Cajsa Andersdotters familj i Gottland Om människorna på ett krononybygge i södra Burträsk socken enligt kyrkböcker och bouppteckningar

Transkript

1 Hans Larsson 1(10) Utg 2 Okt 2007 Cajsa Andersdotters familj i Gottland Om människorna på ett krononybygge i södra Burträsk socken enligt kyrkböcker och bouppteckningar Innehåll Infällt foto: Anders Efraimsson Boström, född i Gottland Värvades som soldat till Lappvattnet. Avled Inledning Gottland Från inflyttningen till moderns död till Cajsas far med tre barn till Cajsas första äktenskap. Maken Efraim dör Cajsa änka i sex år. Gifter sig med Olof Familjen jordlös. Anders dör. Cajsa dör. De kvarlevande flyttar ut Familjen Forsgren Cajsas son Vilhelms familj i Gottland Hur gick det för de ungdomar som flyttade ut? Cajsas barn Olofs inflyttade barn Cajsas syskon... 10

2 Hans Larsson 2(10) Utg 2 Okt Inledning Från 1749 till 1840 hade över 100 krononybyggen utsynats inom Burträsk socken. Gottland utsynades åren och avvittrades Det sistnämnda innebar tilldelning av skogsmark, skattläggning och omvandling från krononybygge till bondehemman. Den som vill veta mera om krononybyggen kan läsa härom i boken Skelleftebygdens Historia Del 4, skriven av John Olofsson. Gottland finns upptaget i en generalstabskarta från omkring Platsen ligger 8 km VNV Bygdsiljum, vid det ställe där tre stigar möts. Stigarna leder till Grundfors, Rödningsheden respektive Mjötjärn. Stigarna finns kvar i en senare generalstabskarta från Hos lantmäteriet i Gävle finns också en sockenkarta över Burträsk från Där ser man tre byggnader och den odlade markens utsträckning. Den som idag besöker platsen finner stora odlingsrösen, granbeväxt åkermark och stengrunderna efter tre hus. Vid lämplig årstid kan man se enstaka kvarlevande plantor av stormhatt och nypon. Första året Gottland förekommer i husförhörslängden är Säkerligen började folk bo här tidigare, kyrkoskrivna i någon av de kringliggande byarna. Möjligen bodde de här bara på somrarna och använde platsen som fäbod. Lokalbefolkningen har kanske närmare kännedom om detta. Medlemmar av Cajsa Andersdotters familj bodde i Gottland från 1832 till 1888 och från 1891 till 1926, alltså i sammanlagt 91 år. De ägde gården från 1832 till 1851, då Cajsas man dog. Från 1851 till 1864 ägdes gården av en farbror till Cajsa och hon kunde fortsatte att bruka gården som tidigare. Från 1864 bodde andra ägare i Gottland, och i 24 år, , fanns två hushåll på gården. Under denna tid var Cajsas familj vad man kallade "inhyses", alltså hyresgäster, och därmed jordlösa. Den siste av familjen som 1888 lämnade Gottland var Cajsas andra man, Olof Östensson, nu en 81-årig änkling, som av ålderdomssvaghet och fattigdom tvingades flytta till ett av sina barn i en annan by. Familjen kan sägas återkomma tre år senare, genom att ett av Cajsas och Olofs barn, Vilhelm Olofsson, köpte Gottland och flyttade tillbaka dit med hustru och barn. Efter några år sålde han hemmanet till Sandö Bolag, som snart överlät det till Robertsfors AB. Vilhelm bodde tills vidare kvar som arrendator delade bolaget fastigheten i två delar, av allt att döma en skogsfastighet och en jordbruksfastighet. Vilhelm köpte nu tillbaka jordbruksfastigheten, som fortfarande var brukbar som bondehemman, och familjen bodde kvar i ytterligare två årtionden. Vilhelm dog Hustrun och barnen flyttade från Gottland Nedan beskrivs händelser i Gottland under perioden , i kronologisk ordning. Uppgifterna är hämtade från kyrkoarkiven, främst husförhörslängderna och deras senare ersättare församlingsböckerna, samt från tre bouppteckningar. För den intresserade finns även det separata dokumentet Lista över personer kyrkoskrivna i Gottland Där framgår även vilka källor i Genline som använts.

3 Hans Larsson 3(10) Utg 2 Okt Gottland Från inflyttningen till moderns död 1831 är som sagt första året Gottland förekommer i kyrkböckerna. De fyra personer som bor där är Johan Johansson, 39 år, hans hustru Anna Margareta Nilsdotter, 49 år, dottern Anna Maria, 12 år samt Nils Fredrik Johansson, 20 år. De kom från Strandholm vid Bygdeträsket, och återvände dit redan någon gång före husförhöret var det en fyrabarnsfamilj som bodde i Gottland. Ett av barnen var den femåriga Catharina Johanna Andersdotter, kallad "Cajsa". Cajsa skulle komma att bo i Gottland under resten av sitt liv, gifta sig två gånger och föda sju barn. Cajsas mor Anna Olofsdotter var 35 år och Cajsas far Anders Johansson 41. Halvbrodern Olof Anton Eklund var 10 år, systern Anna Fredrika 4 år och brodern Johan 2 månader. Sonen Olof Anton Eklund hade Anna fått medan hon ännu var ogift när Olof Anton var 14 år flyttade han hemifrån. Första anställningen var som dräng i Lidsjön. Kvar bodde nu fem personer och 1836 utfördes som sagt utsyningen av krononybygget Gottland i februari avled modern Anna i "wattusot". Av bouppteckningen efter Anna får man en bild av familjens ekonomi vi denna tid. En av de två bouppteckningsmännen var Johan Burén i Strandholm. Han skriver att gården är i mindre gott stånd, "har swag åbyggnad", och värderas till 111 Riksdaler (Rdr). De sammanlagda tillgångarna är 145 Rdr och skulderna 245 Rdr. Underskottet är alltså 100 Rdr. De största fordringsägarna är två av Anders Johanssons bröder, Elias och Israel. Gårdens kreatursbesättning består av två får och fyra getter: "1 st gb Får (gb=gammal) 1 st Lamb 3 st Getter 1 st Kid". I bouppteckningen nämns inga redskap som har att göra med ko eller häst till Cajsas far med tre barn De var nu fyra personer i familjen, fadern Anders 48 år och barnen Cajsa 12 år, Anna Fredrika 11 år och Johan 7 år. Under de påföljande sju åren lämnade den lilla familjen inga andra spår i kyrkböckerna än de årliga noteringarna i husförhörslängdens kolumner för "Christendomskunskap", "Förhör" och "Nattvardsgång". I den förstnämnda kolumnen betygsattes dels färdighet i läsning, dels "begrepp", dels kunskap i katekesen och förklaringarna. Någon folkskola fanns ännu inte i socknen, men barnen lärde sig ändå att läsa hade 19-åriga storasystern Cajsa uppnått högsta nivån i alla tre ämnena. Anna Fredrika, 18, läste någorlunda och hade viss kunskap om

4 Hans Larsson 4(10) Utg 2 Okt 2007 katekesen. Johan, 14, hade betyget "läser svagt". Det fanns böcker i huset. Bouppteckningen 1840 efter modern upptog, förutom tre psalmböcker och en Sions Sånger, även två läroböcker. Skriva tycks de inte ha lärt sig vidare bra. När Cajsa 1851 undertecknade bouppteckningen efter sin första man, var det bouppteckningsmannen som skrev hennes namn, varefter Cajsa signerade med sitt bomärke till Cajsas första äktenskap. Maken Efraim dör var Cajsa 20 år, och nu gifte hon sig. Mannen hette Efraim Östensson och var 30 år. Han var född i Bursiljum som yngsta barnet i en tolvbarnsfamilj, som numera bodde i Bjursjön, några km söder om Gottland. Efraim hade under många år arbetat som dräng i olika byar kring Bygdeträsket, så han torde ha behärskat bondeyrket väl. De vigdes den 17 oktober Cajsa och Efraim köpte gården och Efraim kallades nu krononybyggare. I avtalet ingår att den 56-årige Anders blir "förgångsman", således ska han till sin död försörjas av gårdens ägare. Detta avtal följde med gården även vid ett ägarbyte. Cajsas syskon Anna Fredrika, 19 år, och Johan, 15 år, kommer i ett nytt ekonomiskt läge när deras far säljer gården till Efraim. Förgångsmannen Anders, kan ju inte försörja dem, så de måste försörja sig själva. Man kan anta att de nu, om inte tidigare, försökte skaffa arbete på andra platser. Enligt kyrkboken utflyttade de Johan kom som dräng till sin farbror Israel Johansson i Åbyn. Anna Fredrika fick tjänst som piga i Mjötjärn fick Cajsa och Efraim sitt första barn, sonen Johan Efraim Efraimsson. Nu bodde i Gottland fyra personer, de unga makarna Cajsa och Efraim, lille Johan Efraim samt Cajsas far Anders Johansson. 1851, den 31 januari, föddes den andre sonen, Anders Efraimsson. Några veckor därefter, den 26 februari, sålde Efraim gården, inklusive en del av lösöret. Köpare var Elias Johansson, häradsdomare och bonde i Bjurfors. Elias var bror till Cajsas far Anders. Drygt två månader efter försäljningen, den 5 maj 1851, dog Efraim Östensson. Dödsorsaken finns inte angiven i kyrkboken. Det förefaller ganska säkert att när Efraim sålde gården så visste han att han snart skulle dö. Kanske led han av långt framskriden lungsot, den sjukdom som drygt trettio år senare skulle komma att bli Cajsas död. Av bouppteckningen efter Efraim framgår att köpeskillingen vid fastighetsförsäljningen var 444 Riksdaler, med villkor att ej betalas förrän "oklanderlig fasta" (fasta, eller fastebrev = dåtidens lagfartsbevis) erhållits. I bouppteckningen upptogs denna fordran till värdet 296 Rdr Vidare fanns följande värden i boet, i avrundade siffror: Mans Gångkläder (14 poster) Qvins Gångkläder (11 poster) 4 Rdr 5 Rdr

5 Hans Larsson 5(10) Utg 2 Okt 2007 Böcker (10 poster) Diverse persedlar (husgeråd, verktyg, jordbruksredskap mm, 90 poster) Summa tillgångar Gälderna (skulderna, 16 poster) uppgick till Boets behållning var alltså ca 2 Rdr 18 Rdr 327 Rdr 321 Rdr 5 Rdr Om hela fordran från fastighetsförsäljningen senare betalades av köparen, var den verkliga behållningen istället ca 153 Rdr. Här kan man studera hur gårdens ekonomi utvecklats under det senaste årtiondet. Vid bouppteckningen efter Cajsas mor 1840 hade boet ett underskott av 100 Rdr. Boets värde hade alltså på 11 år ökat med =253 Rdr. Således hade, åtminstone siffermässigt, ekonomin förbättrats kraftigt sedan 1840 då Cajsas mor dog. En del av dessa 253 Rdr var kanske inflation, men det finns skäl som talar för att fastigheten verkligen hade förbättrats talas om "swag åbyggnad" och kreaturen är enbart får och getter, som nog kunde huseras i ett ganska enkelt skjul. I kartan från 1851 finns tre byggnader, varav den största av allt att döma är den lagård vars ganska imponerande grundmur finns kvar än idag. Man kan anta att Efraim och Cajsa när de gifte sig satte igång med att rusta upp gården för att den skulle kunna föda en för den tiden normal familj. De behövde kor och svin och om möjligt en häst och därför var en lagårdsbyggnad helt nödvändig. Önskvärt var också att det fanns två bostadshus, ett för den blivande stora barnfamiljen och ett för förgångsmannen Anders. Märkligt är att bouppteckningen inte upptar några kreatur. Tydligen ingick dessa i det lösöre som Elias köpt. Negativt är ju också att ingen i hushållet nu äger vare sig hus eller jord. Om Elias säljer fastigheten och det flyttar in en ny ägare, så måste de antingen flytta ut eller bo kvar som jordlösa hyresgäster Cajsa änka i sex år. Gifter sig med Olof. Ansvaret för försörjningen efter Efraims död är, rent juridiskt, fördelat på följande sätt: Cajsas ansvar är att försörja de två små barnen och sig själv. Förgångsmannen Anders försörjning åligger gårdens ägare, så detta är hans bror Elias ansvar. Elias Johansson kvarstår under åren efter köpet 1851 som ägare till Gottland och Cajsas familj kan tills vidare bo kvar så som de gjorde före Efraims död. I husförhörslängden noteras att Elias är ägare, men i övrigt framgår inte under vilka villkor familjen bodde kvar. Betalade de arrende? Troligen var arrangemanget delvis en hjälpinsats av Elias. Kanske var överenskommelsen att brorsdottern Cajsa tills vidare skulle i ägarens ställe sköta gården med de kreatur Elias köpt av Efraim och därigenom försörja sig och barnen och även se till att åtagandet mot Elias äldre bror, förgångsmannen Anders, uppfylldes. Efter fyra år som änka, i augusti 1855, fick Cajsa en son. Han döptes till Nils Petter. Fadern var Efraims tio år äldre bror Olof Östensson, som bodde i Bjurfors och som blivit änkling sju år tidigare gifte sig Cajsa och Olof Östensson. När Olof flyttade in hade han med sig sina tre yngsta barn, Jonas, 16 år, Eva Gustava, 15 år och Olof August, 12 år. Dessutom hade han med sig sin

6 Hans Larsson 6(10) Utg 2 Okt åriga mor Brita Johansdotter, som ju var farmor till alla Cajsas barn. Den avlidne Efraims söner Anders och Johan Efraim var nu 6 respektive 9 år. Den yngste, Nils Petter Olofsson, var 2 år. På gården fanns nu två barn över konfirmationsåldern och fyra yngre, samt fyra vuxna, varav två gamlingar. Gamla Brita skulle komma att efter tre år flytta till en dotter i Bursiljum. I den mån det fanns mat för dagen var kanske de närmaste åren en lycklig tid för barnen, som åtminstone hade lekkamrater. Och det kom fler barn föddes sonen Vilhelm och 1862 sonen Fredrik hade två av Olofs tre inflyttade barn lämnat Gottland. Jonas var i Åbyn som dräng och Eva Gustava bodde i Grundfors. Efter ett år var Eva Gustava tillbaka i Gottland och anges som "sjuklig". Hon kommer några år senare att ha tillfrisknat och tar tjänst som piga i Mjötjärn. Deras bror Olof August anges vara "krympling", vilket dock skall visa sig inte hindra att han fyra decennier senare försörjer sig som skogshuggare i Storsävarträsk. 1864, när Cajsa och Olof varit gifta i sju år, inträffade en stor förändring Familjen jordlös. Anders dör. Cajsa dör. De kvarlevande flyttar ut. Denna period inleds med att Elias Johansson 1864 säljer gården och en ny ägare flyttar in. Perioden avslutas med att änkemannen Olof Östensson år 1888 som den siste av Cajsas familj lämnar Gottland. Under dessa 24 år lever Cajsas familj som "inhyses". Det finns två hushåll på gården, säkerligen boende i var sitt hus, med ägaren i det större huset och de inhyses i det mindre. I det större huset bor även förgångsmannen Anders, så länge han lever. Under perioden har gården fyra olika ägare. Ägarbytena sker 1873, 1879 och Varför sålde Elias Gottland 1864? Elias var nu 69 år gammal. Han hade åtta barn och naturligtvis många barnbarn, så Elias hade många närstående som kunde ha nytta av hans ekonomiska bistånd. Hans brorsdotter Cajsa hade ju åter en make och hans bror Anders var ju försörjd som förgångsman hos gårdens nye ägare. Så Elias kunde nog med någorlunda gott samvete sälja Gottland. Elias dog De nya ägarna 1864 var ett ungt nygift par som hette Johannes Andersson, och Lovisa Larsdotter. De fick en son 1867 och därefter tre döttrar, 1869, 1871 och De två sista åren i Gottland hade de piga. Enligt husförhörslängden bestod 1864 Cajsas familj av följande nio personer: Cajsa 37 år, Olof 57, Eva Gustava 22, Olof August 19, Johan Efraim 16, Anders 13, Nils Petter 9, Vilhelm 6 och Fredrik 2år föddes Anna Johanna. I början av maj 1868 kommer bud om att Cajsas yngre syster Anna Fredrika har dött. År 1859, tio år efter att Anna Fredrika lämnade Gottland, hade hon flyttat till Andersliden i Bygdeå och gift sig med nybyggaren Anders Andersson. De hade fått tre barn, det yngsta fött På våren 1868 dog under maj och juni tre personer i huset, Anna Fredrika den 5 maj, yngste sonen den 20 maj och svärmodern den 5 juni. Kanske hade dödsfallen att göra med att

7 Hans Larsson 7(10) Utg 2 Okt och 1868 var de så kallade "storsvagåren", då det var svår matbrist i stora delar av Sverige och särskilt i Norrland hade Anders Efraimsson flyttat till Välvsjön som dräng. Vid folkräkningen samma år bodde 15 personer i Gottland, varav de fem yngsta var 1, 3, 4, 8 och 12 år flyttade Anders Efraimsson från Välvsjön till bonden Johan Fredrik Qarsk (?) i Välvsjöliden. Var detta måhända en gammal soldat som inspirerade Anders att något år senare välja samma bana, när han lät sig värvas till det så kallade Boströmsrotet i Lappvattnet? 1872 födde Cajsa sitt sista barn, Catarina Fredrika. I husförhörslängden för noteras att Olof Östensson och därmed Cajsas familj är fattig och att Cajsas far Anders är bräcklig såldes gården åter och nya ägare flyttade in. De hette Carl Fredrik Jonsson Nygren och Helena Johanna Qvist. De får tre barn under sin tid i Gottland, 1874, 1876 och Nils Petter, 18 år, tar 1873 tjänst som dräng i Mjötjärn Anders dör den 7 november 1874, när han är 83 år omvandlas gården som nämnts från krononybygge till privat hemman. Ägaren kallas nu bonde. Vilhelm tar detta år tjänst som dräng i Rönnliden kommer en ny ägare till gården. Det är Carl Gustaf Johansson och Wilhelmina Bäckman, som har ett barn. De får sex barn i Gottland, 1873, 1876, 1878, 1881, 1883 och De bor kvar. till tar Fredrik tjänst som dräng i Rödningstjeln flyttar Anna Johanna som fosterbarn till Jonas Fredrik Jonsson Häggström och Magdalena Andersdotter i Rödningstjeln. Det är den familj där hennes bror Fredrik är dräng. 1885, den 25 maj, avlider Cajsa, 58 år gammal. Enligt kyrkboken dog hon av lungsot. Kvar i huset bor nu änkemannen Olof, 78, och yngsta dottern Catharina Fredrika, 13 år inflyttade åter ett ungt par som ägare. Det var Karl Forsgren och Hulda Karolina Lundmark. De fick ett barn som avled efter några veckor i maj flyttade 16-åriga Catharina Fredrika som piga till sin bror Nils Petter, som nu var gift och bodde i Rönnliden. Samtidigt flyttade Olof Östensson, 81 år, till sin dotter Sofia som var gift i Villvattnet. Därmed hade den siste av Cajsas familj lämnat Gottland. Olof avled tre år senare.

8 Hans Larsson 8(10) Utg 2 Okt Familjen Forsgren Under dessa tre år var det Karl Forsgren med familj som bodde i Gottland. De fick två söner, 1889 och Cajsas son Vilhelms familj i Gottland sålde Karl Forsgren gården till Cajsa Andersdotters son Vilhelm Olofsson. Vilhelm var alltså född i Gottland. Hans hustru hette Eva Katarina Lundström. De hade gift sig i januari 1890 och fått dottern Ester Katarina året därpå fick de Rebecka Sofia. Några månader senare dog den äldre dottern föddes Viktor Petrus och 1902 Elof Nikolaus. Denna trebarnsfamilj består tills Vilhelm dör Av bouppteckningen efter Vilhelm framgår att Gottland vid denna tid var en välutrustad mindre bondgård. Djurbesättningen var följande: 1 st häst, värd 500 kr 3 st kokreatur, 375 kr 1 st kokreatur, 75 kr 1 st svin, 100 kr Man hade tröskmaskin, mjölkseparator och symaskin. Fastighetens värde upptogs till taxeringsvärdet, som var 1800 kr. Totala tillgångarna var 3985 kr, skulderna 3744 kr och alltså behållningen 240 kr flyttar Eva Katarina och hennes barn från Gottland. Huruvida någon ny familj flyttade in till Gottland efter 1926 är ej utrett, men det förefaller oundvikligt att platsen med tiden blev allt mindre attraktiv. Det blev för dyrt att dra fram elektriskt ljus. När landsvägen byggdes drogs den 2,5 km från Gottland. Det var svårt att leverera mjölk till mejeriet. Kanske stod husen i Gottland öde efter 1926, medan jordbruksmarken tills vidare nyttjades av någon bonde i en närliggande by. 3 Hur gick det för de ungdomar som flyttade ut? 3.1 Cajsas barn Johan Efraim Efraimsson bodde 1880 i Nyliden, inhyses med familj, sannolikt hos hustruns föräldrar var han hemmansägare i Kvarnrödningen bor han på samma plats och kallas torpare. Anders Efraimsson tog som nämnts värvning som soldat i Lappvattnet med soldatnamnet Boström. Han gifte sig med Katarina Lovisa Lindberg från Bodbyn, de köpte ett hemman och

9 Hans Larsson 9(10) Utg 2 Okt 2007 fick sju barn från 1881 till Anders bedrev affärsverksamhet vid sidan av jordbruket, men gick i konkurs Han dog i Gällivare Nils Petter Olofsson var 1873 dräng hos Anders Bergström och Brita Magdalena Andersdotter i Mjötjärn. Från 1874 var han snickare och bodde i Granliden hos bonden Jonas Rundqvist flyttade han från Granliden och gifte sig med Anna Maria Wiklund i Rönnliden, där de två tog över hennes föräldrars gård. Vid folkräkningen 1900 hade de fyra barn. Den yngsta, född 1890, hette Hulda Katarina. Den äldste, Johan Petter, f 1883, blev bonde i Rönnliden och hade döttrar födda 1905 och bodde Nils Petter fortfarande i Rönnliden. Då gick han i borgen för sin bror Anders Efraimsson Boström. Vilhelm Olofsson var från 1876 dräng hos Abraham Anton Nilsson i Rönnliden. Från 1881 står han som dräng och snickare flyttar han som ovan beskrivits till Gottland med sin familj. Fredrik Olofsson var 1880 dräng hos Jonas Fredrik Häggström och Magdalena Andersdotter i Rödningstjeln.. Han gifte sig 1892 med den sju år äldre Maria Josefsdotter i Tellberg, som var änka sedan två år och hade fyra barn. Han flyttade in i hustruns hem och blev bonde. Fredrik och hans fru fick tre gemensamma barn före år De hade piga t o m 1896 och dräng t o m Därefter var det kanske barnen som kunde hjälpa till. Anna Johanna Olofsdotter for som fosterbarn 1881 till Jonas Fredrik Jonsson Häggström och Magdalena Andersdotter i Rödningstjeln. Hon gifte sig 1887 med Johan Anton Gustafsson och de tycks ha köpt gården av Häggström som blev "förgångsman". De fick tre barn fram till Häggström dog Den unga familjen växte med två barn till innan de 1895 flyttade till Bygdeå. Vid folkräkningen 1900 bodde Anna Johanna och hennes familj som hemmansägare i Överklinten, Bygdeå socken. De hade nu sju barn. Anna Johannas syster Catharina Fredrika var 1900 fortfarande piga i familjen. Catharina Fredrika Olofsdotter for i maj 1888 som piga till sin bror Nils Peter Olofsson, f 1855, som gift sig i Rönnliden kom hon till Rödningstjeln, till sin äldre syster Anna Johanna som var gift där. Liksom sin systers familj flyttade hon till Bygdeå, men först Vid folkräkningen 1900 bodde hon som ovan sagts fortfarande som piga hos Anna Johannas familj. 3.2 Olofs inflyttade barn Jonas Olofsson var 1862 hos Nordéns i Åbyn som dräng. Vart han flyttade därifrån är oläsligt i husförhörslängden. Eva Gustava Olofsdotter var 1862 hos Anders Olofssons i Grundfors. Från 1863 var hon några år tillbaka i Gottland och anges som "sjuklig" tar hon ut "frejdebetyg" är hon piga hos nybyggaren Erik Anders Bergström i Mjötjärn. Hon gifte sig detta år med Lars Danielsson, f 1828, från Bygdeå, som var dräng på samma gård. De flyttade till Morliden där de bodde inhyses. Där fick de fem barn fram till Olof August Olofsson anges i kyrkboken vara "krympling" flyttar han till Sävar socken. Vid folkräkningen 1900 bodde han som skogsarbetare i Storsävarträsk i Degerfors socken. Han var nu 55 år och tycks inte längre vara "krympling".

10 Hans Larsson 10(10) Utg 2 Okt Cajsas syskon Cajsas halvbror Olof Anton Eklund kom 1836 till Lidsjön som dräng. Därifrån flyttade han först till Illversträsk och senare till Bygdeå. Efter en flyttning och otydligt skriven flyttningslängd har han inte kunnat återfinnas i kyrkboken. Han har inte kunnat hittas i någon av folkräkningarna Cajsas ett år yngre syster Anna Fredrika Andersdotter flyttade som nämnts hemifrån 1849 och kom tio år senare till Andersliden, där hon gifte sig med Anders Andersson. De tog över hans föräldrars gård. De fick tre söner, Anders Fredrik 1861, Erik Johan 1863 och Carl Jonas På våren 1868 dog som nämnts Anna Fredrika, 40 år, yngste sonen, 2 år, samt svärmodern. De som levde kvar var Anders Andersson och de två äldsta sönerna. I folkräkningen 1890 anges Anders Fredrik som obefintlig sedan Vid folkräkningen 1900 bodde Erik Johan i Strömåker i Sävar socken. Han var skomakare och hade hustru och åtta barn i åldrarna 0-12 år. Hos honom bodde även fadern Anders Andersson. Cajsas fem år yngre bror Johan Andersson bodde vid folkräkningen 1870 i Tjärn. Han var ensamstående och jordägare bodde han kvar och var nu gift med Maja Johanna Andersdotter f År 1900 var han och hustrun "undantagshjon" på gården, som de nu sålt till en barnfamilj.