Äldreomsorg på finska? Kartläggning av framtida önskemål och kommande behov av äldreomsorg bland Botkyrka kommuns finsktalande invånare

Transkript

1 Äldreomsorg på finska? Kartläggning av framtida önskemål och kommande behov av äldreomsorg bland Botkyrka kommuns finsktalande invånare Post Botkyrka kommun, TUMBA Besök Munkhättevägen 45 Tel Org.nr Bankgiro

2 Förord Botkyrka ska vara ett föredöme som finskt förvaltningsområde. Också inom äldreomsorgen. Den här rapporten är ett viktigt steg i den riktningen! I den kan du läsa om hur finsktalande botkyrkabor över 65 år vill ha sin äldreomsorg i framtiden. Och budskapet är tydligt: man vill möta personal och andra medborgare som kan ens modersmål, man vill känna sig hemma, och kunna fortsätta njuta av den egna kulturen. Rapporten ger oss vägledning i det arbete vi har framför oss. Det känns bra att ha ett gediget underlag som hjälper oss att investera rätt i enlighet med önskemålen från våra medborgare. Vi vill att framtidens Botkyrka ska vara en inspirerande plats full av möjligheter, där vi genom kontraster, kreativitet och nyfikenhet skapar en hållbar framtid. Vi har ett ansvar gentemot våra medborgare: de ska få förutsättningar att öka livskvaliteten och att förverkliga sina drömmar. Det ska vara tryggt att åldras i Botkyrka. Vi kommer att fortsätta investera i kompetensutveckling, kvalitetsutveckling och etablering av nya boenden. Även hemtjänsten är ett prioriterat utvecklingsområde. Det är viktigt att kunna erbjuda medborgare service och stöd på det egna modersmålet. Stort tack till alla er finsktalande botkyrkabor som delat med er av vad ni behöver och vill se av Botkyrkas äldreomsorg. Ni har gett oss värdefull kunskap och ett gott underlag när vi nu planerar för framtidens omsorg. Tack också till Tiina Rantanen och vård- och omsorgsförvaltningen, som gjort undersökningen möjlig. Gabriel Melki vård- och omsorgsnämndens ordförande 2 [71]

3 Sammanfattning Botkyrka kommun ingår i det finska förvaltningsområdet och har därmed ansvar för att värna om det finska språket och kulturen, och ska bland annat kunna erbjuda äldreomsorg helt eller delvis på finska. För att bättre kunna tillgodose brukarbehovet och kunna planera för framtida satsningar riktade till den finskspråkiga befolkningen, genomförde vård- och omsorgsförvaltningen under hösten 2012 en behovskartläggning. Den skedde inom ramen för Botkyrka kommuns arbete för det finska förvaltningsområdet. Genom en enkät och ett antal djupintervjuer undersöktes vilka framtida behov och önskemål om äldreomsorg Botkyrkabor, som är 65 år eller äldre och finsktalande och/eller finska medborgare, har. I denna grupp finns knappt personer. Med enkäten nåddes uppskattningsvis hälften av dem, varav cirka 56 procent svarade på enkäten. Därmed erhölls synpunkter och önskemål från ungefär 28 procent (328 personer) av hela den tilltänkta respondentgruppen. Eftersom enkäten skickades hem till dem som är finska medborgare, mottogs även svar från personer som har finsk bakgrund men svenska som modersmål. 83 procent av respondenterna har finska som modersmål. Enkätens resultat och intervjusvaren visar på att det finns en uttalad efterfrågan på äldreomsorg på finska. Hela 91 procent av de respondenter som har finska som modersmål vill vid behov få tillgång till äldreomsorg helt eller delvis på finska. Majoriteten av dessa vill ha, eller accepterar, en eller flera finska avdelningar på ett svenskt äldreboende. Cirka en tredjedel skulle vilja att det fanns ett äldreboende som var endast till för finskspråkiga. Som motiv nummer ett bakom respondenternas önskan om ett finskt äldreboende finns behovet av omvårdnad vid en eventuell demenssjukdom. Många anger också att personalen skulle förstå ens behov bättre, samt att man lättare skulle göra sig förstådd och förstå andra på boendet. Motiven trygghet, gemenskap, hemkänsla, tillgång till finsk kultur samt att inte behöva känna sig utanför förekom också i flera enkätsvar. De populäraste platserna för ett nytt tilltänkt äldreboende med finsk inriktning är enligt respondenterna Tumba och Tullinge. Detta kan förklaras av att majoriteten av äldre sverigefinnar liksom majoriteten av respondenterna bor i södra Botkyrka och önskar att få bo kvar i dessa trakter. Dessutom visar vår kartläggning att fler sverigefinnar som bor i norra Botkyrka är mer benägna att flytta till södra Botkyrka, fram för allt till Tullinge eller Tumba, än vice versa. Den tredje populäraste platsen för ett nytt finskt äldreboende är Hallunda/Eriksberg i norra Botkyrka. Gemensamt för de ovan nämnda områden är att de alla har nära till kommunikation och service. Personalens språkkunskaper är det som har mest betydelse för dem som önskar äldreomsorg med finsk inriktning, men även andra faktorer är viktiga. Att kunna ta del av finsk kultur, ensam eller tillsammans med andra med samma kulturella 3 [71]

4 bakgrund, uppskattas högt av många. Flera personer tar upp att det är viktigt med gemenskapen; att man mår bättre och blir gladare av att umgås med andra som har samma kulturella preferenser. Förutom finskt äldreboende önskas det därför mötesplatser och organiserade aktiviteter för de finska äldre. Många respondenter och personer som intervjuades önskar också att kommunen satsade mer på hemtjänst med finsktalande personal, samt att det fanns biståndsbedömare som kan finska. Dessutom finns det behov av tryckt information på finska om bland annat kommunens tjänster inom äldreomsorg. Bra kontakter och levande samarbete mellan förvaltningen och lokala föreningar med finska medlemmar underlättar för informationsspridningen. Det finns ett uttalat intresse bland den finsktalande äldre kommunbefolkningen att få tillgång till äldreboenden med finsk inriktning. Kommunen borde därför öppna för möjligheten att satsa på en eller flera sådana avdelningar inom en snar framtid. För att alla sverigefinnar som så önskar ska få tillgång till äldreomsorg på finska, behövs det samordning, samarbete och kommunikation. Författare: Tiina Rantanen Botkyrka kommun Februari, [71]

5 Innehållsförteckning Sammanfattning samt slutsatser och rekommendationer på finska finns längst bak i rapporten. Suomenkielinen tiivistelmä sekä johtopäätökset ja suositukset ovat raportin lopussa. Förord... 2 Sammanfattning... 3 Innehållsförteckning... 5 Inledning... 8 Bakgrund... 8 Sverigefinnar och andra minoriteter... 8 Finskt förvaltningsområde... 9 De finsktalandes behov av äldreomsorg... 9 Modersmålets betydelse vid demens Botkyrka Befolkning Finska inom äldreomsorgen Uppdraget Syfte och målgrupp Genomförande Enkätens form och distribution Utförande av intervjuer Enkätsvar Respondenternas bakgrund Kön Åldersfördelning Postadress Medborgarskap Födelseland Modersmål Svarsspråk Livssituation och användning av finska Civilstånd [71]

6 Hur ofta används finska? Sammanhang där finska används Omsorg genom kommunen Framtida behov och önskemål Intresset för äldreomsorg på finska Modersmål och intresset för äldreomsorg på finska Endast finska som modersmål Endast svenska som modersmål Både finska och svenska som modersmål Alla som angett finska som modermål Vilken slags äldreomsorg? Varför ett finskt äldreboende? Hur ska ett finskt äldreboende vara? Poängräkning Svar enligt anvisningarna Annat svarssätt: delvis rangordning Annat svarssätt: ingen rangordning Alla svar Vilka i personalen ska kunna finska? Kulturutbud på finska Var i Botkyrka? Vem vill bo var - södra eller norra? Äldreomsorg på finska nej tack Svar från respondenter med svenska som modersmål Svar från respondenter med finska som modersmål Respondenters kommentarer Jag förstår finska bäst Trygghet och samhörighet Kanske om jag skulle glömma svenskan Både finska och svenska, tack Stimulans Om var och hur man vill bo Personalen Hälsningar till Botkyrka kommun [71]

7 Intervjusammanställning Informanterna Erfarenheter av äldreomsorg Finskt och svenskt Var och hur man vill bo Stimulans och aktiviteter På äldreboendet Dagverksamhet Bastu Maten Information Flexibilitet, vilja och samarbete Det måste hända någonting nu! Man vill inte hamna utanför Diskussion Resultatdiskussion Metoddiskussion Respondenterna och enkätdistribution Om valet av målgrupp Enkätinnehåll Slutsatser och rekommendationer Källor Bilagor Tiivistelmä Johtopäätökset ja suositukset [71]

8 Inledning Botkyrka kommun har sedan årtionden tillbaka varit hembygd för personer med finska rötter. Under den stora arbetskraftsinvandringen på 60- och 70-talet flyttade ett stort antal finländare till Botkyrka för att arbeta inom framför allt industrin. Företag som Alfa Laval och Tumba Bruk anställde många som sökte sig ifrån efterkrigstidens arbetsbrist i Finland. Många av dessa personer bor fortfarande i Botkyrka och har nått den ålder då de kanske behöver, eller börjar intressera sig för, äldreomsorgens tjänster. I dag bor det i Botkyrka kommun cirka personer som är första och andra generationens invandrare. Hur många av dessa som är finskspråkiga, eller önskar få sin äldreomsorg av finskspråkig personal, finns det hittills ingen uppgift om. Det är inte självkart att den som är född i Finland kommer att efterfråga äldreomsorg med finsk inriktning. Däremot kan man anta att många vill det. Botkyrka kommun ingår i det finska förvaltningsområdet och ska därmed kunna erbjuda äldreomsorg på finska till dem som så önskar. Därför ansåg vård- och omsorgsförvaltningen att det var angeläget att undersöka detta behovs omfattning närmare genom en kartläggning. I rapporten används på flera ställen begreppet äldreomsorg på finska. Detta syftar naturligtvis på omsorg med finsktalande personal, men begreppet kan inrymma också annat finskt. Även detta annat undersöks och redogörs för i rapporten. Bakgrund Sverigefinnar och andra minoriteter Det bor uppskattningsvis sverigefinnar i Sverige (Länsstyrelsen i Stockholms län, webbplats). Det exakta antalet sverigefinnar är dock svårt att få fram eftersom det inte förs någon officiell statistik över etnisk, kulturell eller språklig tillhörighet i Sverige. I den officiella statistiken kan man hitta uppgifter om människors födelseland och medborgarskap. Dessa uppgifter kan fungera som en fingervisning om det aktuella antalet sverigefinnar. Sverigefinnar och finska är en av de fem erkända nationella minoritetsgrupperna, respektive officiella minoritetsspråken, i Sverige. Övriga minoritetsgrupper är judar, romer, samer och tornedalingar, och deras språk är jiddisch, romani chib, samiska respektive meänkieli. Det som är gemensamt för minoritetsgrupperna är att de har befolkat Sverige under lång tid och utgör en del av det svenska kulturarvet. Förutom en egen kulturell, religiös och språklig tillhörighet, har varje grupp en uttalad samhörighet samt vilja att behålla sin identitet. Sverigefinnarna är den största av dessa minoritetsgrupper. (Regeringens prop. 1998/1999:143) 8 [71]

9 Man brukar definiera sverigefinnarna som finskspråkiga invandrare i Sverige och deras ättlingar. Begreppet sverigefinne handlar dock även om självidentifikation. Det innebär att varje individ som har ett finskt ursprung, och som identifierar sig som sverigefinne, anses ingå i denna grupp. Samma princip gäller för de fyra andra minoritetsgrupperna. En person anses ingå i minoritetsgruppen om han eller hon själv anser sig tillhöra den och har en etnisk eller religiös förankring i gruppen (Länsstyrelsen i Stockholms län, webbplats). Finskt förvaltningsområde Den första januari 2010 fick Sverige en ny lag som ska stärka landets fem erkända nationella minoriteter och deras språk (Regeringens prop. 2008/09:158). I samband med detta blev ett antal kommuner och landsting/regioner förvaltningsområden för samiska, meänkieli och finska. Under 2010 kom det finska förvaltningsområdet att omfatta 27 kommuner. Botkyrka kommun var en var dem. (Länsstyrelsen i Stockholms län, webbplats) Förvaltningsmyndigheterna har bland annat som uppgift att informera de nationella minoriteterna på lämpligt sätt om deras rättigheter när det behövs, och de har ett särskilt ansvar för att skydda och främja de nationella minoritetsspråken och de nationella minoriteternas möjligheter att behålla och utveckla sin kultur i Sverige. Kommuner som ingår i det finska förvaltningsområdet måste bland annat kunna erbjuda äldreomsorg helt eller delvis på finska. (Regeringens prop. 2008/09:158) Från den första februari 2013 ingår sammanlagt 64 kommuner och 12 landsting/regioner i förvaltningsområdena för samiska, meänkieli och finska. Sammanlagt 48 kommuner omfattas numera av det finska förvaltningsområdet. (Länsstyrelsen i Stockholms län, webbplats) De finsktalandes behov av äldreomsorg Sverigefinnar är den minoritetsgrupp som har flest antal äldre i Sverige. Att antalet äldre som är födda i Finland dessutom ökar, konstateras bland annat i Socialstyrelsen rapport Äldreomsorg för finsktalande i Sverige (2001). Rapporten tar upp bristen på uppgifter om antalet finskspråkiga äldre och deras efterfrågan på en äldreomsorg med finskkunnig personal. Den nämnda rapporten är mer än tio år gammal, men vetskap om den finska äldreomsorgens efterfrågan är alltjämt liten. Detta kan till mångt och mycket bero på svårigheten att nå målgruppen. Till exempel när Socialstyrelsen fick uppdrag att undersöka hur de nationella minoriteterna uppfattar kvaliteten inom äldreomsorgen, påpekades det i rapporten att förutsättningarna för att ta fram jämförbara data har varit begränsade (Socialstyrelsen, 2011). Detta på grund av att möjligheten att nå många personer i de aktuella målgrupperna via postenkät saknades. För att bättre förstå och tillmötesgå de äldre sverigefinnarnas behov, har flera kommuner framför allt finska förvaltningsområden under senare tid genomfört kartläggningar bland deras finsktalande kommuninvånare. Exempel på sådana 9 [71]

10 kommuner är Huddinge, Skinnskatteberg, Upplands-Bro, Sundbyberg och Södertälje. De flesta kartläggningarna visar på att det finns intresse av äldreomsorg med finska inslag. Huddinge kommuns enkätundersökning visade bland annat att finskspråkigt äldreboende, växelvård, hemtjänst och dagverksamhet var viktiga för dem som svarat på frågor om äldreomsorg (Huddinge kommun, webbplats). I Skinnskatteberg var de finsktalande mest oroliga inför framtiden gällande åldrandet och möjligheten att använda finska med personalen inom äldreomsorgen (Skinnskattebergs kommun, webbplats). Även Sundbybergs enkätundersökning kom fram till att det efterfrågas äldreomsorg i viss utsträckning helt eller delvis på finska och att behovet förmodligen kommer att öka (Sundbyberg, 2011). De finsktalande äldres önskemål och efterfrågan av äldreomsorg kan förväntas ha flera likheter med dem som äldre invandrare från andra kulturella bakgrund och språkgrupper har. Under hösten 2012 fick Mångkulturellt centrum (MKC) i Botkyrka i uppdrag av vård- och omsorgsförvaltningen att genomföra dialogträffar med äldre personer med utländsk bakgrund för att diskutera erfarenheter och önskemål om äldreomsorg med dem. I studien ingick personer med bakgrund i Bolivia, Chile, Eritrea, Turkiet och Sri Lanka. Ur diskussionerna framkom att det önskas tillgång till personal som har samma modersmål som informanterna själva har (MKC, 2012). Detta är ett förväntat resultat även för denna kartläggningens målgrupp, de finsktalande äldre. Modersmålets betydelse vid demens Demenssjukdom påverkar den drabbade personens beteenden, känslor och intellekt. De som har invandrat till Sverige, och har lärt sig svenska som andraspråk, hamnar i en särskilt utsatt situation. När demenssjukdomen fortskrider tappar den sjuke ofta det inlärda språket. Detta påverkar i sin tur relationerna till vårdpersonalen och andra som inte förstår den demenssjuka personens modersmål. I Socialstyrelsens rapport Äldreomsorg för finsktalande i Sverige (2001) påpekas det därför att demenssjuka finländare behöver ägnas speciell uppmärksamhet av landsting och kommuner. Sirkka-Liisa Ekman, professor emerita vid Karolinska Institutet, påpekar: Att ha svenska som andraspråk och tappa kontakten med sin kultur och sitt språk gör dessa äldre extra sårbara, förvirrade och isolerade (Äldre i Centrum, 2008). Ekman har under många år forskat inom området äldrevård, kommunikation, relation samt etnicitet och kultur i vården av personer med demenssjukdom. Var femte person över 80 år är i dag drabbad av någon form av demenssjukdom (Svenskt Demenscentrum, webbplats). I takt med att den äldre befolkningen även de finsktalande äldre ökar i antal, torde därför också behovet av omsorg av personer med demens, och platser för dessa på särskilda boenden, öka de kommande åren. 10 [71]

11 Botkyrka Befolkning I början av år 2012 var folkmängden i Botkyrka närmare personer. Drygt 50 procent är födda i ett annat land eller har båda sina föräldrar födda utomlands. Cirka personer har sina rötter i Finland; de är första- och andra generationens invandrare. Av dessa är cirka finska medborgare. Det bör påpekas att alla som har finska rötter och/eller är finska medborgare, inte har finska som modersmål, och räknas därmed inte som sverigefinnar. Drygt Botkyrkabor är 65 år eller äldre. Till år 2017 räknar man att antalet personer 65 år och äldre har ökat till cirka Även antalet äldre med finsk bakgrund förefaller att öka. Bland dem som är 65 år och äldre är andelen personer med finsk bakgrund i dag cirka 11 procent (knappt personer). Om man även tittar på kommande pensionärer, de som i dag är 50 till 64 år, kan man uppskatta andelen med finsk bakgrund till cirka 12 procent (cirka personer) år Siffran ska tolkas som en grov uppskattning. (källa: SCB och Finska inom äldreomsorgen År 2011 omfattades cirka personer av Botkyrka kommuns äldreomsorgsinsatser. För att ta reda på hur många av dessa som är finskspråkiga, gjorde vård- och omsorgsförvaltningen en kartläggning. På samma gång kartlades också hur många av förvaltningens personal som kan finska. Kartläggningens resultat visade att 93 brukare talade finska. Detta motsvarade knappt 7 procent av alla brukare. Av förvaltningens personal kunde vid kartläggningen 112 personer tala finska. De flesta av dessa kunde även skriva finska. Som personal menas här, förutom omsorgspersonal, även chefer, verksamhetsutvecklare, biståndshandläggare och annan administrativ personal samt personal inom sjuksköterskeenheten och kostoch måltidsenheten. 70 personer som kunde finska arbetade inom äldreomsorgen. I dagsläget driver Botkyrka kommun ett demensboende med finsk inriktning. Där bor det dock även personer som inte har finska som modersmål. En del av omvårdnadspersonalen kan finska. Detta boende finns på Alby ängs äldreboende i norra Botkyrka. 11 [71]

12 Uppdraget I egenskap av finskt förvaltningsområde har Botkyrka kommun ansvar för att värna om det finska språket och kulturen, och ska bland annat kunna erbjuda äldreomsorg på finska till de kommuninvånare som så önskar. För att undersöka efterfrågans karaktär och omfattning närmare, har vård- och omsorgsförvaltningen under 2012 ansökt om och fått projektmedel beviljade från länsstyrelsen i Stockholms län för en behovskartläggning. Kartläggningen genomfördes under hösten Syfte och målgrupp Kartläggningens syfte var att ta reda på vilka framtida behov och önskemål om äldreomsorg den finsktalande befolkningen i Botkyrka har. Resultatet är till för att användas vid planering och som beslutsunderlag vid kommande satsningar inom vård och omsorg för finsktalande äldre. Den direkta målgruppen för projektets resultat är därför främst kommunpolitiker samt kommunledning och ansvariga tjänstemän vid vård- och omsorgsförvaltningen. Andra grupper som kan finna kartläggningens resultat av intresse är föreningar, intresseorganisationer, andra kommuner, vård- och omsorgsgivare, personal inom vård och omsorg, allmänheten samt media, och självklart de vars önskemål och behov projektet kartlägger de äldre med finsk bakgrund. Genomförande Kartläggningen skedde under hösten 2012 och genomfördes via en enkät och ett antal djupintervjuer. De personer som tillfrågades var de Botkyrkabor som är finsktalande och/eller finska medborgare och som är 65 år eller äldre, dvs. de personer vars framtida äldreomsorg kartläggningen syftar till att utveckla. Även dessa personer kallas i rapporten ibland för målgrupp. Då åsyftas enkätens målgrupp; dess tilltänkta respondenter. Vid slutet av augusti 2012 bodde det i Botkyrka, i åldersgruppen 65 år eller äldre, 726 svenska medborgare som är födda i Finland och 450 finska medborgare (se tabell 1 och bilaga 1). Det var dessa personer som var våra tilltänkta respondenter. I detta sammanhang bör nämnas att trots att majoriteten i denna grupp är finsktalande, är inte alla det. Bland dessa personer finns även de som identifierar sig som finlandssvenskar, dvs. personer som är födda i Finland, eller har finska rötter, men som har svenska som modersmål. 12 [71]

13 Tabell 1: Antal tilltänkta respondenter vid slutet av augusti Alla som deltog i kartläggningen, genom att svara på enkäten eller genom att ställa upp på en intervju, fick vara anonyma. Resultaten som redovisas i denna rapport avslöjar inte vad specifika personer har angett för svar eller kommentarer. Enkätens form och distribution Enkätfrågorna förbereddes av projektledaren under september Vid besök hos lokala finska föreningar fick projektledaren tips på angelägna frågor att undersöka. Projektledaren tog också kontakt med andra kommuner för att höra om deras erfarenheter kring genomförande av liknande kartläggningar bland den sverigefinska befolkningen. Eftersom frågorna i enkäten var många (se bilaga 2 för formuläret), var det viktigt att formuläret skulle väcka nyfikenhet och att det skulle upplevas som tilltalande. Därför anlitades proffs för att ta fram pappersenkätens layout. Bland annat gick formulärets färgskala i blått och vitt. För att ytterligare locka målgruppen att svara på enkäten, inbjöds respondenterna att delta i utlottningen av presentpåsar. Enkäten togs också fram som webbformulär. Programmet som användes för detta var InSurvey. Både pappersformuläret och webbformuläret fanns som en finsk och en svensk version. Enkäten blev klar för distribution i slutet av oktober, och sista svarsdatumet var i slutet av november. Svarstiden var därmed cirka en månad. Pappersformulären skickades hem till de cirka 450 finska medborgare som är 65 år eller äldre och bosatta i Botkyrka. Dessa personers postadresser kunde erhållas från befolkningsregistret. Enkäten skickades dock inte till personer som redan i dag bor i särskilda boenden. Detta eftersom flera av dessa personer har demenssjukdom och inte är kapabla att svara på frågorna själva. Alla som fick enkäten hemskickad erhöll även ett informationsblad, där det stod om kartläggningen och utlottningen av presentpåsar, samt ett förfrankerat svarskuvert. Dessa personer fick både den finska och svenska versionen av formuläret och kunde själva välja vilket av dem de ville använda. Alla som svarade på webben hade också möjlighet att välja om de ville svara på finska eller svenska. För att nå finsktalande personer som inte är finska medborgare, togs kontakt med föreningarna Finska PRO i Botkyrka och Tullinge-Tumba Finska Förening, samt 13 [71]

14 Svenska kyrkans Botkyrkaförsamling som organiserar aktiviteter för finsktalande församlingsmedlemmar. Projektledaren besökte föreningarna och kyrkan ett flertal gånger och berättade om den pågående undersökningen. Föreningarna och personalen i kyrkan delade ut pappersformulär till sina förenings- och församlingsmedlemmar. Projektledaren kontaktade även SeniorNet Botkyrka, Botkyrka Finska Församling av Jehovas Vittnen och Botkyrka Pingstförsamling och informerade om den pågående enkätundersökningen. Pappersenkäten distribuerades också genom kommunens kontaktcenter, medborgarkontor, Tumba bibliotek, kultur- och fritidsförvaltningen och Sverigefinska skolan i Botkyrka. Andra spridningskanaler var webbplatsen botkyrka.se samt kommunens annonsplats i lokaltidningen Mitt i Botkyrka. Där informerades det om att man kunde svara på enkäten på webben och att det gick att beställa en pappersenkät genom att ringa till kommunen. Uppskattningsvis 150 pappersenkäter distribuerades via andra vägar än ett direkt postutskick till finska medborgare. Därmed nådde pappersenkäten cirka 50 procent av den tilltänkta målgruppen på cirka personer. För att kunna nås vid en eventuell lotterivinst, behövde de respondenter som ville delta i lotteriet ange sina kontaktuppgifter. Respondenterna tillfrågades också om de godkände att kommunen får kontakta dem vid eventuella ytterligare frågor kring äldreomsorg. De personer som accepterade detta behövde naturligtvis också ange hur man kunde nå dem. Alla kontaktuppgifter som erhölls på detta sätt behandlades separat från respondenternas enkätsvar. Utförande av intervjuer För att få djupare inblick i de åsikter och önskemål som enkätens målgrupp har, genomfördes ett antal djupintervjuer. Tanken med dessa var att fungera som ett komplement till de svar som kom fram genom enkäterna. För att hitta lämpliga intervjuobjekt (informanter), tog projektledaren kontakt med föreningar och församlingar som har finsktalande Botkyrkabor som medlemmar, och frågade efter frivilliga. På detta sätt hittades tio personer. En av de frivilliga tipsade om ytterligare en person. Sammanlagt intervjuades elva personer: åtta kvinnor och tre män. Alla passade in i målgruppen Botkyrkabor som är 65 år eller äldre och som talar finska och/eller är finska medborgare. En informant i taget intervjuades av projektledaren. Informanterna fick bestämma var och när de helst ville bli intervjuade. Tre av intervjuerna genomfördes i en föreningslokal och åtta stycken hemma hos informanten. Vid tre av de intervjuer som skedde på hemmaplan, var informantens make eller maka hemma, men deltog inte i själva intervjun. Hos en av informanterna var hemtjänstpersonalen närvarande under hela intervjun. 14 [71]

15 Alla intervjuerna gjordes på finska. Frågorna som ställdes var i stort sätt desamma som de som fanns med i enkätformuläret. Skillnaden var att de intervjuade personerna fick berätta fritt om sina synpunkter och erfarenheter kring det finska och svenska språket och äldreomsorgen, och sätta egna ord på de känslor och tankar som ämnet väcker hos dem. Dessutom fick de berätta om sina eventuella erfarenheter av den kommunala äldreomsorgen. Varje intervju tog mellan 30 minuter och två timmar att genomföra. Tio av intervjuerna spelades in på band. En person ville inte att intervjun skulle spelas in, så samtalet skrevs istället ner. Deltagarna gavs också ett löfte om anonymitet, därför beskrivs inga specifika händelser i detalj i rapporten. Enkätsvar Sammanlagt kom 337 ifyllda enkäter tillbaka till förvaltningen. Därmed erhöll vi svar från 56 procent av de cirka 600 personer som vi lyckades distribuera enkäten till. Av de som svarade ingick inte nio personer i den tilltänkta målgruppen av respondenter: de var yngre än 65 år (födda senare än 1947) eller var inte bosatta i Botkyrka kommun. Dessa nio personers svar inkluderas därmed inte i resultatredovisningen. 328 personer som svarade ingick i målgruppen. Detta antal motsvarar cirka 28 procent av den totala tilltänkta målgruppen. Med största sannolikhet har inga personer svarat på enkäten flera gånger, utan vi har fått in ifyllda enkätsformulär från 328 olika personer. De flesta (cirka 67 procent) ville delta i utlottningen av presentpåsar och angav därför sina kontaktuppgifter. Då projektledaren dessutom personligen gick igenom alla erhållna enkätsvar, kunde hon genom att jämföra respondenternas handstilar konstatera att svaren, med relativ stor säkerhet, kom från olika personer. De allra flesta, 97 procent (317 personer), använde pappersformuläret. Endast tre procent (11 personer) svarade via webbenkäten. 75 procent (237 personer) av dem som fyllde i pappersenkäten använde det finska formuläret och 25 procent (80 personer) det svenska formuläret. Vilket språk som användes av dem som svarade på webben syntes i svaren som erhölls därifrån. Fyra av dessa personer hade dock skrivit kommentarer: tre på svenska och en på finska. I enkäten har respondenterna även fått ange egna svarsalternativ och skriva kommentarer. En del av dessa redovisas som direkta citat. I de fall ursprungstexterna har varit på finska, har de översatts till svenska av författaren/projektledaren. Alla respondenterna har inte svarat på alla enkätfrågorna enligt anvisningarna. En del har hoppat över frågor eller har svarat endast delvis på vissa, andra har svarat på fel sätt. Till exempel har de inte rangordnat svarsalternativen när detta 15 [71]

16 efterfrågats, utan kryssat för de för dem viktigaste alternativen istället. I rapporten redovisas dock även en stor del av de ofullständiga svaren, och svar erhållna genom fel svarssätt. Detta på grund av att innehållet i dessa svar ändå är värdefullt då det tillför mycket till helhetsbilden av målgruppens tankar och synsätt. Vid följande resultatredovisning framförs det hur många respondenter som svarade på respektive fråga, samt hur många som svarade enligt anvisningarna. Respondenternas bakgrund Frågorna 1-6 handlade om respondenternas bakgrund. Frågorna om postnummer och ålder fungerade som målgruppskontroll, dvs. för att se om de som svarade bodde i Botkyrka kommun och om de var 65 år eller äldre. Kön 64 procent (211 personer) av respondenterna var kvinnor och 36 procent (117 personer) män. Åldersfördelning Eftersom enkäten var riktad till personer som är 65 eller äldre, var de yngsta respondenterna i målgruppen födda Några av dessa kan ha varit 64 år vid svarstillfället. Den äldsta personen som svarade var född 1922 och därmed 90 år. En person hade inte angett sitt födelseår, men det framgick att personen är född på 1930-talet. Medelåldern bland alla de 328 respondenterna var 72 år. Drygt hälften av respondenterna är mellan 65 och 71 år. För hela åldersfördelningen se figur 1 nedan antal respondenter Ålder Figur 1: Åldersfördelning bland respondenterna. 16 [71]

17 Postadress De flesta respondenterna bor i södra Botkyrka: 61 procent (201 personer) i södra och 35 procent (116 personer) i norra (figur 2 och 3). Resultatet baserar sig på respondenternas postadresser. Två procent (11 personer) hade inte angett något postnummer, men av deras övriga enkätssvar och kommentarer gick det att läsa att även de bor inom Botkyrka kommun, och fick därmed ingå i resultatredovisningen. Postadressen Norsborg innefattar hela norra Botkyrka, dvs. förutom området Norsborg, även Alby, Hallunda, Eriksberg och Fittja. I södra Botkyrka finns postadresserna Grödinge, Tullinge, Tumba och Uttran. 2% 3% Norsborg 5% Tumba 23% 35% Tullinge Grödinge 32% Uttran okänt, men i Botkyrka Figur 2: Andel respondenter per postnummer Norsborg Tumba Tullinge Grödinge Uttran okänt, men i Botkyrka Figur 3: Antal respondenter per postnummer. Fördelningen bland respondenternas bostadsorter motsvarar väl de faktiska förhållandena som gäller för den tilltänkta målgruppen på personer. Enligt kommunens statistik (se bilaga 1) bor 61 procent av dessa i dag i södra Botkyrka och 39 procent i norra Botkyrka. 17 [71]

18 Medborgarskap 81 procent (265 personer) har finskt medborgarskap och 14 procent (46 personer) svenskt medborgarskap (se figur 4). 5 procent (17 personer) har dubbelt medborgarskap, dvs. är både finska och svenska medborgare. Födelseland 327 av de 328 respondenterna är födda i Finland. Endast en person är född i Sverige, men har minst en förälder som är född i Finland. 14% 5% finskt svenskt 81% finsksvenskt Figur 4: Respondenternas medborgarskap.. 17% 3% finska svenska 80% både finska och svenska Figur 5: Respondenternas modersmål. Modersmål 80 procent (262 personer) har angett finska som sitt modersmål, 17 procent (56 personer) svenska och 3 procent (9 personer) har angett både finska och svenska (se figur 5). Därmed kan minst 83 procent av respondenterna finska. En person har inte svarat på frågan. Svarsspråk Av de 262 respondenterna som endast har finska som modersmål hade 87 procent (228 personer) använt det finska pappersformuläret och 9 procent (23 personer) 18 [71]

19 det svenska formuläret. Resterande 4 procent (11 personer) av de som endast har finska som modersmål hade svarat på webben, men ur webbsvaren kunde inte utläsas om dessa respondenter hade använt det finska eller det svenska webbformuläret. Av de 56 personer som endast har svenska som modersmål hade 93 procent (52 personer) fyllt i det svenska pappersformuläret och 7 procent (4 personer) det finska formuläret. Av de 9 respondenter som hade angett både finska och svenska som sitt modersmål hade 5 personer använt det finska pappersformuläret och 4 personer det svenska. Livssituation och användning av finska Frågorna 7 10 handlade om respondenternas livssituation och användning av det finska språket. Resultatet av frågorna redovisas grafiskt i figur 6 till 9 nedan. Civilstånd 326 personer svarade på frågan om sitt civilstånd. De allra flesta av dessa lever i ett parförhållande: 47 procent (154 personer) är gifta, 10 procent (34 personer) är sambos och 4 procent (12 personer) är särbos. 25 procent (83 personer) är ensamstående och 13 procent (43 personer) är änkor eller änklingar. 1% 13% 10% 25% 4% 47% gift ensamstående änka/änkling sambo särbo inget svar Figur 6: Respondenternas civilstånd. Hur ofta används finska? 66 procent (216 personer) anger att de använder det finska språket dagligen. 8 procent (26 personer) använder finska några gånger i veckan, 3 procent (26 personer) några gånger i månaden och 13 procent (42 personer) mer sällan. 9 procent av respondenterna (31 personer) använder aldrig finska. 3 personer har inte svarat på frågan. 19 [71]

20 1% dagligen 3% 13% 8% 9% 66% några gånger i veckan några gånger i månaden mer sällan aldrig inget svar Figur 7: Hur ofta använder du finska? Sammanhang där finska används Respondenterna ombads svara på om, och i vilka sammanhang, de använder det finska språket. Svarsalternativen som gavs var: hemma/fritid, på arbetet, med vänner och bekanta, i föreningslivet samt jag använder inte finska alls. Man kunde också ange ett eget alternativ. Samtliga alternativ som respondenten ansåg vara aktuella skulle kryssas i. 325 av respondenterna besvarade frågan. 72 procent (235 personer) av dessa använder finska hemma och på fritid, 6 procent (20 personer) på arbetet, 78 procent (252 personer) med vänner och bekanta och 26 procent (86 personer) i föreningslivet (se figur 8). 14 procent (44 personer) hade kryssat för i andra sammanhang och angett egna alternativ. Många skrev att de använder finska vid kontakter med barnen, när de pratar i telefon med släkt och vänner och när de åker på semester till Finland eller till Estland. En del får hjälp av en finsktalande tolk vid läkar- och sjukhusbesök. Två personer har hemtjänstpersonal som pratar finska. Några använder finska vid kyrkans verksamheter. Enstaka personer skrev att de använder finska när de är på internet, på bibliotek, på utställningar, på kryssningar på Finlandsfärjorna, när de handlar, vid kontakter med pensionsmyndighet eller när de sjunger i en finsk kör. Ett par personer skrev att de kommunicerar på finska när det behövs eller när jag möter någon som inte kan svenska. En kommentar på frågan var: Jag kan bara finska! 10 procent (33 personer) av respondenterna använder inte finska alls. 20 [71]

21 Hemma/fritid 235 På arbetet Med vänner och bekanta I föreningslivet I andra sammanhang Jag använder inte finska alls Figur 8: I vilka sammanhang använder du finska? Siffrorna anger antalet respondenter som kryssat för respektive svarsalternativ. Omsorg genom kommunen Respondenterna ombads att svara på om de i dagsläget får någon form av omsorg genom kommunen och i så fall vilken eller vilka former detta handlar om. Svarsalternativen var: nej, jag får ingen omsorg och ja, -hemtjänst, -servicelägenhet, -dagverksamhet, -korttidsboende, -hemrehabilitering, -trygghetslarm, -hemvårdsbidrag, -färdtjänst och -hjälp av Botkyrkafixaren. Om man inte hittade rätt alternativ i listan kunde man skriva sitt eget alternativ eller svara vet ej. 304 personer svarade på frågan. Av dessa får 88 procent (266 personer) i dag ingen omsorg genom kommunen. 3 procent (9 personer) svarade att de inte vet om de får omsorg och ett par personer har kryssat för både nej och vet ej (se figur 9), 11 procent (32 personer) svarade att de får någon form av omsorg genom kommunen. Vissa av dem har flera olika omsorgsinsatser medan några har bara exempelvis färdtjänst eller får hjälp av Botkyrkafixaren. Ett par personer har kryssat för både någon form av omsorg och vet ej. korttidsboende hemrehabilitering servicelägenhet hemvårdsbidrag trygghetslarm dagverksamhet annan äldreomsorg hjälp av Botkyrkafixaren hemtjänst färdtjänst Nej Vet ej Figur 9: Får du i dag omsorg genom kommunen? Siffrorna anger antalet respondenter som kryssat för respektive svarsalternativ. 21 [71]

22 Framtida behov och önskemål Frågorna handlade om respondenternas tankar om äldreomsorg inför framtiden. Resultatet av frågorna redovisas grafiskt i figur 10 till 26 nedan. Intresset för äldreomsorg på finska Respondenterna tillfrågades om de vid behov av äldreomsorg skulle vilja få den på finska. Svarsalternativen var: ja- helt på finska, ja- delvis på finska, nej och vet ej. 326 personer svarade på frågan. Av dessa vill 45 procent (146 personer) få äldreomsorg helt på finska och 31 procent (102 personer) delvis på finska. 3 procent (8 personer) hade kryssat för både helt och delvis på finska. 16 procent (53 personer) är inte intresserade av att få äldreomsorg på finska. 5 procent av respondenterna (17 personer) vet inte om de är intresserade. Se figur 10. De som svarade nej på frågan hänvisades direkt till fråga 18, där de fick förklara varför de inte var intresserade av äldreomsorg på finska. 3% 5% 16% 31% 45% Ja, helt på finska Ja, delvis på finska Nej Vet ej Två svar: ja, helt OCH delvis på finska Figur 10: Om du var i behov av äldreomsorg, skulle du vilja ha den på finska? Svar från alla de 326 personer som svarade på frågan. Modersmål och intresset för äldreomsorg på finska 327 av alla som besvarat enkäten har angett sitt modersmål samt svarat på frågan om de skulle vilja få äldreomsorg på finska. En person har inte angett något modersmål och inte heller om hon/han är intresserad av äldreomsorg på finska. Nedan redovisas intresset för äldreomsorg på finska med hänsyn till respondenternas modersmål. Endast finska som modersmål Av de 262 personer som har endast finska som modersmål vill 55 procent (143 personer) få äldreomsorg helt på finska, 35 procent (92 personer) delvis på finska och 3 procent (8 personer) har kryssat för båda svarsalternativen helt och delvis på 22 [71]

23 finska. 2 procent (6 personer) har svarat att de inte vill få äldreomsorg på finska. 4 procent av respondenterna (11 personer) vet inte om de vill få äldreomsorg på finska och en procent (2 personer) har inte svarat på frågan. Se figur 11. 2% 3% 35% 4% 1% Ja, helt på finska 55% Ja, delvis på finska Nej Två svar: ja, helt OCH delvis på finska Vet inte Inget svar Figur 11: Om du var i behov av äldreomsorg, skulle du vilja ha den på finska? Svar från alla de 262 personer som har endast finska som modersmål. Endast svenska som modersmål Av de 56 personer som har endast svenska som modersmål är 84 procent (47 personer) inte intresserade av äldreomsorg på finska. 11 procent av dessa (6 personer) skulle vilja få äldreomsorg delvis på finska och 3 procent (2 personer) helt på finska. 2 procent (en person) har svarat att de inte vet om de skulle vilja få den på finska. Se figur 12. 2% 3% 84% 11% Ja, helt på finska Ja, delvis på finska Nej Vet inte Figur 12: Om du var i behov av äldreomsorg, skulle du vilja ha den på finska? Svar från de som har uppgett endast svenska som modersmål. Både finska och svenska som modersmål Av de 9 personer som har angett både finska och svenska som modersmål, skulle 4 personer vilja få äldreomsorg delvis på finska, och 4 personer vet inte om de skulle vilja få den på finska eller inte. En person skulle föredra äldreomsorg helt på finska. 23 [71]

24 Alla som angett finska som modermål Av de 271 personer som har angett finska som modersmål (dvs. personer som har angett endast finska samt de som har angett både finska och svenska som modersmål) vill 53 procent (144 personer) få äldreomsorg helt på finska och 35 procent (96 personer) delvis på finska. 3 procent (8 personer) har kryssat för båda svarsalternativen helt och delvis på finska. 2 procent (6 personer) är inte intresserade av äldreomsorg på finska. 4 procent (11 personer) vet inte om de vill få den, och en procent (2 personer) har inte svarat på frågan. Se figur 13. 1% Ja, helt på finska 2% 3% 6% 35% 53% Ja, delvis på finska Nej Två svar: ja, helt OCH delvis på finska Vet inte Inget svar Figur 13: Om du var i behov av äldreomsorg, skulle du vilja ha den på finska? Svar från de som har endast finska, eller både finska och svenska som modersmål. Av alla respondenter som har angett finska som modersmål vill hela 91 procent (248 personer) få äldreomsorg helt eller delvis på finska. Se figur 14. 2% 1% Ja, helt eller delvis på 6% finska Nej 91% Vet inte Inget svar Figur 14: Av dem som har finska som modersmål vill 91 procent få äldreomsorg helt eller delvis på finska. Vilken slags äldreomsorg? De respondenter som hade svarat att de ville få äldreomsorg helt eller delvis på finska fick precisera vilken slags äldreomsorg de i så fall var intresserade av. De fick kryssa i alla aktuella alternativ bland följande: äldreboende för endast finskspråkiga, en eller flera finska avdelningar/enheter i ett svenskt äldreboende, 24 [71]

25 hemtjänst på finska, dagverksamhet på finska, finskspråkig biståndshandläggare och vet ej. Man kunde också ange ett eget alternativ. 261 personer svarade på frågan. Bland dessa fanns även några som i föregående fråga hade svarat att de inte visste om de ville få äldreomsorg på finska. 24 procent (63 personer), hade kryssat för bara ett svarsalternativ. De flesta visade dock intresse för flera alternativ: 21 procent (55 personer) hade kryssat för två alternativ, 20 procent (51 personer) tre och 21 procent (56 personer) fyra olika alternativ. 14 procent (36 personer) hade kryssat för alla de fem alternativen. Se figur % 24% 5 svar 4 svar 21% 20% 21% 3 svar 2 svar 1 svar Figur 15: Antal svar (=kryss) som respondenterna gav på frågan: Vilken slags äldreomsorg på finska är du intresserad av? Intresset för de olika svarsalternativen är relativt jämt fördelat (se figur 16). 19 procent (140 personer) är intresserad av ett äldreboende för endast finskspråkiga och 23 procent (168 personer) av en eller flera finska avdelningar/enheter på ett svenskt äldreboende. 21 procent (153 personer) skulle vilja få hemtjänst på finska och 16 procent (119 personer) dagverksamhet på finska. 18 procent (128 personer) vill att det finns finsktalande biståndshandläggare. Fem personer skrev egna förslag. Dessa handlade om att man ville få ett finskspråkigt servicehus, sjukvård på finska och att man ville kunna använda både finska och svenska med hemtjänstpersonalen. En person kommenterade frågan med att det är svårt att svara då man inte vet hur minnet blir i framtiden om man har tappat det svenska språket eller inte. 25 [71]

26 2% 1% Äldreboende för endast finskspråkiga 18% 19% En eller flera finska avdelningar/enheter i ett svenskt äldreboende Hemtjänst på finska 16% 21% 23% Dagverksamhet på finska Finskspråkig biståndshandläggare Vet ej Annat Figur 16: Intresset för tjänster inom äldreomsorg på finska. Sammanlagt svarade 237 personer att de är intresserade av någon form av finskt äldreboende. De flesta av dessa, 41 procent (97 personer), skulle föredra en eller flera avdelningar/enheter i ett svenskt äldreboende (se figur 17). 29 procent (69 personer) skulle vilja ha ett helt finskt äldreboende, medan 30 procent (71 personer) är intresserade av båda alternativen. 30% 29% Äldreboende för endast finskspråkiga En eller flera finska avdelningar/enheter i ett svenskt äldreboende 41% Båda alternativen Figur 17: Intresset för någon form av finskt äldreboende. Det fanns nästan inga skillnader mellan könen avseende huruvida man är intresserad av ett helfinskt äldreboende eller finska avdelningar i ett svenskt äldreboende. 155 kvinnor och 82 män hade svarat på frågan. 28 procent av kvinnorna och 30 procent av männen är intresserade enbart av ett helfinskt boende. 41 procent av kvinnorna och 40 procent av männen är intresserade endast av finska avdelningar som finns på ett svenskt äldreboende. 30 procent av kvinnorna och 29 procent av männen accepterar båda alternativen. 26 [71]

27 Varför ett finskt äldreboende? De respondenter som hade svarat att de är intresserade av någon form av finskt äldreboende, fick sedan motivera varför de är det. Respondenterna skulle kryssa för de tre för dem viktigaste alternativen bland följande: jag skulle känna mig tryggare, gemenskap med andra med samma kulturella bakgrund, jag gör mig lättare förstådd/jag förstår bättre vad andra boende säger, personalen förstår mina behov bättre, tillgång till finsk kultur är viktigt för mig, hemkänsla, där känner jag mig inte utanför/avvikande och om jag skulle drabbas av demenssjukdom behöver jag omvårdnad på finska. Man kunde också ange ett eget alternativ. 255 personer svarade på frågan. Av dessa hade 60 procent (152 personer) svarat enligt anvisningarna, och kryssat för tre stycken svarsalternativ. 27 procent (70 personer) hade kryssat för fler än tre svarsalternativ och 12 procent (33 personer) ett eller två alternativ. Trots att många personer inte helt följde instruktionerna, är deras svar av stort intresse. De belyser ytterligare vilka motiv som ligger bakom målgruppens önskan om omsorg på finska. Därför redovisas i figuren nedan (figur 18) även svar från de personer som inte svarat enligt anvisningarna. I figurens form kan man se att rangordningen på de olika svarsalternativen är i stort sett densamma, vare sig man tittar på alla de sammanlagda svaren (gröna staplar) eller bara på svaren från de respondenter som svarat enligt anvisningarna (blåa staplar). De tre viktigaste orsakerna till att man vill bo i ett finskt äldreboende är att: 1) man är medveten om att man behöver omsorg på finska ifall man skulle drabbas av demenssjukdom, 2) personalen förstår ens behov bättre och 3) man gör sig lättare förstådd och förstår bättre vad andra säger. Bland dem som svarat enligt anvisningarna kommer känslan av trygghet, samt gemenskapen med andra med samma kulturella bakgrund, på fjärde respektive femte plats. Minst antal kryss har alternativen som handlar om finsk kultur, att man inte känner sig utanför/avvikande samt hemkänsla fått. Tittar man bara på svaren från de personer som har kryssat för ett fel antal alternativ, kan man se att svarsalternativen har fördelats jämnare. Detta kan tyda på att det har varit svårt att välja endast tre viktiga alternativ, eftersom många fler har känts viktiga för respondenterna. Åtta respondenter skrev egna motiv till varför de vill bo på ett finsk äldreboende. Här är deras röster: Jag vill behålla båda språken. Jag har släktingar som inte kan svenska och släktingar som inte kan finska. Jag klarar mig inte på svenska. Det är viktigt att kunna umgås med finskspråkiga som inte behärskar svenska. Finnar kan jobbet väl. De tar ansvar. 27 [71]

28 Jag vill inte bli isolerad från samhället. Svenska språket glöms i vilket fall bort vid demens. Trygghet, kultur, moral. Jag skulle förstå bättre vad som händer för mig just då och senare. Om jag skulle drabbas av demenssjukdom behöver jag omvårdnad på finska Personalen förstår mina behov bättre Jag gör mig lättare förstådd/jag förstår bättre vad de andra boende säger Gemenskap med andra med samma kulturella bakgrund Tillgång till finsk kultur är viktigt för mig Där känner jag mig inte utanför/avvikande alla svar svar enligt anvisningarna för få eller för många svar Jag skulle känna mig tryggare Hemkänsla Annat - Svar Figur 18: Varför skulle du vilja bo på ett finskt äldreboende? Svar från både personer som svarat enligt anvisningarna (blåa staplar) och från personer som har angett för få eller för många svar (röda staplar), samt alla svar sammanlagt (gröna staplar). Hur ska ett finskt äldreboende vara? Respondenterna tillfrågades hur ett finskt äldreboende bör vara dvs. vad som är viktigt att det finns på ett sådant äldreboende. Respondenterna skulle rangordna följande faktorer på en skala från 1 till 6: finskspråkig omvårdnadspersonal, finska maträtter, bastu, högtider (självständighetsdagen, Valborg, mors dag m.fl.) uppmärksammas enligt den finska traditionen, finsk kultur (t.ex. böcker, tidningar, TV- och radioprogram) och finsk prägel på inredningen. Det viktigaste skulle ges rangordningssiffra 1 och det minst viktiga siffran 6. Man kunde också ange ett eget alternativ och i så fall rangordna svarsalternativen från 1 till 7. Denna fråga visade sig vara svår att svara på. 259 personer svarade helt eller delvis på frågan, men endast 49 procent (127 personer) svarade enligt anvisningarna och rangordnade alla de sex faktorerna. 14 procent (37 personer) hade rangordnat en del av faktorerna, och till exempel markerat de tre viktigaste med 1, 2 och 3. Hela 37 procent (95 personer) hade inte rangordnat alls, utan svarat på andra sätt. Det vanligaste var då att man hade gett samma rangordningssiffra till flera 28 [71]