Flerspråkig hemtjänst. Margareta Hedlund
|
|
- Kjell Nyberg
- för 8 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 Flerspråkig hemtjänst Margareta Hedlund Aktivitet inom Kompetensstegen FoU-trainee Uppsats nr 4 Juni 2007
2 Förord Detta arbete är resultatet av en litteraturstudie som genomförts av Margareta Hedlund, enhetschef för hemtjänsten i SDF Fosie. Arbetet är genomfört under Margaretas tid som FoU-trainee på FoU-enheten/Kunskapsverkstaden i Malmö stad. Att vara trainee innebär att man arbetar på FoU-enheten en dag i veckan under ett halvår. Personal inom äldreomsorgen får ledigt från sitt ordinarie arbete för att kunna fördjupa sig inom något område som är viktigt för den egna arbetsplatsen. Ämnet kan vara en fråga eller ett problem som diskuterats på arbetsplatsen, eller något som den anställde själv funderat på. Fördjupningen sker genom att den anställde får tillfälle att söka litteratur som rör det valda ämnet. Litteratursökningen genomförs med hjälp av en handledare på FoU-enheten, samt med en introduktion på stadsbiblioteket om hur man kan söka information via Internet. Aktiviteten FoU-trainee syftar till att öka de anställdas intressen och möjligheter att följa utvecklingen inom den forskning som bedrivs avseende äldre. Den är en av de 18 utbildningar som ges inom ramen för Kompetensstegen i Malmö. Kompetensstegen är en treårig nationell satsning från regeringen, där medel getts för åren Målet är att stödja kommunernas långsiktiga arbete med kvalitets- och kompetensutveckling inom vård och omsorg om äldre. Varje trainee redovisar sin studie i en uppsats. Under aktivitetens gång publiceras uppsatserna i en serie enklare publikationer. De publicerade uppsatserna har olika ambitionsnivåer. Syftet med publiceringen är att ge personalen på den egna arbetsplatsen och andra intresserade möjlighet att ta del av litteraturstudien. Margareta Hedlund, som har arbetat med ett stort engagemang, har fördjupat sig i hur hemtjänst kan bedrivas för äldre som inte talar svenska. Särskilt fokus har legat på vilka erfarenheter som redan finns i den svenska äldreomsorgen. Elizabeth Åhsberg Koordinator FoU-enheten/Kunskapsverkstaden 1
3 Innehållsförteckning Bakgrund...3 Invandringen...3 Invandrare och kommunal omsorg...4 Språksvårigheter...5 Behov...6 Syfte...7 Metod...7 Resultat...8 Kommunal hemtjänst i Trelleborg...8 Språkgrupper...8 Organisation...9 Fördelar...9 Svårigheter...9 Privat entreprenör i Göteborg...9 Språkgrupper...9 Organisation...10 Fördelar...10 Svårigheter...10 Kommunal och privat hemtjänst i Stockholm...10 Diskussion...12 Referenser:
4 Bakgrund Enligt Statistiska Centralbyrån, 1/1 2007, var åldersgruppen 65 år eller äldre personer eller drygt 16 procent av Malmös befolkning. I denna åldersgrupp hade ca 20 procent utländsk bakgrund och denna grupp ökar ständigt. Med utländsk bakgrund menas dels personer som är födda i utlandet, dels personer som är födda i Sverige men har båda föräldrarna födda i utlandet. I gruppen 80 år och äldre härstammar flertalet personer från Danmark, Polen, forna Jugoslavien samt Ungern och Tyskland (Malmö stad 2004). Andelen äldre invandrare som har kommunal äldreomsorg är mindre än svenska äldre. Endast 9 procent av Malmös invandrare över 65 år är beviljade hemtjänst. Detta kan jämföras med samma siffra för infödda svenskar över 65 år som ligger på 15 procent (SCB & Origo Datalager 2004). Av de äldre med utländsk bakgrund som får kommunal äldreomsorg dominerar personer från de nordiska länderna samt Polen och Tyskland, enligt sociolog Susanne Linné (Linné 2005). I texten används begreppet äldre invandrare för kulturell bakgrund, seder, normer och värderingar som kan vara olik äldre med svensk bakgrund. Invandringen Under medeltiden och stormaktstiden var Sverige mottagare av många invandrare ( bilaga 1) men under 1800-talet blev Sverige istället ett av Europas stora utvandrarländer. Under loppet av 100 år utvandrade cirka 1,3 miljoner svenskar till USA, Canada, Sydamerika och Australien. Många utvandrade på grund av fattigdom men även religiös förföljelse och politisk ofrihet var skäl till utvandringen (Migrationsverket). Från 1900-talets början och fram till andra världskriget var invandringen till Sverige liten. Många som kom till Sverige hade tidigare anknytning till Sverige. De utländska medborgare som kom kallades på den tiden utlänningar fanns personer som var födda utanför Sverige och av dem var svenska medborgare. Att det fanns så många utrikesfödda svenska medborgare berodde på att många svenskamerikaner återvände till Sverige. I och med vinterkriget , kriget mellan Finland och Sovjet 1941, samt utbrottet av andra världskriget öppnades Sveriges gränser för flyktingar. Den moderna invandringen hade startat. De äldre invandrare som kom under krigstiden och som stannat i Sverige är i allmänhet väl integrerade i det svenska samhället. 3
5 Några år efter andra världskrigets slut och fram till slutet av talet var landets gränser öppna för arbetskraftsinvandring. Den svenska industrin hade stor efterfrågan på sina produkter efter krigsslutet och arbetslösheten var stor i Europa. Fram till 1960 bestod arbetskraftsinvandringen till 75 procent av nordbor. Denna rekrytering räckte inte utan svensk industri fanns på plats i Europa och rekryterade arbetskraft främst från Italien, Jugoslavien, Turkiet och Grekland (Magnússon 2002). Den utomeuropeiska flyktinginvandringen startade i slutet av 1970-talet från de konfliktdrabbade Latinamerika, Mellan Östern, Afrika och Sydostasien. Många personer har flyttat till Sverige på grund av anknytningsskäl med önskan om att få leva och bo nära sina anhöriga. Sverige har under drygt 50 år förvandlats från att ha varit en av de mest homogena nationerna i världen till att bli ett mångkulturellt land. Gruppen äldre invandrare som nu lever i Sverige utgör inte någon enhetlig grupp ur social, etnisk eller ekonomisk synvinkel. Som grupp befinner sig äldre med utländsk bakgrund eller äldre invandrare ofta i en socialt och ekonomiskt utsatt situation. Många av de som kom på 1950 och -60-talet hade arbetsuppgifter som inte krävde så stora språkkunskaper vilket förmodligen ledde till att kunskaperna i svenska språket hos en del är små (Fuentes 2003). Andra har varit utsatta för krig och miljökatastrofer, erfarenheter som äldre svenskar inte har. Det är viktigt att ha i minnet att äldre invandrare, precis som äldre svenskar ofta söker sig till det förflutna och håller sig till strikt traditionella levnadsmönster. Troligen tar en del äldre invandrare i sin nya främmande situation avstånd från samhället och dess kultur, vilket gör att den egna traditionen växer sig starkare i Sverige än den var i hemlandet. Invandrare och kommunal omsorg Enligt Socialtjänstlagen ska kommunerna tillförsäkra samtliga som erhåller hjälpinsatser en skälig levnadsnivå. Likhetsprincipen i äldreomsorgen bygger på tanken att alla är lika och ska ha samma tillgång till vård och omsorg. I vårt samhälle idag finns äldre från olika etniska grupper med olika språk, värderingar och religion. I dessa grupper finns stora kulturella skillnader. Att vara invandrare med eventuellt andra behov ska inte utgöra skäl för att ej få sina behov tillgodosedda. Inför planering av resurser för äldreomsorgen är det viktigt att inhämta kunskaper om dessa kulturella skillnader och om det även finns skillnader i behov av vård och omsorg. Informationen till våra äldre om rättigheter, skyldigheter och om rätten till medinflytande är viktig. Det har framkommit att en del äldre invandrare och deras anhöriga har dålig kunskap om hur äldreomsorgen 4
6 fungerar och vad som ingår i bistånden (Grbic 2002). Otydlighet i informationen kan senare leda till missförstånd och otillfredsställelse i kontakten med äldreomsorgen. Avsaknaden av samhällsinformation kan också bidra till en känsla av isolering och utanförskap. Informationen till äldre invandrare bör vara anpassad till ett lättförståeligt språk och bör lämnas på det egna språket. En del av våra äldre invandrare är analfabeter och till dem måste information lämnas muntligt. Att få information på det egna språket både skriftligt och muntligt ökar självkänslan och minskar beroendet av barnen eller andra anhöriga. Första kontakten med kommunen sker ofta genom att någon närstående eller granne tar kontakt med kommunens hemvårdsinspektörer. Det kan också ske under en sjukhusvistelse då man vårdplanerar inför den äldres hemgång (Magnússon 2002). Det är vanligt att den äldre och närstående framför önskemål om att få service från kommunen genom att någon närstående anställs som anhörigvårdare, eller om att få service från personal som talar det egna språket och känner till kulturen. En del ger uttryck av att känna sig otrygga då man inte kan berätta hur man mår och inte kan meddela sig och göra sig förstådd över trygghetstelefonen. När de äldre kom till Sverige hade många en förväntning om att bli omhändertagen av sina närstående som är vanligt i deras hemländer men många anhöriga arbetar redan heltid och har inte mycket tid för de äldre. För dem som vårdades av närstående var ensamhet och isolering inte lika påtaglig. Många av de äldre som vårdades av närstående kände sig tryggare och hade ingen önskan om annan hjälp. Trots detta, i en intervjustudie med 12 äldre invandrare har man kunnat utläsa en känsla av isolering, ensamhet, nutritions- och kommunikationsproblem, både hos personer som vårdades av anhöriga och hos dem som hade hemtjänst (Eshraghi 2003). Språksvårigheter De äldre kan oftast ingen svenska och har inga kunskaper om det svenska samhället. De är helt beroende av anhöriga och deras eventuella kunskaper. I ovan nämnda intervjustudie påvisas att det största problemet var att kommunicera. Problemen blir stora när exempelvis brev kommer från myndigheterna och det inte finns närstående som kan översätta. De äldre kände sig otrygga när hälsan sviktar och man inte kan meddela sig om sitt hälsotillstånd. Ett annat problem var när man inte kan kommunicera med personalen om hur medicinerna skulle intas. Det 5
7 fanns önskemål och förväntningar från de äldre att det i personalgruppen skulle finnas någon som kunde deras språk (Eshraghi 2003). I en intervjuundersökning (Grbic 2002) omfattande 8 personer över 65 år som invandrat från Centraleuropa och Mellanöstern och som har hemtjänst, framkom att samtliga önskade tvåspråkig personal. Resultatet av undersökningen visade att kultur (t.ex. matvanor), religion och språk är viktiga beståndsdelar i äldre invandrares liv. Språket är det viktigaste redskapet vi har för kommunikation och socialt umgänge. Vi förmedlar oss med andra och skapar identitet och tillhörighet. Med språket utesluter vi eller tar in andra i gemenskap. I flera undersökningar som gjorts (Grbic 2002, Hedesand & Wikström 2004) har det visat sig att språket har en viktig roll i mötet människor emellan. Det har en stor intellektuell och känslomässig betydelse. Att få kommunicera på sitt modersmål ger en trygghetskänsla och möjlighet att uttrycka sina behov. Språket är ofta nyckeln till det nya samhället och det händer att äldre invandrare tackar nej till hjälp om personalen endast är svensktalande (Linné 2005). Genom att få personal som talar modersmålet får den äldre uppleva gemenskap som stärker identiteten och jaguppfattningen. Men även för invandrare som bott länge i Sverige kan problem uppstå när de blir äldre. Pensioneringen innebär att en del tappar den dagliga språkträningen när arbetskamraterna försvinner (Grbic 2002). Demenssjukdomar försvårar ytterligare möjligheten till att kommunicera och i slutstadiet av sjukdomen använder de gamla nästan enbart sitt modersmål. I äldreomsorgen, i de fall man inte kan tillgodose modersmålet, använder personalen sig ofta av icke verbal kommunikation. Ansiktet kan avslöja känslor som glädje, sorg, rädsla, ilska mm. Ögonen och kroppsspråket är andra viktiga hjälpmedel. I dessa sammanhang är det viktigt att känna till de stora kulturskillnader som finns vid ögonkontakt och hur vi tolkar kroppsspråket. Kroppsspråket är tidigt inlärt och specialiserat vilket gör att det bara delvis kan förstås över kulturgränserna. Kommunicera på ett bra sätt kan man bara göra, om man har samma språk, om verkligheterna är så lika att orden i de olika språken nästan täcker varandra och har ett närapå likartat upplevelseinnehåll (Grbic 2002). Behov De basala behoven för människor är desamma. Behoven kan sedan ta sig olika uttryck beroende på kön, kulturell bakgrund och individens värderingar och normer. Religionen har hos många äldre stor betydelse. Hos vissa är även kostvanorna nära sammankopplad till religionen. Att äta det som är 6
8 förbjudet eller orent kan skapa ångest och skuldkänslor hos äldre invandrare. Religiösa högtider påverkar i vissa religioner vad man äter eller när man äter, exempelvis fastan. Ofta har mattraditionerna djupa rötter som ger en känsla av kulturell identitet. Vanor och ritualer är inlärda och kan se väldigt olika ut mellan olika kulturer. Men de är identitetsbärande och talar om vem jag är och hur jag vill ha det. Språkets betydelse kommer ständigt fram i undersökningar hos äldre invandrare. Religiösa och kulturellt betingade behov är svårare att beskriva på gruppnivå. Dessa behov visar sig vara mer individuella, beroende på bl a kön, samhällsklass och yrke, eller huruvida personen bott i en stad eller på landsbygden i det gamla landet. Undersökningar visar att äldre invandrare verkar ha fått trygghet, god materiell standard och ekonomiskt stöd men förlorat bitar av den mycket viktiga traditionen och kulturen. De äldre säger vidare att få hjälp av personal som kan modersmålet är viktigt. Språk, kultur och religion påverkar kommunikationen mellan den äldre invandraren och personalen (Grbic 2002). Syfte Syftet med litteraturstudien var att ta reda på: 1. Vad har man gjort i andra kommuner inom området hemtjänst till personer med annan språklig bakgrund och vilka kunskaper som finns på området. 2. Hur viktigt språk och kulturell kunskap är hos vårdpersonalen i mötet med äldre invandrare. Vad kan vi inom Vård och Omsorg i Malmö lära av andra kommuner som redan idag erbjuder flerspråkig personal och vilka önskemål har våra äldre, som inte talar svenska, på service och omvårdnad som kommunen erbjuder? Denna kunskap är viktigt för att vi ska kunna anpassa vår verksamhet efter dagens och morgondagens krav. Metod Sökning har mestadels skett via Internet och huvudsakligen på sökmotorn Google. Sökorden gav många träffar. Urval gjordes utifrån de första träffarna. På dessa träffar kan man bland annat finna olika kommuner som informerar om vilken service man erbjuder. Sökorden hemtjänst+invandrare och kultur+hemtjänst fanns med i väldigt många träffar av vilka många inte kunde användas i min uppsats. Ur de träffar som var av intresse hämtade jag information om referenslitteratur, 7
9 information om privata entreprenörer och uppsatser som använts i arbetet. Sökningen skedde under senhösten Sökord: 1. hemtjänst+ invandrare träffar. 2. forskning+ hemtjänst+ invandrare träffar. 3. kultur+hemtjänst träffar. Sökning via Internet på Trelleborgs, Göteborgs, Umeås och Stockholms respektive hemsidor för att se vad kommunerna erbjuder inom hemtjänsten. Telefonkontakter har tagits med enhetschefer inom äldreomsorgen i Stockholms, Göteborgs och Trelleborgs kommun samt privata entreprenörer i Göteborg och Stockholm. Frågeformulär har skickats till den kommunala hemtjänsten i Trelleborg och till en privat entreprenör i Göteborg. I Stockholm har tre entreprenörer fått frågeformulär men inga svar har erhållits. Resultat I min sökning på Internet hittade jag information om flerspråkig hemtjänst i Trelleborg, Göteborg och Stockholm (se tabell 1). I Trelleborg drivs verksamheten helt i kommunal regi. I Göteborg finns en privat entreprenör som driver flerspråkig hemtjänst och Stockholm har flerspråkig hemtjänst både i kommunal och privat regi. Kommunal hemtjänst i Trelleborg I samband med starten av ett särskilt boende i Trelleborg rekryterades även personal till en hemtjänstgrupp. Eftersom bostadsområdet är invandrartätt blev det naturligt vid rekryteringen att man prioriterade flerspråkiga sökande vid tillsättandet av tjänsterna. Gruppen är dock inte en renodlat flerspråkig hemtjänstgrupp, det vill säga, vissa sökande talar bara svenska men har istället specialkompetens på demens- och psykiskasjukdomar. Språkgrupper De stora språkgrupperna är finska, italienska, grekiska och de forna jugoslaviska språken som redan på 1960-talet fanns i kommunen. Idag finns även stora grupper från Iran och Irak i området. Många av dessa personer har kommit som flyktingar. I kontakten med äldre invandrare och deras anhöriga kom det ofta fram att de inte visste vad hemtjänst innebar. Det som oftare efterfrågades var att få bo på särskilt boende. Detta har inneburit att 8
10 mycket kraft har lagts på att förtydliga vad hemtjänst är och vilken service de äldre kan få. Idag kan hemtjänstgruppen erbjuda service och omvårdnad på 14 olika språk vilket täcker behovet ute i verksamheten. Arabisktalande personal finns inte i personalgruppen, men det löser man genom att köpa in timmar från en annan hemtjänstgrupp i kommunen. Organisation Hemtjänsten har ett nära samarbete med hemsjukvård och rehab. Personalen blir delegerad utifrån behov. Helger och kvällar finns alltid flerspråkig personal tillgänglig. Nattpatrullen arbetar kommunövergripande och där har man inte rekryterat speciellt för att få flerspråkig personal. Fördelar En viktig fördel med flerspråkig hemtjänst är att personalen känner sig tryggare i sin yrkesroll då det alltid finns någon i personalgruppen som kan kommunicera med vårdtagarna. Personalen har stor kunskap om olika kulturer, traditioner och religioner. Detta har skapat en god stämning i personalgruppen. Viss personal, som inte har svenska som modersmål, har i sin kontakt med kollegor och andra personer fått möjlighet att utveckla svenska språket. Svårigheter En viss språkförbistring har funnits i personalgruppen. Uppdragen har i vissa fall behövts förtydligas. En del personal har, när vårdtagare och personal är landsmän, känt sig utnyttjade och haft svårt att sätta gränser för sitt uppdrag. Vid vissa tillfällen har då en kollega följt med när insatser skulle utföras. Det har varit viktigt att förtydliga för vårdtagaren vad uppdraget innebär och vilka förväntningar denne kan ha. Privat entreprenör i Göteborg Haklime Hassan i Göteborg hade en affärsidé om kulturell hemtjänst. Hela affärsidén startade som ett EU-projekt och i arbetsgruppen ingick 3 personer. I företaget ingår 16 personer som själv har invandrarbakgrund. I de fall det funnits behov har man internt utbildat personalen enligt omsorgsprogrammet. I Göteborg har inte företaget något avtal med kommunen. Haklime Hassan har senare även etablerat sitt företag i Stockholm och har där avtal med kommunen. Språkgrupper Språkkompetensen är själva kärnan i verksamheten men kulturkännedom hos personalen är lika viktig. Några i personalgruppen har en snarlik bakgrund vilket gör att kommunikationen fungerar bra mellan 9
11 vårdtagare och personal. Utifrån de beställningar man får från Göteborgs kommun kan företaget erbjuda språk såsom turkiska, bosniska, bulgariska, ungerska samt flera olika dialekter av kurdiska och somaliska. Organisation Företaget arbetar kommunövergripande och stadsdelarna köper tjänster utifrån behov. Undersköterskekompetens anses viktig men i vissa fall görs andra prioriteringar. Personalen blir delegerad av hemsjukvården utifrån behov. Samarbete finns med hemsjukvården. Företaget kan även erbjuda sina tjänster helger, kväll och natt. Fördelar Många av de anställda har varit med från starten och ser mycket positivt på verksamheten. Enligt entreprenörens uppfattning har man nöjda vårdtagare som får sin service och omvårdnad på modersmålet. Svårigheter Den privata entreprenören har inget skriftligt avtal med Göteborgs kommun. De kommunala verksamheterna ringer när de har behov av företagets tjänster. Kommunal och privat hemtjänst i Stockholm I Stockholm har man sen 2004 infört kundvalsmodellen. Det innebär att vårdtagaren vid biståndsbedömningen får en broschyr av hemvårdsinspektören på vilka utförare som Stockholms stad kan erbjuda och vårdtagaren väljer utförare själv. På Stockholms stads hemsida finns en serviceguide i vilken man finner 118 utförare i både kommunal och privat regi. Utav dessa 118 utförare har 12 privata entreprenörer erbjudit personal som är flerspråkig varav 2 av de 12 är finsk/svensk språkig. I de kommunala verksamheterna finns 3 utförare som informerade om att man har flerspråkig personal. En del av entreprenörerna arbetar kommunövergripande. Konkurrensen om vårdtagarna är hård och verksamheterna är föränderliga beroende på vårdtagarunderlaget. Efter samtal med både privata och kommunala utförare träder bilden fram av en mer flexibel verksamhet på den privata marknaden. De privata entreprenörerna har ofta tilläggstjänster som vårdtagaren kan köpa privat och som kan finslipas efter behovet. En del privata entreprenörer säger också att antalet vårdtagare ökat då man kunnat garantera personal som talar det egna modersmålet. 10
12 Tabell 1. Beskrivning av kommunal verksamhet i Trelleborg respektive privat i Göteborg. Stockholm finns inte med i tabellen eftersom svar uteblivit från de verksamheter jag varit i kontakt med. TRELLEBORG Kommunal verksamhet GÖTEBORG Privat verksamhet FRÅGAN JA NEJ JA NEJ 1. Har ni gjort en behovsinventering i bostadsområdet inför starten 2. Har ni ansett det viktigt att personalen har kulturkännedom från olika kulturer 3. Har ni undersökt äldre invandrares önskemål om service från hemtjänst 4. Arbetar ni kommunövergripande 8. Har all personal undersköterskekompetens 9. Om ni svarat nej på fråga 8, har ni utbildat personalen 10. Samarbetar ni med hemsjukvården 11. Samarbetar ni med rehab-personalen 12. Blir personalen delegerad för HSL-uppgifter 14. Finns flerspråkig kväll och helger 11
13 Diskussion Det visade sig att i Göteborgs kommun har man inte tecknat något avtal med den privata entreprenören. Hemtjänstverksamheterna i stadsdelarna kontaktar företaget när man har problem som inte verksamheten själv kan lösa. Det man kan utläsa i samtalen med representanter från Göteborgs kommun och den privata entreprenören är att synsättet på hur insatserna skall utföras ibland skiljer sig åt. Den kommunala verksamheten arbetar traditionellt utifrån biståndsbeslutet och upplever att den privata entreprenören utgår mer ifrån de önskemål den enskilde vårdtagaren har vilket inte alltid stämmer med biståndet. En stadsdel upplevde det som att personalen från den privata entreprenören slukades upp av vårdtagaren och dennes anhöriga. Kostnaden för dessa tjänster var också dyrare än i kommunal regi. Stadsdelen Lundby i Göteborg har gjort en egen språkinventering som finns på deras hemsida. Där finns möjlighet att låna personal med annat språk än svenska om detta inte kan tillgodoses i den egna hemtjänstgruppen. På flera ställen i de undersökningar som gjorts framkommer att de grundläggande behoven är de samma hos både svenska äldre och äldre med utländsk bakgrund. De begränsningar man har i sitt dagliga liv på grund av sjukdomar och handikapp gör att man behöver stöd i sin dagliga livsföring oavsett etnicitet. Behoven kan dock behöva tillgodoses på olika sätt beroende på kulturell bakgrund, seder och normer. Det framkommer ofta att äldre personer som inte talar och förstår det svenska språket känner sig mer isolerade. En del har valt att avsluta sin hemtjänst eller har inte tackat ja till beviljade bistånd på grund av att man får kommunikationsproblem. De har dålig kännedom om hur det svenska samhället fungerar och om vad som händer i samhället. När hemtjänsten kan erbjuda flerspråkig personal kan vårdtagaren få information om samhällstjänster och om vad som händer för övrigt i samhället på ett naturligt sätt. Det skapar ett oberoende för vårdtagaren gentemot anhöriga. En del äldre invandrare uttrycker att de inte vill ligga sina anhöriga till last men språk och dålig ekonomi påverkar beslutet om att ta emot hemtjänst. När personalen inte talar samma språk som vårdtagaren får personalen arbeta med stor lyhördhet, vara kreativ och arbeta med kroppsspråk, lappar med ord skrivna på både svenska och vårdtagarens eget modersmål. En del vårdtagare är analfabeter och då får personalen använda sig av andra metoder, exempelvis bilder. 12
14 Att ge god och säker omvårdnad försvåras när personalen inte kan kommunicera med vårdtagaren genom att tala. I dessa situationer känner ofta både vårdtagare och personal osäkerhet. För att kunna tillfredställa de individuella behoven är det viktigt med flexibla lösningar och att inte arbeta så normstyrt. En öppenhet och empatisk inställning hos personalen gentemot vårdtagarens önskemål är viktig. Lika viktigt är det att vårdtagaren har fått en tydlig information om vad som ingår i arbetsuppgifterna för att personalen på ett professionellt sätt ska kunna sätta gränser i omvårdnadsarbetet. Grundläggande i mötet mellan människor är möjligheten att kunna kommunicera och göra sig förstådd. Vinster finns för bägge parter när de kan kommunicera verbalt. För våra äldre invandrare ger det trygghet, ökar självkänslan, minskar beroendet av anhöriga och ger förhoppningsvis större tillfredställelse med insatserna från hemtjänsten. För hemtjänsten blir omvårdnadsarbetet mindre tidskrävande när vårdtagaren fortlöpande kan få information och missförstånd kan undvikas. Personalen blir tryggare i sitt arbete, vilket genererar en bättre omvårdnad. I resultatet av Grbic s rapport framkommer att språk, kultur och religion är mycket viktigt i många äldre invandrares liv, de griper in i varandra och är svåra att skilja åt. Det är inte endast språket som efterfrågas utan även kulturkunskap. Maten är en livsviktig del i våra liv och hos många äldre invandrare är kostvanorna religiöst betingade. Vissa livsmedel är förbjudna att äta, andra skall tillagas eller hanteras på ett visst sätt. När detta åsidosätts av olika anledningar kan det skapa ångest och skuldkänslor. Vid biståndsprövning och i utförandet av bistånd i hemtjänsten måste flexibiliteten öka. Individens behov, även när den skiljer sig från det vi är kulturellt vana vid, måste sättas i centrum. Då vi förmodligen inte alltid kan tillgodose språk och kulturkompetens är det av stor vikt att personal i hemtjänsten får fortbildning och kunskap om vad de kan förmodas möta i sitt arbete i mötet med olika kulturer. Malmö stads Äldreomsorgsplan säger under rubriken Brukarundersökningar individuell anpassning att Äldre med annan kulturell och språklig bakgrund än den svenska bör kunna få sina behov av service och omvårdnad tillgodosedda genom att personal med samma bakgrund finns i personalgruppen. Vidare säger texten under rubriken Personalens kompetens och förhållningssätt att Verksamhetsansvarig skall tillse att personal har erforderlig utbildning och/eller yrkeserfarenhet och språk- och kulturkompetens för förlagda arbetsuppgifter. Som Äldreomsorgsplanen påtalar måste vi planera och samordna våra resurser för att i hemtjänsten så ofta som möjligt kunna erbjuda personal som talar vårdtagarens modermål för att ge en säker omvårdnad. 13
15 Trots att vi talar om kompetent personal som är vana vid att arbeta med icke-verbal kommunikation måste vi tillstå att det inte alltid blir optimal omvårdnad. När vårdtagaren inte kan uttrycka sina behov eller hur han/hon mår kan det leda till missförstånd. Hos vårdtagare med stora omvårdnadsbehov skapar dessa situationer otrygghet och rädsla. Personalen känner ofta att de inte räcker till. Detta kan innebära att vi får ett A-lag och ett B-lag bland våra vårdtagare. Några av de uppföljningsområden som beskrivs i Äldreomsorgsplanen är vårdinsatser för äldre med utländsk bakgrund och språk- och kulturkunskap bland personalen. Dessa områden är viktiga när vi idag vet att en del äldre invandrare tackar nej till insatser från hemtjänsten därför att vi inte kan erbjuda flerspråkig personal trots att ett omvårdnadsbehov finns. Vet vi, om det som samhället idag erbjuder den äldre invandraren, är det som efterfrågas? Tydlighet i informationen om vad samhället kan erbjuda och i vilka former det erbjuds är ett område som både kan och måste utvecklas. Denna information måste också delges till anhöriga. Inom ramen för bistånden måste hemtjänsten arbeta flexibelt för att kunna tillgodose vårdtagarens behov och önskemål. Det är därför mycket viktigt att vi nu tar tag i de utmaningar som det innebär att erbjuda äldre invandrare god omvårdnad av personal med språk/kulturkompetens. Behoven finns och kommer troligen att öka kommande år. 14
16 Referenser: Eshraghi, F. (2003). Jag kom till Sverige för att vara med min son. Äldre invandrares upplevelser av hemtjänstinsatser eller hemvårdsbidrag i Botkyrka kommun. Kompetenscentrum inom äldreomsorg. Fuentes, J. (2003). Rapport om projekt. Nationellt nätverk för äldre med invandrarbakgrund. Stockholm, SIOS - Samarbetsorgan för etniska organisationer i Sverige. Grbic, A. (2002). Kulturmöten i hemtjänst. En intervjuundersökning med förslag till handlingsplan. Äldreforskning NordVäst FoU. Hedesand, L. & Wikström, I. (2004). Äldre invandrare - lika som alla andra? Institutionen för socialt arbete. Umeå Universitet. Linné, S. (2005). Jag förstår inte vad dom säger. Äldre invandrare i Malmö berättar om vård och omsorg, Malmö FoU enhet för äldre. Magnússon, F. (red) (2002). Etniska relationer i vård och omsorg. Lund, Studentlitteratur. Malmö stad (2004). Äldreomsorgsplan för Malmö. Malmö stadskontor Statistiska Centralbyrån Migrationsverket
17 Bilaga 1 Nedan ges exempel på historisk * invandring till Sverige: Hansatyskar under medeltiden Finnar som bosatte sig i Mälardalen under 1500-talet Zigenare eller romer som började komma redan på 1500-talet Valloner som lockades hit för att lära ut järnhantering i slutet av 1600-talet Savolaxfinnar som under 1600-talet beviljades viss skattefrihet om de bosatte sig i urskogen det som nu kallas finnmarkerna Judar som tilläts etablera sig i fyra svenska städer under talet Franska konstnärer, filosofer och intellektuella under 1700-talet Italienare som kunde göra stuckatur när 1800-talets stenstäder byggdes Skottar som bland annat startade bryggerier. * Exempel från Migrationsverket
18 STADSKONTORET FoU-enheten/Kunskapsverkstaden Malmö, Telefon
Plan för etnisk mångfald 2007 2009
BILAGA 20 Plan för etnisk mångfald 2007 2009 Vårdtagarperspektiv Personalperspektiv Äldrenämnden 2007-10-31 2 Innehållsförteckning Bakgrund 3 Vidtagna åtgärder enligt tidigare handlingsplaner 4 Nuläget
Läs merÄldrelotsar för invandrare
Äldrelotsar för invandrare Internationella Kvinnoföreningen Författare: Agneta Eliason 2012-01-30 Sammanfattning Projektet Äldrelotsar för invandrar är ett projekt som handlar om att ge information till
Läs merFörslag till lokala värdighetsgarantier för äldreomsorgen i Järfälla kommun
Förslag till lokala värdighetsgarantier för äldreomsorgen i Järfälla kommun Inledning Den nationella värdegrunden för äldreomsorgen ligger till grund för lokalavärdighets - garantier i Järfälla kommun.
Läs merHemtjänst på olika språk - Projektplan
Malmö stad Utveckling av metoder för ett kommunikativt arbetssätt i hemtjänst till personer med annat språk än svenska och med teckenspråk Hemtjänst på olika språk Projektplan Hemtjänst på olika språk
Läs merFinskt förvaltningsområde Göteborgs Stad Mötesplats Äldreomsorg onsdag 9/10, 10.30-11.10
Finskt förvaltningsområde Göteborgs Stad Mötesplats Äldreomsorg onsdag 9/10, 10.30-11.10 Planeringsledare Antti Yliselä Mänskliga rättigheter och nationella minoriteter Stadsledningskontoret Enheten för
Läs merAllt fler med utländsk bakgrund studerar på högskolan men skillnaden mellan olika invandrargrupper är stor
FOKUS på arbetsmarknad och utbildning Fler med utländsk bakgrund studerar Allt fler med utländsk bakgrund studerar på högskolan men skillnaden mellan olika invandrargrupper är stor Anna Gärdqvist 19 Många
Läs merSlutrapport från översyn av äldre utlandsföddas behov av äldreomsorg samt utveckling av stödinsatser
VÅRD- OCH OMSORGSFÖRVALTNINGEN Hannele Hassinen, projektledare SLUTRAPPORT 1 (8) Slutrapport från översyn av äldre utlandsföddas behov av äldreomsorg samt utveckling av stödinsatser Slutrapport Stimulansmedelprojekt
Läs merBEHOVSBEDÖMER VI BRUKARNA I HEMTJÄNSTEN JÄMSTÄLLT?
BEHOVSBEDÖMER VI BRUKARNA I HEMTJÄNSTEN JÄMSTÄLLT? Ett jämtegreringsprojekt om hur vi bedömer behovet för kvinnor och män i hemtjänsten November 2000 Göteborgs stad Backa Mona Grönberg Raila Hjelmroth-Carlberg
Läs merBehovet av boende för finsktalande somatiskt sjuka - redovisning av utredning
1 (2) TJÄNSTESKRIVELSE 2015-09-16 Social- och omsorgskontoret Äldreomsorgsnämnden Behovet av boende för finsktalande somatiskt sjuka - redovisning av utredning Dnr: 15/51 Sammanfattning av ärendet Äldreomsorgsnämnden
Läs merInvandringen sjönk och antalet utvandrade ökade under 2010
utvandrade ökade under 2010 Invandringen till Sverige har under de senaste åren varit mycket hög. Under 2010 sj önk dock invandringen något, totalt invandrade 98 801 personer, 46 163 kvinnor och 52 638
Läs merÄldreprogram för Sala kommun
Äldreprogram för Sala kommun Fastställd av kommunfullmäktige 2008-10-23 107 Revideras 2011 Innehållsförteckning Sid Inledning 3 Förebyggande insatser 3 Hemtjänsten 3 Hemtjänst och hemsjukvård ett nödvändigt
Läs merNätverket Kombinera förvärvsarbete och anhörigomsorg. Sammanfattning från femte mötet i de blandade lokala lärande nätverken
Nätverket Kombinera förvärvsarbete och anhörigomsorg I februari 2011 startade arbetet med nya blandade lokala lärande nätverk inom det prioriterande området: Kombinera förvärvsarbetet och anhörigomsorg.
Läs merTolkhandledning 2015-06-15
Att använda tolk Syftet med denna text är att ge konkreta råd och tips om hur tolk kan användas i både enskilda möten och i grupp. För att hitta aktuell information om vad som gäller mellan kommun och
Läs merLÄNSSTYRELSEN KALMAR LÄN INFORMERAR. Hemtjänst till äldre invandrare, problem och möjligheter 2007:16
LÄNSSTYRELSEN KALMAR LÄN INFORMERAR Hemtjänst till äldre invandrare, problem och möjligheter 2007:16 1 Hemtjänst till äldre invandrare, problem och möjligheter Utgiven av: Ansvarig enhet: Författare: Omslagsbild
Läs merStrategi för integration i Härnösands kommun
INTEGRATIONSPROGRAM Strategi för integration i Härnösands kommun Innehållsförteckning sidan... 3 1.1 Utgångspunkter 1.2 Det mångkulturella Härnösand... 3... 3... 4 4.1 Kommunstyrelseförvaltning. 4.2 Nämnder
Läs merFinskt f k ör t f valtnin v gsområde mr - vad inneb v är det? är de Leena Liljestrand
Finskt förvaltningsområde - vad innebär det? Leena Liljestrand Lagar som gäller: (2009:724) Lagen om nationella minoriteter och minoritetsspråk Fr o m 1 januari 2010 stärkta rättigheter och möjligheter
Läs merEn delutvärdering av integrationsprojektet. Mitt nya land. Christin Holmberg
En delutvärdering av integrationsprojektet Mitt nya land Christin Holmberg Utvärderingen bygger på en längre intervju med projektledaren, tre telefonintervjuer med klienter samt intervjuer med två faddrar
Läs merFörsta analys av Gruppintag 1 Arbetsmarknadsintroduktion för nyanlända
Första analys av Gruppintag 1 Arbetsmarknadsintroduktion för nyanlända Gruppintag 1 - Arbetsmarknadsintroduktion för nyanlända den 10 maj 2012 Evaluation North Analys - Arbetsmarknadsintroduktion för nyanlända
Läs merDen utrikes födda befolkningen ökar
1 Utrikes födda Den utrikes födda befolkningen ökar Invandringen har under lång tid varit större än utvandringen i Sverige vilket innebär att den utrikes födda befolkningen fortsätter att öka. Vid årets
Läs merKommunal planering för äldre. Kartläggning av kommunernas planering för att tillgodose framtida behov för äldre personer med utländsk bakgrund
Kommunal planering för äldre Kartläggning av kommunernas planering för att tillgodose framtida behov för äldre personer med utländsk bakgrund Sociala frågor Ann-Marie Ahlberg Marie Ekfors 2009 Titel: Utgiven
Läs merSammanfattning från första mötet i de lokala lärande nätverken
Nätverket Kombinera förvärvsarbete och anhörigomsorg I februari 2011 startade arbetet med nya blandade lokala lärande nätverk inom det prioriterande området: Kombinera förvärvsarbetet och anhörigomsorg.
Läs merLära och utvecklas tillsammans!
Lära och utvecklas tillsammans! Studiematerial Utmaningar i att upptäcka och integrera Stefan Falkenstad och Lina Kärnestam Kompetensutveckling för sfi-lärare Lärarhögskolan i Stockholm Myndigheten för
Läs merInnehåll. Förord 7 Vad menas med värdegrund? 9 Lagstiftning om värdegrund 25
Innehåll Förord 7 Vad menas med värdegrund? 9 Lagstiftning om värdegrund 25 Vad innebär lagtexten om värdegrund för äldre personer? 31 för anhöriga? 37 för personal? 43 Hur kan du stötta dina medarbetare
Läs merKvalitetsmätning inom hemvården i Ale kommun
Kvalitetsmätning inom hemvården i Ale kommun - Redovisning av personalens uppfattning (8) November 8 Nora Wetzel Innehåll 1. Sammanfattning... 3 2. Bakgrund... 4 3. Metod... 4 4 Redovisning av resultat...
Läs merLågt söktryck till Kompl.utb/ssk (KUSSK) Annonserat i Metro senaste 2 åren, samt även Facebook i år (riktad annons), media har stor genomslagskraft
Marknadsföring Initialt ingen marknadsföring Endast i universitetets utbildningsutbud inför antagningsomgång; katalog samt på Antagning.se Tvärtom befarade anstormning av sökande till Kompl.utb/läk (KUL)
Läs merFramtidens äldreomsorg i Alingsås kommun
Framtidens äldreomsorg i Alingsås kommun Innehåll Framtidens äldreomsorg i Alingsås kommun sid 3 Befolkningsprognos för äldre i Alingsås kommun sid 4 Att bo tryggt sid 5 Stöd för ett gott åldrande sid
Läs merUppdraget Delegationen skall ha i uppdrag att följa och analysera utvecklingen av boendefrågor för äldre både inom den ordinarie bostadsmarknaden
Kommittédirektiv Delegationen för utveckling av bostäder och boende för äldre personer Dir. 2006:63 Beslut vid regeringssammanträde den 24 maj 2006. Sammanfattning av uppdraget En särskild delegation tillkallas
Läs merDialog Gott bemötande
Socialtjänstlagen säger inget uttalat om gott bemötande. Däremot kan man se det som en grundläggande etisk, filosofisk och religiös princip. Detta avsnitt av studiecirkeln handlar om bemötande. Innan vi
Läs merInitiativ (Alliansen, MP, S, V) till VON: Uppdrag hemtjänst
Tjänsteskrivelse 2018-03 - 13 Handläggare Susanne Hillberg Biståndsavdelningen Vård - och omsorgsnämnden Initiativ (Alliansen, MP, S, V) till VON: Uppdrag hemtjänst Förslag till beslut 1. Vård - och o
Läs merminoritetspolitiska arbete
TJÄNSTESKRIVELSE Handläggare Datum Ärendebeteckning Stina Nordström 2019-06-10 KS 2019/0685 Kommunfullmäktige Riktlinjer för Kalmar kommuns minoritetspolitiska arbete 2019-2022 Förslag till beslut Kommunfullmäktige
Läs merVanliga fördomar om invandrare
Matton Collection/Johnér Vanliga fördomar om invandrare Det pågår en massinvandring till Sverige. Det stämmer inte. I dag är cirka 15 procent av Sveriges befolkning födda i ett annat land. Statistiska
Läs merUtvecklingssamtal kravmärkt yrkesroll LSS/Psykiatrin Enköpings kommun
Utvecklingssamtal kravmärkt yrkesroll LSS/Psykiatrin Enköpings kommun Namn Datum och tid Syftet med samtalet är att genom dialog se vilket behov av utveckling den enskilda medarbetaren har men också att
Läs merSpråkutveckling. - ett vägledningsdokument för språkutvecklande arbetssätt inom enheten Fisksätra förskolor
Språkutveckling - ett vägledningsdokument för språkutvecklande arbetssätt inom enheten Fisksätra förskolor 1 Innehåll 1. Inledning sid 2 2. Vad säger styrdokumenten? sid 2 3. Förhållningssätt sid 3 4.
Läs merUPPDRAG OCH YRKESROLL BOENDE
UPPDRAG & YRKESROLL UPPDRAG OCH YRKESROLL BOENDE Läsanvisning och bakgrund Uppdrag och yrkesroll - boende är en beskrivning av vad det innebär att arbeta med stöd och service till personer med funktionsnedsättning
Läs merIn- och utvandring. 6. In- och utvandrare Immigrants and emigrants Statistiska centralbyrån 289. Tusental 120.
Tabeller över Sveriges befolkning 2007 Befolkningsförändringar in- och utvandring In- och utvandring Under år 2007 invandrade 99 485 personer till Sverige. Det innebär att invandringen, som slog rekord
Läs merFörsta analys av projektet Arbetsmarknadsintroduktion för nyanlända
Första analys av projektet Arbetsmarknadsintroduktion för nyanlända Analys - Arbetsmarknadsintroduktion för nyanlända den 10 maj 2012 Evaluation North Analys - Arbetsmarknadsintroduktion för nyanlända
Läs merMotion gällande: Hur bör Stockholm arbeta för att ta emot och inkludera nyanlända/flyktingar i samhället?
Motion gällande: Hur bör Stockholm arbeta för att ta emot och inkludera nyanlända/flyktingar i samhället? Problemformulering Risken att nyanlända hamnar i ett socialt utanförskap är betydligt större än
Läs merInvandringen till Sverige
Invandringen till Sverige Jens Allwood, Charlotte Edebäck, Randi Myhre European Intercultural Workplace Kollegium SSKKII, GU www.sskkii.gu.se/projects/eiw/ www.eiworkplace.net Innehåll Bakgrund 1950 1970
Läs merUtvandringen större än någonsin tidigare
1(5) Utvandring och invandring Utvandringen större än någonsin tidigare Invandringen till Sverige har under de senaste åren varit hög. Under 2011 invandrade 96 467 personer, vilket var en minskning med
Läs merShirin Pettersson Henare. Tel: 010-4855499. Teamledare på Mottagningsenheten i Borås. shirin.petterssonhenare@migrationsver. ket.
Januari 2013 Shirin Pettersson Henare Tel: 010-4855499 Teamledare på Mottagningsenheten i Borås shirin.petterssonhenare@migrationsver ket.se Migrationsverkets uppdrag Vi prövar ansökningar från de som
Läs merBILAGA 1: RAPPORT OM UPPFÖLJNING AV HEMTJÄNSTEN INOM ÄLVSJÖ SDF
ÄLVSJÖ STADSDELSFÖRVALTNING VERKSAMHETSOMRÅDE ÄL DRE OCH FUNKTIONSNED SATTA BILAGA 1 DNR 1,1,71-2012 SID 1 (17) 2012-09-07 BILAGA 1: RAPPORT OM UPPFÖLJNING AV HEMTJÄNSTEN INOM ÄLVSJÖ SDF Denna rapport
Läs merInsatser som kan beviljas av biståndshandläggare
Länsgemensam ledning i samverkan Inom socialtjänst och angränsande område Hälso- och sjukvård i Kalmar län Insatser som kan beviljas av biståndshandläggare inom ramen för socialtjänstlagen Sammanställd
Läs merInnehållsförteckning
Innehållsförteckning 1. Inledning... 1 1.2 syfte... 1 1.3 metod... 1 2 Den äldre invandraren/ människan från andra kulturer i kontakt med åldrandets villkor i Sverige. 2 2.1 En kulturanpassad äldreomsorg
Läs merväl har börjat. Rykten om interna förhållanden sprids snabbt bland potentiella medarbetare. Rekryteringsprocessen
8. E t t g o t t r y k t e ä r A rbetsgivaren som varumärke Ett gott rykte som arbetsgivare är bästa rekryteringskanal. Begreppet Employment branding, arbetsgivarvarumärke, blir allt viktigare. Image,
Läs merFöräldrasamverkan i mångkulturella skolor
Föräldrasamverkan i mångkulturella skolor Bakgrund Att förstå och förklara vad som händer i mångkulturella skolkontexter när föräldrar, lärare, skolledning förväntas samverka. Vidare är Laids intresse
Läs merNycklar till den goda vården
Nycklar till den goda vården Sirkka-Liisa Ekman Karolinska Institutet Inst för neurobiologi, vårdvetenskap och samhälle Sektionen för omvårdnad Oktober 2012 Alzheimers sjukdom AD Långsamt insjuknande och
Läs merVanliga fördomar om invandrare
Vanliga fördomar om invandrare Det pågår en massinvandring till Sverige. Det stämmer inte. I dag är cirka 15 procent av Sveriges befolkning födda i ett annat land. Statistiska centralbyrån beräknar att
Läs merÄldrepolitiskt program för Socialdemokraterna i Nacka. (Förslag till slutversion, 2010-05-19)
Äldrepolitiskt program för Socialdemokraterna i Nacka (Förslag till slutversion, 2010-05-19) Äldrepolitiskt program för Socialdemokraterna i Nacka Nacka kommun får allt fler äldre och äldre som lever allt
Läs merUrsprunglig ansökan Greta Andersson ansöker om särskilt boende enligt 4 kap. 1 socialtjänstlagen.
EXEMPELUTREDNING UTBILDNING SÄRSKILT BOENDE Läs hela utredningen men det som ligger till grund för genomförandeplanen börjar efter rubriken behov i den dagliga livsföringen. De livsområden som brukaren
Läs merMerservice inom LSS och särskilda boenden
Merservice inom LSS och särskilda boenden Anställningsenheten, JobbMalmö Upprättad Datum: Version: Ansvarig: Förvaltning: Enhet: 2015-01-22 1.2 Jahangir Hosseinkhah Arbetsmarknads-, gymnasie- och vuxenutbildningsförvaltningen
Läs merSocialt innehåll/kultur
Socialt innehåll/kultur Hur ser mitt uppdrag Övergripande ansvar för det sociala innehållet stödja personal och enhetschefer i arbetet tillsammans med vår värdegrundsledare Projektledare för För och med
Läs merHur skyddar vi demenssjuka traumatiserade på Judiska Hemmet. Anja Brans
Hur skyddar vi demenssjuka traumatiserade på Judiska Hemmet Anja Brans Judiska Hemmet erbjuder god vård och tryggt boende till livets slut för personer över 65 år, i första hand av judisk börd. Hemmets
Läs merUppdraget som biståndshandläggare inom äldreomsorgen
BROMMA STADSDELSFÖRVALTNING BESTÄLLARAVDELNING ÄLDREOMSORG SID 1 (6) 2007-04-23 SDN 2007-05-14 Handläggare: Eva Lindström Telefon: 508 06 321 Till Bromma stadsdelsnämnd Uppdraget som biståndshandläggare
Läs merHEMTJÄNST VÅRD OCH OMSORG
HEMTJÄNST VÅRD OCH OMSORG Information om Hemtjänst! Verksamheten utgår från att kommunmedborgaren ska erbjudas möjlighet till en fungerande vardag. Verksamheten vänder sig till äldre samt personer med
Läs merUtvandring och återinvandring bland Sverigefödda
42 Åke Nilsson Utvandring och återinvandring bland Sverigefödda Utvandring och återinvandring av Sverigefödda 198 22 25 2 Utvandring 15 1 Återinvandring 5 198 1985 199 1995 2 25 Fram till 199 utvandrade
Läs merUtvecklingssamtal kravmärkt yrkesroll Äldreomsorg Enköpings kommun
Utvecklingssamtal kravmärkt yrkesroll Äldreomsorg Enköpings kommun Namn Datum och tid Syftet med samtalet är att genom dialog se vilket behov av utveckling den enskilda medarbetaren har men också att utveckla
Läs merNär du behöver HJÄLP & STÖD. i vardagen
När du behöver HJÄLP & STÖD i vardagen OMSORG & VÅRD - Landskrona stad Människor kan i livets olika faser behöva omsorg eller socialt stöd för att klara vardagen och leva ett gott liv. Vi föds och lever
Läs merKontaktpersonalen har en central funktion i kvalitetssäkring för hyresgästens/kundens vård och omsorg.
Inom hemtjänsten Inom äldreomsorgen i Grästorps kommun arbetar vi enligt modellen att varje hyresgäst/kund skall ha en egen kontaktpersonal en person som känner hyresgästen/kunden lite mer. Kontaktpersonalen
Läs merÄLDRE MEDBORGARE. Ett gott liv som senior. Rikt aktivitetsutbud. Ökat inflytande
ÄLDRE MEDBORGARE Antalet äldre i Värmdö kommer att öka framöver och det är viktigt att politiken arbetar målinriktat för att skapa de bästa förutsättningarna för att våra medborgare ska få ett gott liv
Läs merFörstärkt rehabilitering. Projektplan. Upprättad
Förstärkt rehabilitering Upprättad stärkt rehabilitering20071126.doc Ansvarig: Krister Nerman Förvaltning: Södra Innerstaden stadsdelsförvaltning Enhet: Vård och omsorg för Innehållsförteckning 1. Bakgrund...
Läs merDokumentation från workshops Somalidagen i Tibro 25 Mars
1 Dokumentation från workshops Somalidagen i Tibro 25 Mars 2 Fritid Det traditionella föreningslivet upplevs som ett hinder med stora krav för medverkan, ibland annat vad gäller långsiktiga åtaganden och
Läs merINFORMATION FRÅN ENHETEN FÖR BISTÅND OCH STÖD. Vår omsorg, din trygghet
INFORMATION FRÅN ENHETEN FÖR BISTÅND OCH STÖD Vår omsorg, din trygghet Socialtjänstlagen (SoL) 4 kapitlet Rätten till bistånd 1 Den som inte själv kan tillgodose sina behov eller kan få dem tillgodosedda
Läs merUppföljning av Gruppintag 1 Arbetsmarknadsintroduktion för nyanlända
Uppföljning av Gruppintag 1 Arbetsmarknadsintroduktion för nyanlända Gruppintag 1 - Arbetsmarknadsintroduktion för nyanlända den 11 januari 2013 Evaluation North Analys av Grupp 2 2013-01-11 Arbetsmarknadsintroduktion
Läs merÅterutvandring från Sverige 1995 1999
Återutvandring från Sverige 1995 1999 nr 2 2004 årgång 32 I artikeln studeras återutvandring från Sverige åren 1995 1999. Invandrare från länder vilka är kulturellt och geografiskt närliggande Sverige
Läs merDu är nyckeln till fler bostäder för våra inflyttare
Du är nyckeln till fler bostäder för våra inflyttare Ökad inflyttning är positivt för Eksjö kommun Invandring är idag den största tillväxtfaktorn för befolkningsutvecklingen i vår kommun. Utan den skulle
Läs merDin rätt till vård och omsorg en vägvisare för äldre
Din rätt till vård och omsorg en vägvisare för äldre VEM KAN FÅ HJÄLP? Socialtjänstlagen ger Dig rätt till hjälp i hemmet, äldreboende, dagverksamhet och annat bistånd om Du inte själv kan tillgodose Dina
Läs merEksjö kommuns HEMTJÄNST. Kvalitet, delaktighet och flexibilitet ger självbestämmanderätt och integritet
Eksjö kommuns HEMTJÄNST Kvalitet, delaktighet och flexibilitet ger självbestämmanderätt och integritet Det trygga alternativet Vi lovar att du ska känna dig trygg med ditt val av Eksjö kommuns hemtjänst
Läs merMigrationen en överblick Umeå den 18 januari Eskil Wadensjö Institutet för social forskning, Stockholms universitet
Migrationen en överblick Umeå den 18 januari 2017 Eskil Wadensjö Institutet för social forskning, Stockholms universitet Olika typer av migration Arbete (anställning, starta företag) Studier Familjeskäl
Läs mer1. Vägledning vid handläggning av kontaktperson enligt SoL och LSS
1(4) STYRDOKUMENT DATUM 2016-09-26 Riktlinjer kontaktperson enligt SoL 1 och LSS 2 Avgränsning gällande kontaktperson enligt SoL: Dokumentets innehåll avser handläggning och verkställighet inom socialpsykiatri
Läs merInformation om hjälp i hemmet och valfrihet
Information om hjälp i hemmet och valfrihet Version 9.0 20150203 Vård- och omsorg Information om hemtjänst Vad är hemtjänst? Hemtjänst är ett samlat begrepp för olika former av stöd, service och omvårdnad
Läs merAtt komma till Sverige som ensamkommande flykting ett mottagande med närhet i tanke och distans i handling?
Att komma till Sverige som ensamkommande flykting ett mottagande med närhet i tanke och distans i handling? Eva Nyberg, eva.nyberg@fou-sodertorn.se Åsa Backlund, asa.backlund@sollentuna.se Riitta Eriksson,
Läs merUtdrag från Självskattnings- och bedömningsmaterial
Anpassning av Europarådets språkliga referensnivåer för arbete inom äldreomsorg och omsorg om personer med funktionsnedsättning Framtaget av lärargruppen inom projekt ArbetSam hösten 2011 våren 2012 Handledare:
Läs mernå ända fram guide för informatörer som vill nå alla i sverige
nå ända fram guide för informatörer som vill nå alla i sverige Tips för att nå läsare med begränsade kunskaper i det svenska språket Detta är några råd om hur man når så många som möjligt med sin information,
Läs merMODERSMÅL 3.6 MODERSMÅL
3.6 MODERSMÅL Språk är människans främsta redskap för att tänka, kommunicera och lära. Genom språket utvecklar människor sin identitet, uttrycker känslor och tankar och förstår hur andra känner och tänker.
Läs merFör ett samtal i gruppen om situationen i beskrivningen med stöd av frågorna nedan
Vad är mångfald? Yalda, 37 år, har rötter i Mellanöstern och är född och uppvuxen i Sverige. Hon är den enda på sin arbetsplats som har utländsk bakgrund och det blir hon ofta påmind om av arbetskamrater
Läs merSjälvskattnings- och bedömningsmaterial nivåerna A1, A2, B1, B2
Anpassning av Europarådets språkliga referensnivåer för arbete inom äldreomsorg och omsorg om personer med funktionsnedsättning Framtaget av lärargruppen inom projekt ArbetSam hösten 2011 våren 2012 Handledare:
Läs merIntegrationsplan
2018-04-09 Integrationsplan 2018-2020 Munkedals kommun KS 2018-143 Antagen av nämnd datum för beslut, paragrafnr. Reviderad datum för beslut, paragrafnr. Sida 2 av 5 1. Inledning Under den stora flyktingvågen
Läs merVärdegrund. för Socialnämndens verksamheter i Kungsörs kommun. Fastställd av Socialnämnden 2006-03-27. Reviderad 2011-05-11
Värdegrund för Socialnämndens verksamheter i Kungsörs kommun Fastställd av Socialnämnden 2006-03-27 Reviderad 2011-05-11 Värdegrund Värdegrunden anger de värderingar som ska vara vägledande för ett gott
Läs merHEMTJÄNST I KRISTIANSTADS KOMMUN
HEMTJÄNST I KRISTIANSTADS KOMMUN Hemtjänst i Kristianstads kommun I den här broschyren kan Du läsa om vilket stöd Du kan söka från hemtjänsten i Kristianstads kommun. Målsättningen med hemtjänst är att
Läs merKvalitetsbokslut 2013
Diarienummer: Kvalitetsbokslut 2013 Vårdcentralen Åsidan Nyköping 2013 Ett öppet och hållbart landsting för jämlik hälsa, mångfald och valfrihet Innehållsförteckning Inledning... 3 Verksamhetens uppdrag...
Läs merLokala värdighetsgarantier för äldreomsorgen i Upplands- Bro kommun
Lokala värdighetsgarantier för äldreomsorgen i Upplands- Bro kommun Rätt till privatliv och kroppslig integritet 1. Vi garanterar att Du har rätt till kroppslig integritet i samband den personliga omvårdnaden
Läs merProgram för Helsingborg stads arbete med att tillgodose de nationella minoriteternas rättigheter
SID 1(9) Program för Helsingborg stads arbete med att tillgodose de nationella minoriteternas rättigheter Judar, romer, samer, sverigefinnar och tornedalingar är de fem erkända nationella minoriteterna
Läs merProgram för ett integrerat samhälle
Strategi» Program Plan Policy Riktlinjer Regler Borås Stads Program för ett integrerat samhälle Integrerat samhälle 1 Borås Stads styrdokument» Aktiverande strategi avgörande vägval för att nå målen för
Läs merLÄNSSTYRELSEN KALMAR LÄN INFORMERAR. Verksamhetstillsyn av hemtjänsten i sex kommuner i Kalmar län. Meddelande 2005:17
LÄNSSTYRELSEN KALMAR LÄN INFORMERAR Verksamhetstillsyn av hemtjänsten i sex kommuner i Kalmar län Meddelande 2005:17 Verksamhetstillsyn av hemtjänsten i sex kommuner i Kalmar län Utgiven av: Meddelande
Läs merVI OCH DOM 2010/01/22
VI OCH DOM 2010/01/22 Integration och invandring En bild av olika människor I Norbotten, Till.exempel.I Boden lever många människor med olika bakgrund. Vissa är födda i Sverige och andra i utlandet. Integration
Läs merMedarbetarenkät 2011. <<Organisation>> <<Verksamhet>> <<Område>> <<Resultatenhet>> <<Undergrupp>> Dags att tycka till om ditt jobb!
Medarbetarenkät 2011 Dags att tycka till om ditt jobb! Göteborgs Stad vill vara en attraktiv arbetsgivare, både för dig som redan
Läs merInternationalisering. Globaliseringen. 26 Program E: Ledande nordlig region
Internationalisering Globaliseringen Ökat informationsutbyte och minskade hinder för migration, investeringar och handel har påverkat den ekonomiska utvecklingen i världen. Globaliseringen har dessutom
Läs merLediga arbetsplatser och rekrytering på arbetsställen
1() Lediga arbetsplatser och rekrytering på arbetsställen Frågeformulär år 2014 T1-T14 T2 I undersökningen utreds arbetsställets lediga arbetsplatser, sökning och anställning av personal samt upplevda
Läs mer2014-09-18 Nf 149/2012. Policy för bemötande av brukarens känslor, relationer och sexualitet Förvaltningen för funktionshindrade Örebro kommun
2014-09-18 Nf 149/2012 Policy för bemötande av brukarens känslor, relationer och sexualitet Förvaltningen för funktionshindrade Örebro kommun Innehållsförteckning Sammanfattning... 1 Inledning... 1 Syfte...
Läs merMiracles Someone Special Coldplay
Miracles Someone Special Coldplay Sofia Mitts-Björkblom, utbildare från Yrkesakademin i Österbotten Utbildade samhälls- och hälsokommunikatörer Yrkesakademin har inom ramen för En bra start i Österbotten
Läs merBefolkning efter svensk och utländsk bakgrund
18 Befolkning efter svensk och utländsk bakgrund Annika Klintefelt Vid slutet av år 22 var 1,1 miljoner av Sveriges befolkning födda utomlands. Det motsvarar knappt 12 procent av befolkningen. Drygt 6
Läs merRAPPORT. Stadskontoret. Folkmängd i Malmö. Preliminär januari 2013
RAPPORT Stadskontoret Folkmängd i Malmö Preliminär januari 2013 Malmö stadskontor Avdelningen för samhällsplanering Arbetsgrupp: Maria Kronogård (Befolkningsutveckling) Elisabeth Pålsson (Malmöbor födda
Läs merPersoncentrerad vård och omsorg
Personcentrerad vård och omsorg Ledningsgruppen för Vård och Omsorg har beslutat att vi ska ha en personcentrerad Vård och Omsorg i Hjo kommun. Det innebär att all personal som arbetar inom Vård och Omsorg
Läs merHandlingsplan för NATIONELLA MINORITETER OCH MINORITETSSPRÅK
Handlingsplan för NATIONELLA MINORITETER OCH MINORITETSSPRÅK 2016-2019 Södergatan 20, 195 85 Märsta Tel (vxl) 08-591 260 00 Fax 08-591 260 36 sigtuna.kommun@sigtuna.se www.sigtuna.se Dokumentnamn Handlingsplan
Läs merÅr 2000 erkänner Sverige fem nationella minoriteter i landet
År 2000 erkänner Sverige fem nationella minoriteter i landet» Vad är en minoritet?» Finns det bara fem minoriteter i Sverige?» Varför erkänns bara fem nationella minoriteter? De fem nationellt erkända
Läs merÄldrenämndens. inriktningsmål
Äldrenämndens inriktningsmål Innehållsförteckning INNEHÅLLSFÖRTECKNING Inledning Sid 3 Verksamhetsidé Sid 4-5 Vision Sid 6 Uppdrag Sid 7 Ekonomi Sid 8 Verksamhet Sid 9-11 Personal/Organisation Sid 12 Inledning
Läs merNätverket Kombinera förvärvsarbete och anhörigomsorg. Sammanfattning från tredje mötet i de blandade lokala lärande nätverken
Nätverket Kombinera förvärvsarbete och anhörigomsorg I februari 2011 startade arbetet med nya blandade lokala lärande nätverk inom det prioriterande området: Kombinera förvärvsarbetet och anhörigomsorg.
Läs merEnkätundersökning om patienters upplevelser av vården på Bergsjön Vårdcentral
Enkätundersökning om patienters upplevelser av vården på Bergsjön Vårdcentral Rapportförfattare: Jenny Nordlöw Inledning Denna rapport är en del av Bergsjöns Vårdcentrals arbete för att kartlägga och förbättra
Läs merRedovisning av enkäten: Äldreomsorg för finsktalande brukare i Karlskoga kommun
Rapport 1 (7) Kommunstyrelsens ledningskontor Handläggare Anne Ågren Redovisning av enkäten: Äldreomsorg för finsktalande brukare i Karlskoga kommun Anne Ågren Mars 2017 Rapport 2 (7) Bakgrund Karlskoga
Läs merDen nationella värdegrunden för äldreomsorg Den lokala värdighetsgarantin för äldreomsorgen i Huddinge. Erika Svärdh, kommunikationschef, SÄF
Den nationella värdegrunden för äldreomsorg Den lokala värdighetsgarantin för äldreomsorgen i Huddinge Erika Svärdh, kommunikationschef, SÄF Nationell värdegrund i socialtjänstlagen Den 1 januari 2011
Läs mer