tidningenbalans.se Som ordförande för Kollegiet för svensk bolagsstyrning är Arne Karlssons roll att lyssna

Transkript

1 I KARRIÄREN / I LIVET NR 4 APRIL 2014 UTGIVEN AV FAR ÅRGÅNG 40 PRIS 65 KRONOR Missa inte Debatt och Fördjupning på tidningenbalans.se Som ordförande för Kollegiet för svensk bolagsstyrning är Arne Karlssons roll att lyssna s. 24 FOKUS Vilken väg väljer branschen? FAR:s framtidsstudie är ett viktigt redskap. EXPERTEN Progressiva avskrivningar Göran Arnell reder ut god sed och praxis. VÄRLDEN Massiv lobbying av Big 4 EU:s revisionspaket är det mest lobbade förslaget. s. 16 s. 30 s. 12

2 jessica thörn, VisMa spcs Analysen bör alltid kläs i ord och siffror som ackompanjerar varandra, aldrig bara siffror. Ledare 4113 vill du ta lönsamheten till en ny nivå? då är Jessicas råd nya visma Byråpaket med advisor. Full koll på uppdrag och kunder betyder tid över till fler och bättre affärer, därför ingår Visma Advisor i våra nya byråpaket. Visma Advisor är en webbaserad tjänst som gör att du har tillgång till integrerad tidsredovisning och resursplanering när och var du vill. Du får en lösning som förenklar ditt arbete och ger dig full kontroll, effektivitet och lönsamhet i byrån. Sju av tio byråer använder redan våra bokföringsprogram.* Är du också intresserad, kontakta Jessica eller någon av hennes kollegor så berättar de mer. För även om vi strävar efter att utveckla ny teknik så finns det en sak vi aldrig automatiserar. Och det är den personliga rådgivningen. Ring och boka möte på eller läs mer på vismaspcs.se/byra. Källa: TNS Sifo Marknadsandelsmätning vi tar ditt företagande personligt integrerad tidsredovisning Nyckeln till kvalitet är att förstå verksamheten ag träffade nyligen en vd som hade frågat sin revisor: Hur tycker du att verksamheten utvecklades under 2013? Revisorn hade svarat genom att kommentera resultatet och andra nyckeltal. Jag anade en besvikelse. I stället för att få procentsatser upprabblade fanns en förväntan om något bortom alla siffror, mer en analys av hur företaget hade klarat olika utmaningar och uppnått sina verksamhetsmål. Att verkligen förstå kundföretagets verksamhet men också uppdragsgivarens behov avgör kvaliteten, både den tekniska och den kundupplevda. Det gäller naturligtvis för såväl redovisnings- som revisionstjänster. Den angelägna analysen bör dessutom alltid kläs i ord och siffror som ackompanjerar varandra, aldrig bara siffror. Och det måste hänga ihop. Jag glömmer aldrig när en styrelseledamot plötsligt begravde sitt ansikte i handlingarna och förtvivlat ropade: Varifrån kommer alla siffrorna i det här företaget? i nya utgåvan av Svensk standard för redovisningstjänster, Reko uppmärksammas kvalitetsfrågan i ett särskilt avsnitt. Till min stora glädje beskrivs redovisningskvalitet som något mer än bara teknisk kvalitet. Om en årsredovisning ska utgöra det beslutsunderlag för intressenterna som den är tänkt att vara bör ju frågorna besvaras innan de ens hinner ställas. Jag är lite orolig inför tillämpningen av K2-regelverket för redovisning. Jag gillar förenkling, men det är inte samma sak som att det alltid ska vara mini mini. Det måste gå att utläsa hur företaget utvecklas. År förvaltningsberättelsen värd namnet och den samlade bilden verkligen rättvisande? Förenkling får inte leda till att värdet av årsredovisningen minskar. Användarnas behov av information sätter ribban, inte minimikraven i lagstiftning och annan normgivning. Redovisning och revision är och förblir konstarter som kräver kompetens bortom formella krav och checklistor. branschen har här en stor uppgift. Jag brukar säga att redovisningskonsulten och revisorn måste sätta sig i en bekväm fåtölj gärna med fötterna på bordet och kika på årsredovisningen ur lite olika perspektiv innan hon eller han skriver under sin bokslutsrapport eller revisionsberättelse. För att kvaliteten ska bli riktigt bra bör man stanna upp och fråga sig om årsredovisningen besvarar intressenternas frågor. Vad ska den annars användas till? Jag tänker även på den artikel som dåvarande FAR-ordföranden Svante Forsberg och jag skrev i nr 10/2009 Stäng av datorn och börja revidera!. I artikeln tryckte vi på att revisionen måste fokusera på kundens verksamhet, på det som är verkligt viktigt: strategierna, lönsamheten, likviditeten, hyllvärmarna, avtalen, organisationen, människorna ja också kulturen i företaget. En revision är som mest värdefull och nyttig om den handlar om samma frågor som företagsledningen brottas med. En av FAR:s systerorganisationer Följ Dan på twitter.com/danbrannstrom och på Den norske Revisorforening genomförde i höstas en enkät bland mindre företag. På frågan om vad som behövs för att värdet av branschens tjänster ska öka efterlyste företagen fyra saker: större initiativförmåga, en mer framåtlutad hållning mer rådgivning utifrån kunskapen om företagets ekonomi större branschkännedom bättre kunskap om företagets verksamhet och situation Utfallet må komma från en norsk undersökning, men jag tror att slutsatserna gäller även för den svenska marknaden. När redovisningskonsulten, revisorn eller rådgivaren är framåtlutad och ivrig att verkligen förstå kundens verksamhet lyfter kundnyttan och kvaliteten i tjänsterna av bara farten. Egentligen är detta självklart, men som bransch måste vi alltid diskutera hur kvaliteteten kan förbättras. Jag tror för egen del att hemligheten ligger i en förskjutning från det tekniska och tyngande dokumentationskrav till ett ökat fokus på kundens verksamhet. Detta är också utgångspunkten i de diskussioner som nu förs om ett nordiskt projekt kring revision i mindre företag. På samma sätt kan ytterligare steg tas även i Svensk standard för redovisningstjänster, Reko. Så det är bara att vi reser oss upp ur fåtöljen. Och lutar oss lite mer framåt än tidigare. Allt för att bättre stötta kunden. Redovisningskonsulten och revisorn måste sätta sig i en bekväm fåtölj gärna med fötterna på bordet och kika på årsredovisningen ur lite olika perspektiv. dan brännström är FAR:s generalsekreterare. 3

3 Snabbt och smidigt med e-tjänster Hos Bolagsverket hittar du som företagare eller ombud flera e-tjänster som förenklar ditt dagliga arbete. Du kan till exempel ändra styrelse, söka ett ärende eller kolla om en årsredovisning kommit in. Du kan även få den senaste informationen om Sveriges företag. Snabbt och enkelt. Genom bolagsverket.se får jag tillgång till mycket av det underlag jag behöver i mitt jobb som konsult. Webbsidan är smidig och arbetet går snabbt, jag slipper printa och tänka på att hinna till brevlådan. Helene Mårtensson Auktoriserad redovisningskonsult, Halmstad Innehåll Går progressiva avskrivningar att motivera? Ja, om tillgången har noll eller konstanta underhållskostnader. 9 Börsnotering ger mervärde Redovisningsbyrån Modern Ekonomi vill inspirera andra att ta steget till börsen. 11 Progressiva avskrivningar vårens hetaste potatis. 12 Mandatperiodens mest lobbade förslag EU:s revisionspaket med skärpt reglering av revisorer och revisionsbyråer har gått under klubban. 15 Krönika: Caisa Drefeldt Bokföringslagen gäller alla bokföringsskyldiga! 16 Fokus: Framtidsspaning FAR:s framtidsstudie är ett viktigt redskap i planeringen av framtida satsningar. 23 Krönika: Peter Malmqvist Kan progressiva avskrivningar motiveras? sida 16 sida 37 sida 23 Peter Malmqvist Bloggandet inspirerar till träning på omslaget sida Profilen: Arne Karlsson Kollegiets nya ordförande hanterar sammanlagt sju ordförandeklubbor. Vi är kronan på verket i dina affärer När du anlitar oss har du alltid tillgång till de bästa experterna på affärsjuridik. Låt oss hjälpa dig att se skogen för alla träd. Vi är drygt 250 medarbetare på 18 kontor runt om i Sverige och Baltikum som engagerar sig helhjärtat. För att du ska göra bättre affärer. Catrin Östlund jobbar hårt med att marknadsföra både byrån och sig själv. 30 Experten: Göran Arnell Vad är egentligen god sed och praxis när det gäller progressiva avskrivningar? 33 Debatt Tvivelaktiga skadevärderingar i Prosolviamålet. Återkommande i : Ledare 3 Chefredaktören 7 Nyheter 8 Profilen 24 Experten 30 Debatt 33 After Work 37 Vår byrå 38 Mot väggen 42 omslag Arne Karlsson foto Christian Gustavsson 5

4 ekurs kostnadseffektiv inlärning Sven-Inge Danielsson din guide till K3-reglerna K3 mindre företag är en kurs som ger dig kunskaper för att kunna upprätta korrekta årsredovisningar enligt K3-reglerna. Du får grepp om de grund läggande principerna i K3 och om den praktiska utformningen av förvaltningsberättelse, resultat- och balansräkning, tilläggsupplysningar, mm. Värdering av tillgångar, skulder och fordringar är exempel på andra delar du lär dig. Själva insteget i K3, dvs hur man gör vid övergången till det nya regelverket, behandlas även det utförligt. Gå kurs när du har tid och i din egen takt ekurser är ett bekvämt och extremt kostnadseffektivt sätt att skaffa ny kunskap eller uppdatera sig på olika områden. En ekurs går du via internet med hjälp av din dator, smartphone eller surfplatta. Det innebär att du kan ta del av kursen i princip var du vill och när du vill. En ekurs går du helt i din egen takt. Om du vill pausa mitt i kursen kan du skapa ett bokmärke. Särskilt intressanta avsnitt kan du gå igenom flera gånger. Från köptillfället har du tillgång till kursen i 6 månader. Scanna koden med din smartphone så kan du läsa mer om våra ekurser. K3 mindre företag 2 890:- (+ moms) K2 eller K3 dags att välja Läs mer och beställ! 1 890:- (+ moms) Vi tittar på de områden där skillnaderna mellan de båda regelverken är störst. Hur görs värderingar? Uppställningsform? Tilläggsupplysningar? För vilka företag är respektive regelverk att föredra? Kursledare: Anette Broberg och Lena Sörell K2 i praktiken Var du vill, när du vill och i din egen takt! 2 890:- (+ moms) I den här webbkursen lär du dig upprätta årsredovisning enligt K2-reglerna. Du får en praktisk genomgång av uppställningsformen för årsredovisningen, samtliga tilläggsupplysningar och förvaltningsberättelsen. Vi går även igenom övergångsreglerna. Kursledare: Anette Broberg och Lena Sörell Våra ekurser ger utbildningstimmar för FAR! Sven-Inge Danielsson, kursledare Nummer 4/2014 Chefredaktör och ansvarig utgivare Pernilla Halling Redaktion Lisa Bergman Charlotta Marténg Rakel Lennartsson Grafisk form Oh My! Omslagsbild Christian Gustavsson Annonser Mia Lagerbäck, Swartling & Bergström Media AB , balans@sb-media.se Tryck Exakta ISSN Prenumerationsärenden , balans@far.se FAR-medlem: medlem@far.se ges ut av FAR med tio utgåvor per år. Tidningen kommer ut första måndagen i varje månad, med undantag för juli och augusti. Webb tidningenbalans.se Medlem av Sveriges Tidskrifter. TS-kontrollerad fackpressupplaga (2012) Adress Box Stockholm E-post fornamn.efternamn@far.se. jag bor i en bostadsrätt i ett äldre hus, med en relativt gammal förening. Det är jag glad för. Inte bara för att äldre hus är vackrare, utan också för att det med tanke på den senaste tidens debatt om progressiva avskrivningar känns tryggare. I slutet av förra året publicerade FAR:s policygrupp för redovisning en artikel i och reste frågan huruvida K2- och K3-reglerna kunde tolkas som att progressiva avskrivningar inte längre skulle vara tillåtet. I så fall skulle bland annat bostads rättsföreningar behöva gå över till linjär avskrivning. Samtidigt var man tydlig med att det är Bokföringsnämnden som har huvudansvaret för frågan. Efter årsskiftet tog debatten om progressiva avskrivningar fart på allvar, även i andra medier. jag kan inte låta bli att tycka lite synd om alla bostadsrättsägare, särskilt i nyproducerade fastigheter och i nybildade föreningar. Det verkar ju så svårt att förstå och bringa klarhet i vad som gäller. Och ovisshet är ju ofta värre än ett negativt besked. Men det är naturligtvis inte bara bostadsrättsinnehavare som har anledning att oroa sig. Även FAR-medlemmar som arbetar med bostadsrättsföreningar drabbas när det råder oklarhet om rätt och fel när det gäller avskrivningar. I väntan på ett klargörande i frågan kan jag rekommendera den som vill få koll på god sed och praxis på området att läsa intervjun med Göran Arnell, redovisnings expert på KPMG, på sidan Progressiva avskrivningar är också ämnet i Peter Malmqvists krönika och i nyhetsartikeln på sidan 11. och förhoppningsvis har det kommit ett klargörande i frågan innan årsredovisningarna för 2014 ska upprättas. Chefredaktören Ovissheten är värst Pernilla Halling pernilla.halling@far.se Förhoppningsvis har det kommit ett klargörande i frågan innan årsredovisningarna för 2014 ska upprättas. Bok eller online välj det som passar dig bäst! Läs mer, köp dina böcker och onlinetjänster på Björn Lundén Information Box 84, Näsviken Tel: salj@blinfo.se facebook.com/blinfo 7

5 Nyheter Nyheter Närmare personer deklarerade via Skatteverkets e-tjänst samma dag som den öppnade, vilket är nytt rekord. Över personer loggade in på e-tjänsten, vilket är en kraftig ökning jämfört med förra året då personer loggade in första dagen. [ ] det kan lätt bli andefattigt om det inte finns en större mening med entreprenörskapet än självförverkligande och pengar. 24% Riskkapitalisten Mattias X Lundberg skriver i Dagens Industri (20/3 2014) om varför han blivit vänsterpartist. Nästan var fjärde vd på privata medelstora företag vill ha mer kontakt med revisorn än vad de har i dag. Källa: FAR:s framtidsstudie foto: dreamsfime 5 snabba foto: shutterstock foto: shutterstock Intresset för att skriva revisorsprovet har svalnat. FÄRRE VILL BLI REVISOR Intresset för att bli revisor har svalnat. I alla fall om man ska utgå från hur många som vill skriva revisorsexamen. 72 personer har ansökt om att få avlägga prov för revisorsexamen våren En mycket låg siffra enligt Revisorsnämnden, RN. Endast våren 2002 var det färre sökande. Då var det fem personer, men det var första våren som proven var obligatoriska vilket kan ha inneburit att många väntade till hösten med att skriva, säger Christer Petersson på RN. Även i höstas var det relativt få som skrev provet, 112 personer. På RN konstaterar man att söktrycket till revisorsexamen, och därmed även till revisorskåren, är lågt just nu. Det är för tidigt att säga om vi har en permanent minskning av antalet tentander eller om man är avvaktande på grund av det nya provet, säger Christer Petersson. Noterat Christoffer Carlsson DRAKBÅTSVINNARE ÅRETS LEDARE KPMG har tillsammans med Universum utsett Christoffer Carlsson till Årets framtida ledare. Vid sidan av studier på Handelshögskolan i Stockholm har Christoffer Carlsson inte bara vunnit VM i drakbåt, utan även grundat företaget AquActive. Årets framtida ledare är en tävling som vänder sig till ekonomi-, ingenjörs- och juriststudenter i Sverige som utmärkt sig särskilt genom ledarskap. Priset har delats ut årligen sedan 2010 och hette tidigare Årets ekonomistudent. MÄN I KLAR STYRELSEMAJORITET 76 procent av styrelseledamöterna för bolag listade på Stockholmsbörsens Mid Cap-lista är män. Minst andel kvinnliga ledamöter återfinns inom sekto- rerna material och råvaror samt hälsovård. Resultaten kommer från PwC:s rapport Ersättningsnivåer i svenska styrelser. BDO FORTSÄTTER ATT VÄXA I Västerås har Revisionsbyrån LHA gått samman med BDO. Efter samgåendet, som skedde 1 januari, består kontoret av drygt 35 anställda. Sedan mitten av februari bedrivs också verksamheten i BDO:s nya lokaler i Kopparlunden. GRANT THORNTON PÅ TOPP 20-LISTA Grant Thornton är det enda revisions- och konsultföretaget som ökar i attraktivitet bland ekonomistudenter. Det visar Universums undersökning Företagsbarometern Medan övriga företag i branschen FÖRTYDLIGANDE ANGÅENDE REVISORSPROVET I nr 3/2014 fanns på sidan 25 en faktaruta om hur bedömningen av revisorsexamen sker. vill förtydliga att den bedömningsmall som publicerades rörde de gamla proven. När det gäller nuvarande revisorsexamen gäller följande: foto: shutterstock Bedömningen av svar, som ska lämnas på bifogade svarsblanketter eller på RN:s USBminne sker utifrån en svarsmall. Alternativa svar kan beroende på motiveringar också beaktas vid bedömningen. Svar på varje uppgift eller deluppgift bedöms enligt foto: shutterstock backar eller står still i rankingen klättrar Grant Thornton två placeringar på Universums lista. Byrån ligger nu på 19:e plats på den åtråvärda topp 20-listan över Sveriges mest populära arbetsgivare. DIGITALA RISKER MED EGNA LÖSNINGAR Svenska företag är jämförelsevis teknikvänliga. Men enligt de anställda är de ändå konservativa inför nya internetbaserade tjänster. En internationell undersökning gjord av Deloitte och Google visar att det leder till sämre effektivitet samt medför digitala risker i och med att anställda söker egna lösningar. Av dem som svarat i Sverige använder 70 procent digitala sociala nätverk privat, men endast 21 procent använder dessa redskap på jobbet. följande princip i exempelvis en fråga omfattande fem poäng: 5 p Mycket bra svar 4 p Bra svar 3 p Acceptabelt svar 2 p Svar med vissa brister 1 p Svar med stora brister 0 p - Uteblivet eller i grunden felaktigt svar foto: shutterstock I februari listades Modern Ekonomi på First North. Nu hoppas byrån inspirera andra att gå samma väg. BÖRSNOTERING GER MERVÄRDE redovisningsbyrån Modern Ekonomi har tagit steget till börsen. Nu hoppas man inspirera andra att gå samma väg. Vi tror att det här är rätt sätt för att vara lönsamma i framtiden, säger vd:n Frans Blom. Modern Ekonomi grundades i maj Till en början handlade det om tre olika redovisningsbyråer som ville skapa ett gemensamt varumärke. Utifrån det har verksamheten utvecklats och 2010 bildades koncernen Modern Ekonomi. Nu har redovisningsbyrån tagit ytterligare ett steg. 24 februari i år listades Modern Ekonomi på Nasdaq OMX:s lista First North. Listningen på börsen ger oss ytterligare en kvalitetsstämpel. En sådan här process föregås av en ordentlig genomlysning av bolaget vilket enbart varit bra. Dessutom kommer vi nu att ha en annan process vad gäller rapportering och transparens, säger Frans Blom. Vi är den första redovisningsbyrån på börsen och det är en spännande utveckling. Vi hoppas att det ska locka ytterligare byråer att ta steget, och vi märker att det finns ett stort intresse, säger Frans Blom. Att vara börsnoterad frans blom har ytterligare värden, anser Frans Blom. Bland annat kan egna aktier användas som betalningsmedel vid förvärv och när nuvarande ägare vill sälja finns en värdering av aktien. Han betonar att det här inte behöver vara rätt väg för alla redovisningsbyråer, men säger samtidigt att revisions- och redovisningsbranschen står inför en stor förändring och att det gäller att ligga i framkant om man ska överleva. Det händer mycket med regelverk, Reko, revisionsplikten och ytterligare krav som ställs på branschen. Jag tror att vi kommer att behöva formera oss i större formationer om vi ska överleva i framtiden och vara lönsamma, säger han. charlotta marténg... till Kristina Ståhl, justitieråd, som utsetts till särskild utredare för de nya EU-reglerna om revisorer och revision (det så kallade revisionspaketet). Vad tänkte du när du fick frågan? Att det var ett roligt uppdrag, men att jag måste fundera på om jag var rätt person att ta det och om jag skulle ha tid med det. Men att det var roliga frågor avgjorde saken. Hur mycket visste du om revisionspaketet sedan tidigare? Inte så mycket, men jag kände att uppdraget skulle passa min profil. Jag har varit ersättare i Revisorsnämndens tillsynsnämnd sedan några år och har precis kommit med i Finansinspektionens styrelse. Med min bakgrund i den ekonomiska juridiken - jag är professor i skatterätt i botten - tycker jag att det här är intressanta frågor som passar mig. Det är bråttom och det kommer att bli en del jobb på kvällar och helger. Hundratalet artiklar att implementera på ett år, hur stressigt blir det? Det är kort tid att gå igenom en så här stor materia, så det är bråttom och det kommer att bli en del jobb på kvällar och helger. Men jag har två sekreterare och ett gäng experter till min hjälp. Vad blir den största utmaningen? Tiden och mängden materia som ska gås igenom. Det är ju två delar, ett direktiv och en förordning. När det gäller direktivet handlar det om att få det att passa in i den svenska lagstiftningen. När det gäller förordningen är den direktverkande så där handlar det inte om att införa något, men att se vad som kan behöva tas bort för att det inte ska uppstå krockar med EU-rätten. Hur ska man göra om man vill påverka utredningen? Man kan skriva debattartiklar i den kommer vi att ha koll på. Sedan kommer det ju att sitta med intresserepresentanter i utredningen. I april 2015 går vårt betänkande ut på remiss och då kan vem som helst ha synpunkter. I april 2016 är det meningen att de nya reglerna ska träda i kraft. rakel lennartsson 8 9

6 Mats brockert Peter NilssoN i Stockholm. flera statliga utredningar inom skatteområdet. isbn: ISB N Beställningar: Norstedts Juridik AB Kundservice Stockholm Tel Fax Vx e-post: kundservice@nj.se ISBN Löfgren TREDJE UPPLAGAN ISBN ISBN ISBN Beställningar: Beställningar: Norstedts Norstedts Juridik Juridik AB Kundservice AB Kundservice Stockholm Stockholm 47 Tel Stockholm Tel Fax Fax Vx Vx Vx e-post: kundservice@nj.se e-post: e-post: kundservice@nj.se I denna bok presenteras gällande svensk lagstiftning, EU-rätt och relevant rättspraxis avseende mervärdesskatt. Utmärkande för framställningen är kombinationen av teoretiskt och praktiskt anslag. Författarna representerar både den vetenskapligt och den praktiskt verksamma sidan på mervärdesskatteområdet. Mervärdesskatt i teori och praktik är indelad i en allmän och i en särskild del. I den allmänna delen behandlas mervärdesskattens syfte och utformning, principer, rättskällor samt skattskyldighet och avdragsrätt. Denna del är avsedd att ge läsaren grunderna för mervärdesskatten och därmed underlätta studiet av de frågor som behandlas i den särskilda delen av boken. I den särskilda delen ges fördjupade redorörelser och i vissa fall författarnas egna synpunkter på ett urval aktuella problemområden, t.ex. företagsförvärv, gränsöverskridande handel, fastigheter och konkurssituationer. Avsikten har i första hand varit att åstadkomma en problemorienterad, snarare än en heltäckande framställning. Bokens upplägg gör att den med fördel kan användas såväl i skatte rättsutbildning på universitets- och högskolenivå som av praktiskt verksamma jurister och ekonomer. I denna fjärde upplaga av boken har ändringar fram till den 1 januari 2014 beaktats. Nytt i denna upplaga är exempelvis ett avsnitt om förfarandemissbruk, ny hantering av mervärdesskatt vid import och nya regler beträffande frivillig skattskyldighet vid upplåtelse av fastighet. En kommentar En kommentar Del III Del I kap kap. Andersson Andersson Saldén Saldén Enérus Enérus Tivéus Tivéus 29- kap. Andersson Saldén Enérus Tivéus ISBN ISBN ISBN Beställningar: Beställningar: Beställningar: Norstedts Norstedts Juridik Juridik AB Kundservice AB Kundservice Stockholm Stockholm 47 Tel Stockholm Tel Tel Fax Fax Fax Vx Vx Vx e-post: kundservice@nj.se e-post: e-post: kundservice@nj.se ISBN En En kommentar En kommentar Del Del I I Del I 1-28 kap kap. Andersson Andersson Saldén Saldén Enérus Enérus Tivéus Tivéus FJÄRDE UPPLAGAN Beskattning av stiftelser och ideella föreningar Beskattning av stiftelser och ideella föreningar är en handbok för advokater och andra jurister, stiftelse- och föreningsförvaltare och styrelser och andra som kommer i kontakt med de skatteproblem som ideella organisationer ställs inför. Reglerna för skattebefrielse för stiftelser och i viss mån för ideella föreningar har lagts om från och med Boken tar upp reglerna både före och efter omläggningen. Boken belyser de flesta typer av stiftelser och ideella föreningar. Den ger råd för skattebefriade organisationer men också anvisningar för hur skattskyldiga stiftelser och ideella föreningar kan undvika skatteproblem. I boken redovisas många nya intressanta rättsfall som belyser tidigare oklara områden. Inledningsvis beskrivs också det civilrättsliga regelverket. Författarna har båda en bakgrund som domare vid Kammarrätten Bokslut och deklaration A Ö CECILIA GUNNE är verksam som skattejurist vid Lindskog Malmström Advokatbyrå sedan 2012 och specialiserad på kapital-, stiftelse- och internationell individbeskattning. Hon har arbetat som rättssakkunnig på Finansdepartementet samt varit expert i 1988 års Stiftelse- och föreningsskattekommitté. JERKER LÖFGREN är verksam som skattejurist hos Carnegie Privatbank. Han har stor erfarenhet av den ideella sektorns skattesituation som rådgivare till idrottsutövare och som styrelseledamot i Svenska Skidförbundet och SOK, tidigare också RF samt som sakkunnig i Idrottsskattekommittén (SOU 2006:23). Han har varit ordförande i RF:s juridiska kommitté och är ordförande i Svensk Idrottsjuridisk förening. Han är också ordförande eller ledamot i ett antal stiftelser. ett Wolters Kluwer-företag kundservice@nj.se nj.se Vad gäller vid inkomstbeskattningen och hur påverkas redovisningen av beskattningen? Hur ska affärshändelserna bokföras och hur påverkar den inkomstbeskattningen och deklarationen? När styr skatteregler och när styr redovisningen den skattemässiga periodiseringen? syftet med Bokslut och deklaration A Ö är att ge en djupare beskrivning av områden som är särskilt efterfrågade och som bara finns översiktligt beskrivna i annan litteratur. läsaren ska alltså kunna lösa problemen i sin helhet och inte bara få en övergripande bild av området. Därför används rikligt med exempel som visar vilka konton som används i redovisningen och i förekommande fall hur det bokförda resultatet ska justeras i inkomstdeklarationen. redovisningsområdet är för närvarande inne i en omfattande förändringsfas. År 2008 kom de så kallade k2-reglerna för mindre aktiebolag och året efter k2 för mindre ekonomiska föreningar beslutade bokföringsnämnden om k3-reglerna. aktiebolag och ekonomiska föreningar med räkenskapsår som börjar den 1 januari 2014 och därefter, ska välja mellan k2 och k3. i denna upplaga har båda dessa regelverk arbetats in och beskrivs var och en för sig. i sverige gäller ett starkt samband mellan redovisning och beskattning. eftersom olika normgivning gäller för olika företag kan det skattemässiga resultatet i olika situationer skilja sig åt beroende på vilken normgivning det enskilda företaget tillämpar. en intressant och viktig fråga är även om det är någon skillnad mellan k-regelverken och äldre normgivning. Dessa skillnader, som i många fall kan vara av avgörande betydelse, åskådliggörs i boken. Bokslut och deklaration A Ö är en handbok. Den vänder sig främst till redovisningskonsulter, revisorer, skattekonsulter och till den som arbetar på en ekonomiavdelning. Mats brockert är anställd på skatteverket men är sedan april 2011 tjänstledig för att arbeta på bokföringsnämnden. Peter NilssoN, jur. dr, är skattejurist och ansvarig för redovisningsfrågor inom lrf konsult ab. Han är dessutom ledamot i bokföringsnämnden och har deltagit i Peter är ordförande och Mats vice ordförande i bas-kontogruppen. Stiftelsehandboken, 2 u P Aamisepp, K Fagerberg, J Lindman, B Löfgren Lewin, A-C Sandell 210 s Stiftelsehandboken ger en heltäckande introduktion och handledning om det mesta som rör stiftelser. Den behandlar de legala områdena skatterätt, civilrätt, redovisning och revision. Den fördjupar sig i frågorna om kapital förvaltning och utdelningspolitik. Här får du också veta hur bildandet och det praktiska arbetet i en stiftelse går till. Författarna som arbetar på SEB, ledande inom stiftelseförvaltning, representerar olika expertområden. 414 kr (prel. pris) exkl. moms nr nj.se Andra intressanta böcker: Beskattning av stiftelser och ideella föreningar 3 U. Gunne Bokslut och deklaration A Ö Mats brockert Peter Nilsson 3u. cecilia gunne jerker löfgren Beskattning av stiftelser och ideella föreningar Beskattning av stiftelser och ideella föreningar, 3 u C Gunne, J Löfgren Utk april kr (prel. pris) exkl. moms nr nj.se Bokslut och deklaration A Ö sambandet MellAN redovisning och BeskAttNiNg Mats Brockert Peter Nilsson med exempel tredje upplagan Bokslut och deklaration A Ö, 3 u P Nilsson, M Brockert kr exkl. moms nr nj.se Fler titlar hittar du på nj.se Norstedts Juridik främst för de främsta. Mervärdesskatt i teori och praktik JAN KLEERUP är skattejurist vid Svalner. ELEONOR KRISTOFFERSON är professor i skatterätt vid Örebro universitet. Hon är också gästprofessor vid Salzburgs universitet och vid Högskolan i Gävle. PETER MELZ är professor i finansrätt vid Stockholms universitet. JESPER ÖBERG är jur.dr och skattejurist vid EY. ett Wolters Kluwer-företag kundservice@nj.se nj.se Inkomstskattelageskattelagen ngb ngb Inkomstskattelagen Inkomstskattelageskattelagen En En En kommentar. Del Del I I II kap. kap. kap. Mari Mari Andersson Anita Anita Saldén Saldén Enérus Enérus Ulf Ulf Ulf Tivéus Tivéus Norstedts Juridik AB Kundservice 9 Mervärdesskatt i teori och praktik 4 U. Kleerup Kristoffersson Melz Öberg Mervärdesskatt i teori och praktik, 4 u E Kristoffersson, P Melz, J Kleerup, J Öberg kr (prel. pris) exkl. moms nr nj.se Inkomstskattelagen En En En kommentar. Del Del Del I I I kap. kap. Mari Mari Andersson Anita Anita Saldén Saldén Enérus Enérus Ulf Ulf Ulf Tivéus Tivéus norstedts gula gula bibliotek ngb ngb Norstedts Juridik AB Kundservice 9 jan kleerup eleonor kristoffersson peter melz jesper öberg Mervärdesskatt i teori och praktik norstedts gula gula bibliotek Inkomstskattelagen, 14 u Del I och del II M Andersson, A Saldén Enérus, U Tivéus kr (prel. pris) exkl. moms nr nj.se Aktiebok på webben? Har du många delägare? Är du delägare i flera aktiebolag? Är ditt företag värdefullt? Är det viktigt med ordning och reda? NVR - Sveriges ledande tjänst. Nordiska Värdepappersregistret AB (publ) Skeppsbron 5-6, Göteborg Har du förslag till förenklingar? I år är det val till Sveriges riksdag. Det innebär förhoppningsvis ny glöd i förenklingsarbetet. Det finns mycket att göra för att det ska bli enklare att starta och driva företag. Många gånger handlar det om att faktiskt utnyttja den nya tekniken. Som bransch får vi inte sitta på läktaren och titta på, och du har säkert många förslag till konkreta förenklingar. Hör av dig till mig så att vi på FAR kan föra förslagen vidare till våra politiker! dan.brannstrom@far.se foto: dreamstime Nyheter Progressiva avskrivningar vårens hetaste potatis Det finns en stor förbättringspotential för informationsgivningen i bostadsrättsföreningar. Det säger FAR:s generalsekreterare Dan Brännström. FAR arbetar nu på en analys till Bokföringsnämnden, som ska ta upp frågan 28 april. Bakgrund Debatten om progressiva avskrivningar har pågått i flera år och aktualiserades i samband med att K-regelverken trädde i kraft vid årsskiftet. Svenska Dagbladet uppmärksammade den då halvårsgamla debattartikeln av FAR:s policygrupp för redovisning. Debattartikeln som publicerades på webb (www. tidningenbalans.se 21 oktober 2013) diskuterar om K2 kan innebära en mer restriktiv syn på progressiva avskrivningar. Progressiva avskrivningar har blivit en het potatis som FAR och Bokföringsnämnden (BFN) de senaste månaderna kastat emellan sig. Är det normgivningen som bör ändras eller är det praxis? Har de som använt sig av progressiva avskrivningar gjort rätt eller fel? 21 mars kom BFN med ett klargörande som av några tolkats som att myndigheten bytt fot i frågan. Nej, så är det inte. Vi tolkar inte vår egen normgivning och denna information tillför inget nytt utan återger vad som står i våra allmänna råd. Vad vi säger är att varken tidigare eller nuvarande normgivning från BFN ger stöd för progressiva avskrivningar som generell metod för avskrivning av byggnader i bostadsrättsföreningar. Men det finns inte heller något uttryckligt förbud mot progressiva avskrivningar som metod i det enskilda fallet, säger Stefan Pärlhem, kanslichef. BFN:s budskap har varit detsamma hela tiden, hävdar han. Myndigheten kommer inte att ändra sin normgivning på grundval av en debatt som förts i huvudsak i media. Därför uppmuntrar Stefan Pärlhem skriftligt underlag från FAR och intressenter som borättsorganisationer och byggbolag. 28 april tar BFN upp frågan igen. far har drivit linjen att bostadsrättsföreningar tills vidare bör undantas från K2 och K3, eftersom det råder oklarhet om vad som gäller. Det var ju i samband med att K2 trädde i kraft vid årsskiftet som debatten väcktes på allvar. Det blev en väldig uppståndelse och vi upplevde att Bokföringsnämnden duckade och att allt fokus i stället riktades på FAR, säger Dan Brännström. I mitten av februari fick han många telefonsamtal från privatpersoner som stod i begrepp att köpa lägenhet och ville ha hans råd. Allmänheten verkade tro att FAR var normgivande. Vi upplevde att debatten hade lett fel och Stefan Pärlhem Dan Brännström det var därför vi gick ut med ett pressmeddelande. Vi hade två budskap: för det första att Bokföringsnämnden äger frågan, för det andra att nämnden tills vidare borde undanta bostadsrättsföreningar från K2 och K3 eftersom det råder så pass stor oklarhet. Stefan Pärlhem vill inte uttala sig om möjligheten att BFN beslutar om ett undantag på mötet 28 april. Det kan jag inte föregripa. Jag har ingen uppfattning i frågan utan det är beslut som nämnden i så fall tar i plenum, säger Stefan Pärlhem. dan brännström tycker att debatten och FAR:s samtal med olika parter har blottlagt många brister när det gäller bostadsrättsföreningarnas redovisning. Det finns ett stort behov av förbättrad informationsgivning och vi vill därför ta ett helhetsgrepp. Avskrivningsfrågan är bara en delkomponent. Den som vill köpa en lägenhet måste få relevant information om föreningens ekonomi och underhållsplaner så att det går att bedöma framtida avgiftsuttag, säger Dan Brännström. rakel lennartsson foto: stig-göran nilsson 10 11

7 Nyheter: Världen Nyheter: Världen foto: shutterstock foto: bosse johansson IFAC IFAC LANSERAR KUNSKAPSPORTAL I mars lanserades IFAC Global Knowledge Gateway, en nyhetsportal som samlar relevant information för branschfolk i hela världen. IFAC är värd för sidan, men informationen kommer från olika källor. Syftet är att samla all relevant information för branschens yrkesgrupper på ett ställe. Det kan vara nyheter, debatt, frågeställningar, praktiska guider och krönikor. Informationen är sökbar och sorterad i nio kategorier, som exempelvis rapportering, etik, risk, revision med flera. Registrerade användare kan delta i diskussionsforum och prenumerera på skräddarsydda nyhetsbrev inom sina bevaknings- och intresseområden. Läs mer på global-knowledge-gateway. IFRS NORDISK FAVORIT Den nordiska branschorganisationen NRF har i ett brev till IFRS Foundation uttryckt sitt stöd för Göran Tidströms kandidatur till the Board of Trustees of the IFRS Foundation. I brevet beskrivs Göran Tidström som en inkluderande kommunikatör och god lyssnare, samtidigt som han har förmågan att uttrycka tydliga åsikter. Göran Tidström har bakom sig en lång karriär på PwC och inom branschens globala organisationer, senast som ordförande för IFAC. EU:S REVISIONSPAKET Sajjad Karim, EU-parlamentariker (konservativ, Storbritannien). MANDATPERIODENS MEST LOBBADE FÖRS LAG Revisionspaketet har gått under klubban 3 april röstade EU-parlamentet ja till skärpt reglering av revisorer och revisionsbyråer. Branschen har varit mycket aktiv i den tre och ett halvt år långa processen. Revisionspaketet adresserar tillkortakommanden i branschen och tar sikte på att stärka revisionskvalitén och förse investerare med den information de behöver. Förslaget öppnar upp marknaden för fler än Big 4 och åtgärdar brister i revisionen som blev synliga under finanskrisen, säger EU-parlamentets rapportör för revisionspaketet, Sajjad Karim (konservativ, Storbritannien). Rapportörens uppgift är att ta fram en kompromiss som har brett stöd i parlamentet. Beredningen sker i huvudsak inom utskott, i det här fallet utskottet för rättsliga frågor (JURI). När Sajjad Karims rapport om revisionspaketet var klar antogs den i JURI med 15 röster mot 10. Den svaga siffran reflekterar inte parlamentets hållning i stort. Alla ville se en skärpning efter finanskrisen där till och med Lehman Brothers hade en ren revisionsberättelse kort tid innan kraschen, säger Cecilia Wikström (FP), ledamot i utskottet för rättsliga frågor ( JURI). Hon berättar att det initialt fanns en höger vänster-dimension i uppfattningen om revisionspaketet, men att det också fanns nationella skillnader. Tyskarna var emot, oaktat partigrupp, och det slog igenom i utskottet eftersom tyskarna är överrepresenterade i JURI, säger Cecilia Wikström. Obligatorisk byrårotation är den enskilda fråga i revisionspaketet som har engagerat parlamentarikerna mest. Många vill ta åt sig äran av att ha bidragit till en betydlig mildring av EU-kom- Cecilia Wikström, EU- parlamentariker (FP). missionens ursprungliga förslag på rotation vart sjätte år. Nu blir det vart tionde år med möjlig förlängning upp till 12 år, sammanlagt 22 år. Har ni lyssnat tillräckligt mycket på branschen? Vi har lyssnat alldeles för mycket på branschen. Jag tycker att det har varit läskigt att höra de fyra stora. Det har varit otroligt jobbigt och påfrestande. Det är den absolut mest aggressiva lobbykampanj som jag har sett under mina fem år här i Bryssel, säger Cecilia Wikström, som betonar att det handlar om Big 4 internationellt. rakel lennartsson foto: eu-parlamentet FAKTA: Revisionspaketet Det så kallade revisionspaketet består av en direktverkande förordning och ett direktiv som medlemsstaterna får två år på sig att implementera (se intervju på sidan 9). De nya reglera är resultatet av flera års förhandlande mellan EU:s tre institutioner: EU-kommissionen som lägger förslag, Rådet som består av medlemsstaterna och det folkvalda EUparlamentet. Från förslag till beslut Oktober 2010 EU-kommissionär Michel Barnier lägger fram en så kallad grönbok om revisionspolitik. November 2011 EU-kommissionen lägger fram sitt lagförslag som går vidare till EU-parlamentet och Rådet (medlemsstaterna) för beredning. April 2013 EU-parlamentets utskott för rättsliga frågor (JURI) antar en resolution om lagförslaget. Oktober 2013 Medlemsstaterna antar ett så kallat förhandlingsmandat om lagförslaget och trilogförhandlingar inleds. December 2013 Medlemsstaterna och EU-parlamentet kommer överens om lagförslaget som består av ett reviderat revisorsdirektiv och en ny förordning om revision. Nu återstår bara formalia. April 2014 EU-parlamentet klubbar det så kallade revisionspaketet. Handla mer än bläck hos inkclub! Nu har vi ett ännu bredare utbud av kontorsmaterial till ännu lägre priser! Kontorspapper 199 kr (tid. pris 279 kr) JOPA pärmar 29 kr/st (tid. pris 39 kr/st) Post-it-lappar, 12 pkt 119 kr (tid. pris 149 kr) Telefonkundtjänst du når oss på Snabba leveranser - beställ före och vi skickar dina varor samma dag

8 Caisa Drefeldt Kreta 25 sep 2 okt Jordanien oktober Zanzibar november Teneriffa januari VECKOKURS SKATT Bokföringslagen gäller alla bokföringsskyldiga! BOLAGETS SKATTER OCH ÄGARENS EKONOMISKA PLANERING Kvalificerad fortbildning. För revisorer, redovisnings konsulter, ekonomichefer, skatterådgivare, företagsägare m fl. Kursveckan med Tholin & Larsson ger ingående kunskaper om gällande och väntad lagstiftning. Analys av vilka konsekvenser olika handlingsalternativ medför. Alla viktiga nyheter tas upp och kommenteras. Många råd, tips, rättsfall och praktiska exempel. Kursen förbereder dig för skattesituationen TEMADAG OM REDOVISNING Vi ägnar en hel kursdag särskilt åt redovisningsfrågor. Den leds av Pernilla Lundqvist eller Peter Nilsson. Båda räknas bland Sveriges främsta experter på området och är mycket uppskattade som kursledare. Mer info: Box 17103, Göteborg Tel: Fax: E-post: info@tholin.se Hemsida: Under kursveckan riktar vi in oss på skattefrågor som rör ägarledda företag och ägarnas beskattning. Lars Samuelsson, Tholin & Larsson Oavsett valutgången kan vi vänta oss många viktiga nyheter och förändringar. Grundlig genomgång av alla förslag. Susanne Pålsson, Tholin & Larsson SERVICE ÄVEN UTANFÖR KURSLOKALEN Jag finns på plats för att se till att allt fungerar bra i och utanför kurslokalen. Jag hjälper dig gärna med praktiska göromål, bokningar, kontakter med hotellet och annat. Och så ordnar vi förstås trevliga aktiviteter och gemensamma middagar på kvällarna. Andreas Hammarström, Tholin & Larsson caisa drefeldt är auktoriserad revisor och redovisningsspecialist på KPMG i Göteborg. Hon skriver i vartannat nummer av. caisa.drefeldt@kpmg.se ust nu pågår febril aktivitet runt om i landet med att färdigställa bokslut och årsredovisningar för kalenderåret Det är det sista året för många företag att upprätta sin årsredovisning enligt de gamla allmänna råden från Bokföringsnämnden. Alltså nya regler in och gamla regler ut. Det är hög tid att analysera effekterna av bytet av regelverk. Mitt råd är att snarast möjligt göra styrelse och ledning varse vilka dessa effekter kan tänkas bli för företaget. Många företag har redan gjort denna analys, men jag misstänker att det finns en hel del företag som ännu inte gått igenom denna process. jag får löpande frågor om K2, som handlar om att företagen har angett att de följer K2 men där så inte är fallet. Som exempel kan nämnas företag som har redovisat pensionsåtagande inom linjen i stället för att redovisa åtagandet som en avsättning. Ett annat exempel är när ett företag lämnat upplysning om ett pågående skadeståndsärende men inte gjort en avsättning för detta trots att det var avgjort i första instans. det gör mig lite bekymrad att företagen och deras redovisningskonsulter och revisorer inte studerar regelverken. Om det framgår av årsredovisningen att ett företag följer K2 så borde det vara självklart att det är korrekt. Med risk för att upprepa mig själv; läs vad som står i en årsredovisning avseende redovisningsprinciper och ställ sedan frågan: Är det verkligen så redovisningen har upprättats? Det finns all anledning att vara aktsam. I en nyligen avgjord dom framgår att tingsrätten noterat vad företaget skriver i sina redovisningsprinciper samt vilket regelverk årsredovisningen upprättats enligt. Detta är mycket intressant och det bör påpekas att i denna dom blev effekten ett Det gör mig lite bekymrad att företagen och deras redovisningskonsulter och revisorer inte studerar regelverken. skadestånd. Företaget hade inte redovisat så som de hade angivit att de redovisade. Intressant är också att tingsrätten i domen skriver att de inhämtat ett utlåtande från Bokföringsnämnden. I domskälet skriver rätten: Tingsrätten finner att stor tyngd bör ges åt Bokföringsnämndens yttrande som enligt förarbetena visserligen inte är ett organ som kan ge några bindande föreskrifter, men som ändock har ett stort ansvar i att kodifiera vad som anses vara god redovisningssed. Kanske är det dags att ta Bokföringsnämndens allmänna råd på allvar och verkligen studera vad som skrivs i de allmänna råden! på tal om allmänna råd blev jag kontaktad av en redovisningskonsult som var ytterst irriterad över Bokföringsnämndens allmänna råd om Bokföring. I synnerhet punkten som reglerar rättelse av verifikationer. Ett skäl som framfördes var att Bokföringsnämnden inte tar hänsyn till praktiska lösningar. Nej, det är korrekt att om en praktisk lösning står i strid med lag, så kan ingen ge ut rekommendationer eller allmänna råd som bryter mot lagen. Om ändring ska ske måste detta göras genom en ändring av lagen, i detta fall Bokföringslagen. Att hänvisa till vad som är praktiskt för ett litet företag för att redovisning av momsen ska stämma med skattedeklarationen är inte adekvat. Bokföringslagen gäller för alla bokföringsskyldiga, oavsett storlek på företaget! 15

9 Fokus: framtidsspaning Fokus: framtidsspaning FRAMTIDEN ÄR SNART HÄR Vilken väg väljer bran schen? kommer det att finnas revisionsbyråer i framtiden? Frågan kan tyckas dramatisk, men för den som läser FAR:s framtidsstudie blir den högaktuell. Enligt studien bedöms rådgivningen växa kraftigt och revision minska i betydelse. För den som vill vara en aktör i framtiden är det alltså hög tid att se över sin verksamhet. FAR:s framtidsstudie tar sikte på år Och det är en omvälvande förändring som utmålas. Det som vi i dag kallar revisionsbyråer kommer i framtiden domineras av andra tjänster än revision. Branschen måste vakna. Vill man driva framgångsrik verksamhet även i framtiden måste man sätta sig in i vad förändringarna innebär och anpassa sin verksamhet, säger Bengt Skough på FAR. de senaste decennierna har revisionsplikten gjort att revisionsuppdragen trillat in mer eller mindre per automatik. Så är det inte längre. I dag krävs ett mer aktivt kundoch säljarbete. År 2025 spås andelen revision ha krympt väsentligt och rådgivning väntas vara det viktigaste och växande området för branschen. Redovisning kommer även fortsättningsvis att vara viktigt. Tiden står inte still och som bransch kan vi inte längre avskärma oss från vad som sker i vår omvärld. Exempelvis tillämpar vi samma prismodell som för 30 år sedan. Men nu måste vi möta förändringarna, det går inte att leva i bubblan längre, säger Bengt Skough. fakta: far:s framtidsstudie Framtidsstudien genomfördes av Kairos Future under 2013 på uppdrag av FAR. pernilla halling foto: shutterstock/my persson Studien bygger på intervjuer med vd:ar på de större revisionsbyråerna och med personer i näringslivet med anknytning till branschen, samt på en enkätundersökning riktad till tre grupper: FAR:s medlemmar, vd:ar på privatägda företag med en omsättning på mellan 5 och 100 miljoner kronor samt vd:ar och CFO:er på svenska börsföretag. Framtidsstudien presenterades på FAR:s branschdagar i slutet av september FAKTA: Några av de viktigaste frågeställningarna i framtidsstudien samt faktorer för att lyckas med omställningen: Hur ska rådgivarna agera när de tar makten i branschen? Framgångsrika organisationer kommer att jobba med hur makt och prioriteringar ska fördelas när rådgivningen blir huvudaffären. Hur ska revisionen fortsätta vara relevant? Framgångsrika organisationer kommer att göra arbetet mer efterfrågestyrt och anpassa revisionen till nyttan. Hur ska branschen hantera automationen? Framgångsrika organisationer kommer att rekrytera till organisationer där tekniken tar större plats och även nyrekryterade personer har mer kvalificerade uppgifter. Hur ska kommunikationen bli tydligare? Framgångsrika organisationer kommer att berätta vad de gör och varför men också våga ha en åsikt om kunderna. Framtidsstudien finns att ladda ner på far.se foto: rakel lennartsson har träffat tre företrädare för branschen för att få veta vad de gör för att möta utmaningarna som beskrivs i FAR:s framtidstudie. Göran Johansson är auktoriserad revisor och driver Göran Johansson Revision i Nacka. Vid sidan av revisionsarbetet har han undervisat, bland annat på Södertörns högskola och på FAR Akademis kurser. Nätverk stärker småbyråer Det som började som en molande oro har Göran Johansson vänt till något positivt. Nu ser han fram emot de förändringar som väntar branschen. I början kan det vara svårt att se förändringar som något positivt. Men jag har tagit plats i förarsätet och nu tycker jag att det ska bli riktigt spännande. Det gäller att skapa en känsla av att kunna påverka, säger Göran Johansson. de mest betydelsefulla slutsatserna i framtidsstudien menar han är att revision är på väg ned och att rådgivarna tar makten i branschen. Och han har en konkret plan för att möta utmaningarna. Ambitionen är att under 2014 skapa ett nätverk med 5-7 olika mindre byråer. Nätverket ska fungera som en plattform för att kunna erbjuda en myriad av tjänster, beroende på vilket behov företaget har. Det handlar om tjänster inom finansiell rapportering, rådgivning, bestyrkandeuppdrag, utbildning och liknande. Och den inom nätverket som utför tjänsten bäst ska göra det. Tillsammans ska vi bygga processer och erbjuda effektiva lösningar och skapa ett alternativ till Big 4. I grunden handlar det om att ta plats på den nya spelplanen för revisions- och rådgivningsbranschen som beskrivs i framtidsstudien, där revisionen alltså utgör en allt mindre del. Vi måste anpassa oss efter den nya situationen. Av de nystartade bolagen är det en klar majoritet som väljer att inte ha revision. Säg att revisionsplikten i framtiden endast omfattar publika bolag. Det skulle leda till att ännu färre företag vill ha revision och då uppstår ett behov av alternativa tjänster och nya aktörer kommer att slå sig in på marknaden och konkurrensen skulle alltså öka. Och dessa aktörer finns inte bara i samma kvarter utan i hela världen. göran johansson menar att utmaningarna som beskrivs i FAR:s framtidsstudie ställer ökade krav på revisorn, inte minst 16 17

10 Fokus: framtidsspaning Fokus: framtidsspaning Jag ser en fara i att sitta för mycket bakom datorskärmen. Vi måste ut på företagen, se och uppleva kundens miljö. Först då kan vi verkligen förstå kundens betingelser och skapa värdefulla kundupplevelser. när det gäller att verkligen förstå företagens verksamhet. För att kunna leverera relevanta tjänster i framtiden måste vi bli bättre på att fråga kunderna vad de vill ha, till exempel mer analys. Om vi levererar de tjänster de verkligen behöver kommer vi att vara relevanta. Här kommer Göran Johansson in på en annan viktig fråga: kontakten med kunden. Hur ofta träffar revisorn eller konsulten kunden personligen?, frågar han retoriskt. Jag ser en fara i att sitta för mycket bakom datorskärmen. Vi måste ut på företagen, se och uppleva kundens miljö. Först då kan vi verkligen förstå kundens betingelser och skapa värdefulla kundupplevelser. en annan framgångsfaktor är en tydlig kommunikation med kunden. Göran Johansson ger ett exempel: Det kan handla om en situation där kundfordringarna växer, att företaget helt enkelt inte får betalt. Då gäller det att kommunicera allvaret i situationen. Om problemen fortgår måste man se till att kunden blir tuffare, exempelvis genom att skicka ut avbetalningsplaner till kunderna. Då har man presenterat en lösning som förhoppningsvis leder till att kunden får in pengar, och kunden har fått en värdefull kundupplevelse. Effektiva processer är ett måste för att klara framtidens utmaningar, menar Göran Johansson. Och han menar att ISA (International Standards on Auditing) är till stor hjälp. Många tycker att ISA är komplicerat, men det är värt att kämpa för att sätta sig in i ISA. Visst är det svårt, men det är viktigt för att tänka strukturerat. Det måste finnas en röd tråd i arbetet. Framtidsutmaningarna är tuffa. Och de borde diskuteras mer i branschen, enligt Göran Johansson. Tyvärr tror jag många tycker att 2025 känns så långt bort. Men man har mycket att vinna på att ta sig tid att lyfta blicken. Framtidsstudien är till jättestor hjälp, men sedan måste ju varje individ engagera sig och ta ansvar för sin situation. Annars är det omöjligt att överleva på sikt, hur mycket FAR än gör för att stötta medlemmarna. göran johansson är 56 år och en given fråga är: Är du fortfarande en spelare på planen år 2025? Jag har ett tydligt exitperspektiv, på 5-7 års sikt. Mitt mål är att kunna bygga ett processystem som gör byrån intressant att köpa. Det är en jättespännande utmaning! pernilla halling FAKTA: Göran Johansson Revisionsbyrå i Nacka Strand AB Bolaget är moderbolag i en koncern som består av: Nacka Strand Redovisningsbyrå AB, Ove Olofsson revisionsbyrå AB, SWE GAAP IFRS CONSULTANTS AB. Samtliga bolag är verksamma inom revision och utbildning. Antal anställda: 2 Omsättning: kronor (2012/2013) foto: pernilla halling Vi satsar på mer rådgivning deskjockey revision har satsat på avancerad teknik för att effekti visera arbetsflödet. Den nya plattformen gör byrån väl rustad inför den omställning som nu väntar. Peter Rexhammar läste framtidsstudien på FAR:s branschdagar i september förra året. Ett par dagar senare hade han och de andra delägarna fattat ett beslut: Det var bara att byta riktning. Framtidsstudien kändes väl genomarbetad och vi bestämde oss för att anpassa oss efter den. Framför allt var det slutsatsen att rådgivningen kommer att dominera branschen och att revisionen kommer att minska, som fick Peter Rexhammar att inse allvaret och agera. Det finns många idéer, men en framtidssatsning som redan påbörjats är att bygga upp en IT-revisionsenhet. Det handlar om att vara nere och titta i företagens routrar, kolla hur det är med brandväggar och liknande. Hur står det exempelvis till med säkerheten när de anställda har allt i mobilen, som mejl, dokument och kontakter? Här finns ett stort behov av rådgivning, säger Peter Rexhammar. Idén om en IT-revisionsenhet är helt sprungen ur framtidsstudien. I huvudsak kommer den att bestå av underkonsulter med IT-kompetens. Hade vi inte läst framtidsstudien hade idén om IT-revision inte fötts. Det är ett exempel på att flytta fokus från revision till rådgivning. deskjockey revision sitter i ljusa, rymliga lokaler på Narvavägen i Stockholm. I dagsläget har byrån 13 anställda, men planen är att bli fler. Småbyråerna kommer att få det tufft i framtiden. Vi behöver vara minst 15 personer, annars överlever vi inte. En utmaning för många byråer är att ta det så kallade tekniksprånget. Men inte för Deskjockey Revision som teknikmässigt befinner de sig i den absoluta fronten. För fem år sedan bytte man ut alla pc mot mac. Det var delvis en imagefråga men framför allt för att möjliggöra ökad kundnytta. Peter Rexhammar förklarar: Vi arbetar med en terminal server- Peter Rexhammar är auktoriserad revisor och en av tre delägare i Deskjockey Revision. Han har ett stort teknikintresse och har sett till att byrån är en av de mest teknikdrivna i landet. FAKTA: Deskjockey Revision KB Antal anställda: 13, varav 9 revisorer och 4 konsulter Omsättning: 13 miljoner kronor lösning vilket möjliggör distansarbete och effektiv intern kommunikation. Jag kan genomföra en review obunden av plats, genom hemdatorn eller med ipaden på tåget. Revisionsteamet får snabb feedback och leveranstiden till kunden förkortas avsevärt. Tekniken har också underlättat fakturahanteringen. Vi skannar så mycket som möjligt av vårt material för att få åtkomst via internet oavsett vart men befinner sig. Utan att bedriva någon omfattande redovisningsverksamhet har vi även infört fakturaskanning internt för att lära oss att förstå tekniken. Jag vågar nog säga att vi är en av de mest teknikdrivna byråerna i landet. Vi har satt vår infrastruktur, som är skalbar i all oändlighet. Det handlar om att effektivisera och är själva grunden till att vi är där vi är i dag. Även här kommer rådgivningen in i bilden. Med tillgång till redovisningen i realtid finns stora möjligheter till ökad kundnytta genom mer analys. Vi funderar dagligen på hur vi kan använda den information som finns. Exempelvis skulle vi kunna tracka kundens beteende och utnyttja befintlig ekonomidata för att se vart företaget är på väg. Detta är en stor utmaning, och det gäller att hitta de viktiga markörerna. Men lyckas vi med det, kan vi leverera den ultimata nyttan för kunden. Än har Peter Rexhammar inte märkt av någon minskning av revisionsuppdragen, trots att den allmänna trenden är att färre bolag väljer att ha revisor. Tvärtom har det varit en liten nettoökning. Han framhåller att revisionen har anpassats så att den är mer efterfrågestyrd och kundanpassad och lyfter fram ISA som en viktig faktor. Revisionen har blivit mer relevant. I och med ISA är vi ute och möter kunderna och pratar med dem på ett helt annat sätt än tidigare, då vi kommunicerade mer via mejl. Nu träffar vi styrelser och ledningar och diskuterar olika frågor innan vi påbörjar revisionen. att det finns de som upplever att ISA är krångligt har han svårt att förstå. ISA har faktiskt gjort arbetet enklare, konstaterar han. Att attrahera arbetskraft är en annan utmaning som lyfts fram i framtidsstudien. Men vad krävs för att morgondagens ekonomer ska hitta sina drömyrken i branschen? Peter Rexhammar menar att det är viktigt att erbjuda yrkesmässiga utmaningar, men att det sannolikt är minst lika viktigt att jobbet går att kombinera med familj och fritid. Vi vill att de som börjar här ska jobba hos oss länge. Arbetslivet måste fungera med privatlivet och därför har vi stor flexibilitet med exempelvis arbetstider. Trygghet är också viktigt. Det kan ju hända saker i privatlivet som gör att man presterar mindre under en period, och då ska man känna att andra går in och täcker upp. Och den så kallade debiteringshetsen ger han inte mycket för. Prestation handlar inte alltid om att arbeta så mycket som möjligt och att debitera mycket, risken för fel är ju större om man är stressad och trött. Vi anpassar också förväntningar och mål utifrån individens förutsättningar och kunskaper, och har respekt för individens målsättning för sin karriär. Framtidsstudien tar sikte på år Hur tror du er verksamhet ser ut då? Rådgivningen utgör en större del, men jag tror att vi har kvar en hel del revision. Men det handlar nog mer om särskild revision, exempelvis av varulager, eller om intyg till banker och styrelser. pernilla halling 18 19

11 Nyheter Revisionen har en framtid en vidareutveckling av revisionen och inte ett krympande affärsområde. Så ser Catarina Ericsson, auktoriserad revisor och delägare i PwC, på revisionens betydelse i framtiden. Även för en marknadsledare som PwC, där en väl fungerande omvärldsbevakning är en självklarhet, är FAR:s framtidsstudie en viktig pusselbit i analysen av vilka satsningar som ska göras framöver. Framtidsstudien ger intressanta diskussionsunderlag som vi tar med oss in i vårt strategiska arbete, säger Catarina Ericsson. Hon tror dock inte att revisionen som affärsområde kommer att krympa i den omfattningen som förutspås i framtidsstudien. Revisionen som den ser ut i dag kommer att förändras och anpassas till nya marknadsförutsättningar. Vi kommer sannolikt att få se nya former av revisionslösningar framöver med mycket mer teknikinnehåll, säger Catarina Ericsson. Jag tror liksom framtidsstudien att kunderna kommer att efterfråga ett bredare tjänsteerbjudande och att rådgivningstjänsterna kommer att växa, men det finns också stora möjligheter till granskningsutlåtanden av så mycket mer än bara den finansiella rapporteringen en utveckling som jag inte tycker lyfts fram tillräckligt i framtidsstudien. Det finns även goda förutsättningar för en ökning av redovisningstjänster och här kommer nya tekniska lösningar att spela en central roll för utvecklingen. catarina ericsson är auktoriserad revisor med inriktning mot börsbolag och finansiella bolag, alltså bolag som omfattas av revisionsplikt. Det faller sig därmed naturligt att vårt samtal till stor del handlar om revisionens framtid. Revisionens relevans och vikten av en god kommunikation är två områden i framtidsstudien hon lyfter fram som särskilt viktiga. Om revisionen ska fortsätta att vara relevant måste vi tydliggöra innebörden och den nytta som revisonen ger. I dag finns ett förväntningsgap när det gäller revisionens roll och vi måste därför bli bättre på att kommunicera och förklara nyttan med revision, både för våra klienter och för samhället i stort, säger Catarina Ericsson. När det gäller utvecklingsområden lyfter Catarina Ericsson fram granskning av etik och hållbarhet som exempel. Hon menar att det kan komma att bli fler av den typen av granskningar. Samhällsansvaret blir allt viktigare för alla företag och organisationer, och vi ser en ökad efterfrågan på ett utökat och specialiserat tjänsteutbud inom detta område. revisions- och rådgivningsbranschen påverkas också till stor del av yttre faktorer, som de nya EU-reglerna för revision det så kallade revisionspaketet. De nya EU-reglerna, när de träder ikraft om ett par år, kommer i första hand att påverka hur vi kan agera på marknaden för noterade bolag och bolag inom finansiella sektorn. Det kommer att leda till att för dessa kunder är det ett slags tjänster och för andra ett annat slags tjänster vi erbjuder. Jag ser inte att de nya EU-reglerna kommer att ha någon särskild påverkan på vilken typ av tjänster vi kommer att tillhandahålla totalt Catarina Ericsson är auktoriserad revisor på PwC i Stockholm. FAKTA: PWC Sverige Antal anställda: ca Antal kontor: ca 100 Nettointäkter (2012/2013): miljoner kronor sett i byrån, säger Catarina Ericsson. En utmaning som betonas i framtidsstudien är rekryteringen av nya medarbetare. Våra medarbetare är ju vår viktigaste tillgång. Så för att vi ska fortsätta att vara framgångsrika i rekryteringen av nya medarbetare tror jag att det är viktigt att vi fortsätter att se till att våra medarbetare trivs och upplever att de utvecklas både på kort och lång sikt. Jag tror också att det är viktigt att vi blir ännu bättre på att kommunicera den spännande utveckling som sker i branschen och de karriärmöjligheter som den för med sig, säger Catarina Ericsson. Hon menar också att en viktig faktor för att locka framtidens ekonomer är statusen i branschen, och lyfter fram auktorisationen av revisorer som exempel. Auktorisationen är ett viktigt erkännande och en kvalitetsstämpel. Jag tror vi skulle kunna ha fler sådana kvalitetsstämplar i branschen, till exempel licensiering av olika slag. pernilla halling Internationell affärs- och skattejuridik Riksrevisionen söker revisorer till årlig revision Vi söker dig som har ekonomisk högskoleutbildning med inriktning mot redovisning och revision. Du har minst tre års erfarenhet från revisionsbyrå, gärna auktoriserad. Har du dessutom erfarenhet från IT-revision och/eller offentlig verksamhet är det meriterande. Vi söker medarbetare till våra kontor i Stockholm, Uppsala och Karlstad. Oavsett placering har du hela landet som arbetsfält, då myndigheterna vi granskar finns i hela Sverige. Läs mer på riksrevisionen nybrogatan 55, stockholm Uppsala universitet är ett internationellt forskningsuniversitet med vetenskapens och utbildningens utveckling i fokus. Uppsala universitet har studenter, anställda och en omsättning på Mkr. Chef för internrevisionen vid Uppsala universitet Advokaten och adj. professorn i skatterätt Börje Leidhammar och advokaten Raoul Smitt har inlett samarbete inom svensk och internationell affärsjuridik och skatterätt. Genom våra kontor i Zürich och Stockholm ger vi direkt och effektivt hållbara råd i alla internationella affärs- och skatte juridiska angelägenheter för företag och privat personer. Ni är välkomna att kontakta Börje Leidhammar eller Raoul Smitt. Upplysningar om anställningen lämnas av universitetsdirektör Ann Fust, eller personaldirektör Stina Nyström, Fullständig annons finns på Uppsala universitets webbplats Välkommen med din ansökan senast den 16 april 2014, UFV-PA 2014/ Tel , Linnégatan 22, Stockholm 20

12 Peter Malmqvist SRF Ekonomiutbildning Kunskap i praktiken Vårens kursstarter för SRFs yrkesutbildningar SRFs yrkesutbildningar på högskolenivå. Varje ämne omfattar ett antal obligatoriska föreläsningstillfällen, egna självstudier och tentamen. Utbildningarna är upplagda så att du med fördel kan arbeta parallellt med studierna. Redovisningskonsult, Auktorisationsutbildning Steg 1 (2,5 år) DISTANS SRFs Auktorisationsutbildningar i Steg 1 är branschens egna yrkesutbildningar till Redovisningskonsult. Företagsekonomi, kursstart: maj 2014, Stockholm Externredovisning, kursstart: maj 2014, Göteborg Beskattningsrätt, kursstart: 3-4 juni 2014, Stockholm Auktoriserad Redovisningskonsult, Auktorisationsutbildning Steg 2 DISTANS Det här är en utbildning för dig som genomfört någon av SRFs utbildningar i Steg 1 eller motsvarande. Utbildningen kan med fördel även läsas av dig som redan är auktoriserad och vill specialisera dig inom ett område. Du får då tillgodoräkna dig aktualitetstimmar. Beskattningsrätt, kursstart: juni 2014, Stockholm Boka och läs mer på srfekonomiutbildning.se Det spelar ingen roll vilken typ av kunder du har - Det finns alltid en lösning med e-conomics byråmodul Med e-conomic får du: Möjlighet att skräddarsy arbetet för varje kund Obegränsad och gratis support när du behöver hjälp Gratis hjälp med att konvertera dina befintliga kunder till e-conomic Vill du veta mer? Ring oss idag! Låter det intressant? Kontakta oss redan idag så berättar vi mer hur vi kan hjälpa dig att komma igång. Vill du veta mer? Ring oss på eller e-posta info@e-conomic.se för mer information. Kan progressiva avskrivningar motiveras? Redan 1990 introducerade Nobel Industrier progressiva avskrivningar. Det gjordes på goodwill i ett läge då posten hade vuxit dramatiskt. Det var på den tiden då goodwillavskrivningar var obligatoriska, medan avskrivningstiden började flyta ut. Nobel körde progressivt, Atlas Copco och Electrolux körde på 40 år, med motiveringen att förvärven avsåg amerikanska dotterbolag (där 40 år var tillåtet), medan konsult- och finanskonglomeratet Pronator utmanade revisorskåren genom att inte göra några avskrivningar alls. De gjorde en årlig värdering av dotterbolagen för att visa att någon värdenedgång inte skett. diskussionen om avskrivningstiderna dök upp efter en våg av uppköp. Sedan mitten av 1980-talet hade svenska bolag handlat dotterbolag i Europa och USA till högt uppdrivna priser Beware of the Vikings, som det stod på The Economists förstasida, illustrerad av män i hornbeklädda hjälmar, som kastade sig iland från ett vikingaskepp. En och annan fastighet i Bryssel, London och på Mallorca hade även slunkit med. räkningarna svällde och avskrivningarna började bli en belastning. Corporate Financeavdelningarnas mästerhjärnor gick på högvarv. Progressiva avskrivningar var en av produkterna. det är därför inte förvånande att progressiva avskrivningar dyker upp i de svenska bostadsrättsföreningarna. Med svällande värderingar blir avskrivningar ett problem, men vi borde inte bli överraskade. Principen går att läsa om i de reviderade årsredovisningarna och marknaden är ju alltid informerad om alla viktiga faktorer som påverkar priset. Därtill har vi kunniga och informerade fastighetsmäklare, som rimligen upplyser kunderna om att föreningens avgifter kommer att stiga, i takt med att avskrivningarna stiger. Nej, så går det ju inte till. Verkligheten är att kunderna inte kan redovisning och mäklarna får betalt av säljarna. Köparna får därför själva leta reda på det finstilta. Den senaste uppståndelsen visar att det är svårt. går progressiva avskrivningar att motivera? Ja, om tillgången har noll eller konstanta underhållskostnader. Då kommer summan av avskrivningar och kapitalkostnad att bli konstant, förutsatt att lånen amorteras i takt med avskrivningarna. I praktiken gäller detta framförallt i leasingindustrin, om användaren står för underhåll och reparationer. Då skapar progressiva avskrivningar en konstant kostnad för ägaren, tillsammans med räntorna. jämfört med en bostadsrättsförening skulle alltså byggaren behöva svara för kommande underhåll och reparationer, för att progressiva avskrivningar ska ge en rättvisande bild. Var och en förstår naturligtvis att byggföretaget skulle ta betalt för detta i förskott, ungefär som en försäkringspremie, troligen med en konstant summa varje år alltså planenliga avskrivningar. vem blir drabbad? Ingen - om det finns ett säkert sätt att fastställa underhålls- och reparationsbehovet. Då skulle lägenheterna i en dåligt underhållen bostadsrättsförening få ett lägre värde, än dem i en välunderhållen. Problemet är ju att det är oerhört svårt för vanliga människor att fastställa just detta. Och mäklarna jobbar ju, som sagt, för säljaren. I praktiken riskerar därför den oinformerade köparen att kliva in i en fastighet med eftersatt reparationsbehov, utan att det finns kapital fonderat. Med högre avskrivningar hade mer pengar hållits kvar i föreningen, antingen för framtida behov eller för en högre kontinuerlig underhålls- och reparationsplan. Köparen hade haft ett skydd. lägger vi ihop detta avskrivningsproblem med dagens extremt låga räntor, börjar årskostnaden för en nyproducerad bostadsrätt att se ordentligt underskattad ut. Uppskattningsvis procent av anskaffningskostnaden för en nyproducerad bostadsrättsfastighet är nämligen belånad, till övervägande del med korta lån. Effekten i dag på månadsavgiften är därför historiskt låg. Problemet är att få bostadsrättsköpare förstår att de faktiskt köper en belånad tillgång. En nyproducerad bostadsrätt på 100 kvm brukar svara för cirka en miljon kronor av föreningens samlade lån. Det står ingenstans i annonsen. många kommer att bli förvånande när månadsavgiften stiger, den dag räntorna i samhället går upp. Det borde därför vara lag på att annonsera priset på en bostadsrätt, som summan av säljarens pris, plus lägenhetens andel av föreningens lån. Då skulle priset vara jämförbart med ett villapris, som ju alltid avser en obelånad fastighet. Det borde vara lag på att annonsera priset på en bostadsrätt, som summan av säljarens pris, plus lägenhetens andel av föreningens lån. peter malmqvist är ordförande i värderingskommittén inom Sveriges Finansanalytikers Förening. Han skriver i vartannat nummer av. peter.malmqvist@eqr.se 22 23

13 i karriären Profilen Profilen i karriären Dröm rekryteringen styrelseledamoten Arne Karlsson är den idealiska En generalist med specialistkunskaper och färsk vd-bakgrund. Arne Karlsson inkarnerar den idealiska börsbolagsstyrelseledamoten. Som nytillträdd ordförande i Kollegiet för svensk bolagsstyrning har han att hantera några av vårens hetaste ämnen: kvoteringshotet och ett nytt revisorsdirektiv med långtgående konsekvenser för den svenska bolagsstyrningsmodellen. Text: Rakel Lennartsson Foto: Christian Gustavsson Han bjuder på morgonkaffe med smörgås i Ratos sobert inredda representationsvåning med Sagerska palatset som närmsta granne och utsikt över Helgeandsholmen och riksdagshuset. Staten har flera gånger lagt bud på fastigheten mitt i regeringskvarteren, men hittills inget tillräckligt högt för att det anrika företaget skulle släppa greppet om det unika läget i maktens centrum. När Arne Karlsson kom hit i slutet av 1990-talet, från bankkvarteren vid Brunkebergstorg, tyckte han att det var som att flytta till landet; utsikten är vykortslik med det mörka vattnet i Strömmen, den ljusare blå himlen och träden som snart ska spricka ut i grönska. För två år sedan lämnade han över vd-skapet på Ratos till Susanna Campbell, och blev så kallat styrelseproffs. Men det är ett ord som inte faller i god jord hos Ratos. Min företrädare Olof Stenhammar sa att styrelseproffs är sådana som förhoppningsvis har bläddrat igenom materialet när de kommer på mötena och sitter och säger samma sak år ut och år in oavsett vilket bolag det är, säger Arne Karlsson, som 2012 bytte vd-stolen mot ordförandeklubban på Ratos. styrelseproffs - i nedsättande bemärkelse - är en allt mer sällsynt art; styrelsearbetet har de senaste decennierna genomgått en professionalisering och i dag överlever man inte länge om man ser uppdraget som en reträttpost. Själv föredrar Arne Karlsson att kalla sig för styrelsearbetare. fakta: Arne Karlsson född: examen: Handelshögskolan i Stockholm. familj: Sambo sedan 35 år med Kerstin Amberg, tidigare ekonomijournalist. Tre vuxna barn. karriär: Vd på Ratos till Tidigare Vd på Atle och Hartwig Invest. i dag: Sju kommersiella och fyra ideella styrelseuppdrag. fritid: Familjen, orientering, litteratur. 24

14 i karriären Profilen Profilen i karriären Arne Karlsson har gått från vd till ordförande. Han jobbar fortfarande många timmar, men med mer flexibilitet. Arne Karlsson är hemma på Ratos. Styrelsearbetare uttrycker något helt annat jag är ju oerhört aktiv i alla de bolag där jag är ledamot. I nuläget hanterar han sju ordförandeklubbor: bland andra Ratos, Kollegiet för svensk bolagsstyrning och Studieförbundet näringsliv och samhälle (SNS). Därutöver är han ledamot i ytterligare tre bolagsstyrelser, från den globala jätten AP Møller-Mærsk i Danmark till uppstickaren Fortnox i Växjö. Han är ledamot av Aktiemarknadsnämnden och ordförande i fyra revisionsutskott, samt ledamot i ett femte. Sammansättningen av styrelseuppdrag speglar Arne Karlssons personlighetsprofil. Han är riskkapitalisten med samhällsintresse; forskningsbegåvningen med känsla för affärer; en arbetande teoretiker och en intellektuell praktiker. Uppdragen tar fortfarande mer tid än han egentligen har. Som vd jobbade jag timmar i veckan. När jag gick över till att bli styrelsearbetare sa jag hemma att jag skulle ned till 50 timmar, men där är jag inte ännu för det är mycket inlärning de första åren, men jag tror att jag kan komma ned i timmar. hur många styrelseuppdrag behöver man för att komma upp i en vd-lön? Svårt att svara på, det beror på storleken på bolag, men minst fyra, kanske tio. Men frihetsgraden är större än när man är vd. Och så finns det synergieffekter med flera uppdrag, som man måste ta med i beräkningen. Rent generellt är styrelsearvoden kanske för låga, fakta: Arnes styrelseuppdrag ordförande i: Ratos, Einar Mattsson, Ecolean, Bonnier Holding, Kollegiet för svensk bolagsstyrning, SNS och World Children Price Foundation. ledamot: AP Møller-Mærsk Fortnox Bonnier AB Ordförande i sammanlagt fyra revisionsutskott, ledamot i ett femte. utmärkelse: Belönades i februari med medalj av kungen för sina insatser för svenskt näringsliv. men man missar mycket om man bara räknar timmar och antal uppdrag, säger Arne Karlsson. Han har kritiserat de nya EU-reglerna som vill begränsa antalet styrelseuppdrag för ledamöter i finansiella institutioner. Problemet, menar han, är att en styrelseledamot måste hålla sig à jour. Den färska vd-bakgrunden är snart inte så färsk längre. Idealet för en styrelseledamot är en nyss avgången företagsledare som fortfarande har färska kunskaper. Risken när de har slutat arbeta är att de blir det där styrelseproffset som stelnar. en bra styrelseledamot måste fortsätta att utvecklas. Arne Karlsson funderade själv mycket på hur han skulle hålla sig uppdaterad efter att han trätt tillbaka från det operativa ledarskapet. Han kom fram till att ett av de viktigaste sätten skulle vara att sitta i flera styrelser. Det var en strategi som har visat sig fungera. Jag kan ge ett konkret exempel, säger Arne Karlsson och berättar om när ett komplicerat IFRS-ärende dök upp i ett större bolag där han sitter i revisionsutskottet. Sammanlagt tog det kanske två timmar att hantera ärendet. Vi utredde frågan och jag läste in mig på kanske en och femtio och sen hanterade vi frågan på tio minuter på revisionsutskottsmötet. Men samma fråga berörde ju alla andra revisionsutskott, och där tog den en kvart. På tre timmar kunde jag hantera något som tar tio timmar. Många revisorer och rådgivare känner säkert igen sig i Arne Karlssons exempel, som kunde fungera som ett inlägg i diskussionen om att ta betalt för värde i stället för timmar. Men visst finns det en gräns för hur många uppdrag man kan ha. Man måste ha beredskap för att något kan hända, säger han. Det behöver inte finnas något samband mellan ersättning och risk. En av de största kriser som Arne Karlsson har hanterat skedde inom det helt oavlönade uppdraget som ordförande för SNS. Det var när SNS publicerade sin forskningsrapport om konsekvenserna av privatiseringarna i välfärdssektorn. Åtta oberoende forskare bidrog med varsitt kapitel och en samlad slutsats var att ingen vet vad konsekvenserna av privatiseringarna har blivit, vilket är kontroversiellt i sig, som Arne Karlsson konstaterar i efterhand. men sns dåvarande forskningschef drog i en debattartikel i Dagens Nyheter mer långtgående slutsatser än det fanns stöd för i rapporten, vilket ledde till ett händelseförlopp som tolkades som att SNS försökte tysta forskare. Av den erfarenheten har Arne Karlsson lärt sig att kriser kan anta enorma proportioner på ett ögonblick och sjunka ihop nästan lika snabbt. Några år senare har SNS seminarier fler besökare än någonsin mötesplatsen mellan forskare och beslutsfattare inom näringsliv och politik har inte förlorat sin relevans. Han känns som klippt och skuren för uppdraget som ordförande i SNS. Som handelsstudent var Arne Karlsson en av redovisningsprofessor Sven-Erik Johanssons Visst finns det en gräns för hur många uppdrag man kan ha. Man måste ha beredskap för att något kan hända. kuriosa Arne Karlsson träffade sin blivande livskamrat första dagen på Handels. Det började med att jag spillde öl i hennes urringning. 35 år och tre barn senare börjar paret trappa ned i arbete för att njuta av resor till Antarktis och fritid i skidspåren runt fastigheten i Ramundberget. favoritelever. Han gjorde stora framsteg på forskningsområdet, men tycks ha haft bråttom ut i förvärvslivet. När jag frågar varför han inte fortsatte med forskningen blir han tyst för ett ögonblick. Det är som om han aldrig har ställt sig frågan. Jag började jobba på SE-bankens kapitalförvaltningsdotterbolag Aktiv Placering och skrev klart min rapport om svarta lådan-teorin på kvällar och helger. Svarta lådan-teorin handlar om varför det finns så kalllade investmentbolagsrabatter och var banbrytande som den enda teorin som tog detta fenomen i försvar. Arne Karlsson fortsatte att få frågor om sin teori långt efter att den hade publicerats. I slutet av 1990-talet utvecklade han den till en strategi som sedermera blev grunden till Ratos affärsstrategi. Ratos är nog ett av få bolag som baserar sin strategi på en akademisk teori, säger Arne Karlsson. även om han inte blev forskare, tycker han att han har nytta av sina teoretiska kunskaper och har fortsatt att läsa forskningsrapporter. Jag har stor nytta av mitt intresse för forskning, inte minst på redovisningsområdet, när det gäller att förstå alla galenskaper som kommer. Galenskaper i Arne Karlssons värld kommer ofta från Bryssel. Men även IFRS-utvecklaren IAASB får en släng av hans slev. Arne Karlsson har gjort sig känd som IFRSkritiker och i sin nya roll som ordförande för Kollegiet för svensk bolagsstyrning har han att förhålla sig till en 26 27

15 i karriären Profilen DAGS ATT BOKA ÅRETS UTLANDSKONFERENS! RHODOS SEPT, SEPT KRYSSNING MEDELHAVET 4-12 OKT MAURITIUS OKT HONG KONG NOV Det trevligaste sättet att bli uppdaterad är att delta på en utlandskurs. Våra kurser innehåller aktuella och intressanta ämnen inom skatt, moms, redovisning och revision på spännande resmål. Välkommen med din anmälan på Skattehuset i Göteborg AB Tel Fax info@skattehuset.com I rollen som ordförande är det viktigare att lyssna in än att driva en egen linje. Det är ren populism att man bara kräver kvotering i börsbolagsstyrelser varför inte alla styrelser, politiska partier eller organisationer? kuriosa När hans professor, numera professor emeritus Sven-Erik Johansson, var i USA passade Arne Karlsson på att kuppa igenom ett manus hos Studentlitteratur. Det var den uppskattade lärarens kompendium om räntabilitet. Kuppen är min stora insats för Sven-Erik Johansson, för den boken blev en bestseller. strid ström av nya regelverk från Bryssel. Han stämmer in i FAR:s kritik av det så kallade revisionspaketet, som kommer att få långtgående konsekvenser för den svenska bolagsstyrningsmodellen. Jag håller helt med om det som Dan Brännström och Anna-Clara af Ekenstam skrev i sin debattartikel [DI debatt 10 feb. 2014]. Revisionspaketet är i långa stycken ett grundskott mot den svenska bolagsstyrningen, som har varit oerhört framgångsrik. De skandaler som verkligen varit värda ordet skandal har inte varit särskilt många och inte särskilt systematiska, säger Arne Karlsson, med adress till lagstiftarna som försöker förebygga nästa finanskris med fler regler. Man kommer inte att uppnå någonting men man förstör en massa saker, sammanfattar han revisionspaketet. det bästa kritikerna nu kan hoppas på är att EU:s nya revisionsförordning och det uppdaterade revisorsdirektivet implementeras så bra det går i den svenska modellen - en förhållandevis slimmad aktiebolagslag kompletterad med självreglering. Självreglering är en påbyggnad på aktiebolagslagen. Lagen ska inte ge sig in i äganderättsfrågor och i gengäld ska politiska frågor i grunden inte finnas i koden, förklarar Arne Karlsson. Våren 2014 håller dessa grundstenar på att rubbas. Politiker särskilt i Bryssel - vill ge sig in i äganderättsfrågor. Samtidigt som det finns ett tryck på näringslivet att hantera vad Arne Karlsson kallar för politiska frågor. Kravet på obligatorisk byrårotation, det vill säga att företag måste byta revisor inom lagstiftade tidsintervall, är ett exempel på när politiken ger sig på äganderätten. Att Ratos - eller något annat företag - skulle vilja ha revisorer som inte är bra, är en så främmande tanke, säger Arne Karlsson. Ett annat exempel är kravet på kvotering av kvinnor in i bolagsstyrelser. Frågan har gått varm under våren och flera höga politiker i Sverige och EU, bland andra finansmarknadsminister Peter Norman, har sagt sig vara för det som tidigare varit tabu. Lagstadgad kvotering ses som den enda möjligheten när marknadsregleringen sker för långsamt. Arne Karlsson ligger lågt i debatten. Som ordförande får man ta ett steg tillbaka. Jag kan inte driva min egen linje, för när vi har kommit fram till något ska jag kunna representera Kollegiet, säger han. Vad han tycker om kvotering behåller han för sig själv. Jag har aldrig gett mig in i diskussionen för den går inte att föra, den är så sönderpolitiserad. Det är ren populism att bara kräva kvotering i börsbolagsstyrelser varför inte alla styrelser, politiska partier eller organisationer? Varför inte alla fackföreningar?, frågar han retoriskt. Precis som när det gäller företagets val av revisor, tycker han att ansatsen att företag skulle avstå från att välja några andra än de bästa är hopplöst orimlig. bolagskoden har redan i dag en skrivning om jämställdhet, men ingen kvantifierad målsättning, än mindre krav på kvotering. Efter vårens heta debatter är det inte osannolikt att Kollegiet fattar beslut om någon form av mätbart mål. Trycket från omvärlden är stort, inte minst från politiker som vill visa resultat utan att behöva gripa till lagstiftning. Men även inifrån näringslivet höjs allt fler röster för kvotering. Även om han är förvillande lik arketypen för en börsbolagsstyrelseledamot: vit, medelålders man, är Arne Karlsson också ett exempel på den nya generationens styrelseledamöter som förtjänar sin position genom hårt arbete. Frågan är om den professionaliseringen räcker hela vägen också för de duktigaste kvinnorna. Agentumgruppen söker kvalificerade revisorer Framgångsrik och expansiv Revisions & Redovisningskedja söker en kvalificerad revisor eller en revisorsassistent som står i begrepp att skriva revisorsexamen. Placering för tjänsten är vid något av våra kontor i Leksand eller Mora. Förfrågningar om tjänsten lämnas av kontorschef Klaes Gidlund på telefon eller via mail klaes@agentumgruppen.se agentumgruppen.se Får vi erbjuda lite framgång på jobbet? Vår bransch förändras ständigt och kompetensutveckling är avgörande för att vara framgångsrik. Vi på FAR Akademi vet vad som krävs för att möta förändringar och vi erbjuder dig ständigt uppdaterad kunskap som lyfter både din karriär och ditt företag. Läs mer om hur vi kan hjälpa dig bli mer framgångsrik på farakademi.se. 28

16 i karriären Experten Experten i karriären göran arnell. Redovisningsspecialist på KPMG i Stockholm och ordförande i FAR:s policygrupp för redovisning. Här reder han ut begreppen med anledning av diskussionen om progressiva avskrivningar i bostadsrättsföreningar. Text: Rakel Lennartsson Foto: Susanna Berglund För att ändra på praxis behövs tydlig normgivning FAKTA Normgivning för årsredovisning i bostadsrättsföreningar avseende avskrivning av byggnader: Till och med 2013: BFNAR 2001:3 Materiella anläggningstillgångar. Från och med 2014: K2 Årsredovisning i mindre ekonomiska föreningar (BFNAR 2009:1) när det gäller synen på avskrivningsmetoder. Vi vill inte ha ett generellt förbud mot progressiva avskrivningar. Lag och normer bör vara principbaserade. Vad är god redovisningssed för avskrivningar i bostadsrättsföreningar? Som metod betraktat är progressiv avskrivning rent tekniskt tillåten enligt årsredovisningslagen och de normer som finns. Däremot är inte all tillämpning i dagsläget att betrakta som god sed. Den kritiska frågan är inte bara vilken avskrivningsmetod man väljer, utan även hur man tillämpar den. 21 mars publicerade Bokföringsnämnden (BFN) ett uttalande på sin hemsida som ger uttryck för att progressiv avskrivning inte är den metod som generellt bör tillämpas för avskrivning av byggnader i bostadsrättsföreningar. BFN återkommer i frågan vid sitt möte i slutet av april. Är det någon skillnad mellan Redovisning av materiella anläggningstillgångar (BFNAR 2001:3) och K2 (BFNAR 2009:1) när det gäller synen på avskrivningsmetoder? Nej, normgivningen från Bokföringsnämnden (BFN) är i princip oförändrad sedan 2001 då BFNAR 2001:3 kom ut. Men FAR:s policygrupp för redovisning uppfattade signaler från BFN om att nämnden gärna såg en mer restriktiv tillämpning av progressiv avskrivning och det var därför som vi i oktober förra året publicerade den debattartikel som rönt en del uppmärksamhet de senaste månaderna (se vidare nedan, reds anm.). Det finns inget förbud mot progressiva avskrivningar, borde det finnas det? Nej, vi vill inte ha ett generellt förbud mot progressiva avskrivningar. Lag och normer bör vara principbaserade. Viktigt är också att bostadsrättsföreningar, redovisningskonsulter och revisorer får ett rättesnöre för när och hur progressiv metod kan tillämpas. Det behövs vägledning för att bedöma rimliga tillämpningar av progressiv metod, till exempel beaktande av inflation i avskrivningsbeloppen vid allokering av anskaffningsvärdet på nyttjandeperioderna, vilket inte leder till inflationsredovisning som är något annat. När kan det vara okej med progressiv avskrivning? Enligt K2 och tidigare normer är progressiv avskrivning generellt sett tänkbar för anläggningar med lång livslängd och obetydlig teknisk utveckling. Progressiva avskrivningar kan vara en användbar modell när man vill åstadkomma en realt jämn fördelning av avskrivning av anskaffningsvärdet. Det ekonomiska värdet, anskaffningsvärdet, fördelas över avskrivningstiden på ett sådant sätt att den reala avskrivningen är lika stor år 1 som år 25. I tider av inflation kan det vara mer motiverat med progressiv avskrivning. Det är dock svårt att bedöma inflation under längre tid och därför behöver avskrivningsplanerna omprövas regelbundet. Vilka är de särskilda frågeställningar som finns att ta ställning till när det gäller redovisning i bostadsrättsföreningar? Den svåra frågan handlar egentligen inte om valet av avskrivningsmetod utan om hur bostadsrättsföreningen ska sätta årsavgiften. Avgiften bör tas ut för att täcka behovet av långsiktig finansiering och göra detta på ett sätt som kan uppfattas som en rättvis fördelning över tiden. Även behov av framtida underhåll och investeringar måste beaktas nyttjande av fastigheten i dag ger upphov till behov av ersättningsinvesteringar i olika byggnadskomponenter längre fram i tiden. Avskrivning kan bara spegla förbrukning av anskaffningsvärdet för befintlig tillgång, till exempel husets tak, medan återanskaffningsvärdet om till exempel 25 år kan vara betydligt högre med hänsyn till bland annat inflation. Därför är det en utmaning att i redovisningen spegla behov av avgiftsuttag och framtida behov av finansiering av renovering ur ett långsiktigt perspektiv. En sådan långsiktighet bör vara betydligt längre än de ekonomiska planer som Boverket kräver i samband med att man söker tillstånd för bildandet av en bostadsrättsförening. Är lag och normer bristfälliga? Årsredovisningslagen är en ramlag och syftar inte till detaljreglering. Årsredovisningslagen anger att lagen ska kompletteras med normer från normgivande organ och etablerad praxis som kan anses utgöra god redovisningssed. Enskilda revisorer har under flera år varnat för redovisningen i nybildade bostadsrättsföreningar, men för att ändra på praxis behövs tydlig normgivning. Även FAR har en viktig roll för att medverka till bättre tillämpning och transparens. Vad har FAR gjort? Med den debattartikel policygruppen för redovisning Det behövs generellt sett förbättrad information i bostadsrättsföreningarnas årsredovisningar, anser Göran Arnell. skrev i höstas ville vi bjuda in till synpunkter. Baserat på korrespondens med BFN sensommaren 2013 var det policygruppens bedömning att K2 skulle tolkas mer restriktivt än BFNAR 2001:3. Den uppkomna debatten har gett oss ny input i frågorna, som behöver utredas. FAR har därför under februari-mars fortsatt att uppvakta BFN för att hitta en långsiktigt hållbar lösning. BFN:s uttalande 21 mars löser inte de grundläggande informationsbehoven hos nuvarande och framtida medlemmar i bostadsrättsföreningar. FAR för nu diskussioner med Bokföringsnämnden och intressenterna, kommer RedU 12 Avskrivning av byggnad vid tillämpning av årsredovisningslagen att skrivas om efter det? Ja, vi kommer att se över RedU 12. Här måste vi förstås beakta BFN:s ställningstagande i slutet av april. Vad är din rekommendation i nuläget till redovisningskonsulter och revisorer som arbetar med bostadsrättsföreningar? Enskilda revisorer har under flera år varnat för redovisningen i nybildade bostadsrättsföreningar. Oavsett vilken avskrivningsmetod som tillämpas bör redovisningskonsulten/revisorn säkerställa att kunden på ett övertygande sätt kan motivera vald avskrivningsmetod och bedömningar av nyttjandeperioder och andra parametrar som ligger till underlag för beräkningen av årlig avskrivning. Jag anser att bostadsrättsföreningarna, oavsett avskrivningsmetod, bör lämna upplysningar om tillämpad metod och årliga avskrivningar samt förklara sambandet mellan avgiftsuttag, redovisat resultat, avsättning till underhållsfond och förväntade framtida betalningar kopplat till underhållsplaner. Det behövs förbättrad information i syfte att läsaren av årsredovisningen lättare ska kunna bedöma föreningens framtida avgiftsuttag utifrån uppgifter i årsredovisningen. Jag tycker dessutom att bostadsrättsföreningar, revisorer och redovisningskonsulter ska vara vaksamma på BFN:s ställningstagande som utlovats 28 april. 30

17 Snabbavveckling Beställ din guide! Vi har tagit fram en guide som är perfekt att använda när du vill presentera snabbavveckling för en klient. Läs, ladda ner eller beställ hem guiden kostnadsfritt på: bolagsstiftarna.com/snabbavveckling Fördjupning Fördjupning Senaste artiklarna på webben Fördjupningsartiklar publiceras i fördjupning en bilaga som medföljer vartannat nummer av. Fördjupningsartiklar publiceras dessutom löpande på tidningenbalans.se. Artiklarna behandlar aktuella frågor inom ämnen som redovisning, revision, skatt och affärsrådgivning. Nästa fördjupning medföljer nr 5/2014. Senast publicerade fördjupningsartiklar på tidningenbalans.se författare caroline aggestam pontoppidan Nästa steg i utvecklingen av EPSAS Frågan om en eventuell implementering av Public Sector Accounting Standards (EPSAS) är högaktuell. I november 2013 lanserade EU-kommissionen och Eurostat sin andra offentliga konsultation som handlar om en eventuell framtida implementering av EPSAS i EU:s medlemsländer (EU, 2013a). Konsultationsrapporten fokuserar på frågan om styrning och beskriver uppfattningar om de framtida styrformer och underliggande huvud principer som kan gälla i utvecklingen av EPSAS. I denna artikel redogör Caroline Aggestam Pontoppidan för den senaste tidens händelser, diskussioner och resultat. Sven-Erik Johansson: Prosolviamålet Debatt Debatt Prosolviamålet Debattpanelen: Årsredovisning utan revisor Prosolviadomen. Har ni hört det förut? Mycket debatt om en dom som aldrig vann laga kraft, kan man tycka. Men debatten är viktig för rättsutvecklingen och kommer på så sätt att gå till historien. Det gör även månadens debattör: Med imponerande 89 år är professor emeritus Sven-Erik Johansson den i särklass äldsta medarbetaren i. Samtliga artiklar om Prosolviadomen finner ni på Rakel Lennartsson, debattredaktör Mejla dina åsikter till mig på balansdebatt@far.se Högst tvivelaktiga skadevärderingar i Prosolviamålet Bolagsstiftarna AB BOX 12086, Göteborg Tel Fax bolags@stiftarna.com författare leif malmborg Överföring av rörelse från bolag i likvidation När den nya aktiebolagslagen infördes 1 januari 2006 blev det möjligt för vissa bolag i konkurs att efter det att konkursen avslutats med likvidation, låta likvidationen upphöra och återuppta verksamheten. Men vem vill driva ett aktiebolag vars historik visar att bolaget varit i konkurs? Enligt Leif Malmborg finns det bättre alternativ, alternativ som även kan utnyttjas för alla likvidationer som inte kan upphöra och verksamheten återupptas. FUNDERAR DU PÅ ATT SKRIVA EN FÖRDJUPNINGSARTIKEL? Hör av dig till chefredaktör Pernilla Halling: pernilla.halling@far.se, hovrättens dom i Prosolviamålet står på svaga ben. Det skriver professor emeritus Sven-Erik Johansson, som särskilt har granskat de antaganden som ligger till grund för domen och rekordskadeståndet till konkursboet. I denna artikel vill jag komplettera mitt debattinlägg i nr 10/2013 med en kritisk granskning av värderingen av de skador som, enligt hovrätten, på grund av oaktsam revision av bokslutet för 1997 orsakat Prosolvias konkursbo. Skadevärderingen ska enligt hovrätten baseras på en jämförelse mellan ett faktiskt förlopp och ett hypotetiskt förlopp. I det faktiska förloppet har, enligt hovrätten, revisionen varit oaktsam och godkänt en felaktig periodisering av intäkter i bokslutet för Detta har förskönat bokslutet och uppmärksammats av analytiker och media med förtroendekris och konkurs som slutlig konsekvens enligt hovrättens bedömning. I det hypotetiska förloppet är revisionen inte oaktsam och konkurs undviks, vilket beskrivs i senare avsnitt. De skadeersättningar som revisorerna enligt hovrättens dom ska betala till Prosolvias konkursbo har två huvudkomponenter, dels ersättning för förlorat rörelsevärde (624 Mkr), dels ersättning för brister i konkursboet i det faktiska förloppet (266 Mkr). Jag är kritisk till i domen fastställda ersättningsbelopp, enligt följande tester, som jag också kommer att utveckla: Den värdering som ligger till grund för den första komponenten beaktar inte att marknaden i det hypotetiska förloppet har information om det oväntat ogynnsamma resultatutfallet En värdering som beaktar detta för hållande leder rimligtvis till lägre ersättning. Om bristen täcks genom att borgenärer skriver ned sina fordringar, finns det anledning att fråga sig varför ägarna via konkursboet ska ersättas för borgenärernas förluster. Det hypotetiska förloppet ska enligt hovrätten anses börjar löpa vid revisorernas skadegörande underlåtenhelhet i samband med bokslutet och årsredovisningen och den relevanta tidsperioden under vilket det faktiska och det hypotetiska förloppet ska jämföras är perioden mellan slutet av februari och december 1998 (s. 87). I det hypotetiska förloppet hade den redovisade omsättningen uppgått till ett lägre belopp (307 mnkr) sven-erik johansson är professor emeritus vid handelshögskolan i stockholm. än vad som blev fallet i det faktiska förloppet (435 mnkr) och bolaget redovisat en förlust (- 46 mnkr). Mot bakgrund av de positiva prognoser som fanns av Prosolvias tillväxt och vinst hade detta naturligtvis väckt uppmärksamhet hos analytiker och i media (s. 94). Ersättningen för förlorat rörelsevärde borde mätas som skillnaden mellan sannolikt rörelsevärde i det hypotetiska förloppet och värdet, som är noll, i det faktiska förloppet. Värdet i det hypotetiska förloppet bör avse 32 33

18 värdet vid förloppets början i februari 1998, då marknaden har information om det oväntat ogynnsamma resultatutfallet för Av hovrätten fastställd ersättning grundas i första hand på en värdering av konsultfirman Econ Pöyry med syftet att söka bedöma hur marknaden värderade Prosolvia utifrån den information som funnits tillgänglig innan den felaktiga informationen offentliggjordes (s. 111). det är svårt att förstå att hovrätten som ersättningsgrund använder en hypotetisk värdering på en marknad som antas sakna information om redovisat utfall för En sådan värdering är oförenlig med hovrättens egen beskrivning av det hypotetiska utfallet. Konsultfirmans värdering bygger på tillsynes mycket optimistiska tillväxtprognoser. Omsättningen antas växa med 50 procent per år under i överensstämmelse med prognosen i Prosolvias börsprospekt från 1997 (s. 112). Det är rimligt att anta att en marknad som har information om redovisat utfall för 1997 skulle göra betydligt mindre optimistiska prognoser. Underlag saknas för en kvantifierad beräkning av hovrättens övervärdering av ersättningen för förlorat rörelsevärde. Gissningsvis är felet i varje fall inte oväsentligt. Advokaten Carl Svernlöv har i sin mycket skickliga artikel om Prosolviadomen ( Fördjupning nr 1/2014) också kritiserat men med en annan infallsvinkel hovrättens skadevärdering. Hans sammanfattande bedömning är: När en domstol dömer ut det största skadeståndet i svensk historia måste grundläggande krav kunna ställas på att den sätter sig in i och kritiskt bedömer underlaget för skadevärderingen. Jag instämmer förvisso. Beträffande ersättning för bristen i konkursboet hävdar PwC att ersättning inte ska utgå vid sidan av ersättning för rörelsebortfall eftersom detta skulle innebära Alexandra Wallerius. Produktchef Norstedts Skatteinformation dubbel kompensation (s. 79). Hovrätten anser att det inte föreligger någon dubbel kompensation och förnekar att det finns något samband mellan förlorat rörelsevärde och bristen (s. 82). Relevansen av argumentet om orsakssamband är för mig oklar. Den relevanta frågan är varför konkursboet och i sista hand ägarna ska kompenseras för den förlust borgenärerna gör om en brist täcks genom nedskrivning av borgenärernas fordringar. Jag förutsätter att så har skett. Av hovrättens dom framgår inte hur bristen täckts i det faktiska händelseförloppet. Jag har svårt att förstå varför konkursboet ska kompenseras för borgenärers förlust vid konkurs. Slutsatsen av min granskning är att hovrättens dom om ifrågavarande ersättningar står på svaga ben. Ersättningen för förlorat rörelsevärde grundas på en värdering som inte beaktar det oväntat ogynnsamma hypotetiska utfallet för Ersättningen för bristen i konkursboet kan ifrågasättas, om bristen täcks genom nedskrivning av borgenärernas fordringar, vilket inte kunnat utredas. SKATTENYHETER DU INTE FÅR MISSA. Norstedts Skatteinformation bevakar lagstiftning, regelverk och praxis med analyser, kommentarer, råd och tips från våra egna skatteexperter. Allt du behöver för att veta. Av hovrättens dom framgår inte hur bristen täckts i det faktiska händelseförloppet. Jag har svårt att förstå varför konkursboet ska kompenseras för borgenärers förlust vid konkurs. Förutsättningen för ersättningarna är att konkurs undviks i det hypotetiska förloppet i överensstämmelse med hovrättens bedömning. Artiklarna av Peter Malmqvist (kommenterat i mitt första debattinlägg) och av Carl Svernlöv visar att det finns starka argument för att konkurs inte undviks i det hypotetiska händelseförloppet. Den kritiska frågan är hur i det hypotetiska förloppet förtroendet för Prosolvia, dess ägare, ledning, produkter med mera hade påverkats av en mediedebatt om bolagets oväntat dåliga bokslut för Efter en ingående granskning av parternas argumentering är hovrättens sammanfattade bedömning att det finns samband mellan förtroendeförlusten och betalningsförmågan och att det är övervägande sannolikt att Prosolvia i det hypotetiska förloppet där revision utförts aktsamt inte drabbats av betalningsoförmåga utan överlevt (s. 103). Jag gör följande reflektioner: I både det hypotetiska och faktiska förloppet har marknaden information om att det ekonomiska utfallet för 1997 blev oväntat ogynnsamt, vilket borde påverka förtroendeförlusten i båda förloppen. I det hypotetiska förloppet är det revisorerna som upptäcker bolagets försök att försköna bokslutet. I det faktiska förloppet är det analytiker och media som upptäcker försöket att försköna bokslutet. Är det övervägande sannolikt att förtroendeförlusten i det hypotetiska förloppet blir så mycket mindre än i det faktiska förloppet att konkurs undviks, därför att revisorerna i stället för media upptäcker försöket att försköna bokslutet för 1997? Hovrätten har inte övertygat mig härom. Att bedöma förtroendeförlust och konkursrisk i det hypotetiska förloppet är förvisso ingen lätt uppgift. Uppgiften att underbygga mina teser har varit betydligt enklare. Norstedts Skatteinformation Debatt Debattpanelen Kristina Lilja, redovisningskonsult på PwC Kista och ordförande i FAR:s sektion Redovisning Nej, i mitt arbete som auktoriserad redovisningskonsult följer jag Svensk Standard för redovisningstjänster, Reko. Det innebär bland annat att följa lagar och god redovisningssed samt att verka för att årsredovisningen är materiellt och formellt riktig. Att upprätta en bra, informativ och relevant årsredovisning ingår i en redovisningstjänst utförd enligt Reko och påverkas inte av om företaget har revision eller inte. Thomas Logardt, redovisningskonsult på Revisorgruppen Nord i Skellefteå och ledamot i FAR:s sektion Redovisning Nej. Jag arbetar utifrån Reko, vilket innebär att arbetssättet blir detsamma oavsett om företaget har revision eller inte. Det blir inte en light-version bara för att det inte görs någon revision. Om jag upprättar årsredovisningen vill jag även helst kunna upprätta en bokslutsrapport för detta arbete, så jag ser till att jag får in det material som behövs för att kvalitetssäkra underlaget för årsredovisningen. Christina Thulin, redovisningskonsult på Baker Tilly Mapema AB och ledarmot i FAR:s styrelse PÅVERKAS DITT ARBETE MED ÅRSREDOVISNINGEN AV OM FÖRETAGET HAR REVISION? Som redovisningskonsult påverkas mitt arbete marginellt av om kunden har revisor eller inte. Då jag är auktoriserad redovisningskonsult jobbar jag enligt Reko, vilket resulterar i samma slutprodukt oberoende av om det finns en revisor eller inte. För mig är revisorn dock självklart en bra avstämningspart som jag kan bolla frågeställningar med, vilket i slutändan ger ett mervärde för kunden. BEDÖMS OREVIDERADE ÅRSREDOVISNINGAR ANNORLUNDA AV EXEMPELVIS KREDITGIVARE? I dag finns oreviderade årsredovisningar bara i de minsta företagen och i dessa tror jag generellt sett inte att det gör så stor skillnad för bedömningen. Vid krediter till de små företagen krävs nästan alltid säkerheter i form av borgen och exempelvis inteckningar i ägarens fastighet. Om revisionspliktsgränserna höjs är det troligt att kreditgivare själva eller via extern part behöver säkerställa kreditvärdigheten vid nya engagemang. Ja, jag har från bankhåll hört att det helt klart är en kvalitetsstämpel om företaget har en reviderad årsredovisning. Samtidigt har jag inte hört någonting från mina kunder att de skulle ha fått problem på grund av att de inte har någon revisionsberättelse. Men det kan ju också bero på att det oftast är de mindre företagen som väljer bort revisionen och de har inte heller några större engagemang gentemot sin bank. Det borde de absolut göra, inte minst med tanke på oseriösa aktörer. Revisionen är en kvalitetsstämpel, tyvärr är nog marknaden lite delad i frågan. Jag tycker att det är självklart att den som ska leverera varor för stora belopp vill ha någon form av säkerhet för att kunden också kan betala. BORDE DET VARA OBLIGATORISKT FÖR FÖRETAG ATT ANLITA NÅGON FORM AV EXPERTHJÄLP FÖR ÅRSREDOVISNINGEN? Nej jag tycker inte det ska vara obligatoriskt att anlita experthjälp. Visst förekommer det undermåliga årsredovisningar som säkert inte ger en rättvisande bild av den ekonomiska ställningen och där det finns goda skäl att tro att även den underliggande redovisningen är bristfällig men detta problem ska inte rättas till med obligatoriska krav på experthjälp. Redovisningstjänsterna ska även i fortsättningen vara efterfrågestyrda! tycker till om årsredovisning utan revisor Redovisningstjänsterna ska vara efterfrågestyrda. Nej. Eftersom revisionsplikten är borttagen och K2 har införts, vilket är två åtgärder för att förenkla för småföretagen, skulle det vara en åtgärd som i stället skapar ny byråkrati och nya kostnader för dessa småföretag. Bättre att våra tjänster är styrda av efterfrågan än lagreglerade och att vi på så sätt måste skapa en förståelse för vad det är vi gör åt våra kunder. Det är helt klart en kvalitetsstämpel. Revisorn är en bra avstämningspart. Jag tror inte på införande av obligatoriska krav, även om det borde vara självklart att anlita expertis - redovisningsreglerna är i många fall långt ifrån enkla. Företag som anlitar en auktoriserad redovisningskonsult och/eller en kvalificerad revisor borde få lättnader. Eller snarare, företag som inte anlitar expertis borde få utökade kontroller från till exempel Skatteverket, och få andra typer av kreditbetyg hos rating-företag och så vidare. tidningenbalans.se Fortsätt debatten på webben eller mejla dina åsikter till: balansdebatt@far.se 34 35

19 i livet After work i livet Aktuellt After work foto: shutterstock knappt fem av tio svenskar är ideellt engagerade, enligt en studie från Ersta Sköndal Högskola. I snitt lägger svenskarna 16 timmar i månaden på ideellt engagemang. Det motsvarar cirka års heltidsarbeten. Text på papper är lättare att förstå, visar ny forskning. foto: shutterstock DITT JOBB KAN FÖRSTÖRA DIN KROPP business insider har listat 17 sätt som ditt jobb förstör din kropp på. Framför allt handlar det om att ett allt för stillasittande arbete kan leda till för tidig död genom att man löper större risk att drabbas av belastningsbesvär och fetma. Business Insider konstaterar också att dålig hållning gör det ännu värre, och att om jobbet kräver att du sitter under merparten av dagen är det viktigt att satsa på en stol och ett skrivbord som tillåter upprätt hållning. 47 % närmare hälften av FAR:s medlemmar säger att deras arbetsgivare i stor eller mycket stor utsträckning belönar nya bra idéer, enligt den framtidsstudie som Kairos Future tagit fram på uppdrag av FAR. Av det totala antalet svenskar med högskole- eller universitetsutbildning anser 25 procent att bra idéer belönas av arbetsgivaren. Papper överlägset bäst när det kommer till inlärning text på papper är lättare för hjärnan att komma ihåg, än text på en datorskärm. Det visar forskning från Karlstad universitet. Trodde du på det papperslösa kontoret? Att papper skulle ersättas av dokument på datorn, e-mejl och sms? Kommer du ändå på dig själv med att skriva ut e-mejl och andra dokument för att sedan läsa dem på papper? Det kan ha sin förklaring. Erik Wästlund, forskare vid CTF, Centrum för tjänsteforskning vid Karlstad universitet, har i sin doktorsavhandling gjort en studie där han jämfört läsförståelse mellan papper och skärm. Resultatet visade att text på papper var lättare att förstå och ta till sig. En vanlig invändning då var att bara nästa generations skärmar kommer då försvinner skillnaderna, men även om skärmarna är otroligt mycket bättre i dag är våra hjärnor de samma. Min huvudpoäng är, då som nu, att man måste designa information så att den blir så enkel som möjligt att ta till sig och uppfyller sitt syfte, säger Erik Wästlund, i en artikel som publiceras erik wästlund på Karlstads universitets hemsida. Erik Wästlund har även blivit publicerad i det senaste numret av den populärvetenskapliga amerikanska tidskriften Scientific American. Digital publikation innebär en fantastisk möjlighet och är bra på alla möjliga sätt, men när det kommer till läsning och djupinlärning verkar det fortfarande som tryckta alster är att föredra, säger Erik Wästlund. charlotta marténg appar som hjälper dig att komma i form: Runkeeper håll koll både på dina löprundor och dina promenader, genom att anpassa inställningarna så att de passar just dig. Pocket Yoga Tips och råd om hur du ska utföra yoga. Övningar visas av instruktörer på skärmen. Viktkoll hjälper dig att hålla koll på din vikt och följa uppgång så väl som nedgång. Träningsbloggen ger kunderna en annan bild av medarbetarna på byrån, säger Alexander Kjäll. Bloggandet inspirerar till träning ALEXANDER PÅ BDO GÖR KLASSIKERN nio mil på skidor, trettio mil på cykel, tre mil löpning samt tre kilometer simning. Den utmaningen väntar Alexander Kjäll på BDO när han i år gör klassikern. Samtidigt kommer han att blogga om det på BDO:s blogg: Gilla utmaningen. Hur fick du idén till bloggen? Idén kom en dag när jag var på gymmet. Förra året åkte jag för första gången Vasaloppet. Då utmanade jag min bror. Men jag fick blodad tand och tänkte att jag kunde utmana mig själv genom att göra klassikern. Dessutom passar det bra ihop med BDO:s hälsokoncept välkommen hälsa där företaget uppmuntrar till hälsa och träning. En träningsblogg kan ju bidra med inspiration. Du är inte ensam på BDO om det här? När jag hörde mig för bland mina kollegor fick jag veta att det är fler som bloggar. Nu är vi fyra personer som har kört Vasaloppet, och två som kommer att börja med Vätternrundan, som ska göra klassikern. Samtidigt kom- mer vi att blogga om det så att kollegor och andra kan följa våra förberedelser och prestationer. Hur mottogs idén om en blogg? Jag är jätteglad att jag fick chansen att driva den här bloggen. Jag började tänka på det som en rolig grej, men ju mer jag funderade desto mer kände jag att jag ville göra det. Så jag kontaktade marknadsavdelningen och HR-avdelningen och fick pitcha min idé, och de gillade den. Det är roligt att vi har den företagskulturen att om man har driv och vill något så får man gehör för det. Hade du många mil i benen innan Vasaloppet? Nej, inte ens ett helt Vasalopp. Däremot hade jag tillbringat många timmar i stakningsmaskinen på gymmet. Ska bli spännande att se hur det blir att ställa om till cyklingen. Först ett lopp där det i princip bara handlar om överkropp och styrka till ett lopp där det handlar om ben och styrka. Nu ska jag köpa en cykel och sedan är det bara att börja träna. Finns det någon nytta med bloggen? Internt är det roligt eftersom andra på byrån får se vilka vi är och vad vi gör, hälsoarbetet inom BDO lyfts fram. Våra kunder får dessutom en annan bild av oss, och får se vilka vi är när vi inte sitter med pärmar på kontoret. Utöver det hoppas vi kunna fånga upp studenter. Vi kommer att ha något tillfälle då studenter kan följa med oss ut och springa, på det sättet hoppas vi att drivna studenter ska söka sig till BDO. charlotta marténg FAKTA: Alexander Kjäll ålder: 26 bor: Solna familj: Skånsk uppväxt yrke: Revisorsassistent, BDO inspireras av: Personer som är bäst på det de gör Adress till bloggen: gillautmaningen. bdo.se 36 37

20 Vår byrå Vår byrå Ordningssamma karaktärer i gult och svart ordning, kvalitet och service. Orden genomsyrar såväl Catrin Östlund Redovisning AB:s verksamhet som kontorslokalen. Stora rollups med dessa tre ord är det första som möter kunderna när de kommer in i företagets konferensrum. Text: Charlotta Marténg Foto: Kjell Marténg 38 39