utföras i bolagsform bör prövas mot de så kallade bolagiseringskriterier 6 som regeringen tidigare har angett ska vara uppfyllda för att en verksamhet ska anses lämplig att bolagisera. Förekomst av oexploderad ammunition (OXA) bör beaktas såväl säkerhetsmässigt och ansvarsmässigt som i ekonomiskt hänseende. Ansvarsfördelningen för denna typ av belastning vid en överföring av fastighetsbeståndet till annan fastighetsförvaltare bör tydliggöras. I dess förlängning bör även beaktas ansvarsfrågan om sådan mark försäljs vidare till fysisk eller juridisk person. (Se bilaga 3) 3.4 KULTURFASTIGHETER Berättelsemodellen och resultatet av Kulturfastighetsutredningen Utredningens förslag: Kulturfastighetsutredningens förslag bör i princip tillämpas. Modellens tillämpning som en grund för urval av statens innehav bör formaliseras och ansvaret för dess olika delar bestämmas. Fortifikationsverkets uppfattning: Fortifikationsverket stöder utredningens förslag att kulturfastighetsutredningens förslag i princip bör tillämpas. 6 SOU 2007:78, punkt 2.4, sid 27, prop. 2008/09:23, bet.2008/09:tu4, protokoll 2008/09:

9 Sid 9 (37) Fortifikationsverkets motivering: Verket förordar en genomlysning av vilka av Fortifikationsverkets nuvarande objekt som i framtiden ska grupperas tillsammans med kulturfastigheter/sbm och vilka objekt som inte ska ingå i denna gruppering. I annat fall riskeras en splittring av kulturarvet. Se även vidare i bilaga 1 om SBM-relaterade frågor Samlad förvaltning Utredningens förslag: Statens kulturfastigheter bör sammanföras och förvaltas av Statens fastighetsverk. Fortifikationsverkets uppfattning: Verket stödjer endast i mindre del utredningens förslag. En uppdelning av fastighetsbeståndet medför svårigheter att separera ut SBM-märkta byggnader ur det bestånd som Försvarsmakten idag använder, eftersom dessa i många fall ligger blandade med andra byggnader på en och samma fastighet inom exempelvis ett garnisonsområde. För att uppnå effektivitet i fastighetsförvaltningen ska de kulturfastigheter som brukas inom ett etablissemang inte delas upp mellan flera fastighetsägare. Verket förordar därför en sammanhållen förvaltning. De kulturfastigheter som idag, på grund av den verksamhet som bedrivs på fastigheten, även har betydelse för rikets säkerhet bör förvaltas av samma myndighet som förvaltar övriga sådana fastigheter. Detta för att säkerställa att rätt skydd kan upprätthållas och för att uppnå nödvändiga synergieffekter Fastigheter som inte föreslås ingå i portföljen Utredningens bedömning: Kulturfastigheter som inte uppfyller berättelsemodellens kriterier måste analyseras och hanteras utifrån sina individuella förutsättningar. Fortifikationsverkets uppfattning: Fortifikationsverket stöder utredningens förslag. Fortifikationsverkets motivering: Berättelsemodellen omfattar inte vissa kulturfastigheter på försvarsområdet, till exempel flygflottiljer och byggnader kopplade till baltutlämningen eller modernare försvarsanläggningar vilket verket påpekade i Kulturfastighetsutredningen. Fortifikationsverket förvaltar även ett antal byggnader som hyrs av föreningar och stiftelser stöttade av Statens försvarshistoriska museer eller Statens maritima museer och som ingår i nätverket Sveriges militärhistoriska arv Levandegörande/tillgängliggörande Utredningens bedömning: Statens fastighetsverk bör arbeta mer aktivt med att utveckla besöksmål i samarbete med kommuner, landsting och besöksnäringen. Det är viktigt att myndigheten prioriterar utveckling av de besöksmål där man kan få till stånd långsiktiga avtal om lokal medfinansiering eller åtaganden från lokala parter.

10 Sid 10 (37) Fortifikationsverkets uppfattning: Fortifikationsverket stöder utredningens förslag. Verket vill dock påpeka att merparten av de SBM-märkta fastigheter som Försvarsmakten idag använder inte är tillgängliga för allmänheten och att de därför inte är lämpliga att utveckla till besöksmål. Fortifikationsverket förvaltar ett levande kulturarv som brukas av hyresgäster och har därför inga tillkommande kostnader för ett levandegörande. Se vidare i bilaga 1 om SBM-relaterade frågor Målsättning med bevarandet Utredningens förslag: Statens fastighetsverk bör i sin förvaltning av kulturfastigheter klargöra målsättningen med bevarandet för respektive fastighet. Fortifikationsverkets uppfattning: Fortifikationsverket stöder utredningens förslag att en statlig myndighet bör klargöra målsättningen med bevarandet. Verket anser dock att krav och mål för bevarandet av SBM inte bör formuleras av samma myndighet som ansvarar för förvaltningen av SBM. Fortifikationsverkets motivering: Verket föreslår att Riksantikvarieämbetet får i uppdrag att sätta dessa krav och mål i samverkan med den fastighetsförvaltande myndigheten. Riksantikvarieämbetet bör även fortsättningsvis utöva tillsyn över hur kulturfastigheterna förvaltas. 3.5 FÖRSVARSFASTIGHETER Sammanslagning av Fortifikationsverket och Specialfastigheter Sverige AB Utredningens förslag: Fortifikationsverkets öppna bestånd och Specialfastigheter bör sammanföras i ett gemensamt bolag. Fortifikationsverkets uppfattning: Verket är inte negativt till utredningens förslag avseende en ökad grad av bolagisering av statens fastighetsförvaltning, men har en annan syn på hur fastigheterna bör fördelas mellan bolag respektive myndighet. Verket anser att statens fastighetsförvaltning bör ske i ett gemensamt bolag och vill samtidigt påpeka att det även i framtiden bör finnas en civil myndighetsplattform för förvaltning av fastigheter. Fortifikationsverkets motivering: Utöver anläggningsbeståndet är en betydande andel av fastigheterna i Fortifikationsverkets öppna bestånd kopplade till rikets säkerhet och kräver därför ett säkerhetsskydd som i dag hanteras i myndighetsform. Detta gäller exempelvis hamnar, flygbaser och byggnader som tillhör anläggningsfunktionen. Dessa funktioner behöver, med dagens lagstiftning, hanteras i civil myndighetsform. Exempelvis kan inte säkerhetsskyddad upphandling med säkerhetsskyddsavtal hanteras i bolagsform. För att säkerställa ett robust samhälle behöver kompetensen kring skydds- och anläggningsteknik vara samlad i staten. Det krävs en tillräcklig stor verksamhetsvolym för att kompetens ska kunna bevaras och utvecklas och komma hela samhället till godo, såväl civilt som militärt.

11 Sid 11 (37) Statens fastigheter bör fördelas efter de kriterier som gäller för statens fastighetsägande och de kriterier som verket framför under punkt 3.3 ovan Flexibla hyreskontrakt Utredningens förslag: Nya kontraktsformer som baseras på marknadsmässiga grunder och standardavtal bör tillämpas för försvarets förhyrning av fastigheter. Fortifikationsverkets uppfattning: Fortifikationsverket stöder utredningens förslag. Verket förordar marknadsmässiga kontraktsformer oavsett associationsform Försvarsmaktens lokalutnyttjande Utredningens förslag: Fastigheter där försvaret avstår från fortsatt förhyrning bör engångsvis överföras till Vasallen AB eller annan statlig eller privat aktör för konvertering till annan användning. Syftet ska vara att det statliga engagemanget avvecklas. Vid framtida omstruktureringar av försvaret bör kostnader för avbrutna förhyrningar hanteras på ett affärsmässigt sätt enligt gällande hyresavtal. Fortifikationsverkets uppfattning: Fortifikationsverket stöder inte utredningens förslag att engångsvisa avvecklingar ska överföras till Vasallen AB eller annan statlig eller privat aktör. Däremot stöder verket att kostnader för avbrutna förhyrningar i framtiden ska hanteras på ett affärsmässigt sätt. Fortifikationsverkets motivering: Ansvaret för avveckling och försäljning av fastigheter bör åligga den fastighetsförvaltande myndigheten och/eller bolaget. Att lägga det ansvaret på ytterligare en aktör leder rimligen till ökade kostnader för staten. Det är viktigt att den fastighetsförvaltande organisationen kan bedriva ett utvecklat planeringsarbete i samråd med planerande myndigheter, såsom kommuner och länsstyrelser. Detta för att skapa långsiktigt hållbara förutsättningar för en omställning av fastigheterna för andra samhällsändamål. När det gäller anläggningsavveckling måste sekretessaspekten beaktas med rutiner för hävande av verksamhetssekretess, konstruktionssekretess samt hävande av skyddsobjekt. Verkets bedömning är dock att Försvarsmakten inte kommer kunna genomföra en större engångsvis avveckling utan nya politiska direktiv. Därmed ser verket en risk att utredarens ekonomiska effekt inte kan uppnås. Inför försäljning är det viktigt att visa på fastigheternas utvecklings- och förädlingsmöjligheter på marknaden för att kunna generera en bättre intäkt till staten. Verket anser att det är viktigt att förtroendet för statens affärsmässighet inte rubbas och lämnar utrymme för förmögenhetsöverföringar från allmän ägo till privat sfär. Staten bör framstå som strikt affärsmässig och aktsam med gemensamma medel. Samtliga transaktioner bör därför vara transparanta och kontrollerbara.

12 Sid 12 (37) Försvarsanläggningar och camper Utredningens förslag: Ansvaret för försvarsanläggningar och Försvarsmaktens camper förs över till Försvarsmakten. Fortifikationsverkets uppfattning: Fortifikationsverket stöder inte utredningens förslag. Fortifikationsverkets motivering: Konsekvensen av utredarens förslag blir att Försvarsmakten tillförs uppgifter och ansvarsområden inom fastighetsområdet och kommer att utgöra ytterligare en fastighetsförvaltande myndighet. Beskrivningen i betänkandet av vilka fastigheter som ska övergå till Försvarsmakten lämnar mycket stort utrymme för olika tolkningar. Med de osäkerheter som föreligger i beskrivningen torde även frågan om exempelvis överförande av flygflottiljer, marinbaser, övnings- och skjutfält med mera aktualiseras. Därmed kan upp till hälften av Fortifikationsverkets fastighetsbestånd komma att överföras till Försvarsmakten. Försvarsmakten skulle därmed, med utredningens förslag, komma att förvalta ett betydande fastighetsbestånd och måste bygga upp kompetens för detta i den nya rollen som fastighetsägare och byggherre. Skyddskompetensutredningen 7 som genomfördes på regeringens uppdrag visade tydligt på ett behov av en sammanhållen kompetens inom det skydds- och anläggningstekniska området. Kompetensen innefattar hela förvaltningsprocessen och kan inte skiljas ut från denna. Såväl Skyddskompetensutredningen som utredningen Uppföljning av signalspaningslagen (SOU 2011:13) fastslår att denna kompetens behöver finnas och fortsätta bedrivas i myndighetsform. Den kompetens som behövs för utveckling, investering och förvaltning av anläggningar kan inte utvecklas endast inom det anläggningsbestånd som Försvarsmakten nyttjar, då volymen blir för liten 8. För att säkerställa och utveckla kompetensen inom staten och bidra till ett robustare samhälle krävs en större nationell förvaltningsvolym samt tjänsteexport. Fortifikationsverket har på regeringens uppdrag under ett antal år bedrivit tjänsteexport avseende kvalificerade skyddskonstruktioner och därigenom fått en större produktionsvolym att arbeta med. Verket har för närvarande ett regeringsuppdrag att utveckla samarbetet med folkrepubliken Kina inom området skyddad oljelagring. Fler länder visar ett aktivt intresse. För att kompetensen inom skydds- och anläggningsteknik ska komma hela samhället till godo, såväl civilt som militärt, förordar Fortifikationsverket att anläggningarna förvaltas i en civil fastighetsförvaltande myndighet med ett samlat ansvar för fastigheter med särskilda skydds- och anläggningstekniska behov. 7 Skyddskompetensutredningen , diarienr. 1536/ Skyddskompetensutredningen, , diarienr. 1536/2010

13 Sid 13 (37) Fortifikationsverket motsätter sig, som sagts ovan, att fastigheter överförs till Försvarsmakten. Mot bakgrund av att förslaget i denna del dessutom bryter mot den princip avseende skiljande av ägande och brukande av fastigheter, som i direktiven angivits vara styrande för utredningen, är det än mer betänkligt att utrymme för olika tolkningar kan föreligga avseende den egentliga innebörden av förslaget i dessa delar. Inom anläggningsbeståndet finns idag ett antal andra hyresgäster: Försvarets Radioanstalt (FRA), Försvarets Materielverk (FMV), Telia Net Fastigheter, Stadsnätföreningar, Nammo Vingåkersverken, Bofors Dynamics, Tieto, Kockums med flera. Även FMLOG som föreslås flyttas ut 9 från Försvarsmakten och ingå i den nya Försvarslogistikmyndigheten återfinns bland hyresgästerna. Utredningens förslag innebär att Försvarsmakten skulle bli hyresvärd åt andra hyresgäster och måste bygga upp en organisation som också agerar hyresvärd mot det civila samhället. Det bör också påpekas att det i flera fall varken är lämpligt eller möjligt att skilja ut de anläggningar som förhyrs av andra hyresgäster från de som förhyrs av Försvarsmakten. En fredsframtvingande eller fredsbevarande insats har en livslängd långt utöver de allra flesta militära insatser. Camper bör därför förvaltas av en civil myndighet som efter att den militära organisationen lämnat insatsområdet kan fortsätta förvalta campen till förmån för Sveriges deltagande i återuppbyggande insatser i landet. Utredarens förslag innebär att ägande, brukande, uthyrning och tillsyn av både anläggningar och camper kommer att utövas av en och samma myndighet. Att principen skiljt ägande och brukande är viktig avseende anläggningar syftar i huvudsak inte på det finansiella perspektivet. Utgångspunkten är i stället utifrån säkerställande av kompetens Försvarsmaktens ansvar för sin lokalförsörjning Utredningens bedömning: De presenterade förslagen innebär att Försvarsmakten måste ta ett samlat ansvar för sin lokalförsörjning, givet de ramar statsmakterna beslutat, i linje med vad som gäller för övriga myndigheter. Enligt utredningens bedömning behöver Försvarsmakten stärka sin kompetens i fastighetsfrågor och ge frågorna vederbörlig prioritet för att kunna rationalisera sin lokalanvändning och för att kunna vara en effektiv motpart i hyresförhandlingar. Vidare behöver myndighetens arbete med att analysera konsekvenserna av nyinvesteringar förbättras. Fortifikationsverkets uppfattning: Fortifikationsverket stöder utredningens förslag men understryker att Försvarsmakten väsentligt behöver utöka sina resurser och kunskap för att kunna hantera uppgiften. 9 Försvarsstrukturutredningen, SOU 2011:36

14 Sid 14 (37) 3.6 STYRNINGEN AV DEN STATLIGA FASTIGHETS- FÖRVALTNINGEN Behov av en samlad fastighetsstrategi för staten Utredningens förslag: Ekonomistyrningsverket bör ges i uppdrag att årligen redovisa det samlade statliga fastighetsinnehavet i myndigheter och i helägda statliga fastighetsbolag samt de av myndigheter och bolagen redovisade investeringsplanerna för de kommande åren. Regeringen bör utarbeta en samlad fastighetsstrategi med övergripande riktlinjer för utvecklingen av statens fastighetsbestånd. Fortifikationsverkets uppfattning: Fortifikationsverket stöder utredningens förslag Verksamhetsform och antal aktörer Utredningens förslag: Riksantikvarieämbetet och Fortifikationsverket bör inte längre ha i uppdrag att förvalta fastigheter för statens räkning. Försvarsmakten bör ges i uppdrag att förvalta fastigheter vad avser anläggningar och camper. Fortifikationsverkets uppfattning: Fortifikationsverket motsätter sig inte överväganden om annan struktur för statens fastighetsförvaltning förutsatt att detta genomförs ur ett helhetsperspektiv. Verket är starkt kritiskt till förslaget att Försvarsmakten ska ges i uppdrag att förvalta fastigheter. Fortifikationsverkets motivering: För att kunna möjliggöra de synergieffekter som eftersträvas måste en förändring av strukturen ske utifrån ett samlat grepp över hela den statliga fastighetsförvaltningen. Se Fortifikationsverkets förslag punkt 4. Verket är starkt kritiskt mot utredningens förslag att Försvarsmakten ska utgöra en fastighetsförvaltande myndighet och förvalta anläggningar och camper Se verkets synpunkter under punkt samt bilaga Effektivitet i fastighetsförvaltningen Utredningens förslag: Ekonomistyrningsverket bör få i uppdrag att utveckla redovisningsdefinitioner för nyckeltal om fastighetsförvaltningens effektivitet och årligen redovisa de statliga fastighetsaktörernas resultat, samt att göra jämförelser med utvecklingen i fastighetsmarknaden i övrigt. Fortifikationsverkets uppfattning: Fortifikationsverket stöder utredningens förslag. Verket är dock kritiskt till att Ekonomistyrningsverket ska redovisa årliga resultat för fastighetsaktörerna. Fortifikationsverkets motivering: Verket vill framhålla att en ändamålsenlig och trovärdig nyckeltalsuppföljning och avkastningsanalys bör utformas i likhet med marknadens kapital- och fastighetsförvaltningsterminologi och standarder, till exempel Svenskt

15 Sid 15 (37) Fastighetsindex. Någon närmare definition om vad som menas med ekonomisk effektivitet ges inte i utredningen Utveckling och avyttring av fastigheter Utredningens förslag: Statsmakterna bör fastställa generella principer för i vilken omfattning statliga fastighetsbolag ska genomföra utvecklingsprojekt som inte har tillkommit för att tillgodose statliga behov. Fortifikationsverkets uppfattning: Fortifikationsverket stöder utredningens förslag. Fortifikationsverkets motivering: Inför försäljning är det dock viktigt att visa på fastigheternas utvecklings- och förädlingsmöjligheter på marknaden för att kunna generera en bättre intäkt till staten. Se vidare verkets synpunkter under Styrningen av de statliga fastighetsförvaltande myndigheterna Statens fastighetsverk Utredningens förslag: Statens fastighetsverks verksamhet bör indelas i en tydligare portföljstruktur med transparent finansiell styrning och uppföljning per fastighetstyp. Statens fastighetsverk bör ges i uppdrag att årligen marknadsvärdera sina hyresfastigheter. Regeringen bör fastställa separata avkastningskrav för de olika fastighetskategorierna som sedan summeras i ett vägt avkastningskrav. Avkastningskraven bör utformas så att de kan jämföras med avkastningskraven på de statliga fastighetsbolagen och de som gäller för andra fastighetsaktörer som har liknande fastighetsbestånd. Fortifikationsverkets uppfattning: Fortifikationsverket stöder utredningens förslag och anser att det även bör gälla den fastighetsförvaltande myndigheten enligt verkets förslag Styrningen av de statliga fastighetsbolagen Utredningens förslag: Bolagsordningarna för fastighetsbolagen bör utvecklas så att respektive bolags uppdrag tydligare framgår. Styrningen av bolagen bör ta hänsyn till den samlade statliga fastighetsstrategin. Utredningens bedömning: Det kan finnas behov av att pröva om ytterligare styrtal ska utvecklas och användas för att uppnå en effektiv ägarstyrning. Fortifikationsverkets uppfattning: Fortifikationsverket stöder utredningens förslag Bolagsspecifika iakttagelser Utredningens förslag: De bolagsspecifika iakttagelser som utredningen redovisar bör övervägas vid regeringens bolagsgenomgångar av de statliga fastighetsbolagen.

16 Sid 16 (37) Fortifikationsverkets uppfattning: Fortifikationsverket stöder delvis utredningens förslag. Fortifikationsverkets motivering: Vad avser Specialfastigheter förordar Fortifikationsverket att ett bolag bildas där de fastigheter som är aktuella att förvalta i bolagsform förs in. Det kommer automatiskt att generera en ny bolagsordning och nya ekonomiska mål. Fortifikationsverket förordar att all avyttring och försäljning sker av den fastighetsförvaltande myndigheten eller bolaget. 3.7 HYRESSÄTTNING Ändamålsfastigheter Utredningens förslag: Ändamålsbyggnad är ett begrepp som inte låter sig definieras entydigt. Därför bör det inte tjäna som utgångspunkt för en viss hyressättningsmodell eller för riktlinjer om förvaltningen i övrigt. Fortifikationsverkets uppfattning: Fortifikationsverket stöder utredningens förslag Kostnadshyra som koncept Utredningens bedömning: Kostnadshyra som leder till en förutsägbar hyreskostnad för hyresgästen fungerar bättre än modeller som leder till stora variationer av hyreskostnaden under avtalsperioden. Utredningens förslag: Den exakta innebörden av kostnadshyran bör bestämmas i en överenskommelse mellan parterna, men bör utgå från enhetliga definitioner och att det finns en tydlighet i ansvarsfördelningen. Fortifikationsverkets uppfattning: Fortifikationsverket stöder utredningens förslag men påpekar att marknadsmässig hyra ska utgöra grund för hyressättning. För övriga lokaler förordar verket marknadsmässiga kontraktsformer oavsett associationsform. 3.8 MYNDIGHETERNAS LOKALFÖRSÖRJNING Uppföljning och redovisning av effektiviteten i lokalförsörjningen Utredningens förslag: Ekonomistyrningsverket bör ges ett utvidgat uppdrag att årligen tillgängliggöra statistik som underlag för analysen av effektiviteten i myndigheternas lokalförsörjning. Statistiken bör innehålla hyra per kvadratmeter och yta per anställd (eller annat lämpligt jämförelsemått). Reglerna om regeringens godkännande av långa avtal bör bibehållas men kompletteras med en regel om att myndigheter med flera hyresavtal är skyldiga att inneha hyresavtal med olika längd som är väl avvägd för att möta verksamhetsförändringar. ESV ska även ges i uppdrag att redovisa den genomsnittliga löptiden för varje myndighets kontraktsportfölj och det samlade ekonomiska hyresåtagande som myndigheten kontrakterat. Regeringen bör även överväga att ge ESV i uppdrag att i de yttrande de lämnar över hyreskontrakt

17 Sid 17 (37) som kräver regeringens medgivande, även uttala sig om den ekonomiska effektiviteten i kontraktet. Fortifikationsverkets uppfattning: Fortifikationsverket stöder utredningens förslag. Verket anser också att drivkrafter för en effektivare lokalförsörjning tydligare måste utvecklas Nyinvesteringar och behovsbedömning Utredningens förslag: Myndigheterna har som hyresgäster det fulla ansvaret för funktionskrav och hyreskostnader vid lokalanskaffning som kräver nybyggnad eller omfattande ombyggnader. Utredningens bedömning: Myndigheternas genomförandeprocesser och kostnadsuppföljningar som beställare av ny- och ombyggnationer behöver utvecklas. Fortifikationsverkets uppfattning: Fortifikationsverket stöder utredningens förslag. 3.9 KULTURINSTITUTIONERNA Principer för tillämpning av kostnadsbaserad hyresmodell Utredningens förslag: Regeringen bör i regleringsbreven till Statens fastighetsverk, Naturhistoriska riksmuseet, Nationalmuseum och Historiska museet, samt i riktlinjerna till aktiebolagen Kungliga Operan och Kungliga Dramatiska Teatern ge i uppdrag att för de byggnader som i dag omfattas av kostnadshyra träffa överenskommelser om hyresavtal som utgår från de av utredningen föreslagna principerna. Regeringen bör genom ändring i förordningen om statliga myndigheters lokalförsörjning ge Naturhistoriska riksmuseet, Nationalmuseum och Historiska museet rätt att teckna hyresavtal med löptid på upp till tio år utan att det kräver regeringens medgivande. Fortifikationsverkets uppfattning: Fortifikationsverket stöder utredningens förslag. 4 FORTIFIKATIONSVERKETS FÖRSLAG Verket anser att utredningen har tagit ett steg i rätt riktning, men för att skapa synergieffekter och effektivitet i enlighet med regeringens direktiv 10 behöver ett helhetsgrepp tas där tydliga roller och ansvar fördelas mellan delaktiga aktörer. Fortifikationsverket menar att det skyndsamt bör analyseras vidare vilka fastigheter staten ska äga och om de ska förvaltas i bolag eller i myndighet. I detta arbete bör man ta hänsyn till statens behov av rådighet och säkerhet. Verket anser att det även hos andra statliga fastighetsförvaltare finns fastigheter som bör utvärderas i vilken associationsform de bäst förvaltas. Det är också viktigt att 10 Direktiv 2009:45

18 Sid 18 (37) identifiera eventuella behov av förändringar i lagstiftning och att genomföra en risk- och konsekvensanalys liksom en samhällsekonomisk analys. Verket har sedan 2000-talets början målmedvetet arbetat med rationalisering och effektivisering av fastighetsförvaltningen som inneburit lägre kostnader och ökad service för kunderna. Verkets medarbetare har en hög kompetens inom ett brett områdesspektrum, i vissa fall unik kompetens. Fortifikationsverket ställer sig i och för sig inte negativt till en förändring av dagens struktur och anser att det säkerligen finns möjligheter till fortsatt effektivisering av den statliga fastighetsförvaltningen. Som nämnts i Fortifikationsverkets remissvar måste dock en sådan förändring bygga på noggrant genomförda analyser. Om en strukturell förändring ska ske menar Fortifikationsverket att det finns flera alternativ till strukturell förändring av den statliga fastighetsförvaltningen. Med hänsyn till de konsekvenser som påpekas i verkets remissvar förordar verket att regeringen fördelar fastigheterna dels till ett statligt bolag dels till en civil myndighet. Detta ger regeringen en möjlighet att utvärdera den nuvarande fördelningen av fastigheter mellan bolag och myndighet, såväl utifrån de bolagskriterier regeringen utarbetat som utifrån lämplighetsperspektiv rörande till exempel skydd och säkerhet. Regeringen ges då en ny möjlighet att utveckla och förtydliga strategisk styrning och ägardirektiv. Även principen om skiljt ägande och brukande skulle då kunna fullföljas. Därefter bör en eller flera kommittéer bildas med uppdrag att organisera bolaget respektive myndigheten. För att säkra kompetens och verksamhet vill Fortifikationsverket betona vikten av ett tidigt inriktningsbeslut av regeringen. Ett tidigt inriktningsbeslut är även av stor vikt för kapitalisering av bolaget och finansiering av fastighetsbeståndet. De finansiella riskerna måste värderas för att säkerställa en hög kreditvärdighet. Det är också viktigt att ett genomförande sker så snabbt som möjligt, men att de förändringar som genomförs vilar på välgrundade beslut. Fortifikationsverket bidrar gärna med resurser och kompetens i det fortsatta arbetet. En framgångsfaktor för ett lyckat genomförande är att alla berörda parter deltar. Fortifikationsverkets föreslår: 1. Att regeringen genomför en grundlig ombildning av statens fastighetsförvaltning. 2. Att fastighetsförvaltningen organiseras i ett bolag och en civil myndighet. Myndigheten bör kunna ha ansvar för kulturfastigheter, fastigheter med särskilt skyddsbehov och andra fastigheter som inte bedöms lämpliga att förvalta i bolagsform. Övriga fastigheter förvaltas av det statliga bolaget.

19 Sid 19 (37) 3. Att organisationskommittén eller kommittéerna - får i uppdrag att bygga de nya organisationerna, fördela fastigheterna i lämplig associationsform och skapa två nya plattformar i staten för ett effektivt fastighetsägande. De åtgärder som vidtas som en följd av detta förslag bör utgöra en grund för fortsatt utveckling av det totala statliga fastighetsägandet. Det ger en bra plattform där regeringen i framtiden har möjlighet att fördela in även de fastigheter som verksamhetsmyndigheter äger. 5 BESLUT Framtagandet av verkets remissvar har genomförts av en styrgrupp samt fyra remissgrupper och verkets ledningsgrupp. Styrelsen, med dess fackliga representanter, har även deltagit i framtagandet av remissvaret. Beslut i detta ärende har fattats av generaldirektör Lena Jönsson och styrelseordförande Thord Söderlund. Inför den slutliga beredningen har planeringsdirektör Kenneth Sjöstrand och ekonomidirektör Helena Andersson deltagit. Lena Jönsson Generaldirektör Thord Söderlund Styrelseordförande Bilagor: 1. Om statliga byggnadsminnen, ekonomiska och fastighetsjuridiska aspekter på utredarens förslag 2. Om skydds- och anläggningsteknik för hela samhällets behov 3. Hantering av oexploderad ammunition (OXA), lägesrapport Inlaga från arbetstagarorganisationerna (ATO) vid Fortifikationverket Inom FORTV Styrelse GD Ledningsgrupp Ärendet Arkivet

20 Sid 20 (37) BILAGA 1 - OM STATLIGA BYGGNADSMINNEN, EKONOMISKA OCH FASTIGHETSJURIDISKA ASPEKTER PÅ UTREDARENS FÖRSLAG 1. STATLIGA BYGGNADSMINNEN, SBM 1.1 ANALYS OCH KOMPLETTERING AV SBM FÖRE ÖVERFÖRING Avseende kulturfastigheter, i den del Fortifikationsverket förvaltar statliga byggnadsminnen, är det av vikt att detta bestånd gås igenom innan en överföring är aktuell till ny myndighet/ bolag. Anledningen är att dessa SBM kan ha behov av att kompletteras med ytterligare objekt ur den befintliga förvaltningen för att på så sätt bättre ta till vara det samlade kulturarvet. Efter det att objekt/fastigheter förts över till ett nytt bolag minskar den ekonomiska möjligheten för myndigheten att eventuellt återta andra byggnader för en komplettering av kulturarvet. Det är viktigt att se till kulturmiljöerna som helheter. I dag är det som är klassat som SBM i regel bara en del av en större kulturmiljö. Om regeringen beslutar att gå på utredarens förslag måste dessutom en grundlig genomgång göras av alla Fortifikationsverkets SBM för att avgöra hur stor del av dagens förvaltningsenheter som ska överföras till myndighet respektive bolag. Att enbart föra över det som är klassat som SBM inklusive skyddsområden kommer att innebära en splittring av idag fungerade förvaltningsenheter i de områden som hyrs av Försvarsmakten. 1.2 ETT LEVANDE KULTURARV IDAG Fortifikationsverkets nuvarande uppdrag avseende hantering och skötsel av SBM skiljer sig åt på flera punkter i förhållande till Statens Fastighetsverks, SFV, uppdrag och deras tolkning av hur det uppdraget ser ut. Fortifikationsverket förvaltar ett levande kulturarv som brukas av hyresgäster och har därför inga tillkommande kostnader för ett levandegörande. Verket följer de skyddsföreskrifter som är beslutade av regeringen och tar fram särskilda vårdprogram för varje byggnadsminne. Särskilda medel har varje år avsatts för byggnader som inte fullt ut kan användas i försvarets verksamhet vilket innebär att ett sedan tidigare eftersatt underhåll i dessa byggnader steg för steg har åtgärdats. Fortifikationsverket har ett evighetsperspektiv i förvaltningen av byggnadsminnen men har inte uppdraget att fysiskt levandegöra byggnaderna. Det innebär att stora kostnader för så kallad iståndsättning kan undvikas. Fortifikationsverket förvaltar ett levande kulturarv vilket innebär att ca 85 % av byggnaderna sett till ytan är vad SFV skulle beteckna som hyresfastigheter. I kulturfastighetsutredningen togs ingen hänsyn till detta och Fortifikationsverkets hyresfastigheter jämfördes med SFV bidragsfastigheter. Detta och att Fortifikationsverket i huvudsak förvaltar byggnader med krav på skydd av exteriör, stomme och plan samt enbart har ett fåtal skyddade interiörer innebär avsevärt skilda insatsambitioner avseende förvaltningen. Som helhet innebär det