Regional innovationsdialog Småland Blekinge 15:e februari 2012

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Regional innovationsdialog Småland Blekinge 15:e februari 2012"

Transkript

1 Sammanställning av gruppdiskussioner Fråga 1: Konkurrenskraftig tillverkningsindustri 2020! Småland och är en industritung region med stark specialisering inom småskalig tillverkningsindustri. För att bevara och öka regionens konkurrenskraft krävs i allt högre grad en förflyttning uppåt i värdekedjan till mer kunskapsintensiva företag. Det handlar om att transformera befintligt näringsliv och skapa livskraftiga företag. Vad krävs? Titta internationellt och på export och samverkan företagen emellan för att nå ut globalt Underleverantörerna bör själva börja med produktutveckling Satsningar på kluster är önskvärt Företagen behöver en funktion (specialisthjälp) som kan läsa av marknaden. För detta behövs pengar och kommunikation Med referenser från erfarenheter gjorda i en inventering inom industrin i beskrivs näringslivets fokus vara på befintligt produktion. Näringslivet har goda idéer om framtiden, men har inte utrymme eller resurser för att driva nästa steg. Förslag 1: Hjälpa företagen att knoppa av i nya företag. Befintliga företag är redan livskraftiga. Vad är då drivkraften att driva fram nya idéer? Vad är drivkraften för at få dem att förnya sig och driva fram nytt? Företagen upplevs som nöjda med det som redan är. Det förefaller också som att det finns starka traditioner inom familjeföretag som hämmar utveckling. Förslag 2: Praktiska projekt vid sidan av den dagliga verksamheten för att testa nya idéer och ny kunskap. Inom Småland och finns en tradition med kortare utbildningar. Hur kan vi komma över kompetensgränsen som göra utbildad arbetskraft attraktiv och kan driva på lönesättning o.s.v.? Inom företagen finns liten vana att ta till sig utbildad arbetskraft. Förslag 3: Stödjande verksamhet där företagen tar emot studenter, går vidare till att bli fadderföretag och i nästa steg ta emot en student som gör examensarbete. Företagen behöver

2 läras att närma sig akademin och högre utbildning. Stödja samverkande relationer. Företagen behöver incitament och inse vikten av utbildning och entreprenörskap som nytt blod in i företagen. Lärosäten kan bistå med kompetens för att kunna växa t.ex. introducera nya metoder för mätning och tillverkning. Företagen kan ta del av forskarnas nätverk och kompetens. En forskare kan till exempel vidareförmedla kontakter till kollegor runtom i världen. Företagen behöver också utveckla sin omvärldsanalys för att förstå vad som krävs för att växa och klara konkurrens. Förslag 4: Skapa motivation och incitament för företagen att delta i samverkan med lärosätena Företagscoacher med nätverk och inspiration. Förebilder för hur man växt från litet till större företag. De små företag som lyckats är de som haft en storkund på global arena som ställt krav på att företaget måste utvecklas. Detta har gjort att företagen måste öka sin kompetens och utvecklas. Vad gör vi med dom som inte har storkunden? Förslag 5: De offentliga aktörerna kan agera med pengar eller annat, medfinansiering från offentliga genom innovativ upphandling. Ställa krav som innebär utveckling. Det är inte bara akademin som kan hjälpa företagen att höja utbilningsnivån hos anställda och kunskapsinnehåll i verksamheten. Entreprenörsandans incitament är att tjäna pengar, inte att driva utveckling. Företagen behöver arbeta mer med benchmarking med andra företag. De behöver skapa en gemensam omvärldsanalys, bild, av omvärlden. Förslag 6: Akademi och företag behöver skapa samsyn och kultur för att hantera frågor om var vi befinner oss och kan ta oss företag och akademi tillsammans. Tidsbrist gör att man inte hinner tänka framtid. Exemplet där ett företag tog del av Greenpeaces omvärldsbevakning om oblekt pappersmassa. Förlag 7: Viktigt för företagen att ta del av andras omvärldsanalyser. Företag, akademi och offentliga aktörer kan göra gemensam omvärldsanalys genom exempelvis studenter, arenor och mötesplatser. Detta kan det offentliga ansvara för. Förslag 8: Visa på att det är ok för företag att ta ett litet steg i utvecklingen och där det offentliga kan vara behjälpliga. Underleverantörer i länet har sällan egen marknadsföringsexpert anställd. Att höja

3 kompetensen inom detta område är en typ av innovation. Huvudkontoren finns ofta i Stockholm, där finns kompetens, men långt ifrån företagen i länen! Småföretagarna kan vara nöjda med sin rådande situation, men om en omvärldsanalys görs och potentialen synliggörs så kan det inspireras till tillväxt. Det handlar om att informera om att uppväxling kan ske och att exportmöjligheter finns. Ett ex. om Volvo vill att underleverantören skall följa med på försäljningsresa till Kina, så kanske underleverantören vill pröva egna vingar och skaffa egna kontakter. Det uppstår konflikt! Underleverantörerna blir lätt uppbundna till de stora företagen som kräver anpassning och leverans. Företagen blir mindre sårbara om de skaffar sig mer kunskap om de internationella frågorna. Ett ex. inom plastbranschen är flertalet i stor utsträckning underleverantörer. Platsbranschen är en bransch där man är duktig på att ställa om. Flexibiliteten är stor, korta beslut, vilket är en framgångsfaktor. Länen borde dock ha fler företagare med egna produkter för att inte bli så sårbara och fast i att leverera. Men nya produkter kräver marknadsföring och säljare! Slutsats är att Kunskap, Marknadsföring och Säljare krävs. Småföretagen i länen är ofta skeptiska mot akademin! Behöver hitta goda exempel på företag som tagit in akademin i verksamheten och sprida detta till övriga. Generationsväxlingsperspektiv finns också, kanske finns förutsättningar för att ta nästa kliv inom snar framtid. Hur gör vi för att attrahera utländska investerare? Våra kluster är starka och hur skulle de kunna använda varandra? Bygga plattformar? Ett exempel är Glafo (eruf-projekt), där glas och träbranschen möts. Kan vi skapa fler sådana otraditionella mötesplatser? Behövs inte mer materialkunskap, utan stödstrukturer runt omkring. Hur använda studenterna i regionen in i småföretagen? Finns ingen företrädare för underleverantörerna i länen! Först konstaterade vi att Alla jobb är viktiga! Därefter Behåll kompetens! Hur hanterar vi arbetslösa? Åtgärder för dessa får inte hindra återgång i arbete. 6 månaders karens

4 Var befinner vi oss idag? Någon form av analys bör göras. Samma regler måste finnas inom hela EU, t ex kan det finnas skillnader i miljöfrågor som gör konkurrensen sned. Insatser tidigt för könsbrytande arbeten, t ex är det möjligt för killar i grundskolan att prova på vård/omsorg? Gymnasieskola och industri måste kunna mötas! Icke utbildade har större arbetslöshet, alltså höj utbildningsgraden! Industrin har ett ansvar att ta emot ungdomar/studenter för praktik eller ex-jobb. Öka statusen för industrijobb genom information/pr Mer intermediär! Stärk ledningskompetensen i SMF Svenska EFS-rådet är en mycket viktig spelare. Var stolt och visa det vi har! Fånga upp och visa all kunskap som finns inom industrin. Det finns många yrken och kompetenser inom industrin som lätt buntas ihop. Utgå från företagens behov vid FoU-samverkan med lärosätena. Använd Google-metoden : Låt varje medarbetare förfoga fritt över 20% av sin arbetstid så länge som man använder tiden för att utveckla något som gagnar företaget. Löpande redovisar man sedan i efterskott hur man använt sin tid. Bättre koppling mellan utbildningssystemet och företagen verklighetskoppla utbildningen. Ta vara på unikiteten specialiseringen. Ökad automatisering Ökad produktutveckling t ex få företag att förstå nyttan av akadimeiker/studenter i verksamheten Utveckla tjänsterna kring produkterna Omvärldsbevakning bättre struktur på den om den ens existerar Ökad utbildningsnivå bland anställda Digital kompetens, IT- Kill your darlings Mäklare för hjälp att lotsas fram i processen Förtroendeskapande åtgärder som t ex mentorskap

5 Utveckla den industri som vi redan har, om de vill. Produktionsteknik, kompetens, teknisk utbildning. Skruva lite här och där. Dock vill inte många småföretagare ta steg två, vågar inte chansa. SME anser ofta att de har det bra som de har det. Lösningen kan vara att välja ut specifika företag och satsa allt på dem, inte smeta ut till flera. Nå den internationella marknaden med småföretagare. Kunskapsintensiv med att veta hur man internationalseras och på så sätt klättra uppåt på värdekedjan. Mycket handpåläggning för att kunna ta steget till att bli kunskapsintensiva. Hur får man tillbaka jobben som har flyttat till Baltikum? Kommunicera att det finns hjälp och visa med goda exempel. Ändra administrationen för att inte känna sig motarbetad. Många av jobben har kommit tillbaka eftersom man inte har samma kontroll med avstånden, byråkratin, För att lyckas utomlands måste man ta hit kompetens först. Koppla till att utländska studenter ska stanna kvar i Sverige. Vad krävs för att transformera befintligt näringsliv och skapa livskraftiga företag? Attraktivitet och kompetensförsörjning. Även om vi har en välinarbetad och kraftfull industri kommer det för överlevnad krävas attraktivitet och kompetensförsörjning. Bör arbeta för att ta in kompetens från universitet/högskola som industrin idag inte är så vana att göra. Viktigt att även få unga personer se möjligheter i regionen. Studenter/ungdomars möjlighet att komma in i näringslivet, t.ex. via mentorskap är också grundläggande. Arbeta för att våga ta in nyckelkompetenser! Delar av vår region, och tillväxtindustri, saknar lokomotivföretag. Företagen är snarare mindre bolag och fåtal medelstora. Majoriteten av företagen är beroende av att ha sin marknad mot lokomotivföretagen. Många av företagen är ordermottagare, och fungerar snarare som produktionsenheter. Det som krävs är: Skapa bättre säljkårer inom de befintliga företagen Ökad marknadskompetens

6 Nya former för marknadsföring (nätverksformer, samverkan mellan branscher). I exempelvis Kalmar län, finns ett antal stora drakar. Det skapar ett klimat som innebär att lättare bli anställd, och behöver inte entreprenörskapsanda som istället minskar med andelen stora företag. Utvecklingen är dock att allt fler läggs ner. Det är därför viktigt att få dessa större företag som finns kvar att medverka till att förädla de små- och medelstora företagen. Angeläget att få de stora företagen att inse betydelsen av underleverantörer i sin egen region, för att skapa ökad attraktivitet. Tillväxten sker i de medelstora företagen! Därför är det nödvändigt att hitta former för att få de större företagen att hjälpa till att lyfta de små-och medelstora företagen för den regionala attraktiviteten. Här finns också en möjlighet för regionen genom att skapa samverkan mellan Jönköpings (underleverantörer/ mindre, medelstora företag) och Kalmars (större företag), kring dessa frågor för att skapa attraktivitet för hela Smålandsregionen. För att skapa livskraftiga företag krävs: Ett ökat hållbarhetsperspektiv, arbeta för att skapa hållbara företag. Hitta möjligheterna i grön tillväxt Hitta svaret på vilken produktion vi bör ha 2020 för att ha en hållbar tillväxt i produktionen De större företagen har ofta ett bredare perspektiv och större insikt, utrymme, för hållbarhets aspekter och kunskapsinhämtning. Största hotet för de större företagen är istället kompetensbristen. Det är därför viktigt att också: Se till en större region för möjlighet till skiftning av personal. Större arbetsregion. Behöver även öppna upp de större företagens kunskapsinhämtning, kunskapsutveckling för fler ur ett samhällsbyggnadssyfte. Arbeta i nätverksform, kluster, samverkan kraftsamling inom branscher. Mentorskap mellan större och mindre företag. Kalmarmodell d.v.s. företag, privat, offentlig sektor arbetar tillsammans. Vi måste också bli bättre på att ta tillvara alla medborgare, både män och kvinnor inom näringslivet behövs. Nu använder regionen enligt OECD-studien inte alla de resurser som vi har. Kvinnor och personer med annan etniskt bakgrund driver inte företag eller arbetar inte i den utsträckning som de skulle kunna. En viktig fråga för ett innovativt livskraftigt näringsliv är att ta tillvara hela regionens kompetens. Vi behöver därför hitta former för att attrahera och aktivera alla medborgare oavsett kön eller bakgrund. Således krävs också för att transformera befintliga näringslivet: Ta bättre vara på outnyttjade resurser, komptenser, i form av att få in fler kvinnor och personer med annan etniskt bakgrund inom näringslivet. Ökad jämställdhet och mångfald i näringslivet Summerat det som krävs:

7 Attraktivitet Kompetensförsörjning Ökad jämställdhet, mångfald Försäljning, marknadsföring Nätverk, kluster, samverkan Hållbar utveckling Grönt ansvar Småland och är en industritung region med stark specialisering inom småskalig tillverkningsindustri. För att bevara och öka regionens konkurrenskraft krävs i allt högre grad en förflyttning uppåt i värdekedjan till mer kunskapsintensiva företag. Det handlar om att transformera befintligt näringsliv och skapa livskraftiga företag. Vad krävs? Vi kan inte hitta på idéerna, men vi kan underlätta för att företagen ska hitta dem. Utbildning och inspiration för företag. Dock är det svårt att få företagen att komma. Men vi försöker nischa och bygga upp intresse hos företagen. I vår roll som möjliggörare, kan vi ha en strategi och miljö, med hjälp av lämpliga inspiratörer underlätta engagemang när det gäller t ex Hållbarhet. Inom Cefur i Ronneby arbetar vi med plastmaterial b.la. Företagen kan behöva support för att hitta kunskap, att det ska passa in i ett hållbart livscykeltänkande och bidra till hälsosammare miljö vid tillverkning. Vi försöker tillämpa en färdplan, som i alla fall några företag uppskattar. Vad är det som lockar företagen att tänka Hållbarhet? Konkurrenter lyfter fram sina produkter som är hållbara, risk att komma i bakvattnet annars. Stora företag har egna omvärldsbevakare och forskningsavdelningar, men SME-företag behöver hjälp från oss. Det finns en nyfikenhet och ett intresse att tänka i dessa banor. Hållbarhet kan också vara en egen affärsidé. En medvetenhet som företagen själva borde ha är det företagen själva som ska ha denna kunskap? Företagen har fullt upp med sin vardag och kan behöva hjälp utifrån.

8 Fråga 2: Att behålla och attrahera människor med efterfrågad kompetens En framgång byggd på yrkesskicklighet och företagsamhet, en god tillgång till jobb samt bristande utbildningstradition får idag konsekvenser på en rad olika och delvis motstridiga sätt det är svårt att locka nyckelkompetens till företagen samtidigt är det svårt för högutbildade att få arbete. Hur kan vi locka utflyttade att återvända? Hur ska vi lyckas behålla och locka till oss högutbildad och kompetent arbetskraft som matchar behoven för övergången till en mera kunskapsbaserad ekonomi? Hur kan vi matcha studenter, både svenska och utländska mot arbetsmarknaden på ett effektivare sätt? Hur kan vi skapa miljöer som lockar och stimulerar högutbildad arbetskraft? Hur kan vi locka utflyttade att återvända? Små orters problem kopplingen till omvärlden är mycket viktig. Den lilla orten kan ha många attraktiva egenskaper men det som inte finns där måste vara nåbart. Kommunikationer och läge är mycket viktigt. Det är helheten som avgör: möjlighet till arbetet, meningsfull fritid, skola och omsorg för familj och sig själv. Hur kan vi matcha studenter mot arbetsmarknaden? Att styra antalet utbildningsplatser är svårt men med en närmare kontakt mellan högskola och företag blir det lättare för den enskilda studenten att göra de val som krävs för att hamna rätt. Premiera undervisning och kontakter med samhället inom universitetsvärlden adjungerade adjunkter. Hur kan vi skapa miljöer som lockar och stimulerar högutbildad arbetskraft? Möjligheterna att komma vidare är avgörande för liten kritisk massa, exempelvis en ort med bara en potentiell arbetsgivare är avskräckande. Välbetalda arbeten att erbjuda för båda två i familjen

9 Infrastrukturen ska fungera Stimulerande miljö som gör skillnad Nya företag som har sitt huvudkontor i regionen Politikerna måste förstå, delta och arbeta för att regionerna växer De som finns på orten ska få hjälp att växa Att lärosätena kan erbjuda rätt utbildningar, bättre utbildning som matchar marknaden Forska på faktiska problem hos befintliga företag Tillgång till inkubatorer, Science Parks, riskkapitalister Dilemma: Utbildningssystemen matchar inte arbetsgivarnas behov. Exempelvis YH, där endast 30 % av ansökningarna beviljas. Ny IT-kompetens krävs hela tiden. Regionala högskolor och universitet utbildar till kompetenser/examina som inte efterfrågas i regionen. Utbildning och arbetsliv är dåligt integrerade. En knäckfråga är hur vi bättre kan rikta utbildning mot behov, likaså hur arbetsgivare lyckas attrahera unga till olika yrkesval. Elevens val styr och avgör tillgång, från gymnasium och uppåt. Lärare måste fortbildas och få möjlighet att besöka verkligheten. Åtgärd: Öppna upp för traineemöjligheter, offentlig sektor måste gå före! Statsbidrag till fler utbildningsplatser på den utbildningsnivå efterfrågan finns, t.ex. YH. Ökad samverkan skolaarbetsliv (Branschdagar, förnyad PRAO, LIA, osv.). Satsningar på goda boendemiljöer, bra service och rimliga kommunikationer en förutsättning för att attrahera människor med spetskompetens. Ett ex från Jönköpings län började länet besöka emigrationsmässan i Holland. Varje år emigrerar holländare. Hur lockar vi hit dessa människor har varit utgångspunkten vid mässorna! Högskolan i Jönköping har utvärderat satsningen. Resultaten är att 16 holländare har flyttat hit och inbringat skatteintäkter, inom branscher såsom camping, bed and breakfast. I Holland uppmuntrar staten holländarna att flytta ifrån landet och hur tar dessa glesbefolkade län emot dessa individer? Om språket normalt är ett hinder, så är det inte så för denna grupp! Det har holländarna ofta lärt sig när de kommer hit! Nästa år kanske Jönköpings län satsar på att ta med företagen på mässan för att bättre matcha kompetens med arbete. Återigen ex. från Jönköpings län. Här finns ett mottagningsnätverk dvs i kommunerna finns kompetens att ta hand om de människor som kommer till kommunen.

10 Holland är logistikland, Sverige skulle kunna göra mycket mer och använda deras logistikkompetens och koppla på det svenska systemet. Kan man tänka sig att företagen själva bekostar en del av språkutbildning för de invandrarna om språket är ett hinder för anställning? Finns dock tendens att fler och fler är benägna att anställa utan svenska (går ofta bra med engelska i lite större företag). Rigida regler i samhällssystem vad gäller att få in ickesvenskar på arbetsmarknaden. Vad kan göras? Nationella åtgärder krävs! Regionalt varumärke viktigt. I Sverige behöver man marknadsföra sig, kanske nationen, inte län, kanske större regioner. Plattform via varumärket är viktigt, kommunikation är viktig. Vi behöver inte skapa miljö för högutbildade, vi har en bra plattform. Vad efterfrågas, inte bara natur, utan också en dynamisk region. Hög arbetslöshet hemma, varför söka utanför landet? Ta tillvara de som finns! Varför har vi föreställningar att de som bor kvar i regionen är misslyckade. Kan det vara så att de som bor kvar är kreativa och uppfinningsrika? Varför misslyckande att vara kvar och jobba inom traditionella industrin? hur använda de som finns kvar? Hög ungdomsarbetslöshet och andra grupper i utanförskap, varför gå över ån till vattnet! De som bor kvar i regionen ser kanske mycket tydligare vad som behöver göras och ser det egna länets perspektiv på ett annat sätt. Skapa ett register över utflyttarna och gör en offensiv gentemot dem med info kring vad som sker i deras region. Platsmarknadsföring! Se till att bra teknik finns! MODERNITET! Sociala nätverk Efterfrågeanpassa kommunikationer för både arbets- och fritidspendling Regionala hjältar den som t ex stannar och utvecklar företag eller annat som är positivt. Bort med bilden av den som blir kvar typ Pistvakt eller Ronny och Ragge. Lyft goda exempel! Skapa fortbildningar på akademierna i närregionen idag finns möjligheter på distans. Marknadsför befintliga företag mot studenter i akademierna! Vilka kompetenser vill vi ha? Utländska studenter har inte rätt att gå SFI (lära sig svenska) = Hinder.

11 Integrera ungdomarna mer i samhället innan de får tanken att flytta ut. Bygga en intressant livskvalitet i samhället tillsammans med de unga. Skapa mer arbetstillfällen för de unga så de kan få möjligheter till att skapa familj inom orten där de bor. För mer dialog med de yngre för att få deras behov och krav för att stanna. Bestäm vilka olika åldersmålgrupper som ska diskuteras innan en bra dialog med aktiviteter kan komma igång. Vad vill åringar, åringar, åringar osv Varför inte fokusera på de som stannar kvar och öka förståelsen till varför just de stannar och bildar familj. Erbjuda mer än ett jobb för inflyttare ett batterikluster ex vad kan samhället erbjuda mig och min familj inom idrottsväsendet! God infrastruktur är inte alltid bra för en kommun. Bättre marknadsföra våra fina naturtillgångar och ort. Företagen behöver jobba mer med ex-jobb från bl.a. högskolor och universitet. Utländska studenter får sällan jobb pga. språkhinder (gäller inte enbart mot småföretag). Det borde vara tvång att på masternivå att läsa SFI för studenter. Detta borde även kunna premieras via rabatt på t.ex. kursavgifterna. Återskapa 4-årig teknisk linje för att ge en gedignare teknisk utbildning på gymnasienivå. Vi måste bli bättre på att marknadsföra olika yrken snarare än olika företag att arbeta på. Ett företag innehåller så många olika yrken och kompetenser men vi döljer lätt detta genom att bunta ihop allt till företag. Kommunikationsinfrastrukturen är avgörande för att kunna locka unga människor med eftertraktad komptens. Banksystemet missgynnar mindre orter genom att om ens bevilja lån så sker det med en högre riskpremie vilket fördyrar investeringar i glesbygd. Bra kommunal service (skolor, dagis osv) attraktivt för utländska medborgare. Bättre infrastruktur Hur gör vi regionen hetare? Drivkraft och synlig tillväxt.

12 Tro på tillväxt, framtidstro. Samsyn mellan offentlig sektor, högskola och näringsliv. Alla måste förstå sin roll och sitt ansvar. Attraktivitet handlar om att inte odla vår särart utan att kunna möta människor med olika behov. Bra boendemiljö Är regional identitet viktig? Kan det vara en barriär mot nyinflyttade? Förmå företagen företagsledningen måste förstå yngre generationers prioriteringar - att skapa entreprenörsanda och kultur i företagen som lockar den nya generationen. Exemplet Tranås; skapat en tro på framtiden. Politiken är viktig. Måste peka ut målen och prioritera och mät. Främsta målet tillväxt. Skapade framtidstro och investeringsvilja. Vi diskuterade bl.a. hur man skapar information till ungdomar som flyttat från kommunen samt det motsatta hur kommunen skapar kontakt med inflyttande främst ungdomar men även generellt. Fanns en tanke att utflyttade ofta har uppväxten som riktmärke om sin hemkommun/län. Diskussion kring studentupplägget kring erbjudande av sommarjobb/examenarbete/trainee. Boendemiljöer Bättre kommunicera hur jobbet egentligen är Skola och omsorg Jobbmöjligheter Möjlighet att skapa jobb med den kunskapen man har när man kommer tillbaka. Teknisk, bredband De som kommer tillbaka: miljön och lugn och ro. Man bor helst nära jobbet och inte i glesbygden, bra kommunikationer behövs. Hur lockar vi personer till kommunen? Fler jobb som lockar, högpresterande jobb. Företagen måste kunna efterfråga den kompetens man behöver. Samarbete med högskolan och näringslivet. Mötas över generationer och avdramatiserar akademiker. Inte vara rädd för förändringar. Högskolepraktiker för att förbättra för dem på arbetsmarknaden.

13 Hur ska vi locka till oss högpresterad kompetens? Högskolan: hjälpa till arbeten men är en tvåvägslösning, omvärldsbevakning. SME företag har svårt att matchas med det som efterfrågas av högskolorna. Hur löser man det? Hur kan vi locka utflyttade att återvända? Projekt i Jönköping welcome2work för att locka tillbaka unga Jönköpingsbor som pluggat, har 41 företag. Var på career days? i Göteborg och hade 641 högkvalitativa jobb att erbjuda studenter. Jobbar aktivt med olika typer av kampanjer, målgruppen är år som är akademiker. Lättare att locka tillbaka de som bott här förr. Slå sig samman med de företag som finns och komma med konkreta jobbförslag, men även locka med bra skolor, boendemiljöer osv. Marknadsföring är avgörande. Flesta rekryteringsbolag är med och dessa växer ännu mer, även andra företag. Jobbar mycket med tandemrekryteringar för att ett par ska kunna flytta till Jönköping. Anordnar träffar för att hjälpa inflyttande att komma in det sociala livet. Hur ska vi lyckas behålla och locka till oss högutbildad och kompetent arbetskraft som matchar behoven för övergången till en mera kunskapsbaserad ekonomi? Jobba för att få studenter att stanna kvar. Stärka banden mellan högskola och företag. Finns språkbarriärer för att få internationella studenter kvar. Visa upp vad som finns utöver arbetsliv, tex fritidsliv och kulturutbud. Hur kan vi matcha studenter, både svenska och utländska mot arbetsmarknaden på ett effektivare sätt? Jobba för att få studenter att stanna kvar. Stärka banden mellan högskola och företag. Finns språkbarriärer för att få internationella studenter kvar. Finns en risk att företag kräver för hög kompetens och att det avskräcker. Hur kan vi skapa miljöer som lockar och stimulerar högutbildad arbetskraft? Bra arbetsmarknad för båda om man flyttar som ett par, möjlighet att komma in i det sociala livet, bra boende, skola etc.

14 Barnomsorg och skola av hög kvalitet å andra sidan kräver alla det, det är ett hygienkrav, så det kräver mervärden i form av andra livskvalitéer t ex nära till natur och service, rikt kulturliv. Arbetstillfällen. Dock räcker inte det; i ett exempel i gruppen finns det i grunden gott om jobb men många fortsätter ändå att dagpendla. Föra en realistisk diskussion om möjligheterna att folk stannar kvar respektive återvänder när de skaffat familj. Marknadsföring Bostäder dock delade meningar i gruppen; enligt bostadsbolaget ordnar sig alltid bostad om man verkligen vill flytta till en stad/ort. Det skulle alltså vara andra kvaliteter som avgör. Tillgång till bra livsmiljö Attraktivitet är ett nyckelord även för att behålla och attrahera kompetens. Att skapa bra miljöer är ett stort område, men det allra viktigaste är tillgången till en bra livsmiljö (boende, pendling, kultur, fritidsaktiviteter). Att inte underskatta fritidsutbudet. Individer är benägna idag att pendla ganska långt till arbete. En utmaning för de små kommunerna blir att framför allt kunna konkurra med bra miljö, boende och skolor. Men! Det krävs också en bra infrastruktur! Med bra arbetspendlingsmöjligheter går det att konkurrera med boende och livsmiljö. Vidga arbetsmarknadsregionen och öppna för distansarbeten Vi måste bli bättre på att vidga arbetsmarknadsregionen. Att lättare skapa rörlighet i en större region/arbetsmarknad. Arbetspendlingen är en nyckelfråga! Det är särskilt viktigt för Småland som glesbygd. Öppna upp för pendeltrafik över länsgränserna. Även bemöda sig för att skapa möjlighet till distansarbeten och den typ av infrastruktur som krävs för detta. Vidga målgrupper och arbeta för minskade mentala barriärer De mentala barriärerna behöver minskas. Kartgränser mellan länen hindrar. Både en kulturell och mental fråga. Regionförstoringen kan användas som en del i processen för att få ny struktur och annat mentalt tänkande än vi-och de tänkande. Rätt hanterat kan regionförstoringen bli nyckel för inflyttning, större rörlighet. Urbaniseringsvågen fortsätter enligt OECD vi har det ännu inte så tätt. En flyttning sker till

15 Göteborg, Malmö, Stockholm. Vi måste se bredare. Ha fler målgrupper än hemvändare. Få inte ha en övertro på hemvändargruppen. Exempelvis ökar den holländska inflyttningen. Vi måste se möjligheten i att använda naturupplevelser och kultursatsningar för att attrahera. Om vi anstränder oss mer för att hitta specialintresserade ökar möjligheten att locka till regionen. Attraktivitet och marknadsföring av vår livsmiljö. Presentera regionen i Europa, där trångboende och sämre livsmiljöer kan locka till flytt till vår region istället. Vikten att också öppna för möjligheten att få ett sådant lockande jobb att personer vill flytta tillbaka. (Annan grupp diskuterade även lyfta regionala hjältar, de som stannar i regionen utan flytta.) Invandring och arbetsmarknadsmatchning Flyktinginvandring. Vi bör arbeta mer aktivt då det gäller nya svenskar, stor inflyttning främst från Afrika och Afghanistan, och hur dessa matchas mot arbetsmarknaden. Att få ut denna grupp via utbildningsprogram och praktikprogram i arbetsmarknaden. För att lyckas behövs ett större, ökat, samspel med näringslivet. Även se närmare på de områden som är möjliga att skapa arbetskraftsinvandring. Ofta av högutbildad arbetskraft, ex. läkare från Östereuropa. En annan betydande del är hur vi arbetar för att identifiera den högutbildade invandringen. Hur vi ska undvika att denna grupp fastnar i byråkratin. Arbeta med frågor som berör: Validering av kompetens Kartläggning av kompetens bland invandrargrupper. Eventuellt kommer reformen med Arbetsförmedlingarna att öppna upp för att hitta denna kompetens. Följa upp detta och se hur näringsliv och andra aktörer kan samarbete med Arbetsförmedlingen. Ett viktigt instrument är också bemanningsföretagen. Dessa företag fungerar som viktig sluss in på företa och för att hitta rätt kompetens för företagen. Summerat: Skapa tillgång till bra livsmiljöer Regionförstoring en möjlighet till vidgad arbetsmarknadsregion Infrastruktur för bra arbetspendlingsmöjlighet och distansarbete Se bredare än till enbart hemvändare

16 Invandring och arbetsmarknadsmatchning, validering av kompetens En framgång byggd på yrkesskicklighet och företagsamhet, en god tillgång till jobb samt bristande utbildningstradition får idag konsekvenser på en rad olika och delvis motstridiga sätt det är svårt att locka nyckelkompetens till företagen samtidigt är det svårt för högutbildade att få arbete. Vi pratar aldrig om de som bor kvar, utan vi pratar alltid om de som flyttat. De som bor kvar borde stärkas. Vi sätter stora förhoppningar till de som vi vill ska flytta tillbaka. Man ska inte släppa att få tillbaka folk, men satsa även på de som är kvar. I forskningen flytta-stanna visade resultaten att de som stannade trodde inte att kommunen ville ha dem, medan de som flyttade trodde att kommunen ville ha dem. De som stannar känner sig inte viktiga. De har inga spetskompetenser, de som är kvar, men det är de som bygger samhället. Lärcentra spelar en väldigt viktig roll för att höja kompetensen och stötta i synnerhet de som är kvar. Ett bekymmer i dagens svenska skola är en stor del som inte har fullständiga betyg, de är sedan arbetslösa. Nedrustningen av Komvux förvärrar det hela. Trots att man i region har företag som saknar folk, passar inte befintlig kompetens in och arbetslösheten ändå är stor. Stolthet för sin bygd är viktig. Hur kan vi då locka utflyttade att återvända? Det är egentligen inte så noga att det är de utflyttade som kommer tillbaka, utan det är att unga flyttar in. Frågan stöts och blöts, med mer eller mindre genomtänkta alternativ. De finns inte en enkel checklista. Frågan om att vi måste skapa intressanta arbetstillfällen kommer ständigt upp som lösning, men vad är det som gör att man som ung flyttar? Jo, det är ny kultur, utveckling, attraktiva platser, osv. Det som skulle kunna locka tillbaka är den äldre generationen, kulturell och boende miljö. Man kan numera pendla till t ex Sthlm. Bilden av platsen är viktig, tänk Öland t ex. Hur kan man förädla värdena? Det som gäller i framtiden är att skapa urbana miljöer, en tätort, där det finns människor och kraft. Vi är väldigt beroende av våra regionala centra. Det finns ett samspel mellan landsort och städer. Bra kommunikationer är väldigt viktigt i sammanhanget. Som hos oss, att det finns flygplats och tåg till Köpenhamn. (). Hur locka till oss högutbildad arbetskraft? Det är delvis samma sak. har många utländska studenter på BTH, men de stannar inte efter studierna. Vi är dåliga på att inkludera dem i samhället, vilket enklare görs i större städer. Likaså är det med studenterna på orten, de får ingen relation till platsen. Exempel är ordnade mötesplatser för studenter, arrangerade träffar tillsammans med företagsorganisationerna. Värdfamilj är också en lösning. Om man tittar internationellt, hur plockar vi upp tyskar, danskar m fl nationer för att hitta kompetenser i vår region, där flera

17 bor sommartid. De är också en grund till att besöka aktiviteter osv i länen. Det finns nätverk som man kan använda sig av. Arbeta mer horisontellt. Dock finns det inte i inbyggt som arbetsuppgift i våra offentliga arbetsuppgifter. Använda studenter och arbetslösa ungdomar som praktikanter i alla våra projekt. Ta tillvara både utländska studenter och arbetslösa ungdomar. Borde stå som krav i ERUF, EES projekt t ex. Har våra högskolor ett uppdrag att ta hand om de utländska studenterna eller släpps de vind för våg? Ofta går studenterna bara ett år, går t ex Masterutbildning. De lär sig inte svenska. De kommer från Pakistan, Indien m.fl. länder. Om det är ett nationellt problem borde man göra något åt det på universiteten. Stärka varumärket är också viktigt. Marknadsföra livskvalitet, målgrupp barnfamiljer och unga kvinnor. Bra livsmiljö, boende vid hav, sjö, osv, närhet till naturen, bra skola, barnomsorg, styrkan i mindre städer med närhet, tillgänglighet, attraktiv stadskärna med variation på butiker och restauranger. Detta kan göras genom 1. Marknadsföring/information riktat till utflyttade 2. Insatser för att hitta jobb till medföljande i familjen. Viktigt att man själv haft en bra barn- och ungdomstid med positiva minnen för att flytta tillbaka, att man haft en bra skolgång, fritid, kultur, osv, för att man ska flytta tillbaka. Riktad inbjudan, ambassadörer, och hålla olika event, med underhållning och fakta där lediga jobb, attraktiv livsmiljö, boende, fritidsaktiviteter visas upp. Måste finnas utvecklingsmöjligheter för två personer inom rimligt avstånd. Vidareutveckling inom yrket måste finnas, liksom infrastruktur, närhet till storstäder och utbyggt bredbandsnät för distansarbete. Vi behöver behålla svenska och utländska studenter genom att direkt matcha dem med företag i regionen och att ge dem intensivutbildning i svenska (som man gör för utländska läkare) Höja utbildningsnivån bland befintlig befolkning i regionen och matcha med arbetslivets behov, på alla olika utbildningsnivåer. Samordning mellan olika utbildningar och regionala näringslivets behov. Gynna företagsetablering i regionen. Skapa kluster för unga entreprenörer och eller akademiker kring högskolor och universitet. Flera trainees i olika branscher, gärna betalda.

18

19 Fråga 3: Forskning för innovativ utveckling Akademin spelar en avgörande roll i utvecklingen och övergången till en mer dynamisk och innovativ utveckling. Vad behöver vi göra för att universiteten och högskolorna i Småland och kan vidareutveckla sitt arbete i att vara en central aktör i övergången? Hur stimuleras akademins förmåga att möta samhällsutmaningar med forskning? Hur skapar vi miljöer/strukturer och metoder för att stimulera nya samverkansformer mellan akademi och SME (små och medelstora företag). Kopplingen till de Science parks som finns vid högskolorna/universiteten kan bli bättre. Det var ingen av studenterna vid borden (som går på magisternivå) som hade varit i kontakt med science park. Möjligheten att vara entreprenör vid sidan om är jätteviktig för att våga ta klivet kombinations entreprenörskap. Utveckla friåret till ett entreprenörsår. Mentorer på alla nivåer är jätteviktigt. Fler kontakter med näringslivet. Akademien är en sluten värld. Korsbefrukta akademien med näringslivet. Överbrygga, skapa kontaktytor mellan näringsliv och högskolor och akademien. Västra Götaland har sex science parks, plocka in akademien och företag för att lösa problem. Flytta ut akademien ut i verkligheten. Skapa uppsökande verksamhet, se till att akademien kommer ut i kommunerna. Forskningen måste möta riktiga människor. Det funkar inte i en liten region med människor. Det finns en skillnad i inställning mellan exempelvis Linköpings universitet och på andra orter. Vi har infrastrukturen Science Park-strukturen. Ut med forskarna ut på fältet. Uppsökande verksamhet viktig. Klustra forskare med företagare. Mer basmedel till forskare att komma ut. Skulle finnas en påse pengar för att få ut forskarna. Kunskapsförmedling. Fler forskare som är placerade i offentlig verksamhet och näringsliv. Styra forskningen genom att förändra belöningssystemet för forskarna. Den

20 akademiska friheten är ett hinder. Utveckla spelreglerna så att de stimulerar forskning som leder till kommersialisering Vi ska vara rädda om våra lokala högskolor de har den lokala förankringen och kunnandet. Basfinansiera inte externt finansierat i projekt som då landar det inte något. Skövde har korta kurser som riktar sig till näringslivet. Inte dra ner på högskoleplatserna Incitament. Tillåt inte doktorander vara kvar när de är färdiga, använd istället deras kompetens och innovation. Ta tillvara på doktorandernas kunskap. Hur får man ut deras kompetens om inte doktoranden gör det själv? Någon som kan ta vid? Kan doktoranden få avsättning för entreprenörskap? Förändra synsättet på doktoranden. Idag är status och publicerande viktigt istället för starta nya verksamheter. Företagande ett medel för forskning. Ta det ansvar för sin egen region, få alla aktörer att matchas och GÖRA saker. Skapa arenor för regional innovation med hjälp av allas kompetens. Skapa kontakter. Öka konkurrensen med andra regioner då det gäller universitet och högskolor. Det är bra om innovationsstrategin tar ett samlat grepp för nya samverkansformer. Se möjlighet att använda EU:s sammanhållningspolitik även för forskning och utveckling. Viktigt att strategi och medel kring innovationer kopplas samman för möjliggöra genomförande. Bygga balans mellan den regionala och nationella nivån. Skapa en miljö av strukturer som hjälper forskning och företag (praktik) att kunna växla, ha utbyte. Finansiering som en del av förutsättningen. Ökad organisering och samverkan för finansiering. Hur ta tillvara i ordinarie verksamhet och inte blir ett avgränsat projekt. Universitet och högskola borde vara den som har ledande position för att driva frågor kring nya samverkansformer för innovationer. Öka kompetensen hos universitet och högskolor för att hitta finansiering för innovativ utveckling. Stimulera till möten mellan forskning och praktik om samhällsutmaningar.

en halländsk Innovationsstrategi Det vi vill se är att i Halland, den bästa livsplatsen, trivs inte bara människorna utan även deras idéer.

en halländsk Innovationsstrategi Det vi vill se är att i Halland, den bästa livsplatsen, trivs inte bara människorna utan även deras idéer. en halländsk Innovationsstrategi Det vi vill se är att i Halland, den bästa livsplatsen, trivs inte bara människorna utan även deras idéer. Varför en innovationsstrategi? Syftet med en halländsk innovationsstrategi

Läs mer

6 timmars arbetsdag. Fördela jobben/arbetsbördan. Galet att en del jobbar halvt ihjäl sig medan andra inte har sysselsättning.

6 timmars arbetsdag. Fördela jobben/arbetsbördan. Galet att en del jobbar halvt ihjäl sig medan andra inte har sysselsättning. Bättre frisktal och flera i arbete > mindre sjukskrivningar och mindre arbetslöshet. Minskad arbetstid och arbetslöshet. Utbildningsnivå. 6 timmars arbetsdag. Fördela jobben/arbetsbördan. Galet att en

Läs mer

Näringslivsprogram Tillsammans mot nya jobb

Näringslivsprogram Tillsammans mot nya jobb Näringslivsprogram 2017 Tillsammans mot 70 000 nya jobb Näringslivsprogram 2017 Inledning Näringslivsprogrammet beskriver Uppsala kommuns långsiktiga näringslivsarbete och är ett kommunövergripande styrdokument.

Läs mer

Förslag Framtid Ånge 2.0. Strategi för utveckling av Ånge kommun

Förslag Framtid Ånge 2.0. Strategi för utveckling av Ånge kommun Förslag 2013-03-28 Framtid Ånge 2.0 Strategi för utveckling av Ånge kommun 2014-2020 1 Du håller framtiden i din hand Framtid Ånge 2.0 är Ånge kommuns utvecklingsstrategi för den bygd som vi lever och

Läs mer

LIVSKVALITET KARLSTAD 100 000

LIVSKVALITET KARLSTAD 100 000 Antagen av kommunfullmäktige i januari 2008. Bygger vidare på kommunfullmäktiges utvecklingsprogram från 1998. VISION FÖR KARLSTADS KOMMUN Karlstads kommun, 651 84 Karlstad LIVSKVALITET KARLSTAD 100 000

Läs mer

SWEDISH AGENCY FOR ECONOMIC AND REGIONAL GROWTH. Från ord till handling - Integration och mångfald som regional tillväxtstrategi

SWEDISH AGENCY FOR ECONOMIC AND REGIONAL GROWTH. Från ord till handling - Integration och mångfald som regional tillväxtstrategi Från ord till handling - Integration och mångfald som regional tillväxtstrategi 1 Örjan Johansson Tillväxtverket Enhet: Regional tillväxt 2 Tillväxtverket Tillväxtverket är en nationell myndighet. Vi skapar

Läs mer

Politisk inriktning för Region Gävleborg

Politisk inriktning för Region Gävleborg Diarienr: RS 2016/293 Datum: 2016-04-27 Politisk inriktning för Region Gävleborg 2016-2019 Beslutad i regionfullmäktige Region Gävleborg 2016-04-27 diarienummer RS 2016/293 Politisk inriktning 2016-2019

Läs mer

ÖSTGÖTAREGIONEN 2020. Regionalt Utvecklingsprogram för Östergötland. Kort information om

ÖSTGÖTAREGIONEN 2020. Regionalt Utvecklingsprogram för Östergötland. Kort information om ÖSTGÖTAREGIONEN 2020 Regionalt Utvecklingsprogram för Östergötland Kort information om 1 Regionförbundet Östsams uppgift är att arbeta för Östgötaregionens utveckling. Regionförbundet har bildats av Östergötlands

Läs mer

Återkoppling angående informations- och dialogmöten om regionbildning och RUS

Återkoppling angående informations- och dialogmöten om regionbildning och RUS Regionförbundet södra Småland Återkoppling angående informations- och dialogmöten om regionbildning och RUS Rfss har ställt frågan till Växjö kommun hur trender och strukturella förändringar påverkar Växjö

Läs mer

OECD Territorial Rewievs Småland och Blekinge

OECD Territorial Rewievs Småland och Blekinge OECD Territorial Rewievs Småland och Blekinge Kort sammanfattning av läget i Småland och Blekinge, utgångspunkter för en positiv utveckling och tillväxt samt rekommendationer från OECD. OECD Territorial

Läs mer

Social ekonomi i kommande strukturfondsperiod 2007-2013 Stockholm

Social ekonomi i kommande strukturfondsperiod 2007-2013 Stockholm Social ekonomi i kommande strukturfondsperiod 2007-2013 Stockholm SERUS Ek. För. 19-20 februari 2007 Analys s. 25: Svagheter i stödsystem och finansiering Ytterligare en aspekt som betonades är att kvinnor

Läs mer

Företagens behov av rekrytering och kompetensförsörjning

Företagens behov av rekrytering och kompetensförsörjning Svenska Handelskammarförbundets analys 2009 mars Företagens behov av rekrytering och kompetensförsörjning På kort sikt kommer 28 procent av företagen att behöva göra sig av med kritisk kompetens som behövs

Läs mer

Information kring VG2020 och strategisk styrning

Information kring VG2020 och strategisk styrning Information kring VG2020 och strategisk styrning Lars Jerrestrand lars.jerrestrand@borasregionen.se 0723-666561 1 Varför gör vi det vi gör? Invånarna i Västra Götaland ska ha bästa möjliga förutsättningar

Läs mer

NÄRINGSLIVSSTRATEGI STRÖMSUNDS KOMMUN

NÄRINGSLIVSSTRATEGI STRÖMSUNDS KOMMUN SAMMANFATTNING Strömsunds Kommun skall präglas av framtidstro och goda förutsättningar för ett rikt och mångfacetterat näringsliv. NÄRINGSLIVSSTRATEGI Strömsunds kommun 2016 STRÖMSUNDS KOMMUN Innehåll

Läs mer

Framtid Ånge Strategi för utveckling i Ånge kommun 2014 2020

Framtid Ånge Strategi för utveckling i Ånge kommun 2014 2020 Framtid Ånge Strategi för utveckling i Ånge kommun 2014 2020 Antagen av Kommunfullmäktige den 17 juni 2013 Framtid Ånge Strategi för utveckling i Ånge kommun 2014 2020 Strategin är framtagen i bred samverkan

Läs mer

Sammanfattning av undersökningarna genomförda 9-10 januari 2006 Bilden av Dalarna

Sammanfattning av undersökningarna genomförda 9-10 januari 2006 Bilden av Dalarna Sammanfattning av undersökningarna genomförda 9-10 januari 2006 Bilden av Dalarna Sammanfattning resultat testgruppen Medverkande 63 personer Fråga 1: Känner du till att politikerna satt och ringde? Ja:

Läs mer

Länsstyrelsens länsuppdrag

Länsstyrelsens länsuppdrag Uppgradering av RUP Länsstyrelsens länsuppdrag I startblocken mot nästa programperiod Ny strategi med vissa kvantitativa mål blir styrande Dialogmöten Innovation och förnyelse Tillgänglighet Kompetensförsörjning

Läs mer

3. Gävle kommun skapar de bästa förutsättningarna för företagande i jämförelse med andra kommuner i Stockholmsregionen

3. Gävle kommun skapar de bästa förutsättningarna för företagande i jämförelse med andra kommuner i Stockholmsregionen Sid 1 (5) Tjänsteskrivelse 2016-09-07 Näringslivsprogram Näringslivsprogrammet utgår från det kommunövergripande målet Gävle kommun bidrar till att skapa goda förutsättningar för företagande och arbetstillfällen.

Läs mer

28 DestinationHalland beslut om medfinansiering av EU-projekt RS150304

28 DestinationHalland beslut om medfinansiering av EU-projekt RS150304 Ärende 28 RS 2015-09-23 28 DestinationHalland2020 - beslut om medfinansiering av EU-projekt RS150304 Ärende Projektet syfte är att skapa en attraktiv och innovativ samverkansarena för utveckling av den

Läs mer

Version Gruppens uppdrag var att för området Tillväxt och Innovation

Version Gruppens uppdrag var att för området Tillväxt och Innovation ÖSTERGÖTLAND EN VÄRDESKAPANDE REGION 1. Uppdraget Gruppens uppdrag var att för området Tillväxt och Innovation 2. Arbetet 1. Inventera nuläget (vad är gjort hittills och varför, gällande strategier och

Läs mer

Nyttan och glädjen att dra åt samma håll. Ett inspirationsexempel Leader Folkungaland 9 10 sept 2008

Nyttan och glädjen att dra åt samma håll. Ett inspirationsexempel Leader Folkungaland 9 10 sept 2008 Nyttan och glädjen att dra åt samma håll Ett inspirationsexempel Leader Folkungaland 9 10 sept 2008 Uppdrag: Inspiration från program eller strategi till tydliga nåbara mål som är utvecklande för bygden

Läs mer

OECD Territorial review

OECD Territorial review OECD Territorial review Studien ger svar på regionens förutsättningar samt tillväxtoch utvecklingsmöjligheter i ett globalt perspektiv. Jämförelsen görs med 2000 andra regioner. Viktigt underlag i lokal

Läs mer

REGIONAL STRATEGI FÖR ÖKAD INFLYTTNING OCH FÖRBÄTTRAD INTEGRATION 2015-2020

REGIONAL STRATEGI FÖR ÖKAD INFLYTTNING OCH FÖRBÄTTRAD INTEGRATION 2015-2020 REGIONAL STRATEGI FÖR ÖKAD INFLYTTNING OCH FÖRBÄTTRAD INTEGRATION 2015-2020 Integration handlar om att olika delar går samman till en helhet. Integration är en förutsättning för utveckling och tillväxt

Läs mer

Dnr 03/18 HANDLINGSPLAN. Antagen av kommunfullmäktige 2004-06-14, 50

Dnr 03/18 HANDLINGSPLAN. Antagen av kommunfullmäktige 2004-06-14, 50 Dnr 03/18 HANDLINGSPLAN 2004 2007 Antagen av kommunfullmäktige 2004-06-14, 50 INNEHÅLLSFÖRTECKNING INLEDNING... 2 1. Insatsområde: Leva, bo och flytta till... 3 1.1 Boende... 3 1.2 Kommunikationer... 3

Läs mer

Medlemsdirektiv till UVP:s styrelse, utgåva 2012-03-23. Medlemsdirektiv. Upplands Väsby Promotion. Utgåva 2012-03-23

Medlemsdirektiv till UVP:s styrelse, utgåva 2012-03-23. Medlemsdirektiv. Upplands Väsby Promotion. Utgåva 2012-03-23 Medlemsdirektiv Upplands Väsby Promotion Utgåva 2012-03-23 Detta är ett Medlemsdirektiv till UVP:s styrelse. Det ska ses som ett komplement till stadgarna Den finns i en sammanfattande del och en mera

Läs mer

- Samverkan för en bättre kompetensförsörjning

- Samverkan för en bättre kompetensförsörjning 1 (5) Tjänsteställe, handläggare Datum Beteckning Utbildning och arbetsmarknad, Anette Granberg 2015-11-16 Tjänsteanteckning Minnesanteckningar från Mötesplats - Samverkan för en bättre kompetensförsörjning

Läs mer

Gävle sätter segel. Livet i Gävle är gemenskap och öppenhet, för varandra och världen.

Gävle sätter segel. Livet i Gävle är gemenskap och öppenhet, för varandra och världen. Gävle Vision 2025 Gävle sätter segel Vision 2025 Livet i Gävle är gemenskap och öppenhet, för varandra och världen. Trygghet och nyfikenhet ger mod att växa, tillsammans och individuellt. Mångfalden ger

Läs mer

Agenda. Nuläge Inkubator och Science park Innovation Inkubator 2.0 förslag Finansiering Summering

Agenda. Nuläge Inkubator och Science park Innovation Inkubator 2.0 förslag Finansiering Summering Agenda Nuläge Inkubator och Science park Innovation Inkubator 2.0 förslag Finansiering Summering Nuläge Rampens nuvarande projektfinansiering avslutas sommaren 2012 Hösten 2012 finansieras verksamheten

Läs mer

En internationell dimension i vardagspolitiken

En internationell dimension i vardagspolitiken Utgångspunkt En internationell dimension i vardagspolitiken Från strategier till praktisk handling Ett lokalt/regionalt uppdrag som löses genom insatser på flera olika nivåer och sammanhang Norrbottenskonferensen,

Läs mer

Anteckningar från genomförda workshops den 1 dec 2014

Anteckningar från genomförda workshops den 1 dec 2014 Soundingboard 2.0 2014 Anteckningar från genomförda workshops den 1 dec 2014 Workshop: Hållbara städer Utveckla mötesplatser där människors behov är utgångspunkten för nya innovationer som i sin tur bidrar

Läs mer

LÄRCENTRAS INTRESSENTER OCH DERAS BEHOV

LÄRCENTRAS INTRESSENTER OCH DERAS BEHOV LÄRCENTRAS INTRESSENTER OCH DERAS BEHOV Vägledning Bra lärmiljö Möten med andra Kontakt med UBA Tänka nytt Vara uppdaterad om teknikutv. Ha koll på vad som händer inom utb.omr. Servicenivå och bemötande

Läs mer

tillgång till offentlig och kommersiell service och investeringar i kommunikationer och infrastruktur.

tillgång till offentlig och kommersiell service och investeringar i kommunikationer och infrastruktur. Antagen av distriktskongressen 30 november 2013 2 (10) 3 (10) Om vi ska klara framtidens välfärd måste fler jobba. Därför har vi socialdemokrater satt upp ett mål om att Sverige senast år 2020 ska ha EU:s

Läs mer

Arbetsmaterial. 2014-06-26 Ks 1014/2012. Tillväxtrådet. Näringslivsprogram. Örebro kommun

Arbetsmaterial. 2014-06-26 Ks 1014/2012. Tillväxtrådet. Näringslivsprogram. Örebro kommun 2014-06-26 Ks 1014/2012 Tillväxtrådet Näringslivsprogram Örebro kommun Förord Det här programmet beskriver Örebro kommuns målsättningar och prioriteringar för en hållbar näringslivsutveckling och ett gott

Läs mer

vision med gemensamma krafter Tillväxt ett friskhetstecken!

vision med gemensamma krafter Tillväxt ett friskhetstecken! Vision Skövde 2025 Att förverkliga en vision med gemensamma krafter Skövderegionen ska blomstra till glädje för alla invånare, besökare och verksamhetsidkare. Vi behöver en tydlig färdriktning och en gemensam

Läs mer

STÄRKTA INSATSER FÖR FLER I ARBETE. Den nya majoritetens jobbpolitik för Linköping 2015-2018.

STÄRKTA INSATSER FÖR FLER I ARBETE. Den nya majoritetens jobbpolitik för Linköping 2015-2018. STÄRKTA INSATSER FÖR FLER I ARBETE Den nya majoritetens jobbpolitik för Linköping 2015-2018. 2 Linköping är en stad med goda förutsättningar för utveckling och framsteg, där möjligheten att få arbete är

Läs mer

Stockholmsregionens styrkor och utmaningar. Mats Hedenström, Tillväxtdirektör

Stockholmsregionens styrkor och utmaningar. Mats Hedenström, Tillväxtdirektör Stockholmsregionens styrkor och utmaningar Mats Hedenström, Tillväxtdirektör Det går bra för Stockholms län Ur ett tillväxtperspektiv står sig Stockholm i varje jämförelse 24 000 nystartade företag 2011

Läs mer

Må alla samlas. Vi hoppas att den ger dig en stunds inspirerande läsning.

Må alla samlas. Vi hoppas att den ger dig en stunds inspirerande läsning. Utveckling för Skellefteå 2012 2014 Må alla samlas. Det här är det första steget i en lokal utvecklingsstrategi för allas vårt Skellefteå. Därför vill vi att så många som möjligt i Skellefteå ska läsa

Läs mer

Uppdrag Affärsidé Vision Mål Strategier Budskap

Uppdrag Affärsidé Vision Mål Strategier Budskap Uppdrag Affärsidé Vision Mål Strategier Budskap Visit Östergötland - för en Visit Östergötland är det nya namnet på det som tidigare hette Östsvenska turistrådet. Förutom att byta namn har vi även påbörjat

Läs mer

Regionbildning södra Sverige Regional utveckling 6 november 2013

Regionbildning södra Sverige Regional utveckling 6 november 2013 Regionbildning södra Sverige Regional utveckling 6 november 2013 Uppdragsbeskrivningen Analysera förutsättningarna samt föreslå konkreta insatser för ett utvecklat samarbete mellan Skåne, Kronoberg, Blekinge

Läs mer

MALMÖ UNIVERSITET RAPPORT OM MALMÖ HÖGSKOLAS FRAMTID FRAMTIDSPARTIET I MALMÖ

MALMÖ UNIVERSITET RAPPORT OM MALMÖ HÖGSKOLAS FRAMTID FRAMTIDSPARTIET I MALMÖ MALMÖ UNIVERSITET RAPPORT OM MALMÖ HÖGSKOLAS FRAMTID FRAMTIDSPARTIET I MALMÖ FÖRORD Malmö högskola var redan från början en viktig pusselbit i stadens omvandling från industristad till kunskapsstad och

Läs mer

Sveriges sysselsättning och tillväxt är beroende av attraktiva och konkurrenskraftiga

Sveriges sysselsättning och tillväxt är beroende av attraktiva och konkurrenskraftiga Tid för handling! PLATTFORM FÖR DEN GODA STADEN DEN GODA STADEN DEN GODA STADEN STADSUTVECKLING OCH EKONOMISK TILLVÄXT Sveriges sysselsättning och tillväxt är beroende av attraktiva och konkurrenskraftiga

Läs mer

UFV 2007/1478. Mål och strategier för Uppsala universitet

UFV 2007/1478. Mål och strategier för Uppsala universitet UFV 2007/1478 Mål och strategier för Uppsala universitet Fastställda av konsistoriet den 22 april 2008 Innehållsförteckning Förord 3 Uppsala universitet 4 Ett universitet för framstående forskning 5 Ett

Läs mer

Kompetensförsörjning för tillväxt och utveckling

Kompetensförsörjning för tillväxt och utveckling Kompetensförsörjning för tillväxt och utveckling Marja-Leena Lampinen Frågor i fokus idag Kompetensplattform - vad har det lett till? Strategi för tillväxt- och utveckling i Västra Götaland 2014-2020 -

Läs mer

Drivhuset. Startades 1993 i Karlstad. Finns just nu på 14 orter runt om i Sverige. Drivhuset Kalmar grundades 1999

Drivhuset. Startades 1993 i Karlstad. Finns just nu på 14 orter runt om i Sverige. Drivhuset Kalmar grundades 1999 2013 fokus framåt Drivhuset är en plattform för dig som vill utveckla entreprenöriellt driv. Genom personlig evolution och affärsutveckling vill vi få fler att skapa nytt av sina idéer. Drivhuset arbetar

Läs mer

Nationella kluster konferensen

Nationella kluster konferensen Sammanställning från den Nationella kluster konferensen i Gävle den 23 24 februari Kluster som plattform för innovationer Kluster som plattform för innovationer. Det var temat på den nationella klusterkonferensen

Läs mer

StrAtegi FÖr Arbetet med Sverigebilden i utlandet

StrAtegi FÖr Arbetet med Sverigebilden i utlandet StrAtegi FÖr Arbetet med Sverigebilden i utlandet Strategi för arbetet med Sverigebilden i utlandet Arbetet med Sverigebilden i utlandet Sverige är ett land med gott rykte, men världen förändras i snabb

Läs mer

LUP för Motala kommun 2015 till 2018

LUP för Motala kommun 2015 till 2018 LUP för Motala kommun 2015 till 2018 Sammanfattning Det lokala utvecklingsprogrammet (LUP) beskriver den politik som styr verksamheten i Motala kommun under mandatperioden. Programmet bygger på majoritetens

Läs mer

Internationell strategi. för Gävle kommun

Internationell strategi. för Gävle kommun Internationell strategi för Gävle kommun Innehåll Inledning Sammanfattning... 4 Syfte med det internationella arbetet... 5 Internationell strategi För invånare, företag och Gävle kommunkoncern Foto: Mostprotos.com

Läs mer

Framtidspaketet. Valprogram för Skövde FÖR ALLAS BÄSTA. I HELA SKÖVDE. socialdemokraterna.se/skovde

Framtidspaketet. Valprogram för Skövde FÖR ALLAS BÄSTA. I HELA SKÖVDE. socialdemokraterna.se/skovde Framtidspaketet Valprogram för Skövde 2015-2018 FÖR ALLAS BÄSTA. I HELA SKÖVDE. socialdemokraterna.se/skovde Framtidspaketet För allas bästa. I hela Skövde. Politiken måste alltid blicka framåt och ta

Läs mer

Kompetensförsörjningsstrategi för Norrbottens läns landsting

Kompetensförsörjningsstrategi för Norrbottens läns landsting Kompetensförsörjningsstrategi för Norrbottens läns landsting Norrbottningen ska leva ett rikt och utvecklande liv i en region med livskraft och tillväxt. En fungerande och effektiv kompetensförsörjning

Läs mer

Trollhättan-Vänersborg TillväxtAllians

Trollhättan-Vänersborg TillväxtAllians Tvåstadskommitténs plattform I plattformen från maj 2003 konstateras bland annat följande: Kommunledningarna i / Trollhättan-Vänersborg / är överens om att utveckla samarbetet sinsemellan för att ytterligare

Läs mer

I Mellerud finns cirka 9 000 invånare och 800 företag. Näringslivsplanen är framtagen för att bidra till ett bra företagsklimat i kommunen.

I Mellerud finns cirka 9 000 invånare och 800 företag. Näringslivsplanen är framtagen för att bidra till ett bra företagsklimat i kommunen. 1 Näringslivsplan för Melleruds Kommun 2015-2018 I Mellerud finns cirka 9 000 invånare och 800 företag. Näringslivsplanen är framtagen för att bidra till ett bra företagsklimat i kommunen. Syfte och mål

Läs mer

Via Nordica 2008 session 7

Via Nordica 2008 session 7 Via Nordica 2008 session 7 Lisbeth Wester Informationschef Lunds Tekniska Högskola, LTH Lunds universitet 1 Åldersgruppen 19 åringar i Sverige 1990-2020 2 Den nya generationen studenter och medarbetare.

Läs mer

Motion till riksdagen 2015/16:2537 av Gunilla Carlsson m.fl. (S) Näringspolitiken i Västsverige

Motion till riksdagen 2015/16:2537 av Gunilla Carlsson m.fl. (S) Näringspolitiken i Västsverige Enskild motion Motion till riksdagen 2015/16:2537 av Gunilla Carlsson m.fl. (S) Näringspolitiken i Västsverige Förslag till riksdagsbeslut 1. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om näringspolitik

Läs mer

Vilka är förutsättningarna för förnyelse och tillväxt?

Vilka är förutsättningarna för förnyelse och tillväxt? Vilka är förutsättningarna för förnyelse och tillväxt? Och vad har det med jämställdhet att göra? 26 mars 2014 Peter Kempinsky Om Kontigo Arbetar med frågor kring regional och lokal utveckling samt näringslivsutveckling

Läs mer

Nya vägar till innovation Trender, Teorier, Tillväxt

Nya vägar till innovation Trender, Teorier, Tillväxt Nya vägar till innovation Trender, Teorier, Tillväxt Stockholm, 19 mars 2013 Malin Lindbergforskare vid Luleå tekniska universitet Vad är innovation? Nya varor, tjänster, metoder, relationer... som kommit

Läs mer

Tillsammans. Vår väg mot visionen

Tillsammans. Vår väg mot visionen Vision 2031 Vad är en vision? Visionen är vår gemensamma önskan om hur det ska vara att leva, arbeta och besöka Kramfors kommun i framtiden. Ett läge som utmanar, inspirerar och ger energi. Med visionen

Läs mer

Strategi för kvalitets- och innovationsarbete inom staden och samarbete med högre utbildning och forskning

Strategi för kvalitets- och innovationsarbete inom staden och samarbete med högre utbildning och forskning PM 2015:79 RI (Dnr 138-723/2015) Strategi för kvalitets- och innovationsarbete inom staden och samarbete med högre utbildning och forskning Borgarrådsberedningen föreslår att kommunstyrelsen beslutar följande.

Läs mer

Stockholm-Mälarregionen en hållbar storstadsregion med global konkurrensoch attraktionskraft. Mälardalsrådet

Stockholm-Mälarregionen en hållbar storstadsregion med global konkurrensoch attraktionskraft. Mälardalsrådet INriktningsmål 2014 Stockholm-Mälarregionen en hållbar storstadsregion med global konkurrensoch attraktionskraft Mälardalsrådet Enligt Mälardalsrådets stadgar ska rådsmötet besluta om inriktningsmål för

Läs mer

FLERNIVÅSTYRNING ALLA BEHÖVS

FLERNIVÅSTYRNING ALLA BEHÖVS FLERNIVÅSTYRNING ALLA BEHÖVS PRESIDIEKONFERENS 2015-11-27 Christina Johannesson, CAJalma AB Var det bättre förr? Uppåt, nedåt, utåt EU Globalt Utbildningsnivå Digital kunskap Entreprenörskap Marknaden

Läs mer

Mälardalens högskola. Presentation vid Automation region frukostmöte 10 januari 2012

Mälardalens högskola. Presentation vid Automation region frukostmöte 10 januari 2012 Mälardalens högskola Presentation vid Automation region frukostmöte 10 januari 2012 MDH En nationell högskola som verkar i en region - med en innovativ och internationell profil MDH i siffror 1977 MDH

Läs mer

Kompetensbehovsanalys 2016 Företagen i Ljungby kommun

Kompetensbehovsanalys 2016 Företagen i Ljungby kommun Kompetensbehovsanalys 2016 Företagen i Ljungby kommun Strategier för kompetensförsörjning Kompetensutveckling handlar dels om att nyttja tillgängliga resurser på bästa sätt, dels om att attrahera nya talanger

Läs mer

Näringslivsstrategi för Botkyrka kommun

Näringslivsstrategi för Botkyrka kommun Näringslivsstrategi för Botkyrka kommun BOTKYRKA KOMMUN Näringslivsstrategi för Botkyrka kommun 2 [8] Näringslivsstrategi för Botkyrka Näringslivet i Botkyrka domineras av ett par tusen småföretag och

Läs mer

SWEDISH AGENCY FOR ECONOMIC AND REGIONAL GROWTH

SWEDISH AGENCY FOR ECONOMIC AND REGIONAL GROWTH 1 Från Arjeplog till Malmö Bildades 2009 Finns på 9 orter Drygt 370 medarbetare Vi arbetar för att stärka företagens konkurrenskraft Bättre förutsättningar för företagande Attraktiva regionala miljöer

Läs mer

version Vision 2030 och strategi

version Vision 2030 och strategi version 2012-01-25 Vision 2030 och strategi Två städer - en vision För att stärka utvecklingen i MalmöLund som gemensam storstadsregion fördjupas samarbetet mellan Malmö stad och Lunds kommun. Under år

Läs mer

Mångfald & integration

Mångfald & integration Mångfald & integration Öka kunskapen om mångfaldens betydelse för tillväxt och ekonomisk lönsamhet Nätverk Utbyta erfarenheter om metoder och aktiviteter för integration Nätverk Kartlägga nuläget i Norrbotten

Läs mer

Innovation är då kunskap omsätts i nya värden Exempel

Innovation är då kunskap omsätts i nya värden Exempel Innovation är då kunskap omsätts i nya värden Exempel En ny vara eller tjänst En ny process för att producera en vara eller tjänst En ny form för industriell organisering En ny marknad eller sätt att nå

Läs mer

livslust här är gott att leva!

livslust här är gott att leva! Bästa livsplatsen livslust här är gott att leva! Det är lätt att må bra i Halland. Att hitta kvalitet och enkelhet i vardagen. Här har du nära till allt till de milsvida sandstränderna och den tysta storskogen,

Läs mer

Strategi för forskning och högre utbildning 2013-2016, Dnr 221/2012

Strategi för forskning och högre utbildning 2013-2016, Dnr 221/2012 17 september 2012 Strategi för forskning och högre utbildning 2013-2016, Dnr 221/2012 Helsingborgs stad behöver fokusera arbetet kring högre utbildning, forskning och attraktiv studentstad för att stärka

Läs mer

2 Internationell policy

2 Internationell policy Fastställt av: Kommunfullmäktige Datum: 19 februari 2002 Reviderad den: 20 augusti 2009 För revidering ansvarar: Kommunstyrelsen För ev uppföljning och tidplan för denna ansvarar: Dokumentet gäller för:

Läs mer

KAMPEN OM KOMPETENSEN

KAMPEN OM KOMPETENSEN NYA vägar för flexibilitet i högre utbildning Hur kan vi säkra kompetensförsörjningen i mindre städer och på landsbygden? KAMPEN OM KOMPETENSEN Ett samarbetsprojekt med Nitus, nätverket för kommunala lärcentra.

Läs mer

1(8) Tillväxtstrategi 2015-01-09

1(8) Tillväxtstrategi 2015-01-09 1(8) Tillväxtstrategi 2015-01-09 2(8) Inledning Älvkarleby kommun ska hitta sin plats i en värld som präglas av snabb förändring. Vi behöver förstå hur förändringarna påverkar vår tillvaro och göra strategiska

Läs mer

Europa 2020 en strategi för smart och hållbar tillväxt för alla

Europa 2020 en strategi för smart och hållbar tillväxt för alla Europa 2020 en strategi för smart och hållbar tillväxt för alla Ersätter Lissabonstrategin (2000 2010) Vision genom tre prioriteringar och fem mål Sju flaggskeppsinitiativ Hur hänger det ihop? Europa 2020

Läs mer

KalmarÖland En smartare landsbygd!

KalmarÖland En smartare landsbygd! KalmarÖland En smartare landsbygd! Utdrag ur strategins delar som är väsentliga för urval av projekt. Materialet är inte fullt språkgranskat och måste till vissa delar kortas. Kommentarer och förslag till

Läs mer

Smart industri - En nyindustrialiseringsstrategi för Sverige

Smart industri - En nyindustrialiseringsstrategi för Sverige Smart industri - En nyindustrialiseringsstrategi för Sverige Christina Nordin Avdelningschef Näringsliv och villkor Industrins betydelse för tillväxt, samhällsutveckling och välstånd i förnyat fokus Industrin

Läs mer

Utbildningens betydelse för framtidens jobb i Värmland

Utbildningens betydelse för framtidens jobb i Värmland Enskild motion Motion till riksdagen 2015/16:334 av Berit Högman m.fl. (S) Utbildningens betydelse för framtidens jobb i Värmland Förslag till riksdagsbeslut 1. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs

Läs mer

Barns lek och lärande en inspirationskälla till innovation och företagande. Larissa Godlewski 2013-03-19

Barns lek och lärande en inspirationskälla till innovation och företagande. Larissa Godlewski 2013-03-19 Barns lek och lärande en inspirationskälla till innovation och företagande Larissa Godlewski 2013-03-19 Barns lek och lärande - jämställdhetspolitisk arena - för de invandrakvinnor som vill och kan arbeta

Läs mer

Verksamhetsplan 2015-2018

Verksamhetsplan 2015-2018 Verksamhetsplan 2015-2018 FÖR SKARABORGS KOMMU NALFÖRBUND ANTAG EN AV SKARAB ORGS FÖRBUN D S FU LLMÄKTIG E 2015 04 24 Utgångspunkter för verksamheten Utmaningar Skaraborg står inför att hantera flera påtagliga

Läs mer

Antingen finns projektets partners/deltagare i Leaderområdet eller så finns ett tydligt samarbete mellan projektet och aktörer i Leaderområdet

Antingen finns projektets partners/deltagare i Leaderområdet eller så finns ett tydligt samarbete mellan projektet och aktörer i Leaderområdet BEDÖMNINGSGRUNDER Följande dokument beskriver hur LAG bedömer era projekt utifrån urvalskriterier och poängsättning. Grundvillkor Dessa villkor bedöms lika för alla projekt och alla fonder. Villkor Projektet

Läs mer

Tillväxtplanering Regionala utvecklingsprogram. Pernilla Nordström Länsstyrelsen i Stockholms län

Tillväxtplanering Regionala utvecklingsprogram. Pernilla Nordström Länsstyrelsen i Stockholms län Tillväxtplanering Regionala utvecklingsprogram Pernilla Nordström Länsstyrelsen i Stockholms län Länsstyrelsen Länsstyrelsens tillväxtuppdrag Kulturen i tillväxtuppdraget Kultur och fysisk planering Länsstyrelsens

Läs mer

Att vilja. Det här är Väster norrlands regionala utvecklingsstrategi för 2020.

Att vilja. Det här är Väster norrlands regionala utvecklingsstrategi för 2020. Att vilja. Det här är Väster norrlands regionala utvecklingsstrategi för 2020. Tillsammans. Ju fler som drar åt samma håll, desto större är chansen att lyckas. Så enkel är den grundläggande idén bakom

Läs mer

- ett västsvenskt perspektiv

- ett västsvenskt perspektiv Nya möjligheter för små och medelstora företag - ett västsvenskt perspektiv Informationsdag, VINNOVA 27 november 2009 Helena L Nilsson, Enhetschef, h FoU, Regional utveckling 1 Näringslivets satsning på

Läs mer

Tillväxtstrategi för Halland

Tillväxtstrategi för Halland Tillväxtstrategi för Halland 2014-2020 Det regional uppdraget Region Halland har uppdraget att leda det regionala utvecklingsarbetet Skapa en hållbar tillväxt och utveckling i Halland Leda och samordna

Läs mer

9 Attraktivitet 2012-01-31

9 Attraktivitet 2012-01-31 Det behövs fler utbildningsplatser för livslångt lärande. Utbildning är inte bara skola. Lärandet äger rum och pågår på många platser. När hela utbildningssystemet är attraktivt och av högsta kvalitet

Läs mer

Att leva visionen prioriterade inriktningar för Högskolan Dalarna

Att leva visionen prioriterade inriktningar för Högskolan Dalarna Att leva visionen prioriterade inriktningar för Högskolan Dalarna 2016-2019 Beslut: Högskolestyrelsen 2015-12-17 Revidering: - Dnr: DUC 2015/385/10 Gäller fr o m: 2016-01-01 Ersätter: - Relaterade dokument:

Läs mer

Fler jobb och fler i jobb. Eskilstunas handlingsplan för näringsliv och arbete

Fler jobb och fler i jobb. Eskilstunas handlingsplan för näringsliv och arbete Fler jobb och fler i jobb Eskilstunas handlingsplan för näringsliv och arbete Så skapar vi fler jobb i Eskilstuna Eskilstuna växer, har en ung befolkning och tillhör landets starkaste tillväxtregioner.

Läs mer

Näringslivsprogram 2014-2015

Näringslivsprogram 2014-2015 Näringslivsprogram 2014-2015 Programmet har sin utgångspunkt i Måldokument med handlingsplaner 2014, fastställt av fullmäktige. I dokumentet anges bland annat inriktningsmål för att förbättra förutsättningarna

Läs mer

Strategi för långsiktigt barn- och ungdomspolitiskt arbete i Gävleborg. Antagen av regionstyrelsen, Region Gävleborg 5 november 2010

Strategi för långsiktigt barn- och ungdomspolitiskt arbete i Gävleborg. Antagen av regionstyrelsen, Region Gävleborg 5 november 2010 Strategi för långsiktigt barn- och ungdomspolitiskt arbete i Gävleborg Antagen av regionstyrelsen, Region Gävleborg 5 november 2010 Vision I Gävleborg har DU alltid inflytande och delaktighet i de frågor

Läs mer

» Strategi Program Plan Policy Riktlinjer Regler. Borås 2025. Vision och strategi

» Strategi Program Plan Policy Riktlinjer Regler. Borås 2025. Vision och strategi » Strategi Program Plan Policy Riktlinjer Regler Borås 2025 Vision och strategi Fastställt av: Kommunfullmäktige Datum: 2012-XX-XX För revidering ansvarar: Kommunstyrelsen För ev uppföljning och tidplan

Läs mer

Samhällsentreprenörskap och sociala innovationer i region Jönköpings län

Samhällsentreprenörskap och sociala innovationer i region Jönköpings län Tjänsteskrivelse 2015-03-25 Regionledningskontoret Nämnden för arbetsmarknad, näringsliv och attraktivitet Samhällsentreprenörskap och sociala innovationer i region Jönköpings län Förslag till beslut Samhällsentreprenörskap

Läs mer

Långsiktighet och målmedvetenhet. Boråspusslet

Långsiktighet och målmedvetenhet. Boråspusslet Långsiktighet och målmedvetenhet Boråspusslet Nyckeltal 106 000 INVÅNARE 12 000 FÖRETAG 1/3 INTERNATIONELL MARKNAD 54 % AV ALL TEXTIL PASSERAR BORÅS >750 000 m² YTOR FÖR LOGISTIK CENTRUM FÖR E-HANDEL 1

Läs mer

Plattform för Strategi 2020

Plattform för Strategi 2020 HIG-STYR 2016/146 Högskolan i Gävle Plattform för Strategi 2020 VERKSAMHETSIDÉ Högskolan i Gävle sätter människan i centrum och utvecklar kunskapen om en hållbar livsmiljö VISION Högskolan i Gävle har

Läs mer

Företagens villkor och verklighet 2014

Företagens villkor och verklighet 2014 Företagens villkor och verklighet 2014 Transport & magasinering 1 Kort om undersökningen En av Europas största enkätundersökningar till företag Ger svar på hur företag upplever sin verklighet inom en rad

Läs mer

Utbildningspolitiskt program

Utbildningspolitiskt program Utbildningspolitiskt program Innehållsförteckning Skolan 4 Högre utbildning 5 Forskning och forskarutbildning 6 Kompetensutveckling 7 Utbildningspolitiska programmet / 2008-05-09 Skolan Allt börjar i skolan.

Läs mer

Innehåll. Kommunikationspolicy 4 Grundläggande värderingar för anställda i Lunds kommun 8

Innehåll. Kommunikationspolicy 4 Grundläggande värderingar för anställda i Lunds kommun 8 Innehåll Kommunikationspolicy 4 Grundläggande värderingar för anställda i Lunds kommun 8 Varumärkesstrategi 10 Lunds kommun som ett gemensamt varumärke 13 Lund idéernas stad 13 Kommunen som en del av staden

Läs mer

SWEDISH AGENCY FOR ECONOMIC AND REGIONAL GROWTH

SWEDISH AGENCY FOR ECONOMIC AND REGIONAL GROWTH Regeringens innovationsstrategi Delmål: Använda potentialen i social innovation och samhällsentreprenörskap för att bidra till att möta samhällsutmaningar. 1 Regeringens innovationsstrategi Det handlar

Läs mer

SAMMANSTÄLLNING AV GRUPPDISKUSSIONER

SAMMANSTÄLLNING AV GRUPPDISKUSSIONER SAMMANSTÄLLNING AV GRUPPDISKUSSIONER Flera frågor kring Nya Visit Dalarna diskuterades kring borden under Up to Date. Vad krävs av oss i Dalarna för att vi ska fördubbla omsättningen till 2020? Dalarna

Läs mer

Internationalisering. Globaliseringen. 26 Program E: Ledande nordlig region

Internationalisering. Globaliseringen. 26 Program E: Ledande nordlig region Internationalisering Globaliseringen Ökat informationsutbyte och minskade hinder för migration, investeringar och handel har påverkat den ekonomiska utvecklingen i världen. Globaliseringen har dessutom

Läs mer

Karlskrona Vision 2030

Karlskrona Vision 2030 Karlskrona Vision 2030 Attraktiva livsmiljöer Vi ska ta vara på våra unika miljöer med skärgården, staden och landsbygden. Karlskrona ska sjuda av aktivitet och ha ett kreativt och öppet kulturliv med

Läs mer

Förslag till beslut. Företagsstödet 2016. 2015-11-27 D nr. Styrelsen

Förslag till beslut. Företagsstödet 2016. 2015-11-27 D nr. Styrelsen 2015-11-27 D nr Styrelsen Förslag till beslut Företagsstödet 2016 Förslag till beslut Styrelsen föreslås besluta i enlighet med arbetsutskottets förslag att redovisade principer ska gälla för företagsstödet

Läs mer