Martin Hala Kina ur Zhuang Zhous två synvinklar

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Martin Hala Kina ur Zhuang Zhous två synvinklar"

Transkript

1 Martin Hala Kina ur Zhuang Zhous två synvinklar För tjugo år sedan sveptes kommunismen i Östeuropa undan av sammetsrevolutionen. På andra sidan jordklotet slog den kinesiska regeringen till mot alla som vågade protestera mot regimen, med repressalier som nådde sin kulmen i massakern på Himmelska fridens torg den fjärde juni Martin Hala beskriver hur Kina under de tjugo år som gått sedan Himmelska fridens torg har lyckats uppstå ur askan genom att utmana västvärlden ekonomiskt och frambringa ett patriotiskt stöd bland sina medborgare. Men, skriver Hala, i takt med att den ekonomiska krisen fördjupas kommer dessa bedrifter kanske inte att räcka till för att skydda "den uppvaknande draken" från sin historia. Sommaren 1989 reste jag från Prag till Warszawa inbjuden av en grupp unga polska intellektuella som kallat in inofficiella "medborgarobservatörer" från de mer repressiva kommunistiska länderna för att bevittna Sovjetblockets första (någorlunda) fria val. Jag kände mig fortfarande kvävd i det strängt kontrollerade, "normaliserade" Tjeckoslovakien och grep chansen att få lite frisk luft. Ett av mina bestående minnen från resan är den upprördhet och det allmänna fördömande som följde på de blodiga kraftåtgärder som just vidtagits i Beijing. Överallt hängde affischer med kopior av framsidor från västerländska tidskrifter där Deng Xiaoping och Li Peng kallades "slaktarna i Beijing". Man höll vakor, föreläsningar och debatter, tillverkade broschyrer och häften, t shirts och rockmärken. Efter att ha överlevt arméns kraftåtgärder mot Solidarnosc 1981 kände polackerna ett naturligt medlidande med offren för dessa våldshandlingar som måste ha påmint dem om tiden för deras egna demokratiska triumfer. Men det var inte bara kommunismens offer som fick omvärldens deltagande, även förövarna hade tydligen sina sympatisörer. När jag kom tillbaka var mitt första uppdrag på Comeniusuniversitetet i Bratislava att tolka för en officiell delegation från det kinesiska utbildningsministeriet. Gång på gång uttryckte de slovakiska regeringstjänstemännen sina sympatier för åtgärderna mot de upproriska studenterna i Beijing. Vissa bjöd på mer personliga kommentarer: "Vet ni, i slutändan kommer vi kanske att bli tvungna att göra samma sak här." Därpå mönstrade de mig misstänksamt: "Jag hoppas att ni översätter korrekt, unge man." Oavsett vems sida man ställde sig på under det här historiska året verkade alla vara ense om att Himmelska fridens torg utgjorde den mörka sidan av den tidvattenvåg som svepte undan kommunismen på flera ställen i världen. Som vi alla vet gjorde de tjeckoslovakiska myndigheterna inte "samma sak" när förändringarnas tidvattenvåg slutligen nådde mitt hemland, även om jag är säker på att det fanns mer än en kamrat som reflexmässigt ville skicka ut trupperna. Spelet hade varit över ända sedan ryssarna gjorde klart att de inte An article from 1/13

2 skulle skicka Röda armén den här gången. Till skillnad från Kina kunde de sönderfallande östeuropeiska regimerna knappast handla på eget bevåg. Samtidigt som världen gladdes över den fredliga demokratiseringen av Östeuropa, såg man misstroget på när den kinesiska regeringen utövade repressalier mot dem som vågade protestera under den kortlivade våren. De människor på regeringens svarta lista som lyckades fly utomlands togs emot som hjältar i Hong Kong och i väst. Kinesiska studenter och forskare vid utländska universitet bombarderade sitt hemland med regeringskritiska faxmeddelanden. Ett flertal politiska organisationer startades av kineser i europeisk och amerikansk exil i hopp om en nära förestående regimväxling. Representanter för den numera i stort sett bortglömda parisbaserade Federationen för ett demokratiskt Kina 1 såsom Chen Yizi, före detta rådgivare till Zhao Ziyang, eller Liu Binyan, den kinesiska journalismens ålderman, hade öppna inbjudningar till politiska ledare i de västerländska huvudstäderna. Det hade även Dalai Lama. Någon minns kanske att Hans Helighet fick Nobels fredspris 1989 efter att massprotester mot det kinesiska styret utbrutit i Lhasa tidigare samma år. Undertryckandet av dessa protester leddes av Hu Jianto, den dåvarande partisekreteraren i Tibet som sedan dess har stigit i graderna: det anses allmänt att det var genom sin järnhand i Lhasa som han vann partiäldstenas gunst efter Himmelska fridens torg. Tjugo år senare har omvärldens syn på Kina förändrats till det oigenkännliga. Skuggan efter Himmelska fridens torg ligger fortfarande kvar, men världen har under tiden låtit sig tjusas av bilden av Kina som "den uppvaknande draken", en blivande supermakt som omvandlar sig själv och allting omkring sig i en halsbrytande hastighet. Allt som har med Kina att göra tycks vara stort och snabbt BNP tillväxten, handelsöverskottet och utlandsreserverna, skyskraporna och antalet olympiska medaljer. Borta är landets pariastatus från det sena 80 talet. Beijing beundras från alla håll för sin ekonomiska makt och sitt geopolitiska inflytande. Västerländska politiker skyr de få överlevande dissidenterna som pesten, men tävlar om att få träffa just de kamrater som en gång dömdes ut som slaktare. Vissa sluter "strategiska partnerskap" med Kina som sorgligt nog tenderar att spricka snabbare än man hinner säga "bojkotta Carrefour". Alla i officiell ställning undviker plötsligt Dalai Lama medan president Hu Jiantao, som förklarade undantagstillstånd i Lhasa 1989, frotterar sig med världens politiska elit. Ännu mer slående är att attityden bland vanliga människor i Kina genomgått en betydande förändring under de senaste tjugo åren. Visserligen har den lokala korruptionen lett till ett stort missnöje som kokar både under och över ytan, och tiotusentals spontana protester registreras varje år. Samtidigt är dock ett förvånande stort antal till synes vanliga medborgare beredda att träda fram med sitt stöd för centralregeringen, särskilt när Kinas nationella stolthet och anseende upplevs stå på spel. Kinesiska studenter i utlandet faxar inte längre subversiva meddelanden hem, snarare spanar de på internet efter "antikinesiska element" och "förrädare". Det är tydligt att en markant förändring har skett i Kina under de senaste tjugo åren. Kommunistregimen vägrade inte bara att följa det besläktade Sovjetblocket ner i historiens soptunna, utan åstadkom dessutom en storartad comeback. Det Kina som 1989 tycktes vara så likt Östeuropa förpuppade sig en tid för att sedan kläckas i form av en märklig ny hybrid, som ibland kallats för den kinesiska modellen. Befriad från pariastämpeln stoltserar Kina med sin An article from 2/13

3 egen "mjuka makt" både hemma och utomlands. Men exakt när och hur skedde denna förändring? Och än viktigare, kan den bli bestående? Chimerica I efterhand tycks globaliseringen vara den omständighet som ensam gjort mest för att rädda Kinas till namnet kommunistiska regim och sätta landet i centrum för hela världens uppmärksamhet. Som helhet är Kina en av vinnarna, om inte den enda vinnaren, i den övergripande process som pågått under de senaste två decennierna. Samtidigt finns det tiotals miljoner individuella förlorare som föder monstret genom sitt hårda arbete, utan att få någonting tillbaka. Som land har Kina dragit enorm nytta av globaliseringen genom att använda sig av sin stora strukturella tillgång, den synbart oändliga reserven av billig arbetskraft som är strängt kontrollerad i ett auktoritärt system där varken fria fackföreningar eller någon liknande form av inblandning är tillåtna. Kinesisk arbetskraft är liksom oljan i Mellanöstern en källa till ofantlig rikedom för dem som kontrollerar den. Olja och arbetskraft driver världsekonomins maskinerier, men till skillnad från oljan, som följer efter maskinerna, drar arbetskraften dem till sig. Därmed har en stor del av världens produktionsbas långsamt förflyttats till Kinas östkust, där skaror av fattiga människor från de underutvecklade provinserna i inlandet fyller behovet av billig arbetskraft. Kinas steg över till globalisering togs inte över en natt. I själva verket var det resultatet av en utdragen kamp mellan Deng Xiaopings pragmatism och den mer renläriga kommunism som företräddes av hans vapenbröder. Att öppna upp Kina för västvärldens nedbrytande inflytande föll inte revolutionärerna på läppen. Deng tillhörde en generation som bokstavligen erövrade Kina från hästryggen och som brydde sig mer om politisk makt än om ekonomi. Han må ha förtjänat att kallas slaktare, men man var ändå tvungen att beundra Dengs vision och hans beslutsamhet att tvinga ner den i halsen på de andra partiäldstena. De "odödliga" äldste (överlevare av Den långa marschen) som faktiskt brydde sig om ekonomin var tvungna att befatta sig med den svåra frågan om exploatering. Att anställa billig arbetskraft i exportorienterad produktion var ett klassiskt exempel på den exploatering av arbetets mervärde som Marx beskriver. Folkrepubliken Kinas tidigare president Liu Shaoqi, Dengs mentor och i Maos ögon en "kapitalistfarare", hade under kulturrevolutionen på bred front anklagats för att ha sagt att "exploatering har sina fördelar" (Boxue you li). Det är oklart om Liu verkligen sagt detta, men Deng skrev verkligen under på den uppfattningen och lyckades även inskärpa den hos andra och ruckade samtidigt på en av den renläriga kommunismens grundsatser. Det tog honom ett tag att nå framgång. Den närmaste tiden efter Himmelska fridens torg fick tvångsåtgärdernas mörkaste krafter härska oemotsagda talets ekonomiska experiment övergavs till stor del, liksom de återkommande häftiga debatterna om politisk reform. Under tre långa år var det gamla gardet upptaget med att rensa upp bland de liberaler som fanns kvar och att förfölja dem som deltagit i protesterna Följden blev som man kunde vänta sig en ekonomisk depression. Kinas internationella anseende hade nått lågvattenmärket och förtroendet för kommunistpartiet bland medborgarna hade rasat. Liksom vid slutet av kulturrevolutionen på det sena 1970 talet hade Kina nått en återvändsgränd. Det behövdes ett nytt initiativ för att komma ur dödläget. An article from 3/13

4 Genombrottet kom 1992 under Dengs hyllade "inspektionsresa söderut", en händelse som hade större anknytning till traditioner från kejsardömet än till partiets vanliga strömfåra. På samma sätt som Mao satte igång kulturrevolutionen 1966 med hjälp av några få personliga åtbörder, behövde Deng 1992 bara hylla de överlevande ekonomiska experimenten i Guangdongprovinsen med slagfärdigheter som "långsam tillväxt är ingen socialism". De administrativa hindren för fri företagsamhet och utländska investeringar började snabbt falla och Kina var snart tillbaka på spåret rakt mot ohämmad kapitalism. Efter traumat på Himmelska fridens torg kom ett nytt reformprogram med ett entydigare budskap än 1980 talets: Gör gärna affärer av hjärtans lust, men håll dig borta från politiken. Bli rik om du kan, men några fler Himmelska fridens torg vill vi inte veta av. Kina hade nu fri väg att kasta sig huvudstupa in i den globalisering som hade stormat utanför dörren sedan kalla krigets slut. Men för att bli insläppt var Kina tvunget att möta med omvärlden. I början av 1990 talet betraktades Kina fortfarande som en pariaregim som sköt sina egna medborgare. Medan det var en enkel match att övertyga den internationella affärsvärlden om att de nya möjligheterna vägde upp "problemen" i det förflutna, hindrades Kina fortfarande av nästan oöverstigliga politiska hinder från att på allvar beblanda sig med omvärlden igen. Bland Kinas utrikesrelationer spelar förhållandet till USA en så dominerande roll att det i mångt och mycket speglar Kinas status i världen i stort. Detta gäller särskilt ekonomin. För att kunna dra full nytta av globaliseringen behövde Kina fri tillgång till USA:s marknader och till dess teknologi och investeringar. Vid mitten av 1990 talet kompletterade de båda ekonomierna varandra synnerligen väl: Kina hade den billiga, disciplinerade arbetskraften och USA hade i stort sett allt annat. Det här insåg affärsvärlden, men många politiker var fortfarande chockade efter 1989 och insisterade på att föra in icke affärsrelaterade faktorer såsom mänskliga rättigheter och demokrati i ekvationen. En fullständig integration av de två ekonomierna, och av Kinas ekonomi med världsekonomin i stort, skulle inte vara möjlig utan någon form av politisk kompromiss. En sådan kompromiss växte gradvis fram ur de utdragna kontroverserna kring Kinas medlemskap i Världshandelsorganisationen (WTO) och ur debatterna kring WTO:s princip "mest gynnad nation" (MOST FAVOURED NATION). Under hela 1990 talet tilldelades Kina årligen status som mest gynnad nation, en alltför regelbunden ritual som i USA frammanade intensiva diskussioner kring Kinas bristande respekt för de mänskliga rättigheterna. I grund och botten belyser debatterna kring MFN principen den skillnad som råder mellan Amerikas affärslivselit och dess politiska elit när det gäller förhållningssättet till Kina. Det var en kamp som politikerna inte kunde vinna, då det var alldeles för mycket som stod på spel för att affärsvärlden skulle ge upp. Amerikanska affärsintressen var så djupt involverade i Kina att det var praktiskt taget omöjligt att sätta sig emot MFN. De ekonomiska och politiska sidoeffekterna av en ytterligare politisk inblandning hade blivit så allvarliga att det hade varit affärsvärldens motsvarighet till atombomben. Hela debatten speglas i de våndor Bill Clinton hade under sin första presidentperiod ( ) och den slutgiltiga helomvändning de resulterade i. När Clinton tillträdde sin tjänst hade han nyligen anklagat sin motståndare, den sittande presidenten George Bush den äldre, för att ha "daltat med diktatorerna i Beijing". Under något år eller två försökte Clinton att utnyttja det han trodde var Amerikas handelsinflytande för att tvinga Beijing att ändra sitt beteende. An article from 4/13

5 Genom en verkställande order 1993 såg han rentav till att hanteringen av de mänskliga rättigheterna skulle betinga ett lands MFN status. Under året därpå försämrades Kinas respekt för de mänskliga rättigheterna om möjligt ännu mer. Clinton var genomskådad och hade inget annat val än att ändå förnya Kinas MFN status Kapitulationen var fullständig när Clinton gjorde en regelrätt helomvändning och upphävde kopplingen mellan MFN och de mänskliga rättigheterna. För den kinesiska ledningen var den symboliska läxan tydlig: de behövde bara hävda sin ställning tillräckligt länge för att amerikanerna skulle förlora självkontrollen, vilket aldrig tog särskilt lång tid. Konsekvenserna för de framtida relationerna mellan USA och Kina var enorma och illavarslande. Upphävandet av MFN:s hänsyn till de mänskliga rättigheterna 1994 följdes av tyngre politiska närmanden under Clintons andra period var Jiang Zemin på besök i USA och året därpå återgäldade Clinton besökte. MFN gjordes permanent år 2000 och i slutet av 2001 blev Kina medlem i WTO. De politiska skillnaderna mellan USA och Kina finns förstås kvar och har till och med vuxit. Men vid de tillfällen då den latenta spänningen flammar upp till mindre kriser påverkas inte längre ländernas ekonomiska relationer. När politikernas motstånd försvann accelererade processen av intensifierat ekonomiskt samröre tills man slutligen nådde den symbios som Moritz Schularich och Niall Ferguson har döpt till "Chimerica": Det inslag i världsekonomin som varit mest relevant under det senaste decenniet är relationen mellan Kina och Amerika. Om man tänker på denna relation som en samlad ekonomi med namnet Chimerica, står den för runt 13 procent av världens landyta, en fjärdedel av dess befolkning, ungefär en tredjedel av dess totala bruttonationalprodukt och lite över hälften av den ekonomiska tillväxten under de senaste sex åren. 2 Relationen är symbiotisk men ojämn. Kina ("östra Chimerica") sköter tillverkningen, ofta i produktionsanläggningar som flyttats dit kompletta från väst, medan amerikanerna har en omättlig aptit efter billiga produkter tillverkade av låglönearbetare i Kina. På så vis har ett gigantiskt importöverskott skapats. I och med att all produktion flyttats österut har USA mycket lite att erbjuda i utbyte, bortsett från "intellektuella varor" som teknologi och underhållning men varför skulle kineserna betala för något de helt enkelt kan kopiera? De pengar Kina tjänat på sina fabriksvaror lånas sedan ut till USA, inte så mycket av generositet som för att amerikanerna ska kunna konsumera ännu fler kinesiska varor och hålla bollen i rullning samtidigt som skuldberget växer. De senaste tio årens nya ekonomiska världsordning bidrog till en aldrig tidigare skådad global högkonjunktur. Allt från elektronik till textilier var billigt, inflationen låg och det var lätt att få kredit. Båda sidor drog nytta av situationen: USA och i förlängningen stora delar av världen fick sina konsumtionsparadis medan Kina kunde öka tillgångarna och sysselsätta legioner av arbetare. Därmed fann man en ny grund till acceptans för enpartistyret både på hemmaplan och i resten av världen. Kinas ekonomiska integration med omvärlden hjälpte landet att bli av med det politiska stigmat från Men utlåningen kunde inte fortsätta för evigt. Ferguson uttrycker det på följande vis: An article from 5/13

6 Ju mer Kina var redo att låna ut till USA, desto mer var amerikanerna redo att låna. Den kinesisk amerikanska relationen var med andra ord upphov till den stora ökningen av banklån, obligationer och nya derivatkontrakt som den globala finansvärlden upplevt sedan år Den låg bakom den explosionsartade ökningen av hedgefonder och gjorde det möjligt för privatkapitalbolag att låna pengar från alla håll och kanter för att finansiera företagsuppköp. "Det asiatiska besparingsöverflödet", som Ben Bernanke, ordförande för den amerikanska centralbanken, kallat företeelsen, var dessutom den bakomliggande orsaken till att USA:s lånemarknad år 2006 var så överfylld med pengar att man kunde få ett lån på hundra procent utan att ha varken inkomst, jobb eller tillgångar. 3 Omvärldens besparingar hade med andra ord hjälpt till att skapa en fastighetsbubbla i USA. Som nästan alltid när det gäller tillgångsbubblor medförde de lättförtjänta pengarna även slapphänta utlåningsprinciper och regelrätta bedrägerier. Så småningom övergick euforin i trångmål och därefter i panik. Det började i subprime marknaden där uteblivna betalningar var som vanligast, men det stod snart klart att USA:s hela fastighetsmarknad var drabbad. 4 Chimerica kom i slutändan att framstå som en chimär. Den intressanta frågan är vad Kina och USA kommer att göra nu. Båda länderna är låsta i en relation som tidigare tjänat deras syften, men som nu har blivit till en börda. Det finns ingen enkel lösning på problemet för någon av dem. Kina har blivit USA:s största fordringsägare, men för att den kinesiska ekonomin ska kunna hållas på fötter och sysselsättningen garanteras för de otåliga arbetarna är landet fortfarande beroende av att amerikanerna köper kinesiska varor. Detta skulle innebära ännu mera lån till den redan konkursmässiga partnern. Det är tydligt att en förändring är nödvändig. De kinesiska ledarna har redan uttryckt sin oro över de tillgångar som finns sparade i amerikanska statsobligationer. Zhou Xiaochuan, chef för Kinesiska folkets bank, har till och med efterlyst en ny reservvaluta som ersättning för den turbulenta amerikanska dollarn. 5 Med en reserv på uppskattningsvis två biljoner dollar tycks Kina vara i ett bra läge för att få till stånd en förändring av spelreglerna. Landet kan använda pengarna till att stimulera inrikeskonsumtionen och därmed stänga ute de amerikanska konsumenterna. Problemet är att Kinas enpartiregim kan visa sig vara ännu sämre lämpad att handskas med lättförtjänta pengar än USA, som trots girigheten hos både privatpersoner och företag fortfarande kan skryta med en väl genomtänkt maktfördelning. Hur ska man lyckas lägga två biljoner dollar på bordet i ett system som är notoriskt korrupt och saknar insyn? I mars 2009 sägs en högt uppsatt partikader ha varnat för att korruptionen skulle kunna stjälpa det flera miljarder tunga ekonomiska stimulanspaket som nyligen lagts fram. 6 Den patriotiska enigheten (och dess motståndare) Oavsett om man väljer att kalla Kinas ekonomiska integration med omvärlden för Chimerica eller rätt och slätt för globalisering, har den satt djupa spår i landets inrikespolitik. Den hjälpte kommunistpartiet att återfå sin legitimitet efter nederlaget 1989 och bidrog till en mer genomgripande omvandling av det kinesiska samhället. Nya klasser och grupper uppstod, och med dem nya grogrunder för konflikter. Framför allt fick det kinesiska samhället ett nytt mål, An article from 6/13

7 bäst uttryckt genom ordstävet "att bli rik är ärofullt", som myntades redan på 1980 talet. Ett annat ordstäv från den tiden, "vissa måste bli rika först", fångar de ekonomiska reformernas baksida, men efter att i flera decennier ha levt på existensminimum i jämlikhetens namn var man i Kina redo att gå med på ett stort mått av ojämlikhet i utbyte mot en chans att jobba sig upp. De nya reformerna förde med sig en större personlig frihet än någonsin. I decennier hade kinesernas privata angelägenheter kontrollerats av regimen genom så kallade "arbetsavdelningar" (gongzu danwei). När statsapparaten nu urholkades började arbetsavdelningarna och flera andra av partistatens tentakler att förlora sina grepp. Detta gällde till exempel de gatukommitéer som tidigare varit allestädes närvarande, men även själva particellerna förlorade makt. Vanliga människor var nu i stort sett fria att leva sina liv som de ville, förutsatt att de inte var dumdristiga nog att ge sig in i politiken, som fortfarande var en domän vigt åt partiet. I kombination med möjligheten att tjäna pengar genom privat företagande öppnade denna personliga frihet en ny värld av möjligheter som för många måste ha tett sig oändligt mycket mer lockande än politiskt engagemang. De vinster den ekonomiska liberaliseringen gett upphov till har distribuerats selektivt. I enpartisystemet kontrolleras karriärmöjligheter fortfarande av partipamparna, och framgång i affärer beror i hög grad på vilka politiska kontakter man har. Detta har som väntat lett till omfattande korruption och därmed till ett konstant missnöje bland befolkningen. Än viktigare är att hela den kinesisk amerikanska modellen är beroende av att billig arbetskraft strömmar från provinser i inlandet till de stora städerna längs Kinas östkust, där navet för exportproduktionen finns. Fram till alldeles nyligen hindrades migrerande arbetare av det så kallade hukou systemet för folkbokföring, som gjorde det mer eller mindre olagligt för dem att uppehålla sig i dessa städer. Följden blev att migranter inom landet ofta utsattes för den sorts exploatering som vanligtvis associeras med internationell migration. Situationen kan jämföras med den bland papperslösa mexikanska arbetare i södra USA. Det som främst skiljer dessa grupper åt är deras storlek. Enligt officiell kinesisk statistik arbetade dagligen omkring 130 miljoner arbetsmigranter i städerna innan Chimerica drabbades av krisen. Därefter tvingades runt tjugo miljoner arbetare tillbaka till byarna. Om arbetsmigranterna är förlorarna i det nya systemet står den urbana medelklassen som dess vinnare. De har tillgång till sociala förmåner såsom (mestadels) gratis utbildning och sjukvård, något som ofta saknas på landsbygden, och de drar nytta av de investeringar i infrastrukturen som har förvandlat vissa storstäder till metropoler i världsklass. I den nya globaliserade ekonomin befinner de sig på mitten av skalan eller högre, medan de outbildade, papperslösa migranterna inte har något annat val än att slita vid fabrikernas löpande band. Redan 1978, när Kina för första gången introducerade marknadsreformer, var lönerna i städerna 2,6 gånger högre än nettoinkomsten på landsbygden. År 2006 hade det förhållandet ökat till 3,3. Justin Yifu Lin, chefsekonom på Världsbanken, betecknar detta som de största inkomstklyftorna i världen. 7 Mätt med Gini koefficienten tog Kina ett kliv från 40,7 år 1993 till 47,3 år 2004, "en nivå som är mer typisk för Latinamerika" (ju högre värde desto ojämnare inkomstfördelning). Lin ser den gapande klyftan mellan rika och fattiga som en direkt följd av den kinesiska ekonomiska modellen. 8 I absoluta tal uppskattas Kinas medelklass till någonstans mellan 25 och 150 miljoner människor beroende på vilken metod och vilka kriterier som används. An article from 7/13

8 Underklassens storlek är mindre omstridd: enligt Världsbanken levde år 2004 i Kina 204 miljoner människor på mindre än 1,25 amerikanska dollar om dagen. 9 Om vi lägger till de 130 miljoner arbetsmigranter som befinner sig över fattigdomsgränsen men påtagligt under medelklassens nivå, blir detta en ansenlig grogrund för socialt missnöje. Flertalet av dessa förlorare lever på landsbygden, eller mellan landsbygden och städerna. Vinnarna från den nya medelklassen bor nästan alla i städerna. Inom den traditionella sociologin anses den urbana medelklassen vara den viktigaste påskyndaren av demokratisering i övergångssamhällen. I Kina tycks detta inte vara fallet. Ett flertal sociologer, bland dem även kineser, understryker det faktum att den kinesiska medelklassen uppvisar flera särskiljande karakteristika, bland annat ett relativt stöd för enpartistyret. Forskare som undersökt demokratiska övergångar, till exempel Daron Acemoglu och James A Robinson, är nu överens om att de dominerande grupperna i samhällen med stora ekonomiska skillnader ofta uppvisar ett motstånd mot demokratisering, eftersom en sådan skulle kunna äventyra de sociala och ekonomiska privilegier de åtnjuter i ett odemokratiskt system. 10 Till dessa dominerande grupper hör även den urbana medelklassen, som i Kina till stora delar tycks ha inlemmats i det system de så behändigt profiterar på. De har blivit regeringens allierade när det gäller att skapa den patriotiska enighet som berättigar enpartistyret och som utgör den ideologiska grunden till stödet för det auktoritära systemet. Enligt den nya medelklassens nationalistiska världsbild, som har ersatt den traditionella kommunistiska ideologin, skyddar kommunistpartiets obestridda styre Kina mot fientligt inställda västerlänningar som på alla sätt försöker att hålla landet tillbaka och förhindra dess ekonomiska och geopolitiska herravälde. Kritiken mot Kinas behandling av de mänskliga rättigheterna är bara ett av flera ondskefulla knep för att hindra Kinas framryckning. Det samma gäller främjandet av en demokratiskt utveckling, som bara skulle hota Kinas enhet och göra landet till ett lätt byte för den västerländska "hegemonin". Det är oklart hur många människor som egentligen skriver under på denna förenklade världssyn. Den allmänna opinionen är starkt manipulerad av censur och en aktiv kontroll av dagordningen, något myndigheterna har valt att kalla "opinionsguidning" (yulun daoxiang). I den skenbart mindre styrda debatt som pågår på internet tenderar många att stödja denna "patriotiska enighet", men man måste komma ihåg att allt som skrivs på internet i Kina inte är vad det ser ut att vara. Partistaten betalar så kallade "internetkommentatorer" för att styra internetdiskussionerna i önskad riktning. I folkmun kallas dessa kommentatorer för "femtio cent partiet" eller Wu mao dang, på grund av den lön de sägs ta emot. Eftersom både den stora brandväggen, internetpolisen och internetbolagen filtrerar bort politiskt inkorrekta meddelanden finns i stort sett bara Wu mao dang kvar, vilket tenderar att ge en förvriden bild av den verkliga opinionen. Trots detta är det uppenbart att många människor accepterar bilden av kommunistpartiet som Kinas försvarare mot landets fiender, och många är redo att stödja regeringen genom allmänna demonstrationer mot "antikinesiska element". Dessa demonstrationer blir ibland våldsamma, som under fackelloppet före de olympiska spelen. De otäckaste scenerna utspelades inte i väst, utan när facklan passerade genom Seoul, där uppemot tio tusen kinesiska migranter, inklusive ett stort antal utbytesstudenter, trakasserade de lokala koreanska demonstranterna. 11 An article from 8/13

9 De mest synliga och högröstade av dessa självutnämnda "patrioter" är de så kallade "arga ungdomarna" i Fenqing, en grupp bestående av urbana medelklassungdomar, vanligtvis under tjugo år. Fenqing är mycket upprörda över västs ringaktning av Kina, och de ger utlopp åt sin vrede på internet eller genom direkta aktioner såsom bojkott av Carrefour och andra mer eller mindre godtyckligt utvalda västerländska företag. Äldre kinesiska kommentatorer som författarna Yu Hua och Ma Jian har jämfört Fenqings arumentation med rödgardisternas fanatism i början av kulturrevolutionen. 12 Tonåringarna i Fenquing minns varken Himmelska fridens torg eller 1980 talets livliga debatter. De är präglade av utvecklingen i städerna efter 1992 och av opinionguidningens manipulation. Dessutom tillhör de den första generationen av ensambarn födda under enbarnspolitiken på 1980 talet. Dessa bortskämda "små kejsare" sägs generellt vara mycket självsäkra och målmedvetna, en kinesisk kommentator har rentav kallat dem "självcentrerade, trångsynta och oförmögna att ta kritik." 13 Deras begränsade erfarenheter från ett liv präglat av konsumtion och privilegier i storstädernas högkonjunktur stämmer väl överens med den offentliga bilden av ett Kina som växer under partiets visa ledarskap, trots västerländska försök att hålla landet tillbaka. Deras föräldrar och farföräldrar minns förstås partiet på ett annat sätt. När det gäller kinesernas syn på sitt land och på omvärlden tycks en generationsklyfta ha bildats. Det finns även en tydlig skiljelinje mellan städerna och landsbygden, som i stort speglar skillnaden mellan förlorarna och vinnarna i den kinesiska utvecklingsmodellen. Kinas landsbygd hamnar ofta utanför internationell medias radar; mestadels är det åsikterna hos befolkningen i storstäderna som rapporteras. Det finns mycket som tyder på att den ideologiska konformiteten är mindre på landsbygden. Ett slående fenomen är till exempel den stora men osynliga ökningen av inofficiella kristna kyrkor, en rörelse vissa kinesiska forskare och The Economist kallar för "den snabbast växande icke statliga organisationen i Kina". 14 Och det är inte bara kristendomen som växer, ett flertal andra religioner ökar även de i popularitet bland den desillusionerade befolkningen. Bland dem återfinns Vajrayanabuddhismen, något som förvånar med tanke på fientligheten gentemot Dalai Lama både hos allmänheten och från officiellt håll. Den ideologiska polariseringen i Kina är svår att urskilja genom dimridåerna från den officiella censuren och opinionsstyrningen. Konformiteten förstärks och motståndet döljs. Det är tydligt att regeringen har lyckats vinna stöd hos de något fanatiska och därför oberäkneliga grupper som profiterat på "Chimericamodellen", framför allt hos Fenqing. Det motsatta, liberala lägret är svårare att bedöma på grund av censuren, men det har aldrig försvunnit helt och hållet. Om inte annat hålls det vid liv genom attacker från dess fiender, som ser till att bevaka sina liberala motståndares relativa styrka. China Digital Times publicerade nyligen ett antal utdrag ur internetdiskussioner i ett reportage som försökte definiera skillnaden mellan "höger" och "vänster" i den kinesiska cyberrymden. I en kinesisk kontext används begreppen vänster och höger på ett annat sätt än man vanligen gör i väst. "Vänster" betecknar de konservativa som stödjer enpartistyret, medan "höger" står för liberaler som är emot det och åberopar universella värden som demokrati och mänskliga rättigheter. Detta låter förmodligen bekant för människor som har levt i det forna Sovjetblocket. På vänsterforumet Tiexue beskriver en deltagare dikotomin i Kinas cyberrymd på följande sätt: An article from 9/13

10 Vänsterfalangen är huvudsakligen en nationalistisk falang. /Š/ Högerfalangen är en i grunden individualistisk falang. Alla högeranhängare menar att individuella intressen går före nationella intressen. 15 En mer talande beskrivning av de inrotade lägren ges i det senaste kinesiska nationalistiska manifestet, den nya storsäljaren Kina är missnöjt (2009). I praktiken är detta en fortsättning på Fenqings upprop Kina kan säga nej (1996), som i sin tur var en fortsättning på deras första bok, Kina genom ett tredje öga, från Böckerna från 2004 och 1996 är kollektiva alster, med minst en upphovsman (Song Qing) som medförfattare till båda. Kina kan säga nej publicerades medan MFN debatterna pågick och speglar bland annat ilskan över de påstådda försöken att hålla Kina tillbaka genom att låta de mänskliga rättigheterna vara ett kriterium för landets handelsstatus. Titeln Kina är missnöjt anspelar på förra årets protester inför de olympiska spelen och västvärldens påstådda partiska reaktion på det tibetanska upproret i mars. Intressant nog beklagar man sig också över den "defaitistiska andan" i Kina efter skandalen med den melaminförgiftade mjölken år 2008 och försvarar det patriotiska Fenqing mot attacker från "den så kallade eliten som har inflytande i samhället". 16 Trots bokens i huvudsak konformistiska budskap verkar författarna tro att de utkämpar en heroisk kamp mot en dominant, elitistisk diskurs som är utpräglat antipatriotisk. Denna "elitistiska", "högervridna" åsikt kommer visserligen inte förbi censuren i officiell media och på internet, men dess "patriotiska", "vänstervridna" motståndare är smärtsamt medvetna om att den lurar mellan raderna som en tystad men inflytelserik underström. Det i mitt tycke mest välartikulerade uttrycket för denna liberala underström, eller motström, formulerades i "Charta 08", som publicerades (även om publicera inte är rätta ordet) av ett antal kinesiska medborgargrupper i december Den kinesiska chartan hänvisar direkt till tjeckoslovakiska "Charta 77", som för oss åter till Östeuropa. Charta 77 antas allmänt ha bidragit till de slutliga demokratiska förändringarna i Tjeckoslovakien och i hela Östeuropa Livliga debatter har pågått på kinesiska internetsidor kring vikten och potentialen hos Charta 08, samt kring likheter och skillnader mellan å ena sidan Tjeckoslovakien och Östeuropa före 1989 och å andra sidan det nutida Kina. 17 Argument för och emot har lagts fram, vissa av dem mer välinformerade och andra mindre. Allt jag har att tillägga är ett citat från den klassiske kinesiske filosofen Zhuang Zhou; "Om man betraktar saker och ting ur skillnadens synvinkel, ter de sig olika: ur likhetens synvinkel ter de sig likadana." Betraktat ur skillnadens synvinkel befinner sig Kina ljusår från Östeuropa före Landet har lyckats undkomma kommunismens omvända dominoeffekt genom att omdefiniera sig självt, omfamna marknaden och positionera sig som en av de viktigaste spelarna i den globaliserade ekonomin. Det har lyckats manipulera den allmänna opinionen på hemmaplan och vinna stöd hos de grupper som profiterat på Kinas inträde i globaliseringen. Betänker man att människor idag kan resa, spara pengar och ha en livsstil som i mångt och mycket liknar den västerländska ter sig en stor del av dagens kinesiska samhälle bra mycket friare än Östeuropa var under kommunismen. Kinas ekonomiska och politiska uppgång gav upphov till ett nytt självförtroende och ledde till globala ambitioner milsvida från föreställningsvärlden hos östeuropéer både då och nu. Men så har vi likhetens synvinkel. Politiskt förblir Kina en enpartidiktatur snarlik den i det dåtida Östeuropa. Regimen har jobbat på att förstärka sin An article from 10/13

11 legitimitet, men den förblir lövtunn. Bara det faktum att Östeuropas dissidentrörelse inspirerat till en skrivelse som Charta 08 och att denna i sin tur samlat tusentals underskrifter och framkallat livliga diskussioner på internet och annorstädes, tyder på att det fortfarande finns ett antal fundament som Kina inte lyckats lämna bakom sig trots den förvandling landet genomgått sedan Sprickor på toppen, klyftor längst ner Och läget kan förvärras. Den globala ekonomiska krisen hotar den kinesisk amerikanska ekonomiska modellen som hjälpte den kinesiska kommunismen att överleva steget in i den postkommunistiska eran. För att citera en färsk sammanfattning: I grund och botten berodde den kinesiska ekonomins känslighet för 2008 års ekonomiska kris på att den var så beroende av investeringar och exportefterfrågan. Investeringarna hade utgjort så mycket som åtta procent av BNP år 2007, samtidigt som Kinas hushållskonsumtion 2007 låg på rekordlåga 35 procent av BNP (jämfört med 70 procent av BNP i USA). Denna obalanserade ekonomiska struktur ligger till grund för Kinas känslighet för nedgångar. Exportberoendet gör uppenbarligen Kina beroende av konsumenter i USA och Europa, vars köpkraft nu sjunker stadigt. 18 Kina kommer på gott och ont att behöva justera sin nuvarande ekonomiska modell. Att rätta till några av de existerande obalanserna skulle kunna vara nyttigt, men därmed skulle också status quo rubbas. De privilegierade skulle få mindre och maktbalansen och den politiska lojaliteten skulle kunna skifta. Kommer Kina att kunna genomgå en förändring och omdefiniera sig självt ännu en gång utan att politisk omstörtning måste till? Nyligen gav två prominenta kinaexperter likartade svar på den frågan: Beijing kommer att klara sig ur krisen, men ledningens sammanhållning kommer att bli hårt prövad. Minxin Pei argumenterade i Foreign Affairs för att regimen kan överleva även en stark ekonomisk nedgång på grund av dess väldiga säkerhetsapparat och repressiva makt. Sociala spänningar till följd av krisen skulle dock kunna locka opportunister inom regeringen att försöka vinna mer makt genom att kritisera missförhållanden och vinna allmänhetens stöd: Det ökade sociala missnöjet är kanske inte tillräckligt för att tvinga ifrån partiet makten, men det skulle kunna vara tillräckligt för att fresta några av medlemmarna i eliten att utnyttja situationen till sin egen politiska fördel. Sådana politiska entreprenörer skulle kunna använda sig av populistiska argument för att försvaga sina rivaler och därmed skapa splittring inom partiets till ytan enade främre led. 19 I Foreign Policy kommer Cheng Li fram till att partiledningen redan är splittrad i "populister" (tuanpai, eller gruppen av partipampar kring Hu Jintao) och "elitister" (inflytelserika affärsledare med koppling till före detta presidenten Jiang Zemin). Samtidigt argumenterar Cheng för att dessa två grupper trots sina skillnader bildar ett "rivalernas lag" med det gemensamma intresset att skydda regimen. Deras oenighet skulle till och med kunna förbättra systemets förmåga till anpassning, särskilt som deras tävlan inte längre är något nollsummespel utan snarare en övning i konsensusbyggande. Trots detta An article from 11/13

12 ser även han grunder för en framtida konflikt: Kinas nya elitpolitiska spel kan komma att misslyckas. Vad skulle till exempel hända om det ekonomiska läget fortsätter att försämras? Motsättningarna högst upp i partiet skulle kunna växa bortom all kontroll och kanske till och med leda till ett dödläge i regelrätta tvister. Meningsskiljaktigheterna i flera frågor som hur man ska distribuera om tillgångarna, inrätta ett offentligt sjukvårdssystem, reformera den offentliga sektorn, uppnå energisäkerhet, bibehålla den politiska ordningen och hantera etniska spänningar skapar redan så stora tvister att ledarskapet kan komma att få det allt svårare att skapa den sorts samförstånd som krävs för ett effektivt styre. 20 Detta är förstås ren spekulation, men i sina grundläggande drag påminner den nuvarande situationen starkt om den i Östeuropa och Kina Den gemensamma nämnaren är en enpartiregim med tillräckligt mycket repressiv makt för att kunna kväsa potentiella oroligheter, men bara förutsatt att ledarskapet står enat. Himmelska fridens torg skulle inte ha inträffat utan splittringen mellan Zhao Ziyang och partiäldstena, och Berlinmuren skulle inte ha fallit om inte Gorbatjov hade skakat om den sovjetiska regimen. Efter tjugo turbulenta år förblir fundamenten desamma. I ett enpartisystem kan en liten spricka på toppen öppna upp klyftor längst ner. Bakom den självsäkra fasaden hemsöks regimen sedan 1989 av ett spöke den hade hoppats kunna göra sig av med för att gå vidare Niall Ferguson, "What 'Chimerica' Hath Wrought", The American Interest, jan feb american interest.com 3 Niall Ferguson, "The Ascent Of Money", publicerad i South China Morning Post, 18 nov Niall Ferguson, "What 'Chimerica' Hath Wrought", The American Interest, jan feb american interest.com 5 "China calls for new reserve currency" Financial Times, 23 mars Xinhua, 10 mars 2009; WSJ, 11 mars International Herald Tribune, 22 juli Mätning av inkomstskillnader är ett omstritt fält. Det finns alternativa modeller som indikerar att klyftorna faktiskt minskar i Kina (se till exempel Joshua Keating, "The difference in the details", Foreign Policy, mars april 2009). Hur verkligheten än ser ut är den allmänna uppfattningen i Kina att klyftorna växter i snabb takt. 9 Världsbanken genom International Herald Tribune, 22 juli Daron Acemoglu och James A. Robinson, Economic Origins of Dictatorship and Democracy, citerad i Edward Friedman, "China: A threat to or threatened by democracy?" i Dissent, vintern Kim Tae jong, "Anti Chinese sentiment looms after torch relay", Korea Times, 28 april The Guardian, 13 juni 2008, 13 Yang Xiaosheng citerad i CNN, 4 oktober 2004, 14 The Economist, 2 oktober "Left and Right in Chinese cyber politics", China Digital Times, 23 mars 2009, 16 "Nationalism rages in new Chinese book", Zhongnahai Blog, 12 mars 2009, 17 För en initierad sammanfattning av dessa diskussioner, se Rebbecca MacKinnon, "What does Charter 08 mean? Too soon to tell...", 18 Barry Naughton, "The scramble to maintain growth", China Leadership Monitor, 27/ An article from 12/13

13 Minxin Pei, "Will the Chinese Communist Party survive the crisis?", Foreign Affairs, 12 mars "China's Team of Rivals", Foreign Policy, March/April Published Original in English Translation by Sara Eriksson Contribution by Ord&Bild First published in Ord&Bild 1 2/2010 (Swedish version) Martin Hala Eurozine An article from 13/13

Kina ur Zhuang Zhous två synvinklar

Kina ur Zhuang Zhous två synvinklar Martin Hala Kina ur Zhuang Zhous två synvinklar Twenty years after Tiananmen, the country is both different and same Published 8 April 2010 Original in English Translation by Sara Eriksson First published

Läs mer

Efterkrigstiden FRÅN ANDRA VÄRLDSKRIGETS SLUT OCH FRAM TILL I DAG

Efterkrigstiden FRÅN ANDRA VÄRLDSKRIGETS SLUT OCH FRAM TILL I DAG Efterkrigstiden FRÅN ANDRA VÄRLDSKRIGETS SLUT OCH FRAM TILL I DAG Västeuropa De första åren efter andra världskriget var nödår i stora delar av Europa, med svält och bostadsbrist. Marshallplanens pengar

Läs mer

KINAS HISTORIA. Ett litet urval av viktiga händelser och tidsepoker

KINAS HISTORIA. Ett litet urval av viktiga händelser och tidsepoker KINAS HISTORIA Ett litet urval av viktiga händelser och tidsepoker Kinas historia Kina grundas Zhoudynastin och Qin Shihuang den förste kejsaren. Nedslag i den kinesiska historien fram till kejsardömets

Läs mer

Det blodiga slutet Den tjugoförsta maj 1989 landade Torbjörn Andersson och jag i Peking för att skildra demonstrationerna på Himmelska fridens torg. De var en del av en frihetsvåg som det året sköljde

Läs mer

NU ÄR DET NOG MED EXTREMA ÅSIKTER. DOM FÖRDÄRVAR VÅRT LAND!

NU ÄR DET NOG MED EXTREMA ÅSIKTER. DOM FÖRDÄRVAR VÅRT LAND! Lördag 19/3-2016 Jennifer Black Vi är alla samlade här idag av en och samma anledning, att vi på ett eller annat sätt känner ett enormt missnöje över någonting. Det är ingen skillnad på någon utav oss.

Läs mer

UPPGIFT: Jämför likheter och skillnader i orsakerna till de amerikanska och franska revolutionerna.

UPPGIFT: Jämför likheter och skillnader i orsakerna till de amerikanska och franska revolutionerna. UPPGIFT: Jämför likheter och skillnader i orsakerna till de amerikanska och franska revolutionerna. I denna essä kommer likheter och skillnader mellan den franska respektive den amerikanska revolutionen

Läs mer

Jonas Ebbesson Orättvisa miljöer

Jonas Ebbesson Orättvisa miljöer Jonas Ebbesson Orättvisa miljöer Även miljöfrågor polariserar rika mot fattiga. Miljöpolitik kan vara rasistisk. I många länder är miljörättvisa en politisk stridsfråga. Varför inte i Sverige? I "Cancergränden",

Läs mer

Bättre men inte bra: Om utvecklingen i Kina och hur vi ska förhålla oss till den

Bättre men inte bra: Om utvecklingen i Kina och hur vi ska förhålla oss till den Torbjörn Lodén Bättre men inte bra: Om utvecklingen i Kina och hur vi ska förhålla oss till den Föredrag på seminariet När Kina vaknar... arrangerat av Kalevi Sorsa -fonden den 12 oktober 2007 kl. 13.30

Läs mer

Standard Eurobarometer 90

Standard Eurobarometer 90 Undersökningen som ligger till grund för den här rapporten har beställts och koordinerats av Europeiska kommissionen, Generaldirektoratet för kommunikation. Rapporten har producerats för den Europeiska

Läs mer

Hemtenta Vad är egentligen demokrati?

Hemtenta Vad är egentligen demokrati? Hemtenta Vad är egentligen demokrati? Inledning Demokrati ett begrepp många av oss troligen tycker oss veta vad det är, vad det innebär och någonting många av oss skulle hävda att vi lever i. Ett styrelseskick

Läs mer

Kalla kriget. Karta över Europa. VEU: VästEuropeiska Unionen. Källa: http://commons.wikimedia.org/wiki/file:cold_war_europe_military_map_sv.

Kalla kriget. Karta över Europa. VEU: VästEuropeiska Unionen. Källa: http://commons.wikimedia.org/wiki/file:cold_war_europe_military_map_sv. Kalla kriget Kalla kriget var en konflikt mellan USA och Sovjetunionen som utspelade sig från år 1945 till år 1989. USA och Sovjetunionen var två supermakter som bildades efter det Andra världskriget då

Läs mer

Joh. 10:1-10 3:e sönd. efter påsk. 090426.

Joh. 10:1-10 3:e sönd. efter påsk. 090426. Joh. 10:1-10 3:e sönd. efter påsk. 090426. Ovanför våran säng där hemma så hänger det en gammal tavla. Den föreställer den gode herden som i en kuslig och farlig terräng sträcker sig efter det förlorade

Läs mer

Barn kräver väldigt mycket, men de behöver inte lika mycket som de kräver! Det är ok att säga nej. Jesper Juul

Barn kräver väldigt mycket, men de behöver inte lika mycket som de kräver! Det är ok att säga nej. Jesper Juul Vi har en gammal föreställning om att vi föräldrar alltid måste vara överens med varandra. Men man måste inte säga samma sak, man måste inte alltid tycka samma sak. Barn kräver väldigt mycket, men de behöver

Läs mer

Aktivitetstips. Drömlandet

Aktivitetstips. Drömlandet Aktivitetstips Drömlandet Drömlandet är ett rollspel. Deltagarna får en uppgift men förutsättningarna förändrar sig efter vägen och övningen blir en annan. Övningen inleder med att ta upp svårigheten med

Läs mer

Politisk Teori 2 Jag kommer i denna hemtentamen att redogöra vad jag ser för problem med Robert Nozick teori om självägarskap. Dels övergripande ur individens synpunkt och dels ur ett lite större perspektiv

Läs mer

UPPGIFT: Jämför likheter och skillnader i orsakerna till de engelska och amerikanska revolutionerna.

UPPGIFT: Jämför likheter och skillnader i orsakerna till de engelska och amerikanska revolutionerna. UPPGIFT: Jämför likheter och skillnader i orsakerna till de engelska och amerikanska revolutionerna. I den här essän kommer jag att undersöka och jämföra skillnader och likheter i orsakerna till den amerikanska

Läs mer

BERÄTTARFESTIVALEN SKELLEFTEÅ 2013 22-28 APRIL. Skellefteå skriver. 6 Hålet. En berättelse från Skellefteå

BERÄTTARFESTIVALEN SKELLEFTEÅ 2013 22-28 APRIL. Skellefteå skriver. 6 Hålet. En berättelse från Skellefteå BERÄTTARFESTIVALEN SKELLEFTEÅ 2013 22-28 APRIL Skellefteå skriver # 6 Hålet En berättelse från Skellefteå Författaren & Skellefteå berättarförening 2013 Tryck: Skellefteå Tryckeri, april 2013 Jag var ute

Läs mer

1a. Privata skolor och sjukhus borde inte få finnas i ett demokratiskt samhälle! 1b. Privatisera mera! 2a. Jakt på djur borde förbjudas i lag!

1a. Privata skolor och sjukhus borde inte få finnas i ett demokratiskt samhälle! 1b. Privatisera mera! 2a. Jakt på djur borde förbjudas i lag! 1a. Privata skolor och sjukhus borde inte få finnas i ett demokratiskt samhälle! 1b. Privatisera mera! 2a. Jakt på djur borde förbjudas i lag! 2b. Att jaga djur är vår rätt! 3a. Homosexualitet borde behandlas

Läs mer

GRÖN IDEOLOGI SOLIDARITET I HANDLING. En kort sammanfattning av Miljöpartiet de grönas partiprogram

GRÖN IDEOLOGI SOLIDARITET I HANDLING. En kort sammanfattning av Miljöpartiet de grönas partiprogram En kort sammanfattning av Miljöpartiet de grönas partiprogram BY: George Ruiz www.flickr.com/koadmunkee/6955111365 GRÖN IDEOLOGI SOLIDARITET I HANDLING Partiprogrammet i sin helhet kan du läsa på www.mp.se/

Läs mer

FINLAND I EUROPA 2002 UNDERSÖKNING

FINLAND I EUROPA 2002 UNDERSÖKNING A FINLAND I EUROPA 2002 UNDERSÖKNING TILL INTERVJUPERSONEN: Om Ni är man, svara på frågorna i GS1. Om Ni är kvinna, svara på frågorna i GS2. GS1. MÄN: Här beskrivs kortfattat några personers egenskaper.

Läs mer

Kalla kriget 1945-1991

Kalla kriget 1945-1991 Kalla kriget 1945-1991 Sovjetunionen vs. USA Kampen om världsherraväldet Kalla kriget 1 Varför kallas det Kalla Kriget? Kallt krig för att det aldrig blev riktigt hett det blev inte direkt krig, väpnade

Läs mer

Någonting står i vägen

Någonting står i vägen Det här vänder sig till dig som driver ett företag, eller precis är på gång att starta upp Någonting står i vägen Om allting hade gått precis så som du tänkt dig och så som det utlovades på säljsidorna

Läs mer

Övriga handlingar. SSU:s 38:e förbundskongress 2015

Övriga handlingar. SSU:s 38:e förbundskongress 2015 Övriga handlingar SSU:s 38:e förbundskongress 2015 1 2 Uttalanden Jämlik framtid Det är det jämlika samhället som vi människor blir fria att forma våra liv utan att vår bakgrund bestämmer förutsättningarna.

Läs mer

Diskussion om vanliga reaktioner vid trauma. Vanliga reaktioner vid trauma. Diskussionen om vanliga reaktioner vid trauma har flera syften:

Diskussion om vanliga reaktioner vid trauma. Vanliga reaktioner vid trauma. Diskussionen om vanliga reaktioner vid trauma har flera syften: Diskussion om vanliga reaktioner vid trauma Diskussionen om vanliga reaktioner vid trauma har flera syften: Att hjälpa dig att dela med dig av dina egna erfarenheter av symtom på PTSD och relaterade problem,

Läs mer

1. En oreglerad marknad involverar frihet. 2. Frihet är ett fundamentalt värde. 3. Därav att en fri marknad är moraliskt nödvändigt 1

1. En oreglerad marknad involverar frihet. 2. Frihet är ett fundamentalt värde. 3. Därav att en fri marknad är moraliskt nödvändigt 1 Linköpings Universitet Gabriella Degerfält Hygrell Politisk Teori 2 930427-7982 733G36 Frihet är ett stort och komplext begrepp. Vad är frihet? Hur förenligt är libertarianismens frihetsdefinition med

Läs mer

Kalla kriget, första skedet Vänner blir fiender!

Kalla kriget, första skedet Vänner blir fiender! Kalla kriget, första skedet 1946-1947. Vänner blir fiender! Det kalla kriget var en konflikt mellan USA och Sovjetunionen som effektivt delade upp världen i två läger, väst och öst. Det kalla kriget började

Läs mer

TYCKA VAD MAN VILL HÄLSA RÖSTA JÄMLIKHET HA ETT EGET NAMN RESA ÄTA SIG MÄTT FÖRÄLDRARLEDIGHET SÄGA VAD MAN VILL TAK ÖVER HUVUDET

TYCKA VAD MAN VILL HÄLSA RÖSTA JÄMLIKHET HA ETT EGET NAMN RESA ÄTA SIG MÄTT FÖRÄLDRARLEDIGHET SÄGA VAD MAN VILL TAK ÖVER HUVUDET SIDA 1/8 ÖVNING 2 ALLA HAR RÄTT Ni är regering i landet Abalonien, ett land med mycket begränsade resurser. Landet ska nu införa mänskliga rättigheter men av olika politiska och ekonomiska anledningar

Läs mer

EFTERKRIGSTIDEN (Kalla kriget) 1945-1991

EFTERKRIGSTIDEN (Kalla kriget) 1945-1991 EFTERKRIGSTIDEN (Kalla kriget) 1945-1991 Efter 1945 Fred och välfärd Europa var en världsdel i spillror. Politikerna som styrde hade varit med om krisen på 1920- och 1930 talen, världskrig, nazism, kommunism

Läs mer

Rätten att återvända hem

Rätten att återvända hem Texter till Del 3 Vägen till försoning Rätten att återvända hem I juni 1996, ett år efter krigsslutet, reste Kaj Gennebäck med kort varsel till Bosnien-Hercegovina. Hans uppdrag var att hjälpa bosniakerna

Läs mer

Regeringens information till Riksdagen om Ukraina och Ryssland, 14 mars 2014

Regeringens information till Riksdagen om Ukraina och Ryssland, 14 mars 2014 Utrikesdepartementet Tal av utrikesminister Carl Bildt Riksdagen Stockholm, 14 mars, 2014 Regeringens information till Riksdagen om Ukraina och Ryssland, 14 mars 2014 Det talade ordet gäller Herr talman!

Läs mer

Halmstad febr. 1982. Till Sveriges Läkarförbund Stockholm

Halmstad febr. 1982. Till Sveriges Läkarförbund Stockholm Halmstad febr. 1982 Till Sveriges Läkarförbund Stockholm Läkarförbundets agerande under det gångna året har mer än tidigare präglats av egoism, hyckleri och bristande samhällsansvar. Då jag inte kan stödja

Läs mer

Hur kan vi stärka solidariteten och bekämpa fattigdomen i världen?

Hur kan vi stärka solidariteten och bekämpa fattigdomen i världen? RÅDSLAG VÅR VÄRLD F Ö R O S S SO C I A L D E M O K R AT E R Ä R M Ä N N I S K A N M Å L E T hennes utveckling och frihet, vilja att växa, ansvarskänsla för kommande generationer, solidaritet med andra.

Läs mer

Facket och globaliseringen. Förändringar i den socialdemokratiska hegemonin

Facket och globaliseringen. Förändringar i den socialdemokratiska hegemonin Björn Horgby 1 Facket och globaliseringen. Förändringar i den socialdemokratiska hegemonin Under 1930-talet formulerades den välfärdsberättelse som under den tidiga efterkrigstiden strukturerade den tidiga

Läs mer

Två decenniers perspektiv på förändring och utveckling

Två decenniers perspektiv på förändring och utveckling Två decenniers perspektiv på förändring och utveckling När vi i Rörelse & Utveckling startade 1996 var det med en stark drivkraft att vilja medverka till utveckling bland organisationer, grupper och verksamheter.

Läs mer

Konflikthantering. Detta kan ske genom att vi respekterar varandra och accepterar varandras värderingar och åsikter

Konflikthantering. Detta kan ske genom att vi respekterar varandra och accepterar varandras värderingar och åsikter Konflikthantering Enligt RAT (Relationship Awareness Theory) styrs vi av vissa inre behov som vi försöker tillfredställa Man tillfredställer sitt behov på olika sätt genom att ändra sitt beteende, vilket

Läs mer

GATS. Ska våra rättigheter. bli varor? www.attac.nu/karlstad. Det fi

GATS. Ska våra rättigheter. bli varor? www.attac.nu/karlstad. Det fi GATS Ska våra rättigheter Det fi bli varor? www.attac.nu/karlstad GATS Vad är på gång? Världshandel med tjänster Sverige är medlem i världshandelsorganisationen WTO, som arbetar för att liberalisera världshandeln.

Läs mer

Någon fortsätter att skjuta. Tom tänker sig in i framtiden. Början Mitten Slut

Någon fortsätter att skjuta. Tom tänker sig in i framtiden. Början Mitten Slut ovellens uppbyggnad I Svenska Direkt 7 fick du lära dig hur en berättelse är uppbyggd med handling, karaktärer och miljöer: Något händer, ett problem uppstår som måste lösas och på vägen mot lösningen

Läs mer

Lurad var dag. Noveller och dikter om det oväntat uppenbara. Erik Thiel

Lurad var dag. Noveller och dikter om det oväntat uppenbara. Erik Thiel Lurad var dag Noveller och dikter om det oväntat uppenbara Erik Thiel En förändring krävs Ta en titt omkring er, det är allt ni behöver göra för att se att vi måste ändra vårt sätt att leva, att vi måste

Läs mer

Ordbok. SVT Fri television /Om alla, för alla

Ordbok. SVT Fri television /Om alla, för alla Ordbok 1 SVT Fri television /Om alla, för alla Välkommen att vara med och utveckla SVT! Vi har många utmaningar framför oss. En av de största är att göra viktiga frågor i samhället intressanta och engagerande

Läs mer

Fråga 2. Det finns alltså två delar i det här arbetet: Svara kort på varje delfråga (se nedan). Skriv en 400 ord om vad du lärt dig av detta.

Fråga 2. Det finns alltså två delar i det här arbetet: Svara kort på varje delfråga (se nedan). Skriv en 400 ord om vad du lärt dig av detta. Fråga 2 Hur ser religioner ut? Det är inte så lätt att förstå vad religion är. Begreppet flyter ut för mig ju mer jag försöker fixera det. Därför vill jag att du hjälper mig förstå vad religion är genom

Läs mer

Bra, men inte tillräckligt

Bra, men inte tillräckligt Bra, men inte tillräckligt Den kinesiska centralbanken meddelade i juni att den har för avsikt att öka flexibiliteten i landets växelkursregim. Ett positivt men blygsamt och otillräckligt första steg för

Läs mer

HAR FRIHANDELS- OVÄNNERNA NÅGOT STÖD?

HAR FRIHANDELS- OVÄNNERNA NÅGOT STÖD? Rapport från Svensk Handel HAR FRIHANDELS- Johan Norberg Paula Werenfels Röttorp HAR FRIHANDELS- september 2000 SVENSK HANDEL 1 2 INNEHÅLLSFÖRTECKNING Förord 5 Positiva till frihandel 6 U-landsfrågan 7

Läs mer

Företagarnas panel Rapport från Företagarna

Företagarnas panel Rapport från Företagarna Företagarnas panel Rapport från Företagarna oktober 2011 Inledning... 2 Vart fjärde småföretag anser att det är svårare än normalt att finansiera verksamheten... 2 Finansieringsmöjligheterna har försämrats

Läs mer

Valmanifest för Piratpartiet EU-valet 2014

Valmanifest för Piratpartiet EU-valet 2014 Valmanifest för Piratpartiet EU-valet 2014 Valmanifest för Piratpartiet inför EU-parlamentsvalet 2014 Piratpartiet tror på alla människors lika värde, och lika rätt att utveckla sin särart. Vi ser de enorma

Läs mer

Krisen i ekonomin. Roger Mörtvik 2012-02-16

Krisen i ekonomin. Roger Mörtvik 2012-02-16 Krisen i ekonomin Roger Mörtvik 2012-02-16 Krisen utlöstes i september 2008 Investmentfirman Lehman Brothers går omkull vilket blir startskottet på en global finanskris Men grunderna till krisen var helt

Läs mer

Föreläsningsanteckningar Olof Röhlander 17 mars 2015

Föreläsningsanteckningar Olof Röhlander 17 mars 2015 Föreläsningsanteckningar Olof Röhlander 17 mars 2015 Konsten att ta en chans och få saker att hända! Vad krävs för att vi ska nå våra mål och förverkliga våra drömmar? Hur blir man bra på något? Standardtipset

Läs mer

Eventuell spänning mellan kapitalism och demokrati? Är det möjligt för ett kapitalistiskt samhälle att uppfylla kriterierna för en ideal demokrati?

Eventuell spänning mellan kapitalism och demokrati? Är det möjligt för ett kapitalistiskt samhälle att uppfylla kriterierna för en ideal demokrati? Matilda Falk Eventuell spänning mellan kapitalism och demokrati? Är det möjligt för ett kapitalistiskt samhälle att uppfylla kriterierna för en ideal demokrati? Inledning Kapitalism är inte följden av

Läs mer

(Johanna och Erik pratar mycket bred skånska.) Johanna. Erik. Men måste vi verkligen? Johanna. Erik. Klart jag gör. Johanna

(Johanna och Erik pratar mycket bred skånska.) Johanna. Erik. Men måste vi verkligen? Johanna. Erik. Klart jag gör. Johanna ( och pratar mycket bred skånska.) Jag är en främling i detta land, men detta land är ingen främling i mig! Men måste vi verkligen? Vet du vem som sa så? Klart jag gör. Vet du vem som kände sig som en

Läs mer

Om etiken i samband med engagemang

Om etiken i samband med engagemang Om etiken i samband med engagemang Lilla Kung Jay C. I. Svensk version www.littlekingjci.com Hjälp oss att dela med oss vår lilla berättelse på så många språk som möjligt. Översätt texten till din dialekt

Läs mer

Konflikter och konflikhantering

Konflikter och konflikhantering Konflikter och konflikhantering Fem konflikthanteringsstilar Det finns fem huvudsakliga stilar vid behandling av konflikter. Ingen av dessa fem kan sägas vara den enda rätta vid alla tillfällen. De passar

Läs mer

Franska revolutionen. Franska revolutionen. En sammanfattning. en sammanfattning

Franska revolutionen. Franska revolutionen. En sammanfattning. en sammanfattning Franska revolutionen Franska revolutionen En sammanfattning en sammanfattning Orsakerna till revolutionen 1. Frankrike var orättvist styrt Kungen, Ludvig XVI, hade all makt Den som var kung kunde kalla

Läs mer

DEMOKRATI. - Folkstyre

DEMOKRATI. - Folkstyre DEMOKRATI - Folkstyre FRÅGOR KRING DEMOKRATI 1. Allas åsikter är lika mycket värda? 2. För att bli svensk medborgare och få rösta måste man klara av ett språktest? 3. Är det ett brott mot demokratin att

Läs mer

Edward de Bono: Sex tänkande hattar

Edward de Bono: Sex tänkande hattar Edward de Bono: Sex tänkande hattar Tänkandet är vår viktigaste mänskliga resurs. Men vårt största problem är att vi blandar ihop olika saker när vi tänker. Vi försöker för mycket på en gång; vi blandar

Läs mer

FN:s allmänna förklaring om de mänskliga rättigheterna. Lättläst

FN:s allmänna förklaring om de mänskliga rättigheterna. Lättläst FN:s allmänna förklaring om de mänskliga rättigheterna Lättläst Om FN och de mänskliga rättigheterna FN betyder Förenta Nationerna. FN är en organisation som bildades efter andra världskriget. Alla länder

Läs mer

Nationalekonomiska teorier Samhällskunskap årskurs 1. Innehållsförteckning

Nationalekonomiska teorier Samhällskunskap årskurs 1. Innehållsförteckning Nationalekonomiska teorier Samhällskunskap årskurs 1. Innehållsförteckning Keynes sid. 2 Friedman (monetarismen) sid. 4 Smith sid. 5 Marx sid. 6 6 KONJUNKTURER OCH EKONOMISK POLITIK 93 JOHN MAYNARD KEYNES

Läs mer

Värdegrund för HRF. Vårt ändamål. Vår vision. Vår syn på människan och samhället. Våra kärnvärden

Värdegrund för HRF. Vårt ändamål. Vår vision. Vår syn på människan och samhället. Våra kärnvärden Värdegrund för HRF Vårt ändamål Hörselskadades Riksförbund (HRF) är en ideell, partipolitiskt och religiöst obunden organisation, vars ändamål är att tillvarata hörselskadades intressen samt värna våra

Läs mer

Jesus älskar alla barn! En berättelse om Guds stora kärlek till alla barn

Jesus älskar alla barn! En berättelse om Guds stora kärlek till alla barn Jesus älskar alla barn! En berättelse om Guds stora kärlek till alla barn Maria bodde i en liten stad som hette Nasaret. Den låg i Israel. En ängel kom till Maria och sa: Maria, du ska få ett barn. Barnet

Läs mer

Hur kan du som lärare dra nytta av konjunkturspelet i din undervisning? Här följer några enkla anvisningar och kommentarer.

Hur kan du som lärare dra nytta av konjunkturspelet i din undervisning? Här följer några enkla anvisningar och kommentarer. Konjunkturspelet Ekonomi är svårt, tycker många elever. På webbplatsen, i kapitel F2, finns ett konjunkturspel som inte bara är kul att spela utan också kan göra en del saker lite lättare att förstå. Hur

Läs mer

Vart tar världen vägen?

Vart tar världen vägen? Vart tar världen vägen? SBR, 24 november 2015 Klas Eklund Senior economist Stor ekonomisk osäkerhet USA: konjunkturen OK Europa och Japan: svagt Kina och Emerging Markets: bromsar in Ny fas i den globala

Läs mer

Centrum för Iran Analys

Centrum för Iran Analys Centrum för Iran Analys CENTIA http://www.setiz.se info@setiz.se POLITISK VISION En människa utan vision, är en död människa Förord CENTIA anser att beredning, beslutning och verkställning av detaljerade

Läs mer

Från skolprojekt till butikshyllor

Från skolprojekt till butikshyllor Från skolprojekt till butikshyllor Hans familj tyckte tills nyligen att han är galen. Åsikterna förändrades när hans företag lyckades sälja tiotusentals påsar av Jerky. Möt Anton Vänskä, medgrundaren av

Läs mer

Världskrigens tid

Världskrigens tid Världskrigens tid 1914-1945 Krig är blott en fortsättning på politiken med andra medel. Carl von Clausewitz Tysk general 1780-1831 1:a världskriget Krig mellan åren 1914 och 1918. Kriget stod mellan två

Läs mer

Newo Drom har gett romerna en tillhörighet och en röst i Göteborg

Newo Drom har gett romerna en tillhörighet och en röst i Göteborg Newo Drom har gett romerna en tillhörighet och en röst i Göteborg Det är dags att försöka hitta lösningar och förmedla hopp istället för att fokusera på problemen I Newo Drom har deltagarna hittat nya

Läs mer

Fredagsmys. 12 sidor om fattiga barn i ett rikt land.

Fredagsmys. 12 sidor om fattiga barn i ett rikt land. Fredagsmys. 12 sidor om fattiga barn i ett rikt land. Sverige är ett rikt land Trots det lever över 220 000 barn i fattigdom. Det beror ofta på att deras föräldrar saknar jobb eller arbetar deltid mot

Läs mer

Kimmo Eriksson Professor i tillämpad matematik

Kimmo Eriksson Professor i tillämpad matematik Kimmo Eriksson Professor i tillämpad matematik Lönar det sig att vara självisk? Kimmo Eriksson Professor i tillämpad matematik Boktips Full av underbara enkla tankeexperiment för att demonstrera skillnaden

Läs mer

Familj och arbetsliv på 2000-talet - Deskriptiv rapport

Familj och arbetsliv på 2000-talet - Deskriptiv rapport Familj och arbetsliv på 2-talet - Deskriptiv rapport Denna rapport redovisar utvalda resultat från undersökningen Familj och arbetsliv på 2- talet som genomfördes under 29. Undersökningen har tidigare

Läs mer

RÄNTEFOKUS JUNI 2014 RIKSBANKS- SÄNKNING GYNNAR KORT BORÄNTA

RÄNTEFOKUS JUNI 2014 RIKSBANKS- SÄNKNING GYNNAR KORT BORÄNTA RÄNTEFOKUS JUNI 2014 RIKSBANKS- SÄNKNING GYNNAR KORT BORÄNTA SAMMANFATTNING Återhämtningen i vår omvärld går trögt, i synnerhet i eurozonen där centralbanken förväntas fortsätta att lätta på penningpolitiken.

Läs mer

Framgångsrik Rehabilitering

Framgångsrik Rehabilitering Framgångsrik Rehabilitering vad säger brukaren och de professionella? Helene Hillborg, med dr i Handikappvetenskap Varför fokusera på lönearbete? Ofta ett tydligt önskemål högt värderad roll Att vara produktiv

Läs mer

Jag står på tröskeln mellan det gamla och det nya året. Januari

Jag står på tröskeln mellan det gamla och det nya året. Januari 15 Januari Vid årsskiftet 1 januari Vår Herre och vår Gud, vi gläder oss i Dig. Vi behöver Din hjälp för att orädda möta året som ligger framför. Jag står på tröskeln mellan det gamla och det nya året.

Läs mer

Om svenska värderingar. En användarguide i fickformat

Om svenska värderingar. En användarguide i fickformat Om svenska värderingar En användarguide i fickformat Detta kanske vi inte är överens om, men Finns det något som skulle kunna kallas för svenska värderingar? Normer som beskriver en slags grunduppfattning,

Läs mer

SOS Barnbyar Kina. Landinfo 2018

SOS Barnbyar Kina. Landinfo 2018 SOS Barnbyar Kina Landinfo 2018 Om Kina Den 1 oktober 1949 utropades Folkrepubliken Kina och landet stöptes om efter socialistisk modell, efter kommunisternas seger i inbördeskriget som då pågått under

Läs mer

Bland sådant som kan vara särskilt relevant för årskurs 1-6 tar utställningen till exempel upp:

Bland sådant som kan vara särskilt relevant för årskurs 1-6 tar utställningen till exempel upp: Varför ska vi besöka utställningen Sveriges Historia? Utställningen behandlar tiden från år 1000 till vår egen tid och gestaltar varje århundrade i från varandra olika scenbilder. Genom utställningen löper

Läs mer

Eva Andreas Tunadalskyrkan Fil 3:17-4:7 Gläd er i Herren

Eva Andreas Tunadalskyrkan Fil 3:17-4:7 Gläd er i Herren 1 Eva Andreas Tunadalskyrkan 181125 Fil 3:17-4:7 Gläd er i Herren Paulus uppmanar gång på gång i sitt brev till Filipperna att de ska vara glada: Gläd er. Ibland kan man känna att det är så mycket som

Läs mer

Hur definieras ett jämställt samhälle? (vad krävs för att nå dit? På vilket sätt har vi ett jämställt/ojämställt samhälle?)

Hur definieras ett jämställt samhälle? (vad krävs för att nå dit? På vilket sätt har vi ett jämställt/ojämställt samhälle?) BILAGA 1 INTERVJUGUIDE Vad är jämställdhet? Hur viktigt är det med jämställdhet? Hur definieras ett jämställt samhälle? (vad krävs för att nå dit? På vilket sätt har vi ett jämställt/ojämställt samhälle?)

Läs mer

FRANSKA REVOLUTIONEN. Varför blev det en revolution i Frankrike 1789? Vad hände under revolutionsåren? Vilka konsekvenser fick revolutionen?

FRANSKA REVOLUTIONEN. Varför blev det en revolution i Frankrike 1789? Vad hände under revolutionsåren? Vilka konsekvenser fick revolutionen? FRANSKA REVOLUTIONEN Varför blev det en revolution i Frankrike 1789? Vad hände under revolutionsåren? Vilka konsekvenser fick revolutionen? Situationen i Frankrike 1789 Frankrike hade krigat med Storbritannien

Läs mer

och upptäcka att vi alla har svaren på de stora frågorna inom oss.

och upptäcka att vi alla har svaren på de stora frågorna inom oss. FredsProjektet är en ideell organisation vars mål är att belysa den kunskap som både göms och glömts av konventionella medier samt att inspirera varje unik människa att se till sitt eget unika vetande

Läs mer

FRANSKA REVOLUTIONEN. Varför blev det en revolution i Frankrike 1789? Vad hände under revolutionsåren? Vilka konsekvenser fick revolutionen?

FRANSKA REVOLUTIONEN. Varför blev det en revolution i Frankrike 1789? Vad hände under revolutionsåren? Vilka konsekvenser fick revolutionen? FRANSKA REVOLUTIONEN Varför blev det en revolution i Frankrike 1789? Vad hände under revolutionsåren? Vilka konsekvenser fick revolutionen? Situationen i Frankrike 1789 Frankrike hade krigat med Storbritannien

Läs mer

Pest eller kolera. Matilda Larsson SA14c Samhällskunskap/Svenska VT15

Pest eller kolera. Matilda Larsson SA14c Samhällskunskap/Svenska VT15 Matilda Larsson SA14c Samhällskunskap/Svenska VT15 Matilda Larsson Atlingbo Resarve 122, 622 40 Romakloster matilda222@live.se, tel. 0720062382 Wisbygymnasiet Söder 621 82 VISBY Rektorsassistent Karin

Läs mer

Demokrati & delaktighet

Demokrati & delaktighet Demokrati & delaktighet Inledning OBS! Hela föreläsningen ska hålla på i 45 minuter. Samla gruppen och sitt gärna i en ring så att alla hör och ser dig som föreläsare. Första gången du träffar gruppen:

Läs mer

1. TITTAR Jag tittar på personen som talar. 2. TÄNKER Jag tänker på vad som sägs. 3. VÄNTAR Jag väntar på min tur att tala. 4.

1. TITTAR Jag tittar på personen som talar. 2. TÄNKER Jag tänker på vad som sägs. 3. VÄNTAR Jag väntar på min tur att tala. 4. Färdighet 1: Att lyssna 1. TITTAR Jag tittar på personen som talar. 2. TÄNKER Jag tänker på vad som sägs. 3. VÄNTAR Jag väntar på min tur att tala. 4. SÄGER Jag säger det jag vill säga. Färdighet 2: Att

Läs mer

Utdrag från kapitel 1

Utdrag från kapitel 1 Utdrag från kapitel 1 1.1 Varför en bok om produktionsutveckling? Finns det inte böcker om produktion så att det räcker och blir över redan? Svaret på den frågan är både ja och nej! Det finns många bra

Läs mer

Judendom - lektionsuppgift

Judendom - lektionsuppgift GUC Religionskunskap 1 Lärare: Kattis Lindberg Judendom - lektionsuppgift Läs i NE om antisemitism och lös följande uppgifter tillsammans i gruppen: 1. Beskriv kort antisemitism och vad antisemitism är.

Läs mer

Statschefen bör väljas demokratiskt En undersökning av svenska medborgares inställning till Sveriges statsskick

Statschefen bör väljas demokratiskt En undersökning av svenska medborgares inställning till Sveriges statsskick Statschefen bör väljas demokratiskt En undersökning av svenska medborgares inställning till Sveriges statsskick Samordnare av rapporten Mona Abou- Jeib Broshammar Republikanska Föreningen Inledning I offentlig

Läs mer

200 år av fred i Sverige

200 år av fred i Sverige U N I T E D N A T I O N S N A T I O N S U N I E S 200 år av fred i Sverige -- Anförande av FN:s vice generalsekreterare Jan Eliasson vid firandet av Sveriges Nationaldag Skansen, Stockholm, 6 juni 2014

Läs mer

Sammanfattning av programmet UID FutureMap

Sammanfattning av programmet UID FutureMap Sammanfattning av programmet UID FutureMap Världen behöver en ny, socialt hållbar arbetsmodell. Människans fria, trygga medvetande och hälsa skadas av de ekonomiska modeller, som styr världen sedan flera

Läs mer

Din lön och din utveckling

Din lön och din utveckling Din lön och din utveckling Din lön och din utveckling Du ska få ut så mycket som möjligt av ditt arbetsliv. Det handlar om dina förutsättningar, din utveckling och din lön. Du ska ha möjlighet att få en

Läs mer

Din RelationsBlueprint - Källan till smärta eller framgång i din intima relation

Din RelationsBlueprint - Källan till smärta eller framgång i din intima relation Din RelationsBlueprint - Källan till smärta eller framgång i din intima relation Lyssna, jag känner mig enormt glad och hedrad att jag får spendera den här tiden med dig just nu och att du tar dig tid

Läs mer

Hemtentamen politisk teori II.

Hemtentamen politisk teori II. Hemtentamen politisk teori II. Inledning: Att kunna formulera en fråga som är politisk-filosofiskt var inte det lättaste för mig, eftersom det inom vilken gräns kan man skapa en sådan fråga. Något som

Läs mer

Berlinmuren Frågeställning: Vad är Berlinmuren? Orsaker? (Varför byggde man Berlinmuren?) Konsekvenser? Berlinmurens avskaffande.

Berlinmuren Frågeställning: Vad är Berlinmuren? Orsaker? (Varför byggde man Berlinmuren?) Konsekvenser? Berlinmurens avskaffande. Frågeställning: Vad är Berlinmuren? Orsaker? (Varför byggde man Berlinmuren?) Konsekvenser? Berlinmurens avskaffande. Ämne: Historia Arbetssätt: Läsa in mig på ämnet, både genom böcker(om det går) och

Läs mer

Handboken, för familjehem och alla andra som möter människor i

Handboken, för familjehem och alla andra som möter människor i Handboken, för familjehem och alla andra som möter människor i beroendeställning Det är så att närhet, socialt stöd och sociala nätverk har betydelse, inte bara för människans överlevnad utan också för

Läs mer

Revolution. Giljotin. Monarki. Republik. Yttrandefrihet. Liberalism. Konservatism. Skräckvälde. Privilegier. Napoleon. Det tredje ståndet

Revolution. Giljotin. Monarki. Republik. Yttrandefrihet. Liberalism. Konservatism. Skräckvälde. Privilegier. Napoleon. Det tredje ståndet Revolution Giljotin Monarki Republik Liberalism Yttrandefrihet Konservatism Skräckvälde Napoleon Privilegier Det tredje ståndet Ståndssamhälle Nationalförsamlingen Klassamhälle Envälde Självständighet

Läs mer

MR 4 TILL MÄNSKLIGHETENS FÖRSVAR WORKSHOP I KLASSRUMMET TEMA: MÄNSKLIGA RÄTTIGHETER (MR)

MR 4 TILL MÄNSKLIGHETENS FÖRSVAR WORKSHOP I KLASSRUMMET TEMA: MÄNSKLIGA RÄTTIGHETER (MR) SIDA 1/6 WORKSHOP I KLASSRUMMET TEMA: MÄNSKLIGA RÄTTIGHETER (MR) LÄRARMANUAL I det här dokumentet finns allt du behöver veta för att hålla workshopen. Här ser du också tydligt i vilka moment du använder

Läs mer

Det kalla kriget. Freden i Europa förbereds

Det kalla kriget. Freden i Europa förbereds Det kalla kriget När Tyskland anföll Sovjet 1941 bildades en allians mellan USA, Storbritannien och Sovjet. På det stora hela fungerade detta bra. Det fanns dock en motsättning mellan de båda västmakterna

Läs mer

Basfrågor: En delad värld

Basfrågor: En delad värld Basfrågor: En delad värld supermakter stormakter ockupationszon järnridån västmakterna kapprustning maktblock permanent mandattid lydstater frihandelsområde förstatliga elit partisankrigare militärdiktatur

Läs mer

Barnets rättigheter. Lågstadie: UPPGIFT 1. Lär känna rättigheterna. Till läraren:

Barnets rättigheter. Lågstadie: UPPGIFT 1. Lär känna rättigheterna. Till läraren: Barnets rättigheter Till läraren: FN:s Konvention om barnets rättigheter antogs av FN:s generalförsamling år 1989 och har ratificerats av 193 länder. Grunderna för konventionen ligger i en önskan om att

Läs mer

1. Revolutionens idol. 2. Ungdomar = framtid. Diskussionsfrågor till elevtidningen

1. Revolutionens idol. 2. Ungdomar = framtid. Diskussionsfrågor till elevtidningen 1. Revolutionens idol Läs sid. 2-3 om Pavel och diskutera frågorna i par. Vad var det Pavel gjorde som fick regimen att lyfta fram honom som en förebild för andra barn? Tror du att det var viktigt för

Läs mer

Vart försvann tanken om att lära sig något, att fördjupa sitt tänkande och komma

Vart försvann tanken om att lära sig något, att fördjupa sitt tänkande och komma Prat om produktivitet Vart försvann tanken om att lära sig något, att fördjupa sitt tänkande och komma till insikt? Försvann den mellan kunskapsmaskineriets kugghjul? Camilla Kronqvist synar produktivitetspratet.

Läs mer

Att samtala med barn och ungdomar utifrån BRIS perspektiv

Att samtala med barn och ungdomar utifrån BRIS perspektiv Att samtala med barn och ungdomar utifrån BRIS perspektiv Utbildningshalvdag för VLL mars 2012 Charlott Eriksson, BRIS-ombud Anna Löfhede, BRIS-ombud Jag hatar min mamma, jag hatar min pappa och jag hatar

Läs mer

PP - kampanj 2013 - För Sverige i framtiden NU SKA PIRATPARTIET TA PLATS!

PP - kampanj 2013 - För Sverige i framtiden NU SKA PIRATPARTIET TA PLATS! PP - kampanj 2013 - För Sverige i framtiden NU SKA PIRATPARTIET TA PLATS! Nu är det dags att synliggöra Piratpartiet och bygga image inför valåret 2014. Det gör vi med att remixa kungens valspråk För Sverige

Läs mer

1. Bekräftelsebehov eller självacceptans

1. Bekräftelsebehov eller självacceptans 1. Bekräftelsebehov eller självacceptans Jag behöver kärlek och bekräftelse från människor som känns viktiga för mig och jag måste till varje pris undvika avvisande eller nedvärdering från andra. Jag gillar

Läs mer